Sida 1
1831
vr ;sdagcn
gfDUUDILIL
pris
is
ma
pris
is et i Stockholm fö r
mans En
gatan och gströms
Essens vid Sö
den 29
Prenumeration och utdelning i JV ^r-r
_
vid Norrlantfc
i
gränd Lindroths
dUdlikl6 fidd
Stockholm fö r
En
Prenumeration och utdelning i JV ^r-r
vid Norrlantfc
helt är 10 R :dr halft är 5 R :dr 3 mån s R :dr 3a sk Banko Lösa Numror a sk Banko
gströms bokhandel i Storkjrrkobrinhcn Bromans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths
Essens vid Södermalmstorg Annonser mottagas endast i förstnämnde bokhandel till t skill Riksg raden Utdelningen kl 6 eftermidd
DODE I STOCKHOLM
Suitlaix-n ocli ScUatullniakaren J J Arvidsson
d 2 dennes !fi är
Ynkt .ruu .st Carl Gust Söderström d 22 dennes
^ri år
Advokat-Fisk Sandcbergs enda son Rudolph d
a- dennes i år H man
Qctnoisellc M K Nordeman född ij5i död d
rj dennes
HANDELS-UNDERRÄTTELSE
Sronska orh Norrska v (konsuler i Finland i
I .ovi a llandl .1 t Soekodorlf Borgo J Otli
iiuui i Klenas J F Stari i Björneborg A Tam
lander i Brahestad Z Franzén
POST-KUNGÖRELSE
Hädanefter ur hvar och en öppet alt antingen
genom vederbörande Tjenstemän vid Posten eller
enskilda commissionärer föranstalta om utländsk»
Tidningars eller Periodiska Skrifters införskaffan
de med posten
Postfrihet beviljad Concurslag gifven Stockholms
Slott i Rikssalen d 12 Mars i83o tryckt i Jön
köping
Stockholms Packet-Post-Contor öppet Måndagar
Tisd Onsd och Lord fr kl 12 f m till kl 2
e m Thorsd och Fred fr 10 f m till 2 e m
och fr A pr till d I Oct emellan och 7 c ni
rimt fr I Oct till I April emellan 3 och 5 c m
DISCONT-UNDERRÄTTELSER
t Götha Canal-Bolags Actier å hvilka halfva
den äskade nya insättningssumman blifvit betalt
la belånas med 20 procent af tecknade Capitalet i
Låne-Contoren i Stockholm Götheborg och Malmö
b Räntan nedsatt till f procent för län i Handels
Illie nten i Stockliolm Götheborg och Malmö
LEDIGA TJENSTER
Kädmansbeställningen i Carlskrona sökes inom
fill dagar från d i5 Juni
Stads-Casseurstj i Norrköping sökes 56 dagar
frua den 2 .1 Maj
Sysslomanstjensten vid Wisby Hospital och La
larett sökes inom 56 dagar frän första annonsen
En lljurläkaretj i Elfsborgs Län med 5o R :dr l :co
l *n sökes hos Konungens Befalln .li .de inom 56 da
<pir fr Ju första annonsen
Skeppsniutarebeställningen i Wisby sökes hos
Magistraten derstädes inom 56 dagar
ENTREPRENAD
A oybyggnad af 2 :11c Fyrbåkar å Nidinge holme
jemte Klockstapel ocli Fyrmästarebostulle auction
inför förvaltningen af Sjöärendcrna ocli LandsCan
cellierna uti Götheborg och Halmstad den 26 Juli
kl t2
AIJCTIONER
Egvrxlomen Björksätter i Skaraborgs Län Kal
lands Härad och Råda Församling 1 1-2 mtl Kr
Sk och 1-2 ml I Kr Sk Häggened Jon Stensgår
den il 16 Juli kl
■ e m
OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å
BORGENÄRER
Stockh R R- all Jungfru U J Hrnrejsmans
Badarem A Dahlströms d 1 all Läderh C F
Petterssons och all Samskm
-Ålderm J Åmans
och Hustrus S C Gillbergs f d Hofm O Hcr
niansstine Fabrik E Söderbergs Cboristen K G
Sjöbergs till d P Bagaren A Carlssons Färgaren
J J Loreutzi Bokh 1 A Piciiots till den l5
Spisqv .-idkerskan A C Nordgrens Souffleureu J
G
\Vesslings Vaktm Per Sundbergs Enka M
Sundbergs Badarem C G Lundmarks all Grossli
11 Petris till d 22 .Skom A Wclins Vaktm
tvarlstedts Enka Näringsidkerskan G L Erfass
Räkenskaps
J G Ramströms Tullvaktm E Er
landssons til den 39 Ang i83i
Åmåls R Ii 1 Bokh N P Collianders 2
Kådin L Gybergs 3 Garlverifabrik A P Gy
hergs den 5 4 Handskm IL G Schiffncrs ti 12
November kl 12
Carlskrona R R all Tract J Rydbergs d 7
November kl 12
Unna R K afL Lotslicut IL B Hallströms d
1 Augusti kl 12
Piteå K R HandL Jacob Wianders d 1 Au
gusti kl 12
Borås R R Handl M Helins den 1 Aug och
all Handl E P Lindahls den 8 dito kl 12
Köpings R R Handl II G Roses den 1 Aug
Carlstads R K all Svarfvaren Olof Söderlunds
deri 1 Aug
Skellefteå H R Skepparen J Widbohms och
Hustrus M II Johansdotters i Fråstkåge sumt
Landtbonden A Erssons och Hustrus 2 Rtlgd å
