Norrköpings Tidningar 1890-02-03

Sida 1

Östergötlands

enda

dagliga tidning.

Östergötlands

förnämsta

Nyhets- och

Annonsblad.

Prenumerationspriset: 12 kronor för helt år, 9: 25 lör tre fjor .ledel»,

6: BO för halft, 3: 50 för ett fjärdedels år oeh 1: 25 för månad. På post*

kontoren tillkommer icke något särskildt postarvode.

Lösnummerpriset: 5 öre.

Annonspriset: 10 öre (för annomer från andra orter: inländska 12'/,

ooh utländska 20 öre) pr rad petitatil. Ingen annona införea under 40 öre.

Prenumeration ooh annonter emottagaa å tidningens kontor.

(Norrköping 1890. Norrköpings Tidningars Aktiebolag.)

Måndagen den 3 Febr.

Tidningen utkommer hvarje helgfri dag p& aftonen.

Redaktören trftffaa för meddelanden kl. 9-10 f. m. 1 tidningen» byrå, Vestgötegatan 18.

Från d©n 1 Februari

emottages prenumeration å

till årets slut med kronor li: —

,, 1 Oktober 8: 50.

„ 1 Juli .

„ 1 April

å 1 månad.

Döde.

mia innerligt ä'skade Make

Verkmästaren

Victor Edvin Severin Pettersson

efter långvarigt lidande »tilla ailed i Nykö

ping den 30 Januari 1890, nära 41 år gam

mal, sörjd af mig, barn, föräldrar och öfriga

anförvandter, varder endast på detta sätt

tillkSnr.agifvet. Anna Pettersson,

född Nordin.

■1258) Ps. 31: 6; Sv. Ps. 472: 6.

min innerligt älskade Make

Timmermannen

Johan Erik Petterson

efter en ljng och tärande sjukdom stilla af

led Söndagen den 2 Februari kl 6 e m., i

en ålder af 42 år, 6 månader och 19 dagar,

djupt sörjd och begråten af mig och dotter

samt öfriga slägtingar och vänner, har jag

härmed dea sorgliga pligten tillkännagifva.

Norrköping den 3 Februari 1890.

Augusta Matilda Petterson,

född Tyrstedt.

Farväl, un vill jag somna

Och fridens horn bebo,

0 ! varén snart välkomna

Till samma goda ro.

Ack! Ijnft är hvilans läger,

Och natten fort förbi!

Farväl! Mitt hjerta säger:

1 himlen råkas vi. (1268)

Ingeniören

ival1 Steffenburgs

| jordfästning kommer att försiggå nti

Norrköpings församlingars grafkapell

Tisdagen den 4 Februari innevarande|

år kl. 2 e. m. (1274)

Herren i sitt allvis» råd hädankallat

min käre Man

Komministern i V Eds församling

Erik Johan Engelholm,

sorn stilla och fridfullt afled den 1 Februari 1890,

efter en lefnad af 88 år, 6 månader och 5 dagar,

törj 1 och saknad af mig med barn, Blägtitgar och

väuner, det varder endatt pä detta Bätt tillkänna

gifvet. Kristina Lovisa Engelholm,

född Schelin.

(.1283) Sv. Ps. 424: 7, 8

Födde:

Alfred och Agnes Lundqvists son i San Fran

cisco den 3 Januari. — Albion och Elna Pauhls

sons son i Lunda den 30 Januari. — Axel och

Sigrid Backmans son i Stockholm den 1 Februari

— Håkan och Sigrid Sjögrens son i Malmö den 31

Januari — Carl och Wiihelmina Sandstedts dot

ter i Kristianstad den 29 Januari.

Döde:

Fabrikören Adolf Wilhelm Wahlenberg den

31 Januari, 62 år. — Regementsläkaren Georg

Evald Westergren i Arvika den 28 Januari, 57 år.

— Vice häradshöfdingen Jonas Johnson i Varberg

den 24 Januari, 70 år. —Fröken Malvina Kihlman å

Steningsön den 30 Janaari, 80 år. —Telegrafisten

Julia M C. Holmberg i Stockholm den 80 Januari,

49 år.

Sammanträden.

0|l Allmänt Tisdagen den 4 Fe

a äl bruan kl. 6 e. m. (io28i

Lottegarne uti Ångbfttsbolaget Norden

kallas till ordinarie bolagsstämma å Bör

sen i Norrköping Lördagen den 22 Fe

bruari 1890 ki. li förmidd.

(1232) DIREKTIONEN.

Hvarjehanda.

Af en rumenisk röfvare lemnar en

korrespondent följantfe skildring:

I den utmed Donau belägna land

sträckan Dobrudscha mellan städerna

Tuloea ooh Macin, huserar sedan tvänne

år tillbaka en röfvare vid namn Leczin

ski. Han är ovanligt djerf och angri

per ofta ensam resekaravaoer, sorn be

stå af 10 å 12 personer. Hans vapen,

hvilket han endast i nödfall gör bruk

af, d. v. s. då fara fins för hans eget

lif, är ett kort bakladdningsgevär, hvil

ket han vanligtvis bär gömdt under

rocken. Vanligen tillropar han eina offer

från någon kulle på ringa afstånd, att

de skola lägga allt hvad de medföra i

penningar eller penningars värde i en

hög ooh sedan i fred fortsätta resan.

Denna uppmaning blir vanligtvis genast

åtlydd, emedan Leczinski, hvilken är

bekant såsom utmärkt skytt, alltid här

vid tager fram sitt gevärjoch visar det.

År 1888, jag vill minnas att det var i

Juli månad, vistades jag i Tulcea, då

röfvaren i närheten af staden träffat tre

resande. En af dem, en viss Pappadat,

en ung köpman frän Tulcea, lade an

för att skjuta på Leczinski, då denne

öfverföll de resande, men sjönk sjelf i

samma ögonblick död till marken, med

bjertat genomborradt af banditens kula.

Röfvaren lät 1 fjol utfärda den kun

görelsen, att ingen skulle drista sig till

att resa geuom »bans distrikt» utan att

medtaga de »för honom» nödvändiga

respenningarne. I umgänget med sina

klienter utvecklar han, om de iske äro

motspänstiga, mycken humor, och visar

Musikaliska Sällskapet.

Allm&n sk

Allm&n sammankomst Onsdagen den 5 dennes

kl. 7 e. m.

Program i morgondagens tidning.

Q273) STYRELSEN.

Allmänt sammanträdo nästa Torsdag kl.

7,30 e. m.

Äldre kallelser gälla. (T. v. 1272)

UwÖInioTocirLösnummérfiirs^jnhi^nTÖrr^SödérHng, Nystrand,

Norr Storg.; Lindgren k O:o, Lilla torge t; Pettersson, Sandg.; Erikson, Slottsg.;

å boktryckeriet. Vester; Vessberg, Carlström * 0:o, Thorell k C:o Vesterstorg.

Söder . Bröderna Dahl, Söder tull; Petri k C:o ooh Sandberg, G:la Bådstugug.;

O. Lindblads, östorgrens, Scherqvists ooh Forsmans oigarrbntiker, Krio

son & C:o, Lennmalm k O:o, Allm. Tidningsh., Fru Petterson, S. Kyrkog.

Oster: Pihlblad, Knäppings:g; Fredr. Larson; Aug. Larson, Styrmansg,

Saltängen; Jonsson, Bodgag.; Moberg vid Oasv. Södra förstaden: Bergström,

Norra förstaden: A. Q. Styrlander. Fredrikedal: Hedberg.

1890.

Respektive Aktie-egare i

Norrköpings

Telefon-Aktiebolag

k allas härigenom till extra bolagsstämma

i härvarande Börslokal Torsdagen den 20

innevarande Februari månad kl. 4 e. m.

för att besluta i följande ärenden:

Lo) örn förhyrandet af ny telefonstation;

2:o) om uppbyggandet af telefontorn i en

lighet med af Byggnadsnämden fast

stälda ritningar;

3;o) om bemyndigande för styrelsen att vid

taga alla de åtgärder, sorn i och för

apterandet af den nya lokalen m. m.

äro nödiga; samt

4:o) ställa nödiga medel till styrelsens för

fogande.

Norrköping den 3 Februari 1890.

(1271) Styrelsen.

Kungörelser.

Norrköpings Sjukhus.

Till vederbörandes kännedom meddelas

att för vinnande af inträde å sjukhuset

erfordras:

Lo) Legitimerad läkares intyg om behof af

sjukhusvård.

2:o) För bemedlade, ansvarighetsförbindelse

eller annan säkerhet för sjukvårdsaf

giftens betalande.

För medellöse, vederbörando tillsy

ningsmans intyg örn medellöshet.

Dessa handlingar skola företes hos sjuk

husläkaren, sorn träffas hvarje dag kl. 8—

9 å sjukhuset, samt kl.

'/* 10—li f. m.

och 4—5 e. m., i sin bostad. N:o 14 Skol

gatan.

För intagning å sjukhuset bör den sjuke

der inställa sig senast kl. 3 e. m., undan

tagandes vid s. k. olycksfall, då inträde är

medgilvet alla tider på dygnet.

Sysslomannen träffas å expeditionsrummet

söcknedagar kl.

*/a 9—11 f. m.

(T. r. 2376) Sjukhusstyrelsen.

Af förekommen anledning vill Poliskamma

ren härmed erinra allmänheten om innehållet af 15

och 23 §§ af de för Norrköpings stad gällande

särskilda Ordningsstadgar, som föreskrifva straff af

böter från två till och med femtio kronor för den,

som å annans hus, port, plank eller staket utan

egarens medgifvande utskär, skrifver, ritar eller

målar ord, streck eller figurer eller anbringar af

fischer, annonser eller andra anslag; och som till

poliskammarens förfogande blifvit stäldt ett pen

ningebelopp för upptäckande af öfverträdelse af

omförmälde stadgande, får Poliskammaren härmed

tillkännagifva, att hvar och en, som hos polistjenste

man angifver och kan till bestraffning lagligen

binda den, som häremot bryter, genom Poliskam

maren erhåller belöning från fem till och med

tjugu kronor.

Norrköping den 8 Janaari 1886.

POLISKAMMAREN. (T. v, 147)

Horn stallar och fähus här i staden i

allmåohet icke befinna sig i laga skick, varda, med

anledning af Kongl. Medicinal-Stvrelsens skrifvelse

till HeLovårds-Nämnden, om åtgärders vidtagande

för att få detta missförhållande råttadt, samtlige

gårdsegare, i hvilkas gårdar fähus och stallar äro

inrättade, härmed förelagda vid den påfölid, som

omförmäles i 38 § Helsovårdsstadgan, att sist före

den 1 Juli 1890 låta dals förse stallar. hvarmed

jemväl förstås s. k. färdstallar, och fähus med täta,

högre än den angränsande markens yta liggande

golf, så beskaffade, att den flytande orenllgheten

från dem lätt afrioner, men ej utbreder sig Ull

grunden eller till gata och annan allmän plats elller

på gård, utan ledes till täta, med cement belagda

rännor, från hvilka täta, med cement hopfogade rör

leda genom en slaskbrunn, der den fasta orenlig

heten fullständigt afskiljes, till allmänna vatten

afiedningen, dels ock att för krcatursspillningans

förvarande anskaffa lösa ofvan jord stående, täta

gödselkistor; börande innan arbetet utföres den

under och bredvid stallarne och fähusen befintliga,

af orenlighet iopregnerade marken bortskaffas oeh

aonan ren fyllning i stället päföras.

Di dessa arbeten påbörjas, bör Helsovårds-Nämn

dens tillsyningsman, friherren Sixten Fleetwood

derom underrättas, pä det han mi blifva i tillfälle

öfvervaka, att arbetena ordentligt utföras samt med

dela vederbörande nödiga råd och upplysningar.

Norrköping dea 15 Augusti 1889.

Helsovårds Nämnden. (99^5)

.Samtlige å gärdat- här i staden beilnt

liga pissoirer skola, vid det i 38 § Helsovärdsstad

gaB bestämda äfventyr, sist före den ] Juli ]890

förseB med kurar och underlag af cement samt

särskild afledning genom rör, hopfogade med ce

ment, till allmänna vattensfledniugen, hvarjemte

de dagligen böra spolas och rengöras.

Norrköping den 15 Augusti 1889.

Helsovårds-Nämnden. (T. v. 9984)

Tandläkaren

SSifto* £)an$0tt,

hvars ordinarie mottagningstid är ändrad till kl.

9—1 och 3—4 e. m. alla helgfria dagar, har öpp

nat klinik för gratis behandling af fattiga kl. 4—5

«. m.

Bostad: Drottninggatan 13 (Cyrus’ gård).

(T. r. 10996)

Bouppteckning.

De, sorn hafva skulder eller fordrin

gar till aflidne Handlanden N. P. Johnsson, torde

desamma till undertecknad anmäla före den 15

nästkommande Februari.

(1030)Charlott Johnsson.

Skulder och fordringar uti sterbhu

set efter aflidne Kassören Carl Lambert Eriksson

torde i sterbhuset uppgifvas inom Februari må

nads utgång. Augusta KHUkhou.

(1175) M 19 Trångsundsgatan.

Centralhotellets Konsert-Salong.

Från och med Lördagen den 1 Februari uppträ

der i förening med

JNaumannska Kapellet

Skandinaviens förnämste Dam-komiker och Sopran

sångare

Herr C. Nielsen-Uhrdahl.

Entré: 25 öre.

A. IJartels.

Obs.! Herr Nielsen Uhrdahl uppträder en

dast en kort lid.

Stadshusets Schweizeri.

Hvarje afton

utföres

MUSIK

från kl.

'/» 3 e. m.

Sandbergska Kapellet.

Fri entré.

(11116)P. J. Borg.

Arbetareinstitutet*

Föreläsningar»

Tisdagen den 4 Febrnari kl. 8 e. ni.

Föreståndaren för Gustavianska skolan

F. Dalgren.

Norjge: Utflykter 1 Hardanger. Bilder ur lif

vet hos fjorddalarnes befolkning. Throndhjem

med omgifningar. — Ljusbilder.

Inträdesafgift 10 öre, ärskort 1 kr. (1163)

Hotell W. 6.

Hvarje afton kl. 8

första uppträdandet af

Wasa-Dam-Sextetten.

Entré 25 öre.

(T. v. 1270)

Alfr. Petterson.

Julius Jacobsson,

Stadsveterinlir,

träffas alla dagar säkrast kl. 8—9 samt 10—12 f. m.

ä Gästgifvaregården. (738)

Pianolektioner

gifvas al

(180)

Elisabeth Lundgren.

M 6 Hamngatan

Torsten Petres

uti Frankrike senast utkomna och med

stort bifall omfattade Sånger och Roman

cer, hvaribland särskildt bör framb&llas

såsom ovanligt efterfrågad ”La JPerle

Fine — Souvenir de Geneve”

finnas att tillgå äfven i Norrköpings båda

boklådor, såväl sorn uti all svensk Musik

handel.

“Musik för Hemmets Förlagsexpedition“

Stockholm. (1078)

Regulier Anghätsförbindeise

emellan

Göteborg— Antwerpen,

G ii teborg—itotterdau i.

Göteborg—Havre

underhållen medelst

förnyade Angfartyga-Aktiebolaget Göthas förstklas

siga jernångare

James «J. Dickson, Kapt. C. O. Söron,

Carl O. Kjellborg, Kapt. Joh Mebias.

Alex. lieilier, Kapten Emil Anderson.

A.gl»

, Kapten J. Fr. Aminoff.

Carl Ifr. Wceni, Kapten J. R. Söron.

Svea Renström, Kap E. N. E. Sandström,

medtagande gods äfven på treuora,frukt tili

Stostlioim och Rerrkåplug.

Närmare underrättelser angående afgängstidern»

*>- m. lemnäs af

R. De Keyser A C:o Antwerpen,

Kuyper v«r 0» 0 Smier i Rotterdam,

Emit Bauzln, 85, Quai d’Orléans, 86, i Hävre.

Pierre André, 16, Bonl:d Magenta i Paris.

Jonsson, stornbagen A Komp.,

Göteborg. (T. v.

*>)

ionsson, Stnrnlisgnn A Komp. ffötenorg, om

btsörja billigt ocb omsorgsfullt vidare befor

dran af gods till orter si väl inom som utom

Sverige. (L v youst

rwwvwivwvwvN

> Tryckning <

af Visit- och Fölfi

af Visit- och Förlofningskort, alla slags Bjud

ningskort, Firma-, Namn- och Monogram

stämpling på Brefpapper och Kuverter samt

alla andra slags smärre tryckarbeten utföras

väl och billigt hos

Esping * Lundell.

Drottninggatan 32. (1260)

Städernas bolag

till brandförsäkring af lösegendom

meddelar mot brandskada, förorsakad genom

, gom

Eldsvåda, explosion eller åska, lör

säkring å lösegendom, deribland jem

väl varulager, fabriksredskap oeh

IliaskiGer, till ytterst billiga premier. Kon

toret, N:o 4 Drottninggatan, biilea öppet olla hr!;

fria dagar från kl. 10 till 1. Närmare meddelar

Brandstodskomitép.8 Sekreterare. Kamreraren A. L

Sundms.

Norrköping i Jann ari 18i9.

Brandsitodaliomlteu (*?<-)

Försäkrings-Aktiebolaget

KANDIA

i Stockholm

Blag af Brand- och

Kontor i Norrköping:

meddelar alla Blag af Brand- och Lifföreäkringar.

Kontor i Norrköping:

Nedra botten i Bolagets egendom, N:o 6 Drottning

gatan; öppet hvarje helgfri dag kl. 9—3 och 5—7.

Underagenter:

för Norrköping: Herr Charles Cederborg,

Herr Sven Svanberg,

för Söderköping: Herr A. J. Schubert,

för Waldemarsvik: Herrar Nilsson $ Janse.

Norrköping i Agenturen den 1 April 1889.

Carl Grönlund.

HORBSTJERKÅN

f STOCKHOLM

Philip Valentin. C. Gistrand.

Krall Peterson. Gunnar Larwson.

Sjöförsäkrings-Aktiebolngei

OCEAN

i Göteborg.

Grundkapital ocb Garantifond kr. 1,000,000: 00.

Reserv- och öfriga fonder . . „ 1.286,992: 22.

kr. 2,236,992: 22.

meddelar genom nndertecknad alia tdatg*» »jö

törsflkringar äfvensom försäkringar mot

risker vid landttransporter. till billig»

premier ooh pä liberala vilkor.

Edw. Ståhlbom.

Thomasfosfat

8ili#S

NorrköptnVi

bn!ari 189a

** ^ ^ 10° kU° P& banvft»n här8tädes 1 Partler °“ 5,000 kiloi

f (1254) J. R j N 6 G Q Ö.

Alfred Voufjts Atelier,

Gamla Rådstugugatan 40.

ocb M

. i^D

er ocb Mars månader realiseras ett äldre lager Oartongblanketter

med derå uppfodrade omsorgsfullt utförda Fotografier till mycket nedsätta priser,

såsom VisitUort frän « hr. duss. till högre priser och Habinetskort lrånlSkr!

pr dass.

