Aftonbladet Fredagen den 14 Augusti 1840

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1840-08-14
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1840-08-14
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1840-08-14
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1840-08-14
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Fredagen den 14 Augusti 1840

Sida 1

M 187
Fredagen
»ET TJUGONDEFÖRSTA
1840
den 14 Au g
»riset i Stockholm för hels Sr £0 Rdr SS »k för hälft 5 Rdr SS sk tre mänader S Rov Sebko Läsa Numror S sk Banko Prenumeration och Utdelning 1 Bladets Kontor rid Stads-Smedjegatan i f d Zetr .si Bod rid
Ösierlåtsggatan i Kryddboden i hörnet af Drottning- och Fred«-gatorn» i Bromaks Bod i hörnet af Drottninggatan oeh Clara Sorgsgränd i Björlings vid K ängsbacken i Eissens i hörnet af Regeringsgatan och Jakobs grind
1 Lindroths Tid Norrlandsgatan i Wallbergs i huset Nr 86 Tid Nybrohamnen i S S Lagert alls Enkas Tid Storgatan i Ladugårdslandet i F Bastmahs i huset Nr 9 i hörnet af Horas- oeh Repslagaregatorne å Sider
1 Nybergs Tid Götbgatan asaat i huset Nr 58 Tid Röda Slussgatan ANNONSER emottagas endast 1 förstnämnd Kontor till 8 sk Banko raden Utdelning kl 6 eft .aa .idd
VIGDE 1 STOCKHOLM Kasaereraren Lars Lidbäck och
Jungfru Adelaiile Therese Emilie Rouget de S :t Hermine
dotter af SprSkläraren Frangois Rouget de S :t Hermine
och dess k maka Elisabeth Luff d t dennes — Koff
Kapitenen P W Neumsn och Mamsell H M Leufstadius
Dottor af Bäd- och Handelsmannen i Öregrund J Leuf
stadius och dess k maka fil Leufstadius född Stille den
4 dennes
VISDK T LANDSOSTEN Läraren Tid Militär-Skoian i
Örebro Magbter C J Callmander och S A Mathilda
Schmidt på Helgesta i Stora Mellösa S :n d 25sistl Juli
DÖDS I STOCKHOLM Löjtnanten Friherre Carl Gust
Stjernsiedt d 4 dennes 41 år
— Viktualiehandlaren Nils
Abrahmsén d iä d :s S5 år
— Sadelmakare-gesällen P
E Nygren d 5 d :s 22 år
DÖ0E i LANDSORTERNA Banko-Kassören J Hollerlz
i Söcerköp
ng d 4 d :s 54 år
— Handlanden A G An
derson i Lidköping d 2 d :s 46 år — Sämsk- och Kar
duansmaäarnn Anders Gustaf Arenander i Fahlun d 26
sistl Juli 87 år
PROKLAMATA I KONKURSMÅL 1840 Ang 17 För
Fabrikören Alexander August Ekenssark Sockerbagaren
Car Anton Wimmerström all Skomakare-gesällen Petter
Öfverbäcks S :erbhusdelägare Hallrätts-Skomakaren Jonas
Adolph Ringqvist och deras Borgenärer
ÅRS-PROKLAMATA 1840 Aug 17 För all Gross
handlaren Boktryckaren Olof Grahns och all Cisellören
Fabriioien Eric Taléns Sterbhusdelägare och deras Bor
genärer
OFFENTLIG STAMNING A BORGENÄRER Af Svea
Hof Rätt Löjtnanten Baron Axel Åkerhjelms och hans
hustru Carolina Åkerhjelms född Hjertonn d 51 dennes
TESTAMENTE Af Tornväktaren Nils Mattssons enka
Banna Göransdotter till Skomakare-gesällen Nils Linden
hagen klandras Tid Ystads R .R
ARF Ef er GrulTogden Erik Parsson Lekmans Enka
Brita Stina Hedberg vid Knapptorp tillfallet hennes son
Petter Lekman anmäles vid Nora och Hjulsjö Bergsla
gers HR
BOLAG upplöst En af C A Nilsson och L P Kra
se bedrifveu handelsrörelse i Malmö under firma Nilsson
et Kruse Kruse forisätter rörelsen inkasserar bolagets
fordring r och betalar dess skulder
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDE Bergsfogden Carl
Laqvists d 24 d :s kl 5 e m uti å Börskällaren anvi
sande rum
SPEKTAKEL På Theatern å Kgl Djurgården i morgon
Lärdag Correggio samt för första g :n Bruden
Fäll- och Harmoni-Musik
uppföres uti stora Mosebaciies Trädgård nästkom Sön
dag från kl half 6 till half 10 eftermidd sivida väder
leken det tillåter
ISxpositioiieii
Svenska Näringars Alster
H K H Hertig Carls Palats vid Gast Adolfs
torg slutades den 8 Augusti
De som exponerat eller inköpt varor yid denna
exposition behagade låta mot qvitto eller inköps
pris afhemta dem i Expositionslokalen hvilken i
dilla ändamål och bloll för resp Varuägare eller
deras ombud hålles Öppen emellan kl 10 och t
f m samt 3 och 5 e m från och med den 10 lill
och med den IS Augusli 1840 till hvifken sist
nämnde dag lndustriforeningen är fortfarande i till
fälle att a .isvara för expositionsartiklarnes vård
Auktion å Fast egendom
Ö
g
"WEPPEBY egendom belägen i Östuna Sociren af Lång
hundra Bärad och SiocJkholms tän 5 1-2 mil från Stock
holm och Sä mil från Upsala och tillhörig atlidoe Hand
landen L Gissléns Sterbhasdelägare fcosamer att till den
högstbjudande försäljas på öppen Auktion som förrättas
pä stället Oasdagen ri 23 nästiioiiamande September kl
12 på dagen Egendomen soaa har tillräcklig 1 godt
eller behållet skick varande åbyggnad består af sam
manbyggde 2 :ne Eaant Firätee Säteri och i 5 4 mil Kro
noskatte austhåll med tillydande Augmentsräntor af 13-16
mtl och äger enligt &5T2 6 åis Charta öfver 1G0 Tannl :d
odalåker 60 Tid Äng hvilka genom odlingar sedermera
blifvit tillökade 500 Tid Skog samt bete och löftägt för
behofvet Der finnas 2 :ne Trädgårdar och en gård för
rotfrukter af tillsammans omkring 5 1-2 Tid en husbe
hofs vattenmjölqvaru 3 :ne tredagstorp med åker äng
och åbyggnader för deras behof hvarjemte ett torp mot
årligt arrende af 6 T :r spanmål och 2 :ne sommarlass hö
och 4 .ra förut varande nu sammanbyggde torp mot ar
rende af 52 T :r spannmål och bestämda forslingsskyldig
hcier äro till serskilda brukare cpplåtne Årliga utsädet
tili gårdens eget bruk uppgår till vid pass 50 T :r spann
mål Betalningsvilkoren som till största delen kunna
lämpas efter töparens beqvämlighet bestämmas Yid Auk
tionstillfället då äfven närmare underrättelse om egesdo
tiiens beskaffenhet meddelas Sådan k &n äfven erhållas
genom Sterbhusets utredningsman Notarien C L Höjer
hvars adress är Upsala och som tillika esiottager köpe
anbud å en Slerbbuset tillhörig större Slenhusegendom i
Upsala stad beläget
på fri och egen grund i hörnet emel
lan Drottning- och S .t Mari3e-gatorne och innehållande 41
hvälfda källare 26 eldrum 2 :ne kök samt alla nödige
uthus och mot eldskada försäkrad till 17 ,600 Rdr Bko
Auktion
s
Engelska Manufakturvaror m .m
i Huset Kr 21 vid Stora Nygatan
Fredagen d 28 och Lördagen d 29 Augusli 1840
Ssdsn det emellan mig och Henric Österman ingiingno
Bolag blifvit upplöst har jag besluiit att å öppen AuStlion
försälja varulagret bestående af bär nedan specificerade
artiklar bvilka kunna beses ifrån Måndagen den 24 till
och Eaed Thorsdagen den 27 Augusti Åt kände köpare
lemnas 3 månaders betalningstid då derom före Auktion
med mig öfverenskommes
h klöMit Tbib
g
Svarta och kulörta Merinos et Tbibet
Ylle Möbel Damask
Golfmattväfnad
Ylle-Filtar af sila storlekar
Shawlar
Halfsiden Wästyger
Halfylle d :o
Långhårig Fris
Melerad Doffel
Meiino Ull-Strumpor
Toiletts Piquétäcken
Lakanslärft 15-4 och 18-4
Bomulls- och Caoutschouc-bängslen
Damask Duktyg och Servietter
Tll h S
yg
Tyll och Spetsar
Bomulls-Paraplyer
Diverse Glas
Thé-Brickor a alla storlekar och qualitéer
Knappar Synålar Stålpennor
Kappsäckar Giggpiskor
Sadlar deribland S Fruntimmers
Dubbel-Bössor
Bords- och Rak-knifvar
Pickles och Sauser
Veritabelt Sherry eller Zeresvin på boat
Stockholm d 7 Augusti 1840 pj PATON
C VENSKA NYKTERHETS - SÄLLSKAPETS
förstå Filial-förening har allmän sammankomst på
atora Börssalen Måndagen d 17 Aug- kl 12 middagen
då Hr Kyrkoherden R- Baird ifrån Amerika Hr Prosten
P Wieselgren samt flere Nykterheten» ränner komma att
meddela underrättelser och upplysningar ämnet Så långt
utrymme medgifver lemnas tillträde för alla de af båda
lönen bvilka önska sammankomsten birist
ÅNGSKOWERTEM SOLIDE
KNÅhåfå
förd af Kapten Nap ÅhmanssoE afgår härifrån till Abo
Tisdagen den 18 Augusti kl 6 lörmidd samt medtager
Passagerare och Gods anlöper under vägea Furusund
och Degerby på Aland Biljetter för passagerare säljas
på undertecknads kontor vid Slottsbacfeen ochbörFrakt
godä försedt med behöriga förpassningar vara ombord
aflemnadt sednast kl 10 f m dagen förut God Re
stauration finnes ombord Carl Rob FORSGRÉN
Till Götheborg
ENORDEVL
g
Ångfartyget E NORDEVALL Kapt S L Hasselberg
går från Stockholm till Götheborg Söndagen d 16 Augusti
kl 5 f m och medtager gods och passagerare Söder
köping Berg Motala Eken Wenersborg och öfrige i
vägen varande platser anlöpas hvarest god och passa
gerare aflemnas och emottagas Obetalte bref medtaga
till de Postkontor som passeras
oBiljetter för passage
rare säljas hos L J Blomqvist på Ångbåtskontoret i Stor
kyrkobrinken Restauration finnes ombord
Ångfartyget POLHEM Kapten C G Stuart går från
Stockholm till Götheborg Onsdagen d 19 Augusti kl 5
f bi och medtager göda och passagerare Söderköping
Berg Motala Eken Wenersborg och öfrige i vägen va
rande platser anlöpas hvarest gods och passagerare af
lemnas och emottagas Obetalte bref medtagas till de
Postkontor som passeras Biljetter för Passagerare säl
jas hos L J Blomqvist pl Ångbåtskootoret vid Storfeyr
kobrinken Restauration finnes ombord
Ångbåtsfart
eaiellsn
Stockholm Carlstad och
Götheborg
Ångfartyget WERMLAND fördt af Kapt C R Nymalm
afgår från GÖTHEBORG till Carlstad och Stockholm Tis
dagen d 18 Augusti kl fm samt emottager och af
lemnar passagerare och fraktgods vid alla under vägen
rarande stationer Biljetter försäljas i Göthebo-g hos Hrr
F et H G Wessberg och i Carlstad hos Hr Fr Leop
Nygren God Restauration finnes ombord
ÅNGFARTYGET GOTTLAIfB
afgår alla Tisdagar kl 4 o m till SÖDERTELGE WE
STERVIK och WISBY sssst åter kominer Lördagsaftnar
ne Biljetter säljas bas C O Strindberg vid Stadssmed
jegatan
ÅNGFARTYGET WESTMANLAND
afgår hvarje Tisdag och Fredag kl 8 f m till StrengaäJ
och Westerås Fartyget anlöper Strengnäs kl half i och
Inträffar i Westerås kl i e sa derifrån det återvänder
Onsdagar och Lördagar kl 8 f .rn och inträffar i Streng
Eäs kl half 11 Biljetter for passagerare säljas i Stock
holm å Rederltontoret huset Kr 88 Lilla Nygatas i
Strengnäs hos Handlanden N Rydberg oeh i Westerås hos
Iaspektor Alström Proper Restauration linnes ombord
TILL UPSALA
afgir Ångfartyget UPLAND Tisdagar Thorsdagar och L3r
dagar samt åter Måndagar Onsdagar och Fredagar kl
8 f «i Biljetter »äljas uti L J Wsrodelis Tapetmagasin
1 Bergstrablska huset Passagerare son ej köpa Biljetter
hos Kojssmissiesären ha tal den ombord med 8 sk Bko
förhöjd afgift
TILL UP3ÅLÅ
afgår Ångfartyget FREJA alla Onsdagar och Fredagar kl
8 f sa sEEat åter Thorsdagar och Lördagar s t Biljet
ter säljas hos C O Strindbsrg vid StaduemedjagEtan
Köpas Biljetter ombord erlägges 8 Bko öfver Taxan
TILL ENKÖPING
går Ångfartyget ÖRNEN hvarje Tisdag och Fredag kl 8
f ra och åter till Stockholm hvarje Onsdag och Lördag
Biljetter för Passagerare erhållas på Ångbåtskontoret vid
Storkyrkohrinken
TILL ÖREBRO
går Ångfartyget SJÖHÄSTEN Oasdagen d 19 Augusti kl 6
f m och fortsätter resorna sedan lifessom förl år från
Sockholm Onsdagarne och fiån Örebro Lördagarna då
Läppö anlöpes sista resan från Stockholm i hvarje månad
Biljetter för Passagerare erhållas hos L J Blomqvist
Stor &yrkobrinken Nr 9 Restauration finnes ombord
ÅNGFARTYGET DALARNE
afgår sned Lastpråm direkte till Köping och StrömsholKä
hvarje Onsdag ki 6 f .m samt hvsrje Lördag till WesMSr
äs StröKuhote och Köping återvänder från sednare stäl
len Thorsdagar och Söndagar saaat från Westorås hvarje
Uåadsgs morgon P &ssagerere eisottagas till sedssit pris
Ångfartyget COMETSN afgål nästkom Fredag
fråe Stockholm till Söder-Teigc oeh Sorrköpäng
kl 6 f m och RAKjSTSN fräs (cvrkSping till Stock
holm saEma tid Biljetter för Pess .ersre säljas uti L
J Warodella Tapet-äJagasla i Bergeuafataka hnset Re
stauration finnes ombord
Ångfartyget NORRKÖPING afgår B»e <S liföllan
ilfeiifjfc de Lastpråm alla Lördag» kl 6 f .si till Söder
Telge oeh Norrköping samt åter alla Tisdagar vid ssmasa
tid Biljetter mot nedsatta priser säljas uti L J Waro
dolls Tapet-ätegssin 1 Bergslrahlska irnset RestauratioE
Bobos ombord En Pråm finnes alltid vid Flugmötet till
gänglig för lastning
Ångfartyget ORMEN LÅNGE afgSr alla Freda
gar kl 6 f .m till S .-Telge Söderköping Oxelö
sund och Liuköping samt återvänder alla Tisdagar vid
