Aftonbladet Måndagen den 30 September 1833

Måndagen

rjrn» /5r Aci Är i JV4r hälft år A nAtiuiti » A .lr g» S *fA» t-ii» *»« (■ i-A BaaJia Priiranw !» «r utdelning i Wx4 *f

DÖDE 1 LANDSORT1RNS

Fru Löjtnäntskaa Emelie Molicder född Palm på

Almilitn i Vestergötland ia d :s 26 är

GÖTA KANAL

A KNA

I stSIlct för t st kommer ifrån r Okt 6 rst att

betalas i Kanal-afgift för hvarje Skepp mm trans

porteras ä Kanalen i ooo alnar med bibehållande af

förut raedgifven reduktion för varor som transporteras

mer iin 5o ,ooo alnar

UR .TJONRR

A skattebemm N :s I i-S mtl och N :o B 3-32 mtl

tillhörige Johan Tjernlunds konkursmassa i Skellef

teå aukt 3o Nov

X ege domen under ny N :r 56 qvart Justitia i Kat

Törs aiikt 10 Okt a aukt .kamm

OFFir-TUGA STAMNINGAR å ÉORGESIiRER

Gata HR David Fr Björnbergs 29 Okt

Stockholms R .R ail Bokhåll Carl Lilles d 3 afl

Skem Carl Curlings d 10 afl Kryddkr J Thorells

Fehr i834-

Laholms R .R Skomak L C Öhmans 1 Dec och

Hök L Ahlqvists 4 Dec

Upsala RR All Slagtaren A L Altins o hustrus

a3 Okt

Nordals H .R HofRättsKommiss J F Trolle» och

hustrus a rttgd af detta är» liöslct

Ölme H .R All Måns Nilssons i Södra Räf»alasamt

enkas 2 rtlgl af T e 3o A pr ,833

Öhne HI1 J <ih Clas Winters 2 rttgd af Ting cft

C mån fr 3o A pr i833

Afl Sergeanter Erik Åkerberg g Noy kl 10 f

j m på Hofs gästgd

S PERT AXEL

j I3 Stor Teatern i dae Ven häftige fritt

j ren löie pjrsen gifres Ouverture Ari» >ch Ter

j zctle utur Afbrulna Offerfent Sångyartierne utfu

j ras pä lysta af Hrr Ronnis .tr Kinm»inon och lia-

1 biebt Till slut gifve» på Tyska Andra Alten» :d »

i och 3 :dje scener med choeur och ballett ur De Stum- J

ma från Portiei af Auber hvaruti Pietro iöl utfu

res af Hr E llonniger ©ch Masaniello» af Hr SäU

ström

På Djurgård - Tealern i dag liec ^menten wh

LAGFAA-T

AGAA

Sökt å 1-8 mtl i hemm Hummeldal Lilla jMcllösa

S klander vid Willåttinge H .R å Ting inom L mån

från 3 ann

Efter Timmermanshustrun Mavia Nyberg föHd An

dersdotter död i Stockholm anm inom år ho Bergs

mannen Jan Davidsson adress Lindesberg och Ljus

nar berg

Tillfallet Sjöfar A F Norberg efter dess föräld

rar anuj inom år etter 3 ann hos Klädvälvaregee

enkan A E Åderman född Norberg huset N 'o 39

vid Nya Galan i Kat törs

HANDELS-BOLAG

Ingånget af N C Rlién och E

"Wendel i Kristian

stad d 1 Sept under tirma N C Rhén Komp

Ingånget i Norrköping den 16 Sept al 1 G Wall

0ch l '1

- M Pettersson under firma Wall Petter»-

OMYNDIGE

Afs-kededc Soldaten Halfvard Jiarcus =on Bergsman

i Holmbergr Hlivedals Glre Tingslags II .Si

BOUPPTECKNINGAR

BOUPPTCNNR

Efter afl v Häradciiöfiitig ^n Patrik Claud de La

val anm hos Löjtn s de Laval inom uj Okt

adieis Sköfde och H

'iJ0

'if "i

Efter Snickaren Jo Ohman anm inom 20 Okt

hos Verkgesällen Rundström 1 Aukarkron .ska huset

N

:o 3

vid Regering g :i 'an

Efter enkefiu H i - :hlc :rantz anm inom slutet

af denna månad hos J Bartels J ;son vid Brunkeberg

torg

BORGENÄRERS SAMMAWTR1DEW

KäUarmäslarea C I»

V ;gmark8 1 Okt kl f c

m på Norra SlagtnrhiisUill

Grosshandlaren P G iaicks 2 Okt kl half 5 e

m å Börskall

Skomak S ?il 1 i 2 Okt kl 5 c m på käll

Drufvan vivi Si .iftsban

F d Inspektören K rik Gcséssj 10 Okt kl 11 f

v &tj i Må by Arnäs socken

samw *rth D-N

sawh DN

Svenska LäkareSäll kapet till Års .ammankemst uli 1

Fri» urareOrd-0» hus i morgon kl G e ni

Neptuni Ordens Andra Gr d 2 Okt kl y e ni

uti BryggareSöcietetens hus vid Brunnsbacken jå Sö

der

Svea Ordens Andra Grad 2 Okt kl 6 e m uti

f d Kirsteinska huset

Redlige Svenskar 6 Okt kl 6 e m i f il Kir

steinska huset vid Klara Strandgata

DILIGENCE TILL UPSALA

Afgår flan Kastenhof» källare Ti»dagsoch Fredag»

f m U 9 återgår fran Upsala Onsdagar och Lörda

gar Samma tid

ÅNGFAhTYGS-It SUR

R

Till Strengnäs och IPesleris Ellida d 2 Okt kl

7 f åter d 3 kl 8 f m

Ysgve Fket afgår om fredag kl 9 f m till Streng

näs om lördag kl 8 derifrån till Arboga om mån

dag 11 8 åter till Strengnäs och tisdagen vid sam

ma tid till Stockholm

lill Söiitrttlje o c ti Norrköping NokhilBfuis d»n

4 Okt kl 5 f ii»

NAPOLEON CARL X ocii LUDVIG FILIP

Biand de inest passionfn och sansade fram

ställningar vi nyligen sett från periodiska pres

sen i Frankrike »ynes oss nedanstående ur

Temps särdeles utmärka sig Asigtcr ton fram

ställningssätt — allt berättigar den till upp

märksamhet och vi aro öfvertygade att Lud

vig Filip sjelf skall kunna läsa den utan att

känna hvarken harm eller ovilja mot en för

fattare som äfven då han visar hans förvillel

ser och felsteg gör d t på ett sådant sätt som

denne Yi na ed de kt den här i öfversättning

Napoieons kejsardöme härstammade från ett

skigtiält Carl X :s makt växte opp ur principen

af den gudomliga rätten Ludvig Filip kalla

des af nationen Det lag i sakens natur att

den förstnämnde af dessa regeringar skulle blif

va en militärisk att den andra skulle få en

anstrykning af presferlighet lika naturligt skul

le det vara att den tredje hade en nationell ka

rakter Ty hvarje regering har en naturlig

dragningskraft mot sitt ursprung derföre folio

Napoleon och Carl X hvilkas throner icke

hvilade på någon ,u klig grund den förre ge

nom krig den senare genom sin eftergifvenhet

för presterne Ludvig Filip deremot skulle stå

orubbligt fast ora han alltid rättade sitt hand

lingssätt efter den princip Lan har att tacka

J

1

för sin upphöjelse då deremot hvarje afvikelse

derifrån oundvikligen måste försvaga honom .—

Låtom os» derföre se till huru det kom sig att Na

poleon och Carl X småningom bragte sig i en full

komligt isolerad ställning den förre emedan han

ville koncentrera all makt i sitt läger den senare

emedan lian härledde all makt från den före

gifna rätten af sina anor — Under det Napo

leon förde sina soldater från den ena segern

till den andra beröfvade han sitt folk all fri

het Han gjorde inbrott i eller kullkastade alla

konstitutionella inrättningar pressen fjettrades

och derigenom stängdes äfven för hvarje kla

gan vägen till hans öra alla politiska korpora

tioner som skulle gå honom tillhanda med sina

råd sago sig nödsakade att forma sig efter hans

idéer och på detta sätt hvilade hela staten på

hans lycka eller som han kallade det på hans

stjerna Då nu stjernan bleknade vände sig

Napolen till nationen men nationen lade armar

ne i kors och såg hans fell utan att röra sig

Icke en gång hans hof blef honom troget hof

mähtien skyndade från Fontainebleau till Tuile

1 ierne — Carl X tycktes väl vid sitt uppstigan

de på thronen vilja förtro sig åt Frankrike

Högt förkunnade han sin tillgifvenhet för kar

tan han upphäfde censuren han syntes vilja

sluta sig till de båda politiska korporationer

som jemte honom skulle utgöra regeringsmakten

— Kanimarne — han sekte att vinna för sig

det allmänna tänkesättet Men snart visade sig»