(T y 965)

Sedan vår nya fabrikation af

QLVKOS

^ v* tiN Bvar A ingående förfrågningar härigenom meddela, att vi nu åro i

tillialle utföra inkommande ordres, och rekommendera vi i afnämares benägna hågkomst denna vara,

som, förutom sitt billigare pris, i smak, utseende och vid anstälda prof visat sig betydligt öfverträffa

utländska fabrikat

Aktiebolaget Svartviks Stärkelsefabrik. Stockholm.

(987>

(G. 11311)

Akta Spanska Viner

försäljas fortfarande

hos

Lacave y C=

Lacave y C"

^^^^^^^^^rmans

Agen^ _

Hejge

_JEhrenl»Org, Botell Bellevue. (13700)

Fri resa till Brasilien

glfves från Bremen utan Återbetalning åf gifta landtarbetare, jordbrukare eller andra gifta personer,

kunniga i landtarbete.

Endast familjer. — Afresa från Malmö den 22 i månaden.

Till Argentinska republiken befordras passagerare hvarje Tisdag från Malmö.

(G. 10497) (409) Brasilianska Kontoret: Tullhusset, Malmö.

Langes Såppalver

Att

ersAtter såplut, e r-Hilttor- asklut.

, iorasklut.

Den, som försöker detta beqväma och förträffliga tvättmedel, kan sedan icke undvara detsamma.

Bruksanvisning å hvarje paket.

Det säljes hos Herr NFTJUSBERG

Det säljes hos Herr N. F. TJUSBERG och rekommenderas af

Göteborgs Tv

(972) G. LANGE.

Göteborgs TvåHabrik.

Prima Solroskakor

., Hvetekli

inväntas denna veckan nied ångare till Norrköping. Billigast direkt från fartyg.

Mjölby Qvarn-Aktiebolag.

(1259) Mjölby.

Liverpool & London & Globe

■

■ naioro VWkG

Insurance Company

fonder 134,000,000 kronor,

lemnar brand- och lifförsäkringar genom

H. F. SJÖGREN-

NORRKÖPING.

(T. v. 8063)

Assurance Company,

Brandförsäkringsbolag i London

(grundadt 1782 och representeradt i Sverige sedan början af innevarande århnndrade).

Solidarisk ansvarighet med delegarnes hela förmögenhet. Utbetalda skadeersättningar kr. 290

milioner. Tecknar försäkringar mot brand pä billiga och liberala vilkor genom

Nordlöf & Oso,

(487 2) befnllmäktigade Ombud för Norrköping ooh omnejd.

SUN PIRE OFFICE, London,

stiftad 171«,

emottager alla slags Ilrandtörsilkringfar till gällande premier.

Bolagets Försäkringssumma uppgick är 1887 ‘

.ill

Pund 8)84,950,000

»Iler öfver Fem och tre qvart Milliard Kronor.

(T. v. 9886)

Herinan Teeulorpl, Agent.

•Nya danska Brandförsäkrings-Sällskapet

al 1*04Köh

al 1*04, Köpenhamn

— Kapital och reserv: 8,000,000 Kronor —

,,ronor —

meddelar genom undertecknade, dess Agenter för Norrköping och kringliggande ort, brandförsäkringar af

alla slag eftergfasta och billiga tariffpremier. C. A. Holm. K. K. Appeltofft,

(T. v. 89481 GeneralstN

. . om. . . A

(T. v. 89481 Generalsgatan N:o 89, Dodra botten. Telefon N:o 152.

toug, mossbelupen dörr, tillstängd med en grof

jernstång 1

I första ögonblicket trodde jag att min van

dring nn var sint, ty jag insåg, att jsg aldrig

skulle kunna lyfta den tunga järnstången. Men

vid närmare graDBkning farm jag, att jernstån

gen medelst ett gångjern var fästad i dörrposten

samt sedan tillstängd modeist od jernbake, hvil

ken var Dedtryokt i en krampa. Det knude foke

vara svårt att lyfta upp baspen, låta jernstån

gen BväDga tillbaka samt sedan öppna dörren.

När jag lutade mig fram för att sätta denna

plan i verket, möttes mina ögon af det första

vittneebördet örn, att mina miaetaokar icke vörö

ogrundade.

Den tjocka rosten på såväl haepen sorn kram

pan baro märken efter fingrar 1 Den var på

sina ställen afekrspad, och detta bade akett ny

ligen 1 En känsla af triumf, hvilken dock ge

nast öfvergiok till fasa, genombäfvade mia själ.

Var den olycklige mannen instängd bakom

denna dörr? Hade han varit der ända sedan

föregående afton? Hvilken grymhet! Kanske

knöde jsg äfven nn böra bans rop, såvida loke

vindens buller öfverröetat dem.

Jag drog med all makt i baken, men den

motstod mina ansträngningar. Jsg fäste då

ljuset på en från dörren framspringande spik

samt använde båda händerna. Knakande ooh

raBslaude for jeruei&ogen tillhaka, följd af dör

ren, uvilkeo kastade mig utför flera trappsteg,

släokte ljuset samt lät den kalla vinden bro

sande ooh dånande fara utför trappan.

Ett ögonblick stod jag orörlig, krampaktigt

fasthållande mig vid väggen, men enart började

jag att söka efter mitt ljns. Hvad skulle jag

icke i denna stund velat gifva för en lykta 1

Att försöka tända ljnset tjenade till intet, men

jag vågade icke qvarlemna det BåBom ett vittnes

börd örn mitt Dattliga besök. Återstoden af min

nndersökniDg måste ske i mörkret.

Jag trefvade mig ånyo fram till dörren ocb

ännn fyra eller fem steg högre npp. Men plöts

ligen gjorde trappan en tvär sväng, och när jsg

med händerna hände efter nästa trappsteg, möttes

jag endast af ett kallt luftdrag — trappsteget

var borta I»

Jag knäböjde ooh lutade mig fram — ja, både

detta och de följande stegen voro instörtade —

jag knnde ingenting känna. Eadast ett mörkt

bål gapade emot mig — räokte detta ända till

tornets botten eller blott till en andre våning?

Hade främliDgen, sorn medförde det förhatliga

bndskapet från Australien, gått nppför denna

trappa — mörk, äfven örn dagen — samt störtat

Ded i det gapande hålet? Ooh hade någon se

dan stängt dörren, ander föregifvande att man

icke knnde ana, att någon befann sig der?

O, hvilken grymhet — hvilken djefvulsk plani

När jag i mörkret knäböjde vid afgrnndens

rand, tyckte jsg mig te hela det nppröraode

dramat.

De tre personerna, vandrande mot rniDes, all

deles såsom jag Bett dem gå förbi furuplanterin

gen — de två framför, den tredje ett styoke

efter. Jag tyckte mig höra den stränga damen

Jag ropade ooh skrek, tills jag biet bes —

men intet svar hördes. Emellan vindstötarne

var allt tyst som grafven.

Trött och Dedalagen begat jag mig alntligen

utför trappan. Lyckligtvis hade jag nn med

vind, ty, uttröttad som jag var, hade jag annars

loke knnnat kämpa mig fram till Fonndeyre

Abbey.

Jag vågade icke anförtro mig åt någon. Om

mina misstankar besannades, skulle jag, genom

att yppa dan fasansfulla hemligheten för någon,

blott sitta mitt eget lif på spel samt tillintet

göra hvarje hopp om hjelp för den olycklige

fången i Mnnktornet. Det enda jag hade att

göra var att i morgon, när jag lemnade Fonndeyre

Abbey, resa till byn, i stället för till stationen,

uppsöka pastorn, omtala min historia för honom

samt påyrka att en nndersökning företogs.

Mitt ram var alldeles i samma skick som när

jag lemnade det. Jag såg på klockan — jag

bade icke varit borta mer än en ooh en qvarts

timme.

Jag hade jast befriat mig från mina våta

kläder, då jag hörde fru Garbutt ooh strax derpå

hennes son komma in i rummet bredvid mitt.

Jag hörde tydligt, hnr Consnelo helt försigtigt

tillelöt dörren, såsom hade ban önskat att icke

någon skalle veta örn bane besök. Detta väckte

min uppmärksamhet. Ämnade ds ntbyta för

troenden? Aok, om jag blott knnde höra hvad

de sadel

Jag gled Ijndlöat in i den mörka garderoben

och lade örat intill dörren; men ehtrra jäg mycket

henne samt att jag vitste hur stort värde bon

satte på den fristnnd, som middagen brukade

bereda henne.

När Collins var borta ooh jag förvissat mig

örn, att jag verkligen var ensam i denna del af

huset, började mitt bjerta att klappa så våld

samt, att jag började frukta för ett hysteriskt

anfall. Min far bade försett mig med en flaska

konjak, ooh denna tog jag nn fram samt tömde

ett glas af den starka dryoken. Den nästan

qväfde mig, men bjertklappningen upphörde ooh

mina händer darrade icke längre. Hastigt satte

jag på mig ett par grofva käDgor, utbytte den

tunna morgonrocken mot en ylleklädniug ooh

tog på mig min nlster, hvars kapnsohong jag

drog öfver min mjuka filthatt.

När jag v»r färdig, stod jag ett par minuter

stilla ooh lyssnade. Det regoade häftigt ooh

vinden for tjatande genom planteringen. Det

var en hemsk afton — en afton, som föga läm

pade sig för den promenad jag ämnade företaga.

Men jag var envis, ooh denna envishet förmådde

mig att trots allt vidhålla det beslut jag en gång

fattat.

Medan jag lyssnande stod vid dörren, hörde

jag middagsklockan ringa — det enda ljud från

de nedre regionerna, sorn någonsin träDgde upp

till »damernas korridor». Detta var den signal

jag väntat — nn var det tid att gå.

Jag smög mig nt i korridoren ooh såg mig

omkring — ingen syntes. Snabt skyndade jag

fram till trappan, gick med ljudlösa steg utför

densamma ooh öppnade porten.

En fasansfall vecka 9

Sida 2

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Måndagen don 3 Februari 18‘JO.

Handvåfs-Äpparat |

le$ ftfr stoppning af strumpor, duktyg ^

m. m., lämplig och nödvändig i ^

hvarje hushåll. Gg

Pris 2 kr. 50 öre st. lör mindre,

» 5 » b större C®

säljas hos

Lennmalm & C:o.

(1097)

Dagens post.

Allians mellan Tyskland och — Frankrike.

Från Paris ekrefs i Onsdags till det oss

i dag tillhandakomna Torsaagsnumret af

»Standard»:

öfverste Stoppel, hvilkens ryktbara rap

porter till kejsar Napoleon rörande den tyska

arméns militära tillstånd borde hafva varnat

Frankrike att icke störta sig i 1870 års ödes

digra krig, står i begrepp att offentliggöra

en broschyr, som sannolikt skall väcka be

tydligt uppseende både i Tyskland och

Frankrike. Den tappre öfversten rekommen

derar icke endast ett närmande mellan de

tvänne länderna, utan en off- och defensiv

allians mellan dom i ändamål att hålla Ryss

lands äregiriga planer i schack och hindra

det att lägga beslag på Donauprovinserna.

Men denna förening kan, menar han, komma

tili stånd i Tyskland endast genom ett bort

läggande af Frankrikes nuvarande fiendtliga

känslor. Det enda sätt, hvarpå detta kan

ske, är att Berlinerkabinettet återlemnade

Elsass och Lothringen, öfversten skrifver:

»Såsom saken nu står, kan antagligen ingen

regering tänka på en försoning, ett godt förstånd

eller dot minsta närmande till Tyskland, så länge

detta land icko har reparerat det beklagliga miss •

tag, som dess statsmän begingo 1871. Genom

annekteringen af Elsass och Lothringen hade Frank

rike endast förlorat två provinser. Det skulle

hafva lidit hufvudsakligen i sin egenkärlek. Men

den skada, som tillfogades landet genom an

nekteringen, är vida allvarligare — det har bo

röfvats sin trygghet. I sjelfva verket är den

tyska gränsen nu på krönet af Vogeserna, d. v. s.

på denna sida om Metz och Thionville. Mellan

demi gräns och Paris — endast 12 dagars marsch

— finnes intet hinder, som kan hejda en armé.

Berlin deremot ligger på nära fyrtio dagsmarscher

från Togeserna och är skyddadt af fruktansvärda

försvarslinier, bland dem Rhen och Elbo. Dot

bör anmärkas, att i händelse af krig med Tysk

land skulle den första stora striden ega rum på

gränsen, och derför måste erkännas, att ingen

jemförelse kan göras mellan de faror, som de

tväune läuderna löpa. Ty örn Frankrike skulle

lida det första stora nederlaget, så skulle de tyska

arméerna inom fjorton dagar stå under Paris

’

rar, innan de franska fiege tid att draga sig till

samman och organisera sig. Om Tyskland blef

slaget i den första allmänna drabbningen, skulle

franska arméer, ehuru segerrika, alltjemt behöfva

fjorton dagars marsch för att komma fram till

Berlin ooh dessutom nödgas forcera Rhen- och

Elbelinierna; men det skydd, dessa skulle lemna

Ryssland, vöre nog för detta land att organisera

sina krafter. Alltså ligger Frankrike, som före

1870 skyddades af de tvänne linierna Rhen och

Vogeserna, nu öppet för en invasion. Tyskland

har slagit läger några få dagsmarscher från Paris

och vårt lands öde beror på utgången af en enda

batalj vid gränsen. Det är förödmjukande för

ett stort land att vara i en position, som är så

underlägsen och innebär så mycken fara. Grefve

Moltke förklarade efter kriget, att Tyskland måste

stå i vapen under femtio år derefter. Det är

dock icke för femtio år, utan för en oberäknelig

tid, sorn Tyskland måste hålla sig beredt att för

svara sina eröfringar; ty fastän Frankrike nu är

tvunget att nöja sig med den position, som på

tvungits detsamma, så hvilar det dock dervid och

skall heller aldrig göra det. När kejsar Wilhelm

beröf vade Frankrike dess säkerhet genom att annek

tera Elsass-Lothringen, begick han samma fel

som Napoleon I efter Jena, då han för Preussen

dikterade förödmjukande vilkor. Frankrike kän

ner i närvarande stund förödmjukelsen af 1871

alldeles lika skarpt som Preussen 1806. Så

länge detta tillstånd fortfar, skulle hvarje fransk

ministér eller statschef, som vill försöka gifva

sitt bifall till en försoning eller ett närmando,

sopas bort genom en öfverväldigande stormflod

of allmän indignation.»

Öl verste Stoppel framhåller derpå, att den

tysko kejsarens rådgifvare genom

'éin be

handling af Frankrike 3 871 ådagalade stor

kortsynthet, enär de, då de förvandlade

Fransrike till en oförsonlig fiende genom

att skapa ett vidsträckt kejsardöme midt i

Europa, säkerligen skulle uppväcka Ryss

lands afundsjuka, hvilket land var vant att

dominera öfver den tyska konfederationens

slate'

, och Tyskland skulle sålunda hafva

fäst vid elg å hvardera sidan två af de mest

fruk-ansvärda militärnationer, som voro be

redda att förena sig mot den gemensamma

fienden, öfverste Stoppel förvånar sig öf

ver, att en så slug statsman som furst Bis

marek förbisett denna fara. Han framhåller,

att furst Bismarck efter Sadowa, då både

konungen och kronprinsen voro ifriga att

gaa^aBagaiaagaa^É—^jagBigagBaa—eagBBM

föra kriget till det yttersta och marschera

till Wien med risk att nödgas samtidigt

strida med Frankrike och Bajerns och Wiir

tembergs reorganiserande härar, äfvensom

Österrike, ständigt satte sig häremot, utan

att bry sig örn konungens missnöje. Till

slut segrade han och Preussens konung gaf

motvilligt sitt samtycke till hvad han kallade

»en skamlig fred».

Öfversten beklagar, att furst Bismarck

fem år senare icke visade samma energi och

förslagenhet, och att han genom att sam

tycka till Frankrikes stympande och för

ödmjakande skulle hafva framkallat ett godt

förstånd mellan Frankrike och Ryssland och

genom sin falska politiska rörelse förorsakat

»iet förvirrade tillstånd, som nu horskar i

hela Europa, samt tvungit Tyskland att så

oerhördt öka sina militära krafter, att det

kan göra front samtidigt mot Frankrike och

Ryssland».

öfverste Stoppel framkastar derefter den

frågan, om detta fel icke kan godtgöras, och

besvarar denna sålunda:

»Frankrike kan naturligtvis icke göra något,

så länge Tyskland fortfarande har sitt läger upp

slaget på några få dagsmarschers afstånd från

Paris nied en laddad pistol riktad mot fiendens

hjerta. Så länge Frankrike känner sig på detta

sätt hotadt, skall det stå i förbindelse med alla

Tysklands fiender och särskildt mod Ryssland —

icke af någon instinktiv sympati med slaverna,

såsom några fransmän mena, hvilka, okunniga eller

missledda, tro på den ryska nationens vänskap, men

i följd af den känsla, som drager fiender till en

gemensam fiende till hvarandra. Tyskland ensamt

är i den ställningen, att det kan inviga en sera

af lugn ooh fred, och till den ändan måsto det

till en början öppet erkänna, att bland alla or

saker till den oro, hvaraf Europa mi lider, är

stympningen af Frankrike den hufvudsakligaste.

Tyskland skulle vidare handla klokt nog i att af

lägsna orsaken till den förvirrade ställningen i

Europa genom att till Frankrike återlemna de

provinser, det boröfvat nämde land. Denna upp

offring kan man leke begära skola göras af den

nuvarande generationens män. De äro för djupt

komprometterade i den blunder, som de tvungo

kejsar Wilhelm att begå, för att kunna förbe

reda den allmänna meningen i Tyskland på ett

afttående af Elsass-Lothringen, hvilket skulle ske

för priset af en off- och defensiv allians med

Frtnkrike. Men detta måste blifva en mans

vek. Tyskland har redan haft den utmärkta

lyckan att frambringa furst Bismarck, skaparen

af Tysklands enhet. Skall det blifva lika lyck

ligt att finna en annan statsman, sem är till

räckligt klarsynt att inse, alt ingen annan allians

än mellan Frankrike och Tyskland kan trygga

freden, och soia har nog stark viljekraft att trots

alli hinder genomdrifva denna allians? Det må

ste klart inses, att den enda möjliga basis för

cn försoning måste vara ett fullständigt återgif

vaude af alla de territorier, som Tyskland an

nekterat, och att återgifvandet af ensamt Lothrin

gen icke skulle tillfredsställa Frankrike. För

att blifva kraftig måste alliansen vara ärlig, och

den skulle icke blifva uppriktig eller långvarig,

om Tyskland fortfarande behölle för sin räkning

Elsass.*

De lyckliga resultaten af en sådan allians,

hvarigenom Europa skulle befrias från de

nuvarande utsugande boväpningarnes bördor,

frsmbållas derefter af öfverste Stoppel, men

hai tillägger, att den äfven skulle medföra

trygghet mot en stor fara, som hotar Euro

pas civiliserade nationer. Denna fara kom

mer, säger han, från Ryssland. Han yttrar:

»Dot behöfs icke mycken eftertanke för att

förutse, att Ryssland förr eller senare skall an

nektora Donauprovinsornn. Från den stunden

skall Ryssland hålla Europa i sina klor från

Östersjön till Arkipelager, och då dess planer

skyddas af dessa tvänne haf, kan dess ställning

icke rubbas. Befallande öfver den sjöfarande

befolkningen på de arkipelagiska öarna, skulle

Ry ssland framtränga till Triest och Adriatiska

kusten. Har landet då blott en eröfringslysten

czar — hur skulle de oeniga vesterländska na

tionerna kunna motstå den slaviska rasens fruk

tansvärda anlopp? Då skall det blifva ett krig

mellan civilisation och barbari, och Napoleona

profetia rörande Europa — Cosaque ou républi

eaine — torde blifva verklighet. Allianson mel

lan Frankrike och Tyskland skulle afvärja denna

hotande tilldragelse genom sin styrka, befästa

sammanhållningen med Österrike, Italien, Tur

kiet och andra stater, alla lika intresserade af att

hålla tillbaka Rysslands äregiriga planer och hin

dra det att annektera Donauprovinserna. En

sådan allians skulle blifva ett europeisk civilisa

tions och frihets förbund.

