Aftonbladet Onsdagen den 19 Augusti 1840

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1840-08-19
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1840-08-19
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1840-08-19
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1840-08-19
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Onsdagen den 19 Augusti 1840

Sida 1

M 191
Onsdagen
»ET TJUGONDEFÖRSTA
1840
deii 19 Aug
Prltet i Stockholm för helt ii *0 Kdr 83 Bi fär halft B Rår SS sk tre månads S Rdr Sanko Löss Naisror 3 »k Bsr .io Preuuinaraiioi o-h Utdelning i Bladet» Kontor Tid Stade-gmedjsgataii i f d Zbtrjei Bod rid
Österlånggatan i Kryddboden hämst af Drottntng- och Freds-gatorce i Bromans Bod i hSmet a Drottninggatan sch Clara Bergsgränd i BjSrlihgs Tid Knngsbackea i Eisskm i hörnet af Regeringsgatan och Jakobi gränd
1 Lisdkoths Tid Norrlandsgatan i Waixbkrgs T huset Nr 86 Tid Njbrohnäanen i 8 G Lagkryai .ls Estes Tid Storgatan i Ladugårdslandet i F Bastmans i huset Nr • i hörset af Horas- esh Repelsgeregatorne i SSder
1 Nybergs Tid Götbgatea sasat i huset Nr 68 rid Röda Slussgatan ANKOKSKR emoUaga» endast 1 förstnämnde Kontor t !i S si Banko raden Utdelning kl 6 eft .midd
riksdagen
PRESTESTÄNDET
Plenum den 12 Augusti 1840
Ståndet fortsatte diskussionen öfver Hufvudtit
larne börjande med den
Sjette Hufvudtiteln
hvilken nu för det mesta absolverade» raed bifall
till Utskottets förslag med undintag af andrs punk
ten upptagande Invalidinrättningen på Ulriksdahl
som gaf anledning till en vidlyftig diskussion hvar
af följande i korthet må anföras
P /oiten Afzelius var en vän af alla barmhertig
beUinrättningtr blott de äro sä organiserade att
de motsvara sitt ändamil Detta vore likväl ej
förhållandet med ifrågavarande inrättning då man
tar i bttraktsada det riaga antal som der kan e
mottagas i förbiilande till det som skulle kunna
göra anspråk pi ett lika underhåll äfvensom den
overksamhet hvari invaiiderne derstädes lefva in
galunda vitsordade inrättningens ändamålsenlighet
Inackorderades de pi landet skulle de med arbete
icke allenast bespara utan äfven och »ynnerllgast
bereda sig ett i någon mån nyttigt och således
lyckligare lif
Prosten Gumwlius ville tala för bibehållandet
Det vore olyckligt om en sidan inrättning skulle
totalt förstöras som var en ädel och stor tanke
hos stiftaren och nu blifvit betraktad endast un
der fredliga förhållanden Skulle krig inträffa
torde det välgörande i denna inrättning först visa
»ig- Talaren var ej emot att invalider bättre kun
na pensioneras och inackorderas på lsndet men
många som lefva större delen ef sitt lif i garni
son skulle heldre stsdoa vid inrättningen som för
Cfrlgt icke borde upplöja
Doktor Agrell anmärkte att deras inackordering
på landet ej vore kanske iå lätt då de sällen hafva
anhörige dock den som hsr pscaicgar nog får
han bädd ocb slottet torde snart behöfvas for den
uppväxande Kongl familjen Denna aednsre me
ning delades äfven af
Prosten Åstrand som dessutom befarade alt hela
inrättningen åtminstone i nuvarande skick är en
vexelundervisningiskola för dryckenskap och oord
ningar Denna farhåga delades ej af
Prosten Tudén som endast ville hafva den an
norlunda organiserad
Prosten Österman deremot ansåg den vara en
cstentationsanstalt till föga nytta ty ett betydligt
större antal skulle med nu btflstlige medel kunna
pensioneras och på landsbygden bättre berga sig
Talaren förenade sig med dem som talat för Ut
skottets förslag
Prosten Nordhammar talade om faaiiljelifvets fö
reträden framför det kasernativa trodde famil
jerna gerna skola emottaga de utlefvade krigarne
allenast de ej befarade någon förlust cch ansåg
Talaren mången förtjent krigare pi si sätt kunna
få uppehälle af just de medel hvarmed förvaltnin
gen nu bestrides På dessa grunder önskade Ta
låren upplösning ehuru han ej boppadea en evig
fred Flere förenade sig
Doktor Björkman förenade sig äfven och ansåg
ett gemensimt Invalid- eller fattighus lika skadligf
ses fattighusen i församlingarne do der orta äro
en tillflykt för oordningar ech ella skändligbeter
Deri instämde Prosten Säve och Lindmark
Biskop Heurlin anmärkte att ban antåg försla
get mötas af flere svårigheter som gjorde att han
ej gerna ville gå in derpå bland dessa voro äfven
alt de flsste bland invaliderna icke äro några hus
hållare och att flere ibland svårligen kuaus öfver
lemnas åt sig sjelfva uppmanede derföre Ståndet
att hos Konuugen anhålla om beredande ef sidane
åtgärder hvarigenom inrättningen kunde successive
upphöra Detta feen talaren så mycket mera nöd
vändigt som det vore omöjligt att fä alla från stäl
let I denna mening instämde äfven Prostarne Hvas
ser och Bexell samt Prosten Gumalius med det
tillägg att flere bland invaiiderne helst stadnade
der de äro cch att ordaingen ganska väl kunde
bibehållas
Prosten Sandberg fann en förbättring i denna
anstalten möjlig ech viile icke bestrida dess nytte
Sådana inrättningar voro till och med ett oundvik
ligt ondt Men oordningar insmyga sig förvalt
ningen uppslukar medlen ocb ändamålet vinnes ej
Talaren ville derföre tillstyrka bifall till Utskottet
förslsg om dess upplösning dock hyste han äfven
nigon benägenhet att förena sig med Hr Heurlia
om skrifvelse till Konungen
P /osten Örnberg var öfvertygad att med det år
ligt anslaget en tredjedel s .örre antal skulle kun
na bättre försörjas om de ändamålsenligt inac
korderades hvilket många äfven skulle önska
Delta borde dock ske successivt men ej för lång
samt i anstende till den dryga förvaltningskost
naden
Biskop Holmström trodde ej nåson vilja gå in
på att ta ?a emot dem för SO i 60 Rdr Att sörjt
för invalider vore dock en vicker idé och om
upplösning af inrättningen skall och kan ske bör
den åtminstone ske si småningom
Prosten Åstrand fastade sig synnerligast dervid
att deras arbetsförmåga borde sysselsättas men att
htn ingalunda vore fallen för brådstörtande åtgär
der ulan endast afsåge en förändring så fort ske
kunde Tillstyrkta bifall till Utskottets sednare för
bar
Biskop Nibelius upplyste att ehuru htn var myc
ket för inackordering sisom gagnelig för fattige i
•llmänhet ban likväl af häldelser som i hans för
samling inträffat med fattige dem ingen velat e
mottaga befarade att de flsste ifrågavarande per
soners moralitet vore sådan att mången skulle hysa
farhåga för deras emettagande och att äfven med
denna förändring ej mycket vore dermed att vinna
men väl att familjelifvet deraf kunde förlora Af
detta deras mindre rekommenderande moraliska till¬
m
k
p
d
t
e
d
s
b
d
i
u
t
k
t
d
u
d
s
s
m
v
t
d
g
m
a
r
t
d
m
o
e
s
s
ta
o
e
Af trycket har i dag utkommit Tjugondesjunde Häft
ä
stånd fann Prosten Nordhammar nog skäl för in
rättningens upplösning
Biskop Hedrén fann sig föranlåten att i afseen
de på vidrörda förhållanden med fattighusen vits
erda deras oundgänglighet och möjligheten att der
sä väl vidmakthålla sedlighet som förekomma
ordningar Msa nu ifrågavarande inrättning om
den beskådas i sitt inre skulle väl kunna anses
för en ostentationsanstalt i fall man ej tager i b
traktande dess nytta vid möjligen förekommande
krig då det väl ej vore just tillfredsställande att
få se en bop krymplingar och i statens tjenst o
lycklige blifne utan någon vård sf samma stat
Talaren hade derföre helst sett inrättningen bibe
hållas och skulle den upplösas borde det ske
endest successivt och med afseende på dem som
ej vilja och ej kunna derifrån skiljas
Ståndet b ;slöt att bibehålla anslaget oförändrad
ocb i afseende på Inrättningens upplösning tappa
de 22 ja som voro för Utskottets förslag mot 25
nej som förenade sig om en skrifvelse till Konun
gen med »nbållsn alt sådane åtgärder måtte vid
tagas hvarigenom invalider hädanefter kunde pen
sioneras och på landlbygden inackorderas och
Ulriksdals invalidinrättning successive upphöra
För öfrigt biföllos återstående punkter af den
na titel
Sjunde Hufvudtiteln
fordrade numera ingen åtgärd då den tedin var
af Ståndet bifallen
Altonde Hufvudtiteln
Da första posterna biföllos utan diskussion
För fångars skjuls ut .derhåll in m ansåg St
ej de af UtsSr föreslagna 100 .000 Rdr utöfver förra
anslagit 240 ,000 Rdr vara tillräcklig® ulan bevil
jade ännu deru 'öfver 80 ,000 Rdr så au hela an
sljget blir 420 ,000 Rd
Till Fångpredikanten i Malmö ville Ståndet hos
Konungen anhålla om ttt anslag af 600 Rdr cch
till de vid fångars beredning biträdande Stais
Kommlnistrarne hvardera BO Rdr hvarjemte Stån
det ville begära att till nästa riksdag fö "slag till
alla fångpredikanters förbättrade löneviikor måtte
ef Konungen framställas
Anslag till Ministerkassan ansåg Biskop Hedrén
böra till sitt förra belopp utgå di bshofven allt
mere ökas och kunde Tal ej gilla att somliga
tycktes taga nedsättning som basis Deremot tala
de Prostarne Sandberg och Lindmark för nedsätt
ning den förra pä den grund ett denna kassa för
ut fått mera än som begätts den sjdnare emedan
tnslsgen borde inskränkas inom gränsen afdetnö
dlge då det gäller folkets medel Den fö /ra önska
de äfven om anslsg di ändlllgen beviljas utöfver
hvad Utskottet föreslagit att detta samma mitte en
vändes till liqvlderande af dess skuld som eljest
nog ofta kunde åberopas Doktor Bjökman ansåg
ej Ståndet böra bry sig om dess skuld då dea ej
ofllclelt uppglfves — Genom votering afgjordes att
anslaget skall fortfara oförändrad med 36 röster
mot 13 som voro föl EedsäUniu enligt Uiskot
tets förslij
Nionde Hufvudtiteln
Vid anslaget till handel och näringar fästade
Ståndet det vilkor att några lån af denna hufvud
titel ej mera mä beviljas hvilket i önskDiugsväg
skulle hos Konungea aamälas
För öfrigt beviljades Utskottets försteg i de föl
jande punkterna tills derefter förekom
Landsbruksinstilutel på Degeberg som uppktlla
de Hare talare hvilkas yttranden här i korthet
följt
Prosten Åstrand var ej bilåien dermed att Ut
skottet sedan Bet blifvit af tvänne Stind återre
rcitteradt det oaktadt ej tagit ledning af denna å
tcrremiss hvarföre Tal heldre biföll förra BeS
Många förenade sig derom
Prosten Afzelius ville blott nämna att vid exa
miae som med eleverna anställas man varit myc
ket belåien med inrättningen
P /osten Källgren kunde ej anse sig fullt kom
petent men en hvar borde kuina taga för gifvet
detta instituts stora värde deruti att det lifvat om
tanken för agriculturens högre utveckling Under
en nyligen företagen resa nedåt "NYestergöthlsnd ha
de Tal haft tillfälle att höra alla sakkunnige per
soner efter nyss anställd examen yttra en allmän
belåtenhet önskade derföre ef hjertat understöd it
denna för landets behöfvande modernäring lofvande
inrättning som utan bjelp ej kunde bära sig ocb
uttalade öppet den förbindelse hvari Staten står
till Statsrådet Poppiui som med synnerlig ifver
kämpat för sekens framgång sjelf uppgjort kon
trakterna med föreståndaren offrat mycken tid ål
det htls och hugnat allmänheten med intressanta
upplysningar Det vore sorgligt fortfor T»l oro
dit första försöket i värt land i dinna väg skulle
så hastigt upphöra
Prosten Nordhammar anmärkte att man kallat
sådane instituter lyxartiklar men fortfor han om
man dsr mossa nyligan vuxit ktn få se ett klöf
vergärds så vore ban för en sådan lyx och ville
tillstyrka anslaget äfven om det ej fullt moisvara
da ändamålet Tal visste väl att Sveriges allmo
ge ej är benägen för nyheter och att det gifvas
moder äfven inom åkerbruket men om en och
annan gör ett försök blir deraf elitid något att lä
ra och om det lyckas fir det nog i sinom tid ef
terföljd Den vinniag att man af ett tunnland kan
få dubbel afksstniug vore ej att förkasta hvadan
den redan odlade jordens uppbringande vore långt
mera att rekommendera än fö mycken nyodling
och således institutet bnda understödjas
Prosten Sylvan instämde med Hr Åstrand Om
ej något vore att vinna i första rummet och direkt
skall infattningen likväl i tiden längd bära ön
skad frukt
Prosten Örnberg trodde att då man en hel dtg
talat om militärer det kunde vara likaså passande
och hugneligt att tala om detta ämne Det vore
en beklaglig sanaing att då något skall göras i
u
e
Staleaa vägnar eller för dess nytta det omöjligen
låter verkställa sig utan en mängd omkostnader
räkningar cch intendeatskaper Beträffande denna
iarältaiag hvars nytta Ståndet redan medgifvit
och hvilkea flere elever redan med fördel begagnat
kuode Til ej annat än med förgätande sf nyss
nämnda olägenhet yrka att allt måtte af Ståndet
bifallas
Piosten Sidner Utskottet hade här gått längre
än han öaskat likväl hade Tal ej något deremot
om denna inrättning hvars verkningar han fruktat
ej kunna sträcka sig öfver hela riket kunde upp
bringa jordbruket Men dermed vore icke nog
Skall den tilltsgande befolkningen kunna berga sig
så måste landet mera uppbrytas Folk står har nu
med overksamma händer och måste slutligen tigga
sin föda i stället att med arb &te förtjena den Der
före borde de köras ät de stora skogarne och der
få arbeta sig till sin näring
Dr Björkman fann institutet hafva gjort nytta
isynnerhet der på orten hvarföre det borde få be
hålla siaa 8 ,000 Rdr men dermed nog ty för upp
landen och öfra Sverige vore också en skärf af
nöden
Biskop Butsch fann sig äfven uppmanad att tala
för institutet ej så mycket af enskilt provincial
intresse som mara af ett fosterländskt då lärlin
gar från rikets alla delar der haft och få under
visning
Statsrådet Poppius Ulade ock varmt för antia
get såsom ovilkoriigt nödvändigt för inrättningens
fortgång hvilket han genem för handen varande
kalkyler kund» bevis 1 lika syftning talade äf
ven Prosten Åstrand samt Psofessor Grafström och
D- Agrell
Stäadit biföll det fordna ansleget 5 ,000 Rdr och
dertill en lika summa med vilkor att 3 :ne elever
och 24 rätlarelärlingar en från hvardera af rikets
provinser der skola frill undervisas
En Presten Lidners motion om agroaomiaka ua
dersökaingar i rikets norra orter pi hvilken U :sk
ej fastat det afseende som flere nu uppträdande
talare skulle önskat lemnadis utan åtgärd sedan
Talmannen upplyst att fiån Ekon Utsk derom nå
got vore att förvänta
För inrättande af ett Jordbruksinstitut i Upland
och pi Ulltuna kungsgård talade flare serdsles som
med afseende pi dess belägenhet nära intill rikets
förnämsta universitet ett institut der verkligen kun
de blifva nationell Ståndet fann sig efter en
stunds öfverläggning och framkastande och ve4er
läggning af skäl och metskäl böra besluta sig för
en årlig aft i
fl intill nästa Riksdag af 4 ,000 Rdr
till nödige behof för bildande af ett Jorgbruksinsli
tut på Ulltuna
Till Konungens disposition beslöt Ståndet der
jemte öfverlemna ca irlig summa sf 5 ,000 Rdr för
all fördelas pä de lägre Landtbruksskolor som vi
sa sig hafva bildat ett kapital af minst 20 ,000 Rdr
m m
Jirdbruki t i allmänhet och landlmannanåringar
ne fiago pi Prosten Sidnere och med honom stör
re delens af Ståndet förord till arbetskraftens un
derstödjande elt anslag af 20 ,008 till 22 ,000 Rdr
ocb afslogs således Utskottets förslag
Yid Teknologiska Institutet debatterades mycket
om 14 ,200 Rdr som Ulsk i sednare Bsl tillstyr
ker mi pi sist uppföras sa m samt 14 .060 Rdr
ur den under Kommerskoliegium t tällda manufak
turfondens behållning som Ståndet beslöt skola 1
Riksgäldskontoret årligen levereras
Öfriga punkterna under denna Hufvudtitel biföl
los eller fordrade ingen åtgärd
Tionde Hufvudtiteln
Till Universiteten anslogos Inalles 10 ,000 Rdr att
lika fördelas mellan båda hvarjemte tillökning i
Professorernas löner beviljades med 3 ,300 Rdr för
hvardera
Till 2 :ne nya Professorer för hvardera universi
tetet och deraf minst en i den Juridiska Fakulte
ten beviljades 1 ,600 Rdr för hvardera Professorn
och ville Ståndet tillika anhålla om befallning till
föreläsning i Grundlagen ock de konstitutionella in
stitutionerna
Medico theologiska stipendierna skulle lika för
delas emellan de bida fakulteterna
Enligt Konungens propasition biföllos 6 emeri
tilöner hvaraf 4 för Upsala och 2 för Lunds u
niversiteter med 1 ,600 Rdr hvardera
k
i
i
0
d
Meteor Obs Den 17 Augusti 11 2 e .m Barom
25 ,47 13 gr varmt SV strömoln Kl 9 e rrt
Barom 25 ,49 13 /2 gr varmt S klart
—• Den 18
Ang ti 6 f m Barom 25 ,47 13 gr varmt S
klart solrök
UTNÄMND den 4 dennes Till Expeaitions-Selrelersfé
Protokolis-Se &releraren yid Le &dtförsvars-Deparlemenleis
Kansli-Expadition Fredrik Wiihelaa Westee cch lill Pro
okolls-Se &reierare Kanslisten vid samma Expedition Jo
han Ludvig Mazér
DÖD I STOCKHOLM Juveleraren Erik Burmans Enka
Era Maria Ahlberg den 10 dennes 74 år
Af Kongl Maj :l afgjorda mål
UPPÅ LiXUTFÖRSVARS-DEPiRTEMKNTETS FöREDRAGSIUS
Hemställanden oeh förslag Cherens för Andra
Lif-Grenadier Regementet om ett tillägg i 53 § 3 mom
alt af 1836 ät8 Boställs ordning Landshöfdingcns i Skara-
er « ?rES ia
n "Seende rese- och traktaments ersättning till
as i i <J v®r 'äg»ästaren C Gyllencrealz för verkställd indelning
an I traSlhug8n "g af skogen vid Öfverste-Bostället Släde
en H K H Kronprisens General-Fält-Tjgmästarens
mg angäende verkställd General-mönstring med Svea Artilleri
