Sida 1
Nr 224
1833
AFTONBLADET
Torsdagen
den 26 Septc
rjrittt I IKiUnfm rör hiH ir »» Jt :£r hmlft år t B :dr g mån *d»r • Bi4r SS S« *o £ /« JTxigw-er
/ft Smnho Trtmanrrunion ««» utdelning I
J Rentor nid Stadtrmedi ignnin t Brcmmni bed i hörnot Drottnings 0 *k ®» '« BtrXtrränd I .Carlron vid BorlaxdrgmSmm e th Ut tim wld
mtxlmiterg jtnne rJ *r mmett»g»J tndait i förttnÉmxdm &oiter till i tk Bgldt ridan Utdeirungm kl tl» /frmiddégn
LEDIGA TJENSTER
En Hofslag .-beställning vid Skånska DragonReg
eökei inom 5G dagar från i ann
leveranser
För Flottans behof i Karlskrona af ärter salt
sill oxkött IN m aukt inför Förvaltn af Sjöäien
derne och i Karlskrona 22 Okt förs anbud emotta
gaa till zi O i t
ARRENDE-AUKTIONER
Å 3o 3r af Kaptens-bostället Hofvei mo Fendriks
bost Böle Serg .-bost Dvärdsätt Fältväb .bost Rä
tansbyn Rustmäst .bost HammarnU-et Furir ,-bost
Bäcken Furirs-b "St Östansjö Rustmäit .bost Lungre
Andra Trumpet bo6t Trusla aukt å Landskont i
Östersund 3t Nov kl lo f m
AUKTIONER
ATN
X egendomen under ny N :r 56 qvart Justitia i Kat
Förs aukt 10 Okt ä aukt .kamin
OFFENTLIGA STXMNT ^GAft i HÖRGETiÄREB
Stockholms R .R all Vikt .hand W Mårdbergs ii
ad Brygg C G Starks och al Grosshandl G Jo
hanssons 18 KryddkrambandI enkan 51 Chr Hög
valls 2 .5 A» a kl Källarmäst I R Falkmans och
afl Jungfiu U- C Clasoas I Sept 18ZH
Sundsvalls R .R afl Ilandl J N Auréns 18 Nov
Norrköpings R .R Bryggaren J Holmgrens och hu
strus 26 Okt
Sköfde R .R afl k d Sergeanten J Edelmans 2
Febr 1834
Wadsbo H R 1 all Bonden Per Larssons fran Kro
ken inom Säters Socken och Binnebergs Tingslag 2
Bonden Gustaf Larssons och hustrus 2 rttgd af detta
åis höstet
LAGFART
Sökt 3 t-8 mtl i himm HuromelJit Lilla 5Iell "sa
S klander vid Willåttinge H .R a Ting inom 6 mån
fran 3 tim
KALLAS
AS
Stabens intjvarteriogs-gifvnre af Ridd och Adeln
att sammanträda hos Magi .traten 27 d :s kt 12 för
revisorsval
Lars Jonasson från K ansby i Lysviks Socken Fryk
dals H och KarLtads Län till sin hustru inom laga
tid
Torparen Sven Hansson inom år till sin hustru
Else Sverssdottcr ä He slunda
Tillfallet Sjöfar A F N irberg efter dess föräld
rar anm iuoiu ar efter 3 ann hos Klldväfvarcgei
iMikan A E- ÅJcrman född Norberg huset A ;o 3g
vid Nya Ga1 an i Kat Förs
Tillfallet Gu taf G ranat Ti an Rystads S anm inom
ar från 3 ann hos Han Persson adress Linköping
^ystad orh Lu tad
Efter Käoindeia Nils Pers tn pa N :o i3 Bjönikul
11 i Södra Asby H Kristianstads län
Efter Timmei in ^nshu-t un Maria Nyberg född An
der .dotter död i Stockholm anm in ,m år ho Bergs
mannen Jan Davidsson adrtss Lindesberg och Ljus
na rsbtrg
HAND ELS-BOLA G
AND ELSBOLG
J Barclay J Anno ceh L Bergman i Göteborg
fortsätta under oförändrad tirma den af numtra »fl
Alex barclay jemte dem dcr ;1äd«5 idkade handelsrö
relse
Ing-Jnget af NT
C Rhén och E Wendel i Kristian
stad d Sept under Kr a N C Ri .én Komp
I 'gänget i Norrköping den Sept af l G Wall
oc P 51 Petter-s under firma Wall Se Petlers-
BOUPPTFCKNINGAR
BOUPPTFCNNAR
Efter Snickaren Johan Öhman anm inom 20 Okt
bos Verkgesällen Rundström i Aukarkronska huset
N :o 34 vid Regering ,gatan
Efter afl Friherrinian Betty Cronstedt född Gyl
lenstjerna anm före medlet af Okt på Gäddeholm i
VV estmanland
Efter enkefru H S- Fahlchranti ånm inom slutet
af denna manad hos J Bartels J :soa vid Brunkebergs
torg
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
Bagaren A- Carlssons pa käll Hoppet 28 d :s kl 5
c m
F d Inspektören Erik Geséiis 10 Okt kl it f
m- Må hy Arnäs socken
All Sergeanten Erik Åkerbergs g Nov kl 10 f
m pä Hofs gästgd
Skomak C G Campans 28 d :s kl 6 e m a
Strindbergs kontor vid Stadssmedjegatan
De som äro skyldige i Kryddkramhandl H R
Cargers 8c Lomp konkurs böra inbetala sina skul
der till A W Frestadius i Störa Jernvägen
SPEKTAKEL
SPEKT
På Stora Teatern i dag Juden Derefter gif
ves på Tyska språket Andra aktens » .dra och 3 :dje
scener med choeur och ballett ur Den Stumma från
Portici af Auber hvaruti Pictros sol uti öres af Hr
E lionniger och Mafaniellos af Hr Sallström
Pä Slöra Teatern i morgon Hedvig eller Bandit
Bruden och edergällningen eller Glasögon och
Muslacher
l 'a Djurgårds-Tea tern om Lördag Resencenten och
Djuret wch Den Fransyska Rociius ellei Kramhand
Laren fi än Brescy
SAMMANTRÄDEN
SAMMANTRD
Kongl Krigs Vetenskaps Akademien 3o d :s kl 6 e
ni uti Krig-Kollegii hus vid Munkbron
Patriotiska Sällskapet 28 d :« kl half 6 e m pa
vanligt ställe
Harmoniska Sällskapet N :o X 3o c :s kl balf 7 e
in på lilla Börs-alen
Sällskapet S VV lill allmän sammankomst 28
d :s kI half 4 e m- a vanligt ställe
DILIGENCK TILL OPSALA
Afgår från Kastenhofs källare Tisdajsocb Fredags
f m kl 9 återgår från Upsala Onsdagar och Lörda
gar samma tid
ÅNGFahTYGS-RRSrn
k
ÅNGF
Till (jrelro Sjöhästen med en däckad lastbåt d
Okt kl 6 f m
DEN ENGELSKA M1NISTERIELLA BJR .O
SCHYIIEN
Vi nSninde i elt (öres ;ående IV :r den bro
schyr som nyligen utkommit i London under
titti af Reformministcreu och det reformera
de Parlamentet och lofvade alt af densamma
meddela ett och annat utdrag Vi väija dcrtili
den del som handlar om de besparingar den
nuvarande ministeren infort i stalsutgifterne se
dan den trädde till styret Det är glädjande att
