Sida 1
Norrköpings Meko - Uidnmgar.
Den 30 December Är 1758.
Aöl,ande Resande äro ankomne:
Kämmar - Herren von Steijern, ifrån Wadstena.
Wrich Joban Palleen, och Ussessoren Bauman, ifrån
Kongl. SecrelerSren
Stockholm lil Westerwik.
otarien Prinzell, ifcän Stockholm. Archiatern Auriwillius, (frän Upsala. Lo
erar hos Fru Probstmnan Evenhon. Secretrraren Wallström, ifrän Stockholm,
erar hos Lake - Probfiinnan Wallström. Bruks - Patron Agrell, isrän
örgjöhls»Bruk. Studcnterne kiudegrenar. Doktrvckare Gesällen Ahl
edt, isrän Stockholm til Linköping. Von Åkern, isrän Örebro. Räd
an Kock, och Waxduks Fabriguenre» Petter Ulberg, samt Gördelmakare» Weder
- stind, isrän Jönköping til Stockholm. Qwartermästaren Ernstedt, isrän Stral
»sund til Stockholm. Gref De La GardieS Kammar» Ljenare, ifräa Stockholm
.
til Pommern. Hof« Rätts Rädet Adlercrantz, isrän Jönköping til Stock»
Holm. Ryttmästare» Ros,nstjrrna, ifräa Stockholm til Linköping. Härads Proba
Mea Mag. Lagerman, ifräa Dsterhusby. Probstea Mag. Wabmark, ifrän Söderköping.
'
Monfistorx Notarien Magister Petter W.Lirhrenius, isrän Linköping. Kyrko-Her-
Miöarnc: Magister Tempelman , isrän Stenby. Schollin , isrän Styrstad.
'
»Magister Björn, isrän ringstad. Smedbergs isrän Konungssund. Ma
gister Leiman, ifräa Wasterhurby. Magister Lindorff, ifrän Furingstad,
i» Magister Ä straud. ifrån Gälbo. Haureltus, »frän Kimstad. Dirgertzon,
t frän Ringerum. Comministrarne: Moselius, ifräa Qwillinge.
' Wah>beck.
frän Dsterhusby. Houg, isrän Skerkiad. Vice, Pastore» Magister Iohan
sevärd Norberg, isrän Dagsberg.
Isrän den 22 til dea 30 December §ro f Norrköping födde: * Pilkebar» £
Glickebirir. 7 Brudepar wigde, samt döde 5 gamle Personer, och z Barn.
Bräde» Paren äro: Sjöman Swen Ingwaldsson med Catharina Kylander.
'
pupmakaren Petter Böhman med Ingrid Guhinlindsdotter. Sjöma» N« Som
f ner med Catharina Elisabet Hellman. Timmerman Anders Carlfon med Enkät»
§ Anna Pehrsdotter. Stockmakarrn Jonas Högberg metz Pigan Catharina Reusner.
. Säckerbruksdrängen Häkan Lundmark med Enkan Maria Pehrsdotter. Strum»
^»väftvare Gesällen Nils Åstlund med Pigan Stina Hullman.
Namnen pä de döde Personer med deras Sjukdomar:
I St» Olofs Församling: Fattighjonet Enkan Catharina Ericsdotter, pr Är
^ lamma!» död af Lungsot. Enkan Ingärd Pehrsdotter, 71 Ar gammal, st>öd af
1» Slag. Skräddaren Skogs Hustru Margareta Swarts, 54 gammal, -död af
li Lrdyg. Skomakare Gesällen Olof Dverg, 3$ Är, död af Ewulnad. Mar»
betarr»
Sida 2
betaren Isnar -äkanhon- Dan» Dlrge, 6 och ; fierbedel- Är, död af Magepläga^i-:
Skofiickarea Bromans D-tter, Ulric», 17- Wekor, död af Slag. I St. Lt
-»ohanms Församling: trädragare Enkan Cana Krok, 56 Är gammal, död af läng» 4^
sam Fritza. Brännaredrängen Jonas Dahlströms Säll, Pettr, 5 Är gammal, »A
.död-afHal-si«k«.
*
-** *** V; ■■ .1,. > * C*
3 g8r efter Middagen dies Salig Probsten Magister Erik Wallström Begrafwen, ,r
med anständig Heder, och Likpredikan^ som
^
förrärtades gf Härads Probsten Magister li:
Lrgeemrn; öfwer den af Salig Prsdsten Sjelf i lifstiden utsedda Liki> Leri; i Mose»
Böks 47 Cap. 9 vers.
^ ,
1
T>l Salu angifwea:
Hos Handelsman Olof Lindahl» finnas Tobaki-Pipor, som öro tilwerkade pS
Pip-Bruket Kronaa, af allehanda Sorter; jämie godt Rakitzer Lin, för billigt Pris. »Li
Hos Handelsman Petter Lindahl, finnes goda Hummer til köps, för billigt»!.!
Pris.