att skit detta icke hade någon annan grund än

tomt ordprål Äfven han skiljde sig snart ock

helt och hållet från nationen och så stod han

ensam med sin stjerna med legitimiteten Na

poleon» stjerna räknade 100 bataljer Carl X :§

i4 århundraden Äfven den »a bleknade då lian

försökte att förstöra nationens fria institutioner

den gamle monarken försvann ty allt gick så

hastigt att man knapt kan säga att han blifvit

störtad Han fick blott tid att höra bullret af

den rörelse som förorsakades af hans hofmäns

uppbrott från Tuilerierne till Palais Royal —

Och hvad bevisa väl dessa fakta Derigenom

att de visa huru tvenne furstar af alldeles mot

satt karakter endast så länge förmådde bibe

hålla sig vid väldet som tfe gjorde gemensam

sak D2i 'd nationen men genast folio så snart

de tillSto sig att misskänna och trampa hen

nes rättigheter under fötterne derigenom att

de visa huru hvarken legitimiteten kunde

rädda den ene eller hans geni dea andre

beviia de alt en regerings varaktighet beror

af någonting högre än geni och legitimitet

och detta högre är — nationens vilja Ef

ter deras fall uppkom ett tredje slngs monar

ki Vi hafva alla sett huru den föddes ur Ju

lirevolutionen smyckad med en af nationens

händer flätad krona och icke såsom Hr Mon

talivet vill att vi skola tro med Ludvig XIV :s

krona Detta nya konungadöme syntes så in

nerligt förenadt med det triumferande och till

fred 'Ställda Frankrike att man kunde hoppas

att bådas sak för alla kommande tider skuILe

vara oskiljaktig I f 'loppning att kunna göra

kli

%• -

Jmbb» nmerltga foieniing ännu fastare reste sig

Jasla Frankrike gång etter annan för att för

svara den Konung det gifvit sig Så snart na

tionalgardets trumma slog appell grep hela be

folkningen till vapen icke borgare blott sol

dater såg man då i städerne Thronen fann

sig omgifven af hundratusen hofman af ett

Bytt slag hvilka i stället för den rikt brode

rade hofdrägten buro rensel» på ryggen oeh

grenadiermössan på hufvudet Aldrig hade

Frankrike ännu framställt ett sådant skåde

spel Vid denna anblick skulle det varit

svårt att anaf att ett sådant Konungadö

ne äfven å sin sida kunde råka på afvägar

då det likvist hvarken hade Napoleons stjerna

eller Carl X :s legitimitet då det hvarken ha

de att tacka soldater eller prester utan en

högre kallelse — folkets vilja — lör sin upp

liomsf Likväl har hvad man icke anat in

träffat det nya konungadömet isolerar sig lik

som sina föregångare En falsk politisk idee

synes hafva åstadkommit detta olyckliga för

hållande Man inbillar sig att tillräckligt blif

vit gjort för friheten och att derföre tiden

kommit då äfven något måste göras för thro

nens stärkande Den villfarelse som ligger till

grund för detta resonnemang är påtalig nä

inan besinnar att frihet och thron måste vara

sammangjutna med hvarandra då den senare

uppväxt ur den förra Att stärka den ena på

bekostnad ak den andra måste åstadkomma en

våldsam söndring dem emellan och om frihe

ten lider af denna söndring så lider thronen

dock uppenbarligen vida mer Om man ryc

Ser trädet ur den jord der det skjutit rötter

så är det icke jorden som förtvinar Under

inflytandet af denna falska ide

'hafva ministrarne

glömt sig ända derhän att de från den ofientliga

tribunen icke otydligt låtit förstå att man toge

gansia mycket fel om man ansåg dem betyda

någonting de vore intet thronen allt Följande

deras exempel har Deputeradekamaren öfverant

vardat alla sina rättigheter i ministrarnes hän

der hvilka åter nedlagt dem vid foten af thro

nen Pärskammaren har skyndat att om möj

ligt göra sin sak ännu sämre På detta sätt

hafva alla politiska korporationer afklädt sig

sina rättigheter under den falska inbillningen

att derigenom göra konungadömet starkare Ja

man har till och med ställt Kungen ensam

midtemot Europa

"Europa — har man sagt

— kan icke sympathisera med revolutionen

men väl kan det sympatisera med Konungen j låt

derföre Konungen ensam underhandla med Eu

ropa och på det han så mycket bättre måtte

Itunna beskydda revolutionen låtom oss ställa

den så mycket i skuggan att ingen mera blir

den varse

— Följderne af detta förfarande

hafva varit lika beklagansvärda i afseende på

de inre som de yttre förhållanderne Pres

sen har blifvit fientlig mot thronen el

ler åtminstene $allnat för den Depute

radekamaren har förlorat förtroendet hos folket

jurymännen lemna regeringens embetsman i stic

ket och följa impulsen af det mot dessa af

viga allmänna tänkesättet nationalgardet är nä

stan öfverallt om icke de jure åtminste de

factoj upplöst till och med i Paris har det

vid den senaste mönstringen visat sig mera lik—

gilltigt än nitiskt Regeringen måste hysa fruk

ta» för valkollegierne och tvekar derföre att

vända sig till dem och att upplösa Kama

ren Slutligen hafva alla deltagarne i de störa

händelserne i Juli i83o dragit sig tillbaka från

thronen och Befinna sig till större delen i en

mot densamma fiendtlig ställning Den makt

so in gaf ilircnen stöd är försvunnen — Icke

bättre står det till i afseende på de yttre för

hållanderne I sina första dagar såg den med

jie volut ion en ännu nära förbundna thronen si

na sändebud öfverallt mottagne med aktning

de främmande kabinetlerns täfla de att erkänna

den nya regeringen Nu deremot då man vet att

thron och folk äro söndrade mottages den för

res representant lika litet på liofbalerne i Pe

tersburg som på kongresserne i Tyskland Kan

man väl kalla detta kraft hos regeringen Om

man blott velat göra ett försök huruvida ett

sådant förfarande gåfve regeringen styrka så

har detta försök redan blifvit tillräckeligen långt

drifvet för att lemna en öfversigt af dess o

fördelaktiga resulta ter vidare kan försöket ic

ke sträckas utan största fara

— Och hvad är

väl nu att göra för att afhjelpa delta onda

och rädda thronen Detsamma som Napoleon

och Carl X gjorde för att störta sig i förderf

vet Konungadömet måste åter sluta sig till

sitt upphof måste åter blifva en verklig repre

sentatif regering hvilken genom tusan trådar

sammanhänger med de nationella intressena

återgifver thronen folkets tillgifvenhet och der

igenom ställer den under skydd af dessa intres

sen Napoleon till följe af sin krigiska

natur abdikerade i armarne på sitt i tusende

slagtningar sönderskjutna garde Carl X i följd

af sin legitimitetsprincip gick under med sjelf

va principen men en nation förgås och förål

dras aldrig såsom en armé

eller en princip

ju fastare derföre Ludvig Filip stödjer sig på

nationen dest® större varaktighet kan hans

thron lofva sig Och hvilka argumenter är det

väl man ställer emot dessa fakta —

"En Ko

nungs bestämmelse — säger man — är att sjelf

regera och icke att låta regera genom sina

ministrar

Glömmer man då beständigt att

Napoleon och Carl X förlorat kronan emedan

de ensamme ville regera sedan den ene brin

gat kamrarne till tystnad och den andre kört

bort dem då deremot Ludvig XVIII satt på

thronen ända till sin död emedan han valde

sina ministrar ur dea rådande majoriteten i re

presentationen och lät leda sig af dem Han

hvilar på Fransysk jord i sina fäders graf i St

Denis under det Napoleons hviloplats på St

Helena icke en gång betäckes af en grafsten

från hans fädernesland och Carl X :s aska skall

blandas med främmande ben i någon obekant

stad långt från den jord som såg honom

födas

STOCKHOLM

Norrska posten af den 2 .7 dennes medför ic

ke underrättelser om koleran längre än till den

23 om aftonen från Drammen Nio personer

tillsamman vore då angripne af sjukdomen i

ballasthamnen vid Tången

Den utmärkte Norske filosofen Stats-Rådet

Niels Treschow afled i Kristiania den 11 den

nes kl half rj på aftonen vid 82 år» ålder

Morgenbladet berättar att hans sista promenad

var upp på det astronomiska observatorium

den 3i Augusti i H K II Kron-Prinsens säll

skap Efter denna utvandring har han syn

bart aftyna t

Ett rykte har de senare dagarne gått att

den tilläranade Riksdagen skulle tills vidare

blifva alldeles uppskjuten i fall realisationen

skulle derförutan kunna bringas till stånd För

egen del känna vi dock icke hvarifrån anled

ningen dertill uppstått och tro icke att det

äger n5gon sannolik grund

Hr Justitie Ombudsmannen har öfverlemnat

KommerseRådet Grams klagoskrift som för

några dagar sedan /ar införd i bladet till

Kgl Svea Hof-Rätts utlåtande

U 'I Po ,t- och Inrikes-Tidningen läses följan

de rörande den förut omtalta underhandlingen

angående Hertigens af Leuchtenfcerg och Don

na Marias förbindelse :•

Paris den g Sept Journal du Commerce af

denna dag meddelar följande från le Renova

teur tagna artikel "Den not som blifvit till

ställd åtskilliga tidningar i hufvudstaden rö

rande den unge Hertigen af Leuehtenberg är

med förhållandet fullkomligen öfvensstämman

de med undantag af en enda punkt nemligen i

ria Detta förslag är å bane Don Pedro sam

tycker dertill de första framställningarna haf

va blifvit gjorda till f d Kejsaren i Brasilien

af en Iiemlig Agent från Konungen i Sverige

Man vet att Kronprinsen i Sverige är svåger

med Don Pedro det vill säga att båda för

mält sig med döttrar af Prins Eugene Beau

harnais Carl Johan har äfven lofvat en

subsidie - summa af en half million Riksda

ler att betalas 6 månader efter Donna Ma

rias erkännande af Frankrike och England

Det är möjligt att Svenska Legationen i Paris

är okunnig om dessa omständigheter ty allt

har blifvit uppgjordt genom en af Bernadottes

fordne krigskamrater

Post och Inrikes tidningens Redaktion har

härvid gjort följande blomstrande och snillrika

anmärkning hvars välbekanta ordvändningar

utmärka sig genom det egna behag livil—

két vanligen råder i den Svenska di

plomatikens språkformler och icke lemnar nå

got tvifvel om hvilken författaren är

"Enligt hvad vi äre berättigade att förklara

saknar ofvanstående uppgift all grund Den

Monark Svenska folket frivilligt valt följer en

mera upphöjd och öppen politiks grundsatser

än att begagna hemliga Agenter som skulle

handla utom kretsen af Dess Diplomatiska Mis

sioners befattning och blanda sig i ärender

hvilka vida bättre afgöras inom Familjerna och

af de personer sjelfva som dessa angelägenhe

ter röra-

Löjtnanten vid Kongl Ingeniörkorpsen Kleen

som för det närvarande vistas utrikes har

af Reg fått sig tillagdt ett reseunderstöd af

5oo Rdiy för att genom utvidgandet af sin re

seplan vinna ytterligare förkofran i sitt yrke

såsom Ingeniör-Oilicer Detta belopp kommer

att utgå af upplupna räntan å det till Försvars

verkets iståndsättande af Rikets Ständer bevil

jade extra anslag

Läsaren finner i dagens supplement en insänd

artikel .rörande den vid nästa Riksdag förekom

mande vigtiga frågan emellan de stora och de

små — bi än vinspannorna Red har vid dess

införande endast velat göra den aniHarkningen

att v ii för egen del altid ansett husbehofsbräu

ningens bibehållande med de sma pannorna

vara ett hinder emot dryckenskapslastens ut

rotande ibland det lägre folket på landsbygg

den men å andra sidan finna vi uti denna ar—

t kel till dess försvar så intressanta data och

uppgifter samt en så tänkvärd utveckling af

skatte jordeg arens svårighet att draga sig fram

