Aftonbladet 1840-09-21

Sida 1

M 219

Måndagen

DET TJUGONDEFÖRSTA

1840

den 21 Sept

»riset i Stockholm för beit år 10 Rdr S2 sk iör haift 8 Rdr SS sk tre månader 5 adr ISsnko X .öäa Kamror 2 sk Bsako Prenumeration och Utdelning i Bladets Kontor vid Stads-Smedjegatan l f d Zetr ^ei Bod rid

Österlånggatsa i Kryddboden i hörnet af Drottning- och Fred .igatorne i Bromaks liod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd i Björi .ings vid Kongsbacken i Eissexs i hörnet af Regeringsgatan och Jakobs gränd

i Lisdrotbs vid Norrlandsgatan i Wallbergs i haset Nr 26 vid Nybrohamnen i S G Lagervali .s Enkas vid Storgttan å Ladugårdslandet i F Bastmans i huset Nr 9 i hörnet af Horns- och Repslagaregatorne å Söder

i Nybergs vid Gölbgatan samt i huset Nr 61 vid Roda Slmsgatan ANNOSSEii cstoitagas eti-Jsst i fijrstnäsnnde Kontor till 2 sk Banko raden Utdelning kl 6 eftermiddagen

Meteor Obs Den 18 September 11 2 e .m Barom

25 ,57 12 gr varmt V- strömoln K .I t e m

Barom 25 ,64 7 Kr- l >l 'dt V klart

— Den 19 Sept

11 6 f .m Barom 25 ,70 3 V2 gr blidt klart samt

dimma

TIDNINGENS INNEHÅLL DEN FÖRFLUT

NA VECKAN

Kändagen den 14 Sept RIKSDAGEN Utskottsbe

tänkandes Prestc-Slåndet Utrifces nyheter Frankrike

Spanien Tyskland Ryssland Cirkassien Orienten Dis

kussionen pä Riddarhuset sistl Lördag I anl sf Ilr

Marks von Wiirtenbergs anförande i tullfrågan Rätte

gångs- och Polissaker BLANDADE ÄMNEN

Tisdagen den 15 Sept Utrikes nyheter frän Frank

rike Tyskland Holland Italien Ciriasslen RIKSDAGEN

Bonde-Ståndet STOCKHOLM Stats-Rådskostsbinsiioner

Th Morsings död Frihet och jeaonlikhet Litteratur

Morianen Frejas resa LANDSORTSNYHETER

Onsdagen den 16 Sept RIKSDAGEN Bonde-St :t

STOCKHOLM Prosten Wieselgrens nykterbetsial i hut

vudstaden Bidrag till Korrektionsinrätlningarnas historia

Yttrande af Hr A Ribbing Upplysning af en delafStats

Utsk :s Ledamöter i afs på dröjsmålet med Inkomslbetän

kaodet Hvad är en tourist (korrespondensartikel Gref

ve Wedel Jarlsbergs död Botthandelsbdlletin HrSchU

lers konsert En tonslnäii-eremit LANDSORTSNYHE

TER BLANDADE ÄMNEN Rubensfesten i Antwerpen

Rösten från Ruinen P .S Dsgens p 'ena i Riksstånden

Thorsdag en den 17 Sept Utrikes nyheter från

Frankrike Spanien Tyskland Ryssland Orienten Dan

mark Litet mera om den gula boken Om möjligheten

af riksdagens afblåsning Oa tiden mellan riksdagarna

Prosten Wieselgrens afresa Om Grosihandl Th Morsings

död Djurgårdstheatern Ytterligare osa kreaiursauktio

nen i Nordmarks härad Reklamation från Borstfabrikan

ten Jansson 1 Uddevalla

Fredagen den 18 Sept RIKSDAGEN Preste Slån

det Utrikes nyheter fiån Foitugal Spanien England

Tyskland Polen Orienten Ny toiagslBxa fSr Cirlskrona

Div smärre notiser för dagen Upplysningar nf Hr P I

Janse 1 afs på Hr Ljljevalchs spaniiaåisund ?ättuing«r i

de norra Länen Exempel på svårigheten att ,fä en Jary

tillsammans Något om kyrkomusiken Rättegångs-och

Polissaker LANDSORTSNYHETEH

L ö r da g e n d $9 Sept RIKSDAGEN Om Lagslift

ning för Kommunaistyrelse af Gr D Frölich Lön &r det

mödan att tvista om skråväsende Är vår tidningslitte

ratur i åtnjutande af en makalös Tryckfrihet (ur ett

Danskt blad Hvad är en tourist Om extra regleringen

Frändskapen mellan den verkligt fria och kamarilla pres

sen Farten på Götha kanal Rättegångs- och Polis

saker

CESSIONS- och URARFVA-ANSÖKNINGAR INGIFNK

TILL STOCKHOLMS RÅDHUSRÄTT 18-50 Sept 5 Af

Saffiausfabrikören Johan Leonard Lindberg tillgång Rgs

Rdr 302 2J 3 sfculd 1090 17 borgensförbindelser 750

God man Slagtaren M Bardolff protlamadag den 47

Mars 1841

— — 4 Af Hr Krigs-Rådet Sekreteraren Fredr Au

gast Pauli Sterbhusdeläf»are tillgång Rdr 915 42

skuld 7717 86 2 proklamadag de» 4 7 Mars 1841

— — 5 Af all f d Sockerbru &s-IJ &aren Paul Huaib

le» Sterbhusdelägare tillgång Bko Rdr 545 1 s 'iu !d748

5 5 2 God man Fältkamereraren C P Busable pro

klamaöag d 20 Mars 1841

— — 7 Af Pumpmakaren P« ?ter Thelin tillgång Bfco

Rdr 2059 16 oiäkre fordringar 98 40 sfculd 2748 52

borgensförbindelser <500 God man Kstmmargkrifvaren

C A Bengtsson proklamacfay den 20 Mars 1841

— — — Af UyrJru &ien Johan Peter Täberg Pletb

husdelägnrc tillgång Bko Rdr 11 16 skuld 60 35 5

proklaziadsg den 20 Alars £843

PROKLAMATA I KONKURSMÅL SS40 Sept S3 För

Klädmäkleri-Xdkerskan Sophia Ekström Viktualiebandls

rea Rolf Göthrlcsson Fryckberg Hyrkusken Carl Johsn

Brobeck Gelbgjntarc - gesällen Adolph Julius Grundéns

Sterbhusdelägare Slagtare-gesällen Lars Pettersson all

Kammarskrifraren Lars Christian Töanings Sterbhusdelä

gare och deras Borgenärer

DOMAR I KONKURSER Den 5 inst Oktober utgifvas

Stockholms R R :i uti Kryddkramhandlaren Lars Henrik

Hesslers Kryddkramhandlaren Henrik Reinh Cargers och

Häradshöfdingen Olof Abraham Bellanders

OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å BORGENÄRER Af

Wista H .R Håkan Samuelssons i Långliden och hans hu

strus å andra rlgd af Ting sex månader från d 5 sist

Juli

— Tveta H .R Enkan Lena Pettersdotters i Sniparp

å andra rtwd af Ting sex mån från d 15 sistl Jani

—

Mariestads R .R Skomakaren P J Forssbergs d 5 inst

Oktober samt (genom årsstämning förre Rådasisnnen O

P Lundbergs å första helgfria Måndag efter natt och år

från den 27 April detta år

ÄKTENSKAPSJÄF Emot Skomakaregesällen Carl Aug

Nathanael Widegren anmäles hos Pastors-Embetot vid

Hedvig Eleonorae församling i Stockholm

BOUPPTECKNINGAR Efler Nålfabrikören Conrad Wil

helm Asperen i Eskilstuna anmäles 1 Sterbhuset innan

den 16 inst Oktober

— Efler Enkefru Prostinnan Sara

Regina Stocie född Stihl förrättas d 28 dennes i Bre

debäckshult

BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN Komminister Holm

bergs d 8 inst Oktober kl 2 e m i öslersunda Ka

pellansgård vice Komniisioni-Lsndtmätaren Kornenen

C F Hesslinps och dess efler Enkas d 26 dennes kl

11 f m på Qvarnbolunds Wärdshu» Handlanden N J

Öhléns d £8 d :s kl 4 e .m å Gästgifvaregården i Sunds

vall Skeppsbyggmästaren JohsR Sanditröms Juniors d

51 inst Oitober kl 4 e .m på Piieå Stadskällare f d

Sockerbruks-ldlgren P Humbles d SO d :s kl i e El

i Huset Nr 9 på Riddareholmen 2 tr upp Storoakare

mästaren A M Rydells d 2 Inst Oktober kl 3 e m

hos Källarmästaren Zetterstrand i Wadstena

SVENSK FÖRFATTNINGS-SAMLING Nr 28 ntgafs dsn

19 dennes innehållande Handeb-Traktst esaellan Konun

garikena Sverige och Norrige 2 ena samt den Hög» Ot

tomanniska Porten å andra sidan afbandlsd ocb afslu

tad i Constantinopel den 31 Januari 18410 och ratificerad

i Stockholm den 30 påföljde April tamt i Ccnstantinopel

i den sista decaden af månaden Rebi-ul-Akhir 1256

(20—30 Juni 1840 )-

8PEKTAKEL På Kongi

Theatern i morgon Tisdag

till förmån för Spnnska Artisterne M :ll Dolores Serall och

Hrr Joseph och Mnriano Camprabi smekmånaden samt

Den FOregifna Skatten eller Wakta Er att i ,vss vid

dörun Emellan Pjeserne utföres af Spanska Ariisterne

Karakters-Dans och Spsnsk National Dans och till slut

Divertissement af Dans hvaruti La Caciiuciia dansas

af Spanska Artisterne

— På Theatern å Kongl Djurgården i morgon Tijdag

RlCHBLIEC

Eklärering ä la Tivoli

uti f d Kirsteinska Trädgården

gifves för sista gången i år Tisdagen d 82 dennes hvar

under uppföres Harmoni-Musik af fullständig Orchester

från kl 7 till lo på aftonen

Entré-afgiften är 24 ik Bio personen

Skull» ostadigt yäder inträffa uppsk )utes Ekläreringen

till Lördagen den 26 dennes samma tid

A S :aden3 Auktions-Kammare försäijes Mån

dagen den 23 Septaäib ^r detta år festa Egendomen

under M 7 Qrarleret Kyrkogården 5 Kongl Djurgården

belägen S fri och egen gruvd innehållande 572 qradrat

alnar med 6 Rubi ocb 3 Köic samt nödiga uthus

SJÖ MANNA-SÄLLSKAPETS samtlige Hedrar

Ledamöter behagade sammanträda å Lilla Börssalen

den 28 dennes kl 12 middagen då i anledning af en

förestående resa nuvarande Ordfö /ande komsner att ned

lägga sin befallning och val till ny Ordförande derefter

förrättas Stockholsa den 14 Sepleaaber 1840

På Direktionens vägnar

A G OXEHUFVUD

ROKTRYCKERI-SOCIETETENS Hcr-

rar Ledamöter behagade sammanträda till allmän

Höstmessa näslkom Oasdag den 23 innev September

kl 5 e m på rafcligt ställe

De hvilka äro skyldige till aö Kryddkram

handlaren C E Elfgrens Konkursmassa böra till

undvikande af lagsökning ofärdröjligen sednast Inom den

1 inst Oktober sina skulder inbetala till Kryddkramhand

laren Joh Ad Hessler uti dess bod i Göthg«tsbacken

Stockholm den 2 September 1840 GODE MAN

Tke personer som tro sig äga fordran i Enke

Fru Jermans Sterbhus anraäle sig inom den i Okto

ber detta är till den allidr .es Dotter

zoologiska RIKSMUSEUM

hålles öppet Onsdagar och Lördagar kl 11—2 middags

tiden Inträdeskort erhållas 1 18 sk Bko vid ingången

1 Vetenskaps-Akademiens hus Nr 94 vid Drottninggatan

bok-auktion

Förteckning öfver en större samling Bockar 1 åtskilliga

Vetenskaper såsom Lagfarenhet Historia isynnerhet den

Svenska hvariblard ilera sällsynta Belles Leltres Stads

och Landskapsbeskrifningar Malhematik Bergsvetenskap

etc

på flera språk jemte Manuscripter Planchrerk Cbar

tof och Gravyrer m ® som kommer att å Bok-Auk

tionskammaren i Stockholm försäljas Lördagen den 24

Oktober och följande auktionidagar utdelas derstädes samt

i Herr Isbergs Bokhandel i Stockholm och hos de lleste

Herrar Bokhandlare 1 Rikels öfriga puder

I >e af Herrar Bokhandlare

liokhandels-kommissionärer och Bokbindare hvilka icke

på lång tid uppgjort sina affärer med mig torde så

dant ofördröjligen fullgöra Jönköping d 15 iept 1840

NÖ

pg p

N E LUNDSTRÖM

Tillkänna gifvande

D ^n å WKPPFBY egendom i Ösluna Socken till den

25 innevarande September utsatte Auktion blifrer af fö

rekomna anledningar tills vidare inställd

ÅNGBKONERTEM SOLIDE

Åä

ÅNGBKOERTEM SOLIDE

förd af Kapten Nap ÅhmansscK afgär härifrån till Abo

Tisdagen den 2ä September kl S f ia samt enedtager

Psssaser8re och Gods anlöper under vägen Fnrnsund

och Degerby på Ålsnd Biljetter för passagerare säljas

pä nndertecknads kontor vid Slottsbacken och bör Frakt

gods försedl med behöriga förpassninggr sednast vara

ombord aflemnadl kl 10 f ta den 21 God Reit ^ura

tion finnes ombord Carl Rob FORSGRÉN

Tili Götheborg

Ångfartyget D :l TFiUNBERG Kapt S P Schnell gir

från Stockholm till Götheborg Oasdagen d .23 September

kl B f m och medtager gods och passagerare Sö

derköping Berg Motala Ekea Wenersborg och öfrige i

vägen varande platser anlöpas hvarest gods och passa

gerare sfleainas och esaottagas Obetalte bref medtagas

till de Postkontor som passeras Biljetter for passagera

re säljas hos L J Blomqvist på Ångbåtskontoret i Stor

kyrkobrinken Restauration finnes ombord

Till Nyköping Westervik

och Calmar

RfgSr iugskonerten ELLIDA Thorsdagen d 24 September

kl 6 f .m anlöper nnder vägen 8

-Telge Döderhultsvik och

Borghoisi på Öland samt återvänder hit från Calmar Tis

dagen den U9 Sept Passagerare och Fraktgods eanolla

gns och aftemnss vid alla nu uppräknade platser Bil

jetter för Passagerare säljas uti E G Tjäders bod vid

Riddarhustorget God Restauration äfvensom sängrum