Förkomne Saker:
För el Fruentimmer, som rest oär igenom Staden kort för Hekgedagarna, ör pS
Satan förlorad: en röd Sidentygs Plön - Bok, bwaruli legat 2 - 3 stycken smä Sedlar
twänne stycken Pennsoder as SiUwer utarbetade med Figurer: samt et Fruentimmers
Portrait pä Elffenben, med andra smä Documenker och Drrfwer. Dea fom härom
kan aiswa nlqon Underrättelse pä Boktryckeriet, der detze Weka - Tidningar afhämta-,
skal för betz Beswär hederligen bliswa belöad.
I fistledne Mait Mänad har ev ärlig Man utlänt Cn sä godt som ny Ridsa
del» af gulbrunt Läder med sivart Ssmerdra» »chEschabrague. Eho som samma Sadel
länt, och sedermera förgätit ak Ster,Ma Ägaren, warder härmed pämind» at sädan fi»,
Skyldighet ej längre Lfidosättu, pä det Ägaren mä komma lil sit.
h
i
. Rundgiörclser.
Ta Förständig Man, Fstgölhe, Ogift, som inrättat Landtbruk pä ätskillige-I-
Herreqärdar uii Cmilant o«tz n»,d . östundai- få (Jlrrenbree en iigenbrt osi j
20 til 40 tunnor* Utsäde» hwarom (au ärhällaS Underrättelse wtd Linköpings Lands- li
Eontmr.
Om »Sgo» tänker med betingad Forbonde läka afsända nägvt til Stockholm i (Tim i
tet af nästa Weka, mea at dr Warm som stola afsända- ej smara mer, a» emot ek halft-»
Latz, sä lemna- härmedelst fr,het fS til de» andra hälften af råhet deltaga, hwaromW
Underrättelse pä.Boktryckeriet meddela-.
I beha dagar äro här af Boktryckeriet ulkomne: Fem. dubbla tack» och Glädse-k
Offer! Wd DenÄldrige, Glorwördiqste Swea. GOtha - STAF-, Högt. Sällaklt
Förnyade Purpur »Flor: Upps thr i Räder anbefalte Tacksägelse-Dagarna, öfwer De^
ros Kongelige Majestätrr-, Swerige-, Göthe- och Wändrs Allernädigste Konung-i
och Drottning-, Adolph Fridrik- och Lovisa Ulrika-, Höga Kröning, Stockholm Är 8
1771; Samt Dera- Kongrliga -ögheter-, Kron»Prinsen Gustav-, Är 1746M
Arf-Furstarna-, Pria- Carl-, Är 1748; Prins Fridrik Adolph-, Är 1770; DemS!
Kssgi. Prinsehan Sophia Albertina-, Är 1773» Höqt-Onsteliga Födelser; Jämt»-t
Divieativn til Hani Kongl. Höghet Kron - Prinsen; Med allerunderdänigste wördnad «
»ch »it, för Allmänheten ä Westerwik- Stadt Rädhus upoffrade, af Eric Gudm^ I
Maurin, Comminister i Westerwik, kostar r Daler 8Ore.
Sida 3
Nrswo liggande pä Fäldtrt, för
ZiarkotterS Styrka; fast Lo hans
Baneman flelf mäst tilstä, at han
marit en star Kämpe, och at dr sins
rmellaa hast ea härd Kamp, förr,
'ka han honom östverwunnit: sam
cke om nägon annan StarkotterS
i Notstär-dare berättas. Denne Gnep,
n\ pä et fä utmärkdt Sätt emta.
i :as, och derföre nog förtjenar nägon
bpmärkjamhet, kunde man nog un
?pra, hvad sam förmät StarkotterS
Arda, at, fram för alle andre i
:Slagtvingen warandt Hjeltar, kal
»l!a gammal? Jag wet intet, om icke
lfpet, at antingen t flelswa Slaget
marit någon yngre Sntp, som lik
wäl icke finnes, eller at Gnep den
i,sGamie,tilförene
.pä sin Ort fä blist
wit kallad, lil Ärstilnad, frän vä»
ifan yngre, faitt med honom, pä et,
celler annat Sätt, warit förbunbru.
»bag wiOe drrförc gärna g/fcoa dcaoe
&f©.
