Sida 1
1832
AFTONBLADET
Tisdagen
den 6 Mars
priset i Stockholm för helt dr 10 R :dr halft är 5 R :dr 3 månader a R .dr 3a sk Banco Lösa Numror i sk Banco Prenumeration och utdelning
Bladets Cantor vid Stadssmedjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrlandsgatan och Essen
rtd Sndermalmstorg Annonser emottagas endast i förstnämnda Cantor till sk Banco raden Utdelningen hl 6 eftermiddagen
VIGDE I LANDSORTERNE
Bruks-Inspcctoren J G Jan ^so» och Jungfru S M
Hammarön vid Elfstorp» Bruk uti Grythytte S den
C t tbr
DORE I STOCKHOLM
Majoren i Arméen Lectorn vid Krigs-Academien
J D Lemke på arlberg den 3 Mars 4f 5r
Boktrvckareu M G Lundberg den 4 Mars kl i-a
4 f m 43 år
DODE I LANDSORTERNE
E d Lieat vid Arméens Flotta A J Antonsson
i Åhus den jo Jan 49 är
Kongl Hof-IJred in m P A Lindman i Stora
Tuna i Dalarne den 5 Febr 76 år
Inspectoren P ISilsson pä Maltesholms Gärd den
4 Jan
Afl Kammarherren Grefve
"W- T von Schwerins
Enka f L t .hr Swedenstjerna på Idingstads Siitci
g &id den Jan (io år
Afl Kramh J Norbergs Enka M Chr Norberg
f Sebell i iN v köping den 17 Febr 71 år
UTSTÄMPLING AF EKAR
I bötjan af April uti Östergöthlands Kronobergs
Elfsborg Nyköpings Blekinge Malmöhus Jönkö
pings Skaraborgs Hallands ocli Götheborgs Län
LEVERANSER
Jern fyrkant- 1 och 1-2 tums 5 Skeppd pla»
S tums »-2 >U ,N tjockt 7 d :o spik ek- ij tum «000
st 7 tums 7000 d :o m Q sorter kalk förhydi ings
papper segelduk tältduk tråd virke fnrnbalkar I-i >»
kor flir K Mts 1 lotta i Stockholm anbud till lör
raltn af Sjöärenderne inom 19 Mars kl ia f m
liANCO-AUCTION
A f fallne Guld- och Silfverpanter under fjerde
qvartalet af sist förflutet år 28 31ars kl half 10 f
m uti Banco-Revisorernej Sessionsrum 3 tr upp i
Bji .kohuset
AUCTIONERI
Genom offentlig och frivillig auction som anställcs
Onsdagen den 18 instundande April kl 12 på dagen
a Värdshuset Stallmästargården vid Stockholm kom
mer Ericssunds Egendom med underlydande Hem
man Torp ocb Qvarnar jemte vexande Gröda efter
ungefär 76 Tunnor Höst- och Vår-utsäde med myc
ket vacker belägenhet vid Mälaren 5 I -4 niil lian
Stockholm och 3-4 mil fiåu Sigtuna genom uppslag
till de 11 högstbjudande att försäljas Utförlig be
skrifning och underrättelse om Egendomens beskaf
fenhet m m ci hålles vid efterfrågan uti Kryddbo
den i hörnet af Drottninpgatan och Stora Vattngiand
lamt i Upsala hos Hr Academi-Kamereraren Sclien
son äfven "m af Egaren pä
.tället och underN-ck
naj anmodad Auctions-föri altare Sigtuna den 1
Mars i83a
A Grip
Hof-Kamererare och Härads
skrifvare
HANDELS - UNDERRÄTTELSE
Med nya Ekskonertcn Ulla Capten J- E 1 etters
son som den 22 Febr afsegla ,le från Götheborg till
London blir lägenhet för varors hitsänd .nide från
sistnämnde ställe hvilket till Hrr Reqvirenttrs un
derrättelse härigenom meddelas
KALLAS
Landtbonden Jöns Jacobsson från Elestorp att vid
Malmö Lauds-Canzli inom 2 mån från 3 annonsen
afgifva svaromål å Hof-Jägm G Tornerhji Imi ansö
kan att bos honom utbekomma innestående Land¬
gille bristande arbetsskyldighet och kontanta lån
206 B dr 3a sk
Samtlige ägare af IIus eller Jord inom Örebro
Stads område att den 9 April kl 10 f m å Rad
huset öfvervara öfverläegningen rör skyldighet till
brobyggnad och väghållning
Egare till ett fat med aa k r bränvin en häst en
släda m m tagne i beslag det 16 Dec inom Pajala
Fö "-s af Öfver-Torneå S att anmäla sig rid Hapa
randa Grän etnllrätt sist å förstå helgfria dag efter
3 mån från 3 annons
Egare till ett fastage innehållande loo kr bi ^nvin
ett hästkreatur en släda båge lokor och töm i be
•lag tagne d 3i Jan vid Torneå att infinna sig vid
Haparanda Gränsetallsrätt å första helgfria dag inom
3 mån från 3 annons
Sjömannen C Stillström att infinna sig hos sin
fästeqvinna Kerstin Jonsdotter i Högby
Egare af ognid ne inteckningar i Gården och Tom
ten N :o 2 Qv Vattenkonsten i Norrköping att in
om en månad från tredje annons hos R .fi anmäla
klander emot deras dödande
LAGFART
A Lorents forss Tullmjölqvarn klander vid Selän
girs H R inom 6 mån från 3 ann
Efter afl Bleckslagaren J Kram Fnka S L Le
thander anm hos Boet- Utredningsman Rådman C
U Hallgren i Örebro
ROITPHECKISINGAU
Efter frami Cahinetts-Kammarh Grefve L F Cron
hjclm anm hos Major P M Fries och Academi
Secret J 11 Haak i Upsala
Efter all Förste Expeditions-Secret J M von Kiör
ning inom 1 April i Sterbhuset adr Ekolsund
Stora Bärby
Efter frami Under-Stallmäst Frih And Ceder
ström anm hos Kammarjunkar Frih- Cederström ä
Riddarhuset
Efter afl Hof-Pred P A Lindman anm inom 2
April hos Heumiansägaren E Ersson i Hede och Sto
ra Tuna
EJJ afl Doktorn Assessorcn J N Engren inom
i4 Mars hos Källarm Köhl på Castenhof
Efter afl Körsnären D Krieger inom »4 Mars hot
Källarm Krieger
