Aftonbladet Torsdagen den 16 Juni 1831

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1831-06-16
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1831-06-16
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1831-06-16
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1831-06-16
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Torsdagen den 16 Juni 1831

Sida 1

N :o 136
1831
AFTONBLADET
Torsdagen
den 16
|nni
Irn SJ >tJ
jW '™ T
——
p ri set i Slockholm för- helt år jo R :dr halft år
i Linströms bokhandel vid Mynttornet Brom
odih Essens bod vid Södermol /nstorg Annonser mott
liiitlcl .sc Uli denna Tidning ]NT :o i3a finne bland
offentliga fltenuiingar a Borgenärer införd kallelse
a Kanjinarlierren Bafon O W Stael von Holsteins
7 Vt la hör sålunda rättas all ansökningen var gjord
al heiuuHe Kammarherre såsom Fönnvildare for
l andricken Grefve C A Cronstedt «»cli att det
således är den scdnares borgenärer a liv i It a kal
iel Jen Ur utfärdad
I ODE 1 STOCKHOLM
Extra Va5 ^1 mäst JV Ekstein d i4 dennes 3o ar
A fl HanricUin E Wagners k maka 1 Trybom
cl \• dennes född d 22 Maj 1 (M
Pigan M C Granberg d 7 dennes
QTJ A II A !N TA 1N S - K UNGÖRELSF
Comm .Collegii Städt rna Eiebau Kiga» 1 'olangen
Dan /ig smittade kusten frän Estlands östra
gräl till Oder-strommen för smitta misstänkt
SJ OFARTS - UNDERRÄTTELSER
Svenska fartyg böra vara försedda med Sund
hetspatsi frän den Nations Consul till hvars hamn
fartyget är dest i neradt
T vän ne fyrar komma att inrättas en vidWipp
fyr vid Sandhammars Udde öster om Ystad och
el t ua Falsterboref förtöjd t fartyg som vid tjockt
väder lossar skott hvar 1-4 timma och ringer
13 OLAGS - K TJNG ÖR E LS E
Suppleanter i Skänska Priv ^t-Banken Consuln C
J Hemberg Jlaudl P C Bccghman Kongl Hof
Pred G H Aulin
LEVERANS
A upphandlings auction inför Wermlands Rege
mentes ]5ek 1 .1 )ireet ion d 20 Juli kl 10 f m ä
Carlstadi Laudscmtor öfver 4 ,000 aln kläden 1200
aln boy 6080 aln foderväf t ;ooo alnar lärft m m
AUCTIONER
N
I Stenunga Loftsgården 1 - /j :dels mtl Kr .sk i
Elfsborgs Län d 3o Juni pä Wenersborgs Can
7 <lli och i 13anken
k 5-32
.delar af Kr Sk Hemm Störa Sellpingc
den 7 Juli i Banken
A Handl J Lindbergs och Handelsb N Erdt
tonn os iVra fordringar pä Rådhuset i Ulricehamn
å v Juni kl 12
OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å
BORGENÄRER
Svea II K Under-Lieut J H af Gcijcrstams
rf it Juni 1832
Stockholms R .R i Ilandl L Dclbanco 's a
Bokh I .or Ad C rol lis il 22 Juni 3 Ärsproclama
för upplöst ;i Handelsbolaget J Gnosspelius Sc Comp
.1 5 Maj >83
Wexiö R R Kopparslagaren L P llultmans
och Hustrus a helgfri Måndag näst efter G måu
fran den a8 Mars i83i
Ulricehamns R R 0 A P
'Wickströms d 3
Oct a Haudelsbctj Johan Petterssons d i 3
Handl 1 Lundahl d 7 N°v
Allbo H R All- Reg-Skrifr Capit C Humh
lc i a rgd af Ting efter är frän den ao April
»83
Himble II R Afl l£rono-Fögden Th Malm
stedts och Enkas rggd af nästa års Vinterting
Årsta H R Afl Mjöln
'I- Bengtssons och En
ka a rggd ä nästa Hösteti g
Fauräs H R 1 Bonden l 'or Ericssons a AU
B ^ngt Ifvarssons rggd af nästa Hösteting
Luudale Ii R Afl Lars Olsion» och Cathari¬
na Carlsdolters i Flybo a rggd af inner ars
Hösteting
Ingelstads II R Fällkainr .1- 1 Letths a rggd
af Ting efter år från den 9 April io3i
•Sjuhundra II R Bonden Eric Erssons i Gam
melbyii och Hustrus a rggd å Ting efter G mån
från den ia Mars >831
Indals T R 1 Westgöthil Handl G Petters
sons och Hustrus a rggd af inner års Lagtima
Hösletinij
LAGFART
Konga II R k 5 >-tilldels mtl Tingsmåla Klander
å 1 inx iiuiiii (1 mån fr tredje anonsen
KALLAS
Ågarne till strandudt gods inom %Varbergs Tull
kammares district anm inom år
Uppiyningsm P Sjölin att vid SefvedeH .R in
om är svara på Nämiuhm Jon Nilssons påslåen
de om arfsmedel efter Bonden Måns Jansson i
Djursdala
LEDIGT A RF
Tillfallet Sjöm Jan och Eric Högström frän Yt
ternuttöby men som så vida de icke ii om år in
linna sig lyftes af Cath Larsdotter målsman Juli
P
g
Persson
BOUPPTECKNINGAR
Efter afl Hof-Secretcrarcn l er Sköldberg inom
den 15 Juli
Efter Rå Un Samuel Hedlöf inom medlet af Ju
li hos Rådm J M Carlsten i Fahlun eller C G
Schröder i Hedemora
KJter f d Riksdagsm Er Andersson i Ljunga
Öfvcr-Selö Socken Adr Exp Kr Fogden A
Hagberg — Mariefred — Wånga
Efter Grosshandl A P :son Holm anm före Ju
li på Grossh C F Holms Gontor
