Sida 1
IV :o 9 1831
AFTONBLADET
Torsdagen ZTDEAÄOHW»
den 13 Januari
O rise t i Stockholm Jor helt år 7 o R :dr
• *- T in c t» ri mc hm <hnnnp1 mrr TVTvnt .tnVPP .t
Linströms bokhandel vid Mynttorget
)ch Essens bod vid Söder
Norrlandsgatan och
Utdelningen sker kl omkring 5 eftermiddaga
rgsgränd Lindroths bod
vid
d till k skilling Ba
Prenumeration och utdelning i
Lindroths bod vid
skilling Banko raden
I dag finnes kungjordt följande
-
Terminer till 7831 års Vintcrting under
Svea Hof-Rutt
JIäradsh Oxehufyud Sundbo II i Asker
»und d I Fobi
Grimstens i Wredstorp
d i Fcl )r Kiimla H i Wretslorj d 29
Mars Edsbergs i Edsb Sanna d G April
Lekebergs i Edsb Sanna d aö April Carl
skoga H i Källmo d 2 Maj
Häradsh Örtendahl Näs H vid Råglanda
d 4 Febr Nordmarks vid Långelanda d
7 Mars Gillbergs vid Häljebol d i5 Apr
Häradsh Grandelius Åkerbo H i Kö-
pir Mars
Häradsh I- Alin Malungs Tingslag vid
(jfr Malungs kyrka d ii Febr Näs Tings
lag vid Nås kyrka d I Mars
Häradsh Björck Allia Tingslag i Alfia
Kyrkoby d 28 Febr Bollnäs i Heden d
51 Mars Hanebo i Stråtjära d 11 April
Norrala i Mo Myske d 25 April
Häradsh Lagm Norin Bergsjö Tingslag
[i Bergvik d 23 Febr Delsbo vid Näs
byns Gästs :gd d 2i Mars Forssa i Sanna
ti
19 April Enångers på Bro d 28 April
Häradsh Lund Torps Tingslag vid Alsta
d 28 Febr Tuna Tingslag i Attmarby d
i4 Mars Indals i Bjällsta d 23 Mars Nju
runda i Nordby <1 it April Selångers i
Salom d a5 April Ljustorps i luna d
9 Maj Sjöns i Ljusta d 25 Maj
Härad h Stagnelius Gottlands Norra II
i Wisby d 2
'i Febr
INBJUDNING
Till stiftande af en Understöd i-iurättnig
ftr ogifta fruntimmer grundad på pennin
geinsättning af dessas föräldrar eller an
hörige och gemensam lör Sverige Norri
je och Danmark Bidrag fem Norrska
Specier tecknas hos Herrar Tottie el Arf
vedson i Stockholm
POST-REGLERINGAR
Erinring från Öfv .-Post-Directionen att
Pottförvalt .ue måste emottaga och utdela
eller befordra Tidningar lika som andra
bref ocli får ej beräkna högre arfvode än
E11 Bill Boo per år för hvarje Exemplar
likväl lör Post- och Inr .-Tidningen 1 Rdr
8 »k Samma arfvode erlägges äfven till
postbet jeningen i Stockholm
Po tgången till Gontinenten sker tills
vida .o Vdver de Danska Stater ne för drifis
mellan Ystad oeli G reif 'wald
IIANDELS-KUNGÖRELSE
Sill-laddningar seni nied fartyg ej qvar
blifva öfver veckor i Preussiska hamnar
betala ej 1 ransito-TuU vid utgåendet
KRONANS KRUTPRISER
Samma som föreg årets Bergs- och Styc
kekrut iG Bdr Handgevär 3o Rdr allt B ;co
pr Centner
AUGTIONER
Säteriet Maltebo jj mtl och Kr Sk
hemm Stubbemåla i Kalmare Län inställd
Inventarier från Preuss Briggen Maria d
1 Febr på Fiskeläget Viken vid Helsing
borg
Två serskilda åttondelar sch tre sersk
fjerdedelar i FrästagSrden Bagnum i Ska
raborgs Läii d 1 Febr kl 12 å Tingsst
Naum
Gården N :o 25 med 1 tunl 7J kappl jord
111 111 Strängnäs å Rådhuset den 7 Febr
kl 12
Skattehemmanet N :o 11 om 3-iKdeIs mtl
i Skellefteå S :n genom upp- och alslag
Lord d 5 Febr kl 11 på stället
Frälsolägenheten Frösundavik i-Hdels mtl
med 27 tunl 2» kappl på Hagalund Lord
d 26 Febr kl 12
OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å
BORGENÄRER
Kullings II Ratt 1 d 17 Jan i83i a fl
Sold J Rapp 's 2 d 4 Sept s ar C Carls
son i Säfveljung 3 d 7 Oct » .3rv .li .ro
nofugd M Rabe — alla till 2 rätlcg :d af
ting (i ui efter anf dagar
Ali M Långbergs och Joh Backlunds i
Bräckesås ä Rttgd å Ting med As H Ct
måu efter d 9 Aug för den förras och d
4 Oct för den senare»
Landbr Fr Bark '» i Ö Carleby 2 Rätte