bemärka huru åtminstone en konstitutionell mi
nistär uppfattar sin vigtiga pligt att genom
sparsamhet och hushållning söka lätta folkets
bördor och att genom uppoffring af egna för
dela r såsom de Engelske miuistrarne gjort söka
gifva efterdöme af patriotism
och känsla för
folkets bästa Utan tvifvel återstå ännu många
missbruk att afskaffa många onyttiga utgifter
att indraga men att ministrarne redan förmått
tillvägabringa så mycket oaktadt det starka
motstånd de rönt från den mäktigaste aristo
krati i Europa är ett bevis såväl på deras goda
vilja som den kraft till beredande af samhälls
förkofran och utveckling som ligger i den par
lamentsreform folket slutligen lyckats tillkäm
pa tig
_
Den ifrågavarande delen af broschyren är af
följande lydelse
"Hitlils eller ända till bildandet af det nu
varande kabinettet och antagandet af reform
billen utmärkte sig Underhuset mera för de
fordringar det gjorde på folket än för sitt
bemödande att lätta dess bördor Det ansågs
mera såsom en anstalt att hålla folket under
uppsigt än att vara inrättad t for folkets bästa
Med ett ord det begagnades väl af Tories så
som en kraftfull beskattningsmaschin men all
deles icke såsom ett medel till skydd och spa
samhet vid upptagandet och förvaltandet af
de allmänna inkomsterne I fordna tider sam
mankallades Underhuset ofta uttryckligen för
att bevilja skatter och då detta var gjordt för
afskedades det I nyare tider var det dess för
nämsta plijft att förse den ministern som satt vid
styret för dagen med de penningar den behöfde
och att låna skenet af folkets medverkan till upp
tagande af dessa omätliga summor dem kronan
aldrig på egen hand skulle vågat fordra Ibland
de ting dem en regering alltid förmår alt bättre
och säkrare uträtta genom medverkan af en för
samling vald aftölket än genom sin egenomedel
hara makt är konsten att taga penningarne ur
folkets fickor icke den sämsta och Paul Louis
Courricr hfide rätt då lian i den föregifnn
brefvexlingen mellan Ludvig XVIII och Stor
turken lät den förstnämnde säga "att ingentina
kunde j-mföras med en lydi Deputerade
kammare då nian vi lie homnii åt en god bud
getj och att Hins Höghet säkerligen med all
raförsla skulle Jo ridna sina Turkiske under
tåtar e en konstitution om han blott kände
fördel arne af en sådan inr
d >tning
Den-ia
Underhusets bestämmelse hvilken detsamma
under sista kriget på ett så förderfligt sätt
uppfyllde bar undergått en ofantlig förändring
genom införandet af reformbillen och åier
ställandet af en verklig folk representation Man
anser nu förnämsta föremålet för omsorgen
hos folkets fullmäktige vara beskyddandet af
dess financiella intressen och tillvägabringande
af lindring i d« allmänna bördorne Således
är för den närvarande styrelsen hvilken må
ste handla i ett reformeradt parlaments anda
inskränkning da ?ens lö ^en och enda gränsen
för dess besparingar i statshushållningsväg är
nödvändigheten att göra d m förenliga med
statens behof Da Xoryminist &ren såg sig nöd
sakad gifva efter far landets högt uttalade
ovilja mot sinekurerne inrättade den platser
för afskedade ministrar hvilka många af dera
j ännu i denna stund innehafva Då den ytter-
Sida 2
ligaie sattes i trängfel afskedade dessa konse
kventa sfatshushållare några hundrade skrifva
re med ringa löner från sina tjenster utan att
röra ett hår på de herrars hufvud som for
dora varit deras patroner eiler afdraga en
skilling af deras inflytelserika vänners öfver
drifna lener Heformministt-ren har utgått från
helt olika grundsatser Vid de besparingar
den företagit har den mera sett på de hög
sta emfoetena än på de lägre man har upp
häfvit hela byråer och inskränkt tjenste
männens "antal i andra och ministrarne haf
va icke skonat sina egna löner Af den sum
ma på 5oo ,oco L som förut utgick till
åtskilliga regeringsdepartementer i aflöningar
till belopp af mer än iooo L hvardera haf
va fulla tvåfemtedelar blifvit besparade och
sina egna inkomster hafva ministrarne mind
skat med icke mindre än i5 procent — År
i83o då den nuvarande ministeren kom till
styret utgjorde landets hela nettoinkomst i
rund summa 5o ,000 ,000 L Af denna summa
\itgingo 35 ,ooo ,ooo till räntor på statsskulden
samt för civillistan armeen på half sold och
marinen till pensioner och andra ordinära ut
gifter i hvilka ingen nedsättning var möjlig
så alt endast i5 ,ooc ,ooo åferstodo på hvilka
någon besparing öfverhufvud kunde äga rum
hvarvid naturligtvis minskning i kostnaderne
vid skatternes uppbärande icke kom i beräk
ning Utgiftevne för det året som slöts med
d 5 April 1832 utgjorde - — 47 )858 ,000 L
För året till d 5 Apr »833 - 45 ,365 ,000
Förminskning i utgifterne för år
1833 — - - — —
Utgifterne för iret till d 5 Apr
1833 — - - — — 2 ,4g3 ,ooo
Utgifterne för iret till d 5 Apr
1834 uppskattas till - - 44 :922 >000i
Ytterligare förminskning- - - - ^Z ,ooo
Total förminskning af utgifterne
från April 18S2 till April i834 2 ,936 ,000
Häraf visar sig för åren i83 i
i83 och 1833
ers besparing af icke mindre än 3 millioner L
i den del af utgifterna der öfverhufvud en
nedsättning var möjlig nemligen på ungefär l5
millioner L — Vid den stående armeen för
hvilken utgifterne år i83r ännu upgingo till
inalles 5 ,870 ,000 L utgjorde besparingen det