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
Afvekne Kramhandl L Th Löfvings att alla da
gar frän kl 8 till 10 f m hos J C Pheiff uttaga
utdelning
Bolagshandl O Bergströms att uttaga utdelning
hos .1 Törnqvist i Fahlun
Hofslag C Dahlbergs 8 d :s kl n f m i f d
Böis-C ifierinnmen
Canzlisten C G Sabelhjcrtas den 11 Mars kl
4 å Källaren Kometen
Afl Skom
-Ålderm J E Fors mans |a Mars kl
4 e m i Löjln Ågrens gård i Sala
Tracteuren C B Lundbergs i5 Mara hos Handl
C G Zimmerman i Westerås
Afl Exped
-Kronof R Löthners den 19 Mars kl
4 i Wee för att afgöra åtskilliga frågor af stridig
beskaffenhet
Afl Öfv-Lieut C Rappes den si Mars kl 10 f
m å Wexiö Sta Iskällare
Afl Skomak P Hammarlunds och hustrus den a3
Mars kl 3 e m hos Garfvaren Ulander
Ryttm J Adelskölds den Mars hos L G Kling
i Alingsås
All Bergsfjscalen G Hartzells i3 d ;s kl 4 c m
i Sala hos Rådnian Fornstedt
All Handl C Ljungbergs i3 April ti 4 e m å
Rådhuskällaren i iNvköping
Bergslags-Byggmästaren J E Ahlströms 18 April
kl
'i e in vid Holm- cjvara i Hed Socken
Afl Slagtaren Roslings d (5 April kl 5 c m hos
Källarm Berglin i Upsala
Handelsbolaget Kull Schullströms 9 April kl 3
e m uti Massans gård i Chrislinehamn
SPEKTAKEL
I morgon Friskjtten
SOIREE
Den lo d :s till förmån för Hr Randel på Böis
salen
SAMMANTRÄDEN
S :t E d 7 d :s kl half 5 « m
Svea-Ordens andra grad d 8 d :s kl 6 t m
Neptuni-Orden 7 d :s kl 6 e m
Aurora-Orden d iZ d :s kl 6 e m
Hjelpsamheten d 8 d :s kl 6 e m
R E 7 d :s il 7 e m
WBk
7
W B 7 d :s kl 6 e m
NATIONAL-EKONOMFEN
(Ur Says fört-läsningar Tredje artikeln
Vi hafva i ett par föregående artiklar (den
17 och 20 Februari framställt Says åsigter
öfver rätta begreppet om nationalrikedoms
frninbringande rikedomens olika ursprung ar
blotta naturen eller samhället d v s genom
mensklig» omtanlan j vi funno att begreppet om
en saVsvärde bestämmes delsafdest egen omedel
bara n /tta dels as den som det kan tillskynda
sin egare genom utbyte Vi bestämde äfven
begreppet af köp såsom ett utbyte af värdenj
af industriens och arbetets andelar i rike
domen Yi vederlade deras villfarelse som
anse jordbruksnäringen såsom enda källan till
produktion och handeln och manufacttirerna
så .om icke bidragande till rikedomen äfven
som en annan irring i det system
som söker
isolera länderna från ett fritt ömsesidigt ut
byte af varor blott af farhåga att det ena
landet nödvändigt derpå måste förlora Slu
teligen betraktade vi naturen af den andel
som industrien kapitalerna och de naturliga
arbetskrafterna hvardera hafva i all produk
tion
I fortsättning häraf meddela vi Says tankar
om penningar om afsättning samt om statens
förmynderskap öfver näringarna
Den enda och outtömliga källan till rike
dom är arbetet d v s produktion
joidbruket slöjderne eller handeln Guld och
silfver äro rikedom endast såvida de användas
s ^som besparingar eller förlag till återproduk
tion och icke blott till förtäring af slöseriet
eller till förskingring från statskassan Om t
ex en slösare siljer ett bruk för 100 ,000 Rdr
till en manuläctfirist som betalar det med
besparingarna af sin produktion och slösaren
sedermera äter upp eller förstör denna summa
så är detta ett kapital draget ifrån handeln
och förloradt eller onyttigt an vändt utaf de
båda kapitalerna bruket och de 100 ,000 Rdr
återstå då blott de förra i näringsidkarejn
hand Detta bör väl maikas af alla dem
Sida 2
som tala för lyxén fSr en sfer hofhållnSng
tieh af dem som framför stora och väl upp
fyllda verkstäder föredraga stora rika och
\äj uppfyllda förmak hvarigenom landet rui
neras och folkmängden ofUgei
Dewua anmäi kning vederlägger den fördom
att handeln väsendtligen består i ett sådant
byte som gifver guld för andra produkter
Guldet och Silfret d v myntet är vid
hvarje byte icke ändamål utan medel han
deln är endast ett ulbyte af produkter hvil
la industrien oupphörligt ger ett högre värde
®ch på samma gång ökar statens rikedomar
Condillac bedömde fullkomligt rätt handelns
väseode då han yttrade att vid allt ulbyte
föremålet har ett högre värde for köparen än
föl- säljaren En handlande inköper till ett
gångbart pris och säljer till ett annat gångbart
pri- som är högre emedan han genom silt
arbete förökat produktens värde och det är i
denna mening man kan säga att handeln är
en veiklig produktion och att den förökar
nationalrikedomen Produkterna utgöra allt
Frankrike har sju milliarders afkastning d v
c sju milliarder i penningar utan i pro
dukter
En af de vigtigaste sanningar ntt betänka i
Statsekonomien är att en nation aldrig kon
sumerar annat än sina egna produkter
ehuru under olika former äfven då den kon
sumerar andra länders alster Hufiudsaken Sr
således alt förstå begagna alla möjliga för