samma tid Biljetter för Passagerare säljas å Hr L J
Warodells kontor i Bergstrahlska huset Restauration fin
nes ombord
Åagfartyget GUSTAF WASA nfgä »Ur Tisdagar
iÉiaWfe och Fredagar kl i f sa ifrån Stockholm til
Strängnäs och Arboga saist återväader alla Onsdagar oeh
Urda ger kl
■ m- ifrån Arboga till Strengaäs oeh
Stockholsa RestaurstfoE gnnes ombord Biljetter säljas
hos L J Warodell å déss Kontor vid Tapet-Magasinet I
Bergstrahlska huset
ÅNGFARTYGET WIKINGEN
afgår alla Onsdagar och Lördagar kl 7 i m till gtreng
näa och Arboga och återvänder sllfc Måndsgar och Thors
dagar vid s tid Siljetter för Passagerare säljas uti L
J Warodells Tapet Magasin i Bergslrahlska huset Ro
itaaratioH finne ombord
Ångfartyget YNGVE FREYS resor till
Strengnäs och Westerås för Thorsdagen d 13
samt Måndagen den 17 Augusli inställas
Ångfartygst GRIPEN »t g Jr nästSom Tisdag den
ilSEHKätilS Aog kl 7 f .m till SöderTclge och Nyköping
och återvänder Thorsdagea d 20 Aug kl 8 f .m Biljetter
för passagerare säljae ntl L i Warodells Tapot-Msgasin
i Bergstrahlskt huset Restauration finnes ombord
Ångfartyget DELPHIN afgår alla Måndagar och
Thorsdagar kl 8 f « till Mariefred samt åter
vänder alla Tisdagar och Fredagar kl 8 f m Biljetter
erhålla» ombord
Lustresa till Drottningholm
gör Ångfartyget DELPHIN alla Onsdagar och Lördagar
kl S e m samt åter kl 7 på aftonen Biljetter till ned
satta priser erhållas ombord
Lustfärd till Rydboholm
Ångskontrten Solide liggaude vid Gustaf III :s
Staty afgår till Rydboholm Söndagen d 16 Aug
kl 10 f .m och åter på aftonen anlöper den
na gång vid bort- och hemresan Manhem å Kgl
Djurgården Biljetter ä 1 Rdr Bko och hälf
ten fiir barn säljas oaabord afgångsdagen God
Restauration finnes ombord
Lustresa till Drottningholm
Ångfartyget WESTMANLAND afgår till Drottningholm
nästkom Söndag kl 18 f m och 4 e m och åter på
aftonen Biljetter 4 92 ak- Bko läjjas ombord
Till Gripsholm och Marisefred
Å
p
afgår Ångfartyget FREJA Söndagen den 16 Augusti kl
8 f m samt återvänder pä aftonen Biljetter å 2 Rdr
Bko för fram och åter säljas hos C O Strindberg Stads
smedjegatan Nr 10
TILL DROTTNINGHOLM
afgår Ångfartyget GUSTAF WASA nästkom Söndag d 16
Aug kl 10 f .m och 5 e .m samt återvänder på aftonen
Biljetter säljas å Hr L J Warodells kontor 1 Bergstrahl
ska huset Restauration finnes
TILL DROTTNINGHOLM
afgår Ångfartyget GRIPEN nästkom Söndag d 16 Aug
kl half 4 e bj och åter på aftonen Biljetter säljas ä
Hr L J Warodells kontor i Bergstrahlska huset
TILL DROTTNINGHOLM
afgår Ångfartyget ÖRNEN Söndagen d 16 Augusti kl 11
f m och återvänder på afton
Till Drottningholm
för 24 sk Bko fram och åter
afgår Ångslupen BELLMAN nästkom Söndag d 16 Aug
kl 10 f m och 5 e m återvänder på aftonen
TILL GUSTAFSBERGS BRUK
Å
UK
afgår Ångslupen DROTTNINGHOLM nästkom Söndag den
16 Augusti kl 10 f m återvänder kl 6 e m
Till Wolgast
» Amsterdam
» Harlingen
» S :t Brieux ocb
» Oporto
äro Sjölägeoheter för Fraktgods och Passagerare När
mare underrättelse meddelas på Skeppsmäklaren J O
Hellstens Kontor
till GÖTHEBORG OCH HELSINGBORG
afgår alla Onsdagar kl 6 f m från Diligence-Eontorét
i huset Nr B vid Clara Södra Kyrkogata
OBETALTE BREF åtfölja till Poätkoatorea 1 K &olsund
Enköping Westerås Eäping Arboga Örebro Kamna
deboda Mariestad Lidköping Sollebrunn Götheborg
Kongsbacka Warberg Falkenberg Halmstad Laholiti
Engelholm och Helsingborg
Diligencea ankomster till Götheborg Lördagar till
Helsingborg Tisdagar r >y t till Stockholm Thorsdagar
UTRIKES
FRANKRIKE
Ludvig Filip påstås öfver det hsndlingssätt
Engelska kabinettet mot Frankrike iakttagit i
orientalitka frägan vara ännu mer uppretad än
sjelfva konseljpresidenten Såväl Hans Mij :t
som Hertigen af Orleans skola i första hettan
önskat än mera direkta och energiska åtgärder
än dem ministéren föreslagit och satt i verkat
Konungen skall blifvit högligen förbittrad öfver
Lord Pa !merstons löga förtäckta spekulation på
Ludvig Filips kärlek för freden såsom vore
den
en oöfvervinnerlig karaktersvaghet hos ho
nom
Thiers har låtit några i Paris ännu vistande
deputerade förstå itt kamrarne skulle sauiaian
kallas så fort de främmande makterna till
svar på de krigiska mått och steg Frankrike
vidtog visade några oroande symptomer
Man vill veta att msrinmiiiistern låtit till
sig kalia flsra skeppsredare lör att af dem er
hålla upplysning för hur inånga fartyg man vid
möjligen inträffande fredsbrott borde utfärda
kaparbref
National insinuerar att Hr Thiers under allt
detta och oaktadt den manhaitiga och stolta
ton han förer emot England är i sjelfva ver
ket ganska nära sitt fall och på långt osäkrare
fot äa Hr Palmerston i London Tidningen
slutar detta deraf att Ludvig Filip och hans
hof på sista tiden börjat behandla konseljpresi
denten på ett högst smickrande och smskande
sätt i stället för det kalla och frånstötande
man tillförene iakttagit emot honom
Handelsfördraget mellan Frankrike och Hol
land är nu afslutadt mellan Franska konselj
presidentea och Hr Roebussen den Holländska
fiaansministern
En korrespondens från Paris innehåller föl
jande »Här går alltjemnt ganska hett och sloi
mande till Pariser-börsen har biifvit ett verk
ligt slagfält der döda och sårsde kastas om
hvarandra ett så enormt fall och vacklande i
allmänna fonderna har icke på ett decennium
egt rum Tre-procents-papperen som stått upp
på 87 säljas nu för 81 och bota att falla än
lägre Alla äflas att blifva af med sina pap
per synnerli ^ast de egentligen rika borgarne
hvilka äro ängsliga att förlora frukterna af en
hel lefnads industri och flit dem man gemenligen
lägger ner i räntor Sålunda är börsen i det
ta ögonblick vorden en hvimlande bikupa och
en ytterst intressant skådeplats Då det talas
om att använda för krigsrustningarna de 200
millioner kontant som staten eger deponerade
i banken så hafva bankaktierna annars de so
lidaste af alla Pariser-papper sedan fyra dagar
fallit nära 1000 francs Utomordentligt stora
bankrutter skola säkert icke uteblifva och man
nämner redan en växelagent som ehuru egare
af en kolossal förmögenhet m ?ste inställa sina
betalningar .»
ENGLAND
Såsom ganska upplysande rörande tänkesätten
i England med afseende på närvarande spän
ning emellan Franska och Engelska kabinetter
na förtjenar nedanstående artikel ur Times att
meddelas Den ministeriella pressens ton är
lika lugn och fredlig Hettan har stannat på
denna sidan kanalen der den väl först lägger
sig efter en hop demonstrationer tal och tid
ningsartiklar Uppsatsen i Times lyder som
följer
»Vi måste på det allvarligaste protestera e
mol det häftiga utbrottet af nationalstolthet
ccb allt det rop om krigiska rustningar som
Franska pressen öfverför till oss Dessa afsky
värda anledningar till tvister helsas med en
jublande ton hvilken man borde sätta å sido
Ett folk som intager en så hög rang bland de
civiliserade nationerna borde med en lika ci
viliserad nation tala ett lugnare och fredligare
språk än det hvarmed man talar till halfbar
barerne i Cairo eller Pekin Vi dela icke Fran
ska folkets eller Franska regeringens förkärlek
för pascban men om något opassande misstro
ende eller någon personlig förolämpning af
Brittiska regeringen eller främmande diploma
ter i London vederfarits Frankrike eller dess
skicklige och aktade representant härstädes så
är Engelska folket i denna stund lika mycket
som någonsin benäget att betyga det värde
detsamma sätter på förbundet med Frankrike
detta land må skicka oss en marskalk eller en
filosof en Soult eller en Guizot Mea Engel
ska folket föraktar ingenting så mycket som
hetsig och illa riktad ovilja till och med om
den understödjes af obetviflade bjelpkällor och
oförsvagad tapperhet — Vi önska uppriktigt
att den Orientaliska frågan måtte blifva löst
men skulle ett bevis beböfvas att alliansen
med Frankrike bar ett stort stöd i allmänna
tänkesättet och intressena i England sä finner
man det i den allmänna fruktan hos publiken
att en öfverenskommelse som annars vore sä
önskansvärd sättes i verket med allt för stor
fara Men om Frankrike handlar med sundt
förnuft och i enlighet med ära och tro så är
denna fara såsom vi redan visat ganska ringa
ty hvilken orsak finnes väl till krig och hvar
ligger den väl Skola folken söndra sig för
samma lumpna orsaker som drefvo de pedan
tiska och ceremoniösa hofven i 17 :de och 18 :de
seklerna till vapen Eiler hvar finnes i delta
fall national-förolämpningen eller national-orätt
visan som kunna rättfärdiga ett häftigt och
förtvifladt språk Om dessa gnistor blifva tända
genom händelsernas vidriga lopp till dess de
hota den Europeiska samhällsbyggnaden med
en brand så måste man tillstå att så olycksa
liga händelser aldrig haft sitt ursprung i en
erbarmligare orsak Ett sådant krig skulle icke
börjas för sjelfständighetess skull ty Polen gick
under utan att få hjelp icke för friheten ty
de mest förtryckta folk i Europa höjde förgäf
ves sina klagorop icke för äran ty Frankrike
har förvärfvat sig ära nog ehuru till högt pris
icke för landvinning ty ingen af de båda mak
ter som skulle strida med hvarandra gör an
språk på utvidgade besittningar icke för att
uppfylla traktater ty Frankrike har underteck
nat kollektiv-noten af d 27 Juli om upprätt
bållandet af Osmanniska rikets integritet har
åtminstone förpligiat sig att icke angripa det
Skola vi då vara utsatta för dessa faror för en
våghals skull sådan som Mehemed Ali hvars
hårda styrelse till och med af hans anhängare
ställes pä den lägsta grad af Orientalisk despo
tism eller för de barbariska och iaglcsa be
folkningarne i paschalikaten Aleppo och Meso
potamien Detaljerne af den Orientaliska frå
gan äro i sig sjellve så föraktliga de rivalise
rande makterna hvarandra så lika i uselhet
att detta tvedrägtsäpple icke ens är ett gyllene
För menskligheten följer mera förderf af förlu
sten af en enda droppa kristligt blcd i ett krig
i bjer 'at af Europa än af nedsablingen af en
hord luuselmanslta insurgenter Krigets olyckor
stå i noga proportion till civilisationen i de
krigande länderna De folk som gjort de flasta
framsteg i fredliga konster lida mest genom
afbrott deri och om Frankrike och Eug !and
nedlåta sig så djupt att de dela hettan och
häftigheten i stället att moderera den så
skola till och med segrens frukter delas af så
dana makter som hittills varit alldeles oför
mögna alt täfla med någondera af dem i väl
görande verksamhet för menskligheten faslän
de äro beredda att cfvertiäffa dem i blodsut
gjutelse bördan och förderfvet skela hvila på
dem sjellve Men fastän det icke l ^an nekas
att den yttersta försigtighet likväl icke kan
betrygga emot en så olycksalig brytning skulle
det dock vara att önska och hoppas för myc
ket om man hoppades alt en social och krist
lig anda herrskade i elementerne af politiska
tvister Om vi i och för den Orientaliska frå
gan blifva skilda från Frankrike så är detta
intet skäl att skilja oss åt i de stora och mång
faldiga intressen genom bvilka vi nu och för
framtiden äro lika nära förenade med Frankrike
som i går Om å andra sidan vi se oss nära
förbundna med Ryssland i denna serskilda trak
tat så är detta intet skäl att åsidosätta vår
långvariga vaksamhet öfver dess afsigter och
våra protester emot sä många föregående och
närvarande handlingar Tvertom måste denna
vaksamhet fördubblas isynnerhet då vi hafva
att göra med Ryssland antingen såsom vän
eller isolerad fiende Vi hafva redan förut slu
tit allianser med Ryssland af hvilka denna
makt drog all påräknad fördel vi hafva redan
förut levererat bataljer af hvilka hon rel bytet
till sig England är nu lika litet böjdt som
fordom att tåla ett Ryskt herravälde i Kon
stantinopel ocb i samma mån de mäns an
svarighet är stor som vågat ett så djerft för
farande för att vinna detta omedelbara ända
mål så ålägger dem detta ansvar på det hög
tidligaste och allvarligaste förbindelsen att noga
se sig före att ej slutliga resultatet af trakta
ten möjligtvis må kunna blifva en missräkning .»