Ting efter (i mån frän <leu 4 Juni
Skellefteå II R all Bonden P Nilsson Gran
ströms och Enkas GUstg II Hedmans och Hu
strus samt Bonden J Bryggmans i Källbomark
2 Rttgd ä nästa Höste-Tiug Bonden Nils Holm
(Jvists i Hedensbyn 2 Rttgd å Ting efter 6 mån
från den 5 Maj
LAGFART
Wäddö och Häfverö T R Saluvärdering å N :o
1 i
.frdels Mtl Samkarby d 16 Ang kl 10 f m
BOUPPTECKNINGAR
Efter Rådm Silfverling i Arboga inom dea i5
Juli
Efter Kramh G P Sjöström inom Juli
Efter Tobaksfabrikören A L Jungqvist inom d
i5 Juli hos KammaiR
-Rådet A F Grunden
Efter all Enkefru Prostinnan Ekermark hos
Studeranden Ekermark i Nyköping innan den
14 Juli
Skräddaregesälls-Enkan Marg Barkande Inom
Juli
DOMAR I COTNCURSMÄL
Stockh R R i Kryddkramh .1 F Tunelle
Concurs får lisas i Huset N :o 1 Qv Riddarhol
men midt öfver garden 1 tr upp a Riddarholmen
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
F d Banco-Kamcrcraren C G Sehult '» ä Mal
mens Källare den i Juli kl 5 e m
All Organisten och Klockaren i Holm A Gra
ndis å Tidlunds Källare i Upsala d y Juli kl
11 f m
AU B N Bogrens på Lilla Edct d 12 Juli kl
10 f ra pä Lilla Edets gästgd
Handl Nils Öqvisfs u Luliä gästgd d i5 Juli kl
3 e in
Handl A Rambergs d 27 Juli kl 3 c ra uti
Massans hus i Carlstad
Sejlaren G A Kleingarns å Tidlunds källare i
Upsala d 23 Juli kl 4 e m
Handelsm J G Hasseils i Köping d 3o Juli
kl I 4
Oct
Enkefru Ceneralskan Horns född Bennet d 29
ct kl 3 e m å Rådhuskällaren i Wexiö
SPEKTAKEL
A Djnrgards-Theaf ern i morgon Brandskatt
ningen och Kapcllmiixtiren frän Venedig
SAMMANTRÄDEN
Svea-Orden i dag Onsdag kl 6 c ni
Neptuni-Orden i dag Onsdag kL 7 e m uti
W W f d lrus vid S :t Paulsgatan
Aurora Orden i morgon kl 7 e ra
Mtri Kes
Frakkhike
Den artikel i Journal de St Petersburg
som inom Frankrike väckt så mycken för
bittring har framkallat följande reflexioner
hos National
"Det gifves sanningar som man ej kan kflnna
i St Petersburg efter man 8r okunnig om
dem i Paris der detcritiska sinnet fir vida
mer utbildadt Af dessa sanningar anse vi
en af de obestridligaste vara den att då man
finner sig vara tvungen att gripa till vål
det bör man upphöra att begagna skal och
reson ty då man nedtrampar folken kän
na de ganska väl att man har kraft dertill
svårare hafva de deremot att begripa det
man argumenterar ovedersägligt blottj för
det man dr Kung
Den artikel man nyligen 15st i Journal
de St Petersburg 5r också vida påtagligare
ställd till det civiliserade Europa än till Ryss
land men det civiliserade Europa tror sig
icke behöfva Kejsar Nicolai råd Sådant
kunde vara på sitt ställe i den så kallade
Stora Catharinas och Emigranternes tid En
autocrat måste naturligen enligt
sill ställ
ning vara öfvertygad att Kungar aldrig
hafva orätt och följaktligen erkänner han
icke nagra gränser för folkens undergifven
het och betraktar såsom revolutionärt hvar
je motstånd mot godtycket Om successions
ordningen inom Ryssland vore en orubbli
ligen stadgad angelägenhet om alla Kej
sare der dött naturlig död om ej denna
nya nations annaler erbjödo flere olycksbå
dande tecken för de styrande än snart sagd t
alla andra Europeiska monarkiers historia
om detta nya rikes hastiga utveckling all
tid kunde rättvisas af moralens bud — så
skulle vi medgifva att ett omdöme falUlt
öfver oss i St Petersburg borde för oss va
ra af mycken vigt och föranleda allvarliga
reflexioner men sedan man med uppmärk
samhet last de stora politiska maximer som
blifvit debatterade i Norden hvilkel valde
väl den civiliserade Europcfen hellre i det
ta ögonblick att vara Ryss eller Polack
Inrikes
Stadens inqvarterings-commission lärer i
gar hafva beslutat att i den olyckliga hän
delsen af cholerans hitkomst det såkallade
Sida 2
Sievcrlska huset å Tjärhofsgatari nära Ca
tharina Kyrka skall användas till cholera
sjukhus Förslaget mötte en stark opposi
tion emedan mångc Ledamöter ansågo o
tjenligt att utse ett sjukhus för smittsam
farsot i en trakt så nära kyrkan och vexel
undervisningsskolan i Catharina församling
