Aftonbladet 1840-09-05

Sida 1

Lördagen

DET TJUGONDEFÖRSTA

1840

den 5 Sept

irlaet i Slockholm för helt Sr 10 Rdr SI (k för hälft B Rdr St sk tre månader 5 Rdr Banko Lös Hueeror 9 it Sanko Preaumeratloa och Utdelning I Bladets Kontor tU Itada-teedjegatan i t i Zhtbjh Bod rid

Östorlånggatan i Kryddboden i hörnet af Drottning- och Freds-gatorne I Bromaäj Bod i hörnet af Drottninggatan oeb Clara Bergsgränd 1 Björn ,mot rid Kängsbacken i Eimkks i hörnet af Begerlngigatan oeh Jakobi grind

1 Lihdboths rid Korriaedtgatan i Wii .lbkbgs i huiet Nr 96 Tid Nybrohamnen i 8 G Lägervalls Baka» Tid Storgatan 1 Ladugårdilandet i F Sastjsahs i ha»et Nr t i hörnet af Hora *- »ak R»p»iagaregalora« 1 IM«

i Ntbbkgs rid Gothgataa mat i huiet Nr 68 rid Röda Sluiagatan ANNONSER ämottagas endaat i föratniacdt Kontor tili t sk Bank raden Utdelning k eft .aaidd

Jdcteor Obs Deri 3 September kl 2 e .m Barom

25 ,88 21 .2 gr varmt SO strömoln Kl 9 e .m Ba

rom 25 ,85 15 /» gr varmt SO klart — Den 4 Sept

kl G f m Barom 25 ,78 16 gr varmt SO strömoln

I morgon it Söndagen efter Hel Trefaldighett

predika

Ro» DD MM Kohosgb» och Drottninger Hofpred

och Kyrkoherden Lagergren

Hos DD KK HH K &onfbiksbh och KronpriH8BSSAJi

Hofpred Wenström

I Slottskyrkan Hofpr Wenström

PÅ Carlberg Hofpred Lektor Fröst

PÄ Ulricsdahl Pred Biberg

1 Storkyrkan Komm Dahlgren t Korn Mag Aojoa

Komna Logren

I Clara Komm Beckman Kom Adj Mellin Kom

min Delin

1 Jacob Komm Winnberg Prosten Wieselgren Kom

Ljungholm

1 Tyska Kyrkoh Rothlieb

I Maria t Komm Tydén Past Adj Arridson t Ca

techeien Engström

1 Catharina Komm Miitzell Hofpred och Kyrkoh

Winter Prosten Wieselgren

I Kunasuolms t Pred Angeldorlt t Catecheten roa

der Burg

1 Finska Kommin Mag Tulindberg Finska och Skol

Ur Eklundh Srenika Högmessan

1 Ladugårdslands Komm Olai Mag Elmblad Kom

Lindstén

1 Djurgårdskyrkan Komm Lindstéa

1 Adolf Fredriks Past Adj Ternström Kommin

Löhman

1 Johannis Kom Adj Paban Etq Pred Zetterberg

I SKEFfSHOLMSKyrkan Bat Pred Lagerqriat

Garnisonssjukhuset Bat Pred Hralström

Enkhuset T f Pred Mag SteinTall Gudstjensten

börjas kl 10

Gubbhusbt Coll Sebote Mag Rundqritt

Södra Korrektionsinrättningen Past Norrbin

Norra Korrektionsinrättningen Pred Egnell

Dantikskyrkan Komm Miinell

Sabbatsbergs Past Adj Löf Gudstjensten börjat kl 11

Lazarettet Past Adj Horster

Kurhuset v Pred Angeldorff

Svenska Missions-Bönen hilles i Borgerskapets Enkhus

Kjrka Måndagen d 7 September kl 5 e m af Hofpr

Lektor EuréD

UTNÄMND den tO sistl Augusti Till Legations-predi

kant Tid Srenika Beskickningen i London och Pastor rid

derraraniie Svenska försanling Collega Scholae t f Le

gations-predikanten Magister Gustaf Wilhelm Carlson-

AFSKED beriljadt Den 12 sist Juni Architekten Sa

muel Enander frän dess iaBehafrande Arehitekls-tjenst

Tid Öfrer-Intendenls-Embetet

VIGDS 1 LANDSORTEN Kontr

-Prosten och Kyrkoh- i

Orsa Mag :r 01 Ulr Arborelius och Jungfrun Charlotta

Dorolhea Friman dotter till Kontr -Protten Theol Kand

Mag :r Per Friman och dess k maka M M Mittag i

Kyrkefella Kyrka d t sistl Augusti

DÖD i STOCKHOLM Philos Magistern Anders Bern

bard Collin d 19 aistl Augusti 49 år

Af Kongl Maj .t afgjorda mål

Cpfå Justitie-Depautementets Föredragning

Heauställan af Svan Öof-Rätt om strafTmildring

för hustru H Marg Sahlitröm

Ans öb Ringar af Tufve Sonetion Askman om till

stånd att få åtnjuta Fång-Gevaidigers lön O-i nåd

för Pigan Anna Brita Johansdotter Beckman från Öi :ham

ra Båtmanjtorp Pigan Greta Larsdotter från Hallåsen f

Bondnn Petter Pehrsson från Fastorp f Drängen Petter

Iogeisson från St Byltas f Hussaren Anders Macdonald

f Sergeanten Johan Otto Stolpe f allmänna Arbetsfån

gen Johan Nilsson Sjögren Nils Gnitaf Patron Pigan An

na Johanna Nyberg Byggmästaren Anders Asplund Gäst

gifvaren 8 M Fahlström Kort-arbetaren Johan Öster

Fanjunkaren Stoltenhurg Bekänaelsefången Olof Pehrs

son frän Tryggestad Lifstids-fången Pehr Mårtensson Fiinck

Fabrikören Hans Hoffsiedt Drängen Pehr Olsson i Lands

krona Nils Gustaf Lindqvist f Handlanden Petter Lind

qvist f Artilleristen August Biiksson Fröjd Olof Svens

ton Makrill f Åboen Petter Tornqvist I Drängen Petter

Carlsson Pigan Anna Catharina Andersdotter f Mäklare

Betjenteo Csrl Johan Pwtterflson Brita Catharina Wester

luod Vinskänken Per Olof Edlund Hussaren Anders If

rart och Huitru johanna Helena Hellbom Om till

stånd att blifva myndiga af Helena Susanna

Pyhlason och Sofia Carolina Welckewitz

Cppå Civil-Departementets Föredragning

H e m s t ä 11 a n d e n och förslag Kgl Maj :ts Be

fallningshafvandes i Carlstad ang understöd af allmänna

medel för en väg-anläggning emellan Sysslebeckoch Höl

je dito i Jemtlands län om förordnande af Ordförande i

Länets Pröfnings-Kommitté dito ang instruktion för Drät

sel Kommissionen i Östersund dito i Wexiö om nya stad

gar för Länets Hushållnings-Sällskap dito i Gefle om ut

bekommande af det Söderhamns stad beviljade byggnads

understöd dito i Stockholms län om belöning åt några

som med egen lifsfara räddat 8 :ne personer ur sjöi .öd

Presidenten m m Poppii ang ändring i Taxan å afgifter

Tid Ull-kontoret 1 Norrköping Talmannens för PresteS :t

ang va till Riksdagsfullmäktig efter utn Biskopen Dokt

Bruhn Linköpings Hamnbyggnads-Direktions ang taxa

å hamn- och bropfnoingar derstädes JustiticKanslerens

i fråga om instruktion för Stockholms Stads Fabriis-0m

budsman

Ansökningar Riksdags-fullmäktigens från Norr

bott län J Lundbergs om ändring i tiden för en mark

nad i Råneå Socken Göthaströms Bruks-ägares om smi

de .vtillökning Göthaforss Bruks-ägares om dito Torpar

nes Jon Olofssons och Olof Jonssons om tillstånd alt odls en

myra å Harsvallens Fäbodevall Lands-Sekreterarne C A

Palme» och L G Liljehöök» samt Landt- Räotmästaren E

Po geant» om tjenstledighet Snickare-gesällen P C Hö

gas om tillstånd att tills vidare få vistai i Rik .U Bokbin

dare-gPJäl J Bergdabls om tillstånd att få blifva Rysk

undersåte Skorstens-fejaren S Reijmans alt i sin tjenst

få bibehålla några från Köpenhamn införskrifne Läriinear

Riksdags-full jjäkligens från Kronobergs lät Johan Chri

stofferssons om t :ie marknaders hållande och en Salu

bods iarällande inom Aiheaa socken Slrump-fabrikören

H UofTstedts om utvidgad näringsfrihet F Didiers och

F Droinets m fl oia förläogd Patent-rättighet 8 en upp

finning Kopparslagare-gesällen A F Hybinett» om rese

understöd Landshöfdingen Friherre Mörner» oei rese

kostnadt-ersättuing vid undersökningar i afseende på en

friare kolbandel Riksdags fullmäktigen G B Appelqvitts

om upphörande af bro-afgifter Tid Carlskrona broar

Besvär Sundsvalls Handels- Societet» i fråga om bur

skap 3 handel för Handelsbetj C W Kjeilmanssoo Trel

leborgs Äldstes ang förrättningen af ställets allmänna

medel Handlanderne J P och A F Thamsténs ang

rägrad fortsättning af Spis-qvarter» hållande i Motala

Wisby en del borgare» ang »ökt ändring i föreskriften

em hamn- och bro-penningars utgörande Kapitenen A

i Ugglas i fråga om flyttning af tackjerns-blåsnings

»kyldighet Skepparne J Wsxells och Fr Rundblad» om

hamn-penningars erläggande för Kronans spanmål Lunds

atad» Äldstes ang hållet Tal till Ledamot af Borgerska

pets Äldste Stadsfiskalens O Nilssons ang Enkan M E

Åbergs rättighet att fortfarande idka Spis-qvarter»-rörelse

Bryggaren J A Svanbeck» öfver vägrad rättighft att

fortfarande idka dito Urmakaren C E Palma öfver väg

rad rättighet att idka krogrörelse Skräddare-embetets 1

Stockholm i fråga om en lärlings utskrifvande ur Skräd

dare-lära

PATENT tillagdt Handelsbokhållaren Carl Johan Falk

man å en i Frankrike uppfunnen men här i Riket hit

tills okänd apparat att af vanligt bränrin bereda den

mest renade och starka sprit

OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å BORGENÄRER Af

Stockholms Rådhus-Rätt Krambandiarebetjenten Frans

Anstrin» d SI dennes Hofkällarmästaren Erik Sundströms

Kakelugnsmakaren Carl Petter Leander» Urmakaren Fr

Leopold Cederström» Krambandlaren Johan Peter Kil

ström» Kryddkrambandlaren Joban Daniel Forsbergs samt

Artiiten P»hr August Dimberg» alle d l Bojrstbindare-

gesällen Carl Johan Bergdabls Muraregesällen J Eklund»

Enka Brita Eklunds Källarelärlingen Pehr August Lind

bergs Stibletl-Fabrikören Johan Christopher Sparrings

och Kryddkrambandlaren Ctrl Erik Elfgrens d S Bryg

garen Isak Ulrik Westmans Eukas Era Cbärlou» Plage

mans Filhuggare-Styckmästaren Lars Theodor Welins

Skräddaren Carl Gn»tar Bergströms Enka» Aana Char

lotta Hultins Stenhuggaren Jona» Julins Enka» Anna

Elisabeth Erling» Kammarskrifraren Pehr Ulrik Seréa»

den 15 Stolmakaren Johan Neumana och bina hustru Ca

tharina Neumans Kaptén J Wånga Eaka Ansa Christina

Wång» Fabrikören Josef Lublin» den St Viktuarlehand

laren Georg Lundbergi Hattmakaren Gustaf Bergqvists

den 34 Kryddkrambandlaren Sven Joachim Fristedt» och

Vaktmästaren Carl Jakob Jakobssons Bokbindare Sand

mans Enka Margaretha Sabina Sandman» Arrendatorn

A Dahlbergs fråaskilda huitru Catharina Chsrlotta Lund

»tedis Spanmålshandlaren Anders Magnus Lindgrens dea

27 alla i Febr 1841

— Sundahls H R Peuer Eng

bergs och han» hustru Maja 8veosdotters från Södra Rå

dane samt Klockaren Nil» Anderssons i Berg å andra rtgd

af nästa Vinterting

SPEKTAKEL På Kongl Iheatera i morgon Söndag

Tre hustrurs Man och dock Ungkarl samt Lucib

eller Bruden från Lammebmook — Nssia Måndag En

Duell under Kardinal Richelieus Styrelsetid Spansk

Natioual-Dans ulföres af Spanska Arlisieme M :li Dolore»

Serall och Hr Camprubi Califbn i Bagdad »ami Ett

Maskerad - Diyertissement af Dans hvaruti utföre»

Spansk Nat :l-Dan» af M :li Dolores Serall och Hr Camrubi

— På Theatern å Kongl Djurgården i morgon Sön

dag Engländarne i Paris samt Rataplan eller

Den lille Trumslagaren

— Nästa Måndag till förmån

för Hr Ollboff f f g :n Richblieu

Eklärering å la Tivoli

uti f d Kirsteimka Trädgården

gifve» i dag Lördag d 5 dennes ifrån kl half t till half

11 på aftonen hvarunder följande Musik uppiöres

Första Afdelningen

1 Ouverture till Don Juan af Mozart

S Cavatina utur Lscretia Borgia af Dosizetti

S Tyroler-qv &rlett sjunges af Hr Anton Stransky med

sällskap

4 Naltvandrar-Vals af Strauss

5 Sopran-aria af Meyerbeer af Antoa Stransky

6 Galopp å la Giierve af Labinsky

Andra Afdelningen

1 Facke Dans af Möser

2 Tipoli-Tercetter af Bröderna Stransky och Pfunther

5 Duett ur Lucie af Donizetti

4 Variation å Ja Cailalani sjunges af Anton Stransky

5 Die Liebertändler Vals af Strauss

Tredje Afdelningen

1 Polonaiser ur Juden af Balevy

2 Vocal-qvartett af Stransky med sällskap

S Alpen Horn-marsch af Nemetz

4 Galopp af Lanner

Eutré-afgiften är 24 »k Bko personen

Biljetter säljas i stora huset» vanliga Kontor

Concert å la Musard

uti Trädgårdsföreningens Trädgård Tid Drottninggatan gif

ves Tisdagen den 8 September af fnilstämmig Militär

Orchester då följande stycken komma att exequeras

Första Afdelningen

Outerture till Trollflöjten af Mozart

Aria ntcr Den Stumma af Aaber

Potpourri atar Sjöfröken af Roisini

Heimathsklänge Vals af Strams

Chansonnett Je suis la Bayadére af Bocbsa

Andra Afdelningen

Ourerture till Barberaren af Ross ni

Aria utur Moses i Egypten af Rossini

Bailet utur Robert af Noimandiet af Meyerbeer

Aria och Scener utur Fra Diayolo af Auber

Rosa-Vals af Strauss

Tortuna-Galopp af Strauss

Tredje Afdelningen

La Bataille d 'A !ger stor Musikalisk Målning som utfö

res af 50 Musici

Concerieu börjas kl fe &if 6 e sa Enlrépriset är 16 sk

Banko Ingången är genom södra Paviljongen der äfven

Biljetterne försäljas

Norra Paviljongen ekläreras å la Ti *oli

och iäaraioiii-iVlusik

uppföres uti »tora Mosebacke» Trädgård i morgon Sön

dag från kl half S till half iO eftermidd »åvida väder

leken det tillåter

vt asker ad- Ii al vid Kgl Djurgårdsbrunn blifver

ill nästk Lördag d IS d :s hvarom vidare framdeles

Thorsdagen den 10 September å f m för

säljas härstädes 6 st Adier uti Bolaget för

Ångbåts-Paketfart emellan f lockholm och Gö

theborg hvilka äro all beses alla f .m Stock

holm af Stadens Auktions-Kammare den 29

Aug 1840 A F KRUSE

Coia Sällskapet uti Kustein ^ka Årfvingarnes

k Hus rid Munkbron är i behof »f

cirka SOO kannor Holländsk raffinerad Patent OLJA af

bäsla qualilé

cirka 6 å 800 *kålp WAX- eller STEARINLJUS samt

cirlfi 80 lisp FORMLJUS

att allt successire efter requisition lefvereras ifrån bör

jan af instundande Oktober lill slulot af Maj månad nä .t

fcommande år och att månadlllgen betalss så behagade

de som önska att öfvertaga lelvereringen af någondera

af dessa artiklar att sednast den 19 de nästkommande

September derpå lemna skrifteliga förseglade anbud a all

de till Direktionen af Sällskapet åtföljde af uödige prof

ver som ock emottagas af Förste Vaktmästaren Ahren

berg ut Sällskapets ofrancämndo loktl

kd97 f 1840

Stockholm den 9 .7 Aogastf 1840

ÅNGSKONERTJSN FURST MEN

SCHIKOFF

d f KJFWffådd

förd af Kapt J F Walléen afgår häifrån Tborsdagen d

<0 September kl 4 f .m till DEGERBY på Alaod samt

ÅBO HELSINGFORS REVAL ocu CRONSTADT från

hvilken sistnämnde stad Passagerare med mindre djup

gående Ångfartyg ofördröjligen fortskaffas till S :t PE

TERSBURG Biljetter för Passagerare fönäljas på under

tecknads Kontor vid Slottsbacken God Restauration fin

nes ombord Biljettförsäljningen upphör d 9 kl 8 e m

CRÉ

Carl Rob FORSGRÉN

ÅNGSKONERTEN ÖRNSKÖLD

förd af Kapten C J Kempff afgår härifrån till WASA

Fredagec d 11 September k 6 f m samt medtager

Passagerare och God» äfTen till Öregrund men »om bö

ra 1 bålar afhemta» från Fartyget »om »toppar utanför

staden Anlöper under rägen föröfrigt »tädera» Gefle Sö

derhamn BudiksTall .Sund»rall Hernötand och hamnen

Strömsundet i Norra Ångermanland samt Umeå Till alla

ofrannämnde platser mottaga» Passagerare ocb God» så

långt utrymmet medgifrer Bref till ofrannämnde städer

få utan betalning aflemna» uti en ombord befintlig post

låda Biljetter för passagerare säljas på undertecknads

Kontor rid Slottsbacken God Restauration finnes ombord

CABL ROB FORSGRÉN

ÅNGFARTYGET GOTTLAND

af KEÅHLSTRÖMfå

FARTTLAND

förd t af Kapten E ÅHLSTRÖM afgår

brarje Onsdag kl 1 t m frän Stockholm till WesterTik

» Fredag kl 7 f bl » Westerrik o Wjsby

» Lördag kl 7 f m » Wisby a WesterTik

u Söndag kl 7 f m » Westerrik » Stockholm

hrarest det inträffar Måndagarne

Biljetter »äljas ho» C O Strindberg rid Stadssmedjeg

ÅNGFARTYGET KOMMENDÖR-

KAPTEN Kapten H Ramstén afgår från Stockholm till

Jönköping Thorsdagen d 10 September kl 6 fm samt

återränder från Jönköping till Stockholm Tisdagen d 15

i s m Vid så räl ned- som upp-resan anlöpe» Södertelge

Söderköping och alla rid östra kanallinien rarande statio

ner äfvensom Hjellö egendom nära Hjo Biljetter säljas

hos fartygets kommissionärer Hr Hamn-Kapitenen och

Riddaren L Adlerbjelke i Jönköping och L J Blomqvist

på Ångbåtskontoret rid Storkyrhobrinken i Stockholm

Fraktgods emottage» ombord efter serskild Taxa ocb bör

rara aflemnadt kl 4 e m dagen före afresan Restso

ratioK finnes ombord — Resorna fortsätta» lika

»oss föll år aå att fartyget går

från Stockholm den 10 SO och 50

och från Jönköping den B 15 och 85 1 hT "Je

R eseto t» rer

PAKET-ÄNGFARTYGET WERMLAND

KiCRNl

Kapiten C R Nymalm

i September månad 1840

emellan Stockholm Carlstad och Götheborg

Frfin STOCKHOLM Tisdagen den 16 kl 5 f m

» Arkö Onsdagen » i 6

» Berg Tborsdagen » 17

» H *ystorp Fredagen » 18

o CARLS VAD Söndagen » 20 kl 5 f m

» Asoholcuarne M !edag»n » 91

» L <lla Edet T ^sdagee » 22

Öfrerligger Onsdagen

» » Thorsdagen

» GÖTHEBORG Fredagen den S5 kl 5 f m

» Troilhätlan Lördagen » 86

» Aspbolmarne Söndagen » 27

» CARLSTAD Måndagen » 28 kl 9 f m

» Siötorp Ti <dat»en » 99

» RS ^esuod Onsdagen » 50

För det uppeb &l af c :a en d»g so bo förorsskns genom

avlöpandet af Carlstad erblll de Passagerare som Med

följa Fartyget dit och derifrån nedsättning af l-5 :del

i den pS Kanalfartygen vailat .de taxa Fartygets Kom

miisionärer äro i Stockholm B L J Blosrqrist i Carl

stad Hr Fr Leop Nygren och i Göth» borg Hrr F et H

G Wessberg God och billig Restauration finnes ombord

ÄN CrFARTY GET W B8T f &ANL A &D

lfgår brarje Tisdag ock Fredag kl t f m till Strengaäs

ock W««terås Fartyget anlöper $tr *ngnät kl half 1 oet

nträlTar Westerås kl 4 e m derifrån det åtorränder

Onsdagar ocb L *rdagnr kl S f .m oeh 'oträffar i Streng

aäs kl half 11 Biljetter för p»st *gerare sälja» I Stock

'sols å Sederikoatoret hneet i® Lilla bygatas i

V .rengnäs hot BandlanOe» K Rydberg oeh I We»t«rås bos

Al» !» *» Pronu t«» >nr *tinn Innes ombord

OBS f anseende till instuniand Marknad

i fVesterås kommer hartygrt ull afgå

från Stockholm den 80 SS och 85 c _

i Westerås 8« 84 86 September

riLt UP &ALA

srgår Ångfartyget FRKJA "Ii» Onsdsgar oeh Fredagar kl

f .m samt i "er Thorsdagar >icb Lördagar s t Biljet

ter sälja» hos C O Strinab vid St .adssissediegnta —

Köpa» Biljetter ombord • *««» »s Sko öfver Taxan

TILL UPSALA

afgår Ångfartyget GPLANI Tisdagar Thorsdagar oeh Lör

dagar saait åter tiånrfagai Onsdag *» oeh Fredagar kl

t f .m Biljetter väiiar ni L J Wsrodells Tspetmagasia

I Bergstrahloka hnset Paissagortre sons ej köpa Biljetter

ho» Kosamissionärea helalv oaabord med t »k 8k«

'örhöjd afgift

TILL ENKÖPING

KÖPIN

gir Ångfartyget ÖRNB ^i hvarje Tisdag och Fredag kl 8

f m ocb Sier till Stoc &boiai by *rje Onsdag ocb Lördag

Biljetter för Passagerare e ^blllas pS Ungbitskontoret Tid

5torkyrk« >brink«B

TILL ÖBEBRO OCH LÄPPÖ

A9 S

gSr Aagtanjget Onsdagen den 9 Sept kl S

f m ocb fortsätter res«»m sedan hkasom förl Sr från

Stoc &bolps Oo-dag»rne och Mn Örebro Lördagarne —

Biljetter för Passagerare erhållas bos L J Blomqvist

$tor !y ?kobrinkea Nr 9 Restauration finnes ombord

ÅNGFARTYGET ENGELBRECHT

»fgår från Stockholm till Orebro Tborsdagen d 10 Sept

kl 6 f m — Fraktgods ««o 'tl |»» alla dagar i Kslk

Magasinet rid Röta bodarnes hann der äfren Biljetter

för Passagerare erhållas ocb för att lätta transporten för

detri som bo i » (elfva Staden och Tilja afsända Fraktgods

till Örebro är en däckad lastprå® placerad rid Flugmö

tet Onsdagen d 9 från Uti 6 m till 8 på aftonen

ÅNGFARTYGET DÅiuARNE

jigår med La- >tpri Jirt .kte 1 Köping ocb Ströwahol»

o»arje Onsdag k

8 f .e samt hvsrjf Lördag till Westér

is Strömsbolat och Köpicg Sttrränder från sednare stäl

l- ,n Thorsdag» oefc Söala ^» sas- t 'rån Westeris brarje

Hap ^nsto ^un P»jsak *v ;■

■ - .mottaga» till aedsatt pris

OBS I aaseaurfe till inst iiidaside Marknad

i Röding koiEtner F )get att afgå direkte dit

«jed L ,sfp åm Son rigsn dc-n 6 d kl 6 f .m

Ångfartyget 1AKSTKK afgå i morgon Söndag

fri» Stookho !» till Söder Te <gt oct Norrköping

ärt € f m oeh CO .MRTÄIV rrJr (torrfsöping till Stock

ioisa äavasR» tid Blijeuar Paangerare »äljas uti L

f Varodell» Tapel-Magaslr ?t« 'jstrahlska ba««t R»

itaaratio ilnae» ombnr

ÅngfartjgeS NOKKKOPM» afgir mtså itföijau

SSiw de Ln»tp 'W »ca l .ftrdag» kl G f .ä» till Söder

taigti oei Sorrisöpiog ssiai åts ill Tisdagar rid »aEussa

tid Biljetter mot nedsatta priser ?äl !a» uti L J Waro

dell 9 Tap ^t-Magas I Ker« :«trahl»kt hn»et Restauration

ännu» ombord R» ?råw Snaiw »ilUd rtd Flugmötet till

gänglig för lastning

w )l« Ångfartyget ORMEN LÅNGE afgår alla Freda

Wlrnr gar kl 6 f m till 8

-Teigf Söderköping Oxelö

mnd och Linköping sastst återvänder alla Tisdagar Tid

■ *mma tid Biljette» 'ö» Pa«s«ge-are säljas å Hr L J

Warodells kontor i Be <g»irahl«kn hu»el Keslaaralion fin

ne» ombord

l» (tf»«yg«t iCSTAf WASä 'Sifgly alla Tisdagar

Mtiafc ocb Fredagar kl 1 f m ifrån gtoekholut till

Itrengnas och Arboga samt återräader alla OÉsdagar oeh

Lö« !a«ar il • I 'från Arboga till Strengnäs och

Stockholm Restauration Sanei ombord Biljetter «älj«s

hot L 1 Barodel i dest Kontor Tid Tapet-MagEsiaet I

g»rg»t ?ahisk hnset

ÄNGFARTYGET WIKIHGEK

«feår alla Onsdagar och Lördaga kl 7 f sa till gtreng

*ss och Arboga ocb återvänder »Ila Måndagar och Thor»

dagar rid » tid Biljetter för Passagerare säljas uti L

J Warodell» Tapet Magasin I Bergstrahl«kt huset Ro

»tanratioa flnae» ombord

Ångfartyget YNGVE FRST f»«-»ll« Måndagar

SE &m- ocb Tboridagar k 8 f m till »trengnä» oeh

Weiteri» ocb åter alla Tisdagar och Fredagar rid »am

ma tid Biljetter för Paisagerare sälja» oti L J Waro

dell» TapetMagaii» I Bargatrahlaka huset RMtanratiot

lane» ombord

in t /fartyget YNGVE FREYS afgångstid från och

till Westerås förändras från och med Måndagen d

14 dennes till kl 7 på morgonen

wuk Ångfartyget THORSHÄLLA afgår till Strengnäs

Ssmäms- och Thorshälla alla Onsdagar och Lördagar kl

8 f m samt iler alla Måndagar och Thorsdagar s tid

Biljetter säljas bo» C O Strindberg rid Stads»ssedjegatan

aji» Ångfartyget GRIPES afgår i morgon Lördag d

wSmL S Sept kl 6 f .m till SöderTelgS och Nyköping

oeh återränder Tisdagen d 8 Sept kl 7 f Ht Biljetter

för passagerare säljaf uti L J Warodell» Tapet-SJagasIn

i Bergstrablska huset Restauration tnnes ombord

Ångfartyget DELPHIN afgår alla Håndagar oeh

Tfnfflil Thorsdagar kl B f m till Mariefred sa«t åter

väader alla Ti»dagar och Fredagar kl f m Siljpttev

»rhållas ombord

Söndagar Onsdagar och Lördagar kan fartyget få hyras

af sällskaper

Lustfärd till Rydboholm

Ångskoiierten Sotide liggande vid Gustaf IIIcs

Staty » (gir Söndagen d 6 Sept kl 10 f m

Ull Rydboholm (för sista gången i år och åUr

på eftermiddagen Biljetter å 1 Rdr Bko och

faältten för barn under 12 år säljas ombord af

gångsdagen God Restauration finnes ombord

Till Gripsholm och Mariaefred

med åtföljande Harmoni-musik

afgår Ångfartyget FREJA i morgon Söndag k S f m

samt återvänder på aftonen

Biljetter å 9 Rdr Bko för fram och åter sälja» ho» C

O Strindberg Stadssmedjegatan Nr 10

TILL DROTTNINGHOLM

afgår Ångfartyget GUSTAF WASA i morgon Söndag d C

Sept kl 40 f .m och 5 e .m samt återvänder på aftonen

Biljetter säljas å Hr L J Warodell» kontor t Bergstrahl

»ka hu»el Restauration finnes

Till Drottningholm

(å 24 sk Bko person

afgår Ångfartyget ÖRNEN Söndagen den 6 Sept kl 11

f m

Biljetter erhållas ombord rid Riddarholmen samt

på Ångbåtskontoret vid Storkyrkobr hos L J Blomqvist

Till Drottningholm

för 2i sk Bko fram och åter

afgår Ångslupen DROTTNINGHOLM i morgon Söndag d0a

6 Sept kl 10 f m och S e m återvänder på aftonen

TILL GUSTAFSBERGS BRUK

afgår Ångsiupen BELLMAN i morgon Söndag d 6 Sept

kl 10 f m återvänder kl S e m

LUSTRESA

Ångfartyget NAJADEN gör 1 morgon Söndag kl 10 f

m lustresa till

de vackra egendomarne DJURSHOLM

SVALNÄS och NÄSBY Fartyget ligger inrid Logårdatrap

pan och biljetter säljas ombord i 1 Rdr rgs Återkom

sten sker kloekan mellan 7 oeh 8 på afloaen oeh re

stauration finne» ombord I återrägen göres ett kort up

pehåll rid Lidingö Bro

LUSTRESA

Ångfartyget WESTMANLAND hrilket enligt annons i

gårdagens blad i morgon Söndag anträder en lustresa

uppåt Mälaren och vidare till Fittja afgår från Riddar

holmen kloakan half 10 förmiddagen och får man äfren

arrrlera att de Herrskaper och Familjer hrilka i denna

färd önska deltaga men ej hunnit anteckna sig der li

storna varit att tillgå ombord kunna uttaga sina biljet

ler före afresan

— Harmoni-musik åtföljer ocb bal för

sällskapet anställes vid Fittja

RIKSDAGEN

BONDESTÅNDET

Plenum den 2 Sept för- och eftermiddagen

Öfverläggnlngen om FaUigvirdi-betäokaDdal

(Slut fr Thorsdaggbl

Med Peter Persson från Örebro ]gn instämde Jan

Erik Jansson ocb Magnus Frykberg fr Wsrmland»

Lars Larsson fr Örebro Spännar Johan Eriksson

fr Stora Kopparbergs Olof Olsson fr W«»terbot

tem Nils Gustaf Nilsson och Anders Johnston i

Okna fr Östergöthlands Jonas Andersson och Peter

Petersson i Slätthult fr Jönköpings Anders Lars

son och Anders Jansson fr Westerå Olof Benja

minsson fr Götheborgs och Bohut län lamt Kils

Jeppsson Lars Bengtsson och Sone Persson ftin

Skåne

Peter Mårtensson från Jönköpings Johannes An

dersson fr Skaraborgs Jan Persson ocb Erik Mar

mén fr Upsala »emt Mats Ersson och Stephan An

dersson fr Stockholms län förklarade sig dela likt

tankar med Per Sahlström från sistnämnda läo

Fredrik von Zweigbergk fr Skaraborgs län gil

lade hufvudprlnciperna i det af Utskottet framlag

da förslag till stadga om fattigvården i Riket men

gjorde några anmärkningar emot åtskillige §§ der

af synnerligas i afseende på redaktionen 3 :dje g

ansåg ban böra sättas i samband med SO § i K .om

munal-lagen Vid S § framställde bsn nödvändig

heten deraf att ordet »hemmansbrukare» bibehål

ies helst under större posseisioner på många orter

i Riket finnas sådane som med dagsverken utgöra

alla sina skyldigbeter Sista momentet af 5 § an

såg Tal böra uigå Vid 6 § borde orden »utöf

ver forlfar» utgå emedan de efter von

Zweigbcrgbs förmanande stå i strid med 5 § Vid

7 § anmärkte htrj det personer ofta intigas från

annat fattigvårds-samhälle utan att tilldelas jord

t ex fiskare mjölnare o s v Vid 9 § 4 mom

aniåg Tal böra äfven förutsättas det fall alt för

äldrar äga förmåga att vårda sina barn men tred

skas samt närmsre bestämmas hvad åtgärd Sock

nenämnd i slikt fall bade att vidtag» Vid 10 g

ansåg han orden »samt befinna» var»

öfverflödiga I slutet af 2 mom samma § borde

tilläggas »fö länge Nämnden finner all den fatti

ge behörijen vårdas .» Vid 14 g åberopade Tal

sin vid betänkandet fogade reservation Vid 2 mo

mentet af samma hemställdes huruvida det vore

lämpligt att vid moders död sända oäkta barn till

den ort moder tillhört vid barnets födsel äfven i

dto händelie då dödsfallet inträffar flera år efter

det modren lemnat sistnämnde ställe IS g ansåg

Talaren Utskottet endast böra genomläsa med upp

märksamhet för att finna det otydliga deri

St !in Johnsson från Jemtland (skriftligen åbero

pade vid 4 g Hr Christierssons reservation Vid

S och 6 §§ ansåg Tal det vådligt alltför vidt ut

sträcka ansvarsförbindelsan emedan sådant kunde

hafva med sig brist pi arbetsförtjenst samt tvinga

hemmans- och bruks-ägare att i stället för att för

svara och skattckrifva vid sin egendom personer

»om för densammas bruk äro behöflige hädanefter

endast anlita dessas arbetsförmåga emot dagsverks

lön Sådant skulle äfven menligt inverka på arbt»

tarnes busliga förhållanden då mannen måhända

största delen af året nödgades uppehålla sig fi«r»

mil från sitt hemvist Uti 9 g 5 mom ansåg Ta

laren böra inflyta orden »efter pröfning af modren

sedlighet .»