med sina utskylder utan husbeliofsbränoingens

tillhjelp att vi med den grundsats vi trott

böra gälla i detta ämne såsom nyttigast för dess

utredande nemligen att låta alla opinioner få

uttala sig ansett artikeln förtjent af en all

varlig uppmärksamhet hos dem scs .o intressera

sig för frågans afgörande till allroä .i h»sta

Herr Sekreteraren Sundius har hos Red an

hållit om införande af nedanstående artikel

hvilket Red trött sig icke böra förvägra

Da Tit uti N :o 16 ,t af Hr tidning infört

en artikel som releverat ii£iiu«fce» 01a Mw-

för f d lA /j '»uDten Hermanssons person in

gångne borgen men Tit tillika medgifvit

sig icke varit i tillfälle granska handlingar

ne i målet torde Tit benäget tillåta mig rat

ta några misstag uti nämnde artikel och få

dessa rader i Aftonbladet införde

Det var icke på min borgen utan på lagen

och rättvisan som KrigsAätteri grundade sitt

utslag om Hermanssons .sättande på fri fot ty

KrigsAätten förklarade hvad äfven Kongl

KrigsHofAätlen antagit att Hermanssons Jaiott

icke vore af den beskaffenhet att han under

ransakningen derom borde i häkte hållas För

hans lösgifvande var borgen alltså icke ett vil

kor och den blef af KrigsAätten icke eller an

tagen annoilunda an lill den kraft och verkan

lag förmår Di nu en borgen den må vara

ingången för person eller penningeverde i 1 ott

mål eller tvistemål icke förändrar sin natur

eller medförer föipligtelse till något annat än

det som inskränkes inom penningevärdets om

råde och då 4 §• Kongl Förordningen den

28 Juni 1798 stadgar att löftesmäns ansvarig

het skall mätas efter de vilkor hvarpå han i

borgen gått men jag uttryckligt fritagit mig

från all betalningsskyldighet för Hermansson

kes det vara ganska tydligt att min borgen

såsom Tit äfven anmärkt åsyftat ansvarighet

för ingenting Det hade således bort förmo

das att då KrigsDomstolarne hvarunder jag

icke lyder och hvilkas domsrätt jag i mina

hos Kongl Maj :t anförde underdåniga besvär

också klandrat icke kunnat döma mig betala

Hermanssons giildj så hade de icke eller bort

döma mig betala hans böttr så mycket min

dre som desse icke existerade då min borgen

ingicks utan tillkommo först sju månader der

efter genom KrigsRättens utslag Allmänna La

gen i 10 Kap 12 § HandelsBalken jern förd t

med 8 Kap 4 S UtsökningsBalken föreskrif

ter alt den som går i borgen för person skall

skaffa honom fram eller i motsatt fall betala

hans gäld men der står icke att kaventen

skall betala hans böter Delta ord finnes icke

i någon af berörde lagparagrafer Men äfven

om ordet böter vore nämndt så hade ändå ic

ke mig bordt åläggas några sådana på grund

af min borgen utgifva emedan enligt 17 Kap

16 § HandelsBalken jemväl böter äro gäld i

synnerhet då de af en kautionist skola betalas

Vill man åter antaga att böter icke äro gäld

så måste de vara straff men i det fallet må

ste också det onaturliga och orättvisa antagas

för en brottsling så atl om dennes böter öf

verstiga 37 Adr och kautionisten hvarken kan

skalla honom fram eller erlägga böterne så må

ste den arme kautionisten ovilkorligt lida 28

dagars fängelse vid vatten och bröd och såle

des för sin borgen undergå lifsstraff Det af

Tit åberopade 22 Kap SkipmannaBalken som

bevis att "det linnes ställen i Svenska Lagar

'na som förpligta den hvilken bort ansvara

■ "för en rymd person atl lida hela hans för

är icke lämpligt hit ty detta

Stadgande i SjöLagen afser icke borgen utan

angär straff för motvilja och olydnad hos skepps

folk oin bord å fartyg Tit har äfven yttrat

att jag från den bolatule faran torde få söka

inin räddning endast i den tillfällighet att

KrigsRätten icke utsträckt min ansvarighet 'jem

väl till den f ligas - delen af målet som rör

d åtalet s

Héirna s >r :s r u >gå till mer än i5 ,ooo

Adr Banko K iretnot lur jag ingenting an

nat att invända bloit den lilla omständig

han gjort eller försökt göra bruk af de utaf

honom sjeil un lerskrifne

men med falska kau

tåoaw föi-sedde och iok«- som hyrothei bi .0 :igj-

n«ide skuldsedlar Med falsk pants utsättande

förstår Lagen något helt annat än att skrifva

andras namn under skuldsedlar eller andra

skr fter Det förra brottet straffas efter 10 Kap

5 § HandelsBalken som bedrägeri3 och med

förer böter svarande mot tredjedelen af det be

dragaren länt eller blott begärt låna men det

senare brottet eller namnförfalskning straffas

efter 8 Kap 3 § MissgerningsBalken med ärans

förlust och 13 Rdr 16 sk böter hvarjemte den

brottslige skall i begge fallen gälda skadan

och då HandelsBalken nämner skadeersättnin

ningen sist j så utmärker detta alt de 2 :ne

brottens karakter är i Lagen ganska tydligt åt

skiljd Hermansson har följaktligen icke gjort

sig skyldig till böter för falsk pants utsättande

och jag kan alltså icke medgifva hvarken att

det varit en tillfällighet att KrigsAätten icke

utsträckt mitt ansvar som kautionist längre än

till iZ Rdr 16 sk ej eller >ktt jag känt någon

förtkräckeisr för det Kongl KrigsHofAätten

deremot utsträckt detta ansvar ända till 15 ,702

Rdr ty jag är öfvertygad att Konungens Hög

ste Domstol hvarest den högsta lagkunskap och

den högsta rättvisa äro förenade värdes inse

att de begge KrigsDomstolarne misstagit sig om

betydelsen och påföljden af min borgen den

jag för öfrigt icke af lättsinnighet utan blott

af medlidande med den unge olycklige Her

mansson och i anseende till slägtskapsförhållan

den ingått Stockholm den 2 September 1833

Sekreterare och i Kongl

Kamm .Koll Referendarie

Den berättelse som för några dagar sedan var in

förd i detta blad af Hr Kapten J A Nordvall fö

rande skeppet Gustaf Wasa angående det mindre

fördelaktiga resultat s >m visat sig af detta skepps

förhydning med s k marinmetall af Biron C VVet

terstedts uppfinning liar föranledt cn till Redaktio

nen framställd anmärkning dervid att ett motsatt

yttrande af bemälte Kapten varit åberopadt uti en

äldre artikel i bladet Då ett missförstånd på Hr

Nordvalls bekostnad härigenom möjligen kunde upp

stå anser Red sig böra återkalla i läsarens minne

den äldre artikeln som tinnes i N :o i >Z för den 22

Juni och fgenteligen innefattade en notis om skepps

dockan i New-York Uti samma artikel nämndes väl

att Red hade sett ett bref från befälhafvaren på Gu

staf Wasa men såsom citation ur detta bref medde

las der i afseende på den ifrågavarande marinmetal

len endast att skeppet Gustaf Wa a "skulle färhy

das och detta uttryck visar att brefvet ännu icke

kunde innefatta något vitsord om huru marinmetal

len genom erfarenheten befunnits motsvara ändamå

let Längre ned i artikeln förekommer

emedlertid

"att skepparen sedermera seglat med skeppet tillChar

leston

och i sammanhang dermed

"att han be

römt marinmetallen &c och det är tillägget af des

sa omständigheter som g i i V i t anledning till den of

vannämnda anmärkningen Så vidt Red efter flere

månader kan erinra sig meddelades detta tillägg munt

ligt af samma person som benäget lemnade oss delaf

brefvet Då likväl Hr Kapten INordvall sjelf som ej

förr än nu vid sin hemkomst haft kunskap om den

första artikeln uppgifvit alt han icke i något bref

yttrat tig öfver sin erfarenhet af försöket med ma

rinmelalien kan Red icke lemna någon annan för

klaring öfver det omdöme härom som inflöt i arti

keln än alt det utgjort an icke rätt förstådd slutsats

af underrättelsen om den ovanligt snabba resa skep

pet hade gjort när det först gick ut efter förhydnin

xcns verkställande Att ett sådant missförstånd skul

le legat å redaktionens sida torde dock läsaren sjelf

tinna är föga sannolikt hel t ingen anmärkning derom

från berättarens sida om något af oso begånget miss

tag i uppfattningen af lians berättelse blifvit gjord

under heta den påföljande tiden

En segelslup med 4 personer om bord bar

i går kantrat utanför sjötulk i och allesammans

lära hafva omkommit Vi känna ännu ej nam

nen på de olycklige

Tyska posten som går från Hamburg till

sistl Tisdag medför hufvudsakligen följande

nyheter .-

Engelska Torybladen påstå sig äga5 underlät-

telser från Lissabon ända tili den f dennes

men de andra tidningarne veta ej af några

som gå längre än till d 3 :dje Enligt uppgif

terne i de förra skulle Bourmont d 5 om

morgonen hafva gjort ett anfall med 6000 mao

på en del af linierne vid Lissabon hvar-1

vid Migueliterne uppgifves hafva förlorat 2

kancner och 1 haubits och de konstitu

tionille äfven lidit stor förlust på manskap

Elden hade fortfarit ända till nattens inbrott

Sjelva Migueliterne uppgifva sin förlust till 6

k 700 man och de konstitulionelles deremot

blott till 3 ä 400 Don Pedro var sjelf närvarande

i elfen en adjutant dödades vid hans sida Her-®

tigen af Terceira fick en häst- skjuten

— Under

sjelfva träffningen uppsnappade de konstitutionel

le e .i Spanjor som var utskickad af grefvinnan

Pa ^oa till det fiendtliga lägret med ett bref

innehållande underrättelse hvilka punkter at

förskansningarne som voro svagast och såle

des lättast att angripa Brefbäraren skjöts och

grefvinnan arresterades genast — Migueliterne

påstås hafva-förstört vattenledningarne så att

dricksvatten måste hemtas på andra sidan Tajo

Äfven säges tillgången på lifsmedel vara knapp

och stor svårighet att få säden malen emedan

qvarnarne ligga utom staden

Så låta Torybladens uppgifter

De andra underrättelserne som äro äldre än

Bourmonts anfall d 5 framställa försvarsan

stalterne vid Lissabon såsom varande i ett gan

ska forti äffligt skick och i stånd att uthärda

anfall till och med af en armé

af 5o ,ooo man

D Pedros stridskrafter i och omkring Lissa

bon uppskattades till öfver 20 ,000 man och

mer än 100 kanoner funnos i hans förskans

ningar

På Börsen i London omtalades den 20 att

Bourmont gjort ett nytt anfall på Lissabon d

8 men blifvit fullkomligt tillbakaslagen och ett

postskriptum till en ny upplaga af Courier

för samma dag innehåller att enligt nyss an

komna underrättelser från Portugals hufvud

stad af den 12 dennes befann sig Don Pedro

ännu nämnde dag i besittning af densamma

Engelska ambassadören Lord Russel hade i

en skrifvelse till Engelska köpmännen i Lissa

Uti Paris stredo Journaierne och partierna

förnämligast om sakernas ställning i Portugal

Legitimisterne eller de äkta Royalisterne som

de kalla sig hade återfått så mycket kurage

af ryktet om Bourmonts anfall på Lissabon och

älsklingen Don Miguels framgång att de in

gingo vad om inom huru många dagar staden

skulle vara intagen Detta syntes dock icke

vilja gora någon verkan på börsen emedan det

Miguelitiska lånet föll ifrån 5y ända till 53

Marskalken Soult är skral till helsan men

har likväl presiderat i krigsdepartementets ad

ministrationskonselj den tö dennes i många Ge

neralers närvaro

En åtgärd som väckt någon uppmärksamhet

är alt alla för denna höst utdelade tjenstledig—

hetstillstånd för militären blifvit återkallade

samt ordres utgått till flera korpseP att begir

va sig till andra stationer närmare östra grän

sen En stor auktion på artillerihästar skulle

ske den 1 Oktober hvilket ansågs kunna ty 'as

såsom tecken så väl til "Ved sw krig — det

sednare i fall endast odugliga hästar såldes för

att ersättas af andra»

