Norrköpings Tidningar 1890-02-14

Sida 1

—Borna«—MM———a— «— »!■«»li in -rrnirr i-Ti-nniii li' m niir n mi umwimnap—^

Prenumerationspriset: 12 kr. lör helt år, 9: 25 tor tre fjerde

dels, 6: 50 lör hallt, 3: 50 lör ett fjerdedels är oeh 1; 25 lör månad.

På postkontoren tillkommer Icke något särskildt postarvode.

Lösnummerpriset: 5 öre.

Annons priset: 10 öre (lör annonser Irån andra orter: inländska

12'/, och utländska 20 öre) pr rad petitstil. Ingen annons inlöres

under 40 öre.

Prenumeration och annonter emottagas å tidningens kontor.

(Norrköping 1890. Norrköpiugs Tidningars Aktiebolag.)

Fredagen den 14 Febr.

Tidningen utkommer hvarje helgfri dag på aftonen.

Bedaktören träffas flir meddelanden kl 9—10 f. m. å tidningens byrå Vestgötegatan 18.

Utdelning och Lösnnmmcrförsfiljuing: Norr: Söderling, Ny

strand, N. Storg.; Lindgren & C:o, L. torget; Pettersson, Sandg.; Erikson,

Slottsg.; å boktryckeriet. Vetter: Vessberg, Uarlström & 0:o, Thorell &

C:o. Söder: Bröderna Dahl, Petri k C:o o. Sandberg, Gamla Bådstugug.;

O. Lindblads, östergrens 8cherqvists och Forsmans cigarrb., Ericson

k 0:o, Lennmalm k O:o; Allm. Tidningsh.; Peterson, S. Kyrkog. Öster:

Pihlblad, Knäppingb:g.; Fredr. Larson; Aug. Larson, Styrmansg. Salt

ängen: Jonsson, llodgag.; Moberg vid Gasv. Södra förstaden: Bergström.

Norra förstaden: Stylander. Fredriksdal: Hedberg

1890.

Fastlags-Sölidag predika:

I S:t Olai kyrka: Högmässan (kl. 10): Komminister

Ottander. Aftonsången (kl. 6): vice Pastor Jo

hansson.

Skriftermål kl. 9.

Kollekt upptages för allmänna institutet för

blinda och döfstumma.

Högmässan för Norra församlingen (kl. 3 e. m.):

Komminister Häggström.

Predikan för barn i Norra kyrkosalen kl. 9

f. m.

Kollekt upptages till allmänna institutet för

döfstumma och blinda.

I Hedvigs kyrka: Högmässan: Komminister Ham

marsten. Aftonsången (kl. 5): Kyrkoherden Fo

gälqvist.

Kollekt upptages till allmänna institutet för

döfstumma och blinda.

1 S:t Johannis kyrka: Kyrkoherden Appelqvist.

Kollekt upptages till allmänna institutet för

döfstumma och blinda.

I Central-Fängelsets kyrka (kl. 10 f. m.): Fångpre

dikanten Hylander.

Under loppet af denna recha äro vid Pattors-Kx

peditionen inom S:i Olai församling anmälde:

Födde: 4 mankön och 3 qvinkön.

Döde: Muraren Frans Oskar Magnussons son,

Konrad Valentin, 4 mån. och 13 dagar.

— Gelb

gjuteriarbetaren Gustaf Reinhold Andersons dot

ter, Agda Lizinka Josefina, 4 män. och 24 dagar.

— Drängen Lars Gustaf Larsons son, Karl Gustaf,

14 är, 2 män. och 13 dagar. — Fabriksarbetaren

Nilssons hustru. Lena Stina Andersdotter, 67 är,

7 mån. och li dagar.

Vid Pastors-Kxpeditionen i Norra församlingen äro

denna vecka följande anmälde:

Födde: 2 mankön och 2 qvinkön.

Död: Gårdsegaren Jonas Peter Andersson, 62 &r,

7 mån. och 6 dagar.

Vid Panors-Kxpeditlonen inom Hedvig anmälds;

Födde: I mankön och 2 qvinkön.

Döde: Kronolotsen G. F. Stenbäcks dotter, Si

grid Eugenia. 10 är, 3 mån. och li dagar. — Mc

jeridräugen Carl Filip Johansson, 40 är, 6 mån.

och 29 dagar.

Vigde: Målaregesäilen August Andrén och Jo

hanna Viktoria Bäckström.

— Repslagaregesällen

Carl Adolf Widholm och Hulda Maria Petersson.

Vid P&stors-Exppäitieaca inom B:i Johannia an

mälde:

Födde: 2 mankön.

Passionspredikningar

hållas i S:t Olai kyrka hvarje Onsdag och Fredag

kl. 6 e. m. under Fastlagstiden

Passionspredikan

hålles i Hedvigs kyrka Håsta Torsdag kl. 6 e. m.

I* a, bliiver mi ImmunuelMkyrliuu

fl fSST nästa Lördag kl. 8 på aftonen. Omvex

" ***** ling af föredrag, sång och musik. Kaffe

servera». Inträdesafgift 25 öre. Alla hjertligt väl

komna. (1616)

Frälsningsarmén

Stor Kaffefest

blifver å Fiislot Härolden, N:o 5 Vatten

gatan, Lördagen den 15 dennes kl. 8,15 e.m. Kap

ten Ehn kommer att närvara Musik utfflres, hvar

vid en ny bastrumma kommer att approberas.

Entré 25 öre. Välkomna! (1627)

lutt

Odde.

Tillkännagifves

., att

vår kära älskade Moder,

Frii Johanna Hull,

stilla och fridfullt afaomnade i eu ålder af

65 år, djupt sörjd och saknad af åldrig make,

oss och öfriga barn samt barnbarn, pyskon,

8lägtingar och många vänner.

Göteborg dea li Februari 1890

Åsna Nordmark, Karl Nordmark,

född Hull. (G. 12293 (1623)

wm—mma

den n&dige Guden till sig hemkallat

min innerligt älskade Maka

Gustafva,

född Gustafsson,

som afled den 13 Februari kl. 9,30, efter en lef

nad af 51 år, 8 män. och 13 dagar, djupt sörjd och

saknad af mig och en dotter, har jag den sorgliga

pllgten tillkännagifva. A. P. Kalm.

O Qud, vår håg till äig, o Jesu Christ, nu alltid

till Dig vände, att Du till sist, o Jesu Christ, tar

mia själ i Dina händer l (1645)

Födde;

Aug och Bertha Johanssons son i Göteborg den

13 Februari. — Aug. och Marie Louise Karsbergs

dotter i Göteborg den 13

Februari.

— Axel och

Lotten Hedlunds dotter i Österås den 9 Februari.

— Eric och Tilda Ericssons dotter T Bie den 8

Februari.

Döde:

Grosshandlaren G. F. Engblad 1 Göteborg den

13 Februari, 65 år.

— Grosshandlaren Martin Leo

nard Rolander i Stockholm den 13 Februari, 85

år. — Kyrkoherden Nils Wilhelm Wallgren i Östra

Wemmerlöf den 10 Februari, 62 år.

— Telegraf

kommissarien Frans Emil Blomqvist 1 Nyland den

9 Februari, 40 år.

— Konsnln Daniel Christian

Bredenberg i Sundsvall den 8 Februari, 61 år.

—

Handlanden Carl Johan Höfling i Enköping den

9 Februari, 69 år.

— Fröken Hedvig Sofia Olin i

Jönköping den 8 Februari, 48 år.

— Fröken Ag

nes Constantia Hedberg i Sundbyberg den li Fe

bruari, 32 år.

Sammanträden.

Årets 3:dje inbetalning till Arbetareförenin

gens tjuk- och beyratningsfoftd blifver nästa Fre

dag den 14 Februari 1890 kl.

’/, 8—9 e. m.

Styrelsen jemte de biträdande visitörerna sam

manträda kl. 7,15 e. m.

Obs. Årskorten skola ovilkorligen medhafvas.

Obs. Uppbörd sker vid samma tillfälle af

halfårsafgiften till läkaren.

(1466) ORDFÖRANDEN.

Norrköpings Brödraförening

sammanträder mangrant Söndagen den 16 Febru

ari kl.

'/» & e. m- för tillsättande af styrelse och

revisorer för året, och redogöres dervid för ut

gången af det nu slutade valet. Alla som äro å

kandidatlistan uppförda som kandidater till styrelse

och revisorer torde dä personligen infinna sig.

(1624) Valkomitén.

I A.rt>etsförtroendets Sjuk-oell

Begrafoingsfond blifver månadsinbetalning Sönda

gen den 16 Februari kl. 3 e. m. i Af 9 Garfvare

gatan. Nya ledamitar vinna Inträde.

(1638) STYRELSEN.

åresammanträde eger rnm å Hotell W. 6 Söndagen

den 16 dennes kl. 6 e. m.

Norrköping den 6 Februari 1890.

STYRELSEN.

Obs.! Inträde i sällskapet eger hvarje väl

fräjdad person inom Norrköpings samhälle, hvil

ken egnar sig åt affärslifvet och uppnätt en ålder

af 18, men ej fylt 40 år.

Kungörelser.

Upphandling af proviant.

För Centralfängelsets i Norrköping räkning kom

mer detsammas behof af proviant m. fl. artiklar

under tiden från den 1 April till den 1 Oktober

innevarande år att upphandlas, nämligen:

l:o) Till fångarnes utspisning:

Rågmjöl, sammanmalet, cirka 9,000 kg; Hvetemjöl,

siktadt, c:a 950 kg; Korngryn, c:a 1,600 kg; Hafre

gryn, ela 36 kg, Arter, c:a 2,000 kg; Potatis, c:a

200 liter; Mjölk, skummad, c:* 34 liter om dagen;

Oxkött, färskt, c:a 1,160 kg, deraf c:a 60 kg hög

tidskött till Påsk och Midsommar och en del ben

fritt kött till sjukhuset; Fläsk, saltadt, c:a 794 kg;

Sill, c:a 845 kg, Salt, o:a 470 kg, Peppar, c:al3bg;

Ingefära, c:a 13 hg; Grönsaker, i mån af behof; söt

oskummad Mjölk till högtiderna, c:a 60 liter, äfven

som behöflig sådan till sjukhuset; franska Bröd och

Agg jemväl till sjuke fångar.

Tisdagen den 25:te Februari 1890 från klockan Tio (10) f. m. förrättas genom Stads»

HAFh

mäklarne Herrar A. F. Zethraeus och Carl Kollberg auktion uti Lilla Börssalen härstädes, dervid ovilkorligen försälias:

4,000 balar Kaffe, hvaraf:

3,855 balar liggande uti Stockholms Magasins-Aktiebolags magasin,

197 » » » magasinet, Stadsgården 4,

8 » » » » Stadsgården 10.

Tryckta förteckningar, angifvande de olika qvalitéerna kaffe jemte samtliga försäljuingsvilkoren, finnas från och med Tors

dagen den 13:de dennes att tillgå hos ofvannämde Herrar Mäklare. -- *

Varorna få beses i förutnämda magasiner den 21, 22 och 24 innevarande månad från kl. 9 till 12 f. m.

Stockholm den 7 Februari 1890.

(S. N. A. 1871) (1617)

Albert Meyer & C:s Konkursmassa,

C. A. Nycander, Rud. Ludvig

Sysslomän.

2:o) S. k. Premievaror:

Skummad Mjölk i mån af behof (åtgången för

närvarande c:a 300 Uter i veckan); s. k. Bondost i

mån af behof; Dricka, ola 6,000 liter, i mån af be

hof; Smör, i mån af behof; Fläsk, torrt och benfritt,

i mån af behof; Sirap, i mån af behof, c:a 40 kg i

månaden.