följande året 1 million och året derpå bespa
rades ytterligare en summa af 200 ,000 L» Och
hela den summa af 3 millioner med hvilken
deu nuvarande ministeren minskat de allmänna
utgifterne liar omedelbart ländt folket ti- lin
dring emedan skatter till detta belopp blifvit
antingen helt och hållet afskaffade eller ned
satta isynnerhet sådane soin tryckte de med
lersta och lägre klasserne
STOCKHOLM
Den 26 September
Kongl Maj :t har nyligen genom General
ordres anbefallt att officerare af kavalleriet
hvilka äro uti armeen qvarståender skola till
uniform bära trekantig hatt med svart struts
plym och i stället för den vid Infanteriet bruk
liya passepoilcn begagna en röd klädeslist af i
tums budd på hvardera sidan
Hof-Rältens nya President Hr Evelius ta
ger i morgon sitt inträde i Svea Hof-Rätt med
höi :i b dess höstsession hvarefter Hr Presi
denten samma dag på stora Börssalen giften
en middag för Hof-Réitlens samtlige Ledamöter
och ordmarie tjenstemän Hrr Justitie-Råderne
iruat ålskillige andra högre embetsmän
Der underrättelse vi får r .ågra dagar sedan
lemna de angående ds ledamöter som öfver var i t
pröfningen af ti et fiskaliska åtalet mot Hr Öf
nci >te BergensJråtej bör I så måtto ajepliiieias
att
cmväl H Ex General-Adjutanten m fm
Hr Grefve Bialie samt Hl vice Amiralen Coijet
dervid varit närvarande hvaremot Hr Juslilie
Rådet Stråle hade bortgått innan delta mål fö
retogs Orsaken hvarföre detta förra gången
undföll oss var att de då nämnde ledamöter
ne funnos antecknade i början af protokollet
hvaremot längre fram förekommer att de båda
militära ledamöternc inträdde för att öfvervara
föredragningen af de General-Auditörsärender
som den dagen afgjordes
I går anlände till hufvudstaden underrättel
se att Biskopen
'i Linköping Doktor Markus
Wallenberg aflidit efter en långvarig sjukdom
af dysenteri
Dagens Norrska post af den 23 September
medför den obehagliga underrättelsen att ko
leran åter utbrustit i Drammen Den 20 på
f m anmältes en matros på ett skepp vid Tamgen
vara angripen af denna sjukdom och Läkarns be
kräftade att det var den elakartade Asiatiska ko
leran Han fördes på sjukhuset men dog strax
derpå Skeppet hade en månad förut kommit från
Terra Vecchia med salt utan att der förut sports
någon sjukdom Straxt derefter sjuknade i an
dra matroser på tvenne skepp näst intill det
nyssnämnda det ena ett nytt som ännu aldrig
varit ute och det andra har redan längre tid
legat i hamnen På flera veckor har intet
skepp inkommit till Drammen i anseende till
Nordanvind Kolera-lazarettet sattes genast i
»tånd De sjuke äro alla omkring 4° ör gamla
Läkarne i Norge anse alla att sjukdomen icke
är af kontagiös natur
I vest fjällen af Öfra Tellemarken har den 28
Augusti rasat en så förfärlig orkan att kyrkor
och hus deraf blifvit raserade eller mer och
mindre skadade och åkrarna på några ställen
så afsopade alt intet spår af gjfödan återfun
nits På vattnet stodo vågorna såsom hvirflar
af rök och slogo vid sydöstra stranden så högt
upp på sjelfva träden att alla löf och frukter
borttogos deraf Pråmar och båtar kastades 70
till 80 steg upp på land och sönderslogos Det
ta oväder följdes den 2 September af snöfall
till sådan myckenhet att aila åkrar dagen der
på låg o begrafna under snön och om natten
inträffade en sådan köld att skåren den 3 på
morgonen bar häst och släda
— Alla höstac
kar på bondgårdarna hade blifvit bortförda af
orkanen
Det ovanliga och i visst afseende beklagans
värda fall som under innevarande höst inträf
fat att den välsignade skörd fruktträden öf
verallt gifvit sänkt fruktpriset äfven i hufvud
stadens hamnar så lågt att en tunna äplen
på torgdagarne stundom blifvit såld for en tre
djedel af hvad en tunna potates kostar ja nå
gon gång så lågt att priset icke betalar några
mils transportkostnad ger oss anledning att er
inra om den anmärkomg ett annat blad Gran
skaren nyligen framställde rörande angelägen
heten deraf att Land bruksAkademieii -sille lä
ta utarbeta och antingen genom Vetenskaps
Akademiens medverkan i Almanackan medde
la den större allmänheten en lättfattlig under
rättelse om ett sätt att draga Bytta af ett så
dant öfverflöd på frukt hvilket med stor för
del begagna» i andra länder nemligen att der
af brygga Cider Denna dryck som då till
verkningen skett med tillbörlig omsorg i sma
kens finhet fullkomligt kan jämföras med Cham
pagnevinet och af många föredragas framför
detta erbjuder jemväl den fördelen att då in
gå utländska beståndsdelar erfordras för des
bered ning som är nästan enklare och mindre
kostsam än sjelfva ölbrygden kunna a hållas
for ett utomordentligt billigt pris Emedler
tid har man ännu icke försport alt våra landt
hushållare och deras i öfrigt så omtänksamma
fruar börjat vinnlägga sig om denna hushålls
gren ty vi hafva aldrig sett en enda butelj
Svensk cider utbjudas till salu under det ten»»
ligen betydliga partier deraf likväl börjat årli
gen inkomma ifrån England och till och med
från Amerika
Intill dess en sådan populär afhandling som
nämndes en gång vill Gud kan komma alt
af Vederbörande utarbetas t as a vi oss derföre
friheten att fästa uppmärksamheten på de åt
skilliga metoder för ciderberedning efter både
Tyska Engelska och Fransyska Jurnalers före