delar och krafter i sitt eget land att produ
cera allt hvad man kan för ntt derigenom
draga till sig andras bästa produkter Man
liar trott sig kunna fråntaga Indianerne deras
kaschemirs-till verkning men månne icke delta
innefattar en olycklig hushållning och en lika
fiwgtig slutsats som om man sjelf ville till ver
ka sin hatt eller sina skor i stället för att
använda sin tid för det yrke hvari man eger
en öfverträfFaiide skicklighet
Men invänder man svårigheten är icke att
producera utan att Jinna ajsjiltning [furu
skall man då kunna undanrödja alla hinder
för denna afsättning och befordra den Säkert
är cet icke viljan alt köpa som saknas Hvad
är det då Penningen Nå väl köpom då
penningen det vill säga låtom oss producera
Hvarföre köper man nu tio gånger mera än
för 3oo år sedan Det är ej derföre att Ame
rikas grufvor äi o tömda öfver Europa ty silf
ret skulle kanske om så ej skedt haft sam
ma värde som guldet nu har utan derföre att
man nu producerar tio gånger så mycket som
då Nu säljer man t ex ur och köper pota
tes båda
x
den tiden okända produkter Om
det ej förhäller sig så att man köper mest då
man producerar mest hnru då förklara den
omständigheten att dåliga sköldar alltid skada
afsSttningen och att den största afsaltningen
och handeln eger rum i granskapet af trakter
der myeket produceras
En yppig och slösande hofhållning liar
ända från forntiden ansetts såsom den svå
raste gissel för folken och de Regenter som
företrädesvis satt värde derpå hafva oak
tadt stundom hegåfvade med lysande e
genskaper alltid i historien blifvit stämp
lade soui svaga och skadliga varelser e
•medan deras fiåg för yttre prål öfver
g "u i folkets seder och flärden i lef
nadssätt fiJrgiftat sjelfva källan till folkets
väkiiåga De hafva genom sitt »och sin
oivjjifnings exempel mördat sjelfva den
nmaliska kraft hos nationen som ligger
i riktningen till allvar och sparsamhet
och derigeno» vida mer ådragit sig ef
terkommandes förbannelse Un verkliga
Ty » an a ar
Va <r det !ek« i saknad af detta begrepp om
all liandrl som några sjöstäder vid Medelhaf
vet i det ögonblick som Grekland väckte alla
nationers deltagande fruktade för en farlig
konkurrens i handel om Grekland skulle åter
väckas till odling och hyfsning Grekerne
kunna ej på annat vilkor tillföra oss sina pro
dukter än att de taga våra i utbyte Men de
taga vårt silfver kunde någon invända
Hvarifrån få vi då vårt silfver Jo från våra
produkter
Hvad skall man tänka om detta talesHt
det dr ondt om penningar
- handeln går icke
Ingenting annat än att man tager medel för
orsak Penningen synes vara det enda målet
för alla transaktioner emedan den öfverallt vi
sar sig i främsta rummet och emedan alla
produkter förvandlas till penningar innan de
utbytas mot andia vätor
"Handeln går icke
vill endast säga alt det är brist på andra pro
dukter icke på silfver Det finnes alltid nog
silfver för att underhjelpa omsättningen och
lätta det öfnsesidiga utbytet af befintliga vär
den och om det brister så ersätter man ge
nom kända utvägar genom invisningar skul
debref till sedelhafvaren genom öppnad kie
dit genom transport af fordringar o s v
Det är ett lika lyckligt tecken di penningar
felas för transaktionerna som då det fattas
magaziner för varorna Emedlertid klagar
man sig hvarje dag på öfvei -produktion och
hotar oss att förgås af öfverflöd och rikedom
varorna öfverfylla rörelsen utan att finna kö
pare utan att det visar sig att man köper den
ena varan för den andra Se der de vanliga
inkasten Say svarar härpå alt om varorna
antingen aldeles icke eller endast med förlust
sälja sig så ligger orsaken deruti att de öf
verstiga summan af beholvet antingen derföre
att man producerar for stora qvantiteter af
ett slag eller snarare derföre att andra gre
nar af produktionen aftagit Erfarenheten har
visat det svårighet att sälja vissa varor in
tiäffat pi samma gång då andra varor upp
stigit till ett öfverdrifvet pris Åren 1811
&12 och 181 sade man också att ingenting
såldes men då hade äfven kolonial-varor
spannmål och kött stigit mycket och om en
dast producentei ne af dessa varor hade haft
mera deraf att aflåta skulle de äfven hafva
köpt mera bomull silke o s v men kriget
hindiode producentern
oaktadt det höga pri
set att kunna frambringa större förråder der
af och de andra industri-grenarne hopade ett
öfverflöd af varor utan afsättning alla ti
der har det varit sådana större orsaker krig
revolutioner och styrelsernas våldsamhet gi
righet eller okunnighet som frambragt en tvun
gen brist på ena sid in och ett qväfvande öf-
verflöd på den andra
Frågan huruvida nian kan producera för
mycket har länge varit omtvistad Sismondi
citerar som ett bevis för denna sats den o
fantliga inängd manufakturer som ifrån Eng
