Norrköpings Tidningar 1890-01-03

Sida 1

Prenumerationspriset: 12 kr. för helt &r, 9: 25 för tre fjerde

dela, 6: 50 för halft, 3: 50 för ett fjerdedela år och 1; 25 för månad.

På postkontoren tillkommer icke något särskildt postarvode.

Liisnummerpriset: 5 öre.

Annonspriset: 10 öre (för annonser från an ira ortar: inländska

12'/t och ntländska 20 öre) pr rad petitstil. Ingen annons införes

under 40 öre.

Prenumeration och annonser emottagas å tidningens kontor,

(Norrköping 1890. Norrköpings Tidningars Aktiebolag;)

Fredagen den 3 Jan.

Tidningen utkommer hvarje helgfri dag p& aftonen.

BeiaktSren Irlffaa för meddelanden kl. 9—10 f. m. I tidningens byrå Veetgötegatan lt.

Utdelning och LösiiummerfÖrsSljning: Norr: Söderling, Ny

strand, N. Storg.; Lindgren & C:o, L.torget; Pettersson, Sandg.; Erikson,

Slottsg.; å boktryckeriet. Vefter: Vessberg, Carlström k C:o, Thorell &

O:o. Sådor: Bröderna Dahl, Petri k C:o o. Sandberg, Gamla Bådstngug.;

O. Lindblads, Östergrens Scherqvists och Forsmans cigarrb., Ericson

k 0:o, Lennmalm k O:o; Allm. Tidningsh.; Peterson, 8. Kyrkog. Öfter:

Pihlblad, Knäppingb:g.; Fredr. Larson; Aug. Larson, Styrmansg. Salt

ängen: Jonsson, Bodgag.; Moberg vid Gasv. Sädrå förstaden: Bergström.

Norra föntaden: Stylander. Fredriksdal: Hedberg.

1890.

Norrköpings Tidniip

Östergötlands enda dagliga tidning samt

förnämsta nyhets- och annonsblad

börjar 1890 sin I33:dje årgång.

Rikhaltig och ytterst snabb nyhetsafdelning.

— Talrika uttalanden i dagens frågor.

—

Uppsatser af bildande och roande innehåll.

— Intressant följetong.

Prenumerationspriset är: för helt år kr. 12, för */4 år kr. 9: 25, för V* år 6: 50»

för V* år kr. 3: 50, för 1 månad kr. 1: 25.

Postförvaltarearvode å postkontoret tillkommer numera icke.

Nästa Söndag efter Nyår predika:

I S.t Olai kyrka: Högmässan (kl. 10): Kontrakts

prosten Kihlberg (profpredikan). Aftonsången

(kl. 6): Judemissionären Ph. Petri.

Högmässan för Norra församlingen (kl. 3 e. m.):

Lektor Neander.

I Hedvigs kyrka: Högmässan: Komminister Ham

marsten.. Aftonsången (kl. 5): Kyrkoherden Fo

gelqvist.

I S:t Johannis kyrka: Kyrkoherden Appelqvist.

I Csntral-Fångelsets kyrka (kl.

'/, O f- m.): Fing

predikanten Hylander.

Trettondagen predika:

1 S:t Olai kyrka: Högmässan (kl. 10): vice Pastor

Johansson. Aftonsången (kl. 6): v. Komminister

Axberg.

Kollekt upptages för svenska kyrkans mission.

Högmässan för Norra församlingen (kl. 3 e. m.):

Komminister Häggström.

I Hedvigs kyrka: Högmässan: Kyrkoherden Fogel

qvist. Aftonsången (kl. 5): Komminister Ham

marsten.

Kollekt upptages till en kyrkobyggnad i Ham

burg för sjömän och skandinaver.

1 S.t Johannis kyrka: Kyrkoherden Appelqvist.

Kollekt upptages till svenska kyrkans mission.

I Gent/rat-Fängelsets kyrka (kl. 10 f. m.): Fångpredi

kanten Hylander.

Under loppet af denna vecka äro

vid Pastor*-Kx

peditionen Inun» S:t Olai församling anmäld?'

Födde: 15 mankön och 21 qvinkön.

Döde: Arbetaren Alfred Larssons dotter, Anna

Mathilda, 2 år, 5 mån. och 1 dag.

— Enkan Anna

Sofia Peterson, f. Wahlqvist, 67 år, 10 mån. och 17

dagar.

— Enkan Carolina Hansson, f. Hörström, 69

Ar, 2 mån. och 3 dagar.

— Flickebarnet Elsa Ma

ria Olson, 3 år, 3 mån. och 21 dagar.

— Litograf

arbetaren Frans August Stilanders dotter, Signe

Carolina, 1 år, 4 mån. och 20 dagar.

— Arbetaren

Fredrik Edv. Johanssons hustru, Anna Maria, f.

Svensdotter, 42 år, 6 mån. och 24 dagar.

— Arbe

taren Karl Joban Österberg, 47 år, 1 mån. och 16

dagar. — Bokhållaren Axel Wilhelm Hallberg, 21

år, 2 mån. och 3 dagar.

— Enkan Anna Kristina

Mellberg, 81 år, 4 mån. och 12 dagar.

— Pigan

Carolina Charlotta Nilson Strand, 33 år, 9 mån. och

1 dag.

— Skräddaregesällen Per Gustaf Aminoffg

dotter, Buth Ester Frideborg, 2 år, 4 mån. och 21

dagar.

Vigde: Arbetaren Adolf Fredr. Grylin och Anna

Mathilda Anderson Groth.

— Skräddaren Johan Au

gust Hallner och Hedda Karolina Andersdotter.

—

Fabriksarbetaren Herman Teodor Lundblad och Alma

Lovisa Bogren.

— Jernarbetaren Olof August Ols

son och Beda Carolina Rydberg.

— Arbetaren, enk

lingen Gustaf Månsson Lundqvist och Carolina Jo

hansson.

— Målaren Frans Oskar Bingqvist och

Paulina Sofia Amalia Ahlström.

— Bitaren Carl

Gottfrid Samuelsson och Emilia Fredrika Nilsson.

—

Byggmästaren Carl Johan Anderson och Selma Ma

ria Wilhelmina Birgerson.

— Handelsbokhållaren

Carl Johan Mattson och Charlotta Wilhelmina Svens

son.

— Arbetaren Carl Gustaf Svensson och Jose

fina Ulrika Carlsdotter.

— Skoarbetaren Johan Au

gust Carlsson och Carolina Hällström.

— Arbetaren

Johan August Lindblad och Emilia Augusta Adams

dotter.

— Muraren Adolf Ossian Frengqvist och Eva

Kristina Karlsdotter.

— Öfvertryckaren Johan Hen

ning Johanson och Olga Berggren.

— Fabriksarbe

taren Karl Oskar Samuelsson och Ida Mathilda Jo

hansdotter.

Vid Pastors-Expeditionen i Norra församlingen åro

denna vecka följande anmälde:

Född: 1 qvinkön.

Döde: Plåtslagaren Anders Peter Andersson, 26

år, 2 mån. och 25 dagar.

— Enkan loga Malm

qvist, 83 år. li mån. och 24 dagar.

—Arbeterakan

Kajsa Lotta Tillman, 65 år, 10 mån. och 22 dagar.

— Förre Bryggaren Anders Peter Andersson, 74

år, 4 mån. och 19 dagar.

— Snickaregesällen Karl

Johan Holmgren, 63 år och 13 dagar.

—-Tyglager

skan Lena Karolina Andersson, 34 år, 5 mån. och

4 dagar.

— Kassören Karl Lambert Eriksson, 37 år,

4 mån. och li dagar.

— Hustrun Anna Charlotta

Andersson, 55 år, 10 mån. och 17 dagar.

Vigde: Skomakaren Samuel Ferdinand Engqvist

från Södertelje och Anna Helena Andersdotter.

—

Arbetaren Joban Fredrik Olsson och Ida Augusta

Bäckman.

— Fabriksarbetaren Karl Oskar Samu

elsson och Ida Matilda Johansdotter.

— Skrädda

ren Gustaf Linus Edman och Augusta Maria Forss

berg. — Skräddaren Jonas Konrad Lindvall och

Josefina Wilhelmina Krauss.

Vid Pastors-Expeditionen inom Hedvig anmälde:

rödde: 5 mankön och 1 qvinkön.

Döde: Timmerkarlen Carl Peter Nilsson, 67 år,

7 mån. och 19 dagar. — Väfvaren Carl Johan

Bergenbeims dotter, Jenny Wilhelmina, 14 år och

10 dagar. — Förre Arrendatorn W. Boströms hu

stru, Johanna Maria Boström, född Östergren, 54

år, li mån. och 10 dagar.

— Grosshandlaren L.

Marcus’ hustru, Lovisa Kristina Marcus, 44 år, 5

mån. och 24 dagar.

— Väfvaren A. W. Peterssons

son, Josef August, 4 mån. och 6 dagar. — Hatt

makaren Nils Joban Stelander, 54 år, 10 måD. och

27 dagar.

— Gårdsegaren Joban Jonsson, 75 år, 7

mån. och li dagar.

Vigde: Skomakaren Carl Alfred Dahlstedt och

Matilda Charlotta Carlsson. — Handlanden Mag

nus Aug. Carlsson och Lovisa Matilda Norling.

—

Arbetaren Joel Andersson och Anna Carolina Nils

son. — Eldaren Joban Oskar Fredriksson och Au

gusta Wilhelmina Larsson.

— Arbetaren Gustaf

Adolf Petersson och Maria Lovisa Johansson.

—

Skomakaren Per Alfred Petersson och Johanna

Matilda Fredriksson.

— Skomakaren Carl August

Lindén och Josefina Kristina Carlsson.

— Sko

makaren Johan Oskar Andersson och Anna Char

lotta Tollin.

Vid Pastors-Expeditionen inom S:t Johannis an

mälde:

Födde . 1 mankön och 2 qvinkön.

Döde: Litografarbetaren Gustaf Arvid Rosvalls

från Rosenberg, Grymyhr, son, David Gustaf Arvid,

4 mån. och 2 dagar.

— Torparen Johan August

Anderssons från Björklund, Hageby egor, dotter,

Gerda Amalia Kristina, 7 mån. och 18 dagar.

—

Arbetaren Sven Petter Anderssons från Erikstad,

Grymyhr, dotter, Ester Maria, 1 år, 6 mån. och 10

dagar.

Vigde: Trädgårdsmästaren Karl Thure Cederlöf

och Hulda Karolina Andersson, båda från Vallby.

Bönestunder

hållas af prester inom staden å Good-Templarsa

len vid Garfvaregatan under instundande allmänna

bönevecka Tisdagen, Onsdagen, Torsdagen och Fre

dagen kl.

‘/i 8 e. m. (34)

Tisdagen den 7 Januari 1890 kl. 5 e. m.

hålles en andaktsstund i S:t Johannis kyrka, hvar

efter kollekt upptages till bidrag för 2 fattiga barns

underhåll vid Eugeniahemmet och Idiotanstalten.

(64) V

— .i, — .i.—

.. — ..

_ j . , . ...x

Döde.

Gud i sitt .allvisa råd behagat hädankalla

Anna Charlotta Anderson,

född Nikolausson,

som stilla och fridfullt afsomnade deni Jan.

1890, i en ålder af 53 år och 27 dagar, djupt

sörjd och saknad af mig, barn, syskon, slåg

tingar och vänner, varder härmed tillkänna

gifvet.

Hur ljuft att från en tid och verld, som mig

ej mer behaga, få reda till min hädanfärd och

till mitt land hemdraga. Snart reser jag i Jesu

namn, och mig i fordna vänners famn Quds

Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla

min innerligt älskade Make

Stenarbetaren

Anders Johan Sjögren,

sorn efter en kort sjukdom stilla afled Onsdagen

den 1 Januari 1890, i en ålder af 49 år, djupt

sörjd och saknad af mig och en dotter jemte Bläg

tingar och vänner, hvarder härmed tillkännagifvet.

Charlotta Sjögren,

född Anderson.

Hirn har tlmpat, harn bar vanni t;

Han har lifrata krona fnnnit. (33)

Födde:

Gust. och Anna Nilssons son i Alingsås den 31

December.

— Olof och Amalia Granbergs son i

Stockholm den 1 Januari.

— Otto och Thérése

Ahlströms son i Stockholm den 1 Januari.

— A.

W. och Hanna EBSéns son i Borås den 1 Januari.

Vigde:

Heinrich Lehmann och Johanna Bauer i Stock

holm den 30 December.

Döde:

Kommissionslandtmätaren H. O. Högstedt i Jön

köping den 30 December, 50 år.

— Handlanden

Johan Fredrik Fogelberg i Stockholm den 30 De

cember, 66 år.

— Kassören Johan Fredrik Spetz

i Stockholm den 1 Januari, 64 år.

— Kaptenen F.

L. N. Lindberg i Göteborg den 30 December, 65

år.

— Professor Fredrik Laurentz Ekman i Stock

holm den 30 December, 60 år.

— Bokhandlaren

Garl Magnus Sjöberg i Vesterås den 29 December,

70 år.

Sammanträden.

Kristliga Vännernas

sjuk- och begrafaingsfonds medlemmar kallas till

allmänt sammanträde Fredagen den 3 Jauuari kl.

'/« 8 e. m. för val af ny styrelse.(14834J

Sjukfondens delegare

vid Lilla Gjuteriet kallas till sammanträde Lörda

gen den 4 Januari kl. 8 e. m. för en vigtig frå

gas afgörande. Kommen sä mangrant sorn möjligtl

(36)STYRELSEN.

Arbetareföreningens

Sjuk- och Begrafningsfond.

Med anledning af 3 § 3 mom. i fondens regle

mente kallas delegarne uti Norrköpings Arbetare

förenings Sjuk- och Begrafningsfondj tilli extra,

itlliiislnt sammanträde i föreningens

lokal Söndagen den 5 Januari 1890 kl 3 e m.

(6)ORDFÖRANDEN.

Sjnkfonden “Arbetsvännens“ medlem

mar kallas till årssammanträde Söndagen den 5

Januari kl. 3 e. m, då års- och revisionsberättel

serna komma att uppläsas samt val till ny styrelse

företagas; derefter verkställes månadsiobetalniug.

Obs.! Mangrant. STYRELSEN. (31)

Kungörelser.

Lördagen den 4 nästkommande Jan. från

klockan 9—li f. m. sker å Arbetshuset härstädes

utdelning till dem, hvilka af Fattigvårdsstyrelsen

erhållit poletter å pcnningeunderstöd till ved och

hvra för sig sjelfva eller till vård och uppfostran

af fattiga barn.

Iföljd häraf anmanas bemälde fattighjon och

de utackorderade barnens fosterföräldrar, att vid

©fvannåmde tid infinna sig, försedda med hvar

sin af tillsyningsmannen i distriktet påtecknade

fattigpolett; hvarjemte iosterföräldrarne till de 4 lan

det utackorderade barnen böra förete bevis af tro

värdig person derom, att barnen väl värdas och att

de af barnen, tarn äro i skoläldern, ätnjuta tillbörlig

undervisning.

Norrköping den 21 December 1889.

Fattigv Ardästjrelsen.(144571

Pä grund af föreskrif-

ten i Kongl. Förordningen den li November 1887

örn öfverenskomna eller förkortade telegramadres

sers beläggande med särskild afgift, uppmanas ve

derbörande telegrafkorrespondenter att ofördröj

ligen hit inbetala iuregistreringsafgiften lör inne

varande år.

Norrköpings Kongl. Telegrafstation den 2 Janu

ari 1890.