gåugsd 6 mån efter den 3 Sept i Akarp
Onsjö
All Aboen G Holmi från Slimminge 2
Rttgd af nästa Sommarting med Wcni
mcuhögs Härad
v Kr Länsm N A Aptltofts 2 Rttgd
å Ting näst efter natt och är från den i3
Oct vid Klörup Oxie Härad
All Kyrkoherden M Möllers i 2 Rttgd
af nästa Sommarting med Oxie Härad
CONCURS-DOM
I Svea IIof-Rätt d 4 Fehr i Lieutn II
O Stråhtenhjelms Concurs
TESTAMENTS -BEVAKNINGAR
All Tobaksliandlaren Lieutn C Fr
Wadström vid Justv Colleg den 21 Dec
i83o
ATI Maria Marg Hellbergs vid Jiutitie
ijoll d 12 Mars i33o
LAGFART
Å Hille Mjöl- och Sågqvarn på Fröset
Södreg egor Klander vid Vestra H :» R
inom natt och år från tredje annoncen
INTECKNINGAR
I Wallhofs Säteri med underl dödas »
Ting med Bälings eller Ulleråkers Härader
näst efter en månad fr sista annoncen en
ej klander mcllankommcr
BOUPPTECKNINGAR
Efter all Enkefru A M Korssell i Stock
holm anm före I Apr
Efter ad Gen Majoren oeh Bidd W
Hercules anm hos Räntm N AVidmark i
Nyköping inom d 20 Jan
Efter all Prosten S P Wiridén anm
inom d 24 Jan pu Linköping och Svinestad
Efter all Factorn S Hedengren förrätta»
vid Strömsholms väg d 26 Jan
EFTERLYSES
Hustru St L Damberg att å första Rät
Lcg :d kl 11 f 111 efter natt och år efter
sista annonsen vid Arboga Kämners-Rätt
genmäla mannens påstående om skillnad
Egaren till ostämpladt gods som scqve
sterade i Ystad den 14 Dec iS3o 3 :ne
månaders bevakningstid
FÖRMYNDERSKAP
För Bonden And Andersson i Nvträsk
förmyndare Carl Olofson i Stafvaträsk
ANDRAD FIRMA
A Wallberg et Comp i Gtlle upphörd
och Handelsrörelsen fortsatt af Charlotta
Stenbäck u ler Firma Stenbäcks Enka
BORGENXRERS SAMMANTRADEN
Expediten C G Dahlqvists T tiorsdagen
den i3 Januari i tr upp i Huset N :o y
Qv Morpheus Westerlångg
Al Handlanden G G Menzelii uti La
mans värdshus i Westerås d i5 Jan 11 3
eftermiddagen
All Handl Arudn 's i Skenninge den 11
Febr kl 3 c m
SPEKTAKLER
I dag Doktor Petit eller operationen
samt Silkesstegen
I morgon Giftermål på gamla dagar
samt De bett ge Savoyard-Gossame
SAM MANT R ÄDEN
-
Allmän amniankoni-1 uti Aurora-Ot den
nästk Lördag d 15 dennes kl 7 c m
r halft år 5 R :dr 3 månader a R :dr 32 s
/• n m n nu hn /J i lrnfnetaf Dmttn /n crnntnn ✓»
Bromans bod i hörnet af Drottninggatan o
rmalmstorg Annoncer mottagas endast i L
sk Banko
» /» /» C .Jn ^n l
och Clara B
/» /» C .Jn ^n l
ch Clara Bergsgränd Lindroths bod
vid
inströms bod till k skilling Ba
g
Lindroths bod vid
skilling Banko raden
Sida 2
Sällskapet Polymnia till Spektakel näst
kora Fredag den iH dennes kl 6 e iri
Södermanlands och Nerikes Gille d x3
dennes kl 5 e in på Börsen
Sällskapets för Sångöfningar arbetande
Ledamöter i morgon tredag den 14 dennes
INRIKES NYHETER
Helsingborgs-Posten för den 24 Dec
innehåller från Stockholm följande ba
rättelse
"Man berättar att en af våra be
tydligaste Grosshandlare icke längese
dan erhållit ett besök af cn maskerad
person som underrättade honom att
en plundring förestod hans hus hvil
len icke skulle kunna förekomnas ge
nom annat än en uppoffring af 1000
11
"dr Banco till budbäraren Efter er
hållet vägrande svar framdrog den
fremmande en pistol under hotelse
att vid minsta buller och om den S
skade summan icke genast utbetaltes
nedskjuta Grosshandlaren men denne
hade nog rådighet och mod att i ö
gonblicket med ena handen kasta pi
stolen åt sidan och med den andra
frånrycka den fremmande sin mask
då han skall befunnits vara en känd
person Man säger att han genast er
hållit tillgift för sitt brott samt en
summa till respenningar likväl under