land öfversvänimar andra länders mai knadar
Detta bevisar endast att produktionen är o
tilhäcklig för utbytet på de ställen der Eng
lands varor finnas i öfverflöd
Ifrån föregående grundsits drager Say flera
upplysande slutföljder Ingen slags produk
tion säger han kan nedtrycka de öfriga fram
gången af ett slags industri gynnar Ulven fram-
Man bör påminna sig alt detta blifvit
yttradt i Frankrike hvarest silfvermynt Hr
allmänt i iöi elsen och dar statsmakterna
icke tilltrott sig den onaturliga rättighe
ten att genom dess instängande inom Ban
kens hvalf samt åtgäidsr som försvåra
krediten lägga de största möjliga hinder
mot nationai-j ikdouiens förökande
gånge» af de öfriga införseln af fijisnnaude
produkter gagnar utsättningen sfde inhemska
då deremot blotta konsumtionen af dessa ieke
bidrager till ett land
» rikedom emedan de»
på den ena sidan förstör hvad den frambrin
gar på den andra Produktionen fordrar fram
för allt frihet men denna frihet gom Sr en
så stor källa till framtida rikedom mötes af
hinder vid hvarje steg Den offentliga mak
ten med sina föreskrifter och lagar samt da
enskilt» intressena söka öfverallt ntt mota den
antingen af vinningslystnad eller okunnighet
Man hindrar produktionen eller uppoffrar det
ena slaget deraf för ett annat man söker be
stämma produkternas olika natur man läkt
häller dem vid ett ställe på några få hän
der prohibitioner monopolier fal .ka Ssigter
och skriket af de små intressena hafva sedan
urminnes tider tillbaka förlamat produktionen
och rikedomen
Produkternas beskaffenhet rättar sig under
det fiia tillståndet alltid efter samhällets be
hof År 1794 fördes personer på schavotten
för det de förvandlat öppen åkerjord till ar
tificiel äng och likväl kan man vara säker
på att då dessa personer funno mera fördel
1 boskapsskötsel än i odling af spannemål så
liade äfven konsumtionen mera behof af bo
skap än af spannemål
Det hushållades icke bättre på en annan
lid då enskilde tvungosatt plantera hvil betor
på sin jord heldre än spanmål och i allmänhet 6r
det en klen uträkning att vilja tvinga ett kal
lare klimat till framalstring af produkter sona
tillhöra de heta zonerna Humboldt anmäi—
k er att endast 7 quadratmil område under
eqvatern kan framalstra lika mycket socker
som Frankrike konsumerat på den tid då denna
vara der åtgått som mest
Den offentliga maktens inblandning gagnat
lika litet manufakturerne som jordbruket Sty-
reisen har stundom ,inbillat sig att fabriker
till väfnad af inhemska råämnen äro mera
gynnande för nationalindustrien än tillverk
ningar af främmande råämnen häraf den yn
nest man visat yllefabrikerna framför bom
ullsfabrikerna och förminskningen i den eora
inerciella industrien samt hela den national
rikedom som kunnat uppstå af bomulIstilI
verkningen
Det personliga intresset ligger alltid åt Sty
rtben och söker af alla krafter mota konkur
rensen och friheten d v s produktionens ut
vidgning
Då man började tillverka bomullsvaror i
Frankrike upphof handelsklassen i Amiens och
Rheims förfärliga jemmerrop och utmålade
Denna styrelsens inblandning visar »ig k
synnerhet uti skyddstull eller föi bud lill
inbillad förmän för vis ;a näringar Vi
torde vid tillfälle få visa att detta slag
förmynderskap som gifver en onaturlig
rigtning åt enskildas föret ig icke ens gag
nar dem till hvilkas förmån det 'ger
rum i något förhållande till den skada
s ^ni landet i det hela röner deraf
Vår egen erfarenhet gifver oss ett märkligt
exempel i detta afseende Varu klädes
fabriker hvilka kostat staten millioner
samt alltid varit och ännu äro gynnade
med förbud mot den utländska varans in
försel kunna det oaktadt ännu icke tälta
med utlänningen i prisets förhållande till
varans godhet di deremot bomullsfabri
kerna fastän Iöi bad emot införsel a£
bomullsvaror icke äger rum på de ^ednare
åren stigit till en förvånande höj 1 sär
deles om man dertill räknar hvad stia»
produceras af husfliten och af allmoge i
de tja häraderna i YVestcrg iUiland
Sida 3
.dessa städer» industri sorti alldeles ruinerad
pell likväl äro dessa klasser i dag hvarken
mindre i doge eller mindre rika fastän bom
ullsmaniifaeturerna utomordentligt ökat väl
mägan i Rouen och hela Normandie
Då tryckta väfnader lommn i bruk värdet
än väne Rönen visade sina barn sina qvin
nor *ina gubbar i en tröstlös belägenhet och
hela den vackla och lika provinsen skulle
icte blifva mindre än en ödemark Tours och
Lyon talade sama språk De handlande i Pa
ris "fuktade thionen med sina tårar
Ami
ens betraktade tillåtelsen till kattuners infö
rande såsom en graf för alla manufakturer i
riket och slutade sålunda "för ofritt torde
<Jet till bannlysande af kaftanerna vara nog
att hell Konungariket ryser då det hör in