finnes ombord Obetalto orecommenderade Bref emotla

gas i den ombord befintliga breilådan

ÅNGFARTYGET ÖSTERGÖTHL ,AND

Kapten J P Öbman afgår frän Stockholm till Jöuköping

Fredagen den 25 Sept kl 6 f m ssf t återvänder från

Jönköping till Stockholm Onsdagen d 80 i o m Vid såväl

upp- som nedresan anlöpes Södertelje Söderköping och

alla vid östra kanallinien varande stationer äfvensom

Hjellö Egendom nära Hjo Biljetter säljas hos fartygets

Kosinissionärer Hr Hamn-Kapiten och Riddaren L Ad

lerbjelke i Jönköping och Hr L J Blomqvist på Ångbåts

kontoret vid Storkyrkobrinken i Slockholei Fraktgods

emottages ombord efter särskild tava och bör vara af

lemnadt kl i e .m dagen före afresan Restauration fin

nes ombord

ÅNGFARTYGET GOTTLAND

ÅOAND

fördt af Kapten E ÅHLSTRÖM afgår

hvarje Oasdag 61 7 f m från Stockholm till Westervik

» Fredag kl 7 f m » Westervik » Wisby

» Lördag kl 7 f m » Wisby » Westervik

» Söndag kl 7 f m » Westervik » Stockholm

hvarest det inträffar Måndegarno

Biljetter säljas bos C O Strindberg vid Stadsinedjeg

ÅNGFARTYGET NAJADEN

afgår härifrån med anlöpande af Waxholm och Furusund

till Norrtelje Tisdagen d 2 '1 September kl 6 f .m samt

medtager Passagerare och Gods så långt utrymmet med

gifver Biljetter säljas på undertecknads Kontor vid Slotts

backen Restauration finnes ombord

Carl Rob FORSGRÉN

Jern-Ångfarlyget SAMUEL OWEN

afgår till Westerås i anssenda till Marknaden

derstädes följande dagar denna vecka nemligen

Tisdagen

Onsdagen kl 6 f m samt återvänder

Thorsdagen samma dagar på efiermidda

Fredagen garne

Lördsgtin

Strengnäs anlöpas vid förbifarten

Biljetter för Passagerare säljas hos C O Strind

berg vid Stadssiaedjegalan Fraktgods (endast

läilare emottages dessa resor bstalas ombord

ÅNGFARTYGET WESTMANLAND

afgår hvarje Tisdag och Fredag kl 8 f n till Strengnäs

och Westerås Fartyget acläper Strengnäs kl half 1 ocb

inträffar i Westerås kl 4 o derifrån det återvänder

Onsdagar och Lördagar kl 8 f .m och inträffar 1 Streng

näs kl half 11 Biljetter för Passagerare säljes i Stock

holm å Rederi-kontoret huset Nr 89 Lilla Nygatsin i

Strengnäs hos Handlanden N Rydberg och i Westerås bos

Inspektor Ahlström Proper Reotauratioa finnes ombord

OBS I anseende till instundande Marknad

i Westerås kommer Fartyget alt afgå

från Stockholm den 2o 22 och 25 S

Westerås » 2i 24 » 86 SePtember

TILL UPSALA

afgår Ångfartyget FREJA alla Onsdagar och Fredagar kl

8 f m samt äter Thorsdagar och Lördagar s t Biljet

ter säljas hos 0 O Strindberg vid Stadssmedjegatan

—

Köpas Biljetter ombord erlägges 8 sk bko öfver Taxan

TILL UPSALA

afgår Ångfartyget UPLAND Tisdagar Thorsdagar och Lör

dagar samt åter Måndagar Onsdagar och Fredagar kl

8 f »• Biljetter säljas uti L J Warodells Tapet-maga

sin i Bergstrahlska huset Passagerare som ej köpa Bil

jetter bos Kommissionären betala dem ombord med 8

sk bko förhöjd afgift

TILL ENKÖPING

går Ångfartyget ÖRNEN hvarje Tisdag och Fredag kl S

i- m och åter till Stockholm hvarje Onsdag och Lördag

Biljetter för Passagerare erhållas pi Åagbitskontoret vid

Jtorkyrkobvinkea

OBS i anseende till Enköpings Marknad d 25

dennes gir Ångfartyget ÖRNEN från Enköping till

Stockholm Onsdagen d 23 från Stockholm till En

köping Thorsdagen d ii och återvänder till Stock

holm Söndagen den 27 hvarefter resorna fortsättas

från Stockholm Tisdagar och Fredagar och från

Enköping Onsdagar och Söndagar

TILL ÖREBRO

ÖR

går Ångfartyget SJÖHÄSTEN Onsdagen d 23 Sept kl 6

f sa och fortsätter resorna sedan Jiftasoss förl år från

Stockholei Onsdagarne och från Örebro Lördagarne —

Biljetter för Passagerare erhållas hos L J Blomqvist

Itorkyrkobrinken Nr 9 Restauration finnes ombord

ÅNGFARTYGET DALARNE

sfgir med Lastpråm direkte till Köping och Strömsholm

hvarje Onsdag kl C f m samt hvarje Lördag till We

sterås Strömsholm ocb Köping återvänder från sednare

ställen Tborsdagar och Söndagar samt från Westerås hvarje

Måndagsmorgon Passagerare emoLtagas till nedsatt pris

«5 Ångfartyget COMETEN afgår nästkom Onsdag

från Stockholm till Söder-Telge och Norrköping

kl 6 f m och RAKETEN från Norrköping till Stock

holm samma tid Biljetter för Passagerare säljas uti L

J Warodells Tapet-Magasin I Bergstrahlska huset Re

stauration Gnnes ombord

Ångfartygen Raketen och Cometen

fortsätta sina vanliga tourer emellan Stockholm och Norr

iöpig nemligen Söndagar Onsdagar och Fredagar till

och med d 11 Oktober hvarefter resetourerne förändras

så att de gå endast Onsdagar och Söndagar ett ifrån

hvardera stationen och ligga öfver på säkert ställe om

nätterne då mörker hindrar att gå fram pä afton På

detta salt fortfara resorne så länge farvattnet är öppet

Ångfartyget NORRKÖPING afgår från We

sterås till Stockholm Onsdagen d 23 oaktadt

det i Westerås Tidningar var annonceradt till

Thorsdagen den 24

Ångfartyget ORMEN LÅNGE afgår alla Fred

«TOSffli£ gor kl 6 r .ra till S .-Telge Söderköping Oxelö

sund och Linköping samt återvänder alla Tisdagar vid

latiama tid Biljetter för Passagerare säljas i Hr L J

Warodells kontor i Bergstrahlska huset Restauration fin

nes ombord

Ångfartyget GCSTAF WASA afgär alla Tisdagar

och Fredagar kl 7 f m ifrån Stockholm til

Strengnäs och Arboga samt återvänder alla Onsdagar och

Lördagar kl 8 f m ifrån Arboga till Strengnäs och

Stockholm Restauration finnes ombord Biljetter säljas

hos L J Warodell å dess Kontor vid Tapet-Magasinet i

Bergstrahlska huset

ÅNGFARTYGET WIKINGEN

afgår alla Onsdagar och Lördagar kl 7 f .m till Strong

näs och Arboga och återvänder alla Måndagar och Thors

dagar vid s tid Biljetter för Passagerare säljas uti L

J Warodells Tapet-Magasin i Bergstrahlska huset Re

stauration finnes ombord

Ångfartyget YNGVE FREY afgår alla Måndagar

och Tborsdagar kl 7 f m till Strengnäs ocb

Westerås och åter aila Tisdagar och Fredagar vid sam

ma tid Biljetter för Passagerare säljas nti L J Waro

dells Tapet-Magasin 1 Bergstrahlska huset Restauration

finnes ombord

Ångfartyget GRIPEN afgår i morgon Tisdag d

frifefoSgi 22 Sept 61 6 t m till Söder-Telge och Nykö

ping och återsänder I anseende till Nyköpings Marknad

Söndagen d 87 Sept kl 7 f m Biljetter för Passage

rare säljas uti L J Warodells TapetMagasin i Bergstrahl

ska hutet Restauration finnes ombord

Ångfartyget DELPHIN afgår alla Måndagar och

Thorsdagar kl 8 f .m till Mariefred samt åter

vänder alla Tisdagar och Fredagar kl 9 f m Biljetter

erhållas ombord

„ TILL DROTTNINGHOLM

afgå Angsluparne BELLMAN ocu DROTTNINGHOLM alla

Söckendagar kl 10 f m ocb 3 e m återvända kl 12

och 6 e m

TILL WAXHOLM

Tis

Thors-och Lördagar kl 10 f .m återvända kl 4 e m

TILL GUSTAFSBERGS BRUK

Mån

Ons- och Fredagar kl 10 f .m återvända kl 4e .m

I i LIGEN C E

till GOTHEBOKG OCH HELSINGBORG

afgir alla Onsdagar kl 6 f *a från Dlligonee-Eontoret

I huset Nr 5 vid Clara Södra Kyrkogata

OBETALTE SREF åtfölja till Postkontoren 1 Kkolsumä

Enköping Westerås Köping Arboga Örebro Ramun

deboda Mariestad Lidköping Sollebruns Götheborg

Kongsbacka Warberg Falkeakerg Halmstad Laholm

Eagolhota och Helsingborg

Diligeneen ankommer till Sötheborg Lördagar Ull

Helsingborg Tisdagar sa &att till Stockholm Thoridagar

DILIGENCE TILL UPSALA

afgår Onsdagar och Lördagar från huset Nr SS Mäster

Samucisgränd återgår Tisdagar och Fredagar samma tid

— Paketpriset Ur nedsatt

RIKSDAGEN

Eonlitulionsutskottets memorial Al 58

angående

NATIONALREPRESENTATIONENS OM

BILDNING

Detta Riksdagens vigtigaste förslag upptagar

med ingress och bilagor 19 tryckt» ark

Dess meddelande genom tidningen in extenso

»kulle alltså medtaga alltför stort utrymme ocb

vi lemna derföre motiverna och reservationerna

i sammandrag så mycket heldre som vi tro

att detta verkligen skall lätta uppfattningen för

de många läsare som icke äro vana vid den

brukliga memorialstilen

Utskottet börjar med en relation af de mo

tioner angående representationsförändring som

vid denna Riksdag inkommit anför vidare do

skäl som bestämt Utskottet att anse den ön

skade förändringen nödig och derom utarbeta

förslag redogör derpå för de hufvudsatser Ut

skottet för detta förslag antagit och framställer

slutligen sjelfva förslaget med serskilda motiver

för detaljerna

Motioner om en representationsförändring

hafva blifvit väckta af Friherrarne J W Sprengt

porten och Hugo Hamilton af Prostarne J

Källgren och J A Säre hvilken sednare in

gifvit de båda förlidet år utkomna skrifterna

»förslag till en omfattande och i laglig ordning

verkställbar representationsreform» samt svar

på anmärkningarne mot berörde skrift — af

Prolessorerne J H Thomander och E G Gei

jer hvilken sedermera låtit tryck sin motion i

l :a häftet af bihang till Litteraturbladet *f M

Grapengiesser och Th Petré hvilken såsom

sin motiop inlemnat tio af orepresenterade

medborgare undertecknade framställningar

«0m man» läger Utskotter »betraktar det sätt

hvarpå denna fråga efter 1809 varit af Konititu

lioiuutikoUet behandlad finner man en ginika

märkbar olikhet emilian pe .iodfln fiån 1809 till

1818 och den från sistnämnds år till närvarande

tid förflutna

1809 års Konstitutionsutskott yttrad» att det

ej kunde undgå att erkaana att uti ståndsföidei

ningan låg större delen af anledningars® till ii«t

milsförstånd det uppehåll och den oordning i ären

dens as gång ändtii ^en till de ståndstvistfr sona

så ofta söndiat nationen skakat lamballtordaia

gens grundvalar och kulletörtat itatsrörfattniafe

1 följd hvaraf samma Utskott förklarade att titM

pluralitet i stöd af dessa anledningar ansett ståndr

fördelningcn såsom dit hufvudiakliga felet i vår

representation

Utskottet inskränkte sig likväl till blott uppgif

vande af alimänsa grunder för en representau»c

form och anhöll alt dess arbete måtte ansts Mu

rare såsom ett föremål till granskning fördenut

lyitare delen af svenska allmänheten och som «u

beredning för framtida Riksens Ständers lyck !lgar«

bemödanden än som ett förslag fullt svarande emot

behofven vid en tillgörande förändring

Behofvet var således erkåndt man mtn lemccdo

ät framtiden att gripa verket an Sådan bltf .frå

gan ställning år 1818

Dåvarande Konstitutionsutskott förklarade alt

svenska statsförfattningen endast fordrade nya stöd

för en säkrare varaktighet att liltrredssiällsace t

de orepresenterades anspråk iantbure ej allecsst

en rättvisa emot dem och nationen utan ock e .t

medel att i Riksens Ständer införlifva flora sam

hällets värden och krafter samt att för detta vig

tiga ändamåls ernående icke bahöfdss mer eller

annat än partiella förändringar i ståndsrepresen

tationen eller om ett materielt uttryck fiege nytt

jas byggnadens förbättrade inledning ocb skick

utan deps nedrlfning

Den år 1 &09 ogillade ståndsprincipen blef på

detta sätt åter godkänd men på den år 1818 an

visade vågen hafva några jemnknlngur veiklijea

kommit till stånd

Att dessa jemnitningar likväl äi .nu icietillf *tds

ställt det allmänna tänkesättet tyckas de tu in

lemnade förslagen ådagalägga ehuru de <sa sins

emellan visserligen föresa betydliga skiljaktighcter .»