Efter Fröken S M Minnerskants inom G Juli
anm hos Majoren J A Tornerhjelm i Stockh
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
Polisgevaldigern Hellgrens den 16 Juni kl half
5 e m i Huset N :o 10 Qv Oxen större rid Norr
landsgatan
All Åkaren E G Giliussons d ao kl 5 c in å
Källaren Hamburg
Mjölijarc-Enkan G Ljunggrens å Källaren Vic
toria d
■« Juni
Cominin Fr Lagerströms och afl Tnll-Insp
Carl Lilljedahl d <jn ao Juni kl 4 c m på Stads
källare» i Enköping
All Prot .Secret I
E Östlings d ai Juni kl (i
e in i N :o G Hästen vid Reger .galan
Målaren .T E Ekbergs den a a Juni ä Källaren
Götha Lejon
Snörmak J E Biljard d aa Juni kl 5 e m
Handelshuset Isaac Uhr 's et Coinp i Gefle d a
JiMii kl 5 c in ä Börs-Caflerummen
Traktör N Ekmans d aj Juni ä Källaren Lii
beck
Enkefru Sundborgs d a Juni å Ulricehamns
Gästgd
F d Handl P U Thuns hos Insp O Rudqvist
i Carlsla d aS Juni
Handl P Öiisclis d 3o Juni hos Fr Lake i
Mariestad
SAMMANTRÄDEN
Kongl Patriotiska Sijisskapet nästa Lördag kl
6 c m
Svea -Ordens 5 :tc ocli högre afdeln till middag
i Kirsteinska huset nästa Lördag kj i
Till redaktion af Tidningen Aftonbladet
Ehuru för närvarande hindrad att genast
besvara de i nlfmänhet fogliga aninSrknin
ir i en utgilven brochure dem recensio
nen i Journalen öfver de Historiska Hund
lin°arnc framkallat kan recensenten dock
icke uppskjuta att med några ord bemöta
A /tonbladi-redaktioneiis i Ä
:o 129 yttrade
öfvertygelse om hvad som visst icke legat
bemälie recensent ömast om lijertat nemi
hans anmärkning emot revolutionens hufvud
man alt de lemnade såsom readktls ord
lyda sitt verk j h alffar digt till afgörande
af vi tro oss nästan kunna säga slumpen
Icke hvarken vill eller kan recensenten
utgrunda hvad som ligger redaktionen af
Aftonbladet närmast eller ömast om hjer
lat i fall ens något tigger derinom af de
allmänna förhandlingarna men hvad re
censenten deremot bör erinra om är det
af alla tiders erfarenhet besannade factum
att det icke finnes någon förhatligare de
spotisme och intolerancc blandad med
Jesuitisme än den man utöfvar när man
efter eget godtyckej och ej enligt ordaly
delsen bedöm mer en skriftställares motiver
till hvad han yttrat
Recensenten värderar för mycket yttran
de-rätten och den sansade allmänna opinio
nens bedömmanden att med likgiltighet
förbise något försök att missleda densamma
ehuru redaktionens försök torde nöja sig
med mindre omfång och harr hoppas nog
ha ådagalagt och skall oafbrutet bemöda
sig att ådagalägga den innerligaste kärlek
för Constitutionel frihet och historisk san
ning att af någon rättänkande misskännas
att hysa några ensidiga eller oädla afsigter
i hvad han uti ämnen af mer eller mindre
allmän vigt framställ men på det den
tilläfventyrs okunniga om recensentens orda
lydelse af de anmärkningar mot revolutio
nens hufvudnuin hvari han lyckats att få
Aftonbladsredaktionens medhåll må komma
i tillfälle att känna dem oqh som lian
hoppas bedömma dem efter hvad han ytt
rat och ej enligt redaktionens öfvertygel
se derom har han trött sig härvid böra
ordagrant meddela densamma sålydande
(a :dra Afdeln sid 7 8
"Om man deremot af Hr Adlercreutz 's
"blott militäriska egenskaper icke rättvis
"ligen kunde vänta och icke eller väntade
"några åtgärder som visade hvad han med
revolutionen i afseende på ett förändradt
"och med tillfällets och tidens behof öj
"verenislätnmande statsskick syftade hade
"mnn så mycket mera anledningar att af
"Hr Adler sparres allmänt kända insigter
"påräkna någon omtanka i denna maktpå-
5 R .dr 3 månader s R :dr 32 sk Banko Lösa
ans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara
agas endast i Linströms bod till i skilling Rik
Irn
■ jW '™ t ,T
Numror s sk Banko Prenumeration och \Utde /ning
Bergsgränd Lindroths bod vid Norrlandsgatan
sgälds raden Utdelningen kl 6 eftermiddagni ^n

Sida 2

'liggande omständighet såsom sjelf
va grun
'den för det nya förhållandets både fäste
"och bestånd Såsom mångårig utgifvare
"af en allmänt läst ocli omtyckt tidskrift
"Iivari det gamla statsskickets brister ej säl
lan och icke otydligt utpekades samt till
"lorlitlig kännedom ådagalades om hvad
andra mera utbildade länaer i den vä
g
gen redan åtnjutit förenligt med tidens
"stigande upplysning och det Svenska sam
"hållets dermed öfverensstämmande behof
af förbdttrade institutioiter j väntade man