3:o) Såpa, c:a 200 kg och Soda, c.a 160 kg.

4:o) Barrved, c:a 840 km; Björkved c:a 66 km;

Råghalm, Blagtröskad, c:a 3,000 kg.

Hugade spekulanter ega att å desssa artiklar in

sända Skriftliga förseglade anbud till fängelsets

kamererarekontor före klockan 12 på dagen den

6 Mars; hvarvid iakttages, dels att anbudet skall

vara undertecknadt af anbudsgifvaren med uppgift

örn hans yrke och postadress, samt innehålla för

klaring att han stiller sig till efterrättelse Kongl.

Maj:ts kungörelse af den 10 Maj 1889 (se Svensk

Författningssamling N:o 15 s. å.), dels att å om

slaget bör vara antecknadt, att detsamma inne

håller anbud jemte dettas föremål; dels slutligen

att anbudet skall innehålla uppgift å den borgen

som kan ställas, örn så äskas.

Anbuden upptagas icke till pröfning, derest de

innehålla obestämda öfver- eller underanbud, eller

om de komma senare än här ofvan säges, såvida

de icke insändas med posten, i hvilket fall ofvan

stående nådiga kungörelse innehåller särskilda före

skrifter.

De gjorda anbudens antaglighet kommer att prof

vas af Kongl. Fångvårdsstyrelsen senast tre veckor

efter den för anbudens afgifvande bestämda tid, och

tillkännagifves, att alla de, som afgifvit anbud, äro

dervid bundna, intilldess denna pröfning försig

gått.

Förenämda artiklar skola omkostnadsfritt för kro

nan levereras vid Centralfängelset å de tider och

till de qvantiteter, som af meddelad reqvisition be

stämmas.

Betalning för godkänd vara, som under månaden

levererats, erhålles vid samma månads slut.

Närmare underrättelser lemnäs å fängelsets ka

mererarekontor, som hålles öppet hvarje söckendag

från kl. 9 f. m. till 1 e. m.

Centralfängelset i Norrköping den 30 Jan. 1890.

koping d

(1064)

It. W. Forssbaeck,

Fängelsets Direktö*.

Thomasfosfat

säljes från lager i mån af tillgång till kr, 3,85 pr 100 kilo på banvagn härstädes i partier om 5,000 leilo.

Norrköping i Februari 1890.

(,254)

■ ■

J. RINGBORG,

Carl Svenssons Mekaniska Skofabrik, Norrköping,

Honpitalfeiffatan SJÖ, hörnet af Norra kyrkogatan 16, rekommenderar ett Borteradt lager af

finare och gröfre Hörr-, Dum- och Barnstkodon. Beställningar emottagas å allt hvad

till yrket hörer. Reparationer utföras på kort tid. Allt arbete utföres väl och billigt. (1360)

A Centralhotellets Konsert-Salong

uppträder

Skandinaviens förnämste Dam-komiker och Sopran

sångare

Herr C. Nielsen-Urdahl

i förening med

ilauma«m$ka Solist-Kapellet.

Entré: 25 öre.

Obs-I Ovilkorligen sista uppträdandet af Herr

Nielsen-Urdahl på Lördag.

A. Bartols.

Stadshusets Schweizeri.

Hvarje afton

utföres

MUSIK

från kl.

'/, 8 e. m.

Sundbergska Kapellet.

Fri entré.

(11116) V. J. Borg.

Bouppteckning.

Skulder oell fordringar

uti sterbhuset efter aflidne Öfvertryckaren J. Jo

hanson torde i sterbbnset uppgifvas före Februari

månads utgång Charlotta Johanson. (1606)

Logen John Lenning anordnar Lördagen den 15

Februari kl 8 e m. i ordenshusets öfre sal en

större A.ulrtiou, hvartill allmänbeten vänligen

iubjudes. Entré 10 öre. Gåfvor till auktionen

motiagas med tacksamhet af Vaktmästaren Karls

son, ordenshuset, samt vid auktionstillfället.

Ob».! Sång kommer att utföras af s&ngqvar

tetten »Stjernan.»

Om talrikt besök bedesl Komilerade. (1613i

Skridskobanan vid Roda stugan.

Mu^ik

blifver Söndagen den 16 dennes från kl. V, 1 till

3 och från kl. 7 lill 9 p& aftonen. (1646)

Blåbandsföreningen

anordnar en försäljning i morgon Lördag kl.

'/» 8

e. m. i lokalen M 28 Repslagaregatan, 1 tr upp,

ingång från östra Kyrkogatan En hvar inbjudes.

Frivilliga gåfvor emottagas med tacksamhet.

Sfyktsrhetsföredrag

örn Söndag kl.

'/, 3 e. m. af 2 talare.

(1625)

Stynliss.

Glöm Ej!

Konsert hvarje afton

Wass-Dani-Qvarfri&n

(6 Damer i natiönaldrägter).

Fredag afton konserten.

Fri entré.

(T. v 1270) Alfr. Petterson.

Arbetarelnstltatets

i4 o v e I iis o i n g a r.

Lördagen den 15 Februari kl. 8 e. m. och Söndagen

den 16 Februari kl.

'/> I

Lektor Ed v. Jäderin.

Astronomi: Nyare solteorier. Periodiska

företeelser inora solen. Inflytande på jordiska för

hållanden. Månen. — Ljusbilder.

Inträdesafgift 10 öre, årskort 1 kr. (1577)

I. 07TTT

Auktion hålles till förmån för en behöfvatide

medlem i logen »Nornan» Lördagen den 15 Febru

ari kl. 8 e. m i Ordenshusets undre sal, ,AJ 24

Uarfvaregatan. Kaffe serveras. Entré 10 öre. All

mänheten inbjudes vänligen.

(1640) Komiierade.

den annonserade Basaren i morgon afton från kl.

7 till li uti Brödraförcningens lokal, Gamla Råd

stugugatan 24. Musik af messingsBextetten Ver

dandi. Hvar och en erhåller en dresent, deribland

ett Guldur, m. fl. värdefulla Baker. Entré 25 öre.

(1628)».Juno».

C. W. Schyberg

träffas å Stora Hotellet Lördagen den 15 Februari

från kl. 9 f. m. till 2 e. m. medförande ett mindre

lager af skodon.

Beställningar och reparationer emottagas.

Obs.! De låga priserna. (1596)

Nytt lager af

Stickgarner

uti alla färger, plyscherade Trikotlif, Stick-kof

tor, Västar, Barnklädningar och Gosskosty

mer till lägsta pris uti

Nya Handsk- och Tricotmagasinet.

(Uti s. k. Gamla Börsen vid Tyska torget)

(1581)

______

Hel yH e-Fia Reller

till 1: 75 pr meter, passande till barnkläder, för

kläden och lif, uti .

Nya Handsk- och Tricotmagasinet

(uti s. k. Gamla börsen), Tyska torget.

(1582)

Ribbved

till 9 kronor pr storfainn hos

(1538) Holge Ehrenborg.

billigast bos

(T. v. 951)

Kalk och Tegel

Nya Marmorbruks-Aktiebolaget.

mycket väl dios anvisningar. Nej, käraste, du

får icke gå dit upp — da mäste vara tålig ooh

vänta bär.»

Jag satte mig på nedersta trappsteget, lyss

nande till det bortdöende ljudet af deras fot

steg.

Den kalla dimman bade fördrifvits af den

uppgående solens strålar. Eo lätt rimfroatglittrade

sorn diamanter på de mossbelupna stenarne och

långa grässtr&ua, medan en mängd foglar qvittrade

bland träden oeb på de förfallna murarne.

Den fridfulla taflan förekom mig såsom en

grym kontrast mot allt det lidande, sorn fans i

närheten. Under sex morgnar hade den olyck

lige mannen, båsom det tycktes öfvergifven af

Gnd och menniskor, lyssnat till dessa foglars

jublande sång. Måtte den barmbertiga van

makten förkortat dessa gräsliga dagar för bo

noml Kansko bade hunger ooh törst gjort ho

nom vansinnig, ooh i så fall bade frn Garbntt,

trots allt, vunnit sitt mål.

Hvad gjorde bon nu? Mer än en gång vak

nade denna nndran hos mig. Under de senaste

timmame hade jag nästan glömt bort benne.

Kanske låg hon ännu — såvida hon bade gått

till säDgs. Nu först kom jag ihåg, att ingen

af ose andra gött till hvila. Hade bon varit

uppe, väntande på den upptäckt, som hon, efter

Vals ankomst, visste vara oundviklig?

Den djupa tystnaden från tornets inre afbröts

slutligen. Någon kom utför trappan. Det var

stallknekten. Så snart jag fick se honom, visste

jag att nästan det värsta hade bandt.

oja, fröken, det fins någon dernere,» sade

han till svar på mia oottalade fråga. »De kunna

inte säga, örn han lefver eller är död. Jag

skall gå fram till Foundeyro ooh skicka hit nå

gon med filtar, konjak ooh knddar »arnt sedan

hemta doktorn.

»Åro de båda dernere?»

»Ja, fröken.»

Han skyndade bort, och jag satt stilla och

väntade tills folk började samlas — föret tjenare

från herrgården, män ocb qvinnor, hvilka kommo

springande sorn örn det galt lifvet, men när de

väl voro framms, blott stodo stilla och väntade

tills mer hjelp skalle anlända.

Alla stirrade undrande på mig, ooh jag hörde

cn af karlarne fråga hvem jag var, hvarpå den

flicka, som företa aftonen anmält mig för frn

Garbntt, svarade: »Sällskapsdamen, sorn bar baft

febern.»

Alltjemt anlände nya åskådare, men ingen

företog sig något, ntaD talade blott sakta med

sina grannar.

Slutligen kom doktorn, en reslig, kraftfull

man, med ett nttryck af godhet och beslutsam

het, som var lugnande ntt se. Åtföljd af en

karl, hvilken bar rep, filtar ooh en lykto, banade

han sig hastigt väg genom folkmassan. När

han fick se mig, helsade ban ooh sade:

»Jag bör att dst är ni, min fröken, som har

fört dem bit, ooh således förmodar jag, att ni

känner till saken. Kan -ni säga mig, hur länge

den arme mannen har legat dernere?»

»Sedan i Tisdags afton.»

Männen svarade icke, men uttrycket i deras

ansigten ooh det sätt, hvarpå de böjde sig Ded

öfver båren, visade att de till fullo bebjertade

doktorns ord.

»Nu,» fortfor han, »äro ni färdiga?»

»Färdigs,* svarade de sakta.

»Stadigt — alia på en gång — lytt uppl»

Aktsamt lyftes båren från marken — si jemt

och stilla, att ioke den minsta skakning kunde

förmärkas.

»Framåt — men långsamt!»

Sakta rörde sig den lilla processionen framåt,

folket lemnade rum för båren, ocb de flesta

blottade eina hufvuden, när dea olycklige bars

förbi dem — det var nästan sorn en begrafning.

När de voro borta, såg elg Val omkring efter

mig.

»Korn,» säde han kort, i det han lade min

hand på sin arm.

Under ett par minuter giogo vi tysta framåt,

men när vi hunnit till gräsplanen och sågo båren

försvinna genom Foundeyree port, sade jag:

»Hur är det med honom, Val?»

»Myoket illa.»

»Har ban talat?»

»Talat! Han kan knapt andas! Dou första

balftiramen visste vi icke ens örn bnn löfde.»