“tep en Son, eller om man häldre
fa skulle wilja, en Soneson, af sam
ma Namn. Det torde ock dä med»
,-igjfrvas, at han, pä fädant Sätt,
kunnat dufwa en Stamfader för en,
vm icke af egen Förtjenst, dock för
n ita gLtne Stamfaders Äreminne, yp
perlig Slägt. Dea fom härwid är
-'fadrar sig wäre högättade Ynglingar
koch Ylffngar, lärer snart finna, at
^Lenna, nu antingen aldeles utgäng
,«na, eller med andra förblandade,
!t!Kämpa - siägt, icke igenom annat
» Namn, än Gnepingar, eller Gnei
ptngar, stätt andra förnäma Ätter
kunnat ätffiljas. Jag pämia
oer mig likwäl nu intet, pä andra
Ställen, Lo uti märt gamla Knep
ptngsborgs Namn, ester en sadan
Slägt igenfunpjt vägra Späk, rl
Itr Minnesmärken. Och ffulle detta
Berg icke af nägon Gnriptng, eller,
med et ännu mera lätt Uttal, Lmcp,
pmg, blifrvit upkalladt; sä tiisiär
jag gärna, at jag intet wet, hwar
ifrän samma Nama hos öst kunnat
härröra. Jag lrmnar derföre, til
defi widare Uplyfaing kan winnas,
hwar och rn at döma, om denne
Gnep här haft sif Tilhäll, och
haus Afföda wid Är 820, kanske
äfweu nägot döde förr och sednare,
detta, ester de Tider patzade, Fäste
besulit. ÄrminstoneIylkeS Bräwi
kifka Fälttoget lärt Ostgötharne, at
sätta Wärde pä delta sit förnämsta
Gräntsepatz emot Up- Swearne, och
von , om ver ktlsörene icke warit
Befäst-dt, at det icke länge härefter,
igenom det tätt in til liggande Knep
pingsdorg, blifwit förwaradt. Det
ta Fäste haswer sedermera, wid
Köpstadens första Inrättning här ä
Orten, utan Tmiswrk, äfwen blif
wit lemnadt uti Konung Ingés
Händer.
.ss.ro. En torr Lön??armg öf«er
der före^äende.
Men, säger man, här äro sä
mänga Gifiningarl Ia, fog nekar
intet, at de ju ännu kunna wara fle
ra. Gnep dea Gamle tvär, farn
Sats
Sida 4
Saxe ffrifwer, oppidi
cuitor, det är: En Bonde, eller
Landhushällare f (54r&(ifl!*ga By:
huru kan man dä tro, at han bot
här uppe i Landet? mer än 40 af
mälda Milar derifrän; emedan sam
me By ligger neder i Skäne, icke
längt ifräa Lund. Jag wik här pä
smara nästan pä samma wis, sam
jag mig nyst öfwer denne Sage
Skrifwares Wärend och Samum,
sam pä detta Ställe oriktigt bliftvit
inflickade, förklarat. Tmänne sän
ger nämnes Gn/p utaf Saxe, först
med, och sedermera utan denna Laud
yrkare-Brffrifiing; men, i Stället,
förekommer en Gotthar, hwliket
tyckes warit nägon annan Hjelres
antingen egna Namn, eller Bi
namn, fäsom man i sednare Tider
finner en Garda - Ketil, af stn Resa
til Gardarrke sä kallad, hwilkrt
Saxe kanske icke förstät ar urMsta,
eller häldre welat, lii sit Gärdstängas
Uphöjelfe igenom fä en dräpeljg Käm
pes Namn, än nägon enfaldigare
Förklaring, anmända. Man kan
wäl tro, at en Kämpe och Skald,
sädan som Garp beskrifweö, wid dcn
ve Tid ffulle fat stg ned pä Landet,
för at bruka Jorden ? Men kanske ock,
at Saxe stelfhär uti är oskyldig, och
han nu sär widkännas, hwatz en annan
uppä hans Räkning gjort. Sagobrot
tet wet intet af nägot Gardstang, men
wäl, der detta hos Saxe influtit, en
Gardt, forn ltkwäl Igenom et Tryck-rl
ler Skrif- fel kallas Sandr,fäsom den¬
ne Garp sedermera, igenom et dyliki»
FörseendeeRättavde pä ek orättSrälle l
kallasGrip,som af Saxes Jämförelse I
tydelkgen skönjes.Men jag kan tänka at il
nägon Sagobrcttett Afffrjfwart hötth
talas om Grip, fäsom et brukekigt l
Namn,men intetGnep,hwikket likwäk, ^
äfwen sä wäl, som der förra,af märi t
äldsta Nordiska Spräk kan uttydasH^
Gnypa betyder ännu pä Isländskas! 1
en Klint eller Bergspets; och GnLfrI
hafwer förr betydt hög, eller stor. z
EnSwenff Jarl, som hetat Vmph^l:
finner man, Virkas Förödelse (§.4.>i
oagtad, kort efter Konung SrenkilSAli!
Död. för sin myckna Gudsfruktan,\
och Christevdomens Widmagthällan-it
de uppe i Landet,berömas: En B.nap,«
som, för en annan anfeulig Slägt, pä j
stn Ort, blifwit Stamfader, och gif-W
wik sit Boställe Namn af L.nap-1
stad, omtalas i Srrttla Sagan?!
Mea fag fruktar, om alt det, soms
inom en nödwändig Korthet bott fä- l
gas, fä stulle blifwa förklaradt, at>
ingen Ting mera ware at tillägga, el^
lee wjdare at utreda; fä ffulle Fö»D'
klaringrn, som gemenligen ffer, blif--I *3
wa större, än Texten. Jag färintet l
bortglöma, at jag allenast ätagit wig 1
ffrifwa en Berättelse, sädan, som esteril
allmännaste Smaken, hwilken älffarls 1
Korthet,kan pasta stg wid etWekoblad.)! ?
Jag wik ock, om intet annat uti detta»
wärl första Stycke kunnat roa minE
wettgirige Läsare, ätminstove dermed t
söka at förtjena deras Wäkwilja, I
at jag det 1 Korthet stukar.