Det sednare af dessa skäl tyckes vid sakens
noggrannare skärskådning löga behöfva alt
tagas i betraktande emedan skol-undervis
ningen i allt fall torde upphöra i fall cho
lera» anlände till oss
Då i dessa dagar bland flere rykten om
choleran också utspridt sig en sägen att den
skulle visat sig på — Svartsjölandet infö
res här Proviucial-Läkarens
Embets Berättelse
"Söndags morgon klockan 5 (den 26 Juni
6 timmar efter erhållne Ordres eller kl g
i går aftons kom jag hit till Menhamra pä
Ekerön v
Den Asiatiska Choleran har icke fram
trängt hit men den sjuklighet som här rå
der fordrar redan närmare uppmärksamhet
och jag har nästan hela dagen här uppta
gen hvarföre jag affårdar med Express
denna rapport Karakteren af den hetsiga
feber som inom ett och samma hushåll dö
dat 3 personer inom några dagars tid Sr
lätt igenkännelig Den utmärker en elak
artad Influenza med nervsymtomer som i
particuliera händelser kan vara hastigt dö
dande
Trädgårdsmästaren Malmström en 35
årig man med svag kroppsconstilution in
sjuknade d 17 dennes med halsfluss bröst
värk hosta och yrsel hvilka symtom er nästan
oafbrutet fortforo tili d 20 då han afled
Hustrun som var lur .gsigtig och några vec
kor förut legat i barnsäng angreps på sam
ma salt och dog inom andra dygnet efter
insjuknandet troligen af en mjölk-kastning
på hjernan Af 5 efterlefvande små barn
anfölls en 5 årig gosse i går morse af yr
sel och convulsioner början till ett slagfluss
anfall hvaraf han dog efter 14 timmars
sanslöshet Uti intet af dessa fall blcf åder
låtning använd De qvarlefvande 4 barnen
aro sjuklige och gulbleke samt utmagrade
dock ännu feberfrie De försörjas af Herr
Kamreraren Björner hvars allmänt kända
omvårdnad om sine underhafvande icke
fordrar nytt vitsordande I dag skota de
beg raf vas och jag har att efterse att för
sigtighet iakttages vid detta tillfälle
Vid Pastor i Församlingen talte jag i går
aftons Han hade sig icke bekant någre
andre svårt sjiike personer inom densamma
och berättade att de modifierade koppor så
väl som vattenkoppor som här visat sig nu
alldeles unphört
Två personer äro här febersjuke och när
mare får jag i dag observera och undersö
ka helsotillståndet i trakten häromkring
d
g
P Brandelius
Proyincial-LäUpre
P S Kokningar med Chlorkalk har jag
i några rum här der de sjuke bott anställt
och jemväl låtit i natt dugtigt röka lik
rummet der hustrun och barnet ligga
I sammanhang med denna partiella
t rönt torde man Jä meddela en ännu vig
figaro och af större omfattning den näm
ligen att en Docler Leo i Warschau skall
ha upptäckt ett medel emot Choleran så
[afgjordt verksamt att ingen af de Cholera
j sjuke som dermed behandlades afied Det
j består hufvudsakligen i Basisk Saltpe .tc .r
sy rad Vismutoxid som 'intages hvarannan
eller hvar tredje timma till 3 gran pro
dosi Mot Krampen nyttjas irtgnidningar af
kaustik ammoniak i händerna och under
fötterne — Bekräftar sig denna uppgift
så att den icke belinnes vara en af de mån
ga trankiliserande osanningarne hvarmed
Polackarne i afseende på Choleran synner
ligen utmärkt sig så skall man utförligt
meddela denna kur som värkligen synes i
hög grad lofvande
härjat in i landet på
d
härja
zig kände att den
venstra Weichselstranden
Ännu en gång upprepa vi alt smittans
utbrott i Danzig redan den 6 Juni var
kändt några mil från Stockholm genom etl
från Lybeck kommande Coopvardi-fartyg
men deremot finnes i vår uppsatts ickjs
ringpste anledning att Commerce-Collegium
skulle förut erhållit underrättelse orri delta
förhållande en underrättelse som förmod
vara officiell för alt
ligen älve
n måste
kunna föranleda något steg Så mycket
att
mindre kunde det då vara vår menihg
Danzig förr bordt vara förklarad t för smit
tudt
vi åsyftade endast alt just anseen
de till omöjligheten alt så genast erhålla
underrättelse om sjukdomens fortgång heriw
ställa om det icke varit nödvändigt ed
'ib
förut förklara åtminstone kusten från Wciet
-
se In till Stettin för smitta misstänkt EN
verkligt misstag ligger deremot i det tryck .»
