Aftonbladet 1840-11-23

Sida 1

JM 213

Måndagen

BET TJUGONDEFÖRSTA

1840

den 23 Nov

priset i Stockholm för helt år 10 Rdr 32 sk för haift 5 Rdr 52 sk tre månader 3 Rdr Banko Lösa Numror 2 sk Banko Prenumeration ocb Utdelning i Bladets Kontor rid Stads-Smedjegatan i f d ZetrjBI Bod vid

Österlånggatan i Kryddboden i hörnet af Drottning- och Fredsgatorne i Bromans Bod hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd i Björljngs vid Kungsbacken i Eissens i hörnet af Regeringsgatan och Jakobs gränd

i Lindroths vid Norrlandsgatan i Wallbergs i huset Nr £6 vid Nybrohamnen i S G Lagervalls Enkas vid Storgatan ä Ladugårdslandet i F Bastmans i huset Nr 9 i hörnet af Horns- och Repslagaregatorne å Söder

i Nybergs vid Göthgatan samt i huset Nr 52 vid Röda Slussgatan ANNONSER emottagas endast i förstnämnde Kontor till 2 sk Banko raden Utdelning kl 6 eftermiddagen

Meteor Obs- Den 20 November kl 2 e .m Barom

25 ,42 4 gr kallt "V mulet Kl 9 e .m Barom

25 ,46 6 /J ?r- kallt» ^V mulet — Den 21 Nov

kl 6 f .m Barom 25 ,59 8 J

4 gr kallt NV klart

dimma

TIDNINGENS INNEHALL DEN FÖRFLUTNA

VECKAN

Måndagen den 16 Nov UTRIKESr Drottning Chri

stinas afsked fran sina döttrar RIKSDAGEN Borgare-Stån

det diskussioner om representationsfrågan STOCKHOLM

Biksdagens uthållighet och en motion af Hr Petré i afse

ende pä Statsregleringen Något angående Pantelåneinrätt

ningar Ytterligare om hushållningen med Djurgårdskassan

Bokhandulsbi /i .lktin Upplysning af Kapten Nylon angå

ende ångfartyget Swithiod BLANDADE ÄMNEN Den fly

tande fyrbåken Postskriptum Dagens plena i Riksstånden

Tisdagen den 17 Nov UTRIKES Frankrike Thron

talet Spanien Orienten Tyskland Nederländerna Borga

re-Stå dets förslag angående handtverkerierna och en re

k ^oiation a Hr Schartau Det arma Svenska Bånde-Siån

det etc Fru Docks recett Upplysning af en Sockerbruks

idkare i anledning af en brochyr om iorbudsskydu för Sven

ska socker fabr ika tion en Bref fran Konsul Schultze om

Svenska handelsfartyget Götheborgs räddning undan skepps

brott vid Oran LANDSORTSNYHETER BLANDADE ÄM

NEN Den flytande fyrbåken

Onsdagen den 18 Nov UTRIKES Frankrike Dan

mark Orienten Polen RIKSDAGEN Borgare-Ståndet Re

presentationsfrågan Utskottsbetänkandes STOCKHOLM

Förordn i afseende på tjenateårs beräknande för Läkare

HrTiegligsbecks koncert Revy af Tidningarne Rätte

gångs- ot :ii Polissaker P .S Dagens plena i Riksstånden

Thors dagen den 19 Nov UTRIKES Frankrike En

Engelsk radikals åsigt om den europeiska frågan om krig

och (red RIKSDAGEN Ulskottsbetänkanden Ett betän

kande af Expeditions-Utsk i anl af de redan afgjorda punk

terna af t

'tsrcgleringen Gårdagens plena Anföran (fe af

Grofve Frölich om nya Trollhätte kanal Nyckeln till Zweig

bergska gatan Nya modeller för Armén Handelsbalansen

Insänd t Om gatuläggningen BLANDADE ÄMNEN Rese

litteratur Schomburghs rösa i Guiana Div smärre notiser

Fredagen den 20 Nov RIKSDAGEN Borgare-Stån

det Representationsfrågan UTRIKES Frankrike Spanien

England Schweitz Danmark Orienten Kongl skrifvelse i

anl af ett Lån till Söderhamn Konst .-Utsk och Represen

tationsfrågan Anmärkningar vid Borgare-Ståndets förslag

till förordning för handtverkerierna Rättegångs- ocli

Polissaker BLANDADE ÄMNEN

Lördagen den 21 Nov UTRIKES Frankrike Spa

nien Borgare-Ståndet Representationsfrågan Några Of

ficiell» knngörelser En sammankomst hos Hr Grefve Bra

he af några oppositionens ledamöter Revy af Tidningar

ne Några smärre notiser LANDSORTS-NYHETER Bok

handei srit .letin Morianen 2 :dra delen Postskriptum

Dagens plena i Riksstånden

DÖDE 1 STOCKHOLM Musik-Direktören Carl Sigismund

Geihaars Enka Anna Margaretha Gelhaar född Palm den

18 d :s 65 är — Mamsell Adriana Ulrika Westerstrand d

19 d :s 61 år

DÖD I LANDSORTEN Sven Henrik äldste Son af Kam

reraren Hagdahl och dess k hustru Emma Snell på Väf

versunda den 3 d :s 7 1-2 år

BOLAGSSTÄMMA Med Aktieägarne uti Ångfartyget Gu

staf Wasa d 19 inst December kl 10 f m hos Dispo

nenten boende å Skeppsholmen

OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å BORGENÄRER Af Åhs

H .R Magnus Nilssons i Espered af Gäseneds H .R Hof

Sekreteraren il Seltergrens oeh af Ku

?fng» H ,R Andels

Svenssöners i ttäbäckeku &Iens och GrOtr ^b o andra rtgd af

nästa ars Vinter-Ting — Lindesbergs R .R G»r >t»ä8 .-o»