öre i 1839 Krigs-Kollegii ang förordnande för Revisorn 8 D
sig Stenberg att bestrida Kamereraretjensten vid Koliegii
dre andra Departements Uirednlngs-afdelning Krigs-Kollegii
re Jr 'Ksmäns ansökningar om uc-
de k
lf ^prn m
°
Krigi° ,D
iius■ iv ss k ti Kanslerns i o r K r t frs *Ai [d deo ^ien an c Ri tin h—
cb slarEn Tid Akademien KapUenenC G Giilbergs pensions
för ratt Kiig«-Bollegii »ngSende proviant ansialTnlng för för
n- ^stärkta gami :onen å Carlstens fästning efter den i iast
c- jj S
-pteaiber
nt
al
j :t
en
n
å
en
d
n
l
rt
m
on
e
le
t
ca
tt
u
de
t
4
a
a
et
AESökningar Kspitenen vid Skaraborgs Rf geraen
■e Majoren G L Bultings rörande dess pensionsrätt
Uncer-Löjtnanterne G M Katt och Dags och R Falins
samt ExpeditioDf-Sekreteraren i Landtförsvars-Departe
menlets Kansii-Expedition Abr Fabritii om tjenstledighet
Besvär Chefens (ör Westgetha-Dahls
Regemente
Ofverste Ehrengranati öTver Krigs-Boliegii vägran att
reparera karaktershuset å Öfrerste - bostället Slädene
Förste Expeditions Sekreteraren G W Ribens ang dess
löneförmåner rid landtförsvars - Departementets Kansli
Expedition under de tväane sistförllutna qvartalen
PATENT tillagdt Franska undersåten E Douai Jeune
å ett i Frankrike nf Pierre Jaufret nppfunnel men här
förut oländt sätt att bereda gödningsämne
BOLAGSSTÄMMA (extra Med ledamölerne af Bruks
ägares Angbogserings-Rederi d Slinst Seplemb il 10
f m uti Hr Kraaks lokal i Westerås
DÖDADE REVERSER En mängd Skuldebref och tvän
ne AfSignationer speeilicerade i Siats-Tidningen uen 18
dennes alla ställde till f d Bruksförvaltaren Adam Lind
berger Slålboga Bruk
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN Kryddkramhand
laren C E Elfgrens d li-ä dennes kl 12 uti åBörskäl
iaren anvissnde rum
SPEKTAKEL På Theatern å Kgl Djurgården i morg
Thorsdag till förmån för Hr Delsnd för första gången
enci .imiiiine i Paris s«u .t Kapten Rolamj
n
a
t
t
u
a
r
f
vore riktig genast få taga sia början äfvensom alt
dylika varor måtte få införss i öfrige stapelstäder
Utsk :s förslsg att omförmäldä varor icke finge införas i
fartvs undsr an laster h *da väl skäl fnr «ic- man
rartyg uader 30 laster bada val skal ror sig men
da man besinnade Sveriges långa kuttslracknmg
vore att förmoda att Ulsk gatt för långt hvarföre
kunde ej en handlande då ban underkastar sig
landets lajar vara berättigad att äfven i mindre
fartyg införa sina varor Önskade att Utsk före
slagit mera kontroller för missbruks förekommande
» § o i .i *r f
i afseende på rättigheten för Kongl personer c cb
Corps diplomatiqu» att tullfritt införa varor för
deras räkning Tal gjorde derefter åtskilliga an
märkningar i afseende på tullen ä rilGneradt soc-
ker den han snsåg böra nedsättas till 2S procent
från SO äfvensom på spannmål å hvilken vara Tal
ansåg Utsk hafva bordt föreslå det af Kongl Mtj :t
stadgade minimibeloppet I [fasande på tariffen
för kreditupplag vore en procents tull för hög den
na afgift börda beräkcas efter tid si att för 3 må
nader erUdss för /2 år /2 och för ett år en
procents tull instämde i Hrr B .uoii och Lind
st öms reservationer i afseende på lästeUlsafgiften
Hr Lindström Villa ej ehuru ledamot af Beviil
eingsUtsk klaga öfver de beskyliningar man gjort
Utsk för inkonseqvens orimlighet förbiseende m
m så mycket mindro som Tal i »in reservation
erkänt de vacklande åsigter förslaget förråder de
lade dock Utsk mening att ordet föibud skulle
utgå ur taxan Mycket vore härom radan ordadt
Tal inskränkte sig dock att Instämma i Hr Petrca
yttrande men skulle oaktadt dessa åtigter för att
lugna de förskräckte icke tveka att antaga förbu
dens bibehållande i händelse dess borttagande
skulle alstra så orimliga stadganden som dem Ut
skottet föreslagit nämligen alt tillåtelsen först 1814
skulle taga sin börjar och alt de frigifoa varorna
endast emot öfverdrifaa tullafgifter skulle kunna
förtullas i 3 :e städet i detta ftll vore cj mycket
värdt med det liberala systemet Talaren villo för
att undvika vidlyftighet till dess saken återkom
hos Utskottet spara en vederläggning af acmärk
ningar som blifvit framställda mot specialiteterna
af tulhaxsn äfvensom af de farhågor so :» här
blifvit skildrade tåism en följd af det nya friare
förelaget åberopade i öfrigt sin reservation och
fästads serskildt uppmärkiasihetea på den af Ta
låren föreslagna fria utförseln af trävaror äfven
som på lastptnningarcas borttagande å barlasttde
och tomma fartyg
Hr Christierson hide redan utUUt sin mening
och böjelse för ett friare handelssystem i motsats
tili det prohibitiva denna mening qvarsiod intills
Talaren fått erfara det nya förslaget hvilket på en
säkrare väg skulle vålla just de olägenheter af alla
slag man velat a 'skaffa det erinrades allmänt alt
Inhemska industrien i flera delar vore i b-hof af
skydd höga tullar kunde icke afböja faran då
försnillningar i sila grenar böljade sitt lönande
spel som nästan vore ogörligt att motverka för-
J
den af Utskottet föreslagna höga
tionen — Om
skyddstullen ej kunde undvikts ccb roed detsam
ma det friare systemet ej förr än 1841 taga sin
början samt exporten och impo ;t ;n då blott få
verkställas i 3 :e hamnar bevisade sådtot att tiden
ej vora mogen för ett friare bandels- och tullsy
stem
framstående hinder miste hafva gjort sig
gällande hos Utskottet att betrakta frågan fiån en
rent naturlig eller alltför kosmopolitisk synpunkt
pi hvilken en sann patriot ej eller bygger och be
stående och helsosamma handelsregler måste läm
pas efter hvarje lands naturprodukter jemte mäng
den deraf och den riktning näringar och handel
vilja antaga och kunna uthålla på den allmänna
varumarknaden dervid det främmande eller ut
ländska intresset alltid väntar sig sitta emellan si
som positiv och naturlig följd af en klok och i
statsläran väl försvarad ekonomisk handelsfrihet
Betänkandet motsades äfven deraf att de hittills
förbudna varorna endast skulle få Införas i Stock
holm Gölbeborg och Malmö heldre mitta den
gsmla ordningen vidare följas i behöfllga fall enär
förslaget i nu klandrade del med full anledning
kunde förliknas vid ett meningslöst småleende el
ler dcltagsnde åt det dösnde fabriks- ocb slöjde
intresset Hr C aflemncde tillika en promemoria
innehåll &nde åtskilliga erinringar mot gpecialite
terna tf tsxan — Till stöd för sin anmärkning
vid den orättvisa man begått emot öfiige stapel
städer genom den rättighet man beviljat de 3 :e
ofvannämnde åberopade Talaren S kap handels
balken och trodde att (Slänge detta kapitel vore
gillande en borgare i stapelstad cj kunde eller
borde förhindras att köpslaga om hvilka varor sam
beldst tå länga de någorstädes inom riket voro
till infö .sel tillåtna fann det besynnerligt att man
de facto ville bibehålla förbud å tackjern då man
nekade andra näringar samma Ekydd cch ansåg
att de i 30 g underrättelserna till tulltaxan ut
fästa premier böra qvarstå såsom en nyttig upp
muntran
Hr Gezelius ville för att icke utdraga tidan en
dast åberopa Frih Åkerhjelms och Hr Lagerqvists
reservationer saint Hrr Westlingers och Lager
grens yttranden under diskussionen i denna fråga
med hviika Talaren instämde Genom det nya sy
stemet skulle icke allenast städernas intressen för
närmas utan bela siatskroppen i en föga tflägsen
framtid blifva känbart lidande genom bergsbruks
fabrikers och flere näringars förfall m m
r
k
v
it
r
b
h
g
b
ti
R
AJAsKKKAD-BAL vid Kongl Djurgårdsbrunn
blifv .r nisik Löt dag dea 22 dennas hvarom
vidare framiéler
Undertecknad hsr den äran tiilkännagifra det jag med
mitt sällskap frän Wien i morg Thorsdag nti Hrr Da
ridssons Norra Paviljong vid Drotlninggatan
gifva cn MUSIKALISK SOIfiÉE De stycken som kom
ina s t extqueras skola vidara genoic Affischer tillkän
nagivas Biljetter i 3ii sk Bko stycket säljes uti Hrr
Davidjscn5 bägge loieler samt vid ingången till Soiiéen
soEi börjas kl T e m Dörrarna öppnas kl 6
Anton STRANSKY
MUSIKALISK SeiRÉE
AUKTION EK
Ctändiga besittningsrätten till Stor-Siekla f
mantal Säteri Kungsladugård försäljes genom
olTentlig Auktion som förrättas på stället Måndagen den
31 Augusti 1840 kl 12 på dagen A denna för sin sär
deles intagande belägenhet och fömånligbet 1 öfrigt ut-
intagande
J märkta egendom belägen omkring 1-4 mil land- och 1-8
sill sjövägen från hufvudstaden finnes beskrifnlnt alt
tillgå
_
u !i Fabrikören Grebeners salubod i huset Nr 47
"id Wtlå
den af Utskottet föreslagna höga
v
BORGARESTÅNDET
Diskussionen om Tullbevillningen
(Forts från Nr£l89
Hf Moberg hade redan då den Kongl proposi
tionen remitterades yttrst sig för ett friare system
ville för öfrigt icke nu ingå i några detaljer af
förslaget det vore sf mindre vigt om förbudet bi
behölles allt beror på tillämpningen om tullen
bestämdes si hög att i följd deraf en vara icke
kunde in- eller utföras inträffade samma verksn
som om varan vore förbuden om man åter bibe
bölle förbudet och tillämpade det med afseende i
bujets beskaffenhet kunde det vara gagneligt «man
kan likväl handla liberalt .»
Om man utsträcker begreppet om förbuds bort
tagande i alla varor miste detta äfven sträcka sig
till tackjern Derigenom »kulle komma att inträf
fa att fastän hög exporttull pilades vår jernhand
tering ändi blefv» lidande emedan utläudningen
hos sig kunde tillita tullfri kanhända med premi
er uppmuntrad införsel af tackjern deremot
lägga hög Importtull på vårt stångjern hvarigenom
bolag förmodligen i England skulle bilda sig och
efter några års högre betalning för vårt tackjern
sedan vära jernbruk blifvit nedlagda kommendera
tsckjarnsprisen Tal åberopade för öfrigt Frih A
kerhjelias motion hvad falskt mynt beträffade vore
det väl konflskabelt hvar det träffades Biträdde
ej Utsk :s förslag att ordet förbud i allo måtte utgå
ur tulltaxan men ansåg att införselsfriheten i afse
ende på de tillåta varorna naitte derest principen
g
b
b
t
d
n
a
f
m
d
r
g
m
s
n
f
f
n
o
fr
r
A
D
I Stockholms och Landsortens Bokhandeln finnes till la
NARE
(Införes på begäran
Uti det förliden vecka utkomna JU 177 af tid
ningen Aftonbladet bar till allmänhetens kännedom
och bedömande blifvit offentliggjord en skrifvelse
från Domkapitlet i Upsala till Författaren af Törn
rosens Bok och Bomanen Det går an Rektor
Almqvist samt dennes med anledning deraf till
Domkapitlet inlemnade svar och förklaring Då
_
vid Westerlånggatan
Auktion
£
Engelska Manufakturvaror m .m
i Huset Nr 21 vid Stora Nygatan
Fredagen d 28 och Lördagen d 29 Augusti 1840
Sedan det emellan mig och Henric Österman ingangne
Bolag blifvit upplöst har jag beslutit att ä öppen Auktion
försälja varulagret beslående af här nedan specificerade
artiklar hvilka kunna beses ifrån MåuMgen den 24 till
och med Thorsdagen den 27 Augusti Åt kände köpare
lemnas 5 månaders betalningstid då derom före Auktion
med mig öfvereeskommes
Svarta och kulörta Merinos et Thibet
Ylle Möbel Damask
Golfmattväfnad
Ylle-Filtar af alla storlekar
Shawlar
Halfsiden Wäittyger
Halfylle d :o
Långhårig Fris
Melerad Doffel
Merino Ull-Strumpor
Toiletls Piquétäcken
Lakanslärft 15-4 och 18-4
Bomulls- och Caoutschouc-hängslen
Damask Duktyg och Servietter
Tll h S
Tyll och Spetsar
Bomulls-Paraplyer
Diverse Glas
Tbé-Brickor af alla storlekar och qualltéer
Knappar Synålar Stålpennor
Kappsäckar Giggpiskor
Sadlar deribland 2 Fruntimmers
Dubbel-Bössor
Bords- och Rak-knifrar
Pickles och Sauser
Veritabelt Sherry eller Xeresvin på bont
Stockholm d 7 Augusti 1840 N PATON
rkslägarne i Ångfartyget Kommendör-Kapten
kallas till Extra Bolagsstämma å vanligt ställe i Jön
köping d S instundande September kl 8 e m
Jönköping den 13 Augusti 1840
Direktionen
v ^lom Höglofl Ridderslapet och Adeln beslu
tat all en eller tvänne skicklige Referenter skola an
itagas med åliggande alt för hrarje Plenum författa en
resumé af det huvudsakligaste som dernnder yttras ocb
beslutes för att sednast tranne dagar derefter tillhanda
hållas de Tidnings-Redaktioner som sig deraf vilja be
gagna ega de personer hrilka vilja Staga sig en sådan
befattning alt inom den 21 dennes hos Riddarhusdirek
tion derom göra skriftlig anmälan hvilken aflemnas till
Riddarhus-Sekreteraren som äfven lemnar närmare upp
lysning om vilkoren ocb hrad i öfrigt till saken hörer
Stockholm den 11 Augusti 1840
De
e som bevakat Fordringar uti Viktualie
hsndlanden Christ Norlings sista Konkursbo äga att
alla Ons- och Lördags förmiddagar å Lundgren et Bergh
eians Kontor uppbära den först» (nu blifvande Dividen
den Stockholm den 18 Augusti 1810
R
g
bibliothek i populär naturkunnighet
HIMMELENS UNDER
N :o ill
POPULÄR ASTRONOMI af LITTRO W
Fjerde Häftet Littrows arbete utgifves i sex häften Det h
eher och kosta Resp Subscribenter (å 2 sk pr ark och pl
Subskriptionspriset på SOMMER (Bibi I—XI
i Rdr 8 sk
— står öppet annu en tid hvarefter SOMM
Rdr 18 sk Stockholm den 17 Aug 1810
Af trycket har nyligen utkommit (h å 21 sk banko
tankar om fattigdonen och fattigvården i sverige
En sann lifllj och träffande skildring af tillståndet i den landsort der författaren sett med egna ögon hvad
som här meddelas 1 — När iran genomläst denna skrift kan msn omöjligen afhålla sig ifrån den önskan att vi
måtte från alla ändar af riket fätt emottaga sådane sanningens budbärare de skulle tillsammans bildat en tafla af
tillståndet i landet lärorik framför allt genom jemförelse med Landshöfdingarnes Femårsberättelser Men skriften
är icke blott som refererande af ett högt intresse
- författarens »TANKAR» hafva ett ännu högre icke allenast
genom det språk dä Ikläda sig manligt och kärnfullt ömioai »karpt som svärdet ömsom bl land J gom gisieln
utan ifren geoo» »in egen gediegenbet oeh prakti» blick töat pillid gåj rakt på »Riten
I Stockholms och Bha
HANDBOK I DEN FINARE
f
af DF LAUNAY öfyersatt af C J HARTMAN
Hot DELEEN « Comp HEDBOM och
FRITZE et BAGGE nyss utkomne
k
et BAGGE y
Skaldestycken af Jt M
l
1 Rdbk
y
Lindblad Första Samlingen l
1 Rdr banko
l
1 Rdr banko
Hot DELEEN et C :o nyss utkommet å 1
Rdr 10 sk banko
ATWitMe
A T Wistranas Musme
dicin
Af trycket har nyligen utkommit och sälje» t Bokhan
dels i 2 Rdr 82 sk banko
LER
AMALIA HILLNER
KOMPLETT 1 TVENNE DELAR
af
författaren Ull Tornrosm
Hos FRITZE et BAGGE nyligen utkommen
k
k 8« sk banko
Svenska Trädgårdsförenin
gen år 184 0
Åf
g
Årsberättelse af M- af PONTIN
å
Med en p 'anritning öf *er Trädgårdsföreningens lolal
Af trycket bafra uikommit och säljas i de flesta Bok
lådor i Stockholm och Landsorten följande
THEATERP1ESER
JOVI AL Stadstjenare och Poet S akter med sång la sk
PARISERPOJKEN komedi i två akter 2 :a uppl 81 sk
DEN GIRIGES DOTTER kom i 2 akter 24 sk
STROZZI och MARTINO eller Konspirationskonsten ko
medi i S akter af Seribe 12 sk
TÄNK PÅ CÄSAR farce i 5 akter af Raupach 84 »k
&QTERU2T» komedi i tkter ftt ferlfrf *•
g
KURATORER
Ångfartyget S w i t li i o d
RM
g
afgår härifrån till CALMAR CARLSHAMN
YSTAD och LYBECK Thorsdagen d 20 Augusti
kl 10 f m Närmare underrättelse meddelas å
Ängfartygs-kontoret i södra hörnet *1 Kokhuset
vid Skeppsbron
Ångfartyget Norrlands
SA fö1 d
g
resa till WASA för den 21 dennes
instället tills vidare i anseende å en på ena
vattenhjulsacceln upptäckt bräcka som fordrar
reparation och skall Fartygels reseturer fram
deles tillkännaffifvas Stockholm den 19 Aug
1810 I uppdrag °f Direktionen
FORSG
ppg
c B FORSGREEN
Till Götheborg
GKS
g
Ångfartyget D :l THUNBERG Kapt S p gshnell går
från Stockholm till Gölbeborg Söndagen den «5 Augusti
[kl f m-7 och medtager god» ocb passagerare Söder-
et (å 44 sk Bko af
hela kommer att utgöra omkring 80 ark med 25 plan
lanche omkring 4 Rdr 16 sk
8 Rdr 36 sk samt på BRÄNDES (Bibi XII—XXIU
MER kommer att kosta B Rdr 80 sk och BRÄNDES 6
Zacharias H ^EGGSTRÖM
]a (å 21
_
sk „
GRGSSKO
(_„
TRADGARGSSKOTSELN
MAN

Sida 2

kyrkobrinken Restauration finnes ombord
köping Berg Motala Eken Wänersborg ooh »frige i
Tägen varande platser anlöpas hvarest god och passa-
getare afleanas och emottaga» Obetalte bref medtaga
till de PostkoGtor som passeras Biljetter for passage
rate säljas hos L J Blomqvist på Ångbåtskontoret i Stor-
- - - - - -
Ångbåtsfart
emelian
Stockholm Carlstad och
€röth@borg
Å
g
Ångfartygs WERMLAND fördt af Kapt C R Nymalm
afgår härifrån til Carlstad och Götheborg Onsdagen den i
o
26 Aagusti kl 5 f m samt emottager och aflemnarl
Passagerare och Fraiigods rid alla under Yägen varande
stationer För det uppehin af c :a en dag som förorsa
11
ka» genom anlöpandet af Carlstad åtnjuta de Passagera-r
re som medfölja Fartyget dit och detifrån n e d s ä 11- ;
ning af i-5 :del i den vanliga afgiften Biljetter försäljas
härstädes hos L J Hlomqv .st Storkyrkobrinken i Carl-
stad hos Hr Fr Leop Nygren och i Gotheborg hos Hrr 1
F et H G Wessberg God och billig Restauration finnes «
ombord f
ÅNGFARTYGET GOTTLAND i
afgär aila Tisdagar kl 4 e b till SÖDERTELGE WE
STERVIK och WISBY samt Iterkossmer Lördagsaftnar
ne Siljettér säljas hos C O Strindberg vid Stadssmed
jegata»
ÅNGFARTYGET WESTMANLAND
afgår hvarje Tisdag oeh Fredag kl 8 f m till Strengaä
och Westerås Fartyget anlöper Strengnäs kl half i oeh i
Inträffar 1 Westerås äl i e si derifrån det återvänder