Norrkoping den 3 Febr,

Frän riksdagen. Enligt hvad vi ryk

tesvis hört uppgifvas, skullo för närvarande

pågå underhandlingar mellan 2:dra kamma

rens ledande man och de i l:sta kammaren

rörande ett af de förra väckt förslag till

öfterenskomroelse, gående ut derpå, att om

Leta kammaren ville vara med örn 10 proc:s

afskrifning af grundskatterna utan vederlag

i ökad öfningstid för beväringen, skullo de

■a

iVTii r s«»giep^M.

| r ,

-rrr

till armén och flottan äskade anslagen af

2:dra kammaren varda beviljade (örn till alla

delar eller hufvudsakligen, derom variera

uppgifterna). De säregna förhållandena vid

donna riksdag närmast före valen, då 2:dra

kammarmajoriteten måste taga den största

hänsyn till kommittenternas sparsamhets

fordringar; men å andra sidan ändock ville

framvisa något resultat för älsklingsfrågan:

grundskatteafskrifningen, ehuru utan att

»köpa» detta genom att pålägga de värne

pligtige nya onera — skulle föranleda detta

arrangemang.

Alltså en ny kompromiss, ehuru blott för

denna riksdag! Men den ökade öfningstiden,

hvart toge den på detta sättet vägen? Skulle

den någonsin kunna varda en möjlighet?

Och dock är det i det hänseendet vårt för

svar ansetts lemna eå mycket, för att ej säga

mest, öfrigt att önska.

Och regeringen ? Skulle väl hon vara be

nägen att acceptera de 6 påfordrade nya

öfningsdagarnee slopande och ändock vara

med om grundskatteafskrifningen, hvilken

för öfrigt i och för sig ännu alitjemt har

sina afgjorda motståndare?

Som man ser, är det många frågor, sorn

kallas till lif af detta projekt, hvars verk

liga praktiska betydelse emellertid är oss

obekant.

Justitieborgmästaren C■ J Stolpe

har i dag på sin 91:sta födelsedag mottagit

talrika lyckönskningar, både från när och

fjerran.

Instäld tomtindelning. I enlighet

med hvad stadens drätselkammare hemstält

har länsstyrelsen den 1 dennes godkänt

byggnadsnämdens beslut angående indel

ning af tomten n:ris af 1 och af 2 i qva

draten Höfveln af Norra qvartert här i sta

den i två särskilda tomter.

Boupptecknings- och arfskiftes

provisionen här i staden har, på

framställning af stadsfullmäktige, af k. m:t

fas tetälts att utgå endast af behållningen i

boot. Den har förut erlagts med en pro

cent af summa inventarii för bouppteck

ningen och en half procent för delningen,

uten afseende å de ekulder, hvaruti steib

huaet möjligen kunnat häfta.

.Promenadanläggning. Den gördel

af promenader, sorn är ämnad att så små

ningom dragas rundt kring staden, utvidgas

allt mer. Så har på senare åren Norra pro

menaden blifvit utdragen upp till Norra

kyrkan, den Vestra till sjukhuset och i da

garne har man börjat arbetet med Södra

promenaden. Denna kommer att sträcka

sig från hörnet af Drottninggatan, förbi qva

draten Blomman och vidare österut förbi

de i en framtid blifvande nya qvadraterna

Sippan, Enen, Tallen och Hästen. Till en

början skall den dock ej dragas längre än

till hörnet af Södra Kyrkogatan, det vill

säga förbi qvadraten Blomman. Närmaste

anledningen till att arbetet på den Södra

promenaden nu påbörjats torde väl vara

sistnämde qvadrats bebyggande, hvarmed

nu pågår, i det flera gårdar der äro under

uppförande, hvartill torde måhända komma

den ifrågasatta byggnaden för högre flick

skola i samma qvadrat och hvarom fråga

som bekant förevarit hos stadsfullmäktige.

Grus för fyllnad å promenaden tagea från

de stora grusbackar, som förefiunns vid

Vestra Nygatans vestra ända, och forslas

derifrån i kärror. Den matjord, som vid

promenadarbetet uppgräfves och borttages,

lägges bredvid i stora högar, för att använ

das vid gräsmattornas anordnande.

Hundskatten. Under uppbördstiden

för hundskattens erläggande bär i staden

(Januari månad) hafva 1,600 kronor erlagts

för 160 hundar. Under uppbördstiden år

1889 erlades 1,800 kr. för 180 hundar, 1888

erlades 1,690 kr. för 169 hundar, 1887 er

lades 1,550 kr. för 155 hundar, 1886 erlades

1,560 kr. för 156 hundar och år 1885 er

lades 1,620 kr. för 162 hundar. Från år

1884 höjdes hundskatten från 5 till 10 kr.

Förut under åren uppgick det antal hundar,

hvarför under uppbördstiden skatt erlades,

till mellan 200 och 250 stycken.

Indragen värdshusrörelse. På der

om af stadsfiekalen Axel Lindén här i sta

den gjord framställning har länsstyrelsen

den 1 dennes återkallat sin för värdshus

idkerskan Maria Lisa Bergman utfärdade

resolution, hvarigenom henne meddelats rätt

att, i sammanhang med värdehusrörels®, vid

måltider hålla spisande gäster tillhanda malt

drycker. Bergman har varit fäld till ansvar

för olaga utskänkning af malt- och sprit

dryeker.

Ben subskriberade balen ä Stads

huset i Lördags var besökt of omkring

200 personer, af dessa rätt många från kring

liggande landsbygd. Den särdeles välord

nade supén intogs kl. Va 10 i restaurations

lokalerna å nedra botten, hvarefter dan

r -i --tt—

sen fortgick till kl. 1 */4. Tillställningen var

synnerligen animerad och i allo lyckad.

Stora, teatern. Det Sumlvallsks teater

sällskapets representation å Stora teatern i

går afton, då ett »folkskådespel» kalladt

»Halleluja-flickan» uppfördes, var föga tal

rikt besökt.

Arbetareföreningens teater. Folk

komedien »Hvetebröd och rågbröd», som i

går afton gafs för första gången å denna

teater, mottogs nu liksom för en del år se

dan, då samma stycke uppfördes, med rik

ligt bifall. Starka och ihållande applåder

hördes efter hvarje akt, och publiken var

bela tiden i den mest upprymda sinnesstäm

ning, hvarom de många skrattsalvorna buro

vittne. Utförandet var också godt, och huf

vudrollernas innehafvare förtjena loford för

det sätt, hvarpå de löste sina uppgifter; isyn

nerhet bör framhållas Bulls representant,

som gaf en träffande bild af den i hemmet

kujonerade äkta mannen.

Vädtrleksuppgift. (Från Meteoro

logiska centralanstalten i Stockholm idag):

Lågt lufttryck i norr, högsta i söder och

sydvest. Sydvestlig storm med

regn på

Korges vestkust. Frisk vest i Östersjön.

Klart väder i mellersta Sverige. Mulet i det

södra.

Uteigter: Delvis friska vestliga vindar,

h tlfklar himmel, möjligen snöbysr i norra

Sverige.

Frän misstänkt person anhölls af

polisen härstädes i Lördags ett par delar

efter 2:ne fårskinnsfällar, den ena svart oeh

den andra hvit, hvilka finnas till påseende

i poliskammaren.

Ingeniören I Steffenburgs lik an

lände hit i Lördags afton med jernvägståg

samt fördes å en af stadens likvagnar till

härvarande begrafningsplats, der det bisattes

och kommer att i kapellet derstädes i mor

gon jordfästas.

En följd af strömmens ”sorpning”

häromdagen var, att Drags spinneri måste

Htannas och kom icke i gång förrän påföl

jande dag.

Dödsfall. Komministern i Vestra Eils

fö'samling Erik Johan Engelholm afled den

1 dennes i in ålder af 88’

•G år. Engelholm

var född i Svinstad den 24 Juli 1801. För

äldrar voro: komministern derstädes Sven En

gelholm och Kristina Durceus (prostdotter

från Tryserum). Hon blef student i Upsala

1823; prestvigd i Linköping den 28 Maj

1826 till huspredikant hos ry ttmästaren Gust.

Stellan Mörner på Sonstorp; pastorsadjunkt

i Skärkind 1832; kommin.

-adj i Norrköpings

S:t Johannia 1834 och i S:t Olai 1836; pa

storsadjunkt i Idof 1837; v. komminister i

Säby 1840; underg. past.-ex. s. å.; v. pastor

i Kullerstad 1842; komminister i Qvillinge

den 7 Juni e. å , tilltr. 1843; komminister

i V. Ed don 23 April 1855, tilltr. 1857.

Var sånglärare vid Norrköpings skola 1835

—37. Han blef gift 1846 med Kristina Lo

viaa Schelin, dotter af prosten och kyrkoh,

i Wist Anders Gabriel Schelin oeh Maria

Katarina Lunnerqvist. Den aflidne efter

lemnar fyra barn, nämligen Gerda Kristina

Erika, född 1849, Erik Wilhelm Duraeus,

född 1854, garfvare i Amerika, Elin Maria

Gabriella, född 1856, gift mod E. O. Eriks

son i Loftahammar, och Sigrid Anna Sofia,

född 1859.

TJppgiften örn krigsministerns

snara af

gäng. Med anledning deraf, att

i åtskilliga tidningar uppgifvits, att krigs

ministern snart nog skulle afgå för att åter

vända till sin generalintendentsbefattning,

meddelas oss ur ganska väl underrättad källa,

att denna uppgift ej blifvit bekräftad samt

att man har svårt att sätta tro dertill.

Kronofogdebeställningen i Lysings

OCh Bals härad. Till denna har kon.

befallningshafvande uppstält följande förslag:

Lo) länsnotarien J. C. E. Arpi (med för

ord), 2:o) extra länsnotarien J. E. S. Cnat

tingius, 3:o) borgmästaren i Grenna Viktor

Egnellj*

Eörsäljningen ä stadens auktions

kammare har under sistlidne Januari

månad utgjort:

för fastighet 3,800: —

» handelsvaror, lösegendom . 1,990: 65

Summa kr. 5,790: 65.

Arbetareföreningen hade i går efter

middag Bilt första sammanträde under detta år.

Förhandlingarna leddes af föreningens ordförande,

folkskolläraren N. Rosengren, sorn i ett kort tal

framhöll, hurusom det flydda året varit ett lyck

ligt sådast för föreningen, i det hennes verksam

het hado krönts med goda resultat. Visserligen

hade flora metigbeter uppstått, men dessa bade

ej varit af större betydenhet, än att de kunnat

öfvervinnas. Med uttalande af välgångsönsk

ningar för föreningen, samhället och fosterlan

det öppnade lian sammanträdet på sedvnnligt

sätt. En del protokoll föredrogos nu, hvarefter

en redogörelso öfver do från nödhjelpsfonden

vitt sistlidi.o julhelg utdelade understöd upp

lästes. Härefter uttalade ordf. å föreningens

vägnar sin tacksamhet till nödhjelpskomitén för

desa häfda besvär vid utdo'ningen af dess» pen

ningmedel. Anmälningslistan, sorn derefter före

drogs, upptog namnen & 17 personer, hvilka alla

godkändes till intagning i föreningen. Frågaa

om intecknande af föreningens fastighet, i och

för don förestående nybyggnaden, förekom nn,

och bcslöto de närvarande för sin del, i enlig

het mod direktionens gjorda hemställan, att

följande inteckningar i egendomen skalle taga»:

en å 25,000 kr., en & 10,000, on å 7,000 och

3 å hvardera 5,000 kronor, eller tillsamman»

57,000 kronor. Derjemte beslöto de närvarande

att bemyndiga direktionen att belåna dessa så

landa beslutade inteckningar till så stort belopp,

sorn behofvet kräfver. Att justera dagens pro

tokoll utsågos verkmästaren Emil Kryger ooh

typografen Fredr. Ericsson. Sammanträdet,

under hvilket flera musikuumtner utfördes af

föreningens musiksextett, förklarades härefter

afslutadt.

Faststälda ordningsstadgar. Läns

styrelsen har godkänt och till efterrättelse

faststält följande, såsom icke öfverklagade

samt innefattande, eftor hvad erfarenheten

visat, behöfliga bestämmelser och ordnings

stadganden inom S.t Johannis församling,

så lydande:

Lo) Den jordegare eller arrendator inora för

samlingen, som upplåter plats för offentliga mö

ten, hvilka ej äro att till andaktsöfning hänföra,

eller andra tillställningar af hvad beskaffenhet

som helst, hvilka genom allmän tidning, anslag

eller annorlundn kungöras, eller hvartill iuträdes

kort säljas, eller afgift på ett eller annat sätt

från allmänheten fordras, begäres eller rnottages,

utan att hafva hos kommunalnämden först sådant

anmält och dess tillstånd dertill utvorkat, skall,

för hvarje gång sådant eker, böta från två (2)

till tjugu (20) kronor; samt

2:o) att hvar och on, som, utan förut utver

kad sådan tillåtelse, inora församlingen föranstal

tar sådant möte eller tillställning, vare jemväl

till enahanda böter förfallen.

Skadad i maskin. I Lördags kl

9—lo på förmiddagen inträffade vid Drags

fabrik, att en färgeriarbetare vid namn IF*—

gren blef i en ulltvättningsmaskin mycket

illa skadad i ena sidan och armen. Han

blef förbunden af en vid fabriken anstäld

person samt fördes sedan till sjukhuset.

Cirkusmissöde. Under föreställnin

gen i Lördags afton å cirkus Madigan ned

föll sällskapets primadonna, miss Rosa, från

hästen och vrickade ena foten. Hon har se

d:>n dess ej kunnat uppträda.

Lysningar till äktenskap. Följande

lysningar till äktenskap afkunnades för Lsta

gången i går:

Inom S:t Olai församling:

Drängen Axel Fredrik Bjur och Lovisa Wilhel

mina Petersson.

— Gårdsegaren, enklingen August

Wnllin och Clara Paulina Svensson.

— Skräddare

gesällen Gustaf Elias Käll och Bertha Brita Maria

Johansson.

— Arbetaren Frans August Nilsson och

Aeqr Sofia Karlsdotter.

Inom Norra församlingen:

Klådespackaren Karl Hugo Almgren från S:t Olai

och Johanna Alfrida Öhrström.

Inom Hedvigs församling:

Handlanden Karl Fredrik Svensson från Olai och

enkefru Kristina Sofia Dyker.

Frän Flnspånga län skrifves till oss

bl. o. om riksdagsmannavalet för domsagan

i höst följande:

Det i höst stundande riksdagsmannavalet till

andra kammaren inom Finspåcga län börjar re

dan sysselsätta tankarne hos valmännen lite hvar

städes inom häradet, och då de politiska ange

lägenheterna komma på tal, hör man detsamma

genast dryftas. Skulle vi, att döma efter de

oförbehållsamma och skarpa uttalanden, som här

vid fållås (ty Bnnnoriigen man tyckos vilja sticka

under stolen med sina åsigter), ställa detta vals

horoskop, så är det cj tu tal om, att Finspånga

läns härad kommor att vid nästa riksdag repre

senteras af en helt annan man än don nuvarande

riksdagsmannen. Valmöten lärn komma att un

der sensommaren anordnas å flera platser inom

häradet, och att man dervid kommer att göra

allt för alt öppna valmännens ögon och få dem

att, se klararo än hittills, det vet redan det be

ställsamma ryktet att berätta. Väl invigde i or

tens mysterier vilja vi dock ej gå sakernas ut

veckling i förväg eller lyfta på don slöja, som

döljer ett och annat. Kandidater är ingon brist

på, och särskildt skulle vi kunna nämna en kan

didatur, som valraämten redan till ganska »tor

del accepterat, men af flera orsaker ooh tills vi

närmare blifvit i tillfälle alt »sondera terrängen»,

uppskjuta vi härmed tills längre fram. I sam

manhang härmed kunna vi omnämna, att frihan

delsvännernas antal ej oansenligt krumpit ihop

sedan senaste riksdagsmannavalet, och de bildade

ej ens vid detta tillfälle majoritet, ty valets ut

gång, till nuvarande representantens förmån, be

stämdes af en mängd protektionistiska röster,

hvilkas afgifvare, i likhet med biskop Brask,

kunde hafva skäl att utropa: »härtill är jag nödd

och tvungen!»

Gärdfarihandeln. Nedannämde per

soner hafva under nästlidno Januari månad

erhållit länsstyrelsens tillstånd att intill inne

varande års slut inom länot idka s. k. gård

farihandel, nämligen:

Garfvaren Carl Anders Andersson 1 Qvarnkärr,

Tjellmo socken;

Hemmansegaren Gustaf Elof Petersson från Krono

bergs län;

Handlanden Karl Alfred Göransson från Tranås kö

Handlanden Emil Vilgot Pettersson från Tranås kö

Ting;

Handlanden Gustaf Johnsson från Tranås köping;

Mösskräddaren Johan Peter Fång från Tranås kö

ping!

Handlanden Lutherus Wigander Isaksson från Mo

tala stad;

Handlanden Joh. R. Abrahamsson från Motala stad;

Skräddaren Gustaf A. Andersson fråu Motala stad;

Arbetaren Samuel Gustaf Samuelsson från Vester

lösa socken;

Handlanden Aug. Edvard Andersson från Motala

stad;

Garfvaren C. G. Carlsson från Söderköping;

Krukmakaren Josef August Kron från Elfsborgs län;

samt

Handlanden Alfred Pettersson från Mjölby by.

Landsstaten. Länsstyrelsen har för

ordnat vice häradshöfdingen Bror Nikolaus

Hendeberg att tillsvidare bestrida en lands

kanslisttjenst å länets landskansli samt e. o.

landskanslisten Aug. Lindhe att, under en

månad från och med den 3 denne», bestrida

landskanslisten Albert Sandbcrgss lands

kauslisttjenst.