Sida 2

TYSKLAND
En ganska märklig korrespondens-artikel frän
Wien af d 27 Juli finnes i flere Tyska tid
ningar Den ger styrka åt den förmodan som
yttras af Engelska pressen att den nu på
gående krisen i Orientaliska frågan icke kom
mer att föranleda till något fredsbrott emellan
England och Frankrike ehuru häftigt Pariser
pressen tagit underrättelsen om traktaten i
London I nyssnämnde bref säges uttryckligen
att Franska kabinettet redan för flera månader
sedan för de andra kabinetterna betecknat den
gränslinie inom hvilken Frankrike skulle stanna
i händelse det komme till en faktisk interven
tion i Turkiskt-Egyptiska frågan Dä nu Öster
rike och Preussen företrädesvis äro intresserade
i fredstillståndets upprätthållande i Europa så
menar korrespondenten att man kan taga för
afgjordt att dessa makter fästat sådana vilkor
vid deras biträde af traktaten i London som
betrygga dem om fredens fortfarande Detta
instämmer fullkomligt med ett yttrande i En
gelska ministeriella bladet Horning Chronicle
i ett af dess sednaste nummer Der säges
nemligen uttryckligen att den allmänna freden
icke kommer att störas samt att Englands
stridskrafter redan äro tillräckliga lör dess af
sigter «så vida Frankrike håller ord och för
blifver stillav
HOLLAND
Den 4 dennes öppnade Konungen med ett
tal Generalstaternes session Den andra Kam
maren består såsom förut blifvit nämdt denna
gång af dubbelt antal ledamöter hvilket grund
lagen föreskrifver då fråga är om förändringar
deri Det är förslag om dylika ändringar som
komma att nu syseisätta Kamrarne
BRASILIEN
Inom Kamr &rne har varit en plan alt för
klara den l-4 :årige Kejsaren för myndig hvilket
förehafvande dock misslyckats Intrigen synes
hufvudsakligen hafva utgått från nu varande
regenten Aranjo Limas fiender Förslaget väck
tes först i senaten men föll med en minoritet
af tvänne röster i Deputeradekammaren En
ligt Brasiliens grundlag skall en omyndig re
gents närmaste slägting vara hans förmyndare
så vida denne slägting sjelf fyllt 20 år Man
föreslår nu i tidningarne att till regentinna
under det återstående af Kejsarens omyndighets
period förklara hans styfmoder hertiginnan af
Braganza
Den bekante Harro Harring har på ett
Franskt fartyg i början af Maj ankommit till
Rio Janeiro
Med Södra snällposten erhöllos på förmidda
dagen Pariser- och Hamburgertidningar hvilka
dock icke innehålla några egentliga nyheter af
intresse blott reflekterande artiklar öfvar den
nya traktaten i London Ingen af de korre
spondenter i Paris som skrifva till Allgemeine
Zeitung tror på krig i anledning af denna trak
tat utan anser sannolikare att Lard Palmer
ston kan komma att uppoffras för att tillfreds
ställa Frankrike — Hr Thiers säges hafva anbe
fallt Fraasyske ambassadören i Spanien att så
fort som möjligt afsluta ett off- och defensift
fördrag med denna makt för att söka förekom
ma Palmerston Denna minister som af Fran
syska pressen för närvarande anses snart sagdt
såsom upphofvet till allt ondt i den politiska
verlden beskylles äfven för att hafva tillställt
oroligheterna i Barcelona
I Neapel hafva de Engelske ofEcerarne på
Engelska amiralskeppet gifvit en stor försonings
måltid åt de Neapolitanske sjöcflicerarne hvil
ken middag äfven bivistades af diplomatiska
korpsen
Antalet af de personer i Kyrkostaten hvilka
nyligen blifvit arresterade för deltagande i ett
nytt hemligt sällskap uppgifves stiga till några
och tjugo
RIKSDAGEN
Vi hafva förut omnämnt en reservation af
Grefve Anckarsvärd i frågan om anslaget på
första hufvudtiteln eller hofhållningen Ett ut
drag deraf meddelas här nedan
jag hide vid regleringen af förita
hufvadtiteln ömkat en nedsättning uti aisslagssum
man för Kongl M :j :ti hofhållning af de 100 ,000
Rdr hvilka Rikels Ständer pi Riksmarskalken»
begäran vid 1813 års riksdag beviljade men jag
har af Statautskottets nu afgjorda betänkande er
farit att Utskottet härvid icke fastat något afseen
de och att Ridderskapet och Adelns majoritet
skulle biträda Statsutskottets ås <gt har icke kunnat
förekomma mig främmande men min Öfvertygelse
om rearesentanikallels fordringar ålade mig att
sedan Bondeståndets beslut i detta hänseende blif
vit bekant understödja det för att ådagalägga att
rösten ifiån det mest beskattade folkets ombud äf
ven inom detta stånd kan finna det genljud Herr
Justitie5tatsmlnistern ansett vid detta tillfälle bordt
hafva uteblifvit hvarföre jsg också anmäler min
reservation emot det rattade beslutet och är det i
sådant afseende jsg utbeder mig att nu till proto
kollet få yttra anledningarne dertill
Tidshändelserna och en stigande upplysning haf
va stadgat begreppen om den monarkiska princi
pen man är nu temmeligen allmänt öfverens att
konungarne äro till för folken och att dessa icke
mera äro några konungamaktens trälar Man är
temmeligen allmänt öfverens att den monarkiska
principen egentligen innefattas uti ärftligheten och
uti dan regerande personlighetens oantastlighet in
för lagen och man förnekar helt och hållet att
den yttre glansen den dyrbara hofhållningen nu
mera utgöra oeftorgifliga vilkor för densamma
Man börjar vara temmeligen öfverens att proble
met om den bästa styrelseformen bäst löses af den
styrelse som för folkets tillfredsställelse och bästa
uträttar mest under de minsta anspråk pä utgifter
i och för statsrepreaentationen
»
«Då det rika England af hela skattebeloppet off
rar en sjuttiofflmtedel för hofhållningen dådet ge
nom ä "4 möjliga naturförmåner riktigt lottade
Frankrike af sina skattebidrag till hofhållningen
lemnar en åttiondefjerdedel — inkomsten af lust
slotten likvSl oberäknade —
medtager Sveriges
första hufvudtilel en tjugondedel och kanhända
vid en noggrann beräkning en ändå större anpart
Die Staats Finanswlsjenscbaft von Jacob Halle
u 1 *57
utaf skattebeloppet och detta kallar jag ett obe
stridligt missförhållande hvartill nationens ombud
genom en alltför lättfärdig frikostighet varit vål
lande men hvari jag icke tillräknar mig någon an
del då jag redan vid 1S23 års riksdag bestred det
ökade anslag hvars indragning jag vid denna riks
dag önskat att Statsutskottet hade tillstyrkt
Huru 1809 års Ständer ansågo hofhållningens
behof synes först och främst af det anslag som
då beviljades Konucg Cirl XIII och hvilket seder
mera genom Rikets Ständers behandling af Gua
deloupes-medlens redovisning 1815 och de vid 1825
åra Riksdag dessutom beviljade etthundrade tusen
di Rdr blifvit nära fördubbladt Men 1809 och
1810 årens Ständers åsigter ådagaläggas ännu me
ia genom det anslag af tjugufyra tusende Rdr som
för thronföljaren i oförgätligt minne Prins Carl
August beviljades och hvarmed hen ansåg sig väl
belåten
Jig har under min lefnads b ?na aldrig kunnat
lära mig inse och begripa hvarföre Statens hög
sta cher och dess familj skall behöfva en så för
näm och talrik uppassning eller som det kallas
uppvaktning Jsg hur aldrig kunnat göra mig be
gripligt att statens nytta fordrar underhållet af ett
så kostsamt hofstall derföre att den förnäma upp
vaktningen skall på statens bekostnad transportera
sig uti hofvets vagnar Jag kan med ett ord ic
ke göra mig förklarligt att de gamla uråldriga
hofattributionerne till en onödig och öfverflödig
tunga för folken qvarstå sedan illusionerne i des
sa hänseenden äro försvunna och sedan folkbe
greppet klarnat till ett oförtäckt ogillande af dessa
ofarmligheter hvilkas välde öfver opinionerne ieke
allenast är skingradt utan helt och hållet tillintet
gjord
Jsg lefver i öfvertygelsen att den monark bvfi
ken först allvarligast och med fullkomlig ärlighet
omgaf sig med republikanska institutioner skulle
blifva den som i det längsta uppehöll sig och att
derigenom en dynasti i folkets tillgifvenhet ocb
kärlek bildar en rot af vida krartigare natur än
den som tillvägabringas genom den gamla monar
kiska hofhållningens princip hvilken mellan re
gent regentslägt och folket bildar skiljomurar af
staten betungande hofmän som utan nsgon synbar
nytta och u 'an något fattligt behof hos oss medta
ga så betydlig del af anslagen för första hufvud
titeln att om en riktig räkning uppgjorde» gan
ska säkert den minsta delen utaf de för hofhållnin
gen anslagne summor tillgodonjutas af de KongL
och Furstl personligheterna Jag bar aldrig kun
nat göra mig begripligt att hofhållningen icke
skulle kunnat inrättas på ett sätt som gjorde Riks
marskalkar Öfverstekammarherrar Hofmarskalkar
Kammarherrar m m sådant alldeles obehöfllgt
Jsg föreställer mig att en mindre förnäm uppvakt
ning skulle kunnat åstadkomma fullt ut detsamma
och för vida bättre köp än den personal som in
om hofven mera för glansen paradera än de i sjelf
va verket göra någon nytta Jjg har skådat ställ
ningar cch förhållanden ifrån för nära håll för att
icke känna dem ech jag vet ganska väl att äfven
bland andra 1809 års motgångar ett olyckaöde vil
i
le att icke en gång det gamla bofvet trädde å sido j
ehuru regenten föll Vi hsfva oekså oaktadt vårt
förändrade asatsskick gjort föga framsteg pä den
konstitutionella banan derigenom att den gamla
tidens allenastyrandet mest tillgifne personer ge-
nast bemästrade sig maklinBytelsen och fortsatte den
ännu pågåeode strid som vi dagligen kämpa men
i afseende å tjesstgörande oeh titulerad hofpersonal
hafva vi gjort så stora framsteg att jsg oförtäckt
nödgas erkänna mig en gång hafva hoppati belt J
andra reiultater från en af folkfriheteraes och
jemnlikbeteni mest beryktade förfäktare serdsles
sedan det blef faktiskt bevisadt att den store Ne
poleons ända till löjlighet gränsande hofomgifoing
isgalunda förmådde åt honom bibehålla Franska na
tionens förtroende och kärlek då han frånträdde
folkets sak och antog den gamla dynastiska sitsen
att Han var Staten
Det är på dessa skäl och under en orubblig öf
vertygelse att ett lysande hof och en lysande hof
hållning numera äro mindre passande för Sverige
cch Narige än för något annat land i verlden som
jag bade önskat nediättning i Första Hufvudtiteln
och som jag nu nedlägger min reservation emot det
fattade beslutet
— — — — — — »
tflägsnire Sophie Magdalena och Mor» Jocknar för
iandtmätarne medför en förböjning af deras årliga
lön (ifrån dan 1 Juli detta år till 700 Rdr Bko
samt för styresmannen till 833 Rdr IS sk samma
mynt — Af storskiftesmedlen hade under iret
8 367 Rdr 39 sk 6 rst blifvit använde och utgjor
de vid årets slut behållningen i ränteriet 3 ,901 Rdr
9 sk 3 rst (Statstidn
DEN GULA BOKEN
Våra Läsare torde ännu påminna sig det
uppseende och den »skandal» som för ett par
är sedan väcktes af ett par skrifter under ti
tel Ven Röda boken och Den Marmorera .de
Boken samt huru dessa skrifter sedan förde i
släptåg med sig andra firmor af något när li
kadan benämning men olika innehåll såsom
den loyala- uffvita Boken» den roliga uAfvita
Bokenu med flera Lika bekant är att flere
af dessa «böcker» gåfvo dåvarande t .f Hofkans
leren Hr von Hartmansd $r (f mycket bekym
mer Hvem skulle då tro att bemälde Herre
sjelf skulle framträda med en bok af ännu bjer
tare kulör nämligen den gu Imedlertid bar
man för omkring en vecka sedan at honom fått
ett arbete «om svenska statsverkets tillgångar
och behof åren 18 #9—1845» som na allmänt
inom Riksstånden går under benämningen den
gula boken Det är nämligen ett med moti
ver försedt statsregleringsförslag i stor qvart
inhäftad i det allra grannaste chromg»la om
slag Hvad innehållet beträffar så kan det
väl icke sagas vara gw !t men är i stället upp
fylldt af «guil och gröna skogar» som är något
ändå bättre det går ut på att visa huraledes
idet för svenska folket icke blott räcker rike
ligen till att bevilja allt hvad Regeringen be
gärt vid denna Riksdag utan äfven blir &fver
Man kunde när man läst det blifva frestad
att tro det den värde Författaren kommit i
besittning a5 sjelfva enkans oljokruka
Vi hade just bespetsat oss på att företaga
en recension af detta arbete då vi på det
angenämaste funno oss förekomne derigenom
att Hr GreJve Frölich på Riddarhuset upp
läste ett anförande som gjorde all vidare
möda i detta hänseende å vår sida åtminstone
för närvarande öfverflödig Detta anförande