Onsdagar och Lärdagar kl 8 f .m och inträffar i Streng-
»Ne ki half 41 Bilietter för passagerare säljas t Stock-
holm å äederikontoret huset Nr 3S Lilla Nygatas i
Bttsn ^äs hos Hsadlandea N Rydberg oeh i Westerås hos
Inspektor Alström Proper Restauration finnes ombord
i
denna förklaring bland annat och hufvudsakligen
söker ådagalägga att Upsala Domkapitel ej skall
hafva u beh8r |gt Ett nå |on embat .åtgärd med
?™ ,Jt
s
®
!Re "or
t
Almquist vidtag» och denna exceptiofou
enligt hvad jag under nagra dagars vistande i huf-
vudstaden fått anledning till lärer hafva synts en
[stor del af dem hvilkas omdöme i denna fråga bör
kunna anses förtjena afseende såsom grundad har
jag trott min pligt vara att söka angående skälen
iför Upsala Domkapitels beslut att sig med denna
^fråga befatta meddela den upplysning som för
mig såsom ansvar
'g för dess Protokoll kan vara
otillgänglig
l
Reklor Almqvist har «n längre tid varit och fort
r aanu vara Larare vid en undervisnings
11enstalt (Nya Elementarskolan som ehuru belägen
r 'inom Stockholms stad icke »ni sorterar under den
;-för stadens undervisningsverk i allmänhet tillsatta
Skol-direktion ännu mindre under Stockholms stads
CoD4istorJu [B uUn som ifrån dess första inrättning
1 ir i
®
«e
niigt privilegier och Kongl stadganden agt
fsia »erskilda af ali annan Skol-atyrelse oberoende
i Direktion sammansatt af män som af Kongl Maj :t
omedelbarligen utses och bland hvilka f n ingen
enda är Prestman Rektor Almquist har således
'icke ens såsom Lärare varit underkastad något be
-roende af eller någon ansvarsskyldighet inför den
eller d myndigheter hvilka inom Stockholms stad
!l8« "«®n handhafva den Eccleslastika tillsynen
i A°nu mindre h .r han i egenskap af Prest kunnat
,inför dessa myndigheter till rätta ställas När Rek
;tor Almquist såiom född inom Upsala Stift af
desi Domkapitel år 1837 begärda och efter behö
rigen undergångna prof erhöll ordination skedde
|ådant tlu fö ,jd af haI1 rätt alt vid den |äraT„_
jf E tet_ innebsfvande
följd
tjenst han innehar åtnjuta Ecclesiastik årsberäk
i ning och befordringsrätt Han behöfver icke hos
Consistorium i Stockhom dit han återreste anmä
lss såsom Prest eller af detsamma i tjenstgöring
för att kunna fortfaranda bekläda Preata
iäraresyssla berätti
gade honom enssmt dertill På grund deraf har
:icke kunnat komma i fråga att ofiicielt meddela
|Stockholms Stads Conststorium om Rektor Alm
quists undergångna ordination Lika litet således
.som detta Consistorium ägt förbindelse att å Em
jjbetets vägnar känna huruvida någon Rektor Alm
quist funnes inom Stockholms stad anställd lika
Slitat och ännu mindre var detsamma förbundet att
;hafva sig bekant huruvida beipälde Rektor vore
*■ "T
j
» »»• "B "»
s0 ;8 förhållande att sakna tillsyn och förman-
Prest Till följe deraf kunde icke heller någon
uppsigt eller tillsyn öfver Presten Rektor Almquist
detsamma åligga Antingen skulle således bemäl
a Prestman i och för sitt embete stå i det egna
j ^skap af vederbörande Ecclesiastik myndighet eller
;cck skulle denna lillsyn åligga det Domkapitel som
honom till Prest ordinerat och ensamt kände ho
nom j deDna egenskap Dst bevis Rektor Almquist
|ve hgmta f #r p8siäende af den omständighet
{att Upsala Domkapitel icke vore berättigadt att
itjenstgöringibstyg för honom utsända är falsk i
„ „ —
j &nseende till det oriktiga i sjelfva förutsättningen
jjty Elementarskolans serskilda Direktion äger icke
irätt att om honom intyga något annat än huru han
»l |i0 !B Larsre derstädes tjonstgjort att Stockholms
Städs Cansistorium lärer väl icke underlåta tillba-
-i
kal e
be8Jr 'nk lf !l d6D
j
frsmställes om
'-embetsutlatande rörande en PrestmaD hvars till¬
varo det aldrig varit lagligen förpligtadt att känna
Yid sådant förhållande lärer iDtet annat resultat
kunna uppstå än att Upsala Domkapitel är den
enda auktoritet som måste vidkännas skyldigheten
oc !i påfordra rättigheten att när så erfordras in-
;tyga huru Prestmaanen
äoch lefverne sig förhållit
Rektor Almquist i lära
.— Man kan icke heller i
-detta serskilda och egna fall skäligen begagna ana
logien af de presterliga Lärarena vid Stockholms
stads öfriga undervisningsverk såsom äfven på sätt
och vis stående utom Consistorii tillsyn genom den
egna Skol-direktionen ty uti denna Skol-direktion
äger Consiitorium alltid lagligen sina deputerade
som äro skyldige med uppmärksamhet följt hvarje
under densamma lydande Lärare och der tjenstgör
dessutom såsom Protokollsförande Notarien i Stock
holms Stads Consistorium genom hvilket allt för
detta Consistorium ingen obekantskap får anses
äga rum rörande förhållandet med alla de Eccle
siastika embets- och tjenstemän som under den
allmänna Skol-direktionen sortera Stockholm d
9 Aug 1840 Joh E Forssell
TILL UPSALA
T
afgir Ångfartyget UPLAND Tisdagar Thorsdagar ceh Lör
dagar ssst äter Måndagar Onsdagar oeh Fredagar kl
S f ei Biljetter säljas uti L J Warodells Tapetmsgasin
®erg»trahlska huset
i
P .» ,aget .re so»
j
eJ i9
_
BOJeUer
hos KosnstlMiealrea betala dast oea bord med 8 sk Sko
förhöjd afgift
TILL UPSÅLÅ
afgir Ångfartyget FREJA alla Onsdagar oeh 7redagar kl
8 f .m samt åter Thorsdagar och Lördagar s t Biljet
ter säljas hos C O Strindberg vid Stadssmedjegataa —
Köpas Biljetter ombord erlägges 8 sk Bko öfver Taxar
TILL ENKÖPING
går Ångfartyget ÖRNEN hvarje Tisdag och Fredag kl 8
f m och åter till Stockholm hvarje Onsdag och Lördag
Biljetter för Passagerare erhållas på Ångbåtskontoret vid
Storkyrkobrinken
ÅNGFARTYGET
ENGELBRECHT
afgår frås Stockholm Ull Örebro Thorsdagen d 20 Augusti
kl 6 f m — Fraktgods emottages alla dagar i Kalkma-
gasinet Tid Röda bodarnes hamn der äfven Biljetter för
Passagerare erhållas och för att lätta transporten för
de ^a sonbo i sjelfra Staden och Tilja afsända Fraktgods
till Örebro är en däckad lastpråm placerad Tid Flugmo-
tet Onsdagen d 19 från 41 6 f .m till 8 på aftonen
ÅNGFARTYGET DÅLARNE
»fglr aed Lastpräai direkte til Köping och StröKiSholai
hTarjé Oosdag ki S f .» samt hT *rje Lördag till West«r
ås StröKShol® och Köpir .g återTänder frän sednare stäl
len Thorsdagar och Söndagar »anst från Westerås hTarjs
Mårdags asorgoa Passagerare mottaga fil aodsatt prto
!ttC0 "KI ?r 'äSfd
egna och jemväl efter uppdrag ä Hr Rosen
blads vägnar att meningen icke vore annan
än att slutligen befria jordbrukaren från hela
passevolansen — Det säges ock att dessa för
klaringar skett med vederbörandes goda minne
från högre ort så att denna frågas slutliga af
görande hos Adeln i enlighet med Utskottets
förslag ej bör kunna betviflas 1 öfrigt har ett
och annat förekommit för hvilket vi skolo göra
redo i morgon likasom från de andra Stånden
— Eieverne vid institutet för döfstumma och
blinda hafva genom några enskilde personers
välvilja haft åtskilliga angenäma tillfällen till
små utflykter och förströelser I Söndags åtta
dagar sedan hade Hr Bretzner inbjudit dem
att med hans ångslup göra en resa till Grips
holms slott der Slottsförvaltaren Borgmästa
ren Sturnegk med mycken välvilja handledde
dem vid betraktandet af slottets märkvärdighe
ter I Fredags hade Hr Gauthier åter ihågkom
mit dem med en inbjudning tili dess konstrid
nings-manege Sisll Söndag hade Hr Gross
handlanden Oldenburg inbjudit dem att med
hans familj göra en lustresa till Rydboholm
Institutets föreståndare har i Statstidningen lå
tit införa en kort berättelse härom för att gif
va ett offentligt uttryck åt elevernas lifliga tack
samhet
— Den af Hrr Davidsson till i går annon
serade konsert ä la Musard lyckades ganska
väl och besöktes af som vi kunde tycka öfver
tusen personer så att salongerna voro fullprop
pade och trädgården hvimlade af en mängd ele
ganta damer och kavaljerer
t
"g !irtyf ^t
C0
KI ?1
r
i
gfz näS
t
S
»
m fJe
da !5
och Paketen
fråä Horfköplng un Stock
5
- —■ - ■■ - -
®t *sa tid Biljetter för Passagerare säljas uti L
p
- —■ - ■■ - -
éolsK s9®t *sa tid Biljetter för Passagerare säljas uti L
l Warodelij Xapqt-Msgas !» i BetgstrablsSa huset R«
staeraUoH Bnsoj ombord
Ångfartyget N0RRKÖP1RG afgår nasd Jtföljan
d« Lastpråm alla Lördagar kl 6 f .E till Söder
T« !ge oeh NorrSäping smt åter alla Tisdagar vid sasaKa
tid Biljetter mot tedsatta priser säljas ati L J Waro
delis Tapet-Magasin I Bergstrahlska huset Restanratioi
gnnes ombord En Prlw finss alltid Tid Flugmötet till
gänglig för lastning
Å
g
Ångfartyget ORMEN IÅNGE afgår alla Freda
gar kl 6 f .m till 8
-Telge Söderköping Oxelö
åi
gar kl 6 f .m till 8
-Telge Söderköping Oxelö
«nnd och Linköping samt återTänder alia Tisdagar Tid
— -
■amma tid Biljetter för Passagerare säljas å Hr L J
Warodells kontor i Bergstrahlska huset Restauration fin
nes ombord
Åagtartyget GESTAF WASA »fgåt alla Tisdags
och fredagar 61 1 f ss Ifrån Stockhol» til
Strengnäs och Arboga sasr
.t IterTänder alla Onsdagar och
Lördagar kl 3 f ai ifrån Arboga till Strengnäs och
5toekho
,m Restauration finnes ombord Biljettet säljas
hos t 1 Warodell å dess Kontor Tid Tapet-Magasinet
PsrgstTahlska huset
ÅNGFARTYGET WIKINGEN
afgår atia Onsdagar och Lördagar kl 7 1 m till Streng
säs oeh Arboga och återTänder alla Måndagar oeh Thors
dagar *id s tid Biljettet för Passagerare säljas atl L
J Warodells Tapet-Magasin i Bergstrahlska huset Re
stauration finnes ombord
Ångfartyget YNGVE FREY a "a Måndagar
och Thorsdagar kl 8 I till Strengnäs och
Westetås oeh åter alla Tisdagar och Fredagar Tid sam
ma tid Biljetter för Passagerare säljas uti L I Waro
dells TapetMsgasia 1 Bergstrahlska huset Restauration
Hanes ombord
Ångfartyget THORSHÄLLA afgår till Strengnäs
och Thorshälla alla Onsdagar och Lördagar kl
8 f m samt åter alla Måndagar och Thorsdagar s tid
Biljetter säljas bos C O Strindberg Tid Stadssmedjegatan
aat» Ångfartyget GRIPEN afgår nästkom Lördag den
28 Ang kl T f .m till SöderTelge oeh Nyköping
oeh återTänder Tisdagea d SS Aug ki 8 f m Biljetter
för passagerare säljas uti L J Warodells Tapet-Magasin
i Bergstrahlska huset Restauration finnes ombord
Ångfartyget DELPHIN afgär alla Måndagar och
j-jr Thorsdagar kl 8 f a till Mariefred samt åter
vänder alla Tisdagar och Fredagar kl 9 f m Biljetter
erhållas ombord
Lustresa till Drottningholm
gör Ångfartyget DELPHIN alla Onsdagar och Lördagar
kl 2 e ra samt åter kl 7 på aftonen Biljetter till ned
satta priser erhållas oatbord
Till Gripsholm och Marisefred
afgår Ångfartyget FREJA nästkom Söndag kl 8 f m
samt återTänder på aftoeen
Biljetter i S Rdr Bko för fram och åter säljas hos C
O Strindberg Stadssmedjegataa Nr 10
å
g
ångfartyg
kan af Sällskap fa begagnas på Saltsjön eller Mäleren
va oouojuu » .o
Söndagen den SS om derom öfTerenslommes före Fre
dags middag Ked
SUrlÄXJ 9
Å
Till Redaktionen af Aftonbladet
I anledning af Hr Prosten Lyths t Aftonbladet
för den 17 dennes införda reklamation anhåller re
ferenten i Prestesiåndet få nämna att den öfver
klagade meningen «till förökande Wr dåligt lönta
undoroffieerare .» innefattar ett tryckfel och bordt
va s «till fö ökande af lönen för dåligt lönta
underofficerare hvilket visst icke emotstrider Hr
^Prostens önskan men att summan råkat blifva
så tundelig bärrör visserligen af en inanimsdver
tens hviiaen torde ursäktas då man erinrar
sig att vid diskussionerna inom Ståndet öfvar
ett sådant ämne som det ifrågavarande ej all
tid är lätt att tillegna sig det hufvudsakliga i an
föranden der flera liffertal förekomma hviitta hslt
oskyldigt under det den antecknandes uppmärk
samhet måste delas mellan papperet och den talan
de kunna få en orätt plats Hr Prosten hade ock
'säkerligen af någon annan anledning i nära sam
manhang med ofvannämoda mening nämnt den i
frigavarande summan
STOCKHOLM den 19 Aug
komSg
m och åter säljas hos C
Nr 10
rtyg
på Saltsjön eller Mäleren
va oouojuu » .o
— Åtskilliga ytterligare reservationer hafva i
Jdag på Riddarhuset afgifvits emot det förut
Ljnämnda af Hr B Rosenblad föranledda bejiutet
!a uppskjuta passevolansfrågans afgörande Den
lijförstavar Hr af Reutersvärd P A hvilken lör
1u "drade f mycket mer öfver detta mot
'42 § :n Riksdagsordningen stridande beslut som
han sett Hr Rosenblad före motionens väckan
|de en god stund samtala med Landtmarskalken
jinom skranket och deraf slöt att den skett med
den sednares bifall Gr Axel Mörner och Frib G
F Toll reserverade sig äfven och förklarade sin
Jöfvertygelse att passevolansen bör öfverflyttas på
jbevillningen Hr af Dahlström förklarade äf
jven ehuru han deltagit i uppskofsbeslutet å
Jern-Ångfartyget SAMUEL OWEN
d föktt öi
yg
som med förstå blir färdigt kommer att göra sina resor
mellan STOCKHOLM NORRKÖPING STRENGflXS WE
STERÅS och ARBOGA Afgångstiderne skola närmare
bestämmas då fartyget börjar sina resetoarer
diligence
till götheborg och Helsingborg
afgår alla Onsdagat kl • f- 'rån Dlllgenee-Kontotei
I huset Nr S vid Clara Södra Kyrkogata
OBETALTE BREF åtfölja till Postkontoren I Ekolsund
Enköping Westerås Äloing Arboga Orebro Ramun
deboda Mariestad Lidköping Sollebrunn Götheboig
Kongsbacka Warberg Falkeaierg Halmstad Lahol
Engelholm oeh Helsingborg
Diligeneen ankommer till Sätheborg Lördagar till
Helsingborg Tisdagar taait till Stockholm Thorsdagar
FÖRR OCH NU X FRAGAN OM NÄRINGS
FRIHETEN
Oaktadt den bitterhet och de förvrängningar
som de s k konservative i politiken eller
rikligare benämnde vännerne af godtycket e
mellanåt ådagalägga emot de representanter
och publicister hvilka nitälska för och yrka
på ett fullkomligt astagande af ett konstitu
tionen regeringssätt så är detta likväl näs 'an
ingenting emot den häftighet och snart sagdt
raseri hvarmed anhängarne af prohibitifsyste
rnet i näringarna tillåta sig att anfalla sina
motståndare I den politiska diskussionen har
man nu mera kommit åtminstone så långt att
de konservative eller anhängarne af allenasty
randet icke vidare med hopp att blifva trodde
af ens någon liten del bland allmänheten skulle
våga tillägga sina motståndare en intention atl
vilja öfverändakasta samhället eller arbeta för
»revolution och plundring» såsom änru för ett
par år sedan af en och annan insinuerades
Deremot höras i diskussionen om näringslag
stiftningen prohibitifsystemets förfäktare icke
allenast börja med att taga för gifvet att de
absoluta förbudens utbytande mot skyddstull
skulle omedelbart ruinera hela landets fabriks
näiingar och handtverkerier det är ändå myc
ket beskedligt om de bålla sig härvid :— många
af dem gå nu mera till och med så långt att
de icke blott i tidningar och andra skrifter
utan äfven inom representationen beskylla sina
motståndare för ett uppsåtligt bemödande att
förstöra den inhemska industrieD att öfverlemna
landet i utlänningens bänder med mera dylikt
och tillvita dem detta såsom syftemål De ge
nera sig icke ens med att göra detta med nå
gra långväga fasoner det sker öppet och utan
alla omsvep
Detta synes oss förtjena uppmärksamhet mera
såsom ett bevis på huru privilegiiandan aldrig
försmår något slags vapen till sitt försvar än
derföre att vi i sjelfva verket anse det serde
les farligt Det allmänna förnuftet och förmå
gan att döma mellan olika opinioner hafva i
vår tid hunnit så långt att ett dylikt stridssätt
liksom all infami alltid till slutet faller tillbaka
på dem af hvilka det begagnas Men vida vär
re är en annan omständighet Den består deri
att de brochyrer och anföranden som under
denna Riksdag blifvit afgifna inom representa
tionen eller utdelade bland dess ledamöter
hvimla — vi skulle nästan vilja säga kräla —
af en sådan mängd villfarelser och orikliga fak
tiska uppgifter om förhållanden i afseende på
näringarna dels i vårt eget land dels i andra
länder och att dessa villfarelser med eller u
tan afsigt förekomma just hufvudsakligen i de
punkter som äro ämnade att förnämligast ver
ka på läsarens eller åhörarens öfvertygelse i
hufvudsaken så att den som icke har tillgång
till de källor hvari vederläggningen för sjelf
va uppgifterna fianes nästan skall tvingas att
äfven antaga de deraf gjorda slutföljderna Vi
hafve redan för ett par dagar sedan fästat upp
märksamheten på och vederlagt en sådan vill
farelse som verkligen var förvånande då
den kommit från personer som sjelfve tillhöra
den industriella klassen nämligen det föregif
vandet att en större rättighet här i landet
skulle existera till försäljning af utländska an
af inhemska varor Det är lätt begripligt hvil
ken bitterhet hos en mängd inhemske handt
verkare mot utvecklingen af en friare handel
skulle uppstå redan blott af det intryck som
föresiällningen om ett sådant företräde åt ut
länningen gifvet af styrelsen måste förorsaka
om det lemnades ovederlagdt och hvad skall
man då tänka om sådana tidningar som till
NEJ vaudeville i en akt af J L Heiberg 19 sk
LOUISE DE LIGNEROLLES Dram i 5 akter 16 sk
den ÄRELYSTNE Komedi i 8 akter af Seribe 24 sk
ÖRNNÄSTET af C v Holtei Musiken afF Gläser 24 »k
ROSENBUKETTEN af Albini 16 sk
GUNSTLINGEN skäldespel i fem *k 'er af Mad Bireh
PfeifTet 20 sk
STENHUS-EGENDOMEN Nr 1 >id störa Bad
BBuViil »tugngatan å Norrmalm i S :t Clarte Församling
"m» 11 "ed tillhörande Trädgård samt en straxt bred
vid liggande Tomt hvarå Benas uppförde åtskilliga vagts