fel som vi förmodligen få tillskrifva Af
tonbladets sättare att nemligen Commerce»
Collegii Kungörelse uppgifves vara daterad
Söndagen den 5 Juni i stället för den y
Juni en uppgift som utom det den icke
hörde till vårt här upprepade resonnement
äfven vederlades af blott titelbladet a Com-
ZJtdrag af ett bref Jr un Carlshamn till
Redaktionen af Aftonbladet
Äfven här börjar nöden visa sig sedan
nästan all Spån mål är undansåld Under
loppet af 3j månader har Spanmålsinför
seln till denna Stad stigit lill circa 10 ,000
Tunnor deraf circa -J Korn och resten Råg
med undantag af några små poster Hvete
och Hafre och af all denna Säd linnés för
dagen icke öfver 200 tunnor qvar så att
Spanmålsförsäljningen nu börjar inställas
Då man jemför detta förhållande med de
underrättelser man har från de andra Ble
kingska hamnarne der snart sagd t ingen
Spanmål för närvarande finnes visar sig
lätt hvilken jämmer man har att vänta
under de återstående 2 :ne månader ino ;n
hvilken tid någon ny gröda ej är att vänta
Icke nog att Blekings allmogen påräknar
att få sina Sädesbehof i Städerne fyllde
utan Småländningar som komma 10 12
i4 mil uppe ifrån hitströmma i sarnuia
ändamål och beklagansvärdt har man re
dan sett sådane som med dragkärra hit—
kommit för att hämta ett par skeppor
Säd vara nödsakade med oförrättadt ärende
återvända —
Om icke oforutsedde med ef till lindring
i dessa olycksbådande omständigheter snart
inträffa har man all anledning frukta att
mången får dö af svält ocli då skall först
med all va re den frågan uppstå — hvilka
har man alt härföre tacka —
En skyndsam fri införsel af Råg såväl
som Korn skulle ännu kunna afböja myc
ken olycka måtte ett sådant beslut icke
motarbetas af några rådande ititeressen —
Carlshamn den 2 Juni 18jt
Carlshamns Bo
Till Redaktion aj Aftonbladet
Blucli ade abont nothingi
Insändaren af den i I :o i35 af Afton
det aftryck ta artikel om Choleran har med
mycken ledsnad erfarit det bekymmer denna
artikel sedermera orsakat Red i anseende
till ett deri innehållet foregifvet misstag
För den som sammanhåller sjelfva artikeln
med Redaktionens ursäkt af misstaget synes
det likväl svårt att förstå hvari detta lig
ger då det måste blifva klart för hvar och
en som genomläst den klandrade uppsatt
sen att men ingen med denna del deraf en
dast var att göra Commerce-Collegium
uppmärksamt på nödvändigheten att un
der benämningen Jör smitta misstänkt om
fatta en större del af Östersjökusten än
i som det hittills skett som man långt före
j underrättelsen om Cholerans utbrott i Dan-
merce-Collegii
Kungörelse
Möjl i«en
lurc
gj
dock hela missförståndet hufvudsakligen
derivera t sig från detta tryckfel som lik
väl endast vid en flyktig genomläsning kan
förvilla helst den uppgifna mellantiden af
4 dygn tydligen måste referera sig till liden
från den 6 Juni då smittans utbrott ge
nom Coopvardi-fartyget blef bekant och till
den 10 Juni då Cömmerce-CoUegii Kun
görelse utkom Vi önska att så vål Af
tonbladets Publik som dess Redaktion må
linna sig tillfredsställde genom denna lör
klaring den vi så mycket mera ansett oss
pligtige att afgifva då vår uppsatts förare»
1 ed t till en i denna händelse nog förhastad
klagan öfver försök af Publicitetens fiender
alt missleda Red Offentlighet och en sansad
Frihet äro oss fullt så dyrbara ^som något»
annan och således måste vi desto meiu
förvånas öfver en om ock aflägsen be
skyllning för motsa t Isen och att Red utan
vidaie granskning af en vi försäkra det
ännu en gång tillförlitlig uppgift förklarar
den derpå grundade anmärkning för oföiv
Red har trott sig skyl Idig lämna plats
åt ofvanstående uppsats men vill då vi
redan förut för egen del förklarat oss öfver
de deri ifrågavarande omständigheter icls ^j
öka den med några andra amöärkning i
än att vid jemförelse af artiklarna upp
giften att cholerans Utbrott i Danzig v ;_ur
kändt här den G Juni uti uppsattsen i ffro
135 verkligen belinnes utgöra den hufvud
punkt på hvilken det följande resson neo
nen t är gi-undadt
Om medlen alt förekomma och afhjelpa
fattigdomen pa landet genom undsätt
nings-anstalter och fattigvård
(Forts iVan löreg N :o
LStom oss till en början tillse hvar någvn C
geiitlig rättsgrund (iunes tör att pusta att staten
eller del allmännas gemensamma Gassa skall Ull
släppa medel till de fattige sa att de icke inå
sv iilla Stats- ;issan lylles ju endast genom en»
ak i I tes ekaj tebidrag de
lattige bidraga dertill in
tet eller -å obetydligt att deras skydd under l <a
game knappt dermed I ;s 1 anses guldet Skialt
j S ^ais-Gaisan a iskyldig utgiiva allmosor (ociv
vi ka sel t att det skulle k
>sta 4 nutlionejf soja
Sida 3
vi sctlcrmOra åter må *te fylla genom nya skatter
'e viii sådsn skyldigHet icke kunna härle
da TV ii ii annan grund än att det äfven ålåg hvarje
enskild som äger något alt dela med sig lill de
närmaste fattige Det vore då i alla fall nickel
enklare al t anbefalla de förmögnc innevånarne
inom hvarje Län eller Socken alt gratis föda sina
fattige än alt först i form af skatter uppbära
denna utskyld och "sedan genom langväga och myc
ket mer kostsamma operationer åter utdela und
sättningen lili de som intet äga Men nu lärer
vill ingen menniika påstå att de i samhället som