'C. MI. Forssman. (29)

Cirkus Blumenfeld

Stora Teatern.

Lérdagan den 4 Januari: Förl:stagången:Svenskt

National-Divertissement, arr. al Balettmästaren Axel

Kihlberg. För Usta gången: Miss Dora Boche! i

sina graciösa dansar ooh Pas de shawlställningar

till häst.

Se vidare affischer och program.

Högaktningsfullt

Glumeiileld,

Direktör.

S. Glumeiileld,

Cirkus John Madigan

S:t Persgatan på Öster.

Lördag kl.

*/, 8 stor Föreställning. Söndag mid

dag bl. 1 stor matiné. Söndag kl. V, 8 stor Arna

törridoing. En Herre från Norrköping vill rida

stående manégen 3 gånger omkring i galopp, och

om detta lyckas, erhåller han en premie. Se af

fischerna 1

Central-Konsert-Salongen.

orsdagen den 2 Januari Konsert kl.

'/» 8 e. m.

Naumannska Solist-Kapellet.

Torsdagen den 2 Januari Konsert kl.

'/» 8 e. m. af

Första uppträdandet af

Sällskapet HuydnM.

Fröken Grabo, Chansonette och Trumvirtuos.

Herr Lorenzo Murzotto, Jonglör cch

Eqvilibrist.

Herr C. C. Haydn©, Komiker.

Servering vid småbord.

Entré: Salongen 50 öre. Läktaren 25 öre.

A. Bartols.

Stadshusets Schweizeri.

Hvarje afton

ntföres

MUSIK

från kl.

'/» 8 e. m.

Sundbergska Kapellet.

Fri entré.

(11116) JP. J. Borg.

Fri entré.

F. d. O. F. K. anordnar en större Fest Lörda

gen den 4 Januari kl. 8 e. m med föredrag af Pa

stor Salmonson och Herr Colin. Deklamation af

C. östergren. Plundring af Julgran. Entré 15 öre,

barn 10 öre. Komiterade. (38)

Norrköpings Mekaniska

Gymnastik-Institut

öppDau den 7 Januari och hålles tillgängligt å sam

ma tider som förut.

Afgifter: helft våren (till den 15 April) 50 kr.

1 månad 20 kronor.

(14835) Ernst Schlesinger.

Regulier Angbåtsförbindelse

emellan

Oö toborg—Antwerpen,

Göteborg—Rotterdam,

Göteborg—Havre

underhålles medelst

förnyade Ångfartygs-Aktiebolaget GUthaa förstklas

siga jernångare

Jarne© «J. DlcJiwon, Köpt. C. O. Söron,

Curl O. Kjellberg, Kap t. Joli. Mebius.

Alex. Keiller, Kapten Emil Anderson.

Affi:»

, Kapten J. Fr. Aminoff.

estri Fr. Wairn, Kapton J. R. Söron.

Sven Benström, Kap E. N. E. Sundström,

medtagande gods äfven på genomlrolrt till

StoekkolB och Narrköplag.

Närmare underrättelser angående afgångetidenia

sa. m. lemnäs af

R. Dt Keystr i C:o Antwerpen,

Kcypar vai Dim t Satir i Rotterdam,

Enllt Bauzln, 86, Qnai d’Orléans, 86, i Håvre.

Pltrrt André, 16, Boalid Magenta i Paris.

Joneson, Sternhagen & Komp.,

Götebory:. (T. v.

Jönison, Sternhagen A Ramp. GOteoorg, örn

besörja billigt och omsorgsfullt vidare befor

dran af goda Ulf snar aä vfti Inom tom atom

Sverige. (T. v. 9068i

M. ZADIGS prisbelönta

Balsamiska

Opoponaxtvål,

— märket: Lijon atd M. Z. i sköldin —

rsäljes hos

(14375) Wilhelm Carlström.

försäljes hos

Städernas bolag

till brandförsäkring af lösegendom

meddelar mot brandskada, förorsakad genom

Eldsvåda, explosion eller åska, iör

Säkring å lösegendom, deribland jem

väl varulager, fabriksredskap och

maskiner, till ytterst billiga premier. Kon

toret, N:o 4 Drottninggatan, hålles öppet alla helg

fria dagar från kl. lo till 1. Närmare meddelar

Brandstodakomiténs Bekreterare. Kamreraren A. li

Sondin j

Norrköping i Januari 1889.

HraTKiHtottHkomltéiii.

Sjölörsäkri ngs-Aktiebolagev

OCEAN

i Göteborg.

Grundkapital ooh Garantifond kr. 1,000,000: 00.

Reserv, och öfriga londer . . * 1.286.992: 22.

TSx. 2,286,992: 22.

meddelar genom undertecknad alla wlaffH sjö

törtiåkringui- äfvensom försäkringar mot

risker vid landttransporter. Gil billig»

premier ooh på liberala vilkor.

Edw. Ståhl bom^

Försäkrings-Aktiebo laget

SKANDIA

i Stockholm

meddelar alla slag af Brand- och Lifföraäkrrngar.

Kontor i Norrköping:

Nedra botten i Bolagets egendom, N:o 6 Drottning

gatan; öppet hvarje helgfri dag kl. 9—3 och 5—7.

Underagenter:

för Norrköping: Herr Charles Cederborg,

Herr Sven Svanberg,

för Söderköping: Herr A. J. Schubert,

för Waldemarsvik: Herrar Nilsson § Janse.

Norrköping i Agentureu den 1 April 1889.

Carl Grönland.

Mursobvig meddelade kommissionen redan på

ffljtnde morgon utgången af ein beskickning,

hvarpå Björkman och Asklöf ånyo förfogade sig

tili Stenbom för upprättande af kontrakt. Han

vidhöll att npplåta sina gårdar mot 1,500 daler

i månade»; men hvad angick, att hen sknlle bo

qvar i gården, hvarom fråga loke uppstått un

der samtalet med Mnrsohvig, förblef ban obe

veklig. Björkman ooh Asklöf läto ook för till

fället dervid bero, och kontrakt blef underteck

nadt. På kommissionens andregande företän

digade derefter magistraten Stenbom att ut

rymma gårdarna; men deröfver klagade denna

boa laodhöfdingen, aom ogillade magistratens

berörda tvångsåtgärd.

Kort efter rådman Mursohvigs besök bos han

delsman Stenbom eller mot slntet af Febrnari

anlände ganska rikKgt nnderkonduktörerna Carl

Öhrn ooh Henrik Nicolaus Mnrsohvig till sta

den. De togo in bos den eeDsres far i bans

gård utj qvadraten S:t Johannis vid Drottning

gatan, Däst intill S:t Johannia församlings kom

ministersboatälle. Mursobvig var handlande; ooh

ehuru magistratspereon fortsatte ban, aom van

ligt, sitt borgerliga yrke, hvarföre ban ock i

sitt hus höll öppen bod. Det barskap, jnstitie

borgmästaren Jansbo i lifstiden innehaft, hade

bana enka först efter maoneDB död uppsagt.

De bägge resande blefvo på allt sätt omhul

dade, och rådman Mnrsohvig och hane hustru

betraktade sonen med ej ringa stoltbet. De

unga männen tillhörde egentligen fortifikationen,

men bade tillika blifvit anstälda bos den »kongl.

Slottsbyggnads-direktionen», åt hvilkennppdragita

loke blott bestyret med slottsbyggnaden i Stock

holm, utan äfven nppsigten öfver ooh förvalt

ningen af kongl. maj:ts ooh kronans publika bus

och byggnader både i bufvudstadon ooh i lands

orten. Närmast under denna direktion stod öfver

hofintendenten. Hofvet hade väi redan 1753

inflyttat i det nya slottet; men flera detaljer å

byggnaden återstodo att fullända, hvarmed dröjde

mångå år efteråt.

Sadan de unge männen uppvaktat föret aina

närmaste förmån, major Möller oob kapten Broni

kowski, i egenskap af plaoe-majorer i ataden,

samt vidare öfverbofintendenten baron Adelorantz

oob bofintendenten Rehn, kunde Henrik ej und

vika att göra besök bos handelsman Stenbom.

Han medförde dervid sin kamrat.

Althea mottog Henrik lika öppet oob varmt

som förr; men då den fina qvinliga inetinkten

ville finna bans bemötande, ehurn vänligt, något

tvunget ocb ljumt i jemförelae med hennes, drog

hon sig sårad tillbaka. Förmodligen var det väl

ook mera i förtret öfver denna förmenta för

ändring hos Henrik, än af plötsligen fattadt in

tresse för haus följeslagare, som hon under af

tonen företrädesvis samtalade med Öbro, öfver

lemnande åt föräldrarne att nnderbålla Henrik.

Denne, fåordig och tankspridd, tillfredsstälde

dock hvarken Stenbom eller hans hustru, hvar

för äfven de snart vände sig till Öhrn. S& blef

svagt det fin var, fått se en skymt af fliokam

ansigte, hvarifrån bon dragit andan floret.

»Nfir reser ni?» frågade han efter en paus.

>1 öfvermorgon.»

»Jag får då inte återse er mer?»

»Troligen.»

»Men vi ba en dag i morgon; det är då Sön

dag. Går ni inte ut — kanske till kyrkan?»

Härvid afbröts dock samtalet, hvilket fört!

hastigt ooh lågt, ty gobben var de nBga i bälarne.

»Adiö!» yttrade gobben. »Det var hederligt

af honom I»

Gubben räokte nådigt åt Henrik epetsarne af

ett par fiograr. Flickan åter gaf honom bela

sin hand, men utropade samma ögonblick:

»Min Gud, ni blöder!»

»Åb, dot är en bagatell!»

»O så rysligt! Tank, örn

»Nej, det försäkrar jagt»

»O så rysligt! Tank, örn det är farligt?»

»Nej, det försäkrar jagt»

»Han mätte väl veta det bäst Bjelf!» inföll

gobben. »Kom nu, Julia!»

Henriks sår var obetydligt; det bestod blott

af en skråma & högra banden. Men han kunde

föga sofva under natten. Oupphörligen såg ban

framför Big bilden af den väna flickan.

»Julia!» upprepade han. »Så hette hon ju?

Ooh jag som inte hört ens omtalas, att i Norr

köping funnits en sådan ros! N&, hon kari inte

heller ha voxit upp å sådan mager grand. Hvar

för har jag inte träffat benne förr? Hvad är

hvarje annan mot henne?»

»Hor mår min lilla Althea?» 'underrättade aig

Mursobvig, i det han klappr.de flickan p& den

rosiga kinden. »Åh, bra ser jag! Jag 'kan

helsa fr&D Henrik; vi hr, honom här i draget.»

Rosorna slogo än mv.ra ut p& Altheas kinder.

»Det har du inte nämt örn förut,» inföll Sten

bom.

»Nej, hur kommer det till?» sporde fm Sten

bom, sättande sig nära de båda männen med

nyckelknippan i handen.

»Se, jag har inte sjelf vetat af det sä säkert

förrän för ett pär da'r se’n. Saken är den, att

i anseende till riksdagen några nya byggnader

måste nppföras ooh andra apteras. Det der

arbetet skall utbjudas på entreprenad, ooh en

af Henriks kamrater i Stockholm, nnderkondnk

tör vid fortifikationen som han, Sroar dervid

speknlera. Mea emedan Karl Öhra — så lär kam

raten heta, inte kan ensam medhinna allt ar

betet, tänker Henrik gå i kompani med honom.»

»Jag tycker örn, när ynglingar äro spekula

tiva, så de kanna förtjena en styfver,» utlät sig

Stenbom.

»Jag har inte sett pilten på visst bjtlftaanat

år,» yttrade fru Stenbom.

»Det är väl så omtrent, 86’n ban var hemma,*

vidtog Mursobvig. »Piltén? Jo, det är en liten

en, skall kusin få se. Jag var åt S tockholm i

November, sorn ni vet. Han bar fy dt tjugufem

år ooh är en riktig björn till både storlek ooh

skägg.»

»Har han skägg?» frågade AlDjea Ifrigt.

»Ja, det vill aäga öfver monn'0oh på hakan.»

Frälse och ofrälse.

~ 2

Sida 2

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Fredagen den 3 Jannari 1890.

^rani^nlfeft

anordnas i

Arbetareföreningens salong

i morgon afton kl. half 7 (Lördag).

Biljettpris: 15 öre för barn och 30 öro för äldre.

(48)

Politiska betraktelser.

Det officiella bladet har vetat berätta,

hurusom vid Tisdagens konselj behandlades

icke mindre än 78 ärenden på civildeparte

mentets föredragning, 75 på ecklesiastik

departementets, 45 på finansdepartementets

o. e. v. Alltså endast för dessa tre

departement inalles 198 olika nummer, hvil

ket redan kommer den som blott läser siff

ran att svettas åtminstone i tankarne. Ja,

ministerplatserna medföra hos oss i sanning

ingen dans på rosor, ehuru visserligen mö

dorna vexla allt efter olika departement.

Bland mera lugna »portföljer» ansågs i många

år den utrikes; men denna har på senare

tiden — tack vare de många traktatsfrågorna

— medfört ganska mycket bråk för sin inne

hafvare och ryckt upp till en af de f. n.

vigtigaste. De tväune krigsportföljerna med

föra åt sina innehafvare nästan gifvet di

verse nederlag i anslagsväg, och frågan örn

arméns ombildning gifver ock krigsministern

åtskilligt att tänka på; men för öfrigt höra

väl dessa stadsrådiplatser till de lätteköttare,

hvarförutom man redan af gammalt blifvit

van att af deras innehafvare fordra hufvud

sakligast »fackinsigter» — och mindre poli

tisk betydelse.

Ja, hvad denna sistnåmda angår, synes

man numera ämna koncentrera densamma

mestadels hos statsministern och för öfrigt

göra ministéren till s. k. expeditionsmini

gtér. Man tager nu hufvudsakligast poli

tiskt opröfvade embetsmän till ministérens

komplettering, hvilket emellertid lätt med

för en väsentlig osäkerhet örn densammas

verkliga skaplynne. Systemet torde delvis

utgöra ett slags protest mot den s. k. par

lamentarismen, men har sina stora olägen

heter jemte åtskilliga fördelar. Bland dessa

sistnämda torde närmast falla i ögonen den,

att det på så sätt varder lättare att få de

olika platserna besatta. Då statsrådstabu

retterna under nu gällande reträttsystem

säkert leda till den lugna hamnen å någon

hög administrativ plats, lärer det väl alltid

för den embetsman, hvars håg syftar mot

höjden, utgöra en stor lockelse, när en tabu

rett erbjudes honom. Då han ej betraktas

såsom egentligen representativ i politisk

mening, utan detta öfverlåtes åt statsmini

stern, behöfva de personliga åsigterna min

dre lägga hinder i vägen för hans inträ

dande i nära nog hvilken ministér som helst.

Ty han måste då i främsta rummet be

trakta sig sorn embetsman, hvilken allt se

dan do första fjäten på sin bana i statens

tjenst blifvit van att underordna sin indivi

duella uppfattning under förmännens.