nus samt andre byggnader Närmare underrättelse om
betalningsvilkoren lemnas sf Ombudsmannen O Arehn
som träffas I Riksgäldskontoret från klockan 1-2 11 till
kl 2 hvarje dag
exempel Svenska Biets och Dagbladets hand
lingssätt som publicera de anföranden hvari
misstagen förekomma men icke upptaga veder
läggningen oaktadt den ena af dessa lidi ingar
säger sig arbeta i Regeringens intresse och den
andra är halfofficiel I det stället inträffar det
att vi knappt hade hunnit upplysa om rätta
beskaffenheten af nyss omförmälde förhållande
förr än Stockholms Dagblad utan att dervid
fästa någon uppmärksamhet å nyo intog ett i
soleradt anförande af Hr Mareks von Wiirtem
berg icke mindre märkvärdigt för faktiska vill
farelser än Hr Gustafssons
Dessa omständigheter detta idkeliga arbe
tande att med oriktiga facta vilseföra opinio
nen sedan man låtit vilseföra sig sjelf och
dessa hopade försök att på samma gång från
så många serskilda håll samla ett skrik öfver
motsiåndarne för deras afsigter bar föranledt
oss till ett beslut att emot hvad vi eljest äm
nat förelaga till något närmare granskning åt
skilligt af hvad till prohibitifsystemets försvar
bli /vit anfördt åtminstone så vida att allmän
heten må kunna pröfva beskaffenheten af en
del bland de skäl som man vill lägga till grund
för dess omdöme
Den första uppgiften hvarvid man här måste
fästa sig är att frågan om de absoluta förbu
dens upphäfvande skulle vara någonting alldeles
nytt någonting likasom först vid denna Riksdag
tillkommet Hela allmänheten känner likväl
att handelsfrihetens princip är vida äldre än
förbuden om man vill gå långt tillbaka och
att på sednare tider denna princip icke blott
varit hos oss af enskilda skriftställare och re
presentanter förfäktad vid hvarje Riksdag sedan
år 1809 samt jemväl förut utan äfven vid 1823
års Riksdag formligen antogs af Rikets Ständer
såsom hufvudgTundsats ehuru den ännu icke
varit genomförd i afseende på alla artiklar i
tulltaxan Men det märkvärdigaste af allt och
som mest lärer visa i hvad mån denna åsigt
nu skulle vara «ny» är att se hvad några af
de publicister bvilka nu värst uttyda motsi
dans länkesätt tillförene yttrat sig och detta
bevis på förr och nu i samma mån som det
måste öfvertyga om konseqvensen hos några pro
hibitif-systemets nuvarande förfäktare bör tilli
ka kunna lemna ett bidrag till frågans ställ
ning i det hela Det är af sådan anledning
vi tro att våra Läsare skola till en början med
nöje inhemta kännedom om några artiklar i
Svenska Minerva för de föregående åren och
erfara bu 'u denne vördnadsvärde publicist be
traktade ifrågavarande sak innan han kom på
den tankan att deraf göra ett politiskt vehi
kel Vi meddela här i sådant ändamål en upp
sats i nämnde tidning från Maj månad år 1836
Den är äfven i sig sjelf lärorik nog och ly
der som följer
»Frankrikes handel oeh tullförfaltningar
»Under denna öfverskrift förekommer uti ^1
gemeine Zeitung en Korrespondens-artikel da
terad Paris den 28 April Vi hafva öfver en
del af samma ämne funnit en annan artikel
uti Courrier Fran ^ais för den 30 i samma må
nad Begge innehålla så mycken sanning och
tillika så mycket jemväl för Sverige lärorikt
att vi anse det nyttigt att »ätta våra landsmän
i kännedom deraf Den förstnämnda artikeln
lyder som följer
«Man hör bär beständigt de skönaste talesätt öf
ver handelsfrihet men de nu pågående debatterne
i Deputerade Kammiren öfver tullsystemet bevis
att Regeringen och till stor del jemväl nationen
ännu hafva ganska mycket att lära och att till och
med de enklaste elementerna af statsekonomien än
nu icke hunnit att genomtränga särdeles långt Lik
väl har administrationen börjat inse att alltför
höga tullafgifter icke lända till gsgn för någon an
nan än smyghandlaren och har derföre i några fall
der den kära theorlen om den inhemska industri
ens skyddande icke egde tillämpning motarbetat det
onda genom tullafgifternts nedsättning Så hide
till exempel importeH af kryddor genom den höga
tullen nästan alldeles fallit ismyghandlarnes hän
der och verkningen af de författningar som ned
satte tsxan har visat alt inkomsten alltid stigit i
mån afncdsällningtn Smyghandeln med Cacao vir
på Spanska gränsen så vidsträckt att tullens ned
sättning på en gång höjde den lagliga importen i
från 10 ,000 till 20 000 centner ehuruväl den nya
tullen som för Cacao från södra Amerika ännu
går till 30 francs pä centnerc alltid lemnar smugg
laren en nog ansenlig premie för att der lokalen
ät gynnande med fördel utöfva sitt htndtverk
Jemväl tullen på raffinersdt socker som uppgår till
samma belopp medgifver ett betydligt smuggleri
after hvad tullverket sjelf erkänner uppgifvande of
ficiell det olofligt införda sockret till 13 ,000 cent
ner fasiän hvar man vet att qvantiteten är ofant
ligt större Ur och urverk gåfvo förr ingen in
komst men år 1834 efter tullens nedsättning 60 ,000
franc» nästa år efter en ytterligare nedsättning
200 ,000 francs och man tror att sedan stämpel
kostnaderna blifvit minskade inkomsten skall stiga
till 500 ,000 francs — Det är obegripligt att ad
ministrationen icke långt för detta öfrertygat sig
om kraftlöiheten af förbud och höga tullafgifter på
varuartiklar af ringa tyngd Hvar och tn vet att
allt musslin i Frankrike fabricerades tf insmugg
lad garn och likväl kunde tullbsvaknlngen aldrig
lyckas att göra beslag på mer än ISO centner årli
gen så snart införseln blef tillåten fastän emot
den höga tullen af 58S francs på centnern förtul
lades 1 ,600 cantner ehuruväl smyghandeln dermed
icke upphört Men dessa facta hafva ännu Icke
gjort det intryck som de skulle och borde göra ty
aljest skulle till finaBcernas och landets stora för
del alla tullafgifter vara minskade till hälften Di
Tullkommittéen yrkade på nedsättning af tullen å
cigarrer ifrån 1 980 till 880 francs på centnern
vilkoren helt och hället efter en säker klipares beqväm
ligbet Närmare underrättelser kunna erhähas och aftal
ok handeln träffa 1 Stockholm ä Drottninggatan huset
Nr 7S 5 trappor upp dörren midt fdr trappan I Sala
hos Kaptén Friherre A F Rudbeck samt bos egaren
hvars adress är Fahlun och Stora Ornäs
En Hgendom med åtskilli
ga Yattenverk och Lägenheter till flere lönan
de inrättningar drlfne med vatten Egendomen bestSr af
2 hela hemman hvaraf hälften säteri och hälften rrSlse
IS jordtorpare förrätta arbete vid Egendomen Boke
skogstillgångar sparade och vårdade samt öfverflöd a
torfmossar Uti tvenne tvåvåaings Stenhus drifvas nu o
par mjölqvarnar Dessa hus kunna förändras till andra
mekaniska verk Äfven till uppförande af större nya in
rättningar och dammat finnea nära för handen liggande
tjenlig stea vid nu obegagnade vattenfall Så (5 och trösk
verk drifvas vid vatten Belägenheten är 8 1-S mil från
Götheborg och endast en mil från närmaste sjöstad hamn
ocb deligenalinia Priset är 20 ,000 Rdr banko hraraf
en större del emot Inteckning längre tid kan Innestå
Närmare underrättelse och adress erhålles pa Aftonblads
kontoret och genom bref till Bataljons-Predikanten Lin
deroth boende i huset Nr 48 Regeringsgatan
påstod Hr d 'Argout att staten skalle derpå årligia
förlora 300 ,000 francs men han synes icke hafva
sig bekant att Frankrike är öfversvämmadt med
insmugglade cigarrer och att millioner sådana öp
pet försäljas i sjöstäderna och i Paris Huru kan
Ministern inbilla sig att någon bevakningslinie för
mår att emotstå en vinst af 19 francs per skål
pund Lika långsamma framsteg gör den öfverty
gelsen att höga tullafgifter skada konsumtionen
administrationen har i denne punkt antagit en helt
egen argumentation bestående deruti att den e
mot hvarje förslag till minskning af en tullafjift
sätter en beräkning öfver huru mycket denna afgift
fördyrar hvarje enstaka produkt i detalj Då sjö
städerne för någon tid sedan begärde minskning i
tullen på kaffe sä svarade tran dem att en kopp
kgffe endast obetydligt fördyrsdea genom tullen af
10 sou3 per skålpund men erferenheten har dock
ailiid visat att en pålaga af 100 procent på en va
ra som egnar sig till nästan obegränsad komeum
tion hämmtr öfver all beräkning förbrukningen der
af När man i England minskada tullen få kaffe med
två tredjedelar så steg på några få år förbruknin
gen deraf ifrån 33 ,000 till 400 .000 centner Ar 1818
då sockret kostade S Fr skålpundet konsumerade
hvart individuum i Frankrike endast 12 lod om å
ret nu deremot då sockret kostar 1 Fr 7 skål
jund Och likväl påstår administrationen uti en
(fficlell ströskrift ett ett vidar® prisets fall icke
skulle öka konsumtionen Msbogoni och andra fi
na träslag betala i lull 100 prtcsnt af värdet då
kommitén yrkade på en nedsättning af tariffen li
svarade ministern att rikt folk väl kunde stå ut
med att betala denna tull och att den på ett bord
t ex icke belöpte mer än IS Fr liksom det vore
en nödvändighet att endast rikt folk ägde sådana
möbler och liksom en tiodubbel import icke vore
af någon fördel för staten Denna argumentation
är så mycket obegripligare som ministern icke kan
undgå att veta att hvart skålpuad kaffé mer som
införes från Haiti och hvatje block träd likaledes
från Brasilien åstadkommer en ökad export af
Fransyska viner och sidanvaror — När man ser
att dessa de enklaste af alla handelspolitikens ele
meoter ännu så mycket misskännas sä kan man för
ingen del undra på alla frågor som kompliceras
genom theorien om den inhemska fabrikationens
befrämjande b ;ficna sig i ett oupp ^iiigt chaos
Msn lägger på stenkol högre afgifter i Rouenän i
Nantes på det kanalerne skola få mer att förtjena
på transporten cch svarar på de klagomål som fö
ras af fabrikerna i Rouen att en nedsättning I tul
len icke skulle göra fabrikationen af bomullstyger
mer än l /2 centimer pr aln billigare liksom vore
det ett skäl alt pålägga en annan tull i Bordeaux än
i Rouen Och dä skeppsredarne i Bordeaux klaga öf
ver att de höga jernprisen göra skeppsbyggeriet le pr
dyrare så svarar man dem att jenverken i Frank
rike äro sä dåliga att de icke ens hafva någon för
tjänst på dessa priser men att man deremot vill
beskatta det inhemska sockret för att försäkra åt
skepps ,eäame frakten för kolonialsockret Huiu
kan man väl hoppas att si mot hvarandra afväga
alla dessa konstlade förhållanden att hvaije industri
lianer i sina privilegier ett skadestånd för de upp
offringar den måste göra åt alla de öfrigas privile
gier och huru kan man tro att de under ett så
dant förmysderskap cch ett sådant diifhussystem
någonsin skola friskt utveckla sig Huru kan man
föreställa sig att en industri som har monopoiium
på den Inrikes fö ?säljningen skall utveckla sig lika
fort som om den hade att frukta för konkurrensen
med andra länder Hide man tillåtit införseln af
Engelska stålvaror si hade de Fransyska icke för
blifvit så dåliga som de äro och skola fortfara att
Tara hade nsan icke uteslutit det Engelska porsli
net så skulls formerna och fabrikationen af det
Fransyska längesedan varit förbättrade Det märk
värdiga exemplet af den Engelska sidentillverknin
gen hvilken först började att få framgång ifrån
det ögonblick då den nödgades bekämpa konkur
rensen med Lyon och hvilken nu exporterar sina
tillverkningar till Frankrike är för administratio
nen helt och hållet förloradt Imedlertid är dock
det lilla som genom de i sednare åren utkomne
författningar och den nya tull lagen blifvit gjordt
ett tecken till att en förändring i systemet äi un
der förberedelse Administrationen vågar icke mer
att framställa sitt prohibitivsystem såsom allmän
och absolut regel den vill tvärtom icke erkänna
nå ;on theori och talar om statsekoEomien såsom
om nägontiog som icke medgifver något absolut
system utan modificerar sig elter omständigheter
na Msn vill icke mer förbjuda utan blott skyd
da man skulle måhända gerna se om man förut
ic '«e hade gått så långt men man gifvat efter för
den nya nödvändigheten endast långsamt ogerna
och ofullständigt msn stödjer sig gerna på de konst
lade intressen dem man förut skapat och nu måste
skona man predikar måtta sedan man sjelf förfa
rit utan all måtta kortligen man märker att man
har den allmänna rösten ensot sig Det är också
icke si lätt att på en gång träda tillbaka sedan
man gått så långt fram man kan icke plötsligen
omatörta din konstiga grundval på hvilken man
ställt allt och man försöker allt hvad möjligt är
för att göra de«s fal mindre våldsamt Det for
dras en försigtig och tillika djerf hand för att gif
va åt det Freasyska handelssystemet dess nya rlgt
ning men ännu har denna hand icke blifvit fun
nen *ch föi bättringen kommer sannolikt att såsom
hitintills gå långsamt och mÖdosa .nt för sig under
de olika intressenas ömsaaidiga ryckningar .»
«A .nikeln I courrier Franfais» fortfar Minervi
»tjenar på ett utmärkt sätt till bestyrkande af de
uti ofvanstående uppsats gjorda reflexioner Lä
saren behagade sjelf öfvetyga sig .»
«Skyddssystmjets verkningar föra alltid till hop
trasslingar Ullens skyddande hindrar klädeifabri
kationen jernhandteringens skyddande hindrar ma
chintillverkningen skyddet för spinnerierna skadar
tyll-tillverkning skyddandet af nederlagsrätten i
Havra höjer kolonialvarornas pris i östra Frankri
ke Man börjar inse att i detta system allt är
konslladt man omflyttar allenast rikedomen men
skapar icke nå ,on Den ene vinner hvad den an
dre förlorar det är den allmänna plundringen
lagligen organiserad en plundring hvarvid den ene
erhåller lejonets del på den andres bekostnad Och
nödgas man erkänna att under datta systems her
ravälde antalet af våra matroaer i
cke ökat sig se
dan 1787 och baron Dupin gaf pä fullt allvar till
bästa det förträffliga argumentet att vira tullinkom
ster knappast uppgå till n»Sot örT
6r 100 millioner
di de i England inbringa tre gånger si myeket
Yacker slutsats i sanning och som helt enkelt be
visar att konsumtionen så långsamt ökat lig ho§
En i godt stånd och för handelsrörelse utmärkt
beqväm och välbelägen EGRNDOM nyligen försäkrad
i Städernas Allmänna Brandstodsbolag och alla afgifiorna
erlaeda Närmare upplysning om pris och betalnlng»
kor meddelas af Handlanden P E Ågren I Köping der
ock fastigheten är belägen
En GALEAS af Ek och Furu som lastar 600
Skeppuad Jern i godt stånd med göda Inventarisr
Närmare underrättelse lemna Skeppsilarerarn»
larson et S $n
TILL SALU FIlfWES
Hos FBITZE st BAGGE ny ligen utkommen
ä 40 »k banko
Om Svensfca Statsverkets
ll
n
s
w
DEN FARLIGA TANTEN af Albini 20 sk
FANATISMEN eller Puritanerna i Skottland efter
Scotts Roman Old Mortality af J A F 40 sk
DES MYSTIFIERADE BRUNNSGASTEN komedi I 1 akt
af Seribe och Duport 16 sk
MIN Älskade man komedi i 1 akt 16 sk
MACBETH tragedi i S akter af Shakespeare 32 sk
LORGNETTEN komedi i 1 akt af Seribe 16 sk
ADELE de SENANGES komedi i 1 akt 24 sk
MISSTRIS S1DD0NS eller Den Engelska Aktrisen 16 sk
AFSKED och ÅTERSEENDE komedi i 4 akter 24 sk
TAND for TUNGA komedi pä vers i 1 akt 8 st
STUDENTEN och GREFVINNAN kom i 2 akter 16 sk
ZAMPA ELLER MARMORBRUDEN komisk opera 24 sk
FELIX och STEFANIE af Seribe och Bajard 12 sk
i ACTEON Opera-komik il akt af Seribe 16 sk
JiNORRMALM och SÖDERMALM lustspel i B akter från
Danskan Iokaliseradt 24 sk
I SEDAN SOLEN GATT NED komedi i l akt 16 sk
EN DUELL under KARDINAL RICHELIEUS TID 20 sk
?®B«TANTEN och hbhnes FAR kom i Sekter 16 sk
.LYONESISKAN ell Kärlek och Stolthet af Ballwer ,12 sk
m DROTTNING CHRISTINA vid sexton är 16 sk
FÄSTMÄNNEN *»1 NORRKÖPING kom I 2 akt 16 sk
0 ,_EMIGRANTENS RESVAGN skådespel i 5 akter 16 ak
HVITA PIGUESCHEN lustspel i en akt 12 sk
sverkets
i
18401845 Ji
i
Tillgångar och Behof under aren 1840—1845 J
.t
AricnaT HARTMANSDORFF I
*WCST T0 HAKTMA *S
Hos DELKVn .t rw« nvss utkommet
nos et tomp pyss Ul ^oinmet
AV rlaptmilKllnrff lim
• AldrUliailSUÖlll
Svenska Statsverkets tillgäng» och debof under åren 1840
,-1845 40 • banko
CTORA ORNÄS ocb RAMSNÄSHOLM af fräl-
CÄS ocb ROLM af fräl
se natur och Skattelägenbeten KRÅKNÄS belägne i
Störa Kopparbergs Län emellan Städerna Fablun och
Säther har härdig och väl skött Jord stor och väl vår
dad skog godt bete ocb Bske De tvenne förstnämnda
gårdarne äro bebyggda för ståndipersoner och hafva li
ka med Skattelägenheten alla serdeles vacker belägenhet
vid sjö med ISfrika omgifningar Dessa Egendomar kun
na efter öfverenskommelse få tillträdas med eller ntan
Inventarier den 14 Mars 1841 och lämpas betalnings-
a Skepps
G E Flytjarson et S $n
beqväm WiENER RESVAGN med alla
lj tillbehör I fullkomligt god »l |Wi9d _
D» <ierrättel ,«
fås uti huset Nr 28 i Trump«t >re ,ac
'T en trap¬
pa upp dörren bredvid forsla trappan alla förmiddagar
till klockan 18
Färdiffgjor ^a Manskläder
I underteeknads Magasin af alla mäjliga sorter äfven e
mottagas beställningar som med all möjlig skyndsam
het oeh ackuratess förfärdigas ntl huset
Ifr 9 Blorkyr
kobrinken A ÅKERLUND
jf E tet_ innebsfvande
för att kunna fortfar

Sida 3

oii alleoait »f det skäl tit vt drifvtt ii fruktans
värd missbruk med våra tulltaxor Kunde det ic
k ändiiigon vara pä tiden att gära försök med
handelsfrihet sedan dit visat sig att tvånget till
ingenting duger ?»