Pass åt 7 .47 Legitimister skola vara viserade af

Österrikiska legationen till ijen förut c »t

.ta

vandringen till Prag men det berättas alt

Franska Kungen skrifvit ett egenhändigt b re

till Österrikiske Kejsaren htari han uppräknat

allt livad han hade gjoit för fredens upprätt

hållande i Europa och anarkiens undertryc

kande i Frankrike Detta allt skulle ju nu

blifva utan verkan om en prålande demon

stration till Hertigens af Bordeaux förmin

tilläts

Den namnkunnige Merlin Thionville en af

dem som dellogo i Ludvig XVI :s dödsdom htr

nyligen aflidit

Några Fransyska tidningar meddela den löj

liga nyheten att Don Miguel skall hafva el

kant Henric V såsom Konung af Frankrike

Kejsaren af Ryssland har den 20 inträffat i

Breslau på sin återresa från Miinchengrätz

som anträddes den ig och fortsatte resan vi

dare till Kalisch Monark-Kongressen har så

ledes varat q dagar Grefve JNesselrode rest

efter dess sint genast till Berlin

Slutet af September månad har såsom van

ligt tillslutat de offentlig nöjena på Djurgår

den medan de sista vackra månskensqvällarna

ännu lockat mången att dröja ibland de gul

nade löfven Hr Gauthier har redan upphört

med sina representationer den nya Vauxhalln

sota aldrig hann rätt börjas lärer icke mera

i år komma att öppnas och den Wildnerska

teatern gifver i dag sitt sista spektakel Denna

häri år likasom flere gånger tillförene slutat

sin

"saison med en ny Vaudeville Valet tyckes

dock denna gången hafva varit mindre lyckligt

föga annat vara alt säga än att den är en lika

mycket ledsammare som kortare härmning a

den bekanta Tyska Rochus Pumpernickel Dö

en Fransysk Rochus skulle framträda på scenen

synes man med mera fördel hafva kunnat välj .i

det verkliga originalet som igenfinnes hos

den gamle välbekante Moliere Den ofvannämn

de vaudevillen gafs i går såsom benefice åt Hr

Torsell Denne djurgårds-orkesterns talang

fulle anförare som Kongl Kapellet åter lärer

ha tillegnat sig ppelade härvid på violoncell

med mycken färdighet och smak ett diverti

niento af Romberg

(Införes på begäran

pg

Bcklagansvärde mail livem delar ej din smärta

Hvem gråter ej en faknans tär med dig

Det klappar icke mer det ludda trogna lijerta

Din sköna lefnadssljerna sänkte sig

O hvad da lycklig var — En ängel var diu

maka

En ängel såsom maka dotter mor

En jordisk liicnmel gaf hon dig att smaka

Hon »om dit iter upp till himlen fort

Och J så sälla nyss du sorgsna far och moder

i gode syskon oc !i J kära små

hvarje ädel man är hennes broder

kkklkå

g

.i gode syskon oc !i J kära små

hvarje ädel man är hennes brod

Sora kunnat älska kunnat älskas så

Hvad lion var mi >ldoch god — Hvad renhet i desi

sinne

flvsd san

.ad fromhet i dess höjda blick

Hvad frid hvad ljufhet lyste ej derinne

jd flärdfri sanning i dess enkla skick t

Så lugn och Hlskamvärd sä anspråkslös tillika

En dalens lilja men en ros också

Med klara viljan och med hjerta t rika

Och hoppet 1 y ii ad t högt mot fjerran blå

Så nig så lefnadsfrisk sa säll som tillbedd maka

Sim dotter och som mor som syster och som vän

Hon lifvet- festdag njöt och sug iig ej tillbaka

Ty fris

ulonmor strödde kärleken

Du jords och himlars Gud hvem tyder Dina lagar

Hvem Dina råd oulr .insaklige

Iiär gaf Du sällhet ej allt här dess kraft försvagar

Men vittnar att Du der vill sällhet ge

Sä lugnens qvalda bröst — Må benne värdig

soigen

r örädlad utaf tron och hoppet bli

Må hennes ljusa bild och minne bli en borgen

För jords och himmels rena sympati

ANNONSER

TILL SALU FINNES

Af trycket hafva utkommit och saljas i W Lunde

quist» Bokhandel via Myntgatan midt emot stadens

Aukuoeahu» följande af o

Om ftctanikens • J E Wikatröm å i 25 Om

f *Amate£t >A i Fyeik och Kemi »t Jak BetlJelius k 2 Ii dr

»acit Om Teknolojiens frausateg af G E Paach

Till ealti finne for ntåartt pri» en i konsplett srllnd

varande aå kallad Ät«»bilJ *d «r» *Ä erforderligt

hor Viiare underr»tl *le f ^a i buttt N :o 11 vid Kind

atugatan «11 tv upp i *pS garden

I anrgende till flyttning finnes till salu åtskilliga

bättr möbler af mahogny och gulbetaad bjork beata

ende »f soffor atoltr spfglar bord fönalergardiner och

draperier Adr» ?» Icnmi i huset N :o 64 på Drottning

gatan 1 tr upp alla dagar kl emellan 1 och 2 till den

1 nästkommande Okt

idfbilli

af Et i godt stind for billigt pris Underrättelse på

Tryckeriet l Glasbrukagatan huset N /o 14

En mycket god svart häst (ato med tecken i hufvud

och på lotter den kan beaos i huset N :o 40 vid 5k« ^ps

dron» ingSng i gränden di drängen JSorstedt etterlxl

gas

UTBJCTDES HYS å

Störa Nyr .atan huset Nro eit norra porten 2-ne trap

por upp ene hoga och glada rum med eldning oeh

stadmnf att hyra

En glad Våning 2 er upp Raetmattarehueet be«tX

ende af 5 mm och kök «ö«»d akaffori nödiga uthus samt

källare Vidare underrättelae las pä kontoret 1 tr upp

i nämnde hus

vv

Uti Egendomen Njo 9 vid hörnet »f Hötorget och

Oxtorgigatan finnes vackra ungkarlaruna in«d behöflife

uthus rtt hyra den 1 Oktober Äfven en Vani ;ig om 7

Tum och kök Underrättelse fås i nämnde hus 1 trap

pa upp

Tvenné l-f ^a och rSI kondition ^rtde rura med nSfot

möbler oin aadant »Jtnndas 5rt for en atäd»d urekar

att hyra Irln den 1 Oktober i närheten 8f Södeiraaltn»

tors "nderriuel .e lemiu i Kryddbod® roidt

emot Apoietot Kiihorningea vi *i Hormgattii

BORTKOMMET

En Guldurnyckel i uppbojdt arbete med en deruti

infattad Ametist är borttappad hvilken upphittaren be

hagar emot hederlif vedergällning aterlerana i huset

N ;o 58 på störa bygatan i hörnet af Tyska brinken en

tr upp

Ett utrikes fr2n kommet bref £ö ?lorade i dag förraid

dafen i Po»tför»tug #n eller deromkring 2« 'ör anart äi-

terlemnenda i fitrindberuj kryddbod vid Svartmangatan

lofva» vedergil !ning

ÅSTUNDAS HYRA

AS HA

Tvenne raiqdre rum med kök eller i briat deraf ett

otorr» ru pä stora Glasbruksgatan Adres3 lem

nas der detta blad trck

pra

nas der detta blad tryckes

DIVERSE

Hambnr ^s Klass»Iiottri

ets 187 tiragn n "a Klass

ln %xns Svetjakt !5 >o Äd z

IjOfter dftrS fördelade uti h *la kalfv« t-fcdehtt och

å»8rdelar finrjoa i Ifanfeurgs Loj >eriers föraäljningskon

»or hos J L Ätriaidberjt vid Stadsaaedjegatiui

ii

i Kriaeendom Hiatoyie G <»o *rafi Aritmetik de gamla

SpflXe» Fr»R >f 1 .k Vi«l» !iftifniiig sa m meddelas mot

den billiaaat» öf BvLe» ,kom«e !»» «icavia « !l«r kursvis

al väl $t fiofiir »om flicko c» i et *d *R boende pre ,t

raan och ¥ile >s I >T»gi»t«r

"fid ock afalle för underviau

ningen bero otelijfr of föräldrar» tfet godt-

Kn ,1 and» ^rv-»n«om g a 10 eäla»t .»i«» foaaar kunna ep-

»l

'a f» >Uttär <9i <y rtndaraianin i » ?la erfoiderli ^a kun

a¥»pea fö» iHiainin

.i i *id AJtademien G ytan och Sko

la

X :5 *om häri behaga fä »ta tippmärksarehet torde

vteti fö *sti ♦in « ?» <» >an ti )hännagiiva boa Ur Rofpredi

kant»n

5 *eiter»»or bo ?nda i Storkyrkan» Paatotahus

aora b /iagét meddela närmare iipplj 'sningar

UnderteeX ^ad eraoffa ^er Eleve art t undervisa i Figur

och ländsk *p9tec .rjin /p ftmo en qvartalaafgift af 4 Ädt

bko för « :» lektioner i veckan hvar lektion ar Z :y <9

afziften erlägges prennmerationavis Vidare of

voyfnikommelM k *n upp ^öraa raed Undertecknad fom

bor I Klara vestra Kyrkogata hutet Nio ax 2 :ne tr upp

C

g

C G GILJLBSRG

lärare i teckning vid Kgl Krigsakademien

Om nSgon med ett mindre kapital skulle hafva lust

att ingä kompani för Mt drifva ett atextvycksri b« >t

ende af trenoe prea»ar med inventarier i godt »tänd el

ler ocksi att köpa delsamma kan önskan vinnas dl

vidare underrättelse tiäf ?-» i huset N :o xo vid Kinatu

gatan 2 :ne tr upp fria kl xo till x f ra

KAFFEHUS

Vördsam snmaJsn om aerr ^rin /j» af Kaffff Te Choco

vid VeaterllinggataTi N 7 ^» nära iorntorget Prisen aro

bestämda och utförda a den fullständiga anmälan som

finnes ä stället Stockholm Sept xtz

GUSTAFVA AURORA SÖDEttBERG-

Eii

_

allvarsam flicka som verit kamm»rpi (j i mlnga

Ir önskar samma kondition Flo« kan alJt eo« dertill

hörer Om den 5ök»nde far den p 'ädj *n »tt ta motta

biljet skall hon genast inkon» sig med d-» m»st be»

drande betfg cm uppförandet Svar önska uti iöcaeg

1 d biljet t i cl d *»n varnlöaa flickan C N :o 87» »om in

lemnas på Aftonb kont

JVTed ni gon »om har aisi vapn i "N

orrköpin» är i ^gen

liet till SkSne afreaån harUrSn »k«r ia»d isigbat dan 27

dennes Underrätts !»» ledsnas pa Aftonbladikontoret

Respektive kunder och vänner tillkänna ?ifve Mt

undertecknad flyttat »in Varkstad fran Btg ^enafataxx till

Tyska Skoihxxsst clJer huset K :o S X Skars

érdafatan

A HAGELBERG

Knif *ra ed

A ?a de «om hto skyldiga

r

ell #r hafva nSgol att fordra

i sterbhuset efter aflidne Ofverste Lnjtnan

-»n cch P .id

daren Carl Gustaf Klingspor behagade aldajftt anmäla

till Undertccf-Jiad hvilkeii under d nna dag etoott ^git

S 'evbhu»ets afiärer Mariefred et Herrestad d ?n 26 Sept

J853

S

AUG GREVESMUHL

Assessor

Uti f fl G ra fur an An sanlcn rid St jralan fuma

i !ere .ilnb 'd»r (ill irulundyndo liöstnini kba ,_

äfven

som lo ^is då anmälän derom göras iio- Enk- .fru Ihr

fors i Strengnä

Undertecknad snm uppehSUer »ig i Stockholm nSgra

dagar rekommenderar sioa 1 o oarbeten kun nu

bese» alla förmiddagar ifrln 10 till x i mitt Logis i hör

net af störa Nygatan och stora Grå munke grän den hutet

N :o 5 1 tr upp

C

CHARLOTTE SCfJOTTE

£lOS J H J

E a T A

Huset RZV x4 StOr G-lnK .h !rv ;aa på SSdermal»