På det sättet uppstå dessa egendomliga före

teelser, som kallas »blandade ministérer»,

hvilka särdeles under nuv. situationen tole

rerats och tilläggom det, äfven understun

dom just på grund af statsrådets organisa

tion med de mångahanda ärendena ansetts

som en slags nödvändighet (då man i främ

sta rummet afsett att få platserna besatta

med skickliga expeditionskarlar); men som

under ett mera utveckladt partiväsen tvif

velsutan varda en omöjlighet. Man har

från visst håll mångfaldiga gånger beskylt

den nuvarande riksdagsmajoriteten för

partifanatism; men något kraftigare bevis

på frånvaron af just denna egenskap än sam

mansättningen af såväl ministéren Bildt som

ministéren Åkerhjelm läror näppeligen kunna

gifvas. I de flesta andra konstitutionelt

styrda land skulle af dessa ministérers egen

domliga sammansättning hafva härflutit gan¬

ska betänkliga slitningar, och antagligen

skulle der inom kort homogeniteten blifvit

en bjudande nödvändighet, hvilken icke

kunnat förbises.

Under här ofvan skildrade system hän

ger — som sagdt — ministérens politiska

vigt och betydelse nära nog uteslutande på

statsministern, hvilken nästan framstår så

som ett slags vice-kung. Det varder under

sådana förhållanden mer än någonsin nöd

vändigt att till denna plats ega till sitt

förfogande män af högsta politiska rang och

förmåga för att under sådana omständig

heter kunna föra regeringens sak fram

genom de parlamentariska farorna. Afses

särskildt att rycka representationen med sig

för någon stor fråga, då synes i sanning

statsministerns uppgift så grannlaga, så svår

löst, att man nästan kunde förvånas att per

soner finnas, som vilja åtaga sig densamma.

Ty man bör ihågkomma, att när ministérens

personal för öfrigt i ej ringa mån valts utan

egentlig hänsyn till eller stöd af parlamen

tariska förhållanden, så har statsministern

endast sig sjelf och sin egen personlighet

för att uppbära sin ställning inom och in

för representationen. Nu kan invändas, att

ministérer kunna existera oberoende af

denna sistnämda, då det är konungen, sorn

ensam väljer sina ministrar. Men med den

utveckling förhållandena hos oss tagit, är

en styrelse i strid mot representationen för

längesedan en öfvervunnen ståndpunkt, och

på samma gång man vid ministérers samman

sättning i ej oväsentlig mån synes lemna repre

sentationen ut ur räkningen, lärer näppe

ligen det experimentet anlitas att operera

med en ministér, mot hvilken representatio

nen klart och tydligt ådagalägger sin obelå

tenhet.

Den snart sammanträdande riksdagen var

der icke minst på den grund intresseväc

kande, att man nu har att pröfva hållbar

heten af en konselj, mer än någon tillförene

sammansatt efter det ofvan angifna receptet.

Det är i främsta rummet, för att ej säga

uteslutande, på H. Exc. statsministern som

dess öde beror.

Vare emellertid allt detta sagdt fullkom

ligt oberoende af partiståndpunkten. I

detta hänseende tillhör ju ministérens led

ning samma sida som vi. Hvad vi här yttrat

har uteslutande setts ur så att säga formelt

politisk synpunkt, med afseende på det sätt,

hvarpå åtskilliga kabinett hos oss blifvit

bildade.

November 13 kl. 5 e. m„ Vestra S:t Persgatan, enke

fru Kinnanders gård, eld fattat & tapeten

å väggen genom en af barn bortkastad

tändsticka.

» 25 kl. 2 e. m., Stora teatern, utpurrning

af brandebefen i och för diverse öfhingars

anställande med afseende å teatern.

December 1 kl. 1,35, Handtverkaregatan 32, bageri,

soteld.

Arbetareföreningens teater. Till

följd af oförutsedda mellankomna hinder

har uppförandet af den andra af de an

tagna nyårspjeserna, »Herr Ullströms mot

tagning», Born skulle ega rum nästa Måndag

(Trettondagen), blifvit uppskjutet. I stället

återuppföres den förut gifna nyårspjesen

»En qvarglömd kines». Till förpjes gifves

samma dag, såsom förut är nämdt, 2-akts

komedien »Tre hustrurs man och dock ung

karl».

Ännu en jidfest för barn anordnas

i Arbetareföreningens salong, nämligen i

morgon Lördag kl. half 7 på aftonen. I

dag Fredag gifves vid vanlig tid, kl. half

8 e. m., i samma lokal vanlig julfest.

Minnesgåfva. På nyårsdagen öfver

lemnades af kyrkoherden östman till Funbo

församlings i Upland klockare och organist

hr Carlsson, som nu affiyttar från orten för

att tillträda en liknande befattning i Kudd

by, Östergötland, en minnesgåfva från för

samlingen, bestående af kaffe- och grädd

kanna, bricka och teskedar af silfver, för

sedda med lämpliga inskriptioner.

Frän S:t Johannis meddelas oss: Å

talrikt bevistad extra kommunalstämma med

S:t Johanni» församling den 17 Augusti

förra året antogos, på kommunalnämdens

hemställan, vissa ordningsstadgar och be

slutades vitén i afseende på upplåtelse af

plats för och hållande af offentliga möten

och tillställningar af uppgifven art, utaf

hvilka möten kommunen under senaste båda

åren varit söndagligen hemsökt och hvaraf

den skördat ganska ledsamma följder. Dessa

ordningsstadgar, som finnas återgifna i Norr

köpings Tidningar 192 för 1889, in

sändes till konungens befallningshafvande i

länet för vederbörlig stadfästelses erhållande

derå. Som emellertid kommunalnämden och

jemväl andra sockenbor, ju längre det led

— i betraktande af dels förut gifna pre

judikat i dylika frågor, dels »lag angående

ändrad lydelse af kap. 10, § 14 strafflagen,

den 7 Juni 1889» — började inse, att en

bättre och mera detaljerad formulering torde

böra gifvas åt förutnämda ordningsstadgar

för stadfästelses vinnande; så företogs frå

gan ånyo till närmare skärskådning af kom

munalnämden, hvarvid stadgarne erhöllo en

något annorlunda stilisering. Med anled

ning häraf föredrogs denna fråga åter vid

ordinarie kommunalstämma »iitlidne Lördag

— äfven den ganska talrikt besökt — då

enhälligt antogos följande stadganden, hvarå

konungens befallningshafvandes stadfästelse

borde sökas, så snart de vunnit laga kraft:

Lo) »Den jordegare eller arrendator inom

församlingen, som upplåter plats för offent

liga möten, hvilka ej äro att till andakts

öfning hänföra, eller andra tillställningar af

hvad beskaffenhet sorn helst, hvilka genom

allmän tidning, anslag eller annorlunda kun

göras, eller hvartill inträdeskort säljas eller

afgift på ett eller annat sätt från allmän

heten fordras, begäres eller emottages, utan

att först hafva sådant hos kommunalnämden

anmält och dess tillstånd dertill utverkat,

skall, för hvarje gång sådant sker, böta

från två (2) till tjugo (20) kr.; samt

2:o) att hvar och en som, utan förut ut

verkad sådan tillåtelse, inom församlin

gen föranstaltar sådant möte eller till

ställning, vare jemväl till enahanda böter

förfallen.»

Landstaten. Kon. befhde har på an

sökan beviljat kronolänsmannen J. E. Erick

son i Bossgård tjenstledighet intill den 1

nästkommande Februari samt förordnat e. o.

landskanslisten O. E. Erickson att under

tiden bestrida kronolänsmanstjensten i öst

kinds härad.

— På ansökan af kronolänsmannen G.

A. Bergström har kon. befhde förordnat

e. o. landskanslisten Nils Eriksson att under

innevarande år vara biträdande kronoläns

man i Bråbo härad, inom hvilket såsom be

kant bl. a. Norrköpings norra förstäder äro

belägna.

Förlofning är nyligen tillkännagifven

mellan medicine licentiaten Allan Ström¬

Norrköping den 3 Jan.

För trävaruafsändare. Styrelsen

för statens jernvägar har uppdragit åt tra

fikdirektörerna i hvarje distrikt att under

innevarande år träffa aftal med trafikant,

sorn önskar transportera trävaror efter vagns

lastberäkning till export eller fabrik. Förut

har sådant aftal egt rum endast med tra

fikstyrelsen.

Norrköpings brandkår har under

år 1889 blifvit allarmerad eller på annat

sätt tagen i anspråk vid nedannämda till

fällen:

Januari 14 kl. 8,55 till Yestra S:t Persgatan li,

der eld sprakat från en kakelugn och an

tändt en soffa.

» 19 kl. 9,45 e. m., Hospitalsgatan, läderhand¬

laren Ljungqvist hus, soteld.

» 22 kl. 8,5 e. m., Vestra S:t Persgatan 69,

soteld.

Februari 18 kl. 10-tiden f. m., hotell Svea, soteld.

» 19 på eftermiddagen, Repslagaregatan 31,

eld i utBlaget sot i en afträdesgrop.

Maj 26 kl. 10,45, Slottsgatan 91, Karamellfabriken,

eld fattat i en bjelke under eldstaden.

Juni 21 kl. 9,33 f. m., Bergsbro qvams gårdsplan,

eld fattat i en tjärgryta.

Juli 29 kl. 12—1 midd., Yestra S:t Persgatan 48,

en bjelke under en jernspisel fattat eld.

Oktober 1 på aftonen, oklar signal från brandskåpet

å Sockerbruket.

» 16 kl. 3,15, falskt allarm från brandskåpet

å Holmens spinneri.

» 21 kl. 1,40 e. m., Bellevuegården, gardiner

å Holmens spinneri.

21 kl. 1,40 e. m., B

antända.

berg, läkare i hufvudstaden, samt fröken

Stina Mörner i Linköping, dotter till fram

lidne öfversten och chefen för första lif

grenadierregementet Christer Hampus Mör

ner och hans efterfvande maka, född Scharp.

Folkmångdsuppgifter. Under år

1889 äro inom Borgs församling skedda föl

jande förändringar

Födde 24 gossar och 24 flickor, summa 48 barn,

deribland äro 2 gossar och 2 flickor oäkta; dessutom

1 dödfödt flickebarn. Döde äro 13 mankön och 19

qvinkön, summa 32; och äro 4 äktenskap upplösta,

2 genom mannens och 2 genom hustruns död. 3 äk

tenskap äro ingångna. Inflyttade äro: 93 mankön

och 88 qvinkön, summa 181. Utflyttade äro: 124

mankön och 96 qvinkön, summa 220. Folkmängden,

som den 1 Januari 1889 utgjorde 795 mankön och

801 qvinkön, summa 1,596 personer, utgör den 1

Jan. 1890 775 mankön och 798 qvinkön, summa

1,573 personer, och har således blifvit rninsiadmed

20 mankön och 3 qvinkön, summa 23 personer.

En ny samtrafikstaxa är — skrifves

det till oss — antagen från den 1 Januari

för samtrafik med statsbanorna och främ

mande jernvägar. Den nya taxan är lika

med den för svenska statsbanornas lokala

trafik från nämda dag gällande taxan med

undantag af åtskilliga förändringar och till

lägg samt kommer att tillämpas vid trafik

af åkdon, lik, jernvägsfordon, båtar, lef

vande djur och gods. Taxan är gemensam

för följande jernvägar, hvilka beröra vår

ort:

Statens jernvägar;

Finspång—Norsholms jernväg utom för

trafik med Pålsboda - Finspångs och Nors

holm—Vestervik—Hultsfreds jernvägar;

Norsholm — Vestervik — Hultsfreds jern

väg, utom för trafik med Finspång—Nors

holm, Nässjö—Oskarshamns och Pålsboda—

Finspångs jernvägar;

Pålsboda—Finspångs jernväg, utom för

trafik med Finspång—Norsholms och Nors

holm—Vestervik—Hultsfreds jernvägar.

Landshöfdingen grefve R, De Ia

Gardie och hans grefvinna, född von

Krasmer, gåfvo förliden gårdag Bin sedvan

liga bal å Linköpings slott.

Regementscheferna vid Usta och

2:dra lifgrenadierregementenaj frih. C.J M.

Lagerfelt och Hemming Gadd gåfvo på

nyårsdagen i sina respektive hem middag

för officerskårerna mea vederlikar af civil

staten vid nämda regementen; hos öfverste

Gadd var bjudningen utsträckt jemväl till

damerna.

Nyårsbalen i Linköping å Stora

hotellet var i år ovanligt talrikt besökt;

uniformer af alla slag, mer och mindre ly

sande, deribland äfven en s. k. kungl, sek

ter och en adelsuniform, afstucko behagligt

mot damernas lysande toaletter och ett få

tal enkla frackar. Sinnesstämningen var

emellertid synnerligen liflig och värmen

betydlig, skrifver till oss en meddelare från

Linköping.

Distriktsveterinären Karl Alm

qvist inom Risinge veterinärdistrikt har

hos kon:s bfhde anmält, att han tagit sin

bostad vid Finspång.

berg i en ålder af 64 år. Den aflidne var

för ett eller annat årtionde sedan en af

Vadstena stads mest framstående personer,

hedrad mod samhällets högsta förtroende

uppdrag. Också var hans inflytande i sta

den och orten stort. Bland annat bildade

han det bolag, som uppfört, hotell Belle

vue. Kom så den sorgliga katastrofen med

Vadstenabankens och sockerbrukets krach,

hvarvid äfven S., såsom en af de största

intressenterna, fick vidkännas följderna.

Han flyttade någon tid derefter från Vad

stena till Stockholm och fortsatte derstädes

sin affärsrörelse. Förra året slog han sig

ned på egendomen Flemma, der han nu

afled. Såsom ett yttre erkännande af hans

förtjenster örn Vadstena samhälle utnämdes

han 1877 till riddare af Wasaorden.

tSkeninge mötet, den hvarje månad

återkommande marknaden, skall enligt läns

styrelsens förordning hållas första helgfria

Onsdagen i hvarje månad, då mari—

icke inträffar. När helgdag intri.

gon af ofvan bestämda dagar, hå

å nästföregående helgfria dag.

månad i år var den första Onsdag

dag (nyårsdagen), men i stället för

»nästföregående helgfria dag», som den

31 December, hålles årets första på

andra Onsdagen, som infäller den f ju¬

Linköpings folkmängd.

Korresp.) Under loppet af 1889 äro inom

domkyrkoförsamligen födde: äkta mknl36,

qkn 146, oäkta mkn 14, qkn 19, sum

ma födde 315, hvaraf 150 mkn och 165

qkn. Döde äro 85 mkn och 88 qkn, summa

döde 173. Således flera födde än döde 142.

Inflyttade äro 507 mkn och 552 qkn, summa

1,257 personer. Utflyttade äro- 409 mkn,

552 qkn, summa 961 personer. Således

flera in- än utflyttade 296. Stadens folk

mängd, som vid 1889 års början utgjorde

12,010 personer (529 mkn och 6,771 qkn),

har under året således blifvit ökad med 438

(163 mkn och 274 qkn) och utgör således

nu 12,448 personer eller 5,402 män och

7,046 qvinnor. Genom döden upplösta äk

tenskap 51, deraf 29 genom mannens och

22 genom hustruns frånfälle. Vigde äro

under året 71 par. För jemförelses skull

må här nedan anföras folkmängdens tillväxt

i Linköping under de senaste elfva åren:

Vid början af 1879: 8,682 personer, 1880:

8,773, 1881: 8,752, 1882: 8,943,1883: 9,406,

1884: 10,077, 1885: 10,856, 1886: 11,286,

1887: 11,675, 1888: 11,717, 1889: 12,010

och 1890: 12,448 personer. En ständig

tillväxt således, utom under år 1880.

Dödsfall. I Östg. Korresp. läses: Den

30 December afled i sitt hem i Flemma

(Stjernorps socken) grosshandlaren, förre

rådmannen i Vadstena Johan Gottfrid Sten¬

Stiftsnyhet.