gifver icke allenast begrepp om Hr von Hart
mansdorffs bufvudmaximer i fall någon ännu
skalle vara okunnig derom utan innehåller äf
ven en så god vederläggning af principerna deri
»•tt vi jemväl anse oss böra i vårt blad med¬
j det förnämligaste deraf
»Äfven jag blef i början af förra Lördsgiplenum
begåfvad med ett exemplar af Hr von Barlmans
<terffs »krift ora svenska statsverkets tillgångar och
behof och fick tillfälle se &an jag genomläst det
väseudtllgaste deraf på eftermiddagen erfara af
diskussionens halt att de i samma skrift yrkad»
Mtser tsgit behörig skruf som man säger Flere
gånger och i synnerhet när
fråga var om mantals
J pengarne samt om den så kallade lagmans- och
bäradshöfdingeräntan fann jag mig frestad att er-
bjuda något motstånd men då så mänga andra
skickliga Talare försökte det förgäves dä efter
den hyllning Förf nyligen erhållit af Riddarhusets
majoritet då hans numera säkrare ton och förnyade
segrar vid voteringarne borde öfvertyga en hvar
om hvad klockan var slagen ville jag icke längre
med mundtliga yttranden i detaljämnen inlåta mig
I en onödig ordväxling Hr von Hartmansdorff är
dessutom nu sedan han åt en än större offentlig
het genom sin i tryck utgifne skrift erbjudit sina
förut yttrade sstaer i beskattningsväg med en ut
förlighet och tillämpning som icke mera kan miss
förstås berättigad att få ett mera öfverlagdt och
bestämdt genmäle än som under en mundilig dis
kussion är möjligt än mer som jsg i början af
Riksdagen af hans för mitt omdöme vidriga satser
föranleddes att betvifla verkligheten af hans si be
skitfade öfvertygelse bar jsg sedermera ej allenast
yttrat utan inom mig stadgat den fasta tro att
han ej ser sakerna annorlunda än så som han här
drifver dem och ifrån samma stund jag detta tror
känner jsg icke mera någon böjelse att med bit
terhet möta honom i debatten Striden år derföre
icke längre personlig Mera djupgående riktad åt
detta samhälles grundvalar skall den icke afstad
na om än i en passionerad debatt inom detta rum
den ena ledamoten besegrar den andra nej efter
det progam som förbemälte ihärdiga ocb i ett visst
afseende med öfverlägsen skicklighet begäfvade le
dare kungjort i ett ögonblick då Konungen oansedt
den nya organiiationen icke bar någon enda Råd
givare vid ain thron som icke säges vara stadd på
flyttning då det således är öppet tillfälle för alla
oansvarige Rådgifvare att träda fram på vädjobanan
då med andra ord man leke från någon Konungens
afgående Miniater lärer få höra vederläggning af
programmet utandetaamma tydligen med arseende
på tiden när det framträdde i dagsljuset varit be
räknadt på den under sådane förhållanden pågå
ende ultimata statsregleringen vid denna Riksdag
och här redan är vordet kalladt «föiijmstfullt» ja
troligen kommer att läggas såsom trosartikel till
basis för voteringarne då säger jsg är det osan
nolikt att striden om dessa beskattningsåror skall
slutas förr än antingen svenika folket blifvit sy
stematiskt lämadt till sin slita skärf och med det
samma beröfvadt all kraft både till ekonomisk för
kofran ocb politiskt motstånd eller ock desse läror
blifvit praktiskt vederlagde på ett sätt att ingen
mer offentligen vågar att predika dem Det är
derföre under ovissheten om utgången af denna
strid oeh dess följder i andra afseenden och då
jag finner mig nödsakad åtminstone vid denna
Rikadag och på detta rum sträcka gevär för ofver-
bedröfvelse än harm nu I
makten jag med mera
uppträder med niera anmärkningar rörande grund-
— -v v» ,n ,H
satsernas halt Såsom «haitv»rk» torde desse pa
tredje dagen framburne anmärkningar än mera för
tjena ursäkt än den skrift mot hvilken de äro
riktsde och som ehvad förmåga till forskning de
taljkännedom och kombinationsförmåga den ådaga
lägger jemväl onekligen vittnar derom att För
fattaren haft tid begrunda om hans hufvudsatscr
dem han velat bevisa äro i sig sjelf rikliga
Såsom sådane har jag hos Författaren uppfattat
följande
l :o Alt slöra tillgångar ej allenast r >u finnas 1
utan framgent kunna påräknas till skattebidrag
2 :o Att Förfallaren troll sig kunna bevisa rik
tigheten af den första satsen dels genom hänvis
ning på besparda skattemedel och dels med en kal
kyl öfver Sverges folkmängd i förhållande så väl
till hvad der före förlusUn af Finland varil som
till brödrariket Norge och andra länders befolk
ning och skällt b lopp
I följd hvaraf han för del S :e utan vidare under
sökning liksom tagit för afgjordt att tillgångarna
borde användas eller som han säger «alt de ur
hö f
des»
STOCKHOLM den 14
— Till de fredliga utsigter gårdagens och
denna dagens utländska poster framställa i af
seende på förhållanderne emellan Frankrike och
Englacd tro vi oss böra tillägga att ett en
skildt bref från London till redaktionen date
radt den 7 dennes (således af sednare datum än
tidningarne derifrån öfver Hamburg af en person
som vanligen är väl underrättad bestämdt sä
ger att ingen hvars omdöme ägde någon vigt
der trodde på krig eller fortfarande missför
stånd med Frankrike
— Tidningarne med dagens utländska post
berätta att Konungen af Belgien förlänat Fri
herre Berzelius Leopoldsorden
— Af den Ifrån Konunungens befallnlngshifvan
de till Kongl M»j :t ingifna berättelse om Siorskif
tesverkets fortgång inom Stora Kopparbergs län
under år 1859 inhemtas att sedan kartor och be
skrifningar öfver Rättviks socken blifvit under förra
hälften af året fullbordsde en del af de vid verket
anställde landtmätare förordnades att verkställa gra
deringen af Obre »ockens skogsmark hvilken för
rättning jemte kompletterandet af denna sockens
kartor och beskrifningar under Oktober månad
afslutades under tiden flyttades af de öfriga Iandt
mätarne storskiftet till Sophie Magdalena socken
och affattades innan Oktober månads utgång der
städes 3 ,830 tunni jord äfvensom en del af ine
gorna graderades Med November månad börjades
vinterarbetena bestående af uträkning af Ohre
sockens skogskartor Den tilltänkta klyfningen af
öfverbesutna lägenheter i Gagnef samt undersök
ningen angående de odlingar hvilka i Nås och
Floda under den af Kongl Maj :t till obesutna lä
genheters sammanlösande förunnade anståndstid
kunnat tillvägabringas bade af Kommiasionaltndt
mätaren Lindstedt såsom t f styresman icke
medhunnit» Äfven hade (lere af Iandtmätarne län
gre eller kortare tid blifvit genom den då gångba
ra rödsoten urståndsatte att arbeta Ar siatnämn
da orsak kunde Landshöfdingeembetet icke ännu
föreslå minimi beloppet af det arbete som af hvarje
landtmätare för året borde fullgöras men anhöll
att på grund af innevarande års erfarenhat fram
deles få inkomma med förslag i detta ämne — Vid
det särskilda storskiftet i Stora Tuna hade inom
Amsbergs Bro och Tjernbygge fjerdingar i Ofvan
bro socknedel åbodelningen blifvit å karta upp
gjord och till det mesta utstakad hvarvid nära
12 ,700 tunnland inegor blifvit skiftade mellan 1139
delegare hvrarjemte uträkningen af skogsmarken
derstädes fullbordats I atombro socknedel ar St
Tuna afmättes under året 1 942 tunni åker och
äng samt 463 tunni lmpedlmenter så att derstädes
inalles 8 ,108 tunni blifvit å karta lagde och hvar
af 1 ,870 under sommaren graderades — Under
hela året vir en person syllelsatt med upprättandet
af jordboken öfver Leksands socken
— Ändteligen
föreslår Landshöfdingeembetet med afseende på de
ökade kostnader »om göromålens flyttning till de
Det år häraf uppenbart att Författaren summa
riskt tror aig kunna bedöma folkets förmögenheter
efter statskassans saldo utan afseende derå att
bristen i folkets rörelsekapital möjligen kan här
röra åtminstone till en stor del frän en sedan si
sta Riksdag alltför stark uppsugning till stats
kassan
Eller att han anser det factum att höga skatter
en gång kunnat utkräfvas aåaom tillförlitlig grund
för antagande af en fortfarande förmåga dertill
Eller att förmågan till skattebidrag skulle stå i
direkt förhållande till folkmängden
Eller att folkmängdens ökning är ett resultat af
samma orsaker i alla länder så att analoga slut
satser deraf kunna dragas för välståndet i ett land
i fall det är bevisligt att verkligt välstånd föran
ledt folkökningen i något visst Eller
Att i allmänhet det är genom siffarberäknlngar
slutsatser uti statsekonomiska frågor kunna bevi
sas när de visa sig i uppenbar strid med de symp
tomer som en resonnerad uppfattning af ett rolks
framsteg i industri i lernadisätt oca slutligen af
dess egen opinion om sig ajelft i alla dessa hän
seenden ådagalägger för en hvar som icke med
fördomsfullhet ocb ensidighet tillsluter både ögon
och öron
Lisom oss nu genomgå dessa satser den ena
efter den andra
Begreppet om förmögenhet är ett af do mest o
besiä ^da som kan gifvas Der finnes ingenting
positivt utan alltsamman är relativt till det lef
nadssätt som af tidekvarfvet och folkets sedvanor
inledet Dervid finnes som jag trsr blott en en
da fast utgångspunkt nemi den att om brist pi
naturliga och helsosamma lifsmedel tvingar en del
af befolkningen till nemadiska ströftåg från sin
hemort till en annan om gulbeten i deras anlets
drag offh trasorna på deras kroppar visa att de
saknat tillräcklig föda oah kläder så måste de ie
ke mer kunna räknas ibland de förmögne 1 de
orter dit dessa nomader vandrat må väl finnas till
en börjas så mycken förmögenhet att man haft fö
da för dagen och några kläder att meddela åt de
mera behöfvande men ä å 3 års missvexter un
der hvilka likväl förhöjda skatter härja lika myc
ket som elementerna uttömma lätt förråden af upp
lagd eller besparad förmögenhet der den endast
kan bero af jordens afkastning Först sedan man
ar denna utgångspunkt ar ieke förmögna dem man
vid uppsucamering af folkmängden bordt afdraga
från de beskattningggilde öfverräknat de öfriges
eller de e5 kallade förmögnes antal tror jag att
man kunde göra sig begrepp om förmågan hos ett
folk att bära skatter 1 alla fall är menaiskan ic
ke ett djur födt att Deskattas liksom äsuan att
draga bördor Så vida m»n icke vill påstå det
mennfskao lefver i samhälle endast för att med för
enade krafter lättare kunna förvärfva rikedom än
måhända för att förhjelpa andra dertill utan rast
heldre måste medgifvas att hon är satt i »ambäll»
egentligen för att förädla hela sitt fysiska intellek
tuella och moraliska väsende så vill jag Icke för
min del medgifva att do verkligen förmögne äro
förpligtade obetingadt tilllsläppa en del af sin för
mögenhet ulan sivida de erkänna att deras bi
dreg i sjelfva verket begagnas såsom medel att yt
terligare försäkra ocb bereda deras välstånd Men
att härom ingä i vidare utveckling torde anses va
ra alltför tidigt ja alldeles förgäfves så länge för
fattarens idé om rationell beskattningslära ännu
står på den pankt att han här viva voce kan för
klara det eu 17 års yngling som ingenting äger
mer än sin arbetskraft är lik-a beikattningsgild som
den förmögne och derföre ovilkorligen bör beläg
gas med mantalsafgift för att sedan antingen :an
kommer att äga något ellar ej snart sagdt under
hela sin lifstid eller Åtminstone den arbetsföra de
len deraf offra åt den redan skuldfria ja snart rik
blifua Sratskaasan Hr v H :s åsigt är således
den att det är arbetskraften och icke dess produkt
som är föremål för beskattning Ja «å är det verk
ligen hos »Ma slefvar och hes alla lifegna ty de
ras arbetskiart är deras herrars egendom men in
om så kallade fria nationer der folket har rätt att
beskatta sig sjelf der lyssnar man vanligen till en
sundare statshushållningslära som visar att ar
betskraften fordrar kapital far att komma i behö
rig verksamhet till sin egen och det allmännas verk
liga båtnad att i den mån detta kapital vexer blir
arbetskraften både mera produktiv och mera för
ädlad och således långt ifrån att beröfva den ar
betande första grundpläten den han för sin blif
vande möjliga förmögenhet med sttt arbete efter
afdrag af lefnsdskoatnad besparar det endast är
å verklig förmögenhet eller behållen vinst å hopsam
ladt kapital som Staten bör grunda sin rätt till
skattebidrag
Men — säger Hr v H — «Bränvinsflaskan 1
drängens fiicka bevisar ett öfverflöd att beskatta !»
