Sida 1
rt :o 303
1831
AFTONBLADET
Torsdagen
den 29 December
fjriset i Stoekholm för helt ir to H :dr hälft ir 5 R :dr i min a R :dr Sa sk Banko Lösa Numror» sk Banko Prenumeration oth utdelning i N *r
mani b Engströms bokhandel i Storkyrkabrinken
Hr o ma n s bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Rergsgrändf Lindroths vid Norrlamdt
gatan oth Etssns vid Södermalmstnrg Jnnomer mottagas endast i förstnämnde bokhandel till 7 skill banko raden Utdelningen kl t efiqrnudd
VIGDE
Uautbointen j F Crau» och Dera C W Moli
tor 17 Dec
DrtDE
H .mftelim och Bagatell C A Röhl den i3 Dec
ir
F d Hof-Jugaren D Aspmans yngste S011 Da
niel Alfred 37 Nov„ 3 Jr
F d Kamreraren F A Strömstedts maka M
C Kindblad 16 Der
petu L Fr Carlbom 18 Dec 60 Sr
HANDELS - UNDER R XTTELSE
Tullen a gjutet jern som till Danmark samt
Schlesvig och Holstein införe» är förhöjd frän 1
Rdr 5i »k silfver till 3 Rdr 12 »k dito
BANKO- DISCONTEN
Del vid hvarje ars slut vanliga uppebJIl i Ver
kets Lånerörelse tog sill början d aa Dec och
fortfar till <1 1» Jan
EX PORTABLA EFFECTER PANTSAT
TA I BANKEN
Förnyelsebevis för de Våg-attester derå som iiro
utfåidade till och med d i5 förutgungnc Ko .sko
la insändas till Banken inom detta är
LEVERANS
5 tunnor hvete i5o tr räg och 80 tunnor korn
malt väl mältadt och torkad ett parti gran- och
tallred circa q00 lisp Timothejhö af detta arets
Leiguing samt ett parti råghalm att lefvereras
2-Tumba Bruk i Jan dessutom alt under loppet
af nästa är hållas Bruket tillhanda circa fi5 kall
uor Bomolja 6 fjeidiugar arön såpa anbud in
om Dec hos Banco-Kullmäktige
offentliga stämningar å
borgenärer
Fahlu B .R Lagra Jean Noreus *» 5 Nov Handl
And Anderströnis 4 Juni i83a-
Carlshanis K .lt Slagtaren och Tracteuren J
Kli "t >rphs och hustrus B Skottes första helg
fria män lag 1 Maj i83a
Ulricehamns R .R Haudelabctj A Johansson»
l4 31 aj i83-2
Helsingborgs R .R Loopv
-skepp A P- J Hög
sten» frän Höganäs 3o Jan i83a
Uddevalla H .R Skräddaren Joh Peterssons 3o
J»n i83J
Umeå Tingslag» H .R Bonde» Jon Mattssons och
hustrus i Bjenberg 2 rttgd S ting efter 6 mån
frän 7 Nov i83j
Wila H .R Organisten G Naijströms i Nora
6 1 rttgd af ting efter 6 min från 34 Sept
,33
Torstuna H .R- afl Drängen Carl Waxins i
Wängsjö a rttgd af i83a års vintert
Waxtofta H .H Torparen Nils Bengtssons i
B förstorp och hustrus a lttgd af ting efter t
uiin från 39 Juli 1831 Lars L assons i öfre
Grafvagården och hustrus a rttgd a ting efter ti
mån från ac Juli >83
test aments-bevakningar
Frih e- Leijonbufvuds till Torparen Jacob i
Mostugm pS Tåstås ägor i Säby till Pigan An
na A adersdotter till Säby Församlings Skole-in
rattning ock till Säl >v Sockens Fattigt
samt till
Kammarjuakarcu A F Rosenborg» Bara «U
föregående Testamente till gifvarens Brorsbarn å
tei kalladt m ra bev vid Götha H .R
Afl Sjötiinmerm Thomas Bergmans till Enkan
Cath Forslund bev vid Gefle K .K i Sept
Bergsmannen Gilius Fahlfors och hustru» Maria
Kaiths i Spjutsbo Norrberke» S till Häradsdo
maren Per Danielsson bev vid Norrberkes
HR
lagfart
Åbo- och besittningsrätten å 3-64 af hlfaFräl—
sehemmanet Hulu kalladt Wis-bemmet i We
»tia Haigs S af Wifolka H hetnbjuden Frih s
Fr Åkerhjelms okände arfvingar
Åbo- och lie-ittningsriittcn å 9-3 uti Frälseut
jorden Stubben i Mjölby S och Wifolka H hem
bjuden afl Kyikoh J S Arosins och Cummini
»tern J Fr Aro»ins arfvingar
A 1-8 Kronoskattehenim N :« a Skårby klander
å nästa års sommarting med Fjäre H
förmynderskap
Fändricken M H Silfverhjelm omyndig förm
fadren Hof- Jäg mästaren G Silfverhjelm-
Milaremäst J P Lundberg i Carlshamn omyn
dig förm Tunnb Peter Hedberg
Bonden L Nilsson i Björsmåla omyndig förra
Hakan Svensson i Stensjö Ö-tra Härad i Ble
kinge
•
Eric Ersson i Gocksta Dingtuna S Tuhundra
H omyndig förm G Ersson i Östjädra
BOUPPTECKNINGAR
Efter afl Capit D Carling anm inom 10 Jan
hos Lagm A Jt von Sydow huset N :o 1 Qvart
Gropen i hörnet af Malintkillnadsgatan och Styck
gjutarebacken
Efter frami» Generalakan M E Horn f Bennett
1 Mars a Oby Säteri i Kronobergs I anm hos
Kronb-Bef .ra C E- Crona adress Wexiö Sågs
berg
borgenärers sammanträden
Gro» *h E L Nortun» 3i Dec kl ia å Böri-
källaren
Gro <sh P A Nordvall» 11 Jan kl laplBöfi
källaren
Landtbrukaren C J Wallius och Theatarföre