»Val, hvarför ville fru Garbntt attban skulle dö?»

»Hvarför tror du att hon önskade detta?»

»Jag har flera skäl att tro det — men derom

skall jag tola, när jag berättar dig allt hvad

jfcg upplefvat under denna förfärliga vecka. Kan

du icke gissa, hvarför hon ville det? Jag vof,

När Collins tio miunter derefter kom upp med

léet, var fru Garbutt redan sysselsatt med sin

skrifning.

Gripen af en oförklarlig motvilja att lemna

sin matmor ensam, stannade Collins i dörren

ooh frågade, örn hon ioke såsom vanligt skalle

hjelpa henne med afklädandet; men frn Garbntt

vinkade blott afvärjande med handen, hvarpå

Collins återvände till mig.

När jag vaknade från min långa sömn, stärkt

ooh uppfriskad, såg jag Val sitta i min länstol

framför eldbrasao.

När jag på nattet) känt igen honom, hade

min bjerna varit så svag, att jag icke kunnat

tänka; men nu vaknade med ens medvetandet

hos mig. Jag Batte mig hastigt upp ooh ut

ropade:

»Har jag varit sjuk? Inte länge, Val? Hvfl

ken dag är det? Gode Gud, mätte det icke

vara för sent!»

»Tyst, mitt barn — dn får ioke nppröra dig

sjelf på detta sätt!» Bade Val, sorn kommit fram

till mig.

»Bry dig iuto örn mig!» utropade jag. »Val,

den främmande herrn — Kibble — den man,

som man nakeat i hans bostad vid Jermyn Street

— ligger döende — kansko död — i botten af

det gamla tornet i parken. Skynda dig till be

noni. Kanske är det ännu ioke för sent att

rädda honom 1 Hnr länge bar jag varit sjuk?

Hvad är det för en dag?»

»Bernice» — lian lade lngnande handen på min

axel ooh hindrade mig från att stiga tipp —A

En fasansfull vecka. 19

Sida 2

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Fredagen den 14 Februari 1890.

Norrköping den 14 Febr,

Ett nytt system inom läkarevården.

Den i förgår remitterade k. propositionen

om helsö- och sjukvårdens ordnande inne

håller väsentligen mycket mer än de nya

anslagskraf till löneregleringar o. s. v., som

redan omtalats. Bakom de torra siffrorna

ligger nämligen en ny organisation, som

påtänktes redan af det gamla sundhetskol

legium år 1844 och sedermera vid flera

tillfällen blifvit förordad af nämda embets

verk eller dess efterträdare medicinalstyrel

sen samt senast af 1885 —1887 års provin

cialläkarekomité. Denna ansåg sig emeller

tid icke kunna tillstyrka den mer storslagna

plan, med hvilken våra högsta medicinal

myndigheter umgåtts på de senaste åren,

riten upptog den enklare, billigare och der

för lättare utförbara grundtanken från år

1844.

I dessa och öfriga delar etöder sig visser

ligen k m:ts proposition väsentligen på det

i April 1887 afgifna komitéutlåtandet, men

enär regeringens förslag sysselsätter sig när

mare endast med anslagsfrågorna och den

dermed i sammanhang stående lagen om pro

vincialläkaredistriktets skyldighet att skaffa

bostad eller lemna hyresersättning åt läka

ren samt innehåller åtskilliga afvikelser från

komiténs åsigter och slutligen meddelar be

stämmelser örn det nya systemets trädande

i kraft och tillämpning m. m., så torde en

redogörelse böra lemnäs för frågan i dess

nyaste, ur såväl statens som allmänhetens

och läkarnes skilda synpunkter mycket vig

tiga skede.

Allmän helsovärd, anordnad af staten.

Häri är uttalad det nya systemets grund

tanke, som hittills icke gjort sig gällande bos

oss. Målsmännen för densamma skulle blifva

de föreslagne 24 förste provincialläkarne, hvilka

för öfrigt borde, hvar och en inom det ian, i

hvars residensstad han vore bosatt, utöfva till

syn öfver allmänna helsö- och sjukvården, verk

ställa inspektioner o. s. v. på grund af veder

börande myndighets uppdrag, tillhandagå läns

styrelsen ooh menigheter med råd och anvis

ningar rörande allmänna helsö- oeh sjukvården,

uppmärksamt följa den vid det civila medioi

nalväseudet inom länet anstälda personalens

tjensteverksamhet samt insamla ooh bearbeta

statistiska uppgifter för att söka utröna orsa

kerna till oftare förekommande sjukdomar. Han

skulle alltså blifva en förmedlande länk mellan

länets Öfrige läkare eoh medicinalstyrelsen samt

ombesörja statens hos oss hittills eftersatta

åliggande att tillämpa grundsatseD: lidet är

bättre ooh lättare att förebygga sjukdomar än

att bota dem», en grundsats, som den enskilde

läkaren ej kan göra tillräckligt gällande, eme

dan hans tid npptages hufvudsakligen af en

skild sjukvård.

Båsom öfvervakaro af den allmänna hälso

vården verka inom andra land s. k. sundhets

inspektörer. Medicinalstyrelsen har förut hom

Stält örn tillsättandet af sådana hos oss, men

sedermera anslutit sig till den mor närliggande

och billigare utväg, sorn komitén förordat. Ilela

den nya institutionen af 24 förste provincial

läkare skulle kosta eudast 77,800 kr., hvaraf

33,000 kr. Båsom tjonstgöriDgspenningar till

fölle desse läkare sjelfve, medan 16,000 kr.

borde fördelas till arvoden åt 24 deras med

hjelpare vid sjukvården, s. k. biträdande pro

vincialläkare, ooh slutligen 28,800 kr. beräk

nats till förste provinoialläkarnes rese- och

traktamentekostDader. De nya åliggandena skulle

nämligen handhafvas af proviDoialläkaren i det

distrikt, der länsresidenset är beläget, och med

hjelparne vid sjukvården skulle kunna påräkna

inkomst äfven af praktik samt för öfrigt upp

muntras genom rätt tili tjensteårsberäkning.

I olikhet med komitén anser emellertid k. m:t,

att förste provincialläkaron icke bör få till

åliggande att utöfva tillsyn öfver lasarettslä

karne samt inspektera lasarett och kurhns.

Många lasarettsläkare hafva geaom delegerade

protesterat häremot hos såväl medicinalstyrel

sen som ecklesiastikministern. Tillsynen öfver

hospitalen hade redan komitéo undantagit från

förste provinoialläkarnes åliggauden.

Krafvet på en särskild kompetens för den

allmänna helsov&rdens målsmän kommer tvif

velsutan att i en framtid tillgodoses genom en

särskild tillämpningskurs, jemförlig med deD,

sorn redan anordnats för militärläkare.

Hvad vinna läkarne och allmänheten?

Hvarje förbättring i läsarnes hittills oftast

knappa lönrevilkor måste ju komma den allmän

het till godo, sorn de betjena; och här nedan

(kall visas, att äfven hvad sportlerna angår

läkarnes och allmänhetens intressen samman

falla. Den bebådade läkaretaxan bör i sjelfva

verket vara lika välkommen för båda parterna.

Ehuru k. m:t sökt i sina förslag iakttaga

den största varsamhet i anspråken på nya an

slag, skall dock läkarnes ekonomiska ställning

blifva väsentligen bättre än förut, om den k.

propositionen antages. Först och främst så till

vida, som do nya platserna öppna ökade ntsig

ter till befordran. Vidare genom den föreslagna

löneregleringen för provincialläkare. Antalet

af sådane, hvilket nu är 137, skulle visserligen

icke ökas med mer än 1, som behöfves såsom

försto provincialläkare i Luleå, och dea nuva

rande årslönen 2,000 kr., skulle höjas endast

till en aflöning af 2,500, hvaraf fjerdedelen

utgör tjeDStgöriDgspenningar, i stället för till

3,000 kr., såsom medicinalstyrelsen ansett önsk

värdt. Men medan för närvarande fri bostad

åtnjutes af endast 75 provincialläkare och hy

resbidrag af 3, blir hädanefter förbållandet, att

alla provincialläkare tillförsäkras genom lag örn

fri bostad eller årligt hyresbidrag med 750 kr.

från distriktet. Till det förutvarande ålders

tillägget med 500 kr. efter tio år kommer ett

andra ålderstillägg med samma belopp efter

femton år. Samtidigt med det första ålders

tillägget inträder rättigheten till semester en

måoad årligen eller två månader hvart annat

år, denna förmån dock beroende på medicinal

styrelsens medgifvande i hvarje fall.

Den af komitén föreslagna och af kongl, majit

med endast obetydliga ändringar antagna taxan

»på arvode åt vissa i civil tjenst anstälde lä

kare för enskild sjukvård ooh för intyg, med

delade på enskild begäran, äfvensom för tjenst

förrättningar, verkstälda enligt gällande instruk

tion eller myndighets uppdrag» — denna taxa

är visserligen låg, så att t. ex. arvodet för råd

frågning i läkarens bostad blifvit bestämdt till

endast 1 krona, för förnyelse af recept till

50 öre, för sjukbesök på högst 2 kilometers

afstånd från läkares bostad oller vistelseort till

3 kronor jemte skjuts vid afstånd utöfver 1

kilometer o. s. v. Men utom det, att något

mången gång kan vara bättre än intet, blir

läkaren berättigad till en bestämd godtgörelse

med halfva taxeafgifter för deD s. k. fat

tigpraktiken, som han hittills fått sköta för intet.

Taxans fördelar nr allmänhetens synpunkt

kunna anas deraf, att riksdagen begärt sådana

bestämmelser. Särskildt på landsbygden är det

förmånligt att kunna på förhand beräkna, hvad

hemtning af den närmast boende läkaren skulle

kosta; ovissheten härom har säkerligen afskräckt

många frun att anlita läkare, och de sjuke

hafva till följd häraf blifvit ohulpne. Ehuru

således taxan blir en nyttig norm, ligger det i

sakens natur, att det fria aftalet ofta skall för

anleda läkarearvodeD, vare sig öfver- eller un

derstigande taxans.

“Extra provincialläkare'1

blir det nya namnet på de nuvarande distrikts

läkarne; och staten kommer, då så behöfves,

att bidraga hädanefter liksom hittills för aflö

ningen af sådana. Men härvid såsom i de

flesta liknande fall följes alltmer grnndsatsen,

att den enskilde, kommunen eller distriktet bör

bestrida hela kostnaden eller åtminstone bidraga

mycket sorn möjligt dertill. Komitéu före

slog, att då statsbidrag begärdes till aflönande

af extra provincialläkare, och sedan kongl. maj:t

hört vederbörande och funnit eu sådan befatt

ning vara behöflig för orten, så skulle dietrik

tet ega rätt till statsbidrag till lika belopp med

det årliga bidrag, som distriktet sjelf t för en

tid af minst fem år utfäst åt läkaren, dock

högst 1,500 kronor. Vidare skulle t. ex. ega

ren till ett större industrielt etablissement ega rätt

att öfverflytta på staten halfva tungan af läkare

vården för siua underhafvande, äfven örn det

icke vöre påkalladt af bebofvet ur ekonomisk

synpunkt. Kongl. maj:t bar ansett detta vara

oriktigt ooh vill derför, enligt hvad ecklesiastik

ministern antyder, uppställa såsom vilkor för

stateDS mellankomst, icke blott att anställandet

af en extra provineialläkare anses behöfligt, utan

äfven att ett verkligt behof af statsbidrag till

hans aflönande förefinnes.