I detta anförande instämde Erik Jansson fiån

Stockholms län

Bans Jansson från Elfsborgs län talade om äm

nets vigt erinrade om svårigheten för Fattigvlrd

kommittéen på hvars betänkande Utsk baserat

sitt förevarande utlåtande att förlika alla de å«ig

ter som blifvit uttryckt i denna fråga *f de ser

skilda tuktoriteterna i Riket samt att föreslå en

lag som för alla orter kunde vara passande Kom

mittéen bade måst inskränka sig till utstakande af

de yttre begränsningar hv !lks för Fattigvården

verksamhet öfverallt i landet kunde vara gemen

samma Tal anslg 4 § mindre Betänklig att an

tcga då man erinrade sig (frden »« niån af behof

å den ena och förmåga å den andra sidan» samt

toge t betraktande hvad 8 g innehåller Ordet

Sida 2

»hemmansbrukare» borde i 5 § qvaritå »fdstikäl

tom von Zweigbergk anfört Slutligen förklarad

Tal det han vluerllgen icke ville beitrlda åter

remin men för lin del ansåg bäst att antaga b«

Unkandet i lin htlhat kunnande modifikationer

derutinnan ike sedan atadgandet blifvit tätt i ut

öfning och inmirknlngtrnei riktighat af erfaren

hettn vitiordad

Johannes Petersson och Johan Fredrik Dahllöf

från Elfiborgl lan lamt Erik Persson från Gefle

borgi lån lnstimde med Hsns Jansson

Sven Heurlin från Kronobergl län 1 afseende

på 4 g lika med Hans Jansson anseende Tal ritt

visare alt iligtingar i rätt upp- och nedstigande

led i mån af förmåga å ena sch behof å andra si

dan förbindas att bidraga till hvarandrai försörj

ning än att oskylde skela göra det i afieecde på

hvad som blifvit yttradt angående minskad aibets

förljenst ville Tal fästa de värde Ståndsbrödernas

uppmä «jarrhM derpå att just genom hvad i stad

gandet blifvit föreskrifvet skulle tiggeriet förekom

mai och tillfällen beredas till arbete samt med

detsamma otvifvelaktigt sedligheten inom hvarje

lamhills så småningom ökas Ansåg betänkandet

böra antagas i sin helhet lamt vid en kommande

Rikidag kunna fö /bätsrai derest så befunnes nö-

digt Ea återremiis tjenar till intet annat än att

öka Riksdagskoitnaden Tal slutade med den an

märkning »om vi hvar för sig skulle stifta lag ef

»ter våra hufvuien så blefve deraf ett ömkeligt

»sammelsurium .»

Trysén från Öitergöthlend gillade principerna I

betänkandet men ville 1 händelse af återremiii

fästa uppmärksamhet på Hr Christierssom reser

vation

lars Nilsson från Blekinge lin ansåg det mora

liska budet tillräckligt beträffande aicendenters och

descendentera pligt att bidraga till hvarandrai för

iörjnlng —- 5 § trodde Tal böra modifieras i hvil

ket efaeende han föreslog att genast då legoaftal

eller öfverenskommelse upprättas Socknenämndeo

ined ledning af afulet ovilkorligen borde yitra sig

huruvida enskild eller allmän ansvarighet i följd

•f de kontrahenterne emellan betingade vilkoren

•kulle komma att för hvarje fal tillämpas Blefve

detta itadgadt ä 'v»n 1 afseende på inflyttning I

socknen trodde Tal att många obehagligheter och

tvliter skulle undvika Slutligen hemställdes hu

ruvida det ej måite bestämdt uttryckas att stadgan

icke blifver retroaktiv

Häri instämde Bengt Gudmundsson fr Htlland

och Lars Pettersson fr Blekinge

Lindbäck fr Halland erinrade om en af Hr Edtn

hjelm hos Ridd och Adeln vickt motion att en

författning måtte utgifva som lerikildt stadgade

angående vården om fattigpersonalen vid de fabri

ker som 1 sednare tider äro anlagda 1 landsorter

na lamt ansåg Utskottet hafva bordt fästa mera

uppmärksamhat vid denna motion Tal föreslog

att 1 den locken der fabrik fiaaiai inrättad den

lamma måtte frånskiljas socknen i afseende på fat

tigvården med serskildt åläggande för fabriksäga

ren att vård så väl de utifrån intagne afiigkomne

arbetare som ock att bekosta läkemedel cch lifs

tldlröriörjning till dem hvilka uli fabrikens tjenst

olyckligtvis blifvit så skadade till sina lemmar att

de icke förmå underhålla sig ijslfve För vinnan

de af ett lådant ändamål torde det äfven vara

lämpligt att vid hvarje fabrik en beiparineifond

inrättas hvarigenom hvarje ftbrik komme i tillfälle

att sjelf underhålla lina fattige likasom hvarje soc

ken sina

Peter Claesson fr Elfsborg län gillade principen

1 betänkandet men fruktade för tillämpningen af

4 § så vidt den rörer fjärmare anhörige Talaren

framitlllde det fall att farföräldrar bo inom en

locken men t ex barnbarnen vid lin faders dsd

tillhöra en annan och under ett slikt förhållande

Tore det knappt att förmoda det Sockennämnden

på flstbirörda ställe skulls rättvisligen bedöma för

föräldrarnas förmåga att fullgöra hvad 4 § före

»krlfver

Ephraim Larsson fr EKiborgi lin förtnade lig

med Peter Claesson

Nils Persson fr Södermanland antåg de flailei

åligter vara i förilaget sammanjemkade lå vidt ske

kunnat och trodde de många tvister 10m nu i fat

tig värd (frågor uppstå vara genom 4 6 och 6 gg

förekomma Tal gjorde en skildring af det i k

itatdring-systemet på de itörre godsen och vilade

huruledei egendomsherren derigenom endast bere

der sig en tillfällig vinst men gör arbetaren mod

lös och svag samt dess afkomlingar Ull föremål för

den allminna barmbertigheten Ansåg icke såda

ne anmärkningar varda gjorda som borde föran

led en återremiii utan biföll betänkandet i sin

helhet

Lars Rasmusson fr Götheborgi och Bohui Olof

Persson och John Olsson fr Gefleborgs Peter Pers

son och Sven Isaksson fr Calm»re Olof Jacobsson

fr Södermanlands Jonas Kylander fr Wermlands

Sven Andersson fr Skarsborgs län lamt Niklas

Jönsson fr Skån imtimde med Nili Persson från

Södermanland

Åtfkillige förklarade det de Ini ämda med Sihl

Itröm

ilåns Jösseson fr Skåne gjorde anmärkningar mot

4 5 6 15 och 16 gg Han ansåg nemligen der

utkastadt ett frö till ett förtryck utöfvadt af dem

som drifva gårdsbruk i stort på landet med gifta

■nen obasutna arbetare med s k stat-torpare

•mot dem som innu idka jordbruk på gammaldags

sätt med egna ocb deras barns arbete understöd

da af ogift tjenstefolk som de gifva kolt ocb lön

Dessa bönder efter gamla begreppet blifva med

hvar dag färre ty åtminstone i Talarens ort sit

tas alla frälsebönder efter hand af ifrån hemmanen

och dess frälsehemman dragas till bruk under

herregården eller ock siås ihop till afvelsgårdar

och brukas i begge fallen af lösa arbetere stat

torpare hvilka gif :a lig och falla med sin förvil

dade afkomma de återstående skatte- och krono

hemmtns-åboerne i locknen till laif Det ir up

penbar orättvisa till förtigande att det snart blif

ver en uppenbar omöjlighet att underhålla *n så

dan fattigvård Talaren tillstyrkte att bos Kongl

M»j :t i underdånighet begära det en lerskild stsd

ga för stad och land måtte blifva utfärdad hvilken

Boga bestlmde förhållandet emellan sådana jord

igare ion vilja bruka lin jord med stat torpare

lamt dene sistnämnde äfvensom emellan fabrikl

äsare och derai arbetsfolk sa att de 1 hvilkas

tjenst någon användt lina krafter ifven må till

förbindas att underhålla honom när han blir ork

löi I afseende på 4 g yttrade sig Tji I öfvar

enntämmelse med Peter Persson från Örebro län

— Likmätigt s g skall väl husbonde svara för si

na arbetares itat-torparei och andra försörjning

men med rättighet om han vill att hålla sig ika

deslös af derai tillgångar cch derai arbete men

när de ledan falla aocknen till laat hvad ikall den

hafva Troligen blir ej något qvar Den som

dragit nytlan af försörjningsbjonet i dess arbets

föra och friska tid fir ersätta sig om något finnes

att tssa ®e« socknen får blott betala — I stället

för den utan tydlig anledning och godtyckligt

uti 6 § lt *dg *de ansvarighet för den som från an

dr socknar intager gift arbetsfolk eller enka med

barn hade det väl varit lämpligare och rittvisare

att åligga honom hela der«s framtid underhålls-

kostnad ifall de framdeles blefve fattighjon —Stad

gandet i is g syntet Tal vara utan indamål Det

der omhandlade slags folk få icke mantilsskrifvts

4 den socken dit de flyttat m *n de iro likväl der

«n gång och hvad med dem sedan skall ska om

fö

de akola blifva landntrykare eller återföras dit

hvarifrån de komma eller med ett ord huru ett

ordentligt förhållande skall i afseende på dem å

»Udkommas derom finnei ingenting nämndt På

följande 16 g tyckei väl vara ämnad att uppfylla

denne brist men den lemnar många föremål till

tvliter och stadgar för mycken omgång för att

kunna tlllimpai Yrkade återremiii

Per Jönsson fr Skåne lika med Måns Jössesson

hvarjemte Tal yttrade den mening att öfverflödet

och bränvinet samt deraf följande lättja och ledei

löshet iro fattigdomens orsaker — äro de huvud

fiender aom böra bekämpas helst fattigförsörjnings

annalterna borde hafva lika mycket för ändamål

att förekomma nona att afhjelpa armodet

Ola J ppsson från Blekinge medgaf svårigheten

att silf en ekonomisk författning lika lämplig på

•ila orter af riket men ansåg belänkandet böra å

terremilteras i anledning af de anmärkningar scm

von Zweigbergk Sahlström och Lars Nilsson fram

ställt hvilka om än de icke alla iro befogade lik

väl böra af Utskotten öfvervägai I anledning af

h ?ad som blifvit yttradt om rikidagskostnadem ö

ktnde genom en återremlss erinrade Talaren att

Leg- och Ekonomiutskotten aldtig varit de lom

ömkat obehörig utdrägt af Riksdagaree

Henrik Hansson från Elfsborgs och Nils Persson

från Örebro lån lika med Petter Persson från siat

nämnde län i afseende på 4 g men i öfrigt lika

med Hans Jansson och Heurlin

Per Östman från WeiterNorrlandi Peter Gabri

elsson från Kronoberg län och Per Pålsson från

Skåne lika med Hani Jansson

Christen Andersson och Sone Persson från Skåne

instämde med Peter Persson från Örebro län 1 af

seende på 4 g och önskade att den i 6 g stadga

de tid af 5 år måtte uiitricka

Johannes Johansson från Bohui läa frsmitällde

huruledes enligt 1774 års fukeristadga hvar och

<tn som hade god frejd ägde rätt att bygga och bo

i Bobutländska skärgården utan församlingarnes

er .asigifvande hvaraf blef följden att under den gyn

nande illlfiikUdtn en otalig myckenhet folk till

skärgården inflyttad» så att serdeles i Morlanda

socken äfvensom i Tjörns härad öfverpopulittonen

är ovanligt itor Ttlaren yrkade derföre det de

fattiga fiskr *-ne i ikärgårdarne må af itatimedel

försörjas desto hellre som under den omnämnda

lyckliga slllfhktiden inflyttningar dit skedde från

alla landsorter

Olaus Eriksson från Bohus län lamt Magnus

Frykberg från Wermland yrkade detsamma för si

ne hemorter d ?n s 'isnämrde med btailgt till de Fin

ska kapellförsamlingarna i norra Wermland

Lundberg från Norrbotten län fästade uppmärk

nmhet derpå att i hans hemort fiones en {öriim

ling med en mängd utfattig nybyggtrt och ansåg

det nödigt att beitämma huru med fattigvården i I

slik församlingar skulle förfara

Per Mattsson från WnterNorrland Normark från

Waiterbottem Brissman från Skaraborgs Johannes

Christoffersson från Kronoberg Jöns Ersson från

Wermlands län Lars Bengtsson och Håkan Nilsson

från Skåne Instämde med Petter Pernon från Öre

bro län I

.fiaende på 4 g I öf .igt godkända de

belänkandat

Strindlund lika med dem tom yttrat ilg mot en ellt

för vida utsträckning afitadg i 4 g Kunde deremot

ej instämma med dem aom yrkat skärpning af för

bindelian i 8 och 6 gg helst derutaf kunna upp

komma den följd att ingen hemmansägare vågade

antaga och försvara våra olyckliga likar hvilk

med dagiarbete måste förtjena litt uppehälle och

hvilka under illke förhållanden mtrt skulle bli

förvandlade till fattighjon Ansåg stadgandet i 14

g angående oäkta barn vara ändamålsenligt och bö

ra leda derhän att socknenimnden ännu noggran

nare tillsåg att ordning sedlighet och ikick vid

makthölls inom kommunen

Christen Persson från Gottland och Dahlberg från

Wal

-erNorrlandi län lika med Strindlund

Lars Larsson irån Elfsborgl län lika med Peter

Claéson från samma län och Peter Persson från Ö-

Unde afVYoch 7 gg 1 La nu

varande ^kfc

men ansåg orden «och derjemte kostnad»

i iluUt af 6 g vara öfverflödig Uppdrog en ikil

dring af den fattigdom lom är en följd af för tidi

ga äktenskap samt förmenade slutligen att 1 slu

tet af 14 g borde bestämma någon vin prtskrip

tior .itid för ikyldightten att underhålla fattiga oäk

ta barn hvilken i händelse af mcdreni dödsfall är

ålagd det samhälle som moder tillhört vid barnet

födsel emedan i annat fall efter flera ån förlopp

obehagliga tvliter kunde uppkomma såsom Talaren

uttryckte sig hur och hvar barnet blifvit afladt

Erik Nilsson frän Jemtlandi län ansåg atadgan

det i 5 g skola leda derhän att ingen jordägare

ville antaga dagiverkstorpare på iifstlde >n lamt ytt

rade det föreikrift ej borde saknas huruvida alla

hemman både större och mindre ikola deltaga li

ka i den fittigforiörjning lom skar derigenom att

gamla och orklösa personer underhållas vina dagar

i hvarje gård Talaren ansåg denn underhållsskyl

dighet böra utgöras efter hemmanstalet

Anders Andersson från Skaraborgs län lika med

Per Parnon från ÖrebTO län i afieende på 4 g 1

öfrigt biföll han betänkandet

Butberg ansåg den företlagna itadgm vida bättre

än någon föregående i lamma ämne men ville ej

litta ilg emot återremiis

David Andersson från Halland var af den mening

att Utikottet borde lå mycket lom billigt vore be

gränsa det föreslagna stadgandet 1 4 g samt upp

gaf de för tidiga iktenikapen bland den obesutna

allmogen såsom en af de visendtliga orsakerna till

den mart öfverbandtagande fattigdomen

Överläggningen var ilutad och betänkandet å

terremitterades

•h

ål

öppnar sig genom den nya riksdagstaktiken för

hvilken den gamla och kända kommer att lem

na endast få användbara erfarenhetsrön Innan

allt sådant hinner klarna för nationen valmän

nen och riksdagsmännen yppas sannolikt en

mängd nya tillfällen att fiska i grumligt vatten

och fastän makt- och penninglystnaden icke lä

rer hoppas att få påräkna dessa tillfällen ser

deles länge sä är d«n stundande utsigten i alla

fall mera lockande till en början än den när

varande Det är så få jemförelsevis nu mera

som låta sig bedragas af de vanliga konstgrep

pen och man måste nu antingen spela rent spel

eller förlora om ej voteringar åtminstone rykte

och aktning

Med hänseende till dessa omständigheter är

det ej så otroligt som det ännu förefaller mäng

den att en reprentationslörändring förestår nästa

Riksdag ja till och med att det af Konstitu-

tt tionsutskottet afgifna förslaget kan komma att

m genomdrifvas Det står väl i fullkomlig strid

■ t hi

att vänta ett fullkomligt motstånd från deras

sida men vi hafva redan erinrat att icke alla

de konservativa höra till den historiska skolan

De fleste höra till den politiska eller snarare

till den praktiska hvilken bekymrar sig föga

om hvad som tilldrog sig för tjugo år sedan

och än mindre om förflutna århundraden Des

sas hufvudsyfte går ut på att kunna reda sig

väl ifrån den lid som är liknöjda om den som

var och föga brydda för den som bereds åt

deras efterkommande Sådana praktiske män

har det ej kunnat undfalla att under det de

bistoriske med helig bäfvan ihopsamlat hvarje

spilra af det föråldrade och funnit sin tid och

sin omtanka helt och hållet upptagna med att

lappa ocb pyssla i smått serdeles i afseende på

ståndsrepresentationens bibehållande sä bar hi

storien sjelf gått dem så oförmärkt förbi äfven

i nyssnämnda hänseende och låtit en represen

tationsförändring redan inträffa en förändring

som står Färdig att utveckla sig vidare både

raskt och oemotståndligt väl fullkomligt vpå

gammal grundval och i strängt historisk följd»

men ändå i en riktning som är allting annat

än konservatismens egen

Uppgiften torde förefalla mången som en pa

radox men låtom oss tänka elter eller rät

tare låtom oss fråga efter låtom oss resa

omkring på land och i stad och spörja hvar

som helst hos folket i allmänhet om det ej

finner sig annorlunda representeradt just nu

än det varit sedan 1809 och om det ej hop

pas mer af sin nya representation än af den

gamla Låtom oss framställa dessa frågor på

nitlon ställen ibland tjugo skola vi få jakande

svar Låtom oss fråga vidare hvem det är

som sålunda representerar Svenska folket och

med blicken fästad på det faktiska oförvillad

af det blott formella skall man säga oss att

det är Bondeståndet och större delen af Bor

gareståndet Men de som af allmänna rösten

förklaras uttrycka nationens rättigheter åsigter

och behof de representera i sjelfva verket desssa

åsigter rättigheter och behof Huruvida de

blilvit valda dertill eller valda mer eller min- j

i I

r o __ o

- ändrar innehållet af den förra förklaringen hvil-

ken angår hufvudsaken Representationens form

» star 1var dess va ,en ar "»ödradt

dre riktigt det är bär en bifråga som icke för-

Det är bekant att det var vid sista Riksda

gen som Borgarestdndet egentligen företog sig

att bredvid sina ståndsintressen äfven bevaka

nationens Man ansåg detta som en tillfällig hän-

förelse en verkan af partiintressen hvilken man

kunde förjaga när man ville medelst uppsättan- j

de af den fordna skräckbilden förslagen till

skråväsendets och probibitivsystemets förändring

Erfarenheten har nu visat att man missräknat

sig och att förskräckelsen ehuru stor hos mån

ga likväl ej hindrat Ståndets pluralitet att fort

fara i den nationella riktningen och skrida än

vidare fram deri

Bondeståndet har vid nuvarande Riksdag upp

trädt såsom det allmänna tänkesättets tolk Det

har väl alltid representerat det största antalet

och den största förmögenheten men det märkte

ej förut sin verkliga samhällsställning Det kän

ner den nu Den är ej förändrad det är en

dast Ståndets insigt derom som är ny Följ

derna af denna nya insigt bos Bondeståndet har

man sett Vi bedja att få fästa uppmärksam

het på att det är följder af en insigt sf en

ny en förut saknad kännedom och således ej

•heller här af någon hänförelse eller något par

tiintresse Elt helt Stånd representerande en

så stor pluralitet kan dessutom ej rimligen an

ses fortfarande bilda parti och man ser också

Bondeståndet nu handla som ett kompakt helt

med enighet lugn eftertanka allt egenskaper

som ej fördragas af partinitet Och hvilka par

tiintressen skulle det väl omfatta sedan det

ändtligen en gång förstått att det icke egrr r ,å

gra sädana icke några privilegier e 11• r ser >ki !da

förmåner med ett ord ioga andra anspråk cch

behof än dem det delar med nationen i all

mänhet Det behöftles ej annan upplys

ning än denna för att med ens bringa det i

från vanan att gå än det ena än det andra par

tiella intressets ärenden Bondeståndet har allt

så upphört att gå dem vidare det går nu sina

egna och med detsamma det allmännas Dess

trygga och värdiga hållning vid detta riksmöte

lika skild frän öfvermod som kryperi röjer ock

att det nu mera känner sin betydelse ibland

nationen Denna skall hålla det rakning för

hvad det uträttat och ännu mer för hvad det

ådagalagt sig vilja uträtta Man skall hädanef

ter betrakta en från Riksdagen återkommande

representant af Bondeståndet såsom en man af

vigt i samhället och detta mottagande skall

uppmuntra honom att söka vinna samma ut

märkelse ännu en gång samt att dertill ytter

ligare förbereda sig genom utvidgande af sina

insigter och anlag Andra bönder inseende

kunskapers värde för den händelsen att äfven

de skulle blifva Riksdagsmän skola söka att för

skaffa sig den dertill nödiga bildningen hvilket

l-e

fö

ej lönade mödan så länge riksdagsbonden an

sågs och kallades för /a-man och hans värf

oftast betraktades som obetydligt stundom som

tvetydigt Man kan således vänta att nästa

Riksdags Bondestånd ej kommer att vansläg

tas från det närvarande om det ej snarare

kommer att öfverträffa det i politiskt förstånd

ocb i sakkunskaper öfver hufvud Det så ofta

omsagda påståendet att bonden ej har tid och

tillfälle att förvärfva politiska insigter röjer

blott obekantskap med Svenska allmogens ställ

ning och förhållanden Landtmannens arbeten

lemna honom för eftertanka äfven i dylika äm

nen många mellanstunder som embetsmannen

måste egna åt tankan på sina tjenstebestyr el

ler åt en oundgänglig rekreation från sinnesan

strängningar och som de så kallade högre klas

serna uppoffra på toma tidsfördrif Hans mån

ga municipala bestyr hans resor hans tingsbe

besök och hans vanligen åt det reella och prak

tiska vända samtal med sina likar och andra

sätta honom i ganska förmänliga lägen för att

skärskåda sambällsinrättningen och deröfver

bilda sig ett sundt omdöme Men just hans

praktiska förstånd fordrar ett bestämdt ända

mål i allt hvad han företager något sådant än

damål har han förut ej sett i kännedomen

hvad honom angår af mera vidtomfattande sam

hällsangelägenheter frågor om lag och grundlag

beskattning och statsutgifter m m — Nu bar

Svenska allmogen börjat inse detta ädamål och

följderna af denna insigt få vi andra ofelbart

varseblifva mer och mer Det behöfs ej som

man velat insinuera att några uhalfherretr»

e inträda i bondeståndet för att vid ifrågavaran

de sjelfbildning vara deras monitorer den har

kommit i fart ändå redan och när så en gång

skett kan man vara förvissad om att den fort

skrider utan främmande biträde

Denna märkvärdiga förändring inom det så

kallade sitta Ståndet hvilken allt elter olika

synpunkter hotar eller lofvar att göra det till det

första på allmänna tänkesättets ranglista inne

håller utan tvifvel ett af hufvudskälen till så

många konservatives nu mera yppade medgör

lighet i afseende på representationsfrågan De

tycka som saningen är att när en representa

tionsförändring redan börjat på hvars riglning

icke de förmå någonting emedan den för det

närvarande bar lagen för sig så är det bättre

att ingå på en annan vid hvilken de sjelfva kunna

få inflytande De befara utan tvifvel att hvad

som ännu fattas för att göra denna börj ?de

förändring alldeles omotståndlig nemligen Bor

gareståndets fullkomliga emancipation från

privilegii-intresset icke kan vara långt borta

i fall som det nu mera kan förmodas tull

och näringsfrågorna vid innevarande Riksdag kom

ma till något resultat först bos Ständerna och

sedan hos styrelsen hvarigenom den svaga tråd

som ännu fasthäller Borgareståndet vid stånds

idéerna blir fullständigt afsliten ocb äfven den

andra fjerdedelen af ståndsrepresentationen slu

ter sig till allmogens mäktiga falarg för att i

oskiljaktig förening med den endast represen

tera nationens allmänna intressen Följderna

af denna allians kunna ej undfalla någon som

- j

- förvirras af delaljerna På ena sidan två stånd

m till hvilka nationen ser upp som Ull sina rät

j tigheters och friheters naturliga och oegennyt

- skådar sakerna i deras allmänlighet utan att

-tiga vårdare på den andra blott hof- och em

'betsmän (ty landtadeln har redan till stor del

a öfvergifvit Riddarhuset och dess säteriintressen

- kunna tillräckligt vårdas af Bondeståndets sätr

n riägare när dessa fått inträde bland sina stånds

- j bröder Slut med detsamma de facto på

l fyrdelningen och i dess ställe blott en tvådel-

ning men som betyder kamp på lif och död

emellan de många och de få emellan nationen

i det hela och några korporationer hvilka re

dan till en del bero på nationens välvilja Det

är sannt att dessa få ändå skulle för sita från

nationen skiljda och deremot ofta stridiga för

delat räkna en med benne jemnvägande röst

vid lagstiftning och beskattning men huru län

ge tror inan väl alt denna blott formella rätt

skall bärda ut emot den rationella på andra

sidan sedan begges söndring blifvit uppenbar

Till hvilken sida tror man ändtligen att styrel

sen skulle kunna sluta sig under denna kamp

Månne till de få med äfventyr af misstroende

indignation och oupphörliga afslag från de mån

gas sida Och om den ändå väljer allt

detta huru länge tror man att äfven den för

mår bärda ut dermed

Dessa verkningar af ståndsrepresentationens

bibehållande i det yttre efter den inre förän

dring hon nu mera undergått följa så enkelt af

sina orsaVer alt man kan med nästan maltms

tisk visshet acse dem Soffi oundvikliga och in

träffarde fullständigt redan vi l rasta Riksdag

Bör man då förundra sig öfver att äfven ibland

de konservativa måste finnas män som icke äro

blinda för en så nära framtid män med för

utseende nog att framför denna oundvikliga och

oförsonliga söndring emellan två slånd och två

och emellan styrelse cch fo 'k heldre välja en

fredligt erbjuden förändring som lofvar ordning

cch samdrägt ungefär vid samma tid då kriget

annars skulle rasa som värst

De som ännu tro på ståndsrepresentationens

framtida förenlighet med ett ordnadt cch lyckligt

samhällsskick fästa hufvudsakligen sin tillit

till Utskotten dem de lika med vår För

fattare betrakta ;åsom drnna representations

ttöfverhus» derföre att de skulle innehålla oden

medlande jemkande och hejdande principen .»