Det simpla svaret härå vore att om Hf v 15 kan
utarbeta en författning efter hvilken de som be
finnas bärande bränvinsflaskcr i fickan kunna till
förlitligen erteppas och inställts inför beskattnings
kommittéea så må han försöka men intilldess et t
sådant försök lyckats torde det vara nog orättvist
att beskatta all arbetskraft i Sverige slsom verklig
förmögenhet derföre alt ty värr det bänder att
arbetskraften hos en stor del af vår allmoge för
slöss och förstöres af bränvins supande Lefnads
sättet här i landet kan icke i allmänhet fördömas
såsom alltför yppigt der motsatsen inträffar är det
en följd af exemplet ofvanifrån På samhällets höj—
der om han så anser nödigt borde således lyxen
först inskränkas men att stäfja njutningslusten ge
nom beskattning är i det ringaste ssgdt ändamåls
löst i detta tidehvarf i fall det varit Böjligt då f
d Konungen lät utgå påbud om Temdubbel bevill
ning och om inlefierering af allt silfver samti
digt med stränga åtvarninjer emot öfvejflöd cch
kaffedrickning ro na Erfarenheten borde likväl
vara varnande rör tillämpningen af dylika grund
satser Här pa Riddarhuset kan till en tid all
ting sägas och vinna medhåll
Att Statskassan blifvit under sista quinqueoni
um full och öfverfull kan omöjligen af mig an
ses såsom nagomiDg att fröjdas öfver Bsn hede
väl en skuld vid sista Riksdag men som alldeles
icke var preassnde Också var det efter hvad jag
tror ingalunda den större massans af repreaenta
tionen mening att denna skuld ovilkorligen borde
1UR al uouua Btulu
inti nSgt Rjk (d betaU u an var det endast
dgn ,äga b ,räknicgc
B
n af SlstgTerkets ordinarie in
koffister och den höga bevillningen i tull och an
nan bevillnings-väg som åstadkommit resultatet
hvilket resultat kunnat vara fröjdesamt nog om
skördarne cch konjunkturen af rikets exportartik
lar medgifvit en motsvarande tillökning i folkets
kassabehållningar men då förhållandet uppenbarli
gen blirvit motsatt har Statskassans blomstrande
tillstånd skett på bekostnad af det för vidare pro
duktlon nödiga rörelsekapitalet Hr v H ken ic
ke vara i okunnighet om att en stor del industri
idkare inom landet aro skuldsatte — äfven om de
pä det hela anses förmögne Menar nu Hr v H
att desse skulle anse det klok» att genast inbeta
la till sine gäldenärer de af dCm erfcållne förlags
kspitaler utan att de ens blifvit ktäfde eller upp
lärde cch blott och bart för ä *an att vara skuld
ffle ehuru sådan inbetalning både till påföljd
att de icke längre med samma drift ocb vinst kun
de fortsätta sin rörelse Visst icke Men unge
fär detsamma har nationen gjort då öen tömt sia®
egna fickor för att i otid fylla Statsluisan
Hvad dernäit beträffar vissheten om fortfarande
möjlighet att utgöra höga skatter för det nan en
gång få« dem i gång så är förhin *Bd9t dejctauMt-
i Se förortol ii fftrita perioden

Sida 3

fQr solklart att dermed längre behöfva upptaga
tiden
JDan näst antecknade satsen om direkt aritme
tiskt förhållande emellan förmågan hos ett land att
bära skatter och dess befolkning ea sati som ut
gör liksom grundpelaren i hela Hr v H :s afhand
ling förtjenade visserligen en vidlyftigare mera ve
teaskapligt deducsrad vederläggning men Rldd o
Adeln vill troligen skynda till att reglera Staten
och besluta om utgifterna thjförutan Jag mi der
före sä knapphändigt som möjligt erinra att obe
länjcH hvad redan i det föregående är antydt om
den väsendtllga olikheten emellan förmögenheten 1
den ena orten jemförd med andra och folkklasser
na sins emellan kan på sätt jag i ett annat ytt
ra ade vid denna Riksdag sökt bevisa folkökningen
vara ett resultat just af raka motsatsen mot växan
de national-förmögenhet ja af en under frånvaro
af allt sådant välstånd som leder till beräkning
måttlighet och försigtighet ohejdad af ingen upp
läsning ingen refUxionsförmåga ingen annan än
sinlig rtjutning kapabel pauperism Nationalrike
dom och välstånd är dessutom alldeles Icke ett och
detsamma Inom en nation kan finnas en tillräck
ligt stor massa af rikedom och produktions-förmå
ga men om man icke tillsett huruvida lagarne äro
äudemå senliga för kapitalernas i naturlig väg ske
ende fördelning allt som de produceras si förrå
der man alltför mycken okunnighet vid bestämmtn
det af skattebeloppen om man tror att en lika rik
stat med en någerlunda lika fördelad förmögenhet
får tjena till möaster hvarefter den förstnämnde
om också lika rik och till befolkningen lika stor
kan uthärda lika beskattning då t ex en liten
del blott äger mycket och resten eller de så kal
lade p-oletärer mindre än intet 0 'saken till miss
taget ligger deri att de rika som väl tåla beskatt
ning kommer man icke ät emedan förmögenheten
ofta då dea är stor är af beskaffenhet att kunna
döljas hvaremot deras sam är synlig i de min
dre näringarne alltid faller under händerna H var
till tjenar det dä att kalkylera Sverges förmåga att
bära sk &tter efter dess folkmängd 1 förhållande till
andra länders med mindre vidsträckt jordyta med
jemnsre befolkning och till industriella biförtjen
ster jemte åkerbruket mera fördelaktigt placerade
Invånare Icse ens med den Norska kan Sverges
folkmängd i det bela jemföras Hvem känner ic
ke att det är fiikerlerna sjöfarten och till en del
trädlasthandeln som hos brödrafolket alstrat till
växt 1 förmögenhet ja som också nästan ensamme
uppbära beskattningen genom tullintrader och att
det är endast sedan jordbruket blifvit nära noa
skattefritt som detta sednare repat sig i Norge
Hvem inser icke att det är alldeles tvertom bär 1
landet ja si vida värre att det är här endast un
dantagsvis nigon bland de rikaste köpmännen som
genom Iicencer och monopoler samt extra speku
lationer kunna förvärfva rikedom under det små
handlare så i sjöstäder som uppstäder med få un
dantag arbeta på undergång Att ibland vår tjen
stemanna-personal det är samma förhållande nem
ligen en alltför ojemn distribution si att de hög
sta taga lejonparten under ringa arbete emedan
de lägre hafva skål att klaga öfver alltför knapp
och beskattad aflöning att dessutom ingen aflöning
kan försli om befallning eller exempel föranleda
till pril och prakt dyra och ständigt förändrade
uniforms-prydnader o s v Lika oriktigt och för
villande som jemförelsen är med andra länder är
den af Förf anställda om förhållandena ifrån 1696
och ifrån perioden af Finlands förlust med da nu
varande Förhållandet är att det icke Honas några
förhållanden af hvilka man 1 denna väg utan att
blottställa sig för de största sofismer — hvilka jag
trodde skulle vara försvunna med den historiska
skolan •— kan draga slutsatser till hvad som är
lagom beskattning Problemet vore väl att få reda
på detta lagom men historien vet icke att berätta
om skatterna vid de uppgifna perioderna voro la
gom och om de äfven kunde det så blir slutsat
sen snarare den att vi måste försätta oss tillbaka
i det dåvarande status guo än au nu under för
ändrade anspråk hos alla folkklasser genom en sti
gande civilisation skatterna kunna och böra vara
lika stora Hr v H torda häraf se att om jag än
förlitar mig pi riktigheten af hsns historiska aifT
ror så verka de på min öfvertygelse siiom vore
de endast nollor Att jag för öfrigt äfven i Hr v
HartmansdorfTs beräkningar skulle få se växelkur
sen åberopas väcker hos mig besynnerliga refle
xioner Men dessa torde vara bäst tömma hos mig
•jelf tilldess jag vid en kommande Riksdtg får lä
sa Hrr Bankofullmäktiges berättelse Med ett ord
beskattnings-lärans tbeorl den hemtas Hvarken ur
bäfderna eller vexelkontrollörens rapporter Den är
byggd på den allmänna känslan för rätt och billig
bet som bjuder att låta en hvar få behålla af sitt
«gna förvärfvade sä mycket som möjligt och allt
hvad som icke för det allmänna tarfva I tillämp
ningen af theorien fordras framför allt att noga
ltänca orternas rörelse och ekonomiska ställning för
närvarande samt att klokt bedöma olikheterna
Sverges befolkning får ej i beskattningaväg skä
ras öfver en kam Den delen deraf som kan an
«es passllgt förmögen måste skonas emedan den
så ofta måste anlitas för att gifva undsättning åt
sina nomadiska medborgare hvilka egentligen tor
de utgöra den starkast prokreativa delen Om väl
ståndet i vissa provinser onekligen tilltagit så bar
det åter så lingt jag kan minnas tillbaka varit i
andra stationärt och i somliga tillbakagående Att
med fullkomlig rättvisa utjemna detta förhållande
med beskattningen är omöjligt men deraf följer
Icke att man får beskatta äfven de fattigare ai
mycket som de förmögnare tila utan att man fast
hellre tår unna de förmögnare få behålla något af
sitt möjliga öfverflöd Ö 'veifl3d finnes dessutom
bos ett jämförligt ringa antal dem man icke åt
kommer och Ifall man det gjorde skulle flere af
dem draga hädan från ett land der föga säkerhet
finnes till stadig ekonomisk förkofran på ärlig väg
och der den personliga säkerbeten (förr större
här än i något annat börjar synbarligen dekline
ra antydande på moralisk sjukdom som dess lä
kare ännu icke synas förstå Måtte derföre de som
nu fått tömmarne för att styra beskattnings-machi
neriet något sansa sig innan de köra iastkärran
djupare ned än att åter de förmå uppdraga den
Med siffror må ingen längre än till en viss grad
föraöka visa den som vet sig vara utarmad att
han är rik man kan blifva mätt på siffror och fra
ser men denna mätthet efterföljes af en egen att
hunger hvilken icke så lätt stillas — Sat sapientil
Men tillgångar finnas säger man Än sen då frå
gar jag Ar det sagdt att de derföre skola gifvas
till spillo Visa oss ett u 'giftcr äro nödiga nyt
tiga och de skola då åtminstone af mig anses o
undgänglige Detta ar enda och Tätta bevisnings
sättet fastän msn derigenom icke så summariskt
kommer till störa anslag pä förtroende i de delar
der man icke kan bedöma förhållandena och ännu
mindre der man uppenbarligen finner att ansprå
ken äro öfverdrifna .»