Detta blir dock ett bekymmer för 1891 års

riksdag, ty först då ämnar kongl, majit äska

de anslag, sorn behöfvas såsom statsbidrag till

extra provinoialläkaredistrikt. Den föregående

nödiga pröfniDgen af inkommande ansökningar

lär väl i allt fall icke medgifva, att anslagen

kunna bestämmas att utgå tidigare än från och

med 1892.

För de extra provincialläkaredistrikten skall

det tvifvelsutan kännas sorn en orättvisa, att

de framgent nödgas bidraga till underhållandet

af den ordinarie provineialläkaren för helo di

striktet. Men någon ändring häri kan väl ej

ske, utan att en orättvisa göres på andra hål

let, Emellertid har hr N. Boström (Vesterbot¬

tens län), med hvilken hans länskamrat J. A.

Lundström samt hr Stormats M. Olsson (Kop

parbergs län) förenat sig, väckt motion om, att

extra provinoialläkaredistrikt skulle blifva be

friade från skyldigheten att bidraga till don

ordinarie provincialläkarons aflönande.

Läroverksfrågan. Enligt uppgift i

en sydsvenBk tidning skulle den kongl, pro

positionen rörande denna fråga vara att vänta

senast i morgon. En meddelare från huf

vudstaden till oss uppgifver, att ett särskildt

utskott lärer komma att tillsättas för be

handling af det kgl. förslaget. Åtskilliga

hufvudgrunder för detta hafva redan för

en tid sedan varit synliga i Dagens Nyheter

Huruvida dessa upplysningar varit autenti

ska, äro vi ej i tillfälle afgöra.

Såsom fackkandidater till det blifvande

utskottet sakna kamrarne ingalunda person

ligheter. I i:sta kammaren sitta följande

skolman: nämligen rektorerna Kajerdt och

Sandberg, lektorerna Törnebladh, Abr.Rund

bäck och Gilljam, hvarförutom kammaren

inom sin krets hyser sådana i ämnet eak

förståndige som läroverkseforerna: erkebiskop

Sundberg och biskop Billing, prof. O. Alin,

flerårig censor i maturitetsexamen, presi

denten Hans Forssell, ordförande i senaste

läroverkskomitén m. fl.

2:dra kammaren räknar bland sina ledamö

ter följande elementarlärare: rektorn vid Lid

köpings lägre allm. läroverk A. V. Nilsson,

lektorn i Karlstad G. Elowson, lektorn i

Gefle P. P. Waldenström och i Östersund

S. J. Kardell samt läroverksadjunkten i

Falun C. V. Wahlin. För öfrigt må nämnas

tvenne f. d. elementarlärare: kyrkoherden

Metzén och d:r Carl Herslow, hvarjemte

pastor G. E. Beskow naturligtvis bör räk

nas till fackmännens antal.

Antagligt är, att hvardera kammaren kom

mer att bland sina utskottsledamöter välja

en eller annan af de här uppräknade. Men

utskottets flertal lärer väl förmodligen nu

sorn tillförene komma att utgöras af »lek

man».

Valet af fackmän skall helt visst angifva

kammarnes ståndpunkt till de pedagogiska

tviste- och principfrågorna, i främsta rum

met klassicitetens ställning inom vårt un

dervisningsväsen.

Norrköpings enskilda bank har sin

ordinarie bolagsstämma Måndagen den 31

Mars kl. li f. m. Ur den tryckta styrelse

berättelsen återgifva vi följande:

Den minskning i rörelse och de ständigt

fallando varupriser, som utmärkte de senare

åren af 1880-talet, visade redan under 1888

en viss benägenhet till återgång, och från

de större industriella marknadsplatserna in

gingo tid efter annan underrättelser, som

gåfvo vid handen, att ett nyvaknadt affärs

lif började visa sig. De förhoppningar om

gynsammare tider, som redan då framskym

tade, hafva sedan förverkligats och året 1889

bar bevittnat ett verkligt uppspirande af

nytt lif och förökad verksamhet inom nästan

alla handelns och industriens områden. Att

bankrörelsen ej skulle lemnäs oberörd af en

dylik liflighet uti omsättning och stegring

af varupriser, ligger i sakens natur. Den

ovanligt rika penningtillgång, som gjort sig

gällande under de sista åren, föranledde

emellertid, att de ökade anspråk på banker

nas kassor, sorn den nyväckta affärsverk

samheten och spekulationslusten framkallade,

kunde mötas utan att någon förhöjning i

diskontsatser behöfde vidtagas förrän de sista

dagarne af November, då, på grund af ränte

stegring i Köpenhamn, Sveriges riksbank

och de Öfrige ledande bankerna i Stockholm

och landsorten funno sig föranlåtna att med

en half procent höja sina diskont- och ränte

satser. Denna förhöjning var mera föran

ledd af utifrån kommande tryck än af pen

ningställningens eget kraf inom landet. För

att skydda sin guldkassa nödgades Englands

bank redan på hösten höja sitt diskonto till

5 procent och af samma anledning höjde

äfven Tyska banken diskontot till samma

siffra, hvilket föranledde Danska National

banken att äfven verkställa den ofvan an

gifna ränteförhöj ningen. Den ytterligare

räntestegring till 6 procent, som Englands

bank den 28 December vidtog, har ej åstad

kommit några motsvarande förhöjningar å

Europas Öfrige penningmarknader.

Under hela året har penningtillgången här

fullt motsvarat behofvet. Den räntenedsätt

ning, som styrelsen beslöt den 27 Februari

1888, förblef gällande till den 26 sistlidne

November, då denna bank, i likhet med do

flesta andra penningeinstituton inom landet,

höjde såväl depositions- som utlåningsräntan

med en half procent.

Den väsendtliga stegring i pris, som inom

jernmarknaden såväl här sorn i andra län

der inträffat, bör medföra ett ökadt värde å de

andelar i jernbruk, som banken tillsammans

med Jernkontoret eger, och då tid efter

annan stora afskrifningar å dessa andelar

gjorts, torde med skäl kunna påräknas, att

banken äfven skall få skörda frukterna af

den förbättring, som inom denna för landet

så vigtiga industrigren sent omsider synes

hafva inträffat. Styrelsens bemödanden skola

fortfarande gå derpå ut, att örn möjligt åstad

komma en försäljning af den bruksegen

dom, banken för bevakande af lemnade för

sträckningar nödgades tillsammans med Jern

kontoret inköpa.

Bilagda öfversigt af bärikens ställning

upptager, sedan alla omkostnader, i förskott

uppburna räntor m. m. blifvit afdragna, ett

belopp af kronor 188,424: 38, hvaraf styrel

sen föreslår, att kronor 128,000 må mot ut

delningskupongen Jll. 3 till lottegare ut

delas, återstoden kronor 60,424: 38 hem

ställer styrelsen måtte öfverföras till sär

skildt reserverade medel, som då komma att

uppgå till kronor 116,445: 48.

Enligt 21 § bolagsordningen äro följande

styrelseledamöter i tur att afgå: hrr Daniel

Engelke, E. W. Hedelius, Gustaf Herlenius,

C. O. W. Sandberg och Carl Swartz.

Öfversigt af Norrköpings enskilda banks ställning

den 31 December 1889.

Skulder:

Lottegarcs kapital kr. 1,600,000:

Reservfonden » 500,000

Särskildt reserverade medel . . » 56,021

Depositionsräkningen . ... » 4,833,976

Upp- & Afskrifningsräkning . . » 1,234,470

Utelöpande banksedlar . . . . » 1,793,730

D:o postremissvexlar . . » 282,251

Saldo af obetalda räntor ...» 24,126

Saldo till bolagsstämmans förfo

gande :

» 188,424: 38

Kr. 10,513,000: 85

kr.

1,521,885: 22

604,805: 08

398,154: 77

379,450: —

5,555,357: 12

1,110,783: —

851,565: 66

1,000: —

90,000: —

Kr. 10,513,000: 85

Tillgångar:

Grundfondshypoteker . . . .kr.

Kassa »

D:o hos vexlingsombudet . . »

Räntebärande obligationer ...»

Portföljen . . ...... »

Kroditiv-räkningen »

Saldo af löpande räkningar . . »

Inventarier »

Fastigheter »

Ilöjdt pris å bomullsväf

Hader.

Norrköpings bomullsväfveriaktiebolag har, i

likhet med andra bomullsväfverier, höjt pri

set å sina väfnader med 1 öre pr meter.

Industrielt. Litografiska aktiebolaget

härstädes har inne på gården till sin stora

fabriksegendom vid Drottninggatan låtit på

senare tiden uppföra en större magasins

byggnad. Huset är af 3 våningars höjd

och afsedt för förvaring af papper m. m.,

hvaraf en del i dagarne börjat att der in

rymmas. Af de lokaler, som förut användts

till pappersmagasiner, har en del inrättats

till arbetslokaler.

Af f. Enskilda Industribankens i

Norrköping sedlar var enligt årsbe

rättelsen af Norrköpings enskilda banks sty

relse ännu utelöpande den 31 December

1889 ett belopp af 1,495 kr. Genom Norr

köpings banks försorg hafva under fjolåret

invexlats dylika sedlar å ett sammanlagdt

belopp af 15 kr., hvilka uppbränts.

Af Norrköpings banks sedlar uppbrändes

den 27 sistlidne December förslitna sedlar

till ett belopp af 1,030,320 kr.

Med planeringarna utanför Norra

kyrkobyggnaden har man nu hunnit så långt,

att man för närvarande är sysselsatt med

dylika arbeten utanför kyrkans kor, ve

sterut.

Olyckshändelsen ä Tyska torget

förtiden Lördag. Såsom häromdagen

berättades, blef en af de vid detta tillfälle

skadade personerna, en enka med flere barn,

bestulen på sin portmonnä, som hon bar i

handen. Man har nu upplyst oss om, att

hon har fem barn, af hvilka det yngsta är

IV* och det äldsta 12 år. Hon är ännu

sängliggande sjuk efter sina vid olyckstill

fället erhållna skador samt befinner sig med

sina små barn i största fattigdom. För den

händelse, såsom vi hoppas, barmhertiga med

menniskor önska bispringa den nödstälda,

äro vi i tillfälle meddela, att hennes namn

är Askebom och hennes adress: f\s. 3 Pil

gatan, Fredriksdal. Portmonnän innehöll 3

kronor, hvilka penningar icke tillhörde henne,

utan hade hon mottagit dem af andra per

soner för att dermed göra uppköp.

Vflderleksuppyift. (Från Meteoro

logiska centralanstalten i Stockholm idag):

Ovanligt högt lufttryck öfver Finska vi

ken, lägre öfver de britiska Öarne. Ilård

öst eller sydost i Skagerack och norra Nord

sjön. Svag sydost och mulet väder i Sve

rige.

Utsigter: Vinden mellan syd ooh ost,

halfklart eller mulet väder, möjligen dimma.

Arbetareföreningens nybyggnad.

Till utförande af schaktnings- och grund

läggningsarbetena med dertill hörande sten

huggning i och för denna byggnad bar an

tagits anbud af herrar Svensson & Blad

ström, hvarjemte virkeshandlanden C. G.

Svensson kommer att leveiera det för bygg

naden erforderliga virket. Enligt byggnads

komiténs beslut skola grundläggningsarbe

tena vara färdiga den 1 instundande Juli

och virket levereradt den 15 nästa Maj.

Konsul Philipsons donationsfond

inom Arbetareföreningen. Den in

teckning å 25,000 kronor, som är beslutad

skola tagas i Arbetareföreningons nybygg

nad, skall innestå i byggnaden såsom hy

potek för den af konsul J. Philipson till

föreningen gjorda donationen. Öfrige in

teckningar, å tillsammans 32,000 kronor,

komma att belånas i mån af behof.