ä ^a någöt derföre äro ovilkorligen och lagligen
forbundne att dela med sig till de som intet äga»
Vi tala icke här öm den Christliga skyldigheten
Rit hjelpa sin nästa hvilken icke står under nå
g ?n verldslig kontroll och deruti en hvar följer
Kitt samvetes röst ulan vi tala .blott om den ju
ridiska En sådan om den finnes påbuden skulle
jr upphäfva all ägande-rätt och med detsamma
ffllt samhälle De fattige skulle erhålla en rättig
het öfver de rikas egendom som snart skulle försätta
allesamman i fattigdom också der lagar i andra län
der v 'gatt hafva under misstag härutinnan de mest
förstörande följder deraf uppstått och fattigdomen
förfarlfgeft utbred t sig Uti våra egna civila la
gar finnes ej ett ord om skyldigheten att under
hålla de faltiga och hvad som derom finnes
ordad t
i Kyrkolagen saknar den bestämdhet hvarförutan
ingon lag är verkställbar Det heter väl (ler "att
hvarje Socken skall försörja sin-e sxluz fattige
dervid Guds lag egentligen åberopas till grund
liken härmed menas egentligen ingenting annat än
alt eu anvisning gifve på den lämpligaste vidd
(dier krets inom hvilken serskilda öfverenskom
xnclscr i sådant ändamål böra uppgöras Den
möjlighet all nödstäldhet en annan tid kan träffa
det förmögnc — är en bevekelsegrund att ingå
Socknevis ett gemensamt- slags försäkrings-Bolag
oeii att så långt egen vilja och omdöme pr öfvar
mCjligt och nödigt genom förenade krafter af de
förmögnare bispringa de fattigare dervid i be
traktande alltid kommer i hvad mohn deri fa t ti—
g .e i sitt välstånd bidragit 1 .11 samhällets förkof
ran eller ej Dä delia likväl är enda grunden för
fattigvårds-skyldigheten och skyldigheten således
långt ifrån filt vara ovilkorlig är desto mer v i 1—
korli som det icke är bestämdt hvilka som c
%eritligen skola anses för fattige eller huru myc
ket gifvas skall utan 'domsrätten härom är of
rcrleninad åt gifyarne sjelfva så kun nen J mina
vänner ju tydligen linna att om en Socken ej har
någon mera bestämd skyldighet att underhålla si
na fattige (ehuru de alltid skola tillåtas vistas in
osni Socknen i händelse fråga derom uppstår —
rå kan ju icke eller- del allmänna Staten och
Stats-Kassan utan den högsta orimlighet förbin
das att utdela allmosor IS ej så visut det är en
af siimhälls-inrättningens dyrbaraste fördelar och
af Styrelsens skönaste prerogativcr att den kan
meri samlade krafter och medel komma cnskilte till
hjelp då olycka påkommer och förlägenhet tryc
ker så visst är det ock att sådan undsättning
aldrig bör sträcka längre än under vilkor af in
gen förlust Jör det allmänna och förlust för sta
ten skall ju ovilkorligen alltid inträffa om de
som icke kunna betala undsåttnings-spaTUiemålen
skulle erhålla den för intet Undsättningar borde
derföre i min tanka aldrig meddelas utan i form
ni lånebiträden och tillfällen till förtjenster vid
arbeten som gagna det allmänna Så ofta stats
makten utöfver denna krets vill inblanda sin hjelp
förvärrar den snarare det onda och ofta till
cstctupcl y då skatterna lika strängt prässar ut der
noden ar som störst bar man svårt att öfvertyga
sig det vederbörande vilja förstå huru hjclpcn bäst
skulle kunna meddelas Ett ars anstånd med skat
terna under missvextär och nödig frihet i span
neinålshandeln skulle göra tusende gånger mer
nytta hvar ock en icke tvingad att sälja i otid
och icke lockad af det så oity gäckade hoppet om
undsättning skulle i tid förse sig med ett be
Iroili ^t aran trim säd Regeringen sjelf fritagen
från allt vidare ansvar slapp af t göra några o
formliga och besvärliga magazins-anstaltcr att lå
ta si tu IV fa i 'l n i ii g s h a fv a n d e springa kapp med en
akilte uppköpare på torg-dagarne för att stegra
Prisen till slutlig skada för dem som den vill
hjelpa Den slapp äfven att på sistone när hjelp
fir omöjlig skicka eiqinsaricv och kurircr härs
och tvärs i landet som endast hos den enfaldige
r *cka förundran och misstroende till de vanliga
a !»c tori le t erna och hvarom de klokare väl ändock
neta hvad de skola tänka
Hen frågar man skola de fattige då sy älta i¬
hjäl jag svarar d ?n Christliga valviljan för med
menniskor förbjude och förekomme sådant att ske
Den möjlighet att nödställdhet en annan tid kan
träffa en sjelf öppna h jer tat till barmhertighet
och en hvar gifve hvad han förmår och detta räc
ke så långt det kan men rättvisan kan fråndöm
ma den fajtige all hjelp ja den kan i sina do
mar vara ännu förfärligare och ändock icke upp
höra att vara rättvis Från förflutna tider bere
dande orsaker som innebära misstag och sjelfs
våldiga vanor kunna ju en gång utbrista i verk
ningar och dervid visa sig så förstörande och vidt
omfattande att ingen hjelp är möjlig Hvad som
en gång är orätt skett måste såsom en .orsak med
föra sin verkan sällan kunna de svåra påföljder
na deraf undvikas bättre är således att förekom
ma det onda genom förbättringar och ^reformer i
tid
Att klart inse det ^ytterst rätta i detta fall är
högst nödvändigt och leder äfven till de vigtiga
stc slutsatser när man vill rätt bedömma ordsa
kerna till allmänna välståndets till- eller aftagan
de öfver hela landet Förrän folket i massa lärer
sig inse att ingen födes med rättighet alt af an