Cari Aujust Morins och dess Enka Maria Larsilotters ä

förslå belgedagsfria Måndag i Januari manad 18 .il

BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN Skomakaremästaren

J A Kindbergs d 28 d :s k 6 e .m på Källaren Kronan

vid Hötorget Manufakluiisten .G Thunbergs d 5 inst

Dec k 4 e m hos F G Lindeberg i Eskilstuna Port

foljfabrikören i

Enandets d

'23 d :s kl 12 f m uti ä

BörskSllaren anvisande rum Färgaren Carl Grönstrands

d 26 d :s kl 4 e m hos J A Bergstrand i Westerås

SPEKTAKEL På Kongl Theatern i morgon Tisdag De

Gifta el r Missvårda ej briiaben Shakesppabi kär

samt rssii >ms-mi»kks Emelie .n Pjescrne evequeras af Hr

Pior Prume Poionaise för Violin samt La Melancolie l»a

storale för Violin — Nästa Lördag till förmån for M :lle

Lind för första g :n Dagbokes samt Lucie eller Bku-

den fras lammerä ^oor

EXPOSITION

af ett blomster-kabinett 1 wax

fortfar alla Söeknedagar uti Trädgårds-Föreningens Norra

Paviljong från kl 11 f m till kl 5 e m samt >ömlagar

frän kl 12 f m till kl 5 e m Entré-biljetter å IG sk

banko st erhållas hos Hrr Davidsson i Södra Paviljongeu

Undertecknad som efter återkomsten från England der

jag inhemtat konsten att efter Naturen förfärdiga alla slags

blomster-former har nu i 2 .ne är arbetat att vinna ytter

ligare färdighet häruti hoppas med anledning af den upp

muntran jag vid min förra mindre exposition rönte och

efter Vetenskapsmäns och sakkunniges benägna biträde

kunna förskaffa den respektive allmänheten nöjet al en

mångfaldig åskådlighet inom blomsterverlden och förvärf

va dess vnnestfulla bifall

Sophie Emelie FURSTEMIOFF

född LINDEGREN

IT "axblomslren visas i morgon Tisdag emellan

kl 6 och 9 e m

friktion er

enom öppen och iriviiiig Auktion pa stallet

kommer den 1 December kl 2 e m au försäljas

Hemmanet MUNKATORP 1-2 mantal med tillhörande om

kring 100 Tunnland stadsjord (som till en del äfven kom

mer att särskildt säljas eller arrenderas ifali ej antagligt

anbud å alltsammans skuile ske belägenheten är invid

Skara stad Ahyggnaden beqväm och för Ståndspersoner

i godt skick samt brandförsäkrad i Landtfonden för 6000

Rdr Bko och alla afgifler erlagde Den rådande jordman

är lera och svartmylla hvarpå

årligen utsås omkring 1

Tunnor höst- och SO Tunnor vårsäd vinterfoder 6 hästar

50 boskapskreatur och 40 får Löf- och barrskog finnes

tillräckligt till gärdens behof samt godt sommarbete Skulle

esenciomen vid denna auktion ej blifva försåld kommer den

alt upplåtas till hälftenbruk på några år med eller utan

inventarier och kreatur och i båda fallen alt tillträdas nä

tta värfrudag Köpevilkoren komma att rättas efter en

reel köpares åstundan Under tiden emottages anbud öf

ver hvars antaglighet vid tillfället kommer att resolveras

Närmare upplvsning om nämnde Egendom fås af Lärfts

kramhandlaren

E Sucksdorff i Stockholm samt Inspektor

Hjertslröm i Skara

Stor

It s t ampe-Auktion

Onsdagen den 16 Detember f m från kl 11 samt el t

midd fran kl 4 försäljes på Bok-Auktionskammaren (för

Utländsk räkning ock å Tout Prix En modern Samling af

£000 Lithographier Kopparstick etc hvarå tryckt For

teckning utdelas på Aiktionskaramaren samt i Herr Sjö

bergs Bod vid Mynttorget

STOR VåRU-AUKTin

27 h Lödd«S Nbf

STO

Fredagen den 27 och Lördagen don «S November fr««

k1 10 f m försäljas 2 tr upp pä härvarande Börs genom

offentlig Auktion Klädeshandlaren P A Sprincboras Kon

kursmassas Varulager bestående af

KI .ÄDRN

KASEMIR

DRAPF .R

CORDEROYER

h ä äl i hel

EROY

Prisader och linjer sä väl i hela stycken som ilufvar och

få varorna bojses a

stället den 26 November

1840

es astä

SiockUolm 4en 29 Oktober 1840

fHålaitc Hnllqariiincr

fHålaic Hnllqarincr

i i A ett större parti

tapeter od Corkr I r

i A ett större p

tapeter od Corkr I r

hvaribland Collektioner eller Dekorations-TAPETER

YAXDUKSBOUDTÄCKEN m m säljas å Auktionen Tis

dagen och Onsdagen den 24 och 2o dennes vid Stora Ny

gatan huset Nr 33

I IJpsaia Ileaigymnasium

i afseende på hvilken läroinrättning man för öfrigt far

hänvisa till den utförligare prospekten i Nr 14 af Afton

bladet d ä lemnas undervisning i (undant Grekiska och

Hebreiska alla de vanliga Gymnasiernas läroämnen d v

s i Religion Historie och Geografi Latin Svenska Lefv

Sprak Mathemalik Filosofi och Botanik men dessutom i

Kemi Fysik Teckning Fältmätning Skönskrifning Bok

hålleri och Gymnastik Vid de förra läroämnena anmär

kes derjemte att lärjungarna äga fritt val alt läsa eller

icke läsa latin att till historien fogas en kort Statistik

till Geografien kartritning att den mathematiska kursen

sträcker sig till och med elementerna af den högre kalky

Iep alt Botaniken läres med afseende på dess tillämpning

och *att dertill fogas en öfversigt af Zoologiens klasser fa

miljer och slägter samt slutligen alt undervisningen i de

o nyare språken omfattar att lära skrifva dem alla och att

lära någorlunda tala Fransyskan och Tyskan

Läroanstaltens syfte är a 11 utgöra en grundligt theoretisk

förberedelse för det praktiska lifvel i allmänhet Afsigten

är således att lärjungarne efter fullständigt genomgången

kurs som är beräknad på 4 ar dels skola vara omedel

bart användbara för det praktiska lifvet dels kunna alläg

ga fullständig studentexamen dels kunna inträda i de emot

särskilta fallenheter svarande liiiämpningsskolor t ex Tek

nologiska institutet Målareakademien Fahlu bergsskola

Mariebergs krigsakademi Degebergs landtbruksinstitut o s v

Intiädesfordringarne för hösttermin dä kursen bör

jar äro l :o att katekes och biblisk historia fullständigt in

hemtats 2 :o Svenska historien i sammandrag 3 :0 Allmän

fysik och Svensk geografi i sammandrag 4 :o Quatuor spe

cies i enkla tal sorter och bråk decimalbråk enkel regu

la de tri samt 2 böcker i Euklides S :o Grammatikalisk

underbyggnad i latinet använd vid tydningen af någon lät

tare författare t ex Cornelius Nepos Caesar 6 :o Önskas

gerna att någon början är gjord med lefvande språken

åtminstone fordras innanläsning i Fransyka För vårter

minen måste fordringarne i mathematiken emedan den

är en hufvudsak ökas till 4 böcker i Euklides 1 grad Al

gebra och sammansatt regula de tri

Årsafgiften är 100 Rdr Rgs terminsafgiften SO Rdr Rgs

Nästa vårtermin börjar den 24 nästk Februari Nu va

rande lärjungar böra på denna dag infinna sig men de

som kunna komma att önska inträdesexamen dagen

förut Tillfälle är för lärjungarne bcredt att få bo un

der någon af lärarnes uppsigt eller att inackorderas i en

skilta hus om derom anmälning sker Så väl dylika an

mälningar som till inträde torde ske hos Magister Svarten

gren och det så tidigt som möjligt om plats med säkerhet

skall kunna påräknas

Hr Professor E G Geijer har haft godheten tillåta att

man får åberopa hans vitsord om läroinrättningens ända

målsenlighet

Sä vida icke lill undertecknad Syssloman in

nan denna månads slut de som äro skyldige till

Möbelhandlaren J T Åbergs Konkursmassa in

betalt sine skulder verkställes lagsökning

Stockholm d 19 Nov 1

'UO H J OLDENBURG

Kontoret i Huset Nr 20 vid Si- Nygatan

id skeende Bouppteckning efter

«minitniaidiTH .Lureniz Magnus Westén

i .iumiiuHuiauH i .uren£z Magnus

riiill rättelse v

ppck

«minitniaidiTH .Lureniz Magnus Westén

I _o .i »gi .iumiiuHuiauH i .uren£z Magnus

behagade alla de som i Sterbhuset äga fordringar eller skul

der sådant innan denna månads utgång anmäla antingen

i Sterbhuset Hler till undertecknad Stockholm i Novem

ber 1840 Jon P WESTÉN

Kusot Nr 79 Westerlånggatan

Måndagen den 44 December 1840 förrättas

Bouppteckning efter aflidne Hemmansägaren Påhl Ols

son å Nr 8 Ysby Ysby Socken Höks Härad och Hallands

Län dervid fordringar och skulder torde uppgifvas

1 iSä Arfoog *a

ÖÄSE

går Ångfartyget SJÖHÄSTEN i denna vecka om

väderleken

det tillåter Närmare underrättelse erhålles på Ångbåtskon

toret vid Storkyrkobrinken

Jern-Ångfartyget SAMUEL OWEN

dä

kommer att så länge det är öppet vatten göra regu

iiera resor emellan STOCKHOLM och WESTERÅS nem

ligen hvarje Måndag och Thorsdag kl 9 f m från Stock

holm till Westerås samt Tisdagar och Fredagar samma tid

från Westerås till Stockholm STRENGNÄS anlöpes på re

san till Westerås omkring ki haif 1 e m samt från We

sterås omkr kl 1-4 till 12 f m

Biljetter säljas hos C O Strindberg Stadssmedjegatan

till ENKÖPING

går Ångfartyget ÖRNEN Kapten Fr Roos för sista gån

gen i år Tisdagen den 24 Nov kl 7 f m och stadnar

vid Österby brygga samt återvänder till Stockholm Onsda

gen den 25 kl 9 f m

Ångfartyget RAKETEN afgår för sista gången

för i år (ill Norrköping i morgon Tisdag den

24 dentles kl 12 middagstiden

Skepparen L J SÖderpren IVSri Wisby

förande Galeasen S :t Helena liggande norr om Mel

lantrappan finnes lägenhet för fraktgods till Wisby som

aflemnas aldra sist em Tisdagen den 24 Nov 1840

I 1 LIGEN G E

till GÖTHFBORG ocn HELSINGBORG

afgår alla Söndagar och Onsdagar kl 6 f .m frän Diligence

Kontorpt i huset Nr 5 vid Clara Södra Kyrkogata

OBETALTE BREF åtfölja til Postkontoren i Ekolsund

Enköping Westerås Köping Arboga Örebro Ramunde

boda Mariestad Lidköping Sollebrunn Götheborg Kongs

backa Warberg Falkenberg Halmstad Laholm Engelholm

och Helsingborg

Diligeneen ankommer till Götheborg Söndagar och Thors

dagar till Helsingborg Tisdagar samt till Stockholm Mån

dagar och Thorsdagar

BILIGE $CE TILL UPSALA

afgår Onsdagar och Lördagar från huset Nr 36 Mäster

Samuelsgränd återgår Tisdagar och Fredagar samma tid

— Paketpriset är nedsatt

riksdagen

Resumé af hvad huvudsakligen /örekommit

Ridd oeh Adelns plenum d 28 Ok t 1840

Eftermiddagen

Fortsättning of reprrtmtalhntftågan

äM

(Slut frän M 2S3

Frih Sprengtporten J \v yttrade att båda ifrä

gairarande förslagen möjligen hade sina brister men

alt han i denna del ämnade votera för Hr von Hart

mansdorffs Tal vore visserligen af den mening

alt man vid representationens bildande icke finge

förbise dot konservativa elementet men trodde att

man gjort tillräckligt afseende derpå genom Stånds

valens bibehållande och ansåg det icke vara lyck

ligt för landet eller förenligt med tidebvarfvet» anda

att tillskapa de 2 :ne kamrarae med alltför skarpa

skilnader Enligt Frih Hamiltons förslag skulle

öfre kammaren väl komma att bestå af landets yp

persta men dock innefatta samma majoritet som

den nedra och vara beroende af den sednare Frih

fraktade äfven att minoriteten möjligen kunde kom

m att helt och hållet uteslutas från inträde i den

öfre kammaren hvilket förhållande vore desto mera

ofördelaktigt som denne kammare väljes för flere

Riksdagar och således komme att uttrycka samma

opinion under flera år om än nationens tänkesätt

under tiden förändrades Till Frih Boye hemställde

Tal om icke en representation sammansatt enligt

Hr von Hartmansdorffs förslag i sjelfva verket in

nefattade lika konservativa elementer som vår nu

i varande hvilka ehuru fördelade på fyra rum likväl

har mycket af enkainmar-systemet helst Riksdagens

vigtigaste frågor ofta afgöras i Förstärkta Utskottet

samt Utskotten i allmänhet mycket inverka på be

sluten

Frih hrye anmärkte att Frih Sprengtporten till

räknat Ståndsfördelningen hvad som endast hade sin

grund i RiksdagsOrdn och kunde ändras utan rubb

ning i den förra

Hr af Gruubr S- erinrade om betänkligheter i

afseende pa bildande af öfre kammare hvilka han i

föregående plenum yttrat Man saknade i vårt land

det dertill erforderliga konservativa element som .i

England historiskt uppvuxit Oberäknadt de invän

ningar man kunde göra emot lämpligheten af en

öfre kammare så sammansatt som Fransyska pirs

kammaren hade Ståndet dessutom genom redan

fattadt beslut afskurit sig möjligheten att bilda öfre

kammaren elter detta mönster hvadan i Talarens

tanka ingen annan utväg funnes än att antaga ett

dera af Frih Hamiltons eller Hr Y HartmansdorfTs

förslag I valet dem emellan föredrog Tal del sed

nare Enligt Frih Hamiltons förslag skulle samma

anda blifva rådande i båda kamrarne och dessutom

uppstode svårigheter vid verkställigheten ty då öfre

kammaren till en del skulle väljas vid början af

hvarje Riksdag uppkomme betydlig tidsutdrägt antin

gen ledamöterne utsagos inom nedre kammeren el

ler bland personer utom densamma helst i båda fal

len afsägelser och förfall troligen skulle inträffa och

i det förra nedre 1 mmaren serskildt måste kom

pletteras Hr v Hartm :s förslag vore visserligen ej

fullt tillfredsställande men då fråga vore att upp

göra ett nödfalls-projekt trodde Tal att man kom

me målet närmare om man jemte antagande af

sistnämnda förslag stadgade vissa qyälifikationcr af

större ekonomiskt oberoende högre iiildning högre

medborgerlig förtjenst för öfre kammarens ledamö

ter såsom att de borde innehafva större förmögen

het hafva beklädt vigtigare embeten eller förvärf

vat lig anseende såsom författare eller genom mu

nicipala värf Derjemte tillstyrkte Tal att inan

m *d afseende på svårigheten att erhålla represen

tanter med dessa egenskaper borde inskränka anta

let af öfre kammarens ledamöter till hälften emot

det af Ilr von HartmansdorfT föreslagna Tal ansåg

dessa väl ej vara tillräckliga garantier för ett kon

servativt element i öfre kammaren men fann ett

slags ersättning deruti att nedre kammaren icke

komme att helt och hållet sakna d«tta element

Hr von Rosen G yttrade sig jemväl emot Frih

Hamiltons förslag Han trodde att öfre kammaren

skulle erhålla en vida starkare konservativ karakter

om valajL — "a iml ii a om de skedde

eller sammanträdet i liufvudstaden— i M-itnan- ramt

blefve förhållandet emellan öfre och nedre kamma

ren ungefärligen "nahanda som emellan Rikets Stän

der och deras tt Valmännen i landsorten

skulle deremot

mera beroende och lemnade

åt sig sjelfva dä u deremot i liufvudstaden voro i

hög grad blottställda för intryck af dagens opinion

Er 1 .ifrén J P■ förklarade att han icke heller

i den punkt kunde biträda Frih Hamiltons mening

Enligt Talarens åsigt äga direkta val alltid företrä

det framför val genom elektorer helst i sednare fal

let ofta kunde inträffa att de valda ej äro kända

af dem sorn primitivt välja Om kamrarne ägde

samma ursprung skulle sådant bereda förtroende

dem emellan England ägde en förmögen aristo

krati men dess öfverhus saknade ändock nédig mot

ståndskraft och detta just derföre att detsamma

icke hade samma ursprung som underhuset

Frih t <l ]rrn»hdt Th„ trodde att Frih Hamil

tons förslag i synnerhat vore vådligt derigenom att

till ledamöter i öfre kammaren finge väljas personer

hvilka icke förut varit riksdagsmän Derigenom skul

le i Talis tanka inträffa att cn om än aldrig så

knapp majoritet i nedre kammaren skulle kunna

skaffa sig en komplett majoritet i det öfra som då

endast blefve cn position i hvilken den nedre för

skansade sig Detsamma skull» äfven till en del

gälla om l :a kammaren inom sig utsåge ledamöter

till den öfra ehuru majoriteten då troligen icke blefve

sä fullständig

Hr von Troil T trodde att samma olägenheter

åtföljde Hr von Hartmansdorfft förslag i denna del

som dem man tillräknat Frih Hamiltons Skilna

den bestode deruti alt efter det sistnämnda öfre

kammaren såsom en Talare anmärkt sannolikt kom

me att bestå af landets yppersta Tal erkände att

just detta varit hans ögonmärke i donna fråga Viss

heten att ledamöterne utgjordes af män ined de för

nämsta egenskaper vore det enda hvilket åt öfre

kammaren kunde gifva den moraliska kraft som er

fordras

Hr lUtsnb-ad hernh kunde icke instämma i

den mening att resultatet af valen blefve lika efter

båda ifrågavarande förslagen Det vore icke gifvet

att opinionen i sila riktningar är lika hos dem

som välja och hos de valda hvilkas tänkesätt före

Riksdagens början icke äro så val kända som de

sedermera blifva och de kunna dessutom ofta för

ändras genom de uttryck för hvilka representanter

äro blottställde Det vore icke eller afgjordt att

den nedre kammaren skulle välja de yppersta till

dan öfra I Norge hade man sett exempel att per

soner stundom blifvit valde till medlemmar af Lag

thinget blott för att utesluta dem från Storthingen

j och såda .nt kunde äfven häda här Tal yrkade

ogillande af Frih Hamiltons förslag

Hr tum Trc .il K ansåg det exempel från Norge

Hr Rosenblad anfört icke bevisa något ty förhål

landet vore i så måtto olika att ledamöter till Lag

thinget utses blott för ett men här åter för S riks

möten

Hr von Harimansdorff anmärkte att nedre kam

maren visserligen skulle komma att såsom man yt

trat välja de yppersta till ledamöter uti den öfre

men blott det yppersta af det parti som för dagen

vore radande och troligen sådane personer som

icke lyckats erhålla kallelse till nedra kammaren

Frih Hamilton yttrade att han sjelf äfven utan

det omständliga ordande som rörefallit nogsamt in

sett att hans förslag hade brister Då det nu mötte

så mycket motstånd ville han hvarken upptaga ti

den med motbevisning eller yrka votering

Sedan Ridderskapet och Adeln med nej besva

rat Hr Frih och Landtmarskaikens framställning

om Ståndet såsom dess gemensamma tanka god

kände Friherre Hamiltons förslag i denna del er

höll Frih Hamilton åter ordet och framställde att

hans förslag i öfriga delar måtte få förfalla sedan

Ridderskapet och Adeln förkastat de huvudprinci

per som derför legat till grund Denna framställ

ning bifölls hvarefter Ståndet åtskiljdes

(Forts följer i Supplem

PRESTESTÅNDET

Plenum den 18 November

Diskussion öfver Konstitutionsutskottets Be

tänkande angående skrifvelse till Konungen alt

han täcktes komplettera Stalsltådet

Biskop Holmström trodde sådana önskningar bö

ra föreslås af Ekonomiutskottet Konstitutionsut

skottets rätt sträckte sig endast till grundlagsfrågor

och skulle det här gjort en framställning så hade

den bort vara en önskan att Konungen täcktes med

dela Ständerna sina beslut i grundlagsförändrings

frågorna Många instämde

Prosten Hallbeck fruktade att en sådan tolkning

af grundlagen som den Utskottet gjort skulle kun

na föranleda til betänkliga följder Flera svårighe

ter hade rnf .tt att fylla de lemnade platserna Ut

skottet hade dock ej önskat klandra de förevarande

förhållandcrna utan deremot varit öfvcrtygadt att

en hvar delar bekymren och bäst Konungen sjelf

Talaren instämde med Hr Holmström deri att era

sådan önskan bordt utgå från Ekonomiutskottet och

tillstyrkte afslag på betänkandet

Dr A rell önskade väl StatsRådet fulltaligt rr .ea

fann ej brist pä fulltalighet hindra Regeringsäfen

dernås fortgång Om i andra verk en person vore

frånvarande som ej voro ovanligt så hindrade det

ej ärendernas gång När nu elt Stats .iåd ssm verk

ligen existerar besluter sä kallade Tal det fullt

StatsRåd ty om en eller annan hindrades alt till

st desvara borde det ej hindra Konungen att be

sluta I annat fall borde suppleanter utses hvilket

dock ej vore grundlagsenligt Konungen hade då

rätt att i vissa fall afgöra utan fullständigt Stats

Råd Den underdåniga skrifvelsen behöfdes då icke

och vore ej heller öfverensstämmande med det för

troende som borde vara emellan Konung och Folk

Om skrifvelsen afginge kunde hända att Konungen

ej ändock i hast finge fullt antal och frågade Tal

om dä borde ingås med en skarpare skrifvelse Detta

ville Tal ej tillstyrka utan afslog äfven ifrågava

rande förslag

Prosten Gumalius fann det närvarande bekym

mersamt och att det vore väl om det vore afhul

pet Vore StatsRådet ej fulltaligt ville Tal ej för

ena sig om rättighet att afgöra Det kunde då slut

ligen ske i en erida ledamots närvaro 1 Ekonomi

Utskottet vore samma ämne under behandling Tal

afstyrkte skrifvelsen

Prosten Hallström fann ej det grundlagsvidriga

i Konstitutionsutskotten åtgärd Tal drog sig till

minnes att vid förra Riksdagar Utskottet kommit

med sådana önskningar Här vore fråga oin ett

konstitutionell förhållen

• Utskottet ej ansett

sig kunna uraktlåta Om undantag någon gång

skulle gälla borde de endast ;- lla tillfällighet ^

Tal niiiB .i» .ii .» .i»» »kiif .riae nrginge i mil

da ordalag och med grannlagenhet författad Deri

instämde Prostarne Sidner Gahm Lylh Ahlqvist

och Dr Björkman

Prosten Ödman hade ej mycket att tillägga Kon

stitutionsutskottet hade nu företagit den aldra mil

daste utväg eller cn önskningsskrifvelse Derpå

besvarade Tal åtskilliga bland förre Talarnes yt

tranden Man hade förklarat det stridande mot

grundlag att komma med önskningsmål och ansåg

sådant böra hänföras till Ekonomiutskottet mea

förr hade det ej satts i fråga ifrån hvad Utskott så

dant kommit Tal trodde att en sådan önskan

alltid skulle vara välkommen inför Konungen deri

man fastade hans uppmärksamhet på landets bästa

Det vore Konstitutionsutskottets skyldighet att

vaka öfver konstitutionens helgd Tal visste ej

hvarmed man här kunde stöta emot grannlagenhe

ten Tal anhöll att beslutet måtte gillas Pro

starne P G Svcdelius och Lindmark m fl instämde

Professor Grafström fann ej Utskottet haft skäl

att komma med ett sådant förslag utan hade det

nu inträdt på enskildas motionsrätt Om med helt

Statsråd skulle menas sådant som vore fulltaligt

eller sorn bestode af sä många som för tillfället

funnos var Tal ej fullt säker men ansåg det kun

na anges för helt i det sednare fallet heldst då

Konungen ej vållat bristen Detta vore nu förhål

landet och Tal försäkrade att ingen i Svea land

var mer bekymrad än Konungen sjelf Tal afslog

skrifvelsen

Biskop Holmstr m upplyste att i afseende j

'å

fulltaligheten borde enligt grundlag vara trenne

utom ilen föredragande närvarande för afgörando

af åtskilliga mål och der fulltalighet fordrades kun

de derom vara skiljda meningar Utskottet förelia

de nu ett förslag derom Förra Riksdagen hada

varit fråga blott om anmälanden men ej någon

skrifvelse som ej hade godkänts Förhållandet vo

re bekymmersamt och om Tal hade trodt att det

genom skrifvelse kunde hjelpas skulle han bifal

lit men han fruktade att det endast skulle hos

Konungen väcka mycket bekymmer

Prosten lund b 'ad instämde med Hrr Ödmari och

Hallström Det vore ingen som tviflade på försök

af Konungen att få sitt Statsråd fulltaligt och

vore det ingalunda tillbörligt för Ständerna att

komma med påminnelser men det vore också in

genting betänkligare än att hafva lagar och fram

för allt grundlagar som ej efterlefvas

Dr Thfmandrr fann betydelsen af hela Statsrå

det likgiltig Man hade nämnt att det vore all

mänt kändt att Konungen gjort många försök att

få sitt Statsråd fulltaligt men detta allt vore lösa

rykten ochtidningsunderrättelser utan tillförlitlighet

Ingen af miniitrarne hade uppträdt och sådant till—

kännaglfvit Då Ekonomiutskottet nu behandlade

samma sak var Tal öfvertygad att detta förskaf

fat sig officiella uppgifter och några andra faun

Tal här ej giltiga Imedlertid var här ett fel ar

Utskottet begånget derutinnan att rubriken ej mot

svarade innehållet Då det vore säkert att Ut

skottet för att fortsätta sitt arbete på grundlags

förändringen enligt sin uppgift behöfver ett med

delande så hade detta också bordt vara i rubriken

antydt För öfrigt fortfor Tal lärer ej vara obe

kant huru petitioner väckts på Statsutskottets till

styrkan och skulle det vara cn besynnerlig form

sm Konstitutionsutskottet skulle upptaga enskilda

motioner för att få sådana petitioner väckta och

derefter remittera motionerna till EkonomiUtskot

tet Tal kunde ej annat än tillstyrka skrifvelsa

om ett sådant meddelande af Utskottet som ofvan

nämnts men villo ej deri hafva inblandadt något

som rörde höga personligheter utan skulle skrif

velsen vara författad på ett sätt som anstede Ko

nungens milda och faderlig» person

Prosten Örnberg assåg om Ständerna ingingo

med en undcrdåning skrifvelse sådant skola förut-

Sida 2

sitta antingen försummelse eller mindre allvar men

att intetdera af dessa hade här inträffat dertill vore

många anledningar Man hade yttrat att ej borde

göras afseende på allmänna tidningar som ej äro

officiella nen om sådane män som varit i fråga

sjelfve yttr att de haft tillbud borde man ej tvifla

och då Re ringen gjort hvad den bör vore således

en skrifvelse öfverflödig om ej obehörig Då det

dessutom beklagligt visade sig att rikets kunnigaste

män ej velat emottaga en ära som lätt kunde leda

till chikan så kunde ej Tal finna att skrifvelse

skulle inverka på deras beslut Om Konstitutions

utskottets protokoll vid förra och denna Riksdag

granskades skulle man finna många skäl hvarför

det är så svårt att få Statsrådet fulltaligt Tal af

styrkte skrifvelsen

Biskop H 'dién fann Utskottet ej med full nog

grannhet hafva betraktat lin grundlagsenliga bestäm

melse Tal trodde sig ej i någon bekstaf i grund

lagen finna anledning till en sådan granskning af

hvad Regeringen bör iakttaga Detta syntes Utskot

tet ofta förglömma Det vore ej grundlagsenligt att

Utskotten komma med sådane petitioner Om detta

Utskott derför linge förebråelse borde det ej undra

derpå Vid riksdagar hade ofta så vankats

För

öfrigt hade Dr Thomander ställt denna fråga på rätt

ståndpunkt Det vore ett vid annan Rikdag blif

vande Konstitutionsutskott som linge att granska

detta Om något nu hvad sjelfva saken angingc

skulle vinnas så vore det att bristen möjligen häf

des men då blefve det en erinran så för den som för

regeringen De rådgifvare som bidragit till försum

melsen borde ställas till ansvar men som inga

handlingar finnas hade det ej kunnat ske Tal

ville tro att det låg i allas ögon att allt som ta

lats och skrifvits ej saknar grund men man hade

sett att Regeringen tillsatt 7 ä 8 nya ledamöter

och då kunde man ej säga att den ej gjort allt sitt

Derföre vore ännu mindre skäl att frambära skrif

velsen Tal fruktade att alla omsorger som ta

lande och skrifvande haft aflägsnat dem som eljest

ej kunnat vara oberedde och trodde att en foster-

ländsk regering i lugn bättre skall arbeta för lan-

dets väl Skrifvelsen vore således ej befogad Den

ena statsmakten borde också så litet som möj :gt

besvära den andra Motsatsen skulle leda tiil be

tänkliga följder Tal konformerade sig med Hr Hall

ström och afstyrkte samt afslog skrifvelsen

Prosten Sandberg ville ej inlåta sig i slippriga

lindersökningar om Utskottet gjort rätt eller ej

Det rore dock grundlagen som borde bestämma må

lets beskaffenhet men ej Utskottet Tal önskade

lika lifligt som någon att Konungen måtte få goda

rådgifvare och landet en god styrelse Skälen för

skrifvelsen skulle nu vara grundlagsförändringarne

men Tal hade ej i betänkandet N :o 9 der dessa

stodo att läsa kunnat finna att de äro af den be-

skaffenhet att de förhindra Utskottets behandling af

konstitutionens ombildning m m Således vore ej

nog skäl till skrif felsen som Tal dock eljest ej

hade något emot Då en sådan vore i antågande

från Ekonomiutskottet vore det nu så godt bifalla

denna skrifvelse för att uttrycka sitt bekymmer

och sin önskan att Konungen måtte få goda råd-

gifvare och med skonsamhet upptaga de redliga vil-

jor som kunna vara beredda att ingå i hans råd

Dr (Vallin fann sig förekommen af Hrr Hedrén

och Sandberg och instämde med dem

Prosten Nordhammar förenade sig ined Dr Tho-

mander Skulle som auktoritet antagas hvad som

föres genom pressen så skulle man äfven deruti

finna skäl till betänkligheter men Tal ville hafva

till protokollet antecknadt att man ej borde åbe

ropa Inad på denna väg kommit till allmänheten

Tal trodde att allt vore af Konungen gjordt till

landets fördel Ingalunda kunde Tal

den uran att blifva kallad till en

rådgifvare hotas

kunde cj anses

annat än sitt eget samvete och efterverldens dom M

eljest anse p

Konungens

med vanära En sådan person n

vara belönad och straffad af f

Den som af annan inflytelse låter sig intalas vore

bäst att nan ej komme in i Konungens råd Detta

ville Tal hafva i protokollet intaget för att afböja

hvad man kallar lycksökeri Utskottet hade inga

lunda varil förhindradt att göra ett sådant förslag

Biskop Heurtm gillade att tidningsauktoriteten

ej borde läggas till grund men upplyste att flere

försök varit af Konungen gjorda att få minister

platser tillsatte Tal önskade att i fall en skrif

velse skulle afgå man deri skulle anhålla att Ko

nungen mätte meddela sina beslut i grundlagsfrå

gorna ty ej blott ständerna utan äfven Konungen

hade rätt att gilla eller afslå sädana frågor Andra

Stånd hade derom en gång beslutat skrifvelse och

nu vore en att förvänta från Ekonomiutskottet

Skulle nu en sådan afgå så borde den vara i dea

mening Dr Thomander yttrat

Dr Morén ansåg det formella af mindre vigt och

att del vigtigaste vore ett fritt yttrande af Ständerna

ett fritt uttalande af deras bekymmer och deras del

tagande Förr kunde ej harmoni emellan Konungen

och folket ega rum »Jag säger folket» fortfor Tal

«ty jag gillar ej denna skilnaden mellan slatsmak

terna Jag känner blott en och det är Konungen

|ä

Hvarje annan skulle förnärma majestätet Det nu t

ifr &gavaraude förslaget hade Utskottet öfverlemnat ätjg

Ständerna och skulle dä Ständerna gå för långt sa a

ha de förre konungar bevisat huru kan tillrättavi-I fo

sas Eljest om ett råd skall finnas så måtte väl d

folket anse nödigt tillse att det också verkligen är o

till I öfrigt ville Tal instämma med Dr Thoinan- d

der och begära äterremiss j

Dermed var diskussionen slutad Talmannen för- m

klarade derpå att Utskottet ej vore af grundlag be-

1 g

rättigadt till sådane skrifvelser Förklarade derjeni- r

te att om han nu vägrade proposition så skulle j

han föras inför ett Utskott som sjelft vore part jin

Derefter tillkännagaf han att han ej kunde framstäl

la proposition på annat än afslag i v

Då begärde Prosten Hallström med det yttrande

• lå

att han respekterade

det proposition måtte

rätt framställas

Talmannen frågade da gillar Ståndet delta Ut-j u

Hr Talmannens öfvertygelse h

som vanligt (om ref hörde

då gillar Ståndet

skotts betänkande

Derpå svarades högljudda ja och nej om hvaran

dra

Prosten Sandberg uppstod nu och begärde vote

ring som bifölls Denna votering var af det resul-

rä

tat att Utskottets förslag afslogs med 28 ja mot 22 u

nej som voro för hvila till dess denna formfråga

blifvit inför Konstitutionsutskottet afgjord Emot

den af Talmannen vägrade propositionen reserverade

jig Doktor Thomander Prostarne Hallström och Öd

man m fl

Sedermera förekom samma Utskotts betänkande

Nr 53 med anledning af Konungen pmposii ,onorn

upphörande af hans ivMne roder i Hö sta Dum

fiolen hvaruti Utskottet afstvrker bifall till den af

Konungen sålunda framställda propositionen Öfver

detta ämne yttrade sig

r Biskop Nibelius att han såsom reservant ansett

sjg böra i nägrajfå ord uttala sin mening I Utskot

tet bade majoriteten varit af olika tankar Man er

kände \äl den åsigten att den lagskipande makten

bör vara oberoende af den lagstiftande men dock med

undantag Denna Konungens rätt ansågs stå i för

ening med hans benådningsrätt och hans till endel

deltagande i lagstiftningen Talaren var dock ej fullt

af denna mening Konungen vore också så uppta

gen af regeringsgoromål att han ej k ;m deltaga i

Högsta Domstolen Man säger väl att nationen lef

ver i den öfvertygelse

att det är hos Konungen som

Högsta Domstolens mal afgöres men detta vore en

fiktion då Konungen endast har tvenne röster och

se någon nödvändighet eller något i

kan öfverröstas och ansåg Talaren detta ej heller

enligt med den tanka man bör göra sig ora Maje

stätet Talaren tillstyrkte hvila till nästa Riksdag

Komminister l )nhlyren och Prosten Tunelius före

nade sig derom

Biskop Holmström hade ej varit närvarande när

saken i Utskottet förevar och kunde ej gilla betän

kandet Men bunden af en fördom och den tro

som uttalade sig i allmänna opinionen eller att

Högsta Domstolens dom är Konungens ville Tala

ren ej att dessa skulle skiljas Saken kunde hvila

till nästa Riksdag Detta vore kanske ej ur vägen

för att innan dess afgörande se hvad verkan den

införda departementalstyrelsen kan hafva

Prosten Källgren fann det vara obilligt att afslå

Ty likasom då hvad Konungen vid ena Riksdagen

afslagit af Ständernas förslag förnyas vid en följan

de man önskar att derpå göres afseende så kunde

också nu Konungen som förut en gång afgifvit sam

ma proposition hafva rätt till samma önskan Det

vore också orimligt att en lag stiftades som ej kan

efterlefvas Talaren tillkännagaf att han skulle rö

sta för afslag å Utskottats afstyrkande och således

för bifall till Konungens proposition

Prosten Sidner hade undersökt ochjemfört de mo

tiver som ligga till grund för CJtkottets afstyrkande

och hade trott att Utskottet haft svårt att komma

till detta afstyrkande Talaren trodde rättvisan böra

vara blind och det vore fräga om huru den inför

Konung kunde sitta alldeles förbunden Är rättvi-

san för stark eller för svag vore i båda Tallen icke

rätt bra rättast ansåg Talaren vara att låta den gå

sin jemna gång äfven inför thron Ut öfva s dä af

Konungen benådningsrätten sä hade han dervid till

fälle att göra sig bekant med alla förhållanden i så

dane mal Talaren hade derföre trott sig böra af

styrka bifall till Utskottets förslag och deremot till

styrka bifall till den af Konungen framställda pro

positionen

Doktor Thomander tillkännagaf att han röstade för

bifall till betänkandet emedan han i annat fall skulle

sakens natur

pa nödvändighe

ten icke en gång pä nyttan af en förändring Det

vore nemligen pä culminationen af samhällets funk

tioner nödvändigt att det funnes ett sådant preroga

tiv För regenten vore det äfvenledes ett behof att

göra sig underrättad om qvalifikationen hos hög-

sta domarena och borde det för öfrigt ej uppgöras

en sadan skilnad mellan regeringen och domaremak-

ten Xalaren vadjade till historien

'•»»-

sin varit våda för landet alt anse

högsta domaren Här passade ej gatvisor och par

lament men deremot vore det ett behof att Ko

Talaren vädjade till historien om det nägon-

Konungen för

nungen deltager i Högsta Domstolens beslut och i

opinionen sfår han i ansvar derför

— Rättvisan här

i landet hade också utöfvats rättvist — Skadlig

skulle dessutom en sådan förändring vara ty man

kunde deraf tro att Konungen på så sätt ville miss-

bruka sin makt Talaren ville dock ej misstänka

regenterna Ty om han tänkte sig en sådan konung

skulle han endast genom att drifva andra framför

sig utöfva hämd mot dem han ville Så vore ej

nu förhållandet Talaren ansåg grannlagenheten for-

dra att ej bifalla detta upphörande förrän den per-

son som yrkat detta haft större erfarenhet af lan-

det Talaren ville ej ingå pä uppliäfvandet af ett

kungligt prerogativ Flere instämde

Professor Gra /ström ansåg konungens motiver

rigtiga Han kunde ej hafva förmåga alt verka och

deltaga i allt Dä han har benådningsrätt så kan

ning och ministern för deallmänna arbetena en

kredit på en million till återställande af de vägar

och broar öfversvämningen förstört I öfrigt

några ord af seniors-presidenten Hr Nogaret vid

nedläggandet af sin befattning och af Hr Sauzet

vid tillträdet till sin e i lyckönskning till Ko

nungen i anledning af Hertiginnans af Orleans

nedkomst o s v

Såsom fredstecken anföres att marskalk Soult

återtagit befallningen om hästars uppköp ehuru

Franska kavalleriet för ingen del befinner sig i

något lysande skick

Den 8 dennes hade en betydlig hop arbetare

om aftonen församlat sig utanför Notre Dame

Några stadssergeanter som ville skingra dem

emottogos med stenkastning hvarvid en skall

blifvit illa sårad

SPANIEN

Emellan regentskapet och provinsjuntornas

deputerade skall en liflig skriftvexling hafva

uppkommit rörande senatens bibehållande eller

upplösning Juntorna fordrade den sednare

Espartero och Gamboa åter vilja behålla den i

|si na varande skick De skola likväl nu helt

soförmodadt halva gifvit efter utan att man vet

j orsaken till denna ändring i deras åsigter En

annan version Ur imedlertid att regentskapet

under d

hvari det

5 November utfärdat ett program

säger sig ståndaktigt vilja förblifva

följaktligen äfven vid senatens bibehållande in

om konstitutionens gränser Juntorna sägas

bearbeta arméen i silt intresse hvaremot Espar

tero förstärker Madrids garnison med honom

tillgifne korpser Hvart denna spänning slutli

gen skall leda är svårt att förutse

Ma gistraten i Bilbao har aflåtit en skrifvelse

till Drottning Christina med förklaring af sin

aktning och tillgifvenhet för hennes person

ENGLAND

Den nye Lordmayorn i London gaf den 9 den

nes sin stora inangurationsmiddag hvarvid mini

strarne och de främmande diplomaterne såsom

vanligt voro närvarande Det egna förekom der

Vld att Turkikske minjstern ghekib Effendi å eli

T j

plomaternes vagnar tackade for den toast Lord

mayorn gaf dem och gjorde det på mycket god

Ottomaniska Porten Husen Rotschild och Mon-

Engelska tian lyckönskade sig att vara närva

rande i en så storartad församling hvars like ic

ke kunde finnas i någon annan stad i verlden

Sedan han uttryckt sina önskningar för enighet

emellan makterna och fredens upprätthållande

föreslog han en skål för »Brittiska nationens lyc

ka och prosperitet .»

Globe förklarar den uppgiften ogrundad att

Hrr Read Irwing et komp afslutat ett lån med

tefiore hafva likaledes gifvit dementi åt det ryk

tet att dessa hus skulle hafva gjort denna trans

aktion med Turkiska regeringen Imedlertid lä

rer sjelfva faktum af ett låns afslutande med En

gelska kapitalister för Turkisk räkning vara sannt

Det vore skäl att fästa af

proposition Tal kunde ej

hail mildra ett straff

seende pä konungens

Man hade också sagt

ppj

deri finna något osvenskt helst KonstitutionsUtsk

ej ansett det vådligt Tal biföll konungens pro

position och ämnets hvila till nästa riksdag

Prosten Hailsiriim ville såsom reservant yttra

några ord Man hade ansett bibehållande nödigt

för rättvisans helgd men detta trodde ej Talsfren

att konungen hade moralisk

ansvarighet men fortfor Tal huru kan han det

med sina tvenne röster Såsom den der utnämner

Justitieråden hade han dock moralisk ansvarighet

och borde man hafva tillit till majestätet Tal

ville bifalla konungens proposition emedan i ett

konstitutionen samhällsskick detta upphörande :inge

an Konungen kan också omöjligt öfvervara målen

i högsta domstolen emedan lian vore upptagen af

andra göromål Skillnad vore det också emellan

det att vara en god administratör och en god do

mare hvartill fordras flere djupa kunskaper I

högsta domstolen förekommo nemligen mål så in

trasslade att det ej vore lätt alt finna rättvisa

Tal ville ingå på konungens proposition och ät er

remiss Biskop Agardh förenade sig

Prosten Åstrand instämde med Hr Thomander

och trodde nationen vara så van att i högsta dom

stolens dom se konungens dom att den i fall af

förändring snart skulle yttra behof af en högre

appellationsdomstol

Prosten Sandberg biföll Bet Statens högsta Chef

borde hafva sin hand ej blott i verkställande utan

äfven lagstiftande och lagskipande makten och

borde han vara den hvarest lag skipas Tal fruk

tade att om en sådan förvandling som den ifrä

gavarande gatt för sig folket snart skulle önska

att målen dragas under konungen Detta vore hos

folket en kär fördom och syiinerligast på grund

deraf önskade Tal bifall till betänkandet men att

också en hop ekonomiska tvistemål ej dragas un

der honom

Biskop murlin ville ej någon sådan förändring

men trodde en billig medelväg vara iakttagen om

grundlagsförändringen blefve hvilande till nästa

riksdag

Prosten Slenhammur ville endast anmäla atthan

instämde med dem som velat att konungen skulle

bibehålla sina röster på de skäl Hr Thomander ut-i

vecklat Svenska folket skulle ej anse sig väl be j

låtet om det ej kunde tro att konungen Utöfvade

upphörande skulle leda dertill att folket snart for

drade en ny domstol Detta konungens prerogativ

vore också nödvändigt för majestätets helgd Tal

högsta domaremakten Utskottets förslag hade väckt

Talarens uppmärksamhet på samma omständighet

som Hr Åstrand befarat och fruktade att sådant

önskade att saken måtte hvila till nästa riksdag

Prosten Hällgren hemställde om uä nu fråg

vore väckt att höga funktionärer

böra hafva un

att om konun

gen samma skulle ifrågasättas

Biskop Holm si öm ansåg då konungen nu för

nyade denna proposition Ständerna böra begagna

rättigheten att låta frågan hvila till nästa riksdag

Prosten Örnberg förenade sig

Derpå företogs omröstning då beslutet blef att

saken skulle hvila till nästa riksdag hvilket afgjor

des med 24 röster inot 14 som voro för bifall till

betänkandet

uergått examen det vore lämpligt

BELGIEN

Karnrarne öppnades d 10 dennes af Konungen

i egen person med ett throntal hvari rörande

statens förhållanden till utländska makter hän

visas till de traktater som garantera Belgien en

beständig neutralitet Regeringen hade icke för

summat någonting för att ådagalägga den vigt

densamma fäster vid denna garanti och rolntio

nerne till de främmande makterne voro tillfreds

ställande Med Förenta Staterna Grekland och

Turkiet hade handelstraktater nyligen blifvit af

slutade hvilka skulle klifva Kamrarna förelagda

Likaledes hade sjöfartskonventioner blifvit slulna

med Spanien Påfven och Tunis

RYSSLAND

Från Odessa skrifves den 25

Från Odessa skrifves den 25 Okf att den 10

armédivisionen som väntades dit fått ordres att

göra halt emedan händelserne i Syrien gjorde

Bysk hjelp i Turkiet öfverflödig Ofverbefälhaf

varen öfver flottan amiral Lazarew hade afrest

från Odessa och begifvit sig till Nikolajew

ORIENTEN

Engelska berättelser från Syrien framställa hän

delserna derstädes icke alldeles ur samma syn

punkt som »Oeslcrreichischer lieobachler .v Till

en del äro de förstnämnde hemtade ur Egyptiska

källor hvilket kan förklara olikheten emellan de

Engelska och Österrikiska uppgifterna Enligt de

förra retirerade Ibrahim Pascha åt Balbek till

Kaifa hade åter blifvit utrymdt af de allierade

sedan Egyptierne kastat bomber på dem På Tri

polis och St Jean d 'Acre hade de allierade vä

låtit sina kanoner spela men utan någon verkan

Blott 7 byar voro i uppror emellan Seide och

Beirut En af Emir Bescbirs sonsöner hade ländt

eld på en af dessa byar och låtit invånarne 150

personer springa öfver klingan 12 ,000 pungar

som funnos i byn hade blifvit utdeita såsom by

te åt de Egyptiske soldaterne

'■

LONDONSKA TRAKTATEN

_ _

Häröfver innehåller Franska tidningen Corn-

merce en artikel märkvärdig derföre att den

att

liksom i ett sammandrag framställer de åsigter

öfver denna traktat som kunna anses rådande

bland Franska folkets majoritet 1 detta hänseende

förtjenar den uppmärksamhet och vi meddela

således här nedanföre det hufvudsakliga deraf

(Traktaten i London .» heter det »är och har

aldrig upphört att vara en för Frankrike högst

vigtig och hotande tilldragelse beklagligtvis är

den ännu icke tillräckligt känd pressen har ic

ke granskat den med hela den uppmärksamhet

och utförlighet som den förtjenar Kammrar

na skola om två dagar öppnas tiden är derföre

mer än någonsin inne att företaga denna ange

lägna granskning

Denna traktat är icke blott en handling af

materiellt anfall mot Frankrike och dess allie

rade den är en formlig återgång till den gam

la statsrätten ett formligt återställande af de»