Allmänna brandförsäkringsverket

för byggnader å landet har till värderings

män inom Östergötlands län antagit föl

jande personer, nämligen: f. d. kaptenen

A. Kugelberg, adress Skeninge, och krono

länsmannen G. A. Bergström, adress Döfve

stad, Åby, samt inom Östergötlands och

Kalmar län: förvaltaren Elof Silfversparre,

hvars adress är österby, Åtvidaberg.

Eattigvårdsmål. Styrestads sockens

ansökan att af fattigvårdsstyrelsen i Dagsbergs soc

ken utbekomma kostnaderna för aflidne statdrängen

F. W. Leonardsson och hans familj har af läns

styrelsen lemnats utan afseende.

Olyckshändelse i Ringarum. Från

denna socken skrifves till oss af gårdagen:

Förliden Tisdag inträffade en svår olycks

händelse, som kostade ett menniskolif, och

som derför manar till försigtighet. En 17

årig yngling Filip Leonard Salin, i tjenst

hos hemmansegaren Filip Andersson i Sefve

rum, stjelpte med ett lass sågspån och fick

det i fallet öfver sig, enär han vid tillfället

gick för att hålla emot, i afsigt att hindra

stjelpandet. Då man börjado ana af det

långa dröjsmålet att allt ej stod rätt till,

gick man att söka efter orsaken och erhöll

snart visshet om hvad som handt. Ett par

personer hade nämligen hört ett svagt qvi

dando, hemtat ljus för att få se hvad det

kunde vara och påträffade då det kullstjelpta

lasset och den olycklige ännu vid lif och

vid full sans, ehuru han legat der från kl.

3 e. m. till kl. 9 på aftonen. Han forsla

des genast till Söderköpings lasarett, men

innan läkare hann anlända, hade lifsgnistan

slocknat. De svåraste skador hade han er

hållit i underlifvet. Derjemte var det ena

benet illa åtgånget, förmodligen krossadt.

Den stackars modern, som i härvarande graf

kapell bäddade sitt barns sista säng, var

djupt förkrossad. Det hela utgjorde en all

varlig predikan att vara redo, när Herren

kallar.

Häktad. Sistlidne gårdag häktades af

t. f. kronolänsmannen Jahl Wetterholm stat

drängen Carl Anders Hemmingsson i Dags

bergs by, för det han falskeligen skrifvit

2:ne orlofssedlar, hvaraf den ena i gods

egaren Gustaf Engelbrechts i Alfvestad namn.

Båda orlofssedlarne hade den häktade skrif

vit i Söderköping hösten 1888, då ban å fru

Stridbergs tjenstefolksbyrå der i staden lät

städsla sig till godsegaren C. F.

"Vahlberg

i Fyrby, östra Ryds socken, för ett år från

den 24 Oktober. Å ofvannämda tjenste

folksbyrå aflemnade han vid städslandet den

i Gustaf Engelbrechts namn skrifna falska

orlofssedeln.

»hvad är det du säger? Förmodligen vet du

inte hvad det är dn talar otu, mitt barn?»

»Jo, det gör jag — jag säger dig, att jag gör

det! Tro loke att jag yrar, Vall Jag säger

dig äonn en gång att Kibble, främlingen från

Australien, bau sorn medförde helsDiegar till

fia Garbutt från hennes bror, herr Fonudeyre,

har legat i det gamla ManktorDet ända aedan i

Tisdags afton. Hon visBte det — fru Garbutt —

ooh det var, emedau bon anade att äfven jag

kände hennea hemlighet, sorn boo höll mig fån

gen här; hon ville icke, att nian skulle flena

honom förrän han var död, ty . . .»

»Tyst — tyst!» afbröt mig Val förfärad. »Säg

ingenting mer — det går redan omkring i min

bjerna! Jag tror dig, Benny — jag tror dig!

Na föret&r jag allt! Den djefvulen. Hvar är

tornet?» Ean närmade sig hastigt dörren. »Hvar

fina denea lefvande graf? Kan någon af tjenarne

visa mig vägen dit?»

»Val, jag måste följa medi» utropade jag, i

det jag vacklande reste mig npp. »Jag kan

inte stanna här — dn kan iDte vara så grym

att lemna mig ensam — hos bennel Hon kom

mer att döda mig, Val. Hon bar redan två

g&nger försökt att förgifta mig ...»

»Tyst — tyst,» säde han, med en blick på

Collins, hvilken med djupt medlidande lyssnade

till mina ord. »Du får icke säga något sådant

framför tjenstfolket. Var blott tyst — dn skall

få följa medi»

»Dn behöfver rep — rep oob lyktor,» hviekade

j«g» medan Oollins aatte på mig mina kängor.

Det kunde dock icke gå fort. De stora stenar,

hvilka bildade trappstegen, voro djopt inmurade

i de fasta murarce, ooh man måste iakttaga den

Btörsta försigtighet för att icke rnbba deD gamla

byggnaden.

När bålet var så stort, att man derigenom

kunde föra iu en med madrasser försedd bår,

stod solen redan högt på himlen, och åsk&daroea

antal hade nu g&tt upp till två- eller trehundra

personer.

Facklor hade stuckits in genom öppningen i

muren, och dervid hade man hört, att doktorn

lyckats framkalla en svag värme i den stelnade

kroppen.

Långsamt fördes dea öfvertäckta båren nt ge

nom den gapande öppniDgen och nedsattes på

gräset. En ljudlös tystnad rådde bland åskå

darne.

När jag såg Vals ooh doktorns ansigten, kunde

jag göra mig en föreställning örn hvilka för

färliga timmar de npplefvat i det mörka tornet.

Doktorn e&g sig ett ögonblick omkring ooh

ropade sakta några karlar vid namn. Genaat

stego de fram och togo plats vid båren.

Med allvarlig röst Bade ban till dem:

»Gossar, vid hvarje steg ni taga måste ni

komma ihåg, att här ligger en man med brutDa

och krossade lemmar — en man, hvilken sex

dagar oob sex nätter legat i det mörka tornet,

ntan mat eller dryck, ooh med grodor ooh ödlor

till sitt enda sällskap. Kom ihåg, att äfven den

minsta stöt vållar honom förfärliga smärtor.»

»I Tisdagst» utropade han. »Och ni bar vetat

detta 1 Hvarför, i Guda namn, har ni låtit ho

nom vara der så länge? Men här står jag och

förspiller de dyrbara mioateroal Gå förut med

lyktan, Buiton. Ni är ju så god och stannar

här tilla vi komma tillbaka?»

Jag böjde tyst på hufvudot. Han skulle snart

få veta allt, tänkte jag.

De tre männen föravunno i deD mörka trappan.

Nu förestod åter en lång väntan. Skulle de

komma i tid?

Hvad minuterna skredo långsamt framåt. Solen

steg högre upp på bimlen ooh kastade Bina

gläosaude strålar öfver don tysta folkskaran,

som med allvarliga BDsigten väntade på hvad

som skulle komma att ske. De qvittrande foglarne

bade, störda af alla desea menniskor, flugit bort

tili parkens lugnare delar — öfver allt berskado

en andlös tystnad.

Slntligen hördes ett lätt buller — Barton oob

doktornB följeslagare visade sig i porten.

Barton nppfåogade min ifriga blick.

»Han lefver, fröken,» säde ban. »Doktorn

säger, att bans bjerta anna klappar. Vi måBte

taga bort två af de nedersta trappstegen, ty

han kan icke hissaB upp i tornet ooh aedan

bäras utför trappan. Doktorn säger, att han

inte akulle tåla vid detta.»

Jag nickade ooh flyttade mig några steg åt

aidan.

Så snart det blef kändt hvad sorn skalle göras,

komnao jernspett ooh hackor fram såaom genom

ett trollslag, ooh arbetet påbörjades ofördröjligen.

»Det är myoket djupt till tornets botten. Du

behöfver också hjelp, Val, du kan aldrig få upp

honom enaam.»

Han niokade, ooh aedan han avept örn mig

en varm kappa, lade hau armen kring mitt lif

ooh atödde mina vacklande steg.

»Denna väg är närmast,» säde jag, pekande

på baktrappaD.

»Vi måste först gå ned i vestibnlon,» sade

han. »Jag har der någon sorn kan hjelpa mig.»

Jag fruktar, att jag var myoket i vägen, men

Val hade tålamod med mig — jag tror, att han

förstod hvad jag kände, och hau lemnade mig

aldrig nr sigte, medan de ordnade rep oob

lyktor samt talade vid en af atallknektarue, hvil

ken lofvade hjelpa dem.

»Hur någon knnnat falla ned i tornet, är mig

en gåta,» sade den noge mannen, när ban hörde

hvart färden akulle ställas. »Ingen går gerna

nära den platsen, det vet jag.»

»Han var en främling ooh hade aldrig hört

talas örn det dåliga rykte Munktornet hade,»

förklarade Val.

Aldrig hade vägen till tornet förefallit mig

eå lång som denna morgon.

Val ooh hana följeslagare — jag var så upp

tagen af tanken på Kibble, att jag ioke en enda

gång undrade, hvem han var eller hvarför han

kommit hit — fattade hvarandra i händerna ooh

hurö mig sålunda till tornet. Vid trappan stan

nade Val, natte ned mig på marken, tog lyktan

från stallknekten ooh sade:

»Bernice, nu måste du stanna här. Jag förstår

Sida 3

NORRKÖPINGS TIDNINGÅR Freiagen den 14 Februari 1890.

Zontariff

systemet. Till redaktionen

skrifves: Enligt upplysningar, hvilka vi er

hållit från tillförlitligt håll, lärer statsbanor

nas chef, generaldirektören grefve R. Cron

stedt, ifråga om den reform, som i Ungern

vidtagits genom nedsättning af pereonafgif

ten å jernvägarne, icke vara principiol mot

ståndare till on reform i sådan riktaing vid

våra egna statsbanor. Likväl har från Un

gern ännu icke ingått tillräcklig materiel

för bedömande af frågans utgång, enär den

tid som der föreligger ännu är för kort, och

hvartill kommer att under den tid af fyra

månader zontariffsystemet varit i kraft en

dast uppgift örn inkomsterna finnes tillgäng

lig, men ej någon utredning örn utgifterna

under samma tiel.

På en blifvande jernvägskonferens, sorn

lärer komma att ega rum i Petersburg nå-

fot af do närmaste båda åren, och vid hvil

en delegerade från olla Europas länder

torde komma att mötas, kommer helt visst,

enligt hvad vi förnummit, frågan om in

förande af zontariffsystem att upptagas. \ id

det tillfället anses zontariffsystemet ha hun

nit gjort sig så länge gällande, att tillför

litliga och allsidiga upplysningar angående

verkningarna af detsamma i do länder, der

systemet införts, torde kunna framläggas.

Teaterobllgationernä, hvilka nu ut

färdats, få från och med i morgon utbytas

mot interimsbevisen Ä de bankinrättningar,

sorn utfärdat dessa.

Otti det förmodade attentatet mot

en prestman, hvilket vi i Onsdags efter

Söderk.

-P:n omnämde, skrifves till Östg.

Korresp. från Söderköping: Då ryktet re¬

dan reproducerats af en tidning och i den

stund, som detta skrifves, kanske aftryckts

af mångfaldiga andra, vilja vi för sannin

gens skull omtala, hvad som verkligen handt.