"att Hr Adlersparre ifrån första ögonhlic
"ket han tänkte på en regementsförändring
"och trodde att den skulle lyckas älven
"varit betänkt på och utarbetat ett project
"till en ny j med vår uråldriga frihetskär
JJlek förenlig grundlag som genast vid
"Ständernes sammankomst kunnat disku
teras pröfvas och mer eller minre oför
ändrad antagas
"På detta sätt hade 111- Adlevsparre
'mer än genom sina revolutions-åtgärder
"gjort sig förtjent af Fäderneslandet och
"detta fält var (Insändaren — eller hvad
"lian nu kallas recensenten — fru k tor icke
"att misstaga sig ined hans störa Föifat
'tare-egenskapcr mera öfverenstämmande
"och ingalunda för honom mindre — «r .en
"väl mera — ärorikt än militär-banans
"hvarpå honom förutan allt kunnat ut
"rättas hvad som blef uträttadt Ieke så
"på lagstiftningens och medborgerlighetens
"der behöfdes hans kunskaper der hade
"enheten i principer fullständigheten i
"plan osvikliga konsequensen i utarbetnin
■ "gen j följden af ett obehindradt ensamt
"uttänkt och utför dt den djupa försknin
gens och de mångsidiga kunskapernas snille
vcrk varit af nöden för att undvika det
J *sph4tringssystém den halfhetj det ohjelp
"liga lappverk som utmärker vår grund
"lag och som under hundrade mästares
"fingrar och tusende viljors och a Isig ters
"hopgyttriog icke kuride bli hvarken stort
"bättre eller stort sämre än den då blef
och ännu är det Att denna väntan
grundad på Hr Adlersparres erkända föl—
måga och egentliga grunden till det för
"tioende hvarmed lian hedras icke upp
"fylldes utan tvertom gäckades till ilen
grad nit sjelfva hans deltagande i det
utskott der den nuvarande konstitutionen
utarbetades var direkt åtminstone intet
anmärktes klandrades mer och mindre högt
af alla fosterlandets samhällsordningens
upplysningens och till och med af Herr
J 'AdUr spar res enskilta vänner redan den
"tiden och har lemnat missnöjet öfver
"sömma bedragna hopp i a rf åt oss och
"våra efterkommande
Allmänheten må nu afgöra huruvida Af
tonblads redaktionen haft ens någon skymt
af orsak att säga alt det visst icke vant
den punkten som legat Journal-Recensenten
imiust om hjeitol ätminstoue har Recensen
ten så varmt han förmått yttrat sig i
della imue och det af den innerligaste öf
-vetlvgelse om dess vigt för ett Fädernet
ta ud hvars sauna frihet ära och välj in
gcu kali ligga ömmare om hjertat än
l )eu såkallade recensen
ten (i Journalen af de
historiska handlingar ne
Den aBm .Srkui .ng af Redaetionen som va
egentliga föremålet för den här ofvan
wfijiid .» wjj .sa .ts yttrades af oss belt ocb kal¬
let i förbigående och var så mycket min
dre framställd i ändamål alt klandra Re
censenten som den just rörde en punkt
uti hvilken vi med honom öfve rensstämde
Anledningen till vår tänka att den anmärk
ta uraktlåtenheten af H E Grefve Adler
sparre och hans medbroder att fullborda
revolutionens verk medelst en ny organi
sation af det uplösta samhället icke vore
det som legat Recensenten ömmast om hjer
tat hemtade vi från den korrthet och i
värt t veke obetydliga utveckling lian skänkt
åt denna puukt jemförelsevis till det öfriga
af arbetet som sammanräknadt "plog sex
ton numror af Tidningen Jurnalen och
då vi likväl ansåg o denna punkt gifva
den enda och just derföre den vigtigaste
anledningen till anmärkning emot revolutio
nens män så later vårt omdöme deraf na
turligen förklara sig Emedlertid är det
oss kärt att Recensenten just genom sin
'ömtålighet eller åtminstone känslighet lör
Aftonbladets yttrande synes factiskt ådaga
lägga att vi i detta tall begått ett misstag
för hvilket vi mer än gerna anhålla om
Recensentens öfverseende då det gifvit an
ledning till en så leyal 1 'örk larin
Mtri Ke 6
Dagens utländska poster medföra nyheter
från Berlin till den i i Hamburg 1111 den
9 Polska gränsen till den 5 dennes Från
Polska krigstheatei 11 äro denna gången idel
fördelaktiga nyheter
Pol ex
Från Warschau bekräftar det sig oliiei
elt att General Gielgud förenat sig med
Gen Dembinski och inryckl i Lithauen
General Sierakowski hade enligt bref
från Polska gränsen af den i i Augustoiv
ska gebietet slagit den Frick enska corpsen
och tagit fyra kanoner Denna berättelse
var likväl icke olficiel men dagen derpå
ankom underrättelse alt hans troppar vid
Mariampol hade jemte iij ^urgenterne lemnat
Ryska armeen en lika blodig batalj som