ståndaren J A Lamberts 3 Jan de förre kl io
och <ie sednare kl ia förm
All Bruks-Insp H- Hybinette-i i3 Jan kl J c
m hos Källarm Lundgren i Arboga
Skepparen A Hellbergs «4 ^an kl Z e- ra i
Börsrummet i Upsala
Afl >1 Abrahamssons från Ilanabo eller Lida
ai Jan kl g t m å Ambjörnarp» Sockenstuga
Kyrkh F Segerqvist d a4 Jan kl 3 v ra k
Tidlunds Källare i Upsala
SPEKTAKEL
I dag Grefvin af falltron och Jphigenie den
Andra
1 morgon Jenny Mortirtur och Den förmente
Prinsen
Nästa Måndag den 1 Jan till förmån för Herv
Berg ludianerne i England och Collin och Ilabet
Amaranter-Ordeu d C Jan kl 7 e n
Sällskapets för Sängöfningar arbetande Leda
möter i morgon kl half 3 e m
sammanträden 1
Kongl Patriotisk» Sällskapet den J» d :s kl t-i
C IB
Herjar L«4aiu5ter af C a W d 3o d :« ki r-3
g
5 C IB
Herja
6 t o
Ntri Kes
England
D« olyckliga tilldragelserna i Lyon •— li
ger Allgemeint Zeitung i en frän London
daterad artikel — hafva väl icke haft ni
gon synnerlig verkan på vdr (Londons Bör
men en desto större på opinionen i allmän
het Ty likasom mordbränderne i Norman
die varit ett tecken att dylika ftireitodd i
England och Julirevolutionen i Frartkjjke»
ett förebud till en högljudd fordran på re
form hos oss likaså kan man icke under
låta att i Lyonska oroligheterna sa e»
förespegling af hvad som ganska möjligt
äfven kunde tilldraga sig här Engelskt
folket är visserligen föga bekant med vap
nens bruk och visar sig i allmänhet temli
gon försagdt vid åsynen af någon betydli
gare militärstyrka serdeles om denna består
äf Cavalleri och Artilleri Men vår mili
tärmakt är å andra sidan i jcmföralse tilt
landets utsträckning och våra vidsträckta
colonier högst obetydlig serdeles som Ir
land en tid påkallar dess användande tid
större delen Men nu äro de mastar »t
löst folk som lefva för dagen serdeles i
fabrikstrakterna i förhållande till den öfris
ga folkmängden vida talrikare ftn någonsin
i Frankrike Med fullt medvetande häraf
och med de sista Bristolernppträdena Snau
i friskt minne är det sannerligen ganslt
naturligt att alla d som hafva Ȍgot att
förlora sväfva i stort bekymmer Vi» ,er li»
gen erfordrades i Bristol en ringa militir»
makt för att qväfva upploppet men upp
rorsmännen voro ock icke talrika ocfe ut
gjordes till det mesta af pöbelns »tskum
halfnakna uthungrade uslingar man eria
re sig dock härvid att huru litet fruktans
värd en sådan skara borde synas förmådde
dock den vanliga garnisonen jemte polisen ocb
flere hundrade tillftilligbets-konstaplar in
genting mot densamma Antager man ria
att hela massan af arbetare i de norra Fa
briksdistrikten (och de hafva redan ett *iy
emellan organiserad förbund på e /t gitrif
uppreste sig med politiska afsigtér eller till
anfall pA enskild egendom Hvad skulle
väl förmå den att återvända till lydnad
oeh ordning Yeomaneriet if icke talrikt
oöh skulle såsom Cavalleritropp uträtta fö
ga mot en insurrektion *0111 förstår barrika
dernas tak tikpå tillfallighetsconstaplar son»
eodast äio brviipnade tued jtafv«r och a-
Sida 2
fan all organisation kan man foga räkna
och Milisen är ställd på så usel fot att
den allsicke är att lita på i striden mot en
inre fiende Enligt lagen är visserligen
hvarje vapenför inan från ai till 4 är
(med några få specificerade undantag un
derkastad Milicestadgiin men hela befolknin
gen inom denna ålder kan icke kallas under va
pen orn icke ett fiendtligt infall i landet ho
tar såsom under Napoleon I hvarje Grefskap
finnes deremot lör närvarande blott ett en
da regemente och utaf dess total numerär blott
en ganska liten del disponibel Den öfriga
•vida större styrkan tillbringar sin tid hvar
och en på sin hemort utan vapen eller
■vapenöfning oftare än några veckor hvart
annat år Dessutom tjenar sällan nå
gon som har de ringaste medel ^till
Bitkomst i egen person >— annat än såsom
officer Underofficerare och Soldater aro
till det mesta legda ulan all vana vid
lydnad eller disciplin samt lefva med de
lägre folkklasserne och dela deras tänkesätt
Under sådana förhållanden uppfordrar
Morning Chronicie dagligen de bemedlade
ilasserne att — med regeringens bifall —
öfverallt bilda frivilliga Infantericorpser
och så ogerna än Aristocratin (Torys eller
"Whigs må i öfrigt sitta vid styret vill
lemna de oafhängiga större städerne vapen
i händerna emedan dessa lättligen kunde