Profeisor Thomander anser enkammarryiteniet

ej innebära de vidor man förespeglat Friherrarne

Sprengtporten ccb Hamiltcn samt Isosten Käll

gren att representationen skall deles 1 två kamrar

genom val af representanterce sjelfva men Pro

sten Säve och Hr Grapengiesser yrka elt verkligt

tvlkjmmarsvstem Vidare önska Friherre Spreugt

porteo ocb Prosten Källgren

att valan till den

mindre kammaren ckola ske klassvis hvaremot

Frih Hamilton enser represenlanterne böra få välja

hvem de behaga inom eller utom representationen

Hr Grapengiesser vill att öfre kammaren skall be

stå af adel och prester dan nedre af borgare och

bönder — hvad det af Prosten Såve framstaiida

förslag åsyftar är redan genom denna tidning be

kantgjord Alla desia motionärer yrka ståndsval

men några viijs öka de fyra Ståndan med elt femte

och Professor Thomander yrkar klassval efter en

fördelning i 15 klasser några af dem föreslå me

delbara några omedelbara val några att stäodsre

presenttnterna skola öfverlägga ståndsvis åtmin

stone i vissa frågor andra att de skola öfverlägga

pä ett rum dock så att eDa ccb andra kammaren

ej tilltammin rådplägar .» Prof Geijers till Utsk

inglfna förslag uppehåller lig hufvudsakligen vid

valrätten hvilket Professorn anser böra utsträckas

till hvarje till myndiga år kommen oförvitlig med

borgare en grundsats den Professorn anser sig

först och främst böra vidhålla Tidens svåraste

mest orogifvande företeelser hafva sitt upphof deri

att man å alla sidor känner sig drifven till denna

princip och likväl ej vill erkänna deniemma Man

borde innan man inlåter sig i en strid som skall

skaka samhälle» grundvalar betänka lig om ej

bättre medel finnas och om (j det bästa vore att

borttaga våldets orsaker Det kan ondast tko ge

nom rättvisa Hvad rättvlcan bjuder bör ej anses

blott såsom att experiment emedan de ,t är en mo

ralisk nödvändighet Men vill man betrakta frågan

under synpunkten af ett politiskt experiment till

att läka den lägre simhalls-klanens lår men hvil

ket skulle vara vådligt för dem som anse dg före

ställa samhällets helsa tå borde likväl äfven dessa

inom sig icke sakna erfarenhet derom att ej blott

tvång och strsIT utan endait ädlare motiv förmå

böja menniskan ur eländet

Undantag från pllgten att deltaga 1 represen

tant-val medgifver Professorn för qvinnan och an

ser det högre moraliska afseende hvarföre hon i

allmänhet ej bör vilja utöfva den äfven kunna gäl

la för lärart-ståndet i allmänhet

Professorn erkänaer att principen 1 lin tillämp

ning tillåter modifikationer och i vissa afseenden

fordrar sådana Skillnaden mellan direkt och in

direkt valrätt innefattar en lådan modifikation som

öfverallt hvarest en förut politiskt oberättigad klass

skall uppflyltai redan rättfärdigas gesom nödvän

digheten att bereda öfvergånpin På denna och

andra uppgifna grunder förklarar aig Profeaiorn

•Siades för medelbara val .«

Utskottet som i den kar leanade framställnin

gen dels icke nämnt de motioner hvilka endast

åsyfta ändringar af enskilda bestämniegar 1 Riks

dagsordningen och hvilka Utskottet först sada»

Riksens Ständer öfver det nu afgifvande förslaget

yttrat sig velat till pröfning företaga dels af do

bär upptagne endast kunnat återgifva de i dess

tanka mest utmärkande dragen har åt de inlem

nade förslagen lemnat all uppmärkiamhat ehuru

Utskottet 1 anseende till skiljaktigheten emellan

deras ocb Utskottets åsigter icke kunnat lägga nå

got bland dem till grund för sitt egtt förslag

Men båda 1 de bär uppglfoa och i de eljeit till

Utskottets kännedom komna förslagen hsr Utskot

tat icke kunnat undtrlåta att fästa synnerlig upp

märksamhet å den öfverensstämmelse som i frå

gan om nödvändigheten af en representisions-re

form agar rum emellan åsigter som 1 öfrigt be

tydligen skilja sig från hvarandra äfvensom det

icke undfallit Utikottet att denna fråga som för

ut egentligen aynelaatt dim bvilka åt det prak

tlikt-polltiska llfvet egnat sin verksamhet nu äf

ven ådragit aig uppmärksamhet af män bvilka i

detta lif endast tillfälligtvis Indragna vanligen pä

afstånd betrakta dagans ej mindre an århundra

dens skiften

Utskottet har trött sig häri finna elt nytt bevis

att frågan mognat för en sllvarligare handläggning

och blott uppfylla en oeftergiflig medborgerlig pligt

då det med fullt medvetande af företagets svå

righeter och af bristerne 1 det förslag som bär

framlägges icke desto mindre till Rlkiens Stän

ders bedömmande öfverlemnar frugten af sina öf

verliggningar öfver denna störa natiooal-anRelä

genbet hvarvid det i likhet med hvad 1809 åra

Konstitutions-Utskott I sitt betänkande öfver tam-

Sida 2

mi ämne gjorde utbedjer tig sina regpectlve prin

cipaler» benägna ursägt och öfverseende om det

blott ofulikomligi situlle kunna tillfredsställa d«rts

väntan

Den Svenska represestitionen bar likasom myc

ket annat dels redan försvunna förhållanden dels

tillfälligheten att ticka för sin närvarande form

Utskottet gör icko denna anmärkning i afsigt alt

derigenom bryts stafven öf .er detta representa

tionssätt och bevisa nödvändigheten af dess förän

dring Uiskottet känner att om uppkomsten un

der förhållanden hvilka numera upphört elier utaf

tillfälliga orsakrr skulle vara giltigt skäl till en

förkastelsedom icke rätt många menskligt inrätt

ningar icke inånga Statsförfattningar kunde undgå

en sådan

Sjelfva den engelska i båda hemiifsrevno om

också icke med samma beundran som i adtrtondi

århundradet dock ännu alltid med välförtjent akt

ning ansedda representationen har intet annat upp

hof ocb likväl hafva de flasts stater som försökt

att på allmänna statsrättsliga grunder ordna en

bättre funnit sig föranlåtne att mer siler mindre

efter det engelska mönstret jemka sina mad så

stolta förhoppningar inrättade statsbyggnader Ms«

den engelska förfittaingens utbildning har ock va

rit gynnad af omständigheter hvilka icke i lika

mån fallit på den Svenskas lott och tngelska fol

ket har under århundraden ådagalagt en förmåga

som intet annat nyare folk i samma mått epr»r att

utbilda sina inrättningar till all den förträfflighet

hvartill fröet i den finnes Bland de yttre omstän

digheter hvilka mest gynnat den engelska författ

ningens utbildning förtjeiiar serskildt nämnas den

att de båda beståndsdelarna af engelska underhu

set nemligen de från grefskaperna utsedde riddarne

och städernas ombud åtminstone så tidigt som i

början af fjortonde århundradet troligen utan med

verkan af någon politisk plan sammanträdde i ett

enda bus hvarigmom engelska folkets representa

tion i stället för tre aldelningar såsom förhållan

det allmännast blef på Europas ftsta land eller

fyra såsom bos oss och pä några andra ställen in

skränktes till tvenne och derigenom på en gång

befriades ifrån alla de olägenheter hvilka denna

flsrdelnisg öfverallt åstadkommit

Icke såsom ett betis på nödvändigheten af en

ombildnlng af Svenska nttional-representationen

men väl såsom ett bevis på behörigheten af frågan

huruvida dsnna national-representation i sin nuva

rande form passar för vår lids behof bar Utskot

tet »åWdes tillåtit sig nyss gjorde anmärkning

Det Svenska folket bör icke beskyllas för lätt

sinne om det nu med uppmärksamhet pä nästan

halt den civiliserade verldens efterdöme börjar all

varligen blänka lämpligheten af att bringa sin

national-representation i ett skick som bättra än

det nuvarande motsvarar sitt ändamål

Svenska folket önskar en sådan ändring cch det

är dess röst icke blott individers tom man hör i

de yttranden hvilka nu så allmänt fordra repre

sentationsreform Att detta är händelsen derom

kan hvilken tom helst som uppriktigt vill lätt öf

vertyg sig

Så länge ett omdöme af folkel öfver en inrätt

ning ic "e uttrycker sig i handling kan det säkrast

inhemta ef det deltagande eller deu likgiltighet

hv #rtned denna inrättning betraktas Svanska fol

kets omdöme på detta sätt iahemtadt utfaller fota

smickrande för närvarande representstionsform Ut

skottet vill till stöd för detta påslående icke åbe

ropa ä !dra exempel Det är Utskottet icke obe

kant att en dylii liknöjdhet för nitiooal-represen

tatiooen i äldre tider funnits i sjelfva Euglendoch

der gått sä långt att städer erbjudit sig att i stäl

let föT skyldigheten att tiii parlamentet sända om

bu1 åtaga sig underhäll af allmänt nyttiga arbe

ten anbud I följd af hvilkts antagande de gått

fullkomligen miste om sin representationsrätt IVIen

liknöjdheKn har i Sverige fortfarit Utskottet ön

skade att icke behöfva tillägga — tilltagit 1772

och 1789 årens hvälfningar tala i detta afseende

alltför tydligt att behöfva utiäfgning Under den

sednare delen af tiden från 1720 till 1772 aftog

national representationens anseende hos folket i

samma mån som den utvecklade större verksam

het och äfven efter 1809 års regementsförändring

Kin denna representation svårligen anses hafva för

värfvat sig folkets kärlek och tillit i den mån som

man i ett land med sä gammal politisk f Ihet och

i en tid då del konstitutionella samhällsskicket i

bela Europa omfattas med så varmt deltagande

skulle synss berättigad ett förmoda

Ett förhållande som under så olikt yttre om

ständigheter oförändradt fortfarit måste ega en

djupara grund än i representanternas personlighet

och en inrättning som så litet lyckats att tillvinna

sig folkets tillgifvenhet kan icke ansss national

icke sägas aga rot i folkets tänkesätt lynne och

seder

Den verkligt orsaken till detta förhållande är

ieke svår att finna En massa af tnspråk som

korst hvarandra och oförmågan att emellan dem

bana väjr för en jemn och rrfsk utveckling af na

tionen» krafter en utveckling som lemnas till

pris åt omvexlande tröghet ocb våldsamma hvälf

ningar sådan har i allmänhet Svenska national

representationens karakter varit allt ifrån den tid

då den fick btstämdtra form och verkningskrets

och sådan måste den enligt Utskottets tanka blif

va så länge som dess nuvarande fördelning på

fyra serskildt öfverläggande och beslutande kam

rar fortfar

Denna fördelning år 1 Utskottets tanka det för

sta och vigtigaste hindret för Svenska national re

presentationen att på ett sätt som fullt motsvarar

dess mcdlemmnars fosterlandskärlek insigter och

»rbetsförmågi fylla sin upphöjda bestämmelse Ut

skottet h«r visserligen icke förbisett frågan om

icke ölägenheterna if denna fyrdelning genom än

dring i arbstsmethoden skulle kunna afhjelpas men

erkänner att det anser någon väsendtlig fördel icke

på denna väj kunna vinnas Utskottet tror lig

icke göra Svenika folkrepreientationen mera än

sträng rättvist då det förklarar att det teckniska

i våra riksdagsarbeten synes hafva vunnit all den

utbildning som våra formar och vanor i ärender

nas behandling medgifva

Utskottet finner sig vid en så vigtig fråga icke

blott berättigadt utan äfven pligtigt att till jem

förelse begagna främmande efterdömen så ofta de

antingen genom sin allmänhet hänvisa på en Iden

europeiskt odlingen liggande gemensam grund el

ler ock ega sammanhang med förhållanden sora

likna våra Utskottet tillåter sig således erinra att

intet annat europeiskt land så vidt Utskottet har

sig bakant nuaiera eger en i så många serskilda

beståndsdelar upplöst national-representation som

Sverige Afven i de Tyskt sttter hvilka bibehål

lit den gamla inrättningen af landständer eger dock

plensr-församling rum så ofta icke en verklig itrid

emellan de lerikilda ståndsintressena är för hand

Förhållandet uti de konstitutionella länderna är allt

för bekant att ens behöfvt nämnts

Om ds öfrig europejsk» folken inse sig icke

egt krafter att förlora på bekämpande af de bin

der hvilka nttional representationens onödigt in

vecklade sammansättning måste lägga i vägen för

ärendernas gång lynis det fordra en nog hög tan

ka om Sveriges styrka för att tilltro det att utan

tara för sitt sjslfbestånd eller åtminstone för möj

ligheten att i bredd med det öfriir Europa gå fram

åt trotsa dessa binder Ett sorgligt minne varnar

för en sådan öfvertro Pohlen tilltrodde sig kraf

ter nog att bibehålla en oformlighet hvari våda

hola det öfriga Europa inså — och denna tro ko

stade det dess tillvaro

Med den öfvertygelse att lättsinnes lika myckel

röjer sig i ett envist bibehållande af det gamla i

trots af dess olägenheter och faror torn i nyhets

begär och att manligt allvar lika litet skyr som

söker det nya lur Utikottet efter mogen prof

ning på anförde grunder ansett sig böra i sitt

förslag utgå från den förutsättning all Svenska

nalional-represenlationens fördelning på fyra kam

rar upphör .»

Efter fastttillandt tf denna princip öfvergår Ut

skottet till undersökning af hufvudstadgarne för

det nya representationssättet och framställer först

den frågan

Bör tvåkammar- eller enkammar-systemet läg

gas till grund for en ny bildning af Svenska folkels

representation

För Iväkammarsystemet anför Utskottet att det

synes böra förekomma förhastade beslut att det

utgör en särskild tillflykt för minoriteten att det

ger den förflutna tiden en plats bredvid den när-

varande hvarigenom framskridandet går utan språng

hvaremot en enda enrådande kammare redan den

en tid rört sig snabbt lätt skulle blifva stationär så

snart de nybildade intressena fått tid att förstärka

sig att lagstiftande församlingar lätt vilja gört in-

grepp på lagskipinde och verkställande maktens

områden och att d detta icke genom någon Isg

kan hindras det är nödigt att inom representa-

tionen ega en återhållande kraft nämligen i andra

kammarn slutligen att konungarne som skola gå «i

spetsen för tidens ädla sträfvanden» icke böra be

lamras med hela den återhållande kraften (veto

och liksom blifva minoritetens ständiga represen

tanter hvarföre det är bäst att hsfva dtnna åter

hållaade kraft inom representationen Slutligen

bafra flira stater som försökt enkammarsystemet

öfvergifvit det

«Efter noggrann pröfning» säger Utskottet «af

allt hvad sålunda för tvåkemmar-systemet blifvit

andraget har Utskottet likväl icke kunnat undgå

att erkänna att enkammar-sjstemet höjer national

representationens kraft att det alldeles icke gör

allt återhåll Inom sjelfva representationen omöjligt

att det tvärtom helt och hållet beror på val-lagarns

om nationalrepresentationen ehuru samlad i en

enda kammare saknar ett tillräckligen itarkt koc

servativt element att Sverige redan i 1809 års

Regeringsform gg S6 och 81 eger en borgan att

delta element åtminstone i frågor em Grundlags

ändring kan hinna simla sig att den splittring

som man ansett den återhållande kraften underka

stat om dess organer i nationalrepresentationen

icke ega en egen plats utom den kammare der

den politiska rörelsen egentligen bar sittsäte syne»

vara en skräckbild som vid närmare betraktande

försvinner att den återhållande minoriteten ginom

.sin närmar» förening med majoriteten bör vinna

mer än den förlorar att vinaten af dill isolering

synes mest gälla ögonblicket man att isoleringen

sjelf för framtiden torde innebära verklig fara

Din leder naturligen dertill att de sålunda isole-

rade intressena och åsigterna blifva främmande

för den öfiiga representationen att deras inflytelse

på densamma undergräfves och att don mindre

kammaren så snart den större vuxit till nödig

styrka vid den första politiska hvälfning filter ett

offer för öfvermakten

Detta öde kin åtminstone endist afvärjti genom

en sådan organisation af den återhållande kamma-

ren att dess medlemmar deis endast vid verkligt

behof använda den makt »om för follseti egen

icke för deras skull är dem gifven dels genom

sina utom kammaren egande förhållanden kunna

motverka det ofördelaktiga i derai ställning uti

nationtl representationen och ega ett djupt och säkert

fäste i folkets meningar och åslgter .»