skrifter som finnas i Fru Schartnus ekonomi
ska Handbok hvilken öfverallt finnnes tillgäng
lig i bokhaadelu Riitta tiden för ciderbered
niug är just nu inne då det förnämligast år
den sednare höst- och vinterfrukten som l»or
användas dertill och såsom en anledning att
allmännare göra bekantskap med nyssnämnde
i många fall för ett hushåll nyttiga arbete in
föra vi derföre här ett utdrag af hvad Förfat
tarinnan meddelar såsom allmänna föreskrifter
vid fruktviners tillverkning jemte ett bland de
speciella beredningssätten af cider Det torde
härvid tillika böra anmärkas att den som icke
vill drifva fabrikationen deraf i större skala
ganska lätt kan med enklare verktyg ers«tta
den maschin till fruktens sönderkrossande som
nedanföre beskrifves
Om frukt- och Bär-viner
Bland viner af detta slag innehar Cider el
ler Apple-vin onekligen första rummet Den
na dryck redan kand hos Greker och Romare
och från Spanien införd till vestra och nordli
ga delarne af Europa utgör ännu i vissa trak
ter af England Frankrike och Tyskland en »j
obetydlig närings-gren I de flesta provinserna
af England serdeles Devonshire
_ Cornwill
och Hcrtfordshirej tillverkas en betydlig mSagd
cider i denna senare provins t ex har man
ofta inom ett års tid deraf bered t 5o ,ooo sto
ra fat Engelska cidein är den mest värderade
och dernäst den som erhålles från IVorrnandie
likväl är densamma i anseende tillstället hvar
ifrån den kommer af olika godhet I Norrnan
diGj Picardie och flera af Frankrikes nordli
ga provinser utgör cidern en allmän drVck och
företräder der vinels stfille Vid Aichäjjenburg
i Franken prässas af vissa slags äpplen ett via
som längre tid förvarad knappast åtskiljes
från 11 h c risk t
Sättet att bereda viner af frukter och bgiry
stämmer i det hela öfverens med det som van
ligen brukas vid drufvins-beredning En dy
lik sockerhaltig saft som antingen naturliven
innehåller ett jäsningsämne eller hvarmed saf
ten genom könsten lill ;Htes ställes i en tem
peratur af 10 till 12° R der den innan kor»
kommer i- röréke och under tilltagande sus
ning häfver en mängd lufihlåssr
hvilka på
saftens yta samla sig till ett jästakligt skym
Efter någon tid minskas denna rörelse och
upphörer slutligen alldeles medelst de gruet
liga delarnas falknng ti I f bottnen Saften är
numera kiar och smakar litet eller aJsintat
söt dest spirituösa lukt och smak tiilkänna ^if
Ta äfven att dess sockerdelar genom jäsning
blifvit i vinsprit (-ilcohot förvandlade Af bär
viner äro krusbärs- och vifibSrs-viiier de hvil
ka bäst lana sig tilLLerednmg af artificiella vi
ner Vid bär-viners i isning nyttja helst soc-
Den namnkiRj ir danska kemisten érstcck
bar nyligen vi ,-t att af allo i Norden väx
ande frukter vjrvlen förenade med en viss
mängd socker giiva den dryck sota g«r när
mast virr
Journal fur Manufakturer och huifc &tiidng
Sida 3
fcer eller vin-drägg emedan öljäst ger en bi
S (1u <k som tj förgår förrän vinet uppnått en
Log ålder Ju söiaie saften är ju långsamma
re bör jäsningen för sig gå att ej syra m upp
komma vinet blir ock härigenom mera spiri
tuöst De b 'ir som sist mogna och hvilkas
buskar stå i starkaste solskenet äro till vin
jäsning tjenligast äro bären vattenaktiga böra
de utbredas i solen på det de må erhålla en
stadigare och sötare saft Vinets vård på fa
tet dtsj buteljerisg korkning och hartsning
bör ske med lika noggranhet som förut om
chuf-vin anlördt är Genom tn längre ligg
ningstid tilltaga alla viner i styrka varaktighet
och godhet
tysk cider-beredning 5
Alla slags äpplen liro till cider användbara dock
beror dess godhet ]ä fruktens mer eller mindre tjen
Hghet dertill Af sommarfrukt crhälles viii en god
cider af angenäm smak men den blir svag och bibe
håller »ig icke liioge Den cider som bäst later för
vara sig fas af väs mogen säftlull viuterfmkt som
bör hafva en pikant nn aintisk smak Uorsdorffer
äppläri och Engelsk Gbitj-peppm gitvu ett förträffligt
vin nära likt det af drufvor Af alla slags lienctter
eriiålles ett godt ehuru något svagt vin Röda Siet
tiaer hafva en vinsyrlig muskatstnak och gif a ett
gitnäia flat aromatiskt vin Äfven af gula Sie tinev
erhalies ett serdeles godt vin en mängd andra äpple
sorter att förtiga Frukt af gamla träd ger en saft
af mera styrka och färg än den som fås af frukten
pä unga träd Äro äpplena för mycket mogna blir
cidern vattenaktig och jästfull- Frukten bör samlas
i torrt väder den minsta vidhängande fuktighet el
ler äpplenas (fvarliggande i gräset försämrar märk
ligt cidern liar man tillfälle att afplocka frukten
är det så mycket bättre hvarom icke bredes halm
och täcken »inder trädet och vid hvarje afskalhing
borttagas äpplena så att de ej stöta hvarandra I )e
omogna frånskiljas emedan de eljest genom den
gröna sammandragande smak de meddela skulle för
derfva hela fruktinassan Den samlade frukten läg
ges i hög på logen att svettas och kan den tid som
härtill åtgår ej så noga bestämmas emedan delta be
ror så väl af fruktslaget som af dess större eller
mindre mogningsgrad Mogen frukt kan genast an
vSndas Öfverhufvud kan man taga for regel att ju
grönaktiga re smaken är ju längre svetluingsöd be
höfves vanligen åtgår 10 till >2 dygn men stundom
iada till 4 å 6 veckor Af den lekt som de till svett