Lysning afkunnades i går i Linköping

första gången mellan löjtnanten vid l:sla

lifgrenadierregementet frih. Carl Georg Na

poleon Palmqvist och fröken Jjotten Fornell,

dotter till kaptenen och regementsintenden

ten vid 2:dra lifgrenadierregementet Edvard

Fornell och hans maka, född Kinnander.

Sjukdomsförhållandena i Linkö

ping under Januari månad: Sjukligheten

fortfarande ytterst betydlig. Å stadens sjuk

hus ingen vårdad. I enskild praktik hafva

förekommit: tyfoidfober 2, difteri 2, lung

inflammation 21 (två med dödlig utgång),

influensa och katarralfeber 431, enkel ga

strisk feber 16 och diarré 8 fall. Summa

sjukdomsfall 480. Föregående månad 424.

Fattigvårdsmäl. Länsstyrelsen har

ålagt Norrköpings stads fattigvårdsstyrelse ersätta

Eskilstuna stad hvad dess fattigvårdsstyrelse redan

utgifvit eller vidare kan nödgas utgifva för sjöman

nen Frit: Oskar Forsbergs vårdande å epidemiska

sjukhuset der i staden med fordrade 2 kronor om

dagen.

Stockholmstidningarnas poslupp

lagor visa den 31 Januari i år följande

siffror, med hvilka vi jemföra motsvarande

siffror för samma tid förlidet år:

Antal ex. Antal ex.

1889 1890

d. 31 Jan. d. 31 Jan.

Dtgons Nyheter 6,442 7,044

Stockholms Dagblad:

hufvudstad supplagan . . .\ r 139

landsortsupplagan . . . ./ 4,856

4,995

1,004

3,934

4,189

5.543

1,737

1,697

2,180

943

12,594

2.835

2,694

2.627

334

12.091

6,930

1,527

3,139

901

274

2,167

3,252

456

1,929

1.544

170

9,764

2,543

— 10,606

26,558

7,495

4,430

1,129

570

Nya Dagligt Allehanda:

—

stora upplagan 1.012

lilla upplagan 3,715

Vårt Land, dagliga upplagan . 4,131

D:o veckoupplagan . . 7,145

Aftonbladet, hutvudstadsuppl. 1,531

D:o laodsortsuppl. . 1,633

Svenska Dagbladet .... 2,275

Posttidningen 961

Stockholms Nyheter .... 10,095

Stockholais-Tidniugen . . .

Morgonbladet 1,976

Fäderneslandet 2,616

Socialdemokraten

Idun •

•

• b,554

Idune mode- och mönstertidning ——

Ny Illustrerad Tidning . . . 1,569

Svea 2,927

Börstidningen 622

Norden

Svensk Läraretidning. . . . 1,844

Reformatorn

Blå bandet 637

Söndags-Nisse ...... 2.011

Kasper 1,132

Figaro

Hcmlandsvännen 11,483

Svenska Sändebudet .... 2,342

Sanningsvittnet . . .

Viktoria . . . , .

'Blixten

Vår Tid

Svenska Veckobladet.

Stridsropet

Siffrorna äro denna gång kontrollerade och riktiga.

Ändring i rättegängsbalken. Kongl.

majit föreslår uti on i Lördags till riksdagen

af^ifven proposition följaode lag angående an

dt ad lydelse af 15 kap. 3 § rättegåugsbriken:

Härigenom förordnas, att 15 kap. 3 § rättegångs

balken skall erhålla följande ändrade lydelse: Ej

mi någon fullmäktig vara i den sak, dermed han

sig befattat i annan rätt, säsom domare, eller rättens

betjent, eller hos konungens befallningshafvande å

embetets vägnar; ej den, som förr varit fullmäktig

för vederdelomanncn i samma mäl; eller den, som

sjelf under målsman står; ej heller den, hvars fader

eller svärfader, son eller måg, broder eller svåger

i rätten domare sitter. Ej må någon ledamot i öf

verrätten, eller dess betjent, som årlig lön njuter,

låta bruka sig till fullmäktig der eller vid någon

underrätt, som derunder lyder; ej heller må vid hä

radsrätt häradshöfdingen eller någon, som i hans

ställe är förordnad tili domare, eller vid råd

stufvurätt någons rättens ledamot fullmäktig vara;

dock vare domare eller öfverrätts betjent icke för

ment att vid rätt, som nyss är sagd, tala för skylde

man till och med syskonbarn, eller för omyndig, den

han är målsman för.

Lagförslaget är föranlodt af en utaf riksda

gen för sin del antagen lag, hvilken kongl.

m»j;t efter högsta domstoltna hörande förkla

rat sig icke kanna godkänna i oföräudradl skick.

D ;t hade nämligen anmärkta att den föreslagna

logtexten icke med erforderlig tydlighet uttryckte

hvad med lagförändringen åsyftades.

Städernas representationsrätt Mo

tion örn ändring i riksdagsordningens 13 § 3

n orn., innehållande bestätnmaleer röiaodo stä

ders rspresentationsrätt till andra kammaren, har

i Lördags väckts inom första kammaren af br

Alin. Första punkten i momentet har, enligt

nu gällande grundlag, följaode iydelso:

ul hvarje stad, sorn eger en folkmängd af 10,000

eller mer, utBes en riksdagsman för hvarje fullt tal

af 10,000.»

Stormen for hvinande genom luften, »litande

grenar ooh barr från do höga farorna. Hur

skulle stormen kännas derute på den öppna

planen, när den här var så vild? Det var en

svår vandring I Men den värsta kampen börjado,

när jag lemoat de skyddande träden och sknllo

passera gräsplanen. Den skarpa motvinden dref

regnet rakt på mitt ansigte, förtagande mig både

syo och hörsel, tilla jag, utmattad och halft för

tviflad, måste vända mig om ooh kasta mig ned

på knä för att kunna aadas ut.

Skulle jag kunna kämpa mig fram ända till

ruinen. Jag höll redan på att gifva vika för

don känsla af hopplöshet, som bemäktigat sig

mig, då en ny tanke vaknade i mia själ. Det

nödrop som jag föreg&ondo afton bort — det

förekom mig som om åratal för flutit sedan dess

— hade kommit från den mun, hvilken jag sett

promenera tillsammsne med frn Garbntt — don

mBD, för hvilkon jag känt ett så oförklarligt

intresse — don man, som till fru Garbntt med

fört belsniugar från hennes döde broder — den

man, hvilken, om han »icke ville lyssna till hen

nes föreställningar, sjelf fick svara förföljderna

af sin vägran» — den man, hvilken nian saknat

vid Jermyn Street — den man, som egde dot

paket, hvilket frn Garbutt eå gerna ville komma

i besittning af — det var den saknade herr

Kibble, hvars nödrop jag hört!

Icke förr hade denna inspiration vaknat hos

mig, än jag, ensam och hjelplös som jag var,

kände mig genomströmmas af nya krafter. Det

»Jag kommer myoket väl ihåg det — det var

strax innan vi reste till Australien, ja, det var

just till följd af de uuderrättelser han gifvit

oss, sorn vi företogo denna resa. Gen ooh jag

följde honom till den stora eken. Jog önskar,

att vi följt honom längre. Förmodligen har han

klättrat npp i tornet för att so på utsigten.»

När jag p& detta sätt föresiälde mig hela den

med djefvulsk fintlighet genomförda planen,

öfvermatinades jag så af förskräckelsen, att jag

utstötte ett rop af fasa.

Mitt rop gaf eko i trappgången, ooh strisx

derpå tyckte jag mig höra en dof klagan frän

djupet.

Hvad skulle jag nu göra? Örn jag blott knnde

få ljuset att brinna. Jag tände den ena tänd

stickan eftor den andra, men stormen släckte

dem genast. Jag lutade mig då öfver den

hemska öppningen ooh ropade:

»År det någon dernere? Svara mig för Guds

skaili»

Några sekunders tystnad följde på mitt rop,

och derpå trängde ett enda ord npp nr djopet,

ett ord, uttaladt med den mest hjertslitande

ångest namnet på allas vår skapare. Men

äfven detta ord dog bort i en klagan, lik vin

dens snökan.

L Åter lutade jag mig ned ooh ropade:

»År ni skadad?»

Denna gång knnde jag tydligen urskilja de

med svag röst uttalade orden:

j »Hjelp — hjelp!»

Sedan var allt åter tyst.

göra en anmärkning om rninen oeh hennes följe

slagare säga: »Jag skulle gerna någon gång

vilja bese den.»

»Hvarför inte i dag? Låt mig bli er ciceron.»

Kanske vid ankomsten till tornet en plötslig håg

komst — »jag bitr glömt tidens flykt — jog har

något af vigt att nträtta — vill ni gå eneam —

ni katt icke taga miste om vägen.»

Mannen går ia i tornet, qvinnan försvinner

bland träden, gömmer sig ooh väntar. Väutar —

på hvad?

Plötsligen böra ett nödrop — det var detta

hon väotade på. Sä en tystnad — ooh ännu ett

fasansfullt rop.

»Hjelp — hjelp 1»

Men nn begår hon ett fel i den nunars så

väl uttänkta planen — hon springor fram till

tornet, nppför trappan och stänger den tanga

dörren. I sitt begär efter mannens död glöm

mer hon att dan stängda dörren sr ett farligt

vittne mot heDte— hon tänker blott på att den

stängda dörren skall öfvertyga den våghals, som

kanske vågar sig uppför trappan — örn någon är

så djerf — att nödropen komma från spöket, den

fridlöse munken.

Hon smyger sig åter ner ooh skyndar genom

parken efter sm son, hvilken på hennes befall

ning afläganat sig ooh nn vet — ingenting.

Mina tankar sysselsatte elg äfven med andra

akten af dramat.

Månader, kanske år förgå, innan den döda

kroppen upptäckes. Hur väl spelas icke då

sorgen och medlidandet.

förekom mig, som om jag utförde mitt svåra

värf på befallning af en högre makt sorn örn

jsg, oberoende af min egen vilja, cödgados alt

fullgöra det jag åtagit mig. Dessa föreställ

ningar atyrkte mig förunderligt. Jag kan icke

klart påminna mig detaljerna af denna förfär

liga vandring —— jag mins blott hvilken känsla

af lättnad det var, då jag äodtligen vid kloster

muren befann mig i lä för vinden.

Halft förblindad af regnet, sorn atrommade

från himlen, stapplado jag öfver Stenar ooh gräs

tofvor fram till tornet, hvars mörka konturer

jsg oredigt knöde skönja mot den mörka natt

himlen. Framkommen till målet för min van

dring, följde jag muren, försigtigt kännande mig

för med händerna, för att bitta dörren. Slut

ligen stötte jag emot någonting — det var ett

pär trappsteg, hvilka förde till en öppning i

muren. Krypande på händer ooh föttor kom

jag uppför de fem eller sex trappstegen, och

var nn i skydd för vinden. Jag hade försett

mig med ljns och tändatiokor — nu var det tid

att begagna sig deraf. Jag tände försigtigt

ljuset och såg mig omkring. Bakom mig var

nott och mörker, framför mig en förfallen trappa,

hvilken spiralformigt slingrade sig uppåt. För

sigtigt steg jag nppför, lysande på hvarje trapp

steg, innan jag vågade sätta foten derpå —

framåt, framåt gick det, tills jag började undra,

om jag var under inflytande af någon förfärlig

dröm. Slutligen — jag hade då kommit så högt

npp, att jag blott väntade att luftdraget skulle

släcka mitt ljus — kom jag till en dörr, en

äfven ett godt hjerta, i det han gifver

betydliga gåfvor till de fattiga. Myn

digheterna i Tulcea hade en gång fått

honom i säkert förvar och läto, sedan

de genom att svälta honom fått honom

spak, fotografera honom. Leczinski

i skrattade dervid föraktligt, och cn kort

tid derefter fans i fängelset endast

fotografien qvar — originalet hado be

gifvit sig i väg. Jag har baft röfvarens

bild i mina händer. I hans drag tins

detingentingsärskildtutmärkande. Han

ser ut sorn en listig rumenisk bonde.

Ur hans ansigte, hvilket omgifves af

helskägg, framlysa ett par klipska ögon.

Rumeniska regeringen skickade i fjol

en större militärafdelning för att gripa

Leczinski, men företaget misslyckades.

Det är också ingen lätt sak att bemäk

tiga sig denne röfvare, hvilken skyddas

af befolkningen i trakten, dels derför

att bönderna äro rädda för hans hämd,

dels derför att de i sin vidskeplighet

tro, att han eger en talisman, sorn skyd

dar honom mot döden, och slutligen der

för att de få skänker af honom.

Blir det för enformigt för Leczinski

inom hans område, begifver han sig på

besök till Galata oller Braila. Der fin

ner han på värdshusen godt vin, hvil

ket han äfven betalar bra. Vid afske

det lemnar han vanligtvis upplysning

om hvem hart är. Efter vistelsen i fän

gelset i Tulcea, der han, enligt landets

sed, fick mera stryk än mat, har han

blifvit mera försigtig än förut. Mången

gång försvinner han på några månader

från skådeplatsen för sin verksamhet.

Det berättas, att han då begifver sig

på lustturer till Bessarabien eller Kon

stantinopel.

Sida 3

NORRKÖPINGS TIDNING AB Måndagen (ion 3 Februari 1890.

Motionären föreslår mi, att denna punkt måtte

erhålla följande ändrade lydelse:

»I stad, som eger en folkmängd af 10,000 eller

jnor, utses följande antal riksdagsmän, nämligen en

riksdagsman för en folkmängd af 10,000, derutöfver

en tor hvarje fullt tal af lo,000, hvarmed folkmäng

den öfverstiger 10,000, men ej 60,000; derutöfver

en för hvarje fullt tal af 15,000, hvarmed folkmäng

den öfverstiger 60,000, men ej 150,000; derutöfver

en för hvarje fullt tal af 20,000, hvarmed folkmäng

den öfverstiger 150,000, men ej 250,000, derutöfver

en för hvarje fullt tal af 25,000, hvarmed folkmäng

den öfverstiger 250,000, men ej 350,000; derutöfver

en för hvarje fullt tal af 50,000, hvarmed folkmäng

den öfverstiger 350,000, men ej 500,000; och der

utöfver en för hvarje fullt tal af 100,000, hvarmed

folkmängden öfverstiger 500,000.»

Samma motion väcktes i andra kammaren af

hr G. EIowsod.

Rlkadagsmannavalet i hufvudsta

den. Valet är utsatt till Måndagen den 20

dennes kl. 2,30 eftermiddagen.

Rådhuskanslist i Stockholm. Ma

gistratssekreterarens fasta lön bestämdes i en

lighet med magistratens föralag i Lördags af

Stockholms stadsfullmäktige till 3,000, de båda

stadsDotariernas till 1,000 hvardera och regi

stratorns till 2,500 kronor, hvaremot amanuen

sen ansågs tillräckligt godtgjord genom sin

sporteliokomBt. Derjemte uppbäras sportler, be

räknade enligt inedeltalsberäkniog, för magi

stratssekreteraren till 10,750 kronor, för hvar

dal a etadsnotarion till 7,389 kronor 50 öre och

för registratorn till 4,000—4,500 kronor.

Grefve Knut Posse» d Bergqvarn

borgenärer bade, skrifver N. V'

. Bl., i

Torsdags sammanträde, hvarvid beslut lär hafva

fattats att afveckla affärerna medelst aclministra

tion.jlTill admini ilratorer lära hafva utsetts kon

suln Fr. Forsborg, Vexiö, baukdirektöro > Uethrin,

Jönköping, och gildenären sjelf.

Jemvägsfrågan Köping—Linde.

Köping den 1 Febe. Jernvägsmöte hella i mid

dags under prosten Arbuaianders ordförandeskap

för att öfverlägga örn byggandet af en Peoau

villca jernväg mellan Köping och Lindo. Mötet

Öppnadas af borgmästaren Schei.ström. Före

drag höllos af förs ngsBtällaren majoren Stjern

spetz samt af iugoniör»n Hummel. Mötet var

besökt af nära 100 deltagare, som rörö gyn

samt stämda för företaget. Att utgöra interims

styrelse valdes: majoren Stjernspetz (ordförande),

riksdagsmannen Per Ersson och stadsfogden

Vogel. För Köping valdes: disponenten Hall

ström och telegrafkomtnissarien Kölmnrk. För

Linde väljas derstädes två personer.

Undersökning för banans anläggande skall

företagas.

Dödsfall. I Lördags kl. 10,45 f. m. at

led i Stockholm f. d. grosshandlaren, riddaren

af Nordstjerneorden Gustaf Beskow uti don

höga åldern af 91 år. Ilan var son till den

framstående grosshandlaren i Stockholm Bern

hald Beskow och bans maka Anna Catharina

Dalin ooh broder till svenska akademiens be

römde sekritorato full. Bernh, von Beskow.

Efter en i hög grad omsorgsfull uppfostran

egnade han sig tued nit och lust åt sin faders

yrke, hvilket han under en lång följd af år be

dref. Han biet 1829 korresponderande leda

mot af laudtbrukeakademien och 1841 riddare

af Nordstjerne-ordeo. Gift 1822 med Sophia

Margareta Wrilmurk var han enkling sedan 1868.

Den vördnadsvärde gamle sörjes närmast af tre

eoner och två döttrar. Af sönerna är Fredric

Bernhard grosshandlare i Stockholm, Per Axel

Bernhard fil. d:r och öfrerdiroktörsa;;sistent i

jernvägsslyrelsen saint Wilhelm Bernhard kansli

råd i ecklesiastik-departementet.

— Natton till i Fredrgs nfled hastigt i

Simris by bosatte pastorsadjunkten Tbnlin

I on ålder af 50 år. Don aflidne var, säger

Cimbrishamnsbladet, allmänt orutyckt för sitt

fridsälla, vänliga väsen och efterlemnar hustru

och 6 minderåriga barn.

Första likbränningen l Göteborg.

Göteborg den 2 Februari. I går egde den

första likbränningen rum i krernatoriet härstä

des å östra begrafningsplatsen, då giofshand

larun Isbergs lik brändes.

Skadan vid Vestra tändst leks

br;!' 'ens i Jönköping brand har värderats till

34,384 kr. 86 öre, som bolaget Svea skall er

Bälta fnbriksbolagot.

Pehr Murens i Gefle testamente

har nn, skrifver G. P., blifvit i alla delar verk

etäldt och do tei.tcminterado medlen till samt

liga vederbörande utdelade. Som bekant inne

höll testamentet den bestämmelsen, att, sedan

Bibi till visst belopp bestämda förordnanden ut

gått, skulle öfve-skottet tillfalla Gffle stad att

förräotas med ränta på ränta tills denna uppgår

till halfva kapitalet, dt räntan å detta bela skall

användas till något för staden nyttigt ändamål,

Bora ej kan vara föremål för allmän taxering.