Minerva gör till slut häröfver följande re
flexioner
«Tycker ide den Svenske läsaren att allt
detta är — mulalis mulandis — så förundei
ligen tiilämpadt på våra Svenska handels- och
näringsförhållanden våra författningar och vära
systemer att man kunde frestas att tro det
man här bar för sig en allegori Afven i vårt
land skola väl en gånd de konstiga hindren
för näringsfliten och handeln komma allvar
samt i fråga att upphäfvas det kan då vara
godt att rusta sig med de obestridliga och fak
tiska exemplen ifrån detta Frankrike som man
i så många afseenden älskar alt anse för en
värdig förebild .»
BOKHANDELSBULLETIN
Genom första häftet af ett « .Bihang till Lit
teraturbladet af E G Geijer» som lör ett par
veckor sedan utkom har herr Professor Geijer
börjat uppfylla det i nämnde tidskrift gifna löf
te att öka densamma med en afhandling om
representationsfrågan Uti «Förordet» till detta
bihang lofvar författaren att icke blott nyssnämn
de fråga utan äfven frågan om mSvtnska Sty
relseverket» skola af honom behandlar i «en fö ;jd
af fria häften hvilka ulkoinma under loppet af
detta år och början af nästkommande» Det
här anmälda första häftet lemnar första arti
keln af representationsfrågan
Utan tvifvel är en och hvar som deltager
i det offentliga lifvet mer än vanligt nyfiken
att få höra hvilka åsigter den frejdade förfat
tarn hyser och framställer i denna vigtigaste
af alla dagens frågor och vi skulle visst icke
spara på utrymmet för att tillfredsställa den
na nyfikenhet om vi icke ansåge det lika bil
ligt som önskvärd att läsaren måtte inhämta
saken ur fjelfva den anmälda skriften som har
tidningsstämpel och således kan med posten
erhållas Det omdöme anse vi oss imedlertid
kunna anföra utan alt gå läsarens eget i för
väg att närvarande häfte kanske mer än
något af dess föregångare utvisar med hvilken
framgång förf vändt siria blickar från den ford
na tiden till forskning om den närvarande från
historien till politiken ty så och icke annor
lunda torde det ryktbara och så olika be
dömda affallet böra förklaras Efter att väl hafva
uppfattat och lyckligt framställt den fordna ti
den söker förf nu intränga i och göra sig be
kant med den närvarande och att detta lyckas
att ban uppfattar denna tid på samma sätt
i det närmaste som den uppfattas af andra
med denna tids idéer införlifvade menniskor
kan icke förundra någon annan än historiska
skolans quandmémer hvilka betrakta forntiden
såsom ändamål icke såsom medel samt taga
för afgjordt att studiet af besagde tid nödvän
digt måste föra till den besatta idéen att vilja
«omgestalta» den närvarande efter den förras
beläte O is andra bör det icke heller förun
dra att förf icke i representationsfrågan äflats
att påtruga den närvarande tiden något af den
fordnas numera gamla eller urgamla och der
före af de konservative så högt och högst be
prisade kostymer såsom Ståndsshilnad politisk
omyndighet för största delen af folket och po
litisk myndighet till följe af börd m m d
Hr G anser tvertom ståndsfördelniugen redan
vara i egentlig mening föråldrad d v s en
form utan ande — och någon god ande har visst
alldrig bott deri — han anser den politiska
omyndigheten böra iaskräukas snart sagdt till
likhet med den juridiska och bördsrepresenta
tionen alltså böra upphöra samt valrätten blifva
hvad man kallar allmän «Gr»dationen af den
na allmänna valrätt grundar herr G för mån
gen oförväntadt på förmögenheten men af
skäl som bättre låta höia sig än de vanligt för
denna mening framkastade herr G anser nem
ligen förmögenhet såsom bevis på innehafva nes
förmåga och arbete och detta är väl den enda
åsigt efter hvilken förmögenheten kan blifva
ett skäl till förtroende
Allmän valrätt äfven i förnuftig bemärkelse
och icke i den af dess motståndare uppdikta
de är som man vet någonting svåra demokra
tiskt och således i mångas ögon äfven anti
monarkiskt detta tror likväl icke herr G u
tan påstår sig föra gemensam talan för båda
dessa styrelsesätt på sätt läsaren finner af föl
jande utdrag hvilket till jemförelse med före
stående omdömen torde böra meddelas
«De som yrka allmän valrätt anses gemenligen
för monarkiens flsndor eiler hvad värre är för
dess falska vänner Här är folkväldets grund ro
par man och det misie bära sina frukter
— Ar
grunden först och främst rättvis så hor — skulle
>1 tro— den redan deri ett anspråk på att gillas
och kvad frukUrna beträffar — hvilka blifvit olika
bedömda och visa en blandning af godt och ondt
bäggedera kanske i högre mått än vanligt — så
torda ett fullt tillförlitligt omdöme ej ännu kunna
fällas af det skäl att den nämnda grunden Ingen
städes är af den beskaffenhet som vi f jrdrst All
wän valrätt i vår mening har äfven der princi
pen erkinnes ännu aldrig blifvit allmänt genom
förd De gamla så kallade demokratierna utmärka
sig aila genom skarpare skilnader I rättigheter än
monarkierna och äfven statsförbundet af d9 nord
merikamka republikerna i våra tider har väl till
S
a
o
A
p
s
f
d
m
l
v
ä
f
t
a
m
h
t
t
t
agnat tig friheten i hög grad men har också |i
slafveriet inom alg upptagit dess motsatt Öetaed-
nere är om också blott i en del stater inhemskt
likväl i statsförbundet erkändt och en droppe slaf
blod i ådrarns om ock i änuu så aflägga led ute
sluter äfven i de friaste bland dessa stater i följe
af allmänna meningens despotism från all utöfning
af politiska och till del äfven från andra medbor
geriiga rättigheter Den invändning att vi »åledes
1 sjelfva verket blott skulle föreslå ett experiment
hvartill saken vore för vigtig kunna vi blott möta
med upprepadt uttryck af vår öfvettygelse att hvad
rättvisan bjuder ej kan betraktas under synpunk
ten af ett godtyckligt experiment Men vi kunne
tillägga såsom en tillräckligt pröfvad erfarenhets
sats sedan da politiska rättigheterna redan nått
en så stor utsträckning att äfven på detta fält
och kanske mest på detta ingen orättvisa är far
ligare än en half rättvisa Hå man i fråga om
vrlrätten göra rättvisa fullt tamt utföra förän
dringea med billighet och staten skall troligen vid
detta mål finna sig säkrare äu på halfva vägen
Jag är för min dei öfvertygad att en aidan för
ändring skall blifva den vändningpunkt der de
ensidigt monarkiska aller republikanska teorierna
borde upphöra att vara fieodtliga motsatser och
den konstitutionella monarknn som ännu vack
lande sväfvar mellan bägge fiona den fasta grund
ur hvilken de i hvarje samhälle nödvändiga både
demokratiska och aristokratiska elementor skulle
under skydd af den monarkiska enheten friare
och likväl i sammanhang utveckla sig Ty sådan
är allt borgerligt samhälles natur Både monarki
aristokrati och demokrati fiona I detsamma sina
naturliga utgångspunkter På vägen ha de kikats
vid må !»t skola de kana» s 'g förenade En blick
på samhäilsuivecklisgen lärer det sådant är verkliga
förhållandet Hvad utmärker denna utveckling —
Att den blir allt mångfaidigaie att deu framkal
lar u bildar och tager i anspråk alla de olika an
lag och förmöganheter som Skaparen hos männi
skan nedlsgt och hvilka emedan de blifvit hos
hetsne nedlagda omöjligen kunna annat än sam
manstämma till ett gemensamt mål Öfvertygelsen
derom ville jag kalla den enda verkliga politiska
roiartikel ty den är ej aniat än tron på en gu
domlig Försyn Mea derföre måste ock alla dessa
anlag njuta sitt spelrum nämligen inom gränserna
af ömsesidig rätt Och ju mer under delta enda
man nödvändiga vilkor hela den memkllga kraf
ternas rikedom kommer i dsgen ju mer uppenba
rar det sig att ciräfvandet är gemensamt och må
let ett ju mer utvecklar sig ur samhällets egen
mångfald dess öfverensMämmelse ech samklang ju
mer röjer sig denna inre enhet äfven i den yttre
föibindande enheten som hsr sitt uttryck i ett
lands regering och hela styrelse Med ett ord
jusi genom den öppna bana som de fria statsin
rättningarna försäkra åt all förtjenst starkes det
sammanhang och den varaktighet som den mon
arkiska principen åt slsten bevarar och de er
fsrenhster soio synas bevisa motsatsen äro sjelfvs
ofullkomliga och hafva gjirt våld ej mindre på
republikens än på monarkiens rätta grundsatser
Därigenom falla de in på den afväg som genom
monarkien förer till despotism af ett eller annat
slag pöbelns eller några fäs eller en endas eme
dan en blott i vissa riktningar lässläppt i andra
hämmad samhällsutveckling alltid är anarkiens far
ligaste retningtmedel liksom den halfva rättvisan
alltid är den farligaste orättvisa Det är blott en
på ömsesidig rätt i alla afseanden ordnad sam
hällsbildning tom kan förlika friheten med mon
arkien Men monarkien måste hafva mod att lida
och erkänna en tå beskaffad frihet .»
REVY AF TIDNINGARNA
Den arma Freja har synbarligen blifvit bragt
i ett obehagligt trångmål genom våra anmärk
ningar vid hennes märkvärdiga förslag om la
tinets användande vid diskussioner af mera kin
kig beskaffenhet på det den stora massan »icke
mätte förvillas af de utkastade trätofröen» Hon
tiar visserligen för att ieke visa sig alldeles
dekontenanseiad ansett nödigt att svara oss
men dervid inom få rader ådagalagt en sådan
mängd enfald och tafatthet att det i sanning
är synd om den stackars menniskan att se
derpå
Vi hade råkat yttra att ett revindicerande ål
latinet af dess forngamla prerogativ som ett
ordensspråk för alla vigtigare politiska eller
vetenskapliga frågor till utestängande af »pro
fanum vulgus» från allt deltagande deri vore
mindre lämpligt i våra dagar då »diskussio
nens terräng borde höra hvarjom och enom
fritt till» och då massan »icke längre behöfde
blindt gå i skola eller i ledband hos doktriner
emedan den vaknat att tänka litet på egen
hand och att sjelf sa sig för hvad väg den går»
Dassa oförgripliga tankar hafva förefallit den
nervösa nymfen alldeles förfärliga och himmels
skriande Hon bar väl icke just haft att an
draga deremot något af hvad man kallar skäl
och räsoner men i stället med en så mycket
mera gudsnådlighet i min och åtbörder högt
upprepat dem för sitt lilla koteri och utropat
Se deri der lia vi det I det är således afgjordt
att enhvar — kantänka — eger afgifva sitt
omdöme i allt hvad han behagar Såå
Aftonbladets trosartikel är således «t >ox po
puli vox dei» Såå rätt hyggligt 1 Veten
skapsmannen har sålunda ingalunda rätt att
från den fria diskussionen utesluta hvarken
den okunnige elltr den olcynnige hvarken sko
makaren eller Aftonbladet Såå ganska hygg
liga läror ganska hyggliga
Kära Freja sansa sig dock Drick litet kallt
vatten och lukia på litet eau de cologne Det
är otroligt hvad man lätt kan af öfverilning
förgå sig Besinna att hon ju vill hafva repu
tation att vara en förbålt liberal tidning ja
att uti »verklig liberalism» kunna föregå andra
med ett oskattbart föredöme kom ihåg att
hon vandrar i den höga kallelsen att inför na
tionen blotta och nedergöra de »stora bladen»
samma priser erhållas Inpackad till bortiärsdning i lådor
af 60 Hela eller 118 Half-Bnteljer i Bränvins- oeh Por
terffiagasinet i huiet Nr 8 vid Lills Nygatsn
med all deras falskhet och flärd och att en
framtid af omätlig storhet och ära härigenom
är henne förbehållen Märk att allt detta är
saker som man bör akta sig att förspilla ge
nom ett ögonblicks obetänksamhet och bliadt
öfvermod
Silt derföre beskedligt ner Freja lilla och
hör hvad förståndigt folk säger Begrip mitt
barn att det icke låter sig göra att gå och
gälla för lioeral på samma gång som man sä
der slår rakt för hufvudet de solklaraste satser
Inse en gång att man icke ostraffadt lägger
våldsam hand på det sunda förnuftet och logi
ken för att bryta nacken af dem Förstå att
man då icke gerna kan stå till svars för att
fnysa folket och den stora pluraliteten midt i
ögonen och hånskratta åt sådana prirciper
som den att folkets röst är Guds röst Betänk
oförståndiga att det väl ändå torde ega sin rik
tighet att hvarken »den okunnige eller den o
kynnigf» kunna rätteligen af någon makt i verl
den »förhindras från den fria diskussionen» Be
tänk att det väl ändå icke är så orätt sagdt
att »hvaren eger afgifva sitt omdöme i hvad
iian behagar» Betänk alt det väl ändå är hvar
ens första fordran af en liberal tidning till och
med en sådan som Freja att få sig erkänd
rättigheten »att tänka litet på egen hand» denna
rättighet hvaröfver Frejjt så förnämt mockerar
sig Hon behagar kalla vårt blad för ett »adligt»
blad om härmed skall menas någonting som
svär mot det »verkligt liberala och populära»
så för all del besinna att det icke just är
rätta sättet till bevisande af sina större för
tjenster i sådant afseende att anklaga det ad
liga bladet för alltför demagogiska eller om vi
få nyttja en af Frejas egna termer »ofrälse»
tendenser på samma gång hon sjelf framträder
i en ohöljd hierarkisk förmynderlig och pryd
riktning Besinna kära hon att man icke bör
fresta det allmänna sunda förståndet alltför
mycket isynnerhet då man som Freja i visfa
detaljer redan länge något ovarsamt lekt med
detsamma såsom t ex i prohibitivfrågan och
att allmänheten verkligen Freja må nu anse
den så litet »mornad eller fullmyndig» som
helst likväl är det tillräckligt att veta göra
anspråk på en annan liberalism än den som
endast yttrar sig i manhaftighet mot en och
annan enstaka personlighet och ett löst goabh
mot ett och annat detaljeradt factum
Besinna allt della Freja lilla och vet att
värdera goda vänners ointresserade råd Vi
äre öfvertygade att Freja sjelf sedan hon hun
nit lugna sig och som sagdt är druckit ett
glas vatten eller ännu bättre tagit sig en
Gräfenbergerdusch skall klarligen inse till hvad
grad hon pratat bredvid munnen och finna
nödvändigheten att inför klokt folk reparera
sig i hvad hon med sin munklatin och sin
spökrädsla för »den stora massan» gjort sig så
pusserlig och löjlig
Eller skulle det verkligen vara sannt att
Freja liksom andra gamla synderskor gått i
kloster höljt sig i dok och blifvit en suckande
syster samt att hon lager lektioner i vulgalan
och de vördiga jesuiternas skrifter för kathol
ska presten Skulle det verkligen vara
sannt T
n
m
r
dt
h
t
h
ä
r
t
t
i
k
d
h
d
a
r
»
m
r
i
r
r
a
d
m
na vid Eifrerö-Sktle i Öragrundj skärgård eodiit
en holme bebyggd med en treflig bostad som in
nehafves af en f d sjökapten vid Lungåkers by is
mil från Hernössnd och 18 från Umeå med god haoio
och ett vackert långt inlopp från sjön tamt Kåge 20
mil från Umeå och 26 fria Luleå denna tisto
ort hir en god och stor hamn tom ock begagnas
sf kringliggande orts ej obetydliga sjöfart men
ångfartyget alltså än mindre slörre skepp flyga
Icke intill lastbryggan på flere bösskott när Af
ven här fuanos tvenne fartyg stående under bygg
nad å en platt som omtalades såsom tjenlig ocii
bestämd för en blifvande städs anläggning hvarom
verkligen fråga skall vara å bane Visserligen sik
nar sådant ej stöd af omnämnda här befintliga go
da hamn äfventom flsre icke aflägse byar men då
man erinrar sig att Sktlkfleå by är endast eo
landmil söderut härifrån bciäg ;n vid elfven af
samma namn och jemte god hamn — den är för
närvaranda ej farbar för större fartyg på en hel
mil nära mea uppgifvet af oftens falk kunna lätt
och utan synnerlig stor kostnad förbättras —■ re
dan eger en af de s ;örs !a kyrkor i riket och strjxt
bredvid den vidsträckta Skellefteå by mod en folk
nummer som gerna kan antsgas motsvara antalet
uti mången småstad en reguUert anlagd kyrkoby
af väl öfver 100 hu» äfvensom marknadsplats med
fasta bodar försedd med så väl postkontor som
apothek alltsammans nära Intill så väl stora lands
vägen som det betydliga Skellefteå vattendrag hvar
på äfven en stor del af ortens produktion nedflot
tas när man erinrar sig denn» i stor ttil vackra
dal med alla ofvannämnde der redan skapade cch
samlade erforderliga elementer för en stadt an
läggning måsse man tillerkänaa denna platt ovil
k or tigt företräde framför Kåge och hvilken annan
i nejden under förutsättning nemligen att elfvens
fördjupning emellan kyrkobyn och nu varande hamn
eller ankarplatsen för större fartyg verkligen kan
åstadkommas på sätt blifvit sagdt
Till fartens tryggande på Ålands- och Bottniska
hafven voro flera fyrar och sjömärken under sedna
re åren uppförde
Hela sträckan som ångbåten tillryggalägger e
meilan S .ockholm och Haparanda inberäknadt in
löpandet i alla de uppgifno hamnar antaget göra
186 V mil
Af Örnskölds psssagesare gjorde denna gång en
dast tvenne S :ockbolma ?e (en äldre embetsman vid
bergsstaten och Norrlandsångfartygens Agent i
Stockholm samt tvenne Götheborgare hela resan
bort och åter hvarförutan tvenne Stockholms- och
tvenne Malmö-handlande åtföljde till Norrbotten
Ingen utlänning eller egentlig vetenskapsman del
tog i detta års Norrländska midsommarsfärd som
dock har sin särskildt retande anledning u
.i till
fället att vid Haparanda eller ännu bättre en mil