den vid Ostrolenka men att utgången ha
de varit vida fördelaktigare för Polackarne
Några detaljer åtföljde icke
En annan berättelse säger alt IFilrnx ge
nom j :ne förnyade stormningar skulle blif
vit taget af insurgenterne
I Podolien hade likaledes en batalj eg t
rum under den gamle Rze .vnskis befäl vid
Human 1 '200 Ryssar blefvo på platsen
Inga detaljer Uppresningen i Podolien är
allmän sedan godsegal ne fri gifvit .-ina bf
egne
Ifrån Ukraine äro Deputerade nisande till
Moldau och Wallachiet alt förmå dessa
provinser understödja resningen
General Rridiger både sill hufvudqvar
ter 2 mil från Zamosc uti Tvszovrec Ru
ski Med de förstärkningar hans armé er
hållit anses den uppgå till 15 ,ooo man I
Zamosc låg 4 ,5 .oo mans garnison hvilk»
blefvo förstärkte af General ChrzanowskL»
corps»
bland omständigheter hvilka väckt myc
ken uppmärksamhet i Warschau är den
händelsen att en hög till namnet okind
Rysk Generals-person blifvit illa såial 1
slaget vid Ostrolenka och efter bataljens
slut förd derifrån på en bår
1 försedd med
baldakin samt åtföld af åtskiliige adjutau
t«r ocb färd till Rrzesc
Ryska hufvudcjvarleret var i Przasnie
Deputerade från Riksdagen hafva under
Grefve Ostrowskis ordförande besökt Fält
herrn Skrzynecki som då förklarat för dem
att armeens återtåg legat i hela hans ope
rationsplan — Den gången tordeden "san
ningsälskande Generalen likväl hafva skarf
va t något
Den med förra poslen omtalade berättel
sen alt General Chlapowski hade tagit 5
kanoner hade ytterligare bekräftat sig På
Riksdagen hade väckts fråga att inskränka
na t iona I reger ingen äfvensom det troddes utt
Furst Czartoriski skulle blifva utvald till
Regent Den bekanta patriotiska förenin
gen har tillkännagifvit alt den nu upp
löst sig
I Nationalförsamlingens sammanträde den
2 Maj förekom en debatt rörande Dn er
nitzki och hans corps Utrikes Ministern
förklarade att man hos Östen ikiska Styrel
sen gjort de varmaste föreställningar i afse
ende på denne utmärkte General och hans
tappre vapenbroder utan alt derpå hafva
erhållit något svar Ja en serskild Agent
hade i detta ärende blifvit skickad till Wi
en men redan i Krakau af Österrikiske
Consuln blifvit vägrad nödiga pass för att
fortsätta sin resa — Vid simma tillfä le
föreslog Grefve Ledochowski alt den störa
Turkiska fana som Ryssarne under sista
kriget mot Turkiet eröfra t och söm af Kej
sar Nicolaus blifvit skänkt till Polackarne
samt nu förvarades i S :t Johannis Kyrka i
Warschau skull återsändas till Constanti
nopel Deputeraden Svvidzinski tillade att
inan kunde återskicka den med de fyra Tur
kar som man såsom fångar fråntagit Hyska
armeen och hvilkas hemresa man beslutat
på Polska skattkammarens bekostnad Kam
maren beslöt att Regeringen skulle anmo
das vidtaga nöd ga åtgärder till verkställig
het af förslaget som biföll
Ryktet 0111 Grefve Diebitschs åter k illntf
ile och Grefve Paskewitschs utnämnande i
hans ställe vinner nv styrka
Enligt underrättelser lian Danzig skall
Cholerau derstädes ingifva löga oro
PltAKKRIKE
Ancona är utryrndt af Österrikiske trop
pä 1 ne och nyheten derom har af allo Fran
ska tidningar blifvet med begärlighet med
delad
Advocatcorpsen har under Herr Mauguins
presidium hållit en öfverläggning rövande
Pairsskapet Dess bibehållande såsom ärft
ligt har dervid förklarats vara i strid med
Frankrikes nuvarande interesseii Deremot
förklara de ministerieUa bladen temligeu
oförställdt alt regeringens beslut är att
genomdrifva ärftlig lie tens bibehållande
Monileuren för den 4 Juni meddelar fö
jande till brest anlände underrättelser rö
rande expeditionen mot Lisabon
"Stiäaga
föreskrifter hade blifvit belathafvareu lör
vår escader gifne inom 24 limmar efter
escadrens ankomst till Tajo skulle Frankrikes
fordringar vara uppfyllda Portugisiska
styrelsen gaf undvikande svar hvarpå Fran
ska befäl hafvaren genast tog en Portugi
sisk Corvelt tom just eraade inlöpa i ham
nen lörklaiade den för god pris och skic
kade den till brest Sedan han derrfter
lemnat en del af sin styrka vid Tnjomyil
ningen afseglade han med de återstående
skeppen till Terccuu för alt bemäktiga sig

Sida 3

Ö kryssande
Portugisiska
de vid denna
krigsskeppen
Kfi
gpp
Kriget i fiende c antar ett ganska forbitt
radt utseende Franska Gorps-Cheferne haf
va lätt ordres alt så vida Cadoudal kan
fasltagas genast nedsätta en krigsrätt och
låta arquebuscra honom