Sedan alla förordnanden coh donationer blifvit

till vederbörande öfverlemnade jonite ränta från

Muråns dödsdag till betalningsdcgen, utgör det

belopp, corn på tält ofvnu nämts tillfaller Gefle

•ted, 653,268 Vr. 50 öre, hvaraf sista posten

blot i Fredags öfverlomuad till staden. Muréns

hela förmögenhet har visat sig uppgå till sam

mnnlagdt 1,993,302 kr. 88 öre.

Arbetsbristen i Malmö. Malmö den

1 Fehr. Ett hundratal arbetare hafva i dag

uppvaktat stadsfullmäktiges ordförande genom

en deputation, begärande att få den genom

arbetsbrist uppkomna nöden lindrad genom till

fälle till arbetsförtjeust. Arbetarne erböl o löfte,

att fråga härom skall föreläggaB stadefullmåktige

nästa Fredag. Arbetsbristen råder hufvudsakli

gast bland stadens icke yrkesmässiga grofor

bitare.

Stortingets presidentval. Kristiania

dan 1 Februari. Vid stortiDgets presidentval

var det högern sorn fälde utslaget. Till stor

tiDgets president utsågs förutvarande presiden

ten Sievert Nielsen (veusterman) med 83 röster

af alla partier; vicepresident tilof högormannen

Livius Smitt mod högerns ooh en del af de

moderates röster. I odelstinget återvaldes

Scbweigård till president (med 41 roster) och

vonstermannen direktör Berner (med 38 röster).

Bfrnor fick högerns röster, medan föregående

årets president Engelhsrdt, som ej valdea, fick

vensterrösterna. Venetermän säga att högern

härigenom hindrade Arctanders val, i fall näm

ligen Engelhardt i sin egenskap af stntsadvokat

homförlofvas och nytt presidentval sålunda måst

eke, i fall han nu blifvit vald. I lagtinget

återvaldos Tonning (moderat) till president och

Lange (af veDStern) till vice president.

Björnstjerne Björnson har börjat en

ny artikelföljd i Dagbladet angående Ryssland,

inledd med ett »förord», som npptr.gor några

spalter och natnrligtviB går ut på att bevisa

riktigheten af B. B:s sats, att Norgs inte har

att frukta från ryska sidan, äfven dorför att

England aldrig skulle tillåta Ryssland att der

sätta sig fast, hvarför, förstås, hela dea norska

försvarsrörelsen är onyttig, så vidt d<n skulle

vara riktad mot Ryssland. Som bekant anser

agitatorn densamma dook som både lämplig och

riktig gentemot Sverige!

Kung Midas• Kristisria den 2 Febr.

Studentföreningen var i afton öfverfyld. Hans

Jjeger gjorde frågor: »Har Björnstjerne Björn¬

vä

til

öf

så

son försökt hindra »Midas» uppförande i Köpen

hamn ooh skrifvit att han i sådant full skulle

vägra t«atern eina arbeten? Har BeeniDstruktör

Björn BjörnsfO' lågt hinder i vägen för »Midas»

uppförande i Kristiania?» Björn Björnson för

klarade, att hvarken fadern eller han lagt nå

got slags hinder i vägeu. Fadern bade uttalat

sig först då stycket var antaget i Köpenhamn.

Han bade aldrig åsyftat att utöfva pression vid

uppförandet. Stycket hade i Kristiania för

kastats af teaterchefen; soeninetruktören hade

tillrådt dess uppförande. Föreningen utbröt i en

stormande ovation för Björnssons upplysningar

och en kraftig protest mot »Vilde Jagt».

Ett valtal af Puttkamer. Berlin den

2 Febr. Exministor Piiltkamor boll i går ett

intressant valtal i Stolp, der han uppstälde sig

som do konservatives kandidat. Enär bans val

kan anses sorn alldoles säkert, torde Puttkamor

noder den förestående riksdagen komma att ut

öfva betydande itfiytande bland konservative,

ja, möjligen varda dessas parlamentariska ledare.

Derför är det intressant böra, att Puttkamer en

ligt sitt valtal motsätter sig Bismarcka önskan,

örn alla tre ksrtellpartiernas sammansmältning

till ett stort regeringsparti. Pattkamor sade:

»Detta går för långt, är ofördelaktigt, den mest

genialiske statsman skulle icke kunna bringa en

sådan allians till stånd.» I invigda kretsar på

stås, att Bismarek är föga belåten med Putt

knmers kandidatur.

Kolera i Europa. Wien den 1 Fehr.

Rykten lär gå om kolerafall i Rom, Bo'ogna

och Turin.

Revolvermannen i Malmö. Malmö

den 1 Februari Den s. k. revolvermannen Görans

son, tilltalad för fyra mordbrandsm&l samt för hin

ders läggande å jernväg, Ilar i dag af Oxie och

Skytts häradsrätt frikänts på grund af bristande be

vis.

Strejken i Eskilstuna. Eskilstuna

den 2 Februari. Ett möte af 1,200 arbetare, från

hvilket flera hundra mäste återvända af brist på

utiymme, har i ilag hållits hår. Mötet förklarade,

att strejken är berättigad, verkmästaren hänsyns

lös och en, som knappar in på arbetpförtjensten,

och beslöt att fortsätta strejken, mottaga penning

hjelp af öfriga arbetare och bilda cu fackförening

af smidesarbetare.

Stora olycksfallsförsäkringar. Stock

holms transport- och bogsen ngsaktiebolag bar i för

eningen Bore i bufvudstaden olycksfallsförstikrat hela

Bin personal, bestående 552 personer, till ett sam

manlagdt belopp af 552,000 kr.

— I samma för

ening bar äfven herr P. From mot olycksfall för

säkrat hela sin vid velocipedfahriken befintliga per

sonal för sammanlagdt 30,000 kr.

Insnöade jernvägståg. Trots de ihär

digaste ansträngningar ligga ärmu flera jernvägståg

i Amerika begrafua under väldiga snömassor. På

Ontral-Pacific-banan ligger snön på sina ställen 40

fot högt.

telegram.

Dömd för rån och mordförsök.

Ystad den 3 Februari. För rån och mord

försök mot enkan Hedda Larsson i Svarte

dömde häradsrätten i dag förre marinsol

daten Johan Fredrik Jonsson-Witt från Ki

vik till lifstids straffarbete. Genom våldet

lider enkan Larsson fortfarande men i tal

organet.

Rättegångs- celi Polissaker.

Rådhusrätten.

(I Lördags.)

Rådhuset

(Forts.)

Lör slagsmål stodo tvänno arbetare Erik

Andersson, boende i huset Af 16 Luntgatan, och

Erik Almer Eriksson, Södra förstaden, tilltalade.

Ransakningcn härom var för bevisnings förebrin

gande uppskjuten från nästföregående Lördag.

T vänne vittnen hördes. Af dessa budo det ena

vittnet sett, ali parterna vid åtalade tillfället

fattat tag i hvarandra, och derjemte att Eriksson

legat omkull och Andersson ofvanpå samt hört

Eriksson yttra, att han villo vara i frod. Det

andra vittnet hade sett, att parterna slagits utan

för Kräftriket, äfvensom att Andersson på Tyska

torget sparkat Eriksson. Dori sistnämdo nekade

att hafva våldfört sig å motparten. Målet upp

sköts ytterligare.

Cellfängelset.

Stöld. En helt ung tjensteflicka vid namn

Elin Maria Andersson hade för föröfvadt till

grepp blifvit hiiktad och undergick i Lördags

ransakning. Hon hade innehaft tjenst i huset

Af 85 Slottagatan och hade der från sin mat

moder tillgripit rid olika tillfällen dels 8 kronor

ur ett olåst skrin, som stått i ett skåp i säng

kammaren, dels 5 kronor ur en i köket befintlig

skinnväska och dels från en dotter inom familjen

en regnkappa. Tillgreppen af penningarne hade

lion föröfvat strrx före jul; tredjedagjul hade hon

gått ur tjensten. Kappan hade hon stulit efter

sedan hon flyttat, nämligen den 18 Januari. Hon

hade då gått upp på vinden till huset rif 85

Slottsgatan. Genom spjelarne från ett der varande

kontor hado Lon dragit till nig kappan, den hon

sedan pantsatt för 4 krenor. För de penningar

hon genom stölderna förskaffat sig hade hon

köpt sig kläder, såsom en stickad tröja, en muff,

ett par kängor och en halsdnk. Don tilltalade

var helt ung, blott 19 år ganuual, oell har allt

sedan sitt trettonde år varit utkastad i verldeo.

Hon har innehaft flera olika tjeustor. Föräldrarna

voro fattiga; fadern var statdräng. För brott

bar hon ej förr varit tilltalad. Hon dömdes

att för första resau stöld till 21 kronors värde

(kappan värderados till 8 kronor) undergå 4

månaders straffarbete samt att under 1 år derut

öfver vara förlustig medborderligt förtroende.

Ivan Söderköping meddelar vår korre

spondent i dag: Vid i går eftermiddag inom

Söderköpings arbetareförening förrättadt val

af sekreterare efter aflidne stadsfiskalen

Aug. Svensson utsågs härtill kontoristen

Carl Johansson och till revisor af förenin

gens räkenskaper efter hr C. A. Broo, som

afsagt sig uppdraget hr Alarik Lundberg.

Vid rådhusrättens session i dag förevar

ånyo det sedan förra året uppskjutna målet

mellan tullverket o. vinhandelsfirmau E. R.

Rehnberg angående yrke lido af tullverket, att

firman R., som i förskot; erlagt, liqvid på 2:ne

tullräkningar ii tillhopa 1,583 kr. 5 öre till

framlidne tullförvaltaren P. Ekvall, å hvil

ket belopp firman innehade behörigen qvit

terade räkningar, måtte förpligtigas till tull

verket utgifva nyssnämcia belopp jemte ränta,

enär liqviden försiggått, ej författningsenligt

å Mems tullkammare, utan å firmans kon

tor i Söderköping. Tullverkets ombud var

i dag tullförvaltaren vid Mern Viktor Vint

zell, som fra.mlemnade en skrifvelse, af hvil

ken framgick, att de båda räkningarna or

kändes vara behörigen utfärdade af nämde

Ekvall och att de afsågo det omstämda be

loppet, men att de voro ogiltiga, då liqvid

erlagts å svarandens kontor och ej å tull¬

l¬

kammaren, hvilket stadgas i tjenstgörings

reglementet, som äfven den trafikerande all

mänheten har att ställa sig till efterrättelse.

S varan deomb lule t, notarien Söderbergh, be

stred yrkandet och omuämde att reglemen

tet i fråga gäller blott tullverkets tjenste

män och betjente, ej allmänheten, något

som också framgår af den af hr S. tipp

lästa titeln på detta reglemente. Målet

uppsköts till den 24 dennes på begäran af

svarandens ombud.

Dödsfall. Innehafvaren af den väl

kända Mollen borgska ju velerarefirman i Stock

holm, hofjuveleraren Ludvig Constantin

Feron afled i Stockholm den 1 dennes vid

nära 62 års ålder. Hofjuveleraren Feron

var född den 19 Februari 1828 och son af

en på sin tid framstående industriidkare,

hvilken inflyttade till Sverige från Maubouge

i Frankrike under konung Carl XIV Johans

tid samt afled redan 1832 vid 33 års ålder.

Sonen gick i faderns fotspår och blef 1850

egare af den välbekanta Möllenborgeka ju

velerarefirman Sedan dess har han ständigt

arbetat på att höja guldsmedsyrket, och

hafva firmans tillverkningar också blifvit vid

expositioner såväl hemma sorn i utlandet

belönade med medaljer, bland hvilka må näm

nas en (rån London 1851, en från Paris

1855 nied Napoleon Hirs bild och en från

Paris 1878. Af sina arbetare var Feron

mycket omtyckt och fick, såsom ett bevis

derpå, då han fylde G0 år och såsom ett minne

af dem, emottaga en dyrbar dryckeskanna

i silfver, utförd af arbetarno och hvilken

mianesgåfva var ett mönster af utmärkt

arbete, utvisande hvad Möllenborgska fir

man genom sina arbetare kunde åstadkomma.

Han sörjos närmast af enka, barn och barn

barn.

Mora— Venerns-banan. Malungs

socken har beslutit att till Morn—Venerns

banan ovilkorligen inbetala tocknadt aktie

belopp 175,000 kronor; Transtrinds socken

har beslutit inbetala 150,000 lcror.or.

Hedrasad tdkgesims. Från takge

simsen å aiffurstens palats åt Fredsgatan i

Stockholm nedrasade i går vid 1-tiden på

middagen en större del af det murbruk m. m.

sota bildar sjelfva gesimsen, så att tegel

muren derstädes blef bar till en sträcka of

omkring 5 meter. Lyckligtvis blef ingen

af de nedanför gående skadad, emedan ra

set observerades i rätt tid. För att före

bygga olyckshändelse skulle gesimsen under

dagens lopp undersökas.

Goda affärer. Gefle den 1 Februari.

Gefle—Dalabanans inkomster uppgingo för

år 1889 till 1,587,695 kr. mot 1,296,673 kr.

för år 1888. Inkomsterna hafva således

ökats med 291,022 kronor.

Det nya svenska samfundet, för

psykisk forskning var, skrifves från

Stockholm i Stockh. Dgbld, föremålet för

ett föredrag, som d:r Carl von Borgen i

går höll å hotell Continental inför en till

bortåt 400 personer uppgående publik.

Tal. framhöll inledningsvis, hurusom högsätet biand

vetenskaperna tillkomme den vetenskap, som ställer

sig till efterrättelse det delfiska ordet: »känn dig

sjelf». Donna vetenskap är psykologien, och det är

för dess ordnande, som det nya svenska samfundet

för psykisk forskning bildats.

Psykologien är den främsta vetenskapen derför.

att hon Ull sitt föremäl har det högsta tör oss åt

komliga objektet, nämligen raenniskan, och den art

af psykologisk forskning, hvarmed det nybildade sam

fundet företrädesvis kommer att sysselsätta sig, är

den så kallado experimentalpsykologien, hvilken

studerar de inflytelser pl menniskans sjålslif, hvilka

inträda, när, hvad man kallar »medvetandets tröskel»,

i vissa abnorma fall så att säga förskjutes och för

oss gör företeelser förnimbara, hvilka vi ej äro i

tillfälle att iakttaga under vanliga förhållanden.

Äfven för de sociala frågornas lösning är denna

vetenskap af största betydelse, i det att förverkligan

det af det med ålit större styrka frnmstälda krafvet

på allmänt broderskap förutsätter, att ett visst inre

samband verkligen förefinnes mellan alla menniskor.

Tal. öfvergick derefter till en framställning af

Kants metafysik och hvad den har gemensamt mid

det som i vår tid benämnes psykologi. För Kant

utgjorde det kategoriska imperativet, samvetets röst,

bevis för tillvaron af en högre andlig verld hvari

menniskans väsen ytterst är rotadt. För sin del

tviflade Kant visserligen på de många enskilda be

rättelserna af mystisk natur, men han ansåg det

logiskt möjligt, att en verld finnes, hvilken vi ej

känna, ja, till och med att jordemenniskan kunde

stå i ett slags rapport med pneumatiska väsen, det

vill säga andar. Kant kallar Svedenborgs lära su

blim och tillägger hans visioner en viss symbolisk

betydelse; och redan innan han gjort bekantskap

meri svedsnborgianismen, förklarar han sig sjelf

böjd lör att tro på immateriella väsen, till hvilka

han räknado den menskliga själen, och han trodde,

att detta en gäng skulle kunna komna att dernon

strt ras.

Härpå redogjorde föreläsaren i korthet för roes

merismens inuebörd och historia samt för de strider

densamma framkallat inom den Urda verlden och

borörde derefter resultaten af den moderna forsk

ningen på clairvoyansens område, der vetenskaps

männen numera måsfe vidgå fakta, örn de också

erkänna sin oförmåga för närvarande att förklara

dem. Vidare utvecUado tal. lärau om ett öfver

förbart immaterielt fluidum, redogjorda för Braids

teori, särskildt angående suggestiouen, och för Naucy

skclaos åsigter.

lie konseqvenser, som kunna dragas af allt detta,

vore nu, att det andliga beherskude det kroppsliga

och behandlade det efter behag, och härmed vore

äfven materialismen ihjälslagen med det ovederlägg

liga faktumets förkrossande vapen; den psykologi

ska behållningen tills dato vöre den, att det fastsla

gits, att det är själen som organiserar och skapar.

Och härmed hade tal. återkommit till utgångs

punkten för sin framställning, nämligen att menni

skorna sins e mellan äro på ett innerligt och mystiskt

sätt befryndade med hvarandra.

Några allmänna grunddrag lemnades af sällskapets

för psykisk forskning i London verksamhet, som

resulterat i hvad den så kallade telepatien gåfve vid

handen, nämligen att på öfversinlig väg eller åt

minstone på någon af oss ännu icke känd väg kan

ega rum ett öfverförande frän själ till själ af kän

slor, tankar och förnimmelser. Denna åsigt omfat

tades för öfrigt i England af en hel mängd hvar på

sitt område främst stående personer, såsom en Glad

stone, en Tennyson m. fl. Bland den rika literatur,

som genom nämda sällskaps försorg blifvit utgifven

och spridd öfver hela den bildade verlden, nämde tal,

särskildt den väldiga volymen »FaDtasier af lefvande»,

i hvilken en dylik vexelvcikan mellan olika själar

framgtälles. Föreläsaren gjorde i sammanhang här

med en jemförelse mcllun tankeläsningen och en

döendes förmåga att i dödsögonblicket uppenbara sig

för en person på annan ort, hvilka båda fenomen

försigginge på viljans väg.

Liksom de psykiska sällskapen i London, Berlin

med flera andra städer, har äfven det nu i Stock

holm bildade samfundet för psykisk forskning gjort

till sin uppgift att undersöka, huruvida sådana sa

ker som do ofvannämda verkligen ega realitet, och

pä grund häraf uppställa dessa samfund alls Ingen

teeri mod hänsyn till förklaringen af ifrågavarande

fenomen.

Härefter uppläste d:r v. Bergen samfun

dets stadgar.

Styrelsen består af sju personer med rätt att med

sig förena ytterligare 2 medlemmar, den väljes för

ett år och kompletterar sig sjelf. Samfundets med

lemmar äro dels aktiva, hvilka betala en afgift af

10 kr., dels passiva eller i landsorten boende, för

hvilka a)giften är 5 kr. Medlem, seni på en gång

betalar 100 kr., befrias från vidare afgifter. All

männa sammankomster hållas minst hvarannan

månad. Äfven hemliga sammankomster skida ega

rum, ä hvilka endast aktiva medlemmar ega del

taga.

Bland dem, sorn dehogo i det nya sam

fundets konstituerande sammankomst för

liden Torsdag, hafva vi hört nämnas prof.

Yiktor Rydberg,;£prof. O. Sandahl, öfver-

intendenten d:r Ekström, d:r Hjorth, d:r

Kjellman, rabbinen d:r Klein, bokförlägga

ren d:r Seligmann, kommendören H. Ankar

crona, öfverste Klingenstjerna, öfverstelöjt

nant Schubert, d:r O. Wetterstrand m. fl.

Telegram.