nan tilltvinga sig sina behof i hvad händelse som
helst ulan att hvar och en såsom sin egen lyc
kas smed måste hvila med sina förhoppningar
endast på egen flit och omtanka förr än de för
nummit alt den hjelp hvartill de af andra sam
hällsmedlemmar kunna vara berättigade endast
härflyter från det tillskott en hvar förut gjort i
del gemensamma försäkrings-bolaget och att såle
des den som icke tillskjutit eller tillskjuta vill
har ingen rätt att påkalla undsättnings-utdelnin
gar förrän de tillika lärt sig förstå hvadan del
kommer att fattigdomen kryper öfver dem allt
mer och mer sä att allt flere och flere sättas ur
stånd att genom tillskjutande af sin skärf bibe
hålla sin fördelaktigliet i samhälls-fonden förr
skall icke eller det onda kunna botas än mindre
blifva botad t och slutligen skall äfven under me
delmåttiga år nöd inställa sig för hela deras ö
kade antal som ingenting ha fy ,» att som man sä
ger vända i penningar till lifsmedels inköpande
I den män de fattigas antal tillyexer tilltaga
också rysligheter af alla slag Liderlighet lättja
och ärelöshet gå fattigdomen tätt i spåren Tjuf
nad blir ett af de mest anlitade näringsfången och
under ?n allmän osäkerhet skall denna af naturen
eljest välsignade bygd slutligen icke bli lika kär
för dem som der en gång bosatt sig La tom oss
derfire medan tid ännu är allvarligt söka Före
komma i hvad vi kunna ett djupare sjunkande i
fattigdomens afgrund hvarur ingen hvarken kan
eller vill hjelpa oss sedan vi dertill sjelfye för
lorat förmågan och la tom oss noga för detta än
damål begrunda orsakerna på det vi klarare må
kunna inse botemedlen
X första rummet såsom allmännast verkande öf
ver hela landet och derföre chuiu icke förr än i
si ii ytterlighet så märk ha re som på andra ställen
i Riket sätter jag de under de i5 år jag före
tagit mig att observera alltfort ökade allmänna
skatterna Då J insett hvad fattigdomen rätteli
gen är eller brist på öfverskott kun nen J väl
också finna hvad dess motsats- eller förmögenhet
vill säga nemligen ägande
af ett vid påkomman
de behof användbart öfverskott J kunncn äfven
tinna att brist på förmögenhet icke är så lätt syn
bar förr än sista skärf v en är medtagen Derför
tala vissa nationens snyltgäster om folkets förmö
genhet och förmåga att draga ytterligare skatter
blott de se alt det ännu lefver J kunncn för öf
rigt finna om det är möjligt att förmögenhet kan
uppstå så långe skatterna immer fort uppsluka
våra med möda hopsparade öfverskotter så fort -—
ja fortare än de hinna samlas Om genom 5 års
öfverdrifven beskattning en behållning i Stats
Cassan finne» vid en Riksdags början hvilken be
hållning der naturligtvis motsvaras af en lika stor
minskning i våra enskild ta tillgångar så nyttjas
sådant till skäl att ännu ytterligare skatt lägga
o55 ocb åberopas såsom bevis på vårt välstånd
Jag nämner icke detta derföre att denna Socken
innevånare kunna eller böra dirccte afhjelpa det
djupt liggande onda som en felaktig representation
med för er men .Valmännen af Bondeståndet äfven
inom denna Socken böra veta alt de i vin mon
rättvisligen få svida fur det de så länge de äro
angelägna att bibehålla sina privilegier oförändra
de icke brukat dem med mera sorgfällighet än
att det blir möjligt för dem som vid Puksdagiarne
föra deras talan att i det minsta sagd t bort
slarfva sina principalers välfärd Min öfvertygel
se är att sä länge Syca-ska skutte-allmogen väljer
till sina fullmäktige vid Riksdagen dem de fl
för bästa köpet så leder en sådan falsk sparsam
het till deras slutliga undergång ty anspråken på
skatte-bidrag växa gemenligen i mån af eftergif
5 enheten
(forts c a g
LITTERATUR
Framtidens Religion uppenbarad af Saint
Simon En korrt framställning 'af den nya
Religionsläran enligt Saint Simonisterncs
skrifter 43 sidor 8 :0
För dorn som icke ur de spridda tidnings
artiklarna kunnat göra sig ett rätt klart
begrepp om den nya läran hvilken efter
Saint Simon predikas i Frankrike skall det
ta lilla arbete soin i en korrt och lättfatt
lig uppställning innehåller hufvudsatserna
deraf säkert befinnas välkommen Det upp
seende den Simonistiska läran i visst afse
ende gjort det varma försvaret för den
samina å ena och de talrika försöken ti il
dess förlöjligande a andra sidan göra hen
ne om icke till någon ny länk i bildningens
kedja åtminstone till ett föremål värdigt
uppmärksamhet och granskning
För dem af våre Läsare hvilka ännu ic
ke hunnit förskaffa sig boken och icke tagit
en närmare notis af de många spridda up
satserne härom i andra tidningar vilje vi
i korrthet framställa de förnämsta punk
terna
Saint Simonismen är grundad
'i deen af
mensklighetens allmänna fortskridande till
förädU .ig och fullkomnande För alt till
vägabringa ett sådant fortskridande tänkte S
Simon sigen allmän förening hvilken dock
hvarken skulle likna Furstarr .es heliga alli
anser eller såkallade patriotiska föreningar
inom nationerna utan "allas förening för
hela mensklighetens sällhet
För alt nu gö
ra dessa moraliska syftemål och ideella be
stämmelser praktiska tänker S Simon s ,g
dem så tillämpade i samhället och på dess
timliga förhållanden och håfvor alt åt h <ar
je person skall tilldelas efter dess för ,nit-