Antwkrpkn
l )en 3 Juni seglade ett litet Holländskt
fartyg längs quaien till Citadellet Skild t—
vaklen fordrade alt det skulle hålla sig i
midten men Holländarne lydde icke och
skildtvakten gal
eld
En oflicer af borgar-gardet kom till
misshandlade som mail säger skildtvakten
och afryckte honom hans bössa lin mängd
folk församlade sig genast och släpade offi
ceraren till regerings-holclet På vägen ii i l
lär en ordvexling hafva uppstått hvarlön
vet man icke men en sergeant har sårat
officeraren ined sin sabel Det förbittrade
folkel störta le till officerarens boning och
ukastade möblerna genom fönstret garni
zonen skyndade till stället och återställde
lugnet Derefter hafva flera arresteringar
egt ruin
Samma dag träffade man på under bör
sen en säck med krut starkt omlindad
nied tåg och papper jemte en lunta bred
vid Luntan var nästan förbrand härutaf
kan mttii sluta att ett brottsligt förehafvan
de har varit påtänkt
.Sachsen
Ryska Regeringen lärer hos Konungen af
Sachsen låtit göra (öreställningar emot tryck
frihetens införande i detta land hvilket ock
haft en modifikation i lagförslaget derom till
påföljd
i
Enligt
.111 0tigas
Edict bcfull-
itai .ikn
ett K Sardiniskt
g
.111
heter hvilka hittills i anseende till par
terna am-ende hl i I vit förvisade till kronan
Dödsstraff för hustjufnad har blifvit afskaf
fa dt o s v En handelsdepntation har hos
konungen anhållit om en handelslag ko
nungen förklarade densamma att han redan
0tigas Senaten att afgöra alla angelägen-
företaga
sjelf tänkt derpå och snart skulle
saken Konungen har hegåfvat flera lärde
och konstnärer med ordnar hvilket den hö
ga adeln ganska illa upptagit
Den Modenesislui uppresningens anförare
Giro Meno t li och borelli ha den 2l Maj
blifvit «I rät tade i Mbdena andra exsccutio
ner skyla efterfölja
Ek tis .s kl
Deri 4 J |nl bekantgjordes följande dekret
"A t 1 Prins Leopold Georg Christian
Fredrick uj Sacluen Cul <urgr är utvald lill
Konung af Belgien med villkor alt antaga
den af Nationaf-Gongressen beslutade för
fattning 2 Han bestiger icke förr thronen
in han inför Gong ressen aflägger följande
Belgiska folkets
itt upprätthåll»
Rikets oafhängighet och iutegiitet
Församlingen utvisade bifalltecken åhö
rarne b lefv o stumma utom tre eller fyra
tribunen som
ed "Jag svär alt iakttaga
författning oell la ^-ar och
ofFenfign
icke ett enda rop
personer i den
klappade med händerna
af "Lefve Konungen lät hora sig
Ili- de Brouckere röstade emot Prins Leo
polds utväljande emedan lian ansåg det vara
stridande emot Belgiens fördel
K lockan 1 förkunnade 101 kanonskott
och ringning med alla klockor att valet var
försiggånget Genast afreste Lord Pousou-
bys sekreterare i en med fyra hästar be
spänd vagn till London föregången af2lne
kurirer en ångbåt är beställd för honom
General Belliard affärd t de i samma ögon
blick en Öfverste till Paris och Lord Pon
samby till Hoog Deputationen som skall
tillbjuda Prinsen kronan är redan ut
nämnd
Tidningen Courier frågar hvarigenom fol
ket tillkännagifvit sitt bifall med det sked
da valet kanonerna hafva dundrat kloc
korna hafva dånat men på gatorna hafva
man icke försport något lif
tillkännagifvit Svenske och Norr ske Skrp
pare med tillsägelse att deras fartyg lorn
mo att undergå quaranläue utan attkunua
bestämma hvar
Uti Riga lågo nu många Svenska och
Norrska fartyg till större delen af Rege
ringen befraktade med lifsmedel till Danzig
flera af dem men särdeles Engelska fartyg
hade stor del af sina besättningar sjuka i
Cholera
Inrikes
Med Skonerten Experiment hvarå Pre
mier-Löjtnant Hjelm förer befälet erhöl
Ifis i går nyheter från Riga till den 7
Juni Gonsuln hade mött S .onerteu ute
på redden och lem »a t honom nedanståen
de underrättelser kvilka vi hemta ur ofi
ciella bladet Choleran hade först den 26
sistl börjat väcka någon uppmärksamhet
ii t i Riga dit den kommit från Polangen
eller Schau 1 i Lithauen utan att mellan
liggande trakten (hvarest tillståndet är
friskt deraf varit besvärad Uti Riga ha
de till föregående dagen (d 7 omkring
000 personer dött af Cholera Dagens sjuk
rapport upptog sjuka i Cholera morhus
3o8 tilbjuknade sedan föregående dagen
48 tillfrisknade 5 döda 44 personel1
Al
la uti Riga voro nu al den tanka alt sjuk
domen på intet vis är smittsam ulan här
rör från luften Choleran deciderat- sig ha
död eller återställning Den