villkor att följande morgon icke mer
finnas i staden
Något hvar har här hört föregåen
de märkvärdiga händelse omtalas med
mycken trovärdighet Tidningarne i
ITufvudstadén ha likväl icke ansett sig
böra upptaga den hvartill anlednin
gen sannolikt varit att den man som
händelsen säges hafva trälFat enstän
digt förnekat den
BESKATTNINGS - COMITTEEN
F Dc fleste härvarande Tidningar haf
va omtalat att Regeringen förordnat
en Comitte bestående af Stats-Rådet
Friherre af Nordin Stats-Sccrctera
ren af Skogman Kammar-Rådet Cas
sel och Stats-Commissarien Tunelius
"för all verkställa en noggrann un
dersökning o /n beskattnings-förhål
lande me i /liketj till utredande af
frågan i hvad mon och på hvad satt
de ut sky Ider som finnas mest tryc
kande eller ojemnt fördelta må kun
na minskas j jemnaSj eller emot andra
förbytas
Detta Regeringens steg är ett "Tidens
tecken som synes åtminstone till sin
ide
förtjena ett allvarsammare be
träl tande än Publicisterne hittills lem
uat deråt Dagligt Allehandas Reda
ction som i förbigående sagd t så
fjettvar sin uppmärksamhet vid främ
mande Länders angelägenheter och
annonser att Fäderneslandets blott en
och annan gång aflockar den några
Qiios ego— härpå denna tilldragelse
besynnerligt nog tillämpat det kända
ordspråket ce n 'est <jue le premier
pas cjui conte■
I vår första ifver ville vi under er
farenhetens Egid draga i härnad emot
orättvisan af denna förebråelse än mer
emot att den bemärkelse hvari detta
ordspåk vanligen tages här vore til
lämplig Comitte
ers nedsättande haf
va har i landet jujt icke hört till
de påkostande stegen då säkert få
Regeringar visat en sådan frikostig¬
het med ålitande af dessa utaf en
numera försvunnen tidning så kallade
hjelphustrurj som den Svenska Man har
t ver tom kunnat få anledning till den
tro att detta måtte vara Regerings
konstens yppersta arcanum och ett
specifikt medel mot alla Rikskroppens
bräckligheter emedan det varit för
sökt alltsedan 1809 med en stillandej
om ock icke i allmänhet välgörande
verkan — — Men vid närmare ef
tertanke ha vi funnit alt denna sak
som alla andra har sina två sidor
Då man så ofta märkt detta första
steg men den lyftade foten meren
dels underlåtit de öfrige så har väl
sådant någon orsak Det första steget
har kanske varit så dyrt så besvär
ligt att man icke haft råd fortsätta
den mödosamma vandringen ty ord
språkets auetoritet i all ära man gör
dock icke de öfriga för eller med
intet och hvarföre skulle man vida
re störa den beqvämliga stillheten
så länge den får äga rum Skri
benter och Riksdagstalare af det
obändiga slaget tillåta sig väl ett hög
ljudt klander och störa det behagli
ga lugnet med påminnelsen att "pro
menera vidare
Svaret blir då hvil
ket obilligt prat Hvarföre kunnen
icke J vara belåtne med det besked
som så ofta tillfredsställt Representan
ternes aktningsvärda Majoritet Lem
110111 det der grälet vi hafva nedsatt
en Comité
i frågan
Så kunde väl beslutet om nedsät
tandet af en Comité med ifrågavarande
föremål vara litet påkostande efter de
mångåriga och vackra declamationer
hvarmed vi blifvit uppbyggde om lan
dets stora välstånd om skuldernas lin
driga belopp påtagligenbevisadtder
med att dessa alltjemt blifvit ökade o s
v
Men sanningen är icke mindre
sann derföre att hon blifvit sent er
känd och en i sig sjelf god och nyt
tig sak är till sin rätta tendens alltid
densamma äfven om den kommer Tju
go åi- senare än den måhända kunnat
och bordt komma Det rätta och gag
neliga bör alltid tacksamt cmottagas