tt i - • i

Utikottet ingar nu i en undersökning huruvida

sådana elementar till en öfre kammare som i an

dre länder finna» äfven förekomma i Sverige

Härvid fästes uppmärksamheten först på adelskapel

i afseende hvarpå Utskottet erinrar om engelska

adelns nära förening med folket från hvilket den

icke såsom i Sverige händelsen virit skiljer sig

genom olika och derföre afund väckandei crfilagar

majoriteter» har i Sverige berott och

hvaremot majoriteterDt här 1 Sverige berott och

bero på undantagslagar hvilka märkvärdigt nog

icko heller lätsga kunnat ega bestånd då grefve

och friherrsktpen som inrättides 1561 icke höll

»Ig längre än 120 år och rättigheten *tt stifta

fidejkotnmiiser föga längre eller från 1686 till

1810 adeln här vore saledel Icke element för

någon fatt och »åker öfre kammare Alla de bäst

grundade »ådtnt kammare hafva dessutom visat

sig oförmögne itt motstå de »lort politiskt jord

bäfnlngarne just emedan dessi inträffa dä allmänna

tänkesättet koJimlt ur lin normala itällning och

öfre kammarn förlorat sitt fäste deri och dådetta

händt med öfre kamrar som njutit folket» »ym

ptthier bvid kunde man då hoppat af en kam

mars 10m äfven då folket» tänkesätt är fullkom

ligt lugnt icke deri eger något stöd Vidtre er

inrar Utikottet att ickt blott i Frankrike der a

delskapet är upphäfvet utan äfven i Spanien Por

tugal och hvad märkligare är i flera det adelirikt

Tysklinds konstitutionellt stater »amt i Holland

regenten utnämner öfre kammaren hvaraf än vi

dare kan »luta» att det adellga pärskapet» tid är

förbi

Yidare anmärkes att den litterära bildnin

gen såsom element för en Pärskammare gåfve

fä ledamöter hvilka dessutom icke just företrä

desvis borde regera» af en aristokratisk konserva

tism samt att rikedomen likaledes föreslagen san

nolikt skulle blifva alltför konservttif för sina egna

fördelar och till qväfvande af Idogheten — De an

förda betänkligheternas vigt ökas dessutom af an

dra skäl (Alltifrån 13 :e århundradet» säger Ut

skottet «hafva mångfaldiga försök »kett att befor

dra Sveriges lycka genom att importera en för vå

ra krafter olämplig statiapparat de hafvt kostat

ost mycket resultaten ar den efterhkrmningsiust

eller om man får nyttja ett 1 det nyare politiska

språket väl bekant konstord af det ilagt rörelse

som i århundraden utmärkt den Svenska aristo

kratien och som sällsamt afsticker mot folkets i

grunden demokratiska lynne uppmuntra så litet

till nya förlök på samma väg ock det fordna Biks-

Det är nära nog löjligt att »e hur koniervati»

men här nödgat» laga »in tillflykt till en af den

eljest med den »tör»la envishet förkastad sats att

Konungarne borde gå i spetten Vid alla andra

tillfällen aå i handling »om ord påstår den att

Konungen är till enkannerligen för den lilla ut

valda och utlefvade minoriteten af stationär»

»om äro i fara att «undanikuffts» just af de der

»tideni ädla aträfvandec» Anmärkningen är

imedlertid riktig alla våra fordne Konungar »om

jemte namnet innehaft förmågan hafva gått t

spetsen och virit reformttorer och C»rl XII

kände och uttryckte ofta att Konungen ikulle

taga förite stegel Men »edan Konungar»e det

eaktadt gjort »ig tm stationära ech folk»

börjat tsga första steget htr det händt ttt Ko

nungtrne kommit I köen och der äro de icke

mer herrar öfver rörelien Men om dennt vtn

makt träffat Konungarne »om likväl till det yttre

blifvit »tällda i »petsenlik»om företrädarne ehuru

de fiena brqvimligare att »ti än att gi hur

■kall det då gå msd en sodrft kammars rodq

redan ifrån början »tälle» i köen Skall den

förmå håll igen när folket börjtr gå med Ko

nungen «i ipetten» Bed nol

rådets anspråk att utgöra en verklig Öfre Kimmare

eller som det uttryckte sig medlare mellan Konung

cch Ständer funno sä litet deltagande hos folket

att den som aktar på häfdernas vittnesbörd icke

bör klaga öfver brist pä varningar i detta hänse

ende .»

Hirmed kommer Utskottet till en undersökning

om det i Förenta Staterne antagna sätt att bilda

Öfre Kammaren eller Unioassenaten medelst val in

om de serskilda Staternas lagstiftande församlingar

men finner naturligtvis att då en dylik federatif

inrättning som i nyssnämnde Stater existerar Icke

förekommeri Sverige eu derfå grundad Senat icke

heller kan tillskapas

Hed afseinde på den ofvan anmärkta omständig

heten att tväkammarsystemet blifvit antaget i flo

ra större Europeiska Stater anmärker Utsk att

detta antsgtnde i Wurtemberg var en uppoffring

som folket gjorde af sin egen öfvertygelse för fur

stens att man deremot i Schweitz öfvergifvit dit

1798 efter fransk modell införda ivåkammarsyste-

met samt att man i flera mindre Tyska Stater för

ex Iisisen Csssel Breuenscfcwäig Sechsen-Wfimar

antagit enkammarsystemet och slutligen att detta

system med mycken framgång blifvit btgagnadt i

Norge

Mot den invändningen alt nyssnämnde sttter hö-

ra till de mindre ställer Utskottet den att man

kan lära lika mycket af dessa som if större samt

att Sverige till sin skada redan allt för mycket

efterapat de sednare samt att om våra förbållan-

den äro mera invecklade än Norges ditta hänför

sig mer till ytan till hvad vi lånat utifrån än till

det inre i hvilket mycken likhet mellan Schweitz

Norge och Sverige äger rum «Ett talrikt Bonde

stånd ,» yttrar Utskottet «gör vår lå väl som Schweitz

och Norges egentliga styrka Schwiitz och Sverige

äro de enda Europeiska länder hvilkas politiska

sjelfständighet egentligen af Bondeståndet blifvit

räddad och om Nonka Bondeståndet icke förvärf

vat sig denna förtjenst iå har det dock inom sint

fjellar fullkomligen lyckats att bevara ain egen oaf

hängighet och slutligen äro också bland de nämn

da Tyska staterna åtminstone Hessen Cissel och

Braunschweig hufvudsakligen bebodda af ett jord

brukande folk ett förhållande vid hvilket Utskottet

känner sig böjdt till den förmodan alt En-kammar

systemet är naturligt och passande för jordbrukan

de länder med enkla samhällsförhållanden Synner

lig uppmärksamhet har Utskottet fästat vid Norge

och tror sig därtill äga goda skäl Både stamfränd

ikapen ech den politiska föreningen måst gif

ta de inrättningar hvilka Norska folket anser

sig hafvt att tacka för »In lycka ett aer-

skildt intresse för oss Den mängd af sted

ganden hvilka norska grundlagen utur vår upp

tagit har radan visat sig väl kunna stå tillsam-

man med de från våra afvikande grundsatser hvilka

Norges grundlig i öfrigt iomhåller Norska folkit

har genom dessa stadgandens upptagande och Ut-

skottet skulle vlljt tillägga äfven genom likheten

emellan de af 1809 års Konstitutionsutskott utta

lade och de i norskt grundligen hyllade grund

gatser för representantvalen redan till ett närmande

imellan folken banat en väg på hvilken det Sven

ak a så vidt som det uten uppoffring af egen na

tionalltet kan ske säkerligen både vill och kan gå

brödrafolket till mötes och slutligen har norska

j folket funnit ett slags medelväg på hvilken det

med enkammaresystemets fördelar verkligen isc

kat» att förena åtminstone en aT tvåkammarsyste

mets nämligen förebyggande af förhastade beslut .»

«Pi nu införde grunder har Utskottet antagit

alt svenska folkets till Riksdag församlade Repre

sentanter må bilda en enda kammare hvilken för

vissa frågor dslar sig 1 tvenne som »erskildt öf

verläggt och besluta men när dera» beslut råka i

»trid sammanträda för att afgöra da omtvistade

punkterne .» (Forts följer

hade i Lördags ett diktamen med klagan öf

ver Stats-Utskottets nidskhet Det vill nära sy

nas som om Hr Wingård ämnade stadna qvar

på taburetten Det är ändå väl att man någon

gång får höra af våra Stats-Råder om ej an

nars då de hafva tillfälle att skrubba Ständer

na för deras bristande frikostighet mot en så

lofvande och utmärkt styrelsepersonal som vi

nu hafva och vidare kunua emotse

— En insändare i Dagligt Allehanda som

kallar sig "resande från landet

och varit

närvarande i Onsdagens plenum på Riddarhu

set gör angående den af oss i Predags förmäl

da händelsen med en proposition af Herr Landt

marskalken ett märkligt tillägg Läsaren tor

de erinra sig det vår notis innehöll att Hr

von Hartmansdorff hade tillstyrkt en förändring

af en Stats-Utskottets voterings-proposition att

Hr Landtmarskalken då icke såsom bruket och

lagen annars bjuda först gjorde proposition på

Utskottets förslag utan på det Hartmansdorir

ska att detta endast besvarades med några star

ka nej men hvarvid Landtmarskalken ej slog

med klubban eller tillkännagaf huru han upp

fattat Utskottets mening hvarigenom Hr Hart

mansdorff fick tillfälle att yrka sin (proposition

andra gången att Grefve Frölich härvid gjorde

en pikant invändning som föranledde allmän

munterhet men att det oaktadt slutligen ge

nom ny proposition Hr von Hartmansdorff fick

fram sin mening som förut ej varit annat än

med nej besvarad Insändaren i Allehanda gör

nu härtill det tillägget att enligt hvad det hör

des från läktaren Ståndet äfven andra gången

svarade ett tydligt nej till propositionen och

att det var först då delta nej af Hr Landtmai

skalken förklarades för ja som Huset skratta

de hvarvid "Ins gick sin väg förundrad öf

ver att så kunde tillgå hos Rikets "första Stånd

Allehandas Red säger sig ock hafva höit

denna anekdot af sammanstämmande åhörande

vittnen bekräftas och tillägger skämtande att

ett slags mildrande förklaringsgrund till detta

Landtmarskalkens handlingssätt synes ligga deri

att oaktadt ropen ofta funnits i strid med Hr

von Hartmansdorffs mening denne i alla fall

nästan hvar gång det kommit till votering vun

nit den med gifven pluralitet «Hr Landtmar

skalken ,» säger Allehanda «tror sig således san

(inolikt veta hurudan majoritetens mening är

(iså snart Hr von Hartmansdorff lemnar en led

«ning genom sitt yttrande ty han gör alltid slag

«i saken och då må svaret för andra öron hö

dras såsom ja eller nej så devinerar Landtmar

¬skalken Ståndets inre tanka»