iil .l vfcmter fr in

SUP ?LE :vIENXt46

1 är ett amne af allmänt intresse och af stor

vigt framtlälles till

allnnänhetens pröfning och

när det sker med den verkligen patriotiska

afsigt som ocnisskänneligen röjes hos förfat

taren till det i Dagligt Allehanda for den 14

Augusti uppgifne förslag till plan för Brän

vins-beskattningen förljenar saken lika myc

ken uppmärksamhet soia författaren aktning

och tacksamhet för dess gagnande bemödan

den — Men med dessa tänkesätt låter det

ganska väl förena sig att möjligen vara af olika

tankar med den värde författaren i åtskilliga de

lar och det blir då en pligt att öppet och redlig t

framställa de tvifvelsmål man hyser och att på

detta sätt bereda ämnets fullständigare utveck

ling Det är med denna afsigt som efterföl

jande rader nu meddelas allmänheten under

det att vi hos den värde författaren anhålla

ytt han ville anse våra betänkligheter med

samma benägenhet som Rederer då han ytt

Det är oneklig att det ändamål som uti

ifrågavarande förslag åsyftas är högst gagnan

de och alt det sätt på hvilket man föreslagit

att ifrån den mindre fcrmögne och minst vin

nande tillverkaren förflytta afgifteine på den

förmögnaie som af tillverkningen kan drag

den stör»ta vinning är ganska sinnrikt Men

är det lika säkert att det sökta ändamålet

skall ernås och att det föreslagna sättet öf

ver ensstärr mer med nationens d v s den sto

ra mängdens vanor tankesätt och behof För

att närmare utreda detta blir först nödigt att

undersöka om den teckning man gjort af hus

b«hofs-hi änningens beskaffenhet och följder

öfverensstämmer med rätta förhållandet Är

det verkligen så att husbehofs - brännings

tillverkningen fortsattes hela hösten och vin

tren igenom att bränvin således i bondens

hushåll är merendels tillhands och att en öf

verflödig förtäring deraf alstras och underhål

les Efter den kännedom derom författaren

till dessa rader under ett längre vistande i

landsorten inhämtat är detta hvad han icke

kan annat än bestämdt förneka åtminstone

hvad dessa landsorter och hvad de fleste af

den jordbrukande allmogen angår Om på ett

eller annat ställe hos någon förmögen bonde

eller ståndsperson och måhända uti någon mer

än vanligt förmögen landsort bi än vins-till

verkningen mera oafirutet blifvit fortsatt om

supandet derigenom blifvit mera vanligt och

om trakteringar i sådant fall oftare egt rum

så är sådant likväl ingalunda förhållandet I105

mängden af bönder eller jordbrukare De fle

sta af dem hafva hvarken säd att förbränna

eller råd att till detta ändamål använda den

annat än i inskiänkt mått och för vissa be

hof och tillfällen Så bränna de fleste om hö

Aten för att göda den slagt hvarmed man är

nar icke blott att skaffa hushållet underhåll

för en stor del af året utan också att genom I

försäljning af det öfriga betäcka kostnaden af

hvad man nödgas förtära Så bränna måhän

da förmögnare bönder vid jul och påsk samt

slutligen någon gång om våren för att fram

föda kreaturen till dess de kunna släppas på

tete samt med detsamma få litet bränvin

hvarmed man lättare får arbetshjelp under

bergningstiden men ingen eller högst få utaf

dem har råd eller lägenhet att bränna hela

vintern och ännu mindre skulle de utan att

förstöra sig kunna så misshushålla vid denna

tillverkning att fylleri deraf skulle uppkom

ma och varan således ungefär lika snart för

täras som den vore tillverkad

— Det är vis

serligen sant att en af Riddarhusets märkli

gaste talare framställt följderne af husbehofs

bränningen ungefär på ofvannämnde sätt och

att framställningen vann mycket bifall men

annat är en enskild talares åsigt samt Riddar

husets vid tillfället yttrade välbehag och an

nat är sjelfva sakenj verkliga förhållande Utan

att undersöka huruvida icke den berömde ta

laren var ibland dessa större bränvins-tillver

kare som gerna skulle vilja afskaffa husbe

hofs-brinningen och om icke större delen af

hans åhörare voro sådane som antingen hade

lamma intresse eller som icke närmare un

dersökt saken och derföre på god tro antogo

premissen behöfver man för att bedöma san

nolikbeten af det ena och andra blott erinra

g alt högst sällan någon bonde köper säd

till att förbränna och att på vanliga half

gårdshemman och ännu säkrare på smärre

hemmansdelar sädes-aflastningen icke uppgår

till det belopp att när oundgänglige afdrag

äro gjorda för utsäde bushållets föda under

året och tionde till presten m m ett så stort

öfverskott finnes att bi än vins-til I verkning skul

e kunna fortsättas större delen af hösten och

»intern Nu betalar allmogen dessutom mer

endels en delaf sina utlagor in natura och be

gagnar sällan lösnings-rättigheten annat än då

verklig brist på säd gjort det oundgängligt ock

allmogen är derjemte ibland de första som fö

ra sin säd till torgs för att der afyttra den

Om man antager ett halft hemmans årliga

utsäde till 8 tunnor (hvilket måhända är

snarare öfver än under hvad som linnes

vid de flesta hemman utom i Skåne och

kanske vissa delar af Oster- och Wester

götland så blir förhållandet ungefärligen föl

jande

Afkastningen antages a :ds kornet öf

verhufvud till 56 T :or

r

g

b

k

t

s

d

h

Derutaf afgår

g

Tionde till Pastor t -J

Landtogsgärd och Krono-tionde

ungefärligen 1

Till Kaplan Klockare och

Kyrkovaktare

För åboen des» hustru 1 dräng

1 piga och 3 :ne barn unge

färligen 1 a

Till utsäde 8

Summa 23 f

i

f

Återstå 32 i T :or

Hvaraf en del måste inom kort tid för

yttras för de om hösten påkommande årliga

f Dömme man då huru det på en gång skulle

kunna vara möjligt alt af årets af kastning be

strida alla dessa afdrag och att derjemte haf

va så mycket öfrigt att brän vins-till verknin-r

gen skulle kunna fortsättas under 7 ä 8 må

nader om året — Just det att denna till

verkning i små p innor är mindre indrägtig än

i de större bevisar ytterligare ott den icke

kan med lika ihärdighet fortsättas ty om full

god säd dertill skulle användas och om brän

vinspartiet vore stort blefve den saknade vin

»ten så mycket betydligare och det är derfö

re som man sällan finner någon mindre jord

brukare som har bränvin att aflåta Men

häraf följer dock icke att ju tillverkningen för

honom på det sätt den af honom bedrifves

är fördelaktig Han använder dertill sin slöa

ste säd och måhända litet potatis han vet att

allt detta skulle dels icke kunna säljas dels

inbringa blott en ringa penning och att om

han ej förvandlat det till bi än vin skulle han

nödgats gifva det för intet åt sina kreatur

Nu deremot gör dranken för dera samma nyt

la och bonden har bränvinet på köpet Han

räknar det så mycket heldre för ren behåll

ning som tillverkningen bedrifvits af hans eget

busfolk tillika med andra göromål eller då

angelägnare icke varit för handen och som

bränslet icke kostat honom någon penning»

utgift Det är då endast sjelfva redskapen

som iitgöi det kapital b vårföre rantan bör be

räknas (ly om pannan är af koppar såsom i

de flesta fall fås i det närmaste kapitalet åter

vid försäljningen och då den är liten blir

denna utgift ganska obetydlig När man då

tillägger att allmogen får på detta sätt icke

blott en ä >skad njutning för lindiigt pris utan

också lättare legofolk under bergnings- och

sköldetiden finner man lätt uti dessa sam

manlagda förhållanden orsaken hvarföre all

mogen alltid varit så ömtålig vid frågan om

bränvios-tillverknings-rättiglieten och hvar

före han värderat såsom en af de största för

måner som vunnits i följd af 1809 års stats

hvälfning att han allt sedan utom vid tillfäl

len af betydliga missvexter haft obehindrad

rätt att på sätt han fann för sig fördelakti

gast använda sin jords afkastning Det är

denna rättighet man nu vill att han skall

bortbyta emot befrielsen ifrån vissa jordbru

ket åtföljande onera

— Men har man då be

tänkt att den mindre jordbrukaren bär ock

så i förhållande en mindre andel af de bör

dor ifrån hvilka han skulle befrias under det

han vore den som i synnerhet skulle sakna den

ofvannämnde så naturliga och så högt värde

rade rättigheten — Man svarar utan tvifvel

att han ingalunda vore utesluten ifrån desam

ma förmåner som alla andra emedan det be

rodde af honom att förena sig med flera för

att sedan förvandla sin vara till bränvin på

sätt lian funne tjenligast Visserligen vore til»