Heliga Alliansens grundsatser och anspråk hon

helgar främmande makters rätt att intervenera

vid tvister emellan Furstar och deras underså

tare Både princip och handling återfinnas der

i samma syftning som Wienska traktaten hvil

ken den 20 Mars IBIS afslöts mot Frankrike

och Napoleon Europa bekläder sig här med

lättigheten att betvinga Mehemed-Ali med sam

ma skäl som det anförde att öfverändakasta sty

relsen af de hundrade dagarne Abdul-Med

schid spelar deri precist samma röl som Lud

vig XVIII år 1815 Yi älska likväl att tro det

ingen Turkisk minister öfvertagit Talloyrands

För att bevisa sanningen i detta påstående

behöfver man endast jemföra inledningen till de

båda traktaterna Det är nästan samma orda

lag I båda är det vcrldens fred som man vill

f jrsvar mot ett uppror en throns helgd mot

en rebell och de Europeiska makternas biträde

beviljadt på den legitime monarkens begäran

I detta hänseende är Londonska traktaten en ing

direkt och bestämd förnekelse af det samhälls

tillstånd som grundlagts genom vår Juli-revolu

tion hon är dessutom en bestämd protest emot

v #r besittning af Algier hvilket land äfven är

en integrerande del af Ottomaniska riket cch

hvars skiljande derifrån de främmande hofven än

da hittills omsorgsfullt afhållit sig från att till

känna

Sådan är den moraliska sidan af ifrågavarande

traktat I hänfeende till den materiella sidan

är hon ännu mer fiendtlig och tröstlös

Genom sjelfva kontexten i afhandlingen med

gifver den nya Heliga Alliansen åt Mehemed

Ali ingen annan rätt än den att lyda Hon dik

tc ar befallningar som icke allenast äga förbin

dande kraft utan jemväl äro så affattade att de

innehålla Mehemed-Alis ovilkorlig» dödsdom samt

den oundvikliga förstöringen af Frankrikes vär

dighet och inflytelse

Genom denna traktats verkställighet blir vi

cekonungen intet annat än en af Portens slaf

var och den vanmäktigaste af dem alla Sedan

man sålunda godtyckligt och våldsamt gifvit sig

sjelf behörigheten att bestämma öfver Paschans

öde begagnar man donna behörighet endast för

att föreskrifva honom vilkor som äro liktydliga

med en afsättningsdom Man underkastar ho

nom alla Sultanens nycker ban bör lyda alla

Ottomanniska rikets lagar och stadgar hvarje

förordning af honom kan upphäfvas genom

en befallning från Divanen och hvarje hans

beslut öfveiändakastas genom ett motsatt beslut

i Konstantinopel Porten har rättighet att be

vilja inträde i Egypten åt hvarje främmande ex

pedition eller armé likasom hon har det i alla

andra sina provinser Hon kan efter behag för

störa Pasclian genom hvad tullstadgar monopo

lier eller eftergifter hon finner för godt att be

stämma Dessa odrägliga stipulationer äro lik

väl ännu icke allt Den Egyptiska flottan och

armén skola ställas till Sultanens disposition

Om t ex en uppresning utbrister i Arnaeniens

berg kan Porten gifva befallning åt Ibrahim att

strida och förstöra sig för henne i dessa aflägs

na trakter Om Turkarne fingo lust att återtar

ga Algier skulle de ha rättighet att befalla Me

hemed-Ali marschera dit och enligt traktaten

knnde han icke vägra att lyda

Vi fråga är detta en handling af försonande

billighet eller en oblidkelig dödsdom Kan Pa

sclian underkasta sig den Lemnar man honom

möjligheten att antaga fredsanbudet när man

ger honom alt- välja mellan krig och undergång

Har traktaten för ändamål att rädda Ottoman

ska riket eller att låta det gå under i ny döds

kamp Är det icke krig och krig allena som den

åsyftar och medför och de fyra makterna ha

de velat något annat än bringa Paschan till för

tviflan när de icke bjuda honom något annat än

en säker framtid af förderf

Härmed är det likväl ännu icke slut den He

liga Alliansen har gjort allt hvad hon förmått

for att göra en försoning omöjlig Hon ålägger

Mehemed-Ali en tribut han nekar ej dertill

men man är försigtig nog att ej fasthålla belop

pet Detta skulle bli föremålet för en ny nego

ciation så snart Paschan först underkastat sig

När detta således skett när han blifvit afväpnad

och försvagad gifver icke de fyra makternas nu

varande opartiskhet en försmak af den blifvan

de Hafva de icke här ännu ett ypperligt medel

alt undergräfva och förstöra vicekonungens li

nanser Och är det väl troligt att de skola un

derlåta att begagna detta medel

tro agUtöfvade

Utskottets förslag hade väckt l

STOCKHOLM den 23 Nov

Den snällpost som väntades i Fredags an

kom ej förrän i går förmiddag Den medförde

inga underrättelser af sednare datum från Sy

rien och Konstantinopel än de förut meddelade

men deremot tidningar frän Paris af d 9 från

London af den 10 samt från Hamburg af den 14

dennes

FRANKRIKE

Deputeradekammarens första egentliga session

var af föga intresse Man beviljade handelsmini

stern en kredit af 5 millioner till understöd för

dem ,som blifvit lidande genom Rhonesöfversväm-

På Riddarhuset i Lördags var ämnet för öf

verläggningen såsom vi redan yttrat sattet

för Bankovinstens användande Den af Banko

Utskottet föreslagna reservfonden ansågs icke

behöfva bildas utan skulle Bankens hela saldc

rade vinst utgifvas med en femtedel årligen från

nästa års början till allmännyttiga arbeten

samt till allmänna behof

Hos Borgare-Ståndet upptogs Lördagens hela

förmiddagsplenum och en de 1 af eftermidda

gens utaf samma fråga hvaraf resultatet

blef att sedan en million blifvit reserve

rad för bankens konsoliderande skulle åter

stoden eller något öfver 2 ,500 ,000 R :dr ställas

till Rikets Ständers disposition för allmänt

nyttiga ändamål och utgå under fem års tid

med en femtedel hvarje år För öfrigt förekom

mo några andra mindre vigtiga Banko-Utskottets

betänkandet som lades till handlingarna Stats

Utskottets memorial med förslag till voterings

proposition i anledning af pensionerna åt H

-r

Grip och Ilartmansdorfl

hvilken voteringspro

position bifölls och några Konstitions-Utskottets

memorial med förslag till förändringar och till

lägg i åtskilliga grundlagsparagrafer

Bondeståndet antog ett af Sekreteraren upp

satt förslag till moiivo .radt svar pa Ridderskapet

och Adelns af Ståndet i föregående plenum ar

slagna inbjudning i fråga om bränvinsbrännin

gen samt beslöt inbjuda de andra Stånden att

antaga Bondeståndets beslut i frågan Derefter

företogs älveu i detta Stånd frågan om Banko

vinstens användande hvilken afgjordes så alt

2 millioner borde afsättas såsom reservfond och

resten användas för allmänna ändamål

— Vid den omröstning som i dag ägt rum i

Förstärkta Statsutskottet angående förenandet af

RiksStåndens olika beslut i den del af Stats

regleringen som ännu kunnat sammanjemkas

blef resultatet följande

l :o Angående tillökning i HofRätts-persor a

l n Gä Nej mot 54 .Ta

2 :o Ane spanmålsanslag till Dito afslogs med

6 mot 83

5 :o Ang löneförhöjning för Provincial-läk r

a slogs med 67 mot El

4 :o Ang Provincial-läkares bibehållande af

andra tjenster bifölls med 81 Ja mot 58 Nej

5 :o Ang Generalers berättigande till pension

först efter 10 års tjenstgöring beslöts med 67

mot 50

6 :o Ang Gardes-regemenlernas förhöjda anslag

afslogs med 72 mot 47

7 :o Om förhöjdt anslag till remontering och

afslogs med 72 mot 47

-se någon nödvändighet eller något i

positionen

Doktor Thomander tillkännagaf att

bifall till betänkandet emedan han i a

ten icke en gång pä nyttan af en fö

Sida 3

skoning för kavalleri-hästar afslogs med 70

mot 48

8 :0 Uotefrihets-afgiftens inberäknande i det

allmänna anslaget för KrigsKollegii förråder

hvarigenom nämnda anslags kontanta belopp

Jjlifver 644 ,000 Rdr beslöts med 75 mot 44

9 :o Ang anslag till Jettoner åt Historie- och

Antiqvitets-Akademien afslogs med 6ä mot 54

10 :o Med 75 mot 45 beslutade att vilkoret

I8r förhöjt anslag till Universitetets lärare skul

le innefatta att föreläsningar vid dessa läro

verk hällas öfver »Rikets grundlagar och kon

stitutionella institutioner» i stället för Ridd och

Adelns redaktion »Samhällsinrättningarrt

il :o Förhöjning för Statsexpeditionerua (16 ,214

Hdr beviljades med 95 röster mot 26

— Med denna dagens nummer följer ett Sup

plement innehållande fortsättning af redogörelser

na för debatterna i representationsfrågan hvarvid

anmärkes att dea af Kidd och Adelns referent

affattade resuméen är för den 2 November ytter

ligare något förkortad Af Bonde-Ståndets diskus

sion skall slutet snart följa och Läsaren har då

erhållit en i det närmaste fullständig öfversigt af

hvad inom de serskilda Stånden passerat i denna

Tigtiga fråga

— Genom Wermlands tidning underrättas man

att Wermlands Provincialbank fått sin oktroj för

läugd på 4 år efter nuvarande oktrojs slut eller

intill 1847 Vilkoren sägas vara något skärpta

— Ett befordringsmål pä hvars afgörande ny

fikenheten är mycket spänd är tillsättandet af

Consulsplatsen i Rio de Janeiro En mängd sökan

de hafva härtill anmält sig bland hvilka märkas

f d Justitiarien pa St Barthelemy Förste Exp

Sekreteraren t G Horsing f d Genera I-Con

»uln i Algier Hofinarskalken Lagerheim Hand

landen i Carlshamn Riksdagsmanuen Foenan

der Premier-Löjtnanten J C von Schantz och

Andre Stadsläkaren af Grubbens Ibland Han

delssosieteterne som häröfver varit hörde haf

va alla rekommenderat Hr Foenander men med

någon olikhet i rum på förslaget Handelssocie

terna i Stockholm och Norköping hafva neml

främst rekommenderat Hr Morsing och Lager

heim såsom af dem fördelaktigt kände Kom

merce-Kollegium har på förslag uppfört i första

rummet Hr Morsing som i 11 år varit tjenste

man på St Barthelemy och gjort vidsträckta re

sor i West-Indien och Norra Amerika i andra

rummet Hr Lagerheim som förut haft en mång

årig anställning i Statens tjenst och i del tredje

Hr Foenander på grund af det förutnämnda

förordet från samtlige handelssocieteterna

Några befara nu imedlertid att en plan skall

■vara a bane att förskaffa sysslan ät en annan

Sökande med förbigående af alla de på förslaget

uppförde Vi hoppas att detta må vara ogrun

dadl Äfven omtalas det att man skulle vara

sinnad att öka pa lönen för denna plats högst

betydligt ända till några tusen R :dr Hambur

ger Banko Då man besinnar att redan blotta

anställningen såsom Svensk och Norrsk konsul

i nämnde hamn skulle lemna hvarje affärsman

som förstår handeln en högst indrägtig inkomst

så hvsa många den öfvertygeisen att en påök

ning i löneförmåner endast skulle innefatta ett

onödigt bortkastande af en betydlig summa

— Till Biskop TegneVs familj skall nyligen ett

href hafva ankommit från Schleswig skrifvet af

honom sjelf hvilket innehållit den fägnande un

derrättelsen att hans helsa högst betydligt för

bättrats och alt han önskade efter någon tids

1 förlopp återvända till Sverige

— Med anledning af det äfventyr som id

ångfartyget Sveriges utlöpande från Calmar d

sistl Oktober föreföll har befalhafvaren å

samma fartyg Hr Premierlöjtnanten Palander

till Öfverpostdirektörsembetet insändt en rapport

som meddelar följande hufvudsakliga uppgifter

Då ankaret nyssnämnde dags morgon skulle

lyftas följde det med fartyget så att detta föll

inåt land hvarföre befälhafvaren nödgades »sticka

ut på den under invindning varande kettingen

för att åter stoppa upp» Fartyget sackade då

ned på de akterut liggande fartyg men gjorde

ej vidare skada än att det skamfilade en stag

segelslejdare af bogsprötsnockon på en slup

Och ett kryssvant på en galeas samt bräckte

<n solldäfvert på en skonare Dessa skador

hafva blifvit ersatte Sedan ångfartyget sett

upp för ankaret och kommit vindrätt utfördes

'«ii tross lör alt kunna falla rätta vägen och

fartyget sattes i gång Slupen som utfört tros

sen togs på släp men den var skarp och kunde

ej vaka och då passagen var krokig så att Hr

p ej vågade stanna machinen för att upphissa

slupen lät han losskasta släptåget och befallde

de i slupen varande trenne man att gå i land

aflemna slupen och resa landvägen tdl Carls

krona hvilken resa kostade blott 7 Ildr Hr P

anmärker tillika att fartyget vid tillfället var

omgifvet af grund och hade att kämpa med sjö

gång storm och ström samt att under den tid

lian fört detta fartyg ingen motgång träffat det

samma

TafloSifra BoTjamtån

dets enskilda BersvarsUt •

skotts betänkande röran

de näringsförfattniiigarne

Hos Borgareståndet hafva

i detta ämne motioner blif

vit väckte af sju personer

Utskottet delar öfvertygel

sen om nödvändigheten att

ordning stadga och säkerhet

i de borgerliga näringarnc

inart inträda

Det Htfgfotl af Borga

reståndets enskilda intres

sen oförvillade sunda för

nuftets betänkande röran

de näringsförfattningarne

S F liar tagit dessa mo

tioner i öfvervägande ocii tin

ner att de alla förskrifva sig

frän en mycket lag intellek

tuell ståndpunkt

S F delar alldeles icke

denna öfvertygelse Bet är

icke sådan ordning icke reg

lementen som erfordras Bet

är frihet När näringarne

fä den så ordna och stadga

de sig sjelfva sa bra att Ut

skottet skall gapa af förvå

ning att siikt kunnat ske u

tan biträde af handels- och

handtverkssocieteter magi

strater burskap gesäll- och

mästerskap m m dylikt

kram

som afscr att få ännu

starkare band pä näringarne

än hittills Frän sädan fri

het bevare oss Herran

Handtverkniirslag

Om Handtverkssocietetcrs inrättning och be

fattningar

tet har antagit ett

äringssystem

ldki

Utskottet har antagit ett

friare näringssystem

1 art

Upptager i belänkandet 4

tätt tryckta sidor fulla med

reglcmcntariska föreskrifter

Borgareståndets enskilda BesvärsVtskoll och

Malmö tidning

Uti Malmö tidning har det förslag som Väl

lofli "a Borgareståndets enskilda BesvärsUtskott

afgifvit i afseende på näringsfriheten rönt ett

skarpt motstånd Hon har uppställt ett kontra

förslag i bredd med det redan bekanta och kal

lar det sunda förnuftets förslag Det är visser

ligen helt ocii hållet radikalt men tål vid att

läsas och begrundas och vi införa det här ne

dan

»Ett förslag rörande näringsfrågan upprättad af

B irearcstandcts enskilda BesvärsUtskott liar vackt

ett visst uppseende s &om ett non plus ultra af be

synnerlighet- « !å frågan var att ifrån tvång öfvergå

till frihet Man laser sida från sida i tanka att på

nä ,i sida kommer väl den efterlängtade friheten

Men i stället innebär hvar sida nytt tvång och nå

gon har vågat tro att de närvarande förhållandenas

fortfarande i de flesta fall presterar ess de fint

större näringsfrihet än yidejur skulle ega efter delta

förslag S .i hafva näringsidkarne sjelfve yttrat sig

och es härvarande sådan person har gunsthc :iäget

-till Redaktionen insändt ett litet raljeri som kom

mer rätt u propos och lyder sa

-J För att förstå det hö man hafva läst Utskottets

iietänkande

Red

2 art Om

21-2 sidor med reglemen

ten

Vilja handtverkare sig e

mcllan bilda föreningar till

slöjdens förkofran sä myc

kel bättre Men dessa före

ningar cga icke hindra nå

gon i sitt ärliga arbete Bäst

vore ait staten inrättar en

slöjde-aUademi i stor

skala der alla slags slöjder

och handtverk kunna i bott

nen fä läras theorctiskl och

praktiskt och den som vill

erhålla kunskapsbetyg lika

som från akademierna för

vetenskaperna

lärlingar

Lärlingar äro de som lä

ra af andra En hvar läre

sa länge han vill och icke

längre Men laga aftal gälle

här som annorstädes

3 art Om gesäller

4 sidor med regleinentari- Gesäller finnas icke i smi

ska föreskrifter da förnuftets förslag

4 art Om mästerskaps vinnande ä handtverk och

handtverksidkares rättigheter vid utöfningen af

dessa handteringar samt om tillåtelse att i

vissa fall utan burskap idka handtverk

13 sidor fulla med regie- Hädanefter vare en bvar

mentariska tvängsstadgar inom Sveriges landamäron til

lätet alt söka försörja sig

på hvad ärligt sätt honom

bäst lyster och alt således

jemväl sälla sig neder istad

midt för Magisiratens och

Stadens Äldstes näsor ulan

annan anmälan än vid man

talsskrifningen Är någon

vanfrejdad och lösdrifvare

dess bättre om han vill sät

ta sig neder och söka försör

ja sig pa ärligt säll Ordet

burskap skall förbannas

ur Svenska språket Be före

detta utfärdade 899 ,099 för

fattningar som häremot stri

da varda alia härmed ram

rasibus kasserade och upp

häfua

3 art Om mästares och idkares skyldigheter samt

fredande för allmänt inträng

4 sidor med tvångslagar Mästare och idkare skola

såsom andra menniskor lef

va ärligt och kristligt Kom

mer annor och vill göra in

träng i handtverket söke dä

mästare och idkare att öf

v er träffa hvarandra skolande

den som gör bästa varan och

för bästa pris hafva .mesta

förtjensten

6 art Om hvad för öfrijt i följd af denna författ

ning bär iakttagas och angående sättet att

söka ändring i meddelade utslag

2 sidor I öfrigt bör i följd af

dffttiiktt

denna författning iakttagas

nätt opp ingenting

pp g

Förslag till förordning om de handtverk som utan

burskap få å landet idkas sä ock om den

landtmannen förunnade handels- och

slöjdefrihet

3 sidor tvång lianvises lill art 4

Förslag till förnyad llaudelsordning

12 sidors tvång och in- Hänvises till art 4

skränkningar

På VäliolTiga Borgarestån

dels enskilda Besvärs- och

Ekonomiutskotts vägnar

På det Högiofliga enfaldi

ga oförvillade sunda för

nuftets vägnar

Adam Smiths

förolämpade skugga .»

— Falirikssocietetens här varande deputerade

hafva anmodat Red att lemna rum för nedanstå

ende något gåtlika förklaring

Vördsammast till Allmänheten

I början af sistlidne år tillsattes såsom bekant är

en komitté för att öfverse tulltaxan Jemlikt Kongl

Maj :ts befallning vid komittéens förordnande tiil

kännagafs för Stockholms Fabriks- och Manufaktur

soc eteter att det äfven vore dem förunnadt att i

ämnet sig yttra och alt de ägde till komitterade

framställa sina önskningar och erinringar Detta

skedde Men komitterade afgjorde såsom deras pro

tokoll föf den 1 Juni 1839 upplyser den huvud

sakligaste delen af ämnet utan att ens hafva tagit

någon egentlig kännedom af 1 'abrikssocieteternns in

gi l

ne skrifter och lemnadc äfven i allt öfrigt socie

teternes billiga önskningar och erinringar utan af

seende

Då i sådant sakernas skick Fabriks- och Manu

faktursocieteterne hade oaktadt den nådigst förun

nade tillåtelsen att yttra sig allt fog att betrakta

sig såsom i sjelfva verket ohörde beslöto de att ge

nom deras deputerade til Kongl Maj :t ingå med

underdåniga påminnelser vid komittcradcs betän

kande och förslag till ny tulltaxa och för att bi

träda vid författandet af dessa påminnelser hvartill

fordrades uppoffring af mera tid än någon af depu

terade kunda deråt egna vände sig till Hr Johan

Johansson hvars insigter i hithörande ämnen depu

terade förut haft tillfälle att erfara Som vid detta

besluts fattande societeterne endast uppfylde en un

dersåtlig pligt på samma gång de iaktlogo en med

borgerlig rättighet samt deras deputerade vid utfö

rande af det åt dem leinnade uppdrag naturligtvis

ägde öppen rätt att till biträde välja den person till

hvilken de hyste mesta förtroendet sä har det med

fog måst väcka förundran att icke blott societeter

ne och deputerade för devas åtgärder utan äfven

Hr Johansson i och för det af honom leninade bi

träde blifvit den ena gången efter den andra i åt

skilliga tidningar och nyligen äfven i en utkommen

ströskrift på det hätskaste sätt angripne samt yttrin

gen och karakteren såväl af Fabrikssocieteterncs

som af Hr Johanssons tillgöranden framställde uti

den mest kränkande och förhatliga dager

Någon tanka att ingå i svaromål på dessa anfall

mot motiver och person hvilka måste väcka alla

billigt tänkandes ovilja har naturligtvis hos depute

rade ej kunnat ett ögonblick uppstå liksom de ej

eller ansett sig tillsländist att sjelfve uttala något

omdöme öfver värdet af du till Kongl Maj :t under

dånigst ingifna påminnelser samt andra af Hr Jo

ha isson till upplysning af ämnet utgifna skrifter

hvilka alla äro genom trycket offentliggjorda och un

derkastade allmänna granskningen Men hvad de

puterade utan all ensidig syftning å egen fördel an

se sig i anledning af förutnämnde anfall icke böra

underlåta sä väl för sina hufvudmäns som för sin

egen och den persons skull hvilken mottagit deras

förtroende är det öppna förklarande att de ovillkor

ligt anse industriens slöjdernas och fabri ernås skyd

dande för ett i ordets ädlaste hcmärkelse foster

ländskt intresse och att

ehuru sättil för dvss be

Tämjande kan såsom hvarje annat föremål för

mensklig forskning vara underkastadt olika åsigter

likväl hvarje på ren öfvertygelse grundadt bemödan

de för detta ändamål förtjenar aktning Deputerade

kunna alltså icke medgifva att de i denna sak mer

än i andra skulle vara beröfvade den rättighet som

oklandradt utöfvas af hvarje annan svensk medbor

gare den högste såsom den lägste nemligen att när

en för dem vigtig fråga blifvit anhängig hos konung

ständer eller hvilken annan samhällsmyndighet soin

hälst använda biträde af någon person som de an

se dertill äga insigter och erfarenhet och då ur denna

synpunkt de anfall som blifvit riktade mot Hr Jo

hansson alltid måste finnas vara en kränkning af rätt

visa och billighet hoppas deputerade att alla med

denna förföljelse förenade afsigter alt tillfoga skada

skola blifva fruktlösa

Deremot önska deputerade ingenting högre än alt

finna sina och Hr Johanssons framställningar i äm

net blifva föremål för en granskning i sak utan per

sonliga syftningar öfvertygade alt både allmän upp

lysning och de fosterländska näringarne hvilkas ta

lan deputerade fört skola säkrast vinna på en dy

lik granskn ng om och när den inträffar

Defilerade för hufvudstadep .s samtlige Fabriks

och Manufaktur Sdciehter

Som den önskan blifvit yttrad att denna ar

tikel måtte införas utan noter så uppskjuta vi

ett par i anledning deraf påkallade upplysningar

dervid tills i morgon

RATTEGANGS- OCH POLISSAKER

— De första dagarne af förliden vecka ned

föll i slussgrafven en kopparslagarearbetare vid

namn Svensson i arbete vid Bergsunds bruk och

drunknade Liket har sedan blifvit uppdraggadt

Genom de förhör som i Polisen blifvit anställda

har den upplysning vunnits att Svensson i lifsti

den fört en redbar vandel varit tyst och stilla till

lynnet anledning är således att han aT våda om

kommit hvarföre han ock fått ärligen begrafvas

— Den förrymde Hesekiel Sundström liar o

aktadt «11 möjlig eftersökning icke ännu kunnat

anträffas men lärer likväl varit af annan person

sedd och klädd i fin blå kappa blanka utanstöflar

och mössa

I anledning af Hr Kapiten Ährnanssons reklama

tion i Aftonbladet för den 20 dennes emot en ny

ligen i Folkbladet införd berättelse om en theater

direktör och en ångbåtskapten har Red blifvit an

modad meddela allmänheten att den rättelse som

kapten Åhmansson begärt redan flera dm /ar förut

nemligen den 14 November finnes i Folkbladet in

tagen med följande ord

«1 denna berättelse lära imedlertid såsom vi se

dermera blifvit underrättade ett par hufvudsakliga

omständigheter vara orätt uppgifna och vi begag

na derfére här tillfället att rätta sådant Det var

nemligen icke till Gefle utan till Norrköping som

de ifrågavarande packlårarne med tbeatereffekter

skulle försändas Det var således icke ångfartyget

Norrland utan Raketen med hvars besättning och

kapten theaterdirektören råkade i strid I allt öfrigt

lärer saken förhålla sig så som berättadt blifvit Vi

få endast siUäxga att ehuru kallelse till Polisen

skedde har dock i anledning af detta uppträde intet

polisförhör ägt ruin .»

IMDSORTS-MHETEB

Fahlun d 19 Nov Förl vecka tilldrog sig i

Svartviks grufva den olyckshändelsen att en arbets

karl vid uppgången ur grufvan störtade baklänges

ned på ett djup af 30 alnar och blef under fallet

illa skadad mot utskjutande stenar och dylikt det

märkvärdigaste är att mannen ännu lefver och

troligen kommer sig

(Fahlu L T

\Vésttrås d 1 Nov En mansperson som

efter föregången vattenbestraffning blifvit ifrån häk

tet härstädes lösgifven anträffades kort derefter lig

gande död utanför Vestra tullen lin Grufdräng är

likaledes funnen död å landsvägen emellan Sala

Stad och Grufva med sårnader i hufvudet som

lyckas föranleda yttre väld för hvars föröfvande

äfven en annan Grufdräng blifvit pä misstanke

häktad En Dagkarl vid Engelsbergs Bruk har

förmedelst intagande af arsenik förkortat sina da

gar äfvenså har en hafvande piga i Nora Socken

plötsligen aflidit som inan förmodar af några gif

tiga elier skadliga ämnen med hvilka lian haft för

afsigt att fördrifva fostret

— Ifrån vederbörande Kronobetjening har

rapport om det förut omtalade lånet ä Dufmure

heden blifvit angifven och Innehåller i huvudsa

ken det samma som vi redan berättat

Enligt

denna rapport har Hedcmorakarlen varit något ru

sig då ,han ankom till Wiggarne samt jemväl der

låtit förljuda att han hade vackert med penningar

Rånarena hade vid framkomsten till Hemmingsbo

sagt det bonden frän Hedemora blifvit sä rusig

att han måst lägga sig vid viigen och hvila Okun

nighet om väldsgerningcn har vållat det Kronobe

tjeningen ej i tid efterspanat våldsverkarena hvilka

numera icke så lätt torde ertappas

(Westmanl L T

Götheborg d 18 Nov Den 14 dennes på af

ton har Kontrollören A W Lyckberg biträdd af

Vaktmästarne A Andersson och S 1

Lundberg

från flyktande personer anhållit 3 :ne säckar inne

hållande Manufakturvaror värderade tiil 615

B :co (Götheb II o S

R :dr

flen 27 i förra månaden »flidit på furstens slott

Muskau Hennes namn var Machbuba och hon

var blott 17 år gammal Af hennes ansigte oeh

de utmärkt skönt bildade händerne och fötterna

hafva gips-aftryek blifvit tagna och hennes hjerta

kommer att förvaras i ett glaskäril fylldt med spi

ritus och försedt med en inslipad latinsk inskrip

tion som innehåller hennes namn dödsdag och

stället der hon dog Den 29 Oktober om aftonen

liegrofs Maclibiiba vid fackelsken och sorgmusik

Likkistan bars af bergsmän och nedsattes tillsvida

re i en murad graf på kyrkogården Man tror att

fursten som för närvarande vistas i Berlin kom

iner att i parken vid Muskau låta begrafva den

aflidna och öfver henne låta uppsätta ett monu

ment

— En tjenstflicka i Wien reste nyligen till

Mähren för att besöka sina föräldrar hvilka bodde

nära Brunn Då hon kom hem voro hennes fader

moder och två systrar ute på en äng Trots ett häf

tigt oväder skyndade flickan dit men under det hon

omfamnade sina släglingar började askan gå De

lade sig alla fem under ett högt träd samt insvepte

sig i fadrens kappa Då slog åskan plötsligt ned i

trädet och dödade dem alla på en gång

— Det årliga underhåll novellförfattaren Tieck

erhåller af Konungen i Preussen bestiger sig till ett

tusen Thaler Han erhåller dessutom ett hundra

Louis 'dorer så ofta han besöker Sans Souci För

allt detta är han förbunden att uppläsa några dra

mer hvari han som bekant är mästare

— I Franska vetenskaps-akademiens samman

komst meddelade Hr Brechet resultaterna af sina un

dersökningar angående hund-galenskapens fortplant

ningssätt Han hade tillika med Hr Magendie tagit

en stor myckenhet saliv af en man som dött i denna

sjukdom och öfverflyttade den på en hund trettio

åtta dagar efter inympningen blef djuret rasande och

meddelade genom bett sjukdomen åt andra hundar

dock märkte man att sjukdomen alls icke visade sig

eller ganska långsamt utvecklade sig då giftet gått

genom tre eller fyra djur Raseriet visade sig mest

20 eller 30 dagar efter bettet men stundom icke

förr än efter tre månader Hos några hundar märk

tes ingen vattenskräck utan de drucko tvertom vatt

net ganska begärligt och det synes således vara af

gjordt att hundgalenskap och vattenskräck äro tven

ne olika sjukdomar Hundgalenskapen meddelade

sig genom bett äfven åt gräsätande djur såsom hä

star och åsnor och deras gift inyrnpadt på hundar

verkade fullkomlig galenskap Kaniner och marsvin

dogo snart efter inympningen ehuru utan sjukdo

mens utmärkande kännetecken och samma förhål

lande egde rum vid eiperimenter som anställdes

med foglar af flera slag

HANDELS- OCH SJOFARTS-UNDER

RÄTTELSER-

RÄTT

WESTEIiÅS d 40 !Vov Torgprisarna ha härstädes i déi

na vecka varit liäg 44 24 ä 42 Rdr Korn 7 24 A 9 Rdr

Blandsäd 5 ä 5 24 Hafra 4 24 å 6 Rdr Hvete 48 å 20

Rdr Ärter 44 å 46 Rdr pr tunna allt rgs

(WtlLTidn

(Westmanl L Tidn

Stochholm

Inkommen Skeppare frän inrikes ort d 25 November

Höganäs Pettersson tegel

dbll

Utrikes ort Liiheck Andersson ballast

ANMÄLDE RESANDE d 25 November

AÄ

Fru Schött Linköping Nr 4 Öfra Badstugatan Handlan

de Relmström Nyköping Nr 9 Stadssmedjegat .in

TILL SALU FINNES

Från tryeket hafvai dag utkommit och säljas i Bokhan

deln å 1Ä sk banko

0 h 92 §§

40 och 92 §§

REGERINGSFORMEN

eller

Huru förhållas bör då Konung är svagsint

I HOLMBERGSKA Bokhandeln (Stora Nygatan i dag ut

kommet ä 52 sk banko

eller Gudsfruktan

Abbot

familjlifvets vackraste

prydnad

Uos PELEEN et KOMP

6 :te H af K ^dmborg öm

h Kl1 Rd

Turkiska Nationens Seder Bruk och Klädcdrägter 1 Rdr

De 5 häftena kosta 5 Rdr banko Subskriptionen fortfar

Uos DELEEN et KOMP

<J :dra D af Bl orian en

2 Rdr 8 sk Första deiea kostar 4 Rdr 52 sk banko

I HOLMBERGSKA Bokhandeln

sk banko

<25n öiick indian

Etthund rade The ;iter-Ane ;doter

i dag utkommen a 46

Kulisserna

Pä A BONNIERS förlag har utkomm t och tlernnas

dess samt de flesta boklador å 24 sk

Hff

lil Bandets 6 :te Häfte af

PITTORESKT UNIVERSUM

llTflhldhädld

eller Taflor ur hela den hända vcrldcn

innehållande 4 slålgravyrer föreställande

G rätz i Sfry ermark Vtrijmiu- Vitit rsil Iti i N■ A

m >rika Statut Schtva >lzbur

Cavto i China

Subskription å detta band uti 42 häften a 24 sk fortfar

Exenip af de föregående 2 :ne banden finnas att tillgå å6

Rdr inb

44 :de Häftet af

SVENSKA KLASSIKERNE

hkif

utgörande det :dt häftet af Gustaf lll :s Skrifter

De ännu resterande 6 häftena af denna samling komma

nu inom kort alt utg .as — Ex af de föregående 43 häf

tena finnas att tillgå å 8 sk häftet

B IjAJI DA PK ÄMiVEW

— Nya presenter åt drottning Victoria Det

är bekant att denna drottning ibland far besynner

liga presenter En gång skickade en gammal fru

henne en hten katta och ert farmers hustru ett par

grisar Nyligen inträffade i

>Vindsor befalhafvaren

på ängfartyget Braganza för att öfverlemna åt H

Maj :t ett par Marmnt ,trU eiler Brasilianska apor

såsom present från Hertiginnan af Braganza Dessa

a llrasoYn täckaste små hy t ingar knappt störreanv ess 1 or

lågo insvepta i flanell i en vacker mahognylåda ocii

blefvo såsom fYirwsnr exprets uttrycker sig «på

det allranadigaste emottagna af Hennes Maj :t .» I

West-Pennard hos en ITr Diinkehoii beredas för

närvarande en ofantlig ost till hvilken icke inindie

än 730 kor lemnal milterialienia "ii hvil :en ;ir äm

nad

till present åt Drottningen Försöner från aila 'g

trakter af landet strömma dit for att se detta under

liland ostar hvilket lärer komma att transporteras

till London af 8 de vackraste kor som linnas i ve

stra England Femtio raska mjölkllickor komma alt

åtfölja tåget och verser hafva redan blifvit diktade

för delta idylliska tillfälle

■— Den bekanta Abyssinskan som Furst Puck

ler Muskau förde ined sig hem frän Orienten har

III :e Bandets fjerde Häfte af

KARL AUG MCANDERS

Samlade Dikter

flfö

innehållande utom flora förut otryektn poCroer ROSALFS

LEFVERltE OCH IiljD A denna af G H MELLIN redi

gerade samling af den allidne Skaldens alla poiHiska arbe

t .n uti fyra hand fortfar prenumerationen ännu någon

kort tid till det billiga priset af 20 sk banko häftet

Stockholm den it iy0v 1840

ABOT >minF

A BOT >min- F

ilos V ISBERG

ERG

rdböl wTvcr Svenska Språ-

db7d

ket af K F Kindb7ad

häftt äfå

:dra häftet 9A sk (Första häftet äfven å 24 sk S

^riptionen fortfar

I de flesta Boklådor i Stockholm och Landsorten

ROMANTISKA BHRÅTTKLSKR i :r Polens II :-

gloria af Alexander Bronikowski öfversätluii o

delar

*6 Första delen inneh Valdagen en be

rättelse ur Polens Historia 2 t o m 15 delen in

neh Pojen i 17 :de ärh eller Johannes l \l Sobiesk»

och c

Tinris hof

K !A AUlvli I WESTINDIEN AR 1823

af H N Coleridp-e Öfvers frän Engelskan med an

märkningar af C A Carlsson Ph Jja-r (Jouverm

nvnlspastor 1 13 sk

.r .RATTjiLSER om Upptäckter ocb Äfventyr

i Afrika ifrån de äldsta tiller till närvarande af

iingli Murray Örversättninc Iran Engelskan 88

MINN OCH POESI ars J Hedborn M *d

författarens porträtt 2 24

Sida 4

fm-

fjj

U KEIINELLS Ar .teckniBgtt "orndeT en

Resa i del Sydliga Europa Utur hans bref öck ef

terlemnade DagbOK vitgifue af Chr Stenhammar 4

.de

upplagan 1 Rdr 'd sk •

Hos de flesta Bokhandlare i Stockhoim och Landsorterna

å 40 sk banko Andra Svenska Upflagan af

Praktisk Afhandling om

ONANI OCH SAMLAG

eller Anvisning till enkla och säkra medel att i

ter erhålla en genom Onani och fysisk kärlek

förlorad helsa foreskrifter huru man skall förhål

la sig före under och efter samlaget så väl för

påföljande fruktsamhet skull för sannolikheten

att afla det kön som önskas som i allmänhet

utan skada utöfva det jemte medel att bota och

■upphäfva oförmögenhet till samlag samt förekom

ma ofruksamh ^t hos båda könen af Doktor J

BRAPN Öfvérs

hdH

Af trycket liar nyligen utkommit och säljcs hos de He

ste Bokhandlare i Riket å i Rdr iO sk banko Handbok i

Husmedicinen

«i«er Anvisning för igenkännandet och den enklaste be

handlingen af inre och yttre Sjukdomar jemte en kort

Sundhetslära och vägledning för de vanligaste Medikamen

ternas rätta bruk ut gifven till tjenst för dem som icke

genast kunna tillkaiia Läkarehjelp af A- T Wistrand Med

Doktor och Provincial-Läkare

I de flesta Boklådor i Hufvudstaden och i Landsorten fin

Bas till salu följande Böcker priserne äro i banko

ADALBEKTS Bekännelser utgifna af I :r Frans

Theremin Öfvers 1 Rdr

SOP 11 KON af Joll Gottfr Herder Utsi fria af

Theremin Öfvers 1 Rdr

af Joll Gottfr Herder Utsi fria af

J G Miillcr — Till läsning för Skolornas

Lärare och Vänner Öfver satt af C F

Lutteman Med ett förord angående Lär

doms- och Apologistskolors förvaltning i

Linköpings Stift 1 Rdr

ELFA 'A THESElt i Skolans Hufvudfråga ut-

gifna af C Fr Lutteman 8 sk

Hos W LUND EQVIST et KOMP och de

lare i Riket å i Rdr 8 sk banko

Tdd

20 procents n t H S '5 *t "inn g af inköpspriset hvarje

söknedag frän kl 9 förmådd till 2 eflcrm uti huset Nr 40

vid Tester !ånggatan en irap pa upp beslående af

Shawlar Shawietler Ylle Siden och Bomull Blondsa

ker som Voiler Escharps och Shawietler Kapp- och Kläd

ningstyg svart och kulört Bomulls-Sammet och Velveretts

Tyll Tyllrcmsor Gaze Lenon Gardinstyg Jaconelt Krus

flor pressadt Sidea-Rattfoder och Bottnar Hattlådor Sil

kes och Kragfelb Reuicyler Pirater Corderoy Vesttyger

af Hel- och Haffeiden Ylle Chaly och Piqué Redgarns-

Strumpor Silkesvantar Glacé-Handskar Ilandskhallare i

Hängslen Barnskärp hvit Plymfjäder Halsduks- och Hatt

spännen Knappar äkta förgylda och försilfrade samt af

Samnaet Siden Jern Horn och Tråd diverse Glassaker

m- Rt

(Eill iittevst ncösntta priser

ål

försäljas alla förmiddagar från klockan 3 till 1 Fabrikö

ren C G Cedérvalls Conkursmassas Varulager bestående

af Kläden Doflfel m m

Tlti undertecknads Engelska Porcellains-Ma-

gasin vid Lilla Nygatan snedt emot Kongl Postliuset

försäl as följande med Briggen Hilda från Ostindien inkom

nc varor nemligen

Fint Souehong Campoy och Voung Hysan-The

Äkta Ostind The- och KafTe-KOPPAR

Dito dito TALLRICLAR blå och hvita större och

mindre

Ostindisk SOIJA på buteljer

Hvita Ostindiska NÄSDUKAR

Svarta dito Halsdukar

Svart dito SIDENSARGE

Vacker ROTTING

till ovanligt goda priser

JACOB EURENIUS

BORTKOMMET

ijn brun KO med hvit rand på ryggen är

genom inbrott natten emellan den 16 och 17 dennes

bortstulen vid Jacobsberg huset Nr 25 vid Hornslullsgatan

TJUGU RIKSDALER BANKO utiofvas åt den som tjufven

upptäcker och det stulna tiilrättaskaffar då anmälan göres

i ofvannämade hus

Em Kapphönshund hvit med brunt hnlvud

ovanligt slöra bruna öron ech stora bruna fläckar pa

kroppen halfva svansen brun och halfva hvit med en brun

fläck ä det hvita bortsprang från dess ägare d 17 dennes

Den som tillräilackatVar eller lemnar upplysning hvar den

vistas undfår hederlig vedergällning dä anmälan göres hos

Kommendör-Kapten v Sydow boende ä Skeppsholmen

I ^n stor gulblack Hund med lång svans om-

J kring 1 år gammal af det såkallade Dahlboracet bort

kom Lördagen den 14 dennes på Lilla Nygatan Hunden

hor illa i följd aT Valpsjika Den som samma kreatur till-i

varatager och aflemnar vid Kastenhoffs Källare undfår he

derlig vedergällning

12 ejser 1 i g t Ryskt-Poh Isfc t

Statsluns-Obligat .- et Varu-Kl .-Lottei i

l :sta Klassens dragning den 18 Nov

Insats 1 Rdr 24 sk Sv Bko pr hel Lott

Lotter härå äfven delade kunna erhållas hos under-»