Denna händelse jemte flera föregående af nä

ra likadant slag äro verkligen rätt artiga

För dem som ännu hafva qvar illusioner i af

seende på Rikets första Stånd sådant som det

nu är sammansatt kan det ej vara annat än

fägnande att sådana saker ofta förekomma som

bidraga att öppna ögonen på folket ehuru des

sa redan snart nog äro så uppspärrade som

möjligt Allmänna tänkesättet behöfver mycket

innan det «mognar» men

STOCKHOLM de» 21 Sept

Ännu då bladet var fäidigt att låggas i pres

sen bade den ordinarie utländska posten icke

ankommit men med ångfartyget Sverige som på

f bit 4terkoamlit llia Köpenhamn erköllo

T .-i j j

vt en Ilamburgerltdniug af d 16 dennes hvari

underrättelser finnas från Paris och London af

d 11 dennes Man torde af de utdrag ur Pa

riserbladen hvilka förekomma i denna tidning

kunna taga för afgjordt att upploppet af arbets

folk hvarom förra posten innehöll ganska be

tänkliga detaljer blifvit slilladt emedan icke

ett ord om denna sak förekommer under ru

briken Paris Deremot räsonera Pariserbladen

vidt och bredt om en note som de fyr» stora

makternas konsuler i Alexandria »flå tit till

Mehemed Ali och i hvilken uttryck förekom-

ma hvilka de anse förolämpande tor Frankrike

Denna note som ej står i den tidning vi er

hållit finnes utan tvifvel i de blad hvilka vän

tas med ordinarie posten och skall då vi er

hållit dem blifva meddelad

1 London hade man underrättelse om ut

brottet af en ny revolution i Mexiko Den

federalistiske anföraren general Urrea hade

flytt ur sitt fängelse och i spttsen för en hop

upproriske efter en blodig strid på stadeni

gator bemäktigat sig regeringspalatset och an

dra allmänna byggnader Presidenten Busta

mente hade blifvit tillfångatagen af insurgen

terna men lyckats att sedermera åter komma

på fri fot och då de sednaste underrättelserne

afgingo från httfvudstaden belägrade ban fede

ralisterne i de offentliga byggnader hvilka desse

höllo besatta

— Under rubriken Riksdag här ofvanför

finner läsaren början af Konstitutions-Utskottets

Betänkande angående representations-förändrin

gen och fortsättningen och slutet skall oafbru

tet följa I sammanhang dermed anse vi oss

böra nämna att sammanträde mellan alla fyra

Stånden lärer komma att hållas nästa Måndag och

Tisdag å Riddarhus-salen för att i all vän

skap samråda angående detta vigtiga Betänkande

— Inom Bevillnings-Utskottet lärer nu vid

den sednare öfverläggningen om tulltaxan nå

gra ledamöter funnit sig föranledde att än

dra lina ssigter eller ock har prohibitifintres

set fått in nya ledamöter ty Utskottets plurali

tet har nu beslutat tillstyrka det förbudsprin

cipen skall qvarstå i tulltaxiB äfvensom att för

bud af Regeringen skulle kunna stadgas mot

införsel tf redan tillåtna varor

— Justitie-Ministersportföljen lår er hafva va

rit erbjuden ät Hr Justitie-Rådet Isberg som

likväl undanbedt sig densamme Hr Isberg skill

i förra veckan haft två audienser hos konun

gen

— ^Hr StatsRådet af Wingård som hittills hål

lit »ig mycket tyst och passiv på Riddarhuset

Gutta cavat lapidem non vi sed

saipe eadendo

Läsaren torde erinra sig att Herr Friherre

Palmstjerna i ett plenum hos Ridd och Adeln

strax vid riksdagens början i anledning af nå

gonting trassligt som förspordes vid en propo

sition i frågan om bänkmansvalen och hvilket

föranledde starka reservationer förklarade att

orn han icke hade Ståndets förtroende så må

ste han återlemna stafven i konungens händer

Mången sade då sinsemellan såsom ordspråket

lyder Lass basen Sedermera har man icke

förnummit ett enda kny om detta beslut hvar

af tillika med åtskilligt annat under riksdagen

i synnerhet under de sista dagarna man har

anledning sluta att Hr Landtmarskalken funnit

sig hafva åter kommit i full besittning af förtro

endet

— Norrska tidningarna berätta att Statsrå

det Schouboe afrest till Stockholm för att in

träda i Norrska statsrådets härvarande afdel

ning i stället för statsrådet Holst som återvän

tas till Christianit för att inträda i dervarande

regering såsom chef för kyrkodepartementet

hvilket under tiden är öfvertaget af chefen för

justitiedepartementet statsrådet Schmidt Stats

rådet Petersen som för en tid sedan ankommit

till Christiania återvänder i nästa månad hit

— Med tillsättning af ny riksståthållare är äng

nu tyst Norrska tidningarne synas imedlertid

ej fria från fruktan att regeringen med sitt val

torde falla på någon af våra Svenska nolabili

teter hvilket vi åter så mycket mindre befara

som andra skäl oräknade den hår öfverklagade

svårigheten att finna sujetter för statsråds- och

ministerplatserna tydligen bevisar att veder

börande för närvarande icke anse sig hafva nå

gra statsmän att aflåta

— Norska tidningarne förmäla att i Thrond

hjem den betänkliga händelsen skall hafva inträffat

att sedin chefen för borgeriktpets militSrkorpr

garfvaren Kintling gifvit genertlen baron W«

del-Jarlsberg löfte om att då generalen kom

till Throndhjem skulle han få hålla revy med

bemälde korps och wottagas med skyldra ge

vär skall likväl korpsen nekat att meddela ac

cept å denna på deras devuement dragna växel

och oaktadt stiftsamtmannen förenade sina bö

ner med chefens förklarat att om chefen kom

menderade skyldra gevär skulle man svara ho

nom gevär för fot Huruvida denna förkla

ring ligt chefen på tjuksängen eller tvingat ho

nom att företaga en angelägen resa i enskild

ingelägenheter kände stan icke men väl att

hela revyn ehuru generalen riktigt kom till

staden uteblef Kanhända har bin efter det

exempel atora män vid dylika tillfällen stun

dom gifvit undanbett sig den «ttlltlnkt hyl

ningen»

_______

— Af dagens teaterannonser ser manjatt de

spanska ertisterne MHe Doloreg Serall och ^H

Sida 3

- Catnpi

■

.pjeser

tvenne

ge artist

något om en förment revolution j

statsekonomien

Bland de tusen förvillande påhitt som fram

dragits af dem hvilka drifva den satsen att

utländska industrivaror böra i det allmännas

intresse vara alldeles förbjudna till införsel i

landet och hvarmed de åsyfta att verka pä o

pinionen till sin fördel har man äfven nyligen

sett påstås att en revolution på den sednare

tiden öfverallt i andra länder skall hafva in

träffat i de statsekonomiska vetenskaperna ocb

deras tillämpning Det är i synnerhet den be

kante »för detta Utgifvarerj» som i sina artik

lar i Freja drifver denna sats Så läser man i

nämnde lidning för den 6 September hurule

des för två till tre decennier tillbaka Adam

Smiths liberala grundsatser i frågan om närin

garna (bestående deruti att den rätta hushåll

ningen så väl för Staten som enskilde är att

köpa för billigaste och sälja för högsta pris ocb

att alla konstlade binder häremot följaktligen

leda till förlust hade «vunnit ett sådant välde

»här i Sverge att de troddes såsom orakelspråk

«utan undersökning utan att man ansåg nödigt

«ge skäl för dem och aldraminst göra sig reda

«för deras grunder .» F d Utgifvaren berättar

ock mycket bevekligt att ban haft (tillfälle att

»göra denna erfarenhet inom sig sjelf och just

med afseende på Adaoi Smiths arbete .» — Pu

bliken får en intressant upplysning om huru

ban (f d Utgifvaren »redan i gosseåren bade

»i Läsning i Blandade ämnen flitigt läst öf

»versättningarne utur Smiths verk och flera af

»handlingar i samma tidskrift hvilka på foster

åländska frågor tillämpade och så att säga loka

liserade de Smithska grundsatserna» och huru

han asåsom yngling vid Uoiversitetet» »med if

«ver öfverlemnade sig åt studium af Smiths verk i

«sin (f d Utgifvarens helhet» hvarvid det

«gick bonom som andra att ban fjettrades der

«af och ej kunde se ditbörande ämnen från nå

«gon annan synpunkt än Smiths» #Alla på

uden tiden berömda skriftställare i statshushåll

«ningsläran» fortfar han «hvilka han under des

sa och följande år studerade såsom Jakob

»Soden och Lueder Say och Malthus m fl

(det tyckes isynnerhet vara Lueder hvars ås /g

ter f d Utgifvaren sedan assimilerat )«voro ocken

«dast kommentatorer af Smith och slutligen upp

»trädde öfver dem alla upphöjd Ricardo hvil

«ken gaf vetenskaplig hållning och form åt

»Smiths läror och ytterligare fastade honom vid

»dem .» Efter ett sddantstudiumaf fådanaberöm

da författares skrifter hvem tror väl Läsaren det

var som först förmådde tumma en sådan man som

f d Utgifvaren till tvifvel om grundernas til

lämplighet i Sverge Jo ingen annan än (Ge

neral-Tulldirektöre !» Friherre Sköldebrand» som

öppet förklarade honom att (tillståndet här

«inom Tullverket med bevakning och kon

troller ej vore sådant att det ännu gick

«an att afskaffa förbuden» — Hvad som se

dan tillkom och väckte hans (för detta Utgif

varens tvifvel äfven emot sjelfva grunderna var

adea ytterligare vaksamhet cch sträng» komeqvent

hvarmed ban sig Engelska regeringen och parla

mentet bibehålla reitriktion«»ystemet för alla de

näringsgrenar hvaruti Englands induitri och pro

duktion kunde befara något af de andra nationer

nas konkurrent oaktadt de EngeUka statsmännen

och parlamentstalame med orden öppet bekände sig

till Smiths grundsatser och med verklig rnschio

vellism sökte öfvertala och förleda andra folk att

blottställa sin underlägsna industri för den Engel

ska öf»erläg«»nheten« färkromnde medtäflan Hvad

som slutligen fullkomligt stadgade ivillet och rub

bade hans hittills hifda åsigter voro de utomor

dentligt upplysande diskussionerna i NjrdAmerl

kantka kongressen och NardAmerikanska tidnin

garne i slutet af 1820-telet och början af 1830-ta

let rörande det så kallade «American system» och

framför allt den store statsmannen Hr Clays klas

siska anföranden i tariffrågan till försvar för ett

pationelt tull och skyddnyjtem fur inhemska nä

ringar Nu först insåg Förf ensidigheten af Smiths

ocb hani kommentatorers läror och förmådda han i

bela dess vidd fatta sanningen af den förkastelse

dom som Sveriges cch kanske tidehvarfvets stör

sta tänkare B C H Höjer redan för ciar äa -40

år sedan i och för denna ensidighets skull ut

talat öfver den statshuihåliningslära som de Fran

yska ekonomistarn först uppställt men som Ad

Smith egentligen utbildat .»

«Denna digression om historien af Författarens

statsekonomiska studier ,» säger han vidare «kunde

väl tyckas temligen öfverflädig men exemplet af

den erfarenhet han gjort med sig sjelf och gången

af hans egna åsigters utbildning har legat honom

närmast ech således varit för honom natulligast att

åberopa vid förklaringen af det förhållande som of

vanföre omnämndes ellef huru Ad Smiths satser

ifrån slutet af förra och början af innevarande år

hundradet här inom kort tid kunde blifva näraall

herrakande i opinionen .»

Huru nu opinionen äfven hos de andra utom

f d Utgifvaren skall omvändas det får man

veta på följande sätt

Den der traditionen om förträffligheten af

Smiths läror säger ban char intill de sednaste

«åren fortfarit i Sverge och kunde det äfven

«så mycket lättare som Sverge ingen egentlig

(litteratur äger och mängden ej heller tager

»någon kännedom af den utländska litteraturen

»med undantag af sådant kram som «Balzacs»

««Paul de Kocks» och »Sands» romaner m m

d »Öfverraskande» utropar han «måtte det

«derför varit för mången som trodde sig till

»döddagar kunna slå sig ut med deana jargon

«och till på köpet derpå skörda popularitet att

»nu med ens få erfara att A Smiths och bans

»kolas autoritet hos Europas mest upplysta och

»odlade nationer helt och hållet fallit efter att der

«bafva i några decennier varit lika allherskan

«de som här och att ensidigheten och skefbe

«ten af denna skolas principer der nu allmänt

«inses och erkännes .»

«9å obehaglig denna sanning torde vara att hö

ra ,» hatar det In vidare «iå är och förblir den le¬

cke desto mindre en lanning Icke nog med att

«Mla Europas upplysta regeringar i strid emot

"Smitbska skolsns grundsatser nu öppet omfattat

«och hylla ett kraftigt skyddssystem för inhemska

»näringar och nationell induitri såsom t ex Fran

syska Kyske Österrikisks Preussiska och de öf

«riga Tyska regeringarne samt uti detta bemödande

«ha stöd icke mindre utaf deras resp nationera o

»pinion än utaf kamrarna uti de stater hvilka äro

(representativa såsom t ex i Frankrike Wör

«temb8rg Baden Sschsen m fl — så har i de

«iiiia åren knappt något arbete af värde utkommit

»i statsekonomien hvilket icke uttalat samma å

«sigter och som icke i mer och mindre min röjt

«en scepsis emot den Smithska skolans grundsatser .»

Hvem skulle icke efter en sådan försäkran af en

f d utgifvare tro att nåjot alldeles utomordentligt

tilldragit sig ej mindre i den Statsekonomiska

vetenskapen än i dess praktiska tillämpning och

att alla upplyste nu «med ens« blifvit Irån li

berala på en gång de argaste anhängare af för

budssystemet Eq sådan nyhet är imedlertid

verkligen (öfverraskande» dels derföre att man

aldrig förr hört talas derom och dels ännu

mer af det skälet att man förgäfves söker be

kräftelse derpå i verkligheten Det är natur

ligtvis omöjligt att hvad «f d Utgifvaren» sjelf

beträffar bestrida det en revolution verk

ligen inträffat i hans hjerna i afseende på i

frågavarande ämnen helst en sådan hos ho

nom föregått äfven i nästan alla andra ämnen

men mången torde tycka att det exempel han

åberopat angående sin person just icke är nå

got så godt exempel att man icke åtminstone

måste se sig om efter andra som äro bättre

innan man företager sig att svära på magi

sterns ord För att finna huru orätt detta skulle

vara behöfver man också endast följa de öfriga

anförda exemplen ett litet stycke väg på spå

ren ty det skall då snart visa sig att de

snart sagdt ifrån det första till det sista åda

galägga alldeles motsatsen af f d Utgifvarens

påståenden

Hvilka äro nemligen dessa exempel Det är

engelska parlamentets och regeringens Nord

amerikanska kongressens Fransyska Ryska O

sterrikiska Preussiska och de öfriga Tyska

regeringarnes enligt f d utgifvarens påstående

sednare tider vidtagna restriktioner till för

mån för ett kraftigt skyddssystem åt inhemska

näringar Nu förhåller det sig imedlertid så

att alla dessa regeringar med undantag af den

Ryska och kanske till någon del den Österri

kiska just på de sista två decennierna icke till

dragit utan tvärtora lossat på de fordna re

striktionerna och sålunda i stället alt försvå

ra snarare småningom sökt befordra ett lifliga

re handelsutbyte med egna och med andra län

ders industriprodukter Vi skola serskildt

längre fram anmärka i hvad fall det Tyska

tullförbundet häruti kan anses hafva gjort ett

undantag Det är nemligen hvad England au

går bekant att parlamentet derstädes ifrån år

1823 dels tillåtit flere förut förbjudna artik

lar till införsel dels nedsatt afgifterna på an

dra artiklar som förut varit tillåtna men emot

högre tull dels ändtligen frigifvit till export

utan tull flera egna råämnen som efter de äl

dre prohibitiva statshushållningsmaximerne anså

gos såsom dyrbara skatter böra qvarhållas hemma

endast iör landets egen förbrukning och deri

bland t ex den vigtiga artikeln stenkol Li

kaså är det bekant att just de upplyste i Eng

land under de sista åren mer än någonsin ar

betat emot jordaristokratiens iatresse att bibe

hålla den höga importtullen på främmande span

uiål Deremot ha åtminstone vi icke kunnat

uppspåra en enda främmande industriartikel som

förr der varit tillåten men nu blifvit förbjuden

eller på hvilken tullafgiften blifvit förhöjd och

om f d Utgifvaren icke heller kan nämna nå

gon sådan så lär han nödgas medgifva att bans

anförda exempel så vidt det angår England re

ducerar sig till en osanning och följaktligen

icke heller är värdt mera än osanningar i all

mänhet

Beträffande dernäst Nordamerikanska kon

gressen så är det visserligen sannt att »den

store statsmannen Clay» varit en af dem som

der talat för de prohibitiva grundsatserna af

höga importafgifter ehuru ingalunda för för

bud men lika kändt är äfven alt kongressens

pluralitet icke ansåg (de .n store statsmannen»

såsom så fasligt stor i den delen här den

förkastade bans satser och i stället antog ett

annat förslag enligt hvilket tullafgifterna årli

gen skulle successivt nedsättas och slutligen

nästan alldeles försvinna Om också ett sådant

totalt afskaffande af all tull icke skulle gå i verk

ställighet utan Amerikanska fabriksintresset

lyckas tillvägabringa någon reaktion uti det i

frågavarande beslutet så är detsamma likväl

ett faktum som visar att äfven detta exempel

är så vidt det rör kongressens beslut alldeles

likt det föregående deruti att det består af bara

osanning Säkert är det väl i alla fall att om

en reaktion i Förenta Staterna skulle inträffa

kommer den hvarken att sträcka sig till abso

luta importförbud hvilkas nytta man velat be

visa med exemplen eller ens till så höga tuilaf

gifter å utländska manufakturvaror öfverhufvud

som här varit gällande efter den sista tull

taxan

Går man nu vidare i ordningen till Frank

rike så må det till en början gerna medgifvas

att detta land framför flera andra varit prohibitis

mens förlofvade land alltsedan Napoleon införde

kontinentalsystemet dock icke sä mycket ge

nom förbud som fastmer höga tullar och stats

monopolier i vissa näringar och detta artifici

ella skydd som dels staten dels vissa producen

ter derigenom erhållit på konsumenternes be

kostnad har äfven tillskapat ett konstladt till

stånd inom näringarne i Frankrike och stora

mäktiga intressen som gör det i vissa fall gan

ska svårt att annat än ganska långsamt återgå

till mera rationella grundsatser Förhållandet

med sockertullen och striden mellan hvitbets

och kolonialsocker-fabrikanterne är ett bedröf

ligt och talande bevis härpå Oförnekligt är

imedlertid både att regeringen der serdeles på

så

fö

på

bä

att

öf

.»