Se åtskilliga yttranden vid flere Riks
dagar af all H K Grefve v Platen
d 1 Mars 18 .j II E Grefve YVet
terstedt Hr lu \pt .en Uggla Hr Thani
Wolralh etc eic cic
Se siif ;i Riksdagsbeslutet om förhöjda
anslag pä hufvudtit 'arna och ökad tull
på de tteota nödvändighetsvaror
och den goda viljan erkännas när och
hvarifrån den yttrar sig Vi önska
åtminstone med Svenska Minerva
rätt fördelaktiga följder för landet af
,detta steg men kunna icke undgå alt
betrakta saken med cn viss farhåga
och misströstan väl vetande (andra
grunder förtegne att när en stor plan
hos oss börjas ined att undersökas af
cn Comitrf så blir hufvudsaken van
ligen förbistrad och uppskjuten
Betraktas åter sjelfva bufvudfrågan
så föreställe vi oss att Comitte
'ens Le
damöter sjelfve skola liksom Hr Cru
senstolpe inför åldriga sköldemärken —
hissna för vigten och omfattningen af
det uppdrag de fått sig ålagd t
Vårt beskattnings-System är säker
ett af de mest compliquerade i verl
den om det icke i detta afseende har
anspråk på ett bedröfligt företräde
framför alla andra Under mer
än Tusen år hafva tid efter an
annan de mest olika beskattningar upp
kommit och blifvit bestämda meren
dels eller åtminstone ofta utan nog
grann undersökning eller insigt om de
voro rättvisa eller lämpliga oin de
passade tillhopa med de förut bestå
ende eller om de skulle stå i vägen lör
Landets och dess Inbyggares förkofran
och välfärd Att utröna huruvida de
beslående skatterna voro ojemnt för
delade och huruvida jemkning borde
ega rum eller vid behof af nya till
skott desse blefvo ilagde dem som med
minsta tunga både borde ocli kunde
vidkännas dem derom har sällan va
rit fråga Man har blott sökt an
dra benämningar och konsten har
ofta varit alt förkläda de nya bör
dorna så att de skattdragande icke
rigtigt må förstå hvar det är som skon
klämmer
Den skarpsinnig Holberg
anmärkte redan på sin tid att Sven
skarne voro ett godt folk som skatta
utom allt annat försina fenster hun
dar och kläder o s v samt helt be
skedligt tro att icke de sjelfve utan fen
sterne hundarna och kläderne draga
skattebördan
—
Någon utförlig utredning af des
förhållanden är icke föremålet för den
na artikel Vi antaga såsom en san
ning hvilken af ingen lärer bestridas
att en liufvudorsak hvarföre skatter
na hos oss äro så tryckande till stor
del är deras ojemna och obilliga för
delning Innehafvarne af jord (serde
les af skattenatur hvilka alltid lät
tast kunnat åtkommas sucka så under
bördan af de mest olikartade utskyl
dor och servililter att Landets sanna
*2 Utan svårighet kan ådagaläggas att cn
del af våra grundskatter räknar sina
anor från en så adägseu tid
Se Stats-Utkottets skickliga förslag vid
sista Riksdag oui dispositioner af be
sparingar öfverskottcr ir in samt 13«
villnings - Utskottets hela system med
skydds-tullen o s y
Sida 3
trefnad och uppkomst icke är möjlig
förr än detta missförhållande blifver
rattadt Stats-kroppen måste betrak
tas såsom en lefvande organism li vi 1
ken omöjl kan kraftigt och harmoniskt
utveckla sig om en af hufvud-orga
uerne för dess näring förtvinar
Må man icke söka anledningen i
bristande natur-förmåner ett hardt
elimat o s v Icke få länder finnas
som i dessa afseenden vårt under
lägsne vida öfverträffa detta i verk
ligt välstånd och kommit derhän ge
nom en lika ändamålsenlig som kraf
tig förvaltning Yi nämna exempelvis
Preussen och erinra dervid om Fred
rik den Stores ryktbara tanka att
Sverige måtte vara det rikaste Land
på jorden som kunnat så länge beslå
fastän det i sekler arbetat på sin för