styrde Gonsulns slup hade
sedan varit utan syn
crisen gått öfver
stigt till
Lo1 .t som
lör 3 :ne dagar
bar räddning sedan
bar räddning sedan
repade han sig genast
fullkomligt väl hnn
lkj h
hnn var placerad jemte
kände sig nu
g
Gonsuln hvilken ej hyste den ringaste fruk
tan för smitta Uti Gon .suIns sällskap var
en Svensk Hr Flygarson som skötte och
var närvarande vid Svenske Capten A SälI
slröms död som inträffade 12 timmar ef
ter insjuknandet i Choleran Ingen i det
skepp lian forde vid namn Ellida hade
blifvit sjuk efter honom • Capten Söderberg
skeppet Garl Johan hemma i Hernösand
hade haft z man döda i Cholera och 3 :ne
i samma sjukdom lemna ,le på hospitalet
Vid afseglingen voro flere af besättningen
om hord sjuka med symptc mer till Cholera
Cholerans svmptomer äro en uppkastning af
väften med en slags dysenteri Blod massan
föitunnas och blifver som vatten De pre
servativer som i Riga brukades voro chlor
kalk till rökning i rummen eller upplöst i
ätlicka alt del med bestänka dem Peppar
invntslht anses äfven som en preserverande
drvck Den arbetande lägre och fattiga klas
sen hade i Riga synnerligast attraperut sjuk
domen hvilken nu der var i starkt alla
gande Choleran hade enligt dagens un
derrättelse svagt angripit staden Mictau
Reval var fri och sjukdomens sträckning
för öfrigt obekant för Gonsuln Osäkra un
derrättelser hade äfven omtalat alt den vi
sat sig i Hamburg Uti Liffland och vid
i <Vn hade den till det mesta försvunnit
de Ställen den visat sig ej
armeen
och var nu A
befarad i anseende till dess smittsamhet
Så snait Choleran med någon bestämdhet
visade sig som sådan hade Gonsuln uftron
OM JURNALTSMENS JEMMERL1
GA G KASSERANDE 1 FÄDER
NESLANDET
Inom händelsernas likasom inom tankens
verld alstras en ökad erfarenhet eller sed
nare forskningar nya begrepp hvilka for
dra nya benämningar för alt troget uttryc
kas Detta har i synnerhet egt rum inom
de spekulativa vetenskaperna samt i Pe
li t ken Ibland sådana nya ord är det
kanske intet som med så mycken begärlighet
blifvit adopteradt af alla dem hvilka rysa
och hisna för blotta tanken på mtnniskaug
naturliga rättigheter i samhället som dit
efter Juli-revolutionen i Frankrike hos vis
sa skriftställare moderna uttrycket junta
lismen Delta ord börj ide om vi ej irra
oss först att upptagas af den celebra Fran
syska Gazetten och b I ef derifrån laurali
seradt hos oss af Fäderneslandet i hvars
tycke nämnde Gazette "är den bäst redige
rade tidning i Frankrike
förmodligen der
före att den försvarar och upphöjer "fallna
storheter
sådana som den bigotta Garl Xv
Sedermera har samma uttryck äfven vunnit
burskap i England af de så kallade ruttna
köpingarnas egare hvilka med så många
vackra medel söka alt förekomma en af En
gelska nationen länge efterlängtad parla
men ts-reförm
Jurnalism betyder i Fäderneslandets och
dess consorters ögon ungefär detsamma som
man i Österländerna förstår med ordet ATi
ritnan den onda principen ett slags mäk
tig och farlig Demon som man svårligen
kan underkufva men just derföre så län
ge som möjligt bör söka hålla tillbaka
Den kallas af andra meuniakor Tidens att
de Den lärer enligt hvad ett annat blad
nyligen underrättat oss för närvarande ic
ke finnas i Sverige emedan den "är ula
och går i England Denna fatala and«
eller demon har alltid varit högst orolig
till sinnes och åstadkommit de största b vill—
ningar i historien lian är också en verk
lig Proteus Under medeltiden höll han
mycket väsen med de regerande Furstarna
i Tyska riket samt England och Fiankrik
Stundom innästlade han sig bland de såkalla
de baronerna stundom gjorde ha .11 ett med
städernas borgerskap och deltog i deras gil
len och hade kuriöst nog alltid den »
genhetcn alt hålla med den svagare oclt
förtryckta I femtonde och sextonde sekler
na började han slå sig på theo .Iog
ien ock
det med sådan ifver att hnn icke allenast
vågade sig på biskopar hvaröfver Fäder
neslandet nyligen jämrat sig på Biskop Fa
x .es vägnar utan till och med på sjelf v»
Påfven och dennes medhjelpare i mörkrets
rike hvaruti han hade den store Gustaf
II Adolf till bundsförvandt
Ehuru sysselsatt härmed i Tyskland och
Nederländerna gjorde lian äfven stort o vi
seu i England der han mot slutet af ttkd

Sida 4

Ärtiunflraäct s \ref ett clocnnient- som kalla
ides magna charta och ett annat benämndt
Uabess corpus hvilka sedermera blifvit