de sista tvänne åren varit böjd att göra hvad

den kunnat för att lossa en del af ban

den på handelsgemenskapen med främmande

nationer och att den härvid haft ett nästan all

mänt understöd af pressen emot prohibitif-in

tressena Om dessa än det oaktadt i flera fall

förmått att segra i Deputeradekammaren så till

vida att befintliga öfverdrifna inskränkningar

blifvit bibehållna så hafva dock icke nya till

kommit hvaremot det är bevisligt att afgifter

na på flere främmande manufaktuvaror äfven

der på sednare åren blifvit nedsatta Således

det tredje exemplet som har samma olycka

att innebära en osanning — Men det hvarmed

förbudssystemets anhängare isynnerhet statat

till fördel för sina åsigt er är det kraftiga skydd

som den Tyska eller Preussiska tullföreningen

förmenas hafva gifvit åt Tysklands inhemska

näringar emot främmande konkurrens Imed

lertid är det med detta exempel alldeles som

med de föregående Väl blef genom tullför

eningens gemensamma taxa importafgiften på

en och annan vara från andra länder högre

än hvad afgiften på den varan specielt hade

varit för en eller annan af de serskilda stater

na innan de ingingo i föreningen men på

mänga varor äfven för en eller annan lägre

och det är i alla fall ett factum ej blott att

inga utländska manufakturer äro enligt tull

föreningens taxa förbjudna till införsel i jJe

länder som ingått i föreningen utan äfven att

tullen t ex på kläde Engelskt Franskt eller

hvilket utländskt som helst icke utgör fjerde

delen af hvad Bevillningsutskottet här i sitt

första betänkande hade föreslagit äfven för den

händelse att kläde skulle blifva tillåtet till in

försel Det är då i sanning ganska dristigt att

anföra detta exempel till stöd för absoluta för

bud mot bandeln med utländska slöjdeartiklar

Det anmärkningsvärda härvid är dessutom att

sjelfva principen af tullföreningens bildande i

afseende på de Tyska staterna innefattar mot

satsen af hvad prohibitisterne yrka såsom den

rätta grunden för en nationel näringslagstift

ning då de påstå att hvarje stat bör söka så

mycket som möjligt tillverka alla sina egna

behofver utan afseende derpå om de derigenom

blifva dubbelt så dyra som de kunna köpas

från annat håll (se Hr Marks von Wiirtenbergs

anförande deri det tydligen uttryckes att våra

klädesfabrikanter icke skulle kunna täfla med

utlänningen äfven med SO procents skyddstull

men att man ändå ja just derföre bör hafva

förbud Ty i ocb med detsamma som inom

Tyskland alla tullbommar nedrifvas mellan de

serskilda stater som ingingo i förbundet ocb

som likväl hvar och en hafva sin egen regering

sin egen budget o s v och i alla afseenden

äro stater för sig så tillämpades de facto just

den af prohibitisterne fördömda kosmopolitiska

eller Adam Smithska grundsatsen emellan dessa

stater och det behöfve» någon ny sofism af

rätt massif beskaffenhet för att undanrödja denna

sanning Men än vidare då tullförbundet stif

tades och genomdrefs af det då redan i fabriks

industrien längst (inom Tyskland avancerade

Preussen så utgick dess regering ju från samma

politik för sin räkning som man tillviter Eng

land i afseende på dess förhållanden till främ

mande länder nemligen att för sina fabrikers

alster få afsättning i de stater som ännu äro

underlägsna i industri Om således de mindre

staterna å sin sida hade afsett sin fördel sådan

den af f d Utgifvaren och andra prohibitister

utmålas så borde de af alla krafter sträfvat

emot en sådan gemensam förening Men hvad

har blifvit följden Jo i samma mån som va

nan vid och behofvet af den Preussiska indu

striens artiklar tilltog i de andra staterna så

har äfven sjelfva fabrikationen fördelat »ig till

afsättningsorterna så att industrien nu synes

jemnt spridd i bela Tyskland Att detta ej kunnat

ske genom förbud är klart deraf att inga förbud

finnas och att det ej skett genom utomordent

ligt höga tullar på utländska varor tyckes äfven

följa deraf att såsom vi nämnt tullen på En

gelska och Franska manufakturvaror är vida

lägre än här i Sverige Låtom oss nu i kort

het rekapitulera Exemplet med England var

osanning exemplet med Frankrike var osanning

exemplet af Nordamerikanska Kongressens be

slut var osanning och exemplet med Tyska

tullföreningen en stor osanning Är det då icke

besynnerligt att f d Utgifvaren och prohibi

tisterne när de vilja arbeta på opinionens öf

vertygande icke kunna komma med annat än

osanningar Det är svårt att inse hvad på

dem i längden kan vinnas ty det synes gifvet

att publiken kan ej tro på argumenterna längre

så snart dess uppmärksamhet blir fästad derpå

att de äro uppdiktade Det händer till och

med att de till slutet börja tycka att ett så

dant farande med idel osanningar icke är all

deles riktigt aktningsvärdt

Precist lika sannt som med nyssnämnde ex

empel förhåller det sig med den förmenta re

volutionen i sjelfva den statsekonomiska veten

skapen och fördömandet af Ad Smiths grund

satser Det är något helt annat att en ve

tenskaplig theori icke alltid kan i sin stränga

ste konieqvens tillämpas i verkligheten der äl

dre misstag i lagstiftningsprinciper och konst

lade åtgärder skapat stora intressen med nvilka

alltför många individers timliga välfärd är sam

manbunden för att kunna göra stora och hastiga

förändringar i det bestående om dessa verkligen

skulle åstadkomma något sådant lidande som

de mot förändringen intresserade vanligen för

mena och icke blott minskning i en öfverdrif

ven och orättmätig förmån som de hafva

på mängdens bekostnad Det är sådana kon

siderationer som öfverallt hålla mot antagan

det äfven af i sig sjelfva rättsenliga refor

mer men helt annat är det att påstå det en

vetenskaplig teori i sig sjelf är falsk För

att göra detta måste man äfven bevisa det

bättre än f d Utgifvaren gjort med Lists bro

cbyrer som alldeles icke innefatta något nytt

i vetenskapen eller annat än samma argumen-

fö

•e

ter till försvar för merkantilsystemet som man

förut sett af andra fullt ut lika väl utförda redan

för SO år sedan Det må visst vara den obe

taget som det behagar att uphöja den talang

hvarmed List drifver sin sak såsom något utmärkt

men att derföre påstå det Ad Smiths satser i

sednare tid blifvit förkastade af alla upplyste

då ett helt verldsförhållande visar huru det e

na hindret efter det andra mellan nationernas

inbördes gemenskap och lifligare handelstrafik

faller det visar ej blott obekantskap med hela

verldsförhållandet utan ock en viss oreda i

föreställningen om Smiths theorier

I afseende på de anförda exemplen är det då

blott Ryska regeringens som f d Utgifvaren

verkligen kan utan att fela mot sanningen

taga till mönster men om det är skäl att göra

detta i allmänhet och i detta mer än i andra

fall lemnas osagdt

Slutligen och för att ej göra denna artikel

alltför vidlyftig fäste vi blott uppmärksamheten

derpå att det citerade yttrandet af Professor

Höjer som finnes aftryckt i ett sednare num

mer af Freya alldeles icke angår den speciella

fråga som utgjort föremål för denna tvist utan

egentligen en helt annan del af Ad Smiths lä

ror som ej hör dit Vi äre dessutom nog dri

stige att våga den tankan att Höjers anmärk

ning i nämnde stycke enligt hvad vi befara

innefattar en irring den en så skarpsinnig man

som Höjer säkert sjelf bade insett om han fått

lefva till vår tid då en mängd omständigheter

i konstens och den högre bildningens förhållan

de till det borgerliga lifvet och de i materiel

mening produetiva arbetena kommit till en ut

veckling som ingen på hans tid kunde ana

Tidpunkten är nu icke den lämpligaste att in

låta sig i en diskussion härom men om någon

vill stöta på oss litet längre fram vid samma

tid som »den numera upphörda men emot riks

dagens slut åter utkommande tidningen Argus«

å nyo blir synlig skole vi söka «till komplett

evidens deducera» vårt påstående

BIjMPAPE AMMEIfc

Bref från Kyrkoherdinnan Hedersam till Fru

Prostinnan Glamberg uti Pladdersta

(Dr Tidn för Fahlu Län och Stad

Pratnio den 11 Sept 1840

Kära Syster

Tackar till en början sa mycket för den vackra

griskulten som Syster var sä god och skickade mig

förliden vecka hvilken Ur riktigt framkommen och

emottagen Det Ur alltid ljufligt att på sådant sätt

påminna sig gamla goda vänner och bara jag får

sigte på den lilla kultgrisen kommer jag genast i

liåg kära Syster och hennes goda sätt mot sina be

kanta Annars är allting liär sig likt utom det

att min Gubbe blifvit litet mörk i hågen och FUIt

Kamrerskans röda ko brutit ena benet af sig Det

var riktigt skada skall kära Syster veta ty ma

ken till ko fanns ej i hela socknen och den var ut

af den goda Tidö-rasen som de ha nere i West

manland Eljest kommer det sig derutaf att de

uppå Riksdagen hafva så mycket motionerat sig

eller hvad det heter och det är flera sådana der

motioneringar som satt myror i bufvudet på He

dersam Så kan Syster tänka att de vilja ta bort

allt hvad tittlar heta deruppe i Stockholm dei det

skall gå så långt att de till om med ämna förbju

da Biskopen att göra Prostar Herre Gud hvad

skall det ta vägen och jag och Hedersam som

tänkte ställa till ett sådant kalas för Hans Högvör

dighet då liau kommer hit på visit i kyrkokassan

uti sommar Och Hedersam sa åt mij att jag skul

le ha en gödkalf i ordning till Prestmötet dä han

skulle ta den med sig till Consist«rium och sen sa

han att jag skulle fj heta Prostinna just som kä

ra Syster Meu inte lära de kunna sälta P för

Prostkarnkterer heller eller hur tror kära Syster

Nog vet jag att Fru Sträng skref till sin syster

Prostinnan kors hur heter hon igen — Prostin

nan hå — nå

det gör detsamma — Prostin

nan att linn skulle skrifva till sin man deruppe

på Riksdagen att han skulle lägga sig emot det

der motivet och i Presteståndet har det ju intet

gått igenom Men om de der Bönderna få rå sS

tar väl Stärkta Stats-skottet bort det ändå just

som det gjorde med de höga Ministrarne som min

Gubbe talade om Och nog ville jag ändå bra ger

na bli Prostinna jag så väl som Sara Nubb som

dock Ur hela 10 åren yngre än jag Länsmans

Frun här i socknen trodde ock att hennes man

skulle till Jul bli Krono-Befallningsman men det

lär icke heller gå för sig Jo vi hafva nu ett ti

dehvarf sa Presidenten Kronfogden han var lyck

lig han När Kungen for härigenom sist fick han

Assessors namn och det lär vara höet det Men

hur jag kan sitta och plåttra Ursäkta kära Sy

ster Ännu en gång tusen tack för grisen som

jag aldrig kan glömma och Systers godhet In i

döden har jag den äran att vara kära Systers

trogna

vän och tjenarinna

Greta Hedersam

född Balsamin

— Det nämndes i början af detta år att en

daguereotyp »om H Exc Grefve G Löwenbjtlm

förlldet ir aflande från Parl» för att i Stockholm

begignai genom förväxling i Havre blef expedie

rad till Guadeloupe H Exc har du er»att denna

med ett annat apparat af »amma beskaffenhet hvil

ket H Exc öfverlemnat till Hr Löjtnanten Ben

zelitierna »om förut syueltatt »ig med litografi

och litokromi och Hr Benzelatlerna har nu der

med åstadkommit ljuitiflor hvilka iro upplem

nade i Kongl Muieum och d»r kuana bens De

föreställa utiigter af Lidingön af Stockholm fria

Djurgården m m 1 hvilka äfven de minita par

tier kuana med mlkrotkop urskilja»