störing Om han kunde resa sitt huf
vud ur grafven månne han nu för
tiden skulle hafva orsak att mycket
ändra sitt omdöme
Hvarje rättvis bör dock icke en
samt tillräkna Sveriges Styrelse detta
-»lyckliga förhållande Bristande drift
och omtanka hos de Styrande och de
Styrda ha beklagligen i vexel-verkan
bra g t oss till vår närvarande stånd
punkt
Det är väl att man börjar ^ned all
var se sig omkring och vara betänkt
på medlen att åter fortsätta landets
ursprungliga fast
slumrande lifskraf
tcr i ny och lefvande verksamhet
Alla instämma sålunda deruti att ett
af dessa liufvudmedel till Landets för
kofran är skatternas minskning jemk
ning och rät lvisare fördelning Det steg
Regeringen ändteligen vidtagitmot detta
mål synes också derföre vara det vig
tigaste vi kunna påminna oss och
Red önskar uppriktigt att det till
ämnade företaget måtte beträdas med
kraftig vilja samt fullföljas med klar
urskiljning och rastlös ihärdighet så
som det enda vilkoret för dess fram
gång Allmänna uppmärksamheten bör
vid ett sådant förhållande icke kunna
uraktlåta att fasta mer än vanlig
vigt vid valet af de män som fått
det omfattande och ansvarsfulla upp
draget och man frågar sig med skäl
om detta val ger något verkligt hopp
att det svåra problemet kommer att
lösas till det allmännas nytta
Om vi icke misstagit oss i vår för
utsättning om sjelfva uppdragets vigt
och omfattning så lärer deraf blifva
en klar följd i första rummet att de
välde personerna böra vara sin sak full
komligt vuxne och i det andra att de
till sitt arbete må äga att använda ic
ke blott tiden för Comitte
ens samman
träden utan den sinnesledighet som
taxfvas lör att genom ett noggrann
studium af alla detaljer skapa sig en
sjelfständig åsigt af ämnet och hvil
ken ensam kan gifva arbetet en åsyf
tad praktisk fulländning Yi tro det
icke vara otjenligt att bedja allmän
heten kasta en blick på huru härmed
förhåller sig
En af Konungens Rådgifvare står i
spetsen för Cbmiterade Från en lä
gre militärisk grad har han med ha
stiga steg på den civila tjenstemanna
banan framträngt till en af Statens
högsta väldigheter Det påstås i all
mänhet alt han till en början för
denna lycka har att tacka en redan
bortgången Statsman hvars egna sin
neskraft och rastlösa verksamhet man
alltid måste beundra om Red också
icke med lians adora tö re r hos honom
skådat en sammanfattning af alla upp
räkneiiga förtjenster och dygder Vi
namne denna omständighet ntli
derföre emedan många hafva trott
att den profetiska andan hos den hä •
dan färne Elias gått i arf till den qvar
blifn
e Elisa och hvilar öfver honom
och denna tro torde för den sednares
rigtning mot de högre regionerna ic
ke verkat ofördelaktigt Allujänheten
väntar sig nu att derpå få se de mest
öfvertygande prof Ett värdigt upp
fyllande af den "nya kallelsen är in
gen lätt sak del fordrar såsom vi nyss
nämnde djupa kunskaper studier och
forskningar samt framför allt en ge
noVnträngande och 'fördomsfri blick öf
ver det hela af vårt samhällsskick
jemte en nästan uteslutande uppoffring
af tiden Huru sådant låter förena
sig med egenskapen af Stats-Råd
och utbredda enskilda affairer lärer
framtiden upplysa
Man bör ej neka att den andra Leda
moten Hr af Skogman uti den delaf
ärenderna som hör till hans departe
ment mera följt med sin tid än mån
ga andra af våra Embetsman Vi
frukta dock storligen att han till följd
af sin ansvarsfulla och trägna befatt
ning mera blir att anse som Heders
Ledamot än som arbetande För hvar
och en dessutom hvilken tagit känne