Franska ministerrådet.

Paris den 1 Februari. Ministerrådet har

diskuterat uppträdona mellan republikaner

och boulangister på flere valmöten och träf

fat åtgärder för ari hindra deras upprepande.

Strejkoroligheter i Böhmen.

Prag den 1 Februari. Militär och gen

darmeri skingrade i går strejkande i Gablonz

kretsen. Enär främmande glasarbetare i

Tannenwald distriktet beslutit intränga hos

glasfabrikanterna och förstöra allt hos dem

befintligt glas, hofva omfattande säkerhets

åtgärder vidtagita för i dag, som är afiö

ningsdag.

Det högre franska militärbefälet.

Paris den 1 Februari. General Negrier,

kommendant i Nantes, har förflyttats till

Besnn^on, och general Fay har utnämts till

bans efterträdare.

Från Brasilien.

Rio de Janeiro den 1 Februari. Ilandels

och åkurbruksministern Ribeira har begärt

sitt afsked. Det är sannolikt, att han efter

triides af Glyceiro.

Arbetarerörelsen i Tyskland.

Aachen den 1 Februari. Enligt »Echo» har

sn del grufarbetare i schaktet Nothberg redan

ånyo återgått till arbetet.

Schweiler grufförening har beslutit att,

låvido strejken utbreder sig, tillsvidare till

sluta schaktet och blott låta pumpverken

fortfarande funktionera.

Köln den 1 Februari. Kölnische Zeitung

meddelar, att vid alla eschweilerska gruf

föreningona grufvor har arbetet i dag på

gått på vanligt sätt, utom vid grufvan Noth

berg, der en del arbetare ännu strejka.

Esehweilen deli 1 Februari. Arbetarne

i schaktet Nothberg besloto i dag att in

iitälla arbetet om Måndag, enär styrelsen

icke godkänt aibetarnes fordringar. Örn

Måndag hålles också arbetaremöte i Alsdorf.

Essen den 2 Februari. I förmiddags hölls

ett möte af omkring 100 delegerade för gruf

arbetare i Rhenprovinsen och Westfalen.

hvilken antog en resolution, att 50 procents

löneförhöjning är icke för hög; lönen skall

fördelas så, att den normala minimiaflönin

gen icko understiger 5 mark. Fordran på 8

timmars arbete pr dag, inboräknadt upp

och nedfart, upprätthålles. Resolutionen

skall föreläggas diairiktsmötena till god

kännande.

Duell i Faris.

Paris den 2 Februari. Duell har i dag

egt rum mellan markis Mores(?) och Drey

fus på grund af en artikel af denne mot

katolska adelsmän, som äkta judinnor. Drey

fus fick en kula i högra öfverarmen. Den

har tagits ut, och den sårades tillstånd är

tillfredsställande.

Republikansk valseger I Frankrike.

Paris den 2 Februari. Ingeniören Decau

vill, modorat republikan, arvald till senator

för Seine et Olse med 688 röster mot 600

omot den radikale Goudohaux.

Konkurs.

Nyköping den 3 Februari. Reseinspek

tören för Skandia, f. kaptenen vid Söder

manlands regemente Otto Oldenburg har

i dag på ogen begäran försatts i konkurs.

Från sjön.

Göteborg den 3 Februari. Skeppet nor

melin, kapten Pettersson, har förolyckats på

resa från Pascagoula till Port Natal.

Ångaren Göta kanal M 1 har för andra

gången återvändt till Göteborg i anledning

af häftig sydvestlig storm vid Doggersbank.

Når vädret stadgat sig, skall ångaren åter

begifva sig på resa till Buenos Ayres. Allt

vfil ombord.

Parnellska processen.

London den 3 Februari. Parnell har lå

tit proceascn mot »Times» för hedersförnär

melso förfalla och mottagit i skadeersättning

5,000 pund sterling. Ilan hade begärt 100,000

pund sterling.

Vaderlagdt meddelande.

Konstantinopel den 3 Februari. Ett med

delande från Athen, att allmänt uppror bland

befolkningen å Kreta befaras, hverför mu

hamedanerna skullo flytta till fästningen,

förklaras från väl underrättadt håll vara all

deles ogrundadt-

Handelstelegram.

Liverpool den 1 Februari. Bomull: om

sättningen 7,000 balar. Marknaden lugn.

Middling 61/,, d.

London den 1 Februari.

Javnsocker 15 143/4.

Newyork den 1 Febr. den 31 Jan.

Bomull: middling... 10,s/,6 c. 10,3/1# c.

Hvete: loco för löpande månad 867«, 84’/,,

för Mars 857a oeh 86*/s

Kaffe: Rio JUL 7.

Mars

15,75 c.

Maj 15,72 c.

Berlin den 3 Febr. den 1 Febr.

Råg: April—Maj 173,50 172,75

» Maj—Juni 172,75 1 72,25

» Juni—Juli 172,25 171,75

Hamburg den 3 Febr. den 1 Febr.

Kaffe: Santo Mars 83 7* 823/4

» » Maj 828/a 827*

» » Sept. 819/s

—

Reel ordinär Rio... 817a 8D/j

fä London den 3 Februari.

Hafre mindre tryckt, 3 pence lägre sedan

Måndagen.

Hvete oförändradt.

Kronprinsen.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 3 Februari. Kronprinsens

hemkomst lärer vara bestämd till den 20

dennes.

Berättigad till pension.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 3 Februari. K. m:t har

förklarat att lektorn vid Linköpings högre

allm. läroverk L. E. Rusén berättigad till

erhållande af pension å 3,600 kr. räknadt

från månadenfefter den, under hvilken af

sked varder honom beviljadt.

Regeringen och traktatsuppsägningen.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 3 Februari. Nya Dagligt

Allehanda för i dag låter förstå, att rege

ringen är med örn traktaternas uppsägning

och väntar framställning derom från riks

dagen i någon modorat ej stötande form.

industriutställningen i Stockholm 1892.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 3 Februari. Betänkandet

örn 1892 års industriutställning i Stockholm

är färdigt, utvisande en brist af 1,200,000

kr. Denna ar föreslagen fyllas: 400,000 kr. af

staten, 300,000 kr. af Stockholms stad och

500,000 kr. genom ett utsthllningslotteri.

fflotion af grefve Fr. Strömfelt.

Norrköpings representant i lista kamma

ren grefve Fredrik Strömfelt har väckt föl

jande motion örn användandet af uppkom

mande öfverskott å fyr- och båkmedel.

Den svenska sjöfartsnäringen och dess

tillstånd har iagifvit regering och riksdag

allvarliga bekymmer. Lättnader åt den

samma hafva b-mnats dels genom kungörelse

dea 9 November 1883 med 10 procent ned

sättning i fyr- och båkafgifter, dels genom

riksdagsbeslutet år 1885, mod omkring 30

procent nedsättning af lastpenningar.

Nu har 1888 års riksdag hos kongl, majit

anhållit om fi rslug till sjöfartens upphjel

pa.ido, efter förutgången undersökning af

näringens tillstånd.

I den kongl, propositionen synes chefen

för finansdepartementet i afseende å »last

pe agar» hän»yf‘a derpå, att de, i stället flir

att ytterligare nedsättas, kunde och borde

användas till sjöfartsnäringens upphjelpando,

så mycket hellre, som do till »öfvervägande

del utgöras af främmande fartyg!; men an

gående en annan afgift af sjöfarten, näm

ligou fyr- och båkmedel, innehåller den

kongl, propositionen, att kongl, maj:t förut

sätter, att de derå »uppkommande öfver

skott fortfarande må såsom hittills få an

vändas för de mod anslaget afsedda ända

mål».

Fyr- och båkmedel hafva of riksdagen

hittills anslagits till lots och fyrinrättnin

gen och hafva do senare åren och fortfa

rande för år 1891 beräknats till 1,200,000

kronor årligen, men hafva i sjelfva verket

lemnat öfverskott, som innestå i statskon

toret, och hvilket öfverskott för år 1889

af sagda kontor, i uppgjorda inkomstbe

räkningen antages komma alt uppgå till

300,000 kronor.

Såväl »lastpengar» som »fyr- och båk

mode!» utgöras till omkring två tredjedelar

af utlandets fartyg. Det skullo då väl vara

synnerligen oklokt ari underlätta den svenska

sjöfartsnäringen genom en ytterligare ned

sättning i dessa afgifter, hvilken nedsätt

ning blefve till mycket öfvervägande del

en lättnad just åt de främmande fartyg,

hvilka i Sverige uppehålla konkurrensen med

de svenska. Mig synes då vida bättre vara,

att i en eller annan form understödja den

svenska sjöfartsnäringen och duss grenar

medelst att dertill använda sjöfartsnäringens

egna afgifter och, då »öfverskottet» af fyr

och båkmedel under mångå år icke behöft

användas för lots- och fyrinrättningen, för

anleles jsg vördsamt hemställa, att riksdagen

behagade besluta,

att, sedan det till lots- och fyrinrätt

ningen samt lifräddningsanstalterna er

forderliga pcnningeanslag blifvit årligen

berakrsadt, det af fyr- och båkmedel der

efter uppkommande verkliga öfverskott

må till sjöfrrtsnäringens och skeppsbyg

geriets upphjelpande användas.

Gripshnlrcs restaurering.

(Korrespondens från Stockholm till Norrk. Tidn.)

I Nationalmuseum kommer inom kort att ex

poneras den samling förslag till rostaureranda

af Gripsholms slott, sorn arkitekten F. Lillje

kvist. utarbetat ocb som vid Parisntställningi n

tillvunnit sig pris. Ritningnrne, sorn äro färg

lagda, framställa olika fasader af den gamla

kungaborgen samt åtskilliga interiörer från deps

inre. Intreasot för Gripsbohns återställande i

dess forna skick, hvilket bland annat tagit sig

uttryck i dea s. k. Gripsbolmeföreningen, är

f. n. så stort, att jag tror att det Ilar kan va-a

på sin plats att med ledning af en af arkitek

ten Lilljekvist utarbet-d promoniorin frnmlngva

en mera detaljerad rodogörel»e för planen till

slottets restaurering.

Sedan Gripsholms slotts samlingar skälts un

der Nationalmusei öfverinseonde, biofvo on del

omändringar gjorda, men ofantligt mycket åter

står aeno.

Museet, som f. n. har under utarbetande en

pion för porträttsamlingeDS fullständiga ord

nande, har för att underlätta detta låtit upp

mäta rummen; ooh då arkitekten Lilljekvist just

för sådant ändamål vistats på slottet under två

sonrar, har han varit i tilifällo taga dol af

deisi planer. Som möjligheten af alt på ott i

historiskt hänflöcndo fullt tillfredsställande sätt

kunna genomföra en sådan omorduiDg äfven

fordrar on omordning af vissa ruin, blef han

uppmanad att utarbeta försl°g härtill. Rum

mens inredning i olika stilar sammanhänger

dock i väsentlig grad med det yttre. Nu har

han dorför sökt att sätta sig in i huru slottet

borde te sig efter en fullständig in- och ut

vändig restaurering.

Gripsholm räknar sin början sora fast gods

från 1380-talet och tillhörde då ribsdrotsen Bo

Jonsson. 1434 antändes slottet under dalkarls

resningen, då sannolikt ej royckét blof qvar.

1472 tillbytte sig Sten Storö godset. Han

skänkte det till ett kartusianerkloster. Gustaf

Wasa, sorn återtog det, vistades der ofta och

beslöt alt der uppföra en koonogaboniug efter

siri tids fordriDgar. 1544 invigdes slottet mod

on lysaude fest. Hvad soto då var färdigt in

skränker sig till Griptornet ooh Vusatornet samt

lä iporun mellan dem och loBtertoruet.

Vid tronskiftet 1560 inträffade ott nytt Bkedo

i slottets historia. Ännu ett torn uppfördes

och 1562 förekomma alla fyra omnämda. Åf

vtn namnes örn »Vinnstenon», trappan, som

»Lade ott stycks sin början utan gården», samt

ott »kirnap», un utbyggnad af trä, belägen i

ett hörn of girden. 1572 öfvorgiok slottet

till hertig Karl. 1579 gaf hertigön det till

morgongåfva åt sin gemål Maria af Pfalz och

avnes samtidigt börjat tänka på slottets för

sköning. Då tillkom don Bkansmur, som låg

dnr kavaljersflygeln nu är samt byggningen ve

st sr derifrån. Vid Marias död afstaunade ar

betet, men upptogs åter då slottet skänktes åt

ill

ör

åg

åt

hertigens nya gemål. Då fick slottet sin slut

liga gestaltning. Då byggdes flygeln mellan

Vasatornet och kavaljersflygeln, slottet täoktos

fullständigt nied »skurtak», ytterligare en mur

gjordes och »den stoore Porten opå Förbor

gen» blef färdig; golf inlades och nya karmar

insattes här och der. Äfven inreddes kyrkan,

som låg i n. v. teatertoroet.

Slottets tredje våning tillkom på 1590-talet.

Rikssalen blef panelad ooh försedd med nya

fönster. Slottet tedde sig då i hufvudsak så

som det förekommer i Dahlbergs »Suecia an

tiqua».

1654 gaf kronprins Carl Gustaf slottet till

sin gemål Hedvig Eleonora. Nu vidtogos mångå

förändringar ooh tillbyggnader. Slottets yttre

fick ett helt annat utseende genom borttagande

af det höga taket med dess för stilen karakte

riska gaflar, höga skorstenar ooh vindskupor.

Tredje våningen borttogs åt gården och taket

lades sluttande inåt. Slottet putsades utvän

digt. De båda altaner som funnos pi d. v.

kyrktornet borttogos; på södra sidan örn tornet

uppfördes Drottningflygeln. Åfvea åt det in

res ombonande egnade sig Hedvig Eleonora,

och hon inredde mångå stilfulla rum, dekore

rade med målning, hvaraf na intet fins qvar

annat än ett par dörrar. N. v. intendentsfly

geln bygdea 1690. Slottsparken anlades 1727

och försågs med utländska träd.

Eftor Hedvig Eleonoras död fick slottet små

ningom förfalla, rum ooh möbler lemnades utan

vård, den gamla kyrkan utrymdes. Samtliga

tornen Ängö under förra hälften af 1700-talet

nya torn, »efter bättre faponerade ritningar».

Efter Adolf Fredriks död fick Lovisa Ulrika

slottet till enkesäte, moa utbytte det mot Svart

sjö, då det kom under Gustaf III:s enskilda

förfogande.

Med Gustaf III upprann ett nytt tidehvarf

för Gripsholm. Den gamla Bkansmuren sorn

ännu 1755 var besatt med kanoner borttogs,

och uppfördes på dess plats kavaljersflygeln.

En teater bygdos der kyrkan förr varit, ooh

drottniugflygcln påbygdes ytterligare. Den gamla

»Vinnsten» refs och en annan beqvämare, men

tråkig trappa bygdes. Eo stor mängd rum in

reddes. De små fönstren upptogos större och

försågos med hela kittrutor. De små enkel

dörrarne ersattes med deuxbattanger.

Under detta århundrade ha ej några större

ändringar vidtagits. Gustaf IV Adolf lät in

reda de s. k. kronprinsrummen, och under Oscar

Ira tid gjordes äfven en och annan »repararing»,

hvar ooh en bidragande att förändra det gamla

intrycket. I fjol tillbygdes intendentsflygeln.

Hufvudmeningen med restaureringen är ej att

ensidigt återställa slottet i det skick det hade

vid 1500-talets slut, utan att framför allt be

handla det såsom ett historiskt monument, der

hvarje tids stil eger lika värde ooh der on

senare inredning, som kan vara af något in

tresse, bohandlas nied samma pietet som de

af äldre data. Slottet bör betraktas såsom ett

historiskt museum.

Hvad den yttre restaureringen beträffar är

förhållandet elt annat. Alla tillbyggnader ooh

ändringar som skett sodan år 1600, böra af

lägsnas. Gustaf Vasas menieg med Gripsholm

var att deraf göra ett starkt fäste. Att i dess

helhot gifva slottet donua karaktär är omöjligt,

men don del som ligger åt landBeidan lämpar

sig väl derför.

Den igenfylda löpgrafven uppgräfves och

förees med vindbrygga; i don gamla Stureskan

sen (kanske den äldsta delen) upptagas skytto

gluggarne och förses roed eo vaktkur; den fula

ooh ointressanta kavaljersflygeln rifvea och den

fornö skansmuren åternppbygges med styoke

gluggar. (Plan af muren finnes på 1706 års

plaucr af slottet.) Griptornot, sorn från början

ämDats till dot bilfvudsakligaste försvarstornet

och i det närmaslo ännu är befintligt i dess ur

sprungliga skick, återställes i befästadt till

stånd, de igensatta kanongluggarne upptagas

och förses med styckeknnoner.

Det runda hålet för hissning af kanoner ooh

ammunition do olika våningarna emellan öppnas

ooh förses med hiss-spel ooh block. Vid in

gångsporten anordnas som förr en fallport..

Griptornet blir derigenom ett intressant, ODa

stående exempel på den tidiga rennaissanoens

försvars- och befästningsväsen.

I sjelfva slottet påmuras den af Hedvig

Eleonora rifna tredje gårdsvåningen, ooh de

rum som då rppkomma inredas till lämpligt

belysta tafvelgallerier. Den gamla vaktg&ngeo

rundt våniogens yttersida återställes, taklisten

sänkes och nuvarande fönstren ändras till vakt

gluggar. Öfver ingåDgen vid teotertornet an

orduas i förening mod vaktgången en utbyg

otid, med luckor i golf och väggar.

Slottet förses nied höga tak ooh skorstenar

samt stora vindskupor. Tornen p&murns, hvar

igenom bibehålies den pittoreska siihonetten sona

dessa bilda. Öfversta biten nf Griptornet för

ses med penetreringar med gluggar. Samtliga

tornhattarno orogöras, utom på Vasatornet der

den nedre delen bibehållen.

Fängelsetornet, som sist af alla fiok ny hnf,

göres enligt en på stället befintlig målning från

1759. I tornets lanternin anordnas ett falkslag.

För de öfriga tornens utseende har man endast

Dahlbergs teckning att rätta sig eftor. På

teatertornet borttages den gång, som af Gustaf

III bygdes på den öfre afsatson samt utbyggas

tv& balkonger.

Slottets två ingångar förses med portaler.

Vid hufvudingången anordnas en monumental

portomfattning. Intendentsflygeln, som bygdes

af Hedvig Eleonora och tillbygdes i fjol, ord

nas i enkel 1600-tals stil. Den af Gustaf III

påbygda drottniDgflygeln bör hvad vidkommor

dot yttre rifvas, mea det inre, den präktiga

teatern och de stilfulla Louis XVI-rummou,

tillåter det ej.

Hvad slottets yttre dekorering i öfrigt bo

träffar torde man endast borthacka den som

tegel målade och nästan bortfallna putsen, så

att hvalf ooh stenar kring fönstren bättre fram

träda, samt förse murarne med ankarjern i form

af kronor, vasar o. s. v.