— Brodermord upptäckt nitton år derifter

Norska bladet »Retstidenden» meddelar underrättelse

om ett den 31 sistl Juli afdömdt brodermord som för

i9 år sedan blifvit begånget i Tonset i Österdaleu

Saken är af stor märkvärdighet i psykologiskt hän

•eende för det sätt hvarpå den kommit i dagen

En lördagsafton i September månad 1821 lemnade

nemligen Lars Toreson och hans äldre broder Ole

Toreson sina hem hos föräldrarne på gården Sör

huus i Tonsets församling såsom de sade för att

helsa på flickorna i bygden Följande dagen hem

kom Lars i gryningen och frågade efter brödren

som ännu icke kommit åter Ett par dagar deref

ter återfanns Oles lik i Glomen Utom ett litet

blått märke på bufvudet kunde man icke upptäcka

spär till någon våldsam behandling på liket och

som ett godt förhållande städse egt rum mellan brö

derne fattade ingen misstankar mot den lefvande

utan man förmodade att Ole omkommit af våda

och hans lik blef också begrafvet utan att förut

hafva blifvit obduceradt och saken kom snart i

glömska För omkring sex år sedan satt Lars en

afton och läste högt för sin hustru Berith Gunders-

Sida 4

dotter med hvilken lian varit gift sedan Juli manad

1823 en tryckt beskrifnins om poströfvaren Petersen

och var kommen till det stallet hvarest det heter att

Petersen med de orden »Jagär perningsmannen» er

kände sig hafva mördat postkarlen gjorde han ett

uppehåll och dä hans hustru kastade ögat på honom

märkte hon att han grät Sedan fortsatte han läs

ningen men hvad hustrun nu erfarit bragte hen

ne på den tanken att hennes man ombragt sin

broder Oaktadt det som hon säger var tunga da

gar att lefva med en sådan misstanka på hjertat

fann hon likväl icke rådligt att närmare tillspörja

sin man förrän för fyra år derefter då hon un

der det han en gång satt vid hennes sjuksäng gjor

de honom en fråga angående den saken Han till

stod då att han slagit ihjel brödren och lemnade

den förklaring

att det icke var för att komma i

ensam besittning af fadrens gård utan endast af

hat till brödren för det denne satte sig emot hans

giftermål med pigan Guro Simensdotter soin han

kommit på det heslutet att rödja brödren ur vägen

Han uppgaf först att han köpt en af sina kusiner

att mörda brödren Denna bekännelse fick hustrun

honem att i December 1838 vidgå i fleres närvaro

hvarvid han tillika lät undfalla sig att önskan att

blifva ensam egare af gården såsom motiv till en

betydlig del ingått i beslutet att mörda brödren

dervid han äfven tillstod att han sjelf föröfvat mor

det och att hans föregående uppgift att han vändt

sig till en annan allena tillkommit för att trösta

hustrun Hans bekännelse är för öfrigt mycket o

fullständig Han har neml förklarat att han nå

gon tid varit förbittrad på brödren för dut den

ne förbjudit honom vidare umgäYige med pigan

Guro Simensdotter att han då de begge den om

f örmälta aftonen gingo ner till elfven för att ro

öfver och brödren under vägen upprepade sitt för

bud blifvit vred och skuffat till Ole som under

gåendet utför backen i mörkret gick förut så att

Ole störtat ned i den derunder llytande elfven Vi

dare har han uppgifvit att då han som hvarken

förut eller vid tillfället tänkt afhända brödren lif

vet utan endast gifva honom något stryk säg Ole

falla i elfven hade han förskräckt skyndat ner för

att rädda brödren som han också en gäng säg komma

opp i vattenbrynet och ropa »käre» men derefter

genast försvinna I följe af upplysningar om loka

len har det likväl sedermera visat sig vara orimligt

att den olycklige kunnat drunkna om han på det

stället den tilltalade uppgifvit blifvit störtad i Glom

men Lars Torensen har vid alla instanserna blifvit

dömd från lifvet

Af trycket har ntiommit och »äijes å 1 Rdr 8 sk bio

CiiITk

Constitutions- ITtskottets

vid 1840 Sr» Rikidag afglfne förslag till REPRESENTA

TIONSFÖRÄNDRING upptagande Jemte refervaliouernc

20 ark

Hos FRITZE et JBAGGS nyligen utkommen

å S Rdr banko

SVNSKA ARNS

och Rang-Rulla

BORTKOMMET

TTnder gåendet från Kongl Siotlet öfvar Cari

Sill ;» Torg borttappades dea lä dennes en GULD

BROSTNAL i fagon af ea baad Upphittaren erhåller he

derlig vedergällning då han anmäler sig på Dagbladskon-

SVENSKA ARREENS

Anciennitets- Tour

Hös FRITZE «t BAGGE

Årsberättelse om Tecknologitns framsteg af

gifven d 31 Mars 1839 af G E PASCH

28 sk banko

Gottholds Andaktsstunder innahållaade

79 be

traktelser öfver konst och natur till Guds

ära hjertats •förbättring och förståndets

upplysning af M C SCRIVER Öfversätt

ning 20 sk bariko

ffos .DEt-XM tt C

-o ä 2 Rdr b :ko

Matrikel öfver Ridder

skap och Adel Fösfattad af Ro 'hlieb och tryckt *888

Landt-Harskaiks-Krönika af densamrae 2 Rdr Rang

ordningen litgifven af deas SS :dra uppl ut

banko

T JESTSTS ÖK AWBE

JDists på Kontor eller i finare handel önskas

af en städad Yngling som konditionerat i båda de

larae For närvarande innehar han kondition hvarifrån

ban i anseende till dödsfall är ledig elter d 1 Oitober

Svar i förseglad biljett till N et D torde iulemnas på Af

tonbladskonioret för vidare överenskommelses skull

i ?n Man önskar sig Inspektörs-besättning å en

Landtegendom och som ej nyttjar spirituösa drycker

Känd för dr ;f och vand vid arbeie ifrån barndomen sasat

vand att ined allvarsamhet handhafva arbetsfolk redlig

och pålitlig i sina åligganden och med nit skall uppfylla

sin husbondes fordringar Dea som härå fasier uppmärk

samhet torde vara god och leeiua svar i förseglad biljett

till Laudiboen som inlemnas å Fru Lindströms Kommis

sionskontor vid Fredsgatan huset Jä 30

ipn Yngling som skrifver »ch räknar försvar-

ligt önskar någon god kondition helst någon handel

uli Stockholm eller i någon småstad Den som härä be

hagar fästa någon uppmärksamhet är god och lemuar

svar uti förseglad biljett till Uppmärksam som inlemnas

uti Diverseboden hörnet af Regeringsgatan ochStycigiu

larbacken

TTti undertecknads Läroanstalt ärt» platser ie

diga för Hel- och Halfpensioniirer 1 Helpension jr

afgiftoii för nybegynnare och förslå klassen 66 Rdr Bko

årligen Ivar Alrik NORDBLAD

Theol Cand Vhil Magister

Kongl Hofpredikant

Skeppsbron JW 52 1 tr upp

Nu genast

lisa en bemedlad men antingen ingå kompagniskap eller

itöpa ett i godt skick varande Boktryckeri med tillräck

lig mängd stilar af liera sorter ocn 2 :na i godt siäuU va

renda Handpisssar Den som härå vill svara torde med

första iulesuiia det uti hueet JS 6 vid Slöra Nygatan i

Stockholm 1 tr upp Svar från Landsorten adresseras

tili Hr Fabrikör C F Landgren Stockholm

ii os jtJREMBN et C o

N v Törne Landtliushåll-

ningen i Systematisk ordning 2 :dra uppl S :ao delar

Rd16 bk

Rdr 16 banko

U os PÉLMMN et Comp

Lotteri-Spel

med marker panna numror och beskrifning 5 Rdr 24 »k

Sverige Ett Geografiskt Loltspel för ungdom med 20 Spel

kort och SOO Lotter 1 Rdr 23 sk Historierade Cata

fio-kort 24 sk banko

Hos DELEEN et C :o nyss utkommen

ANMÄLDE RESANDE den 21 Sept 1840

Bankiren Poschaan Hamburg Hotel du Commerce

Kondilor Bruhn Örebro Löjtnant Berghammar Wexiö

samt Löjtnant Wetterström Östergöthland Bergstrahlska

huset Studeranderne Odhner och Lundqvist Westergöth

land samt Pastor Höglund Arboga Nr 3 Stora Nygatan

Herr Prytz Götheborg Handlande Anneli Norrköping

samt Vågmästare Hjelm Köping Nr 12 Slorkyrkobrin

Sen Studerande Gallander Westergöthland Nr 5 Stora

Nygatan Med Kand Lundberg Cptala Nr 5 Clara Södra

Kyrkogatan Studerande Planck Östergöthland Dokt Ek

wurzel och Bandiande Fagerlund Carlskrona samt Garf

vare Göthe Fahlun Bergstrahlska huset Kandidat Alan

der Studerande Lennerholm och Auditör Norén Wester

göthland Nr 3 Stora Grlmunkegränd

De senaste förbättringerne i organisationen af

läkarevården vid Ortopedis /ca Institutet

Ater igen en väsendilig förbättring vid Josefinska Orto

pediska Institutet hvarom såsom om allt lör nämnde Inrätt

ning vlgtigl jag med vanlig öppenhet skyndar att gifva Sven

ska Allmänheten del med hvilken både Institutet och jag

stå i så nära beröring och af hvars fortfarande om möj

ligt ökade förtroende bådas öde så hufvudsakligt beror

Flere lyckliga omständigheter hafva satt mig i tilifille alt

kunna verkliggöra en länge hos mig närd önskan atl så

som sseistant vid institutet engagera en ung läkare för

att utan inskränkning i den vid inrättningen så nödiga

jemna tillsynen ändå kunna både fortsätta och utvidga

praktiken inom Uufvodstaden af hvilken möjligheten af

nämnde instituts fortfarande tillvaro måste bero så länge

del samma såsom hittills enligt en inför flere bland Riks

ståndens ledamöter förevisad kalkyl går ned betydlig

föllust

Herr Lifmedikus Doktor Berman från Berlin har för

klarat »ig nöjd emottaga denna befattning De egenska

per som vid delta val i synnerhet fästat min uppmärk

samhet på honom äro hans anspråkslösa humanitet hans

utmärkta bepröfvade och under den store DilTenbachs

ledning förvärfvade kirurgiska skicklighet samt anlag och

fallenhet för den mekaniska behandlingen som oaktadt

af i ämnet mindre kunniga personer hysta yttrade och

kringspridda opinioner i alla tider måste spela en af huf

vudrolerne vid Ortopediens utöfning och hvilken ehuru

mödosam han förklarat sig villig under min ledning stu

dera och mig vid dess användande bilrätia Det utmark

ta förtroende nämnde Herr Doktor redan tillvunnit sig

hos Svenska allmänheten bör vara en borgen att sam

ma Allmänhet icke skall ogilla det val jag gjort

I anledning af denna förening af vära bemödandes

kommer Inslitntets verkningskrets härefter alt betydligt

utvidgas och i och med detsamma min förut vid flere

tillfällen lillkännagifna och redan till någon del verkställ

da favorit-idé 1 större skala rea 'isera .1 att förvalta det

samma till en allmän HELSOVÄRDSANSTALT (Haison

de Santé i likhet med hvad som redan finnes i andra

Hufvudstäder i Europa En sådan förändring i Institu

tet» organisation och tendens är så mycket mer vigtig och

nödvändig som detsamma i sitt na mera fullkomnade

och utvidgade skick äfven med förutsättande af nägot

pnblikt understöd icke kamsubsistera genom mottagande

och vårdande endast af ortopediska patienter Till följe

deraf emotlagas härefter vid milt Institut icke allenast

alla i ordets vidsträcktaste betydelse lill Ortopediens om

råde hörande missbildningar och fel i kroppsformen äf

ven då nya delars tillsättning (prosthe sisj kommer i

friga såsom artificiella ögon gomar näsor m m ntan

äfven patienter med kroniska invertes och utvärtes sjuk

domar af svårare art hvilka hemma hos sig Icke kunna

få den jemna stundeliga läkare-tillsyn och öfriga helso

medel som blott vid en sålunda organisserad och mer

fullkomlig Inrättning kunna beredas och erbjudas All

alla slags smittosamma sjukdomar måste vara ifrån en

sådan helsovårdsanstalt uteslutna ligger 1 sakens natur

och förstås af sig sjelf Alla kirurgiska operationer äf

ven enligt konstens senaste framsteg och förbättringar

förrättas häretter pS stället då så önskas bland hvilka

må nämnas den blott en bort tid utomlands praktiserade

operationen för skefögdhet eller vindöghet (s t r a

b Ismus »om redan bltwit vid Institutet verkställd och

är tillfälle beredt för dem dot åstunda att under tillfrisk

ningen qvarblifva vid Institutet och der få åtnjuta all den

omvårdnad och orna behandling som läkarekonstens

menniskokärlekens och vänskapens förenade bemödanden

förmå åstadkomma

nvad den yttre praktiken vare sig medicinsk eller ki

rurgisk utom Institntet hafva vi äfven i alseenie derpå

förenat båda» våra inleressen i ett enda nemligen alla

hittills eller härefter ät endera af oss anförtrodda pa

tienter» möjligen fullkomligaste värd

skötsel och tillsyn AU de alla deraf skola hafva

fördel ligger som vi hoppas fullkomligt i dagen e

när de naturligtvis kunna påräkna trägnare läkaretillsyn

o«h istare sjukbesök af två än af en samt dessutom bö

ra finna sig lugnare af den förenade omvårdnaden af två

sig för dean iniere£serade läkare som dagiigt och stun

deligen med hvarandra kommunicera sina idéer och äf

ven i svårare fall tillsammans besöka de sjuka då de så

önske

Endera af oss bäd träffas alltid hemma i huset Nr 15

vidj Skärgårdsgatan os» morgaarne till il» 40 mellan

11 och 12 samt kl 2 Tjd gymnastiktimmens »lut

Stockholm den 19 S1840

TILL SALU FINNES

Hos FRITZ3 et BAGGB nyligen utkommet

1 Rd8 kbanko

k 1 Rdr 8 Ik banko

Constitutions-Utskottets vid

1840 års Riksdag Förslag till Re-

Udi

preientaUojj-Förändriog

Annotations Almanach

för ?r £841 bunden 84 sk Frimurare-Ordan» Matri

kel för år 1840 94 sk Vanliga Almanachan 100 i

exemplar 7 Rdr £6 sk Häftad och skuren 8 Rdr samt

stvefcet 4 sk Interfolierade Almanachor ä 8 och 12 sk

banko

Från Stentrycket har utkommit och salje å 1 Rdr 16

sk b :ko hos J C HEDBOM och Eerrsr Musikhandlare

hl blibSiik

Auswahl beliebter Stiicke

au» der Oper

IA DI LAMMEBMOOR

{Bruden från Lammermoor

liir das Pianoforte allein

Musik von

G- VONIZETTI

LUCIA DI LAMMEBMOOR

2 Tjd gymnastikti

Stockholm den 19 September 1840

N AKERMAN

Qvarn-Egendom till salu

lkilSl h

en mycket flor raed fördelaktig loSal och tillhörande

Jordegendom belägen uti en af rikels bördigaste provinser

Egendomen gifver ovanligt stor reveny 1 jemförelse mot

köpeskillingen och säljes på förmånliga vilkor och lång

betalningslid Säljaren vill arrendera Egendomen i 5 *r

till en början emot 8 procent om

*öparen så b |h ^Ssr

— Beskrifning och underrättelse fas i f *to3«holm pd Ang

båtskontoret vid Storkyrkoblinken samt i Orebro hos Hr

Landskaaslisten Köhler

Siberien-Dollel

mest ändamålsenliga till Höst- och Vinterplagg

KbdK29 Drottinggatan

ga till Höst- och Vinterplagg

Krambcden Kr 29 Drottninggatan

f d Faltenbergsfea huset

Blåsvart ^ysilke

ddh

å 40 sk rgs lodet i Kryddboden vid Riddarhustorget hu

set Lykian

Rensad Stoppbomull

till 8 sk banko skålp och orensad till 4 å 6 »k skålp

1 Linds Kryddbod vid Stadsgården

"IVTyss inkomna MALLAGA RUSSIN i såväl

fjerdinsar som mattor MALLAGA FIKON 1 fjerdiu

gar samt FRANSK MANDEL till billiga priser i huset Nr

26 vid Skeppsbron

Braunschweiger Humla

hos C O Strindberg vid Slad»sBiedjegalan Nr ^0

JLstukbäs köpa

em st målade RULLGARDINER med till

hörande ställningar Säljare Inlemne sine adresser å

Aftonbladskontoret 1 biljett till »Målade Gardiner .»