dom af Herr af Skogmans s k stats
plan som cirkulerade i handskrifter i
början af sista riksdag och för dem
hvilka följde hans riksdagsmanna-verk
samhet
i frågorna om financer och
Tullväsende synes det som vore
icke mycken lättnad att vänta af den
riktning som beskattningsverket under
hans och Friherre af Nordins gemen
samma handledning kunde komma att
antaga
Frän ett af Rikets Coilegier möter
oss åter ett namn som sedan några år
blifvit hed ra dt med mångfaldiga upp
drag af Styrelsen Dess medvaro som
numera tyckes vara en conditio sine
qua non lör alla dylika Comiteer och
undersökningar erinrar ovillkorligen
om ordspråket Sarfven i hvar lek
Om vi minnas rätt är Kamrv .ar-Rådet
Gassels första ryktbarhet af ett eget
slag årsbarn med vår Revolution och
Vestra Annéais tåg i Soy Sedan den¬
na lid hafva de störa Embelslnanna
talangerna i tysthet utvecklats i Land
orten för att på engång med hela sin
glans förblända hufvudstaden En nu
afgången högre fonctionär (som Argus
uttrycker sig upptäckte detta Uni
versal-geni och Styrelsen tycks med
ifver ha omfattat tillfället att ut
märka begagna och med nådebetv
gelser hugna den sällsynta förtjenslen
Då Kammar-Collegium reorganisera
des blef Hr Kammar-Rådet der Leda
mot och erhöll ett serskildt arfvode utöf
ver lönen ungefär motsvarande de
lar af dennas belopp och dessutom en
icke obetydlig Sinecure såsom Direc
teur vid Nummer-Lotteriet Men o
aktadt vi tro att man med skäl til
lagt Hr Cassel reputationen för hvad
man k-diar ett godt hufvud och en
lätt arbets-förmåga hvilka naturligt
vis af så-många gracer måste kraftigt
uppeldas så är likväl om honom de»
allmänna lankan att denna förmåga
mest låter använda sig till hvad man
kallar couranta mål hvari lian såsom
Lands-Secreterare utmärkt sig men
att han deremot helt och hållet sak
nar den grundlighet och framför allt
det tålamod som erfordras då frågan
icke blott är att framkasta ett projekt
utan om det kanske vidlyftigaste ar
bete som ännu inom förvaltningen
varit påtänkt För vår ringa del un
dra vi mycket huru Herr C utan le
dighet från sin tjenst och öfriga be
fattningar skall kunna fullgöra dest®
ra anspråk på bidrag till Comiteens ar
beten som med skäl kunna göras på
en Ledamot af det verk hvilket for
dom hufvudsakligen handlagt beskatt
nings-frågor &c
Hvar och en som aktar det redbara
värdet den enkla okonstlade verk
samma förtjensten skall med sann till
fredsställelse till Comiteen räkna dess
från Stats-Conloiret tillsatte Ledamot
Af en så bepröfvad och mångsidigt ut
bildad Embetsmanna-skicklighet borde
man göra sig stora förhoppningar
—
och vi frukta blott £Ut de många och
trägna göromål som åligga en Stats
Commissarie svårligen medgifva egnan
det af mycken tid och möda åt ifråga
varande uppdrag
Huru således denna Comitte sam
mansatt af LmbetsiȊn med egna an
svarsfulla och maktpåliggande befatt
ningar som måste upptaga större de
len af deras tid skall kunna uppfyl
la hvad man af denna anstalt hade
skäl att fordra och vänta är för den
oinvigde svårt att begripa i ha tan
ken t ex blott läster sig via det b af
af tryckta och otryckta .skrifter hvar
af Co mi t lera de böra äga och ta a kän
nedom från Botin och Nyström om
Svenska hemman jemte alla hithöran
de Författningar till de sista Feinårs
berätteiserne och Tabell-resultaterne
utan alt räknaf hithörande olaiita Riks-j
Sida 4
dhgs-förslager en mängd Lokal - be
skrifningar och förhållanden Utländ
ska skriftställare o s v så synes ty
värr den tid aflägsen då man torde