nordligare från antingen Avasaxa berg på östra
(Ryska eller Cuopiosberget på vestra (Svenska si
dan midsommarsnätterne se solen Icke gå fullt ned
under horizonten Denna gång var väderleken ej
gynnsam härför sjelfva raidssmmarsnatten (den 24
Juni dock hade några af falskspel på Cuopio
berget strext efter midnattstid då molnridåen nå
got lyftsdes eu skön raonung af solens vand om i
horizonten oeh natten derpå vanns äfven för de
öfriga en fullkomlig njutning i Haparanda kyrko
torn af detta vsckra skådespel cch rä ^a ssmitna
vackra jtcsn erbjöds natten derpå fiån ångfartyget
under återfärden flere mil söder om Haparanda
Avancerandet söderut medförde för hvarje natt
en högst märkbar förändring af allt tidigare inträdan
de skymning eller sommarnatt äfventom dess allt
längre fortfarande i stället för att i Haparanda
orten soldagen räckte dygnet om
Färden landsleds till berget Avasexa kan ske an
lingen å Svenska eller å Ryska sidan om Torneå
elfven nu var en del af vä $ea på förstnämnde si
ds ganska svår såsom från början anlagd å måsse
och som det ville tynas mindi e väl underhållen
hvilket skyltades på en mångårig ännu oafgjord
tvist hvem uudethillsskjldigiieiei åligger doen kun
de ock nära anses slå i full källossning Å Ryska
sidan tades vägen vara bätire underhållen och en
och annan som vall den hann derföre äfven till
Avasaxa h ars upphöjia lokal och vidsträckta ut
sigt helt visit dä väderleken tillika gynnar måtte
vara imponerande De af vårt sällskap »om der
emot välde Svenska tidan och huono endast till
Cuapioberget hada dock äfven härifrån tillfreds
ställelsen ej blott af utsigten ulan tillika af de
sällsynta formationer och särdeles stora samt släta
stenblock till en del bildande grottsalanger som
der anträffas
Fiån Åbo och da flsre Finlands städer i vägen
hade ångfartyget Uleåborg till Torneå fört några
och 20 pitiagerare hvaribland några högre embets
man som ock reste till Avasaxa
Ensamt i Haparanda vid det längre uppehållet
der kunde någon närmare bekantskap formeras
med stadsinvånarne å de få punkter på landet
som besöktes eller passerades var tiden dertill för
kort OfvenojB Haparanda äfven på Svenska si
dan om Torneå elf talades cch förslods endast fin
ska hvadan de som ej känna det språket måste
madföra tolk Men hvad som hann erfaras var
öppenhet och frimodi $het i karskteien i förening
med välmening och vänlighet och i afseende på
gätlfrihet kunde vi aj jemföra orten med någon
annan än Gottland dit händslsevit 4 af vårt säll
(kap sistlidna pingst fjärt en särskild äfven högst
tillfredsställande färd med ångfart Norrland Om en
allmännare anledning än hos deras personlighet
hvilka vi haft lyckan träda skulle sökas till denna
öfverensstämmelse i välvilja mot främlingar i dessa
tvenne långt åtskilde orter synes det kunna vara
den att de båda igenom aflägsenheten så sällan
erhålla besök sf innevånarna i det öfriga riket
Tonen eller hvad nu för tiden kalias opinionen
lät i allmänhet ganska tillfredsställande och hvad
deraf spordes i Haparanda såsom närmast gränsen
rappelierade kraftigt en redan öfver 10 år saknad
stor mans fällda
_
yttrande alt «det behöfs vara född
utlänning eller åtminstone längre tid hafva vistats
uti annat land (hvilka båda delar hade inträffat
på honom för alt veta värdera Sverige .» Denna
ton i nordligaste delarne af Sverige gjorde desto
mera intryck tom dervid ingalunda doldes den tro
eller öfvertygelse att orten ofta blifvit stjufmoder
ligt behandlad af både Regering och Ständer men
den uttryckte lifligt ett förhoppningsfullt anspråk på
förändring härull vid de goda förhållanden uti
hvilka statens egna fisaccer bu stå cch igenom
det tillfälle ångfarts-kommunikationerna beredt att
göra Norrland kändt äfven af deras landsmän i de
tydligare delar af Riket tå väl till sina hittills
föga begagnade och till stor del ännu outveck-
L
h
m
s
v
k
d
q
5
L
f
O
u
m
o
t
s
ä
HOLL SLAMMAD KRITA
hvit och vacker i tunnor å Kontoret en trappa upp
C
m
i
a
R
k
g
p
i
h
h
P
Utmärkt vackert HAVANNA- samt fint rafli
neradt KROSS-SOCKER passande till syltning nti
Kryddboden hörnet af Freds- och Drottninggatorne
f
L
r
A
I j dag har utkommit I Bokhandeln och säljes häftad i
12 sk banko
De nyare Fängelsesyste-
merna
Ett föredrag tid det af Skandinaviska Naturforskare
och Läkare hållna möte i Götheborg 1889 af D :r Fre
deric Holst Professor från Christiania
.ÄBrtr i "Ä TiSMiV ■ "A-
DRÖÖ
ÄBrtr iÄ TiSMiV
DRAMATISKA FÖRSÖK
f
A OSCAR ROOS
ROOS
Ioneb Johan FLEMING OLOF och HELENA och
LANDTGODSET 1 TAWASTLAND
Bos BELEER 11 C :o
öm Statsförfattningarnas
da och dss ifltdå Lifif F
g
anda och dess inflytande på Lagstiftningen af Fr Aceil
lon Ofversäitning frän Tyskan af S L Tbeorell 2 R»r
16 sk banko
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKS
— Natten till sistl Lördag föröfvades in
brottsttöld å en egendom i Bromma socken der
vid en tior mängd klädespersedlar äfvensom en
bylta med 3 ilsp smör tillgrepos Ingen spaning
har erhållits på ljufvarne eller godtet
— I Söndags afton blef en plånbok med in
neliggande 100 Rdr Rgs bortstulen ur fickan på en
person i trängseln vid roddarbåtarne vid Falkens
backe å Djurgården
— Förl Lördag bortstals i ett hus å Blasii
holmen ett guldur med kedja samt några andra
persedlar Tjufven är ännu icke upptäck
— Ransakning har förevarit i Poliskamma
ren rörande ett våld som några polisbetjänter sä
ga sig hafva lidit å Jerntorget sistl Måndag Eo
f d gardist Lundström och en lärling Ågren haf
va blifvit anfäktade såsom de der öfverfallit och
slagit polisbetjenierna men Ågren säger sig först
hafva blifvit anfallen af dessa och lärer yrka re
konvention Målet är uppskjutet
— En korrektionist under bevakning sys
selsatt med bergsprängning å Essingen rymde för
liden Söndag medelst simmande öfver viken till Tra
nebergs bro Han blef likväl genast gripen vid
Harnsberg och afförd till Kastenhiffs-häktet
— En kusk som förliden Lördags qväll kom
med sin fästmö gående öfver Skeppsholmen blef af
okände personer oqvädad samt Illa tlagen En
kammakarlärling Björksell har härför blifvit till
talad
— En korrektionist Skjöldberg som varit
Inställd till förhör 1 Waxholm beredde tig vid å
terkomtten hit till staden tillfälle att rymma der
igenom att han passade på då fånggevaldigern såg
åt ett annat håll samt gaf denne då ett slag i huf
vudet tå att han
föll framstupa på gatan dervid
Skjöldberg sprang In åt en grind och lyckades
undkomma
MJAHPATOE AMI8M
(lnsändt
EN PASSAGERARES ANTECKNINGAR
Ångfartyget Örnskölds Midsommarsfärd till
Norrland och Haparanda
(Slut frän gärdagsbl
Utom de nu uppräknade Norrländske städer be
söktes ock egentligen för vedhemtnlng uthamnär-
om
Lavendel-Spiritus sa fl- slag körande till Tolletten — äf
ven försäljes Fransk Senap samt dito Aromatisk Vin-Ät
tifra allt till billiga priser
i A P BORELL M 1 österlånggatan för
säljer i parti Caleinerad POTTASKA Jutlands oberedda
Fårskinn och 011 Skälspäck i halftunnor fin raffinerad
Terpentinolja i lådor olultrad Saltpeter i halftunnor fin
osockrad ocb sockrad Chocolade i iädor finare och gröfr
re Norrköpings Kläden l :ma Segelduk allt i parti
stark Svart och Kulört ENG SY
TRÅD samt Eng Silke i nystan hos C O Strlnd
berg vid Stådssmedjegatan
TTtmärkt
TB 2 n
öä
W ISBERG
Lärobok i det praktiska af
pf
SJÖARTILLERI-VETENSKA-
PEN af J F KBBEKSTAM t Rdr 84 sk
Hos OMLMEN ft Comp nyss uthommel
M
y
örefve M Rosenblads Tai
om Juridisk Statistik och grunderna f5r Lajstiftnrngen
hållet uti Kongl Vetenskaps-Akademien vid Presidii ned
läggande den 8 April i84e 3 sk banko
Hos RYLANDER (Bazaren å Norrbro
NSKAÖ
(å Nrrro
SVENSKA TRADGAROSFÖR-
Å
ERIUSEN ÅR 1840
Årsberättelse af M af Pontin
Priset med plankarta 32 sk banko
tios if &hEEJH et 0 'omp
rättelse osa
den 19 Augusti 177
Från trycket har utkommit och säijes bos underteck
nad samt de fleste Bokhandlare k 2£ sk ban ^o
LUCIE ELLER BRUDEN
frän LAIUKKHMOOR
af Alphonse Rouyer och Gustare Vaei
L :s Gust RYLANDER
Bazaren å Norrbro
Hos FKITZB et BAGGE nyligen inkooua
-
Norvins Histoire de Napoleon Livr
77-88 (Slutet
gnet Histoire
Frangaise Livr 29—58
Mignet Histoire de la Revolution
Resp Subskribenter anmodas att uttaga sina exemplar
tios DBLEEN et Ccmp
Musikalisk Cateches
jemte ett Bihang för smärre Sång-Instita :er »f Direktor
G &rke SO s banko
Från Stentrycket bar utkommit och saijes hos de fleste
Mosiåhandiare samt undertecknad å 52 sk banko
FRANCAISER COTTILLON
l
et ANttLAlSJK
ur operan
LUCIE Uier BRUDEN
frän Lamaierinoor
af
GaStano DONIZETTI
Förmånligt Egendomsköp
g
I brist p pengar saljas tor 5000 Rdr banko nti Galt
Stad å deu största oeh mest besöklaaiie galan
nära Torget TVENNE GÅRDAR beslående af e t slörre
trä-vånings hus saau ett mindre e n - t in i n g s
med dertill hörande nödige uthus Dessa alla Åbyggna
der äro nästan nya och uti myckel godt »länd brandför
säkrade för 4 ,800 Rdr banko
I huset finnes en räl inredd Handelsbod med en större
mäagd dertill hörande Magasincr nyligen uppbyggda
Och Till den nuvarande egaien erlägga 300 K jr banko
i ärlig hyra och byra GSrdarne åter Beskrifning å J£
gendomen jemte rictare underrättelse finnes att tillgå hos
Krgmh ?ndlareti Herr C Sebarth i dess bod jemte egaren
Herr C W Krask aoress Bala
Pä Gottland
5-J mil från Wisby en e *tt rälbygd god oeb förmårillg
Landtegendom 7-lä i«antal Kroaosaalte för billigt pris
hrarom kan ötverenskommas härstädes till nästa Tisdag
med ägaren som antises at Herr Fyrraid i Bergsirahl
ska huiei vid Slöra Nygatan en trappa upp
— Köpe
vilkoren kunna lämpas elter köparena beqvämlighet och
kan största delen af köpesumman få innestå Btoctho 'm
den 18 Augusti iii40
RESVAGN
en i godt slånd varande pä liggfjedrar med ofieidrsg
inuti och utanpå rymliga packlådor och på allt sätt be
qväm Adreis Hasel Nr 1 Brakensgränd vid Skeppsbron
5 trappor upp
C@oda Glasögon
bkkd å
g
Lorgnetter Dubbelkikare med såväl gentila sota simplare
fattningar alla sorters Förstorings
Kikare- oeh andra
Optiska Glas rn m finnas färdiga och tillrerkas hos
undertecknad Kongl Vet
-Akademiens Optiske Jnstrn
mentmakare boende i huset JB SS vid Tyska Prestgatan
och Stallplanen 2 :ne trappor upp C E COLLIN
GAS-SPRIT
till F Rippes Patent-Lampor försäljes i Bränrinsmaga
sinet vid Tyska Brunn hörnet af Svartmangaian priset
är 3 Rdr riksgälds pr kanna
HVITA PIQUETÄCKEN
BOSDTÅCKEN af kulört Vaxduk
Dito af kulört Dräll
S FÖrsXlJniogsmagasinet i Nr 86 Störa Nygatan
r GOLF-M ATTOH
Svenska Engelska Fransyska och Skettska af Derå slag
från £S skillingar till S Rdr qvadrat alnen samt Fran
syska veluterade Divansmattor större och mindre frän
SO till 80 Rdr stycket allt Tiksg i Garnmagasinet rid
Stortorget
"PLANELL af utmärkt finhet i Sirumpaiaga
sinet vid Skeppsbros hnset Nr H
Flanell
till fabrikspris i Brehmers Fröbod i Storkyr
kobrinken JW li strsxt till höger från Rid
darbustorg«t
Fin JPoimscti
af gammal Batavia Arrack och erkänd godhet
försäljes å 1 Rdr rgs för butelj och Si sk
för balfbutelj och 3 Rdr pr kanna i Bränvins
och Porter-Magasinet i huset JVi 8 vid Lilla
Nygatan I parti af 12 but lemnas den till
Al sk pr but
Fin Batavia Arrack ä 3 Rdr 16 sk par
kanna på samma ställe
CPIRITUS VINI af högsta styrka och renhet
i 8 Rdr 83 sk samt utmärkt fin SPRIT af 20 gra
i
Götheborgs Porter
l h bflji
ders styrka 4 2 Rdr 24 sk i
huset Nr 8 Tid Lilla Nygatan
y
n SPRIT af 20 gra
Bränrinsmagasinet i
PERSICO-
CITRON
Canel- och Ani«-Bränvln utmärkt fint och
med största omsorg destilleradt till 2 Riksd riksg per
itanna i Bränvinsmagasinet vid Tyska Brunn
POUNSCH
af gammal Batavia Arrac veritabel lia försäljes till t
Rdr rgs per Hel
24 sk per Halfbateij samt S Hdr pe \r
kanna på ofvannämnde ställe ocb kan försäkras att dess
godhet är erkänd
I parti af mimt i2 buteljer lemnas A skillingar rabatt
på stycket
i Socker syltade till 1 Hdr
hos
rgs per skålp- i kommission
Cari H- FORSGREN
Slottsbacken
Nylands ritorr Utsädes-Råg
N
hos
y
1 A Moll et K Nr 7 Stora Badstugatan ä Söder
Pinsk ritorr UTSÄDES-RÅG Vidare under
rättelse erhille» i huset Nr 2J vid Regeringsgatan
Rödfärg
Norrk KROSSGRYN och
HAMPFRÖ hos
G WALLUABK et COMP
Skeppsbron Nr 16-
bresilja
Rd100 kålh
1 parti k 10 Rdr per 100 skålp hos
CO
p
C O STRINDBERG
Stads smedjegatan Nr 10
gs Porter
i i f
g
utmärkt god gammal oeh bornerande försäljes i parti af
minst 18 Buteljer å 18 sk rgs för Hel- och 9 1-8 sk
Tör Balf-Bntelj då toma But återställas eller 84 sk för
Hel- och K (k (Sr Half-Bnt ned Glas Den kan Ullj
MANNAGRYN
nu intömna lill facilt pril i A !mlöfs Kryddbod rid Köp
nantorget
Skånsk Sötmjölks-Ost
nyligen inkommen till 15 i 16 sk pr skålp uti huset
Nr 83 hörnet af Hornsgatan oeh Adolf Fredriks Torg 2
trappor upp inpå gården
Takpapper af Becfclump
jäib
ppp
den bästa tillTerkning i Sverge samt I tjära inbränd
Spik slammad Blyerti och Eng Stenkolstjära hos
CRFORSGRÉN
CAai R FORSGRÉN
Slottsbacken
TAKTEGEL
difi
uti större samt mindre parti finnes lill salu för billigt
pris Dnderrättelso fås uti Keijserska huset vid Röda
Bodarne ingången från tegelbacken till venster uti port
gången
ÅSTUNDAS KÖPA
f7 't mindre LANDTSTÄLLE beläget invid
sJöstraEd ej långt från Hufvudstaden Biljett ij
Landtvän med utsatt pris inlemnas i Herr Hattstoffera
ren Berglunds Bod ?id Gustaf Adolfs torg
S stundas att få köp» eller arrendera en MJÖL
AS- QVARN sntingen nära Stockholm eller i Provinser
na Svar i billjett till J C Nr SÖ Inlemnas I Afton
bladskontoret
Rena QVARTERS HALFBUlELJ &H ujpkö-
*- *- pas nti Genevre-Magasinet huset Nr 80 vid Drott
ninggatan
UTB JUDES HYRA
TVenne utmärkt vackra |och glada RDM en
*- trappa upp »amt tvenne RUM på nedra botten pas
sande till Kontor belägna vid Stora Nygatan iro auhy
ra till instundande lista Oktober Härmare underrättelse
fäs i Herrar S Wallbom et Comp Kryddkramhandel vid
ti
ä
Kornti«MD
Tvenne Ungkarlsrum
N
g
den 1 Oktober rid Störa Nygatan med eldniag och städ
ning samt kaffe om så önskas Närmare underrättelse
meddelfts S Attonbladstryckerikontoret en trappa upp
midt emot Posthuset
A J RAIBAUD Parfumör från Paris Drott-
iN65fått Jlifå
ninggatan Nr 65 får äran avertera att Jag nyligen från
Frankrike bekommit fina Luktvatten såsom Miel Por-j
tuga Beliotrope m 11 torter alla slag af fina Pomadori
och Träl Hårolja ech flera Odearar fin Ean da Cologne
Stads smedjegatan Nr 10
nnmrTi
SilH-BURRAR utaf tjockt och vackert Glas
alla storlekar finnas i Akerholms Glasbod i Berg
strahlska huset Tid Munkbron

Sida 4

Ben 4 :ste nästkommande Oktober firo föijan
dé LÄGENHETER lédigi att hyrs
l-o I så kallade Rejmersia fastighetea Nr 8u vid
Jerntorget En SALUBOD (hittills i flere Sr nyttjad till
Kryddkramhandel med innanför beläget stort Magasin
och under begge dessa rum en god rymlig Källare hvar
till nedgången är från Magasinsrnmmet samt derjemte
en serskild Källare i Gården
8 :0 I bottenvåningen af hmet Nr 14 Tid Gothgatan
Qvarteret Jupiter Större Tvenne inom hvartndra beläg
na BONINGSRUM och ett sersfiildt för hetjening ett stort
Kök med bakugn samt ett i 2 ne rum afplankadt Skaf
feri jemte Yedkällare och rättighet att nyttja Bagarstuga
Mangel och Torkvind
Underrättelse om hyran för hvardera af dessa lägenhe
ter lemnar Mamsell Eamberg 1 trappor upp i sistnämn
de hus
En större utmärkt vacker SAL jemte 1 a
mindre RUM vid Kornhamn med den vackraste ut
sigt åt Mälaren med eller utan eldning och städning till
den 1 Okt Underrättelse lesmas på Kontoret i huset Nr
37 vid Störa Nygatan i hörnet af Tyska Brinken
Ett propsrt och snyggt RUM med egen ingång
och vacker utsigt passande för ett ensamt Fruntim
mer eller Herre Underrättelse fås i Tobaksboden vid A
dolf Fredriks Torg
Rum att hyra
Uti huset Nr S8 på Regeringsgatan 2 :ne RUM med
Garderob och Domestikrum till dea l :ste Oktober Un
derrättelse erhålles af Fru Wallberg som bor en trappa
upp till höger på gården
En välbelägen VIKTUALIEBOD med Bond
qvarter i huset Nr 82 Lundtmakaregatan är att hy
va den l
.sta Oktober överenskommelse fås då värden
efterfrågas
D en 1 Oktober är att hyra elt stort
MAGASIN som ej fuktar och som alla söknädagsr
kl 8 och 9 förmiddagen är alt bese uti huset Nr 17 vid
Lilla Nygatan då portvakten efterfrågas
BORTKOMMET
Idag på förmiddagen förlorades antingen uti
Norra Opera-förstugan eller ock pä vägen deremellan
och Riddarhuset en Omslagsbok med inneliggande bigil
latae-Beläggnings-kartor till ett belopp af omkring
Rdr och utlofvas vid återställandet häraf till upphittaren
en vedergällning af 2 5 R i k s d a 1 e r R i k s g ä 1 d s da
anmälan sker å Aftonbladskontoret
Trenne Götha Kanal-Bolags Obligationer å
tillsammans 70 Rdr banko borttappades d 15 Aug
under gåendet från Drottninggatan till Riddarholmen e
mellan kl 12-1 på dagen Hederlig vedergällning ut
lofvas åt den som dem upphittat och deioEi gör anmä