Men om det ej kan nekas att Utskotten äro i

hög grad hegåfvade med den sistnämnda eller

den hejdande så gäller delta för de flesta fal

l-en blott i en enda riktning hejdning med hän

seende till tid tidsutdrägt De kunna hindra

förhastade och omo»na beslut sådant är obe

stridligt men med d

enna negativa förmåga har

man alltför sparsamt sett dem förena den posi

tiva att frambringa mogna Beslutens frukter

förmultna och förderfvas lika ofta som de mog

na och fulländas under Utskottens handligg-

TIDENS ORO OCH TIDENS KRAF BETRAK

TELSER UNDER RIKSDAGEN 1840

Två häften

Stockholm tS40 Tryckt hos 1 A Norstedt Sö

ner Kongl Boktryckare

Andra artikeln

Också en blick på representationsfrågans

ställning

Så vidt vi förmått uppfatta det konservativa

partiets närvarande ställning hafva vi blifvit

öfvertygade att de bland detta parti som nu

synas beredda att låta ståndsrepresentationen

falla och godkänna en allmän grundad pä fria

val beräkna sina fördelar för den närmaste

framtiden vida slugare än de som vilja bibe

hålla den Så förmånlig nemligen som en all

män representation t ex efter närvarande

Konstitutionsutskotts förslag än skulle blifva t

längden så bör man dock ej dölja att någon

vana vid det nya valsättet och arbetssättet for

dras innan denna förmån kan visa sig och att

ett eller måhända två Riksmöten torde åtgå

för att vinna den nödiga öfningen Valintriger

efter utländskt mönster hittills nästan okända i

Sverge torde under tiden kunna försökas med

så mycket större framgång som valmännen bär

skulle komma att utöfva sin valiätt dels helt

och hållet för första gången dels på ett af dem

förut ej pröfvadt sätt Ett motsvarande fält

Sida 3

ning Utskotten äro i afseende härpå behäftade

med samma fel som Öfverhusen i sä många ut

ländska representationer Deremot sakna de des

sas egenskap att utgöra ett helt för sig jemte

den derigenom uppkommande konseqvens i be

handlingen af beslägtade eller likartade frågor

Att denna saknad icke godlgöres genom deut

skottsföreningar deputationer och förstärknings

nämnder hvilka vår grundlag antyder såsom

korrektiv har äfven vid instundande Riksdag

visat sig och ännu mer vid de föregående På

konseqvens och sammanhang beror likväl den

«jemkande och medlande princip» hvilken tilli

ka med den hejdande förutsattes såsom Ut

skottens räsendtliga egenskap Men om denna

jemkning eller medling är svår under Ståndens

fyrdelning ,när Utskotten oftast kunna hoppas att

genom skickliga modifikationer bringa Ståndsrö

sterna till tre mot en huru ofantligt mycket

•vårare eller snarare huru omöjlig skulle den

ej blifva när tvådelningen inträdt såsom det

normala tillståndet — Dä nu den enkla be

räkningen af orsak och verkan säger att två

delningen måste ovilkorligen inträda vid nästa

Riksdag i samma ögonblick det vore afgjordt

att en representationsförändring pä andra grun

der icke går igenom så är med detsamma gif

vet att Utskotten förmå sedermera långt min

dre än förut och att de väl kunna komma att

föröka den representativa anarkien men allde

les icke att »jemka medla eller hejda» den

Efter all sannolikhet torde dessa slutsatser

instämma med de politiskt konservatives — vå

ra Tories — skäl att vid den vändpunkt som

vårt konstitutionella samhällsskick numera upp

nått skilja sig från sina fordna vänner de bi

storiske — våra Wnigs — för att åtminstone

till e .n början beträda samma väg som refor

mernas anhängare Hvad de afsky mest af allt

vore ett Borgare- och Bonderegemente (för

4tt tala i deras egen stil hellre fördraga de

då en allmän representation der fältet är fritt

och der de kunna hoppas att göra sin vana vid

allmänna värf gällande utan biträde men äfven

utan hinder af ståndsandan

Under föregående försök att ådagalägga det

ganska snart förestående alternativet emellan en

representationsförändring och en representatif

anarki hafva vi med flit stannat vid de poli

tiskt konservatives praktiska skäl utan att vidrö

ra de rättsgrunder som reformernas vänner pläga

Åberopa för förändringen eller de «historiska»

inkast som deras antagonister uppställa dere

mot Der nödvändigheten redan talar synas

oss andra bevis eller motbevis äga föga verkan

på resultatet

Äfven vi hafva vid detta tillfälle hänvisat på

«tidens oro och tidens kraf» men inskränkt oss

till den del deraf som hvar och en kan varse

blifva när han öppnar ögonen och ser sig om

kring utan lånade synglas För så vidt oron

och krafvet angå representationsförändringen

torde man då upptäcka att förändringens till

varo ej mera beror af teorier vare sig ratio

nella eller historiska utan af handlingar eller

rättare händelser och att om den icke görs

så gör den sig sjelf statsmakternas nuvarande

samyerkningssätt förutan Ännu ligger det i de

ras förmåga att öppna henne en ny bana ord

nad af dem men om de icke nu befatta sig

tlermed och det allvarsamt så fortgår hon o

behindrad af dem på den redan beträdda De

många förslagen att h *jda ellef leda benne som

blifvit framlagda alltsedan förra Riksdagen och

före eller i början af den innevarande sakna

numera för sin tillämpning ett väsendtligt vil

kor tid De komma för sent

Författaren till »Tidens oro och tidens kraf»

kommer Sfven för sent med sina representa

tionsförslag af samma orsak Hade han med

delat dem för tio eller femton år sedan så

»kulle de troligen ej saknat inflytande Nu å

ter sträcker sig deras historiska karakter ej blott

till deras syftning utan de äro historiska äfven

i den meningen att de tillhöra historien och

hafva sin varelse i en förfluten period som ej mera

står att återkalla Man läser författarens tids

bilder med samma känsla som någon forntida

skildring om dåvarande förhållanden utsigter

och åsigter och intrycket af hans spekulatio

ner på det tillkommande liknar det som man

erfar af någon så kallad »pragmatisk» gissning

om verldens sannolika skick i fall t ex Filip

II :s armada hade eröfrat England eller i fall

Gustaf II Adolf bestigit Kejsarethronen i Tysk

land eller i fall Napoleon lyckats skifta Ryss

land eller öfverhufvud i fall hvilken annan

händelse tilldragit sig som icke tilldrog sig

Ur en sådan synpunkt tro vi att läsaren kom

mer att betrakta vår författares begge häften

om representationsförändringen De skola läsas

med nöje ändå af somliga för den samling facta

de innehålla af andra för de akademiska välta

lighet sblomstren kanske ock af några för de ej

sä sparsamt förekommande sidohugg mot de me

ra libera 'a reformförslagens fäder eller försvara

re personligen Önskar författaren någon an

nan verkan af det stundande häftet om Mini

sterstyrelse så torde det vara angeläget att han

skyndar sig men framför allt att han bygger

sina förslag på grundvalar som verkligen äro

till ännu eller kunna med visshet beräknas blif

»va lagda

gon föregående Riksdag Hvad serskildt beträf

far innehållet af detta Supplement så förtjenar

diskussionen om bränvinsbränningen i mer än

ett hänseende framför de andra att läsas Man

får af vissa yttranden deri en ofelbar anledning

att eftersinna förhållanden bland allmogen hvil

ka för de öfriga klasserna i samhället böra blif

va högst upplysande Likaså lärer den starka

kanske hos några ledamöter väl starka men

hos alla dem som deltagit i öfverläggningen

likstämmiga opinionsyttringen i anledning af

Regeringens proposition om löner på indrag

ningsstat åt Statssekreterarne Grip och Hart

mansdorff samt öfver Konstitutionsutskottets

förslag om borttagandet af order allena i 4 §

Regerings-formen sjelfmant ådraga sig uppmärk

samheten

STOCKHOLM den 5 Sept

Med denna dagens nummer

.följer ett Sup

plement innehållande fortsatt redogörelse för

diskussionerna hos Hedervärda Bonde-Ståndet

Med undantag af en dags plenum för den 11

Augusti som der ej fått rum och skall en an

nan dag meddelas bafve vi härigenom hunnit

upp i filen till närvarande dag och våra läsare

bäfva härigenom uti detta blad alla nämnda

Stånds väsendtligare förhandlingar under denna

Riksdag refererade i tillförlitliga sammandrag ef

ter de justerade protokollerna samt fullständi

gare än de blifvit det i någon tidning vid nå¬

HERR MARKS VON WURTENBERG TILL HAF

VA FLERA BEVIS OCH FÅR DEM

Ett försök att ställa tvisten om tullfrågan på

dess rätta ståndpunkt

En Ledamot af Fabrikssocieteten härstädes

och medlem af Ridderskapet cch Adeln Hr

Marks von Wurtenberg har begärt rum itid

ningen för nedanstående till Redaktioneuadres

serade artikel

al anledning af offentliggörandet uti en bär ut

kommande tidning af mitt yttrande på Rlddarhu

aet i tullbevillningsfrågan den 39 Juli bar Tit

uli titt blad den 19 sistlidna Augusti behagat

utan någon slagt bevisning karakterisera lamma

mitt yttrande sisom amärkvärdigt för faktiska vill

farelser» ocb derjemte qvalificerat offentliggöran

det af detiamma låtom «rtt bemödande att med

oriktiga facta vilseföra opinionen» — en förebrå

else hvilken naturligtvl icke kan vara ensamt

riktad emot den tidning tom infört mitt yttrande

utan aom ifren måite träffa mig

Under de tvenne veckor som sedermera passe

rat har jag väntat hvarje dag att i Tit blad fi

se anförda några bevis på "de faktiska villfarelser»

för hvilkas skull Tit icke blott funnit mitt yttranda

«märkvärdigt» utan till och med ansett sig till

stÅndigt att stämpla det såsom ett försök natt miss

leda opinionen» Hittills har likväl min väntan

varit fruktlös och Tit torde således ej tiana un

derligt att mitt t &lamod börjar förgå Represen

tanten är utan tvifvel för sina åtgärder och yttran

den underkastad allmänna granskningen och för

mina obetydliga tillgöranden som representant

tänker jag visserligen aldrig jäfva behörigbeten af

denea granskningsrätt Men representanten måtte

dock icke vara beröfvad dan rättighet som hvarje

madborgare eger alt emot framkastade beskyllnin

gar och anklagelser få försvara sig

Tit torda således tillåta att jag härmedelst upp

manar att uppgifva hvilka de faktiska villfarelser

iro som jag uti det yttrande hvars iDförande uti

Stockholms Dagblad så lifligt väckt Tit misshag

skall hafva låtit falla mig till last på det jag må

komma i tillfälle att försvara mig och vederlägga

beskyllningen En anklagelse inför allmänheten

att med oriktiga uppgifter hafva sökt missleda opi

nionen anser jag ingen man af ira böra med tyst

nad förbigå

Jag hoppas att Tit ej vägrar ett rum i sitt

blad för denna uppmaning och ej eller för del svar

som Tit försök att bevisa de påstådda oriklighe

terne uti mitt anförande kan göra nödigt

Stockholm den 3 September 1840

G W Marks von Wurtenberg

Det är onekligen tillfredsställande ej mindre

för Redaktionen än för sjelfva sakens utredning

att Hr Marks von Wurtenberg genom förestå

ende uppmaning gifvit Red en serskild anled

ning att framlägga några närmare bevis för de

yttranden som blifvit i den ofvanstående upp

satsen åberopade Vi skynda derföre att efter

komma uppmaningen endast med det förbehåll

som vi äfven tillkännagifvit vid uppsatsens emot

tagande att vi icke på förhand kunna obetin

gadt utlästa oss att öppna våra spalter för hvad

Hr Marks von Wiirtenberg eller någon annan

å hans vägnar kan behaga vidare sammanskrif

va i prohibitiv-intressets försvar hvilket ock så

mycket mindre synes erforderligt som Herrar

prohibiiionister hafva en gifven debouchs för

dessa slöjdealster i tidningarna Minerva och

Freja

Till en början måste vi ock beklaga att Hr

Marks v Wiirtenberg då han offentligen fram

trädt med påståendet att hafva blifvit utsatt

för obehöriga omdömen just i det han påfor

drar bevis för dessa omdömen begått ett nytt

misstag Han har nemligen rätt deri att vi

uti artikeln den 19 Augusti rubricerade bans i

Dagbladet tryckta anförande hos Ridd och A

deln såsom »icke mindre märkvärdigt för fak

tiska villfarelser» än åtskilliga andra anföran

den och skrifter i samma riktning af andra per

soner men deremot behöfves det blott en gång

genomläsa vår artikel för att finna att det af

Hr Marks von Wiirtenberg bär ofvan anförda

uttrycket om ett »bemödande att genom orikti

ga facta vilseföra opinionen» och om »försök

att missleda opiQionen» alldeles icke finnes ytt

radt med Dagot specielt afseende på hans an

förande utan t allmänhet om åtskilliga af de

skrifter som vid denna Riksdag framkommit

för att befrämja probibitiv-intresset och dess

syftning Vi nämne detta endast i förbigående

för att visa det Hr Marks von Wurtenberg el

ler hans Rådgifvare med eller utan afsigt sökt

låta honom frajnstå i ett slags lidande eller för

orättad ställning i hänseende till afjigten hvar

till vårt yttrande icke gifver någon anledning

Vi veta ganska väl att uppskatta huru stor del

som häri bör läggas på Hr Marks von Wiir

tenberg och för att vara rätt uppriktiga så tro

vi till och med om han sjelf kommit att litet

nogare granska sin stats-filosofi och sina facta

i det till Ridd och Adelns protokoll ingifna an

förandet hvilket i stil och idé-gång har ett

oförlikneligt nära syskontycke med de Argu

siska företalen till de utgifna öfversättningarne

af den Tyska prohibitisten Lists afbandliogar

så hade han troligen funnit tjenligast att icke

påkalla en närmare anatomisering deraf Nu är

det icke vårt fel om en sådan granskning nöd

vändigt måste företagas icke blott af detta ytt

rande som visserligen endast utgör en liten

del af livad å den sidan skrifvits utan äfven af

åtskilliga andras i samma syftning hvilkas sak

Hr Marks von Wiirtenberg likasom gjort till

sin egen då han tagit åt sig specielt äfven

anmärkningar som aldrig varit yttrade till ho

nom

Vi få sålunda till en början erinra att

Aftonbladet redan tydligen vederlagt det på

ståendet att utländske bandiande skulle haf

va större handelsrätt bär i landet än de

Svenske Det har blifvit visadt å ena sidan

att utlänningar icke bafra den rätt som Sven

ske producenter att i hvad stad som helst

sälja sina tillverkningar i öppen bod i och

utom marknader emot erläggande af minule

ringsafgift till staden och ä den andra att in

genting förhindrar Svenska producenter att li

kasom utländska skicka handelsexpediter om

kring i orterna med profver men att de Sven

ske hafva det företrädet att ej derföre be-

höfva betala den bevillningsafgift af SO Rdr i

B :ko som utlänningen måste vidkännas Slut- j

ligen är det ock genom utdrag af ännu gäl- i

lande stadganden i allmänna lagen ådagalagdt j

att utlänningens handelsrätt i allmänhet här i

landet är sä inskränkt som den möjligen kan

vara genom enskilda föreskrifter och förbud

enskilda

mot kringresande med varulager i uppstäder

eller bergslagerna samt mot all minuthandel

dermed i öppna bodar Redan detta utgör

när man besinnar hvilken stor vigt de värde

representanterne lagt på utlänningens ifrågava

rande förmenta företräde och de slutlöljder

som deraf blifvit dragna till yrkande på nöd

vändigheten af förbud mot utländska slöjdpro

dukter bevis på ett af de största misstag som

kunna be ^ås och så vida det icke kan visas att

de af oss framdragna Iagstadganderna sedermera

blifvitupphäfna eller exempel framtes på ut

ländske resande fabrikanter som fått rättighet

att hålla sina varulager till minutförsäljning i

landet så lär det icke kunna bjelpas att en

ovillfarelsen i denna punkt verkligen af de värde

representanterne blifvit begången Men vi kom

ma nu till det i Dagbladet aftryckta anförandet

serskildt

aDen handelskrisis» ti yttrar sig författaren till

införandet «jom nu genomgår hela den civiliserade

verlden ir bekant för hvar och en ocb likatå dest

verkningar hvilka gifva sig tillkänna genom ytter

ligt nedtryckta priser icke allenast på de fleita

manufakturvaror utan äfven på råämnena t ex

ull och bomull Men hvad ir åter ursprungliga

orsaken till denna handeltkrij nu dan andra blott

inom loppet af trenne ii

— ty den nuvarande fö

regicks icke längre tillbaka in år 1X37 af en krit

föga mindre omfattande och förstörande Jo in

genting annat in den rådande överproduktionen

inom de egentliga fabrlksstaterna hvilka för att

finna afsättning hopat på Amerikanska marknaden

sidane ofantliga massor af manufakturvaror ,särde

les yHo- bomulls- oeh sidenfabriketer tit detta

lands hela kredit- oeh penninge-väsend» derigenom

rikat uti en grinslös förvirring uti en förvirring

för hvilken icke nigot slut kan fö 'eses och denna

öfverproduktloa ir sjelf ej nigot öfvergiende till

fälligt fenomen ulan en nödvändig ovilkorlig följd

af det sätt hvarpi fabriksindustrien i en gigantisk

skala och kolossala eleblissementer nu bedrifves

framför allt i England men äfven i de öf >iga mi

nufakturstatsrna Belgien Tyskland och till en del

äfven i Frankrike .»

Vi bafve visserligen icke fordrat och det kan

ej heller skäligen begäras än mindre tro vi

att Hr Fabrikör Marks v Wiirtenberg har an

språk på att så noga hafva följt med alla fe

nomenerna af de ifrågavarande handelskriserna

sedan tre eller fyra år tillbaka att han skulle

kunna fullständigt utreda orsakerna dertill Wen

då Hr Fabrikören likväl här ställt sin person

fram för att docera för andra uti detta ämue

får han icke heller taga illa upp om vi göra

honom uppmärksam derpå att redan den punkt

vi här citerat uppenbarar en obekantskap med

rätta förhållandet föga ursäkt hos den som vill

undervisa andra ocb en fullkomlig förblandning

i begreppen om orsak och verkan

Öfverproduktionen i de Engelska manufak

turerna säger Hr Fabrikören har varit orsa

ken till 1837 och 1839 års handelskriser Han

känner då icke hvad hela verlden annars vet

att dessa handelskriser härledde sig af helt an

dra och till en del ganska sammansatta orsa

ker som låga i penningeväsendet samt inga

lunda är någon nnödvändig följd af den skala

hvari dessa etablissementer nu bedrifvas» utan

att det sednare tvärtom varit en följd af det

förra och satte sig i jemnt förhållande der

med Man erinrar sig härvid främst det hejd

lösa sviodleriet med de Amerikanska bankerne

då deras utelöpande sedlar och diskonteringar

på två år frsn 183-1 till 1836 vexte från 420

millioner dollars med 200 millioners kapital

till 600 millioner med 250 millioners kapital

Denna oerhörda tillvext kom hufvudsakligen

dels deraf att sedan Presidenten Jackson hade

tagit statens medel ur Förenta Staternas bank

och utdelat dem på de serskilda staterna

der guldmynt nu kom i omlopp började

bankerna för att göra stora räntevinster

att lemna (lån åt hvem som heldst emot

hypotek af bevis på inköpta jordlotter ja till

och med på bomull På samma sätt lemnade

bankbusen i London och Liverpool nästan huru

stora förskotter som beldst mot anvisning på

de södra staternas bomullsskördar ej blott de

vexande utan äfven det kommande årets Det

öfverflöd på pengar ehuru saknande metallisk

grund som härigenom uppstod uppdref speku

lationen på jord på plantager och på varuhan

del till en oerhörd grad och intrasslade alla i

ett förfärligt kreditförhållande Det gick allt

förträffligt så länge krediten höll och föran

ledde äfven den mest öfverdrifoa spekulation på

manufakturvaror hvaraf en forcerad produktion

i England under nämnde år visserligen blef en

verkan Men det var ock gifvet att när kre

diten och spekulationerna hunnit göra sin rund

och konsumtionens behof blifvit öfverfylldt

samt förbindelserna skulle gäldas men kontan

terna ej förslogo då ej mindre än 40 mil

lioner dollars blifvit på spekulation nedlagda

i oodlåd jord som ännu ej hunnit bli rän

tebärande m m så skulle och måste en stock

ning inträffa Denna påskyndades och för

värrades af tvenne serskilda omständighe

ter den ena den stora branden i Newyork

som satte oordning i en mängd köpmäns affi

rer och tillintetgjorde stora fortyner och den

andra d«t häftiga snörpningssystem som engel»

ska banken vidtog år 1837 just då ett under

stöd lör engelska bankhusen der som mest hade

behöfts En blick på bankväsendet i England

visar dock att samma missförhållande till han

delns verkliga behof mellan utelöpande sedlar

och diskonteringar å ena och kapitalet å andra

sidan uppstod der under åren 1834 1835 och

1836 som i Förenta Staterna och lika bekant

är del att sistlidne eller 1839 års handelskris

härledde sig från samma orsak och från engel»