teebnad till

Tisdagen den 24 November kl 5 eft inidd

.s Gust RYLANDER

Ba /aren å Norrbr©

OTTEK pa en gentil Eldskärm finnas att

J tillgå uti Schweitzeri-Buliken vid Drottninggatan huset

Nr S9

fleste Bokhand-

RYSKÄ PELSVERK

Tulubbfoder Fodersäckar och Kalmuckskinn på Kontoret

i huset Nr 18 vid Skeppsbron

©råroerksfoircr

i säckar till billie» priser hos

G WALLMARK et KOMP

Skeppsbron Kr "16

Fönster-Trädgården

eller anvisning att uppdraga odla och drifva de mest om

tyckta Blomster och Praktvexter i Fönster och Rum jem

te ett Bihantr innehållande korta Föreskrifter för Blom

sterodling i Trädgårdar af P C BOUCHK Öfversättn från

sjette original-upplagan

Af trycket här utkommit och ufemnas till resp subskri

benter i Stockholm gratis och i Lansorterna mol 6 sk

transportkostnad

HbÖiblilk

Hubtncts-Öibliotljek

Femte Samlingen

Arbetet VIII Herman Svenskt original af C H

Arbetet IX Släglen Nowian En Irländsk Familjmål

ning af J Bonim S d

Bos DELEEN et KOMP

Liandthush I5ol ;hålJeri

ntgifvet af C J Schönherr 2 Rdp banko

Hos DELEEN et KOMP med fl eres Bokhandel

1 Stockholm och Landsorterne ä 24 sk banko Andra upp

lagan af C Fr Rothliebs Samiing af Kongl Författningar

angående

GONT BOIJ 10 qvarter bredt passande

till foder ä 1 Rdr banko alnen Adress Aftonblads

kontoret

Clammigt F O I E K T V (i till Frisrockar i

*■ Kramhandlare Lunds bod vid Köpmansgatan

Jrortepiano- o cl Oorö-oläcli cn

Damacherade och tryckte af Ylle och Bomull hos A Ha

zelius vid Guslaf Adolfs Torg

£joUani )sku öolstertnar

i Lärftsboden Nr 20 vid Fredsgatan midt emot Hertig Carls

palats Gust SONDELL

U *LAXJ£LL till godt pris på Altonblariskon-

*- törel

\fäI lagda riva LISTAIATTOK Adress Ht-

ridarebansgatan Nr 21 det andra huset till venster

från Brunkebergstorg till venster på gården nedra botten

Ulan

Hos DELEEN et IiOMP

Lotteri- Spel

med marker panna etc 5 Rdr 24 sk Sverige Ett geo

grafiskt Lottosnel för ungdom Med 20 spelkort och 2f .D

lotter 1 Rdr S4 sk Nytt paliafnce-Spel jemte kort 1 Rdr

Kärlekens Orakel i frågor o«h svar 100 Ivonversationskort

28 sk banko

Esprit Odoriférant

pour

les lampes de Piatioa

Välluktande Spiritus all begagna uti Platina Röklampor

till parfymering i rum och som till della ändamal vida öf

verträfTar Eau de Cologne finnes å Apolheket Nordstjernan

vid Dro 'tninggalan

BESÅ TILL rOKTEVUEO

af C BLADH i Rylanders Bokhandel samt hos förfat

tares boende vid Stora Nygatan huset Nr 46

Af trycket har utkommit och säljas i de flesta Boklå

dor å 5 Rdr 16 sk banko

hbChiff

Alphabet Chiffres

Régréaiifs D 'aprés 40 dessins par Victor Adam A Tusage

des Gouvernantes Gravés et pubiiés suivis d 'un texte in

strnctif Frédéric Boye

I DELEENS c t KOMP Bokhandel a 24 Rdr

banko avant la lettre

Port af CARL XIV mUMi

gra vnre af Forssell

Portr ar L XIV 1CHÅN

stentryck af Gardon 3 Kiir banko

tios C HEMIIOM och Herrar Bokhandlare a 2 Rdr

bko i dag fran Stentrycket utkommit PORTRÄTT AF

H m KQUUM &EU

Efter Hr Hof-lntemienten WESTINS Målning Lithogra

phieradt af LUNOH

I HOLMBERGSKA Bokhandeln-

itTantalsförtcckningar

Hyreskon tråk ter Lottsedlar

8tearinlj us

af L i 11 e h o 1 na e n s fabrik

hvilka brinna lika klart som vax och spermaceti

och ej behöfva putsas finnas till salu på Afton

bladskontoret vid Stadssmcdjegalan

ALLIåNCE-LJUS

å 1 Rdr rgs skalp uti J L Strindbergs Kryddkramhandel

Vid Stadssmcdjejfatan

HVITA VAXlJUSr ä t 5 (» skålp

SPERMACETI-LJTJS a 2 Rdr skalp

försäljas i Diverseboden huset \r 9 vid Stadssmedjegatan

Äkta Havanna Cigarrer

förlidet år inkomna på Konloret i hornet af Jerntorget och

Södra Bancogränd Nr 57 en trappa upp

Äkta Bahia Cigarrer

i l-5 :lådor till 25 Rdr rgs st å Nybergs Kommissionskon

tor vid Stortorget

FÖR HERRAR

finnas lithografierade Formulärer till Anciennetets och Tjen

steförteekning på Sundels Stentrycken

i Ränlmästarehusel

G5n Coniitcgenboin

vackert belägen 1 1-2 mil land- och sjöväg från hufvud

staden med den mest bördiga jordmån hvaruti årliga ut

sädet utgör höst och vår emellan 60 h 70 tunnor utom

20 h 30 tunnor Potates Höbordet besliger sig till omkring

500 parlass oah Ladugården består lör närvarande af SO

kor De prydliga och väl underhållna dels af sten och

dels af trä beslående Åbyggaaderne äro i Allmänna Brand

försäkringsverket assekurerade till en summa af 75 .900

Rdr ba ^ko Vidare underrättelse meddelas af Kanslisten

.Bonté om alla förmidd träffas i Slads-Auktuarie-Konto

yet å Stockholms Rådhus

STORT TRÖSKVERK

af gjutet Tackjern och Metall för 800 Rdr banko vid Mä

'arens strand förfärdigad af Sam Owen och endast !• är

be /agnadt stora hiulet 45 alnar i omkrets med -12 tums

•velkar i godt stånd samt allt tillhörande trävirke tröskar

!iO ,i CO tunnor höstsäd om dagen Vidare underrättelse

crhälles genom brefvexlinj med egaren KommissionsLandt

m ;it :iren H Wallin pa Slockholm Rranshammar och Ahla

E ^Tgigg

frjnes till salu för utmärkt godt pris Vidare underrättel

S lemnas pä Aftonbladskontoret

Ett par utmärkt tUI arbetade COLLER-SELAR

af veritabelt Engelskt läder med hel Coller

dubbla bindertyg och gentilt mässingsbeslag blott

tvenne gånger nyttjade säljas till bögtt lågt pris

och under d«« halfva vSrde i hHset JW 62 en

trappa upp vid Drottninggatan då Mamsell Hed

man efterfrågas

LITHOGRAFIE STEWAB

ett större sortiment Svnrtsiangalan Nr 19

"DAtv- och PE :Ni \KIKVA-i linnTWwirrröm

da Tvål Saxar Synalar Ljusstakar Hängslen m m-

E ^val s Diversehandel vid Röda Slussen

"DAtv- och PE :Ni \KIKVA-i linnTWwirrröm

©rön Så v g

Wfv ^n i olja och förvarad i kuttingar till nedsatt pris ho

L J Blomkvist Slorkyrkobrinken Nr 9

H JOSEPHSON J OBS

Eon iirsmassas Varnlajfer

gömmer

h Becen

:t Kreditorernea beslut att under November

mSnader under hand försäljas med omkring

-fitrsk (fauiiar

uti Adlöfs Kryddbod vid Jerntorget Nr B9

■

C MOR Ost salt FSrkött Äce Ull Rödlök

Bergamotter samt Norrköpings Hvctmjiil i hus ?t Nr 57

Malmskilnadseatan och Miister Samuelsgrilnd

TJENSTSÖKANDE

T7n Yngling mod hedrande betyger samt mun t-

liga vitsord m m önskar blifva engagerad hos någon

som drifver större Handelsrörelse Svar i förseglad biljett

till Pålitlig Nr 24 inlemnas i Hr Tideslröms kryddbod vid

Stortorget

n yngling 19 år gammal med stark kropps-

-fi- byggnad och god helsa som varit i Handelsrörelse i

5i-2 är och för närvarande föreslår en Kommissionshan

del i en af rikels Uppstäder önskar emploj i Minut-eller

Grosshandel ju förr dess heldre i en af rikets större stä

der helst en sjöstad Hedrande betyg om god frejd kan

företes om sa åslundas Den härå reflekterar torde be

näget vända sig till Aflonbiadskontoret di BEREDVILLIG

YNGLING efterfrågas oeh adress erhålles

Kondition i Handel

önskas af en sladgad Yngling 22 år gammal som förut kon

ditionerat i småstad i 2 år och innehar kondition i Victua

liehandel här i staden önskar ombyta plats helst i en små

stad eller ock i Kryddkramhandel här i staden Hedrande

betyger kunna förevisas och på lön göres ej afseende förr

än dess principal far se hvad den sökande kan göra rätt

för Den som härå fäster uppmärksamhet torde godhets

fullt uppgifva sin adress i förseglad biljett till C C Nr 200

som inlemnas på Aftonblads kontoret

Guitarre- och Fortepiano-

undervisning för 8 sk i timman hemma eller borta jerrtei

prydlig NOTSKRIFNING Svar afvaktas i biljett till J

som torde inlemnas på Aftonbladskontorct

önskar en person blifva för något större hus han kan pre-4

■lera så väl antagliga rekommendationer som borgen för

hvad honom anförtros Adress till muntligt samtal torde

inlemnas i Hr Isbergs Boklada vid hörnet af Stadssmed /e

gatan och Storkyrkobrinken till Zacarias

M L Wabren

har flyttat ifrån Ti "a Katievboff Ml nedrabottrv af

huset Nr 6 hrirnel af Malmtor ,muntan och Jombg

aränd tredje port n lill höyer ifrån Custaf Ad

'fs

Tora

En Betjent

omkring 3C år gammal som med hedrande vitsord flera år

tjenat uti åtskilliga He» rskspshus men som för närvarande

genom en längre sjukdom blifvit utan emploj önskar sig

ofördröjligen en dylik befattning eller i saknad häraf er

bjuder sig betjena Herrar med borstning Svar afvaktas uti

förseglad biljett som inlemnas pa Aftonbladskontorct eller

på Källaren Äpplet till EXPEDIT Nr 77

I r .TEMST ÅSTUNDAS

C- G GAGNÉER

håller till salu alla sorters färdiggjorda Manskläder Sfven

omottagas beställningar som med all möjlig skyndsamheS

och ackuratess utiofvas uti huset Nr 26 vid Stora Nygatan

TTndertecknad har flyttat sin Cigarr-Fabrtfc

från Vesterlånggatan till Baggensgatan Nr 27 i tr«

upp

I »ki MONTE

•JOUiiNALKN lås till låns uti huset

Nr 65 Mäster Samuels gränd

C 3 £ Uiibergs Kommissions-Kontor

Skh

Stockholm Stortorget Nr 7

.uträttar emot det billigaste arfvode alla möjliga juridisk

och commerciella med flera uppdrag från de största oell

'vidlyftigaste affärer till de minsta småsaker som nästan

jhvar och en sä ofta behöfver uti hufvudstaden uträttad®

jenligt i detta blad tillförene införd fullständigare anmäla»®

i Dä Restaurationen i Oranceri-Byegningen vid

Carl Xlllrs Torg antagas Månads-Abonnenter så vät

till hemtning som spisning pa stället

Hos

"NV ISBERG subskribcras å

Fredrik Il :s Lefnadshisto-

ria af R F REICHE med Stålstick — Hela verket kom

mer att utgöras af 12 häften hvarje inneh 7 ark text och

2 :ne slälgravyrer Prospektus och prof å stålgravyren fin-

nas att se

I TH TH0M80NS BOKHANDEL (Slorkyrkobrinken Pä 9

emottages subskription å

1 Krydflkramhandel

kan en Yngling van vid bade Stads- o«h Landthandel er

hålla plats då han försedd med rekommenderande betyg

om såväl skicklighet i yrket som ett anständigt och redligt

uppförande anmäler sig i Lärftsboden uti huset Nr 63 vid

drottninggatan eller i huset Nr 4 vid Rörstrandsgatan til

kl 8 alla f m

DIVERSE

201 flam b Lott :sta Kl

Drapning d 18 Nov

— Insats 3 Kdr Sv Hank

Loltcr härå kunna criiallas hos undertecknad till och med

Mandagen den 25 November pä altonen

då försäljningen upphör

J L STRINDBERG

201 IJanib Lotteriets t Kl

Dragning d 18 Nov — Insals 5 Rdr Sv Bko pr hel lott

letter härå äfven delade kunna erhållas hos under

tecknad till

Tisdagen den November kl 5 eft midd

GRLNER

L :s Gust RYLANDER

Bazaren å Norrbro

IJKUNA BÖNOU och Vinterfrukt Morötter

uti Hebbes Egendom å Riddarholmen till höger ned

på gården alla f m till kl 12

.OCK- och MELO .N-APPLEN fran Blekin

ge Adress Yiklualieboden i huset Nr 18 vid Öster-

iaM£ra :at- 'n

Burtloitning af Herregodsen

3ctsr !jan 0cmtsd od Catikorjan

i Kikt Böh

j j

beläene i Konungariket Böhmen

med dragning i Wien den 26 November och hvilka äfven

kontant inlösas med

Fl 200 ,000 w W

Actier å 8 Rdr Sv Bko och hvar 6 :te gratis kunna er

hållas till och med

Thorsdagcn den 26 November på aftonen

J L STRINDBERG

Fredrik If :s fj e fn jm s bi«t o r l

af Ä F Reiche Hela verket kommer att utgöras af 115

häften innehallande 3 ark text ©ch 2 :ne Stålgravyrer hvärjfl

häfte kastar 32 sk Bko Prospektus och prof å stålgravy

Jen finnas alt bese

Sista försöket

för en person som verkligen kan kallas olycklig som fö

sjukdoms skull icke eger kropps- oeh sjSlsformäsa att hjeH

ipt sig sjelf uti sina bästa ar och mångårigt lidande oeh

förutan alt ega det ringaste till sin lefaads sutinerande hae

han ändock sökt sträfva sig fram uti förhoppning om he !-«

«an återfående och sin starka själs verksamhet men för-

I gäfves sjukdomen fortfar ehuru de ökade plågorua det syn-«

hart honam alltför förskräckliga lifvel hans hirstädes två

Sriga vistande under den honom slutligen förnekade I .äka <4

rekonsten g *r Hen högsla anledning at för nödens skull bM

gifva sig härifrän och för att kunna det måste han afkläda

sig de mest nödvändiga klädespersedlar som nu efter 1 års

tid icke förulan en liten summa penningar kunna möj ije»

bevaras men hvarutaf han och enligt den kalla årstiden

är uti yttersta behof Näst bönen lill Gud anropas härme»

delat den allmänna välgörenheten alt tillegna honom en medw

lidsam skärf För ändamålets skull neken icke Ken sarw

naste upplysning godhelsfullt lemnas 1 Ir upp i huse Nr

18 börnet af Od«ns gränd oeh Itrunkeheegstorg och l .vai

som lemnas kommer nöjaktligen alt redovisas

AVERTERilS

Dem som behagat tagat taga Lottar på en uti Perlor oelar

Tapisserie broderad Eldskärm att borlloltas till den 114

Dragningen af Kongl Nummer-Lolleriet atl »ämnde bort-f

spelning uppskjutes till den 1145 Dragningen d 16 DeccnM

ber emedan ett alltför ringa antal Lotter bli !vit försåld

Lotter finnas att tillgå äfvensom skärmen alt beses uti

Schweitzeri-Butiken vid Drottninggatan hust t Nr

RIGJI PYK UTSÄDES IJfåFRÖ

af delta årets skörd å Bonnedal et Komp Kontor i Itänt

mästarehusel vid Skeppsbron

\f trycket har nyligen utkommit och blifvit till Landsorlens Bokhandel expedierad (h å 1 Rdr 8 sk

FRANSKA SPRÅKETS SVÅRIGHETER DESS SYNONYMER OCH HOMONYMER

Ett LexicalisJct Vaärmrcum för dem snm b <fhl i siv om all tala och skrifva Franska Språ /ul correcli

utarb 'ladt efter d- nyaste oeh bästa Språkforskare af C- A

ÖHRtANVFIl

I Aftonbladet

r 5J59 läses om detta nya arbete af Hr öhrlander ett gynnande omdöme till hvilket Förläg

garen lager sig friheten att hänvisa — För öfrigt behöfver den som vill ytterligare öfvertyga sig em arbetets brulM

barhel blott slå upp boken der troligen fä artiklar skola upptäckas som icke anslå läsaren genuin sina sammanställ

ningar och öfverraska med Språkfinheter som icke alltid kunna vara till hands för minnet och som det derföre är

godt att veta hvar de helt knapphändigt kunna återfinnas eller ock först upptäckas när de som bäst behöfvas

ONSDAGEN DEN 25 NOVEMBER UPPHÖR FÖRSÄLJPflMOE !»

ttkstcrås

Sienkäril och ett parti Blomkrukor samt Gurkor finnas

till nedsatta priser pä Munkbron vid Tyska Brinken

åSTUWDAS KÖPA

i7ULT VAX uppkopp Adress fås i I )iver

seboden vid Stadssmedjegatan huset Nr 9

UTBJUDES HYRA

"jVu genast 4 å 5 RUM jemte Pickammare

samt nödiga uthus med eller utan andel uti Kök —

Lägenheten är vid Skeppsbron huset Nr 32 tvenne trap

por upp Vidare underrättelse erhålles uti portgången i

samma

hus andra dörren till venster då betjenten Johan

ef tet-frågas

Vid GUSTA t ADOLFS TO KG Nr 8 Två

vackra möblerade Runa Tamkur och Garderob för bil

ligt pr $« Adress en trappa upp

17 värker LOKAL passande till Kontor el-

ler snygg handel Underrättelse om ett möWeradt i

Ungkarlsrum å samma ställe

-uti Slorkyrkobrinken Nr 11

5 trappor upp

Spannmåls-Vindar

större och mindre finnas att bys-a i hörnet af Tyska Brin

ken och den såkallade Orebrohamnen Vidare underrät

telse fås på Kontoret en trappa upp uti huset Nr 16 Lilla

Nygatan

PRENUMERATIONS-SEDLAR

MRA GULD- OCH SILFVER- VARU-KLASS-l 3TTEKIT

I STOCKHOL®

utan pjiter

(ernndadt pS det SOI Hamhnrser Stads-Lotteriet

Lotter till i :sta Klassen ä 32 sk Banko finnes i Stockholm hos UNDERTECKNADE samt

Bokhandlaren Herr J C HEDBOM Mynttorget

DitHLGBå Nb

Dito Herr L .s Gist RYLANDER Bazar n å Norrbro

HOLMBERGSKA BOKHANDELN Stora Nygatan Nr 6

Handlanden Herr O NYBERG Göthgatan Nr 11

Herr C J S NYBERGS KOMMISSIONS-KONTOR vid Stortorget

itil

De högsta vinsterna inlösas med

2000 1333 16- och 1000 Rdr Sv Hk»

« ?• <» iiuotuua att uiucias iuhv

öfriga yinsterna att utdelas enligt Planen

gare i detta Lotteri inbjudas 14 ,000 Prenumeranter af hvilka fJOOO erhålla nägon aT de i Planen »peci

e eller mindre Vinster de öfriga hvilka i Hamburger Stads-Lotteriet få ingenting erhålla utan undantag

gare

ås7unbas arrendera

faf en ung man som kaja prtestera säkerhet och flera år

biträd t att sköta en större Landtegendom och ännu fortfar

dermeii en EGENDOM af 1 å 2 mantal helst med egna

arbetare och skog lill husbehof Pen *n sådan har att af

låta torde benäget inlemna uppgift pä Egendomens natur

och onera jemte dess förmåner och arreiidesumman uti för

seglad biljett till Ii Z- som inlemoas på Aftonblads

kontore

En icke alltför stor LANOTEGENDOM läng

re eller närmare till Stockholm Jbtnndas arrendera med

eller ulan inventarier till inslundaade var -eller om sa pas

sade sig mot afträde öfvertaga ett arrende S ^tr med ut

sålt läge och pris aliemsas i förseglad billiet .till »KON

TANT .»

Planen erhSlies gratis

StociAolm i Oktober Ifo

« ?• <» iiuotuua att uiucias iuhv

dLt

och komma de öfriga yinsterna att utdelas enligt Planen

ll d

gare

e ell

Till deltagare

ficera större

i detta Lotteri

i utmärkt vä arbetad kontr Silfver-Tnmlare innti för yM

Vid köp af 8 Lottar erhällas dock endast hos Undertecknade den 6 :te gratis

P i dtötifNititfihdktt h

Pr« pi de största vinsterna äfvensom Nitvinsterna finnas atl hese pä Hufviidkontoret hos

CAHON ET LUKDQVIST

Bokh Mikfadl

Bok- och Mnsikfaandlare

(Regeringsgatan Nr 4

rr utdrag ur plasten

Underrättelse för de spelande

l § För

Lotteri deponeras

LOTTERIETS

öfver st vSI behörigt lianKoBeris som den af Undertecknade men nancen Haltande moträkning

att gech föhiht alla dagar af vedebödi

öfver st n af Underte moträkning

PrenumerantCTse att genomse och för hvars riktighet alla dagar af vederbörande Tjenslereän i Hanken kan <muas

nödigt vitsord

IJF» Alla fiYilka fullföljt omsättninc til 6 :te Klassen nti Guld- cch Silfver-Va i

Klass-Lotteriet såväl vinnande som de hvilka erhglla 7viK ;nster tint

(iesstifom Frilott

i m»lif 'é

n nv .åt

till l :sta Klassen ai detta Lotteri

STOCKHOLM h os L j 1

i m»lif 'é

j 1JJERTA Lilja N ^tan nv .åt

Kongl PosthueL

Sida 5

Supplem

Måndag-en den 23 November 1840

FORTS \TTNING AF REDOGÖRELSEN FÖR

RIKSSTÅNDENS ÖFVERLÄGGN1NGAR I

REPRESENTATIONSFRÅGAN

R1DDERSKAPET OCH ADELN

Plenum den 31 Oclober

Förmiddagen

dff

Det af Hr von Hartmansdorff Aug afgifna för

slag till Ståndets gemensamma tanka föredrogs dervid

Grefve Spens C G kunde i många fall icke bi

träda åsigterna i detta förslag men då det synts

vara det högsta hvartill man inom detta stånd kun

de komma ville han framställa några anmärknin

gar för att deri vinna mera tydlighet och be

stämdhet Gr förslog sålunda en förändrad re

daktion af de flesta punktcrne I afseende på det

5 :te Ståndet ville Gr erhålla ett mera positivt stad

gande än att dertill borde räknas «de som icke

hörde till någotdera af de andra stånden ,» men

hvilket bestå■ mande borde öfverlemnas åt Kon

stitutionsUtsk :t

Hr von HartmansdorffAug hade föga att in

vända emot Grefve Spens

anmärkningar

Friherre Sprengtporten J W hade blott önskat

undvikande af alla detaljbestämmelser men då stan

det icke tycktes härpå vilja in *å och det vore af

vigt

att så vidt möjligt bibehålla samv«rkan inom

Ridd och Adeln ville Frih ehuru det förslag

som nu vore föremål för pröfning i betydlig mån

skiljde sig från hans egna åsigter likväl rösta för

dess antagande utom i sådane punkter hvilka

godkännande skulle afskära möjligheten att vid nä

sta Riksdag få förslaget antaget Skriftligen fort

for Frih «att han för att dela jemnt ståndet och

samhällsklasserna emellan ville attg man återgick

till de förhållanden som ägde rum innan något

Stånd efter i8o9 med sig förenat större eller min

dre antal af de ^representerade Sålunda skull

hvarje Riksstånd representeras med t ex 60 med

lemmar och åt de orepresenterade afstå 1

5 :del af de

ras egen rätt Ridd och Adeln skulle skänka o

frälse emb #tsmän med Kongl fullmakt och afske

dade embetsmän hvilka innehafva pension eller fa

stighet 12 röster Presteståndet till universiter lär

da samfund och yrken samt skolväsendet lika mån

ga Borgarståndet åt representanterne af bruks- och

fabriksrörelsen på landet samt hnsägare i städerne

äfvenså och Bondeståndet eller skatteallmogen lem

na frälset i2 röster Som det skulle blifva svårt

att finna någon inom de näringsidkande klasserna

hvilken under i5 år vid de under samma tid fö

rekommande 5 Riksdagar kunde lemna hem och yr

ken för att i öfre kammaren uteslutande egna sif

åt det politiska lifvet föreslog Frih att denna

kammare valdes för tvänne lagtima riksdagar och

ombyttes hälften hvarje gång då troligen många af

medlemnaarne i allt fall komrae att omväljas Om

mail ansåge återhållskraften härigenom minskad

kunde sådant rättas genom stadgande att vid grund

lagsfrågors afgörande riksförsamlingen derest 5 le

damöter yrkade det sammanträdde ståndsvis der

vid hvarje stånd borde bibehålla sitt veto och de

aggregerade klasserna rösta med sina stånd Frågan

om antal af medlemmar i öfra kammaren vore af

mindre betydenhet men troddes böra vara V3 :del

utaf det hela då hvarje distrikt kunde utse 3 om

bud och deribland ett utan afseende på någondera

kammaren äfven utom distriktet och tilläfventyrs

utom ståndet .»

Frth Boije Ludv skriftligen fann i öfra kam

maren icke nog af det återhållande elementet helst

då samme valmän skulle äga utse medlemmar i

begge kamrarne Så länge man ännu erkänner en

skilnad emellan samhällets ideella och materiella

intressen och till gärd åt de förra bibehåller Ad

och Prestestånden hade samhället en rättmätig for

dran att de skulle ställa sig till förmur emot de

materiella intressenas möjligen för långt sträckta

fordringar och således härtill lemna dem förmåga

Att af 5 stånd 3 gällde mera än 2 vore solklart

och det vore då också solklart att återhållsförmå

gan hos de 2 alltid skulle blifva vanmägtig En

så ordnad öfre kammare vore icke konservativ äf

ven om den valdes för 5 år ty det demokratiska

elementet kunde deri lika lätt ingå som det kon

servativa Vore ens möjligheten för sednare fallet

sannolik ty när såg man väl demokratism sedan

den åtkommit makten gifva någon del ifrån sig

Det af Hr von Hartmansdorff framställda förslaget

ansåg Frih såsom första steget att uppoffra Adeln

och Presteståndet och yrkade derföre afslag ä det

samma För att ej beskyllas för att vilja motarbe

ta alla förslag förklarade Frih sig med glädje bi

draga till de orepresenterades intagande och fördel

ning på de 4 stånden samt en rättsenlig tillämp

ning af tvåkammarsystemet men fordrade då att

den öfre kammaren skulle vara mäktig att vid

makthålla jemvigten icke blott emellan statsmak

terna utan äfven emellan samhällets ideella och

materiella intressen Frih föreslog derföre att ne

dre kammarens personal skulle bli 200 ledamöter

och den öfra 5o af hvilka sednare Konungen borde

ega att för lifstiden utnämna 25 oeh nedre kam

maren att af sina medlemmar för hvarje Riksdag

inflytta 15 samt Konungen utnämna ordförande i

begge kamrarne Att ett sådant förslag nu icke

ens skulle fä förekomma till pröfning ansåg Frih

ligga deri att den pluralitet som afgjorde beslutet

i frågan om Frih Sprengtportens förslag icke in

såg till hvilken grad man derigenom inskränkte sin

pröfningsrätt öfver de påföljande förslagen Till

rättelie i detta misstag trodde Frih att man nu ic

ke hade annan utväg än att afslå ej mindre det fö

redragne än alla andra pä ståndets bard hvilande

för att såmedelst om också med tidsutdrägt kom

ma till en rättsenlig tillämpning af tvåkammarsy

stemet och man kunde då vid nästa Riksdag inför

nationen ådagalägga beredvilligheten att ingå på gag

neliga förändringar

Hr Lefrén J P• delade rörande det återhållan

de elementet icke åsigter med Frih Boije Ett så

dant element funnes alltid inom hvarje stat och

gjorde sig ock slutligen gällande men det återfun

nes icke alltid inom samma klasser i staten Det

rätta konservativa elementet vore menskligheten de

bildades uttalade förnuftighet i hvarje tid Efter

Tahs öfvertygelse funnes inom de orepresenterades

klass fullt lika mycket konservatism som demokra

tism» Öer funnes mycket förstånd mycken erfa

renhet och mycken bildning Dessa klasser

skulle

säkerligen s ^uta till Adels och Presteståndens

majoriteter om de vore förståndigt konservativa

likasom till dem af Borgare- och Bondestånden

hvilka inse nödvändigheten att öfvergå till de kon

servativa idéerna i en period då faror hota från

Demokratien

Hr von HartmansdorU anmärkte att sedan Ridd

och Adeln bifallit Frih Sprengtportens förslag till

gemensam tanka deruti de ©representerades intagan

de i representationen är medgifvet men afslagit

Frih Hamiltons projekt om deras fördelande på

Stånden vore väl icke annat medel öfrigt än att

på sätt Tal tillstyrkte bilda ett 5 :te stand Han

förstod för öfrigt icke vi *sten af Frih Boijes för

slag och huru Konst .Ut«k derigenona skulle få fri

are hä *d«r •ot silades kua£eaaUga antmgeajFrih

fö

S»

Hamiltons af Ståndet redan fifslagna projekt eller

hvilket annat som i de allmänna godkända grun

derna kunde inpassas Man skulle då förutsätta

att Konst .Utsk vore mera rojalistiskt än motionä

ren eller att Ridd och Adeln vore mera demo

kratiskt än Konst .Utsk

Hr Ribbing

majoritet som

slag

Vid anställd

B försvarade

antagit Frih

votering blef

mot Frih Boije den

Sprengtpoitens for

med 02 Ja mot 48

Nej såsom Ståndets gemensamma tanka antagen 1 §

i det föredrag ne förslaget sedan den i öfverens

stämmelse med de af Gr Spens och Frih Sprengt

porten framställde anmärkningar erhållit följande

förändrade redaktion

»Riksförsamlingen utgöres af ombud för 5 Stånd»

neml för Ridd oeh Adeln Presteståndet Borgare

ståndet och Bondeståndet samt för ett 5 :te ständ

hvars sammansättning kommer efter utredning

Konst .Utsk att närmare bestämmas Ombuden för

hvarje stånd skola vara lika många

Emot beslutet reserverade sig Hr Dalman W» F

Efter obetydlig diskussion antogs äfven 1 § med

jemkning i redaktionerne till denna lydelse «Riks

församlingens tvänne kamrar benämnas a de äldres

och b de yngres och

bestå af lika många med

lemmar hvardera .»