lan å Dagbladskontoret
TJENSTSÖKANDE
En gift pålitlig och anspråkslös man m®d go
da rekommendationer kunnig i Landtbruk äfvensom
1 andra på landet förefallande göromål önskar tjenst till
nästkommande 24 Oktober såsom Inspektor eller tillsy
ningsman Yid landtegendom eller oe i staden såsom Fo
dermarsk eller förstyr för annan ekonomi Närmare upp
lysning lemnas uti Porphyrboden Yid Malmtorgsgatan hör
net af Jacobsgränd
En Betjent som är van vid bordservering och
köra på resor önskar sig kondition hos något heder
ligt Herrskap till nästkommande flyttning Svar begäres i
förseglad biljett till M q som inlemnas på Aftonblads
kontoret
En hederlig mans Dotter önskar sig plats uti
ett aktningsTärdt hus antingen i staden eller på lan
det som Husmamsell samt biträde vid hvad sosi förefaller
vore der barn så åtager hon sig äfven att efterse dem
Hon är kunnig i Fruntimmerskläders förfärdigande och
lön göres ej afseende på blott ett godt och vänskapsfullt
bemötande Svar begäres i förseglad biljett till anspråks
lös som inlemnas i Glasboden i huset Jtf 46 Drottning
gatan
DIVERSE
10 LYBEGKER-LOTTERIETS
dragning den 26 Aug och 30 Sept
Högsta Vinsten
500 ,000 Mark
1RdS4
Insats för båda dragningarne 10 Rdr S4 sk Sr Bko
Försällninic af Lotter upphör Måndagen den 24 Augusti
RINDBERG
g
J L STRINDBERG
I Musikaliska Institutet å Södermalm
S tr upp uti huset M 7 vid Gothgatan emottagas stän
digt Elever i Pianofortespelning såväl nybörjare sosade
hvilka äro nog avancerade för att kunna draga nytta af
Violackompagnement hvilket utföres af en bland Stock
bolus förnämsta artister För Gossar äro platser le
diga Tisdags- Onsdags- Fredags- och Lördagseftermidd
emellan kl 6 och 8
Genom en som jag hoppas ändamålsenlig förändring
planen för undervisningen komma Eleverna hä
d ane f ter att sysselsättas vid Instrumen
tet minst en timme hvarje lektion och skola
medelst tällan och ambitionsprof så mycket som möjligt
forceras Då flere syskon eller elever från Pensionssko
lorna på en gång begagna undervisningen erhålles rabatt
i afgiften
Efter samma plan öppnas i början af nästa månad
eller då tillräckligt antal elever sig anmält uti ofvannämnde
lokal en serskild klass hvaruti endast intagas de
gom någorlunda felfritt a prima vista kunna spela lätta
■tycken och önska vinna större skicklighet samt förmåga
att sedan med säkerhet känsla och smak kunna utföra
svårare pjeser I denna klass blifva Eleverna
ständigt sysselsatta vid Instrumentet tv
timmar hvarje lektion och komma att verkställa
■ammanipelning på -8 5 å 6 Pianofortes dels solo eller å
quatre mains dels med ackomp af Viol Valdihorn eller
andra blåsinstrumenter Afgiften är A 11 a (8 Rdr Bko i
qvartalet eller för 48 timmar Stockholm i Augusti 1840
WILO UDDEN
Uti ett bittre JEmbetsmanshus här i staden
der det lefves tarfligt är tillfälle för en ordentlig Ung
karl att inackordera sig i ett för allt De förmåner som
presteras äro ett ljust vackert nyrepareradt rum med
tambur möbler sängkläder eldning städning borstning
tvätt ljus kaffe om morgnarne samt mat alla måltider
Priset är för året 360 Rdr Bko och belägenheten på Norr
malm i Ciaratrakten nära Drottninggatan Skulle någon
härå reflektera torde densamme uppgifva sin adress till
närmare mundtlig öfverenskommelse uti förseglad biljett
till M 360 som inlemnas på Aftonbladskontoret
En 17 ars väl uppfostrad Dotter
till en bättre ansedd Handtverkare i Stockholm som sak
nar sann och förståndig moderlig omvårdnad önskar att
enligt hennes fars medgifvande komma uti något väl an
sedt Prest- eller annat Herrskapshus helst på landet ej
långt från Stockholm hvarest hon kan få gå husmodern
tillhanda i alla inomhus förefallande sysslor enligt hennes
förmåga framför allt önskas att hon kommer på ett ställe
der ett redbart ärbart samt ordentligt lefnadssätt föres
Ingen lön begäres utan tvertom hennes far vill betala
något för henne endast hon blifver moderligt och väl vår
dad och bemött Svar begäres till mundtlig överenskom
melse i Bergs Bokhandel bredvid Apotheket å Stortorzet
till E M Mi7
T saknad af föräldrars beskydd önskar en bät
tre Flicka sig plats helst åt Landsorten på lön göres
icke afseende emedan hon ej på egen hand kan åtaga
»ig "några sysslor men genom en god handledning hoppas
hon vinna sin matmoders förtroende Vore der några
mindre barn ville hon gerna undervisa dem Af den som
härå fäster uppmärksamhet torde svar få afvaktas i för
seglad biljett till Villig som inlemnas på Aftonbladskon
toret
Om någon yngrt Tjensteman som har god hand
stil vore hugad att tillbringa några veckor på ett invid
hufvudstaden beläget landtställe för att emot serskild be
talning biträda med skrifning så torde anmälan derom gö
ras i huset M 9 yid Störa Badstugatan å Söder 2-ne tr
npp inpå gården
MARK VÄL
ilik
RK VÄL
Af förekomne giltiga skäl anmodas vänligen den som
fe ?® "J .lxl 'n8 töP eller annars beko«mit en gul sedel
a 400 Riksdaler Banko M 12 ,195 Litt U daterad den
28 Januari 1856 att sådant tillkännagifva i förseglad
biljett till M leo »om Inlemnas pj Afwnbladskon
tor et
lade tliigingar och ftaturkraftar som till be
hofvet af de tsedel bvaftntd desamma kunna gö
ras mera användbara och använde Man uttalade
högt den sals att vida bättre än allt slags nedsätt
ning uti personella bevillningen eller sndra skat
ter vore ett varaktigt ärligt anslag till allmänna
arbeten för elfvars upprensande samt vägars an
läggande och förbättrande som ock skulle göra und
sättningar i missvextår framdeles obehöfliga Och
man behöfver blott se Skellefteå-dalen samt böra
att ensamt i orten deromkring kunna produceras
30 å 40 ,000 tunnor tjära årligen för att ej kunna
undertrycka den frigan är det då ej möjligt eller
är det till kostnaden oöfvervinnerligt att få elfven
emellan kyrkan och yttre hamnen upprensad eller
efter andras lemnade yttranden endast några få
grunda ställen i elfven erforderligt fördjupade då
bär skulle vinnas en dea yppersta hamn för or
tens ja en nybyggd större stads rörelse — Man
behöfver vidare blott höra Norr- och Westerbot
tens Läns invånares yttranden om den ena och den
andra af deras elfvar och de dem omgifvande o
utödliga skogar samt hurusom äfven med nattliga
kostnadssummor de förstnämnde kunna göras ännu
vida mera användbare än de nu äro till redige
rande af de sednare (Ångermanna-elfven till exem
pel för större skepp redan sex mil segelbar kan
som det sades lätt bringss till lika djup på ytter
ligare fyra mils hurusom vidare dels Luleå- och
Cslix elfvarnes erforderliga upprensning på åtskil
liga ställen dels vägars anläggande långs efter och
emellan dem skulle tillskynda ortsus invånare en
betydlig nedsättning i den så besvärliga forslingen
af uppgående epanmål salt med liera nödvändig
hetsartiklar och bsreda utvägar för åtkommande
och begagnande till enskild och allmän fördel af
de stora tikedomar Geliivaris och öfriga Lappmar
ker hafva att »fläta man b«höfver vidare blott erfara
lika med Örnskölds passagerare denna gång att från
och med Gefle till och med Htparanda ej mindre
än omkring so fartyg deribland ett om 400 ett
om 300 och många emellan 1 och 200 läster dels
stodo på stapeln dels nyss gått 1 sjön samt se den
skicklighet och noggrannhet i skeppsbyggnadskonst
som här utbildat sig äfvensom att vidare ensamt
Haparanda medgaf Örnsköld denna gång nära full
last af smör fogel med mera för att erkänna och
tvingas uttala att detta landskap förtjeuer att när
mare lära kännas och bättre värderas än hittills
Och att Norrlänningen förstår erkänna samt åsin
sida värders hvad Regering Ständer auktoriteter
ocb enskilda personer med förmSga att verka och ut
rätta äfven verkligen tillgöra derom vittna de så all
mänt i Norrb anträffade porträtter af B Hermelin
och det ofia hörda namnet af Landshöfding Örn
sköld och om än afund och ekråsinne i Norrland
lika med all annorstädes ej kunna sakna sina red
skap undgå dock omöjligt uppmärksamheten de
ofta hörda yttranden om det goda en sednare Lands
höfding 1 Norrbotten åstadkommit och om de till
fällen till förtjenst samt ökad Industri som fur
invånarne i Norrbotten medelst en enskild per
sons bemödanden ocb egna betydliga uppoffringar
blifvit under sednare åren tillvägabragte Öfver all
väntan spordes äfven stt flere af vårs ända vid
ryska gränsen boende landsmän hafva fullt läka myc
5 ket om ej mera reda på de allmänna större företag
och förbättringar bvilka i Sverges sydligare del för
längre och kortare tid tillbaka biifvit utförda samt
veta värdera de medborgares förtjenst som dertill
»agnat sin förmåga och verksamhet mer än hvad
ofta finnes vara fallet i sjelfva bufvudsUden och
jji de landsorter som egentligen draga fördel deraf
Om dessa anteckningar i någon mån kunde upp
muntra enskilde att fara och bese Norrland blefve
det ock en den varaktigaste tillfredsställelse deras
författare bar haft af sin resa Svensken synes öf
verhufvud vara nog litet fallen ffir hvad Tyskon kal
lar Marktschreierei om desi eget landi så naturherr
llgheter som näringsalster deraf kommer ock att
Sverge ännu hos en stor del af invånarne i äfven
de mest civiliserade länder såsom Frackrike och
England är kändt endast för ett is- och björnland
Dess större bekantgörande igenom korte beskrif
ningar tryckta eller litografierads vuer öfver en
del af de många sköna situationer m m som här
finnas är visserligen ej någonting så utomordent
ligt att det ej låter tillvägsbringa sig genom en
och annan enskilds bekostnad men kan dock al
drig anses ovärdigt äfven Regerings och Ständers
omtanka samt besörjande Om sådant skedde samt
utlänningar men först och främst inläsningar
blefvo upplyste och flitigt erinrade om att man
numera kan på den korta tid af knappt en månad
från hvilken södra eller vestra del af riket som heldst
ja från Norge eller Danmark Tyskland Ryssland
eller till och med England och Skottland på [ångfar
tyg besöka icke allenast alla de Götha kanalleden
omgifvande provinser utan ock Stockholm samt
rikets nordligare och ingalunda minst intressanta
provinser äfvensom ock den i så många afseenden
märkvärdiga ön Gottland så skulle mera och förr
än mången det sig föreställer Regerings Ständers
och individers omtanka och nit att befordra Sver
ges framgående finnas lättade och kraftigt under
stödde samt entreprenante och driftige enskilde
använda sina kapitaier till brytande af våra malm
berg och att göra våra skogar måsaar och öde
marker till produktiva och renderande äfven hvad
man i allmänhet väntar eller nu ens kan göra för
sig fattllgt
Men framförallt må den önskeyttring tillåtas
att Rikets Ständer ansloge tillräckliga medel för
allmänna arbeten till elfvars och strömmars upp
hjälpande samt vägars anläggande efter skeende
fullständig undersökning och upprättanda plan i
större skala af dertill skicklige och tillika för sa
ken nitälskande personer och det utsäde svenska
staten sålunda skulle med urskiljning bekosta för
Norrlands upphjelpande skall alldeles ofelbart hem
bära hela fäderneslandet och äfven statskassan di
rekte efterhand tusenfallt frukt
>11 rötter ehuru litt annars fortplantningen på det
ta sätt under våren plägar lyckas
Då det i sådant f«ll blott kommer an derpå alt
rätt snart förskaffa sticklingarna rotknölar så kan
man på följande sätt ernå sin åstundan
Det är längesedan bekant att minikan multipli
cera Georginer medslst ympning och kopulerande
Man frånskiijer alltså från rotknölen af ett fritt
velande georgin-stånd ett så litet rotfinger eller
stycke som möjligt hvilket är desto tjenligare om
det är försedt med fina sugrötter och kopulerar
dermed sticklingen under det man ungefär ett tum
långt snedt afsfeär dennes nedra ända gör en lika
dan skärning på rotfiogrels öfra ända och derefter
i så lätt som Köjligt sammanfogar begges sårade
ställen löst hopbinder dem med en bast tåga samt
slutligen på ett någorlunda skuggigt ställe utplan
terar sticklingen mtd den honom glfna roten Han
bör tj nedsättas djupare i jorden än till något öf
ver kopulationssället Rotfiogret skall straxt pro
ducera nya sugrötter cch sticklingen uppvexa på
detsamma Om man vid pass 11 dagar tar den
nya plantan ur jorden för att loisa ombindningen
skall man finna sticklingen fastväxt vid sin fotknöl
och man kan dä sälta den i en kruka för att låta
den deri öfvervintra Sker operationen ännu först
i September iå är det ändamålseniigare att ej sät
ta den kopulerade plantan först i fri jord utan
straxt i kruka och låta ombindningen sitta qvar
denna får dock ej vara för tät eller fast utan bör
bestå af något snari förgängligt ,t ex en pappers
rimsa hvars yttersta ändar man fastkliatut
Insändaren sf denna uppsats föll icke långt fö
re Michaelis förlidet år på den tankan stt för
nämnde ändsmål använda georginer» kopulerande
och rekommendsrar till vidare försök den angifna
methoden som hittills väl lyckats honom
Erfarenheten lärer att sent ympade georginer
lika så lätt under vintern dö bort emeden rothal
sen från hvilken de små skotten följande år skola
utveckla sig icke blir nog kraftig för att under
vintern kunna bivarts vid lif
Ett ytterligare medel till sen och lätt fortplant
ning af georgin-sorter torde bestå deruti att man
uppgräfver under våren planterade ocb i fri jord
tills i Juli eller Augusti redan starkt uppvexta hela
stånd skiljer fingren på de derå befintliga rotknö
larna från hvarandra och utplanterar dem åter hvar
för sig Ögonen på dessa skola snart åter utsprit
ta Användbarheten af detta fortplantnicgsmedel
bevisar sig af den erfarenhet att om man under
sommaren har uppgräft ett georgin-stånd som msn
vill omplantera eller bortkasta och härvid händel
sevis ett finger afrifvet från roten qvarblifver i
jorden så uppdrifver data inom kort en stängel
Man kunde äfven låta det stånd som man vill mul
tiplicera stå qvar på endera tidan blotta dess rot
knöl och derifrån afskilja ett eller flere finger för
att sedermera utplantera dessa hvar för sig
Yid detta fortplantnings-sätt måite förutsättas
att hvarje del af roten som med framgång skall
tjena till detta bihof är försedd med en del utaf
halsen emedan i motsatt fall någon bildning af nya
groddögon ej äger rum
Dstta multiplikations-sätt bör dock ej alltför sent
användas emedan åtminstone den nedre delen af
den uppdrifna stängeln måste före vintern blifva
tillräcklig träartad för att med framgång kunna
vintra öfver Att plantera de alskilda rotfingern
i krukor torde äfven här visa sig af nytte
ANMÄLDE BESANDB d 19 Aug 4840
ftandlande tjilagÉjrist Nyiöpiög Nr 18 Östcrlångsttan
Postmästare Adlerstam IJ .ungby Bergatrshiska huset
Bokhållare BaphaCl Göthebofg Hotel de Frankfurt Dok
torincan Ruus Bollnäs Kr It Cathrins Östra Kyikoga
ta Handlande Falir Norrköping Nr 31 Tyska Prestgatan
(Insändt
Om förökning af Georginer under sednare de
len af sommaren af Baarth
Älskare af Georginer hafva erfarit att deras fort
plantning under Augusti och September månader
ej lätt lyckas De sticklingar deraf hvilka man
ännu så sent nedsätter kunna väl då rötter men
hafva ej mer tillräcklig tid att utbilda rotknölar
och kunna sedan svårligen till och med i krukor
lefva öfver vintern Likväl är vid denna årstid blom
sterälskaren ofta mest angelägen om att kunna mul
tiplicera nya sorter hvilka ban då först ser blom
ma Dessutom gifves det några serskilda sorter af
Georginer hvilka ej en gång i Maj och Juni lätt
— Stieglmayer i Munchen bar redan i sitt
gjuteri färdiga sex af de förgylda brons-statyer som
skola uppställas i den nya thronialen de föreställa
Albrecht den vise Fredrik den segerrike Ludvig
den rike Olto den upplyste kejsar Ruprecht af
Pfslz och kurfursten Maximilian Jättestoden Ba
varia är också till en del fulländad Den stora
thronsalen som nys» blifvit slutad erbjuder en
högst öfverraskando anblick Den är nästan helt
och hållet beklädd med hvit stuckmarmor och alia
ornamenter kapitäler galerier o d äro 1 guld
— Mendelsohn-Bartboldy bar i Leipzig gif
vit en ator orgel konsert hvaraf inkomsten varit
bestämd till grundpenningen i en fond 'ör uppre
sandat af en minnesstod åt Sebastian Bach som
lefde och verkade sin mesta tid i Leipzig Pro
grammet utgjordes helt och hållet af Bacbska kom
positioner
— En Engelsk tidning meddelar följande
uppgift om statsunderstöden för de i England vi
stande Polska flyktingar Redan 1831 ankomma
sådana till Brltannien men måste ända till 1834
uppehålla sig på egen bekostnad eller enskilda un
derstöd Sistnämnda år då deras antal utgjorde
488 voterade parlamentet till deras hjelp 10 ,000 £
Från 1 *33 till 1838 voterades lika summa men år
1839 då flyktingarneg antal stigit till 646 anslo
gos 15 ,000 i och 1 Msj detta år fastställdes un
derhållssumman för det löpande året för 458 flyk
tingar till 13 ,000 f
HANDELS- OCH SJÖFARTS-OND !»