"vändas mot Oliga ,cherne och deras lego
lijofl så är det dock ingalunda otroligt att
Styrelsen finöer sig nödsakad att sjelf upp
mana till och befordra sådana corpsers or
ganisation De arbetande klasserne hvilka
förunderligt nog så länge tegat och låtit
sig behaga en reform den der omedelbar
ligen icke tillskyndar dem någon fördel
utan till grundprincip fastställer egendoms
besittning •— ja ,i som till och med hotar att
på många ställen frånröfva arbetarne för
delar den» de länge innehaft — dessa klaj
« <z förklara sig nCi allmänt mot reformen
och i- norra delarne af-landet- ära Pii mängd
personer verksamma för att tillställa arbe
tare-san >mankomster på liera ställen på sam
ma
gång hvilket allt sätter »Ila bemedla
de personer - i den högsta oro Då man ser
huru Tory -jon rnalerne fästa uppmärksam
heten så väl härpå som på uppträdena i
Lyon ooh detta med påtaglig sjelffornöjelse
så tillskrifter man naturligtvis detta parti
denna art af rörelser och dcrjrmte ett an
nat sl«g sådana sotn just nu börjat yppas
och visserligen icke hota nied någon direkt
fara
men dock tyckes hafva sammanhang
med den iörra planen och så till sägande
tager medelklassen midt emellan sig Dessai
rörelser äro >- församlingar al personer från
de högi ;e och med lersta klasserne li vilka
under det de framställa en total omstöpning
af samhällsförhållanden såsom ytterst farlig
förpligta sig att göra sitt yttersta för att
söka afckaffa de ined skäl öfverklagade miss
brukep och som då de fördöm ma de så
kallade politiska föreningarne såsom lika
farliga för - regering och parlament förpligta
sig till den allmänna ordningens upprätt
hållande I armarne på detta Juste-rnilieti
parti skall mi nationen kasta sig och af
detsamma vi )Pta si® räddning från den anar
ki sop» enligt nå gras påstående hotar natio
nen till följa af den nuvarande Styrelsens
planer Hvad denna sistnämnde beträffar
så kan ni fin ännu icke veta hvilka dess af
>igtej- pä det helq öro icke heller om den
under prarogationen vet ntt förstärka sig
Reform bi I lens motståndare påstå väl att par
lamentets första göromål skall blifva att
förläna regeringen styrka mot associa .tionerne
hvilka den framför allt annat skall vara
angelägen att kufva Detta synes troligt
att döma af händelserna i Irland Der har
0 'Connell bedragen på det inflytande han
trodde sig kunna förvärfva hos ministeren
åter börjat drifva sitt gairil
-i handtverk och
drager under benämning af en reformför
ening alla oroliga hufvuden i landet till
sammans icke för alt understödja regerin
gen utan för att tvinga den att — billigt
nog — i den 'nya fefbrmbilleu unna Irland
samma företräden soui enligt den kunna blif
va Englunds och Skottlands lott Lyckas
icke detta (och att döma af det i Under
huset den I2 :te Dec föredragna reform
förslaget tyckes detta vara fallet är hans
mening otvifvelakti ^t att genast förvandla
Reformföreningen till en A nli-Union förening
d v 5 till en altman klubb hvars mål
skall vara att tvinga England att bevilja
Irland en egen Legislatur Denna förening
har ock redan på sätt och vis trädt f verk
samhet och OGonnell som anser vigligare
att organisera en sådan gissel åt Styrelsen
än att i Parlamentet uppträda till refor
mens fördel har beslutat alt icke ens på
det gamla året inlaga sitt säte i Westmin
sterHall
Detta är dock ännu icke allt
Äfven Ul
traproteslanterne äro på fötter äfven de
vilja bilda en förening för att såsom de
säga trygga si-g mot kathölikernes intriger
och förföljelser och förekomma Unionens
upplösning hvilket helt och hållet skulle
spela dem i händerna på katholikerna Men
med erfarenhet af hvad katholska föreningen
uträttat
kan ingen regering vara likgiltig
lör dylika associationer serdeles i Irland
Men sätter den sig emot denna så får de»
de båda hufvudpartier hvari det
olyckliga
11
land Kr söndradt till hufvud fiender och
förminskar ganska mycket sitt inflytande i
Und .eihuset
Under sådana omständigheter är det vis
serligen icke underligt om ryktena rörande
Minister förändring alltjemnt ökas och om
denna af Torys franrställes såsom enlig med
konungens egen önskan Att ministeren är
oinhvärfdaf stora och svåra bekv«imer ar o
stridigt ätt icke den möjligen kan reda sig
derur lärer dock knappt någon länkande
person som -ej sr allt för ensidig ne