gaj och ät hvarje förmåga enligt dess verk
samhet Detta blir således St Sirtlonismens
första och stora moraliska grundsats Men
sådant låter sig naturligtvis icke göra i sam
hällenas närvarande skick och deras full
komliga omskaptiing blir således eu förbe
redande åtgärd
Uti hvarje samhälle finnes som hvar och
en känner el t ringa antal rike som väl
försedde med ly ckans håfvor derföre kunna
lefva sin tid fram utan något arbete samt
ett .stoft antal fattige som måste vara i sak
nad af samhäilslifvets högre fördelar och
sträfva för sill dagliga uppehälle Denna
erfarenhet har S Simon lågt till grund
för samhällsmedlemmarnas indelning i tven
ne klasser af hvilka han kallar de ofvan
nämnde rike för "Lättingar sådané - med
andra ord som lefva i sysslolöshet af rän
tor hyror och arrenden och
arbetare
hvarmed förstås alla öfrige
"Arhetarne
äro af 3 slag Artister Lärde och Indu
striidkare med dessa trenne klasser organi
serar lian sitt samhälle sedan han först aro
feterat att Lättiugarnes tid upphört j
och
arbetarnas tid börjat
'ifrli sterne de Lärde och Lidits t r lidkar
ne gifva således det Saint Simonistiska sam
hället sin hufvudindelning Med al 'tish :r
förstås likväl icke blott konstens idkare i sä
inskränkt bemärkelse som vi nu vanligen ta-
Sida 4
ge den Artisterne eller enligt S Simons
ti ;i n i t ion
"de som genom konstens gudom
liga eld lifva menniskorna
blifva tillika de-
ra- Prester äfvensom samhällets Chefer ge
nom val tagas ibland de förste artisterne
J :in och qvinna cga lika rättigheter i följd
I ,varaf äfven qvinnorna vidja sina chefer
eller Prestinnor Den högsta manliga och
den högsta qvinliga chefen utgöra tillsam
mans den högsta makten Dessa utnämna
sig till biträde andra chefer manliga och
qvinliga för vetenskapen och industrien
Genom dessa olika chefer eller föreståndare
utdelas nu åt hvar och en den plats livar
till hans fallenhet bestämt honom i sam
hället sedan allas naturanlag blifvit utrön
ta graiom en öfver hela samhället lika de
lad allmän uppfostran på statens bekostnad
Ingen beskattning finnes men för att än
dock kunna bestrida Statens nödiga utgifter
upphifves all arfsrätt äfvensom ägande-rätt
till faslighet Allt tillhör Staten som ut
delar deraf enligt den ofvan antydde huf
vudprincipen åt hvar och en efter dess för
måga och åt hvarje förmåga enligt dess
verksamhet All egennytta kommer således
att upphöra Hvarje samhällsmedlem blir
en offentlig man som handlar endast af in
tresse för det hela
Sådant är i största kolTthet hufvudin
nehållet af Saint Simons lära Hvar och en
finner vid första ögonkastet derå att nam
net religion är en aldeles oriktig benäm
ning för densamma Åtminstone är allt som
kan hänföras under detta begrepp af Saint
Simons satser ingalunda någon ny religion
Alt menskligheten bör betraktas som en all
män förening der kärleken till nästan ut
gör ett hufvudmotiv och själen i hvarje
handlin s år ingenting annat än den Gu
domlige Försonarens egen milda lära och
moral hvilken ännu i dag predikas i hela
den christna kyrkan om också icke upp
fylld i verkligheten och den andra huf
vudsatsen
"att åt hvarje samhällsmedlem
skal tilldela» enligt dess förmåga och åt
hvarje förmåga enligt dess verksamhet
är
samma christendomens anda som den nya
re tiden sökt ingjuta i de politiska begrep
pen såsom själen i alla fria samhällen Ifrån
denna sida betraktad har Saint Simonis
men ingenting nytt hvarken för tron eller för
nuftet den är endast ett klart och konseqvent
uttryck af reformationens ide och de nyare ti
losofernes identitets lära Men detta utgör
om också grunden och ändamålet likväl icke
Imfvudsaken i systemet Hvad »om utmärker
Saint Siir .onismen såsom en serskild sekt el
ler skiljd från alla föregående Sr den yttre
o» 'ganism af samhället hvarigenom dess stif
tare sökt alt realisera den moraliska föräd
lingen och framskridandet I detta afseende
har St Simon icke åtnöjt sig att i likhet
med föregående politiska reformatorer yrka
upphäfvande af alla yttre företrädesrättig
heter och öppna vägen för hvar och en att
kunna tillvinna sig alla de fördelar samhäl
let har att erbjuda samt derigenom åstad
komma en fullkomlig jenilikhet inför lagen
i dess högsta utsträckning Han har som
läsaren finner af det föregående omhvälft
och förändrat sjelfva samhällets ide i dess
innersta för att på en ny grundval få upp
resa en verklig hierarkisk byggnad af den
mest invecklade beskaffenhet tili hvilken
mönstret är lånadt dels fran Lycurgi lag
siiftning dels ifrån den Indiska Bralimas
klassifikationer Han har icke direkte upp-
haft eganderätten men väl rättigheten att
genom gåfva eller testamente öfverlåta den
på annan man hvilken rättighet man hit
tills ansett oskiljaktig från den förra Uti
alla näringar har han gjort staten till för
myndare och näringsidkaren endast till en
fuöetionär som efter sina naturliga anlag
placeras på det ställe för hvilket han är
mest passande och der han erhåller en viss
aflöning lämpad efter sin skicklighet
Hvem inser icke hvilken mängd parado
xer detta system redan i sin förstå ut
veckling föder af sig Kär man betänker
att i närvarande tid då med borgarne icke
alla kunna gå på forum och hafva slafvar
som arbeta för sig pluraliteten i hvarje