Emot detta beslut reserverade sig ock Pir Dal

man äfvensom Frih Hamilton H han ansåg att

det vore stridande mot öfre kammarens funktioner

att deruti inginge lika stort antal mödlemmar som

den nedre

Härefter föredrogs 3 § ändrad med Hr von Hart

mansdorffs begifvande påj sätt Gr Spens föreslagit

sålunda

«Hvarje Stånds medlemmar i hela riket indelas

valkretsar efter antalet af de ombud som hvarje

stånd

skall till hvardera kammaren utse .»

Frih Boije Ludv Hr Nordenskiöld O C och

Hr Manne rskrantz talade för afslag af denna §

Hr Nordenskiöld förnyade sin anmärkning att

Konungen borde få insätta åtminstone hälften af

ledamöterne i öfre kammaren Denna kammares

sympathier med nationen skulle derigenom icke min

skas Tal vore öfvertygad att inom England äfven

de mest demokratiskt sinnade icke skulle vilja und

vara sitt öfverhus och hvad man anfört om Fran

ska Pärskammarens förlänade anseende trodde Tal

hufvudsakligen föranledt deraf att denna kammare

vore domstol i flera fall och hade för sina åtgär

der såsom sådan fatt uppbära bittert tadel hvaremot

sällan anmärkande förekommit mot dess handlings

sätt såsom deltagande i representationen Medlem

marna i den öfre kammaren borde väljas på lifstid

och efter 7o år upphöra att deltaga i besluten men

qvarblifva såsom hedersledamöter De olika valen

till en Riksdag för den nedre och till 5 för den

öfre kammarens medlemmar skulle föranleda af

und o s v

Hr Mannerskantz fann att innan sammansätt

ningen af 5 :te ståndet blifvit afgjord vore man

ännu i osäkerhet om öfre kammarens utseende

hvilket likaväl kunde blifva demokratiskt som kon

servativt Intill dess ansåg Tal vådligt antaga ett

sådant förslag som Hr von Hartmansdorffs der

naan icke ägde garantier att den högre bildningen

och insigten skulle erhålla rum inom öfre kamma

ren ty i föreskriften att ledamöterna i den ena

valdes för en och i den andra för 5 Riksdager låge

icke en sådan garanti Deraf följde blott att val

kretsarne till den öfre utsago de män som de fö

reträdesvis trodde sig kunna lita på Efter Talis

förmenande borde den öfre kammaren vara liksom

en pröfningsnämnd som hade att motverka de o

mogna och okloka beslut som af den nedre tilläf

ventyrs kunde fattas

H Ex Hr Gr Löwenhjelm G anmärkte att öf

re kammarens funktioner ännu icke blifvit bestäm

Att den skulle blifva en Revisionsrätt öfver

den nedre vore stridande åtminstone mot hvad

som är bestämdt i andra länder med parlament

Bägge kamrarne hafva der lika funktioner utom att

edre kammaren har initiativet i frågor om inkomsts

och utgiftsbudgetten

Efter slstad diskussion begärdes votering som ut

föll så att den framställde § antogs till ståndets

gemensamma tanka med 53 röster emos 52

Eftermiddagen

Fortsättning af representationsfrågan Till öf

verläggning förekom nn 4 :de punkten af Hr von

Hartmansdorffs förslag af innehåll

»Intet stånd och ingen valkrets må välja riks

dagsman utom den rena Evangeliska eller Refor

merta läran eller utom sina egna medlemmar .»

På derom gjord framställning af Gr Frölich be

slöt ståndet att de i denna § förekommande 2 :ne

serskilte ämnen representanternes trosbekännelse

och valbarhetens inskränkning inom valkretsen skul

le blifva föremål för särskilta propositioner hvar

efter Ridd och Adeln utan diskussion biföll det

först föredragne stadgandet »Intet stånd och ingen

valkrets må välja riksdagsman utom den rena E

vangeliska eller Reformerta läran .»

Sedermera föredrogs 2 :dra delen af 4 :de punkten

innehållande «Intet stånd och ingen valkrets må

välja riksdagsman utom sina egna medlemmar

Frih Boije Ludv hemställde om ej Ridd oeh

Adeln redan afgjort denna fråga i afoeende på leda

möterna till yngre kammaren då Ständerna i ett

föregående plenum med Nej besvarat Frih Hauril

tons förslag att valbarheten för ledamöterne till

yngre kammaren mätte inskränkas till personer ut

om valkrets

Denna åsigt delades af Hr Rosenblad B och Frih

Hamilton H men Hr Dalman W F Gr Spens

C G Hr Ribbing B Hr Mannerskantz C A

Hr von Troil E ansågo beslutet i anledning af

Frih Hamiltons förslag vara negativt och blott in

nefatta atb-Ridd och Adeln icke såsom sin gemen

samma tanka förklarat att valen till yngre kam

maren finge ske utom valkretsarne hvadan det vo

re ståndet öppet att besluta antingen inskränkning

inom kretsen ovilkorligen borde ega rum

bestämmandet af denna fråga skulle öfverlemnas åt

Konst .Utsk :t

Hr Frih och Landtmarskalken förklarade att han

för sin del funnit ifrågavarande beslut icke lägga

hinder i vägen för afgörandet af frågan om valen

till yngre kammaren borde inskränkas till perio

ner inom desamma hvilket ämne han i motsatt lall

icke skulle hafva föredragit till pröfning

I hufvudsaken yttrade sig

Hr »on Hartmansdorff Aug «om ville nu blott er

inra att andamålet med valrättens inskränkning in

am distriktet vore att förekomma tidningarnes inver

kan på valens utgång genom det att de antiagen

nedsatte under deras värde eller upphöjde öfver

deras förtjenster sådane personer som icke äro kän

de inom valdistrikter äfvensom att motverka in

triger i öfrigt

Hr Aminoff fruktade häraf menliga följder och att

måhända någon valkrets kunde blifva orepresente

rad Det vore visierligen nyttigt att från hvarje

ort erhålla någon represantant som kände ort .ns

behof och tillgångar men man borde också gora

Äu

dÄX ^tXnf y tillräckli-

S» insigter att btdöm» landets ställning i sin hel-im

ler het

nä

1 §

d»

ör

oin en Medelväg emellan flr von Hartmans

dorlTs och Frih Hamiltons furslag ville TjI förnya

den framställning han gjort i ett föregående ple

num att hälften af representanterne väljes inom

och hälften utom valkretsen så att t ex val till

yngre kammaren borde ske inom men val till äldre

finge göras äfven utom valkretsarna

Hr Dalman W F ansåg desto mera olämpligt

att Ridd och Adeln i sin gemensamma tanka utta

lade bestämmelser af ifrågavarande beskaffenhet

som både Preste- och Borgarestånden åt Konst Ut

skottet öfverlemnat att ordna detaljerne Tal ha

de förut yttrat sig emot förslaget att äldre kam

maren skulle utses af samma valmän som den yng

re och måste ännu mera ogilla så minutiösa be

stämmelser som att Valbarheten skulle inskränkas

inom valdistrikten Han ansåg i fråga om tvåkam

marsystemet af högsta vigt att erhålla garantier att

de dygdigaste erfarnaste och mest upplyste blifva

utsedde till ledamöter i äldre kammaren och hem

ställde om dessa garantier stode tillsammans med

ifrågavarande inskränkningar i valen

Grefve Spens C G ville ej sätta sig emot Hr v

HartmansdorfTs förslag om valbarhetens inskränk

ning inom valkretsarne i afseende på ledamöter

yngre kammaren men trodde dem ej böra ega rum

för den äldre Det vore föga sannolikt att inom

hvarje valkrets träffa personer af de s k närande

klasserne med erforderliga egenskaper att vara le

damöter i denna kammare och tid att emottaga be

fattningen för 15 år Vid tvåkammarsystemet bor

de man£i synnerhet söka tillvägabringa skilnad

mellan kamrarne En sådan förefunnes visserligen

deri att ledamöterna till äldre kammaren väljas

för 5 och ledamöter till den yngre blott för en

riksdag men ännu väsendtligare blefve skilnaden

om man bestämde att ledamöterna till den ena kam

maren borde väljas inom valkretsen men att leda

möterne till den andra finge utses öfver hela riket

Tal anhöll derföre att frågan omj äldre kammarens

bildande måtte från ifrågavarande puukt af förslå

get afski I jas och ordet »Riksdagsman» utbytas emot

«Ombud till yngre kammaren»

Grefve Horn C F såg sig genom Ridd och A

delns sätt att behandla frågan invecklad i detalj

bestämmelsen och kunde således icke bifalla Hr

von Hartmansdorffs förslag i denna del åtminstone

i afseende på äldre kammaren för hvilken man for

drade sådane qvalifikationer som ej kunde förenas

med de föreslagne inskränkningarne

flr Ribbing B fann de föreslagne inskränknin

garne innefatta sä mycken skråanda att om desam

ma antoges skulle man qvarstå på samma punkt

som nu Genom ståndsvalens bibehållande vore

tillräckligt sörjdt för bevarandet af de gamla stånds

intressena Att derjemte inskränka valbarheten in

om valkretsarne voro lika orätt som att i fråga om

befordrandet af allmän upplysning söka henne der

hon redan finnes Skulle denna inskränkning ega

rum vore visserligen bäst att .den gällde yngre

kammaren likväl anhöll Tal att Hr von Hart

mansdorff måtte låta hela denna punkt utgå ur för

slaget I annat fall vore han nödsakad rösta der

emot

flr Von Troil Em förklarade att ehuru försla

get i denua punkt äfven med den förändring Gr

Spens tillstyrkt betydligen skiljde sig från Tal :s

åsigter vore likväl hans väsendtligaste betänklighe

ter derigenom undanröjda hvadan Tal för att gå

en annan fraktions af ståndet önskningar till mö1

tes ville understödja detsamma med villkor att

Hr von Hartmansdorff som pä f m godkände

den förändring Gr Spens föreslagit äfven med

gaf att orden «och ingen valkrets» borttoges men

eljest måste Tal votera Nej I afseende på Bonde

ståndet vore möjligen de föreslagne inskränknin

garna inom kretsen lämplig men derom borde det

ta stånd först sjelft yttra sig Hvad åter angick

Preste- och Borgarestånden skulle dessa troligen

icke medgifva större inskränkningar i deras valrätt

än som hittills ägt rum och i fråga om Adeln

skulle genom förslagets antagande ståndets anseen

de nedsättas ty flera ledamöter blefvo troligen ute

slutne hvilka hittills gjort ståndet heder

Frih Hamilton fl förenade sig i Grefve Spens

hemställan att Hr von Hartmansdorff ville låta frå-

fö

gan om val inom distrikterna till äldre kammaren i

för närvarande falla

flr Mannerskantz c A ville blott under de

vilkor Hr von Troil uppgifvit votera för förslaget

flr Munck af Rosenschiöld N R ansåg lika o

lämpligt att genom bestäm mandet af speeialiteter

uti ifrågavarande fall vilja inskränka Utsk :s verk

samhet som att föreskrifva en marchroute för en

resa genom obanade trakter och reserverade sig

mot alla hittills gjorda inskränkningar i Friherre

Sprengtportens förslag

flr von Hartmansdorff Aug medgaf att han så

vida på f m samtyckt till den förändring Grefve

Spens föreslagit som han yttrat att han haft litet

eller intet att deremot invända Dessa förändrin

gar hade endast omfattat nedre kammaren men ej

den öfre Han ville dock nu tillsvidare afstå frå

gan om inskränkning i val till äldre kammaren och

blott yrka proposition på Grefve Spens

s förslag i

denna punkt

Grefve Hamilton H Man hade i föregående

plena yttrat att genom valbarhetens utsträckning

utom valkretsarne skulle valen förlora uti intresse

Grefven trodde deremot att intresset skulle ökas i

män man genom vidsträcktare valfrihet ha

de utsigter att kanna göra goda val och kunde ic

ke eller instämma uti yttrandet att adelsmän lär

de känna hvarandra |hufvudsakligen blott genom

riksdagarne helst han för sin del både till deras

offentliga och enskilda lif fördelaktigt kände flera

adelsmän hvilka aldrig bevistat någon riksdag Det

vore dessutom icke utan exempel att representan

ter från den »na riksdagen till den andra ändrat

politisk opinion så att omdömet om dem efter de

ras förhållande vid riksdagarn e lätteligen kunde

utfalla oriktigt om valen inskränktes till valkret

sarne Måhända vore hans farhågor öfverdrifna

men han ville såsom exempel på ännu större för

sigtighet erinra att då

fråga under riksdagen väck

tes att koncentrera bänkarna i Riddarhussalen be

striddes detta af en ledamot under yttrad fruk

tan att förslaget möjligen kunde innefatta en för

dold plan att tillskapa en höger sidM en ven

ster sida och en center Ifrågavarande förslag vo

re visserligen öppet men följden kunde möjligen

blifva att man blott finge en sida vid riksdagen

och sådant vore i Talarens tanka lika skadligt ehvad

det blefve den ena eller den andra

Hr Lefrén J V hade så mycket mera anledning

yrka att Ridd och Adeln uti denna fråga måtte

meddela Konst .Utsk :t sin gemensamma tanka som

ledamöter i Utskottet yttrat önskan att till led

ning vid uppgörandet af nytt förslag få emottaga

ståndens meningar närmare utvecklade

Grefve Spens C G förklarade att då Hr von

HartmansdorfT blott tills vidare afstått frän sitt

förslag om inskränkning mom kretsarna vid val till

äldre kammaren och att diskussion äfven om detta

ämne vore att förvänta ansåg Grefven sig böra a-

i 1 - — r ri rv»

tertaga yrkandet att åtskilja frågan o- äldre kam

maren hel«t bada fragoraas företagande pa en gang

så

rö

så

hä

sva

tad

lån

sin

tis

tid

str

inv

ver

rod

som

led

än

för

von

skulle hetydlif en bidraga till öfverläggningarnes fiir

kortande

flr von Hartmansdorff Aug Hr Lefren J P

och Hr Rosenblad B önskade deremot att frågor

na om val till äldre och yngre lammaren skulle

hvar för sig företagas till afgörande och ansågs det

ta desto mera angeläget som eljest mången torde

ogilla hela punkten blott derföre att han icke vil

le antaga ena delen deraf

Hr Dalman W F yrkade att hela punkten måt

te afgöras på en gång sedan Hr von Hartmansdorff

icke velat ingå på det vilkor med afseende hvarä

Gr Spens föreslagit afskiljande af den ena frågan

fal ansåg orsaken till denna oreda som uppkom

mit föranledd deraf att Hr Landtmarskalken på en

ledamots begäran tillåtit frågornas afskiljande utan

att inhemta ståndets mening huruvida desamma

skulle gemensamt eller hvar för sig afgöras

Rörande denna frågornas delning yttrades olika

meningar å ena sidan af Frih Boye L och Hr

Lefrén å den andra af Grefve Frölich samt Fri

herrarne Cederström J och Sprengtporten

Hr Frih och Landtmarskalken förklarade att

han ansett det icke böra förvägras någon ledamot

som sådant begärt att fä ett föredraget ämne för

deladt uti flera punkter och hade detta föredrag

ningssätt under hela riksdagen hittills blifvit iaki

taget men då grundlagen icke hindrade att pro

position om ståndet medgåfve en sådan fördelning

framställdes ville Hr Frih och Landtm till Ridd

och Adeln framställa den begärda propositionen

Sedan Hr Frih och Landtmarskalken derefter

hemställt om beslut först borde fattas öfver föl

jande mening alntet stånd och ingen valkrets må

välja ombud till yngre kammaren utom sina med

lemmar ;» samt förklarat sig hafva funnit proposi

tionen vara med ja besvarad begärdes votering som

utföll med 62 Ja och I9 Nej

Härefter framställdes till afgörande nyssnämnde

förslag beträffande val till yngre kammaren hvil

ket vid anställd votering bifölls med 45 Ja emot

33 Nej

Efter obetydlig diskussion biföllos 5 :te och 6 :te

punkterna af Hr von Hartmansdorffs förslag lvdande

sålunda "Ingen som är under 25 år gammal må

utse valman eller väljas dertill eller deltaga i val

af riksdagsman inom ståndet der ombud omedelbart

utses .»

"Ingen må blifva medlem af de yngres kammare

förr än efter fyllda 3o år eller af de äldres förrän

han upphunnit 40 år eller är öfver 30 år och en

gång varit riksdagsman 7 8 9 10 n :te och i2 :te

punkternas afgörande uppskjöts till nästa plenum

i3 :de punkten innehållande att alla riksdagsmän

borde undfå deras arfvodeu af statsmedlen ansåg»