ning hopl .igda äpplena kringsprida dömnies huruvida
de ernått de» mognad som lör ciderberedning är nö
di då de afputsa och torkas innan krossningdu fö
retages
En till denna krossning tjenlig (jvarn är uppfun
nen af Hr Christ den dragés af tvenne personer och
bestar af a steuvalsar eller cylindrar mellan hvilka
fm k ten geuoin en deröfver stående tratt nedsläppes
fruktmassan som faller i en låda kan derur med
lätthet föras i pressen om rummets höjd tillåter att
jvarnen ställes öfver densamma Vanligen pressas
likväl ej deu krossade fruktmassan genast utan later
man den a :ne dygn stå i låga kar der den pä det
jäsningen må lörekommas dagligen omröres 4 till t
gånger härigenom erhåller massan en röd färg och
cidern får ett skönare utseende
under pressningen försummas ej att åtskilliga gån
ger lossa och vända fruktmassan Saften indelas i
ä :ue slag 1 :0 den sjelfrunna eller knappt tryckta m
st .-n hvilken vä innehåller en myckenhet vattenak
tiga delar men det oaktadt ger en ganska angenäm
eider 3 :0 musten efter första pressningen hvil-
-j- K ii /ti s Econ Encyc .l-j
För att göra Cidervin klart irppgifvcs i
D i a t i o n n a i r c des D é c o u v c r t e s de Frånse
att till hvarje pressning taga
:ne händer fulla ki os
sad nicrgel-iera (in arne och förnyas denna ope
ratior hvarje gång pressen fyHes med en ny por
tion äpplemassa
fiteiUu drui musten afrunait bcredes i Frankrike
af den opressade diufcnasssHi ett slag» vin kalladt
Petityin på följande -ätt har min t ei erliåMit
5 äJikate must
- innehåller massan vanligen ännu
r-6 ;del hvilken uppblanda» mc-k en lika stor
por
tion eller ett ankare till if gr uppvärmdt vatten
3 skalp drnfsirap Finnas ännu några diuf
vov (om de ock ej skulle vara fullmogna eiler an
rat från vLviurden förkastad fy i le alltsammans
i karet da i £«• :• senare fall narrit mera sirap
tilläggas iva .et beiäekc .i med sitt lock och inom
2 :ne timmar begynner jäsningen sooi efter 3 (5 tim
mar vanligen är slutad då aftappning sker och
mas
'an pres-as Deu säruade musten fyllos på cl t
jjedt v inf »i och gifves ma ?ä bghacar en mera
behaglig ir .i gerom tilläs af en liand full per
sii .o--ijiyijtar a å 3 v puar tiutkiidommoE och t till
>en är den bästa och hvaraf det starkaste vinet er
hålles 3 ;o den must som slutligen genom en hård
pressning fås och således är tjock och grumlig den
ger föga vin oph af ett dåligt utseende Nar saften
är pressad silas den genom ylleduk och bringas i
fatet som med omsorg härtill väljes
Jäsningsopcrat iouen tillgår
pä tv änne olika sätt
antingen då man låter musten jä-a öfver eller un
der sig I förra fallet fylles kärlet fullkomligt och
1 på det ej något vin ma under jäsningen förloras
formas omkring sprundhålet ett slags kupa af lera
hög och vid som eu hattkulle och hvilken vid kär
let löga tillfä-tes 1 denna afsats samla sig de ore
na jä-tdelaina som fästa sig omkring sprundhålet
och hvilka böra tid efter annan borttagas I sedna
re fallet tages ett fat hvarur den cm botten är sla
gen och hvilket 2 till 3 torn nedifrån är med tapp
hål försedt Detta fat ställes på lagern i en kall
källare och häri slås Musten som öivertäckes med
vata duksi på det den under jäsningen ej må förlo
ra för mycket af sin styrka Vanligen varor denna
jäsning 36 till .j <S tioimar alltsom temperaturen är
mer eller mir .dic varm då undertiden deu gröfre
jä-ten sätter sig åt bottnen och den lättare bildar
sig ofvanpå till cl t slags hud som då deu sjunker
bevisar att jäsningen är fulländad
Cidern a Itappa S nu på ett pa-sande fat Ju större
detta fat är ju tjockare trädet är uti detsamma ju
mera jcuiumogen fruklen är och ju hastigare cidern
jä ^er desto bättre hlir vinet 1 'äciderns jäsning be
beror isynnerhet vi nels godhet jäser deu för mvcket
mister deu sin sprit och blir skarp jäser deri åter
för litet riskerar man att förlora den emedan dess
slemaktiga delar göra dess vård svårare och osäkra
re än drufvincts Fruktens egenskaper liden då den
är afplocka och temperaturen då den krossa» bi
draga hvart i sin män att liäri verka förändringar
När jäsningen är slutad tillsprundas fatet och bör
alltjemnt hällas fullt genom en oftare påfyllning
Underlåte» detta bildar sig innan kort en mögel
hinna och cidern föiderfvas Cider beredd af lösa
äpplen och hvilken vanligen är något svag behöfver
ej mer än att högst tvenne gånger pä annat kärl oih
tappns starkarc
'cidcr deremot beredd af hård vinter
frukt tål flera omtappningar emedan smaken deri
»enoni förmildras och vinet blir klarare Cidervi
nets varaktighet beror af dess styrka likväl håller
det »ig ej gerna längre än G högst 5 år
Nedanstående allmänna reflexioner öfver rät
ta betvdelsen af ordet Frihet i anledning af
en artikel i detta blad under loppet af sistl
Juti månad blefvo redan för ett par månader
?edan till Red insända med anmodan om de
ras meddelande åt allmänheten- hvartill dock
tillfälle hittills saknats Då vi likväl ehuru
eent nu efterkomma Insändarens begäran laga
vi oss endast fribeten göra honom och våra
läsare uppmärksamme derjii att de begrepp
han framställer endast kunna tillämpas på in
dividens inre frihet såsom ett förnuftigt väsen
de och således angå någonting helt annat an
hvad man vanligen menar med friheten såsom