ka Å andra är det endast starrblinda A
ristokrater möjligt att på allvar tro det en
Tory-ministere Bättre skulle komma till rät
ta med de kinkiga förhållanden• som nu öf
verallt yppas inom England
i
i
ne——i ni i nu i i j—u
STOCKHOLM
Den 29 Dcc
Huru förvänd är dock icke verlden
Sedan den
namnkunniga Brobergskan ut
korades till Argi och Miner vas Siby Ila från
hvilken de hemta sitt opinionsförråd "di
rekte Uf Läten likasom Journalen börjat
rekrytera sin såkallade Feyilleton med sam
tal från gröna gången
dem Argus skynd¬
Se härom en artikel i Nya Argus föl
et t par veckor sedan
S
p
Se Journalen för i förrgår
samt »ftrycker — alltsedan dessa publi
cister sålunda hvtr på sitt sätt visat huru
man bör bära sig åt för att skrifva med
bildning smak velt och snille och icke
som Aftonbladet
så har man förundrans
värdi -fått se Polislilteratöreri i Dagbladet
med förnämt förakt för både Argi Miner
vas och Journalens nya smak snmt sin e
gen fördel oförskylldt göra ett anfall på
den arma "Brobergskan
i anledning
af frågan om den Mottoni
ska brefbärare
inrättningen Förmodeligen hur Dagblads
geniet i misshugg inbillat sig att Broberg
skan är en af de der tidnings madammer
na
hvilka Stockholms tidning häromda
gen tycktes vilja uppmana till orolighe
ter Vi rekommendera derföre åt Redaktö
ren af Nya Argus som enligt egen utsago
"sist steg ur hålen
att återföra Dagbladet
från sin förvillelse på det att icke någon
onödig "allman åtgärd emot Brobergskan
må häraf bli en följd Efter denna inled
ning till Mottoni
ska frågan har Dagblads
litteratören som nu halt några dagars tid
att leta i gamla luntor icke allenast upp
täckt eu strof i Öfverståthållaréns Instruc
tion som ålägger honom
alt hafva inseen-
de "theröfver alt all god ordning och skick
varder inrättad *J utan ock några resolu
tioner från 1700-talets början som afse för
bud emot serskilda postföringar bredvid
statens allmänna postinrättning
Det torde blifva svårt att förslå i hvad
mån någotdera af dessa stadganden kan ö
f
verträdas af den föreslagna l >refbäringsin-
rättningen Denna afser ju tvärtom att å
stadkomma "ordning och skick vid bnd
skickningar så att husbönder» slippa fåla
deras tjenstfolk springa borr t tilen För
fattningarna emot enskilda postföringar hö
ra aldeles icke hit ty de hafva för än
damål att hindra allt intrång i de inkom
ster staten njuter genom postverket hvar
med den nya brefbäringsinrättningen ick«
kan komma i dqp ringaste gemenskap eller
collision emedan det förra endast ror bref»
fortskafltande emellan serskilda orter afjli
ket
Dagbladet citerar vidare 83 £ Reg for
men som "tydeligen Jör /uår utt afla frågor
som angå Rikets allmänna hushållning och
som alse allmänna inrättningar af alla slug
böra af Konungen efter Stats-Rådets höran
de ensamt afgöras
Som n» eu brefhära
re-inrältning är en inrättning för allmänhé-
ten så måste denna J-ock tillämpas på den-
samma säger deu grundlagjarne Förfat
taren
Det är verkeligen icke underligt att så
märkvärdiga husliälls-författnio ^ar stundom
utkomma när man ser
8 (3 tolkas ju det
ta sätt j4ltnuin inrättning är efter vanligt
begrepp en sådan» som företages af Uattn
eller af enskilda för statt ns räkning mera
icke något annat Skulle .Regeringen Han
-
da sig i hvarje enskild inrättning for
Vi rekommendera detta stadgandf i
höggunstig åtanka serdeles hvad "ren
hållningen » beträffar hvarom Medbor
garens infall tyckes hafva stuckit Po
lisiitteratören Vi önska framför allt
alt något hinder icke vidare måtte mö
ta för den eller de personer som erbju
dit sig att utan au tori t eter nes besvär
låta a /föra all den orenlighet som nu
förpestar åtskilliga af stadens trakter
Sida 3
mänheten sä borde den ju äfven lemna ser
skildt tillstånd till öppnande af hvarje snus
bod likasom hvarje adresskontor ty båda
öro för den del af allmänheten som viil
begagna sig deraf När Regeringen en gång
uppå Heri '2 Kem ners ansökning förkla
rat s ^Jtt något hinder i författningarna ic
ke mötte för tvåskillingspostens inrättande
så har den s 'jelf medgilvit en vida förnuf
tigare tolkning af 89 *j än den Dagblads
litteratören framställer Den nya tvättin
rättningen pä Riddarholmen de sökailade
Carlberg ?- och Lilj t holms båtar na och an
mer ångfartygen äro afven inrättningar för