försel deraf vara i fråga
Det är en styrelses pligt att motstå dessa
pop och belägringar att ega fasthet inot in
trigenj att Nätta den sanna upplysningen mot
okunnigheten och det allmänna intresset emot
det esskilta Handelns frihet skall då den
ökar rikedomen utan tvifvel äfven mildra
folkets elände
STOCKHOLM
Den 6 Mars
Kongl M "j :t har .inslagit ett understöd af
R :dr P» :co för hvarje ny del som Pro
fessor Liljegren hädanefter utgifver nf sitt
Diplomatarium
Kongl \laj :t har uti Nådigt bref af den
ii Februari inbjudit upplyste och sakkunnige
min bland allmänheten att till Stats-Secrete
»a ren för Kcclesiastik-ärenderna få inkomma
»ned yttranden öfver det af Comiltfen till öf
verseende af Rikets allmänna undervisnings
verk författade stöl a betänkande innan det
samma till Nådig pröfning företages (Betän
kandet har redan varit tryckt i flere år och
lär således vara kändt af en stor del bland
allmänheten
Hvarje vän af fosterlandet bör balla Regerin
gen räkning för denna hyllning åt det all
männa tänkesättet och då ämnet utan tvifvel
näst frågan om det nya lagverket ar det vig
tigaste som för närvarande förestår till pröf
ning vore det i sanning önskvärdt att tillå
telsen blef mera begagnad än det skett med
lagverket Vi foga härtill en annan icke
mindre liflig önskan hvad Herr Stats-Secre
teiaren för Ecclesiastik-Ävenderna beträffar
netnligen att Herr Stats-Secreterarén täcktes
noga begrunda hvad som redan är yttradt i
ämnet till ocli med i allmänt tryck Vi re
kommendera deribland i synnerhet den kända
skriften kaliad Ett och annat M m af Hr
ftirhert
K M :t har i nåder beviljat Committerade
»Hl öfverseende af Bergs-Författningarna
Assessoren i
Lagerheim och Ge«chvornern
l .i» Rothoff 333 R :dr bmco såsom hjelp till
tryckning af deras Betänkande hvilket för
närvarande är remitterad t till andra Commit
t era des utlåtande Meningen med denna tryck
ning är att lenina enskilda tillfälle att yttra
sig deröfver liksom öfver Undervisningsver
ket
Ibland alla möjliga föremål för lagstiftnin
gen Sr ingenting så benigt som frågan o 'o en
Hvem igenkänner icke dessa af bristande
»pplysning härledda jemmerrop äfven h°»
osil Se vidare vår ifrigaste Prohibitiv
Matte pur excellcncej Coiiyersationsbla
é«t
förändrad lagstiftning för bergshushållningen
Hvaije reform i ett lands ekonomiska för
fattningar till det helas fördel medför alltid
för ögonblicket förlust eller minskad fördel
för en och annan enskild men delta inträffa
ingenstädes i så hög grad som i bergsväsendet
för hvilket lagarna ännu till en stor del äro
desamma som då Drottn Christinas förmyn
dareregering till bergsbrukets skydd och "före
kommande af Finnars bosättning och sved
jande med Landshöfdingarne aflalte
"att the
skulle låta uppbränna ther as kojor ocli hus
såsom och them t heras säd när then mogen
dr anten afhända och ijråntaga eller och i
lika måtto uppbränna så att thc nödgade
och tvungne blifva måge af fel och brist på
theras lifs uppehälleatt begifva sig utur
skugar ne
Föga liberalare för »ilningar exi
stera ännu i dag hvaribland vi erinra oss den
att icke mer an Go hushåll få bosätta sig i
Filipstad för att icke göra Bergsbruket förfång
I kZr åtföljdes Officiella bladet af en be
rättelse till Kon ^l Majjt af Hr Justitiae
Stats-Mini«teru Grefve Rosenblad innefat
tande en öfve sigt af de rättegångar som
blifvit handlagde vid högre och lägre Dom
stolar i Riket år i83o samt (n tabellarisk
uppställning af målens egenskap och vid
brottmålen »f den art livardeia tillhört
11 ni ungefärligen efter mönstret af det ar
bete som Fransyska Justilia :- Exministcrr
Comte Peyronnet först utarbetade år 1837
Då detta
.berömliga försök här är aldeles
nytt förmod» vi alt Vederbörande icke o
gerna skola emottaga de erinringar dervid
som kunna bidraga tills planens och den
vttie uppställningens fullkomnande för fram
tiden och vi skola derföre återkomma till
ämnet
Handels-Bel jenten Gustaf Urbanus Hollman
i tjen .t hos Viktualiehandlaren Sjöberg vid
Slussen hur förlid ne Lördags afton uti en
innanföre saluboden belägen kammare genom
pistolskott alhändt sig lil vet Någon annan
orsak till detta Holl mans olyckliga företag
har ej kunnat upptäckas äu att lian på sed
nare tider visat en besynnerlig och svårmodig
sinnesstämning Hollman hade riglat pistolen
i munnen och enligt hvad den öfver besigt
riingen å hans döda kropp n t g i frie Läkareattest
innehåller fått hela ansigt &t med undantag af
högra kinden ocli ögat söndersargadt alla de
fasta benpartierna och hulvudskålens botten
ben krossade samt den så kallade benkallot
ten söndersjuäckt hvilka skador varit ovil
korligen och genast dödande
(Dasbladet
Utdrag af ett brej från Carlskoga dat den
3 Mars Efter den långvarigt torra vädei le