böra förfalla sedan det blifvit upplyst att Konst

Utskot inkommit med utlåtande öfver cn i samma

syftning väckt motion

14 :de punkten som innehöll förslag till stadgan

de att konungens rådgifvare skulle ega deltaga i

kamrarnes öfverläggningar ehuru icke i besluten

förföll äfven sedan Hr Frih och Landtm förklara

de att densamma såsom utan sammanhang med det

Konst .CJtsk :s memorial som vore föremål för öfver

läggning och angående endast arbetssättet inom kam

rarne icke kunde blifva föremål för proposition

Ridd och Adeln åtskiljdes

Plenum den 2 November

Förmiddagen

Hela förmiddagens plenum upptogs utealutande af

den punkt i Hr von Hartmansdorffs förslag som

rörde äldre kammarens bildning och enligt hvilken

ledamöterne i dennt kammare skulle väljas på

samma sill som de i den yngre Flere Talare be

stridde detta förslag såsom Friherrarne Hamilton

och Sprengtporten Hrr Aminoff Dalman Stuart

Mannerskantz Bråkenhjelm m fl hvaremot det

försvarades af Grefve G Löwenhjelm Hrr Lefrén

och Rosenblad ,B — Friherre Sprengtporten J W

hemställde till motionären att låta hela förslaget

förfalla enär han genom de förändringar den pri

mitiva tanken deri undergått sjelf tyckte» hafva

medgifvit att grunderna för densamma icke voro

rigtiga Någre Tal serdeles Hr Stuart voro af den

mening att man ej borde alltför mycket inlåta sjg

i detafjbestämmelser och att det varit bäst om R

och A sedan det en gång antagit Frih Sprengt

portens förslag såsom sin gemensamma tanka stan

nat dervid öfverlemnande utarbetandet deraf åt

Konstitutionsutskottet

— Hr Dulman fann öfre

kammaren mindre behöflig såsom en politisk än

såsom en moralisk motvigt mot den nedres större

rörli ghet enär Ståndsindelningen bibehölls Denna

motvigt vunnes icke derigtnom att den valdes med

afseende pä ålder samt utsågs för en tid af fena

Riksdagar ty om det t ex så hände att den rå

kade bli vald i regeringens intresse och att partier

na vid tillfallet voro rådande skulle de der hafva

tillfälle att sönderslita hvarandra Hr Hartmans

dorffs fruktan att ledamöterne» antal i båda kam

rarna skulle bli lika om valen voro fria kunde af

hjelpas derigenom att man efter Prosten Ödmans

princip lät ralkollegierne till denna kammare bli

så stora att hvart oeh ett kunde samfäldt utse 4 å

5 medlemmar en af hvarje stånd men utan afseen

de på skattskrifningsorten

— Hr Lefrén drog åter i

härnad mot tidningarne hvilka han likväl trodde

skulle få mindre tillfälle att såsom hittills skett

nedsätta värdet af för dem misshagliga beslut genom

utbasunande att de fattats inom ett privilegieradt

Stånd så snart ledamöternas antal i bada kamrarna

blefve lika Värdet af Prosten Ödmans förslag för

svann vid en närmare granskning emedan dot syf

tad att genom allmänna val bilda en pluralitet af

den råa massan hvaraf den följd skulle uppkomma

att dräggen inom hvarje Stånd blefve vald — ett

uttryck hvarom Hr Dalman sedermera yttrade att

det måste hafva varit förhastadt — Frih B»ye L

anmärkte som en sällsamhet att det nu kommit så

långt att den konservativa principen måste emot

Hrr Lefrén och Hartmansdorff tagas i försvar af Hr

Dalman hvilken sistnämnde han också förklarade

sin tacksamhet för dess utveckling af dess begrepp

Om som Hr L påstått tidningarne söka nedsätta

Adelns anseende så verkade sådant endast på tän

kesättet hvaremot de båda ofvannimnde Herrarnes

bemödanden atl bilda ett femte Stånd skulle fak

tiskt leda derhän att Adeln och Presteståndet all

tid stannade i minoriteten enär ingen kunde be

strida att tre Stånd alltid utgjorde mer än tvä —

Hr von Hartmansdorff anmärkte emot denna sista

invändning att farhågan det tre Stånd skulle tf

verrösta två kunde vara grundad i fall det votera

des ståndsvis men icke när voteringens utgång be

rodde på pluraliteten inom det hela trodde att för

eningen mellan tvenne så olikartade konstellationer

som Frih Boije och Hr Dalman väl kunde föran

leda den förmodan det den förre upphört att vara

k .nservativ samt försvarade i öfrigt sitt förslag

hviket han påstod sig i ingen väaendtlig ro ^n ^»fva

ändrat

Vid anställd votering blef detta förslag förkastadt

med 83 röster mot 43

Eftermiddagen

Friherre Hamilton anhöll att det förslag han t

förmiddagens plenum gjort till imodiukation 1 Herr

von H *rlmantiorf [t föralag» »nåtte förfalla sedi«

ent till Det Tjngon

het

dor

den

num

och

yng

deforsta Aftonblade

det N :o 273

Sida 6

Sjelfra projektet förkastats JiViiket af Ridd

och A

deln bifölls Derefter förekom Hr Lagerheims för

slag att en inkomst af 2000 Rdr banko skulle erfor

dras för ledamotskapet i öfre kammaren och valdi

strikterna så utvidgas for val härtill att två eller

flera förenade» till en På Friherre Sprengtportens

anmärkning att ett sådant förslag om det antogs

skulle för KonstitutionsUtikottet alltför mycket in

veckla frågan enär intet annat Stånd vidrört så

dane detaljer hemställde Hr Lamltmarskalken att

frågan mätte få förfalla hvilket äfven bifölls Det

samma blef fallet med 8 9 10 11 och 12 punkter

na i Hr tion Harlman t dorffs förslag emedan de deri

förekommande detaljer ansågos lämpligast böra öf

verlemnas till KonstitntionsUtskottet Herr Lefrén

reserverade sig likväl emot beslutet i hvad det an

gick 10 11 och 12 punkterna Ku förekom ett af

Grefve Spent gjordt förslag såsom tillägg till Herr

von Hartmansdorffs så lydande «Väckes på sedna

re Riksdag än den der beslut fattas om intagande

i Riksförsamlingen af femte Ståndets ombud fråga om

ändring i något Stånds representationsrätt samman

träde detta Ståndets på Riksdagen närvarande om

bud från begge kamrarna och blifve intet annat

ändringsförslag Riksförsamlingen underställdt än det

som dessa ombud genom flesta rösterna godkändt

Till antagande af ett sådant förslag fordras seder

mera Riksförsamlingens bifall och Konungens sam

tycke .» Motionären föreslog väl sjelf att detta för

slag måtte få förfalla såsom stående i nära sam

manhang med 10 punkten i Herr von Hartmans

dorffs men denne sistnämnde förklarade att han i

sådant fall måste upptaga det såsom sitt eget eme

dan ett sådant stadgande vore nödvändigt för beva

rande af Ståndets privilegier

Häröfver uppstod en mera lång än intressant dis

kussion Förslaget försvarades af Friherre Hamil

ton Hrr Lagerhjelm Rosenblad Lefrin och Hohen

hausen hvilka ansågo af vigt att några garantier

bestämdes för bibehållande af Ståndens representa

tionsrätt enär Rikets Ständer ansett denna princip

såsom riktig men bestriddes deremot af Herr von

Troil och Friherre Cederström hvilken sistnämnde

ansåg denna fråga vara på sidan om det Utskotts

betänkande som låg till grund för öfverläggningen

Frih Spnnglporlen åberopade det förslag till repre

sentationsförändring han ingifvit och hvari han fö

reslagit att privilegiifrågor skulle afgöras af de fy

ra Stånden som dervid voterade ståndsvis med si

na suppleanentarklasser hvilken method han äfven

nu projekterade i afseende på grundlagsförändringar

i händelse icke hela saken finge förfalla Talaren

kände nemligen icke instämma i Grefve Spens för

slag hvaraf han befarade flere olägenheter

— Herr

Friherren och Landtmarskalken förklarade att då

ifrågavarande förslag icke blott anginge arbetssättet

utan äfven sättet för ändringar i den vallag Rikets

Ständer kunna komma att antaga ansåg Hr Landt

marskalken sig icke kunna vägra proposition hvil

ken först komme att angå det af Grefve Spens af

gifna lördag som Hr von Hartmansdorff för sin

räkning upptagit blott i händelse detta förkastades

kunde de förslag Friherre Sprengtporten och Grefve

Spms under diskussionen afgifvit af Hr Landtmar

skalken framställas

Ifrågavarande förslag bifölls af Ridd och Adeln

men hvarvid Friherre Cederström protesterade emot

detta heslut

Sedan Ståndet på Herr Landtmarskalkens fram

ställning förklarat öfverläggningen om representa

tionsfrågan slutad upplästes en skrift af Hr LÖVin

ström J som deri reserverade sig mot alla Stån

dets beslut i detta ämne emedan han ansåg den en

da väsendtliga förbättring i den nuvarande repre

sentationen vara antagandet af enkammar-systemet

och allmänna val

PRESTESTÅNDET

Plenum den 28 Okteltr

Denna dag fortsattes diskussionen öfver Represen

tationsförändringsförslaget men dessförinnan reser

verade sig åtskilliga bland ståndsledamöterna mot

de af ståndet medgifna förhöjningarne af statsreg

leringsförslaget i flera dess punkter

Prosten Ödman såsom frånvarande när statsreg

leringsförslaget i ståndet förevar reserverade sig

mot tillökningarne Hade några sådana varit nödi

ga så hade de bordt afse bildningens befrämjande

och utveckling i statsekonomiskt afseende

Prosten Hallström rererverade sig mot åtskilliga

punkters förhöjda anslag till inalles 108 ,940 Rdr

utom hvad han dessutom ogillade eller anslaget till

ministerstaten 200 ,000 Rdr hemliga utgifterna ka

binettskassans behof och de 40 ,000 som anslagits

till utrikes ministern

Prosten Sandberg hade då han reserverad» sig

önskat fa till protokollet förd hela sin reservation

och begärde nu detsamma Den vidrörde särdeles

hvad som blifvit beviljadt utöfver Utsk :s förslag

Det som blifvit sålunda anslaget till ministerstaten

200 ,000 Rdr till kakinettskassan hvars skuldbelopp

bordt uppgifvas för att af ständerna på något sätt

uppgöras samt till Gardesregementerna för hvilka

åtskilligt kunde nedsättas Extra utgifterna 200 ,000

Rdr kunde aniåg Tal äfvenledes nedsättas Der

emot aasåg Tal theatern böra vara cn af nationens

mest bildande anstalter och åberopade i afseende

på den förut sin afgifna reservation Häruti ha

de många af »tåndsledamöterna instämt och an

mälde sig äfvenledes nu dertill Prostarne Lindmark

och Sidner samt Dr Thomander

Prosten P G Svedelius ogillade också en på sed

nare tiden tilltagande ifver att offra på statsbe

'hof

ven Fullständig reda ordning och upplysning fann

Tal sig böra önska

Prosten Säve reserverade sig mot de förhöjda

utgifterna pl andra tredje och fjerde hufvudtitlar

ne Det dryga anslaget till ministerstaten hade

cj heller varit befogadt så länge kabinettskassans

tillstånd ej är kändt Anslagen till Hofrätterna

Krigskollegium Gardesregementerna och försvaret

till sjös ogillades Till skärgårdsflottan som blif

vit för litet ombesörjd hade en viss portion bordt

afsättas Tal yrkade besparingar emedan det var

säkraste medlet till att fi en ändamålsenligare or

ganism och förbättring

Prosten Nordhammar instämde med Hr Ödman

hvad angick grundsatserna ehuru han i särskilda

delar var af olika tankar Tal hade af personlig

konsideration för Konungen fornt bifallit Tal

mindes den tid di konungen bars på folkets hän

der erkände att man gjort sig för störa anspråk

men också att han hållit mer än man önskat

Att man nu pi hans ålderdom ville inskränka hade

Tal ogillat äfvensom han nu ogillade att man af

»lagit anslaget till Riksarkivet

Derpå upplästes ett memorial från LagUtsk .t om

tre stånds öfverensstämmelse i afseende pa frågan

om allmänna kyrkopliktens afskaflfande hvilket så

ledes ej fordrade någon åtgärd utan lades till band

lingarne Sedan företogs åter representiationsför

alagsfrågan och yttrade sig nu deröfver

Prosten Hallström som erkände Ut«k :« förtjenst

men ej kunde instämma i åsigterna Det hade först

varit dels pligt att uppfylla sakens betydelse ocli

första den och derefter tillse om ej det hittills va

rande kunnat renas och förbättras Utskottet hade

På alltför litet öfvertygande grunder uppfört sitt

förslag Representationsritt tillhörde egentligen de

oberoende familjefadren En konstitution borde

konstrueras i enlighet m«d nationens lynne m m

Med qvalificerade personligheten hade man förstått

den som egde ett visst mått af förmögenhet och

således uppfattat den från en materiel ståndpunkt

hvadan förslaget ej ku *de anses rationalistiskt Ned

sättningen af census hade dock gjort att Utskottet

farit mindre orÄttYistj ocU hade det .dtrjemte haft

så

ör

nst

rst

cli

itt

ått

tet

aft

den negativa ftrtjensten att ej förvtxla de per

sonliga rättigheterna med de politiska Redan en

ligt naturens lagar kunde ej massan ingå i sta

tens styrelse dä den skulle duka under för sig sjelf

Den flacka allmänheten kunde aldrig framträda an

na ®n i skepnad af aggregat Derefter gjordes en

jemförelse emellan samhället och naturens riken

da inom samhället eller frihetens verld vore sam

ma bildningsprocess som i naturens Första ele

mentet till statens uppkomst vore familjen dernäst

korporationen af hvilken uppstått frihetens eller

samhällsbyggnadens organism Mea staten vore sjelf

?n högre enhet af gemensamheten Ifrån familjen

lmfurlifvade den det representativa från korporatio

nen det fria i valen Derefter visades dess vidare

utveckling och nationalrepresentationens uppkomst

Grundades denna på valcensus så skulle huru som

heldst den än tillämpades missnöje med det god

tyckliga deri uppkomma äfvensom tvister emellan

fattiga och rika Man hade ta lat om behofvet af

cn högre kammare der börd insigt och förmögen

het kunde inrymmas och skulle en sådan hos oss

formeras af en länsnämnd som man föreslagit så

kunde ej Tal på flera skäl erkänna den ty en så

dan kunde lätt sönderbrytas af enskilde intressen

och sändringar De organiska delarna som utgöra

det hela befrämjades bäst af det hela Ett allmänt

intresse vore ett tomt ord om ej de enskilda sam

mangjutas till ett organiskt helt Stånden borde

derföre sammansmälta Borgen och säkerheten for

representationsrätten vore något inre och skulle

ligga just i det husfaderliga hvilket Tal ansåg föl

en oföränderlig census De som betrakta staten som

en enhet göra den blott till en korporation Vill

man nu gifva staten en ny form så måste man un

dersöka botten Utskottet hade väl framkastat en

och annan grundsats men alltsammans vore blott

inkonseqvenser Samhället kunde dock ej uppstå

utan samstämmighet Staten hade ett högre ur

sprung den vore en högre idée Behofvet af en

konstitution vore så mycket större ju flera olika

organer inginge i samhället De karakteristiska

ståndpunkterna voro då bestämda genom korpora

tionen och valfriheten efter den ordnad hade alltid

ett visst fält då derjemte gjordes afseende på den

andra factorn det moraliska karak teren som må

ste af förtroende uppsökas Men som bildning los

sar sinlighetens och egoismens band så hade också

den bildade klassen anspråk Man hade sagt att

de fyra stånden voro fria nationer men hvad det

första tndet beträffade så tillhörde det egentligen

en försvunnen tid Dess politiska rättigheter bor

de regleras såsom ofrälse embetsmäns och possessio

naters Man hade sagt att det vore ett nödvändigt

stöd för monarken men detta trodde ej Tal ty

är ståndet i begreppet falskt så vore också stödet

falskt Tal fortfor om min röst trängde till fur

star skulle jag säga tron ej dessa utan uppsöken

folket Hvad presterna anginge så hade religio

nerna inverkat på staterna och förhållanderna och

borde ej derifrån skiljas Tal trodde att religio

nen alltmera invexte i staten särdeles protestan

tismen Om nu statens rnål vore frihet och protestan

tismens tanke och samvetsfrihet så vore också pre

sterna vigtiga för staten Politiska tvister der de

uppstått ,»hade å ena sidan gällt konungamakten å den

andra kastinrättningen Ståndsintressena hade för

öfrigt någonting kompakt och skulle försvinna om

de förenades oel om man någon gång fortfor Tal

i detta stånd yttrade sig för ett materielt intresse

så gällde det Bondeståndet hvarifrån malmen upp

hemtades Ståndsskilnad skulle alllid ega rum till

dess en högre ande verkat och gifvit staten en an

nan karakter Huru kammarsystemet skulle inrät

tas derom var Tal ej ense med sig sjelf Tal

hade för sig sökt en annan grund och funnit den

under samtal med sig sjelf och den gamla tiden

Men denna tid hade talat med symptomer dock

hade ej Tal kunnat undgå att blicka på de gamla

tidernas ech staternas vördnadsvärda senat Sena

torn i vår tid vore dock en helt annan person än

de gamles Det vore den som ur försvunna tide

hrarfven hemtat lärdom och erfarenhet som ser na

turen med tillhjelp af naturvetenskaperna och som

således ej ensamt ur eget förstånd hemtat sin vis

dom och bildning Våra barn skulle egentligen be

höfva en sådan I denna senat ville då Tal utan

afseende på antal införa allt som hade bildning

och såg i dess öfre kammare en sådan som den

hvilken i Frankrike bildar Pärskammaren inom

hvilken Tal gjorde sig ett klart begrepp om sta

ten I den lägre deremot ville Tal inrymma dem

som ej rätt fatta statens begrepp såsom bönder och

handtverkare Karakteren af dem vore känsla af

sambällsrätt Så hade Tal föreställt sig men den

na tanke som han for »ig sjelf bevarat önskade

han nu då den uttalats måtte skonsamt bedömas

Resultatet af Tal åsigter var eljest ståndsprincipen

bibehållande och representationsförfattningens re

nande oeh utvecklande så att den bildning som

nu står utanför må komma in och sammanföras der

efter med den förut befintliga på tvenne kamrar

StatsRådet Poppius saknade ej anledningar till

anmärkningar mot Utskottets förslag Tal var

dock beredd att beträda reformernas bana Dä grun

gen lades till nuvarande konstitutionella förhållanden

funno redan män som förutsågo behof af ändring

Tal var äfven en bland de rörelsens män som if

rade för fäderneslandet men dessa voro på den ti

den sådana att de rättade sig efter de män som

hade erfarenhet och insigt Det vore ej det rätta

mannamodet som träder tillbaka när farorna fö

restå Större eller mindre brister måste vidlåda

allt När det som ej kan bestå ramlar så fram

kallas ett nytt Händelsernas utgång 1809 voro de

då bästa Hvad anginge Utskottets förslag så

skulle det cj leda till det mål som Utskottet 'åsyf

tat Det vill synas som Utskottet glömde det gam

la Sverige och ville göra försök med ett nytt men

Tal var ej mycket för vådliga försök En repre

sentation borde sammansättas af högsta möjliga kun

skaper och bildning men att en sådan kunde bil

das genom allmänna val tviflade Tal Dessa måt

te i öfrigt gälla hvad de kunna i de land der de

iakttagas Tal väntade att den dag skulle uppgå

då de äfven här kunde tillämpas men ville cj att

fäderneslandet skulle underkastas vådliga försök

med sina följder Tal instämde med Hr Hallström

De lika berättigade borde upptagas alla represen

tanter genom val utses till lika antal af hvarje

stånd ålder for valrätt skulle vara 25 år för val

barhet 30 representationen skulle sammanträda på

tvenne kamrar bland hvilka till den öfre funnes

andra elementer att tillgå än pärer riksdag skulle

hällas hvartannat år och arfvoden försträckas ur

statskassan Tal var eljest färdig att ingå på de

förändringar som kunde bidraga till förbättring

och förenkling men fortfor han vill man fortgå

på reformernas bana borde man betänka att det

är genom samdrägt allena sotr nagot

för staten

gagncligt kan uträttas Begärde återremiss

Härmed var det hufvudsakligaste af diskussionen

slutadt Några Tal uppträdde med några berigti

ganden såsom Kyrkoherden Bergvall mot Biskop

Holmstrém och Biskop Heurlin mot Hr Ödman

Derjemte talade Prosten tfordhammar i likhet med

hvad han förut yttrat men med det tillägg att om

ej enkammarsystomet som han mest gillade er

kännes och antages utan i dess ställe tvenne kam

rar han reserverade sig på förhand deremot att

presterna skulle tillhöra den öfre då de såsom

närmare folket och förande dess talan borde med

detta dela sa *ma kammare

Prosten Aftelius förenade sig slutligen med Hr

ödman

På eftermiddagen skulle ståndet sammanträda till

det enskilda samtal som Talmannen vid diskussio

nen börja föreslagit

rö

til

sig

fö

Plenum den 19 October

på

gå

att

ill

Denna dag sysselsattes ståndet med sina beslut

rörande representationsfrågan

Prosten Gumceliui uppstod först och anmälde hvad

han förmodade ej vara någon af ståndsledamöterna

bekant eller att han af sjukdom varit hindrad att

i diskussionen öfver ämnet deltaga Det hade dock

ej kunnat undgå att fästa hans uppmärksamhet och

anhöll Tal att fä till protokollet anteeknadt att

han varit sjuk förbehållande sig derjemte att fä

till protokollet framdeles tillägga om hau fann nå

got för sig behöfvas

Derpå fattades följande beslut

l :o Förslaget antages ej i sin helhet utan stån

den skola bibehållas

2 :o Ännu orepresenterade men dertill qvalificera

dc medborgare skola upptagas i representationen

heldst på ett femte stånd

3 :o Alla stånden välja hvardera inom sig ett lika

antal representanter och Lvarje stånd uppgör för

sig de för valen nödiga reglementariska föreskrif

terna

4 :o Om ett femte stånd antages eger Konstitu

tionsutskottet att uppgöra föreskrifter for de för

sta valen

5 :o Representanterne fördelas på tvänne kamrar

till hvilken fördelning äfven» m arbetssätt m ra

Konst :sUtsk har att uppgöra förslag

6 :0 Vid behandling af grundlagsfrågor eger hvar

je stånd inom sig rätt att besluta med åt hvar

dera förbehållet veto

7 :o Valbar är ej någon som ej bekänner sig till

protestantiska läran

S :o På förestac *de grunder eger Konstitutionsut

skottet till ständerna inkomma med nytt förslag

Öfver beslutet i 5 punkten talade flera ibland dessa

Biskop Hedrén som var af den öfvertygelse att

svenska statsförfattningen sådan den hittills varit

och som uppvuxit ur svensk grund särdeles bidra

git att värna nationen och skydda folkets frihet

Ståndselementerna hade hittills varit de enda rädd

ningsmedlen och kunde författningen ännu vara det

I politiken händer det ofta att på olika vindkast

och inom korta tider åsigterna kunna vackla och

sanningen och fördomarne förvexlas En röst från

fordna tider fortfor Tal må då höras och fördra

gas Jag önskar sade han heldst det gamlas bibe

hållande och i det närmaste oföräudradt såsom

jag förut uttalat cj derföre att det saknar brister

men derföre att det ännu motsvarar och skulle

fortfara att motsvara behofvet om ej tidens otålig

het vore Jag önskar derföre fortfor han endast

att man afhjelper bristerna och att riksdagsarbetet

förändras Konst :sUtsk :t skulle gjort sig ännu mera

förtjent af fäderneslandet om det ordnat och för

enklat detta och skulle derigenom hafva förekom

mit vådor Man hade alltid erkänt den bristen

att flera berättigade ej kunnat inrymmas men när

varande författning hade dock aldrig tillbakavisat

något intresse De som klaga hade egentligen åsyf

tat något annat än de orepresenterades fördel Icke

desto mindre tillstyrkte Tal att desse få plats

men att dermed också det öfriga må bli oförändradt

Detta vore väl svårt men öfvertygad om det när

varandes företräde hade Tal önskat att de måtte

fördelas på de andra stånden Deremot hade man

väl invändt att stånden skul e förlora renhet och

karakter men detta trodde ej Tal Den föreslagna

inympningen syntes honom skola bidraga till för

stärkning och utbildande af del hela Och huru

skulle man förklara det chaos som skulle utgöra

det femte ståndet Redan hade man också yttrat

att äfven det ej skulle undgå att mota hinder Tal

hade förut sökt bevisa att närvarande kamrar e

gentligen äro blott en och lika myndiga De haf

va rörelse och återhåll fortfor Tal Långsamheten

skulle ökas om de skulle sammanslås till en Det

praktiska beviset hos brödrafolket talade också ej

för saken Man hade sagt att ståndsintresset splitt

ringen kampen och striden förvandlat stånden till

barbariska nationer och att Sverges stånd är dess o

bestånd och ehuru Tal ej ville våga ett både trött

samt och troligen fruktlöst försök att söka öfverty

ga om motsatsen så torde dock fortfor han saken

förtjena en närmare undersökning För öfrigt lärer

ej ett samhälle utan stånd eller några klasser kun

na ens föreställas Och en sådan förändring skulle

icke heller vara att vinna på Hvad som för hun

drade år sedan passerade var ett partis sträfvande

att tillvälla sig makten hvilket skulle med nu å

syftade förändringen lättare kunna ske heldst om

konungamakten derjemte stöttes tillbaka Inga be

tydliga séndringar och splittringar hade egt rum

som ej lätt kunnat afhjelpas Visst hade sådane yp

pat sig inom stånden men frågade Tal hafva de

härflutit från ståndsintresse Nej fortfor han des

sa äro utkämpade och om ettdera skulle vilja söka

göra något sådant gällande skulle de andra motstå

Nej striden vore af större betydelse och fördes

med djupare grundsatser emellan konungamakten

oeh folkmakten monarki och demokrati Farlig

ansåg dock Tal den icke vara om den föres saH

sad och den syntes honom redan hafva kommit till

den politiska takt att de sansade småningom söka

bevara konungamakten Det är elå som öfverllytt

ning på en eller tvenne kamrar af hvilka i sedna

re fallet den ene skulle lemna allt till spillo och

snart duka under i Tal tanke cj vore välgörande

Hufvudfrågan vore nemligen om konungamaktens

och folkväldets jemnvigt Tal röstade för bibehål

landet af det gamla

Prosten Lundblad anmärkte att det mindre vo

re representationssättet än arbetssättet som väckt

missnöje Arbetssättet skulle kunna lijelpas om

representanterna sammanträdde till öfverläggningar

på ett rum utom vid grundlagsfrågor då hvarje

stånd skulle bibehålla sitt veto Äfven med ett fem

te ständ kunde ärenderna förkortas oa alla sam

manföras och de fyra äldre sammanträda vid grund

lagsfrågor Eljest om ej detta kunde anses lämpligt

ville Tal antaga fördelningen i tvenne kamrar och

vore då ett nödigt återhåll att högre kammaren

kan förkasta tvenne gånger ett förslag och sedan

hela nationalförsamlingen sammanträda och genom

omröstning med tre fjerdedels pluralitet afgöra

Prosten Sidner qvarstod vid sin öfvertygelse om

enkammarsystemet såsom häst Förbättrandet an

såg nemligen Tal bestå deri att egentliga välbe

tänkta nationalviljan skulle raskare qch bättre ut

tryckas då Tal deremot fruktade att tvåkammar

systemet blefve sämre än det närvarande Ett fem

te stånd skulle blifva konservativt äfvensom en öf

re kammare men detta konservativa funnes i Ko

nungens veto Tal såg ej hvarföre man skulle

bilda en ny villa Vissa frågor såsom grundlags

frågor kunde hvila till nästa riksdag Hvad för

enklingen eljest vidkom hänvisade Tal till sin re

servation och tillkännagaf att han röstade för en

kammarsystemet

Prosten Sandberg om det erkännes att utom re

presentationen finnes mycket vigtigt som deri bor

de ingå och meningen är att i representationen

bör inf ,å allt hvad landet har vigtigt och insigts

fullt sä ansåg Tal bäst att pa ett femte stånd

sammanföra allt detta Afsåge man eljest att få

likhet i beslut så hade enkammarsystemet detta fö

reträdet som eljest ej skulle finnas då af tvåkam

marsystemet skulle blifva en ännu starkare spän

ning Och som 1 al ej ville antaga valcensus och

nationens delande i rika och fattiga »ä vill han ej

heller antaga detta Förhastade beslut kunde på an

nat sätt förekommas Om i grundlagsfrågor hvarje

stånd hade sitt veto och konungen sitt absoluta

skulle det kunna hjelpa

Prosten Sä ve ansåg fördelningen i tvenne kamrar

afse ett konservativt element upplysningens beva

rande mogenhet för äreuderiias behandling och hin

der för förhastade beslut Ett lidant element

stå

nio

vä

lä

få

rje

bade väl funnit» förut men förnämligast i tvenni

stånd der cmbetsmän varit ledamöter Af fem

stånd på en kammare skulle ej en sådan öfvervigt

och mogenhet göra sig gällaode utan oftast en opi

nion för dagen Derföre hade man flerstädes ansett

en motvigt nödvändig Ett annat skäl att tala fär

tvåkammarsyätemet fann Tal deri att genom den

successiva ärendernas behandling och revisionen och

pröfningen i den högre kammaren flera Utskott

skulle knnna umbäras

Prosten Astr *nd röstade för cn kammare af förut

nog utvecklade skäl Den öfre skulle endast gifva

sken af en motståndskraft som erfarenheten bevitt

nat ej vara något annat Skulle den utses genom

val och valbara vara sadane som en längre tid be

vistat riksdagarna sa blefve den lägre derigenom i

brist på de män som kunde gifva ledning och mot

väga och då blefve der en så mycket hastigare rö

relsekraft

Professor Geijer ansåg inga modifikationer verk

ställbara utan att det nu varande utplånas Ett

femte stånd skulle blifva en skräpkarnmare och

skulle ej låta sig konstrueras Ståndet hade just

derigenom blifvit tvunget att erkänna personlig

hetsprincipen De orepresenterade måste inrymmas

just derföre att deras personliga rätt måste erkän

nas eu sanning som stod fast och som inga de

batter bättre bevisat än just detta stånds

Biskop Holmström ansåg en öfre kammare kunna

konstrueras sä att den blefve ett återhållande ele

ment men då skulle den ej bestå af representanter

Biskop Bultch instämde hvarken i en- eller tvä

kemmarsystemet

Emot det sedan fattade beslutet reserverade si1

D :r Thomander Prostarne Källgren Lundblad Sid

nea Lindmark Gahne Lyth och Nordhammar

Sedan talades om sjelfskrifvenheten hvars upp

hörande Biskop Butsch ansag i afseende på civila

och ecklesiastiska förhållanden skola hafva en skef

verkan för hvilka åsigter Prosten Bergqvist ville i

ett blifvande protokoll framlägga fulla skäl

Derpå förekom just ingenting synnerligt om ej

det att Talmannen i några få ord lyckönskade

ståndet till besluten och följderna af dessa öfver

läggningar och tillkännagaf att han ej skulle glöm

me en heder som aldrig vid någon riksdag varit

större aldrig djupare känd

Derjemte tillkännagaf han att flera önskat det

denna diskussion som nu i representationsfrågan

blifvit inom ståndet hållen måtte särskildt tryckas

hvartill också ståndet lemnade sitt bifil

REPRESENTATIONSFRÅGAN I BONDE

STÅNDET

Plenum den S4 Oktober

Per Sahlström från Stockholms Län inlemnade

ett skriftligt anförande hvari han efter en

vacker inledning angående den närvarande re

presentations-formens brister och nödvändigheten

af en förbättring undersökte först rättsenlig betea

af den grundprincip Utskottet antagit och sedan

möjligheten att genomföra den förändring dess ane

tagande skulle medföra I afseende på det förra yt

trades bland ansat «Betraktar man den allmänna

Valprincipen än närmare och med afseende särskilt

på vårt stånd sä förekommer dervid först att i

följd af Bonde-Ståndets betydliga aHtal och förrnö

genbetsvilk .r en större del af valrätten skall stadna

i dess hand hvilken valrätt med urskillning och

omtanka begagnad ofelbart skall åt denna klas»

återförvärfva och bibehålla den samhällsställning

som densamma enligt statens grundidé och allmänna

rättsförhållande bör tillkomma för det andra bör

detta förslag om en allmän valrätt fmna sympathi

hos den större allmänheten så mycket hellre som

det dels utgör en rättvis grundval för ett begrepp

det förståndet lättare fattar än det genom bevis

ning kan bibringas och för det tredje att den öm

tålighet om en annan statens lifsprincip som nu

gör sig gällande nemligen den om alla medborgares

likhet inför lagen ovilkorligen fordrar icke allenast

en jemkning i de rättigheter och skyldigheter som

enligt denna princip hvar och en tillhörer ut»n ett

helt och fullständigt erkännande deraf att ingen

medborgareklass bör kunna tillerkännas något slag»

politiskt eller moraliskt företräde för en annan - så

vidt detta icke är grundadt i sakens natur

ler beroende på den intellektuella öfverlägsenhet

som gör det till en pligt att densamma sig under

kasta .» I afseende på det sednare eller frå»an

"bör Bonde-Ståndet ingå på någon modifikation el

ler strängt vidhålla den grundsats som för de all

manna valen ligger till grund ?» anfördes .För att

besvara denna fråga måste äfven undersökas huru

vida nationen verkligen vinner eller förlorar om

principen at allmän valrätt nu fastställes eller der

med ytterligare några år uppsl jutes För egen del

är jag öfvertygad att om denna angelägna förbätt

ring ännu en tid uteblifver förlusten »kall blifva

stor för det allmänna och måhända oersättlig då

vi icke hafva framtiden i vår hand men ock a

vinsten skulle blifva så mycket »törre oeh följdri

kare derest förslaget i dess helhet kan genomföra»

äfven med äfventyr af några års dr»jsmål Å andra

sidan kan med något skäl invändas det vi skulle

handla oförsigtigt eller mindre omtänksamt om vi

försummade att begagna de concessioner och fördelar

'o™ nu möjligen komma att erbjudas Skulle dessa

komma att utgöras af upphörande af sjelfskrifven

heten till representant samt en så inrättad vallag

att Bonde-Ståndet kan och får välja representanter

i män af des» antal och förmögenhet fritt ur egen

eller annan klass så måste det medgifvas att de

utgöra förbättringar som noga böra öfverväga» in

nan de förkastas helst som nyss är sagdt framtiden

icke är i vår hand .» — På grund af allt detta ön

skade Tal att Ståndet ville förena sig om anta

gandet af Utskottets förslag dock med den utsträck

ning 1 afseende på valrätten att ingen hemmans

egare som för det närvarande åtnjuter val- och re

presentationsrätt må densamma för framtiden be

röfvas

Häruti instämde vice Talmannen Per Eriks 'on

samt Jöns Ersson från Wermlands Olof Jacobsson

fran Södermanlands Sven Isaksson och Nils Mag

nusson frän Calmare Lars Larsson och Per Pers

san från Örebro Didrik Wesström fran Stora Kop

parbergs och Fredrik ron Zweigbergk från Skara

borgs Län

Ephraim Larsson från Elfsborgs Län (skriftligen

«1 detta vigtiga ögonblick då vi såsom redlige re

presentanter för Sveuska allmogen för första gån

gen sedan i809 irs regementsförändring skola fatta

beslut angående den ombHIdning af nationalrepre

sentationen som redan då erkändes nödig men

hvilkens beredande mött så ringa uppmärksam

het af Regeringen och Riks-Stånden under det

att den likväl utgjort föremål för alla upplyste

medborgares önskningar och för största delen af

folkels fordringar kunna vi icke annat än med lif

lig erkänsla tacka de nitiske och ädel»innade män

i Rikets Ständers Konstitutions-Utskott som genom

framläggandet af ett motiGeradt förslag till en sådan

reform satt oss i tillfälle att nu förbered densam

— att genom offentliggörandet af förslaget t»ll

hvarje Svensk mans begrundande öfverlemna att

innan nästa riksdag öfvertyga sig om dess nödvän

dighet nytta och verkställbarhet samt att genom

vart allvarliga ock fördomsfria beslut lemna alla

Sveriges innebyggare det högtidliga bevj»«t att

Sveriges Bonde-Stånd med glädje omfattar möjlig

heten att öppet och ärligt medverka till det störa

steg som för det närvarande utgör hufvudföremålet

för nationens uppmärksamhet Mine bröder vi

bafve många anledningar att med värma ifra för

en förändring som säkrast af alla bör öppna för

(jättringarnes bana «om bdr betrygga nationen

emot emidiga lagar nedtryckande beskattningar

te i

Sida 7

tacklande hushålli-systeraer ochsom skall tryta en

valtningens förenkling och utbildning Sverige

allmoge har djupt druckit ur uppoffringarnes och

lidandets kalk under den langa tid som dess röst

icke kunnat bana sig väg till lagstiftande maktens

medverkan utan medelst föreningen af röster hvilka

enskilta- och Stånds-interessen splittrat och ställt

i strid med hvarandra Den stora massan af Sven

ska folket har tungt suckat under det förtryck

som ett godtyckligt beroende af nägra få folkklas

sers ofta ensidiga vilja vidmakthållit och ofta för

ökat Dess väg till thronen med sina önskningar

har antingen genom de andre Ståndens beslut blif

vit stängd eller ock måst antaga formen af dessa

ensidiga Besvär genom hvilka grundlagarna visat

sig egentligen befordra de privilegierade klassernas

fördelar och hvilka då de af Bonde-Ståndet blifvit

framförde oftast endast frarakall .it förödmjukande

förklaringar eiler afslag hvarpå i synnerhet de sista

tjugo aren lemnat så beklagliga för förtroendet och

kärleken till landets regering skadliga exempel

Och huru många gånger hafva icke de framställ

ningar som blifvit gjorde angående en förändring i

nationens rätt att representera sina allmänna m

teressen fatt röna afslag och förakt Jag eeer i

detta fall skyldigheten att ibland andra medlem

mars af detta Stånd erinra orn den förtjente mans

ihärdiga men ständigt tillintetgjorda bemödanden

som vid förra riksdagar representerat allmogen ifrån

min ort Anders Danielssons röst hördes cj då

af Ständernas Konstitutions-Utskott men den si all

länge genljuda i tacksamma medborgares minne

och hans yikande af den samfällta val-rätten skall

aldrig upphöra att af Svenska folket upprepas in

till dess denna seger åt folkets sak och Sveriges

framtid är vunnen — Tal delade snart sagdt i

allt Utskottets åsigter men önskade likväl att val

rätten i stad och på landet icke inkränktes så att

några nu i riksdagsmannavalen deltagande Borgare

och Bönder skulle derifrån uteslutas samt att de

personer af andra klasser hvilka vid Stånds-former

nas upphörande enahanda valrätt bör tillkomma

icke försättas i sämre ställning än de som nu ega

en sådan hvadan han yrkade att valrätten utan

afseende på större eller mindre fastighetsvärde

måtte utsträckas till alla som innehafva eller un

der stadgad besittningsrätt bruka jord å landet in

nehafva hus eller tomt i stad eller idka bergsbruk

Han ansåg vidare de i Riksd Ord nu begagnade

uttryck angående de som å landet ega att i val

till riksdagsmän och valmän deltaga äro ändamåls

enligare än den af Utskottet nyttjade benämningen

<«stadgad krono åbo rälln samt att val med slutna

sedlar vore oförenligt med allmänna bruket och den

kontroll de väljande önska att bibehålla på valmän

nen ««Da jag således föieslår att i dessa begge

afseenden Bonde-Ståndet måtte förklara såsom deras

gemensamma tankar att valrätten bör tillkomma

hvar och en som på landet eger skattlagd jord

bergsbruk eller lägenhet anser jag att hel röst bö

blifva alla dessa tillerkänd men då jag tror att

den af Utskottet föreslagna ökning i rösten för den

större förmögenheten torde kunna bereda framgång

åt förslaget och uppväga de betänkligheter som blif

vit framkastade emot den allmänna valrätten vill

jag icke för min del bestrida densamma utan an

ser att röstantalet må i nära enlighet med hvad

Utskottet föreslagit höjas så att ifrån j ,GG0 till

3 ,000 R :dr fastighetsvärde berättigar till 2 röster

3 ,000 till i0 ,GC0 R :dr 3 röster 10 ,000 till 25 ,000

4 röster 25 ,000 till 50 ,000 R :dr 5 röster 50 ,000

till 100 ,000 R :dr 6 röster och derutöfver till 7 rö

ster som kunde blifva det högsta en peison bord

kunna afgifva

— Jag är äfven af den tanka att

B #nde-Ståndet hvad städernas valrätt angår bör

lemna till Konst Utsk att söka sammanjemka

Bonde-Ståndets beslut med Borgare-Ståndets så att

derest sistnämnde Stånd biträder förslaget om sam

fäldt valrätt i allt hvad som rörer denna valrätts

utöfning i städerna såväl hvad angår behörighet

som valsätt Borgare-Ståndets beslut ieke må anses

hindradt af Bonde-Ståndets nu tillkännagifvande

tankar om förslaget i allmänhet äfvensom att der

est Borgare-Ståndet skulle yrka att städerna måtte

få utgöra särskildta valdistrikter för sig jag vågar

tro att Bonde-Ståndet icke bör motsätta sig en så

dan anordning såvida den stadgas på det sätt att

städernas befolkning ungefär bibehåller en fjerdedel

af valdistriktens antal motsvarande den andel Bor

gare-Ståndet nu innebar i stånds-representationen .»

Med Ephraim Larsson förenade sig Lars Bamus

son och Hans Hansson begge från Götheborgs och

Bohus Län

Anders Göransson från Störa Kopparbergs Län

yttrade skriftligen att han sjelf liksom majoriteten

af hans k om mit t en ter voro obelåtnc med det när \a

rande represeatatiossättet samt att han icke tvekad

att med sin röst biträda förslaget om allmänna

val Han ville dock anmärka att genom antagande

af det nu föreslagna minimivärdet af förmögenhet

åtminstone i vissa orter en stor mängd fastighets

egare blifva i saknad af all valrättighet Han an

förde liera skäl mot detta uteslutande och yttrade

bland annat «Jag tror att karaktersfasthet lika ofta

företinnes ho» de minste jordegare som hos dem

hvilka ega något mera Jag får således yrka att

valrättigheten måtte utsträckas till alla sem ega och

bruka jord )» Ville till Utskottet fiamföra sin vörd

samma anhållan att Utskottet icke allt för envist

vidhåller sitt afgifna förslag sam dymedelst gör

all förbättring omöjlig utan i möjligaste motto sam

manjemkar de olika meuingarne på det att åtmin

stone något steg må kunna tagas till förbättiing

afven om allt det önskade ej på en gäng kan ernås

Olof Lindbäck frän Halland äfven skriftligen Han

anmärkte de ofta skadliga verkningar som olika

ståndsintressen hafva på de allmänna öfverläggningj

ämnma — Hvar och en verkar gemenligen försitt

Stånds bästa blifver icke varse den ofta undan

döljda länk som förenar eller bör förena dem till

ett gemensamt helt så att när man bäst syne»

befordrat sin egen enskildta nytta har man likväl

hemligen skakat grunden såväl för egen som för

öfrige delar af samhällsbyggnaden "Gerna med

gifves» yttrade han » (nödvändigheten af en sådan

»tåndsfördelning den tid då Riderskapet och Adeln

i samråd med Presterskapet innehade större delen

af rikets jord och den försvagade konungamakten

behöfde menighetens Borgares och Bönders arm

för att återställas

— Så och ej annorlunda

hafva fyra Stånd uppkommit och så blef äfven ett

oenighetsfrö eller gnista dertill alltid ja intill sed

naste tider qvar

— Häraf uppstår således bebofvet

af ett helt annat sätt att hinna till målet och hvar

uti ligger "löjligheten om icke uti en oinskränkt

rösträttighet till val af Nationens ombud uti fritt

val deraf utan afseende på stånd eller vilkor der

allmänna förtroendet vittnar om den välde repre

sentantens duglighet och fräjd samt uti matligt

antal ledamöter för att befordra enhällighet i be

sluten ock en dräglig j iksdagsmanna-kotsnad .»