Hvad beträffar den inro borggården bör den

röda färgen bortskrapas, putsen göras hvit och

förses med målningar, mod fönsteromfattningar

och qvaderbågar, med målade krigare mellau

fönstren o. s. v. En solvisare anbringas på

lämpligt ställe; on brunn med öfverstycke af

smidosjorn plaoeras å gårdens midt, ingangarno

förses mod enkla portaler, ooh dot gamla »karna

pet» återuppbyggeB ooh förses med träinskär

Under detta karnap begynner kungstrappan

och fortsätter från det »nedre förmaket». Den

af Gustaf III bygdå stela boningshustrappnn

rifvos och den gamla »vinnsteneD» rekonstrueras.

Hvad den inre restauringen angår, så bör man

söka få anordnade historiska ram, så att slottet

invändigt kan blifva ett konetindustrielt museum,

der såväl rennaissancen, barocken, rococcon,

Louis XVI-stilen som empirestilen äro repre

senterade.

Först är att taga vara på de präktiga rummen

från Vasatiden.

I en uthusbyggnad finnos en dörr med rika

träinläggningar ooh präktiga smiden, men mycket

illa åtgången; i en källarevåning finnas lemnin-

Sida 4

NORRKÖ PINGS TIDNINGAR Måndagen dén 3 Februari 1890.

gar af det från rikssalen bortsprängda taket, må

ladt i bjerta, men harmoniska färger, p& en vind

finnas delar af ett annat tak, säkerligen ena

stående i sitt slag. I ett nu tapetseradt rum

torde målningar finnas. Detta rum bar förmod

ligen användts till bönsal, ty bibelspråk voro

målade i taflor. Mycket annat från denna tid

finnes äfven, som borde tillvaratagas och till

godogöras. Af alla do rum, som Hedvig Eleo

nora inredde, finnes ej ett enda qvar. Endast

en och annan spisel, några dörrar och beslag

Bärnt ett måladt tak i en skrubb tyda på hvil

ken utsträckning denna 1600-talets stil verkligen

haft. En del ruin böra derför inredus i denna

stil, helst som på slottet finnes mycket möbler

från nämda tid, hvilka nu ej hafva någon an

vändning. Från en sockel har herr Lilljekvist

skrapat bort den hvita färgen och funnit mål

ningar derunder, och omöjligt är ej att på lik

nande vis mycket kan komma i dagen.

De inredningar, som gjordes under Adolf Fre

driks tid, voro få och alldeles försvunna. Den

långa gula salongen bredvid Louis XVI-rummen,

som nu saknar stilhållning, torde dock böra in

redas i rococostil.

De rum Gustaf III lät inreda i sirlig och nätt

Louis XYI-stil äro alla så bibehållna, att man

ej behöfver göra något åt dem, likaså rummen i

empirestil.

På sådant vis ordnadt skulle Gripsholms konst

skatter vara af ett ofantligt värde. Allting före

faller nu så dödt, då deremot hvarje sak insatt

på rätt ställe skulle verka mera berättande, taf

velsamlingen skulle sätta lif deri, och det hela

tälja oss mer än någon kulturhistoria.

Löpgrafven, vindbryggan och skansmuren med

sina inåt livälfda nischer och kanoner, Griptor

net med sina rustkammare, de stämningsfulla

renaissancerummens dämpade färgprakt, borggår

den med sin brunn och sitt karnap, omslingradt

af murgröna, skulle berätta oss om lifvet under

Vasatiden, tala em den handlingskraft och konst

kärlek, som utmärkte dess konungar och visa

huru man då med små medel visste att åstad

komma en gedigen och harmonisk verkan, under

det de sirligt inredda rococo- och Louis XVI

rummen skulle vittna örn den fina smak, som

utmärkte tjusarkonungens dagar. Gripsholm skulle

då blifva ett af landets intressantaste monument

och dess dyrbaraste skatt, dess lysta stämma

skulle förkunna för oss mycket af hvad vi en

gång haft stort, på samma gång som tafvelsam

lingen skulle i bild visa oss bilderna af dem,

sorn fört vårt land framåt och gjort Sveriges

namn aktadt och äradt.

Från iiufvudstaden.

En korrespondent till oss från Stockholm

skrifver i går:

Stockholmstidningarna och den k. supén.

Det har inom och utom pressen väckt ett visst

uppseende, att den supé, som den 21 Januari,

konungens födelsedag, gafs å slottet i st. f. den

vanliga, i år till den 20 Februari uppskjutna

balen, ej blifvit omnämd i Stockholmstidningarna

med undantag af Posttidningen, sorn sin ställning

och pligt likmätigt måste redogöra derför. Då

en både skef och oriktig uppfattning örn denna

sak gjort sig gällande, torde vara skäl att med

några ord redogöra för verkliga förhållandet. För

den skull måste man gå fem år tillbaka i tiden.

En kapplöpning var arrangerad på Ladgugårds

gärdet och högste ledare af densamma var ge

neral Björnstjerna. För pressen hade inga åt

gärder vidtagits att kunna följa löpningarna, och

dess representanter rönte i stället för tillmötes

gående snarare motsatsen. Detta tillvägagående

blef naturligtvis föremål för utläggningar i tid

ningarna och äfven försvar från vederbörandes

sida. Dessa funnos dock ej fyllestgörande, utan

saken drogs äfven under diskussion i publicist

klubben, der det beslut fattades, att om vid

offentliga tillställningar ej plats bereddes referen

ter, kunde man och borde man ignorera desamma

helt och hållet. Grunden för detta beslut var,

att man tyckto sig kunna fordra, att då en per

son ville hafva något omnämdt i tidningarna,

han ock är skyldig att bereda dessa tillfälle der

till, ty då något blir orätt eller ofullständigt

återgifvet, sparas ej på förebråelser. Beslutet

har emellertid ej tillämpats förrän nu efter det

sagda tillfället, och detta under följande omstän

digheter.

Den ifrågavarande k. supén gafs, som alla veta

på konungens födelsedag d. 21 d:s. Omkring 500

personer voro inviterade och bjudningen var således

ganska vidsträckt. Att supén skulle bli af hade alla

tidningar nämt, men de togo alla, sedan den väl

gått af stapeln, och huru skulle do väl kunnat

göra annat? Tidningarna få så ofta skuld för

att omtala likt och olikt, att det väl ej borde

väckt förvåning hoB någon, att de ej utförligt

beskrifvit en tillställning, till hvilken ingen af deras

redaktioner varit inbjuden. Och just häruti måste

man ju hafva sett en tydlig önskan, att intet

omnämnande skulle ske. Det är ju derföre ett

nonsens, då man talar örn, att förbiseendet väckt

löje eller förargelse, ty huru skulle väl detta vara

möjligt? Ännu konstigare är, då en bekant korre

spondent till landsortstidningar tager hofmarskal

ken v. Rosen för hufvudet och låter honom bära

skulden för det skedda och slutar i den konklu

sionen, att konungen bör skaffa sig en annan

hofmarskalk. Örn det ej är något annat, visar

det den ringaste möjliga grad af bekantskap med

nämda person, om hvilken alla sammanstämma i

det yttrandet, att förbindligare värd finnes ej och

att konungen ej kunnat få en mera förekommande

ställföreträdare än han vid sina festligheter.

Det är en gifven sak, att tidningarna, då det

gäller att tillämpa en öfverenskommelse, meddela

sig med hvarandra, och så har utan tvifvel skett

härvidlag, ty eljest hade nog någon serverat hör

sagor eller efteråt upprepat hvad Posttidningen

förkunnat. Man får dock ej fatta det skedda,

som skulle tidningarna ängsligt sökt ett tillfälle

att statuera ett exempel eller tillämpa publicist

klubbens ofvannämda beslut. Iutetdera har här

varit fallet; de ha blott dragit de fullt riktiga

konseqvenserna af en uteblifven bjudning.

En tidning har tagit sig anledning att till följd

häraf tala örn att nu enighet kunde nås, derför

att det här gälde redaktörernas eget skinn, till

läggande att det nog tett sig annorlunda, om

blott medarbetarne varit i fråga. Hur välme

nande emot dessa sistnämda detta påstående än

må vara, kan man dock ej tillmäta det giltighet.

Förhållandet är åtminstone i Stockholm, att redak

törerna alltmer börja känna sig solidariska med

sina medarbetare, något som med nödvändighet

följer af arbetet inom en stor tidning och dess

fördelningar på flere, något som är så mycket

mera glädjande, som detta är enda sättet att åt

det otacksamma och ringaktade tidningsmanna

yrkets utöfvare förskaffa det anseende äfven de

kunna förtjena och att lemna en större allmän

het mera inblick i de svårigheter, med hvilka

tidningsmannen har att kämpa, hvarigenom för

domen mot honom så småningom kan aflägsnas

och han få i samhället intaga en mera bemärkt

plats, som honom ook med rätta kan ooh bör

tillkomma.

Med den obetydliga händelsen och dess ut

läggningar må nu för öfrigt vara hur sora helst.

Den har alltid haft det goda med sig, att pres

sens ställning vid dessa och liknande tillfällen

blifvit klarare, ooh pressen har tydligen härmed

förklarat, att den uppfattar en uteblifven invit

som önskan att intet omnämnande må ske. Man

må nu blott ihågkomma, att hela detta resonne

mang gäller mera officiella tillställningar, som

hafva allmänt intresse.

En annan af våra korrespondenter skrifver

af gårdagen till oss följande:

Från riksdagen.

Någon massmotion rörande uppsägning af våra

traktater kom ej till stånd; emellertid torde ej dess

mindre traktatfrågan bli denna riksdags mest brän

nande.

Att majoriteten i andra kammaren och, med stor

säkerhet, äfven i första, ämnar slå ett slag, torde ej

vara tvifvel underkastadt.

Man ämnar emellertid ej gå alldeles för bröst

gänges tillväga. Enligt hvad det förljudss, skulle

beslutas en skrifvelse till regeringen med anhållan,

att traktaterna måtte i sinom tid — den 1 Febru

ari 1891 — uppsägas. Skrifvelsen skulle vara »len

i formen, hård i Baken». Det bör kunna låsas mellan

raderna, att örn afseende ej fästes vid densamma,

kommer majoriteten inom kamrarne att för sin del

besluta!...

Man hoppas, att regeringen skall förstå halfqvä

den visa!

Men om 1891 kommer med ett frihandlarrege

mente?

»Ja, vi ha gjort hvad vi ansett oss böra göra!»

svarade de som nu makten hafva.

Ttfllkomitén

fortsätter med sina arbeten angående tullförhållan

dena, när det rör kemiskt-tekniska materieler. Ett

vägledande utlåtande från fackmän, med rättskemi

sten Verner Cronqvist i spetsen, väntas i dagarne

inkomma.

Sedan detta arbete fullgjorts, kommer den mång

omfattande frågan angående jernindustrien; hvar

efter tulltaxan i allmänhet blir föremål för öfver

läggningar och beslut.

Sveriges dyrbaraste arkiv

torde väl vara landtmäterikontorets; ett arkiv, hvil

ket sedan långa tider tillbaka varit mera utsatt för

eldsvåda än hvarje annat statens arkiv.

Hur lifligt jag erinrar mig, bland andra eldsvådor

från år 1875, en i Jakobs församlings grafkor. Det

är stödt mot landtmäterikontorets södra husmur.

Faran var öfverhångande. Arkivrummen i nedra

våningen voro fulla af rök. Man hade alla skål att

frukta, att kartorna öfver hela Sverige skulle bli el

dens offer. En förlust, sorn ej kunnat uppskattas i

penningvärde; trettio millioner kr. har någon sagt.

»Bättre sent än aldrig!» Nu skall ändtligen nå

got i denna vigtiga sak göras.

Det har redan förut här meddelats, att statsrevi

sionen i höstas — allra första gången sedan nämda

Argusinstitution inrättades — besökte landtmäteri

kontoret och fick genast det intryck, att eldfara der

vore när som helst påhängande. Herrar revisorer

framstälde förhållandet i sitt betänkande till rege

ringen.

Denna tog genast itu med saken — man ansåg

utan tvifvel, att här var »fara i dröjsmål» — och

anbefalde öfverintendentsembetet att, i samråd med

landtmäterikontorets styrelse, inkomma med utlå

tande i frågan.

Öfverintendentsembetet lät företaga besigtning från

ofvan till nedan af landtmäterikontorets hus, och

ansåg sig, tillsammans med ofvannämda styrelse,

böra afgifva ett utlåtande, som ankom till finans

departementet förra Måndagen (den 27 Januari) af

ungefär följande innehåll, i allra största korthet här

sammanfördt:

Landtmäterikontorets hus, två våningar högt, som

år bygdt på god grund och har fasta murar, bör

ökas med en våning; utrymmet är nämligen synner

ligt knappt. De gamla, skröpliga, eldfarliga kakel

ugnarne böra försvinna; i stället införes värmeled

ning med maskineriet i byggnadens källare. Lika

ledes böra brandfria trossbottnar komma till stånd.

I öfrigt fullständig renovation både utan och innan.

I utlåtandet förekommer intet örn införande af

elektriskt ljus i lokalerna; detta är emellertid äfven

ett önskningsmål. Flera af statens verk äro nu

mera försedda med elektriskt ljus.

Meningen lär vara, att ekonomiska kartverket,

hvilket för närvarande upptager andra våningen,

skulle flyttas upp till den nya eller tredje. Här

igenom blefve bättre utrymme för arkivet framför

allt, jemte annat.

Utlåtandet har nu kommit så tidigt in till veder

börande departement, att regeringen väl torde hinna

att framlägga k. proposition i ärendet redan för

denna riksdag. Man tror äfven att så skall ske, och

att riksdagen nog ej skall vara emot att bevilja an

slag.

Frågan är ju af nära intresse för hela landet.

För mycket af det goda

Svenskarne, enkanneligen stockholmarne, äro, som

jag flera gånger påpekat, och det är ju föröfrigt

kändt vida i verlden, ena förskräckliga punsch

drickare.

Här konsumeras häpnadsväckande qvantiteter af

den »gula flodens» söta och lena, men berusande

vatten.

För att tillfredsställa denna konsumtion har hvar

enda en af hufvudstadens vinhandlare blifvit punsch

fabrikant. Punschen är deras mest kuranta vara,

utan den skulle helt visst mången af dem icke kunna

existera.

Hvarje vinhandel är sålunda tillika — och jag

tror i många fall nästan uteslutande — en punsch

fabrik. Men någon verklig sådan, i ordets fulla

mening, ha vi hittills saknat, märkvärdigt nog.

Dock — var lugn, du punschtörstande mensklig

het, nu kommer den!

Här lär vara i görningen ett punschfabriksbolag,

som ämnar i stor skala tillverka den förföriska

drycken och icke syssla med något annat.

Det säges att verkställande direktör och öfver

bryggmåstare skall blifva hr Erik Malm, som i

mångå år varit anstäld hos den renommerade firman

L. J. L. Lundberg & Komp.

Att denna firmas punsch blifvit en af de mest

gouterade sorn finnas i hela vårt land lär väsent

ligen vara hr Malms förtjenst. För någon tid sedan

har hr M. lemnat sin anställning för att nu — så

säges det — använda sin erkända förmåga på an

nat håll.

Egendomlig förfalskning.

I mitt förra bref nämde jag något örn att en post

tjensteman var misstänkt för att hafva på något ovan

ligt Bätt användt begagnade frimärken på paketför

sändelser. Han är nu anmäld till åtal och rådstufvu

rätten har tagit saken örn hand.

Se här huru mannen gått tillväga, enligt hvad

man misstänker. Han har utvalt sådana förut

använda frimärken, der den påtryckta poststäm

peln träffat endast en mindre del af märket

och dessutom varit svagt synlig. Derpå har så stor

del bortklippts af märket, på den sida der stämpeln

varit anbragt, som möjligen kunnat ske utan att skada

den å märket angifna valören, hvilken naturligtvis

måste vara synlig. Detta klippta märke har nu an

bragts å brefkortet och derefter har ett nytt, d. v. s.

obegagnadt frimärke af samma eller annan valör

anbragts bredvid, men icke — såsom sig bör — kant

i kant med det förra utan till någon del ofvanpå

detsamma, så att den kant af det begagnade fri

märket, der klippning egt rum blifvit täckt af det

obegagnade.

Det har nu sett ut som om frimärkespåsättningen

skett med någon brådska, hvarvid det ena märket

råkat komma ett stycke upp på det andra.

Och sådant kan ju lätt hända!

För att ytterligare blanda bort korten och dölja

hvad som skett har derpå den stämpel, som skolat

påtryckas, blifvit dugtigt doppad i färgen, mer än

som varit nödigt, hvarigenom åter sjelfva stämpel

aftrycket blifvit groft och något suddigt — egnadt

att missleda ett möjligen forskande öga.

Ilar nu det sålunda använda, förut begagnade fri

märket varit af 1 kronas valör, så har naturligtvis

sagde posttjensteman förtjenat ett motsvarande obe

gagnadt märke eller med andra ord 1 kr. på sina

manipulationer.

I hvilken utsträckning denna nyuppfunna för

falskning egt rum är ej med visshet kändt. Säker

ligen har den ej praktiserats länge.

Den åtalade posttjenstemanuen — S. H. Alster

lund är hans namn — förnekar emellertid det upp

gifna svikliga förfarandet. Han påstår att alla fri

märken varit obegagnade, och att han klippt som

liga endast derför att de vid skrifvandet blifvit sön

driga i kanten.

Det tör nog ej bli så lätt att öfverbevisa honom.

(Insändt.)

Tillägg till artikeln om Hammarkinds

socknarne och Vikbolandsjernvägen.

Insändaren af denna art. har efteråt erinrat

sig, att bland de angifna Hammarkindssocknarne

äfven Vestra Husby — hvaraf säkerligen en

stor del skulle komma att anlita jernvägen vid

Korsbrinkens föreslagna hållplats, hvars till

komst nog torde behöfva en ytterligare pen

ningeförstärkning än den som är föreslagen från

Drothems socknn — har stor anledning alf med

något belopp bidraga till jernvägsföretagets reali

serande, såväl från kommunen som från en

skilde.

Detta lika snart som t. ex. ö. Ryd, af hvil

ken socken förhoppning uttalats om något bi

drag.

Att alldeles närbelägna stationsplatser ej

kunna få påräknas öfverallt, säger sig Bjelf t,

ett förhållande, som för öfrigt äfven gäller

Vikbolandet, der flere gårdar finnas t. o. m. i

det af jernvägen genomskurna Kuddby, som

finge bortåt 1 mil till jernvägen samt ännu flera

i ö. Stenby och ö. Husby (äfven med den un

dersökta och önskvärda dragningen i närheten

af dessas kyrkor), som finge öfver 1 mil till

densamma, ja i Ö. Ny och framförallt i Rönö

ända till 1% mil och derutöfver. Säkerligen

komma ändock sådana gårdar att rätt ofta an

lita jernvägen, enligt hvad erfarenheten ådaga

lagt på andra håll i landet.