kunna hoppas ett grundligt resultat
Vi villja icke förmoda att man tän
ker framkomma ined något omoget
och ofulländadt samt således söka bo
ta det dåliga och bristfälliga med nå
got sämre och felaktigare En så
gammal vidunderlig byggnad som
vårt beskattnings-system kan icke med
fördel och vinst för det helas styrka
och inre hållning ändras partiell ty
lifver man undan ett eller annat af
dess stöd rubbar dess grund utan att
förnya alltsammans så kunde lätt uog
hela herrligheten sammanstörta
Vi förmoda att meningen måtte va
ra det Comittérade endast skola leda
de arbeten som böra föregå och be
reda reformen i vårt beskattningsvä
sende att de således torde äga eller
få rättigheten att tillkalla arbetande
Ledamöter höra authoriteter och
personer på sätt som i dy lika fall sker
i England och andra Länder Vi hal
va i detta afseende äfven hört att
Comitte
'en skulle såsom ett slags fac
totum komma att begagna H :r Kam
marherren Barnhard Rosenblads biträ
de Men en hvar som arbetat till
sammans med Herr Rosenblad i Ban
ko-Utskottet kan icke annat än be
Gud bevara Comitte
n härifrån Herr
Rosenblad har läst mycket och äger
ett af de förträffligaste minnen vi kän
na i förening med mycken lätthet att
tala men deremot saknar Herr Rosen
blad helt och hållet hvad man kallar
praktiskt sinne och denna mognad
utan hvilken det största kunskapsför
råd endast kan liknas vid böckernas
innehåll i en nedramlad bokhylla
Det skulle vara Red högst ange
nämt att blifva vederlagd i någon af
foregående anmärkningar uti hvilka
vi finna en grund till den farhåga
att hela anstalten torde vara beräknad
mera på sken än verklighet i allt fall
skulle utan tvifvel allmänheten anse
med tacksamhet om Styrelsens åsigter
och plan i frågan vunne publicitet
Vi sluta dessa betraktelser med att på
det högsta beklaga det vår Styrelse
icke eller högst sällan begagnar någon
Organ att allmängöra sina tankar att
yttra sig i ämnen af högre vigt och
interesse för allmänheten Red har
för mycken agtrting för Styrelsen att
tro någon af dc Tidningar som van
ligen anses utkomma under dess au
spicier verkligen uttrycka dess tänke
sätt och ås g ter
— Vi förbigå exemp
let af de Frankrikes och Englands
Tidningar som förande Regeringens
Ml detta icke
sS ftlr
-Jt .Ss som skulle vi
änska nit alla ved .rbörandes utlåtanden
måtte inhämtas 1 ■ t s all blott in
veckla frågan ocli i liOg grad fördröja
dess afgörande
talan så ofta upplysa ocli till rätta
visa opinionen Men då Regeringarne
i sjelfva Ryssland och Preussen följa
så mycket med sin tid alt de icke
sällan för att tillfredsställa allmän
heten i Tidningarne meddela upp
lysningar framställa sina tankar och
principer i ämnen af högre vigt så
förekommer denna Egyptiska tystnad
som Svenska Regeringen merendels i
akttager denna från fordna Envålds
Styrelser ärfda och af bibehålla Råd
gifvare vårdade likgiltighet för all
männa opinionen i ett fr tt Land be
synnerlig och nedslående
(Insändt
Till Redactionen af Tidningen Af
tonbladet i Stockholm
Då Tit uti sitt blad för ett par
dagar sedan intagit några anmärknin
gar rörande en brist uti det ingångna
årets almanach torde Tit benäget lem
na rum for ännu en anmärkning öfver
samma arbete men rörande ett annat
ämne
Man kan icke nog prisa den omtan
kan hos Regeringen att bakuti alma
nackan låta införa smärre afhandlin
gar till underrättelse för allmogen i
mål som röra landthushållningen hel
sovården och dylikt Flere af dessa
afhandlingar i de äldre almanachor
na hafva lika mycket utmärkt sig
för ett lyckligt val af ämnen som för