ken har vår Hene ändteligen hugnat oss
med ett par tums snö Det är knappt möj
ligt att föreställa sig den 1 i fl i ga rörelse som
denna eftei längtade välgerning förorsakat på
alla vägar i var bergslag Omkring Djfkarls
berget krälar det aldeles som invid en myr
stack nf malmkorslor Oin det knappa föret
blott får liten förstärkning och bibehåller sig
i4 dagar så är Gudi lof malm-och kolnöden
häromkiina athulpep
Götheborg den 29 Febr På Oronst har ny
ligen yppat sig en högst elakartad nervfeber
som börjat att gripa hastigt omkring sig och
hos barn förenat sig med kikhosta Några
äldre personer samt 10 barn hafva deraf af
lidit Provincial-Läkaren som genast blifvit
beordrad attt besöka orten uppehåller sig nu
der
Väderleken j som ©inkiing dagar varit
kall fortfar sådan ännu doek utan snö
theborgs hamn har varit tillfrusen några da
gar men är åter öppen (P o 1 T
SK1L fNGS-PÖSTE v
Sedan allmänheten en tid afbida t inrättnin
gen af den föreslagna Lilla Bref-Posten inom
hufvuJstaden och de Auetoriteter som Rege
ringen hört i ämnet enstämmigt yttrat sig om
nyttan af denna kommunikations-anstalt- sä
hafva nu ändlligen såsom vi för några dagar
.edan bi-rättat de inagtegande fattat sitt bo
slut derom Vi hade förut framslällt några
reflexioner öfver naturen af dessa inrättningar
hvilkas förespådda förbjudande för enskildti
vi ansågo destomera osannolikt som de i sig
sjrlfva ej utgöra annat än ett slags privata
kommissions-kontor hvilkas göromål en gstrg
för alla äro af 1734 års lagbok uttryckeligen
ti I lå t ne Ett absolut förbud deremot bad«
alltså varil ett våld mot lagarne hvilket minst
borde komma i fråga i en sak om hvar» gagn
de flesta voro ense och hvars förmenta olä
genheter deremot endast syntes bestå i vissa
personers inbillning Det var således tro
ligt att regeringen som naturligtvis alltid nit
älskar för sina kära undersåters gagn och be
qvämlighet skulle heldre understödja än hin
dra saken Huruvida tillstånds-ansökningen
var undertecknad af en man som tillhört op
positionen vid si ,sl ?t Riksdag eller af någ»u
innan minus gråta persona — kom naturligt
vis ej i betraktande då hvar och erv uppiy *t
person vet att de män som öfverskåda tingen
från samhällets upphöjdaste ståndspunkt för
bise egoismens småaktiga förhållanden oeb
bedöma sakerna endast efter det helas behof
Det tyckes ock vid första påseendet se ut
som dessa förhoppningar voro realiserade ge
nom den Nådiga allmänna tillåtelsen för in
rättandet af de ifrågavarande komnsnnika
tions-anslalteraa inom hufvudstaden och ma»
måste både gilla och prisa Regeringeas
föreskrift att dessa slags inrättningar "ic &e
få utgöra uteslutande privilegier för vi«ta
individer
Hon har derigenom täckts visa
grundlagen en nådig uppmärksamhet VUl
närmare granskning befinnes dock att det i
föresk rifna Nådiga vilkoret af Tio Tusende
Riksdalers Banco borgen gör företaget till nä
ra en omöjlighet Hvar och en som har nå
gon kännedom af kreditens tillstånd och dea
tvekan som eger rum att utlemna sill borgen
vet ganska väl alt man kan vara båda
redb ir och en ginska förmögen m ,n titan
att mäkta anskaffa en borgen af 10 ,000 R :df
B :co på obestämd tid ett belopp mer än dub
belt emot de högsta borgensförbindelser sona
affordra» Statens upjtbördsisttn
Föreskriften svnes dessutom alltför inkon
seqvent i jemförelse med Regeringens förfa
rande i andra saker Min invänder väl att
föreskriften tillkommit för folkets säkerhetj
men å andra sidan kan man fråga hvarförfcv
icke samma försigtighetsmått iagttages vid
kommunikationer af ännu större vigt Frakt
anslalterna emellan bufvndstaden oeli de an
dra Mälarstäderna medelst ångfartygen fort
skaffa högst betydliga värden utan att den
minsta borgen var .t nödig hvarföre skull
då kaution erfordras för fortskaffandet af nå
gra biljetter bref eller piketer af så ringa
betydenhet att min ej vill derföre påkosta
en egen budskickning inom staden Man kan
taga för gifvet ätt de enskilda här likson»
i England och Frankrike der dylik» småpo
ster finnas alltid besörja om penningars eller
dyrbarheters fortsknffande med egna bud
utan att derom aulita skillingsposten Anto
ees ett annat förhållande så vore visierli ^e»
borgenssuraaiau alltför liten
Sida 4
Det Mr klart att den som nedlagt loslnid
och möda på en dylik säkert mödosam in
ijttning stoll både lör dess och sin egen
kiedit nödgas använda den s 'örsta noggiar
hrt och pålitlighet vid dess skolande och
danna garanti är i denna sak som i många
tusen andia vida säkiare än alla föreskrifna
kautioner
Anlagom att någon enskild man erbjuder
sig att åt hufvudstadens allmänhet fortskaffa
bref och biljelhr .inom släden med bestämdt
förklarande att lian hvarken transporterar