allmånheteten men icke har Konungens
beslut i Stats-Rådet behöfs för deras auto
riserande oaktadt passagerarnes lil bero på
de sednares säkerhet Yi råda honom
derföre att nogare genomläsa 89 § och der
efter utgifva en ny förbättrad upplaga hvil
ket artikeln såsom i öfrigt en godbit för
tjenar
I NIA ARGUS
"Politisk
j Litterär och Conimcrciel
—
Kannstöpare
Quid lanio fort liic promissor liiata
(Forts f >ån gårdagsbladet
Andra Artikeln
Vi tecknade i går med några allmänna
drag hvad en Regering skulle företaga
för att systematiskt förstöra den allmänna
anda som i sin utveckling kunde hola att
bilda en motståndskraft emot herrsklyst
nad och godtycke Vi visade hvad en
för sådant ändamål lejd skriftställare borda
göra huru han än genom ett planmessigt
hyckleri för genomgripande reformer ge
nom orationer öfver folkfrihetens vådlighet
skulle söka rycka opinionens stöd först undan
oppositionen vid Riksdagarna och se
dermera lindan (Jen fria pressens organer
Det återstod alt se om denna målning in
träffar på "den politiska litterära och com
merqiela kannstöparen
Em gång för alla bedja vi läsaren obser
vera .att vi icke ens anse det tänkbart att
■vår Regerings såsom en konstitutionel makt
skulle nedlåta sig alt lega någon sjunken
■varelse för så låga ändamål — det kan ju
ändå gifvas någon mäktig hatare af frihe
ten sonj har vilja och medel att begagna
ett sådant "kreatur
IIrem minnes icke huru Nya Argus un
der sista Riksdag uppträdde emot opposi
tionen Detta fann man i böl jan i sin ord
ning» emedan han flamlade flera verkliga
lörhastanden och misstag och hvar och en
erkände nyttan af att Representanterna ei in
rades om den allmänna uppmärksamhet som
på dem var fästad Det dröjde dock icke län
ge innan man kunde märka att helt andra
motiver
än nit för oppositionens egen sak
lågt» till grund för dessa anmärkningar Då
dess medlemmar ännu yrkade samma läror
som Argus under hela den föregående tiden
sjelf hade upphöjt såsom nationens ctå de
fortforo att strida ernot ökade anslag och
deras godtyckliga användande emot det allt
mer betungande militärväsendet emot det
nya trycktvångs-piojektet och flera dylika
hufvudfrågor som gällde det skattdragande
folkets högsta intressen så för att icke di
rekt angripa men likväl nedsätta dessa fri¬
sinnade och adla bemödanden angrep han
sjelfva personerne uti deras afsigter samt
på ljög dem ett aristokratiskt intresse och
.ståndshögfärd såsom motiver för allt hvad
de förelogo
För att göra detta sannolikare hos mäng
den begagnades några verkliga förhastan
den såsom bevis och derpå utikrek Argus
genast att oppositionen icke "var nog natio
nel
och bifogade påståendet att blott den
na opposition drefs undan så skulle snart en
annan uppstå mera genomgripande och upp
riktig Märkom härvid att anfallet riktades
endast emot Adeln och Bondeståndet de
enda der någon egentlig opposition fanns
och der m .in vågade anmärkningar till
ConstitutionsUtskottet Intet ord yttrade
han hvarken emot Preste och Borgarestån
den der oppositionen så vidt den uppenba
rade sig var efter Argi egen måttstock
minst nationel eller emot Regeringens fa
voritprojektet
»
Det är förvånande att se den likhet
som äger rum emellan denna Aigi politik
under sisla Riksdag och den kopia De
magogen och Dlanksmörjstillverkaren Hunts
handlingssätt i sista Engelska Parlamentet
i reformfrågan Denne Hunt hvars ra
dikala och öfverdrifna deklamationer hvarje
leformens vän rättvisligen fördömer an
sågs allmänt såsom köpt »f reformens fi
endei ty så snart billen kom under de
batt började han tala emot den såsom icke
nog genomgripandej icke nog nationel all
deles som vår Argus i sitt Gerberus-kall
emot oppositionen Oekså ropade refor
mens fiender vanligen hör och bravo
ut Hunt likasom Den Objudie Geisten
sökte inbilla oss att Argus visste mer a :v
hela oppositionen Än mer under de ny
ligen pils erade folkmötena då den En
gelska Pöbel fursten höll sina intåg i stä
derna och talle till folkhoparne så väl
det eeentliga thema 't för hans yttranden
itt det icke vore Lordernas och Aristo
kratiens utan refai misternes och Whig 's
fel om Engelska folkets rättigheter åsi
dosattes Afven häi uti har Argus troget
liknat honom då lian under och efter
Riksdsgen ouphörligt lät förstå alt det icke
få mycket var Regeringens som opposi