nätthet och fattlighet i framställnings
sättet hvarpå bland annat den i Af
tonbladet införda alhandlingen af den
stora Linne
är prof Dessa båda omstän
digheter förtjena också måhända en stör
re uppmärksamhet än man vanligen
deråt gifver Om man blott eftertänk
te att för den större delen af almogen
Psalmboken Catechesen Bibeln och al
manaehan utgöra deras snart sagdt enda
bokförråd (ty några marknadsvisor kan
man icke räkna härtill och att de fle
ste helt och hållet äro i saknad af nå
gon handledning ur böcker uti alia
föremål för deras verldslig» omsorger
så är man lätt öfvertygad hvilken
nytta kunde tillskyndas landet derige
nom alt en så beskaffad undervisning
i hvarjehanda för allmogen nyttiga
kunskapsgrenar tid efter annan leni
nades Till möjligheten att utföra
detta uti en brochyr som måste säl
jas för så godt pris som alinanachau
skulle höra att hvarje artikel in loge
det minsta möjliga utrymme som er
fordras för den läsandes behöriga un
derrättelse äfvensom att inga onödiga
underrättelser infördes
Något fel emot en sådan grundsats
har man lyckt sig finna i detta årets
Almanach Den innehåller en afhand
ling om angelägenheten för landsor
terna att hafva examinerade barn
morskor oeh om sättet att erhålla
dem Här får man för andra gången
lära sig att det är till följe af Ska¬
pareris straffdom som qvinnan masts
föda med plågor hvilket här fram
ställes nästan såsom en motsats emot
förhållandet med djuren likasom om
dessa födde utan plågor
Det är i förbigående sagdt något
eget att finna en så vidskeplig satj
upptagen i ett yttrande hvilket pas
serat en Vetenskaps-Akademi Men
det var icke denna omständighet •
gentligen som InS velat vidröra
Det kan visserligen medföra nvtta
att meddela en detaljerad föreskrift
hvad Sökande från landet hafva att
iakttaga för att erhålla undervisning
i barnmorske-konsten men månne det
väl varit af så stor vigt att tillkän
nagifva t ex det Sökanderne böra
hafva "långa fingrar
ocli "slät«
naglarsamt händerna fria från vår
tor och sprickor äfvensom att om nå
gon antagen lärling under tiden innan
inställelsen vid terminens början hvil
ket utgör i månader
"skulle finna sig
hafvei blifvit hafvande så gör hon
bäst att sådant genast tillkännagifva
med ansökning att få till undervis
ningsverket inkomma en annan gång
Det är blott för att fästa upp
märksamheten på det mindre nödvän
diga uti dessa och några andra af al
manach-uppsatsens detaljer som Ins
anhållit att få upptaga några rader
i HH :s tidning-
Red som icke tilltror sig sjelf att
kunna bedöm ma huruvida Ins af fö
regående stycke haft grund i sina an
märkningar eller icke har likväl ej
velat neka att införa dem då Ins i allt
fall för den oinvigdes ögon synes ha
ratt i sina påståenden
NMidosKsp
Ryktet säger att svenska Minerva skall
snart antaga adeligt sköldemärke i va
penskölden som är svart och beströdd med
gul potates står på en saltgrön tretea»
eller échajaud .en couleui-deehair Mar
syas (i konstspi ;åket kallad Ecorché
Hjelmkvansen är en uttröslad halm
kärfve hvarutur uppstiger ett huf
vud ined hjelm på hvilken sitter i
stället för uggla en Göktyta en få
gel nogsamt känd för sin smidiga ta
lang att kunna vrida hufva del åt
alla väderstreck Ofvan före fladdrar
en bandeiett med orden il a Vendu
il est l
enda (förr har han såit n«
är lian såld Såsom sköldhållare ses
till höger en ^pannemålsbärare meden
asklöfskraus på hufvudet och till ven
ster en fristående rykande fläskkorf
nedanföre ses en hög af upstapiad po
tates
ROS J il j E a T A