«Det tycks hafva skäl för sig att ett rike som skall

styras af en konung icke bör bestå af ett fy »delad t

•ch söndradt utan af ett enigt och samhälligt folk

derför» till upplifvande af folkets kärlek till sin ko

nung och till hvarannan inbördes tillvinnande af en

enklare method för sakernas afgörande i mera sämja

*kyndsanahet och kraft med besparing af tid och om

kostnad kan jag icke annat än gilla den grundsats

att en rationell forändring af vår representation är

behöflig Rörande valcensus anmärktes «att ef

ter en grundlags bestämmelse den ena undersåten

skulle anses for en tolftedel eller en tjugufjerdedel

sämre än den andra derföre att han har så mycket

mindre egendomsvärde väcker obelåtenhet ibland

allmogen .» — Han ansåg lämjligast v *ra att för

hvarje på landet besuten och 1 stad med viss ärlig

inkomst försedd nan bör en lika rösträtt komma i

beräkning samt att hvarje oförvitlig Svensk man

som uppnått den au i gruadlagea föreskrifna ålder

må utan afseende å ståad eller större förmögenhet

än för rösträttighet erfordras kuana till riksdags

man väljas för den ort der han betinnes vara bo

satt Lagtima riksdag önskade han måtte liksom

Norge hållas hvart tredje år

Henrik Hansion från Elfborgs Län (skriftligen

ville uti förevarande fråga yttra några ord som

efter långa åratal då den lefvande ancie

för fäder

neslandets sanna väl sona genomgår Konst Utsk

förslag öfvervunnit den döda formens siste försvå

rare skola hära vittnesbörd om hans härmed ut

talade öfvertygelse att förslaget innefattar enda

grunden för vårt i många afseenden sjunkna sam

hälles pånyttfödelse "Detta är» fortfor talaren

emin tro Guds kyrka ock församling äro en

bör ock riksförsamlingen vara .» — Derefter fram

ställdes anmärkning mot det fcr högt tilltagna

nimibeloppet 250 R :drs fastighetsvärde för rösträtt

samt mot föreskriften att minst tre riksdagsmän

skola väljas inom hvarje valdistrikt anseende Tal

det vara tjenligast att valdistriktens storlek så läm

pades att en riksdagsman utsågs för hvarje distrikt

emedan i annat fall valet måste i anseende till

obekantskapen med personer å aflägsna orter i be

tydlig mån komma att grundas på andras omdöme

om dessas medborgerliga dygder hvarom den väl

jande icke eger någon egen kännedom Slutligen

yrkades att omröstning bör ske öppet och det så

mycket heldre som derigenom varder beredd en

kontroll och borgen att den väljandes röst utgör ett

uttryck af en gemensam önskan hvilken det nu ur

lätt att obemärkt gäcka med en hoprullad omärkt

röstsedel

Uti detta anförande instämde Johannes Peters

son från Elfsborgs och Jonas Andersson från Jön

köpins Län

Lars Nilsson från Blekinge Län (skriftligen Fann

visserligen en bättre representation önskvärd men

hade många invändningar mot Utsk :s förslag såsom

«Del är längesedan bland vissa folkklasser i vårt

fäderneslaad röster började höja sig för enbättre natio

nalrepresentation än den närvarande och dessa röster

hafva bjifvit allt xaer allmänna Kunde ett bättr

representationssystem införas atan något mehn eller

allt för stort ingrepp i någons nuvarande rättighe

ter så vore visserligen ingenting mera önskvärdt

och ingen skulle med sin röst heldre än jag dertill

lemna bifall Ämnet är så vigtigt och de förän

dringar som blifvit föreslagne äro så djupgåeende

att lugn och betänksamhet äro i högsta grad nöd

ändige Vi kunna eljest blifva lockade af de före

speglade fagra drömmarne kanske skada oss och våra

efterkommande långt mer än som af någon kan för

utsägas eller förutses Aldrig har en vigtigare fråga

förevarit ibland oss vi stå i begrepp att afgöra om

hela Bondeståndets framtid Må vi göra det utan

öfverilning och så att vi icke rubba grundvalen

för vår säkerhet och vårt möjliga framtida bestånd

Jag bekänner likvisst min oförmåga att kunna ingå

i ämnet och i detalj något reglementera jag vill

derföre blott inskränka mig till anmärkningar som

föranledas af sådana föreslagne stadganden i den

nu framlagda val-lagen hvilka synas icke vara för

enliga med sjelfva rättsprincipen i den händelse

förslaget sådant det nu är skulle komma i fråga

till antagande Att Utskottet utsatt en alltför låg

ålder för utöfningen af valrätt och för valbarhet

hvadan han önskade att en högre ålder för utöf

ningen af valrätt måtte bestämmas i likhet med

hvad grefve Spens isin reservation anfört Att mi

ninum 250 R :drs fastighetsvärde ej måtte antagas

(ty» yttrade han «om t ex ett hemman sönde

delas i så många delar att hvarderas värde stiger

under 250 R :dr om dessa delar bebos af 10 åboer

skulle de 10 icke lika väl vara röstberättigade som

om hemmanet innehades af en enda Hvarförutan

han anmärkte att då man ej ville ntesluta dem från

att deltaga i utskylder och onera vid en kommu

nalstyrelse icke heller från utgörandet af skatter

och prestationer till staten i proportion med de

större jordegarne så borde de ej heller uteslu

tas från representationen att arrendatorer skoli

ega rösträttighet anseende han det

rättsenliga

ste vara att talan endast finge föras för egande

jordegendom och ingen annan Vidare sttUtskot

tet föreslagit upphäfvande af de förra valen stånds

vis i mindre valdistrikter och i stället föreslagit

samfälta val i större hvari han såg för Bonde-St

den största fara när man betänker huru olika de

röstberättigade personerna äro som skulle inom di

striktet utöfva valrätten utan att vara hemmansegare

eller hafva med bönderna särdeles mycket gem #n

samt » 'När man besinnar» yttrade han «huru stor

nflytelse dels ståndspersoner dels sådane som med

dem hafva gemensamma intressen ega såväl i städer som

på Jandet så finner man att de utan tvifvel skulle

komma att i de flesta orter dirigera valen och jag

fruktar (huru vackert dot än må låta i förslaget

att allmogen ingalunda skulle komma att tillsätta

fem sjettedelar af riksdagsmännen Jag fruktar att

icke rätt många bönder till slut skulle komma att

deltaga i statsbestyren 1 de mindre valdistrikten

häradsvis känner man åtminstone bättre den person

på hvilken valet för hvarje riksdag kommer att

falla så länge det stadgandet qvarstår att bönder

ovilkorligen skela välja böndei så har man åtmin

stone visshet att ett visst antal sådana ovillkorligt

komma till riksdagen .» Norriges exempel ansåg

han varnande «der äro ju allmänna val och der

hafva ju bönderna öfvervigt vi veta dock alla att

till sista storthing kommo endast tolf bönder «Nog

både kar och kan den Svenska allmogen veta för

skaffa sig aktning af de öfriga samhällsklasserna»

sade han «men i min tanka endast så länge vi icke

släppa ifrån oss hvad vi lagligen och säkert hafva»

Vidare fann han orätt att för dem som innehafva

annat yrke än jordbruk eller bergsbruk till en

uppskattad inkomst af 200 till 600 R :dr skulle beräkna

en röst och från 600 till 2090 R :dr två röster o s

v då deremot de hvilka å landet ega åborätt för

250 ä 500 R :dr blott skulle ega en fjerdedel» röst

och från 500 till iOOO R :dr blott half röst o s t

Han ansåg detta vara att lägga den största valrät

ten i kapitalistens embetsmannens och näringsid

karens händer Slutligen ville han att en bestämd

tid blefve utsatt inom hvilken riksdag ovilkorligen

borde vara afslutad

Denna mening delades af Lars Pettersson från

Blekinge Pettr Perston fran Calmare Hats Ersson

och Olof Persson från Stockholms Län samt Lars

Bengtsson från Skäne

Sone Persson från Skåne yttrade sig äfven skrift

ligen och framställde i synnerhet sin fruktan för

allmänna val ftF .r min del» anförde lian «kan

jag icke annat än lemna ståndsvalen företrädet

emedan i händelse den allmänna valprincipen skulle

lyckas göra sig gällande jag förutser att Bonde

Ståndet som dock egentligen utgör den skattdra

gande delen af Dationen och hvars intressen således

företrädesvis borde bevakas skulle blifva om icke

helt och hållet uteslutet från representationen dock

till så obetydlig del d .ruti inrymd att det ingen

ting kunde uträtta si länge detta stånd såväl i

förmögenhet tom bildning ännu — »ch detta måste

allt framgent blifva förhållandet med livad bild

ningsanstalter som helst — är de öfrige samhälls

klasserna underlägset och sådant skulle belt säkert

i en framtid undergräfva detta stånds »jelfständig

het och existens ty huru mycket man än hör or

das derom och huru sannt det i sjelfva verket är att

representanterna böra vara Svenska folkets och icke

ståndens och huru helig för representanter denna

salning bör vara yittnar dock alla tiders erfarenhet

att T .preientanterne bäst odh omsorgfiillast bevaka [styrka sitt handlingssätt i fall ett tvifvel derot

sådane intressen för hvilk de känna den största [upplastades — Rättigheten att rösta inom flera

frändskapen de starkaste syinpathiema Dä de för- [valförsamlingar syntes honom icke vara påkallad

mögnare inom hvarje valdistr ikt otvifvelaktigt de [hvarken af något det allmänna behof eller af tia

flesta gånger skulle vid de aillmänna valen genomlgot den enskildes billiga anspråk och han önskade

sitt inflytande på de väljande lätt bana sig väglfastmer att hos oss likasom i Norige och flerstä

till representantkallet och olen sanna förtjensten Ides till och med den enskilde bör afhållas ifrån

och bildningen i de fleste fall komma att gä miste [begagnandet af en sådan rättighets utöfning på fle

vore att befara det dessa personer som måhän-Ira ställen genom ett med ansvar förenadt lag-stad

da tvertemot Höglofl KonstituCionsUtskottets anta- gande — I valdistrikten ville han bibehålla

prest

gande sällan vore till sin karakter lika ädla och gällen styckade och lika sä i städerne « )erför >i

oegennyttiga som till sitt yttre oberoende och infly- anförde han vidare «äro de hufvudsakligaste föränd

telserika skulle i beskattnings- och många andra ringar jag önikade och som jag vågar tro skull»

frågor der deras eget intresse ique vore detsamma förtjena att såsom Ståndets gemeosamma tankar

som de torftige böndernas och jct

'brukarnes mera meddelas Konstitutions-Utskottet Men mine Brö

se på sitt eget än på desse konts ittenters bästa der Vi böra äfven taga i betraktande den ställ

Att närvarande representationssät vore detlämpli- ning hvari denna vigtiga samhällsangelägenhet sig

gaste ville han dock visst icke påstå utan tvertom befinner i afseende till Städernas och deraj Bor

medgifva att det har många och stcra brister Han gerskaps rättigheter och fördelar — Vid ett till

kunde dock aldrig biträda den mening att man bör fälle då en så genomgripande samhällsfråga skall

antaga ett förslag hvars olämplighet så allmänt er- väckas för att vid nästa Riksdag lemnas till Riket»

kännes blott för att fa en förändrir g i det gamla [Ständer» afgörande synes det vara de begge Stånd

Ville att med bibehållande af ståndsvalen i repre- värdigt hvilka egentligen hittills innefattat ombu

sentationen inrymmes den klass af medborgare som d«n för den stora massan af folket och bevakatStä

för närvarande äro orejuesenterade dock så att dernas och landet» innevånares rättigheter att de

Bondeståndet alltid bibehåller sin fjerdedel samt med enighet söka komma till samma stora mål Jag

att hvarje representant han må tillhöra hvad med- tvekar icke att yttra att deras beslut böra grunda

borgareklass som heldst väljes hvarigenom den nu- sig på ett gemensamt förtroende till hvarandra och

varande sjelfskrifvenheten till följd af börd eller på tillit att de hvar för sig iakttaga den del afbe

inneliafvande embete komme att försvinna samt folkningens interessen som de nu representera i

önskade dertill antagandet af tvåkammar-syslemet allt hrad med den allmänna fördelen kan förenas

Slutligen tillade han i afseende pä ålder till val- Utgående från denna åsigt önskade jag att detta

barhet för representant att den borde bestämmas ständ såsom sin gemensamma tanka fattade det be

till minst 30 a 35 är slut att åt Konstitutions-Utskottet öfverlemna att

Derefter ingaf Petter Jönsson från Jönköpings förändra de delar af dets förslag som rörer fastig

län ett utdrag af 1838 års taxeringslängder för Tve- hetsvärdet för valrätten» utöfning i stad samt sät

ta Vista och Mo häraders fögderi af Jönköpings län tet att der verkställa röstning medelbart eller ome

upptagande antalet af de inom nämnde härader be- delbart öppet eller slutet i enlighet med hvad Bor

lägna hemman hvilkas taxeringsvärde ej uppgår till gar-Ståndet anser sig böra i dessa afseenden yrka

250 Rdr banko nemligen summa 373 hemmansde- Sedan jag sålunda framställt en åsigt som jag hop

lar pas af detta Stånd delas utbeder j»g mig att få

Petter Jönsson yttrade derjemte ,att han ingalunda utsträcka den till en ännu yid»träcktare åskådning

begärt ordet för att fördöma Konstitutionsutskottets af denna stora samhälls-angelägenhet — Skulle

förevarande memorial hvilket han fann onekligen frågar jag det möjligen fordras för en enig och

hafva sina stora förtjenster utan åberopade hvad han kraftfull åtgärd att Städernas innevånare» valrätt

vid Ståndens gemensamma sammanträden på Rid- helt och hållet »kiljdes från landets Skulle Stä

darhuset i detta ämne yttrat Han hade blott ve- dernas ömtåligare och af tidsomständigheterna me

lat visa huru många inom hans valdistrikt skulle ra beroende näringar skulle deras af en mångsidi

blifva uteslutne och förundrade sig att Ståndets le- gare bildning i behof varande innevånare verkli

damöter i Konstitutionsutskottet ej reserverat sig der- |gcn behöfva att i Statsförfattningens representativ»

emot samt fann för sin del valrätt efter hemman- [former äga en betydligare andel än den Utskot

tal bättre Vidare gjorde han anmärkning mot hvad tets förslag erbjuder dem Och är denna andel af

12 § innehöll angående val med slutna sedlar den vigt att den kan lugna de med serskildta pri

serdeles som upplysningen ej stigit derhän att hvar vilegier ännu utrustade korporationer cell klasser

och en på landet är skrifkunnig Likaså kunde han samt derigenom betrygga förändringen» framgång

icke finna något skäl hvarföre kronobetjent skulle Om det så vore hvarföre skulle da Bonde-Ståndet

uteslutas från valrätt ifall en sådan tillerkändes hindra dem att finna denna garanti bibehållen i

andra embetsman heldst det är att förmoda att vår Grundlag Skall ej tvärtom densamma bered»

hvarken den ena eller den andra med sitt inflytan- ca ökad styrka åt nationalrepresentationen genom

de skall kunna obehörigen inverka på valens ut- den tillfredsställande känslan att ingen del beseg

gång Slutligen trodde han att om principen af rat den andra och hegge förlita sig på hvarandra»

allmän valrätt gör sig gällande Bondeståndet vis- nit och kärlek för ett gemensamt fosterland Ja

serligen på papperet finge öfvervigt vid valen men mine bröder säkert äro vi derom enige säkert vil

tt Adeln äfvensom ståndspersonerna af alla kraf- jen J ,att vi äfven i detta fall lemna till Borgar

ter skulle bemöda sig och måhända lyckas att mot Ståndets upplyste Ledamöter att uttala derå» öfver

Bondeståndet tillvägabringa en reaktion hvilken Itygelse härom och att Konstitutions-Utskottet der

lätteligen kunde komma värt Stånd att alldeles du- till må egna en stor en afgörande uppmärksamhet

ka under Såsom förmedlingsförslag ville han här Om de fordra att Städernas valdistrikter skola skiljas

åberopa det af Hr von Troil #id ett af ofvannämn- från landets om de fordra att en femtedel ja till och

de sammanträden på Riddarhuset uppgifna med nå- med en fjerdedel af de föreslagna 240 å 250 valdi

gon förändring eller något dylikt En slik formed- strikten må tillhöra Städernas befolkningar hvarfö

Iing skulle förmente han under närvarande förhål- re skulle detta ej af oss medgifva» Säkert skall

landen måhända närmast leda till målet [vårt bifall dertill bereda en ännu snarare öfv-r-

Med Petter Jönsson förenade sig Petter Petters- [gång till den fulländning af representationsformer

son i Slätthult från Jönköpings län

na» hvarpå i framtiden med ökad kraft kan arbetas

Ståndet beslöt att öfverläggningen i anledning afnatio "en ser sig befriad från de hinder »om

Konstitutionsutskottets förevarande memorial skulle

Wrd°™r °eh pnvat-uiteressen under Stand »formen

fortsättas nästa plenidag

uppstalla emot forbattnngarna Matte vi derföre i

1 ° Idenna del icke med småaktig beräkning af förhal-

Den 9 .7 Oktober [landen hvilk samteligen böra sammansmältas med

Bengt Gudmunsson från Halland ville innan hanHti ^al

,Mn 'il ;t

n B°r

•t • i ii i ••• i j » •• i gar-otandet att besluta i enlighet med de» upp-

ofrergick till be ankandet gora några anmarknm- f Städernas rätt och bäsU Väl kuI ^a

gar vid tvenne ståndsledamöters Sone Perssons och h statistiska uppgift£r visa att billig-

Lars ISilssons i torra plenum atlemnade yttranden -fQ r- .F1

i J »

r j „ i rv het och rattvisa tala tor att lemna landet en större

«Om» säde nan «5 >one rerssons förslag antoges • j- »•

„ • o -

i ii t j -i i o i r- j ii

'proportion i val-distrikten men ma detta asidosat-

skulle Bonde-S .andel va erhålla en fjerdedel ut W /f si stort äod3mål som de begge af follet

beriuten vid Riksdag»förh .ndlingarne men vid va- ,da Ständens samverkan - Detta

anförande

"1 b

f d "S

"lt [mycket mer förnärmad emeda„ ti„ gtändet att icle j

klasser neml Älkap och Adel «

Preste-Stånd Borgare-Stånd Bonde-Stånd Emhets-

t Gudmundsson

muntligen och

och Tjensteman samt

ofrälse Ståndspersoner En K and *t förenade sig Petter Gabriel ,son

försämring och e någon förbättring ut var nar- j

ronohergs ^n Anders Larson och Jan Pers

varande representation blefve den ovilkorliga föl „ Up

-Ja län Jonas Kylander Jént Ersson

den haraf ötands- eller klass-val aro oforenliee °

*• i ^„„1 u u »

med allmogens sanna intresse Besinnom att den JMofnut FryUerg Olof CarlssonJ och Uagnu Pej

na klass medborgare utgöra nio tiond .delar af Sven-1™

ska nationen .» Sedan han vidare fullföljt dessa an-j e or f o v j- r

märkningar och visat att Lars Nilssons förslag äf- &P "e

r ^elfors Jönkop ,ngs lan faste

ven genom dem vederlades uppläste han ett skrift-ke skrifthgt anförande uppmärksamheten pa nöd

igt anförande hvari han hembar Konstitutions-Ut-ha°d ,B

e°af ^avarande reform Det ar vid

skottets ledamöter sin högaktningsfulla erkänslaMfta taifaUe yttrar han biand annat «»vart att

för deras nitfulla och upplysta bemödande i fråga kterhalla

$in förvåning deröfver att en fraga som

om representationens förbättring Ändamålet der-M nara r°rer de allma°Das vaI och 5a lanf »tgjort

med ansåg han säkrast vinnas genom en för alla föFe™S1 1 »ati

onen3 Hfligaste omsorg icke desto

folkklasser samfäld valrätt hvilken å ena sidan mindre blifvit sa lange lemnad utan all uppmärk

betryggar nationen att dess högsta allmänna och sam *iet ]™an kan laraf latt frestas tro att det lig

för tiden vigtigaste intressen blifva troget och kraf- vederbörande omt om hjertat att

den för mur k

tigt skyddade .ch befordrade samt ä den andra »ade ^a nationalrepresentationen nu rorer

berättigar regeringen att icke behöfva misstro för-

s fattc (Tff ?1 f° ^i I 7

7 fii i i « l •• i • Imedlertid såsom mig tvefces icke bliiva den minst

kunnig om folkets sanna behof och önskningar driffjedern för folkets ombud ,att desto ifri-

Han rostade således for att Utskottets for lag på i

sk ]a förändri i afsecnde

let hela matte antagas men utbad sig likväl a Konstitutionsutskottet» betänkande yttrade han att

framstalla några anmärkningar■ derwd Den fflnta L icke tvekade för sin del hufvudsakligen god-

aU det vore

1 i k

oräUvist som oklokt att förminfka kan "a det

för ^gtill förändrad representatjon som

un »

R af Konstitutionsutskottet ar vordet framlagdt och

den valratt som redan ages at savat Bergare som o „ i ,„j-- g

h dI» hvilket»a vidt han formar bedöma en sa inveck-

h jd

R g

m redan ages at savat Bergare som o „ i ,„j-- g

f r ,L ,möter och tror .»t d .tI» hvilket »a vi

dt han formar bedöma en sa inveck-

Ledamöter och jag tror att det

JI ^l1 V >kT "Ä

f r ,L ,möter och tror .»t d .tI» hvilk

Bonde-Ståndcns Ledamöter och jag tror att det

vore obilligt om i ett ögonblick då dels Ledamö-i

ter af Adeln och Preste-Ståndet dels alla hittills £

ett Ögonblick

JI del ^Ledamö-l1 sa

«Det

L ,möter och tror .»t d .tI» hvilket »a vi

dt han forbeöm

damöter och jag tror att det

ett ögonblick då dels Ledamö-i

Ståddlllhii £r

ett Ögonblick

JI del ^Ledamö-l1 sa

,V >an k

„T "Ä

man pa annat håll

„T Ä

man pa annat håll velat förespegl

ii tällfd

ppg

«Det förefaller mig i stället ,» fortfar anförandet

«Det förefg ,fortfar anför

församlingarne menstadgade vilkor för dem /hvil- |

1° pä sund ärliga och

icke vägra den skilnad i röstantal Utskottet fö e- feÄ a

slag .t for att tillfredsställa den större formogenhe-1 Hkväl Konstitutionsutskottets projektpåkal-

tens fordringar »men säde han -det synes m .g ,L

rättcl nemli

• hvad det rörer stadgan-

n ^likh ^t r ^ahrätt för den stOT ^drf ^f

natio-

„f„tandg ^d° ^5

rodd

-JlaI angeläBenblter

-Tn

jlgen

tror

.tt

déI tadt värde W 250 Rdr Genom detta stadgande

™dde och

!ar4 :1

J !gJr°

r L

skulle såsom redan är anmärkt ett högst betydlig»

skulle förefalla såsom en foryillehe af o .s om Ti

>f Bondeständet blifva från all delaktighet i

att inom d

»törre mLsän ^f Sveriges a

llmog

e in-

det allmänna»

angelägenheter utesluten och dessu

föra skilnad i medborgerlig rätt på grund af nigra ?°m bör >CJ "» "«■ e "led ,«ot

förmögenhetsvilkor hvilka dels äro skenbara dä L

yirktt ^cÄ »taffiaj det

gä

ingen kan känna de »kuldbelopp som inskränka man

lfitt ttlidifdHäi

ingen kan känna de »kuldbelopp som inskränka

dem del» äro godtyckliga dä en natur-tillfällij

het eller en våda kunna lika hastigt som oförtjent

förändra dem Eller för att lemna ett exempel bör

cn sådan rättighet bero deraf om en flod» förän

dring i sin bädd erbjuder mig några tunnlands åk

ning i mina fält eller en brand förstör min skog

och mina hus ?» Han föreslog derföre att ätmin

stone ända till 1000 R :dr fastighetsvärde måtte be

rättiga till hel röst och att emot det att hel rö»t

blifver etihet öka en röst för den högsta förmögen

heten »å att Utskottets klassifikation för fastighets

värdet utöfver 1000 R :dr »ä kunna till sin grund

bibehållas Vidare reserverade han sig mot den

lutna voteringen vid valen Den öppn» röstnin

gen ansåg han som en garanti fSr folket att dera»

valman värdigt fullgöra »itt åliggande — och tilla

de att sjelfva uppdraget att vara valman »kulle

för mången blifva obehagligt om han *j kunde be¬

j g

lätt för sig att ytterligare uppdrifva dem .» Häri

ansåg han en förändring nödig och yrkade derföre

att Utskottets betänkande mätte återremitteras ,hvar

jemte han begagnade tillfället att hembära Utskot

tet» ledamöter skyldig erkänsla för deras för den

vigtiga saken ådagalagda nit

Denna mening delades af vice Talmannen P *T ®

riksson och Per Pålsson från Skåne

Jakob Kihlblom från Södermanland utvecklade

likaledes i ett skriftligt anförande vigten af den

under diskussion varande fråga Följande yttran

den förekommo deri

"Vi böra vi kunna ieke rimligen qvarsti vid

det erkända föråldrade hvilket lägger hinder i vä

gen för nationen» framskridande på en sannt kon

stitutionell bana — såsom det nu är mitte de na

tionella intressena stä tillbaka för Stånd»- ock den

allmänna Tiljan tyingaa »tt <jvar«ti i förmer iom

Sida 8

måhäftda jekkf tillbaka toto drägliga tnen

hvilka numera motverka sin egen institution .»