ska privatbankernas bryderi och inställda be

talningar sedan Amerikanska krisen förut in

verkat på de engelska bankhus som hade stora

fordringar i Förenta Staterna — Dessa fakta tor

de vara nog till erinran om rätta orsaken till

båda de af Hr Fabrikören åberopade ifrågava

rande handelskriserna Den låg i öfverproduk

tionen af kredit men icke af manufaklurva

ror ehuru penningestockningen sedan naturligt

vis äfven måste verka pä manufakturerna och

tvinga fabriksegarne att minska sin produktion

hvilket åter föranledde ullens och bomullens

starka fall på verldsmarknaden Hela Hr Fabri

körens argument om «kriserua» är således en

verklig villfarelse

Vi skole för att ej göra denna ?artikel förläng

uppskjuta fortsättningen till ett följande num

mer och dervid bedja Hr Marks von Wurtem

berg följa oss på en undersökning dels i hvad

mån en sådan öfverproduktion som han i sin

skrift antydt kan autagas såsom nödvändigt pe

riodiskt återkommande d v s beständigt fort

gående dels ock i hvad mån det öfriga af hans

artikel håller stånd ty vi äro mycket angelägne

att en så enträgen uppmaning som Hr Fabri

körens ej må blifva obesvarad

— Med anledning af de på Djurgården för

fallne oordningar har en polisstation blifvit in

rättad vid slätten å Djurgården der man kan

anmäla sig till handräcknings erhållande

— Hr Prosten Wieselgren lärer i morgon

komma att bålla tal om nykterheten i Catha

rina kyrka efter Aftonsången

— Dekorationsmålaren vid Kongl Theatern Hr

Miiller som låtit en Daguerreotype komma från

Paris har jemte Hr Mannerhjerta dermed an

ställt experimenter och tagit några vyer från

serskilda puukter af Kongl Operahuset För att

lemna den konstälskande delen af allmänbeten

tillfälle att se produkter af denna märkbara

uppfinning äro några af dessa ljusbilder som

tecknas af solstrålarna ocb återgifva föremålen

med samma trohet som en spegel upplemnade

i Kongl Museum der Hr Hofintendenten von

Röök lofvat förevisa desamma på de dagar och

timmar som Kongl Museum för allmänheten hål

les öppet

— Hr Joachim Trich Norrsk landskapsmå

lare nyligen hit ankommen fria Tyskland der hen

tillbregt fyra år har till allmint itkidande i Hr

Rylander lokal ef butikbyggnaden vid Norrbro ut

ställt å ikillige original oljefärgsmilningar De fö

rställa utsimn af Tyrolen och trakten omkring

Munchen Vi rekommendera dessa arbeteo Isyn

nerhet utsigten af Sterenbergersjön till att nogare

betraktande helst utförandets omsorgsfuMbet tyc

kes svera emot den behagliga kolorit som konst

nären gifvit tina produktioner

POSTSCRIPT UM

Hos Ridderskapet och Adeln bar i dag vote

rats i frågan om biskopsembetena förslaget af

slogs med 70 röster mot 14

— Det märkvärdigaste som i förmiddagens Ple

num hos Presteståndet förekommit var betänkan

det angående användandet af bankovinsten som

återremitterades samt betänkandet om hemmans

klyfning aom rönte samma öde och slutligen

betänkandet angående transito- och nederlags

rätt för Slitö som bifölls

— Uti Borgareståndet har varit plena bida

i går eftermiddag ocb i dag ocb uti begge

dera hafva diskussioner förekommit af både

vigt och intresse I går förekom bland annat

frågan om biskopsembetenas afskaflande Hr

Talmannen förklarade dervid efter slutad dis

kussion sig af grundlagen förhindrad att fram

ställa proposition till bifall af betänkandet men

vid anställd votering kom hans mening att

stanna inom minoriteten hvadan denna fråga

blef remitterad till Konstitutionsutskottets skil

jande I dag har bland åtskilliga betänkanden

äfven förekommit den bekanta Slitösaken hvar

öfver diskussion med voteringar varade öfver

2 :ne timmar För beviljandet af nederlagsrät

tigbeter talade förnämligast Hrr Petré Lind

stråm Foenander Ekholm Morsing m fl

men för afslag Hrr Schartau Belsingius Gra

pengiesser De Maré Gustafsson Balling m

fl och denna sednare mening vann efter 2 :ne

voteringar hvilka begge utföllo med 26 röster

mot 17

— Hos Bondeståndet bar betänkandet om

bankovinsten blifvit återremitterad

HANDELS- och SJÖFARTS-UNDER

RÄTTELSER

Jtiirspriser

STOCKHOLM des 1 Sept Hvete pr tunna 15 å 18

Rdr Råg 11 U Kom 9 Ritr 4 8 56 Malt 9 Rdr Är

ter 11 Rdr Hafre 9 Rdr i 8 24 Terra-Vecchia-Salt 6

3® S :t Ybes d :o 5 56 Lissabons d :o — Sill Norsk

15 h 15 8« Kabrllo — Lax 68 Rdr TJSra 11 -ss

Talg per litp- 8 «8 Grof Sef 2 S Medel d :o —

d :o 1 24 Hampa pr siepp

— &afl Kngelsfct pr skäl-

29 sk d :o Rrasiliacsit SJ sk Raflinadsocker 26 sk

Bratt Sirap f .O si 6 rst Bränvin gammalt pr i»nnr

52 sk 6 rst allt rgs

Stockholm

Inkomne Skeppare frS Inrikes orter d 5 September

Ystad BergendorlT spannå ocb bränvin Gottland Ltr

berg och Kolmodin kalk Söisvitsborg Malm bränvin

Utrikes orier Hull Rampe stenkol och styckegods

Schlicdam Zepliee ballast

ANMÄLDE RESANDE den 5 Sept 1840

Krono-Länsman Ekström och Ingeniör Grave Wäddö

hälleren Merkurius Källaremästare Jansson och Svarfva

re Holmqvist Norrtelje källaren Freden Inspektören

Hoffjtedt Fahlun Nr 21 Regeringsgatan Kammarherre

Baron Frisendorff Linköping Nr 12 Norra Smedjegatan

Doktor Lagberg Söderköping Nr 8 Lilla Nygatan Kat-

Sida 4

marjunkare v Nackreij Linköping unt Jernhandlare

Liaoberg Christiansiad Nr t Slöra Grä«aonkegr»nd Fåli

kanrer Pennin Finland samt Komaiers-Riilet Bergbom

Lfibeek Nr IS Utorkjrkobrinken

fUUL &ÅLV pxnr»£ft

Hos FRITZE et BAGGE samt i de fleste öf-

riga Boklådor nyligen utkommen» ä 24 ik bnnko

Om det sedliga tillståndet

i Sverige och Norrige

och dessa båda Länders politiska föierung

Ettsvar på Herr LAINGS uppgifter i detta ämne

Öfversatt frän Engelskan

1 dag Pä L J HJKKT4S förlag utkommit

Etikett for Damer

eller

Sjuttiofyra Reglor

för Klädsel neder och Letntdsskck andra upplagan häf

tad I kolön omslag t it ak banko

ISdspriset eller Ed Rdr 14 sk banko

— Reqriiltioaer

torde innan nästkommande Oktober minads ulgjng sän

das onder aJress Öf v - Löjtnant F W DASSAU

S :o kholm — Dl Fen Exemplar frän en hand reqrire

ras lemnas det Sjette stan afgift och om Tio Exemplar

likaledes reqrireras nedsättes priset till 1 Rdr banko

Ångfartyget STRÖMKARLEN om 20

hästart kraft by g dt i Nyköping år 1837 t

fullkomligt godt stånd så till corpus som ma

c hiner i Vidare underrättelse lemnas på Ty

dén et Kempes Kontor M 18 vid Skeppsbron

I ^n större välbelägen nyreparetad TRÄHUS

J EGENDOM i Arboga finnes till salu Adress Herr

Frrd 'ikiioos Viklualiebod Tid Regeringsgatan

Lfu K .KYDDBOD belägen pa en af Malmarne

med ett mindre Varulager och serdeles god minut

handel kan nu genast fä öfrertagas på goda Tilkor

—

Svar afraktas I förseglad biljett till 6 ii 7 som torde is

lem nas pS Aftonbladskontoret

UTB JUDES HYRA

EN VÅNING

om fen Rum och Kök Tid Stadssasedjegatan til billigt

prii Underrättelse lennas i Herrar Caron et Lundqvists

Bokhandel vid Regeringsgatan

l }n vacker VÅNING af 5 Rum Tambur Kök

och alla beqrämligheter för ett mindre hushill pä

Ladugårdslandet Riddargatan ej långt från Nybrohamnen

huset Nr SO

En glad och väl konditionerad VÅNING oro

Fem RUM Tambur och Kök belägen 2 tripp upp

i huset Nr 8 Tid Lilla Nygatan blir ledig alt hyra den 1

Oktober och är bäst passande för ett mindre hulhill el

ler för en eller B :te ogifta Herrar då den är försedd

med flere ingångar

Ett Ungkarlsrum i samma hus Underrät

telse fås i Bränrins-Magasinet på nedra botten

Under Westerås instundande Hös 'marknad lin

nes att hyra En HANDELSLÄGEN ^ET Tid Smedje

gatan hrarom Handlanden Sandlund 1 Westerås lemnar

underrättelse

Hot DMLEEN et Comp

liiksdags-Historiska

Anteckningar eller B .drag till Srensk» Kyrkan och Riks

dagarnas Historia af S P Bexell 1 Rdr banko

Hos W ISBERG

öfversigt af de vigtigaste ärendernas behand

ling vid

1B40 års Riksdag

Häfl I om Mantalsräntan 32 sk

Projekt till förändrad organisation af

Polisvärden inom tiufvudstaden

ifren«o« till instruktion för de lill den nya Polis styrel

sen föreslagna tjenstemän och betjente Af A F U

16 sk

Hos W ISHfiBG

P W1ESELGRENS TAL

hillet tH S .enska Nykterhets Sällskapets första Filta för

enings Qvartalsaicmankomsi i Stora Börsialen i Stock

holm den 17 Augusti (810 IS sk

Hos W ISBERG

OKA GYMNASTIKEN

tisom bldningsmedel och läkekonst Tal hållet i de Skan

dinaviska ftaturforskarnes allmänna *-öe j Köpenhamn

den 8 Juti <840 af D :r C V ftOSDÉN 8 »k

É ^tt 5 y2 oktavers FORTEPIANO mtd god

ton hos Instrumentmakare Mankel Mäster Samuels

gränd Nr 41

JE Norell Skräddare

'örsäller alla slags nya moderna MANSKLÄDER samt

emottager beställningar hrilka med skyndsamhet oeh

ackuralets effektueras till ytterst billiga priser i dess bod

i huset Nr 19 Tid Drottninggatan

Drottninggatan uti f d Falkenbergska huset hörnet af

Stora Wattugränden försäljes

Ett stort parti af Ostindiska sidenvaror bestå

ende u <i NÄSDUKAR af alla kulörer SHWALAR utom

ordentligt vackra SHAWLETTER m m inköpte på

Kommerserådet Wijks aukiion i Götheborg

Stort parti Siden paraplyer utmärkt gentila stål

ställningar inlagda med perleroo till serdeles godt pris

j— äfren andra med RÖRSTÄLLNINGAR till olika pri

ser

fiex-qvarter s Kamlott ä 1 Rdr åtta-qvartett

Tbihet 1 Rdr

Hos W ISBERG

Lärobok i Logiken

för Elementar-undervisningen Af Fredrich Georg Afse

lius S :dra iziiökia uppl 52 sk

DAMASK- OCH DRÄLLS-

DOKtYiKR af flere linne-fabriks tillverkningar försäl

ja» uti Lärftsboden I hörnet af Westerlånggatan och

8 orkyrkobrtnken Beställningar frJn landsorten emotta

gas di de insändas till undertecknad

C E FORSBERG

till behöBiga knn- och vetenskaper samt nedJUTMÄRKT

GODA REKOMMENDATIONER önskar plats som Lära

rlnna i annai fall nigra elever till priTatlektioner i Ty

skan Fransyskan ocb Musik Herr Hofpredik Pettersson

som träffas oai f n ifrån kl S till 10 har godhetsfullt

åtagit sig alt derom meddela närmare upplysningar bviika

äfvenledes kunna inhemtas i huset JH 24 Lutlern» gränd

1 tr opp

L 'tt yngr» Frumtimmer uued vsrdad uppioätran

önskar pla n uti ett hede >ligt bus der hon är villig att g

frun tillhanda i förefallande göromål äfveosom att under

visa mindre barn Som bon sjelf icke saknar förmögen

het gör hon ej ampråk på lön endast hon £aa förvissa

sig om ell godt bemöiande Svar till A B C torde la

lemniis i förseglad biljett å Aftonbladskontomt

En u >« .nsprakslös Fi eka från Södermanland

önskar finna plats uti ett hederligt hus i Stockholm

eller på landet som sällskap eller biträde uti inom hus

förefallande göromål är d *r ?u >dre barn vill hon jemna

dem undervisning i de första grunderna till derus uppfo

stran ärven Musik (Fortepiano Sger hon sjelf Pä lön

göres el afseende blott det beffö acde hon tror sig för

tjena Om någon bä»på reflekterar torde benäget lemnas

svar uti biljett ti 'l »818 der dets blad utgifveg

En Lokal för Kram- eller Galanleri-

Handel

finnes uti Eskilstuna till instundande Markrad belägen

nära Torget pi nedra botten 5 Rum ocb kan öfver

enksommelre göras med Bokbindaren M Wirsell i Stock

holm huset Nr 76 vid Hornsgatan

T JENSTS ÖKANDE

Fn ung Man älskare af landtliga göromål och

bland annat kunnig i räkenskapers förande och kor

respondens äfvensom i landtbrnksbokhålleri öntkar erhåll»

någon befhttning på landet han har under en längre tid

lagt hand Tid kontorsgörnmål ocb kan förete betyg slväl

öfver duglighet som ett i öfrigt oklanderligt förhållande

Den härå reflekterar behagade uti förseglad biljett till G

G inlemna svar på Aftonbladskontoret

Dtt bättre städadt och stad ^adt Fruntimmer

önskar sig plats till hösten uti ett aktoingsrärdt hus

i staden eller på landet som biträde It en matmoder ut

allt som kan förefalla Hon är fullkomligt kunnig i allt

som till stads- och landthushållning erfordras samt söm

nader spånader väfnader m m äfvensom ostnlng och

vidare — eller önskar att i matmoders ställe få öfvertaga

en Enklings hushåll der barn vore eller någon dylik be

fattning vid någon större Landtegendom eller Bruk Hon

har i flera år varit på Landet å ett och samma ställe

kan derföre uppvisa de vackraste betyg då de efterfrå

gas på Aftonhladskontoret

TRYCKARE

skicklig i sin st«selAattn«n och fr»acförallt af ordentligt

uppförande erhålle nu genast piats vid an»ä !an i huset

J 21 på Stora Nygata 3 tr upp alla morgnar mellan

kl 7 ocb 8 för Söndagen den 6 September

QNICKABE-GE9ÄLLER vane vid Möbelarbe

ten kunna erhålla arbete om de anmäla s ?g 1 huset

M 19 rid Gattla Knngsbolwsbrogatan eller i Uöbethan

deln i höm ?-t af M *u kbrnioreet ocb Lilla Nygatan

skicklig JERNGJUTARE kunna erhålla

förmånlig tjeosi om an #räl *n göres i Hr J P- Walls

bod vid Slussen

I ^n orderiilig ocb snyte Matarn utan barn

åslundar städning och upptssning i brist deraf nå

got hiolphus ru genast filer till Hyllning n Svar afvak

las i förseglad biljett till M som iulemnas på Aflonblads

kont ret

Flanell

iill fabrikspris i Brehmers Fröbod i Storkyr

<obrinken JW 11 strsit till höger från Rid

farbustor ^et

Bomullsgarn biekt oblekt och kulört

Engelsk Yieiriol-Olja Linolja Skedvatten Saltsyra

ehrystaliiserad Citronsyra Saltpetersyradt Bly Klesalt

Cblork .lk Krapp Yau Fransk Tvål Engelik Senap m

på G Kockums Kontor Stora Nygatsn Nr 14 en tr

upp

p0Ui \SCH af utmärkt godhet ä 3 Rdr rgs

pr kanna och 40 sk rgs pr butelj 1 Genevremagasi

aet hnset Nr 20 vid Drottninggatan

Bidrag till

Historien om åren 181 )8 9

och 13 i anledning af Arndts van Sachtelens och La

gerbrmgs arbeten af N v —n 94 sk

Hot DELEEN et C :o

Om Svenska Näringarnas

tillstånd o-h brister Ett bidrag till kännedomen af Fä

derneslandet 14 sk banko

Hot DELSEN et C :o

Steimetz Cieeronis Oralio-

nea Caravlt P J Böklia 1 Rdr 52 sk 8ailusti» bel

lum Catiiinarium aique iusurthinum Curavit Böklin 56

ak banfro

Hos DELEEN nI C :o

H A- Schott No v u ni Te-

slameotum Grasce t Rdr 12 sk Latine S Rdr banko

Hos UELEEN et COMP

Harriet Martineau Stats

hushållningen framställd i exempel Alta häften ä 3i sk

tanko hvardera

Hot QELEE et Comp

Pe {fyrahundrade

från Pfortheim af A v Tromlitz 36 sk banko

På underiecknads förlag har fråo trycket utkommit och

säijes i tfusikbandeln å 5 Rdr banko

VIOLIN-SKOLA

RODE KREUTZER et BAILLOT

Anlagen till undervisning vid Conservatorium i Paris

Öfversättning

L :s Gust RYLANDER

Bazaren i Norrbro

Läran om General-Basen

Då i bland qrarlåtenskapen efler aflidne Öfverste-Löjt

nanten cch Riddaren Th Byströn finnes ett större antal

exemplar af Läran om General-Basen får men härmed

till respektive Herrar Munk- och Bokhandlare i Stockholm

och Landsorten tillkännagifva att som realisation af Bok

och Musik-Samlingen ovilkorligen kommer att ske inne

varande Höst dessa exemplar nu utbjudas till halfrå Bok

AMERIKANSK HUMLA

detta år inkomaten och

BUTELJER

k ff

af Engelsk och Fransk fason försäljas i huset Nr 6 vid

Äepslagaregatsn å Norr

jptt parti ^lomsterlökak direkte inkom-

mel från Holland hvaribland Hyacinter Tulpaner I

ris Tazetter Ranunkler Anemoner m fl bos

Conditor WAZAB

Storkyrkobrinken Nr 10

I TJENST ASTUNDAS

En Färgeri-Gesäll

som är säker uti Beverett och Linnekyps färgning kan

nu genast erhålla en god kondition hos uadertecknad

Dock må ingen göra sig besvär som ej genom mångårig

praktik är säker i sin konst

khlTlik

Stockholm et Tegelviken

ROBERT KELLBERG

TRÄDGÅRDSMÄSTARE

På en egendom uti Småland hv &rt-st trädgårdsanlSggnin

gurne komma att förandras önskas till höften eller våreo

en skicklig Trädgårdsmästare särdeles afseende fästes å

ett nyktert ocb pålitligt uppförande emedan samma per

son kommer att handhafva Spannmåls- ocb Bräfivi«sma

gasinerne m m d Sökande erhålla på Aftonbladskoato

ret då svar till Trädgårdsmästare i Småland efterfrågas

underrättelse hvarest mundtligt samtal i äaanet kan erhållas

Fyra stycken stora äkta mörka mull

BÄRSTRÄD äro tili salu och all bese i huset Nr 13

ivid Roslaes tull

i SP SR MACS TIL J US

iFISS SM

till salu insatta uti FRIS£S Spegel-Magasin Tid Stora

I Nygatan

KALK

Reqrisitioner å större och mindre partier ställda till

undertecknad inlemnas uti Kalkmagasinet vid Nya Kungs

holsrisbron der priset modereras efter beställningens be

skaffenhet och lefveranser göras äfven vid Mälarens strän

der efter föregången öfverenskommelse

A CHRISTIERNSSON

Diversehandlare

DIVERSE

Handelsinstitut

PS detta institut som af mig föreslås lemnas undervis

ning alla dagar (äfren Söndags f m från 6 till tO i d»