hvad betyder rätteligen 57 § rege
ringsformen och hvad innebår
svenska folkets urgamla rätt att
sig beskatta
(Slut frän LSrsdagsbl
g
Af hvad hittills blifvit anfördt torde hvar
och en som opartiskt bedöme» saken finna
att den tolkningen af 37 § R F som förme
nar den enr 'ast gälla beviljandet af nya skat¬
a
t
ter och det tillägget att till upphäfvande
af någon af de äldre skall fordras konungens
samtycke icke finner något stöd i Grundla
gen ej heller i sakens natur ej heller i sta
tens verkliga intresse återstår då att un
dersöka den andra tolkningen och se om den
kan vara riktig Grundlagen skall tolkas efter
sin ordalydelse heter det huru var nu denna
ordalydelse Svenska folkets urgamla rätt att
sig beskatta utöfvas af Rikets Ständer allena
vid allmän Riksdag Hvarpå kan väl detta
allena syfta Hvad är det för en makts in
blandning i beskattningsfrågor som grundlagen
här velat förebygga Naturligtvis dens som
eljest vore sjelfskrifven till deltagande äfven i
sådana nämligen den andra statsmaktens Ko
nungens På ordet allena ligger denna § :s vigt
det är nyckeln till dess betydelse Månne nu
Grundlagens stiftare befarat att Konungens sam
tycke icke skulle erhållas till någon ny skatt
som Rikets Ständer ville sig åtaga En slik
i hela verldshistorien nästan oerhörd händelse
lära de så mycket mindre hafva tänkt uppå
som de i 59 § tvärtom förutsätta att Konun
gen skall begära bevillning till fyllande af
statens behof utöfver de ordinarie inkomsterna
Det måtte väl således vara i afseende på en
indragning ett upphäfvande af någon statsin
komst som de befarat att Konungen skulle vä
gra sitt samtycke i fall bau dervid skulle ega
någon talan derföre hafva de med det ordet
allena förbjudit en sådan inblandning Det är
eljest ordet beskatta som här är af vigt att
rätt förstå Det betyder pålägga skatter och
det betyder åtaga sig skatter månne det icke
också kan betyda besluta om skatter förordna
om skatter Af de tvänne förstnämnda bemär
kelserna kan endast den sednare här komma i
fråga och denna synes vara antagen af dem
som mena att Rikets Ständer endast ega att
bevilja och anslå ej att afskaffa och indraga
Men då det der alt sig beskatta kallas Svenska
folkets urgamla rättighet så måste man väl
tillstå att i fall nyssnämnda bemärkelse antages
det är en temligen skröplig rättighet som grund
lagen här velat garantera Svenska folket en
rättighet som intet folk lär afundas ty att be
vilja nya skatter har väl just icke någonsin an
setts så synnerligen hugneligt och afundsvärdt
det är en förmän som ingen regering lär nå
gonsin vägra sitt folk ty nog hafva regerin
garne befunnits beredvilliga att emottaga bara
folken varit beredvilliga att gifva Kanske är
Erik den heliges exempel det enda som kan
citeras på motsatsen Det torde således till en
början medgifvas att den der rättigheten att
sig beskatta måste betyda icke blott rättighet
att bevilja utan ock att afslå Så långt torde
vi nu alla vara ense Svenska folket skulle så
ledes här ega samma rättighet som i afseende
på stiftandet af allmän lag nemligen att dess
bifall fordras till regeringens proposition om
den skall blifva gällande Men hvarföre står
här då det der ordet allena hvarföre undan
tagas i 75 § Riksdagsordningen som bestäm
mer bvilka mål fordra Konungens och Stän
dernas samtycke just de mål som röra beskatt
ningen och de som bandia härom Innebär
57 § R F endast den meningen att Konun
gen ej kan utan Rikets Ständers samtycke på
lägga någon ny skatt då är den alldeles öfver
flödig ty detta innebålles i 75 § Skulle denna
satts ändiligen för bättre minne skull tvänne
gånger inskärpas så hade väl 57 § lått denna
ordalydelse Ej må Konungen ny skatt pålägga
utan Rikets Ständers samtycke vid allmän Riks
dag Vi befinna oss således ännu i bryderi
om betydelsen af det der ordet beskatta Men
månne icke grundlagen sjelf gifver någon led
ning någon antydning huru det skall tolkas
I hvad ordning och på hvad sätt är det som
Grundlagen föreskrifver att denna beskattnings
rätt skall utöfvas Enligt 30 § Riksdagsord
ningen åligger det StatsUtskottet att utröna
pröfva och föreslå det som till Stats- och Riks
gäldsverkens behof erfordras sedan nödiga in
dragningar och besparingar blifvit iakttagne
Hvad är det nu som skall indragas Icke kan
det väl vara löner anslagna åt statens embets
män sådant vore orättvist Men hvilka in
dragningar och besparingar kunna vara nödi
gare än de af statsutgifter som befinnas skad
liga äro eller blifvit bårdt tryckande och skä
ligen kunna försvinna eller utbytas mot andra
Skulle StatsUtskottet ingen vidare befattning
ega med de ordinarie inkomsterna än att laga
i beräkning den summa de inbringa då vore
det väl tillräckligt att denna summa för det
samma uppgåfves Men nu heter det att Ko
nungen skall för detta Utskott låta uppvisa
statsverkets tillstånd i alla dess delar till in
komster och utgifter fordringar och skulder
Utskottets pröfningsrätt måtte således icke in
skränka sig blott till utgifterna utan sträcka
sig äfven till inkomsterna båda delarne måste
inbegripas i det der ordet »statens regle
rande» Och när nu Utskottet inkommer tili
Rikets Ständer med en statsreglering deri en
inkomst-titel föreslås till indragning — det
måste väl åtminstone medgifvas att ingen la
tjens bokstaf förhindrar eller förbjuder att före
slå något sådant — huru skall ett sådant mål
då behandlas Jo derom lemnar 69 § R F
en tydlig och klar föreskrift men der namnes
ej ett ord om behofvet af någon kunglig be
kräftelse denna § är tvärtom i 75 § R O
uttryckligen undantagen från de mål som for
dra en slik bekräftelse Den omtvistade 57 §
R F kan således ingenting annat innebära än
att Rikets Ständer ega att å allmän Riksdag
allena bestämma statens både inkomster och
utgifter allena besluta om skatterna allena af
göra mål som röra beskattningen Grundlagens
syftemål och anda gifver också stöd åt denna
tolkning den har velat uppdraga statsmakter
na hvar sin del af lagstiftningen den ekono
miska lagstiftningen åt Konungen beskattnings
lagstiftningen åt Ständerna och den egentliga
allmänna lagstiftningen åt båda gemensamt
o
g
t
b
m
b
s
s
i
s
v
d
e
l
s
u
n
s
h
p
m
n
v
m
t
k
e
e
s
n
r
a
t
a
a
n
m
i
u
e
f
n
a
t
h
e
i
l
n
En eller annan reflexion ännu angående
detta ämne torde ej vara ur vägen Skulle
Rikets Ständer endast ega att bevilja nya ut
gifter ej att upphäfva gamla så skulle en be
villning utgående under utomordentliga om
ständigheter då folket vore nödsakadt anstränga
sin yttersta förmåga för sitt sjelfbestånd lätte
ligen kunna förvandlas till en skatt som det
ej mer berodde på folket att slippa ifrån Man
befarar att Rikets Ständer kunde missbruka sin
makt sa att de genom en illa afpassad njugg
het satte statens välfärd på spel det torde
vara likaså tänkbart att de genom öfverdrifven
frikostighet kunna missbruka den till folkets
utarmning och om man af det förflutna eger
att sluta till det tillkommande hvilketdera är
då mera sannolikt Man genomögne de ser
skilda Riksdagarnes statsanslag sedan 1809
Den sednare vådan afböjes likväl icke genom
Regeringen medgifven makt att hindra afskaffan
det af vissa utskylder Skulle deremot någon
gång så hända att Rikets Ständer genom vä
grade anslag satte Regeringen ur stånd att
hålla statsmachinen i gång sä har ju Regerin
gen den utvägen -öppen att vädja till folket
genom sammankallande af Urtima Riksdag se
dan den förra efter 4 månader blifvit upplöst
och andra ombud kunna då ändra hvad de
förre gjort innan några menliga följder ännu
hunnit utveckla sig Men hvem skall folket
vädja till om det blifvit beskattadt till ruin
och undergång månne till Regeringen Visser
ligen om det icke vore just dess omätteliga
penningebegär som egentligen vållat den öf
verdrifna beskattningen Folket har icke i sin
makt att efter 30 dagar skicka nya fullmäktige
för att afvärja det onda de förra genom miss
bruket af sitt förtroende vållat det måste
draga sitt kors i sina modiga 5 år och det
gör det väl ock med tålamod så länge appa
rence är att det efter den tiden kan afhjelpas
Men om det kan förutses att någon lindring på
flera tiotal år ej är att iörvänta — sådant kan
inträffa om Rikets Ständer en gång öka de så
kallade ordinarie statsinkomsterna i stället för
bevillningen t ex höja mantalspengarne till
10 Rdr på person och om dessa ej skulle
kunna minskas eller afskaffas utan Regeringens
samtycke — har folket då en Regering blind
för dess armod en Regering som ständigt pre
dikar om landets stigande välstånd under del
fattigdomen oerhördt tillvexer och en allmän
brist och nöd råder i landet en Regering sy
stematisk i att fordra ökade statsanslag och
kraftfull i att genomdrifva dem hvem skall
folket då vädja till Det är ju klart att en så
dan Regering ej afstår något af de inkomster
som utan dess bifall ej kunna afskaffas att vä
dja till den vore således en orimlighet Det
är deremot fara värdt att det vädjar till nå
got som kallas folkens ultima ratio Så gjorde
fordom i slikt fall det Svenska under Engel
brecht Troligen voro likväl Svenska folkets
skatter under den store Gustaf Adolf serdeles
medan Elfsborgs lösen utgick fullt ut så tryc
kande som under Margaretha och Erik al Pom
mern men man utgjorde dem dock tåligt
hvarföre Jo emedan folket sjelft genom sina
tfttibud hade dem beviljat och visste eller åt
minstone hoppades att genom samma ombud
få dem afskaffade att man således icke behöfde
taga sin tillflykt till ultima ratio Man be
sinne derföre om det ej är farligare att från
känna Rikets Ständer den uteslutande rätten
att besluta om statsinkomsterna än att erkänna
den Sä länge folket vet att det beror på
Rikets Ständer det vill säga på dess egna om
bud att afskaffa tryckande utlagor så kan
om dessa ändock fortfara dess harm åtminstone
icke uteslutande riktas mot Regeringen Det
hoppas alltid på en blifvande Riksdag och
detta hopp uppehåller både dess mod och dess
tålamod Man bör ej beröfva folket detta hopp
ty det kau väl behöfvas man bör ej leda ett
deladt missnöje odeladt på legeringen ty den
torde hafva nog med den andel den redan har
Intet missnöje är för en Regering farligare än
det öfver tryckande skatter ty det är massans
missnöje och massan är ändå ett vigtigt ele
ment i staten Den är det mäktigaste elemen
tet när dess tröga väsen kommer sig i rörelse
ty den har styrkan i sina händer Långsamt
mognar dess öfvertygelse det är sannt der
före förblifver den ock i det längsta neutral
vid den politiska strid som föres inom theo
riernas område och denna strid öfvergår svår
ligen in på handlingens så länge denna makten
förblifver neutral ty på detta område är det
på den som tvistens slitande beror den är det
som tillämpar ultima ratio Men så trög den
är att gifva akt uppå och fatta theorier så
uppmärksam är den deremot på de praktiska
omständigheterna skatter och utgifter och in
gen inbillar den att en Riksdaler är en slant
ty här gällpr ordspråket pengarna tala Man
bör också icke just så mycket undra på att
massan är serdeles intresserad vid det som rör
beskattningen ty det är ändå den det hufvud
sakligen gäller den heter icke för roskull på
sina ställen misera contribuens plebs Der den
icke sjelf rätt väl vet om den hör till menni
skors antal eller till lastdjurens der låter den
väl ock handtera sig nära nog som ett last
djur och drar och bär tills den stupar men
ett folk som känner sitt menniskovärde serde
les ett som vet sig ändå hafva någon talan i
samhället går det ej an att alldeles nedtrycka
under skatternas tyngd Det lärer ej kunna
nekas att det är missnöjet öfver tryckande
skatter som egentligen föder revolutioner Kan
hända är intet lands historia så rikt på exem
pel i detta fall som vårt lands Det var detta
missnöje som såsom nämdt är vållade uppres
ningen under Engelbrecht hvilken i sjelfva
verket gaf Kalmare unionen banesåret detta
missnöje som uppsatte Carl XI :s enväldiga
thron pä gruset af 1600 :talets krossade aristo
krati detta missnöje som åter störtade den
enväldiga thronen efter Carl XTI :s död och åter
v
f
m
d
m
m
f
m
m
m
b
b
l
l
j
s
k
s
t
o
S
i
t
t
R
k
h
E
e
R
g
d
s
fo
s
s
d
b
g
k
e
ju
a
p
v
s
l
e
e
a
t
n
n
e
n
s
r
r
m
n
t
t
e
u
t
n
a
n
e
e
t
å
n
å
r
l
e
s
d
l
uppsatte aristokratien Hade icke Carl XII :s
utomordentliga hjelteanda ingilvit hans folk
denna entusiasm som älven det oerhördaste
lidande icke kunde släcka som framställde ho
nom i glansen af ett öfvermenskligt väsen af
hvilket man kunde vänta underverk och hop
pas der efter mensklig beräkning allt hopp var
ute så hade den enväldiga thronen säkert re
dan i hans tid fallit och han sjelf med den
Det var imedlertid nära deran alt han akulle
hafva fått för alltid stanna qvar i Turkiet
Hade deremot den oerhörda beskattningen i
hans tid ej existerat så stode sannolikt ännu
i dag en enväldig thron qvar i Sverige så väl
som i Danmark Preussen och flerestädes Och
hvem vet om icke sjelfve Gustaf IV Adolph
setat qvar på thronen ett eller annat år eller
kanske all sin tid om han ej påhudit den o
erhörda krigskontributionen 1809 ty en faktion
störtar ej en regering så länge denna ej förlo
rat sitt folks förtroende Den vågar ej åstad
till ett så farligt företag utan i b .räkning på