pakeler penningar eller dyrbarheter i allmän
het — ty det är just en t .iansport af det
förra slaget som är denna inrättnings egent
liga fölemål — h \ad grund har då Rege
ringen att pålägga honom ett så öfverdrifvet
prästandum Har det väl minsta sken af rim
lighet att tvinga föreståndaren för en dylik
anstalt som uttryckligen afsagt sig allt fort
skaffande af materiela värden — att ställa en
säkei het långt större än den som kronans
uppbördsmän prästera
Man herömer väl den omtanka "för fol
kets säkerhet som synes ligga uti föreskrif
ten om borgen Afsigten härvid må vara
god men vi önska blott att den måtle yttra
sig då lid dertill är Der garantier behofvas
saknas de hvarföre då införa dom der de
äiO onödiga Huru ofta händer iike att den
enskilde nödgas anförtro hela sin egendom
och välfärd i statens händer — och förlorar
den utan att den ringaste borgen eller annan
garanti håller honom skadeslös Vi minnas
Kleemanska försnillningaine m fl Den som
känner något af Domstolsäiendeina vet gan
ska väl huru ofta Under-Exsekutorer genom
försummelser eller förskingringar vålla enskil
da personers lidande och förluster — och
lian vet tillika hura svårt det är att derföre
wtverka sig någon ersättningsdom Vinner
man ock en sådan hvad blifver val hela följ
da n deraf Jo knapt mer än det flebi /e be
ne
ficium att få bibehålla sin foidran fastän
nian glömmer att bevaka den i konkursen
Man nödgas ju anförtio böideskillingar och
fordringsdokumenter i händer på extra doma
re som ej äro vederhäftiga för en tusendedel
deraf och om förskingring sker — hvarpå
exempel finnas — så gifves det hvaiken nå
gon kavent eller någon skyldighet lios Sta
ten att ersätta skadan Och likväl — då
de åt hvilka man viljande eller ej mäste
anförtro sin dyrbaraste egendom icke ställa
någon borgen — vill man att en enskild per
son som blott fortskaffar några biljetter
dem man efter beliag kan anförtro honom il
ler ej skall för dessa papperslappar ställa
en säkerhet af 10 ,000 R :dr Banco
NsleidosKop
Svenska Minerva har i sin sista träta med
Jouinålen förklarat det hon aldrig slår sig
ned på de små kräken Det ar således sann t
hvad folket täger att hon blott skrifver lor
de stora — — Kaka söker maka
Då man nödgas öfverlemna sin eeendom
åt Statens Ombud d v s dess Embrts
män så bör ock Staten som tillsatt des
sa sina representanter ansvara för all
skada som de kunna förorsaka Detta
lika rattsenliga som vigtiga stadgande
finnes ock införd i ett lands lagstiftning
och vi tro säkert att dess införande alle
städes skulle betaga Regeringarne lusten
att emplogera äfventyrare i sin tjenst
Taris den 12 Februari lievi-tade Ko
u» g Ludvig Filip den forsla re pr«-en I a tio
ren af Delavigie- Ludvig XI [lan emot
logs vid inträda d I med hai dk lappningar
men en stor del af Publiken tillät sig hviss
lirg-tr hvilket syntes görn på honoui ett
djupt intryck Alla ställe» i pjesen som
kunde tjdas mot någon af Regeringens åt
gärder blefvo stoi k t applåderade
I Antwerpen har en muntergök nyligen
gifvit en bal för 4° puckelryggig» personer
af begge könen Ilan ut fästade ett premium
af 60 floriner för den som hade den största
pnckeln orh denne utiopades till kung vid fe
sten Gästerne hemtades och återfördes hem
i vagnar Dansen fortsattes sent inpå natten
Sedan Juli Revolutionen hör man ej annat
än om den ena diplomatiska balen efter den
andra Baler hos Hr Perier baler hos Furst
Metternich baler i St Petersburg for 20 ,000
personer och baler öfverallt Äfven någre af
våra alfval samma Excellenser Rikets Herrar
hafva gjort sitt bästa Det synes som revolu
tionen bade gilvit Ministrarne lika mycket
myror i benen som i liufvudet Sedan det
emedlertid blifvit utrönt att Royalismen
numera blifvit så lätt på foten förljudes det
såsom ganska tillförlitligt att en ny vigtig Hof
c li arge skall i de flesta länder införas nemli
gen Ofver-fJof-Dansrniistare Dess rang skall
blifva lika med Öfver-Hof-Stallmästarcn» ehu
ru dess embetspligt blifver långt vigtigare
nemligen att lära furstarne och deras Mini
st ar att icke göra fau .v pas
donerade rnm med kök ocli tillräcklig» uthus 1 T >»1X
genheten bör vira emot Soliidaii ikring Södermalm»
torg i Staden vid öppen plats eller r«el Rata »kullo
den erhållas i staden vore si mycket bättre om ett a 3 :11«
rum på botten jemte Magazinslägenherer kunde erlill
las Vidare underrättelse lemnas i Herr Wallbom
Kryddkramhandel vid Kornhamstorget
Till undertecknad hafva blifvit aflemnade för alt
genom Herr Prosten Dillner tillställas de nödlidan
de i Jenilland
Af K S till do hungrande barnen i Jämtland
30 Rdr Frän en liten gosse och en liten flicka
som sjelfva förtjent penningarne till dc stackars
barnen i Jämtland Z2 sk E11 liten gäfva till dc