frön till må h g a olyckor och svårigheter i
■synnerhet för Furstar som mindre älska alt
befatta sig med rikshushållning och rege
ringsärender än med jagt mätrassel eller
andra speculationer samt en nagel i ögat
på alla onyttiga frätare på statens inkom
*ter
Ifrån denna tid höll lian sig temmeligen
stilla nära etthundrade år och man kunde
nästan tro att han som Tegn Jr säger om
Carl XII blundade ett sekel
Under denna tiden var det en gyllne
period för alla rättrogna Det ena nöjet
den ena högtidligheten vid hofven allöste
den andra Monarkerne Ho /Folket Em
fcetsmännen alla lefde som hvar dag vore
den sista Den soth vågade knota eller
»ticka hehöfde nian blott sätta mellan fyra
väggar der hvarken sol eller måne sken på
honom Tyvärr varade likväl denna fröjd
icke i många mansåldrar Anden som
»tan alt man viste något deraf hade
■gjort en resa öfver åt Amerika och
der rört all ting huller om buller
samt i tänd t en invärtes krigslåga ur hvil
ken den nya verldens republiker cipstodo
•åsom en ny fenix ur den förgångnes aska
begaf sig nu med ens tillbaka till Frankrike
•och rasade der i slutet af förra århundra
det i sin fruktansvärdaste gestalt Blind
af medgången nöjde han sig nu icke med
a-tt nedrifva alla murkna byggnader för
att såsom Aladdins byggmästare-ande up
föra nya han nedref äfven dessa af egen
wnnighet och i sin förargelse sopade han äl
-ven lik cholera morbus ofta bort menni
skorna utan urskilning både goda och on
da Så varade det några år I ledsnad
öfver missbruken glömde då äfven folket
allt det goda han uträttat det kastade sig
i armarna på en man som för en tid
qvdste honom Efter denne mans den vcrlds
kunnige Napoleons fall kom han åter i
frihet och har sedan icke kunnat förmås
att tystija I Juli månad i fjol tillställde
lian åter det stora bekanta oväsendet i
Paris då han ingaf folket den kaprisen att
nödvändigt vilja behålla sin tryckfrihet
Häröfver blefvo nu Wederböranrle i alla
länder mycket förskrämde och det är isyn
nerhet ifrån denna stund dylika blad som
Fäderneslandet emot honom uttalat sina
besvärjelser Nu är lian som bäst sysselsatt
hos Polackarne
I Sverige har han i fordna tider obetyd
ligt visat sig En gång för omkring 20 år
sedan höll han väl på att vilja ställa 0111
»»kerna men det mesta förblef som det
▼ar och alltsammans aflopp med litet
buller Derföre är det ock som vederbö
rande blifva så ifriga när han nu försöker
att sätta i fråga det som han då försum
htade
Som skriftställare har den fruktansvärde
anden varit ganska produetiv Ibland de
första saker som man tillskrifver honom
■r Hugo Grotii afhandling om folkrätten
(de jure belli et pacis Men den som blir
med ett sedd blir med tio tedd och nu
får den Klackars Jurnalismen till och med
skulden för om en lärd börjar taga sig för
det orådet att yika någon mera genomgri
pande förändring i undervisningen Olyck
ligtvis märka dock icke de som så protestera
emot hans framfart huru lian stundom af
elakhet slår sig lös bland dem sjelfve och
vrider 0111 hufvudet på dem hvarigenom
han ofta kommer dem att yrka de värsta
galenskaper såsom att hvarje samhälle nöd
vändigt har behof af en klass menniskor
hvilka genom födseln skola hafva privile
gium på att bli lödda af Staten o s v
(forts c a g
Kalejdoskop
pagalflnis Champagne
Caffe och Punsch
Compositioner
Den l2 sistl April gaf Rossini en lysan
de fete uti Paris J 'aganini var bjuden
och under loppet af dagen tilldrog sig föl
jande
Sam bekant är låter Paganini ingalunda sät
ta sig i förlägenhet i afseende på sin konst
Flera andra mycket utmärkta violinister La
font Be
riot Baillot m fl voro närvarande
och några ganska svåra problemet i musik
väg förekom mo dem Paganini till alla när
varandes ytterliga förvåning utan möda
löste Ändtligen uppafs ett thema hvar
till hvar och en af de tre nyssnämnda fran
ske violinernt lemna t hvar sin takt utan
inbördes aftal de tre alldeles olika carac
teriserade takterna hade sålunda äfven kom
mit att blifva i tre ganska vidt åtskilda ton
arter Nu förelades Paganini att improvi
sera en composition hvari det så heterogent
sammansatta themats tre takter alltid skul
le utgöra hufvudmotivet Delta verkställde
han äfven och nied så mycken framgång
alt Ilossini högst förtjust på ögonblicket
nedskref detta i sill slag egna arbete och
under titel af Mosaic /ue improvisée lemna