Den nämde preetmannen reste Trettondags

eftermiddagen till en gård inom församlingen

för att hålla en bönestund derstädes, hvil

ket ock skedde. Vid ankomsten till går

den såg han tvänne män gå med bössor

till skogen för att jaga. Efter slutad sam

mankomst afreste pastorn samt den förut

omtalade arrendatorn, hvilken attentatet

skulle åsyftat, från gården — arrendatorn

med sin hustru före och pastorn med en

liten flicka, men utan kusk, efter. När de

under hemfärden kommo midt i en mycket

brant och isbelagd backe, smälde i deras

omedelbara närhet tvänne skott, hvarvid

pastorns häst stegrade sig, men färden gick

dock lyckligt utför den svåra backen. Sorn

mörkret redan inbrutit och det derför var

något olämplig tid till jagt, koramo de

resande att tänka på, att skotten möjligtvis

aflossats af okynne, för att skrämma hästarne,

hvilket ju i och för sig var mycket straff

värdt, men något attentat mot någons lif

hafva de ej misstänkt. Ryktet förstoras

medan det fortlöper.

Sparbanks fö rsn nini 11 yell i Ljus

dal. Det förskingrade beloppet, hvilket växer

i kapp med de pågående undersökniDgarne,

uppgår du, enligt Hudiksvalls Alléh inda till

106,000 kronor. Det bar till redaktionen för

nämda tidning uppgifvits, att i firman Collini

& Sons räkenskaper ej skall finnas någon post,

som tyder på, att det från banken förskingrade

beloppet insatts i affären, och man bar till

ooh med uttalat den förmodan att det skulle

kanske ej vara alldeles omöjligt, att en del af

dessa penningar kunna återfinnas. Frågan, hvart

penningarno tagit vägen, sysselsätter allmänt

sinnena i Ljusdal.

Senaste telegram.

Danska kronprinsparets besök i Stock

holm.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 14 Februari. Danska kron

prinsparet anländer till Stockholm om Mån

dag kl. 8,10 f. m. Samma dag gifva konun

gen och drottningen galamiddag för de höga

gästerna och deras uppvaktning m. fl.

Olyckshändelse under skridskoåkning.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 14 Februari. En sorglig

olyckshändelse inträffade i går middag på

Värtan, då eleven vid tekniska högskolan

Oscar Ramström drunknade under skridsko

segling. Han var son till provincialläkaren

Ramström i Karlstad. Äfven tvänne Norr

köpingsbor, också elever vid samma hög

skola, voro nära att omkomma, men lycka

des rädda sig. (Jemför P. S,)

Egendomshaniiel.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 14 Februari. Apotekaren

John Liljedahl från Göteborg har af gross

handlaren E. V. Levin i Stockholm inköpt

dennes naturskönt belägna och välbygda

säteri Ekhult i Björsätters socken. Till

trädet sker den 14 Mars 1890. Priset är

icke bekantgjordt.

Riksdagsmotion.

(Enskildt till Norrköpings Tidnings r.)

Stockholm den 14 Februari. I andra kam

maren har herr Wahlin, representant för

Falun, Hedemora och Säter, väckt motion

örn ändring af 16 § regeringeformen an

gående församlingsrättens befriande.

Borgmästareutnämning.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 14 Februari. Till borg

mästare i Halmstad har utnämts rådmannen

derstädes v. häradshöfdingen Eric Werner

Tornerhjelm.

Olyckshändelse vid skridskoåk

ning. Om en dylik tilldragelse i Stock

holm, då en ung man, eleven vid tekniska

högskolan Oskar Ramström, fann sin död i

vågorna, innehåller ett telegram i dagens

tidning ett kortare meddelande. Han åt¬

följdes af tvänne kamrater vid högskolan

Axel Wahren och Magnus Hellström, båda

härifrån staden.

I i dag ingångna bref till do sistnämdes

anförvandter berättas om dea sorgliga hän

delsen följande:

De tre hade varit ute på on färd till Dan

viken på middagen i går, då de beslöto pröfva

isen på den betydligt större WärtafjärdeD.

Axel W. hade slagit ihop sitt segel och pröf

vade isen med sin ispik, de andra, som hade

sina segel utspända, tyckte isen vara tjock nog

och med vind i segoln begifva de sig af ut

åt fjärden, då isen brister under dem. Mag

nus H. befann sig då längre ut, Ramström

närmare land och Axel W. Denne kryper

då ut till R., diar upp honom med hjelp af

de snören, som höra till seglen, och begif

ver sig derefter längre ut att hjelpa Mag

nus H. Då brister emellertid isen äfven

under W., och Ramström, sorn i sin tur vill

hjelpa denne, ligger snart åter i cn vak. R.

sjunker efter några minuter, då do båda an

dra, som haft sina segel till hjelp (R. för

lorade sitt första gången han kom i vattnet)

efter % timme blefvo räddade af några

fiskare, som med plankor, stånger och bojar

kommo dem till hjelp.

Oordningarna på stortorget i Up

sala nätterna till den 31 Januari och den

1 Februari. I »Upsala» läses:

Polismästaren frih. Edv. Raab ingaf i förgår till

roktorsembetet vid Upsala universitet anmälan om

de oordningar, hvilka egde rum pä Stortorget här

städes nätterna till den 31 Januari och den 1 Fe

bruari, tillika bifogande protokollen för de polis

undersökningar som hållits rörande uppkomsten och

förloppet af ifrågavarande oordningar. Dessa proto

koll äro så utförliga — dc omfatta icke mindre än

14 skrifna ark — att vi icke äro i tillfälle åter

gifva dera; deremot meddela vi här nedan in extenBO

polismästarens särskilda skrifvelse.

Till rclitorsemlietct vid kongl, universitetet i Upsala.

Nätterna till den 31 Januari och 1 Februari detta

år hafva här i »taden & stortorget hufvudsakligen

utanför det derintill i stadeus rädhus fi nedre botten

förlagda polisvaktkontoret förekommit Båsom dethe

ter i 13 § 10 kap. strafflagen »lugnet och allmänna

ordningen störaudc uppträden» af hufvudsakligen

studenter, hvilka till ej ringa del efter dcltagaude i

fester med anledning af kamraters aflsgda examina

gruppvis kommit att — efter det utskänkningen å

restaurationslokalerna klockan li på aftonen upp

hört och dessa lokaler blifvit utrymda — samlas å

nämda torg.

Dylika studontupplopp, som för en ej så synnerligt

aflägsen tid tillhaka förckommo här i staden nästan

hvarje vecka under dc s. k, »torggurglen» ä Stortor

get, hvarförutan väl knappast någon natt äfven i

början af 1880-talet kunde aflöpa, hafva allt mer

och mer upphört och under åtskilliga år på senaste

tid förekommit till ett antal af endast 2 å 8 gånger

årligen samt derför ock, då de numera inträffa,

ådraga sig en uppmärksamhet, som förr ej egnades

dem af allmänheten. Af de nu här ofvan omnämda

båda upploppen hade nog det första ej blifvit mera

allmänt uppmärksaramadt än t. ex. det senast der

förut inträffade studcntupploppet natten till påsk

dagen den 21 April sistlidet år, om ej jemväl vid

det följande, natten till Lördagen den 1 Februari,

inträffade upploppet omständigheterna föranlcdt ett

mindre vanligt förhållande, nämligen polismästarens

personliga ingripande. Härigenom fick upploppet,

som dock hade en något våldsam karakter, en större

betydelse äu i förhållande till förr lugnet och all

männa ordningen störande dylika studentuppträden

å torget.

De kände studenter, hvilka deltogo i upploppet,

kunna, om åtal skulle emot dem vid allmän domstol

anhängiggöras, i allmänhet ej ådömas fängelsestraff

utan endast böter för fylleri, oljud, våldsamt mot

stånd eller störande af husfriden m. m., hvarå allt

straffet är böter, hvilket i sistnämde båda fall dock

kan blifva antingen böter eller fängelse, hvarför —

och då det förhållandet, att några studenter gjort

sig skyldige till ett förfarande, sorn ej torde under

för handen varande omständigheter kunna med disci

plinärt ansvar försonas — deraf skulle följa att

hvar och cn af studenterna, som kommo att öfver

bevisas hafva gjort sig skyldig till deltagande på

ett eller annat obetydligt sätt i någotdera upploppet,

skulle betraktas hafva begått förbrytelse af beskaf

fenhet att ovilkorligen böra vid allmän domstol

åtalas, synes mig ej nödvändigt, ehuru den ena eller

den andra af de ifrågavarande förbrytelserna, hvarå

dock hvar för sig särskildt straff skall ådömas, till

sammans utgör det lugnet och allmänna ordningen

störande förfarande hos en samlad folkmängd, som

äfven med uteslutande af den ena eller andra för

brytelsen kallas »upplopp».

Stor lycka anser jag var, att efter min ankomst

till torget och sedan jag anbefalt folkmängden att

skingras, oväsendet genast upphörde och att studen

terna ej läto af de några dertill uppmuntrande rop

förleda sig att fortsätta OTäsendet å torget, enär då

de af dem, som valdt att anse såsom anstiftare eller

anförare för upploppet, ostridigt ej kunnat, äfven

om icke någon deltagare i upploppet gjort sig skyl

dig till våld, undgått att häktas och ädömas straff

arbete. Okunnighet om lagens stadgande hade för

dem blifvit lika liten ursäkt sora för dem, hvilka

efter mina befallningar till folkmassan att skiljas,

ej ätlydde dem, utan qvarstannade och således, vore

sig de blefvo arresterade eller icke, trotsade dessa

och derigenom gjorde sig skyldige till ansvar på

grund af omförmälde lagrum i strafflagen.

Enligt hvad hosföljande båda utdrag af polismyn

dighetens protokoll angående de den 31 Januari samt

den 1, 6 och 7 Februari företagna undersökningar

angående upploppen utvisa, framgår bland annat, att

sedan några af de mera bråkiga deltagarne i upp

loppet såväl första sorn andra aftonen måst af polis

bevakuingen arresteras i och för allmänna ordnin

gens återställande, hvilken förpligtelses fullgörande

från polisens sida jemväl erfarenhet visat nästan

alltid vara ett verksamt medel för vinnande af lugn,

oväsendet första aftonen, utan att våld med battong

af de å torget tjenstgörande 4 poliskonstaplarne an

vändts, upphört, dock först efter omkring en timme

och sedan de med mycken ansträngning lyckats att

ur rådhusets förstuga utdrifva den studenthop, som

derstädes störde hemfriden, under försök att in

komma till sina så småningom under upploppet arre

sterade 4 kamrater, hvilka förvarades innanför å

polisvaktkontoret, samt att å andra aftonen ej, förrän

sedan ett par orostiftande personer blifvit af polis

bevakningen anhållne under massans skrän och tjut,

battonger användts, mea till sjclfförsvar, för att

kunna arrestera den med så synnerlig entusiasm då

af studenterna omfattade hufvudlcdaren för upplop

pet, hvarunder oväsendet endast fortfor något öfver

en half timme, och de fem konstaplar af nio, Born

brukade battong, hvar för sig utan samråd, aDsågo

sig dertill under förhandenvaiande omständigheter

förpligtade, utan att hafva inhemtat order derom af

polisbefäl eller erhållit uppmaning dertill af embets

män eller andra inom staden, hvarom det beställ

samma ryktet haft att berätta.

För mig, med hänsyn till den vid polisundersök

niDgeu vunna utredningen, synes polisbevakningen

ej gjort sig skyldig till något öfvergrepp vid det an

dra upploppet, lika litet som vid första aftonens

upplopp.