lefrande språken äfvensom modersmålets rällskrifning

malbemalik arithmelik dubbla bokföringen samt alla

för bildandet af blifvande köpmän erforderliga merkan

tila göromål och transaktioner Hvarje elev fär offentli

gen aflägga så väl inträdes- som utgSngsexamen i när

varo af fader eller målsman A P BROMANDER

Stockholm Rålambska huse

å Blasiiholmen S tr upp

Tyska saratalsöfningar och Soiréer

förenade med skrifning «f vald interessanta ämnen

och med läsning af Tyska tidskrifter och *ygk» Klas

siker ssmt på Ty«ka översatta Sv«nska och Norrska eller

Danska — börja åter i näst» månad och få Le

damöterna sjelfva bestärama hvilka timmar da — en eMer

llsra eftermiddagar eller aftnar i v ^ekan — öa *fca samlas

för alt tal skrifta elier läsa Ty *ka an ingen he *-ma

hos sig med familj och vänter filer hos undertecknad

språklärare boeade I huset M 65 vid Mäster Samuels gr

nära i granskapet af Kirsteirska boset För ett mindre

antal Elever giftes hädanefter äf ^en om förm dda

garne tillfälle lill några mars språk- och laiöf isaar

bemma hos mig hvarja Må dag Onsdag och Fredag D©

vanliga pri rata lektioner i Tyska språket

lemnas dagligen såväl hemma som borta

af J P Muller infödd Tysk

Ur Magasin för Konst Nyhrter och Moder 1840 h Sr

R-daktionen har varit i tillfälle att ä ^ve #» se de

smakfulla Tyska skrifböck-r med elegant litbogrnfi rade

titelblad uppställda i en vi .«g systematisk ordning hvilka

brukas i H««rr Mullers Tysfra Lektioner och Soireer i hvil

ka nu som förut herrakar en ordning och hsndba 'vaft med

ett nit så i stort som i småttt ad de kunna kallas exem

plariska Vi hänvisa för ö ?rigt våra läsare till d- fördel

aktiga omdömen öfver dessa lektioner införda i flera tid

ningar såsom Stockholms Dagblad 41 för <85 Jour

nalen Af ^3 för 1835 Dagligt Allehanda M S6 för 1836

Aftonbladet M 6 för 1837 uti hvilka vi instämma och

begagna detta tillfälle att yttra vår tillfredsställelse öfver

Herr Mullers uudervisningsmethod och leklionsordning

som after vår tanka är gacsfea ändamålsenlig och af vä

sendtlig nytta för alla älskare af Tyska språket och den

Tyska litteraturen

Fk«n skuldsedel sto 100 Rdr Bko ut ?ifv *»n

af Hr O A Linderholm i Fahlun d 29 Februari *833

till numera aflidne Mamsell C C EDgel i Bedemora var

der såsom förko«imen härgenom till all kraft och ver

kan dödad hvilket första gången kungöres

Lån på ointecknadt hus

Åetusdas större eller mindre lån och till låg ränta å ett

bus vid Regeringsgatan braodförsäkradt till 50 ,000 Rdr

Bko hvarom i öfrigt vilkoren kunna närmare öfvereos

kommas hos egaren till boset hvars Jtff är 45 boende i

detsamma

E tt IINFÖDT TYSKT Fruntimmer med trång

årig vana vid uppfostran och undervisning oeh de här¬

Då Attonbladskontoret härstädes uppgifves h var

*- est ett större parti friska och goda BLODIGLAR

kan få köpas ocb anbud derpå göras pr 1000 :det

ASTUNDAS KÖPA

Ca BYST af LINNÉ af ett ämne som kan

tåla luftens inverkan heldst på piedestal

— Under

rättelse om köparen lemnas uti Wallbom et Comp Krydd

bod huset Nr 5i Kornhamnstorget

Pn Portugisisk GRAMMATIK samt LEXIC0N

uppköpas i Antiqvariska Bokhandeln vid Stora Nyga

tan huset Nr 20

fTtländska TOBAKSBLAD ästundas af en nybe

gynnare på tid efter överenskommelse såsom HA

VANNA VIRGINIA MAitYLAND Den Hr Grosshandlare

eller Mäklare som ville lemna en eller flera sorter i

mindre parti är god och lemnar svar sied pris och sort

i förseglad biljett som inlemnas i fru Lindströms Kom

f tnissionskontor vid Fredsgatan Nr 30

Nr ^8155 B

V2 Lott uti Preussiska Stål *-Lotteriets 3 Klass är till orätt

ägare utlewnad hvilket anbalks blifva rättadt innan drag

ningslistans ankomst Stockholm d 5 8ept 1810

J L STRINDBERG

l ^örlidne gårdag den 4 dennes klockan om-

kring half Nio på aftonen fanns ett ordentligen ocb snyggt

kiädl gamma t fruntimmer sittande sjukt på trappan inno

på gården till huset M 110 i Kungsbacken InfÖrdt i ett

rusn afled hon inom en timme efter tillkallade Läkares

och Fältskärs omdöme af andtäppa i följd af vattusot

På frågor om bostad ocb namn ficks ej anuat besked än

«Ösrer )ånggatan» och «Skepppbron» ömsom På högra mel

anfingret är en ring med årsbokstafven U 4 och grave

rade bokstäfverne S C I

SÄTTNING

till

5 te Klassen af

1 $TA GULD- OCH SILFVER VARU-KLASS-LOTTERIET

I STOCKHOLM

utan Niter

fortgår till den 7

Insats 2 Rdr 52 slc Banko

Lotler för nja deltagare kosta

CARON LtJNDQVIST

Bok- och Musikhandlare

NORRLANDSKA ÅNGFARTYGENS

RESETOURER

UNDER HÖST-MÅNADERNE ÅR 184 0

Stationer

Från Stockholm till Öregrund

» Öregrund till Gefle

» Gefle till Söderhamn

» Söderhamn till Hudiksvall

» Hudiksvall till Sundsvall

» Sundsvall till Hernösand

» Hernösand till Langånger

» Strömsundet till Umeå

» Umeå till Wasa

Från Wasa till Umeå

» Umeå till Strömsundet

Lungånger till Hernösand

Hernösand till Sundsvall •

Sundsvall till Hudiksvall

Hudiksvall till Söderhamn

Söderhamn till Gefls

Gelle till Öregrund

öregrund till Stockholm

Afgångstiderna äro från

ÅNG-SKONERTEN NORRLAND

Fred d 4 Ousd d 16 Onsd d 50 Sept Thorsd 15 Fred d 30 Okt

Lord d S Thorsd d 17 Sept Thorsd d 1 Fred d 16 Lord d 21 Okt

Sond d 6 Fred d 18 Sept Fred d 2 Lord d 17 Okt Sond d 1 Nov

S D S D Lörd d 3 Sond d 18 Okt

Månd d 7 Lörd d 19 Sept Sond d A Månd d 19 Okt

Tisd d 8 Sond d 20 Sep Månd d 5 Tisd d 20 Okt

Thorsd d 10 Segt

S D Tisd d 22 Sept Onsd d 7 Thorsd d 22 Okt

Fred d 11 Onsd d 23 Sept Thorsd d 8 Fred d 23 Okt

Lörd d 12 Thorsd d 24 Sept Fred d 9 Lörd d 24 Okt •

S D Fred d 25 Sep

Lörd d .10 Sond d 25 Okt Månd d 2 Nov

Sond d 13 Lörd d 26 Sep Sond d .li Månd d 26 Oki Tisd d 3 Nov

Månd d 14 Sond d 27 Sept Månd d .12 Tisd d 27 Okt Ousd d 4 Nov

Stockholm k 6 f m och bestämmas a Befilhafvaren å de öfrige Stationerne vid F

dirnen

direktionen

STOCKHOLM hos L J HJERTA Lilla Nygatan midt emot

ÅNG-SKONERTEN ÖRNSKÖLD

Fred d 11 Sond d 27 Sep

Sond d 11 Sond d 25 Okt

S D Månd d 28 Sept Månd d 12 Månd d 26 Okt

Lörd d 12 Tisd d 29 Sep Tisd d 13 Tisd d 27 Okt

S D S O Onsd d 14 Onsd d 28 Okt

Sond d 13 Oasd d 30 Sept Thorsd d 15 Thorsd d 29 Okt

Månd d 14 Sept Thorsd d 1 Fred d 16 Fred d 30 Okt

S D till Strömsundet

Tisd d 15 Sept

Onsd d 16 Sept

Fred d 18 Sept

Lörd d 19 Sept

Sond d 20 Sept f /ån Strömsunde .t

S D Lörd d 3 Lord d 17 Okt

d4Sdd1

Månd d 21 Sept Sond d 4 Sond d 18 Okt

Tisd d 22 Sept Månd d 5 Månd d 19 Okt

S D Tisd d 6 Tisd d 20 Okt

Onsd d 23 Sept Onsd d 7 Onsd 21 Okt

Thorsd d 24 Sept Thorsd d 8 Thorsd d 22 Ok

Stockholm den I Aug 1840

Månd d 2 Nov

Tisd d 3 Nov

Onsd d 4 Nor

Thorsd d 5 Nov

Fred d 6 Nov

Lörd d 7 Nov

September 1840

9 Rdr Banko

(Regeringsgatan Nr 4

artygets ankomst

KongL Posthuset

Sida 5

Supplement till Det Tjugondeforsta Aftonbladet N ;o 206

Lördagen den 5 September 1840

SSSS

RIKSDAGEN

BONDESTÅNDET

Plenum den 29 Maj

Vid förnyad föredragning af LagXJtskts Bet N :o

5o i anledning af väckt motion om ändring i 17

Kap 2 g Rättegångsbalken och de dervid gjorde

tillägg (hufvudsakligen med afs pa inskränkning

af preskriptionstiden för sädana fordringar som ej

grunda sig på skriftligt bevis yttrade

Hans Jansson från Elfsborgs Län «Jag Hr visser

ligen icke fallen att lappa det gamla då jag har

att förvänta ett bättre nytt men enär det nya

lagverkets antagande i sin helhet ännu på längre

tid icke lärer kunna emotses och Lag-Utsk för

klarat sig hafva gillat de principer hvilka blifvit

utvecklade i det af Hr Lars Hjerta afgifne memo

rial men ändock ansett lämpligast vara att prof

ningen må anstå intill dess den kan förekomma i för

ening med granskningen af förslaget till allmän

Civillag i hvad det innefattar föreskrifter angå

ende bevisningen i allmänhet ulan att Utsk lik

väl närmare utvecklar faran att samma principer

nu antaga kan jag som jemväl för min del är öf

vertygad om riktigheten af Hr Hjertås förslag icke

annat än yrka att Bet må varda till Utsk äter

remittevadt på det att detsamma må komma i till

fälle att närmare utveckla sina äsigter i ämnet

och sålunda om det emot förmodan skulle vidhål

la sin nu yttrade mening att berörde förslag för

det närvarande icke kan antagas åtminstone bere

da ett stöd och en ledning för kommande Ständer

vid uppställandet af bevisningsgrunder ne i den nya

lagen .» Med Hans Jansson förenade sig vice Tal

mannen Per Eriksson Anders Nilsson Anders Jons

son i Tuna Anders Jonsson i Okna Nils Gustaf

Nilsson och Gustaf Pettersson frän Östergöthlands

Län Henrik Andersson från Örebro Län ni fl

Sven Heurlin fann att Hr Hjerta har med sitt

förslag åsyftat mera säkerhet i kreditforhällander

ne både för fordringsägare och gUldenärer än hit

intills ägt rum och förundrade sig att Lag-Utsk

ehuru det förklarat sig gilla de af Hr Hjerta upp

ställde grunder likväl afstyrkt desammas antagan

de och i öfrigt allt för knapphändigt behandlat det

ta vigtiga ämne b va i före ock dä det synes vara

desto oriktigare att uppskjuta förändringen af de

uti ifrågavarande afseende nu gällande ,högst olärnp

liga stadganden till dess nya lagförslaget varder an

taget som kanske icke någon af närvarande gene

ration upplefver den dag sädant inträffar» Tal yr

kade återremiss lika med Hans Jansson Häri in

stämde Ephraim Larsson från Elfsborgs Län

Anders Larsson frän Upsala Län ansäg äfven Lag

Utsk hafva allt för knapphändigt behandlat före

varande ämne och ingalunda tillfredsställande ve

derlagt de uti hans motion frainstälde äsigter att

deri rättighet lagen tillägger handlande och handt

verkare m fl att besvärja sina böcker jemväl måt

te utsträckas till landtbrukare i afseende pä sä

dane räkningar enligt hvilka han till tjenstehjon

arbetsfolk och dylika personer på borgen utlemnat

varor och persedlar hvarföre tal också yrkade alt

Bet mätte varda återremitteradt

Nils Persson från Södermanlands Län yttrade

Vi känna en och hvar behofvet af de uti ifrågava

rande afseende föreslagne förändringar destomer

som krediten med hvarje dag blifver nödvändigare

ej allenast för handlande utan för hvarje annan och

särdeles den som har underhafvande till hvilka

han nödgas lemna färsk otter i varor och persedlar ;1

och då brist på skrifkunnige personer ofta sör det

omöjligt att kunna förse sig med qvittencci eller

skuldebref kan jag icke annat än yrka att Bet

må återremitteras till nödig rättelse Derom för

elade sig Gustaf Bernhard Appelqvist frän Blekin

ge Länl Håkan Nilsson och Niklas Jönsson från

Christianstads Län m fl

Nils Strindlund likaså men ansåg rättigheten att

genom beedigande af ordentligen bokstyrkta fordrin

gar böra utsträckas till hvar och en som idkar så

dan rörelse hvaröfver bok hållas bör

Mats Persson från Stockholms Län yrkade att

Landtmän som idka sjöfart och under sjöresor

nödgas till sitt folk lemna förskotter af pengar och

varor utan att kunna förse sig med ojäfaktige vitt

nen eller skuldebref och qvittencer mätte fä ifråga

varande bevisningsrätt till sig utsträckt och instäm

de i öfrigt med Strindlund Med honom förenade

sig Per Östman från Wester Norrlands Län och i

samma anda talade David Andersson från Halland

Hans Jansson fruktade att en utvidgning af den

na rättighet skulle bidraga till moralitetens under

gräfvande och "ansåg allmänt antagne rättsprinci

per att ingen må fä svärja sig till penningar äf

vensom lagens stadgande att med ed kan man sva

ra och ej kära böra vara gällande För sin del

kunde han således icke biträda de sednare talarne

Häruti instämde Henrik Andersson från Örebro

Län Petter Claesson och Henrik Hansson frän

Elfsborgs Län Petter Mårtensson och Petter Persson

i Ädelfors från Jönköpings Län samt Anders Lars

son från Westerås Län

Bengt Gudmundsson från Halland kunde ingalun

da finna någon fara deruti att Landtmän leoinas

rättighet att med bok styrka fordringar öfver ut

borgningar af varor förskotter och mindre pennin

geforsträckningar till tjenstehjon arbetare och tor

pare m fl — ty hvarken lärer någon omtänk

sam landtman underlåta att öfver dylika förhållan

den föra noggranna och ärliga anteckningar eller

någon hederlig man t i Hata sig med ed bekräfta

hvad icke med sanni *gen är öfverensstämmande

och dä borgare i allmänhet ej kunna sägas

större moralitet eller högre bildning än landtmän

ville tal ej tillerkänna dem vidsträcktare bevis

ningsrätt särdeles dem af handlande klassen hvil

ka ofta genom inträffade konkurser sättas i frestel

se att på moralitetens bekostnad göra och med ed

fästa uppgifter icke fullkomligen öfverensstämman

de med verkliga förhållandet

Ola Jeppsson frän Blekinge instämde destoheldre

med Hans Jansson om Hr Hjertås förslag och der

af följande inskränkning i den nu medgifna rättig

heten att under tio är fä besvärja bokförda for

dringar som tal ansåg densamma vara lika vådlig

för moraliteten och säkerheten i rättsförhållanden

enskildte emellan som den år stridande mot all

männa rättsprinciper Ehuru jag sjelf säde han

såsom Landtman i flera afseenden idkar sådan rö

relse att det för mig vore nyttigt och till och med

nödigt att få med bok styrka mina fordringar för

borgade varor samt lemnade förskotter och försträck

ningar och änskönt jag icke kan inse att det vore

större risque vid att lemna en dylik rättighet åt

landtmän än åt stadsboer kan jagj likväl således

ej påyrka utsträckning af denna rättighet utan

hemställer att den enligt nu gällande lag och för

fattningar för vissa klasser och personer vid de

ras fordringars bestyrkande förunnade förmån må

om icke helt och hållet borttagas åtminstone så

inskränkas att den allmänna säkerheten derigenom

icke äfventyra» eller rubbas

Lars Larsson från Elfsborgs Län kunde hvarken

dela farhågan för bevisningsrättens utvidgande ej

heller antaga

så stor moralisk skillnad mellan borgare

och landtmän utan ansåg moraliteten hvilken icke

i likhet med privilegier kunde tillerkännas vissa

•amhällskUsser utan måste sökas hos indiriderne

rö

kä

stä

tec

på

lan

lig

för

bö

N :o

rde

ör

vit

än

ör

r ;1

utan afseende å börd stärd eller lefnadsyrke så

som en osviklig grund för sitt yrkande att rättig

heten att med bok styrka fordringar öfver utborga

de varor och förskotter ni m må utsträckas till

hvar cch en som idkar sadan rörelse öfver hvil

ken ordentlig bokföring blifvit hälUn ansäur »lock

lika med Hr Hjerta att lämplig kort tid bör be

stämmas inom hvilken motbok öfver sådane for

dringar mä tillställas gä Idena ren och kraf derför

anställas och fordrade återremiss

Erik Persson från Gefleborgs Län förenade sig

med Hans Jansson och Ola Jeppsson» hvaremot Olof

Lindbäck från Hallands Län Nils Jeppsson frän

Malmöhus Län och Anders Brisman från Skara

borgs Län instämde med Lars Larsson

Hans Jansson yttrade sedan Den naturliga rätt

visan bjuder onekligen att den ene medborgaren

bör erhålla lika rätt som den andre men dä den

åt borgare och någre andre förunnade rättegångs

förmanen framför de öfrige samhällsklasserne till

kommit genom en undantagslag hvilken såsom stri

dande mot allmänna rättsprinciper snarare bör

inskränkas än utvidgas kan jag icke annat än vid

blifva de äsigter jag förut yttrat särdeles som hvad

allmogen beträffar ganska få äro i stånd att verk

ställa en sådan bokföring som för begagnandet af

ifrågavarande rättighet är af nöden samt största

delen följaktligen skulle gä miste om fördelarne der

af och i stället endast fä vidkännas olägenheterne

En sådan rättighet innebär dessutom en alltför stor

äggelse för egennyttan att på moralitetens bekost

nad förskaffa sig orättmätiga fördelar Deri in

stämde Johannes Pettersson från Elfsborgs län och

Johannes Christoffersson från Kronoborgs län

Bengt Gudmundsson Vill man hafva sådane la

gar som förskaffa några medborgareklasser fördelar

pä de öfriges bekostnad sä bör man antaga de

grundsatser som blifvit framställde utaf dem hvil

ka talat emot de af mig yttrade äsigter vill man

deremot att alla skola vara lika inför lagen torde

min mening böra blifva gällande

— 1734 ars lag

mäste såsom hvarje annan hafva afseende ä de för

hållanden som egde rum dä densamma stiftades

och det är helt naturligt att rättighet att med bok

styrka fordringar deri icke kunde ifrågasättas för

allmoge och landtmän enär desse då icke egde så

dan bildning att bokföring af dem kunde bestri

das nu deremot är förhällandet helt annorlunda

Beträffande farhågan för moralitetens undergräfvan

de erinrade han att sådant är minst att befara hos

allmogen ty vill man ertappa skälmar och före

komma bedrägerier bör man vända sig till helt an

dra klasser inom samhället

Nils Persson Dä allmogen ännu icke är så skrif

kunnig att den i allmänhet kan föra sä beskaffa

de böcker som lagen fordrar innan de såsom be

visningsgilde kunna anses kan den icke heller

fullkomligen begagna sig af den för densamma nu

yrkade rättighet att öfver utborgningar af varor

och persedlar hälla bok och dess riktighet med ed

besanna Det vore d ck en fördel att denna rät

tighet medgäfves ät alla dem som öfver dylika ut

borgningar ordentlig bok kunna hälla eller hålla

lät- och Tal kunde således ej finna något rätts

idrigt eller moraliskt äfventyrligt deruti att den

äfven utsträcktes till de öfrige helst det i allt fall

stude i domarens skön att ej allenast pröfva den

förda bokens riktighet utan ock att 0111 den per

son som skall boken beediga icke finnes äga till

räcklig christendomskunskap eller nog kännedom

om edgångs vigt och värde förvisa honom till sjä

lasörjaren att häruti erhålla undervisning och var

ning Derom förenade sig Stephan Andersson från

Stockholms Län Jon Olsson frän Gefleborgs Län

och Anders Nordmark från Westerbottens Län

Hi urlin trodde icke att tiden ännu är inne för med

gifvenhet af en sådan utsträckning åt bevisnings

rätten och först borde folkskolorna hafva varit

verksamhet åtminstone sekel innan så mycket

bildning i allmänhet blefve allmogen bibringad att

ordentlig bokföring kunde af densamma verkställas

Denna mening delades af Petter Gabrielsson frän

Kronobergs Län och Lars Bengtsson från Malmö

hus Län

Ola Jeppsson förklarade att om fråga vore att

fullkomligt unddnrödja den ifrågavarande rättighe

ten Tal ingalunda skulle draga i betänkande att

härtill lemna sitt bifall ty han hade vid mer än

ett tillfälle sett våda för moraliteten och allmän

na säkerheten derigenom uppkomma och kun

de sä mycket mindre biträda en dylik rättighets

utsträckande till andra klasser af samhället som

ett ondt alltid borde förekommas och icke förökas

Med honom förenade sig Peter Jönsson Jonas An

dersson och Peter Pettersson i Släthult från Jön

köpings Län cch Lars Nilsson frän Blekinge

Jan Andersson från Upsala Län lika med Bengt

Gudmundsson och ansåg icke rädligt att hvar och

en som är i tillfälle att utborga varor och deröf

ver kan hålla eller hålla låta ordentlig bok får rät

tighet att genom beedigande styrka dylika utborg

ningar

Strindlund hade endast yrkat att denna bevis

ningsförmän må blifva stödd på rättsenliga grun

der och att den således icke uteslutande må till

höra en viss klass medborgare endast för det de

samme äro borgare i städerne eller fabriksidkare

utan medgifvas åt hvar och en som idkar sådan

rörelse hvaröfver bok hållas bör samt deröfver fö

rer ordentliga och noggranna anteckningar

— Då

man både påyrkat och medgifvit frihet 1 näringar

ne bör väl också frihet i den med desamma ge

menskap ägande lagstiftning dermed gå i bredd

och kunde Tal så mycket mindre biträda det a

Hr Hjerta framställde förslag som detsamma åsyf

tar förmån för person och ej för sak Hvad all

mogen beträffar lärer man ingalunda kunna från

känna densamma mera trovärdighet än städernes

borgerskap hvarföre ock de ibland allmogen som

idka så beskaffad rörelse och deröfver föra rigti

anteckningar icke böra uti ifrågavarande afseende

vara mindre väl lottade än borgare och fabriksid

kare

Sven Jonsson från Jemtlands Län Erik Marmén

frän U psala Län Sven Isaksson frän Calmare Län

Christen Persson och Per Båtelsson Burge från

Gottland förenade sig med Strindlund hvaremot

Johan Olof Widegren frän Östergöthlands Län in

stämde med Heurlin och Ola Jeppsson samt för

klarade sig hysa enahanda äsigter som de utvecklat

Nils Persson frän Örebro Län instämde uti hvad

Hans Jansson yttrat

Olof I )ersson frän Stockholms Län hemställde till

hvar och en att begrunda huruvida en handlandes

hufvudbok som ofta är upprättad efter de olika an

teckningar öfver handelsrörelsen hvilka blifvit

verkställde af flere serskilde handelsbetjenter kan

vara mera trovärdig än de anteckningar en landt

man sjelf för Enär nu den handlande är berätti

gad att besvära och såsom bevisning använda sin

på nyssberörde sätt upprättade bok bör väl en

landtman icke vara sämre lottad då han obestrid

ligen har mera skäl för sig till trovärdighet»

Petter Claesson från Elfsborgs Län hade sjelf sett

- vådliga påföljder af denna bevisningsrätt att

han ej kunde annat än anse samma rättegångs

förmån för högst vådlig samt följaktligen snarare

böra undanrödjas och inskränkas än utvidgas

Jakob Kilhblom frän Södermanlands Juän till¬

fö

år

gä

åb

fö

ste

lig

fö

hä

lar

all

tän

och

brä

för

vil

det

olä

här

än

nö

arb

afk

Ila

odl

gjor

sed

den

slan

så

tig

rga

till

vil

for

för

sig

Olof

rän

ren

den

bör

sta

tor

ör

styrkte att det af Hr Hjerta framställde förslag

matte antagas ty fortfor tal man har flera exem

pel derpå att lUCsdetals personer som borgat varor

hos en Handlande och sedermera på god tro utan

att taga qvittencer derpå erlagt betalning fått ef

ter dennes död ä nyo utgifva hvad de sålunda re

dan erlagt

Heurlin tillade hvad han förut yttrat den erin

ran att om päyrkade utvidgningen skulle bifal-

las hela det hitintills i dylika fall beståndande

1 M1 w

så

åt

så

gå

fö

dö

fat

fal

lug

låg

ten

lan

sva

vä

skr

sis

mä

för

lar

gen

skå

bevisningssystemet blefve kullkastadt och att till

och med det nu gällande .Lagens bud att den som

försträcker penningar eller hvad det vara må må

göra det i 2 :rie vittnens närvaro eller taga bref derå

skulle upphöra samt att .följden af ett sädant rätts

vidrigt bevisningssätt ovilkorligen skulle medföra

allmän osäkerhet

David Andersson från .Hallands Län var icke äl

skare af skråtvång yrkade derföre att skråintres

set åtminstone i rättegångsväsendet icke må fort

farande få vara gällande utan att derutinnan må

stadgas likhit för alla

flans Hansson från Götheborgs och Bohus Län

cch Jonas Kylander från Wermlands Län förena

de sig med Heurlin

Petter Persson från Örebro Län yrkade att Bet

måtte åtterremitteras och det af Hr Hjerta fram

ställde förslag antagas

Anders Larsson från Westerås Län fruktade att

genom utvidgningen till allmogen skulle denna

säkerligen tillskyndas de menligaste påföljder eme

dan få bland bönderna förstå att i behörig tid och

ordning emot dylika räkningar anställa klander

Johan Fredrik Dahllöf tillkännagaf att han an

såg Utskottet hafva alltför knapphändigt behandlat

ifrågavarande ämne och ehuru det förklarat sig

gilla grunderne till det af Hr Hjerta framställde

förslag likväl utan giltig anledning vägrat att till

styrka dess antagande Detta förslag vore cgnadt

att förskaffa meia säkerhet uti affärer man och

man emellan och han yrkade derföre att betän

kandet måtte återremitteras på det Utskottet måtte

komma i tillfälle att taga samma förslag under när

mare pröfning och tillstyrka dess antagande

Lars Larsson från Elfsborgs Län ville mot dem

som åberopat allmogens mindre skrifkunnighet erin

ra att allmogens affärer äro af så inskränkt be

skaffenhet att den lika litt vid bokföring som vid

uppsättandet af andra skrifter till exempel stäm

ningsansökningar och dylikt kan förskaffa sig andra

kunnige personers biträde Talaren hade således in

galunda i förevarande fall talat för person utanför

sak och någon utsträckning af rättigheter att vid

fordringars bestyrkande fä använda edgång ön

skade Talaren så mycket mindre som han yrkade

att det af Hr Hjerta framställde förslag om tillstäl

lande af motbok må antagas hvarigenom skalle

förekommas många af de ölägenheter som uti ifrå

gavarande afseende nu förefinnas samt säkerhet och

förtroende uti affärer blifva rådande

Sven Isaksson frän Calmare Län ansåg den ibland

allmogen som är så skrifkunnig att lian kan öfver

sina utborgningar och handelsföretag föra riktig

bok böra lika med handlande vara berättigad att

bokens riktighet med ed besanna dock borde ge

nast efter det anteckningen blifvit i boken verk

ställd en dermed lika lydande räkning utskrifvas

och gäldenär tillställas

Diskussionen förklarades slutad och betänkan

det hlef jemte de dervid gjorde aumärkningar till

LagUtskottet återremitteradt

Vid förnyad föredragning af Stats Utsk :s memo

rial N :o 134 t anledning af skiljaktige beslut i frå

ga om den af Statsltädels förändrade organisation

föranledde lönereglering afslog Ståndet lltsk :s in

bjudning till Borgare- och Bondestånden att förena

sig i Höglofl Ridderskapet och Adelns samt Pre

stcståndets beslut att de departements-chefer som

icke komma i åtnjutande af boställen mä erhålla

en årlig hyresersättning af iooo Rdr Banko hvar

dera hvaremot Ståndet godkände den af Utsk fö

reslagne proposition till votering uti förstärkt Stats

Utskott

Stats-Utsk uti N :o i48 » anledning afnnniärk

ningar vid Vtsk :s uti Bet N :o IS afgifne yttran

den angående Rikets Ständers Revisorers berättel

ser om granskningen af Riksgäldsverket m m

Ståndet biföll hvad Utsk uti andra punkten af

sistberörde Bet angående f d Kanslistyrelsens

handkassas öfverlemnande till Riksgäldskontoret

tillstyrkt med tillägg af hvad första punkten uti

ifrågavarande Uti 3N :o 1 ^8 af Utsk är vordet fö

reslaget hvaremot Ståndet afslog Utsk :s uti 17

punkten af Bet N :o 45 gjorde framställning om ett

årlict understöd för f d f Öfverkommissarien J

P Åhman De öfrige punkterne af Bet N :o [y

mot hvilka några anmärkningar icke blifvit gjor

de biföllos

Stats-Utsk :s uti N :o 149 angående föreslagna åt

gärder till Ullkulturens befrämjande Hans Jans

son från Elfsborgs Län och med honom llerc leda

möter biföllo fö 1 slaget

Öfver läggningen angående Bränvinsbrän

ningsfrågan

(Bevillnings- samt EkonomieUtskottens betänkan

de M 2

Mänga Ledamöter hade ordet och en mängd

skriftliga anföranden ingäfvos Utrymmet medgif

ver oss endast ett kort sammandrag

Bengt Gudmundsson från Halland (skriftligen

åberopade Friherre Klingspors vid betänkandet fo

gade reservation och ansäg Utsk förslag förderfligt

först i moraliskt afseende emedan derest husbe

hofsbränningen borttoges och bränvinspriset upp

stegrades öfver dess verkliga värde lönbrännerier

och lurendräjerier till bränvins anskaffande säker

ligen deraf skulle uppkomma med alla dess sede

förderfvande påföljder såsom angifvelser åtal mu

tor falska vittnen värjemålseder ocli annat sam

hällsupplösande ondt Dryckenskapslasten ansåg ta

laren häst motverkas genom upphjelpande af folkets

intellektuella bildning och moraliska uppfostran i

alla riktningar samt Förbättrande af dess ekonomi

ska ställning Vidare ansåg talaren Utskottens be

tänkande vara i ekonomiskt afseende grundfalskt

och ändamälsvidrigt ty «genom husbehofs-bränvins

bränningens borttagande och bränvinsbränningens

förvandlande till fabriksnäring skall jordbruket o

vilkorligen försämras enär genom upphörandet af

det bidrag dranken lemnat för kreaturens utfo

dring ladugårdarne måste inskränkas och åker

brukets lidande deraf blifva en följd utom andra

olägenheter och förluster Allmogens ställning som

härigenom obestridligen blifver försämrad skall ock

än ytterligare försvåras derigenom att den sjelf

nödgas köpa det bränvin som för dess hushåll och

arbetsfolk är behöfligt hvartill dess tillgångar desto

mindre kunna förslå som den minskade spanmåls

afkastningen hvilken utgör allmogens hufvudsakli

aste och nästan enda inkomstkälla härtill jemte

Ila öfrige behofs fyllande icke kail annat än blif

va högst otillräcklig helst då dertill kommer att

odlingen af potates som hos allmogen hitintills ut

gjort egentliga råämnet vid bränvinstillverkningen

sedan denna upphört icke kan vara lönande enär

denna vara icke betäcker kostnaden för varans for

slande till försäljningsplatsen Talaren yrkade att

lag

ror

tan

al-

grunderna för betänkandet måtte ogillas samt Ut

skotten uppmanas att uppställa ett nytt i öfverens

stämmelse med 1835 års förordning

Häruti instämde vice Talmannen Per Eriksson

Anders Nilsson Anders Andersson och Nils Gustaf

Nilsson frän Östergöthland PeUr Gabrielsson frän

Kronobergs Olof Persson och Malts Eriksson frän

Stockholms- Jan Andersson och Olof Hansson frän

Westerås Län Nils Jeppsson från Skåne Iphraim

de \Larssvn och Henrik Hansson frän Elfsborgs- Per

Östman från Vester-Norrlands

Hans Hansson

från Götheborgs och Bohus

samt Jonas Andersson

frän Jönköpings Län jemte många flere af Ståndets

medlemmar

Hans Jansson fran Elfsborgs Lin Man liar all

tid fruktat det en fur stor mängd skrifter och an

märkningar skulle afgifvas då förevarande betän

kande komme att i detta Ständ behandlas För

att förekomma sådant och om möjligt jemka åsik

terna till en gemensam hafva flera serskilda sam

manträden inom Ståndet blifvit bållne Alla Stånds

bröder äro ense att förkasta betänkandet och bibe

hålla 1835 års Författning angående branvinsbräii

ningen och derpå syftar äfven Bengt Gudmunds

sons skriftliga anförande Jag skulle önska alt

för mycket vidlyftige skrifter och diskussioner icke

måtte förekomma Vi se nu resultatet af den

mängd motioner som vid riksdagens början väckt s

i detta ämne De hafva ingenting utträttat just

derföre att de varit för mänga för att kunna be

hörigen granskas Ett enda skriftligt anförande

som innehölle BondeStåndets gemensamma åsigt af

saken skulle hafva vida kraftigare verkan Flere

anföranden åter i olika syftningar kunde föranleda

till den tankan att bönderne ej ens sjelfve veta

huru de vilja hafva det — Hvad sjelfva betänkan

det beträffar tror jag icke att någon kan gilla det

Meningen dermed tyckes vara att beröfva de min

dre jordiigarne rättigheten att tillverka bränvin och

i stället öfverflytta denna rättighet på de större

godsägarne och såmedelst bilda ett slags bränvins

aristokrati j att inskränka tiden för bränvinsbrän

ningen synes icke vara rätta medlet att i mera

eller mindre mån hämma tillverkningen deraf ty

man ser alt under tiden sedan sista riksdag dä

bränvinstiden inskränktes har mycket mera hiäu

vin producerats än någonsin tillförene under lika

lång tid

— Jag anser öfverflödigt alt utlåta mig

mera i sjelfva saken och vill nu blott ytlra något

i anledning af vissa uttryck som en af reservau

terne haft rörande BondeStåndet Han säger pa»

40 »Bränvin span nan uti bondens hus störer famil

(ijelifvets heligaste förhållanden och förgiftar nier-

icendeh sedligheten Husfadern iklä-

«der sig såmedelst allt mer och mer en krö "ares

tiskepnad Den trefliga bondgården blir

»så till sägandes en familjekrog» o s v Om den

Herrn som nedskrifvit detta ville taga sig före

någon gäng att besöka bondens hus skulle lian fin

na att han farit med lögn Bland bönderne fin

nas sannerligen färre fyllhundar äu bland de bätt

re klasserne relatift till folkn uinmerären Om en

tablå häröfver uppgjordes skulle den tvifvelsutan

visa att de Herremän som dricka sig fulle af vin

punsch toddy o s v äro flere än de bönder

som finnas — druckne af bränvin De finare dryc

kerne åstadkomma vida större förderf än bränvi

net och jag kan ej stillatigande afhöra att man

stämplar Svenska bonden såsom en fyllhund derfö

re att

lian önskar bibehållas vid en rättighet som

han frän ålder ägt

— Nu önskar jag blott att

Ståndet måtte besluta den gemensamma önskan att

bränvinsbränningen äfven hädanefter må fä utöfva»

i enlighet med 1835 års författning

Erik Norberg från Westerås län Håkan Nilsson

och Christen Andersson från Skåne Andert Larsson

frän Upsala Erik Jansson från Stockholms och

Petter Persson frän Calmar län samt de fleste af

Ståndets öfrige medlemmar hördes instämma så väl

uti Hans Janssons mundtliga som Bengt Gudmund

sons skriftliga anförande

Gustaf Pettersson från Östergöthland hade ett sak

rikt och långt skriftligt anförande deri han sökte

visa att enligt Justitie Statsministerns berättelser

så vidt de innehålla uppgifter ådern som for fylle

ri och dryckenskap äro sakfälldc belöper sig i Stä

derne en på 245 men ä landet blott en på 1 ,000

hvadan Utskottets yttrande om det på landet öfver

handtagande fylleriet föreföll talaren orättvist —

att dryckenskapen icke så mycket härleder sig från

tillgång po bränvin som fast mer frän de fattiges

ekonomiska bekymmer dem de söka skingra och

frän deras sysslolöshet att flera författningar

till

och med den mot fylleri och dryckenskap både del

häri äfvensom författningen mot lösdrifvare de

der ofta på korrektionshusen bildas till bofvar och

åter sändas till någon tid till sine hemorter livar

est de bland sina likar utsprida de farliga grund

satser som de inhämtat i nämnde plantskolor för

lasten att för landtmannen har i ekonomiskt af

seende frihet i denna näring öfvergått till behof

mindre för bränvinets än för drankens skull o s

v Talaren yrkade att tiden för bränvinsbrännin

gen icke måtte hafva någon inskränkning samt att

den gamla hittills varande skatten må bibehållas

lalaren apostroferade häftigt Utskottets Betänkan

de såsom bärande stämpel af partianda och slutade

sålunda »När allmänheten i verkligheten förnimmer

att det vigtigaste stödet för dess bergning går alt

ryckas med våld ur dess händer att fattigdomen

och eländet skola följa i spåren att slutligen Bon

deStåndet såsom i andra länder skulle blifva slaf

var af de mägtige och inser att om Ståndet en

gång later rycka makten från sig samma makt i

framtiden aldrig skall kunna återtagas månne icke

vid dessa betraktelser denna för dess bestånd ho

tande och förfärliga idée en gång vaknad kan öf

vergå till handling och rusta sig till försvar me

dan det är tid I sanning jag bäfvar och fruktar

för dessa vådliga följder om Utskottets förslag gil

las och sättas i verkställighet Huru lätt kan ej

hos ett retadt sinne den tankan upprinna att heldre

dö på förfäders vis med vapen i hand för frihet

ocb fosterland och urgamla rättigheter än sucka i

fattigdom och elände bland bofvar och nidingar

Det erfordras ej mer än att några få börja de skola

ej sakna försvarare i sin omgifning det skall löpa

som en eld öfver landet opinionen är just i detta

fall blott en och allmän dess anda som bör vara

lugn kan dock retad och förvillad flamma upp i

låga och hvem skall släcka den Ty lam blir kraf

ten och föga är att påräkna hos dem som kanske de

lande samma tänkesätt skola bära händer på med

borgare hvars brott då endast torde anses som för

svaret af rättigheter dem dess representanter med

vänliga föreställningar ej kunnat skydda .»