Ett manande exemp-1 på penningeuppoffring

härvidlag ega såväl stads- sorn landskommu

ner i den lilla staden Strengnäs (med blott

cirka 1,600 invånare), som i dagarne beslutat

ett aktiebidrag af ej mindre än 150,000 kr.

(obs. ej 15,000, som första telegramet augaf)

till en föreslagen jernväg, som skulle förbinda

nämde stad med stambanan vid Gnesta station.

Profning af den till belysning använda lys

gåsen verkstäld vid gasverkets gasprofnings

anstalt den 31 Januari. Gaslågans ljustyrka

vid 5 kubikfot förbrukning var 11,6 normalljus

Fri från svafvelväte.

Minnes! ista.

Tisdagen den 4 Fehr.:

Kl. 8 e. m.: Föreläsning i Arbetareföreningens salong.

Onsdagen den 5 Fehr.:

Kl. 7 e. m. sammanträder A. R.

Jernvägstågen

vid NorrkTipingfw xtation

från den 1 Oktober 1889.

Norrut:

Nattsnälltåg ankommer 3,4 f. m. afgår 3,10 f. m.

Dagsnälltåg „ 3,59 e. m. „ 4,9 e. m.

Persontåg „ 9,25 f. m. „ 9,40 f. m.

Bland, tåg „ 9,35 e. m. „ 10,0 e. m.

Godståg „ 7,10 e. m. „ 7,38 e. m.

Godståg „ 2.2 e. m. (stannar i Norrk.)

Sider ut:

Sattsnälltåg ankommer 11,88 e. m., afgår 11,44 e. m.

Dagsnälltåg „ 12,59 e. m. „ 1,4 e. m.

Persontåg „ 7,36 e. m. „ 7,46 e. m.

Bland, tåg „ 6,46 f. m. „ 6,58 f. m.

Godståg „ 8,9 f. m. „ 8,35 f. m.

Godståg (till Linköping) — —

„ 5,30 f. m

Godståg (till Norsholm) — — „ 2,20 e. m

Af konungens befallningshafvande at*

gjorda nål:

Dest i Februari. På ansökan af: musikdirek

tören Ludv. Ohlsson från Stockholm och vice hä

radshöfdingen Axel Cronholm, samt

På besvär af: skrädderiarbetaren C. J. Carlsson

vid Borglund.

Till sala.

Stadsfastighet

i Norrköping på Öster, nästan nybygd, nied nu

tidens beqvämligheter. Inteckningar 35,000 kronor,

deraf 25,000 mot 4 procent och 10,000 kronor mot

5 procent, få i fastigheten innestå. Försäljnings

pris 44,000 kronor. Vidare genom underteoknad.

Jak. Wetterholm.

(576) Norrköping.

En mindre Fastighet i Norr

köpings Norra förstad säljes med anledning af ega

rens afflyttning från orten för ett belopp af 2,700

kronor. I fastigheten varande inteckning å 700

kronor får af en blifvande köpare öfvertagas.

Närmare upplysningar genom undertecknad.

(577) Jak. Wetterholm.

Bryggeriegendom

i Stockholm.

Enligt beslut af Stockholms Porterbryggeri

Aktiebolags fordringsegare inbjadas spekulanter

att ingifva anbud

antingen å bolagets fasta egendom,

eller å lösören, lager och inventarier,

eller å det hela.

Fastigheten, nummer 43 och 45 vid Stora Bad

stugatan å Norr, n:r 2 och 3 i qvarteret Dragaren

i Adolf Fredriks fö-iamling, år belägen på fri och

egen grund med det betydliga området af 30,428

qvadratrot, är bebygd med fullständiga bryggeri

byggnader och vidsträckta, dyrbara källare samt

ett boningshus i t*å våningar; den är taxerings

vä derad och i Stockholms Braadkontor för all

framtid brandförsäkrad för 271,000 kr. I bolagets

bokslut för 1888 upptogs den till värde af 353,000

kr. Mer ån 100,000 kronors inteckningar löpa med

4 procent; andra 100,000 kronors inteckningar med

5 procent, hvarefter följa 50 000 kronors inteck

ningar lemnade såsom säkerhet lör ett obliga

tionslån.

Egendomen användes för närvarande till Porter

bryggeri och är dertill fullständigt inredd, försedd

med mälteri, ångmaskin om 6 hästkrafter, 12 så

kallade portervetsar, rymmande från 6 000 till

16,000 kannor hvardera o s. v. Utrymmet med

ger inrättande af ölbryggeri vid sidan af porter

bryggeriet eller ock att ändra det hela till ett

storartadt ölbryggeri.

Af porter, hvars realisering inom vidsträckt

kundkrets fortsattes, finnes dels på vetsarne, dels

tappad, mellan 25 och 30 tusen kannor af olika

ålder och beskaffenhet.

Inventarierna omfatta för öfrigt hästar, åkdon,

humle, kärl, glas, kork 0 s v.

Spekulanter erhålla närmare upplysningar vid

besök på stället eller genom brefvexling med Stock

holms Porterbryggeri-Aktiebolags konkursbo.

Anbud å det hela eller del deraf mot'agas, för

seglade eller öppna, inom Måedageo den 10 Fe

bruari 1890 af

Sysslomiinnea

i Stockholms Porterbryggeri-Aktiebolags

konkurs.

(G. 11050) (796)

I anseende till resa

säljes för godt pris en Divan med sto

lar jemte andra Möbler af valnöt. Adr.:

Brandstationen. (1264)

Prima Bohus Drifgarns-Sill 3 k och 4 k

Prima Norsk Isterfst-Sill i - 7,.

, v«- */•-.

’

„ Vi»- och Vsi-tunnor, Bergens originalpackr.ing,

Äldre Bohus Orifgarns-Sill 3 k siljes tm

lågt pris,

Gråsey och Spillängor, öfverblifna frän ftr-

lidet år, säljas nu billigare af

(441) SV. O. HOLMSTEN & C:o.

Mö In lycke

Manufaktur-Aktie-Bolag

GOTEBORG.

Fabrikens prisfoelönt» tillverkning n.f

Printinp (tryckt Domestik) akta färger, moderna mönster.

Moleskin och Krafttyg;.

Bomulls- och Ealfylle-Korderojsr.

Turkisk röd Twills.

Vigogne Klädningstyg.

Victoria Klädningstyg. Tvinnad varp.

fci

K O:

S CJQ

13 m

<s3 c

B: P

: 9

B B

m p:

samt

Finnes att tillgå hos de flesta Herrar Manufaktur

vid fabrikens lager i Göteborg och Stockholm.

och Våfnadshandlande en gros och en <leta.il i riket

(1966)

En utmärkt fin Viol

och Piston till salu. Adress: Hotell Drnfvan.

(1262) Direktör Sandberg

1 Realiseras 1

:f Borddukar, jf

flera storlekar,

Guttaperkatyg,

flera mönster,

Rullgardiner,

Tapeter, §

(gj)( stort sorteradt lager,

(3$ hos j|§)

é. Lennmalm & C:o, fe

Tidningsmakuiatur

till salu å denna tidnings kontor.

Sv. 0. Holmsten & C:o,

Norrköping,

försä:jt från partilager till lägst gällande priser

Kane, Socker, Sirup af de mest förekommande

sorter, Specerier, Karameller, Stearinljus, alla slag.

Bomulls, Ylle, Linnegarner, oblekta, blekta, färgade,

Väfnader, Bolstervar, Domestik, Flaneller, Korta

varor, Stearinljus, Cigarrer, Tobak, Risgryn, Bruna

Bönor, Råg, Hvete och Potatismjöl, Bohus. Norsk

Sill, Amerik. Fläsk, Smult, Gråsey, Klippfisk, S:t

Ybes-, Egestorffer- och Lyneburger-Salt i fat o:h

Stekar, Förhydningspapp, Skrif- och Omslagspap

per, Tändstickor, Jönköpings, Vulcans berömda till

verkningar, Fönsterglas. Krita, Soda Rödfärger,

Asfalt och Finntjåra, Oljor, alla slag, Målarfärger,

Fernissor, Penslar m. m Ingående order expe

dieras prompt och till dagena lägsta platsnoterin

garSV. O, HOLMSTEN & C:o. (477)

Godt flaffe!

till 85 öre, 95 öre och 1 kr pr Va kg, finare sor

ter. alla förekommande sorter,

Socker, alla sorter, till nedeatt pris i

A. Ericson & C:s

Speceri-, Vin- och Delikatess-affär.

(1251) N:o 4 Drottninggatan.

Kalkoner.

Välgödda och nyslsgtade Kalkoner finnas efter

beställning för godt pris genom Sixten Fleetwoods

kontor. (1247)

w Direkt

från Kina

Importeradt

Paekadt

i the Per

foctionTeacans,!

patenterade

Kartor.ser &

Silfver Stanlol.

utvald plockning

f af sista skörden.

Försäljas 1 prisbilliga qvalitéer geaom Hrr

5 Specerihandlare Aon gros från vårt lager i

r Göteborg,

. James Lundgren&Co.

WALO. ZA0KAIS8ON0 MKrmciRI, SOTEBOM,

Svenskt

Hvetekli,

Rågkli oell

Kornskräde försäljes i parti

och minut hos

Kjellgren & Ringdahl.

(T. v. 4) Norrköping.

Gammal Ulfers bergs-Öst,

Gammal Fånöö-Ost nu inkommen i

Wilh. Carlströms

Speceri-, Vin- och Delikatess-affär, Drottninggatan 23

(1080)

Kontrollerade

Målkärl,

eländigt i lager, vid

(O 536) (1092) Eskilstuna Träförädlingsfabrilt.

Sommar-

Villor,

badhus, lustbus, verandor m. m., bygg

nadsarbeten, utförda efter smakfulla rit

ningar, tillverkas väl och billigt af

Eskilstuna Träförädlingsfabrik.

(Q. 537 > (1091)

Höst- och Värsädeshalm

finnes till salu hos undertecknad vid Dyhults gård

i Mogata socken.

Husby säteri och Söderköping i Januari 1890.

(969) G. Hannell.

billigast hos

(T. v 952)

Klinkert-Tegel

Alfr. Österling

Plyscherade Tricot-Lif

frän 3: 25 st., Snörlif från 1 kr. st. hos

(T. 292)

Augusta Rudqvist.

N:o 9 Drottninggatan N:o 9.

Tändstickor,

Jönköpings och Vulkans välkända tillverkningar,

partilager till fabrikspriser hos

(11573) SV. O. HOLMSTEN & C:o.

Bomulls

, Linne- och

Yllegamer,

oblekta, blekta och färgade, i alla förekommande

nummer och färger i parti till lägsta priser hos

(1013) SV. O. HOLMSTEN A C:o.

LIUEIIOLIM STUillHJlV

Guldmedalj i Paris 1878.

Irsta pris vid 1888 års utställning i Köpenhamn

”tor slör tillverkning' af utmärkta Stearinljus”

OBS.! Hvarje IJns af Superior och Prima sort är stärnpladt LILJEHOLMEN.

OBS.! Hvarje paket lanehåller 425 gram eller 1 skåtp. atom papporet.

Kulörta spiralformade Kronljus

i vackra giftfria färger i paket örn 6 ljus försäljas bos de flesta handlande i riket.

Derjemte rekommenderas fabrikens tillverkningar af:

Olein och Glycerin»

§ Liljeholmens Stearinfabriks Aktie-Bolag.

Telegrafadress: Slearinbolayet. Stockholm,

Rell Telefon 298. Allra. 23 40. 2/ B Stora Nygatan 21 B.

. . .

gjg (10669)

billigast hos

(T. v. 951)

Kalk och Tegel

Nya Marmorbruks-AktiebolageL

Åstundas köpa.

Tombuteljer!

hel- och half-, Öl- och Portvinsbuteljer uppköpas

af Fredrik Olson.

(789) -VI 53 Geoeralsgatau.

Östergötlands

Svinsiagteri-Aktiebolag

vid Nyqvarn

uppköper från l:s‘a Oktober hvarje Mån

dags förmiddag i Norrköping lefvande svin,

vägande mellan 75 å 100 kg, efter qvalitet

till högsta notering genom Sixten Fleet

woods kontor. (10662)

Sågtimmer

af björk, al, furu och gran uppköpes af

Carl Fredriksons T räfö rädlings-A

(916) Katrineholm.

Carl Fredriksons T räfö rädlings-AktieboIag.

I tjenst ästundas.

Skomakaregesäller,

nyktra och ordentliga, få lönande arbete vid Carl

Svenssocs Mekaniska Skofabrik.(1096)

Spinnmästare.

Plats finnes för en duglig Spinnmästare

vid ett medelstort bomullsspinneri nära

Göteborg. Kompetente sökande torde upp

gifva löneanspråk och föregående verksam

het till »Bomullsspinnmästare», poste re

stante, Stockholm (G. 503) (1024)

Handelsbiträde.

En god plats finnes att inom 2:ne månader till

träda på landet för eu stadgad och dertill van

Flicka. Vidare genom Sixten Fleetwools kontor.

(1246)

Tväane nyktra och i sitt yrke vana

Trädgårdselever

erbälla plats till den 1 eller 24 April, örn betyg

insändas till Trädgårdsmästaren Fr. Hellström.

Elfvik, Lidingön, Stockholm. (14681)

Åstundas hyra.

Två trefiiga Ram med kök

med nutidens beqvämligheter önskas hyra till den

1 April, helst å Östra trakten af staden. Svar,

markt »Å.», torde inlemnas å denna tidnings kontor.

(1266)

H<indelslägenhet

i stad eller vid större plats å landet, der hvarest

med fördel handel kan idkas med färdigs kläder

och väfnader m. m., önBkar reel person (ogift) hyra

från nästa vår.

8var med fulittindiga och tillförlitliga upplys

ningar ombedis till »Handelslägenhet», Central

posten, Stockholm. (G. 11624) (1261)

Åstundas arrendera.

En välbelägen mindre Landtegendom

med 40 till 60 tid åker, i trakten af Norrköping

eller Linköping, den 14 nästa Mira, genom

(1011) A. Frölings Egendoms-Agentur.

Förloradt.

Ea Barngslosch är borttappad under gående

från Generalsgatan till Gryt. Rättsinnige upphit

taren torde mot vedergällning återlemna densam

ma till Larason i huset Al 41 Generalsgatan. (1267)

Diverse.

En fullt kompetent

Tillskärerska

erhåller till våren fördelaktig anställning

uti ett större kappsömmeri. Anvisning å

boktryckeriet. (1229)

Fiskeby

Svinslagteri:

Uppköper till högata pris välgödda felfria lef

vande Svin, vägande 75—150 kg

samt äfven slagiade sådane af före

nämde vigt.

Försäljer 3) saltadt och osaltadt Fläsk i

större och mindre parti;

2) siagteriaffaU såsom hufvud, föt

ter, småkött, räntor m. m;

3) smält och osmält ister.

Post- och telegraf-adress; Fiskeby.

E. V. L. BERNIN.

Egendomsförsäljare och Affärsmäklare

samt innehafvare af

Sveriges Plats-Anskaffnings-Byrå.

Adress: Norra Vallgatan 58, Malmö.

Högsta pris å Spanmäl

betingas. Ivar Lundberg.

(478) Norrköping.

blef vinnare till det broderade Förklädet. (1275)

Utbjudes hyra.

Från den 1 April

finnes ett Rum och kök att byra i Al 43 Smed

gatan. Lägenheten är bäst passande för mindre

familj (1265)

Billig hyra!

Tiilfölje nuvarande hyresgästens afflyttning frän

staden uthyres från den 1 April en Lägenhet örn

2 rum och kök med vattenledning på nedra bot

ten till höger i huset Al 23 Garfvaregatan.

Obs.I Midtför »Nya badhuset».

(1269)

Två Rum och kök

med alla nutidens beqvämligheter. Adress: Al 9

Vestra S:t Persgatan, en tr. upp. (968)

Uti min gård

vid Tyska torget finnas att byra 2:ne större Rum

med egen ingång nti stora huset vid Tyska torget.

Rummen äro ljusa och varma. Närmare meddelas

på mitt kontor. Norrköping den 24 Januari 1890.

(844) J. F. Schubert.

Yid Östra skolparken.

Från den 1 April: ett större, särdeles vackert

Rum 2 tr upp, beläget åt solsidan, med fri och

öppen ntsigt, passande för ungherre eller ensamt

fruntimmer. Vidare meddelar

iT. v. 964) Fotografen Alfr Vougt

En nyreparerad Våning,

innehållande 6 rum och kök, vid Vestra S:t Pers

gatan uthyres för billigt pris deni April. Adress:

M. och C. J. Ljungqvist. (846)

Annons-byte.

(Genom Gummin Annonsbyrå i Posttidn. och Ner.

Alléh. 2 ggr, en g i veckan li r.)

Utdelning

å Pålsboda—Finspongs jernvägs préférence

aktier får, mot 1889 års qvitterade kupon

ger, med sex procent lyftas från ocb med

den 1 nästkommande Mars å jernvägsby

rån i Finspong.

Finspong den 1 Februari 1890.

(1255) Styrelsen.

Arrende.

Byqvarns Mjölqvarn i Drothems socken, cirka 8

minuters väg fråu Söderköping, innehållande 7 par

stenar, grynverk, spetsmaskin och trior.

Byqvarns Vaddfabrik med 4 vaddmaskiner, plys

och leosmaskin, samt ett invid qvarnen beläget

landtbruk, bestående af åker, äng och hagmark,

utbjudes till arrende med tillträdesrätt den 14

näst

kommande Mars, antingen i siu helhet eller i hvar

sina särskilda delar.

— Närmare meddelar Eärads

skrifvaren 0. J. Möller i Söderköping. (1257)

En frälst

Skonåtlerska, som är lämplig att biträda i affä

ren, erhåller genast plats. Clae» A.

gren, Linköpiog. (1256)

Ångslup. Ijoftahammar

till salu.

Nämde ångslup, nu liggande vid Källvik, bygd år

1877 vid Oscarshamns verkstad, ä.r af jern, 65 fot

lång, största bredd på spanten 13 fot, djupgående

oirka 4 fot samt höjden öfver vattnet midskepps

31/, fot, försedd med nya halfdäck för och akter,

afvensom nytt öfverbyggnadsdäck emellan nämde

halfdäck, hvarjemte ångslupen är från relingslisten

upp till öfverbygenadsdäcket inklädd samt försedd

med lastportar. I aktern en salong försedd med

(klädda) Boffor samt bord, spegel, kamin m. m.

Maskineriet bestående bland annat af en 12 hästars

condenserande ångmaskin. Pannan tubulär af prima

svensk plåt, har vid Norrköpings mekaniska verk

stad sistlidne vår undersökts samt erhållit de för

bättringar, som kunde vara af behofvet påkallade.

Med köpet åtfölja äfven alla till ångslupen hörande

inventarier, allt i godt stånd. Uppgörelse bör ske

före den 1 nästa Mars. Närmare upplysningar kunna

erhållas hos styrelsen för Loftahammars Sngbåts

aktiebolag, adress Loftahammar. (1225)

Norrköpings Tidningar Måndagen den 3 Februari 1890

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Måndagen den 3 Februari 1890

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4