Härvid torde dock höra erinras, att oaktadt efter

forskningar dessa ej ledt till kunskap om att någon

blifvit, enligt hvad ryktet förmält, under upploppet

svårt slagen med battong, men deremot har jag in»

hemtat såsom möjligt, att två studenter kommit un

der upploppet andra aftonen att i ansigtet få ett slag,

den eno af en knuten hand, den andre af en battong.

Äfven cn fredlig åskådare under ett upplopp ut

sätter sig för ganska stora obehag, om han ej sna

rast möjligt begifver sig bort derifrån, hvarförutom

han naturligtvis bör, både af klokhet och rättskänsla,

känna sig månad dertill. Vid en företagen arreste¬

ring under ett dylikt upplopp visar ock erfaren

heten, att kamratkänslan ofta tager öfverhand och

förleder till ett deltagande i upploppet, som kan få

en efterräkning, antingen genast eller sedermera, af

beskaffenhet att för honom kunna blifva ödesdiger

nog. Och för äfven den lugne betraktaren på af

stånd kan lätt, om han ej är mycket van att sc eller

deltaga i bråk vid folksamlingar, den missuppfatt

ning af förhållandena göra Big gällande, att, då un

der villervallan t. ex. vid en tillfällig rusniDg i folk

hopen vid försök att fritaga en arresterad person,

armar, käppar och battonger synas i luften, han tror

våldsamheter ega rum, utan att så behöfver vara

händelsen, äfven som tvärt om, att dä oväsendet vid

dylik rusning oftast höres mindre svårt, enär del

tägarne hufvudsakligen egun sin tid åt tanken, att

söka på ett eller annat sätt befria kamraten från

polisen och dervid glömmer att mera allmänt hurra

och skrika, polisbevakningen, emot hvilken våld nu

kanske ifrågakommer, synes använda battong vid till

fälle, då behofvet deraf gör sig mindre gällande än

förut under det allmänna skriket och oväsendet.

Den upphetsade åskådaren, för att ej tala om del

tagaren i upploppet, ser i allmänhet allt i en viller

valla, utan att kunna bedöma den enes eller andres

mer eller mindre riktiga eller oriktiga förhållande

derunder.

Vidare framgår af undersökningsprotokollet, att

upploppet å andra aftonen ej kan antagas haft annat

samband mod det första å natten förut, än att exa

mensfester gifvit anledning till mer än vanligt upp

rymd sinnestämning bland studenterna, hvilka der

för haft svårare än eljest att skiljas å stortorget, der

ifrån 4 af stadens hufvudgator utmynna, och som så

ledes lätt blifver den plats, der afskedet efter glada

fester inom studentkretsar skall ega rum, innan hvar

och en går till sitt hem. Oaktadt således förklarings

grunden till oväsendet omförmälde nätter kan ur en

skildt och särskildt ur studentens synpunkt vara af

ganska förmildrande natur, var å andra sidan polis

mak te d, utan hänsyn härtill och såsom ansvarig för

allmänna ordningens upprätthållande inom staden,

förpligtad stt afstyra oordningarne genom till hands

stående medel och således äfven af de, som afkon

staplarne begagnades.

Som jag nu tagit mig friheten göra en kort utred

ning af förhållanden, hvartill upploppet gifvit anled

ning med. hänsyu till polisundersökningen och ett och

annat af de rykten, som inom staden äro satta i om

lopp, får jag, med protokollsutdragens öfverlemnande,

äran anbåila, att på grund af hvad som förekommit

i fråga om upploppen och då fullständig på full

komlig visshet grundad utredning ej kau vederbörligt

åstadkommas med mindre än vittnen få höras på ed

vfd allmän domstol, rektorsembetet ville med hänsyn

till upploppens beskaffenhet, som tyckes upprört sta

dens invånare i allmänhet, vidtaga de åtgärder, sora

äro erforderliga för målens i sin helhet öfverlemnande

i laga ordning till härvarande rådstufvurätt för veder

börande studenters åtalande för hvad dem kan ligga

till last under ifrågavarande båda upplopp.

Upsala Rådhus den 10 Februari 1890.

Å polismästareembetets vägnar:

Edv. Raab.

Telegram,

Den socialreformatoriska rörelsen.

Berlin den 13 Februari. Det väcker upp

seende, att do konservatives officiella organ

varnar mot ett öfveriladt utförande af det

kejserliga reskriptet. Millioner belåtna ar

betare hade först genom reskriptet erfarit,

att det funnes grund för missbelåtenhet.

Arbetarefrågan kräfde en omsorgsfull och

besinningsfull behandling och löetes icke

med stormsteg genom några slagord och

under hurrarop.

Berlin den 13 Februari. Det om Fredag

sammanträdande statsrådet skall icke sys

selsätta sig med att utarbeta lagförslag utan

endast allmänna principfrågor. Vid fast

ställandet af do detaljerade bestämmelserna

komma, enligt hvad förljudes, äfven arbe

tare att varda tillkallade.

Paris den 13 Februari. Utrikesministern

Spullcr har meddelat sina kolleger den ty

ska uppmaningen till en arbetarekonferens.

Han ansåg, att man först borde skaffa sig

upplysning om de frågor, konferensen kom

me att behandla, och skulle derför af tyska

diplomatien begära ytterligare upplysningar,

innan definitivt svar gåfves. I parlamen

tariska kretsar tros det, att svaret blifver

nekande.

Det förljudes att Schweiz afstått från sitt

analoga förslag om konferens och förenat

sig om det tyska förslaget.

Paris den 13 Februari. »Temps» skrif

ver om Berlinkonferensen beträffande arbe

tarefrågan, att den synes ega ett helt annat

omf&ng än det schweiziska förslaget. Der

för borde det icke öfverraska, att regerin

gen ännu öfvervägde svaret.

Målet mot hertigen af Orleans.

Paris den 13 Februari. Hertigen af Or

ldans har sedan i går underkastats det för

andra fångar gällande reglementet, utom be

träffande födan. Hertigen nämde 18 per

soner, bland hvilka 7 slägtingar, hvilka ute

slutande få tillåtelse att besöka honom. Efter

ett uppskof af 10 dagar till eventuel appel

lering öfverföres hun saunolikt till fängel

set i Loos (departementet Nord). Det an

tages, att Carnot ämnar dröja någon tid med

benådningen.

Paris den 13 Februari. De flesta tidnin

gar förorda hertigens af Orleans snara lös

gifvande, på det att allt tal om martyrskap

må undvikas.

Berlin den 13 Februari. »Nordd. Allgem.

Zeitung» förlöjligar hertigen af Orléans upp

trädande inför domstolen. Han hade spelat

den naives instuderade roll och förvärfva!

sig ett beqvämt martyrskap; han dinerado

lukulliskt och mottog sin trolofvade i häktet.

Franska valens efterspel.

Paris den 13 Februari. Deputeradekam

maren har med 318 röster mot 191 beslutit

företaga undersökning beträffande valet af

Picot, som valdes mot Jules Ferry.

Väderleken i södra Frankrike.

Paris den 13 Februari. Från Syd frank

rike ingå underrättelser örn fortfarande snö

fall. Jernvägståg fördröjas flere timmar.

Situationen i Portugal.

Köln den 13 Februari. Enligt medde

lande från Madrid till »Kölnische Zeitung»

är situationen i Portugal allvarsam. Konun

gen lemnar aldrig palatset. Det har ifråga

satts att uppskjuta konferensen samt att un

derhandla direkt med Enrdand.

Qvinnofrågan i Österrike.

Wien den 13 Februari. Samtliga tschec

kiska qvinnoföreningar hafva till riksrådet

framlemnat en petition, hvari anhålles att

qvinna må erhålla tillträde till universitets

studier ooh få förvärfva doktorsgraden.

Söndagshvilan i Ungern.

Pest den 13 Februari. Handelsministern

har för handelskammaren framlagt ett för

slag till lag angående söndagshvilan.

Rättegången mot Bratiano.

Bukarest den 13 Februari. Kammaren

har med 86 röster mot 67 förkastat förslaget

örn att anklaga Bratiano personligen Örn

anklagelsen mot Bratiano från kabinettets

andra medlemmar röstas i morgon.

Zalinskis pnevmatiska kanon.

London den 13 Februari. Engelska re

geringen har afslutat kontrakt med Zalinski

om förfärdigande af 50 af hans pnevmatiska

kononer.

Valnederlag för mormonerna i Utah.

Newyork den 13 Februari. Mormonerna

lia lidit ett stort valnederlag i Saltsjöetaden,

hvilket här väcker allmänt uppseende och

stor tillfredsställelse.

Engeströmska målet.

Stockholm den 14 Februari. Svea hofrätt

har funnit skäl icke anfördt till ändring i

Stockholms rådhusrätts utslag den 14 Jan.

1890, hvarigenom rådhusrätten förklarat sig

behörig att pröfva målet mellan grefvinnan

von Engeströms sterbhusdelegare och sterb

husets utredningsmän, riksbanksfullmäktigen

grefve C. M. C. Lewenhaupt och hankens

ombudsman häradshöfding C. W. H. Mon

telius angående klander mot redovisningen.

Sökande.

Stockholm den 14 Februari. Sökande till

andre bataljonsläkaretjensten vid norra skån

ska infanteriet äro: licentiat Möller i Hel

singborg, andre bataljonsläkarne Humbla i

Kisa och Lindau i Linköping.

Dödsfall.

Vestervik den 14 Februari. Navigatione

läraren Olof Offerman afled i går afton

eextinio år gammal. Riksdagen beviljade

bonom förra året pension.

Kronprins Gustaf i Norge.

Kristiania den 13 Februari. Kronprinsen

aflade i dag besök i Hamar, hvarest han

mottogs af en talrik menniskomassa, som

belsade honom med hurrarop. Prinsen be

sökte folkskolan, seminariet, döfptuminsti

tutet och gymnasiet. Han intog frukost kl.

3,45, dervid han tackade för en honom-eg

nad skål samt i varma, anslående ord ut

brogte en skål för Hamars kommun. Kron

prinsens vänliga uppträdande har tillvunnit

honom stor sympati.

Sultanen al Zanzibar död.

Zanzibar den 13 Februari. Sultanen af

led i dag.

Zanzibar den 13 Februari. Sultanens lik

hitfördes i eftermiddag, och konstaterades

af läkarne, att han dött naturlig död. Be

grafningen eger rum i afton. Sultanens

broder, Slyyid Ali, har valts till efterträdare.

Allt lugnt.

Från England.

London den 14 Februari. Parnellutskot

tets rapport föreligger nu. Domarne anse,

att parnelliterna icke en för alla och alla för

en kunna anses som medlemmar i samman

svärjning med ändamål attgöra Irland oafhän

gigt, men att Davitt i detta syfte stiftat

landligan. De af »Times» offentliggjorda

Parnellska brefven förklaras falska. Par

nelliterna hafva dock upphetsat till terrorism,

som framkallat förbrytelser. Parnell fri

kännes för att hafva stått i förbindelse med

irländska ometörtningspartiet.

Handelstelegram.

Liverpool den 13 Februari. Bomull: om

sättningen 7,000 balar. Middling 6'/,8 d.

Glasgow den 13 Februari.

Tackjern: mixed number W 51 th. li d.

London den 13 Februari.

Betsocker 127s sh.

Newyork den 13 Febr. den 12 Febr.

Bomull: middling... Il1/» c- H1/» c-

Hvete: loco 85'/» c. 857s c.

» Mars 84% c, 84*/a c.

» Maj ............ 857j c. 85 c.