tionens fel att folkets sak ingenting vun
n t — Den Engelska allmänheten har 1 i k—
.äl icke varit narr for Llunts konstgrepp
och har till och med sträckt oviljan ända
liil hans blanksmörja som den upphört
att köpa likasom allmänheten här börjar
Ett talande exempel på det hycklade
nitet "lör nationens sak
visade Argi
manöver i frågan om skeppshandeln
der han länge antydde att lian vore i
besittning af den rätta hemligheten hu
ru denna sak skulle bedrifvas men no
ga aktade sig att gifva någon del der
af — förr iin det var for sent att till
vägabringa ett resultat Det är tydligt
att om Argus vid detta tillfälle hide
varit lifvad af ett sa un t nit för hvad
han ausåg för Statens bästa så hade
han meddelat sin upptäckt i tid i
stället alt nu göra den till den cheval
de bataille på hvilken han förnämli
gast satte sig upp for att sqvadronera
mot oppositionen
rata den
smörja soia Ny» Argus hop
rör
På detta sätt i stället att befordra det
om också obetydliga inflytande som folkets
sak möjligen hade kunnat erhålla genom
ett klokt understöd åt oppositionen ifrån
den periodiska pressen lyckades det deu
politiska vinglaren sin mån motarbeta det
i allmänna omdömet under larven af en
vidsträcktare nitälskan för nationens intues
sen Mjngen var förvillad häraf sålänge
Argus fortfor ined samma språk Men det
var Julirevolutionen förbehållet att äfven
här uppdaga konstgreppen Det är egent
ligen från tiden efter denna händelse som
charlatanen blifvit röjd genom sina anfall
på alla demfsom vågat yttra sig emot den
rådande allmänna reaktion hvilken i Tysk
land under namn af faderlig Styrelse oeh
i Frankrike under det missbrukade namnet
Juste-milieu endast fortsätter den heliga
Aliansens politik att småningom åter qväfva
folkens politiska rättigheter Det är också
förnämligast de underrättelser vi tagit oss
friheten meddela om åtgärderna af denna
mörka politik som denna skroderiets Levia
than utpekade såsom "kritik /ösa samman
rafsade och foster af okunnighet m m
Det var en tid då Argus oförskräckt
framställde Skatte - vägrings-föreuingarna i
Frankrike under Carl X :s tid såsom dera
sista nödvändiga och följakteligen tillåtliga
motståndskraften emot maktens missbrttV
Vi ha icke heller glömt huru han "under
sina republikanska dagar med stora lof
ord meddelade Benjamin Constants jern före
se emellan anarkiens och despotismens för
tryck och huru den sednare icke vann
härpå
Ingen af de tidningar h-in nu nedsvärtar
har oss veterligen yrkat något så radikalt soni
han sjelf på den tiden då han rent af fördömde
"royauteen eller monarkien
hvars "impo
santa emblemcr han säde endast cacherat
en militärdespotism
Numera efter sin omvändelse skriker lian
t ver tom att republikanska d v s förenk-
Vi önska att man icke må anse denna
deduktion såsom ett försvar å vår sida
för allt hvad Oppositionen gjorde vid
sisla Riksdag Vi anse blott rättvisan
fordra att icke misskänna personers af
sigter utan anledning och att hvars
och ens karakter måtte få dömas efter
den allmänna riktningen af hans hand
lingssätt Det svåraste gravamen Argus
trott sig kunna framställa i afseende
härå är alt Frih Anckarsvärd under
Riksdagen umgicks med H E Hr Gr
Brahe Vi lemna derhän hvad detta
kunde hafva att betyda men Argus har
åtminstone då han använde detta såsom
ett argument emot Friherren glömt
huru en af dess Redaktörer i sin narr
aktiga fåfänga ofta skrutit deraf ätten
annan Excellens nedlåtit sig att prome
nera arm i arm med honom sjelf på
Carl XlH :s torg Man erinrar sig äf
ven vinken i Fäderneslandet huru Ar
gus och Minerva efter ett besök hos
samma Excellens voro så svindlande af
hans stora löften att de båda i trap
pan yrade omkull öfver den arma pi
gan si m skulle lysj ned dessa ljus
Sida 4
.«« institutioner äro ett oting i Europa
»U lirarje slriil emot mukteii är en »trid e
iiicllun rejorrn och revolution och livaijc
yrkande af folkfrihetens grundsats är ett
stia (vande till "social ornstörtning och till
upplösning af samhällets band
Dm som nflgot liöljt de politiska I ,-indel
Stina under di sednare aren vet att dessa
deklamationer icke äro nyn Den In liga Al
liansens uUände h«f«a predikat dem i sjut
ton år i Tyskland ti ti O estr rreichi scher
Beobachter Furst MctternichsJ journal »amt
uti Mullers och Mullers med flere skrif