utgifter hvarefter sedan blott det öfriga

kan till brän vins-til l verkning användas

—

Pröfve man då huru länge om året den

skulle kunna fortsättas och om det vore möj

ligt utan en fullkomlig undergång att lä

ta det tillverkade lättsinnigt till öfverflö

digt supande förtäras

luteisen gifven enligt förslaget men blefve den

också använd i verkligheten Skulle en dålig

vara enottagas och kunna med någon fördel

afverka vid er kostsam fabriks-tillverkning

Skulle icke egaren der vara baroende af (leres

och merendels mäktigares sammanstämmande

bifall skulle han ändtligen vara i stånd att

anskaffa sin andel i förlags-kostnader som lör

en sådan inrättning eifordiades Allt detta sy

nes åtminstone ganska problematiskt och efter

vår öfvertygelse skulle resultatet blifva att

de mindre bemedlade blefve i sjelfva verket

uteslutne ifrån bi änvins-tillverknings-rättighe

ten Man torde åter härvid anmärka att om

också detta rr .edgifves har den således ute

slutne igenom befrielsen från vissa onera en

besparad utgift i ersättning och att han der

före kunde köpa mera bränvin än han skulle

tillverkat samt derjemte genom en lifligare

spannemålshandel finge sin säd bättre betald

och således icke vore att beklaga Det är möj

ligt och det vore önskligt men innan erfa

renheten bevisat att så verkligen kommer all

förhålla sig månne icke den omedelbara följ

den af förändringen blefve att bondens flittills

vanliga hushålls-förhållanden skulle betydligen

rubbas samt dess lilla bi än vins-redskap sK om

numera onödig skulle för en ringa penning

afyttras då många vore af samma anledning

i lika behof att sälja och månne någon skul

le vilja på sådane vilkor bortbyta en gifven

och välderad rättighet emot osäkra förmåner

I Sverige hvarest man mindre än annorstä

des fördrager att se sig beröfvad rättigheter

som andra åtnjuta huru lätt skulle icke al

und och ovilja uppkomma emot hvad nian

icke torde underlåta att kalla de privilegiera

de bi ännerierne

Men utom att således sjelfva förslaget ifrån

den premiss det utgått synes möta betydliga

svårigheter månne det för öfrigt är mera till

förlitligt uti de beräkningar det uppgjort

Det antager ett visst antal go kannois pan

nor som skulle tillverka årligen minst i8 mil

lioner kannor bi än vin ö .tJ alt denna tillverk

ning efter 8 sk för hvar kanna skulle gifva

en derefter beiäkprd inkomst Räkningen är

obestridlig så snart grunden derföre är riktig

det vill säga så snart detta antal 90 kannor

pannor kommer att verkligen finnas och er

lägga skatt efter den supponerade tillverknin

gen Men Sveriges folk mängd uppgår icke fullt

lill 3 ,ooo ,ooo menniskor och på denna folk

mängd skulle då öfverhufvud belöpa mera än

G kannor bränvin om året på hvarje person

Men nu utgöres folkmängden till on .kring en

tredjedel af barn under i5 år och en annan

ttedjedel utgöres af qvinnfolk

— Af dessa två

ticdjedelar förtäras vissei ligen icke 6 kannor

om året det blir då således af en tredjedel

som dessa 18 millioner kannor bränvin skulle

till större delen förtäras Men ehuru ibland

vissa klasser och i vissa städer flera mansper

soner måhända förtara mera än 18 kannor

bränvin om året är detta likväl ingalunda all

mänt cch är visserligen icke förhållandet pa

landsbygden Om så vore skulle bränvin ic

ke för menigheten utgöra en sällsynt och der

före mera eftersökt förfriskning Det är vid

allmänna samlingsställen och vid vissa tillfäl

len som bränvin ofta till öfverflöd förtäres

och det-är derföie som missbruket faller i ö

goner i synnerhet då det i städerne och må

hända i hufvudstaden oftast förekommer Men

till dagligt bruk äfven för mankönet är det

visst icke på landsbygden allmänt Om nu

genom en ökad beskattning priset på denna

öfv ^erflödsvara skulle kunna så förhöjas att

bruket deraf blefve derigenom mer» inskränkt

borde man ju antaga att åtgången skulle blif

va mindre och om det åter inträffar huru

s

n

o

S

m

d

t

a

t

u

skulle då de på en lönande afsättning beräk

nade stork bran vins-tillverkningarne bära sig

och kunna utgöra den ålagda beskattningen

Står det väl tillsammans att på en och sam

ma gång söka att vinna tvenne så olika än

damål som att minska konsumtionen och af

tillverkningen erhålla en mer än tredubblad

afgift Hvad är det som under missvextår

höjt bran vinspriset om icke att under såda

ne år till vei k ningen varit mera inskiänkt och

följaktligen äfven antalet af säljare Men om

ehvad afgifter man må pålägga det alltid blir

antalet af säljare och köpare som bestämmer

varans värde och om de stora anläggningar

ne för bi än vins-ti 11 verkningen nödvändigt må

ste söka uppdrifva dep till det högsta möjli

ga så skall ju också täflin om afsättning upp

komma cch piiset deraf nedsättas till des» <• 11

dessa anläggningars mängd efter flera miss

lyckade spekulationer slutligen inskränktes så

att en betydlig missräkning uti afgifterne upp

kom in e

— Om man då under tiden uppliäfl

vissa joiden hittills åtföljande onera eller skat

tebidrag och om man ytterligare påiäknat en

viss andel af den öfversk jutande inkomsten för

vissa andra allmänna behof huru skulle del

uppkomna deficit betäckas och blefve det di

angenämt för de skattande att åteigå till den

fordna sakernas oidning

Man torde svara att med det hittills exi

sterande antal bränvins-pannor af omkring

160 ,000 stycken må >le vidd mer än 18 milli

oner kannor blifvit tillverkade att således

denna summa utgör ett minimum af tillverk

ningen och att när den större qvantiteten fun

nit afnämare skall äfvtn en mindie finna de

till högre pris Det låter visserligen sannolikt

men torde likväl vara ganska osäkert och

möjligen icke svarande emot verkliga förhål

landet att det stora antalet pannor bevisar en

motsvaiande tillverkning Det är onekligen de

;roå pannorna som utgöra mängden Dessa

bafva enligt hvad ofvanföre är anför dt på

långt när icke haft en emot kannerymden

svarande afverkninp och denna har högst »al

an kommit i handeln Det är omkring stör

re städer och hos en del större jordega >e som

stora bi än vins-appai ater blifvit anskaffade och

som flera 1000 kannor blifvit tillverkade Men

för att finna afnämare hafva dessa lillverkaie

måst sända varan till städerne och i synner

het till hufvudstaden och deras inbördes täf

lan om afsättning bar nedsatt priset Om man

nu föreställer sig att i följe af den nya be

skattnings-metoden en del jordegare som hit

tills icke drifvit tillverkningen i stort skulle

för alt få tillverka nödgas lägga sig till stol

le apparater månne icke tillgången i böljan

skulle deraf ökas i stället att minskas till dess

att en gemensam förlust ådagalade att man

gemensamt missräknat sig

Häremot toi de ytterligare erinras att brän

vin skulle exporteras och försäljas utrikes

Men hvarthän Gifves det något land i Eu

ropa der denna vaia icke är till import för

buden och hvilka äro de orter i andra verlds

delar der Svenskt bränvin är så begärligt att

det skulle kunna försäljas till pris svarande

emot förhöjde afgifter och långväga transport

om det vore möjligt hvarföre skulle icke

bränvin redan vid fallande pris blifvit en

exportartikel

Må man derföre icke af ren välmening låta

sig förledas till beräkningar hvilka likasom

flera dylika hafva allt ting annat för sig utom

det att grunden hvarifrån de utgå är oriktig

och åtminstone så osäker att det är fara värdt

Uti en nyligen i Aftonbladet förekomman

de afhandling beräknas tillverkningen blott

till 12 millioner

byggnaden ramlar innan den hunnit uppföras

Husbehofs-biänvins bränningen har onekligen

olägenheter men den är likväl dtn naturliga

ste D n har af ålder varit utöfvad den är

nära förenad med landlmani .ens enskifta bus»

hållsbehof Utom vid gödning af kreatur lär

ingen vid en sådan till vei kning gifva dtm

drank så att de deraf skulle skadas Me b

dranken tjenar att göra halmen mera begär

lig den hjelper således betydligt till kreatu

rens framfödande i synneiheti de fall då fc

derbiist inträffar och den är dtrföre i syn

nerhet för den mindre bemedlade landlman

nens ladugåid ett verkligt behof Om dran

ken skulle hemlas ifrån de stora fabriks-till

verkningarne i raon nf hvarje delägares till

skott blefve detta icke allenast en ny o !t» be

svärlig omväg del blefse afven en anledning

till missförstånd >ch osämja då en eller annan

t odde sig icke hafva lull sin andel fullt ut

ich ökade anledningar lill ovilja skulle upp

komma emot en ifrån böljan rnirdie behaglig

anstalt Lägger man <iå till möjligheten af

lönnbränneriers uppkomst och de forskningar

angifvelser oeh böter som deraf blefve en

följd så finner man lätt huruvida det vore

rådligt och nyttigt att sålédei hafva väpnat

den ena medborgaren emot den andra och

huruvida icke dessa ölägenheter skulle lifligare

kännas än de förmåner unn velat åt alla be

reda

Vid behandlingen af detta ämne har man

icke kunnat underlåta påminna sig en uti den

förtjent» tidskriften Läsning i Blandade Äm

gen Den är författad år 1799 och är mär

kelig egenteligen deiföre att den klagar öfver

bi änvinets dyrhet och med detsamma ofver

dess missbruk igenom fylleri Författaien

,om varnar för de misstag hvilka redan i den

na hushållning *gren blifvit begångne har li

ka-om nu lör afsi ^t att genom beskattningen

skaffa staten en ökad inkomst och att genom

varans allmännare tillgänglighet min-ka krog

lefuaden och derigenom fylleriet Han före

lär derföre beskattning efter pannerymden

Denna har svderm ra blifvit antagen men

liar icke medfört alla de fördelar man deiaf

väntade sig Detta visar osäkerheten af stati

stiska kalkyler innan de piöfvasaf eifarenhe

ten Men emedlertid toide tvenne hufvud

punkter i denna afhandling förtjena uppmärk

samhet Den ena att under en vida mera än

nu inskiänkt tillverkning och vid höga bi än

vinspriser hade ändock icke en omåttlig för

täring kunnat hos ett stort antal förekomma

den andra att det onda då ansågs böra til 1—

-krifvas kroglefnaden Månne icke denna er

farenhet vittnar att det är blott tillfälligtvis

och då priserne i följd af minskad tillgång

naturligen höja sig som den öfvei flödiga för

täringen af bränvin kan till någon del inskrän

kas men att om igenom en hög beskattning

någon foi t farande höjning i pruet äfv«n skul

le kunna åstadkommas blefve den icke mäk

tig att hämma eller betydligen minska den öf

vei flödiga förtäringen Månne icke deiemot

behofvet att ifrån stora lager afsätta livad

man egde skulle uppmuntra kroglefnaden

och månne icke således det ena af ändamålen

med den ökade beskattningen skulle väsendtli

gen förfelas Det varunder de regala bränne

riernes tid som kroglefnaden fick sin tillväxt

och den skulle sannolikt icke minskas under

en författning som väl icke voie densamma

Då dranken duger att gömma en längre tid

bevisar icke behofvet deraf till halmens fuk

tande att bränning behöfver oafbrutet fort

sättas Brauner och Fischerström hafva vär

derat dranken lika med biäcvinet

men som i en viss mån skulle dermed kunna

löiliknas och som menigheten skulle vara be

nägen alt dermed jemföra Om man således

missräknat sig håde i afseende på de financi

ella och de moraliska fördelarne af förslaget

hvad blefve väl då utgången Det torde fiå

gas hvar skall inan då finna elt bättre För

fattaren till des a erinringar ei känner gerna

att i detta sora i många andra fall det är vi

da lättare att ogilla ett förslag än att upp

gifva ett fulikoisOigen tillfredsställande Hans

afsigt har icke eller vant att bestäiiadt afgöra

att det ifråga vara pde är odugligt flan har

blott velat visa de betänkligheter han hyste

och de följder som uppkomma i fall dessa be

tänk ligheter gro till någon hufvudsaklig de

grundade på veikliga föi hållandet Han erkän

ner att sådan är hans öfvei tyg« be och han

har uppfattat den efter sin kännedom af lan

det» och menighetens ställning och behof Han

skall {jerna erkänna möjliga misstag så snart

han finner sig öfvei bevisad

— Men intilldess

blir det hans oförgi ipliga öfvertygelse att det

ifrågavarande förslaget om det å ena sidan bai

mvetet lör sig så har det också å den andra

mycket emot sig ech är så ingripande uti me

nighetens käraste vanor och ömmaste intre sen

att så länge de möjliga oiägpnheterne icke be

visas vara fullkomligen osannolika bör ett så

dant förslag icke å Regeringens sida framstäl

las

Vilja Rikets Ständer vid en blifvande Riks

dag sjelfmant gå in uppå ett sådant förslag

då men icke förr skall anmärka ren tio det

vara nyttigt att försöket åtminstone göres och

att erfarenheten får afgöra hvad som är väl

grundad eller ej

ANNONSER

TILL SALU LINNÉS

ä kbkd bö

j exemplar ä F2 sk bko roed rabatt o större partier ta

ga s å Tryckeriet vid Glasbiuksgatan hustt N :o 14 Re

quisitioner frlii landsorten adresseras till Förläggare»