nödlidande i Jämtland af P O S :r 6 Rdr 3tä sk
En liten gäfva till de nödlidande af C J S 10 Rdr
Till de af hungersnöd lidande i Jämtland 3 Rdr ifi
sk Z 6 Rdr 3a sk En liten skärf till dc hun
grige i Herr Prosten Dillners Prosteri 3 Rdr till
sammans 5o Rdr ifi sk B :co hvaraf 4° ^2 sk
afsändes till Herr Prosten Dillner den .sfl Febr och
resten som sedermera tillkommit afgur ^den b
Mars Stockholm den 3 Mars 1 S3
J
iNorman Engström
ANNONSER
TILL SALU FINNES
I Deleens et Comp med fleres Bokhandel
nafoleons vålnad
med Fransvsk och Svensk text
Stentryck 16 sk B :co
Fyra nya TafFelformiga Fortepianor med god ton ech
vackert utseende är till salu hos undertecknad boende
i Södermalm vid besvärsgatan huset N :o 1 qvart Hö
galoftet eller den slkajlade gamla Prestgården p sam
ma ställe finnes ett gammalt Instrument för billigt pris
C J S JJövencidlcr
Musikalisk Instrumentmakare
En alldeles ny bil kapott modernt gjord med snor
makeriarbete blott nlgra gånger nyttjad
sälje för
ovanligt godt pris » underrättelse i Kryddkramhandlarn
Kargers bod vid Köpmansgatan
yälska bönor tili sätt /ting ä 3 sk banco skalp
uti Tobaksboden i Enkefru Gerles hus vid Munk
bron
UT B JUDES HYRA
Tre rum med kök och nödiga uthus samt 2 snygga
vindsrum med kök till den 1 April Belägenheten är
uti huset N :o 1 Qv Pandora Underrättelse fås på
Contoret uti nämnde hus en trappa upp
Trenne nyreparerade ljusa och glada ungkarlsrum till
instundande flyttning Underrättelse fäs uti huset N :o
xx Qvart Icarus vid Munkbrogatan 3 trappor upp
ÅSTUNDAS HYRA
För «tt ordentligt hushill önskas att till den 1 näst
kommando October hyra en våning om fem väl condi
DIVERSE
En hushållerska med städadt skick och af stadgad 2 !«
der kunnig i såväl stads som landthushållning ^stun
dar tjenst till instundande flyttning Hederliga recora
mendationer skola presteras Benäget svar begäres i
Biljett till Hushållerskan som inlemnas i klädesboden
huset N :o 5 vid Stadssmedjegatan
Charcoul Tandpulver hvars dagliga nvttjando hmr
visat vara ett preservativ emot röta uti tänderna samt
emot vinstensamling är att tillgå hos
FdChitJb
g
Fredr• Christ Jacobson«
Tand .Läkare
Bor vid lilla nygatan Qr
Midas n .o 2
Midas n
Ådle menniskovSnner som ömma tor likars qval
Hos eder bönfaller ett välfräjdadt hushåll af Finsk Na
tion hvars fader troligen ligger på sit yttersta om «n
liten skärf såsom understöd till bröd och ved De haf
va 2 .ne barn under 5 ir som med oskuldens heliga
fast icke tysta förhoppning anropa eder hielp- Adres
sen är Catharina Församling Qv Justitia Ostra Qvarn
gränd huset N :o 42
POSTSCRIPT UM
Tyska och Fianska po .te ne som anländs
på löt middagen medförde e .ndi ri ättelsrr från
London till den 20 och från Paris till den
31 Febiliari
I England yttrade flera Jornaler pä gr nd
»f Likaies opinion den tankan Hilden sjuk
dom som der visat sig icke »ro choleran
utan en vanlig rötfeber härledd af årstid
oeli väderlek
Parisertidningarne som hafva nyheter f '5n
London till den ig anföra att några rya
sjukdomsfall icke skulle hafva i 11 tia (Fa t på
de två sista dagarna The Courier på tår
att anti-reforn isterne huf vud ak li ^en bidra
git att »Ibleda fiuktan för sjnkd men en
dast for alt afvand» uppmärksamheten ifrun
relonnbi Ilen
De Italienska affärerna börja se alfvarsnmrna
ut Tidningarne berätta att i5 ,ooo Fransmän
y ttei ligare komma att afgå till Toulort san
11 likt för att inskeppa sig Gen Cubiéres har
af_ ,iU ined depeclier från TouJon d >4 pZ
ett Sug ar .yg I sjelfva Italien hade ryktet om
den Fianska iulei ventionen som .nländt ined
en ditsmygd Fransk tidning väckt en enorm
ensation Talrika afskrifter ha blifvit tagna
e af och bila undomen ar utom sig af gäc
je alla vilja se den trefäigade Innan 1 Pu
inagna är mycket oroligt
Påfven fruktar mycket för denna invasion
uch har gjort föreställningar deremot hos Fran
ska Ministern emedan han fruktar för Juli
revolutionens principer
iNya oroligheter hafva ägt rnm i Ravelin»
der soldaterna misshandlat folket hvarvid
en officer mördats af sina egna soldater
I Frankrike har Hr Perier låtit afsätta fle
ie Deputerade från deras embeten derföre att
de icke voterat för uniformen Märkligt ar
dock att detta endast träffat sådane som ytt
rat sig för republikanska grundsatser men in
gen enda af de Carli $tiske
— Commissionen till utredande af balansen
efter den bortrymde Kesner har uppskattat
den till 6 ,245 ,000 francs
Deputerade-Kammaren har i budgeten »lu
tat Undervisningsväsendet och dertill anslagit
$6 ,322 ,82 fr Flera nedsättningnr aro gjor
da De ministeriella bladen som förut förgu
dåde majoriteten i kammaren gifva den nu
alla möjliga tillvitelser och öknamn
Arresteringar fortfara dagligen — Detal
jerna skola meddelas i morgon
Hos L J Hjerta