Föreslagne. Till komministersbeställ

ningen i Pelarne församling har domkapitlet

på förslag uppfört: Lo) s. m. adjunkten A.

F. Blomquist, 2:o) s. m. adjunkten A. Ju

berg, 3:o) v. komministern P. Bergsten.

Konselj hålle» ej af konungen i dag utan

torde föret ega rum nästa Oosdag den 8 dennes.

Flottan. Kongl. maj:t har utetmt och

förorduat vid flottan: till kapten med Ion i

denna grad» 2:dra kia»» löjtnanten Q. af Klint;

samt till löjtnant med lön underlöjtnanten C.

G. Norselius.

— Enligt till statsrådet och ohefen för k.

sjöförsvars-departementet ingånget tele- gram

har korvetten »Saga» anländt till Pointe å Pitre

(Guadeloupe) den 31 sietlidne Deoember. Allt

väl.

Väg- och vattenbyggnadskåren.

Kongl. maj:t har till löjtnanter i vig- och vat

teubyggnadskåren utnfimt ooh förordnat oivil

ingeniöreroa C. G. Avén ooh O. Z. Ekdahl.

Statsrådet von Otter är återstäld från

sin sjukdom »arnt har åter kunnat deltaga i stats

rådsberedningen.

Generalpoststyrelsen har till postexpe

ditörer konstituerat e. o. postexpeditörorna I.

U. Cervin ooh J. L. Björck.

Lagén örn ur spräng sbeteckning

har, sorn bekant, vållat importörer ganska myc

ket obohag. Nu har hofrätten i ett par dylika

i Malmö iuträffade fall uttalat sig till importö

rernas förmån, der rådhusrätten dömt till deras

nackdel. Som bekant, hade tullflskalen H. Åberg

vid dervarande rådhusrätt yrkat ansvar å Hus

qvarna vapenfabriksaktiebolag i Jönköping samt

å bandianden D. Dahlstrand, emedau de skalle

ha gjort sig skyldige till brott mot den nya

lagén örn ursprungsbeteckning, ooh dömde

Malmö rådhusrätt de i beslag tagna varorna för

brutna, nämligen för Husqvarnafabriken ett parti

symaskinenålar och för br Dahlstrand ett parti

skrifböcker. Hofrätten, der båda anförde be

svär, har, enligt meddelande till Skånsko Afton

bladet, i båda fallen ansett uppenbart att afsigt

att vilseleda genom oriktig ursprungsbeteckning

icke föreligger, hvarför hofrätten uppbäft Malmö

rådbnsrätts utslag och förklarat de beslag

tagna varorna fria.

Nya lagförslag. Nya lagberedningen

har till regeringen öfverlemnat förslag till

lag angående bevisning inför rätta;

lag angående förändrad lydelse af 5 kap. 1 § ärfda

balken;

lag angående ändring i 14 kap. jordabalken;

samt

lag angående ändring i förordningen angående

handelsböcker och handelsräkningar den 4 Mai

1855.

Regeringen har efter föredragning af dessa

lagförslag förordnat att samiliga förslag jemte

dithörande bilagor skola genom beredningens

försorg tryckas i en upplaga af 2,000 exem

plar.

Tulluppbörden år 1889. Enligt från

rikets tnllkamrar till generaltullstyrelsen ingångna

telegrafiska uppgifter lior den debiterade total

bruttonppbörden för samma år uppgått till

»Men hör, bror, hvad kan han ha i Ion?» in»

föll Stenbom.

»Han har, gnnSs, ingen lön ännn; men han

akiokar sig väl ooh bör kunna snart nog vinna

befordran. För närvarande åtnjnter han blott

någon diskretion, ooh så får han betaldt för

hvad han gör.»

»Alla barn i början t» påminde frn Stenbom.

»Men driok, kusin 1»

»Taok, taekl — Den der tjenstevägen är

knagglig.»

»Det kan nog vara; men hvilken väg är inte

det?» anmärkte Stenbom. — »Men hör på, hvad

är det för nya hne, sorn skola uppföras till

riksda’n?»

»Bab, det är mångå det! Högvakt eller oorps

de garde i hörnet vid rådstnfvan, köksbyggna

der i qvadraten Yågskålen, stall ooh vagnshus

på Adelsvärdska tomten å Saltängen. Dessutom

■kall man inreda Tyska kyrkan till rikssal ooh

riddarhns, äfvensom stora rådetufvnsalen samt

S:t Olai och S:t Johannis sakristior till de tre

ofrälse ståndens plenirum. Det talas ock örn

att nppföra ett has på Sohottes tomt här borta

i andra hörnet mellan Drottning- ooh Trädgårds

gatorna till ntläggning af knngshnset.»

»Hvad siger du?»

»Man lär inte kunna få byra detta hns.»

»Hvem har nekat till det?»

»Det säger jsg med?» bifogade fru Stenbom.

»Kommissionen har väl trott så, efter du, som

det påstås, begärt för mycket i hyra.»

»För mycket? De äro ena smnlgråtari» ut-

ene af dem, sorn öfverfallits — en äldre mati,

hade väl mot fridstörarne lyftat sin käpp, men

gubben var snart afväpnad, ooh de hade jast

vändt sig mot hans sällskap, en nng flioka, då

Henrik i rätta ögonblicket tilldelade dea ene

karlen ett slag, så att denne stupade i gatan.

Den andre karlen gjorde blott ett kort motstånd

ooh tog sedan till flykten. Henrik, befarande

något nytt öfverfall, tog utan kras flickans arm

noder sjö ooh bad gubben följa efter. Gubben

muttrade öfver osäkerheten på hufvudstadens

gator, men fiiokan, tydligen något skrämd, aade

i början ingenting.

»Var inte rädd!» uppmuntrade henne Henrik.

»Jag skall säkert ledsaga er hem.»

»Hur mycken tack är jag inte er skyldig!»

ntropade nn flickan.

»Tala inte örn det! Hvar bor ni?»

»Strax bortom Munkbron på den här sidan.»

»Ni är resande?»

»J*i j*g ooh min far ha uppehållit oss här

blott två, tre da’r. Vi äro från Norrköping.»

»Jag är ook derifrån.»

»Verkligen?»

»Jag heter Murschvig ooh är anstäld vid

fortifikationen.»

»Murschvig? Jag känner åtminstone till ut

seendet en rådman af samma namn.»

»Han är min far.»

»Ahl — Min far är kammarherre Oanterberg.»

»Detta namn är inte heller mig alldeles obe

kant.»

Henrik hade vid skenet af en gatlykta, så

Henrik nästan blott åhörare ooh hade myoket

ledsamt.

Henrik och hans kamrat hade gjort helt olika

intryck. När de båda ynglingarne aflägsnet sig,

säde Stenbom:

»Nog är det bra att vara stadig ooh allvar

sam, men lite lif ooh bnmör skada inte.»

»Annat var det med den andre,» vidtog bustrnn.

»En för hygglig karl! Jag tror, Henrik ook

vnxit ifrån sig.»

Detta eista ville Althea ej medgifva; men för

öfrigt behöll hon sina tankar för sig sjelf.

Afven Öhrn var särdeles nöjd med den nya

bekantskap, han gjort, ooh han ärnade ej heller,

säde han, nnderlåta att fortsätta den.

Henrik svarade derpå jast ingenting.

Vi böra upplysa, att handelsman Stenbom till

förne bott i rådman Mursohvigs grannskap, till

följd hvaraf deras barn nästan dagligen varit

tillsamman. Derigenom bade ook Henrik och

Althea fattat för hvarandra en tillgifvenhet, som

gifvit föräldrarna anledning att tänka Big de

unga som ett blifvande äkta par.

Slumpen hade emellertid, som ofta händer,

dragit ett streck öfver räkningen. Se här hvad

sorn timat efter Henriks senaste besök i Norr

köping. Då ben i Stockholm sent en afton an

der förra årets höst skulle från Bollhuset å

Slottsbacken begifva eig öfver Stortorget ned

till Vesterlånggatan, der ban bodde, märkte han

i Storkyrkobrinken tväune längre framför gående

personer blifva öfverfallna af ett par berusade

karlar. Genast ilade Henrik till bistånd. Den

for Stenbom. »De ba bjudit mig 1,500 daler

i månaden ooh jag har gått in på det, då kongl.

maj:t ooh kronan naturligtvis sjelf får bekosta

inredningen. Tyoker bror, det är för myoket?»

»Hvar ooh en eger väl sjelf bestämma sitt

pris.»

»Det är reson!»

»Men det är en särskild omständighet vid de

här uthyrningarna.»

»Hvilken då?»

»Som du vet, har regoringen förordnat, att

alla hyreskontrakt mellan enskilda skola för

falla, på det att rum för riksda’n må vara att

tillgå.»

»Det känner jag; men jag hyr inte, utan rår

örn dessa gårdar.»

»Visserligen! Men se, man drager per ana

logiam den slutsatsen af berörda stadgande, att

örn vänlig uppgörelse inte Blår att träffa med

egaren af ett hns, så kan man expropriera

honom.»

»Hvad för slag?»

»Jo, man förklarar helt summariskt, att som

kongl. maj:t ooh kronan för en tid har behof

af det och det huset, så måste egaren för

denna tid afstå det ooh nöja sig med d.en er

sättning, som kan af gode män bestämmas.»

»Sådana knifvar! Men hellre är, jsg under

kastar mig slikt, får jag nöj» mig med, hvad

kommissionen bjudit.»

»Du vill således på det viset göra upp

kontrakt?»

»Låt det gå!»

Sida 3

NORRKOPING 8 TIDNINGAR Fredagen dan 3 Januari 1890.

42,475,529 kr. 62 öre tullmedel och 1,501,708

kr. 7 öre båkmedel, hvilken uppbörd öfversti

ger don för år 1888 med respektive 4,752,865

kr. 90 öre och 53,069 kr. 28 öre. Riksdagen

har för &r 1889 beräknat brutto 36,000,000

kr. tullmedel och 1,200,000 kr. båkmedel, hva

dan alltså uppkommit ett öfverskott af respek

tive 6,475,529 kr. 62 öre och 301,708 kr.

7 öre.

Hiksdagsmannaval inom Östra

härad, efter Auders Svensson i Lösen, förestår,

■krifves från Karlskrona i Bl. L. T., som bokaet,

den 8 dennes. Anmärkningsvärdt är, att elek

torsvalet), för så vidt nämligen do hittills äro

kända, på flera håll utfallit i frihandelsvänlig

riktning. Åtminstone inom fyra af kommunerna

Sro de utsedda elektorerna kända sorn friliand

lare. Detta blir dock lätt förklarligt, då det

■»*' m i samband med det förhållandet, att de

frkligo, hvilka i tullfrågan i regeln — lik

lektor Waldenström sjelf — tillhöra fri

"sidan, inom flere af häradets socknar ut

ej obetydligt antal. Hvad utsigterna

beträffar, lär den egentliga striden

ti. ia att stå mellan hrr Sven Arnoldson

i B ,hA, Nilsson i Vinberga, den senare

Tål .se såsom frihandlarnes kandidat, ehuru

hank länning i tullfrågan ej syntes fullt klar.

Det it talats om att lir Sven Arnoldsson skulle

£5- ,rat sig obenägen att till nästa riksdag

taga uppdraget, enär haus affärsverksamhet

,raf skulle lida, men att han uttryckt sig be

redd att vid nästa allmänna val, då han hunnit

bättre ordna om sine mångå privatuppdrag, mot

taga förtroendet. I så fall skulle partiet sorn

■in kandidat vid detta val uppställa häradshöf

ding Crafoord eller kyrkoherden Sjöholm i Ram

dala. Emellertid lär hr Arnoldson på senare

tid blifvit mera benägen för att redan nu åt«ga

lig representantskapet, om valet skulle falla på

honom.

Amaranther-orden i Stockholm

firar i år sin högtidsdag med bal å Stora börs

aalen Lördagen den 18 dennes. Såsom bekant

är, har orden någon gång under de senare åren

Grat sin högtidsdag på hotell W. 6 eller, sorn

det numera kallas, hotell Continental, å samma

plats, der det gamla Kirsteinska huset stått.

Ett tack för god vakt! Telegrafstyrel

sen har till telegrafpersonalen afl&tit ett så ly

dande cirkulär

Till telegr af

personalen!

Under det år, som nu enart går till ända, har

telegrafpersonalens tjenstgöring varit trägnare än

någonsin tillförene till följd af den betydliga

ökning i telcgrafkorrespondeosen, hvilken för

anledts af nedsäitningen i det inländska tele

gramportot. Tillväxten i telegrafgöromålen har

isynnerhet varit kännbar vid sådana stationer,

lorn jemte ombesörjandet af den lokala tele

grafkorreepondonBen hafva sig ålagdt att, der

a&daat erfordras, medels telegramernas upptag

ning och repetition underlätta befordringen för

de stationer, hvilka i afseende på direkta telo

grafförbindelser äro mindre gynsamt stälda.

Mod äfven för de mindre telegrafstationerna har

den ökade telegramvexlingen medfört en betyd

lig ökning i göromål, hvilken helt viset tele

grafverkets hela tjenstgörande personal fått on

hvar i sin mån vidkännas.

Med synnerlig tillfredsställelse har telegraf

styrelsen funnit, att de ökade anspråk, som

sålunda, i allmänhetens intresse, blifvit stälda

på telegrafpersonalens tjenstvillighet, från denna

personals sida motsvarats af ett stegradt och

oförtröttadt nit vid fullgörandet af dess tjenste

pligter; och vill Telegrafstyrelsen härmod ut

trycka sitt fulla erkännande af detta för tele

grafverkets personal hedrande förhållande.

Prins Bernadottes familj och —

kalendrarne. Prins Bernadotte har —

såsom nogsamt kändt — kommit i en i flera

afseenden egendomlig ställning genom sin afsä

gelse af sina rättigheter såsom arfprins för att

få gifta Big med en svensk mans dotter. Ännu

egendomligare är hans hustrus och barns ställ

ning. Vi lemna derhän, huru de skola i stats

rättsligt hänseende betraktas, och taga f. n.

endast hänsyn till familjens ställning i officiela,

offlaiösa o. d. kalendrar. I statskalendern finnes

prins Bernadotte med gemål upptagen, men icke

på samma aida som de öfriga medlemmarne af

konungafamiljen. Dottern finnes der icke och

anses således ej sorn prinsessa. I almanrekau

ha också både prinsen och prinsessan Berna

dotte plats, men liksom i statskalendern efter

de öfriga medlemmarne af konungafamiljen; om

deras förmätning talas der ej. Deras dotter

bar icke erhållit '

någon plats i denna vidt

spridda bok. I svenska adelskalendern står

prins Bernadotte under Munckska slägten, så

aom »förmäld med dess medlem och bär tit

larne: »kommendökaptenen af andra graden,

obefen för skeppBgossekåren m. m. prins Oscar

Carl August Bernadotte. Innehar Fridhem på

Gotland och bebor eget hus i Karlskrona».

Dottern finnes ej och kan naturligtvis ej finnas

upptagen i kalendern; enda sättet för henne

•tt komma ditin är giftermål. Hon är således

icke ens svensk adlig fröken. »Svenska ättar

tal» är den enda svenska slägtkalender, der den

yngsta medlemmen af prins Bernadottes familj

är upptagen. Denna kalender upplyser för öf

rigt, att prinsen och prinsessan Bernadotte äro

15-männingar, enär de båda i nämda led bär

»tamma från Margareta Karlsdotter (Sparre),

Karl Knutssons moder, och Gustaf den förstes

farmors mormor. Men örn också den lilla

furstedottern ej ännu på länge kan få plats i

adelsksleadern, sA kan hon trösta säg med att

hon är upptagen i ^en högaristokratiska »Ål

m an acil de Gotha». Prjns Oscar står der in

förd jemte ö/riga medlemmar af vårt konunga

hus bland regenfcfamiljerna, men der finner man

ej hans gemål och dotter. I slåVJet hänvisas

till ett tillägg, der alla tre äro upptorna.