ter och i Frankrike genom Drapeau
blanc och Quotiilietiiie somt sednare i
ci« cirkliläier till de Tyska Furstarna
soui nu postdagligen stå alt lasa i Tysk
lands journaler Det är samma fördömande
af journalismen samma förespeglingar atl
opposition emot makten leder till anarki
och upplösning c mot hvilka jläror Ar ;us
den tiden sä förtjtn (fullt uppträdde och
for hvilka linn nu sjelf gjort sig till en så
nitisk apostel Att lians nit för reformer
härvid endast är ett lomt prat en förkläd
nad ntt kunna så mycket lättare verka för
sin nya bestämmelse emot tryckpressens in
flytande på opinionen visar sig deraf att
han på ett års tid icke så-om fordom vå
gat knysta ett ord emot Regeringen då det
gällt saker »om han vetat att hon verkli
gen velat genomdrifva att han icke låtit
Elära elt oid i anledning af de hopade
ti yckfrih«tsåtal som nu på en tid utaslu
tonde sysselsatt allmänna uppmärksamheten
och nu sednast icke ens vågat framkomma
jtircd den utlofvade artikeln om den lyktha
rw resolutionen öfver Hr de AJottonis an
sökning
Vi hafva ännu i friskt minne huru han
för ett par månader sedan stormskäl Ide på
Friherre Anckarsvärd och huru han »jläl
»ade mol Grefve Horn
För rättvisans skull höra vi dock anmär
ka att Argi Redaktion är delad på två
bänder och vi ha mycken anledning att
förmoda "att ilen högra handen här ieke sä
noga vit hvad den venstra gör
En gång
i tomras när den af en tidning såkallade
Husbonden var bortrest ilek allmänheten
Vill sin förundran och glädje i några num
ren- »e artiklar i hvilka den tyckte sig igen
känna det fordna vädra nitet lör mensklig
betens höga intressen Ibland annat på
winna vi oss en uppsats b vari dejsa grund
satsers suhoi dinerande under fondspelets lågn
p«litik uppskattades såsom det fört jente
med energiska uttryck »f en liflig och straf
fande harm Men "Husbonden hemkom
snart och le juste militu vidtog åter Del
är skada att den största talangen och det
redligare väsendet skall på delta sätt kan
ske ovetande af svaghi t eller consideration
göras till verktyg för en syftning som i« *ke
ligger i dess egen böjelse
Vi hoppas ntt i b någorlunda hafva ut
»tÄlt den kamelrontiska pra I maka ren till
Läsarens å »lä dan de
Uti det gamla Grekland fanns en egen
Man bör ej ;föreställa sig ntt en Pre
sident i itallet för en kung är elt nöd
vändigt villor för republikanska insti
tutioner Hvarje Öfvriflyttning af be
styr ifrån den c fientliga stotsmachinen
på det enskilda föitioeudtl bi elt när
Btandt härtill
klass Lärare i vältalighet och filosofi kän
da under namnet Sojisler hvilket de hade
antagit af lärd stolthet emedan det bety
der vise Oin dem yttrar en Tysk Förfat
tare "De voro män af skarpsinnighet och
"konst men de missbrukade på ettoerhöidt
»ätt sin vet lenskap gjorde sig löjliga genom
"sin egenkärlek och sina anspråk och ådro
"go sig genom den utomordentliga skarn
"löshet och fräckhet med hvilken de piedi
kade sina försåtligaste grundsatser icke
"blott den Sokratiska skolans utan alla
"förnuftigas förakt Deras namn blef der
"före ett skymford för att beteckna men
niskor hvilka förvilla mängden ge
"norn insidiö ,» slutledningar och med
"ömkliga spetsfundigheter grumla de upp
"höjda lärorna af en förnuftig moral De
'uppfunno och utarbetade sofistiken d
'ä konsten ntt försvara allt till och med
"satser stridande mot dem de nyss förut yr
"kat alt göra sina åhörare osäkra om de
"klaraste sanningar och att göra de största
"orimligheter sannolika Men isynnerhet
"genom det oförskämda pråleri med hvil
"ket de ulgåfvo sig för de enda innehafvar
"ne of all gudomlig och mensklig vishet
"gjorde de sig kända såsom lögnaktiga och
"inhi I ska storpratare — — —
Läsare finnes det hos oss någon "politisk
litterär och coth /nerciel kaunttitparepå
hvilken den Tyske författarens målning full
komligt inträffar
I Fm sk a nTnoNF .R
till facilt piii uti kryddboden i hornet af Wfltftév
• långgatan och Tyska britt ken
I Flera »tycken utmärkt gods Pianofoiter Åsna» till
»aln i t d Kirittinaka huset rid Clara atrandgata
Finaste »ort gröna torra arter nyn uppkomue till
i ia»ilt pri i Tid°
e *tK >m kiyddbod vid Stortorget
I Koribärsvin ©ch Viiibärayin pl Källaren rid Briut
da tomten
v T "T ar
A STUNDAS KÖPA
Hartmans Flora Scandinavia tor b ;lligl pria l7n»