ett element i samhällets institutioner ehuru be
ståndet af den sednare visserligen beror derpå
att den förra icke saknas hos individwne Ar
likeln lyder som följer
/Vrigra ord till vidare utvscklirig om Ti
dens tecktui i anledning af del som
är aijördt i Aftonbladet den 6—10
Juli i är j IV .is i5 /j
—7
Förhoppningen att Red täckes benäget med-
7 1-2 lod florentinsk violrot Detta berednings
sätt bör äfven kunna göras användbart då frågan
är om cider och andra fruktviner
Vlgif Anm
Att erhålla godt via befor myektt p »uda kärl
detta ät- en längesedan bekant cell pä erfarenheten
granda .1 sats i Xhiiringen Franken med liera stäl
len fylla Vinhaudlarne sitt land t vin på kärl hvar
uti rentkt vin varit för va rad t för att derigenom
gifva det unga vinet mera styrka och smak Det
ta medel användes äfven här med fördel Cider
fylld på c !t godt diiufvings-fat erhåller derigenom
«11 betydlig förädling i
.ar inan lillf ;FIe att dei
jéinfc tillägga- iiäg "U gi )d Ä»drägg blir den sä
mycket bättre Till .cider nyttjas ej gerna nya
luir .ior emedan dessa meddela den ?n obehaglig
trä n n a k öltunnor duga ännu mindre Ehuru-alla
vindia .s na Is ii r 1 äro till cider tj !ul <ra sedan de
fean vinstenen bUfyit fullkomligt renade hafva
nock de pä hviika kanari-ec och franskt bränn
vin varit föiiaradt ffrelrädct
s
h
Mj-Units Econ Encycl
d
n
i
dela sin allmänhet dessa rader är grundad på
lo tv ad och ådagalagd rättvisa att låta genom
sitt blad ämnen få betraktas ifrån flera sidor
och serdeles ämnen af så angelägen beskaffen
het som detta
Då det är sanning som Red anfört att
ofta liändt att de varmaste Frihetsvänner
de ifrigaste förfäktare af mensklig rätt ic
ke gjort sig redo huru vidsträckt rnensklighe
ten var och ej blifvit varse att inom samhäl
let de ringare klasserna äfven hörde till sam
ma slägte så tior j ig alt det är icke mindre
sanning att äfven desse icke heller gjort sig
redo om meningen af dessa högst angelägna or
den i samhällsläran menniskans frihet
mensklig helens rätt Plvem laser och hör
icke alla dagar dessa märkvärdiga orden och
hvem har läst eller hört deras bestämda bety
delse Detta hör äfven till tidens tecken Men
det skulle vara för mycket vågad t att här fö
reslå en sådan betydelse elier förklaring enär
rättelse är så önskad som missförstånd fruktad t
och man har rätt att veta hvarom man talar
mt Ett låta hvarje sak erhålla sitt egentliga
namn der man icke vill gäckas eller med en
diplomatisk försigtighet bereda sig u-ndflykler
i händelse man skulle eftersättas af gransknin
gens allvarsamma forskningar Icke att jag vill
strida om ord men der jag icke fean inse lik
heten med min mening i andras ord der tror
jag mig böra förklara mina med skälig för
modan alt denna förklaring äfven är antaglig
af andra
Friheten säger Montesquieu är bero
ende endast af lagarna Acte consti tu t :o
nel de la Republ Franc yttrar alt frihet
är att göra allt det som icke skadar andra
Cicero påstår att frihet är magt att lefva
som man vill (potestas vivendi sicut ve
lis och denna mening tror j ig är rättare och
vanligare än de andra meningarna Slafven rir
fri så mycket han har denna makt hvar indi
vid hvarje folkklass regenten och folket i det
hela tagel likaså derifrån uppkommer denna
strid emellan individer emelian folkklasser
emellan regenterne och folken hvar ochenviil
vara fri hvar och en vill hafva makt alt ut
föra sia vilji hvar och en måste afstå något
deraf ett lagom hvarmed begge parl ernå (in
ni sig belåtna och åtnöja är det svåra att ut
finna Det kallas 'öfverenskommelse rätt rätt
visa eller Lag och dermed upphör friheten
ty lag g ifver icke frihet den gifver skyldig
het och lättighet Frihet känner ingen öf
vermakt intet band
Frihet tillhör således viljan pell viljan är
alltid fri i och Tor sig sjelf men kan aldrig
utföras eller utöfva någon makt utan genom
förståndet som g ifver val eller riktning åt vil
jan ehuru viljan är lifvet ocii kraften i dem»»
ledning eller i förståndet Med få ord ulan
förståndet har viljan intet föremål ingen de
terminalion utan viljan har förståndet intet
eget I i fl och alltså torde dn anförda vanliga
re meningen om frihet böra modifieras sålun
da Frihet är makt att igenom sitt eget för
stånd utföra sin vilj-a ulan afseende på an
dras
Flera förenade viljor kunna således icke gif
vas utan igenom dessa viljors förenade förstånd
Viljan ssger jag vill (Örståndet säger det
ta och all tanke allt yttrande all handling äj
produkt afkomling barn af vj |j„n och förstån
det gemensamt när desse afse någon annan
menniska upkommer rätt
cr orätt och be
litenhet oc !i lycksalighet blifva derefter mea
när desse afse endast sig sjrlfva upkommer
sanning eder lögn och up»lysning och säker
het blifva ti refter
Sa förstår jag Red :s- utlåtande om ds tvän—
ne mäktiga bÄs !änger för all styrelse för all
Sida 4
statsmakt Barbariets eller Bildningens
nem
ligen Barbariets i strid emot sanning ocl
lätt bildningens bidragande till sanni» och
rätt Jag styrtes i min förklaring af Red
beskrifning otn den ofantliga kraften i den hand
so in bemäktigat sig den föistnämnde häfstån
gens ändpunkt att efter behag lyfta den råa
massan och si yra den i hvad riktning som den
barbariska kraften — fordrar till sitt intresse