Jonas Kylander från Wermland hade äfven ett

skriftligt anförande deri han erinrade om sin vid

sista Riksdag motionsvis gjorde försäkran Att om

de förmögnare folkklasserna böra afstå från bruket

af utländska spirituösa hvarigenom landets must och

märg utsuges ville svenska bonden afstå från att

förfriska sig med den inhemska tillverkningen Ta

laren yrkade den nu gällande bränvinsförfattnin

gens bibehållande

Anders Prisman från Skaraborgs Län (skriftli

gen sökte visa att det just var i Städerna man fick

skåda fyllerilastcn i sin vederstyggeliga skepnad och

till

må

rå

öra

äl

må

än

Sida 6

att om den någan gang ertappas på landsbygden så

är det på sådane allmänna ställen dit hvarje drop

pa bränrin föres just från dessa samma Städer der

ingen husbehofsbränning existerar samt instämde

uti Friherre Klingspors reservation

Johan Jacob Rutberg önskade blott att 2 :ne prin

ciper måtte göra sig gällande l :o att något kungligt

förbud till inskränkning i tiden för denna rättig

hets utöfning icke får äga rum och 2 :o att brän

vinsbränning må vara tillåten hela året igenom

hvar och när som helst mot den afgift som 1835

års författning i thy fall stadgar

— Häruti instäm

de Johan Andersson Lundberg från Norrbotten

F von Zweigbergk lika med BeDgt Gudmunds

son och Hans Jansson men önskade att bränvins

bränningen må få utöfvas utan inskränkning hela

året igenom och fastade Ståndets uppmärksamhet

på ett yttrande af en bland de största Engelska

statsekonomer Talaren uppläste härvid en artikel

ur Burkes verk 4 :de upplagan vol IV pag 284 in

förd i John Sinclairs Code of Agriculture

Nils Persson från Södermanland hade förut yt

trat sig skriftligt i denna fråga och önskade att

dessa hans tankar togos i betraktande Utskotten

hade bordt se frågan ur den ekonomiska och mo

raliska synpunkten men denna tyckas de hafva

förbisett och endast i afsigt att skaffa staten in

komster gjort det omöjligt för den mindre bemed

lade att tillverka bränvin Det hade sannerligen

varit mera ändamålsenligt att alldeles förbjuda

bränvinsbränning Huru skall nu en mindre jord

egare kunna bränna Och en sådan med familj

har dock ingen annan utväg att förskaffa sig pen

ningar till sina kronoutskylder Tjugo a 30 tunnor

potates är det enda han kan hafva att afyttra och

för dem får han icke mycket betalt om lian ej kan

förvandla dem i bränvin

— Genom den mängd vat

tenkommunikationer som i sednare tider uppkommit

äro alla utvägar allmogen betagne att genom forsel

löner förskaffa sig penningar I hans hembygd der

allmogen hittills brukat försörja sig medelst väfna

der hade dessa på sednare åren fallit i priset 50

procent och det är ändock lyckligt om de kunna

afsättas Oaktadt de säljas för halfva värdet hän

der det att då man reser till marknaden med tOOO

alnar man knappt blir utaf med 100

— Det blir

en omöjlighet för landtmannen att utgöra sina o

nera om han ej fär tillverka bränvin på skapliga

vilkor och det kommer snart att gå med allmogen

1 alla orter på samma sätt som enligt hvad han

haft tillfälle inhemta det tillgått inom ett härad

riket hvarest för kronoutskylder blifvit utmätte

2 hästar 686 kor och 1191 får Skall en sådan

inskränkning i bränvinsbränningsrättigheten ega

rum som blifver en följd af de sammansatte Utskot

tens förslag derest detsamma af Rikets Ständer bi

falles så borde jordbruket i och med detsamma

blifva skildt från grundskatterne Utskottens ma

jorité syntes antingen vara alldeles obekant med

allmogens tillstånd eller ock blunda derför Att

ingenting vinnes genom inskränkning i tiden synes

deraf att bränvinsproduktionen sedan sista Riksdag

varit högre än förut då man fick bränna hela

året igenom och hade man velat förbättra Nationen

så hade man bordt helt och hållet förbjuda bränvins

bränningen äfvensom all införsel af främmande

drycker

Med Nils Persson förenade sig Mapnus Fryckberg

Olof Carlsont Jöns Ersson och Magnus Persson

från Wermland samt Stephan Andersson från Stock

holms Län

Johan Aug Zetterberg Tili alla delar instäm

mande uti Matts Perssons reservation ansåg han

bränvinsbränningen böra åtnjutasamma frihet som

hvarje annan loflig näring men om häremot invän

des såsom vanligen brukar ske att tiden ännu icke

är inne till denna frihets erhållande eller kanske

med mera skäl att staten icke kan undvara brän

vinsbränningsskatten så antog äfven han Bengt

Gudmundssons förslag dock med det bestämda

tillägg att tiden för bränvinsbränningen utsträckes

till hela året och han trodde sig med säkerhet

kunna påstå att icke en enda kanna bränvin mera

derigenom komme att tillverkas utan tvärtom

Dessutom är det ju orimligt att hvad som den ena

dagen är tillåtet kan den andra vara vid ett för

farligt vite förbudet Hvad kan finnas mera krän

lande för äganderätten än att man skall nödgas un

derkasta sin välfångna egendom försegling och sättas

ur »tand att densamma begagna Anhöll om åter

remiss af Betänkandet med förklarande att han

deraf endast gillade Utskottens tillstyrkande att

hos Kongl Maj :t begära det något bränvinsbrän

ningsförbud hädanefter eller åtminstone till år 1845

icke måtte äga rum

Henrik Andersson från Örebro Län Det tillhör

hvarje rättänkande att efterlefva författningarne

men för att >ådant skall kunna ske är det nödvän

digt för lagstiftaren att göra författningarne så be

skaffade att de kunna efterlefvas >å vore likväl

icke förhållandet med den här af Utskotten före

slagna författningen Den blefve ett missfoster

och skulle endast vara ett upphof till fattigdom cell

brott hvarigenom fängpersonalen komme att ökas

Sådane författningar bör den rättänkande söka af

böja och han uppmanade Utskotten att taga detta

i betraktande Skulle såsom han förmodade Ut

skottens pluralitet vara fosterlandsvänner så upp

manade han dem att e öfvergifva denna bana

för att blifva upprorsstiftare Dä den Kongl Pro

positionen angående bränvinsbränningen remitte

rades till Utskotten hade han redan yttrat sina å

aigter i ämnet och ehuru han redan inlemnat ett

skriftligt anförande afstod han dock från dess in

tagande i protokollet till följd af Hans Janssons

uppmaning och emedan Bengt Gudmundssons och

Gustaf Petterssons anföranden äro ungefär i sam

ma syftning uti hvilka han således instämde

Per Östman från Vester-Norrland Äfven han

både ämnat afgifva ett skriftligt anförande men

ville underlåta det för att icke belasta protokollet

och förenade sig med Bengt Gudmundsson — Den

som återblickar på fordna förhållanden måste fin

na att fylleriet verkligen varit mindre gängse då

skatten icke varit så hög I Vester-Norrland t ex

nödgades i allmänhet de hvilka begagnat mindre

pannor år 1835 afstå från bränvinsbränning eme

dan skatten då ökades Derigenom kommo de sto

ra bränvinsfabrikerne i flor och tillverkade ymniga

qvantiteter af bränvin som gjort mången både bröd

och helsolös Säkert är att fylleriet och de deraf

följande manga brott icke härleda sig från husbe

hofsbränningen utan fran de många krogarne Man

sparar ej styfvern för att skaffa sig en njutning

den man anser loflig Då bränvinsskatten är hög

insmuglas utländskt bränvin hvarigenom pennin

garne gå ur landet och fattigdomen ökas Yrkade

derföre skattens nedsättande och åberopade Friherre

Klingsporrs reservation

Gustaf Bernhard Appelqvist hade äfven ämnat

yttra sig skriftligen men för att ej trötta stånds

bröderne ville han i stället muntligen säga att

Utskotten bordt fästa något afseende på de åsigter

som i detta Stånd gjort sig gällande att nemligen

alla konstbrännerier skulle borttagas och endast en

kel redskap begagnas men sådant har icke skett

1 dess ställe har man gynnat de större brännerier

na pa de smärres bekostnad Det förevarande be

tänkandet vore sannerligen ett missfoster och han

förenade sig uti Friherre Klingsporrs reservation

Utskotten borde åläggas att tillskapa ett nytt be

tänkande och kunna de icke göra detta bättre än

det de nu gjort önskade han att det måtte fä för

blifva vid l8oo ars författning angående bränvins

bränningen

Sven Heurlin Val ar jag tröttad af det myckna

som i förevarande ämne redan blifvit taladt men

som jag var sjuk då det hästlass af motioner i

bran vinsfrågan hvilka i detta Stånd blifvit väckte

till Utskotten remitterades anser jag för min pligt

att nu gifva mina tankar i ämnet tillkänna Gu

staf III var den som genom anläggande af krono

brännerier och krogar det sednare vid hvarje kyr

ka uppmanade folket att supa Sedan kroilobrän

nerierna upphört biet bränvinsbränningsrättigheten

tillerkänd jordbruket och den utöfvades en tid u

tan missbruk men redskapen förstorades så små

ningom och skatten ökades Dä öppnade konstnä

ren sina ögon konstbrännerier blefvo gängse och

konsumtionen ökades Detta gaf Rikets Ständer

anledning att ännu mera höja skatten och inskrän

ka tiden för bränvinsbränningen Aldrig har dock

proportion så mycket bränvin någonsin blifvit

tillverkadt som emellan förra och denna riksdag

och sådant härleder sig endast från det strypsy

stem som vid den förra gjorde sig gällande Detta

är den mörka sidan af bränvinstaflan

— Ser man

äter saken från en annan sida sä finner man att

landtmannens skatter varit i beständigt tilltagande

Detta har satt honom i nödvändighet att tillverka

bränvin för att medelst dess avyttrande erhålla

penningar till skatternes gäldande Bränvinstill

verkningen är således en inkomstkälla för landt

mannen och ehuru den visat sig mycket moraliskt

förderfvande i anseende till det öfverflöd af brän

vin som tillverkats bör densamma likväl derföre

icke förbjudas Knifvar böra väl icke förbjud

derföre att man med dem kan afskära sig halsen

Låt blott allmogen få bildning så har det ingen

fara att den förnedrar sig under djuren medelst

fylleri

— Af hvad jag nu anfört synes att brän

vinsbränningen har skäl både för och emot sig

För min del tror jag dock att dermed icke häfver

sig sä farligt blott bränvinsbränningen blir fri

Man skulle dä ej bränna mera än efter husbehof

och bränvin skulle icke finnas i sådan mängd som

nu om dess till verkning ej vore ett monopolium

för de större godsägarne Detta i sjelfva saken

Lika med Hans Janssnn hade Tal fästat sin upp

märksamhet på Friherre von Nolckens reservation

Denne herre hade derigenom förrådt att han

ett barn af sin tid ty sanningens språk hade han

icke talat Skulle liderligheten bedömas efter per

sonalen så finnas lika många fyllhundar bland de

andre klasserne som bland bönderne Tal hänvi

sade Hr von Nolcken till Invalidkorpsen och Dår

husen hvarest han kan få utröna sanningen af hvad

Tal sagt

Anders Nordmark från Westerbotten förenade

sig med Bengt Gudmundsson och Hans Jansson

De beskyllningar Gustaf Pettersson gjort Norr

länningarne finge stå för hans egen vräkning

Ola Jeppsson hade afhört diskussionen både med

nöje och ledsnad det förra emedan Ståndet en

hälligt ogillat betänkandet det sednare emedan

vissa talare i sina anföranden riktat ett och annat

uttryck mot andra stånd Det sistnämnda lemna

de han åt det värde som det fort jente I sjelfva

saken instämde han med Bengt Gudmundsson så

som större delen af Ståndet gjort

— Både Tal

och andre Ledamöter i sammansatte Ekonomi- och

Bevillningsutskotten hade sökt att i bränvinsfrågan

tillvägabringa ett annat resultat än det närvaran

de men förgäfves Skatten på de smärre pannor

ne vore föreslagen till ett nära 20 gånger högre

belopp är den förut varit hvilket är orimligt

Han förenade sig dessutom dels med hvad Hans

Jansson yttrat i afseende på Friherre von Nolckens

reservation ty så liderlige äro icke bönderne som

de der blifvit skildrade dels äfven med Nils Pers

son hvad angår den nöd han förmält äga rum pä

en enda ort ty om en så beskaffad bränvinshrän

ningsstadga blefve gällande som Utskotten föreslå

git skulle snart hela landet komma i lika olycklig

belägenhet och skuldfordringsmälen växa till sådan

mängd att auktoriteterne icke medhunno att be

handla dem alla

— Bränvinsbränningens missbruk

förekommes icke genom en hög beskattning Enlig

hans åsigt borde de som begagna konstapparater

proportion derefter vara skyldige att minska pan

nerymden

— en åsigt som jag hade trott att nyk

terhetsvännerne skolat biträda men dä den ick

kunnat göra sig gällande nödgades Tal önska att

den gamla författningen angående bfänvinsbrän

ningen finge fortfara att gälla hellre än att en ny

utkomme i öfverensstämmelse med hvad Utskotten

tillstyrkt •— Hvad beträffar en fri och allmän brän

vinstillverkning så har den sina sidor I fall den

blefve fri fruktade Tal att i händelse 1 ä l miss

växtår inträffade flere l000 :de menniskor komme

att svälta ihjäl Dä bränningsåret är sä långt be

höfves sannerligen i nodens stund att Regeringen

har makten i sina händer att inskränka bränvins

tiden Den förmenta friheten man åberopar å

syftar ingenting annat än hvad Friherre H Ha

milton uti sin reservation utvecklat och leder till

det resultat att den som vill gifva högsta skatten

fär bränna i fabrik

— Eller månne man äfven me

nar frihet från skatt för bränvinsbränningen

Anders Andersson från Skaraborgs Län De för

enade Utskotten bestå af tillhopa 96 Lelamöter

och han trodde knappt att ens bland dem finnes

någon som är fullkomligt nöjd med detta betän

kande Ännu mindre kan någon annan vara det

men betänkandet kan näppeligen hafva blifvit an

norlunda än det är i anseende till den stora mängd

af motioner som i ämnet blifvit väckte och hvil

ka alla i olika syftningar lätt kunnat förvilla Ut

skotten Under motionstiden hade Tal yrkat att

man ej skulle yttra ett enda ord i denna fråga

öfvertygad att resultatet dä blifvit bättre mea

förgäfves Den ena motionen ingafs efter den an

dra Somlige yrkade frihet andre inskränknin

bränvinsbränningen Tal :s tanka vore imedlertid

den att bland det onda den nu gällande författ

ningen är den bästa En sådan författning som

Utskotten föreslagit lärer väl ingen som ej är ga

len vilja antaga utom dem som idka stora oel

konstbrännerier ty den innefattar sä godt som för

bud för all bränvinstillverkning i mindre skala

— I de andra Stånden påstår man att bränvins

bränningen är roten till allt ondt och han hade

ett af dem hört yttras att mången bland arbets

klassen tröstar sina barn med bränvin dä han ej

har bröd att gifva dem Att så verkligen passerar

hade Tal tillförene aldrig hört och kan det icke

heller medgifva men det är ledsamt ifall det är

sannt

— Nu för att undvika vidlyftigheter önska

de han att Ståndet antoge Bengt Gudmundssons

anförande såsom gemensam tanka emedan Utskot

ten icke lära bry sig mycket om de många anfö

randerne hvaremot ett enda från hela Ståndet

efter hans tro ej kunde undgå att göra åtminstone

någon verkan

Per Jonsson från Öland förenade sig med An

ders Andersson och biträdde derjemte Bengt Gud

mundssons skriftliga anförande

JHatts Persson frän Stockholms Län Såsom le

damot i Utskotten hade han följt bränvinsbrän

ningsfrågan frän början till denna stund Hade

trött att bränvinsbränningen borde alldeles frigif

vas så att hvarje {svensk medborgare antingen han

ägde jord eller icke skulle äga rättighet att till

verka bränvin men denna åsigt blef underkänd

och i stället antogs den som innehålles i 2 § 1 Art

af Utskottens förslag enligt hvilken ingen annan

än den som har jord skulle få utöfva bränning

Ett sadant stadgande ansåg han högst farligt och af

menligt inflytande på den ekonomiska ställningen

hos de mindre bemedlade i landet hvilka sålunda

fråntogos en rättighet den de såsom Svenske med

borgare borde åtnjuta men dä man vill blunda för

rättvisan så uppstår icke något lyckligt resultat

Vill man bota det onda så bör man gä från roten

dermed Man bör unna andra så godt som sig sjelf

Bränvinsbränningen blifver pä föreslagna sättet ett

monopolium för de rike och monopolier hade han

alltid hatat den ene bör efter hans tanka äga li

ka rätt som den andre och denna sats bör gälla

åtminstone i afseende på husbehofsbränningen d

s då man bränner endast för eget behof Sä

länge bränvinsbränningen är ett monopolium blif

ver den alltid ett tvisteämne och Rikets Ständer

borde någon gång tänka pä att komma ifrån aktö

rers makt genom föreskrifter om en friare utöfning

f bränningsrättigheten Månne tillståndet i landet

skulle blifva sämre genom sådane föreskrifter än

det nu är — Man kan visserligen invända att

spannemålen uppbrännas under missväxtår men

man kan ju i alla fall bränna orimligt mycket på

3 månader ja man bränner dubbelt mera pä den

na tid än man eljest skulle göra endast för att

vara säker det man under den öfriga delen af

ret icke skall komma i saknad af hvad man be

höfver Finge man åter bränna när som helst he

la året igenom sä brände man endast så mycket

sänder som jemnt behöfdes och de stora bränneri

erne komme sålunda att sjunka De som äro räd

da för fri bränvinsbränning synas vara rädda om

de stora fabrikerna I öfrigt åberopade han sin

reservation och yrkade återrerniss af betänkandet

men skulle denna åsigt angående en fri bränvin

bränning icke kunna göra sig gällande vore bättre

att aldrig röra vid saken utan låta det förblifva

vid det gamla som väl har sina brister men vid

desse äro vi nu vane

Henrik Andersson från Örebro Län instämde med

Nils Persson önskade att sammansatta Utskot

ten då saken dit återkommer måtte förråda bättre

eftertanka än de nu gjort och åsyfta nationens

verkliga fördel och icke låta förvilla sig Vilja de

tillegna sig ett sådant allmänt förmynderskap öf

ver näringarne som de i betänkandet sökt ådaga

lägga så böra de äfven söka bortskaffa våra nog

tryckande skattebördor Det är ej nog att före

slagna bränvinsskatten är hög den skall pä köpet

ulgä i förskott Detta är oerhördt obilligt Vi

dare skulle jordägaren belastas med kostnaden för

bränvmsredskapens försegling hvilket är alldeles

onödigt Skall den som förseglar berörda redskap

derföre erhålla betalning sä kan ägaren med lika

skäl göra anspråk på betalning för sitt besvär med

redskapens framlemnande till försegling

Appelqvist l anledning af en talares yttran

de förklarade han att lian icke blundar för

rättvisan utan anser bränvinsbränningsrättigheten

böra vara fästad vid jordbruket derföre att detta

är landets modernäring och näringen för andra

näringar Om det vore tillåtet att i hvarje koja

tillverka sig en sup tror han icke att sådant skull

hafva några goda följder Önskar derföre att U

§ i 1 Art af Utskottens förslag mätte bibehållas

Heurlin Jag är uppmanad af Ola Jeppsson att

förklara hvad jag menar med fri bränvinsbränning

Dermed förstår jag rättigheten att bränna med hu

ru stor panna som helst b varigenom icke liten för

del vore vunnen ty såmedelst skulle de stora fa

brikemes bränvinsjroduktion i betydlig mån min

skas orn ej alldeles försvinna De skulle nemligen

icke fä någon afsättning med sitt bränvin utan

nödgas sälja det till vanpris och således ju mer

de tillverkade desto större blefve deras förlust

Deremot blefve det aldrig förlust att bränna till

husbehof och alltså är den frågan besvarad En

annan talare har yttrat att man blundat för san

ning och rätt Ett sadant uttryck var obehörigt

och han kunde icke fördraga det ehuru det icke

var rigtadt mot honom

Sone Persson frän Skåne Till den här af någre

talare yrkade fria bränvinsbränningen skulle jag

för min enskilda del ej tveka att samtycka J

har sjelf aldrig tillverkat bränvin i stor skala

fan blott med ett mindre tyg till husbehof Men

vid närmare betraktande af det ständ hvars rät

tighet vi böra förfäkta och bevaka kan jag ej rösta

för en sä beskaffad bränvinsbränning Om en hvar

skulle fä bränna hur och när han ville utan före

skrift i afseende på redskapen sä skulle bränvinet

falla till ett sadant vanpris att en del jordbruka

res undergång derigenom bereddes deras nemligen

som innehafva den magrare och sandigare jorden

hvarest skörden hufvudsakligen utgöres af potates

hvilken gröda de förnämligast producera till brän

vin som för mänga utgör deras enda näringsgren

För dem som arrenderat större egendomar är brän

vinsbränningen äfven oumbärlig ty den är nästan

det enda hvarpå de kunna beräkna sin utkomst

Skulle nu bränvinet falla i vanpris sä vet jag san

nerligen icke hvar desse jordbrukare kunde fä pen

ningar till sina kronoutlagor och arrenden Jaj

vidblifver således hvad jag i mitt skriftliga anfö

rande yttrat nemligen att den gamla bränvinsför

fattningen äfven framdeles må blifva gällande eme

dan det ej är hopp om att fä någon bättre

Ola Jeppsson Jag är nöjd med Henr lins förkla

ring men önfekar att äfven mina åsigter må re

spekteras Enligt hvad jag hört berättas skall det

likväl i flera andra länder icke gå sä till med den

fria bränvinsbränningen Såsom jag förut yttrat

blefve den fri endast till namnet men ieke i verk

ligheten och jag gratulerar dessa frie åsigter ifall

de lyckas att göra sig gällande hvilket jag dock

icke önskar Jag skulle då beklaga fäderneslandet

— Alla tillvitelser för det jag fritt yttrat mina å

sigter undanbeder jag mig Vid föregående lika

som vid denna riksdag har jag yrkat bränvinsfa

brikernes afskaffande Derom kunna protokollen

vittna likasom mitt uppförande i öfrigt För rätt

visan blundar jag icke men jag följer min öfver

tygelse

Bengt Gudmundsson hade med nöje hört de fle

sta af Ståndets medlemmar sympathisera med hans

åsigter Deremot hade han efteråt hört skiljaktige

meningar äga rum Om man med fri bränvins

bränning menar frihet frän skatt derför sä frå

gade Tal hvarifrån tillgångar skola tagas till be

täckande af de statens behof som nu fyllas genom

bränvinsskatten Deri personella bevillningen kom

me då att ökas hvilket vore mycket sämre Behöfdes

ingen bevillning sä kunde äfven bränvinsskatten

gerna försvinna Men då förhållandet icke är så

dant måste man af 2 :ne onda ting utvälja det min

sta hvilket Tal anser vara 1835 års författning

angående bränvinsbränningen och skulle Utskot

ten deruti vilja göra någon förändring så önskar

han att tiden för bränvinsbränningen måtte

danefter utsträckas till 8 månader om året enar

sådant vore af en obestridlig nytta för jordbruka

ren i afseende pä ladugå .dsskötseln samt att un

derdånig hemställan göres hos Kongl Maj :t att för

bud emot rättigheten att under dessa 8 månader

utöfva bränvinsbränningen icke mä varda utfar

dadt

— Dessutom uppmanade han ståndsbröderne

att på allt sätt undvika personligheter Sådant är

icke passande för representanter utan en hvar

hellre tänka pä huruledes han skall med en redlig

dannemans nit kunna uppfylla sitt vigtiga riksdags

mannakall

Med Bengt Gudmundsson förenade sig Stephan

Andersson från Stockholms Län och Anders Try

sen frän Östergöthland den sednare under förkla

rande att han ej kunde gilla den uttalade princi

pen i afseende pä fri bränvinsbränning

Matts Persson gjorde ett förklarande att han i

förra yttrandet destomindre kunde vilja förolämpa

någon här närvarande som ingen inom detta stånd

äger några stora konstbrännerier Person lig heter

under diskussionerna äro alltid obehagliga och sitt

hat till sådane hade Tal förut vid något tillfälle

uttryckt

Appelqvist Någon har fattat humör deröfver att

jag begagnat ordet blunda Jag tror att någon till

rättavisning i detta fall icke är på sitt ställe

Sven Heurlin Appelqvist har tagit saken för häf

tigt Det har ej varit min mening att tillrättavisa

honom Jag förmodar ock att sådant icke beliöf

ves och jag hemställer om jag förolämpat någon

Appelqvist förklarade det han lemnade alla per

sonligheter ät det förakt de förtjena

Vidare ingåfvos många skriftliga anföranden af

Johannes Andersson frän Upsala Län med hvilken

Olof Olofsson från Westerås Län sig förenade deri

Baron Klingsporrs reservation åberopades brän

ningstiden föreslogs till 6 ä 8 månader skatten

blifva sådan som i nu gällande bränvinsförordning

men nedsättas på husbehofsbränning och höjas för

konstapparater samt försegling hvilken dock Tal

ansåg obehöflig ske pä stateu bekostnad och icke

af pannorna utan endast af öfrige redskaper

Af Nils Persson från Örebro Län Att han vid

höll sitt yrkande i ämnet dä den Kongl skrifvel

sen förevar i Ståndet nemligen att 1835 års För

ordning mä bibehållas intill nästa riksdag dock

att om försegling skall komma att fortfara den

mä ske pä statens bekostnad

Af Sone Persson från Malmöhus Län Att 1835

års Författning må bibehållas hvarjemte Tal i

afseende på bränvinsförsäljning i minut åberopat

sin i ämnet väckta motion

Af Anders Larsson frän Westerås Län som å

beropade Friherre Klingsporrs reservation och yr

kade nu gällande författnings bibehållande

Af Per Pålsson från Skåne med hvilken Håkan

Nilsson från Skäne och Johannes Andersson från

Calmar Län sig förenat Att 1S35 års författning

mä bibehållas med följande förändringar a att

nuvarande fjerde femte och sjette klasserna sam

manföras i en enda fjerde klass med den beskatt

ning som för den sjette är i nu gällande tariff

upptagen

— b att nuvarande sjunde klassen blif

ver den femte i nya tariffen

— c att alla verk

med ånga beskattas till 100 procent högre än ta ■

riffen genom hvilket stadgande inga serskilda ko

lumner behöfvas under klasserna och d att nya

konstapparater införas under en sjette klass och ef

ter den beskattning som serskildt bestämmes efter

viss beräkning af afgiften per kanna af tillverk

ningsbeloppet

Af Nils Magnusson från Calmare Län Att prin

ciperna uti nuvarande Förordning ma bibehållas

Af Lars Bengtsson från Malmöhus Läu Likale

des med åberopande af Friherre Klingsporrs re

servation

Af Ephraim Larsson från Elfsborgs Län Att

de nuvarande 4 ;de 5 :te och 6 :te klasserna borde

beskattas efter enahanda grund och till minst det

belopp som nu för 6 :te klassen är stadgadt samt

att verk med ånga bör beskattas med 50 procents

förhöjning samt dessutom att för pannor ifrån 50

till (J0 kannors rymd en billig ökning derutöfver

borde antaga» emedan dessa utan tvifvel i piopor

tion afverka mera än medelstora apparater I öf

rigt förenade sig Tal i den åsigt att nuvarande

hemmantalsvärdet bör bibehållas för kannerymden»