Hotarien L J Hjerta i Stockholm

Af trycket hafva utkommit och säljas i Utter et C

bko »x häfta dt

Af trycket har utkommit och saljes hot alla Bokhand

lare i Riket a 36 sk h :d och 4 «k bko bunden Bi

Pl de fleste Boklådor i hufvudstsdeu å 32 sk bko

F ii AN SY Siv A SPJtiA K LAKAN

af Wailly ett namn frejdadt bland Frankrikes Språk

lärde

REPETS

GREKISKA SPKaaETS

P WIESELGREN

FrSn Tyskland hafva uti W Lundequists Bokhandel

inkommit och säljas å 32 sk bko »tycket

af

la slottet vid Sjön eller de Osynlige Boman ur Nyare

Tiden

I W Isbergs Bokhandel a 24 sk bko

ELEMENTARAFHANDLING

om LOGAR1THMER och SERIER

af E G Björling PhiJ Mag Lärare i Ma them a tik vid

Hiliska SkoJan a Barnängen

I tv Isbergs Bokhandel å 20 sk- bko

OM UPPFOSTRINGSSKOLAN k BARNAN GEN

af en Lärare derstädes

I Bokhandeln i Stockholm och Landsorten

rörande Sveriges äldre nyare och nyaste historia samt

historiska perroncr utgitne af ett sällskap

D

8 d«s Delens

f Innehålls

f

ar rörande frami Riksrådet Bengt Sk

h Bfli

Handlingar rörande frami Riksrådet Bengt Skytte

1 :0 Samtal och Brefvexling 1309

210 Tankar öfverltmnade till Ri

af en Medborgare

Nl

vg 39

210 Tankar öfverltmnade till Riksens Ilöglofl Ständer

af en Medborgare

3 :0 Naturliga Historiska och Filosofiska grunder i för

bindeiso med Sveriges från förflutue tider fiiund

Jagde Statsförfattning tiil en förbättrad Regerings

4

.0 Förslag till en ny Regerinesform

5 :0 Förslag till Borgerliga Edgirgar

6Bihill

g gggg

6 :0 Bihang till dolen af de Historiska HandHngarns

7 :0 Strödda Bidrag till Sveiige» Tryckfrihets- Tryck

tvångs

Kanslers- och Kamnärshistoria

dD

9 :d« Delens

Innehåll 1

Äldre Handlingar

iil h få

g

iso Skrifrelser tiil och från Drottning Christina m fi

angående den st henne anbefallda sequesttr å Far

tyg och varor från flsmbiirg

1 :0 bankar rörande Svenska Thronföijarevalet i Örebro

i8»o

2 :0 Lkriivelser från och till Norrska Generalen StafTe ]dt

3 :0 Bref fria en vän i Finland till tn vän i Stockholm

fran och med ign till och med 1324

4 :0 Kejsarrie Alexanders och Napoleons sammanträde i

Erfuith (utdrag och öfversättning från 2 :ne utland

ska Diplomaters bietv <xling

FJORTOJNDE HÄFTET

salu en utmärkt ffod Guitarre förfärdigad af Johan Stau

f«T i Wien eamt dito ca flöjt med xj st klaffar för

färdigad af Hartman i Hambu *g-

Af trycket har utkommit och säljes å 44 sk för Sub

skribenter ech 1 Rdr 4 bk för köpare

k

Tidskrift för Vetenskap och Konst

i :a Bandet 2 ;a bältet

Innehlll

HAGHA DRAG (de ryktbara Afhandlingarns om 1

Snillet 2 Naturlighet i konsty 3 Två slags Skrifsätt

gare 6 Kartans behag 7 Humor och Stil deri af C

jr z a

MAHLO ^ES FAUST 'med flere prof ur denna besyn

nerliga komposition af E W Ruda

KRITIK öfver "Förnuiteti förhållande till Uppenba

relsen af ThoJuck

LÄSK UR TUR

UTLÄNDSK UTTER ATUR

hos Bokh vid Stortorget

I de flesta Buklådor i Stockholm säljes föi

j :inde arbt ten

I Bokhandeln h 2 Rdr 32 sk bko

Till Ungdomens tjenst 11 tyifven

AJND FiaXELL

i Kap Om Gustaf Adolfs ungdom — 2 Gu

stat Adolf blir Konung — 3 Kriget med Danmark — 4»

Kriget med Kyssland

— 5 Om Hertig Iohan — 6 Om

Hertig Karl Filip

— 7 Om Enkedrottning Kristina — 3«

Om Prinsessan Katrina

— 9 Gustaf Adolf och Ebba

Brahe

— 10 Gustaf Adolfs förmälning

— n Kriget med

Pilen — 12 FarensbaChs förräderi

— iz Rigas eröf

ring — 14 Gustaf Adolf utanför Dantzig

— 15 Träff

ningen vid "Wallhof — 16 Träflfxiin ^cn vid Mewe

—17

TenKels motgång vid Hammerstein — 18» TrafFningen

vid Dantziger-Haupt — 19 Åke Tott vid Grebin

—

_

20»

Träffningarne vid Dirschan — 21 Nils Stjernskölds död

— 22 Fälttaget 1628 — 23 Träifningen vid Gorzno —

i Träifningarne vid Stura —25 Stiilestindet uti Stums

dort — 26 Om Konung Gustaf Adolf

— 27 Om Axel

Oxenstjerna — 23 Gustaf Adolts samtida

— 29 Gustaf

Adolf och adeln — 50 Gustaf Adolf och presterna —

Z1 Gustat Adolf och Undervisningsverken

—32 Gu

stai Adolf och Embcumänncrna — 53 Om näringarnes

tillstånd

— 34 Gustaf Adolfs förbättringar utikrigtkon

sten — 55 Gusta Adolfs härförare och troppar — 36»

TrettioSra krigets början — 57 Ds Tyska Furstarna —

3g Do Tyska lä t herrarna — 39

"Wallensteins af sätt»

ning — 40 Gustat Adolfs ölverläggningar om trettioårig

kriget

— 41 Gustat Adolfs afresa

— 42 Gustaf Adolfs

landstigning i Tyskland — 43 Stettins eröfring 44»

Försåt mot Gustaf Adolf — 45 Paitwalks törstöring

— 46 Monroe i Riigenwalde

— 47 Träifningarna i Hin

ter-Pommern — 43 Underhandlingar om vinteiqvarter

— 49 Eröfringen af Greiffenhagcn och Gartz — 50 För

bund med Frankrike — 51 Eröfringen af Demmin —

52 Gustaf Adolfs och Tillys törsta möte — 53 Frank-

lurts eröfring — 54 Förbundet med Brandenburg — 55«

Underhandlingar med Saxen — 56 Magdeburg» förstö

ring — 67 Gintaf Adolf och Kurfursten af Branden

burg — 53 Tiget till Werben — 59 Träifningen vid

Angern — 60 Tillys och Gustaf Adolfs andra möte —

6t Tillys iniall uti Laxen — 62 Gustaf Adolfs förbund

med Johan Georg — 63 Förberedelser till slaget — 6j

Slaget vid Breitenfeld — 65 Segrens följder — 66 Ta

get till Franken — 67 Eröfringen af "VViuzburg — 6

Taget öfver Rhenströmmen — 69 Gustaf Adolf i Frank

furt — 70 Eröfringen af Creutznaeh — 71 Tiget till

Donau

— 72 Träifningen vid Lech

— 73 Gustaf Adolf

i Augsburg — 74 Gustaf Adolfs eröfringsplaner — 75

Gustaf Adolf vid Ingoistadt — 76 Gustaf Adoif i Lands

hut

— 77 Gustaf Adolf i Miiuchen — 78 Svenska

kvigsröreisema uti det Öfriga Tyskland — 79 Wallen

stfin återger i Kejnarens tjenst —80 Wallensteins före

ning roed Kurfursten af Bajern — 8 *- Gustaf Adolfs tåg

till fciirnberg — 83 Gustat Adolf och "Wallenstein — 84

Skärmytslingar kling staden

— 85- Gustaf Adolfs ta

— 86 Gustaf Adolf erhåller förstärkning — 87 §tr

den vid Alie Veste — g8« Krigshärarnas aftigand»

— 89« Wallensteins tig till Saxen — 90 Gusta

Adoirs tig till Saxen — 91 Gustaf Adolf i Erfurt

— 92- Taget till Lilizen — 93 Förberedelser till

sl-iget .i — 9i Slaget vid Lutzen — 95 Slagets följ

der — 96 Sägner om Gustaf Adolfs död — 97 Gustaf

Adolfs teegratmng — 93 Om Maiia Eleonora — 99 Om

slägten W asaborg — rco Gustaf Adolfs minne

KROKFORS GJUTERI

med tillhörande betydliga Bergsmansegendomar samt

Jerngrufvudelar i Nya Kopparliergs och Grangärde«

Bergslager Dessa Egendomar bestående utom ett

större antal skattlagde torp och nybyggen afi3fjer

departcr i Nya Kopparbergs Bergslag hvilka hafva

blåsningsrält i Ställdals hytta tillverka med egna

malmer kol och arbetare omkring 2600 Skeppund

Tackjern årligen hvaraf omkring 700 Skeppund för

yltras som gjutgods i machindelar kokkärl ock

nyarjehanda andra effekter som gjulas direkte ur

•gasugnen

Den till samma Egendom hörande possession Krok

tvenne hjetpugnar och ett cylinderblåsverk liyilka i

mindre kokkärl och gjutna effekter af alla slag till

verka särskilt 6 a 700 Skeppund årligen Gjathuset

rimligt bygdt af sten med tegeltak b Svarfsto

larne och Borrmachinerne drifvas alla af vattenkraft

i särskilt stenhus c Fil- och Modellverkstäderne

sliphus och smedjor hrilka alla äro i bästa stånd

rymliga och beqväma likasom modellkammaren och

magasinerna för gjufgodsets förvarande d Emalje

fabriken som vid jemn drift lem nar 8 å 10 ,000

cmaljerade kokkärl på året Dessa kärl hafva fun

nit god afsättning och ökas densamma troligen ännu

mera sedan allmänheten hunnit blifva öfvertygad om

deras användbarhet i den dagliga hushållningen

Alla ofvannämnde till den mekaniska verkstaden

hörande inrättningar äro anlagda under de sistför

flutns 10 åren och således alla åbyggnader i bästa

stånd Samma förhållande är ock med familjhusen

för arbe tame samt bostaden för Verkets mekanikus

som beslår af ett vackert 1 vånings Corps de Logis

ined nödiga uthus Denna Egendom som med en a

real af cirka 9000 tunneland graderad mark» deruti

inräknade bctydlige inägor och beteshagar för en myc

kenhet boskap och dragare ger med ofva nupp räknade

tillhörighcter en årlig produktion till värde omkring

5o ,ooo Rdr bko hvaraf omkring 2-3 i gjutgods och

kokkärl och i-a i tackjern hvilket såsom tjenlig t

blandningsjcrn är vid hammarverken eftersökt

Ehuru det i flera afseendeu vore förmonligast att

denna solida och vackra Egendom kunde af en kö

pare öfvertagas hel och ostyckad är dock dess för

säljning i mindre delar verkställbar i anseende till

Bcrgsniansegendomames sjelfständiga natur och obe

roende af hvarandra Om köpare till det bela ej kan

erhållas låter sig derför afyttra som särskild lott

Abrahams gar dy som består af 4 fjerdeparter och

utgör för sig en utmärkt god Bergsmansegendom

förenande ett särskilt vackert läge med fördelen af

en beqväm och rymlig åbyggnad goda inägor vid

sträckt i ett enda skifte hoprefyad skog och derpå

anlagde flera nybyggen af värde Med denna Egen

d®m följer t-3 i alla grufvorna hvarigenom den har

egna matcriali«r till omkring 800 Skeppund årlig

tackjerns till verkning»