Jag styrkes i min lsrklåring äfven af under
rättelsen om det hämmande medlet hvarigenom
denna kraft undvikes och upphäfves nemligen
sni !lets och kunskapens förmåga eller förstån
dets och sanningens sora här är föreslaget
KALEIDOSKOP
En resande i Surinam hade under sin vistel
se derstädes hört talas om en landtman som
blifvit ruinerad dels derföre att han sjelf varit
en stor frossa re och ätit för mycket smörgås
och dels derföre att hustrun varit för snål på
Ananas åt svinkreaturen I början förundrade
han sig mycket häröfver tills han fick veta
att smör der på stället räknades till en lyxar
tikel som införes från Europa hvaremot Ananas
växer vild i samma ymnighet som potates hos
o ;s
Ibland charlataneriets mångfaldiga sätt att
tillocka sij kunder omnämner ett Fransyskt
blad elt högst originellt af en läkare som up
pehöll sig någon tid i flera städer Så snart
lian ankom till staden annonserade han nemli
gen att han hade fei lorat en utmärkt vackei
rapphönshund för hvars återställande han ut
fästade 20 Louisd 'orer såsom belöning Under
annonsen utsatte han alla sina titlar
— ty det
var en kerömd Läkare
— Hra tänkte folket
den som kan gifva 20 Louisd 'orer francs föi
att få igen en hund måste hafva en stor
praktik Följden häraf var att Läkarn väl
j .ke fick någon hund ty lian både icke förlo
!at någon mes många patienter
En arbetare i Paris som nyligen stulit etl
ur af en skomakare begaf sig då han upp
täcktes sjelf till polisen och sade att han ha
de en oemotståndlig tjuforgan hvarföre han
begärde att blifva inspärrad på korrektionshu
set och det för lifstiden Han hade förut sut
tit der ett år och blifvit utsläppt emot sin vi
ja Om han nu blott kunde komma tillbaka
så ville han arbeta af alla krafter Polismä
staren fann icke skäl att afslå hans begära
och tilldelade hocom en kcjnpliment lör han
uppriktighet
Holländske ministern Verstolk van Soelen har
återkommit till London
Ludvig Filip har återkommit til Tuillerier
na Furst Talleyrand återväntades till Paris
och Hert af Bassano troddes komma att afgå
till London i hans ställe
Bref (rån Ancona af den 1 talade om att
Rom förmodades komma att besattas med Öster
tik iska troppar
La G "Zelte har formligen uppfordrat Her
tigen af Orleans att vid Henric den V :s nu
inträffande myndighetsålder upplösa Kamrarna
och inkalla en national-församling för att i sin
familjs äfvensom nationens intresse åtel ställa le
gitimiteten
Den 10 om aftonen inträffade Kejsaren fti
colaus i Miincheneiätz Kejsar Franz h de r t
sin gäst ett stycke till mötes och begge mo
uarkerne ankommo åkande tillsammans i en
vagn Hundraett kanonskott förkunnade ankom
sten Miinchengrätz lofvar att blifva ganska lysa
de under de Höga herrskapemes dervaro T 1
och med en teatertrupp har blifvit efterskrif
ven från P '»- for att till omvexling med d
diplomatiska arbeSena gifva operor och lust
spel E11 mängd diplomater och generaler be
tinna sij i monarkernas svit
C .iri X skall hafva utvalt Regensburg till
sin blifvande vistelseort
Hertigen af Lucca har utfärdat en allmän
amnesti för politiska förbrytelser och hans
hufvudstad har i anledning deraf varit illumi
nerad
POSTSKRIPTUM
Dagens utländska post ifrån Hamburg med
för Engelska tidningar till den 17 dennes In
gå direkta nyheter från Portugal men genom
en telegrafdepeche öfver Frankrike hade man
den underrättelsen att Bourmont efter en re
kognoscering den 4 skulle den 5 dennes hafva
gjort en hufvudattack på Lis abon som likväl
sades hafva blifvit fullständigt tilibakaslagen
Flera Engelska tidningar hafva gifvit nya upp
'agor för denna underrättelse
Drottning Maria har oaktadt en missgyn-r
nande vind d 16 på e m gått ombord på
argfartyget Sohn i Portsmouth jemte Hertig
innan af Braganza Svenske General - Konsuln
Kantzow hade der kommit henne till mötes
på ett ångfartyg från Boulogne för att göra
sin uppvaktning I f ågan om hennes fö 'mal
ning med Hart af Leuchtenberg meddela Fran
syska tidningarna något om diplomatiska un
derhandlingar som en § i tryckfrihetslagen
icke lärer tillåta oss att här meddela
ANNONSER
TILL SALU FI31SES
I Bokhandeln i Stockholm och lands or ter ne Por
trätt uf JDjD- KK HH
0 %cur och Josephina
h /idf CdJldhll
p
Lithogra /ierode af Cardon z Jldr hko tillsammans
AElméns et Granberg» Boktryckeri vid Österiångga»
tan säljas
Corpus Fraklur
Psallll- och Ev Böcker in 12 :o
tryckta pä godt papper ccb raed xsd svälta Alver
finnes i lager Psa m- och Evangeliibock ^r i skinnband
med spännen samt i bättre baud bundna ålit till de
mest billiga priser
I Deléen s et C :s Bokhandel
2 :clra 1J af BASTARDEN
Sedemilning från Kejsar Rudoph den andres tid«hvarf
at Spindler i ildr 16 sk 1 delen kostar ook 1 Qdr 18
sk bko
Af trycket har utkommit och säljas å 1 I \dr 8 bko
i Hedboms och ileies Bokhandel
Banditen
pietro mancino
.En TMalning af det Romerska folklifvet at H E
il Belani
I Möllers Musik handel vid störa Nygatan
Ku utmärkt gsd Italiensk Violin mod stråke och fo
deral tor högst billigt pris
A F L Rosenquists af Akerhult Kontor vid Stor
torget i Stockholmt försälj es i kvmmision Spauanii I
Mjöl Bränvin
Ost Smör Kaffe Socker Lacks Fatt
och Rit *aker sä väl för kontant som på 3 till 6 mo
naders tid Alla slags Varubyten effectueras älven