RÄTTELSBK
Börspriser
STOCKHOLM daa 18 Aug Hrets pr tunna 25 i 30
Rdr Råg oriad 15 Rdr d :o ritorr 15 24 å 16 Rdr
Kora 11 Rdr Malt 11 Rdr Ärter 15 i 17 Rdr Hafra 8
«4 å 9 Rdr Terra-Veechia-Salt 6 36 S :t Ybe» d o 5
36 Lissabons d :o — Sill Norsk 15 Rdr Kabeljo 32 i
56 Rdr Lax 65 Rdr Tjära 11 24 Talg pr lisp 8 36
Grof Sej 1 40 Mednl d :o — Små d :o 1 20 å 1 24
Hampa pr skepp 95 å H5 Rdr Kaffe Engelskt per
•kåip 28 si d :o Brasilianskt 24 sk Raflinadsocker
25 >k Brun Sirap 10 sk 6 rst Bränvin gammalt pr
kanna 04 sk allt rgs
Onder loppet af sistl vecka hafva följande varu-artik
lar genom Mäklare-slut å Stockholms Börs blifvit till
nedannämnde priser för kontant försålde Råg pr tunna
15 Rdr 12 sk 15 Rdr 16 sk lä Rdr 36 sk 16 Rdr
Rågmjöl pr Lisp 1 Rdr IS sk 1 Rdr 14 sk Korn p
tunna 11 Rdr Malt pr tunna 11 Rdr Hafre pr tunna 9
Rdr Ärter pr tunna 15 Rdr Bränvin pr kanna 34 sk
54 sk 6 rst 35 sk„ 36 sk 6 rst Pottaska pr Lisp 2
Rdr 36 sk Tjära pr tunna 11 Rdr 11 Rdr 6 sk 11
Rdr 12 sk Salt pr tunna 5 Rdr 16 sk 5 Rdr 24 ak 6
Rdr 24 sk 6 Rdr 36 sk Talg pr Lisp 8 Rdr 56 sk
8 Rdr 40 sk Kaffe pr skålp 23 sk 6 rit 25 sk 9 ut
24 sk Lax pr tunna £2 Rdr 24 sk allt Riksgälds
Stockholm
Inkomne Skeppare från inrikes orter den 19 Augusti
Hen Öberg bränvin Gottland Hammarberg kalk Wis
by Bohm ekstäf Trelleborg Jacobsson spannmål och
bränrin Ähus Wendell bränvin Malmö Petersson d :o
Gottland Pettersson kalk Näsby Pettersson tjära och
pottaska Mem Hagrell kalk
Utrikes ort Aby Sjöholm viktualier
TILL SALU FINNES
Af tryclret har utkommit och säljes i de flesta Bo &lå
dor i hufvudstaden och i landsorten samt å Aftonblads
kontoret vid Stadssmedjegatan
BIDRAG till SVERIGES HISTORIA
efter Den 5 November 1810 Förra Delen Andra
upplagan 2 Rdr banko
Innehall Inledning — Tronföljarens första månader
Sverge — Regeringens vård om National-äran och lan
dets värdighet — Föreningen med Norge — Den utländ
ska Statsskuldens liqviderande samt Guadeloupes och
Pommerns försäljande — Skeppshandeln — Styrelsens
vård om sin egen värdighet — Åtalet mot Löjtnant Natt
och Dag — Åtalet mot Doktor Bergelin och Magister Ihre
— Den Lindbomska konspirationen — Rättegången mot
Löjtnant Lindsfelt — Del Bryggerska målet — Rättegån
gen mot Friherre Anckarsvärd — Johan Johanssons ma
jestätsbrott — Det Diiben-yegesachska målet — Åtalet
mot Kapten Lindeberg — Åtalet mot Boktryckeri-Konst
(örvandten Berger — Åtalet mot Assessor Crusenstolpe
— Regeringens vård om Folkets yttrande-rätt — Rege
ringens vård om Folkets penningar — Regeringens vård
om Freden
Sednare Delen
2 Rdr 32 sk banko
Innehåll Serskilda regeringars olika lynne Tillägg
till förra delen (Utländska skuldernas liqviderande
Skeppshandeln Höökenbergska målet Del Oxelbergska
Konungens enskilda utgifter till landets gagn och bästa
Nationens anspråk på Styrelsen Den inre styrelsen i
allmänhet 1812 års Riksdag 1815 års d :o 1817 års
d :o 1883 års d :o 1868 års d :o 1854 års d :o Hand«ln
och Näringarna Bergsbruket Landtmannen ock Jord
bruket Administrationens resultater på den inre hus
hållningen H- M Konungen såsom fastighetsägare Re
geringens förhållande Ull serskilda samhällsklasser Adeln
De arbetande och de ringare stånden Kyrkan och Skol
väsendet Lagstiftningen Ön S .t Barthelemy Postver
ket Arméen Flottan Statens yttre anseende Veten
skaper och konster Grundlagarna Statens Embetsman
Försök till eu sluträkniEg melian Svenska folket och dess
regering Denna del upptager 515 sidor i oktav
BERÄTTELSER UR SVENSKA HISTO-
RIEN af And FRYXELL i åtta delar
FÖRSTA DELEN innefattande Hedniska tiden häftad
28 sk
— ANDRA DELEN Katolska tiden 1 Rdr 16 sk
— TREDJE DELEN Lutherska tiden l :sta afdelningen
Gustaf den Förste och Erik den XIV 1 24
— FJERDE
DELEN Lutherska tiden 2 :dra afdelningen Johan III och
Sigismund 2 Rdr — FEMTE DELEN Lutherska tiden
3 :dje afdelningen Carl IX 40 sk — SJETTE DELEN
Gustaf II Adolf 2 32
- SJUNDE DEI .ER Drottning
Christinas Förmyndareregering 2 Rdr
— ÅTTONDE DE
LEN d :o d :o 1 Rdr 16 sk
— Hvarje del säljes äfven
serskildt
HANDLINGAR
SVERIGES BISORIUikk
rörande SVERIGES BISTORIA ur Utrikes Arkiver sam
lade och utgifna af And Frvxell
Första delen häftad k 2 Rdr 24 sk för subslribenter
och 5 Rdr 6 sk för köpare — Andra delen d :o å 2
24 för subskribenter och 3 Rdr för köpare — Tredje de
len å 2 Rdr 12 sk för subskrib ocb 2 Rdr 52 sk för
köpare
— eller tillsammans för alla tre delarne 7 Rdr
IS sk för subskribenter och 8 Rdr 38 sk banko för
köpare
Handbok i Medeltidens Hi
storia af M Des Micdels Rektor vid Akademien iAix
2 Rdr Banko
— Antagen af Kongl Universitetsrådet i
Frankrike och föreskrifven för undervisningen i Medelti
dens Historia uti de Kongl Kollegierna och andra offent
liga Undervisningsanstalter Öfversäll efter Fjerde öfver
sedda rättade och med Genealogiska Tabeller tillökla
upplagan
Anteckningar i Fädernes
landets Häfder för Unga och Gamla isynnerhet bland
Allmogen af en gammal vän af Historien med tecknin
gar af alla Wasa-Regecltrnas bröstbilder (Ett Säll
skap till Almanachan 500 sidor in 16 :mo 32 sk riks
gälds häftadt ocb skuret 24 sk banko
Af en upplaga på 10 ,000 exemplar å dm a nrbote haf
va 2 3 :delar redan åtgått hvilket utvisar det bifall arbe
tet vunnit hos Allmänheten Också egnar det sig genom
sin anekdotrikhet och fullständighet samt i anseende till
det ytterst billiga priset fördelaktigt till en folkläsning
De som kontant hos förläggaren behaga reqvirera 25
exemplar eller deröfver erhålla hvart 5 :te exemplar gra
tis annars hvart sjette
En Fysisk-Geograllsk Naturskildring af J
V SCHOUW
Professor vid Köpenhamns Universitet Öfversäll af
J Julin Fabricius
Med en Atlas af sex kartor af hvilka den första fram
ställer Europas begränsning mot hafvet de betydligare O
JEMNHETERNA på JORDYTAN samt de större FLO
DERNA och SJÖARNA N :o 2 BERGMASSORNA och
deras höjd N :o 5 Europas Klimatiska och TEMPERA
TURFÖRHÅLLANDEN N :o 4 Fördelningen af Europas
förnämsta vilda TRÄD och BUSKAR de norra GRÄNSER
NA för vissa trädslag i olika länder samt de fyra HUF
VUDBÄLTENA N :o 5 Fördelningen af de ODLADE VÄX
TERNA N :o 6 Som visar det inflytande landets höjd
har på klimatet och växterna i de större Europeiska berg
massorna — Priset med atlas 2 Rdr banko
Svenska Årmeens Fälttåg
uti Tys &land och Norrige åren 1805 4806 ,1807 och 18G8
af Ernst von VEGESACK 3i sk banko
SKILDRINGAR UR DET INRE AF DA-
GENS HISTORIA De Frånvarande 4 :de upplagan h
1 Rdr 24 sk bko — De Närvarande 2 :dra uppl å 9
Rdr 24 sk banko
— 1720 1772 1809 2 :dra
uppl å 2 Rdr 8 sk bko
Ställningar och Förhållan
den behandlade i Bref af Författ till »Skildringar ur det
inre af dagens Historia .» — Första Andra och Tredje
Brefven i 24 sk banko hvardera Fjerde Brefvet k S2
sk banko
HISTORISK TAFLA af f d Konung
liUSTAF IV ADOLFS FÖRSTA LEFNADSÅR af Förfat
taren till »Skildringar ur det inre af dagens historia» å
d40 kk
2 Rdr 40 sk bko
PORTEFEUILLE l :sta Delen
af Författaren till »Skildringar ur det inre af dagens hi
storia» å 1 Rdr 24 sk bko
Register
ofver Förslaget till Allmän Civillag 36 sk bko
Öm Reformer uti Sveriges Beskatt-
kk
g
nihg Häftad i tryckt kulört omslag i 52 sk Bko — In
nehåll Ordinarieräntan soe utgår af hemman och lägen
heter på landet
— a Jordeboksränlan — b Hemmantals
riman eller Landtågsgärden
— Byggningshjeipen — Sall
pelterhjelpen
— Boskapspenningarne
— Skjutsfärdspen
ningarne — Dagsverkspenningarne — Om räntepersed
larnes förenklande
— Oia maikegångssättningen —
Om
väg- och brobyggnads- samt skjulsningsskyldigheten
Om Budkaflars utskickande och omkringbärande i lands
orterne — Om brefbäring och brefföring
— Om all
männa hus
— Om fattigförsörjningen
— Om roterin
gen
— Personella utskylderna
— a Mantalspenningar
ne
— b Lagmans- och Häradshöfdingeräntan
— c Ger
ningsörena
— d l :sta art uti Bevillningsförordningen
— Förslag till dessa personella skatters sammanslående
till en enda
— Om sjötullsmedlen — Om saluaccisen
»f städerna
— Ooi postmedlen — Om chartae-sigillatw
medlen
— Om bränvinsafgiften — Om allmänna be
villningen — a Bevillningen af städerna — Bevillningen
af Jordbruket
— c Bevillningen af jerntruken — d
Bevillningen af embets- och tjenstemäns löner
TJENSTSÖKANDE
ipu ung Msn om 24 år som nuinnehar In-
~J spektorsbefattning önskar till nästkommande flyttning
dylik plats Den sökande har genomgått den praktiska
lärokursen på Degeberg och har för öfrigt egnat hela sin lid
åt Landtbruk hvarå betyg kan presteras Den härå re
flekterar torde uppgifra sin adress i förseglad biljett lill
I H som inlemnas på Regeringsgatan huset JV 31
I ^n stadgad Man som bestridt Inspektorsbe
fattningen å större Landtegendomar önskar att till
hösten erhålla dylik befattning eller ock någon annan
passande befattning Så väl skriftliga som n .undtliga re
kommendationer kunna presteras Svar begäres i biljett
till Landtman som inlemnas i Tjäders Tobaksbod vid
Styrkyrkobrinken
Tjenst begäres
k
g
En i Landtbruksskötsel kunnig person önskar plats på nå
gon Landtegendom som Fogde eller Bokhållare i synner
het der husbonden sjelf lägger hand vid skötseln Rekom»
menderande så väl feöundtliga söm skriftliga betyg kunna
presteras på flerårig tjenst i nämnde yrke Om någon
fäster uppmärksamhet härå torde svar hvar Kan får sig
anmäla till mucdtligt samtal uti biljett till W B inlem
nas uti Skriftbyråfö vid Prestgatan
Ctt ungt Fruntimmer född af bättre Föräl
drar och som innehar kondition sosi Hushållerska
önskar till flyttningen dylik kondition hos Bågot bättre
herrskap helst i närheten af Stockholm Betyg obi den sökan
des egenskaper kan presteras då den som härå reflekterar
torde uppgifva sin adress uti förseglad biljett till N Nr
1401 sosn inlemnas på Aftonbladskontoret
ptt bättre Fruatimmtr från Öitergöthlaud ön
skär komma i ett hederligt hus för alt gå Frun till
handa i alla inoai hus förefallande göromål hon vill äfven
betala något om så skulle åslundas Sva begäres med
det första i anseende till resa som torde inlemnas på Af
tonbladskontoret till Nr Hundra Banko
DIVERSE
AKADEMISK KONDITION I
Skulle några föräldrar som i höst eller ock nästa vår
ärna sända *iaa söner till Upsala för att frequeniera nå
got af dtr varande Läroverk för dem önska privat upp
sigt och undervisning erbjuder härmedelst en Philoso
phire Magister som är van att handleda ungdom af al .a
åldrar sin samvetsgranna omvårdnad Mellanlerminerna
kunna tillbringas på landet om så önskas Närmare upp
lysningar hafra Brr Professorerne Geijer (adress Stock
holm et Jernkontorets bus och Walmstedt (adress
Upsala godhetsfullt lofvat meddela
Ott yngre Fruntimmer önskar med första er
hålla plats i någon Nipperhandel eller ock att gå fran
tillhanda med hvarjehanda ir .om hus förefallande göromål
Sen härå fäster afseende behagade lemna adress lill S
1840 i förseglad biljett på Aftonbladskontoret
"Dör ett ungt Fruntimmer som med fullständig
® kännedom i Fransyska språket musik samt hvad öfrigt
till en bildad uppfostran hö 'er tillika förenar bekantskap
med Tyska språket önskas finna plats som Lärarinna i
elt aktningsvärd hus uti Stockholm Närmare underrät
telse meddelas i boset X 13 Trångsund
Averteras
att de som hafva reqvisitioner eller andra underrättel
ser till undertecknade benäget leftna desse likasom förr
i Kryddboden Nr 50 vid Kornhaasnstorget
d5 Jli 1840
Tanto den 5 Juli 1840
L KAYSER et COMP
Sockerbruks-ldkare
ila sorters Glacéhandskar emottagas tili tvätt
nieg på Aftonbladskonloret
Pudrett
Delta kraftiga gödningsämne hvars beredning egenska
per och användande beskrifvits uti Aftonbladet för den IG
22 29 April och Dagbladet för 18 27 April 4 Maj d i
försäljas till nedanstående pris af Hr A Christiernsson
som träffas uti dess försäljningsbod uti Keyserska huset
vid Röda Bodarne expedterar reqrisitioner ställde till Bo
laget för Pudrettfabrikerne och nppbär betalningen ske
ende inlaslningen efter köparens beqvämlighet antingen
vid ÅLSTEN i Mälaren 3-4 mil ifrån hufvudstaden eller
ock vid GUSTAFSHÖG i Saltsjön midt emot Blockhusud
den Pudrett (10 å 15 Tr till ett geom tunland per lös
Tunna ------ Bko Rdr S
D .o i fastage af en Tjärtunnas rymd per tunna
med fast
- - -- -- »«8 :16
Gödnings-Fabrikat (20 k 50 Tr till ett Tunnland pr lös
tunna - i —
D :o 1 fastage af en Tjärtunnas rymd pr T :a
med fast ------ a « 1 IS
Begge slagen ifrån asagasin I Stockholm 8 sk Bko dy
rare Man torde få fästa reqvirenters uppmärksamhet
hvilkas egendomar hafva sjö-kommunikation med Stock
holm på fördelen att få hem detta gödningsämne före hö
sten under de korta nätterna och då väderleken ofta tillå
ter lastningen i öppna båtar hvarigenom kostnad af fa
stagor bespares
BOLAGET
BOLAGET
Som icke allenast 2 :ne reverser å tilisamman
28 000 Rdr Rgs enligt hvad redan är vid Domstol
lagligen styrkt blifvit i mitt namn skrifna 'och satta i om
lopp samt så äreförgätne personer finnas som efter af
lagd ed falskeligen vittnat att Jag samma reverser under
tecknat och erkänt utan jag jemväl har anledning för
moda att ännu Dera falska reverser i mitt namn äro i
omlopp så nödgas jag på det allmänheten icke må miss
ledas alt sådsne emottaga härmed tillkännagifva att jag
ulom en borgensförbindelse i Passevolance-Cassan icke
kar några andra skuldförbindelser utelöpande äfvensom
att Jag icke hädanefter otgifrer sådana cch då jag nu
uppmanar en hvar som tror sig ega något rättmätigt på
revers eller borgen grundadt fordringsanspråk hos mig
alt sådant före den 25 nästkommande September anmälal
då kontant liqvid skall utan afseende på förfallotid genas
erhållas förklarar jag derjevnte alt Jag efter nämnde lid
icks erkänner någon skuldförbindelse med milt namn
Stockholm och Hufvudsta den 10 Augusli 1810
I WIBOM
I WIBOM
Rgs kunna lånS bekommas
gkunna ls
- "t /vFU1
emot S proc ränta och fullgod inteckning ntj
Egendom i Stockholm Svar afvaktas i förseglad biljett
till 2000 Rdr Rgs som inlemnas pä Aftonbladskontoret
Ryska Rubelsedlar
lå d
y
samt Guld- och Silfvermynt inveilas på undertecknadskon
tor vid Slottsbacken
CABLiROB FORSGREN
Å stundas en pålitlig och i timmerbyggnaders
uppförande kunnig person som med begagnande helst
af byggnadsvandt landtfolk vore hugad på beting åtaga
lig att från en närbelägen holme transportera och å strand
vid Kongl Djurgården skyndsamt men omsorgsfullt upp
sätta ett nytt i Norrland färdigtimradt våningshus så att
detsamma innan vintern hinner komma under tak När
mare underrättelse erhålles och anbud emottagas inom
denna månads utgång å Ladugårdslandet Riddaregatan
huset It 20 der Värden efterfrågas till 41 11 f ro
KÖRSBÄRSTÅRTOR
di N
KÖR
»ervera» dagligen J farillon du Bazar i Norrbro
s
t
s
t
a
t
Med föranledande af det förlidne gårdag hos
Hedervärda Bondeståndet förrättade val till
Fullmäktige inom Bankoverket dervid under
tecknad stannat inom minoriteten får jag här
medelst tillkännagifva alt jag det oaktadt fort
farande kommer alt ombesörja mina härstädes
ägande kommissioner såsom hitintills så väl
inom som utom Bankoverket Stockholm den
15 Augusti 1840 J- ERICSSON
Utgifvarne af En fullständig årgång Prediknin
gar af frami Erkebiskopen m m Doktor Wallin
få härmed anhålla att de som emottagit listor å
ifrågavarande arbete täcktes ju förr dess hellre oeh
sednast inom denna månads utgång benäget åter
ställa listorna under adress till JJrr Fritze Se Jiag
ges Bokhandel härstädes Stockholm d 5 August
1840
ho» 1« 1 HJERTA L1U Nygatan midj K
vexla» af
Norska Speciesedlar
O P Wiigers Enka et Komp
Kapitensgatan Nr 5 å Ladugårdlandet
Till Färgning
emottagas alla sorters Siden- Bomnlls och Ylletyger eller
Garn såväl hemma bos undertecknad som uti
Nipperboden nti Franska Värdshuset å Regeringsgatan
Dito uti husel M 9 vid Brunkebergstorg
Glasboden uti Räntmästarehuset
Diverseboden huset M 29 å Drottninggatan
Diverseboden vid Jacobs Torg
Och kunna de som här inlemna sitt färggods vara för
vissade om att få godt och vackert arbete samt färdigt
inom 14 dagars tid Till de herrskaper från Landsorten
som behaga anförtro mig sitt gods återsändes det med
första lägenhet Robert KELLBERG
AdSkhlt Tegelikn
Adress Stockholm et Tegelviken
I de flesta Boklådor i riket äfvensom på
å sednare halfåret af Tidningen ÖÖ
dingen
MAGASIN FÖR NÖJE OCH BILDNING
hvaraf en nummer utkommer hvarje Lördag åtföljd af
en yacker L
De plancher hyilka åtfölja de första numrorne
Statsmän Tecknet Den första bekännelsen En Lejo
Boleyn Den forsla favören l :a halfva årgången Kan
STOCKHOLM
alla Postkontor prenumereras med 5 Rdr Bko
CH BILDNING
Lithografi
g
pa sednare halfaret äro OritTitei1 UjeltQf Och
njagt Rysslands stepp sr oc /i viid ,a Hastar Anna
äfyeu erhålla» for 5 Adr Bko-ä
ongl Po >thut«t .£