Dödsfall. Kyrkoherden i Bydeå Hans

Gustaf Westerlund afled på sjukhuset i Umea

sistliden julafton. Kyrkoherden W. var född i

Sorsele den 25 September 1829. Han var ka

pellpredikant och skollärare för lappbarnen i

Tärna åren 1854—1875.

För resande till utrikes ort har

Stockholms passbyrå under år 1889 utfärdat

icke mindre än 2,246 pass mot 1,763 under år

1888. Orsaken till denna betydliga ökning

torde utan tvifvel bero på dels fjolårets verlds

Otetällning i Paris och dels gällande passtvång

i (Tjsklsud.

De resande teatersällskapens nu

varande vistelseorter under den gångna helgen:

Lindbergs i Helsingborg, Rydbergs i Malmö,

Fröbergs i Örebro, Collins i Borås, Smitts i

Karlstad.

Frii Emelie Flygare-Carlén upp

vaktades, skrifver Aftonbladet, på nyårsdagen

af sina gamla, här bosatta vänner samt af re

presentanter för deu degliga Stookholmspressen

hvilka till den vördade gamla framförde sina

nyårshelsningar. Fru Carlén är ännu, trots Sin

höga ålder — hon är 82 år —, rask och kry,

ehuru hon helt och hållet förlorat synförmågan

samt glömskau så småningom bredt sin slöja

öfver heunes minnes förr så rika skattkammare.

Ett olycksdigert sprängskott. Från

Stockholm skrifves i D. Nyh.: Under sprängning

för grundläggning till ett nybygge i hörnet af Åsö

och Borgmästaregatorna tilldrog sig vid middagstiden

på nyårsafton en olyckshändelse, sorn kräfde ett men

niskolif och förorsakade flera personer åtskilliga större

och mindre skador.

Kl. 2 eftermiddagen nämda dag tillkännagåfvo de

varnande röda flaggorna och den uppstigande krut

röken att ett sprängskott just höll på att gå, och

ögonblicket efter hördes en väldig kuall, åtföljd af

ett bedöfvande brak. En verklig kaskad af fruktans

värda sprängstenar, blandad med ett annat större

block, höjde sig efter skottet som ur en krater högt

i luften lör att ögonblicket derpå åter störta till mar

ken som ett förbärjande regn, spridande död och för

skräckelse rundt omkring. Då man något hemtat

sig från det bedöfvande braket och skyndade fram

till grundläggningen, fann man fyra af arbetarne lig

gande blodiga och sanslösa på de poster der de haft

sitt arbete då katastrofen inträffade. Ett midt emot

liggande envånings trähus hade varit värst utsatt för

stenregnet. Ett block af ett halft hästlass storlek

hade efter en färd genom luften fallit ned på taket

till nämda hus, krossat detta och delvis det under

liggande golfvet. Husets väggar voro illa medfarna;

bjelkar och plankor hade bräckts som stickor och

hela huset såg ut som om det af fiender bombar

derats med kanonkulor af temligen grof kaliber.

Rundt omkring på platsen fann man kringkastade ste

nar, och en mängd otroligt fint splittrade stickor

var den enda lemning man kunde upptäcka af de

vfcldiga bjelkar som tjenat till betäckning för skottet,

De olycklige som sårats af de nedfallande stenarne

affördes skyndsamt till fältskär och sjukhus, hvarest

de tre så pass återhemtat sig att man hoppas på

deras vederfående, hvaremot den fjerde, grundläg

garen Johan Oskar Jansson, samma dag på aftonen

afled af sina sår. Han var 40 år gammal och ogift.

En gosse, som vid olyckstillfället befann sig på plat

sen, säges äfven ha blifvit sårad.

Oaktadt sålunda den inträffade olyckshändelsen

kräfde ett menniskolif och måhända qvarlemnar men

hos flere för hela lifvet, känner man sig efter ett

besök der ute manad att prisa den lyckliga tillfäl

lighet som begränsade olyckan till det omfång den

nu fick. Ty der funnos förfärliga förutsättningar för

ett vida större blodbad bland de talrika arbetare som

vid tillfället vistades inom de dödsbringande Btenar

nes räckvidd.

Örn anledningen till det timade torde en snart

blifvande polisundersökning bringa de bästa upplys

ningarna, och vi uppskjuta till dess de reflexioner

det skedda kan föranleda.

”En gård utan husbonde”

. (F. L.

T.) Ingen ordförande och ingen vice dito i stads

fullmäktige, ingen drätselkammare, ingen bestäm

melse för utgifter och inkomster under nästa år

m. m. har Falu stad frän och med Nyårsdagen.

Orsaken är ingen annan ån den »ryska snufvan».

Då stadsfullmäktige i Måndags skulle sammanträda

för att ordna stadens angelägenheter för nästa år,

befans det nämligen, att antalet tillstädesvarande ej

var tillräckligt för att göra korporationen besluts

giltig, eller två tredjedelar af de 26. Närvarande

voro blott 16, hvadan sålunda 10 ej kunnat iakt

taga inställelse. Af dessa voro 3 bortreste, men de

öfriga 7 hade »snufvan» lagt beslag på.

Proklamerandet af Carlos 1 så

som kontin g af Portugal egde rum i

Lördags i Lissabon med stor högtidlighet. Staden

hade med anledning af tilldragelsen iklädt sig den

rikaste festskrud. I gryningen förkunnade kanon

salfvor från forten och de i hamnen liggande krigs

skeppen att den högtidliga dagen var inne. Klockan

li lemnade den kungliga processionen slottet Belem

på väg till cortes’ palats, åtföljd af musikkårer spe

lade nationalhymnen. Cortégen bestod af åtta gala

vagnar. I de sex första fardades rikets högste funk

tionärer, i den sjunde kom konungens broder her

tigen af Oporto, och i den sista åkte deras maje

stäter i kröningsdrägter. Den kungliga vagnen drogs

af åtta hästar, hvar och en ledd af en tjenare. Trup

per bildade häck på de gator, processionen passe

rade. Cortes’ båda kamrar inväntade tillsammans

konungen, hvilken efter sin ankomst aflade den af

pärskammarens president förestafvade eden att upp

rätthålla konungarikets religion, författning, lagar

och oafhängighet. Lifliga lefverop höjdes derpå för

det kupgliga paret. Tåget begaf sig derefter till

kyrkan San Domingo, hvarest ett »T* Deum» sjöngs.

Från kyrkan gick tåget till rådhuset. Sedan konun

gen och drottningen tagit plats på den i stora råd

hussalen uppstälda tronen, öfverräckte municipal

rådets president stadens nycklar till konungen.

Konung Carlos återlemnade derpå nycklarne till pre

sidenten, tackande honom för försäkringarna om

stadsmyndigheternas trohet. Presidenten tog sedan

stadens banér i handen och förkunnade för den utan

för rådhuset församlade mängden att konungen blif

vit proklamerad, hvilket meddelande folkmassan mot

tog med stort jubel. Klockan tre voro ceremonierna

afslutade och ksnonsalut gais.

I Söndags egde stor revy rum med trupperna till

hörande Lissabons garnison. Klockan half två red

konungen, åtföljd af erkehertig Eugen af Österrike

och en lysande stab, till defileringsstället. På det

stora torget Prata do Commercio var hela styrkan

till ett antal af 7,400 man, deraf 1,400 man ka

valleri, uppstäld. Musikkårerna spelade national

hymnen, hvarefter infanteriet, artilleriet, kavalleriet,

ingeniörtrupper och sjömän med ett batteri land

stigningsartilleri marscherade fram utefter Liber

dade-avenyen, hvarest drottningen, hofdignitärer och

diplomatiska kåren sutfo på en läktare, uppförd för

detta tillfälle. Konungen hade tagit plats framom

läktaren, och trupperna, hvilka erbjödo en utmärkt

anblick, heleade hans majestät på öfligt sätt under

förbimarscherandet. Hertigen af Oporto bar under

defileringen artilleriets fana. På aftonen gåfvo de

kungliga en stor bankett för tvåhundra inbjudne,

deribland de olika ländernas sändebud vid hofvet i

Lissabon.

Parnell och fru 0’8hea. Rörande

denna uppseendeväckande process meddelas följande

telegram från London:

Hemligheten är afslöjad. Nu vet man eller tror

man Big veta, hvarför och hvarthän Parnell för

svann, så snart parlamentet Blöt sina portar. Icke

ens hans partikamrater och mest förtrogna vänner

hade då någon aning örn hvar den okrönte konun

gen uppslagit sin vigvarn; det irländska partiet har

alltid under parlamentsferierna varit utan ledare.

J2ndast när situationen i Irland tillBpetsat sig på ett

ho,tande sätt, dök Parnell åter plötsligt upp för att

örn några dagar, då kravallen i det egna lägret

eller med flen irländska regeringens exekutionsor

£au blifvit bilagd, återigen försvinna lika hemlig

hetsfullt. O ii est Ia femme? hade afven i detta fall

sin tiHämppjng, och »qvinnan» är nu funnen.

Till förskräckelse för Parnells vänner och till

glädjo för hans fiender är »ayinnan» dessutom en

annan mans hustru, och underrättelsen om, att den

irländska nationens ledande man, sorn haft rykte

örn sig att föra det dygdigaste lif, nu skulle stå till

ansvars inför äktenskapsskilnadsrätten, har öfver

allt, isynnerhet i Irland och i de politiska klubbarne

framkallat den största uppståndelse.

Den bedragne eller åtminstone efter eget påstående

bedragne äkta mannen är som bekäpt kapten 0’Shea,

gn rik godsegare och fredsdomare i grefskapet Clare

i Irland; han är en entusiastisk nationalist och var

en af Parnells mest tillgifna anhängare, med hvilken

han stod på den förtroligaste fot. Parnell umgicks

ständigt i 0’Sheas hus såväl i London som i Dublin.

Hr 0’Shea, som är en stor vän af resor, påstår sig

nu ha upptäckt, att hans hustru redan år 1886 stått

i brottsligt förhållande till hans gode vän, att hans

fru och Parnell fyra gånger under 0’Sheas reser

tillbragt parlamentsferierna som »man och hustru»

under antagna namn och i landtlig tillbakadragenhet

i Skottland och Frankrike. Kapten 0’Shea lär, en

ligt hvad det uppgifves, ha blifvit totalt förkrossad

af denna upptäckt. IIiui begär emellertid ej någon

skadeersättning af Parnell utan fordrar blott skils

messa.

Inom politiska kretsar hoppas och fruktar maD,

allt efter deu partiståndpunkt man intar, att denna

proceBS skall medföra mycket vigtiga följder för

Parnell och möjligen tillskynda honom samma öde,

som af liknande anledning blef Charles Dilkes. Skulle

Parnell genom denna process göras omöjlig, vore

detta ett svårt slag och en stor förlust för det ir

ländska partiet, men knappast en vinst för den en

gelska regeringen, då i stället för den inflytelserike,

obetingadt herskande Parnell, en skara politiker

skulle söka tränga sig fram, hvilka endast skulle

öka förvirringen ocb blott göra det omedgörliga ir

ländska elementet ännu omedgörligare,

En jösse hado, skrifves från Visby i

Gotl. Alléh., någon af mellandagarne förirrat sig

inom stadens haak och stör samt uppenbarade sig

en förmiddag, tagande sin skuttande promenad i

Student&Ilén. Ett par unga martissöner fingo syn

på jösse och nu började en hetsig parforcejagt. Ha

ren före och artilleristerna efter allén nedåt och ut

p& Strandgatan. Här tog den förföljde sin reträtt

in på en gård. Jägarne följde dock efter och lyc

kades der knipa jösse lifs lefvande. I triumf bars

ban så till kasernen, der han högtidligen aflifvades

och förvandlades i kontanter. Att hararne söka in

till staden under snörika vintrar, då födan blir knapp

i skrefvorna och snåren, lär ej vara så ovanligt,

men sällsynt under sådana förhållanden som nu råda.

Senase telegram.

Kronprinsen.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 3 Januari. Kronprinsen,

åtföljd af hofmarskalken Lilliehöök, läreråter

komma till hufvudstaden den 15 dennes på

morgonen.

Furstligt besök i Stockholm.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 3 Januari. Kronprinsen

och kronprinsessan af Danmark komma en

ligt ingånget svar att under denna månad

gästa den kungliga familjen härstädes. De

lära dock ej åtföljas af sina söner, hvaremot

prins Hans af Glucksburg samtidigt anian

der hit.

Eldsvådan i korrektionsinrättningen

i London.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 3 Januari. Från Lon

don telegraferas angående den nyligen ti

made eldsvådan derstädes: Elden i korrek¬

tionsinrättningen uppstod genom för stark

eldning i en kakelugn. Uti en sofsal, der

80 gossar lågo, qväfdes 26 i sängarne, in

nan hjelp kunde lemnäs. De omkomna

barnen voro mestadels föräldralösa och mel

lan 7—12 år gamla.

Likbränning.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 3 Januari. I dag brän

des liket af fru Tekla Öhrwall, född An

dersson, död i Upsala den 28 December

1889, 39 år gammal.

Sjukdomsfall.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 3 Januari. Den bekante

predikanten och seminarieföreståndaren K.

O. Broady ligger för närvarande betänkligt

sjuk.

Danska folketinget upplöst.

Köpenhamn den 3 Januari. Genom i dag

utfärdadt öppet kungligt bref har folketin

get blifvit upplöst. Det heter i brefvet:

Då folketingets arbeten under den förflutna^

delen af sessionen icke framskridit så långt,

att något väsentligt kan anses uträttadt före

valperiodens utgång, upplöses folketinget

och nya val företagas den 21 Januari.

Ministerkris i Spanien.

Madrid den 2 Januari. Ministrarne hade

i dag sammankomst hos utrikesministern

Armijo, hvarefter de till Sagasta aflemnade

ein afskedsansökan.

Sagasta begaf sig genast till regentinnan.

Det säges, att afskedsbegäran gjorts i afsigt

att för Sagasta underlätta bildandet af nytt

kabinett.

Från England.

London den 2 Januari. Salieburys för

bättring fraipskrider.

Väder leksupp gift. (Från Meteoro

logiska centralanstalten i Stockholm idag):

Barometerfall i vester. Härd sydvest med

regn på Norges nordvestkust. Frisk sydost

i norra Nordsjön, frisk sydvest i Finska

viken, mestadels mulet väder,

Utsigter: Delvis frisk syd eller sydvest,

ostadigt väder.

Hedrad åldring. Gefle den 2 Ja

nuari. Grosshandlaren G. E. Klisel fylde

nyårsafton 80 år och lemnade då kassadi

rektörsbefattningen i Gefle stads sparbank,

hvilken befattning han innehaft i 31 år.

Bankens direktion och revisorer gåfvo sam

ma dag middag för åttioåringen, hvarvid

till honom öfverlemnades en större bords

uppsats af silfver.

Telegram.

Kejsar Wilhelm och furst Bismarck.