samhälle i följd af menn iskon a t urens egen drift
att fortplanta slägtet så långt tillgångarna
medgifva befolkningens underhåll utgöres
af personer som redan måste anse för önsk
värdt om de hafva sitt nödtorftiga lifsup
pehälle och en liten skärf alt allSgga för
framtiden men icke samla någon förmögen
liet så är det klart att samhällets tillgångar
icke kunna medgifva att sträcka allas upp
fostran till den ålder och att derpå använ
da den omsorg som skulle erfordras att med
rättvisa tilldela en hvar den plats i sam
hället dit han kunde vara kallad af sina
naturliga anlag Då för öfrigt mennisko
förståndet är någorlunda jemn t deladt på
individerne och begäret till kunskaper och
upplysning innebor hos alla skulle man
snart få se en så öfverhandtagande riktning
åt "Artisternes och "de Lärdes klasser
att vi befara det bristen på det för statens
bestånd nödiga antalet af kroppsligt arbe
tande skulle blifva nog kännbar
En
mängd andra oöfvervinnerliga svårighe
ter skulle dessutom möta i det matei i
ella Industrien bestämmes hufvudsakli
gen af afsättningen af rådande bruk
och seder äfven till en stor del af lyxen
Hvilket problem att lösa för det stackars
närings-departementet och handeln hvars
gruod-ide är att förtjena på sin nästa att
köpa lör bästa och sälja för högsta möjli
ga pris huru skulle den kunna bestå utan
den egennytta som föder spekulationerna
och gör individens vinst eller undergång
derpå till hans eget äfventyr och ensak
Det är också icke möjligt att tänka sig sä
mycken dygd och sjel (försakelse att icke
de flestes egenkärlek skulle föranleda dem
att anse sig hafva blifvit orätt placerade
under den grad som de enligt egen tanka
skulle kunna bekläda i det eller det nä
rings- eller handtverkare-enibetet Ett all
mänt missnöje skulle således snart uppstå
och hela inrättningen snart vara öfverända
Åt hvilken sida man på detta sätt fullföl
jer conseqvensen af det S Simonistiska sam
hällets y
ttrp form stöter man på tusen dy
lika orimligheter Vi lia endast framkastat
några strödda reflexioner deröfver emedan
Vi önske att härvid icke missförstås
som skulle vår tanka vara det staten ej
behöfde sörja för den alldraförsta bild
ningen hvilken bör tillhöra äfven den
arbetande klassen men livilkct vanli
gen icke innefattar egentliga studier
som först kunna äga rum under yng
lingens utvecklingsperiod då de fleste
redan måste sjelf ve förtjena sitt bröd
med arbete
en fullständigt och i detalj genomförd krt
tik skulle erfordra en afhandlim
stone lika vidlyftig som sjelfva bo uren
redan det anförda torde öfvertyga Läsaren
att systemet är en drömbild hvars yttus
villkor äro lika litet utförbara som sjelfva
d 't moraliska syftemålet är aktningsvärda
Att hell och hållet tro sig kunna upphäf
va de gränsor mellan yttre förhållanden
hvilka äganderättens och lyckans företrä
den upprest mellan samhällets indivkk-i
skall troligen alltid komma att tillhöra du
fromma önskningarna Hvad man i detta
afseende har alt fordra är alt samhällets
inrättningar och lagar icke skola innefatta
några sådana företräden som icke kunna
förvärfva af alla att sträcka fordringarna
derutöfver att ställa penningen eller din
egna fördelen utom all beräkning såsom
motiv för menskliga handlingar skall sft
tro vi så länge människonaturen är sig lik
aldrig såsom regel otn ock som undaotag
lyckas
Sjelfva boken hvarom nu 5r fråga har
en ren kraftfull och angenäm stil elniwi
ilen icke gör reda för den fullständiyu
mekanismen af Saint Simons samka li»
byggnad dess constitution och controller
hvarmed ock Saint Simon sjelf sanuolikt
skulle hafva tagit sig slätt ut
ANNONSER
Till Salu finnes
Henrie den lefverne pä Franska 4 To-
insi med många Porträtter till billigaste pris i
Bokbindaren Widmans bod vid röda Slussen
Bly i tackor försaljes efter 3G Rdr Banco pj
Skepp bos Jernkramhandlaren C WiborgiB .au *-
S
pp
mästarehuset vid Skeppsbron
Uti undertecknads Ritfärgs-Försäljningsmagasin
vid Stora Nygatan tinnes ett fullkomligt och kom
lett lager af rit-niaterialicr såsom ritfärger i
större och mindre lädor med penslar samt smärre
ri !lådor för barn äfvensom lösa färger af alla ny
anser Romersk Sepia Liqvida färger Conchenill
i koppar svart märkfärg äfvensom nyligen tiliö
kadt ett större laxer at flera sorter rit-velin-pap
per samt blyartspennor svartkritor fin Tousch
m- n C Hasse lyrén■
Nylands utsädes ritorr Hågj
iiål
g
god och vigtig försäljes såväl otullad wm fvk ^it
lad af J F Erdmann et C :e
UTTJUDES HYRA
En ljus och vacker våning vid Lilla Tfjrgafan
beUåcndc af4 rum tambur och kök i bästa ståml
.r att hyra den itsta October för en ogift hen»
eller ett mindre hushåll Närmare underrättelse
lemnas i Bränvins-Magazinet vid Lilla Nyg ^tfan
midt emot Knnul Posthuset
AUCTION
Den 3o innevarande Juni kl 3 e m å diverse
bättre lösegendom vid Berga Frälsehemman n3va
Danderyds kyrka tre fjerdedel mil utom Kos
lags Tull Bclalniiigsanstäud till den i Oct
Ifrån denna dag kommer tidnin
gens utdelning inom staden att jljt
tas till Herrar Normans lång
ströms bokhandel i Storkyrkobrinken
hvarest således äfven prenumeratio
nen för nästkommande halfår emot
tages med fem Riksdaler Banko Se
öfrigt annonsen i bladets början
Hos L J Hjeeta