massans antingen apathi eller missnöje Hvad
äfven blott en principfråga angående beskatt
ning verkar hos ett folk med gammal sjelfstän
dighetsanda det visar Förenta Staternas i A
merika exempel Fiån hvad synpunkt man än
må se saken torde det således vara som sagdt
är långt mindre farligt att erkänna folkets na
turliga och här verkligen lagliga rätt att en
samt bestämma sina statsutskylder än att icke
erkänna den
Denna rätt kallas Svenska folkets urgamla
rätt Dermed antyder sjelfva grundlagen att
ingen statsutskyld i Sverige finnes som icke
ursprungligen är beviljad af folket åtminstone
att ingen sådan lagligen kunnat tillkomma utan
sådan bevillning Hvar man vet ju ock att en
stor del af de så kallade ordinarie statsinkom
sterna ursprungligen varit en tillfällig bevill
ning tillkommen under de krigiska tiderna på
1600-talet Ingen lärer bestrida att dessa ut
skylder både då voro och ännu äro högst tryc
kande De beviljades under det Sverige höll
uppå att göra eröfringar och strida om prin
cipatet i Europa Nu äro eröfringame förlora
de och på principatet i Europa har Sverige af
sagt sig till och med de sista vanmäktiga an
språken genom Pommerns afträdande men skat
terna stå qvar och man vill till och med för
klara dem för beständiga orubbeliga oantaste
liga för något hvartill Regeringen har full e
ganderätt Sedan den sjelf erkänt att ända
målet hvartill de beviljades ej mer kommer i
fråga har den således fått full eganderätt till
dem I Det har blifvit anmärkt att de ej med
Rikets Ständers bifall utan blott genom en
kunglig förordning blifvit förklarade för ordi
narie Anmärkningen är visserligen riktig men
inverkar ej på saken så mycket som man tyc
kes föreställa sig Ty om ock Rikels S 'änder
erkänt dem för ordinarie hvilket de väl ock
consensu tacito gjort hvad betyder då det Jo
det betyder att de erkänt dem för statens van
liga inkomster som en längre tid utgått och
sannolikt ännu länge skulle komma att utgå
Minst kunde vid grundlagens stiftande år 1809
någon utsigt vara till deras snara försvinnande
ty man både som sagdt är ännu brinnande
krig hade riksskulden hade ännu ej afträdt
Finland ej Pommern man hade ej uppgifvit
anspråken att vara hvad man varit både Men
om ock Rikets Ständer straxt när dessa gärder
beviljades eller sedermera för längre eller kor
tare tid tillbaka förklarat dem för evärdeliga
hvad kraft och verkan hade då detta medfört
Svenska folket har från urgamla tider haft rät
tighet att beskatta sig sjelft heter det men har
det väl någonsin haft rätt att beskatta sina ef
terkommande — Se der en fråga som torde
vara vigtigare än mången anar en fråga som
få hittills synas hafva tänkt uppå Här kom
mer det an uppå hvad som bör förstås med
det der ordet Svenska folket Skall man der
med mena hvar generation för sig eller skall
man mena hela följden af generationer ända
från gamla Oden och tills intet Svenskt folk
mer finnes Hvilkendera bemärkelsen kan väl
57 § Regeringsformen ega rum Der omför
mäles Svenska folkets rätt att sig beskatta
mena vi nu hela följden af generationer från
början till slut så kan Svenska folket hvarken
beskattas eller beskatta ty det lärer vara tem
ligen fåfängt att beskatta de generationer som
ligga i kumlen de gifva blott tillfälligtvis något
jordfynd liksom de ock på sin tid endast gålvo
sina frivilliga skattgjulir och om Svenska fol
ket taget i denna mening skall sig beskatta
så måste man till denna operation afvakta deu
tid då alla våra efterkommande blifvit födda
och alla våra förfäder uppstått ifrån de döda
Svenska folkets rätt att sig beskatta inträder
i sådant fall icke till utöfning förr än i den
tillkommande verlden och sedan denna verlden
tagit en ända Men förmodligen måtte 57 §
R F afse denna verlden och icke den till
kommande Alltså kan Svenska folket här ej
förstås annorlunda än generationsvis d ä att
hvarje generation för sig eger att sig heskatta
Endast så innehåller § :n någon mening och
endast så rättvisa Rikets Ständer å allmän
Riksdag församlade äro ju endast det folks den
generations ombud som valt dem icke de dö
das och icke de oföddas och endast i denna
sin egenskap af ombud utöfva de ju Svenska
folkets rätt ty ingen lär erkänna för lag hvad
samma personer eljest överenskomma och be
sluta Nu are vi ju alla ense derom att med
det der uttrycket Svenska folkets rätt alt sig
beskatta antydes att rlet ej lagligen kan af nå
gon annan beskattas När nu derjemte ej lärer
kunna bestridas att med Svenska folket menas
en generation i sender af detta folk så följer
ju tydligen att en generation ej kan sf den
andra beskattas Förklara nu vi en skattebörda
permanent för vira efterkommande så utöfva
vi en rättighet som oss icke tillkommer vi
stifta en lag som för dem icke eger någon gäl
lande kraft Hafva våra förfäder gjort någon-

Sida 4

ting dylikt sSt |förh» $ret sig dermed pi samma
sätt de hafva ej kannat oss beskatta utan vi
ege genom de Rikets Ständer som vi välja och
såsom vära ombud beiullmäktiga allena be
stämma vår statsreglering sä till inkomst som
till utgift ingen artikel undantagen och hvad
Rikets Ständer sålunda bestämt och beslutit
det eger Konungen enligt Grundlagens tydliga
bud att rätta sig efter ej att pröfva och sedan
gilla eller förkasta
Den masikälskande allmänheten hade i går
tillfälle att göra bekantskap med en kuriositet
■en aSopransångare» Hr Anton Stransky «f d
engagerad rid Strauss kapell» hvilken med sitt
sälskap Hrr J Stransky Toflirz Lindenthal
tsch JPfuntner i går lät höra sig i Ctrque
Tourniaire på Djurgården Att efter första
uppträdandet lemna något fullständigt omdöme
om Hr Stransky såsom sångare voro väl för
tidigt men vi hafva likväl redan antydt det
väsendtligaste man kan hafva att säga i det
fallet nemligen att han år en kuriositet hvar
till vi kanhända icke förr här hört något mot
stycke Då han anger en ton är det nästan
som man hörde ett fruntitamer och bure Hr S
kjortel i stället för permissioner vore väl i
sjelfva verket föga att säga om konserten Ock
så hörde vi hviskas här och der på bänkarna
«men mån tro han är en rigtig karl ?» såsom
eo borgen i detta fall har Hr S likväl anlagt
mustacher och polisonger hvilka «prydnader ,»
som man vet alltid ge ett manhaftigt utseen
de Att Hr S kallar sig för Sopransångare är
"väl en oegenllighet ref för sin del skulle tro
att han rättare bordt kalla sig «falsett-sånga
re ,y ty man kunde knappt upptäcka en och
annan bröstton utan hela omfånget låg i fal
setten huruvida detta är en lek af natu
ren eller med konst förvärfvadt lamnas
derhän Rösten föreföll något svag men
man får härvid kanske ihågkomma att lokalen
icke är synnerligt lämplig för koncerter och
minst för solopartier Om det öfriga af säl
skapet är just ingenting att säga om icke att
de utom sina jodlingar dem de likväl utföra
bättre än vanliga natursångare ega en liten
färdighet på instrumenter så att sedan de
sjungit sina qvartetter ell»r tersetter de taga sina
fijler och fiolonceller samt spela upp en «chor ,»
ea vals ett potpourri eller någon dylikt ja
man får till och med höra den mindre vanliga
virtuosiiéa på klockspel bjellror pisksmällar
m m uti en komposition af Strauss kallad
» (Slädpartiet .» En qvartett i första afdelnin
gen var kanske det vakraste för aftonen Hr
A Stransky utförde endast tvenne solopartier
samt skördade hvarje gång starka aplaudisse
menter det ropades till och med da kapo då
han äfven tog om det sista stycket Instrumen
tal-partierna voro ej af synnerligt värde Det
sista stycket »Slädpartiet» var likväl en kuriös
komposition som kunde kanhända taga sig väl
ut med en större orkester Huset var något
mer än halft
— Angående den s k sEmigranlföreningen»
sam i detta blad annonserat sig och mottager
bref pä Aftonbladskontoret af personer som
skulle vilja utflytta till Nordamerika hafva åt
skilliga förfrågningar till Redaktionen inkommit
Detta äfvensom den omständigheten att ett
stort antal brof r«dan på grund af annonsen
inkommit till Aftonbladskontoret ger oss anled
ning upplysa det Red icke har sig bekant af
hvilken annonsen blifvit insatt eller af hviika
personer »föreningen» består Då imedlertid
stken väckt så mycken uppmärksamhet
synes
det ej Vira ur vägen att hemställs huruvida ej
Föreningen skulle finna tjänligt att framträda
mera offentligt och tillika angifva i hvad mån
den redan gått i författning om- införskaffande
ai sådana upplysningar som synas nödiga pa
förhand innan en så beskaffad utflyttning före
toges att dea ej må blifva ställd för mycket
på äfventyr
— Leipziger Ailgemeine Zeitung innehåller
följande avis hvilken såsom rörande oss Sven
skar må anföras till det afseende den kan sy
nas förtjena
«Det är bekant att man gjort försök att fö
ra Tyska arbetare till Demerara för plantageod
lingen och det vistades för detta ändamål ea
längre tid en agent i Hamburg Då imedlertid
de flesta
som från Tyskland afgingo till Deme
rara folio offer för det farliga klimatet och
derföre högst få numera visa lust att begifva
sig dit cå hafva plantage-egarna kommit pä
dea idéea att införskrifva arbatare från Svsrge
hvilka man tror skulle g«nom den kraftiga
kroppskonstitution de ega lika van vid både
köld och Yårma bättre än någon annaa uthär
da Demeraras klimat
F03TECRIPTUM
Nyll revolutionsförsök i Frankrike
En dag sednare nyheter än de förestående
med den direkta engelska posten medföra i
korrespondensartikel till The Times från Bou
logne af den 6 dennes att Prins Louis Napo
leon gjort ett nytt dåraktigt revolutionsförsök
derstädes och blifvit tillfångatagen Han hade
den S hyrt ångfartyget City of Edinburgh på
14 dagar oför en exkursien för nöje skull utåt
eagelska .kusten» På det gick han den S eller
i Onsdags i förra veckan ombord med en svit af S8
personer 8 hästar och 2 vagnar Thorsdags mor
gonen kl 2 kommo de till franska kusten vid
Vimiroux 5 engl mil från Boulogne Kapte
nens och manskapets förvåning är lätt begriplig
då alla passagerarne nu mot morgonen kommo
upp på däcket i uniformer somlige såsom lan
cierer andre såsom soldater medvaxduksfodraler
öfver hattar och tschakoer och nunmern 4Q
målad derpå (samma regemeates nummer som
gjorde upploppet i Strasburg
Syftemålet uppenbarades snart skeppsbåten
nedfirades och passagerarne landsattes i tre
omgångar Innan prinsen lemnade fartyget
fick kaptenen order att kryssa utmed kusten
och hålla nära iatill Boulogne samt hafva en
båt i ordning på gifven signal Ibland de
landstigande voro äfven general Montholon öf
verstarne Vaudrey Parquin och Delaborde
När da landstigit marcherade de in i staden
genom Place Navarin och flere gator inpå Rue
Grande den stora hufvudgatan ropande Vive
1 'Empereur Prinsen bar dervid sin hatt på
värjspetsen och svängde den i luften Härifrån
till kasernen och gjorde larm bland den lilla
här förlagda garnisonen Denna som väcktes
och såg sig omgifven af generalspersoner visste
ej hvad den skulle göra De lingo likväl snart
veta att en revolution var å bane att Konung
Ludvig Filip var afsatt förstås att hela Frank
rike var under vapen för Louis Napoleon och
att de måste följa med Medan de gnuggade
sig i ögonen kom likväl kaptenen in och ro
pade Vive le Roi (lefve Konungen Ordvex
ling och strid mellan honom och Louis Napo
leon den sednare drog fram en pistol och sköt
af den då kulan tog käften af en stackars sol
dat som skulle skilja dem hvarpå hela partiet
när det fann soldaterna så ljumma drog sig
tillbaka och retirerade till hamnen
Imedlertid var larm i hela staden auktori
teterna kommo på benen trummorna rördes
och nationalgardet ut ur alla portar Prokla
mationer som upprorsmakarne strött ut under
sin march tillika med penningar gåfvo tyd
liga bevis emot dem och anledning åt sous
prefekten att attackera dem Inom två timmar
voro de fleste skjutne eller fångne Prinsen
med några andra hade gifvit signa åt skepps
båten som i tid kom att hemta dem men o
lyckligtvis klefvo så många i den att den kan
trade under vägen och Prinsen måste simma
till fartyget
Imedlertid hade utsigterna förändrat sig
Hamnmästaren hade då han fick höra bull
ret begifvit sig ut med ett dussin tullupp
syningsmän och tagit fartyget i besittning med
hvilket han var på väg till hamnen då han
träffade den stackars redan nära kraftlösa pre
tendenten och tog upp honom jemte Vaudrey
Imedlertid är han nu i auktoriteternas händer
Flere skott hade lossats efter honom medan han
låg i vattnet
"PREDMANS (BELLMANS 82 Epistlar kom-
plett £71 oitavsidor med företal af J H Kellgren
samt Porträtt af BELLMAN och (JLLA WINBLAD
Rdr banko i Bokhandeln
för 1
Hos FRITZE et BAGGE k 7 Rdr 24
banko
Dictionnaire
Italien-Franeais et Franeais-Italien
p«r CORMON et MANNI
Sixiéme Edition revue et corrigée
I DELMENS el Comp Bokhandel
ii ar la öfver Segelleden
från Stockholm genom Götha Kanal
till Götheborg
å ä 24 banko på räf 8 14
JBeskrifningr
till Kartan kostar 1 Rdr banko haft
HANDELS- och SJÖFARTS-UNDäa-
1ÄTTELSER
Torg- och Bamnpriser
å
gp
STOCKHOLM d 14 Aug Spanmålstillförseln var så
som förut ringa och betaltes Hvete msd 26 å 50 Rdr
Råg 15 24 Korn 11 Rdr Hafrst 9 24 tunnan Hvet
mjöl gällde 5 Rdr Rågmjöl 1 42 Knäckebröd 2 8 Spis
bröd 1 36 pundet Ägg 34 st sjoget Kycklingar 20
24 å 32 sk stycket Grädde 1 Rdr söt Mjölk 12 å 14