— — — «Da andra Stånden vilja qvar-

itå vid stånds- eller klassval Hvilket klarare be

vis än detta kan framläggas för den fruktan danä

ra att vid antagandet af de fria valen de skulle

förlora — ty att göra någon uppoffring synes lig

ga utom gränsen för deras vilja

— Jag år fullt öf

vertygad derom att i händelse fördelar för dem

kunde ligga i antagandet af det allmänna valsat

tet skulle de med begärlighet omfatta detsamma

I anledning af hvad jag i föregående framställt an

hålles att detta hedervärda stånd med yrkande af

att alla jordegare utan undantag måtte tilläggas

valrätt godkänner fria allmänna val hvilket in

tages som ståndets gemensamma tanka

Härmed förenade sig Anders Johnsson i Okna

från Östergöthland Lars Botthiusy Anders Ctsson

Erik Andersson och Spännar Johan Eriksson från

Störa Kapparbergs län Lars Larsson frän Örebro

län Olof Jacobsson från Södermanland och Håkan

Nilsson från Skåne

Sven Heurlin från Kronobergs län mundtligen

kastade en blick tillbaka på Svenska Bondeståndets

urgamla rättighet att deltaga uti lagstiftningen

och på inträdandet af ståndsdelningen och dettas

följder dem han ansåg hafva utvecklat sig derhän

att skriftens vackra liknelse af ett fårahus och en

herde ej längre kunde i verkligheten tillämpas på

våra statsforhållanden «lngen af oss mina bro

der ,» yttrade han vidare «äro födde representanter

eller af gunst och nåd sjelfskrifna ledamöter i riks

församlingen Det är folkets förtroende som kal

lat oss hit och denna kallelse är helig vida heliga

re än medfödda rättigheter .» Tal vederlade än

vidare åtskilliga mot betänkandet gjorde inkast och

förbehöll sig att framdeies än en gång få ordet i

denna fråga

Kils Tersson från Örebro län anmärkte skriftli

gen och i korthet huruledes Bondeståndet i lång

liga tider klagat öfver det förtryck som genom nu

varande representationssätt på fyra kamrar dem ve

derfarits och önskat en sådan förändring som för

detta förtrycks förekommande vore tjenlig och län

de till hela Svenska nationens belåtenhet Han förr

klarade sig vidare för förslaget om allmänna val jem

te eakammar3ystemet men önskade den förändring

att valrätten för Bondeståndet enligt nuvarande

Grundlag icke till någon del må inskränkas samt

att val till riksdagsmän skulle ske medelst öppen

votering och ville härtill inskränka sina anmärk

ningar

Johan Fredrik Dahllöf fran Elfsborgs län erin

rade att redan vid förra riksdagen har ett ganska

respektabelt antal aktade medborgare uti en dä till

konungen ingiften petition tillkännagifvit sin in

nerliga åstundan vara det Kongl Maj :t vilie taga

initiativet till en representationsförbättring samt

huru mycket sedan denna tid allmänna tänkesättet

stadgat sig för saken och huru mångfaldiga brister

uti vår närvarande riksdagstaktik förefinnas "Mi

na broder ,» sade han «låtom oss endast använda

all förmåga och hela värt inflytande för att un

danrödja dem Sedan vi härutinnan gjort hvad vi

kunna skall felet ej mera blifva vårt om likväl

mot förmodan det stora och vigtiga ändamålet for

dröjes Nationen hvars sympatier vi varit nog

lyckliga att hitintills äga skall hålla oss räkning

för hvad vi gjort för framgången af denna sak och

vi blifva utan skuld om reformen måst vinnas på

ett område främmande för grundlagen ty hindras

kan den lika litet som för några år sedan reform

billens i England Den är för mycket rättvis för

mycket billig för mycket öfverensstämmande med

tidehvarfreti anda och kraft för att kunna tillintet

göras .» Sedan Tal vidare yttrat sin tillförsigt till

Konungens erfarenhet samt de öfriga ståndens fos

terlandskärlek och rättskänsla i denna sak samt

anmärkt huru alla äro ense om reformens nödvän

dighet nämnde han först att han måste anse hvar

je förbättring endast såsom half och ej på långt när

Jccljjnde till vi <it nitin itk Lcsiuici stånds—

skillnadens upphäfvande Han erinrade om det be

synnerliga deri att en klass endast till följe af sin

börd är sjelfskrifven representant en klass skickar

ett ombud för hvar 4oo eller 5oo :de individ en

annan klass endast ett för hvarje 16 eller a7 ,ooo

och åtsr en klass t ex ofrälse ståndspersoner alis

ingen Han föreslog ståndsbröderna att gilla prin

cipen uti eller till och med antaga Konstitutions

Utskottets förslag likväl med den lilla förändring

att ingen fastighetsägare i städerna eller på landet

nteslwtes från valrätt äfven om hans hus eller hem

manslott understiger det nu af Utskottet föreslagna

minimum För öfrigt ville han icke sätta sig emot

om städernes borgerskap hädanefter söm hitintills

få utgöra en fjerdedel af representationen och vill

icke hellar oestrida deras mening som hålla för det

ej någon må kunna väljas till representant som ic

ke fyllt 3o år «Det är ,» sade han srblott fyrdel

ningen hvars likbegängelse jag trodde vi snart skulle

få den oskattbara lyckan att fira a

John Olsson från Gefleborgs län "Ännu ung och

för första gången af medbröders förtroende kallad

till en riksdag är det icke utan tvekan jag vågat

begära ordet för att yttra mig öfver en fråga som

så djupt ingriper uti samhällets grundvalar men

det är likväl just frågans vigt som gör mig pliktig

att derom yttra mina tankar .» Tal anmärkte det

ringfa afseende de två första stånden fästat på Bon

deståndets behof dervid han äfven nämnde deras

beteenden i passevolans-frågan och förklarade sig

jilia Konst .Utskrs förslag men med önskan om val

rättighetens utsträckande så att ingen som f»r när

varande äger valrätt uti Borgare- och Bondestånden

derifrån uteslutas Skulle nämnde forslag ej blifva

antaget så önskade han att man gjorde afseende

på Hr von Troils under öfverläggning ^arne om den-

na fråga på Riddarhuset framlagda förtjensfulla

jemkningsförslag hvilket han i sådant fall ined nå

gra modifikationer vore böjd att biträda i hvad

detsamma rörer uppställningen af en nedre kamma

re men icke af den öfre i fall en sådan kommer

att anses nödvändig hvilket han dock ej kunde inse

«Bondeståndet ,» fortfor han womsluter den ojem

förligt största delen af rikets befolkning utgör den

ojemförligt största delen af statsbidragen utgör den

stam hvarifrån alla de öfriga stånden utskjutit och

likväl har man inskränkt dess röst uti representant

församlingen till blott en fjerdedel Jag vill

således pa förhand förklara att jag icke kommer

att biträda någon förändring hvari ^enom allmogen

icke erhåller antingen ett större inflytande pä va

len eller en större personal eller röstantal uti Riks-

• församlingen och följaktligen biträder jag aldraminst

de förslag man framlagt som åsyfta atb ytterligare

• inskränka det egentliga folkets röst till blott en

femtedel medelst upptagande af ett femte stånd»

Slutligen framställde han sin innerliga önskan att

börds- och kastintressena icke måtte allt för länge

och alltför envist emotstå en af behofvet och all

männa rösten så högljudt påkallad representations-

• reform

Häruti instämde Christen Andersson från Skåne

Per Hansson från Wermland uppläite ett skrift

ligt anförande hvari han till en början hembar Högl

- JÉLonst .Utskottet sin högaktning och tacksamhet så

väl för dess motivtr Bom äfven för dess på rättsgrun

der byggde förslag Hau anmärkte de välgörande

följderna af Norska Konstitutionen som i betydlig

mohn upprättat det i fattigdom sjunkna landets in

nevånare hvilket han såsom deras nära invid grän

sen boende granne kunde af erfarenhet upplysa

Häremot ställde han de menliga följderna af sven

ska representationens fyrdelning som gör att snart

J *£t ingen god sak vinner framgång som åsyftar

—

folkets båsta Han tfead ståndsbröderna icke låta

skrämma sig med de£ invändning att genom anta

gandet af Konst Utsk förslag skulle få bönder kom

ma att föra folkets 1 talan vid riksdagarne «déttä ,»

sade han «fruktar jag intet ty lika väl då sam

nu hafva vi rättig h /c £ att välja inom vår klass el

ler hvem vi hafva

förtroende till .» Äfven vände

han sig mot invändningen att genom minimivärdet

250 Rdr många h ^mmansegare skulle blifva uteslut

na hvilket han åtminstone för sin hemort påstode

ej blifva fallet Gil 'ande Konst Uts förslag vil

le han dock ej frätta sig emot en äterremiss utan

förenade sig der i att alla som hafva jord må fa

välja och vara valbare att välja representanter Han

skulle icke heller ogillat dens mening som rädes för

nationalrepresentationens ombildning derest den vi

nu hafva med sitt fyrkammarsystem efter en nä

ra trettiårig oafbruten fred beredt oss belåtenhet

och tillfälle att lefva utaf vära yrken men hvilket

han ansåg ståndet väl kanna förhålla sig helt an

norlunda

Henrik Afldcrsson från Örebro Län Vädjande

till riksdag« <rnes längd såsom bland annat ett till

räckligt bevis på den närvarande represenfcationsfor

mens oduglighet hade han deltagit uti öfverläggnin

garne i Konstitutions-Utskottet och hoppades och

önskade » *itt det s k nyfödda barn som nu öfver

lemnades till Ständerne ej måtte blifva qväft uti

sin linda utan leranäs tillfälle att fritt utbilda sig

till beredande af fosterlandets sanna väl Talaren

anförde huru elektorerne i hans valdistrikt skrift

ligen framställt den önskan att deras representant

måtte tillvägabringa förändrad representation lik

den Norska och .att han vid genomläsningen

af Norrska grundlagen erhållit öfvertygelse om

dess användbarhet Konstitutions-Utkskottets för

slag gillade lian men hade i Utskottet ehuru i

minoriteten beifra t att hemmansegare med hem

mansvärde äfven under 250 R :dr måtte erhålla val

rätt med en tredjedel röst samt trodde nu att för

sådant ändamål förslaget torde böra återremitteras

Talaren ville ej motsätta si» en modifikation ora

Ståndet fann den nödig men önskade att sjelfskrif

ven representationsrätt korame att upphöra Slutli

gen anmärkte talaren att han ej kunde godkänna

antagandet af ett femte ett sjette stånd o s v

utan ville da heldre stadna vid trenne hvaraf ett

skulle innefatta jordägare det andra städernas

fö

«k

sä

invånare utom Embets- oeh Tjenstemän jemte öruks-

idkare näringsidkare på landet samt fiskare oth Qr

„ ,i ,i„ rÅ

0l t L i

hyicsman m 11 det l redje Siandet alla k ^bets-

ocli Ijensteman fran och med Generaler till och t

med Korporalor 1 'residenter och Vaktmästare Bi- j

skopen och Kyrkovaktaren Landshöfdingen ochfer-

dingsmännen "Jag skulle likväl» slutade tal helst ,t

1 • f- l ± li

_ 1 Ti I .il fl

.1 1 J i

nska att Konstitutions-Utskottets förslag med den

förändring» jag anmärkt af Ståndet antoges såsom

dess gemensamma tanka

Anders Johnsson i Tuna från Östergöthland upp

läste ett skriftligt anförande Han yttrade deri

bland annat Att »Bonde-Ståndet är icke mera en

representant för någon viss klass det omfattar på

en gäng det största antalet och den största delen

af landets största intressen Den önskan är således

helt naturlig hos Bonde-Ståndet att den nya re

presentationen bör grunda sig på allmänna val

Jag tillhör äfven dem som hysa denna önskan

men jag tror likväl att vi icke för det närvarande

ega hopp att utan inskränkning vinna denna vår

önskan .» — Talaren trodde dock att något jemk

ningsforslag borde påtänkas å Bonde-Ståndets sida

för att bereda möjligheten att vinna åtminstone

något afseende å förslaget om de allmänna valen

— 1 detta fall ansåg Tal Herr v Troils på Rid

darhuset framställda förslag förtjena största upp

märksamheten Tal erinrade att detta förslag bland

annat at Städer *e ger lätt att medelst särskilta

Riksdagsombud bevaka sina angelägenheter och

gör möjligt för Konstitutionsutskottet att samman

bå

d«

vä

Oiu

nå

«J

sä

gö

fö

nå

jemka tankarne Af dessa skäl föreslog Tal a .tt |dJ

dundc-Standet .ma förklara 8 ,n .gemensamma hä

tanka i denna första punkt Att Bonde-ötånJetL

anser det icke vara möjligt att för det närvarande

genomföra en representations-förändring ensamt j

gruni ad på allmanna val hvarföre Bonde-Standet e ,TC

e l "r

/0r

,n del gillande denna grund likväl för

att icke lagga hinder i vägen for den goda sakens dt

framgång medgifver att högst halfva antalet re- do

presentanter ma utses genom val Ståndsvis 1

o r c ■

.iför

anna »Principen for fri valrätt överensstämmer c

rt liLT-lhT kan följaktligen e af mig an- L

tagas Bibehållandet af fyra Mand och af Stind ,-

Ä aä

ansag lS .onstitutions-Utskottet dä det yttrat att in

gen numera tänker på att utesluta Bonde-Ståndet

Erik Persson från Gefleborgs JLän yttrade bland ?»

null n P P t n *1 rinn fliM fi .i '• O • I Ol

i Sr i iant i ■

rd 3i

n (J ,

0cl1 af Sta

lä

O t W TT I8

Ial-

sä

nsag KonstitutiouS-Utskottet då det yttrat att in-

ujö

som

han

rät

den

från representationen velat kasta aska i ögonen på

Bonde-Ståndet enär hemmansegare vid hemmans

värde nnder 250 Rdr blifyit frän valrätt uteslutne

— Han hade från Kongl Kammar-Rätten förskaffat

sig uppgifter på antalet afsådane hemmansegare inom

Norra Helsingland de utgjorde endast 5 (3

— I Me-f ^r

delpads Fögderi finnes ej mindre än 1328 så be-l fö

skaffade jordegare och i Stora Kopparbergs Län

hvarest det största antalet af mindre jordegare lin

nes är blott i några socknar 859 egare till hemman

af mindre värde än 250 Rdr Antalet förmente Tal

vore mycket större men hade ej kunnat uppgifvas

derför att hemman i nämnde Län äro indelade uti

rotar som hvar för sig innehålla flera mindre hem

mansdelar

— 300 ,000 sjelfegande bönder skulle för

mente Tal komma att uteslutas från representations

rätten Pä hvad sätt BondeStåndets bästa vid upp

rättande af detta förslag blifvit afseddt synes häraf

tydligen

— Tal yrkade förslagets ogillande bibe

hållande af 4 Stånd och att bland dem mått införlif

vas de dittills orepresenterade Slutligen anmärkte

Tal att Förenta Staterne i Norra Amerika hvarest

fri valrätt existerar betala till sina congresser 22

gånger det belopp som åtgår till Riksdagarne i vårt

land Erik Persson företedde härefter ä egne väg

nar och för Riksdagsfullmäktigen för Medelpad J

Dahlbirg hvilken af sjukdom är hindrad att för

närvarande uti Riksdags förhandlingarne deltaga

trän Kongl Kammar-Rätten erhållna sammandrag

öfver antalet hemmansdelar af mindre värde Un

250 R :dr dels inom sistnämnde fögderi samt dels

inom Norra Helsingland och upptogos de först

nämnde till 1328 och de senare till 56

Sven Jönsson frän Jemtland framställde efter

åtskilliga muntliga yttranden åtskilliga skriftliga

anmärkningar nemligen 1 :mo emot Konstitutions

Utskottets förslag rönande valrätt att ingen med

mindre än 250 R :dr egendomsvärde skulle vara val

berättigad hvilket han ansåg antaget af förhastande

Jag ämnar icke ingå i någen vidlyftig detalj rö

rande denna vigtiga angelågenhet jag

anser det

vara nog att faktiskt bevisa sanning .n af felaktig

heten i ett sådant val Han bifogade nu ett sriii

mandrag från Kongl Kammar-Rätten öfver antalet

af dc hemmansägare som i det Län för hvilket lian

var representaut enligt 1833 års taxeringslängder

besutto egendom under 250 Rdr värde utgörande

icke mindre än 1 ,031

— Han yrkade derföre att

hvarje oberoende jordägare utan all slags beräkning

efter taxeringsvärdet ä hans egendom må förblifva

yalberättigad

2 :o mot bestämmandet af 21 års ålder för valbar

heten hvilken ålder han instämmande med Fri

herre Kantzow och Herr Grefve Spens ansåg böra

höjas till 25 är

Derjemte företedde Sven Jönsson det ho

nom åberopade sammandrag utvisande riktigheten

af det uppgifna förhållandet angående antalet af

hemman under 2o0 R :drs värde uti Jemtlands Län

Mint Jöstetson frän Skåne uppläste skriftligt an-

dra

!ill

ska

sen

gru

dir

fall

Han

stän

cen

alt

slut

sko

valr

hem

ter

pä

«Pa

des

.llm

mis

den

oen

emo

hvi

sak

fra

sorn

kom

sig

stje

teri

upp

tid

nisk

tige

den

med

niag

nels

derf

tjen

ea t

,»

ör

förande börjande på föl janda sätt «0Det synes mig

mina broder att dan lörevarande frågan är den

eltertänkligaste af alla dem som hitintills förevarit

inom deita Stand Den aagär nemligen huruvida

vi böra bortlemna den rättighet vi nu innehafva

att samlas inom oss sjellVa oblandade med andra

medborgare som hvarken hafva bondens seder

uppiysningsgrad intressen eller samhällsstäli

ning Hittills har man väl gjort niangfaldiga försök

att uppblanda vart Stånd med tillsatser ur andra

samhalisklasser men vi hafva troget hållit oss fa #t

vid dea grundsatsen att detta icke kunde bäta värt

»tänd men väl skada detsamma och jag tror miaa

brdder alt vi funnit osa vat vid denna rår stånd-

1 I n— .i har .nMstäft i

aktighet Deråt har nemligen uppstått den enhal

ughet hvarigenom småningom vart Ölands kraft

och inflytande blitvit starkare med hvarje riksdag

och hvarigenom vi löivärtvat oss våra medständers

aktning och förtroende .» — ]Nu förmente ]Vläns

jösscsson ville inan helt och hållet upprifva denna

III I 1

likhet iin betydlig del bönder kunde val liksom

början uti INorrig inkomma i den nja lagstif

tande församlingen men un sadau samhiiUighit är

svar att åstadkomma när det blir tillätet för bön

der att välja pä andra an bönder emedan de flesta

bönder skulle vara mer eller mindre beroende af

itandspersoner och alldramest de fattigare hvilka

utgöra största delen Hau fann miinga svårigheter

och vädor vid elektorernas sammanträden naed stånds

personer och upprepade yttrandet att i JNorrige bön

derne välja mauga andia än bönder såsom soren

«krifrare eller häradshöfdingar prester andre em

beUmäu köpmän och allenast nägra få bönder

som äro der lör syn skull Men äfven om plurali

teten vid de nya riksdagarne skulle blifva bönder

sä veta vi väl påstod han att nar herremän blifva

blandade med bönder icke vid den nya riksdagen

skall sa gå till som uti vara nuvarande Utskott eller

plena <ter hvarje Stånd sitter lör sig och der d .t

ar möjligt för oss att hälla oss tillsamman och hafva

en gemensam tanka ulan vid de« nya riksdagen

skall all skilnad pä stäud upphöra «lcke en gäng

namnet bonde» anförde han "linne» i hela den

nya val-lagen alla skola blandas om hvarandra och

kumma sannolikt att sitta länsvis sa alt prester

borgare slandgpersoner embetsman och bönder

ifrån samma trakt skola sitta tillsammans Da kan

man väl tänka att det blifver i tväfald mening

som bonden kommer att sitta emellan Huru svårt

h Qrh obeliasligt skulle det icke vara för en bonde .i

OCIi uuy »

■

att Uutia Upp och tala emot sin egen prest eller

h t ;n egeJJ häradshöfding eller emot en rik herreman

- j |iaus ort i '»

«Tron j väl mine bröder att den Norrska kon

t ,t tutioneu kuiide sa mycket berömmas och förordas

■ i i _

••

__ i ■ ii ■

f vära adelsmän och herremän oin de trodde att

derigenom deras egen makt och myndighet deras

inliytande och föimäner skulle gå förlorade

Huru

kan man tänka så enfaldigt i Skulle de som nu

sa gerna vilja vara vid riksdagen att de fastän de

miste sjelfva bestå sig underhall likväl icke kunna

bålla sig derifrån skulle väl de säger jag kunna

tramkomma med detta lörslag i den afsigt att de

ras inflytande skulle blifva mindre INej latom

oss ej tro för mycket pä de vackra orden utan i

stället pä gerningarne och latom oss komma ihlg

d«t gamla ordspråket «Gud bevara oss for vära

vänner med vära fiender skola vi nog reda oss» .»

Han fann betankandet skrifyet såsom handlade det

Oiu gåtor i stora och klingande ord men som man

måste använda det största hufvudbry för att få

något sammanhang af» och lör att tyda gåtorna

«Jag hai» sade lian "hört äfven studeradt folk vara

at denna min mening Skrifver inan väl på detta

sätt när man har en ren och klar sak att försvara .«

Han ville motsätta sig detta förslag öppet och skulle

göra det ända igenom i händelse af en återremiss

föreslog han ståndet mätte förklara att >det ej har

något emot en representationsföl ändring men en-

t |dJt med det vi ,kor att Bonde-Ständet fortfar

a hädanefter somhittiUs att oblandadt vara serskildt

tL med dcras urgamJa och innehafvande röst rät

e B

t j johafi Andersson Lundberg skriftligen ville

e ,TC .Htllgea blott fästa sig vid den föreslagna valcen

r a

26o K ;d mot hvllken han anmärkte att om

s dtu aut skulle följden deraf blifva att inom den

- dom

fiir )lvilken han representerar enligt utdrag

1 8 ••• • • ••

längder icke mindre än ?4-o

.iför närvarande valberättigade egendomsegare ne ni-

j >iteä 2I i Wer-luleä ,Ta i öfver-

- L å t lUnea socken skulle från sadan

uteflutne ocll ha„s

medgifvande deraf

aä mvcket säkrare skulle väcka de uteslutnes miss-

d ?»

als tdxe °

• I Ol

lätt vara uteslutne ocli lians meugiivanc

sä mycket säkrare skulle väcka de uteslutn

5om den r4u dc vld riksdagsmannaval

ujöfva numera ej betraktas med sådan likgiltighet

som mahanda tillförene varit fallet «Jag är» sade

han (alldeles icke

emot att de som icke ega val

rätt fä den men att de som ega den skola alsta

den måste jag motsätta mig samt förklara det jag

-f ^r mlu el pa något vilkor kan ingå derpå .»

l förenämnde uppgift styrkte .Lundberg med ett ut

drag af 1838 ars taxeriugslängder

Jonas Johansson frän Jönköpings Län önskade

!illi "t att ej den tid mätte vara allägsen då Sven

ska

folket far emottaga en förbättring i dess repre

sentation och ansåg allmän valrätt såsom den rätta

grunden för all representation hvilken i sådant fall

direkte utgär frän folkets förtroende detta mä nu

falla pä en adelsman prest borgare eller bonde

Han ville dock mot förslaget anmärka tvänne om

ständigheter Den ena ansåg borttagandet

af val

census för valrätten ä landet den andra åsyftade

—

alt valen mä ske genom öppen voteiin» ej med B

slutna sedlar

Peter Claesson fran Elfsborgs Län godkände Ut

skottets betänkande så vidt det bestämmer allmän

valrätt men önskade fä denna utsträckt till alla

hemmansegare utan afseende på hemmanvärdet £f

ter lians tanka skulle Bonde-Ständet

alltid vinna

pä den fria vahatten <Uet s»de han g

«Pa oss sjellva att va !ja iäUckl ge ombud Mea

dessa val böra ske uppet och ej med slutna sedlar

Om ett riksdagsmnnnaval skulle ej slå väl ut till

.llmänhetens belåtenhet skulle om voteringen skett

med slutna sedlar den redlige elektoren lika väl

misstänkas att hafva till valets utgång bidragit som

den ränkfulle Ingen skulle under sädane förhållan

oen vilja åtaga sig elektors-befattningen Då der

emot voteringen sker upjiet vet hvar och en på

hvilken person eleitoren röstat Hvad bar varit or

saken till Bonde-Ståndets i sednare tider g jord

framsteg och förkofran i riksdagsmannakallet

Jo just de öppna diskussionerne afhörde af hvem

sorn helst och intagne uti tidningarne Deraf hafva

kommittenterne inhämtat huru deras ombud betett

sig och denna publicitet har för dem blifvit en led

stjerna vid nya va till riksdagsmän En sluten vo

tering skulle deremot förvandla rösterne till en köp

mansvara fal för elaka och egennyttiga afsigter

(ftfölj

tsrsa af dét OrtopidisBm Institutet i Stockholm få upp

tecknad och i Tidniagarne införd följande barältelse

Enköidi7 Stb8

Enköping den i7 September 1840

A Aug AFZELlUi

P L

Tjenstpigan Jehanna Cfcrladollers berättelse är följande

«För oEi &riag feta år cedan hade jag den olyekan alt

få en svår athå ^aade vä i mitt renstra knä sä att jag

blef oskicklig till allt arbste och näUe söka mig in pä

K $l Seraphiaer Ordens Lazareii Sedan jag eit helt Sr

a 'eget der fick jag så myckel lindring ait jag aaed till

#t hj *ip af :as kryckor jkv .ade släpa raig fram ty B &itt sjn-

rt under långvarig» liggandet blifvii ihop-

dra«et ocb» d5 maa På l <R *areitet försökte reed vild rätta

deL ?lfdes liet sä *■ *» '•■ vred» nr slit tälta ställe

®eh bief '»aade såsom I6s it sidan och knäet förblef

irekfgt och benet alldeles uppåtdraget så att jag

ft såsom krympllag ej säg f6r mig aana» « elind «h

g li &garstafvea När derefter värken och srulluade Mer

s tilltog och läkare icke gåfro mig aniaat hepp än hela be

a£ts afsigande fick jag a Fattigläkaren Hr Docktor El-

a Äin 8Äin Äed godhet bemötte mig del rådot att

£ A f '1 O 11 ® 3 A AC 3 Al A t nu UV A ir n n W « .k t

'i 1

— _ _ m

tota Ilerr Frofessoi Åkfriaae oeh i en Ijcklig stnnd

gjorde jag del Aldrig skall Jag glSanti de godhet

brämad han uppM .ntrade mitt nedtyngda flina» oeh dea

oaitrtilllga made han använd lör alt fl mig fsttlga hal-

brogda A i OEnässna alla de besvär och kostnader

j &iedeln hvii >a det lyck &des honom alt fullborda detta

barmheriighelsveik T»re för vidlyftigt många andra us

lingar s &i utom mig njöto hans färd lära väl nogsamt

ianaa vitsorda della Alea utom sträcisäag den hanlem

naile mig har ha» lyra gånger beställt af Smed oeh Sa

delmafeare en spännmacbln den han af egna medel be

talt med Tio Rdr Banko hvarje gång atom åtskilliga

jäminiagsr och lagningar dem han dessntom bekostat

Mad stod af denna till slut lyckade machin spind kring

ft .äel gir jag nu sSsom fordom ntan käpp och nia att

halta kan skura golf bära och lyfta ho ;u jag vill oeh

ser mig iständsatt att mig hädanefter ärligen försörja Hu

kan jag ej gifva mig tillfreds med mindre Jag får detta

upptec &aadt oeh allmängjordt pä det att goda menniskor

med sitt bifall oeh sin actni .g må belöna dea ädle men

niskoTäonen hvars oegennytta är så allmänt kaad och

hvars välgerningar emoi saig jag arma Icke med annat

kan belöna än miaa böner till de fattigas Van i himlen

Johanna Carhdotter

från Vlrfrnkyrke Soekea i

Upsala Läa

Redovisning för inilutue gälvor till brand

skadade Land-Bonden Lars Carlsson i Buska

Nora S :d (Se Aftonbladet M 110 den 15

sistlidne Maj

1840 Haj dan IS glockhels» stämpel aig F S oTHl

e .i j a „ ■

'jandersi .d för brandskadade Landboauen Lars Carlsson»

er s sthlms st i sig ti F «Till braadskadade Lars Carls-

n - - - - - - - - - — - ■ --

ssa i Basia från G F S Rdr Ban &o» B — Maj d 81

Slhlsss si munlack oLita till de mest olyckliga vid bran

den Bko Rdr En and .» 1 Upsala st strti lack 1 sig A

C S «Till den brandskadada Landibonden Lars Carlsson 1

Rdr Bio Gud s .jrke och bjalpe den olycklige .» i 32

— Maj d 85 Ltaköpings st sv lack sig adeligt «J Rdr

Bko ull brandskadade Landbonden Lars Carlsson Hvar

bclsl en usling lians är ban min vän min bror .» 2 Borr

köpings st hjubI «En hjertlig gåfva af bosslulne Fyra Rdr

2 .3 sk KgJ till den olyckliga Laadboaden Lars Carlsson

från en persoo som God välsignat — derfére Glf Gadl

allena äroaall Jeh I 8 » 5 SiblB )» st i sig E .B «En

lilas gåfva lill den fattig Landtbonden Lars Carlsson i

Buska 6 Rdr 32 sk Bko af E B .» 6 32 Siblaas st

i sig II S (inuti adligt «1111 brandskadade Lais Carls

son i Baska 3 Rdr Bko H F 8 .» 3

— Ma d 88 Siblaas

st rekomenend uadert «L H L .» 3 Sibliasst eaualack

«5 Rdr till den brandskadade Bonden i Buska — Gif Gudi

allena arona !» 3 16 Upsala si munlack «En liten skärf

till Laadtbondcn Lars Carlsson» 1 16 — Juni 1 norr

telje st i sig P M «E» skärf till dan genom vådeld o

lyckllga i Buska 3 Rdr Banko» 3 — Juni 4 Upsala st

sig >uon Bann »Till Lars Carlsson I Baska 38 sk Bko

Litet är ja bättre än intet» 32 Wisby si sv lack i sig

G F K »Till Landtbonden Lars Carlsson enl Aftonbla

det AS 110 W d 38 Maj 1S40 - K » 3

- Joai d 11

äirämsbolfas st sv lack I sig en fogel med sina ungar

oeh öfverskrift Joh 18 24 2ä «Härtaos följa 8 Rdr Bko

till den at brandskada olyckliga Landbonden Lars Carla

son med Lnoito XSällre litet äa intet af 1 L S —

Suaama Banko Rdr 40 38

Sammanskottet har genon undertecknad blifvit den

brandskadade Lars Carlsson llllsiälldt

— De hulpne hem

bära sina okända ädelmodiga välgörare dea vördaadsfal

laste varmaste tacksägelse Mailb 6 4

Nd1 Ai 1840

Nara den 1 Augusti 1840

Van Axner

Redovisning för ytterligare influtna gåfvor

till de fattiga Enkorna och barnen efter de

i Oktober månad sistlidet år vådligen om

komne arbetarne vid Borrarps Qvarn

Transport Bko Rdr 847 84

Med Postei den 15 April Fria Kon Bef i Wenersborg

ett satamanskoli inom Sjögesta församling i Link län 6

— Den 89 April från Stockholm H F S 3 — Den 5

Maj Uddevalla C D B 2 Rdr och dess väaner .38 sk

A 16 sk och B 16 sk tillhopa 8 t® från Gelle isig

A F K från en fader- och moderlSs 2 — Den 27 Maj

Från Carlstad i sig O L G 3

— Sumnaa Banko Rdr

563 40

Hakeabat bar blifvit afhulpea och banger förekommen

geaou dessa välgörenhetens gåfvor h vi lära skola 1 före

ning med samjnanekjutoe medel inom Pasioratet ännu

ea tid bidraga att uppfylla de beklagansvärda Enkornas

och Barnens nödvändigaste timliga behof De varmaste

tacksägelsei och de innerligaste välinskniagar äro gen

gärder från da bulpnes hjerian ål deras valkände ädle

välgörare för hvilkai frikostigt ådagalagda barabartighel

uciderlacknad tillika härmedelst bar äraa betyga sin en

skilda ödmjuka erkänsla

W Chronander

v Pastor i Dalstorp

TILL SALO FlHNBSi

BIBLIOTHEK för BARN OCh UNGDOM

1 Rosa af Tannenburg Berättelse för unga frun

timmar ä 24 sk b :ke

— II En vinter på Spils

bergen till läsning för ungdom af C HilSebrandt

it 2« sk banko

"— ^■

k helgad åt unga Christna på den dag de

con-

åf G H Rosenmuller fråa 5 :dje uppl öfvers

4Q lb

LAKAN OM SJÄLEN

Forsla Bandel af CaMPK med 16 kopparstick å 1

(forts följer

THORA En Händelse ur Landtlifvet

af H Häftad i kulört omslag 80 sk banko

TRÄLINNAN En Teckning ur

Forntiden af Författarinnan till «Teckningar ur

Hvardagslifvet .» 88 sk b :ko

VEDERDÖPARNE

EDERD

Berättelse ur första hälften af Senonde Arhundradot af

c A van der Velde Öfversättning från Tyskan

(Infirei på bagäran

Oegennyttig och oskryiatnd naeaniskokärlek visad i

uppoffringar för fatliga och lidande likars nöd är i vår

tid ieie sä allmän alt ju de få exeieplen deraf lill men

niskavännens glädje böra anföras isynnerhet då den fat

tiges lika lällsynia tacksamhet sådant fordrar Och om

den erkäasamsna hulpaa sona sjelf har intet att betala

med begär en insanling f *r aia välg *rare ieke af pen

niagar — ulan af goda menaiikors aktning oeh välsig

nelser — aä atå ingen misslycka det Undertecknad bar

derföre icke velal undandraga sig det biträde en ratug

tjenstpiga från nadanstående församling begärt att såsom

ea tacksamheUgärd åt Harr Prefeaser Åker- Stil-

DET SVENSKA STUDENTLIFVET

WTDklt

ET SVENSTLIFV

trenne perioder af A- W Tvenne Delar häftade i kulört

omslag 1 Rdr 52 sk Banfco

SVÄRMERSKAN (Svenskt Original

å 12 t

å 12 st banko

Röfvarkulan vid Löberöd

Novell Svenskt Original häftad 16 sk Bko

DEN LYCKLIGA OMNIBUSFARDEN

Ehädlål56 kbk

LIGA OMNIBUN

En händelse år 1838 Svenskt Original 56 sk b :ko

RABULISTENS RESA af förfat«aren till

AfitBkS

TENS RESA

Afvita Boken S4 sk bko häftad

STOCKHOLM bos L J HJERTA

Lilla Nygatan anidt emet Kongl Pejthuje

åf G H R

4Q alr_ b

Aftonbladet Måndagen den 23 November 1840

Maskininläst version av Aftonbladet - Måndagen den 23 November 1840

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4

Sida 5

Sida 6

Sida 7

Sida 8