Berlin den 2 Januari. »Reichsanzeiger»

meddelar, att kejsaren, i anledning af års

skiftet, sandt rikskansleren en handskrif

velse med de hjertligaste och varmaste lyck

önskningar. Kejsaren framhåller den yttre

fredens bevarande och uttalar sin höga till

fredsställelse med antagandet af ålderdoms

och invalidförsäkringen, som ett väsentligt

steg på försörjningsområdet för den arbe

tande befolkningen, hvilket särskildt ligger

kejsaren på hjertat. Kejsaren tackar riks

kansleren för hans uppoffrande och arbet

samma medverkan till ernåendet af dessa

resultat och ber Gud ännu många år be

vara den trogne och pröfvade rådgifvaren

åt kejsaren i hans vanskliga herskarkall.

Preussiska landtdagen.

Berlin den 2 Januari. Preussiska landt

dagen är inkallad den 15 Januari.

Grufarbetarestrejken i Belgien.

Lultich den 2 Januari. I koldistriktet

vid Seraing har i Cockerills och bolaget Ma

rihayes grufvor förklarats strejk. De 1,200

strejkande begära förhöjning i arbetslönen;

för öfrigt förhålla de sig stilla. I kol

grufvorna vid vestra stranden af Maas ar

betas. I Charleroi är situationen oförän

drad.

Influensan i Motala.

Motala dea 3 Januari. Influensan upp

träder allvarligt här i staden och på lands

bygden. Knappast någon familj har und

gått densamma. Flera svaraie fall, dock ej

dödsfall, hafva förekommit. Sjukdomen

härjar vidsträckt på kringliggande landsbyg

den, orsakar allmän nedEtämning samt häm

mar rörelse och affärer.

Ofverbibliotekariebetattningen.

Stockholm den 3 Januari. Öfverbiblio

tekarien Klemming har erhållit kongl. m:ts

tillstånd att qvarstå i sin befattning till inne

varande års slut.

Influensans framfart.

Paris den 2 Januari. Med anledning af

influensan hålles militärskolan S:t Cyr stängd

till den 12 dennes. I Montpellier och An

gers uppträder farsoten mycket häftigt. I

Angers äro alla skolor och prestseminariet

■tängda.

Prag den 2 Januari. Influensan griper

omkring sig. Många professorer vid uni

versitetet samt lärare i mellanskolorna äro

sjuka.

Attentatet i Rom.

Born den 2 Januari. Vid kemisk analys

har visat sig, att vätskan i Vitas dosa var

alldeles oskadlig.

Böhmiska landtdagsvalen.

Prag den 2 Januari. Vid fyllnadsvalen

till böhmiska landtdagen äro i stadsvalkret

earne, enligt underrättelser hittills, de förra

tyska deputerade valde. Deltagandet i va

let var lifligt.

Från Serbien.

Belgrad den 2 Januari. Skuptschinan

har i dag definitivt antagit budgeten och

biträdde derefter öfverenskommelSen rö

rande aflösandet af franska jernvägsbolagets

rättigheter, hvarefter skuptschinan ajour

nerades.

Dao&fts post.

Kejsarinnans af Brasilien död.

Mycket rörande äro detaljerna i det kej

serliga drama, sorn utspelades i Oporto vid

samma tid, som Te Deum afsjöngs i alla

kyrkor till firande af tronbestigningen och

det stora festtåget egde rum i Lissabon.

Den brasilianska kejsarinnans helsotillstånd

— hon hade alltsedan i Torsdags varit be

tänkligt sjuk — hade liksom mångå andra

dåliga nyheter från Brasilien förtegats för

kejsaren; han behöfde sjelf i högsta grad

skonas. Utan att misstänka något begaf

han sig derför på Lördagsmorgonen till

muséet; kort derefter dog kejsarinnan utan

att hafva träffat sin gemål: så hastigt kom

slutet. På Iifläkarens fråga, om hon ön

skade en prest, hade hon svarat: »Ja, men

dessförinnan skulle jag vilja träffa kejsaren,

så att jag finge säga honom mitt farväl för

alltid.» Man skickade derpå bud till abo

ten i S. Jldefonso och kejsaren, men till

kallade äfven genast en händelsevis förbi

gående prestman, sorn kom just i rättan tid

för att tilldela den döende i hennes sista

stund absolution. Hennes sista ord vörö:

»Hvad jag är ledsen öfver, att mina barn

och barnbarn icke äro hos mig; jag skulle

vilja välsigna dem för sista gången. Bra

silien, Brasilien, du sköna land, dit jag al

drig mer skall återvända!» Kejsaren kalv

lade? af den bragilianake konsuln Rabello

från muséet, men erfor det värsta, först då

han stod framför kejsarinnans rum. Han

såg ut »som förstenad», kysste henne på

f>annan, knäböjde framför bädden opb grat

ange. »Fyrtiosex år hade hon», utropade

han, »varit haus trögna följeslagarinna och

ryckt honom från bang ungdorns enslig

het; Gud hade beredt honom de bittraste

pröfningar; ske hans vilja!» Och då kej

sarinnans ögon ännu voro öppna, tilltryckte

han dem med det klagande utropet: »skola

då dessa kära ögon aldrig mer öppna sig

för att se mig?» Den första befallning han

sedermera efter lång tystnad gaf, bestod

deri, att man skulle hålla gorgebudskapet

hemligt, tills festligheterna i Lissabon voro

förbi; men telegrafen hade redan gjort sitt

verk. Den aflidnas dotter och måg, sorq

begifvit sig till Andalusien, kallades så fort

sjukdomsfallet inträffade, genast till Oporto.

De reste öfver Madrid, der de genom nytt

telegram förbereddes på dödsfallet; men för

grefvinnan af Eu föTtegs det värsta, tills

hon i kyrkan hört messan. Qph så gick

hela familjen, grefven p,ch grefvinnan af

Eu med sina barn, till Carmen-kyrkan

och bad; och först när vid återkomsten till

hotellet de sörjandes ansigten blefvo för

många, berättade grefven hela sanningen.

Inemot middagen anlände drottning Chri

stine till hotellet och stannade pg half tim¬

me hos grefvinnan; det var ett sorgligt

möte. Pä aftonen for man med extratåg

till Oporto. Den aflidna skall invigas till

den sista hvilan i Vincente de Foras pan

theon, familjen Braganzas begrafningsplats.

Till herskarhusen i Europa har kejsaren

sandt följande telegram på franska språket:

»Hennes majestät kejsarinnan har sändt sin

ande till Gud. Dom Pedro d’Al«antara».

Liket baleamerades och utstäldes, och så

som alltid i Portugal strömmade alla fattiga

till för att vid båren mottaga de vanliga

allmosorna. Begrafningskostnaderna skall

konungen af Portugal bestrida, ty kejsaren,

hvilkens civillista den brasilianska regerin

gen strukit, är i sjelfva verket meddellös

och blir sannolikt tvungen att mottaga det

understöd, som hans slägting, konungen,

skall erbjuda honom. Ännu är det osä

kert, om hans omgifning låtit honom få

veta regeringens i Rio de Janeiro beslut.

Intet har han sammansparat; med sina ringa

behof behöfde han dock icke frukta för sin

framtid. Resan till Coimbra och Oporto

hade företagits på uttrycklig önskan af kej

sarinnan, som öfvertygade sin make örn,

att deras närvaro i Lissabon under krö

mngefesten skulle i deras ställning som för

visade kanske kunna inverka störande. Dom

Pedro skall nu hafva mottagit konungens

öf Portugal förnyade anbud att ställa till

hans förfogande ett slott som bostad. Mänga

portugisiska tidningar angripa ånyo med

anledning af kejsarinnans död, för hvilken

de omedelbart beskylla de revolutionär' s

hänsynslösa tillvägagående, häftigt de re

publikanska maktinnehaivärne i Brasilien

och påstå, att kejsarinnan blifvit bruten,

sedan hon i Coimbra fått underrättelse örn

de senaste åtgärderna mot den kejserliga

familjen. Äfven finansministern Barbosas

sista telegram anses i Lissabon sorn en för

falskning af fakta. En nyligen från Rio

de Janeiro återkommen köpman har för en

medarbetare i iTimest förklarat, att brast

lianarne under militärdiktaturens få veokor

begraft sina förhoppningar och längta till

baka till det förra lugnet. Efter hans åsigt

skulle Europa inom kort få upplefva en ny

öfverraskning i Brasilien, en öfverraskning,

som icke blir mindre stor än den af den.

15 November förlidet år.

Bref från Finspång

till Norrkfipings Tidningar.

Den 2 Januari 1890.

Fredagen den 20 December höll Risinge hus

hållningsgille sitt sammanträdo å Finspångs värds

bas.

Enligt den årsberättelse, som då uppgjordes,

framgick följande:

Årets skörd ansågs hafva utfallit så, att höst

sädens qvantitet var medelmåttig, men qvaliteten

utmärkt. Vårsäden var betydligt undor medel

måttan, ja på sina ställen bade den slagit fel,

eå att det nära nog var missväxt. Foderskör

den lenmndo blott bälftcu mot förra året, men

dess beskaffenhet var god. Skörden af rotfruk

ter, syunerligast potatiB, var god. Halmtillgån

gen var så liten, att den knappast torde vara

tillräcklig. Fröskörden v: r någorlunda god.

Hö- och sädesbergiiiugan verkstäldes under

gynsnmma väderleksförhållanden.

Totalomdömet öfver 1889 års skörd ansågs

också för gillets område blifva att den varit

knapp samt hvad vårsäden beträffar äfven till

qvaliteten af såväl kärna som halm af sämsta

beskaffenhet. Den stränga torkan på våren och

försommaren gjorde alt & don styfva och bästa

jordon vårsäden dels icke ens kom upp och dels

skadades det uppkomna af mask. Dertill kom

att vårsädesfälten härjades af sädesrosten strax

före skördsn.

Den utsådda höstsäden ter sig vacker, men

många isåningar till gräs hafva måst upplöjas.

Intresset för ladug&rdsskötseln fortfar, men

till följd af den knappa skörden af såväl foder

som hafre befarar man en tillbakagång, d& alla

ännu ej insett nödvändigheten af att inköpa kraft

foder för åstadkommande af god utfodring åt

mjölkboskapen.

MjölkmaDgden vid mejerierna var i början af

året riklig, men visade under sommaren och hö

sten en betydlig minskning mot föregående år.

Intresset för svinskötsel tyckes börja vakna,

•ynnerligaat ho» många, sorn bo aflägset från

mejeri och ha svårighet af att få afsättning för

mjölk.

Nyodlingar och täckdikning hafva verkstålta

till ungafär samma omfattning Born föregående

år. Några större byggnadsföretag anmäldes ioke

ha blifvit utförda under året.

Afkastningen från trädgårdarne hade varit god

på frukt, men dålig för köksträdg&rdsolster.

Eu utmärkt humleskörd lemnade den stora och

välskötta humlegården vid Finspång. Der äro

anlagda och anläggas fortfarande ansenliga pil

planteringar, hvilka se lefvande nt.

Skogskulturen vid Finspång är äfven storartad

och flere andra egendomar odla skog, men i all

mänhet måato man beklaga att allt för litet gö

res för att betrygga återväxten af skog, der den

afverkats.

Jagten å elg och fogel har varit god; fisket

har deremot i allmänhet slagit mindre väl ut.

För fiskets befrämjaude har vid Finspång an

lagts flere stycken fiskdammar för odling af lax

m. fl. fisksorter.

Af hushållniDgsgillets medel utdelades för frukt

trädsplantering belöning af 10 kronor till sko

makaren A. P. Persen i Erstorp och till sme

den A. Karlson i Kolstad 5 kronor.

För svinafvelns befrämjande anslogs på för

slag af Inspektor J. A. André, Finspång, 100

kronor af hushållningsgillets medel till inköp af

5 st. fargalt-grisar af Yorkshireras, hvilka skulle

utplanteras & lämpliga platser inom gillet, der

de skulle tillhandahållas mot en betäckningsafgift

af högst 2 kronor. Inspektor Möller på Grens

holmen och veterinär Almqvist, Finspång, val

des att taga saken om hand och på bästa sätt

ordna den.

Till nya medlemmar af hushållningssällskapet

föreslogos af gillet: veterinär K. Almqvist, Fin

spång, kyrkoherden J. Neander, Risinge, och

löjtnant E. Aquilon, koutrolloflEicer vid Fin

spång.

Sida 4

NOBRKOPING8 TIDNINGAR Fredagen den 3 Jaunari 1890.

Sammanträdet afslutades med ett sakrikt och

intressant föredrag om mjölkboskapens utfodring

af J. A. André, Finspång, hvilket kommer att

längre fram utgifvas i tryck.

Pedagogisk slöjd för fabriks

arbetare.

Yi hafva blifvit anmodade införa nedan

stående ur »Slöjdundervisningens blad» utg.

vid Nääs:

I Jönköping ökas alltjemt intresset för slöjden.

I folkskoleslöjden undervisas detta är 60 gossar, för

delade pä 4 afdelningar; motsvarande antalet i fjol

var 45, fördelade på 3 afdelningar. Undervisningen

bedrifves af lärare vid folkskolan.

»Jönköpings Slöjdskola» besökcs denna termin af

75 elever, bland hvilka finnas lärare och lärarinnor

från stadens skolor, lärjungar från elementarläro

verket och privatskolor samt 50 arbetare från Jön

köpings Tändsticksfabrik.

Få grund af denna sistnämda uppgift torde jag

hafva rätt att till de mångå rubriker, som förut för

kunnat om nya fält och nya segrar för den peda

gogiska slöjden, få foga ännu en: Pedagogisk slöjd

för fabriksarbetare.

Få arbetsgifvare i vårt land torde hafva gjort så

mycket för sina arbetares intellektuella utbildning

som Jönköpings Tändsticksfabriks aktiebolag. Så

t. ex. anordnas under vinterqvällarne s. k. afton

underhållningar för arbetspersonalen, hvarvid före

drag, sång och musik omvexla med undervisning i

skrifning och räkning samt manlig och qvinlig slöjd.

Det år antagligen första gången, någon större ar

betsgifvare i vårt land anordnar pedagogisk slöjd för

sina arbetare, och då nu öfver ett år förflutit sedan

denna slöjd tog sin början, anser jag mig kunna

meddela ett och annat örn densamma.

Elevernas antal är f. n. 50, hvilka på 3 afdelnin

gar undervisas i förutnämda Jönköpings slöjdskola,

som förestås af folkskollärarne J. Fröberg och M.

Erlandson. Hvarje afdelning slöjdar två qvällar i

veckan från kl. 7 till 9. Elevernas ålder vexlar

mellan 17 och 24 år. öfver skolgången föres dag

bok, hvari antecknas frånvarande dagar utan lof, med

lof och till följd af sjukdom. Vid terminens slut

sättes betyg öfver slöjdskicklighet, flit och uppfö

rande, och då eleven genomgått hela modellserien,

erhåller han afgångsbetyg. Modellserien omfattar 40

nummer, hemtade ur Nääs modellserier. Med hän

syn till elevernas högre ålder och större kropps

krafter hafva åtskilliga modeller blifvit omflyttade

eller också undergått någon förändring. Nummer 1

år äfven här den verldsbekanta pekpinnen, nummer

40 är nattduksbordet.

Några dagar före terminens början utsänder fabriks

föreståndaren en anmälningslista, på hvilken de, som

önska slöjda, anteckna sina namn. Slöjden är så

ledes frivillig, och alla omkostnader bestridas af bo

laget. Till denna termin hade betydligt flera an

mält sig vilja slöjda, än som f. n. kunde få plats.