de det till [Ir Felis alt införas i dess tid
skrift den bekanta Revuc Musicale Fran
krikes berömdaste musik-resencent Castil
blaze (bekant i Journal des debuts genom
signaturen XXX var äfven närvarande och
satte Paganinis förmåga på ett ytterligare
prof Han tog nemligen ett för handen liggan
de notblad afrifver på detsamma sista noten
af hvarje rad och lemnar sedan dessa o
sam man hängande nottecken till Paganini
Af dem bildade nu den »tore konstnären ti
tan att ett ögonblick besinna sig en inta
gande Polonaise utan att taga en enda ny
ton till biträde Rossini och alla kringstå
ende voro utom sig af förvåning Ilossini tog
ett glas champagne och drack Paganinis
skål Straxt spelade Paganini en Cham /iag
nerniarchej som han kalladeden och hvars
hufvud thema bildades af alla de musikalis
ka bokstäfverne i ordet champagne (C b a
a g e Kajjet serverades nu och äfven
detta besjöng Paganini Han spelade neml
en adagio pålioterneC a f c
som öfver
träffade i skönhet allt del föregående N11 kun
de Ilossini icke längre återhålla sig Jag är
äfven lycklig i att improvisera sade han
och har åstadkommit icke obetydligt i den
vägen men att med blotta enstaka bokstaf
ver
företaga något det har jag ej kun
hat Hvad skall man väl hitta på alt brin
ga denne förvånande mästare i förlägenhet
Kli 11a Herrar låtom oss skärpa vårt för
stånd Castilblaze påstod att om man ock
beröfvade Paganini alla fioler och dvlika
instrumentet
om man sönderslet alla strän
gar i ve riden och förstörde allt tagel så j
skulle likväl Paganini med en trådsända ock
eu käpp veta att framlocka troll toner Det
ta lät Paganini icke säga sig två gånger
Han tog silkessnöret hvarvid hans lorgnett
var fästad spände det tvärtöfver en stor
Punschbälj knäppte den med fingrarne som
en guitaristräng och undfägnade sitt audi
torium med en Punsch-sång den han till
egnadei Rossini som sedermera låtit tryc
ka den
ANNONSER
Till Salu finnes
Till sala finne» I Tryckeribodeu midtemot Po
sten 'a 4« sk Banco
CHOLERA MORBUS-
UPPKOMST HÄRJNINGAR K UR41E
TIIOD och PRESERVATIV N
Efter skrifter ntgifiic i Moskwa och Tyskland
1831 af G Swederus
Af trjfeket liar Utkommit och siiljcn i de flest»
Boklådor a 16 sk banco Anmärkningar emot det
pä Konungens befallning är 1824 ut g ifna Försla
get till kyrkolag för Svenska Jörsamlinata af
D A Zielfeldt
Af iK3i års fyllning inkomnc friska Mineral
valton på liela ocli halfva krus och buteljer nem
ligen Salt- och Ståhl-1 'yrin .onter Spaa Sell .er
1 'aschinger Gulnauer Marienbader Kreutzbruij
ner Eger i <ranUbrunner SeidschitUcr Bitter
Drieburger Eilser Schwefvcls och Schwalbacter
säljes till facila priser i G Tidcströms bod vid
Stortorget
En stö :re val inredd ny Mans-Chiffonicr af
vacker Mahogny linnés lör facilt pris till salu
Den är att bese uti gamla Prostgården A Söder
dä Snickaren efterfrågas
DIVERSE
E11 Yngling som har fallenhet för alt teckna»
och skulle vilja eihalla någon undervisning och
öfning 1 konsten all skära i träd kau gratis er
hålla en sådan undervisning 0111 lian anmäler tig
i Lins t roms bokhandel der detta blad utgifve t
Emot säker inteckning å 6000 ocli 3ooo R :dr
uti Stenhus-Egendom i Stockholm kunna pen
ningar å 5 och 6 procent erhållas ä MiUtär-Con»
å S
g p
toiret å Svurtmangatan
jui yngling som skrifver och räknar ferm t samt
är kunnig uti Bokföring önskar alt blifva antagen
som Bokhållare vid något bruk eller i brist deraf
vid någon Eandtegendoin Hedrande betyg skola
ej 1 ela Svar torde i förseglad biljett iulemuas i
Tobakshandelu i Trångsund midt emot {storkyr
kan till August
lör dem som skulle önska ett ej aflägset men
vackert och ogenerat ställe att promenera till i
Sommar på vissa dagar eller allnar kau ett niöb
leradt List-hus i Trädgård vid vacker Gård och
lummiga Trän helt nära Salt-sjön beläget med
fri vidsträkt utsigt fä begagnas emot billig af
gift äfven finncsbeliöllige saker lör the och mindre
spisning jemte del i kök Tvenne propra Rum rncd
möbler äro äfven att tillgå OfVerenskoiumefss
träffas i huset N ;o 3 å Catharina Ostra Kyrko
gata Qvart Stenbodarne större en trappa upp
Rättelse
Uti gårdagens Blad förekommer ett tryck»
fel som Läsaren anmodas tälta emedan det
åstadkommer en alldeles motsatt mening c
mot den åsyftade 1 sid 1 spalten raden
18 står att hindra sjukdomens utslän
gande läs alt hindra sjukdomens inträn
gande
Hos L J Hjlrta