UTBJUDEN HYRA
Tvenne glada och val konditio»era de rum med nlgot
möbler om ssdant åsruadas äro for en skadad Hngkvrl
att hyra tran den 1 Oktober i närheten al Södermalms
torg Närmar underrättelse lem nas i Kryddboden midt
emot Apoteket Enhörningen vid Hornsgatan
Ett v acke t rum med kök och nödiga uthus för ett
bättre fruntimmer utun barn
"Underrättelse fäs uti
huset N :o 16 vid Marie gatan 3 tr upp porten när
mast Kyrkan
2 :ne nyreparerade ungkarlsrum uti huset N :o iK vid
Goth ga t un till venster ifrån staden Adress får uti
Q lasrrt ås t ar - Ver ks tad en till venster i portgången -
Tvenne större och myeket väl konditionerad Span
nCTfiolsvindut 1 Stadsg-ar den belägne 7iitoiti Sutt
hoff s wro äro «u genast att hyray hvar cm närmare
underrättelse er hulle r på- kontoret i huset N :o
vid stora Nygatan hörnet af Tyska brinken en tr
upp
Uti huset N :o 2c vid Fredsgatm midt emot H K H
Hortig Cnxl .t PaUis är att hyra 4 uytapcueraie rum med
tambur alla forieddo med innanfönster Närmare un
derrättelse lenanas uti lärftiboden i samma hus
Från den 1 Oktober är Våningen en tr upp i huset
N :o 2 Qv- Otnion i Öfra Stadsgården af 6 rum och kök
att hyra Karmar adress fås 4 tr upp i samnta bus
Bum för Uesunde 1 tr upp i huset Nio g vid Ja
kobs gränd
En glad Våning 2 tr upp i Rantmäatarehuset bestå
ende af 5 rum och kök med skafferi nödiga uthus samt
källare Vidare underrättelse fås på kentorat 1 tr upp
i nämnde hus
Uti Egendomen N :o 9 vid hörnet af Hötorget och
Oxtorgjgatan finnes vackra ungkarlsrum med behöfiige
uthus att hyra den 1 Oktober Äfven en Våning om 7
rum och kök Undorräitolso ils i nämnde hus x trap
pa upp
Nästa 1 Oktober blir 1 stort och l mindre vagnshus
art hyra belägna nära Hötorget och Drottninggatan
Närmare underrättelse fås på Aftonbl kont
BORTKOMMET
En brun Sidenparaply bortstals Måndagiaftonen den
»5 dennes i huset N o 2g vid Vesterlångg &tan 1 tr upp
Paraplyns hela värda utbetalas till den som Paraplyn
återställer och tjut v en upptäcker om anmälan gö res på
nämnde ställe
DIVERSE
Emedan Hofva Postkontor indrages den Zo September
blifver vår adress derefter på Maiiestad Hofva den 22
September igZZ-
CARL af GEIJERSTAM P O CARLANDER
Kapiten Kyrkoherde
O E ERASMI P A ZETHRAEUS
Kapiten Kyrkoherde
E ERASMI P A ZETHRAEUS
g em en t *» krit vare
E L ÉORG EM af GEUEBSTAM
Beg em en t *» krit vare
E L ÉORG
Besetullinspektov
HI
p
JOH H af GEIJERSTAM C SJÖBERG
Hofjunkare Exp Kronofogde
J H JV1ILLRATH L J BORG
Löjtnant Handlande
SV AD ÅGF .EN J FIUGELE
Komminister Komminister
A SÖDERQVIST G APPSiLGI \EW
9 IVI AdJ och Pedagog Fanjunkare
HODELL
g
C HODELL
Apotekare
Åstuadås kondition den 25 Oktober för en ordentlig
nykter och kunnig trädgirdtdiäag LTnderrä»elsa afvak
tas genom biljet till Brink Aftonblads kontoret
En olycklig Bor ?ersinan som 6 år varit sängliggande
sjuk cch nu rör hyran» betalande är nära »tr utk»itas
p gatan med sin at nattvak och oro uttröttade maka
nickar efter en skärt till hjelp af den deltaganda och
b5urs lottade meimiskovänn«n bor i Katrine lörsam
»ing Qv Bryggaren hu %et N :o 7 vid Sillpackargatan
2 tr «pp till höger om portgången
Tvåtusen Rdr Eko kurtna root inteckning i faitighet
inom Stockholms st«d eller Lån belägen» cch 5 procents
Sriig ränta genast till Iåns bekommas Vidaie undrr
r ;iftelse härom nttddelas af Konsist Notarien Tegnér
»om '1»g ;igen träffas kl 12 — 1 i Städs Konsistocii aes
sionsrum
Undcryisiiinnsanstalt pn Norr
d Ulkdlä IkllöN
p
Vid Unalertecknads läroanstalt VIa«mskillnaösxstan Nio
42 1 tr upp är plats rör »i väl Hel som Hal !p«usio
narer Undervisning o ~dde ;as i vanliga Språk- >ch sak
kunskap ,r I Franska Tyska och Kngf-lska sprlken bi
bringas riktig pronunciation samt tärdsghet att tala och
Akrifya För Teckning är särskild IVI .i stare anstäld
och Gymnastik samt Dins komma att ingi bland
de allmänna pfningarne »å snart ett ökadt antai el ver
gör detma utvidgning möjlig Dessutom är tilltal !e be
redt alt vid Sätoinn erhålla unde» visning på Fortepnr .o
rntd flere iascrumenter cmiit lägre »fgitt än vanligt
Närmare underrå ttelser meddelas på s t ä 1A o c Stockholm
i September 1833
ELFVING
JOH I ELFVING
f d S01 Ikiarsre vid Hil !«k
Skolan I Barnängen
Undertecknad som flyttat sin Dansskola till hustt
AT :0 15 hörnet af Svartmungutan och Norra Beni
ke ^rinken fur härmed artin avertera att under vis
ning derstädes lemna s i alla da mest tn ederna dan
sar äfven utt tillfälle b 'ir för dem som förut lurt
dansa att fa inöfva sig i de Franska qvudrillerna
%ärskilte lektioner kunna j (is Jhemmu hot de Besp
personer som det åstunda dil anmälan 2 na
trappor upp i ofvannämnda hus alla eftermiddagar
kl mellan Z och 5 utom Tisdagurne Genom ord
ning samt noggrann och riktig undervisning hoppas
Undertecknad svara mot det förtroende hvarmed
man beha2ar hedra honom
j4 SUNDSTRÖM
Till en säker och kurant upphandling önskas rtk
biträde af 2 cc Aoo lidr Bko Den ett sådan t vill
meddela kan påräkna fuUkomli» säkerhet AnV v »
pUairloch rird ^kug vi .yc dZå i7ånll 'jdr
„11 Maro ofyornntkommalxe tord m ,d det först
/« afvuktat 1 bi a t till dr uti g AVo zz som inirm
nas pa Aftonbl kont
HUS J j 11 j ii T A
HuiCt 14 S *or <i brwliSf .itfaM >S .T ;d *r saaj a
iiii 11 Mitt fria Slto &itu