Denna torra schematiska redogörelse säger ej

mycket, men det intresse hvarmed ifrågavarande slöjd

omfattats samt den redan vunna erfarenheten låter

ana, att den uppfostrande slöjdundervisningen äfven

utom barnaskolan har ett stort fält för sin verksam

het.

Genom on in i de minsta detaljer tillämpad ar

betsfördelning inom fabrikerna blir hvarje arbetares

göromål högst ensidigt. Aldrig har han tillfreds

ställelsen af att se ett fullbordadt arbete utgå ur

sin hand; ej underligt om han arbetar utan intresse,

utan lust. Då ett fullgodt eller korrekt arbete tager

handtverkarens alla själsförraögenheter i anspråk,

så kan deremot fabriksarbetaren utan någon synner

lig uppmärksamhet uträtta sitt arbete; att det ut

föres riktigt, derom sköter maskinen.

Det är isynnerhet flen unge arbetarens uppfostran,

som lider af det här påpekade fabriksarbetet, och

vi hafva stora skäl till att framdraga alla de medel,

som i någon mån kunna motverka eller värna honom

från att förslöas.

I detta syfte har också förutnämda slöjdskola för

fabriksarbetare tillkommit, och jag skulle vilja upp

mana alla fabriksegare, som använda unga personer

i sitt arbete: gack och gör sammaledes!

Staten beviljar årligen anslag till föreläsningar för

arbetare. Med få undantag äro föreläsningarna få

taligt besökta; här i staden hafva de upphört af brist

på åhörare. Intresset för slöjden är deremot i stän

digt stigande, och kunde vi i Jönköping bjuda på

afgiftsfri slöjdundervisning för obegräusadt antal ele

ver, så skulle vi ej mäkta undervisa alla. Hvaraf

beror då detta intresse? Somliga säga: det är ny

hetens behag, som lockar elever. Ja, i viss mening

är det så, men vi tillägga, att detta uppfostrings

ämne, rätt bedrifvet, aldrig kan blifva gammaltiden

mening, att det skulle förlora intresset för sig. Man

har frågat mig, huru en arbetare, som under hela

dagen är upptagen af arbete vid fabriken, kan finna

nöje i att efter detta arbete ställa sig vid slöjdbän

ken. Jag vill derpå svara följande: Den större

mängden af detta Blags arbetare får aldrig, såsom

förut är antydt, i sitt dagsarbete på egen hand full

borda något arbete. Ej underligt då, örn han glädes

åt den ringaste sak, t. ex. en pekpinne eller blom

sterpinne, som han sjelf från början till slut kor

rekt förfärdigat. De nya svårigheter, som han vid

hvarje nytt arbete har att besegra, sporra ihärdig

heten och öka lusten. Under tiden som arbetet

framskrider skärpes ögo!. Cfvss handen m. m. m. m.

och hvad som är synneiligtu helsosamt ja, nödvän

digt för arbetarens intellektuella utbildning: han lär

sig att öfva sjelfkritik.

Andra säga, att slöjden är en modsak, och inlägga

i detta ord en mindre god betydelse. Hon år åt

minstone icke från Faris, hon har sitt ursprung från

Honom, som redan till de första menniskorna sade:

»Du skall äta ditt bröd i ditt anletes svett». Han

insåg djupare än vi arbetets vigt för menniskans

andliga utveckling. Det var ju ock detta, sorn »upp

fostringskonstens stormän», t. ex. Comenius, Francke

och John Locke m. fl. togo fasta på. Och örn ar

betet såsom ett ypperligt uppfostringsmedel nu åter

inom vårt fosterland blifvit satt i system och under

nämn af »svensk slöjd» banar sig väg genom alla

verldcns länder, der man vårdar sig om menniskans

uppfostran, om man derför kallar det en modsak, så

må så vara. Det är bestämdt det bästa mod, som

någonsin varit kändt, emedan det lär menniskan att

älska och värdera det ärliga kroppsarbetet.

lil. E—n.

Influensan — en gammal bekant.

En författare, J. Lestéous, i franska *Fi

gårö* framhåller, att den nu snart sagdt

öfver hela jorden rasande influensaepidemien

alls icke är någon ny öch obekant sjukdom,

utan att den tvärtom lango varit känd. Ea

ryktbar läkare i Dublin, Graves, har till och

med gjort den till föremål för specielt stu

dium oeh nedlagt sina iakttagelser dervid

i ett särskildt, vidlyftigt arbete. Derefter

fortsätter nämda franska författare sålunda:

Första gången Graves talar om influensan, sker

det i en afhandling om koleran och för att sär

skilja influensa-epidemiernas framfärd från den

förfärliga asiatiska landsplågans.

Derefter egnar han en hel artikel åt influen

san, och på dessa blad möter oss en hel serie

of opidomier, som på bestämda mellantider efter

träda hvarandra, nästan regelbundet uuder loppot

af det adertonde ooh nittonde seklet.

Oafsedt don medicinska och terapeutiska sidan af

saken anföras tvänne egenskaper, sorn böra så myc

ket mindre förbises, som dea engelske läkaren, un

dersökande sjukdomen i dess föregående, histo

riska yttringar, kunnat skrifva dessa rader, hvilka

kunna lända våra store hygieniker till uppbyg

gelse: »I våra dagar, då kommunikationsmedlen

äro så snabba, är det oss fullkomligt möjligt att

lära känna on epidemis karakter och sättet för

dess behandling, långt innan don kommer till oss:

* Vi erhöllo kunskap örn grippe-symptomerna 1837

och om det bästa behandlingssättet af denna

epidemi flera veckor, innan den kom till oss ...»

År 18371... Och år 1889, nära en månad

efter det sjukdomen utbrutit i Paris, nära två

månader efter det den utbrutit i Petersburg, har

man ännu icke lärt sig, hur man bäst skall kunna

motstå densamma!

Hvad säger Graves i fråga om den influensa

epidemis historia, som han beskrifver sådan, som

den visar sig i detta ögonblick?

Han nämner data för ett tjugutal infiuensaopi

deruier alltsedan 1708. Läsom blott:

1708, 1712, 1728, 1733, 1743, 1758,

1762, 1767, 1775, 1782, 1788, 1789; detta

hvad angår det 18:de seklet!

So här i fråga örn det 19:de: 1803, 1831,

1833, 1837 och 1847!

Och han tillägger, att örn man håller sig till

denna tablå, skulle influensaepidemierna med större

eller mindre intensitet återkomma ungefär hvart

10:de år.

I sitt studium af några af dessa epidemier

konstaterar han, att influensan icke har samma

gång som koleran, en vigtig upplysning att bibe

hålla i minnet under denna tid, då man oklokt

insinuerar och lättsinngt försäkrar, att grippo

epidemien är en ödesdiger föregångare och före

löpare till en koleraepidemi.

Graves anmärker detta vigtiga faktum, som

kunnat konstateras af dem, hvilka liksom han

följt epidemiens gång och utbredning: att koleraD,

sorn behöft tjugo år för att fullborda sitt lopp,

»skrider fram med smygande och långsamma

steg, meD att den går framåt i åratal, tills den

ändtligen under sin förhärjande färd genomlupit

hela vorlden», och att Ia grippe deremot utbryter

plötsligt, att den går från en nation till en annan,

och att den genomlöper hela jorden med verk

ligen svindlande hastighet.

Och till stöd härför anför han fakta. Låtom

oss nämna dem i korthet!

År 1782 uppträder influensan till en början

i Kina, hvarifrån hon utbreder sig, anställande

sina förödelser, öfver Asien, Europa ooh Ame

rika.

Åren 1830—32 utgår den från Australien,

uppträder någon tid derefter i Moskwa och inom

åtta månader rasar den i Saint Petersburg, War

schau, Frankfurt, Paris och London; tre måna

der derefter är han i Italien ooh Gibraltar, och

sju månader senare i Förenta staterna; hon har

behöft mindre tid att öfverskrida oceanen än

kontinenten I

År 1833 är sjukdomens spridning ännu snab

bare. Utbruten i nordost Bkördar den efter

knapt några dagars mellantid en mängd offor i

Moskwa, Odessa, Alexandria och Paris.

År 1837 träffas hela jordklotet med undan

tag af Amerika af densamma.

År 1847 slutligen angifva rapporter till sir

William Burnett, generaldirektör för den engel

ska marinen, influensans uppträdande på Portu

gals kuster och på Spaniens sydkuster; i Januari,

Februari och Mars rasar den i Nya verlden och

på Nya» Zeeland; i Februari och Mars i Val

paraiso; i Augusti på Syriens kuster; i Juli,

Augusti och September på mellersta euqvatorn,

på vestra kusten af Afrika; i April i Houg

Kong — i yttersta Orienten, i pagodernas och

Buddhas land!

Influensans spridning, liksom en annan mycket

förfärligare landsplågas, nämligen den asiatiska

kolerans, intresserar i högsta grad den engelske

läkaren, så att -han beklagar, att man icke inrät

tat medicinska observatorier för att konstatera,

om influensan, såsom vissa författare försäkrat,

alltid följer riktniugen från öster till vester och

aldrig går i motsatt riktning, och om det är

sant, att den nästan alltid hemsöker de båda

halfkloten.

Och detta intresse är icke endast teoreti

kerns, utan äfven och företrädesvis praktikerns,

som icke alltid ser i influensan en godartad sjuk

dom, hvilken icke lemnar allt för grymma spår

efter sin framfart bland nationerna.

Han betraktar den som en epidemi, sora man

måste myeket noga gifva akt på, ty den har un

derstundom dödsbringande Bviter, och han anför

några siffror, som hafva en dyster, smärtsam

vältalighet:

I Dublin, der han var professor år 1837, ka

stade influensan på sjuksängen 4,000 personer,

hvilka sedermera aldrig mer stodo upp, utan att

räkna dem, som, sedan de haft influensan, du

kade under för sviterna af sjukdomar, hvilkas

utveckling den gynnat.

I Paris samma år steg, enligt *Revue Médi

cale*, under de första fjorton dagarna i Februari

dödligheten dubbelt mot det vanliga antalet,

och dessutom upptager statistiken endast dem,

som dött i sina hem, men lemnar åsido dem, som

aflidit på hospital och sjukhus.

Se der en hel rad af konstanta fakta, sorn

anföras af en framstående läkare, hvilkens ar

beten man synes hafva alltför mycket negligerat,

sedan vi angripits af influensan!

Nu skulle egentligen återstå att taga känne

dom örn och i korthet angifva, hvad d:r Graves

tänker om sjelfva sjukdomen, dess orsaker, symp

tom, verkningar, vilkoren för dess uppkomst och

utveckling, den angifna terapeutiken o. s. v.,

men det skulle vara att för mycket taga läsa

rens uppmärksamhet i anspråk.

Från hufvudstadun.

En af våra korrespondenter i hufvudsta

den skrifver till oss följande:

Tioårsjubileum.

Dagens Krönika, d:r Arvid Ahnfelts bekanta tid

skrift, kan med 1890 års ingång, också den, fira

sitt lilla jubileum. Det är nämligen nu ett decen

nium sedan denna publikation första gången såg

dagen.

Januarihäftet kommer att bjuda på en legend från

franska revolutionen af Adolf Hedin, en politisk

krönika af d:r Otto Sjögren, en ny novell »Ur det

mondaina (!) Stockholmslifvet» af Daniel Fallström

samt uppsatser af Volontaire och Gasparone. Till

följande häfte hafva bland andra V. v. Heidenstam

och G. af Geijerstam lofvat bidrag dels i bunden,

dels i obunden form.

En svensk artist,

genremålaren Carl Erik Törner från Stockholm, har,

enligt hit ingången privat underrättelse från Norge,

på ett förtjenstfullt sätt medverkat vid inredningen

af Nes kyrka i Hedemarken, som i fiol nedbrann

genom vådeld, men hvars återuppbyggande fortskri

dit så raskt, att den i dessa dagar, endast fjorton

månader efter branden, presenterar sig i ny skep

nad.

I afseende å det yttre företer kyrkan samma ut

seende som förr och dess smidiga torn bildar lika

som förut en vacker relief åt det intagande land

Bkapet vid sundet mellan Nes och Helgeön. Det

inre är deremot alldeles förändradt och den som

erinrar sig den gamla kyrkan med dess smaklösa

inredning skall nu förvånas vid åsynen af det ljusa

och leende templet, som utan öfverdrift kan sägas

vara en af Norges vackraste landskyrkor och som

förtjena!- uppmärksamhet genom sin stilenliga in

redning. I stället för altartafla reser sig sig i tem

plets fond en vacker Kristusbild, modellerad i gips

i öfvernaturlig storlek. De tre små fönstren i ko

ret äro försedda med smakfulla glasmålningar, om

gifna af prydliga gipsornamenter. Predikstolen och

altarrunden äro utförda i en anslående götisk bar

rockstil med rika ornament.

Vid templets konstnärliga utsmyckning har bygg

nadskomitén haft ett mycket värdefullt biträde i hr

Törner, som i år har uppehållit sig på Nes och som

af rent intresse för saken lemnat ritningar till hela

den inro dekoreringen och i öfrigt biträdt komitén

på ett i hög grad hedrande sätt.

Svensk juvelerareaffär i Paris.

Julaftonen öppnades i Paris en filial af juvelerare

firman C. G. Hallbergs affär i Stockholm. Som be

kant hade nämda firma, under förestyre af sin chef

hr Jean Jahnsson, en exposition vid PariButställ

ningen. Afsättningen på svenska varor visade sig

då Bå stor, att firman beslöt att anordna on perma

nent utställning i verldsstadcn vid Seincn.

Och denna plan har nu, som sagdt, trädt i verk

ställighet.

Den svenska butiken är inrymd i Palai3 Royal,

är försedd med elektriskt ljus och dekorerad med

elegans och komfort. I denna affär försäljas ute

slutande svenska varor: bondsraycken, dryckeskan

nor, bägare m. fl. såväl antika som moderna artik

lar af svenskt ursprung.

Föreståndarinnan för Pariser-filialen är fröken

Wretmark, som under flere år förestått Hallbergs

butik vid Regeringsgatan i Stockholm och som seder

mera, likaledes med mycken skicklighet, ledt för

säljningen under verldsutställningen.

Fonografen,

denna nutidens kanske märkligaste uppfinning, har

hittills endast inför smärre kretsar i Sverige haft

tillfälle att låta höra sina »konster».

Inom kort kommer emellertid dess förmåga att

blifva allmänt bekant i vårt land, sedan agenteu för

norden, generalkonsul Ruben i Köpenhamn, numera

engagerat platsrepresentanter för olika distrikt i vårt

land. Sålunda är en agent anstäld för Skåne, en

annan har tilldelats distriktet som begränsas af vårt

sydligaste landskap och i norr af en linie som tån

kes dragen mellan Karlstad och Stockholm. Denne

agent har sin hufvudstation i Göteborg. Den tredje

agenten får på sin anpart hufvudstaden samt den

ofvanom nyssnämda linie lelägna delen af Sverige.

Omkring den 10 dennes hitvåntas amerikanaren Rhe

fuess, hvilken af den härvarande agenten hr Julius

Ungewitter j:r engagerats som tekniskt biträde vid

fonografens förevisande.

Omedelbart derefter kommer fonografen offentligen

att förevisas till en början i Stockholm, derpå i

norrländska städer. Tiden för »Norrlandstournéen»

är ännu icke bestämd, utan blir beroende af huru

länge fonografen kommer att exponeras här i huf

Tuds teden.

Angående förevisningslokal här, gå lär man skola

bestämma 8ig för Svenska Panoptikon vid Kungs

trädgården, således en mycket centralt belägen plata.