bestämmande förseglingen afskaffas samt inga än

dringar i öfrigt göras i nuvarande stadganden all—

raminst den emot vära vanor stridande uppretande

föreskriften om försköttsbetilning af afgiften

Af Anders Johnsson i ökna från östergöthland

i likhet med Friherre Klingsporr reservation och

Ephraim Larssons skrift med tillägg att en om

sinnlighet synes böra fästa Utskottets synnerliga

uppmärksamhet nemligen att i den förteckning

Kongl Statskontoret Uppgifvit på beskattade brän

viuspannor ar 1837 befinnes att pä landet endast

skulle finnas 203 brännericr i 5 :te klassen 53 i

6 te klassen och 7 pistorisk a Detta resultat af re

d visningen for bränvinsafgiften måste i sanning

förvåna da man tror sig ined åtminstone full viss

het kunna pastä a t de pistoriska verken mätte va

ra vida talrikare

Al Niklas Jönsson från Christianstads Län Att

endast enkla pannor ma fä begagnas samt brän

ningstiden inskränkas till 3 a 4 månader samt

skatten proport oneras efter kanuerymden såsom hit

tills enligt nu gällande författning

Af Johannes Andersson från Skaraborgs Län

Att en fri bränvinsbränning mä fä utöfvas äret

om allt efter landtbrukarens eget behag behof

och beqvämlighet med de föreskrifter i afseende på

panneryaid och skatt som nu gällande författning

utstakar

Af Johan Fredrik Dahllöf från Elfsborgs Läll

med hvilken Erik Andersson frän Störa Koppar

bergs Län sig förenade Att han åberopade sin i

ämnet väckta motion samt ingalunda bestred©

skatteförhöjningarne för konstbrännerierna men väl

för allmogens enkla bran vinsredskap

Johannes Christofjersson frän Kronobergs Län

(skriftligen yttrade att ehuru han ansåg en oin

skränkt hränuingstid orsaka produktionens mins k

ning ville han dock med afseende på Utskottens

nu framlagda förslag upplysa att man i hans hem

ort der bränvinsbränningen nästan uteslutande be

gagnades till husbehof ansåg den nu gällande för

ordningens bibehållande mest lämpligt med det un

dantag att de smärre redskapen äro äfven efter

denna förordning för högt uppskattade helst i hans

hemort med redskap af 30 kannors rymd sällan el

ler aldrig produceras öfver 100 kannor på året

Tal delade Utskottens mening att bränvinsbrän

ningen borde inskränkas men ansåg sådant icke

kunna ske genom hög beskattning eller föreläggan

de att skatten skall utgå i förskott helst sadant

väl skulle afskräcka allmogen och småbrukare frän

husbehofsbränning men deremot öka de stora konst

bränneriernas produktion på sätt Friherre Kling

sporr i sin reservation utvecklat Tal ansåg all

mogens uteslutande från husbehofsbränningen skola

åstadkomma mänga lagbrott men att deremot bade

bränvinsproduktionen och fyllerilasten skola an

senligen minskas derest tillverkningstiden förkor

tades och krogar afskaffades såväl vid landtmark

nåder som synnerligast i städerna Ett måttligt

bruk af bränvin ansåg Tal vara bland den fattiga

klassen mindre förstörande än om bruket af ut

ländska drycker skulle blifva ett behof emot hvil

ka sednare Tal yrkade ett absolut förbud samt

slutade med att yttra den åsigt att nu gällande

bränvinsbrännings-förordning mä bibehållas men

tillverkningstiden bestämmas till 3 eller högst 4

månader om året och derest annan än enkel red

skap begagnades minskas i förhällande till produk

tionens hastigare bedrifvande samt icke större red

skap än 50 kannors panna begagnas

Betänkandet återremitterades

Plenum den 3 Juni upptogs af val I plenum

den 4 Juni bifölls Ek Utsk Bet N :o 26 angående

skjutsväsendet i Riket Detta ämne var redan förut

så diskuteradt att någon öfverläggning af intresse

ou ej föreföll

Plenum den 13 Juni

OM PENSJONER1 ÅTJFK1H ÅKERHJELM OCH

GKEFVE HÅRD

l :o Ephraim Larsson fran Elfsborgs Län an

märkte härvid att om lian rätt förstält meningen

med ordet pension sa lärer den vara att 'sadan

statens tjenare som användt sin tid och sina k-raj

er pä arbete för det allmänna icke må lemnas nöd-

tällde pä sin ålderdom då de ej vidare orka ;arbe

ta och dä någon ny bana icke vid-are kan af dem

beträdas pä hvilken de skulle kuuw föi-växfv .a livad

le till ett sorgfritt lif behöfva U

.«H» *r en

llellS

pligt samhället som anväudt deras styrka och ung

dom far icke lemna dem bjeiptöse sedan des ^e

upphöit Och han förmodade att ingen nitton är

Sida 7

•2 obarmhertig och otacksam att sådant får ske

Men längre sträcker sig icke samhällets pligt

afseende på de nu ifrågavarande Konungens f

Rådgifvare hade han icke varit i stånd att finna

det de varit >ä länge och sä träget sysselsatte i det

allmännas tjenst att de ega billigt anspråk på un

derhåll Ingendera är för gammal för att än yt

terligare tjena staten och vi böra besinna att

eller sådane serskildt bevekande omständigheter in

trätfat som någon gång kunna berättiga till kon

siderationer äfven om de ofvannämnde anlednin

garne nemligen läng tjenst och hög ålder skull

saknas Att sådane konsiderationer finnas har

Grundlagen sjelf antydt uti föreskriften om lönens

bibehållande ät den föredragande som af sitt sarn

vete kan nödgas att nedlägga embetet det vill sä

ga Grundlagens stiftare hafva tänkt sig möjlighe

ten af en på samhällets höjder stundom rådande

vind med hvilken en om lagarnes helgd och folket

välfärd öm man icke kan förmå sig att följa O

lian då nedlägger sitt embete sä må väl folket

för hvars skull det skett icke lemna honom som

man säger på bar backe äfven om hans lefnads

och ijensteår icke efter vanlig beräkning berättig

honom till pension

— Om någon skulle säpa oss

att ett sådant fall inträffat med de nu ifråga va

rande f d Rådgifvarne vore han säker att ingen

af Ståndet kunde behålla alfvarsam uppsyn V

höre dagligen att vi haft en ministerföräudring att

vi hafva en ny minist-ére men det är svårt att be

gripa hvari det nya skall bestå utom i personer

na Ingen har gått Ut för tänkesätt och ingen har

gått in för tänkesätt Af allt hvad vi hittills sett

tyckes visa sig att om de nya ministrarne en da

behöfde permission skulle de gamla gerna kunna

vikariera för dem utan att någon märkte ombytet

All sorts citation af Grundlagen af dess andeme

ning om afskedade Rädgifvares rätt till pension

endast i och för afskedandet blifver således ett löst

prat likasom all citation af gamla exempel frän den

sä kallade frihetstiden Vi hafva till vår uppbyg

gelse och våit bevekande sett framkastas att un

der berörde tid blefvo ett öfverröstande partis af

satte Rädsherrar icke af det segrande partiet lent

nade på bar backe utan hederligen försörjde Men

såsom jag sagt en partiförändring har alldeles ick

egt rum ehuru visse kanstöpare gerna skulle vilja

hafva det sä framstäldt Om man ville begagna

en af de gamla benämningar så skulle man kunna

säga att mössorna som i trettio är sutit på sitta

qvar ehuru kanske några nya hufvuden krupit

dem men att ingen «karl för sin hatt» ännu af hörts

Intet afsked för ändrad politik har inträffat hvil

ket kanske bäst bevisas af den role de gamla spe

la under det nyas fanor eller kanske rätta» e tvärt

om Det fall som Grundlagen förutsatt har såle

des icke inträffat ingen har af sin öfvertygelse och

sina tänkesätt varit hindrad att tjena qvar En

annan fråga är om möjligen en eller annan kun

nat hafva sina betänkligheter i afseende pä de nya

bestämmelserna om arbetssättet och om organisatio

nen Föredragande StatsRäd kunde möjligen va

ra en kinkigare befattning än ett blott åhörande

och sig reserverande StatsRäd men om det haft si

na svårigheter att af ifrågavarande f d StatsRa

der göra föredragande StatsRader sä dels funnos

äfven enligt den nya organisationen några platser

befriade frän föredragningsmödan dels funnos utan

tvifvel andra höga embeten hvartill desse herrar

kunde förhjelpas såsom också rigtigt inträffade med

tvä af der .is kamrater för hvilkas försörjande Ri

kets Ständer icke behöft anlitas

— Hvad han nu

anfört synes honom utgöra temligen talande skäl

till afslag ä den Kongl Propositionen och propo

sitionens framställande lärer vara det ojäfvigaste

vittne på sanningen af hvad han o 'van sagt att

nernligeu den sä kallade nya mimstéren är af sam

ma stycke med den gamla men äfven andra anled

ningar till betraktelser förefinnas dä man tager di

ifrågavarande herrarnes personer i något närmare

skärskådande Härvid kommer dock naturligtvis

ingenting annat i fråga än offentligen kända saker

ur deras offentliga lif och detta kan utan tvifvel

blifva föremal för undersökning hos folkets ombud

— Hr StatsRådet Friherre Åkerhjelm har icke ge

nomgått den civila embetssjuannabanau pä annat sätt

än att han genom en skicklig Riksdagstaktik såsom

hos de till makt (ödde öfligt är begynt med det

hvarmed de vunbördige sluta i fall de någonsin

komma dit nemligen chefsplatser Serskildt lärer in

genting vara att om honom säga som ej passar pä

nästan alla som kommit upp genom samma befor

drings-systcm om det ej skulle vara att det är

han som till en del organiserat vårt misslyckade

korrektionsv \sende Den som begynner sin embets

mannabana med mottagande af de högsta platserna

kan icke för sina anspråk på pension anföra det

mest bevekande skäl som den eger hvilken arbe

tat sig upp från de lägsta graderna nemligen alt

han offrat sin ungdomskraft pä lönlöst arbete för

det allmänna De högre platserna äro väl lunta

och de som aldrig försökt några andra har fö

ga att klaga föga att fordra ersättning för

— Ef

ter en dylik öfversigt af Grefve Hårds befordran

fortfor Tal Om Grefve Hård har jag icke hört nå

got ondt men en sä upphöjd förraäga eller karak

ter är han dock säkerligen icke att vi för hans skull

böre frångå grundsatserne för pensionering i all

mänhet Jag kan slutligen icke underlåta att an

märka den besynnerliga orimlighet som låg uti att

bevilja pensioner ät bemälde i

d Rådgifvare just

i den stund då de äro ställde under an klagelse som

kunde föranleda embetet» förlust i fall de egde nä

got Skole vi kanske blott gifva dem något som

kan dem fråndömas på det domen icke mä blifva

en tom formalitet

Å denna skrift var tecknadt ett instämmande af

Anders Johnsson i Okna fr Östergöthland

2 :o Petter Gabrielsson frän Kronobergs Län

«Det är något högst eget och sällsamt att pä

samma gäng representationen står färdig att för en

massa af betänkliga grundlagsöfverträdelser låta or

dentligen tilltala medlemmarne i den sednaste ti

dens styrelse äfvensom att i annan form med dem

uppgöra en vidräkning der försummelser af »rikets

sanskyldiga nytta» der bristande «oväld nit skick

lighet och drift» torde till öfverflöd komma att i

genfinnas — på samma gång och i trots häraf ser

man regeringsmakten föreslå representationeli att åt

vissa af dessa samme stjTelsemedlemmar bevilja run

deligt tilltagna belöningar för det de sent omsider

afträdt frän platser hvilkas beklädande åsamkat

dem nationens på förutnämnde lätt tillkännagifna

missbelåtenhet Det är eget säger jag att skönja

dessa skärande motsatser i afseende pä de begge

statsmakternas uppfattning af de märkliga förehaf

randen som beteknat styrelsens verksamhet imder

perioden från sista riksmötet — att se huru å ena

sidan folkets ombud finna sig förpligtade att uttala

ett högt ogillande af de grundsatser hvilka under

denna tid ledt styrelsen ja att af henne utkräfva

lagligt ansvar och huru å den andra sidan re

geringen sjelf utan att låtsa om det otvetydiga

misshag den sålunda ådragit sig framstår till på

köpet med ansprik på tackoffer och hyllningsgär

der Obestridligt blir det att i och med detsam

ma dess .Q framställningar mötas af Representatio

nena bifall har dep ock hemburit ifrågavarande

herrar den tydligaste tacksägelse de säkraste lof

ord för det sätt hvarpå de jemte kolleger full

gjort sitt värf men hvaröfver Rikets Ständer Kafva

att pä annan väg afgifva sitt omdöme ett om

döme som dä icke synes blifva uttrycket af erkän

sla och be åtenhel .» Han fann således en i ögonen

fallande inkonsequens en oursäktlig eftergift af fol

ketsj granskningsrätt öfver dess reger .ing derest

Ståndet nu nwd sitt tillstyrkande beledsagade till

vederbörande Utskott den ifrågavarande nådiga pro

positionen hvilken ej mindre till uttryeken än

—

syftningen innebär berömmelse och pris åt en sty

relse den der ännu icke i grundlaglig ordning undfätt

S {ändernas frisägelse för sin förvaltning af statens

angelägenheter Tal tillämpade sedermera denna

åsigt med serskildt afseende pä de ifrågastälIde per

soner

Häruti instämde Per Östman från

"Wester Norr

lands Län Jonas Andersson från Jönköpings Jo

hannes Andersson från Skaraborgs fehr Hansson

•ch Jonas Kylander från Wermlands och Hans

Persson från Gefleborgs Län samt Lars Bengtsson

från Skäne och Lars Rasmusson frän Götheborgs

och Bollus Län

3 :o Hans Jansson från Elfsborgs Län fann

den ifrågavarande Kongl propositionen det första

egentliga profvet på det nya regeringssystem som

inträdt tillika med den nya StatsRådsorganisatio

nen Man ser deraf tydligen att densamma ej är

nar vika ur sina företrädares fortspår och pä det

dessa mätte bibehållas fullkomligt friska och

rubbad helgd har man börjat att af Ständerna be

gära en nationalbelöning ät dem som senast haft

besväret med att upptrampa dessa spår —• Tal

nyttjade uttrycket nationalbelöning emedan han fö

dem icke visste något annat namn Da afgångne

StatsRådsledamöterne tillhöra icke ännu någon

de bestående pensionsinrättningarne der de kund

hafva anspråk på pensioner det är till Rikets Ständers

aktning välvilja dellagande eller erkänsla ma

vänder sig för att åt dem utverka ett anslag sv

rande mot till en del öfverstigande den lön de åt

njutit Hvarigenom hade då dessa embetsmän för

tjent en sådan gärd När man erinrar sig att

StatsRådets nuvarande organisation egentligen

en annan än den fordna med undantag af den

högre rangen oell de sex sinekurernes förminskning

till endast tre sä måste deras afskedstagande frän

dessa sinekurplatser vittna antingen att de sjelf

tröttnat dervid eller att konungen tröttnat vid dem

och anser dem oskicklige att längre bestrida sina

värf och i intetdera fallet kunna de göra anspråk

pä någon serdeles aktning och erkänsla af folket

Eller är det hög ålder och sjuklighet som förmätt

dem till detta steg Sådant uppgifves icke — tvärt

om torde det erkännas att de ej af dessa orsaker

kunna afhållas frän att tjena staten Eller äro de

anseende till sin ekonomiska belägenhet sä nöd

ställde att de af detta skäl måste väi i ja till Stän

dernas deltagande Sädant tycktes ej vara fallet

och om så vore äro de begärda summorne alltför

högt tilltagna Det skulle då vara endast för de

tjenster de gjort det allmänna — det Utmärkta

nit och den skicklighet de ådagalagt under innehaf

va ndet af sina platser Finge man tro den allmän

na rösten så vill denna för ingen del medgifva sä

dana egenskaper såsom karakteristiska kännetecken

på den hittills bestående Rädgifvarepersonalen

Tvertom har hon i hvad som skett trott sig upp

täcka just deras motsatser och en dylik åsigt plä

gar ej vanligen leda till benägenheten att utdela

belöningar Men den allmänna rösten säger man

kan förvilla sig Allför möjligt men det finnes di

likväl en auktoritet som "tills vidare» torde för

tjena något afseende — Konstitutions-Utskottet

Detta hade nyligen till Rikets Ständers Justitiai

Ombudsman utfärdat uppdrag att anställa 31 åtal

mot Konungens Rådgifvare — åtal hvari embets

förlust och ersättningsanspråk torde komma att yr

kas och ingendera af de i förevarande Kongl pro

position uppgifne embetsmännen är fri från en el

ler flere anmarkningspunkter (Dessutom vidrördes

anledningarna till anmälan efter io7 § Genom dessa

bada officiella handlingar anklagas de då af den myn

dighet som grundlagarne dertill konstituerat för öf

rträdelse af regeringsformens tydliga föreskrift

och för försummelse af sina pligter och följden af

dessa framställningar kan lätteligen blifva ifall Riks

Rätten delar äsigterna i den ena samt Ständerna

och Konungen dem i den andra att de enligt

domaremaktens representationens och Konungens

laramanstämmande mening förklaras ovärdiga att

bibehållas vid sina embeten och att någonsin mera

nväudas i statens tjenst På sådane grunder fann

fven denne talare en inkonseqirens i ett bifall till

den Kongl propositionen

Vice Talmannen Per Eriksson Niklas Jönsson

och Christen Andersson frän Örebro Län «amt stör

re delen af Ståndets öfrige Ledamöter förenade sig

med Hans Jansson

4 :o Per Sahlström från Stockkolms Län fann li

kaledes det för hand varande ämnet värdt Ståndets

synnerliga uppmärksamhet såsom utgörande ett slags

profkarta af de åsigter som komma att göra sig

ältande bland dem som nyligen inträdt i Konun

gens konselj Visserligen vore saken i sig sjelf

förutan deis biomständigheter af för ringa bety

denhet för att räcka någon förundran eller mot

stånd synnerligast efter hvad man i denna väg för

erfarit men just dessa biomständigheter medföra

äoslor kan utplanas Tai :s erfarenhet var visserli

gen icke vidsträckt men han tvifiade dock att nå

got konstitutionelt land ännu funnits hvarest dy

ika försök pä rent allvar kuunat göras utan att

väcka indignation sä väl öfver syftningen i allmän

het nom det ringa afseende derigenom visas ät den

högt och omisskänligt uttalade konstitutionella gran

lagenhet som nationen har rätt att vänta af dem

som kallas till Konungens rådsbord Han vore ock

nästan färdig att beklaga de i fråga ställde 2 :ne

Herrar Stats-Räd att de vid ett afskedstagande

som deras pligt påkallat nödgats lemna sina namn

och sina möjligen dyrbara intressen till ett slags

experimentalfält för de nya Rådgifvarnes statsman

nainsigter om han ett ögonblick kunde förbise an

gelägenheten af att i tid söka afböja hvarje försök

att kringgå eller eludera Grundlagen som alltid

hör vara sann och okränkbar

— Måhända skulle mot

denna deduktion invändas att detta ämne öfver

stiger de mindre bildades således äfven Tal :s förmå

ga att rätt inse och bedöma men om detta till nå

gon del medgifves qvarstod dock representantens

oeftergifliga rätt och pligt att göra sig närmare un

derrättad samt derefter okonstladt men utan för

behåll och utan fruktan ,uttala den öfvertygelse nämn

de undersökning honom bibringat Då talaren allt

så gjorde sig reda för sin skyldighet röstade han

mot beviljandet af ifrågavarande pensioner måhän

da mindre för bristande förtjensters skull hos

Stats-Råden Herrar Åherhjelm och Härd än för det

konstitutionsvidriga sätt hvarpå desamma blifvit

tillstyrkta hvarförutan han yrkade att Stats-Ut

skottets handläggning härvid må hvila intill de *s

Rik»-Rättens Dom fallit samt öfrige i Decharge

Betänkandet föreslagne åtgärder blifvit iagttagne

Stephan Andersson frän Stockholms Län begärde

få förena sig med Hans Jansson och Sahlström

5 :o Anders Trysén från östergöthland

«Att en Regering hos folkombuden till vedergäll

ning anmäler Embetsmän som användt sin verk

sammaste tid i Statens tjenst och med redlighet och

nit förspillt sina krafter för Nationens bästa det är

i sin ordning och bör af en omtänksam styrelse ej

försummas ty den trogne arbetaren är sin lön värd

— men hvad skall man tänka eller huru skall man

anse denna proposition som föreslår pension åt

i :nc afskedade StatsRader mot hvilka en mängd

tillvitelser för mer och mindre grofva försummelser

vid utfcfningen af sina embeten blifvit gjorda ?» Han

framdrog ungefärligen samma skäl som de föregå

ende ledamöterne hvarföre han ansig oförsigtigt

af nuvarande styrelse att i första perioden af sin

tillvaro och ibland sina första prof nu framkom

ma med en proposition af sådan beskaffenhet som

denna deri hon till trots af anmärkningar hvilka

omöjligen åtmnstone till en del kunnat vara en

vaksam styrelsepersonal obekanta anmäler a :ne för

detta tjenstemän till pension såsom oförvitligt i sin

så

tjensteutöfning .» Detta trota af en •t /reise »om o-1 d

aktat de kända anmärkningarne icke en gång an

tager som en möjlighet att de anmälde personerne

kuunat under sin tjenstetid utöfvat sin tjenst mil

dast sagdt med mindre omvårdnad var i sanning

förvånande och han fruktade att det icke bebådar

något godt det var åtminstone icke något medel

att hos den andra Statsmakten ingifva förtroende

och sympati

6 :0 Gustaf Bernhard Appelqvist från Blekinge

Att hvarje embetsman som med redbarhet och

samvetsgrant nit offrat sina år och sina krafter åt

Statens tjenst bör vid afgången derifrån ehvad så

dant sker för ålderdom sjuklighet eller annan så

dan orsak åtnjuta ett för sin bergning anständigt

understöd frän det allmänna är en princip både

riktig och såsom sådan alltid erkänd och som

Rikets Ständer mera än en gång visat sig god

känna

— Ett helt ann ^t förhällande eger deremot

rum med sådane embetsmän som för begångna fel

aktigheter directe eller indirecte från sine befatt

ningar endtledigas och hvad dessa angår har man

allt hitintills följt en princip som han hoppades det

man hvarken nu eller framgent skall åsidosätta

följderna deraf torde blifva vådliga

—— Hvad angår

de ifrågavarande Herrar StatsRåderne så känna vi

att ingendera af dem så länge varit i Statens tjenst

alt de i följd deraf äro till pensioner berättigade

— "Det är också till Rikets Ständers välvilja och

bevågenhet den nådiga propositionen rekommende

rar dem såsom i ansende till de tjenster de visat

fäderneslandet förtjente af dess tacksamhet och er

känsla Det beror alltså på Rikets Ständer att

pröfva huruvida äfven dé för sin del kunna lem

na dessa herrar ett lika stort beröm för deras för

valtning synnerligast den tid de beklädt Statens

vigtigaste embete eller varit ledamöter af Konun

gens Råd

— På denna pröfning ansåg Tal böra an

komma huruvida någon pension skall beviljas eller

ej och han utvecklade nu äfven pä enahanda skäl

som de föregående hvarföre han ansåg frågan om

pensionering vara allt för tidigt väckt och af så

dan anledning yrkade att densamma måtte för när

varande icke till någon Rikets ständers åtgärd för

anleda Det torde sluteligen böra anmärkas att

Friherre Åkerhjelm såsom enligt berättelse ganska

förmögen icke sjelf lär sökt någon pension

Nils Persson från Örebro Län Bengt Gudmunds

son och David Andersson fsän Halland talade i sam

ma syftning

Johan Jacob Rutberg från Norrbotten Om Her

rar Åkerhjelm och Hård verkligen äga den skick

lighet drift och nit som den Kongl propositionen

antyder så har Kongl Maj :t tillräklig makt att

använda dem i Statens tjenst men då de begärt

och fått afsked innan de uttjent den tid som lag

ligen erfordras för pensions erhållande så ansåg

han dem icke eller dertill vara berättigade utan af

tyrkte bifall af den Kongl propositionen

OM LÖNEERSÄTTNING ÅT HERRAR HART

MANSDORFF OCH GRIP

Emot denna proposition protesterade en mängd

ledamöter till en del ganska utförligt Det huf

vudsakliga af deras skäl var följande

l :o af Ephraim Larsson frän Elfsborgs Län åbe

ropades först hvad han anfört angående pensioner

na ät Grefve Härd och Frih Åkerhjelm ansåg ej

hafva varit svårt atl placera Hrr Hartmansdorff

och Grip såsom föredragande StatsRåd och det såg

besynnerligt ut hvarföre just personer skulle om

bytas då meningen ögonskenligen icke var att om

byta någonting annat

—Att Embetetena äro af

skaffade kunde han ej inse vara något verkligt skäl

)å sin höjd ville han medgifva att embetena om

oytt namn Vi hafva för icke många år sedan

haft tillfälle att se hela embetsverk omstöpas eller

som jag tror det kallas reorganiseras hvaraf den

enda verkliga följden varit att man blifvit utaf

med åtskilliga ledamöter som icke {kunnat directe

afsättas och att man kommit i tillfälle att till

sätta andra dem man velat hafva men för hvilk

löner icke funnits på annat sätt än att de gamla

kastades på indragningsstaten Lika väl som Rege

ringen kunnat förordna att vissa collegier endast

skola ega Rader och ej vidare några Assessorer

kulle äfven kunna beslutas tvärtom att Räderne

försvinna I sådant fall nedstege säkert de nuva

rande Råderne icke till Assessorer utan vi äro väl

tvungne att pensionera dem efter som emb tena

upphört Äfvensom om t ex Landshöfdingarne

erhöllo en ny titel af prefekter eller något dylikt

ville man ålägga oss att pensionera alla de befint

liga Landshöfdingar och dessutom öka lönerne för

prefecterne Detta vore åtminstone i samma anda

som anspråket på pensioner åt de nu endtledigade

adgifvarne i sammanhang med de nya högre lö

nerna ät de nya höge efterträdarne

— Han neka

imedlertid icke att de nu anförda skälen till

fslag ehuru bindande de äro möjligen kunnat

komma att något sättas å sido i fall fråga varit

om män utmärkte framför andra genom snille ar

betsamhet hög skicklighet oböjlighet mod och nit

för folkets bästa men skulle ingenting dylikt be

finnas dä ega konsiderationer icke ens rum Vare

hemmavarande skulle kanske förlåta oss om vi utan

fullt lagliga skäl togo något af deras penningar

och skänkte ät en ovanlig man en ära och efter

syn för sine medborgare tnen de förlåta oss icke

itali vi skulle göra ett sädant snedsprång för att

belöna den vanligaste medelmåtta eller en förkla

rad motvilja mot folkets rättigheter .«—Den ende

som länge arbetat på embetsmannabanan och ge

nomgått den civila tjenstens grader vore Hr Grip

Tal hade hört honom berömmas för ordning cch

arbetsamhet och hvad tänkesätt han kan ega har

han icke förrädt offentligen utom genom kontrasig

nerande af åtskilliga beslut om hvilka föga mera

behöfver sägas än att han för dem är ställd under

tilltal De sär allmogen känner djupast komma

frän den förvaltningsgren deruti Hr Grip va

it föredragande och alla de oförsvarliga militä

iska slöserierna saiut öfverträdelserna af foregåen

Stäniers beslut i anslagsväg falla honom till

last Är han icke den rätte upphofsmannen till dem

utan blott lånat sig till verktyg för andras hemli

ga bedrifvanden och styrelse sä ursäktar detta ho

nom icke utan gör honom kanske ännu mera oför

jent af nationens välvilja

—Herr Statssekretera

ren von Hartmarisdorff har uppstigit genom Riks

dagstaktik och en väl beräknad opposition Det är

icke länge han varit Svensk embetsman

—ty såsom

sådan räknar Tal icke egentligen en tjensteman

vid kolonialärenderna och en sekreterare hos Riks

stå thållaren i Norrige eller en fullmägtig i Riks

gälds-Contoret och Banken Sin egentliga politi

ska bana begynte han der han nu står och bejär pen

sion eller såsom Statssekreterare för Ecklesiastik

ärenderna Herr von Hartmansdorff säges ega en hop

kunskaper och att han eger mycken förmåga jem

te oförtrutenhet att föra dem till torgs det hafve

vi sett och se dagligen Det enda hvaruti han är

alldeles ovanlig är imedlertid att han lyckat

blifva den impopuläraste man i Sverige i närva

rande stund Härpå har han också ärligt arbetat

med alla krafter I synnerhet torde allmogen ic

ke ega en oförtrutnare vedersakare Hvem var det

som påstod att kronan är egare af Rikets skatte

jord och skatteallmogen blott arrendatorer Jo

Herr von Hartmansdorff Och hvem är det som if

rigast försvarar att ingen nöd finnes i landet det

vill säga att vi denna Allmoges ombud antingen

äro ljugare eller ock okunnige om landets belä

genhet Jo samme Herr von Hartmansdorft

Det

är svårt att förklara denna besynnerliga envis

het hos visse att neka hvad millioner vittnen kun

na intyga Om saken icke vore alltför allvarsam

så mäste vi sannerligen le åt desse förnäme höglärde

och välvise herrar och män som med sådan trygghet

aflägga sitt vittnesmål att allt står väl till i lan-

det förmodligen för det

att deråt qvartaler utfalla

lä

né

då

ön

åt

år

äl

ordentligen Jag önskade sade Tal att få föra

dem omkring i den ort jag representerar och frå

ga dem om det som de då komme att se kallas

välstånd Om de få se trasor och tiggare på en

städs gator om de såsom menniskoälskande direk-

törer träda in i ett fattighus om de med ett ord

beskåda eländet i massa och konstitueradt till en

allmän inrättning i fall det tillätes oss sä att säga

då neka de visserligen icke dess tillvaro Men tra

sor och tiggeri på gatorne se de tillsammans med

förgylda vagnar och betjenter fattighushjonen se de

iuhysta i stora hus dem endast den rike kunnat

uppresa och derföre inbilla de sig att välmåga

finnes fast hon är blandad med elände Samma

tro få de då de besöka en rik landsort — ty jag

nekar icke att äfven sådane må finnas ehuru för

modligen fa— ty de se eländet blandadt med väl

mågan och af allt detta sluta de att eländet blott

är en vanlig välmågans följeslagare blott en utväxt

på samhället hvilken de nästan tro sig hafva kom

mit ifrån sedan de gifvit den ett utländskt namn

pauperism ty visse menniskor äro nära belåtne

blott de fatt ett namn ät en sak och inpassat hen

ne i en lärobyggnad Men som sagdt är kunde jag

föra dessa herrar midt uti vissse landsorter

då skulle de få se något annat än hvarom de ega

föreställning—de skulle icke träffa en så kallad

"pauperism» sådan de inbilla sig icke fattigdomen

säsom en Utväxt på samhället icke såsom någres

fattigdom fallande någres välmåga till last icke

fattigdomen såsom ett undantag och välmågan så

som det vanliga — de skulle fä se en hel befolkning

fattig icke tiggande (ty att ticga lönade föga om

folket icke ginge ur provinsen och dessutom vill

det icke tigga men sträfvande med ansträngning

af alla kropps- och själskrafter att jemnt lifnära

sig sedan kronan uttagit i mänga fall lika myc

ket i ärliga utskylder som köpesumman för hem

manet De skulle fä se hela församlingar och flere

folksamlingar bredvid hvarandra der ordningen för

dagen är exsekutif försäljning af lösegendom och

hemman för publika utskylder och publika skulder

och hade de hjerta sedermera att påstå det armod

och nöd icke finnas i landet så sannerligen jag vet

huru deras hjerta är inrättadt

— Men det är en

sorts lätja ett slags motvilja att tänka på något obe

hagligt som drifver mänga att vända sig ifrån nö

den och hos andra är det begäret att smickra vis

sa som fått den besynnerliga tankan i hufvudet

att det skulle vara en skam for dem om nöd fun

nes Dessutom vore det utan tvifvel en skam att

ständigt begära nya offer af folket i fall man läte

förmå sig att erkänna det folket icke kan utan

afsägelse af hvarje beqvämlighet och lifsnjutning

bära de bördor det redan bär

— Det der förnäma

och hånande förnekandet af folkets nöd har således

alltid förefallit mig såsom både roten till och kronan

pä förakt för folket Erkänner man blott sanningen

så måste mall vidtaga en annan politik och hvil

ka frisinnande och patriotiska tänkesätt en offent

lig man i öfrigt må låta påskina så säger jag honom

alltid att hans frihets- och fosterlands-kärlek haf

va inga rötter sä länge han envisas att neka det

folket behöfver lättnad i sina bördor — Den envi

saste och oblygaste nekaren af Nationens betryckta

belägenhet är Herr von Hartmansdorff Hvad han

säger i sitt Stånd matte han hafva sagt i Konun

ens Råd och Sveriges allmoge kan således veta

hurupass stöd den hos honom må hafva haft

då den klagat sin nöd Vi känne lika litet Herr

von Hartmansdorffs behof som han tyckes känna

folkets men vi äge äfven lika stor rätt att döma

om det förra som han om det sednare Vi äro sä

ledes fullkomligt ursäktade om vi säge han behöf

ver ingen pension Att han icke är lagligen be

rättigad dertill tror jag mig förut hafva visat Jag

yrkar alltså afslag äfven ä nu ifrågavarande löne

ersättningar

Uti hvilket anförande Anders Jonsson i Okna

från Östergöthlands Län till alla delar instämde

och 2 :o Gustaf Bernhard Appelqvist frän Ble

kinge åberopade äfven sitt yttrande angående pen

sioner åt Frih Åkerhjelm och Grefve Härd och

tillade åtskilliga skäl hvarföre Ståndet nu icke bor

de inlåta sig i någon åtgärd i anledning af propo

sitionen anmärkte att landets allmänna opinion sä

oryggeligen fällt sin dom öfver Hrr Grip och Hart

mansdorff såsom de der genom tryckfrihetens för

tryckande den konstitutionella rådgifvareansvarig

hetens sökta afskuddande samt öfverhufvud motver

kande af alla folkets sympathier Att dä Bonde

Ständet säsom representerande dessa sympathier

skulle kunna lemna sin röst ät en nationaluppoff

ring ät dessa herrar detta vore bvad han icke sjelf

med godt samvete kunde göra och han trodde att

hvem som det gör illa uppfyller sitt förtroende sä

som riksdagsman

Sven Heurlin Detta skall således vara en grati

fikation ät Hrr Grip och von Hartmansdorff För

nämsta ändamålet med gratifikationer är att de

kola utgöra en belöning för sådane personer som

uppoffra sin tid och sina krafter i statens tjenst

samt ärligt och troget uppfyllt de dermed förenade

åligganden men detta ändamål har i sednare ti

der förfelats och gratifikationer blifvit tilldelade

dem som med åsidosättande af pligter endast sträf

vat efter verldens flärd timeliga njutningar och

gunstens utmärkelser Han ville ogerna uppdraga

en historik öfver Hrr Grip och von Hartmansdorif

såsom offentlige män Delta torde ock vara öfver

flödigt ty en hvar känner deras bragder och lan

det suckar ännu öfver det sätt hvarpå de motar

betat dess sanna bästa Hr von Hartmansdorffs

största synd mot samhället är den att han sökt

kufva tryckfriheten hvilket haft till följd att men

niskoblod flutit Mä hänför öfrigt tills tungan lä

der vid hans gom predika sia gamla lära om lan

dets välmåga stär det dock fast att landet ej för

mår bära några Ökade skattebördor

Håns Månsson frän Calmar Län trodde det väl

ha kunnat väntas med detta förslag till decharge

betänkandet förevarit Detta betänkande ansåg han

för öfrigt vittna mot dem Men äfven förutan

den ledning för omdömet som detta betänkande

lemnar hafva åtminstone en af de nu ifrågavarande

herrarnes åtgärder varit af sådan natur att de