jpe

I ^BERSTEINS THEOLOGI uppköpa

j-j nv .rink Bokhandeln vid Nya Kungsholms

ies i Anti

qvarisk Bokhandeln vid Nya Kungsholmsbrogatan

IT11

v-1 SI

huset J \s 9 vid Gröna- och hörnet af

Skinnarviksgatan finna» större och mindre LÄGEN

HETER att hyra Jemte Stall och Vsgnshus Magasiner

och Vindar m m Äfvenledes ett större Ätliks-Bryggeri

verk med fullständiga inventarier

5 d Mkbfi

UTBJUDES HYRA

Uti huset Nr 5 vid Mnnkbron finnas cn trappa upp 2

stora RUM passande till Kontor der vidare öfverens

kommelse kan träffas

4 ä S Rum

snygga och trefliga med möbler eldning och städning

Clara Komm .-hss vid Vestra Kyrkogalan porten söder

obi Nr 18

Vid Stortorget

dR13M

Trenne nytapetserade R13M belägna en trappa upp

med utsigt åt Torgel passande till Handelskontor eller

för Ungkarl äro nu genast eller från den fhsta Oktober

att hyra Vidare underrättelse erhålles på Kontoret hu

set Nr 2 Köpmantorgei *n trappa upp

Ifrån den 1 Oktober 3 :ae snygga och sus

RDM med möbler samt Tambur ech Garderob

bättre Ungkarlar eller något mindre resande hushill ua

äfven Kök kan Eaedfölja i huset Nr 18 vid Nedra Gref

gatan första dörren till höger i porlgången på nedra

botten

'Tvenne nyreparerad® RUM och Garderob med

eller utan möbler för en allvarsam bättre Herre

Underrättelse i Themagasinét Nr 17 Slöra Nygttan

Två ljusa och glada RUM till den 1 Oitoöer

uti huset Nr 2 vid GSagränd S trappor upp

tt ä 2 väl möblerade RUM med Tambur

och tvenne väl inrättade Gsi-derober samt 1 mindre

Rum med möbler både med eldning och städning tillika

ett Stall för 4 hästar med selkammare och stor roder

skulle Vagnshu» och Kuskkammare i huset Nr 15 på

Norrlandsgatan en trappa upp ingången från Alandsgränd

före kl 9 på morgon

Nu genast

eller till den :sts Oktober Ett möbleradt eller oraöble

radt vackert ROM med Garderob är alt byra Under

rättclie fås i huset Kr 1 en trappa upp i hörnet a ö

sterlånggatan och Saltkompanigränden

större SPANMÅLSViND i Stadsgården

Adrefls Kr 1 FerJjensgränd rid Skeppsbron en trappa

I TJEMSX ÅSTUNDAS

Pä Apothek

ka a en Yngling med vårdad uppfostraa och nödiga kun

skaper erhålla plats dä anmälan göres på Apotheket Hvita

Björn pä Ladugårdslandet

a YNGLING med goda seder och hedrande

vitsord sasat fallenhet för handel och helst dervid

vand i någon småstad kan eihälla förmäaiig .kondition i

Landsorten hvarom närmare upplysning lesiuas afKrydd

kramh RisbcCiS pä Stora Nygatan

rrveune Ynglingar lörsedde med hedrande bt

vis osa frejd och skicklighet kunna erhålla förmåu

liga tjensler flen ena uti Klädes et Lärftshandel och den

andra uti Viktualiehandel företrädesvis önsÅgs sådaue

»om torr »Jent uti dylik handel dä anmälan härom göies

helst f m före kl på Källaren Noirige» Vapen Tia

Stora Nygatan SS tr upp Nr 4

Förmånli konditiou

vid en egonuo ^i i westmaoiaad beiägea emeilan Köpings

stad och Sirömsholjaao Kungsgård ka» ett medelålders

bättre Fruntimmer tå emottaga den 24 näst &ommande

Oktober om hon med tillförliil .ga betyg kan styrka att

hon med ett stilla och ordentligt uppförande förenar &un

skap och erfarenhet för att föres 'ä så räl en större inre

hushållning på stället under egarens frånvaro vintertiden

som ock att haiva öfverinseendet öfver mjölkkammaren

med dertill hörande beredning af ost och smör Vidare

underrättelse erhålles alia förmiddagar kl esieJlaa 11 och

2 i huset M 29 vid Hornsgatan 2 :ne tr upp

Govemant

Ett Fruntimmer af Tysk härkoscst som nära i 10 års

tid varit och för närvarande är I Skåue engageradi såsom

Guvernant önskar sig plats till den 1 nästkommande No

vember helst i hufvudstaden eller dess granskap Hon

lemnar undervisning i Fransyska Tyska unusik teckning

oca handarbeten Den härå reflekterar behagade adres

sera sig till M 10 K i förseglad biljett som inlemnas

pä Aftonbladskontoret

^tt ungt Fruntimiiier som hall en vårdad

uppfostran och är kunnig i alla finare handarbeten

och linnesöm skrilva och räkna förenar derjemte elt godt

och gladt lynne är barnkär och oförtruten i alla inomhus

lörelallande göromål önskar plats i ett aktningsvärdt hus

som Fiuas biträde och att undervisa mindre barn Hon gör

ej afseende pä någon lön blott pä elt vänskapligt bemö

tande Skulle nagou behöfva henne så anhälles rördnads

fullt oia svar i biljett till Den unga sökande som inlem

nas i Skoboden i Rålambs hus ä Blasiiholmen

I ^it bättre Fruntimmer önskar sig plats i något

aktningsvärdt hus i staden eller pä landet för alt lä

ra mindre barn läsa skrifva sy m m el .er som säll

skap och biträda med hvad som i sådant hus kan förefalla

Lön begäres ej Benäget svar torde med första inlemnas

till S U ä AftonbladsJKontoret

ASTUHBAS

'JVe st glada omöblerade

helst med Garderober och 2

HYRA

ungkarlsrum

Jglsrum

helst med Garderober och 2 ingångar önskas hyra

den 1 Oktober lägenheten åstunda» omkring Carl XIII :»

torg bi«siiholmen Regeringsgalan eller i de störa grän

derna derifrån

Svar i förseglad biljett till Hyresman jnlemnas i Krydd

boden i hörnet af Fegeringsgatan och Alandsgränd

Godt

(Tx b e t e nu genast Adress Rodin

Kr 8 Södra Slagtathoiet

INACKORDERING

För några yngre Flickor är tillfälle pä inndet i ett he

derligt hus au jemte öm omvårdnad fä lära allt hvad till

en god och väl vårdad uppfostran hörer då priset är högst

billigt och upplysning osa stället och vilkoren aärmare

meddelas I huset 34 på Norrlandsgatan nil venster

inpå gården

il7 mil fi 'ia Stockholm vid Mälaren belägen

l *0

nB '» inackordera sig för beboeu-

det nf 3 ä 4 vackra rusa i andra våningen ssaed en be

haglig utsigt äfretisoEtt möbler mat tvätt och uppassning

Upplysning om vil &oren ete losanar Mamsell Wahiberg

Stadens ftya Hus boden 4 vid Koda Siussen

gjHt sayggt mecleiåideis barulöst Folk önskar

fosterbarn för eu Rdr B &o i veckan ej under 5

å *3 ålder Underrättelse fås uti Biödboden b /edvid KunjiS

'holms Apothek

IModeriia Skjortor förfärdigas lort och val i

huset Nr 15 vid Köpmangatan 3 tr opp

Ressällskap

åstuadas lill Skane om 2 å 5 veckor uti en beqväm vagn

emot deltagande i sfcjutsen Svar begäres i biljett till F

R sök inlemnas pä Hagbladskontoret

DIVERSE

Sång-Iiistitut för Fruntimmer

Undertecknad hvilken för liera år sedan etablerade ett

ännu fortgående Sång-lustltut etdast lör ilerrar har

nu träffat ölverenskommelse med en välkänd och sigiad

Familj om att dersiädes Is etablera ett dylikt för Frun

timmer Början sker omkring den l

.sta Oktober och

lokalen blifver i närheten at Söueriaalmsiorg Närmare

underrättelse iemnas af mig som trallas hemma alla da

gar emllan kl 1 och S

— Uti mitt Sång-Institut

för Herrar lager undervisningen med llost-termin äf

ven sin början frän ofvaanämnde månad uti huset JU 65

vid Weslerlanggatan 1 tr upp Stockholm i Sept 1840

I»

1 'KTTEKSON

Ågtöe af Kgl- Musik- Akademien

Huset JtS 1 hörnet af Siorkyrko

brinken och Trångsund

M in Danssko 'a i staden huset M 4 vid Lilla

Nygalan återbörjar Onsdagen den !a3 Sept lil 4 e

ni och forttar som förr alla Oasdagar och Lördagar

Dansskolan på Norr hemma hos mig Lör

dagen den 26 September och forisätles pä de vanliga da

garne Charlotte SMEDBKKU

dd NYE

PrisSuranter för hösten 1840 på

EIiS

HåBLEIiSKå BLOMSTER

LÖKAR

uti BEGBooih CFhdl i H

uti B E G Booih et Comp Fröhandel i Hamburg fia

nas att tillgå uti Herrar Fritze et Bagges Bokhandel

1 ^11 undvikande af koilwion tiilkännagiives att

JL Madame Louise de France par Madame la comtease

Dash är under öfrersäitning och snart färdig att från tryc

ket utgifvas

cier I Vesterås marknad kammer C G T1LL-

|Jud

•-1 1VT

MAN från Stockholm att bo vid Slöra Torget uti En

kefru Buckerls egendom

För de af icig på divarse inhemska industri

artiklar etablerade Varulotterier som jag på grund

af den smickrande uppmuntran de hafra njulit i år äm

nar gifva en långt större utsträckning önskar jag kom-

missionärer i Stockholm och andra tikels större och min-

dro städer och anmodar derföre dem som vilja åtaga sig

sådan agentur nit skriftligen derom hänvända sig till mig

snarast »löjligt på det de i tid kunna få vilkoren uppgif

ne och sätlas i ständ att verka för afsältningen

Hlibi Sb1840

född NYJiERG

Regeringsgatan Nr 84

Helsingborg i September 1840

J TORELL

Utdrag af Flan

200 <le Hamburger-Lotteriete

CltK

Cl te Klass

Dragning från den SO Sep

Sö

Största -vinsten ar

1000

100 ,000 Mark

Vinster

Premier

1 Vinst

1 »

«0

1000

S860

4000 Vinst

å 1500 Mark

å 1000 a

å 500 »

å ISO »

å 100 »

å 771-2»

å 50 »

jemte

frilott

Mark .50 ,000

» 20 ,000

» 12 ,000

» 10 ,000

» 5000

» 4000

» 5000

» 2000

o 5000

» 40 ,C 00

» 9000

» 4500

» 3000

81 ,500

» 154440

Mark 591 ,440

1 PremiU Hark 60 ,000

a o for forsta Lotten » 30O

S f 0 e 40 ,000 Mark k S50 » 500

2 f 0 e 80 ,000 » 4 200 » 400

2 f 0 e 42 ,000 » 4 150 » 500

2 f 0 e 10 ,000 » b 100 » 200

2 f 0 e 5000 » A 75 » 150

1 for sisla 10 :de Lotten » 100

1 » a 9 .da » » 100

1 » » 8 :de » » 100

1 » » 7 :de » » 100

3 » o <» ;te » » 100

1 » » 5 :ie » » 125

1 » » 4 :dS » » 110

1 >1 n 5 :dje » » SOO

1 » » 2 :dra » » 500

i » sista Lotten • » 500

4000 Vinster och 22 X 'remier Mar ]c 455 ,045

6000 Friloiter in Mark „ 24 ,000

479 ,045

fldbblftLt

Minsta insatsen är 6 Rdr 56 sfc Bko som äfven kan

Lotter härå säljas uti l-£ :delar l-4 :delar halfva o

J L STRiNÖBE»e

Omsättning till Andra Mässen

Alldeles nytt Lotteri

å moderna

GULD- OCH SILFVSa-PJESER

di 3KlftKlSnska NumL

GULDOCH SILFVSR

Indeladt i 3 :ne Klasser efter Kongl Svenska Numaier L

den 23 September Lottsedlar finnas i Stockholm uti Gu

Kryddkramhandlare Eisen och Löfgren vid Regeringsgat

tan Llndbo-g Storgatan Rosenqvist Kungsholmen Kah

Hessler och Nyberg vid Gölhgaian Bastman Hornsgat

Hessler Tjärhoisgatan Handlanden Ekström på Öslerlåug

länggatan

Nitvinsterne svara emot och tagas i utbyte för trefjc

Försälj ilöd

agas i utbyte för trefjc

Försälj ningen uppliör Tisdagen

CwR

gppg

C w TROSELIUS J F WOLFFRAM

Af trycket har i dag utkommit (h å 40 sk

JAS FLORA

Af trycket har i dag utkommit (h å 0

SUPPLEMENT TILL LILJAS FLORA

MedSih dåddling ännu befinn

UPPLEMENT TLL ERIGES ODL

Medan Sverige» ängs- och trädgårdsodling ännu befinner sig i beständig tiliveit är det endast genom tid efter

annan utgifna Supplementer till det vid en Tiss tid fuiina och antecknade Eian för en framtid fean pa genaste yä

gen bereda den slutlig» uppställningen &f en fullständig vetenskaplig registratur bfrer denna sä högst iate

ressanta del af Svensk Botanik — För att lätta öfversigten af det hittills funna bela är detta Supplement försedt

med Register öfver alla Genera Species och Synonymer så väl Florans soin Supplementets med tillagd uppgift

om de flesta vexternas fäderaesland samt dessutom likasom Floran med ett Register pä de Srenska namnen

STOCKHOLM hos L J HJERTA Lill

tember till den 17 Oktober

i lyckligsste fall

flerdubblas efter Lctteraes storlek

ch hela till den 3 Oktober hos

kontrollerade

SAMT NIPP &Ri UTAN NITER

AdKlas36 kB

R SAMT NIPP &Ri TAN NITER

r Lolteriet Insatsen i Andra Klassen 36 sk Bko Dragning

Guld- och feilfverbutiien Nr 15 Regeringsgatan samt hos Hrr

sgatan Hsssel vid Drottninggatan Abrahaansoa Norrlandsga

Kahn vid Kornhamn i Kryddboden M 15 vid Stora Nygatan

sgatan Rosenstiöm

Svarimangalan Forssell Drottninggatan

låuggaian samt i Guld- och Silfreibutiken huset Nr 40 Vesler

fjddlar af insatsen

rdedelar af insatsen

d22 d

rded

den 22 dennes

F ör 11

OFVE

OFVER SVERIGES ODLADE EXTER

er sig i bdast genom tid

a Nygitan »idTemot Kongl Posthuset

Aftonbladet Måndagen den 21 September 1840

Maskininläst version av Aftonbladet - Måndagen den 21 September 1840

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4