derrättelas lia i kryddboden i hörnet a t Drotiuingga
tan och Miiater Sainuela gr
DaleiVosKop
Gårdagsposten medförde upplysning om
orsaken till den Lyoruka diligencens om
kullkörande
Helt nära berget Reclenne voro någii»
vargar sysselsatta att förtära kadavret af en
häst som legat der i tre dagar Då poslen
från Lyon klockan z på morgonen passera
de föl bi stäl et skrämdes de af postil jonens
piska De sprungo hastigt öfver vägen men
»vite dervid mol hästarne hvilka förskräck
tes och rusade utför en bergbrant strax t
derinvid Af trenne resande »oin voro i
vagnen blef en illa sårad En häst dog på
stället de öfrige bielvo mer eller mindre
skadade Post il jonen som före åkdonets
fall hoppat af kuskbocken frälstes derige
i om frän en nästan saker död
ANNONSER
TILL SALU FINNES
Frän GlöthstriTms « Magnutfont Stentryckeri har
tiiknreiDit och täl .t i Norman et Kagttrömt bokhiu
dol a i Ii (il B :co
JJcftruit uj M D /ottningerij
Lithogrnficrad af Herlin
efter Orig af VVtstin
G O T A HÄSTAR
hvaraf en del Korr *ka äfvensom eat Engehkt ato bait
pasaande till fölsto finn«s för billiga priaer till aalu t
iianan rid Mä««r baiauola gränd
Silfver
Rn atorre antik trick »kan ti a med upphojdt aitaeleradt
arb *4e 1 locket lamt diverse andra atorre pje *or till
do mest facila priser x Guldsmeden Troscli försälj
ningsbod vid 2 \cgeringsgataxi
1 ll .itidska Viol-Si Wiknr
yS kontoret hiisat » v i aidt mat Kongl- Paténs t
tr upp
Å STTJNDAS H YR
Till instundande flyttning i å 5 rum belagna 1 tr
upp väl konditionera ,le Iris tran lukt ock ohyra
lägenheten Önskaa vid Wästeilåiig» eller at Nygatan
Om g Ardarum finne uti hu»et g öre a derå mycket at
aeende Undciriittelae uti törargl biljet till P V i»»
lemnaa i Hrr Kormaiis e Kngatröma bokh
£11 stark vacker och beqväm Trilla »JLdreaa hver
én en sådan linnes att erhalla torde uppgiivaa i tör
seglad biljot till K som iulemnaa i Herr Hedmana
kryddbod vid Köpmansgatan
KORTKOMMET
Ett armband af atSl borttappadea juldagen cm ella»
Jacoba torg Norrbro Riddarhustorget och at Nyga
tan hederlig vedergällning utlotvaa å« de» som det
inlemnar på Alronbladitryckeriet i Johannia gränd
DIVERSE
P r e 11 >1 rn e r a l i o 11
Pa STÖRA KOPPARBERGS TIDNING •om utkom
mor 1 gäng hvari vecka Kan prenumerera» med j
IV :dr bauko i Hr H Liadrotht kryddbod vid Norr
landsgatatt
Ho» undertecknad boende i hörnet af Drottning»
gatan och Matter Samuel» gränd emottif .» till att be
»U äkta »jö»kum»pipor ätv .ii renovera» hopaättaa
och laga» »amt alipa» gamla pipor hvilk .t allt exp .di»
ra» roed dou »ojli ^aal >k udtainhct och accnrat .ta
St
Sa mur t ti tom r r
h Lill
Guld och Lill ver Arbetare
Artificiella Monmu och andra bufvudprj-dnad .t
af gnid ailtv .r pallon plymer och tyg elter ■»nait
»ode »amt beatälluingar alter alla niöfliga modeller
och ritningar ho» undertecknad boende i fru Gref
viuiian Horn» »t bu« vid Jllatieliolmatorget inglagea
frän Nybrogatan .nom lilla hn» .t tr .nne tr upp
Pi »amma atrll mottaga» till r .paraticii och iörSnde
ring alla ofvan uppräknad arbeten »tv .» bnk .tt
ra» Vtter » tal at ny» »em gamla tl .mmor
St pti re /wtarirtrr
Född Kbr .nctri n
Med Högvederbörjig» tillitjnd blilver bal den i Ju
nuari v huiet n :o qv Cera» vid ivartir .augaiaii i
tr upp
Pi denua tidninp aom nästa Jr kommer att fort
sättas rftrr >»mma plan acui liittil» men i ett 6
kadt format »amt med ersiittninp i Suppletncnthlail
ffir ilet uLrymme som >1« betalt» anuon-etna uppTii
ga prenumerera» efter »atmua jH-i» »om liittil ej
ler m«d Tio Riksdaler Banco fbr hell ir Fcw
Rdr för halft Sr ock a Kdr Sa »k m f5r t
mänader Prenumeration upptaget och utd o :t
i linftudttaden sker enligt hänvisningen pä fram
stå sidan af bladet De jiata dagarnc af året öpp
na» ett egut tidoingseontnir vid StadaSnluiljegatan
Redaktionen tager sig friheten fasta r»sp A hon
n .ntert uppmärksamhet pi den beqvämlighet »om
den nja tiduiugibärare-inrättuiugen erbjuder att
emot en afgift ifrän 11 till ao »k Banco i qvar
talet (eller mindre då (lera tidningar råga erhål
la bladet i deras l«gi» De som önska begagna
sig deraf böra vid i >renumerationen vända »ig dt
rectc till tidniugscontoiret fritt Landsorten »
mottaget prenumeration endaat pi helt ocb h«lft
5r med till»kott af vanligt poit &rraltare-arfrode
Hos L J Hjerta