tryckt den mest outplånliga stämpel på hans oskick

lighet och otjenlighet att innehafva det vigtiga råd

gifvarekallet Detta angick Hr von Hartmansdorffs

utöfvande af Hofkanslersembetet sä att ingen kunnat

tvifla om hans afsigt att så vidt honom varit möj

ligt försvära för nationen tillgodonjutandet af en

at dess dyrbaraste rättigheter nemligen tryckfri

keten Blodet på Stockholms gator och suckaine

inom rikets fästningar äro vittnen som ingalunda

kunna framkalla nägra känslor af tacksamhet frän

nationens sida och likväl räknar man pä Svenska

längmodigheten och tålsamheten ända derhän att

man öskar belöning af nationen åt en embetsman

som uppbjudit hela sin förmåga att göra sina era

betsatgärder rättvist förhatliga uti nationens ögon

Han bestred således bifall till det nu ifrågavarande

Kongl förslaget

Häruti instämde Johan Jakob Rutberg från Norr

bottens

Anders Nordmark frän Vesterbottens

Hans Hansson frän Götheborgs- och Bohus

Hans

Persson frän Gefleboigs

Olof Carlsson och Per

Hansson frän Wermlands Län Nils Jeppsson och

Lars Bengtsson från Skäne David Andersson från

Halland Jonas Andersson från Jönköpings- Erik

Marmén frän Upsala samt Olof Hansson och Jan

Andersson frän Westerås Län

Muntligen tillade Måns Månsson Intet skäl lin

nés hvarföre ven Hartmansdorff skulle få pension

då han ännu är arbetsför och kan förtjena sitt up

pehälle men skall han någon belöning hafva sä

önskade de skattdragande af Calmar Läns innevå

nare helst att fä lemna honom densamma in na

tura i afseende på hans opinion om skattejorden

Sida 8

Henrik Andersson från Örebro Län skriftligen

jemte en del af föregående skäl ingick han i en

deduktion först huruvida de båda StatsSekreterarne

▼oro berättigade till pension enär de icke emotta

git sina förtroende embeten under ringaste statens

förbindelse att dera pensionera innan föreskrifven

pensionsålder hvilken de icke uppnätt och \ie un

der tider innehafde betydlige löner fullkomligt

kunna anses motsvara den tjenst de gjort det all

männa och att de kunna sä mycket mindre ifrå

gakomma att ä indragningsstat uppföras som ifall

de haft Hans Maj :ts eget förtroende det måste an

tagas att de blifvit bibchällne i egenskap af före

dragande Statsråd och de utan detta förtroende

icke egt ringaste anspråk på en dylik belöning

Serskildt a Att Hr von Hartmansdorff visat sig sä

ringa akta grundlagens tydliga bud angående Räd

gifvare- och Föredragande-embetena att han så

som Statssekreterare pä stat emottagit förordnanden

till andra tjenster utöfvat i längre tid Landsliöf

dingebefattning och icke genom sin ålder är qva

lificerad till åtnjutande af pension Han har dess

utom enligt allmänna öfvertygelsen vallat riket sä

betydliga utgifter genom det sätt hvarpå han ge

nom sina åtgärder emot tryckfriheten närde det

allmänna missnöjet att han icke kan anses förtjent

af någon uppoffring ä nationens sida Hr Grips en

skilda anspråk att af Rikets Ständer åtnjuta ett

sädant bevis af välvilja syntes sä mycket mindre

kunna komma i betraktande som enligt hvad kändt

är genom Konstitutionsutskottets bilaga ingen af

Ronungens embetsmän till den grad som Hr Grip

sökt att stifta splittring emellan Konungen och Ri

kets Ständer genom förtydandet af Iiikets Ständers

ord angående Krigskollegii presidentlönens indra

gande såsom hade Ständerna åsyftat inskränkning

i Konungens prerogativ m m

Nils Persson från Örebro län då de begge Stats

Sekreterarne Grip och von Hartmansdorff icke nöd

sakats nedlägga sina befattningar till följd af nå

got sädant förhållande som omtalas i 3S § Rege

ringsformen i lmljken händelse de bordt vid sina

löner och öfrige tjensten åtföljande förmåner bibe

hållas ocb jag icke kan öfvertygas att de uti sitt

handlingssätt alltid iakttagit rikets sannskyldiga bä

sta så kan jag icke höja min röst för bifall af hvad

uti den Kongl skrifvelsen blifvit ät dem föreslaget

Bengt Gudmundsson frän Halland Åter hafva

Ständerne fatt emottaga en Kongl skrifvelse o in

nya anslag och det till personer hvilkas förhäl

lande är tillräckligt kändt för att jag här skulle

behöfva vidlyftigt relatera detsamma Det är nog

att Grip med sin kontrasignation samtyckt till ett

kreditivs användande för andra ändamäl än Stän

derna bestämt och att von Hartmansdorff vållat

det ryktbara tryckfrihetsåtalet som haft till följd

att menniskoblod flutit och att en beklagansvärd

fänge ännu suckar inom fästningens murar Dessa

företeelser glömmer den svenske medborgaren ej sä

lätt och innan sådant skelt samt bemälde herrar

rättfärdigat sig i förenämnde och många andra hän

seenden bör någon pension för dem ej komma

fråga Ja om de än kunna undgå den juridiska

ansvarigheten står dock den moraliska qvar och

jag skulle illa uppfylla mitt kall såsom represen

tant om jag samtyckte till någon pension serdeles

åt Hr von Hartmansdorff Jag förenar mig såle

des med dem som talat för afslag å hvad den

Kongl skrifvelsen innehåller dock skulle jag vilja

medgifva pensicn ät Hr von HartLnansdorff med

•a :ne vilkor det ena att han aldrig mera fing

träde i statens tjenst och det andra att han hä

danefter icke vistades på svensk jord

Anders Trysén från Östergöthland skriftligen

yttrade sig först öfver frågan huruvida den nya

regleringen gjort det nödvändigt för ifrågavarand

herrar att afgå hvilket han besvarade nekande dä

de föredragande Statsråden hafva nästan samma be

fattningar Hade åter desse herrar förnummit att de

på sin plats ej handlade i folkets intresse och

sådan anledning ej kunde eller vågade bibehålla sig

i den verksamhetskrets de innehade hvilken icke

genom den vidtagna tjenstregleringen är förändrad

endast för den ena till hälften förminskad

sä bor

de de såsom ännu ägande full arbetsförmåga med

förutsatt god vilja att gagna sitt fosterland ick

fiökt att bibehålla en lön hvarför de ingen nytta

kunna åstadkomma utan afvaktat uppfyllandet af

det löfte den nådiga skrifvelsen gifver att framde

les erhålla tjenster eller ernbeten som till inkom

ster äro jemförliga med dem de innehaft eller till

och med dem öfverstigande

Pttter Claesson från Elfsborgs län det synes mig

olämpligt att bevilja pension ät herrar Grip oel

von Hartmansdorff innan de rättfärdigat sig i af

seende på de anmärkningar Konstitutionsutskottet

mot dem gjort Hr von Hartmansdorff serskildt

vill jag låta vederfaras samma rättvisa som han

gjort de skattdragande och huru stor hans belö

ning då blifver må lian sjelf döma Jag vill er

inra honom om bibelspråket Allt det J viljen att

menniskorna skola göra eder det gören J ock dem

Henrik Hansson frän Elfsborgs län Efter de fö

respeglingar och vitsord ständsbröderne lemnat

herrar Grip och von Hartmansdorff anser jag dem

icke ens hafva förtjent sina hittills innehafde lö

neförmåner ännu mindre någon pension

Gustaf Pettersson frän Östergöthland skriftligt

yttrade sig i starka och bittra termer emok Hr

Von Hartmansdorffs ombyte af åsigter och handlings

sätt ifrån 1823 års riksdag och till några är deref

ter och lade honom serskildt till last att han

förändrat ett justcradt Statsrådets protokoll hvar

för han blifvit anklagad af en ProtokollsSekreterare

inom sin egen expedition som sedermera icke fatt

vara i aktiv tjenstgöring och hvars välfärd derige

nom blifvit förspild Detta mals slutliga afgöran

de bade likväl alldeles afstannat Han öfvergick

vidare till det obehag han säsom Hof-kaosier för

orsakat Kongl Maj :t genom sin förföljelse mot

pressen i allmänhet uti alldeles oträngda mål och

synnerhet då han som det allmänt berättas emot

Hans Kongl Maj :ts högre tänkesätt och ädlare bö

jelse genom öfvcrtalande förmådde honom tilläta

den illa beräknade anklagelsen mot Crusenstolp

den han icke som han bordt anklagat för de

mångfalldiga smädelser genom hvilka denne förbru

tit sig mot Hans Kongl Maj :ts höga person utan

för en princip genom hvars bestraffande Hr von

Hartmansdorff trodde sig kunna stöta tryckfriheten

och sjelf blifva herrskare öfver den fria tankan ocb

yttranderätten Han handlade uppenbarligen ej af

kärlek eller vördnad för sin konung utan för sig

sjelf Han är i sanning «nsam skuld till all den

förtret och bekymmer som denna tilldragelse för

orsakat konungen till de offentliga kostnader den

åbragt staten och pä hvilken skulle ansvaret falla

för de oskyldiges blod som flutit om icke pä Hr

von Hartmansdorff ifall den sannskyldige upphofs

mannen skulle straffas Huru litet han kunde sät

ta gräns för sin illvilja huru litet han var invigd

i sunda stats- och religionsprinciper röjde han på

det mest eklatanta sätt i den sa *slösa anklagelsen

mot Östgölha Correspondenten då han uppträdde i

formen af Guds ombud liksom Gud haft behof af

von Hartmansdorff till försvarandet af sin allmakt

Sedan han pä sädant sätt skött sitt vigtiga kall

att han btredt ensidiga våldsamma och j blodi

ga uppträden å ena sidau och

1 den andra blott

ställt embetet för nationens åtlöje aflägsnades han

från denna maktpåliggande beställning som i san

ning fordrade en klokare statsman och blef tillför

ordnad Landshöfding i Calmare län Om han mot

sin önskan blifvit fran denna befattning återkallad

eller han fruktande att der icke kunna längre bi

behålla sig sjelfvillifit äfstått derifrån för att hos

Riksens Ständer erhålla det betydliga anslaget af

4000 Rdr Bko för att i sina bästa år kunna mak

ligt och beqvämligt Pa statens bekostnad tillbringa

det öfriga af sin lefnad lemnade talarej derhän

lig

ef t

lit

fin

pä

men det öfverlemnade lian åt Hedervärda Ståndets

betänkande att hvarje redbar medborgares allvar

liga besinnande om desse bedrifter förtjena en så

dan belöning som Hr v Hartmansdorff så förmätit

ef ter sträfvar eller tilläfventyrs en annan af olika

beskaffenhet — livad Statssekreteraren Hr Carl

Gabriel Grip beträffar sä innehåller Konstitutions

Utskottets betänkande så uppenbara bevis att han

under sin förvaltning af Statssekreteraresysslan så

litet iakttagit hvad Grundlagen och rikets öfriga

laga stadgar bjuda utan tvertom sä ofta handlat

mot deras anda och uppenbara mening och rätta in

nehåll att han ingalunda gjort sig förtjent af den

begärta pensionen För öfrigt då Kongl» Maj :t ej

funnit för godt att använda honom annorstädes sä

finner han ej skäl för Ständerna att visa honom

större välvilja

Hans Jansson från Elfsborgs län åberopade sitt

yttrande om pensioncrnc för Herrar f d Stats-Rå

den Friherre Åkerhjelm och Grefve Härd hvilket

yttrande han ansåg jemväl tala för afslag å de så kal

lade löneersättningarue till nu ifrågavarande Her

rar f d Stats-Sekreterare samt tillade »Jag kan

dessutom icke underlåta att fästa uppmärksamheten

pä den Nemesis som 1111 träffat Herr von Ilart-

mansdorff dä han hvilken i egenskap af Hof

Kanslers beständigt indrog tidningar och deribland

ej mindre än 5 pä en enda dag nu sjelf är på vä

gen att komma på indragningsstat .» Äfven hade

tal funnit besynnerligt att pä sätt den Kongl

Skrifvelsen utvisar Stats-Kontoret fått befallning

att >ä förhand utbetala de i fråga ställde medlen För

sin del kunde han ej inse att lagstiftaren haft an

nan mening med 106 och 107 §§ Regeringsformen

än att de Rådgifvare som kännas skyldige att mi

ta sina embeten eller ersätta staten ådragne för

luster äfven äro ovärdige att 1 statens tjenst vidare

nyttjas men blifva sädane uppförde på indragnings

stat sä komma de möjligen äter i tjensteutöfning

Att Herrar Grip och von Hartmansdorff icke väl

uppfyllt sine kall böra de sjelfve erkänna

Med Hans Jansson förenade sig l )avid Andersson

frän Hallands län Gustaf Bernhard Appelqvist fr

Blekinge Lars Rasmusson och Hans Hansson från

Götheborgs och Bohus län Per Hansson Magnus

Persson och Magnus Fryckberg från Wermland

Lars Boelhius och Erik Andersson från Störa Kop

parbergs län Anders Larsson frän Upsala län Hå

kan Nilsson och Lars Bengtsson från Skåne med

ånga flere af ståndets medlemmar

Sven Heurlin »En värd talare har påkallat en

meritlista angående Herrar Grip och von Hart

mansdorff Enligt min tanka kan någon förtjenst

fullare meritli .sta ej finnas än den som grundad

pä facta och af representanter för Svenska folket

upprättad nu kommer att åtfölja remissen af den

Kongl skrifvelsen till Stats-Utskottet Skulle nå

gon gratifikation tilldelas Herr von Hartmansdorff

borde innan den kommer honom tillgodo af

drag deraf först ske för de begge kostnader Sven

ska folket måst vidkännas för den sammandragning

af trupper till Stockholm som år i838 egt rum

Hvad sedermera blifver öfrigt må tillerkännas ho

nom såsom ersättning i och för ådagalagde makt

missbruk .»

Med Heurlin förenade sig Anders Jonsson från

Okna i Östergöthland

Johannes Andersson från Skaraborgs län skrift

ligt Plan ville ej tolka de ifrågavarande Herrar

nes efter hans med fleres förmenande mot Svenska

gä

folket visade förhatliga och försåtliga förfarande I

med dess fri- och rättigheter och skattebördor Han

skulle derföre stadna ganska kort uti hjertligaste väl

nelser öfver deras visade nit och skicklighet och

bestred på det högsta den nådiga propositionen un

der hvad sken och benämning den än må komma

och kunde ej annat än anse den som ett gäckeri

med Rikets Ständer

Johan Lundberg från Norrbottens län instämde

med Hans Jansson

Petter Gabrielsson från Kronobergs län ville blott

erinra att Herr v Hartmansdorff är densamme som

ifrån att vara en ifrig försvarare af folkets rättig

heter blifvit en lika ihärdig kämpe mot snart sagdt

hvarje folkets anspråk på mildring i tryckande skat

tebördor hvarje dess önskan om en bättre sakernas

ordning som i sin egenskap af Hof-Kansler visa

de sig säsom en yttranderättens bestämde vedersa

kare som betitlat nationens allmänna klagan med

det hånande uttrycket »medgångens öfvermod» som

velat ställa hela Svenska Bonde-Ståndet å en tills

vidare fot göra dem till ett slags legodrängar ät

staten i det han förklarat dem endast såsom kro

nans arrendatorer bisitta den jord de innehafva som

— — — men han tröttnade att upprepa hvad

hela Ståndet utan tvifvel förut kände och hvarom

äkert ingen Svensk man är okunnig samt in

kränkte sig till att på dessa och öfriga skäl pä

det kraftigaste yrka afslag

till ingen har rätt

icke sin

ansvarighet verkl

!må skyla

stälet Denna

ra sig till protoko

om den allena styr

ställa derigenom hö

Grund

kraftiga föreställn

gia kontrasignation

tesluta ifrågavaran

ogillas

Johan Fredrik

någon skulle tvek

förslag hvilket h

lade Af Grundl

till ing

icke sin

Skaraborgs Län att de änsågo organisationen af

dessa Departementer kunna ske med det redan för

handen varande anslaget utan förhöjning helst i

anseende till de idkeligen ökade Statsutgifterna all

rimlig sparsamhet mäste iakttagas hvadan de be

gärde återremiss af denna punkt

— Nils Persson

frän Örebro Län upplyste att dä denna fräga fö

revar i StalsU tskottet förebragte man det skäl att

derest ej det ökade anslaget bifölles finge man ansvari

skylla sig sjelf för det dröjsmål med ärendernas be

!må sk

handling hvilket skulle blifva en följd af tjenste- stälet

mannapersonalens otillräckliga antal Bondestån

dets ledamöter i Utskottet voro derstädes af samma

tanka som Hans Jansson och von Zweigbergk nu

yttrat men stannade bland minoriteten Yrkade

äterremisss hvilket äfven bifölls

Vid 5 :dje punkten angående anslag till en yt

terligare ProtokollsSekreterarelön inom Ecklesia

stik-Departementet yttrade Lians Jansson frän

Elfsborgs Län att lian ansåg det af Utskottet fö

reburna skäl för tillstyrkande af ifrågavarande arf

vode alltför klent nemligen «att de förändringar

«uti kommunallagarne fattigvårdslagstiftningen m

«m hvarom förslag vid denna Riksdag äro pä

tändernas pröfning beroende om de antagas mä

«ste åstadkomma en ej ringa tillökning uti Eckle

«siastik-Departementets göromål .» Efter all san

nolikhet yttrade Tal komma dessa förändringar

icke att sättas i verkställighet förr än efter ännu

ett decenium och det tyckes derföre vara förtidigt

att af denna anledning redan anslå ett nytt tjen

stemannarivode Sedan flera ledamöter yttrat sig

samma syftning återremitterades denna punkt

Äfven den :de punkten återremitterades sedan

Bans Jansson från Elfsborgs Län Nils Persson

frän Södermanland m fl yttrat det de ansägo åter

remiss säsom en följd af hvad inom Ståndet redan

blifvit yttradt vid föregående punkter Öfrige delar

af Utlåtandet biföllos

ra sig

om den

ställa de

Konstitutionsutskottets memorial N .o 18 med för

slag till borttagande af ordet (allena» samt ordet

kraftig

gia kon

tesluta

ogillas

Joha

någon

förslag

lade

eger r

en end

skatter

ligtvis

absolut

en mä

faldig

gifva s

ders G

And

att en

det s

gering

tvekad

Utsko

Ben

med f

nande

på si

Konun

ger u

dition

kontra

exemp

andra

«frälse eller ofrälse» ur 4 § Regeringsformen

Följande hade ordet

Hans Jansson från Elfsborgs Län åberopade de

motiver Utskottet anfört och erinrade huruledes

frågan om (allenastyrandel» en längre tid utan

skäl varit ett tvisteämne emellan olik» politiska o

pinioner Talaren fortfor Jag sade (Utan skäl ;»

ty läser man 4 § Regeringsformen till slut sä finner

hvar och en den inskränkning hvilken lagstiftaren

sjelf gifvit ät ordet (allena» dä han tillsatt orden

apa det sätt denna Regeringsform /öreskrifver ,»

samt dä föreskrifter meddelas om StatsRädei och

dess funktioner äfvensom i det följande 0111 före

dragande med deras skyldighet att kontrasignera

eller vägra kontrasignation utan hvilken sistnämn

de ingen från Konungen utgående expedition och

befallning utom i kommandomål är gällande sä

som Regeringsformens 38 § föreskrifver Härutaf

synes att ordet (allena» uti nämnde 4 § är all

skylt

icke

den

makt

veckla

nunge

mer a

frän

taga d

9 Jj

Grund

öfvert

från

visser

ragraf

för d

ordet

flödig

fattar

ger i

Jönsso

icke

des ä

(allen

na li

deles öfverflödigt samt endast utgör ett trätofrö

Utskottet har derföre till förekommande af all

tvist och möjligen äfven tvetydighet föreslagit det

ta ords borttagande hvarigenom ingalunda någon

inskränkning sker i Konungens höga prerogativ e-

när 9 § Regeringsformen tydeligen förbehåller Hansj ^ct

Maj

.t rättigheten att (allena besluta» Hvad se-

e„er

dermera vidkom borttagande af orden (frälse «jk (n

ofrälse» åberopade lal Utsk :s yttrande deL Ut-

audei

e I skottet lifligt önskar att se späreu af misstroende

n emellan frälse och ofrälse svenske män försvinna

utur Grundlagarne hvarjemte Utskottet förklarat

h sjg anse frågan 0111 frälse- och ofrälsemäns ömsesi-

anspråk på rikets tjenster genom Regerings-

ät

ör

att

ån

ger

om G

hvarje

dereft

på m

Riksm

Hen

medgi

i en G

och m

styra

yrkat

Str

uti 4

uppgi

ras å

le jag

min r

va oss

står

§§ R

sens

Febr

och K

krafti

ledes

par m

cip m

ändra

ket t

de fi

slut

rings

konse

min

parag

(fräls

dock

dring

derem

Sve

sist f

dag

diga anspråk pa

formens 28 § fullkomligen afgjord att någon

särskild erinran derom icke i 4 § erfordras helst

allmänna tänkesättet i detta afseende med hvarje

dag gör sig mer gällande och erbjuder den ofrälse

förtjensten en säkerhet större än hvarje tillägg som

i Grundlagarne kan göras till 28 § :s klara stadgan

de Dessa skäl syntes Talaren vara så ovedersäg

ligt riktiga att han icke kunde annat än pä det

högsta tillstyrka det Ståndet måtte godkänna fö

revarande förslag till grundlagsenlig behandling af

kommande Ständer

— Nils Strindlund från We

ter Norrlands Län om vi nu skulle skrifva en helt

och hållet ny Grundlag sä gjorde det visserligen

ingen ting till saken derest ordet (allena» i 4 §

bibebölles eller icke när det stär qvar i 6 g ty

hvar och en tänkande menniska som läser 4 § till

slut finner att detta ord ingalunda innebär någon

tvetydighet Sedan berörde § nu öfver 30 år haft

en sådan ordalydelse så mäste i hvarje konstitu

tionelt samhälle man hafva sä mycken aktning för

Grundlagarne att man icke deruti gör några än

dringar i andra fall än då sådane äro nödvändiga

samt således icke uti oträngde mål Detsamma gäl

ler om borttagande af orden xfrälse eller ofrälse»

hvilkas insättande uti denna paragraf såsom hvar

man vet har en historisk anledning och genom

hvilka ord skicklige ofrälsemäns rätt är bevarad

äfven till rikets högsta embeten Så länge ej skil

naden emellan frälse och ofrälse män i alla öfriga

hänseenden borttages synes det alldeles öfverflö

digt att borttaga ifrågavarande ord Skulle genom

försvinnande af ordet «allena» uti förevarande 4 :de

paragraf någon framtida inskränkning uti Konun

gamakten åsyftas så är det hvarje svensk medbor

gares pligt att af all sin förmåga i tid motarbeta

en sådan syftning Historien lärer oss huruledes

bördsaristokratien och mångväldet gå paralellt med

en försvagad konungamakt Jag behöfver blott näm

na den sä kallade frihetstiden och jag är öfver ty-

gad att hvarje redlig Svensk skall vid ätankan I "I

derpå bedja Gud bevara sig fran återkomsten af

ett Herrevälde

Dawid Andersson från Halland erinrade alt

Kongl Maj :t i propositionen om försvinnande al

Ide 2 rösterna i Högsta Domstolen såsom skäl bland

'annat anfört att massan af folket icke skulle upp

fatta det förhållande att Konungen i Högsta Dom

stolen dömer öfver brottslingen efter lag men i

Statsrådet gifver densamma nåd Den princip som

ligger till grund för bibehållandet af ordet tallena»

i 4 § syntes Talaren stä i strid mot den i nämn

de proposition yttrade åsigt enligt hvilken Hans

Maj :t önskar blifva (jvitt nämnde 2 röster Tal

ville derföre med tillämpning af samma åsigt pä

lörsö

Kons

följd

känn

liga

ett o

försl

skrän

som

liga

i 4

höflig

derem

förevarande fall gå Hans Maj :ts önskan till mötes nUlI1I

I I- <1 il n Msrliirii <rn /l L- nnnnrl A or K nncf ifnfinnc

och yrkade derföre godkännande af Konstitutions

Utskottets förslag

Hils Persson från Södermanland förklarade att

derest ej ordet «allena» uti förevarande paragraf

gifvit anledning till hvarjehanda misstydning skul

le han icke velat tillstyrka detsammas borttagande

Men fortfor Tal som en af de förnämsta egenska

perna i en Grundlag är tydlighet samt undvikan

de af alla öfverllödsord och dä orden «allena sty

ra» ingalunda kunna anses lämpliga i ett konstitu- ,ya

tionelt ett inskränkt monarkiskt simhällsfördra-

hvilk

tiver

Nils

som

icke

4 §

ten

simuausiorarag et t

Konungens pligt att styra med Rads rade och

icke utfärda andra vederbörligen kontrasignerade a

expeditioner och befallningar är tydligen bestämd

förra

der

fästa

ra»

fastän högstdensamme äger ensamt beslutande rät

ten så hade han ej trott att någon inom vårt

Ständ skulle sätta sig emot Utskottets väl grunda

de förslag Med Hans Jjnsson och Nils Persson in

stämde ett betydligt antal af Ståndets ledamöter

— Petter Persson från Jönköpings län och Nils

Persson från Örebro län tillstyrkte betänkandet

Hans Jansson från .Elfsborgs Län Det hade blif

vit yttradt att ingen misstydning rimligtvis bör

kunna äga rum af 4 § då den med uppmärksam

het läses till slut Han bad dock fa fästa upp

märksamhet uppå att enligt vårt konstitutionella

samhällsskick Konungen är fredad fran all åtal

men hans Rådgifvare äro deremot ansvarige Nu

händer ofta

att rädgifvarne ratt och slätt reserve¬

der

sipr e

fälli

nästa

N :o

ill ihä

ra sig till protokollet och dymedelst skyla sig bak

om den allena styrande Konungens makt samt blott

ställa derigenom högstdensamme för ett klander hvar-

Rädi

r rätt

Rädgifvarne uppfylla derigenom

Grundlagen föreskrifna pligt att göra

ställifdd

ansvarighet verkl

må skyla

stälet Denna

gskrifna pligt att göra

kraftiga föreställningar samt föredraganden att vä

gia kontrasignation Ändamålet med attfrån4§ u

tesluta ifrågavarande ord ur att göra mir .istrarnes

— att förekomma det de ej

ba ^om och sålunda blottställa Maje

syftning torde ej kunna med skäl

ogillas

Johan Fredrik Dahllöf hade svårligen trött det

någon skulle tveka att antaga ett sä välgrundadt

förslag hvilket han för sin del till alla delar 2il

lade Af Grundlagen känna vi att Konungen icke

eger rätt att allena utan kontrasignation utfärda

en enda författning

— icke äger rätt att pålägga

skatter o s v Derföre bör väl detta ord ej rim

ligtvis stä qvar Det gifver endast yttrade Tal

absolutismens förfäktare tillfälle att framkomma med

en mängd förvända satser hvarigenom mången en

faldig förvillas och hvarpå de servila tidningarn

gifva ständiga prof Med Dahllöf förenade sig An

ders Göransson från Störa Kopparbergs Lan

Anders Andersson frän Skaraborgs län yttrade

att enär ordet (tallena» står qvar i Grundlagen pä

det ställe der det bör stå nemligen uti 9 § Re

geringsformen samt är alldeles öfverflödigt uti 4

tvekade han ej för sin del att gilla Konstitutions

Utskottets ifrågavarande förslag

Bengt Gudmundsson frän Halland ansåg i likhet

med föregående talare som yttrat sig för godkän

nande af förstaget orden «allena styra» icke vara

på sin plats i en Grundlag som löreskrifver att

Konungen skall styra med Räds råde samt icke ä

ger utoiu i kommandomål att utfärda någon expe

dition hvilken icke är af vederbörande föredragande

kontrasignerad Vi äga yttrade Tal mera än ett

exempel dä Rädgifvarne uti frågor hvarom af den

andra Statsmakten anmärkningar blifvit gjorda

skylt sig bakom Konungens Majestät Vi sakna

icke eller exempel derpå att man velat tyda or

den (allena Styra» så som innefattade de en envålds

makt Under åberopande af de motiver Utsk ut

vecklat yrkade han bifall till förslaget helst Ko

nungens höga prerogativ derigenom ingalunda kom

mer att lida någon minskning

— Anders Nilsson

frän Östergöthland trodde ingen fara vid att an

taga detta förslag enär ordet (allena» står qvar i

9 Jj Anse nästkommande Ständer vådligt att till

Grundlagsbud upphöja detta förslag sa var talaren

öfvertygad det de icke göra det

— Lars Larsson

från Elfsborgs län uti 4 § Regeringsformen stä

visserligen orden '■ '■allena styra» men i öfrige pa

ragrafer af samma Grundlag äro modifikationerna

för detta styrande tydligen bestämda Således är

ordet (allena» i 4 § om än oskadligt dock öfver

flödigt hvadan och då ifräga ställde förslag inne

fattar ett lika oskadligt förtydligande jag icke dra

ger i betänkande att biträda detsamma

— Petter

Jönsson frän Jönköpings län mig förefaller som det

icke är utan just genom beslut riket styres Såle

des äro orden <lallena styra» uti 4 § samt orden

(allena besluta» uti 9 § alldeles synonyma och kun

na likaväl stä qvar pä det ena Som pä det andra

sj ^ct

AnUneeu ordk «allena» finnes uti 4 §

e„er ick tömmer derigenom ingen vada l .vai

«jk (n för dcn ena ei |cr andra Matsmakten Det är

audeies likgiltigt och vi tviste bär som man sä

om pifvens skägg Förvetenheten att ska

ger

om Grundlagen dä det ej behöfs medförer ofta

hvarjehanda olägenheter Stundom finner man straxt

derefter det man ej handlat sä rätt Vi hafva här

på måhända ett färskt exempel vid innevarande

Riksmöte För min del ogillar jag förslaget

Henrik Andersson från Örebro län det torde väl

medgifvas af en och hvar dels att öfverflödige ord

i en Grundlag jemväl äro onödige dels att det till

och med är omöjligt för Kongl Maj :t att allena

styra riket hvadan jag instämmer med dem som

yrkat förslagets godkännande

Strindlund Om bibehållandet af ordet (allena»

uti 4 § Regeringsformen skulle medföra den här

uppgifna våda alt ministrarnes ansvarighet förde

ras ål Konungen gifna råd blefve om intet sä skul

le jag visserligen icke ett ögonblick tveka att gifva

min röst till borttagande af detta ord men vi haf

va oss alltförväl bekant att autingen ordet (allena»

står qvar i 4 § eller icke sä äro 9 ,i8 och 10 (5

§§ Regeringsformen samt Kongl Maj :ts oeh Rik

sens btänders fastställde Ansvarighetslag den 10

Febr 1810 för Statsrådets ledamöter föredragande

och Konungens Rådgifvare i kommandomål lika

kraftiga och gällande Den uppgifna vådan är så

ledes en förespegling utan all grund Jag åbero

par mitt förra yttrande och yrkar det den prin

cip mä hållas i helgd att Grundlagen icke bör för

ändras och lappas utan behof hvilket här så myc

ket tydligare skulle inträffa som en hvar tänkan

de finner att Rikets styrelse består just i de be

slut som Konungen allena fattar enligt 9 § Rege

ringsformen och icke i de raisonnementer som 1

konseljen kunna förefalla Dä jag sålunda yttrat

min öfvertygelse att borttagandet ur förevarande

paragraf sä väl af ordet (allena» som af orden

(frälse eller ofrälse» tjenar till ingenting får jag

dock förklara att om Ståndet önskar denna förän

dring har jag för min del visserligen ingenting

deremot

Sven Heurlin från Kronoborgs län Under de

sist förflutna fem åren äfvensom under denna riks

dag har man mer än någonsin sett huruledes l ^o

Rådgifvare sökt dölja sina grundlagsvidri-

n I "It ^rd ^r

under aUenastyrandets mantel

Detta

af t .nit förnyas vid den af

a»

pä

lörsök kommer troligen att

Konstitutions-Utskottet nu beslutade Riksrätt och

följden deraf blir utan tvifvel att Rädgifvarne fri

kännas frän ansvar för de af dem tillstyrkta olag

liga beslut Ett sädant förhällande synes innebära

ett o i i tigt skäl för oss att godkänna ifrågavarande

förslå hvilket så mycket mindre kan leda till in

skränkning i den andra statsmaktens prerogativ

som c § Regeringsformen oförändrad qvarstår

Bengt Gudmundsson I anledning af hvad åtskil

liga yttrat ville han uttrycka ait ordet «allena»

i 4 S visserligen är oskadligt men ingalunda be

höfligt enär 9 § qvarstår oförändrad Ville man

deremot borttaga orden (allena besluta» uti sist-

s nUlI1I1 (le § sä

skulle derigenom ske en vädlig och

c o 1 t

u- ,ya

lunda åsyftad inskränkning i Konungamakten

hvilken deremot hibehålies vid alla sina preroga

tiver äfven om ordet aallena» ur 4 § försvinner —

Nils Persson från Södermanland De lä ledamöter

som yttrat »ig mot förslagets godkännande halva

icke gittat visa behöfligheten af ol 'drt tallena» i

4 § Regeringsformen eller vadan föi konungamak

ten om detta ord från nämnde paragrat borttoges

i q § (jvnrstår ej eller mäktat vederlägga

som blifvit ytradt om det egentliga och för

samhällsfördrag främmande

g et tonstitutioDclt samhatlstorclrag främmande uti

ord (jts bibehållande Jag fortfar derföre i mitt

de a att förslaget måtte gillas — Ha

■

Elfsborgs iäD »med åberopande

förra yttrande

Hans Jam

at mitt

vill jag nu endast i s

törsta korthet

fästa uppmärksamhet derpå att orden «alUna sty

ra» uti 4 S

äro tillämplige på alla regeringsären-

ör

der men orden (allena besluta» uti o § hänföra

sipr endast

till det särskilda fall hvarom för tlll

fällit är fraga i Rådskammaren »

Betänkandet bifölls till vidare behandling yid

nästa riksdag

Jemväl godkände Ståndet Konst

Utsk :s förslag

NN :o a i

Plenum d 8 Aug e m

STATSREGLERINGEN

Allm Indragningsstaten (Stats Utsk Utl :n N :o

63 och 219

Yid lista punkten åberopade Ståndet sitt beslut

öfver StatsUtskottets Utlåtande N :o 40 och iq3 an

gående andra Hufvudtitein

2 :dra punkten bifölls mot en reservation af Hans

Jansson framställande den farhågan att den ökade

inkomstens för Professor Cederschöld öfverflyttan

de pä indragningsstaten kur .de vålla alltför öfver

drifven pensionering för staten i framtiden

Vid Z :dje punkten angående anslag till Veten

skapsAkademien vidblef Ståndet sitt förra beslut

6 .te punkten om anslag för Hr Selander bifölls

med den förändring att 200 Rdr må utgå till ho

nom

Vid 11 .te punkten åberopades Ståndets vid Ut

låtandet N :o 218 angående regleringen af Riksstatens

tionde Hufvudtitel i ämnet fattade beslut

12 :te punkten bifölls med de förändringar Utlå

tandet N .o 2i9 innehåller

17 :de punkten afslogs

Med 26 :te punkten och med afseende derpå att

Ståndet vid pröfning af 9 :de punkten uti Stats

utskottets Utlåtande N :o 40 redan afslagit ifråga

ställd tillökning af 400 Rdr å indragningsstat för

den ledamot som inom Statskontoret föredrager ma

gazinsärenderne fann Ståndet nu för godt bifalla

att pä sätt Utskottet tillstyrkt Magazinskontorets

nuvarande tjcnstemannaaflöning mä än vidare å all

männa indragningsstaten utgå

I afseende på öfrige punkter vidblef Ståndet dess

fattade beslut vid handläggningen af Uti N :o 63

Mot Ståndets beslut öfver 29 punkten angående

nummerlotteriet reserverade sig Hans Jansson och

yttrade »Staten har aldrig åtagit sig att garantera

Nummerlotteriets Direktion och tjenstemäns pensio

ner eller att de i all deras tid skulle innehafva

lönerna De tillsättas utan förslag utan att åda

galägga kunskapsprof utan alla andra de omstän

digheter som göra ett annat förhållande vanligt

med statens tjenstemän

Om löneregleringen för Slals-DeparUments-Escpc

ditionerna (StatsUtsk Uti N :o 11 5 Detta ut

låtande blef punktvis föredraget

Vid 1 :sta punkten angående aflöiungsstaten för

Justitie-Departementets Expeditioner yttrade sig

Fredrik ton Zweigbergk Hans Jansson Nils Pers

son frän Öiebro Län och John Olsson frän Gefle

borgs Län hvilka åberopade Hr Schartaus vid be

tänkandet fogade reservation och sedan flera leda

möter med dem instämt och upplyst blifvit att

Ståndets ledamöter inom Utskottet stadnat i mi

noriteten återremitterades denna punkt

Vid 2 :dra punkten angående de föreslagna nya

staterne för Landt- och Sjöförsvars-Departementens

Expeditioner yttrade så väl Hans Jansson från

Elfsborgs Län som Fredrik von Zweigbergk från

l godkände Ståndet Kon

'io och 21 samt Utsk :s mem N :o a i

STOCKHOLM bo»

HiE \TA

Lilla Nygata» »fl • *» K® *1 Po» 'ha»et

Aftonbladet Lördagen den 5 September 1840

Maskininläst version av Aftonbladet - Lördagen den 5 September 1840

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4

Sida 5

Sida 6

Sida 7

Sida 8