Såsom andra lotten återstår i så fall gjuteriet och

mekaniska verkstaden med de öfriga fjerdeparterna

hvilkas tackjernstillverkning är mer än tillräcklig

för gjuteriets behof

En tryckt mera utförlig beskrifning å dessa Egen

domar tinnes att tillgå i Stockholm på Hr A P Sö

derbergs kontor samt i gjuteriets försäljningimaga

gin vid Munkbron i Göteborg hos Hr Öfverst Löjt

nanten och Ridd C Virgin i Örebro hos Hrr G G

et J D Broms samt på Krokfors Brukskontor

Betalningsvilkoren äro i det afseendet förmonliga

att en stor del af köpeskillingen torde få inneståji E

gendomen intecknad Bestämdare uppgifter om hvad

härmed gemenskap äger lemnas af Bergmästaren B

G Bredberg adr Sala

Onsdagen dan 16 nästkommande Oktober kl 11 p»

dagen anställes ytterligare Auktion på

Väidshuset Stai 1

rnästaregården utom Norr Tull till försäljning It den

högstbjudande i nppslag af Siljansforss B ruka Egendom

Jemte dertill hörande Hertzborgs Maiugn i Mora soc

ken Ofvan Siljans Fögderi och Störa Kopparberg» Läo

utgörande bruket» privilegierade tillverkning Tvåtusen

desjuhundrade Skeppund Stingjorn årligen med circa

16 ,000 Skeppund re .stsmide samt rättighet till föräd

ling af a väi eget soin köpt ämnesjern sä mycket som

medhinne» för en stock med 3 ne spikhamrar ©ch för

samma behof tillstind tili 175 Skeppund Köpetackjern

Enligt den af vederbörande Bergsfogde med biträde af

tillkallade värdering-män» i Oktober månad »LZ2 öfror

Egendomen upprättado beskrifning och värdering grun

dad på brukets räkenskaper» kartor och andra officiel»

handlingar är malmtillgf iigeu fria brukets egne gruf

vor tillräcklig och dessutom tillfäll att fran andra

ställen erhålla malmer Bruket» egna skogar sedan iro

pecimcnta blifvit afdragne innefatta eu rymd af 52 ,519

tunnland 11 kappland tillika med uteslutande rättig

het till kolhauiel från häUten af Maria Magdalena för

samling skogsområde beståande denna hälft af 60 ,750

tunnland Valter .tillgången å» god och betydliga ko»t

nader använde p§ flere i »snare tider inrättade dam

mar Vid Egendomen finnas husbehoissxg och mjöl

kvarnar Do till jordbruket vid Siljansforss hörande lä

genheter af åker skofiar m m på särskilta ställen äro

uppskattade till 8870 Rdr 29 »k 2 rst »amt byggnader

och verkstader Kpotagne i värde till 429 *6 Rdr 15 sk

2 rst allt bko För ar igZ2 är fastigheten taxerad till

80 ,500 Rdr utasa den bevillning som för

"bruksrörel

sen särskilt betalas D£ viniren af hela privilegierade

tillverkningen uträknas till kapital efter nio procent

Hr Egendomen af värderingsmännen antng«n i värde till

71 ,250 Rdr när ondast stlngjein smides men om föräd

lingsrättighet begagnas värderad efter enahanda

grund till 79 ,077 Rdr bko Intecknada skulder bestig

»ig till ett kapitalbelopp af 89 .966 Rdr 14 sk 6 rst En

del åbyggnader äro för närvarande brandföraäkrade till

24 041 Rdr 19 sk 1 rst bko samt alla de föreskrifna

tolf irens atgifter erlagde Med köpet åtfölja de i var

deringsinstrnmeatet uppräknade grufvor grufvelotter

»amt öfrige lägenheten ägaado den blifvande köparen

att till det värde »om i brukets böcker finnes upptaget

till sig lö»a inventarier och effekter jemte fordringar

Genast vid Auktionsinropet betala» af köparen Tvåtu

sen Rdr bko såsom handpenning och vid Egendomens

tillträdande »om åker i början af nästa bruk ,år eller d

1 November 1833» orläggs» kontanta skillnaden emellan

intecknade »kulder I ena samt köpeskillingen jemte

värdet af inventarier materialier effekter och fordrin

gar om desae aenare öfvertagas å den andra »ida» el

ler ock i fall köparen aå åslundar skall för samma

skillnad »kriftlig förbindelse af honom lemna» för»edd

med godkänd borgen samt ställd att tolf månader efter

tillträdet infrias med ränta af 6 procent och beror af

köparen att angående intecknade skulder med veder

börande fordringsägare närmare öfverenskomma

I händelse Siljansfors» Bruk» Egendom vid ifrågava

rands Auktion blir såld kommer derefter att genom

offentligt utrop till den högstbjudande försäljas den

Kammarherren m m Hr Grervo Carl Axel von Roseus

borgenärer enskilt tillhörande hälft af Christinegrufvan

belägen i Stora Kopparbergs Län Garpenbergs socken

och Jönvik» by med dertill hörande inventarier och

redskap undantagande den redan brutna malmen samt

fordringar enligt bok hvarom köparen ager att särskilt

öfverenskomma med borgenärerna Tillträdet af nämn

de hälft i Christinegruf van »kerdea x instundande No

vember då köpeskillingen derföre skail erlägga» Stock

holm den 13 September iZZZ

En god Landtegendom ut Södermanland med ntmärkt

vacker belägenhet Frälse Säteri med Bondhemman och

torp tullqvarn bränneri tröskverk jagt fiske uti 7

sjöar skog» så väl till eget behof »om afsalu Säljares

kan skaffa Arrendator efter 6 procent för köpetumman

och som emnar full säkerhet så för arrendet »om hu»rö«

tan Underrättelse få» af Kramhandlaren C F Berggren

vid Drottninggatan huset N :o 11

En Säteri- ooh Frälseogendom om 6 mantal belägen

ii- mil härifrån med brandföraäkrad åbyggnad »katt

lagd qvarn sig vattentröikverk tegelbruk jemte kre

atur och inventarier betydlig ägorymd hvaribland aooo

tunnland skog Närmare underrättelse fås uti huset N :o

36 vid Skeppsbron 3 tr upp alla efterm

En Egendom ,f 2 mantal Frälse Säteri med underly

dande 1-4 mantal rå och rör samt 17 st torp hvilka

helt och hållet bestrida Egendomens skötsel nära lands

väg stad och kyrka med ny och vacker åbyggnad

omgifven af å och sjöar 50 tunnor Srhgt utsäde i myc

ket bördig jordmon höbord för 90 fäkreatur 4 hästar

och 50 får skattlagd vattenqvarn och såg tegelbruk

kalkbrott en utmärkt stor och ypperlig skog god jagt

och godt fiske m m är till salu tör 50 ,000 Rdr bank .0

hvaraf »törsta delen af köpeskillingen får innestå U11

derrättelse fås i Mesaingsboden vid Kornhamn i Stock

holm

En uti en af Rikets ve»fra mest bördiga och folkriksre

provinser belägen »torre Bruks- och Landt»gendom

med underlydande hemman och lägenheter samt kom

pletta inventarier hvilken Egendom årligen lemnar en

betydlig reveny hvarom närmare underrättelse fås på

kontoret uti huset N :o 33 hörnet af stora Nygatan pch

Tyska brinken 1 tr upp

En för all slags handel ocl» rörelse mycket välbelägen

Egendom uti en af städerne i Östergötland ganska nä

ra Göta Kanal och säljes för modereradt pris i anseende

till Agarens flyttning fran orten Denna egendom kan

ock fa bytas emot x-4 :dels mantal på landet (helst fräl

se hvar» belägenhet önskas nära intill Norrköpings el

ler Söderköpings städer Vidare underrättelse härom

lemnas uti Hr Kapiten Rosen quists af Akershult kontor

vid Stortorget

RAFFINERAD LAMP-OUA i parti uti huset N 4

z trappor upp vid Södermalmstorg

HYS KA SOC KER-ARTER

superfina i Bromans Kryddbod vid Drottninggatan

En större brnn och gul förmaksmatta Z stycken för

gylda mindre pelarebord med marmorskifvor 4 lufter

stora grönmålade spjeljalousier Underrättelse lemnas

uti Kapten Paulia hus vid Fredsgatan en trappa upp

Gentila arbeten i Maroquin bestående af större och

minere Portfeuiller flere sorter Annotations- och Plån

böcker Ridicyler Cigarr- och Tobaksdosor Glasöga

och Rakknif»-fodral m m äfven Engl mindre Skräd

darenaxar lärft» och papperssaxar fina PennkniivaT till

billiga priser samt vackra Nagel- Tand- ooh Hår .borstar

nu inkomna i undertockn &ds Handel i Staden» hus vid

röda Slussen»

J A EDWALL»

i Is Rundqvists bod vid Köpmangatan huset N :o 20

Russin S tjor a räniada ä 17 sk Desertrmiin 34

sk raspad Krakmandel 40 sk goda Catrinplommon 54

»k torkade Kör»bär 16 »k »kålp uti Rahms Kryddbod

i hörnet et St Pauls och Répslagaregatorne å Söder

Negerbead samt

Brasiliansk Tobak nys

Ystads Carottsnu» samt

g

Brasiliansk Tobak nyss inkommen

Göteborgs Picanell till facila priser uti D ITymana

Tobaksbod vid Jerntorgsgatan hvarest äfven försälja»

glaserade Lerkärl af Höganäs tillverkningar eftefl Pri

Ciurant

80LINGER VÄRJ-och fABELKtlNGOR

Brandelii Hattstofferasbod vid Gustaf Adolfs tor ga

Å .STUND AS KÖPA

En stark och rymlig Reskärra helst ra ad teln» Svar

begäres sist inom den a Oktober i Fru Hultmana kläd

stånd vid Ty»ka brinken i biljet till A V S

Ett äkta Perlband Adress få» hos Guldtmed G MÖ2

lenborg vid Drottninggatan

UTBJUOES HYRA

Fyra gentila rum tambur ech kök iae utbus ve

bod vind kallare och skafferi i huset N o 54 vid Horns

gatan midt för Ad Fredr terg Afrcu stall och vagns

hus finnas ttt tillgå hvilket aiit kan genast tillträd

Tre glada propra och varma Ungkarl»rum fria fria

fukt och ohyra i huset N :o 42» 2 tr upp 1 hörnet af

Malm skilnad sgatan och Spetsens backe

Trenne utmärkt vackra Ungkarlsrum vid Mtwikbro

ga au Underrättelse fås i huset N :o 8 på nedra botten

2rne Rum till handelskontor sunt 2iue torra Källarö

äro att få hyra till den 1 Okt uti Kammarh v SchlnkeJs

hus vid Kornhamn Adress i Hrr Wallboms et Comp

Kryddbod

^ISTUNOAS UYRA

Nu genast eller till den 1 Oktober detta Sr »rne pro

pert möblerade från ohyra och fukt fria rum 1 a a tr

upp påNerr Blasie- eller Riddarholmen» Ladugårdslan

det eiler någon vacker trakt i Staden ön»kligt vor» cm

billigt ackord om mat etc kunde tillika träffas uti nå»

got anständigt hus då man hvaii hyrss»u ^man beräf

far kunde räkna på solidité och promt betalning Svar

torde inlemna» i for»eglad biljet uti huset N :o 1 2»dra

ingången 1 tr upp i hörnet af »tori Kyrkobrinken ocU

TrJngsund

'01TBftS Kr

p53

Hos de Herrar förläggare från hvilka undertecknad

ännu icke äg« förmon emottaga böcker m m i commA

sion får sig dsrtill ödmjukast anmäla genom Herr Bokr

handlarwn Hedbom i Stockholm som åtagis »ig deras

Emottagande och fortskaffande

Westerås don 2 Sept 1853 p

G E BJÖRNSTÅHL

Åstundaa reseaällskap till Norrland land vägen

någon som har egen vagn och ämnar resa dea 7 oller g

Oktober Benäget svaj afvaktaB i Delésns Bokhandel

vid Nygatan

I ett baur b axal ost hu ca « !« uai ffiaknY («1

under 6 års ålder esuMtftgaa till ös värd o ch omsorgs

full uppfostran Adress å Afton bl kont

nos L J H jer t a

Huset N :o t4 Störa Glasbruksgatan pä Södermaluij

ilen första till ^enste frän Blå Slussen