I första rummet å nedra botten finnes en större

grupp framställande Gustaf Hl, Bellman och Ull*

Winblad i Sergels atelier. Denna grupp skulle nu

flyttas åt sidan och fonografen erhålla plats invid

densamma.

Innan fonografen kommer att blifva tillgänglig för

allmänheten, skall den förses med en riklig »reper

toar», i det åtskilliga af våra mest framstående sång

och instrumentalartister komma att anmodas att

vare sig insjunga eller inspela tonstycken i fono

grafen. I förbigående kan anmärkas, att det icke

är alla slags röster sorn med samma framgång lämpa

sig att återgifvas af fonografen. Efter de experi

ment man här redan haft tillfälle att göra tyckes

det företrädesvis vara basar och basbarytoner, hvilka

tydligast upptagas af fonografen. Deremot har teno

ren — i följd af stämmans vekare klang — icke

så lätt att tränga in i fonografens massa. Sålunda

gaf apparaten en alldeles förträfflig och »naturtro

gen» kopia af Salomon Smiths präktiga bas, under

det fonografen icke alls visade samma emottaglighet

för Arvid Ödmanns mjuka tenor.

En ny violinelfva

är i antågande. Hon är bara sjutton år och »vacker

som en engel», åtminstone påstå porträtten så. Hon

heter Schytte, är danska till börden och kommer

att spela i Stockholm på konsert den 7 dennes.

Sedan styr hon måhända kosan till landsorten.

En iappkaravan.

Hufvudstadens sevärdheter ökas med hvar dag.

Det allra nyaste är en lappkaravan, som sedan några

dagar Blagit läger å en af ett högt plank omgärdad

gård invid Stureplan.

En mängd kulörta lyktor vid ingången utmärka

»förevisningsplatsen». Mot den kontanta erkänslan

af en half krona —■ i fall man är »vuxen», annars

kostar det bara 25 öre — får man träda in. Gården

är å ömse sidor dekorerad med enar. Midt på går

den är upprest ett »lapptält» efter det traditionella

mönstret. Inne i tältet, hopkrupeu framför en ko

kande gryta, sitter en varelse ombonad i pels och

rökand# på en temligen surt doftande snugga. Hvad

passageraren är för slaga kön är omöjligt att i skum

rasket afgöra, helst personen i fråga talar i en hög

falsett som lika väl kan tillhöra en gammal käring

sorn en ung man.

Men den här lille figuren, som nu kommer emot

oss, är deremot afgjordt mankön. Det är karavanens

chef, »Lapplands mest berömde björnjägare», lapp

mannen Nils Alek Andersson från Frostviksfjellet.

Han är föremål för allas uppmärksamhet, der han

nu håller på att förtälja om Bina äfventyr med stora

och små nallar. Enligt uppgift å programen skulle

karavanen bestå af icke mindre än 13 medlemmar.

Yi äro emellertid icke i stånd att upptäcka mer än

tre — de andra äro kanske »ute och se på sta’n».

De tillstädesvarande tala en öfverraskande god

svenska, en af dem nästan utan någon brytning alls.

Damernas odelade intresse framkallar isynnerhet en

liten lappkavaljer på femton år. Han ser verkligen

mycket näpen ut i sin pelsdrägt. Han sitter ned

hukad i akjan och sveper försigtigt om sig med pels

täcket.

Renarne äre naturligtvis föremål för lifligt beskå

dande. De tyckas dock icke vara hågade för några

oförsigtiga karesser: se der fick en »närgången»

herre sin klart skinande storm tillstukad af en »horn

stöt»! Pojkarne jubla öfver »snobbens» missöde.

Lapparne medföra en uppsättning skidor, som lära

vara af prima sort och som ock finna många afnä

mare bland den sportslystna publiken.

(Insändt.)

Sorg på sorg.

Carl Johan Holmgren,

mångårig, trogen, trägen och påpasslig arbetare

hos Bomullsväfveriaktiebolaget på dess snickeri

verkstad, har varit en af dem, som verkat mest

i stillhet, aldrig känt sig berörd af tidsandans

vexlande och växande knot och missnöje; han

hade sin största fröjd i sitt anspråkslösa nion

alltid trefliga hem, der han efter dagens och

veckans väl förrättade mödor i stilla frid hvi

lade sig i skötet af en trofast och huld maka,

en ovanligt uppoffrande och tillgifven dotter

samt do senare åren endast tillfälligtvis af en

älskad son.

Åren försvunno, och såväl herr som fru Holm

gren blefvo nästan omedvetet gamla. Ingen af

dem hade haft någon stark fysik; men så in

sjuknade först husmodern och befans efter fyra

dygn död, till stor sorg och saknad för anhöriga

och vänner; men under anordningarna för ma

kans jordande insjuknade på sjelfva julafton

Holmgren, och ehuru många närvarande hysto

förhoppningar om hans tillfrisknande, följde han

på allvar sin kära Eva jemt på 8:de dagen ef

ter hennes bortgång.

Det behof ver väl icke sägas, att denna sorg

på sorg hårdast drabbar dottern, synnerligast

som sonen lärer vara sängliggande i Linköping.

Det är i allmänhet högst sällan, som den

obemärkte arbetaren i tidningspressen egnas nå

gon uppmärksamhet, och mången skall nog möj

ligen finna dessa rader öfverflödiga eller för

många; men i visst afsoendo står Norrköpings

samhälle i en gammal tacksamhetsskuld till nu

aflidne Holmgren, fast han sjelf aldrig ens tänkt

derpå. Oberäknadt att han var en af de tretton,

Born stiftade Norrköpings Arbetareförening, var

det i bans hern, i dåvarande fabrikör Bergströms

hus Trångsund, som föreningens grundläggning

förslagsvis gjordes.

Af de 13 finnas nu helt få qvar; nion många

äldre föreningsledamöter skola helt visst med

nöje kunna intyga, hvad här som en skyldig

gärd blifvit sagdt till en trogen arbetares min

nesruna, hvilken jag anhåller få afBluta med föl

jande :

Ett tack och farväl 1

Rättegångs- och Polissaker.

Tryckfrihetsåtalet mot Dagens Ny

heter. Det af förre byggmästaren P. G.

Löfgren mot Dagens Nyheters ansvarige utgifvare

och redaktör Fr. Vult von Steijern anhängiggjorda

tryckfrihetsåtalet förevar åter i går inför rådhusrät

tens i Stockholm tredje afdelning, dervid svaranden

inlemnade en längre skrift, hvari han bestred an

svarsyrkandet, hvarefter Bkreds till jury val.

Käranden utsåg: hofrättsrådet C. U. Widström

(utesluten af svaranden), öfversten frih. J. Z. Rud

beck, komministern E. Evers och stadsfiskalen L.

Stendahl.

Svaranden utsåg: sekreteraren i Öfverståthållare

embetet J. Berlin, redaktören W. Bergstrand (ute

sluten af käranden), rådmannen G. Dahl och re

daktören A. Gumselius.

Rätten utsåg: kaptenen F. M. Westerling, kam

reraren Öhr. Ringman, regementspastorn H. N. Af

zelius (utesluten af svaranden), vice häradshöfdin

gen J. Hammarberg och vice häradshöfdingen V.

Norseus (utesluten af käranden).

Kompletteringsval förekommer nästa Torsdag, och

juryn sammanträder den 18 dennes.

Fråga om obehörigt åtal. Det af

notarius publicus v. häradshöfdingen Victor Frodell

mot husegaren E. Sjöblom, vice häradshöfdingen

Axel Hertzman och stadsfiskalen P. Cederborg an

hängiggjorda målet angående falskt åtal förevar åter

i går inför rådhusrättens i Stockholm tredje afdel

ning, dervid hr Frodell inlemnade en längre skrift,

hvari han öfverlemnade målet till rättens pröfning.

Hr Cederborg yrkade ansvar å hr Frodell enligt

kap. 16 § 1 mom. 2 samt § 4 strafflagen, för det

han af obetänksamhet angifvit hr Cederborg för så

dant brott, hvaraf mistning af embetet skulle kun

nat följa.

Utslag afkunnas den 13 nästa Februari.

Minneslista.

Lördatren den 4 Jan.:

Kl. 9—li f. m.: Utdelning af understöd å arbets

huset.

Kl. V, 8—9 e. m.: Inbetalning till Norrköpings nya

arbetareförenings sjuk- och begrafningsfond.

Söndagen den 5 Jan.:

Kl. 5 e. m. sammanträder Brödraföreningen.

Tisdagen den 7 Jan.:

Kl. 12 på dagen försäljes genom auktion vid Sträng

sjö jernvägsstation årsafverkningen å Oppunda

härads allmänning.

Kl. 6 e. m.: Sammanträde med delegarne i Handt

verkande borgerskapets sjuk- och begrafnings

kassa samt nödhjelpsfond ä börsen.

Onsdagen den 8 Jan.:

Före kl. 12 på dagen böra anbud å en del artiklar,

som erfordras för Centralfängelsets behof, vara

inlemnade till hr R. W. Forssbseck.

Kl. 12 på dagen: Entreprenad-auktion å ved vid

Söderköpings lasarett.

Kl.

'/> 2 c. m: Auktion å obligationer, lotter och

aktier å Stockholms börsförenings lokal.

Fredagen den 10 Jan.:

Kl. 10 f. m. begynner vårterminen i Norrköpings

offentliga folkskolor.

Jemvågstågen

viel Norrkdpings Mtat ion

från dea 1 Oktober 1889.

Norrut:

Nattsnälltdg ankommer 3,4 f. m. afgår 3,10 f. m.

Vagsnälltåg „ 3,59 e. m. „ 4,9 e. m

Persontåg „ 9,25 f. m. „ 9,40 f. m.

Bland, tåg „ 9,35 e. m. „ 10,0 e. m.

Godståg „ 7,10 e. m. „ 7,38 e. m.

Godståg „ 2,2 e. m. (stannar i Norrk.)

Söder uti

Nattsnälltåg ankommer 11,38 e. m., afgår 11,44 e. m,

Dagsnälltåg „ 12,59 e. m. » 1,4 e. m.

Persontåg „ 7,36 e. m- „ 7,46e. m.

Bland, tåg „ 6,46 f. m. „ 6.58 f. m

Godståg „ 8,9 f. m. „ 8,35 f. m.

Godståg (till Linköping) —

— » 5,30 f. m

Godståg (till Norsholm) — — i> 2.20 e. m

Till salu.

Rågkli

Ett stort parti söta och mycket vackra

Apelsiner

realiseras till kr. 1: 8 pr dussin, 54 öre för 6 st. hos

Wilhelm Bottiger.

(49)Johan A. Neiiendams eftr.

Margarinsmör,

färskt och godt. finnes ständigt hos

(14806). A. W. Norrman, M 35 Sandgatan.

Prima hvit Kristall-Fotogen

till 18 öre pr liter hos

(14807) A. W. Norrman, M 35 Sandgatan.

Friska Ostron

1 Wilh. Carlströms

Speceri

, Vin- o. Delikatessaffär, Drottninggatan 23.

En svart Retriever,

eng race, samt en Lapphund, båda 18 månader

gamla, till salu. Mr Egon, cirkus, Teatern. (54)

Amerikansk prima hvit

Fotogen,

Amerikansk Standert Fotogen,

Rysk hvit Nobel Fotogen,

Amerikansk Gasoija billigast hos

(12164) SV. O. HOLMSTEN & C:o.

Prima finmalet svenskt

hos I*

. A. Enbörningr «& O:o. (14080)

Apelsiner!

Ett större parti Messina Apelsiner nu inkom

met till lägsta pris i parti och minut i

A. Ericson & C:s

Speceri

, Vin- och Delikatess-affär.

14 818) N:o 4 Drottnioggatan, vid Tyska torgot.

Spanmålssäckar,

Mjölsäckar

billigast hos

Gunnar Larsaon.

Norrköping. (T. v. 11890)

Tjäders Inscktpulvcr

säljes hos

(13830)

A. Ericson & C:o.

Norrköping.

Äkts

BORDEAUX-VINER,

RHENSKA VINER,

CHAMPAGNE

direkt inkomna från Esta klassens vin

hus hos

Helge Ehrenborg.

(14384) Hotell Bellevue.

Alfred fiilson,

Nya torget

(f. d. N P. Johnsson & C:« lokal)

rekommenderar sin Speceri

, Vin- o Diverse

handel i allmänhetens benägna hågkomst.

Nytt lager.

Redbar behandling.

Ordentlig expedition.

Platsens lägsta priser. (T. v. 14879)

I tjenst åstundas.

En ordentlig och kunnig Jernsvarfvare, som äfveu

kan åtaga 8ig uppsättniug af maskiner, erhåller

stadigtvarande arbete, efter anmälan å

>45)Tapetfabriken.

Geuom sjukdom

finnes plats för eu 18 eller 19 års Flicka nu ge

nast vid Nya Östra skolan. (61)

En rask Flicka

får genast plats på servering. Adress:

Nya Tienstefolksbyrän.

(27) Nya torget

Köksplats

på ett första klassens hotell är genom sjukdom le

dig att genast tillträda Adress:

Nya Tjenstefolksbyräu.

(28) N:o 20 Trädgårdsgatan, Nya torget.

Åstundas hyra.

Ea mindre Lägenhet

om rum och kök önskas hyra den 1 April af en

stilla och barnlös familj. Svar, märkt »F. L., torde

inlemnas å denna tidnings kontor. (53)

Tvänne möblerade Ruta

önBkas hyra. Svar, märkt »J. J », torde insändas

till Centralhotellet. (35)

Utbjudes hyra.

Ett Kakelugnsrurn

t) f k linn lino D A» T.T D T

2 ths PAHEL

t) f k linn lino

beläget 2 tr. upp, hos

41)

D A» T.T D T

P. A. HELLMAN.

Söder tull.

En fin och beqväm Lägen

het om 2 rum och hök, passande för mindre fa

milj eller ensamma perBouer, uthyres från den I

April. Adress: J>I 31 östra Kyrkogatan.

(.43) Gust Jonsson.

Én Våning

om 2 rum och kök uthyres från den 1 April. Rum

men kunna äfven delas. Anvisning i M 28 Brodd

gatan.

< 52)

Ett Taffelpiano

finnes att hyra. Adress: M 6 Norra Kungsgatau.

(42)

Förloradt

Motboken N:o 3101

med Vikbolands sparbank är förlorad, ooh torda

tillvaratagaren inlemna densamma å Bu.okens lo

kal, dä vedergälluiug erhålles. (14691)

Diverse.

Violspeliurig.

Lektioner i Violspelnin^ önskas af en nybegyn

i. Svar med prlWjpp^jf, pr timme emotses &

na tidninga koD(or under ,jgn. .X 2.» (39)

nna

nare

denna

En anspråkslös Flicka

önskar blfiva inackorderad i en familj, der hon

kan få Litråda i hushållsgöromål. Svar till »A. J.»,

Norrköping ppgte restaute. (30)

FRtz Forsman

emottager prenumeration på Xidxxiu^ax* samt

ombesörjer hembärning (47)

Myntkatalog N:o12

upptagande försäljningspris å Mynt, Medaljer, Po

letter och Böcker, erhålles mot insändande af 1

krona i frimärken till D. Holmberg, Regeringsga

tan 95 A., Stockholm (G. 18) (50)

har svar att hemta å vanligt ställe.

Norrköpings Tidningar Fredagen den 3 Januari 1890

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Fredagen den 3 Januari 1890

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4