sk skummad 8 å 10 sk Filmjölk 8ålO sk kannan Po
tates med god tillgång 2 52 å 5 Rdr tunnan Turska
Bönor 2 56 å 5 Rdr Spritärter 28 A 52 sk Sockerärter
1 16 Körsbär 2 24 å 5 Rdr Vinbär svarta och hvita
1 $94 å 1 56 röda 40 sk å 1 Rdr pundet Krusbär rö
da 2 Rdr gröna 2 Rdr fjerdingen Smultron 1 16 Hal
lon 36 40 sk å 1 Rdr Blåbär 24 sk kannan Al lef
vande 18 SO å 22 sk Gös 12 å 16 sk Gädda och Ab
borre 8 10 å 12 sk marken färsk Strömming 14 18
å 20 sk rimsaltad 16 ä 18 sk valen Simpor 8 å 10
sk Kräftor saaå 6 sk tjoget Lax rökt 24 sk marken
Thimotbej 14 å 16 sk Hårdvallshö 12 sk och RåghbLoft
6 sk pundet Prijerna äro i rgs
Stockholm
Inkomne S &eppare från inrikes orter den 14 Augusti
Sölfvitsborg Nilsson bränvin Höganäs Andersson tegel
Utrikes orter Lovisa Albrecht hudar Leer Lucht
ballast
HUFYUD- KURS
nott rad a Stockholms Börs i dag Fredag
Losdon 11 Rdr 40 »k 75 d d 11 Rdr 38 sk 90
d d
SAKBcae -528 1-2 » 67 d d 188 127 8-4 i 127 1-2
sk 90 d d
Paris 22 5-8 st k siohi 22 5-12 sk 90 d d
S :t Petersburg 92 i-2 sk 80 d d
Amsterdam 119 1-2 sk 70 d d
Köpenhamn 67 sk- 8 d d
ANMÄLDS RESANDE d 14 Aug 1840
Handlande Sundblad Askersund Nr 40 Jerntorgsgatan
Baron Von Herder Dresden Prokurator Rasch €hri»tia
cia samt Stats-Rådet Garnet Berlin Hotel da Cobi
merce Kandidat Jörgensen Danmark Nr 8 Störa Grå
munkegräud Kaptén Aiierén Götheborg Bergstrahlska
huset Kyrkoherde Arosenius Östergöthland Bergstrahl
ska hu ?ei Postmästare Bagge Strömstad sseu Bokhål
lare Norrlin Arboga Sr 10 Lilla Nygatan Handlande
Elosnberg Jönköping samt Kamrer Brun Östergöthland
Nr 8 Stora Gråmunkegränd Underlöjtnant Ottonius Flteå
Nr 25 Regeringsgatan Haadl Dimberg Uleåborg Nr H
Stora Nygatan
TILL SÅI *U F1MME
Hot DELEEN et Coup HEDBOM och
FRITZE et BAGGE nyss ulkomne
Skaldestycken af J M
dbl1 db
y
Lindblad Första Samlingen 1 Rdr banko
Mos DELEBJS
et C :o nyss utkomne
Cl Widströms
Samlade Vitterhetsförsök Med lefnadsteckning af Fran
zén Dtgifne af Lénström 1 Rdr banko
Hos IfELMMM et Ccmp
Utagiielii Samlade Skrifter
2 2 k
t ^n i godt stånd och för handelsrörelse utmärkt
beqväm och välbelägen EGENDOM nyligen försäkrad
i Städernas Allmänna Brandstodsbolag och alla afgifierna
erlagda Närmare upplysning om pns och betalningsfil
kor meddelas af Handlanden P E Ågren i Köping der
ock fastigheten är belägen
EU UPPFORDRINGS-HIACHIN
å å
bestående af 20 stycken på en 9 alnar lång ramanbrag
te rörlig» skopor Denna Machin hvilken sättes i verk
samhet af 4 man tfpphemtar omkring 400 kannor vat
ten i minuten är ändamålsenlig till länssndet af fartyg
dammar och kanalers tömning Vidare underrättelse
erhålles uti Sockerbruksboden midt emot Apotheket En
geln vid Kornhamn
N E PERSONNE
(Bazaren å Norrbro
har i dessa dagar inbekommit (500 stycken 12-4 CABY
LE-SBAWLAR at finaste quslité h *ilfta säljas till det o
lanligt billiga priset 7 Rdr banko pr stycke
CHt mindre parti ordiaär
Hebbes egendom å Riddarholi
gården då FJellaian efterfrågas
TJEKTSTSÖKANDE
FÖRVALTARE
TARE
Såsom förvaltare önskar en stadgad man hvilken flera Sr
baft inseende Öfver större Landtegendomar
blifva anta
gen antingen denna höst eller kommande vår kunnande»
os si önskas 5000 Rdr Bko deponeras hos den blifran
<ie Principalen Vidare upplysning erhålles genom Herr
Nyberg på Hrr Wollgast et Comp Sockerbrak i Åland»
gränd
S UBS °g 'ft inan som förut innehaft Landt-
brukssköisel och är kunnig i Landtbruket saia Bok
föring åstundar plats som Inspektor på någon Landtegen
dorn Srar lorde lemnas i förseglad biljett till (Z B
som inlemas pä Aftonbladskontoret
E1 Gårdsfogde som flera år konditionerat på
större Landtegendomar och äger fullkomlig kännedom
i Jordbruket och landlhushållningen önska till nästa Hytt
ning dylik kondition Den härå fäster uppmärksamhet
torde godhetsfulit inlemna sin adress i förseglad biljett till
L 100 som inlemnas på Aftonbladskontoret
Kondition äslundas
En stadgad Yngling 21 år gammal som förut konditio
nerat i handel i en af rikets norra städer och nu innehar
kondition i Stockholm önskar plats till isågon småstad
Pä lön göres ej afseende förr än Husbonden får se h»ad
den sökande kan göra rätt före Hedrande betyger bådo
skriftliga och mundtliga rekommendationer skola ej felas
hvar afvaktas i förseglad biljett til A G L M 21 som
inlemnas pä Aftonbladskontoret
On Beijuut som är sin tjenst ledig i asisesnde
till dödsfall åstundar tjenst till instundande flyttning
Hedrande betyg å sju års tjenst finnes Svar utbedas i
biljott till O 90 som inlemnas å Aftonbladkskontoret
jgtt ungt Fruntimmer född at bättra Föräl
drar och som innehar kondition som Hushållersk»
önskar till flyttningen dylik kondition hos något bättre
herrskap helst i närheten af Stockholm Betyg om den sökan
des egenskaper kan presteras då deD som härå reflekäerar
torde uppgifva sin adress uti förseglad biljett till N Nr
1 ^01 som inlemnas på Aftonbladskontoret
Hon
jgn hederlig maos Dotter Önskar sig plats uti
ett aklniogsvärdt hus antingen i staden eller på lan
det som Husmamsell samt biträde vid hvad som förefaller
vore der barn så åtager hon sig äfven att efterse dem
är kunnig i Fruntimmerskläders förfärdigande och
lön göres ej afseende på blott ett godt och vänskapsfullt
bemötande Svar begäres i förseglad biljett till anspråks
lös som inlemnas i Glasboden i huset M 46 Drottning
gatan
men god DLL i
len till höger ned på I Hon
det
vore
Csötheborgs Porter
utmärkt god gammal oca bornerande försäljes i parti af
minst 12 Buteljer å 18 sk rgs för Hel- och 9 1-2 sk
för Half-Bulelj då toma But återställas eller S4 sk för
Hel- och 14 sk för Half-But med Glas Den kan till
samma priser erhållas inpackad till bortsändcing i lådor
af 60 Hela eller 112 Balf-Buteljer i Bränvins- och Por
teriaagasinet i huset Nr 8 vid Lilla Nygatan
Fin iJounsch
af gammal Batavia Arrack och erkänd godhet
försäljes å 1 Rdr rgs för butelj cch 24 sk
för bslfbutelj och 3 Kdr pr kanna i Bränvins
och Porter-Magasinet i huset JU 8 vid Lilla
Nygatau I parti af 12 but lamnss den till
AA sk pr but
Fin Batavia Arrack k 3 Rdr 16 sk per
kanna på samma ställe
SPJR1TUS VJN1 af högsta styrka och renhet
å 2 Rdr 52 sk samt utmärkt fin SPRIT af 29 gra
ders styrka *2 Rdr 2 4 sk i Bränvinjmagasinet
bu *et Nr 8 rid Lilla Nygatan
Rödfärg
Alun
af Kallås tillverkning
vid Stora Nygatan
och Alunslamm
ständig tillgång uti Holmbergs bod
isockersirap a 12 sk skålp
l bill
p
fin ljus och tjock och kan med fördel begagnas till
syltning säljes uti F R Rosenströms Kryddkramhandel
vid Svartmangalan
Norrköpings- Hel- ocli Krossgryn
p
till billiga priser på Kontoret i huset Nr 1 Drakensgränd
vid Skeppsbron
Färskt Sommar-Smör
i större och mindre byttor i kommission Jbos
CRFOR
J
Cahl R FORSGRKN
Slottsbacken
hos
yg
J Å Moll et K Nr 7 Stor» Badstugrtsn å Söder
En liten äkta M0PSHUND till salu i huset
Nr 60 vid hörnet af Johannesplan och Dödgräfvare
gränd trå trappor upp
Nylands ritorr Utsädes-Räg
Å
Ä .STUKDAS KÖPA
På Landet
högst S h 5 mil frän Stockholm helst vid sjö önskas en
LITEN LÄGENHET bygd för Ståndspersoner med Träd
gård bete för 1 å 2 kor och vedbrand Svar med ut
satt pris lemnas i biljett till »Trelligt Hem» på Afton
bladskontoret
„ t
OBSERVERA
En hattre flicka åstdkditi (få
„ t RA
En hattre flicka åstundar kondition (från instundande flytt
ning i något aktningsvärdt hus helst på landet eiler i nå
gon af städerna för att vara behjelplig uti inom bu fö
refallande göromål Kunnig i flera sorters sömnad vill
hon afven om der finnes barn åtaga sig deras utidervis
ning ingen lon begäres ntan göres endast afseende på
ett vänligt bemötande Den som härvid fäster uppmärk
samhet torde lemna svar i förseglad biljett till Z som
inlemnas uti Kryddboden i huset X 24 vid Fredsgatan
O saknad af föräldrars beskydd önskar en bät
tre Hicka sig plats helst åt Landsorten på lön göres
icke afseende emedan hon ej på egen hand fcsn åtag
s 'S några sysstor men genom en god handledning hoppas
hon vinna sin maucoders förtroende Vore der några
mmdre barn ville bon gerna undervisa dem Af den som
härå faster uppmärksamhet torde svar få afvaktas i för
seglad biljett till Villig som inlemnas på Aftonbladskon
toret
D IVERSE
Ign ung Man önskar att för billigt pris erhålla
grurdlig undervisning uti Franska språkets talande
och skrifvande Skulle någon härå fästa afseende lorde
hans adress uti förseglad biljett till E v inlemnas på Af
lonbladskouto >et
r
Uör fett ungt Frumtioiner som med fullständig
kännedom i Fransyska språket musik samt hrad örrigt
till eD bildad uppfostran hö er tillika förenar bekantskap
med Tyska språket önskas finna plats som Lärarinna i
ett aktningsvärdt bus uti Stockholm Närmare underrät
telse meddelas i huset M 12 Trångsund
jgu bättre Fruntimmer frän Öuergötbland ön-
U
*01Bms etl hederligt hus för att gå Frun till¬
handa i alla mom hus förefallande göromål hou vill äfven
betala något om så skulle åstundas Svar begäres med
det första i anseende till resa som torde inlemnas nå Af
tonbladskontoret till Nr Hundra Banko
gn stsdig och silvarssm flicka önskar till hö
sten komma i någon försäljning hon kan något räkna
och skrifva Hedrande bevis fattas icke såväl mundtligt
som skriftligt Om någon fäster uppmärksamhet på denna
annons torde lemnas svar i biljett till Trogen som inlem
nas hu .«et 59 vid Kornhamn
Alla sorter Tyger emottagaa till Färgning och
fa Tryckning med de finaste mönster och vackra färger
Engelska mönster som nyligen äro komna Siden färgas
J» 50
Tal på Kommissionskontoret Fredsgatan
Fru Lindströms Kommissionskontor Freds-
InmloP
if3 30Vfmnes redan en mäned Tjenstfolk från
Iw IV •
Irl01 ,IS® s»ner som skall med noga upp
sigt blifva till resp Herrskaper expedierade som deran
moda om sädant antingen genom bref eller personligen
Hos FRirZE et BAGGfä mottages subskrip-
tion på
UTBjUBES HYRA
Tken 4 :ste nästkommande Oktober uti huset
*- Nr li vid Hornsgatan tre trappor upp En proper
och beqväm VÅNING med fri utsigt beslående af Sju
Rum utom Pjg- och Drängkammare jemte Garderob
Kök Skafferi Bagarstuga samt tillräckligt med uthus
äfven mindre Lägeaheter inåt Gården allt i utmärkt godt
skick hvaraf ea 1 trappa upp med 8 :ne Rum Kök och
Garderober och trenne trappor upp 2 Rum jemte Gar
derob dessa sednare 2 :ne Rummen passande för någon
bättre ungkarl eller fruntimmer dessutom ett större Rum
på nedra botten åt gatan tjenligt för snyggare handel
Som till den större Våningen finnas tvenne trappupp
g ^p ,ar kunda denna delas
Vidare underrättelse uti huset Nr 7 vid Österlånggatan
på Kontoret å nedra botten
'Pvå höga varma RUM med (ri utsigt åt Ja
kobs Bergsgränd städning kan erhållas Underrät
telse lemnas I huset Nr 17 i Smala Gränd en trappa
upp
'TVÅ eller TRE RUM och RÖR samt ett
Dngkarlstum i samma hus Dnderrättelse fås i Brän
vinjmagasinet på nedra botten
g
5 delar S ;dra ugplagan 2 Rdr
sk banko
12 sk (kostat 6 Rdr 20
Hos BOLLÄNDER et SEELIG (Fredsgatsn nyli
gen utkommet å Si Rdr banko
ä
g
32 :dra Häftet af Svenska Konungar
h dTidhfDf
g
och deras Tidehvarf De föregående Häftena finnas äf-
Hos DELEEN ct C :o nyss utkommet å 1
Rdr 40 sk banko
A T Wistrands Husme
dicin
Hos HOLLANDER et SEELIG (Fredsgatao å 1
Rdr 40 sk banko Wistrands Handbok 1
HUSMEDICINEN
Hos HOLLANDER el SEELIG (FreUsgatan 2 :dra
l
upplagan
DÖDENS ENGEL
RliiöPf JOWlli
Religiöst Poesi af J O Wallin lamt
SANG OFVER WALLIN af Esaias Tegnér iS
sk banko
Mos HOLLANDER el SEELIG {t tdsgatan a 2
Rdr bsnko bunden
ÅÄ
SVENSK SKRÅKLÄRA
i3djlVdd f S
af Almqvist 3 ;dje upplagan Vitsordad af Svenska A-
kai
q
kaavmien
ASTUNDAS HYRA
'pre RUM med Kök på nedr» botten passande
J- till en bättre Café i Staden i brist deraf på Norr
Svar begäres i förseglad biljett till A L som inlemnas
på Aftonbladskontoret
Miniatur Bibliolhefc
der Deutschen Classiker
e
Eine Auswahl des Schönsten und Gediegensten aus
thren sämmlhchin Werktn
Denna samling utkommer i hälften af 6 till 8 ark Sub
skr .piionspriset för hvarje häfte är blolt 8 slillingar ban
ko Hela samlingen skall ntgöra ISO häften - Resp
»ubsiribenter erhJlla gratis jemte det sista häftet m
större stalgravyr föreställande ScmixEits Göthes Jean
Pauls och Klopstocks porträtte De båda första häf
tena innehålla urval ur T i e d g e 's M a h 1 m a n n s och
H o 11 v s skrifter
3 :ne a Ledsjö kyrkogård i Götöeneds försair
ling befintlige slengrafvar hvilkas ägare med undantag af
en iillhöiig Gyllenbergska familjen äro okända tarfva be
tydlig reparation som inom året måste verkställas vid
äfventyr att grafvarne i motsatt fall blifva raserade
G
tbeEed den 10 Juni 1840
J CARLBERG
v Pastor
morgon utdelas uti Herr A Bonniers Bok
handel till resp Prenumeranter
Första Dubbelnumret
af
PHARRIACEUTISK TIDNING
amma ställ
UTISK TINING
Pi samma ställe emoliages prenumeration å en half år
gång af denna Tidskrift
Omsättning och Försäljning
ill 4dKl
till 4 :de Klassen al
i STA GULD- OCH SILFVER
I STO
I STOCKHOLM
utan Niter
fortgår Ull den
Insats 2 Rdr 16 sk Banko
Lotter för nja deltagare kosta 6
Högsta vinsten i föregående Klass Jtä 102
L G Rylanders Collekt
CARON
Bok- och
STOCKHOLM ho» L J HJERTA JUlia
- VäRU-KLASS-LOTTERIET
18 Augusti
Rdr 16 sk Banko
motsvarande 10 ,000 Mark har ulfellit
nå Rr
Nygatau audt tauM Kongl •