» September — «. 85 % c.

Kaffe M 7.

Rio low ordinär Mars 16,02 c. 16,07 e.

» Maj 15,92 c. 15,97 c.

f Berlin den 14 Febr. den 13 Febr.

Råg: April—Maj 170,25 170,25

» Maj—Juni 169,75 170

» Juni—Juli 169,50 169,75

Hamburg den 14 Febr. den 13 Febr.

Kaffe: Santos Mars 833/4 83%

» » Maj 837» 837,

» » Sept. 82 827«

» Rio reelt ord. 817» 817j

London den 14 Februari.

Hafre: oförändradt, mycket ringa.

Hvete: trög försäljning.

Bref från Finspång

till Norrköpings Tidningar.

Den 13 Februari 1890.

Mjeltbranden i Risinge.

Härmed några närmare upplysningar om det

fall af den ytterst smittosamma och farliga sjuk

domen mjeltbrand, som förokommit inom en

kreatursbesättning, tillhörig hemmansogaron Sven

August Andersson i Torstorps by, Risinge soc

ken.

En ko der insjuknade häftigt och var efter ett

kort sjukdomsförlopp döende, hvarvid hon ned

slagtades. D& distriktsveterinären hr Karl Alm

qvist hunnit anlända, var djuret redan styckadt,

men förloppet af sjukdomen och bukorganens ut

seende gåfvo anledning misstänka, att ett fall af

mjeltbrand här förelåg. Tarmkanalen hos dju

ret innehöll blod och vid genomskärning af mjel

ten, som var dubbelt så stor som vanligt, befans

dess substans sönderfallen. Köttet visade der

emot ett någorlunda friskt utseende. Prof af

mjeltsubstansen togos och undersöktes med mi¬

kroskop, hvarvid talrika mjeltbrandsbacifler fram

trädde. En droppe blod kan innehålla milliontals

baciller, hvilka hafva formeu af raka stafvar, äro

orörliga och tvärt afhuggna i ändarno samt kunna

uppnå storleken af on röd blodkropps dubbla

genomskärning.

Genast vidtogos energiska och omfattande för

sigtighetsmått mot sjukdomens spridning. Allt

kött och huden — som först sönderskärs ——

samt foder och alla värdelösa föremål, som varit

i beröring med kreaturet eller besudlats med blod

vid slagten, fördes till en grop, 2 meter djup,

och uppbrändes, hvarefter gropen igenfyldes och

platsen inhägnades. Dessutom företogs noggrann

desinfektion af såväl ladugården och det lider,

der slagton egt rum, sora äfven af de personer,

hvilka haft någon beröring med kon eller hjelpt

till vid slagten. Inträde i- don smittade ladu

gården förbjöds för alla utom kreatursskötaron, och

till mjölkställena skickades bud, att mjölkleveran

sen kommo att upphöra tills karautänstiden —

ungefär 10 dagar —-vöre ute. Öfriga vid går

den befintliga kroatur befunno Big vid undersök

ningen friska. Om anlodniugen till sjukdomens

uppkomst käDnor mau ingenting säkert.

Man kun finna cn förklaring öfvor do infek

tiösa sjukdomarnes hastiga förlopp och snabba

spridning, på samma gång man måste bäfva för

deras fruktansvärda verkningar, då man får höra,

att det gifves bakterier, af hvilka en enda med

en vigt af 0,0,000,000,015 milligram — om

alla yttre omständigheter gynna utvecklingen —

inom loppet af tre dagar skulle lemna en af

komma, vägande sju och en hnlf million

kilogram. Nog ligger det on sanning i Shake

speares ord: »Den sold skapar do största ting på

jorden utöfvar ofta sin kraft genom svago tje

nare.»

Risinge Arbetareförening.

Risinge Arbetareförening omvalde på sammanträde

i Söndags till ordförande grenadieren C. Vidar, vice

ordförande jordbrukaren Frans Andersson och till

sekreterare modellsnickaren J. Lindh. Till kassör

och vice kassör utsågos jernarbetaren G. Rydberg

och målaren A. V. Liljeqvist, sedan de förre inne

hafvarne af dessa platser i styrelsen undanbedt sig

omval.

Enligt revisionsberättelsen hade 14 män och 8

qvinnor under året vunnit inträde i föreningen, som

vid årets sint räknade 177 medlemmar, af hvilka

118 män och 59 qvinnor.

Inkomster:

Inbetalt i manliga sjukkassan 559: 50

» qvinliga » 141: 25

» föreniugskassan *) 58: 50

» grundfonden 30: —

bötesafgift 9: 70

diverse . 3: 75

Summa 802: 70

Utgifter:

Sjukbjelp till 24 män 482: 46

» 7 qvinnor ...... 45: 40

Arvoden till ordföranden, kassören och se

kreteraren med 12 kr. hvar 36: —

diverse 7: 40

behållning för året . 231: 44

Summa 802: 70

*) Föreningskassan, härofvan omnämd, bildas ge

nom en månatlig afgift under de 2 sista månaderna

af 25 öre för hvarje manlig medlem. Den användes

vid inköp af skrifmateriel tn. m. samt då föreningen

beslutat skänka något åt behöfvande medlemmar.

Föreningens hela kassabehållning uppgår till 1,066

kr. 12 öre.

öageas post.

Hertigens af Orleans uppträdande och följderna

deraf.

I dansk »National- Ti dendesv gårdags nuna

mer läses följande artikel härom:

Verlden har alltid varit välsinnad mot

pretendenter. Romanförfattarne kunna al

drig få tacksammare ämne än den siste

Stuart, och den nu bortgående generationen

har i sina unga dagar med fullkomlig opar

tiskhet svärmat med Thiers och Macaulay

för Danton och Wilhelm III, på samma

gång deras känslor sattes i stark rörelse af

Bazancourt och Grant för revolutionens ari

stokratiska offer och för Maria Stuarts odug

liga, men olyckliga slägt. Det är ett vac

kert drag i menniskoslägtets natur, ett ut

slag af medkänsla för olyckan, till och med

om från politisk ståndpunkt mycket finnes

att invända mot samma deltagande men

niskors briet på sinne för de olyckor, som

en sådan pretendent ofta bragt öfver tusen

tals familjer, och detta drag existerar ännu

trots allt tal om nutidens realism.

Blott Orleanserna hafva hittills icke åtnju

tit denna sympati. Skulden är deras egen.

Hur många goda egenskaper än »borgar

konungen» hade, skulle det icke vara möj

ligt ens för cn Alexander Dumas pere att

väcka till och med mycket känslofulla ro

manläsares uppriktiga deltagande för ho

nom och hans öde, och de ofantliga rike

domar han samlade och som gått i arf till

hans efterkommande hafva gifvit dessa en

så gynsam ställning, att pretendentglorian

fördunklats af guldets glans. Hertigens af

Chartres käcka uppförande under kriget

stäldes i skuggan af den snabbhet, hvarmed

orleanserna inkräfde sina fordringar hos stats

kassan omedelbart efter det olyckliga kri

get. Hertigen af Aumale kunde visserligen

som president hafva vunnit nationens sym

pati; han skulle efter all sannolikhet äfven

nu lätt kunna blifva republikens chef, örn

han icke vore för gammal, för att nationen

af honom skullo kunna vänta en energisk

regering — förut hindrades han från att

gripa tyglarne och kanske rehabilitera ein

slägt i nationens ögon genom legitimitets

hänsyn.

Grefven af Paris fortfor sålunda att vara

icke endast familjens utan äfven partiets

chef, och trots de många band han skrifvit

örn det stora amerikanska kriget, hvari han

sjelf deltog med tapperhet och skicklighet,

har han icke lyckats vinna militärisk pre

stige eller popularitet. Man plägar kunna

se ett eller annat porträtt af honom till häst

i boulovardernus konsthandlares fönster, men

det drager icke till sig många åskådare.

Den allmänna meningen är, att grefven af

Paris tycker för mycket om sin komfortabla

tillvaro som pretendent att vilja våga något

för Frankrikes krona, och hans försök att

begagna boulangismens prestige har ytter

ligare bragt honom i misskredit som en

man, som saknar politisk skarpsynthet —

det finnes ingen, som tror, att Boulanger i

sjelfva verket arbetade för andra än sig

sjelf.

Sida 4

NOBBKÖPINGS TIDNING AB Fredagen dén 14 Februari 1890.

öfvertygelsen, att orleansernas chef icke

vill våga något för kronan, och tron på,

att största delen af familjen mest intres

serar sig för att bevara sin ställning som

penningefurstar, en tro, sorn icke heller

hertigens af Aumale högsinnade gåfva till

den franska staten har kunnat rubba, är

republikens bästa värn mot monarkisternas

begär och önskningar. Det är derför, som

det raska beslut, hvilket den unge hertigen

af Orleans, husets »kronprins», fattat och

utfört i dessa dagar, i det han smög sig

öfver gränsen och anmälde sig som värne

pligtig i Paris, har väckt så stort uppseende.

För närvarande diskuterar man i Frankrike

särskildt den frågan, örn regeringen burit

sig klokt åt eller icke. »Figaron sätter ock

i spetsen för sin ledande artikel örn den

uppseendeväckande händelsen dessa ord:

»Det fans en dumhet att begå. Naturligt

vis har man begått den.» Att boulevard

tidningen skulle yttra sig så om, att rege

ringen satt den unge hertigen i Concier

geriet, kunde man veta hvad regeringen än

gjort, skulle domen antagligen hafva blifvit

densamma. Det kan dock icke förnekas,

att icke få framstående republikaner äro af

samma åsigt som »Figaro», och till och med

Constans skall i ministerrådet hafva talat

för att genast sätta prinsen i en salongs

vagn och sända honom öfver gränsen, men

blef öfverröstad — kanske har Carnot icke

haft något emot, att saken tog denna vänd

ning, så att han senare kunde hafva nöjet

att benåda en så högt stående person.

Man skall för öfrigt vara en smula för

sigtig med att förklara det beslut, som mi

nisterrådets majoritet fattat, att låta saken

hafva sin gång, för en dumhet. Man måste

väl erinra sig, att bland de radikale finnas

många, med Clemenceau i spetsen, som

kunna lura på tillfälle att störta ministéren,

ooh hvilka skulle hafva ropat högt örn

»olikhet inför lagen», om regeringens kon

spiration med »Rothschildarne och deras

vänner Orleansernfl», örn regeringen hade

följt Constans’ råd. Det kan ju också från

maktinnehafvarnes ståndpunkt anses lämp

ligt att icke genom ett alltför förekommande

uppträdande uppmuntra republikens mot

ståndare att upprepa slika försök att sätta

den allmänna meningen i rörelse genom

pretendentbesök, som ju möjligen kunde

upprepas på en mindre beqväm tidpunkt.

Att regeringens handlingssätt väckt några

betänkligheter hos monarkisternas ledare,

framgår dock, trots allt tal örn, att ett »mar

tyrskap» skulle vara dem välkommet, deraf,

att de tillsvidare uppgifvit sin första plan

att rikta en interpellation till kammaren.

Orsaken till att den öfvergifvits eller rättare

uppskjutits till bättre tider är säkert den,

att en sådan interpellation kunde tvinga re

geringen att af hänsyn till de radikale be

gagna icke endast lagen utan äfven domen

i all dess stränghet mot don unge prinsen.

Sedan regeringen valt den utvägen att

ställa den unge hertigen af Orleans inför

domstol, måste dot vara dess uppgift att

hindra, att det kunde blifva tal örn ett

»martyrskap». I det hänseendet har den

presterat allt, hvad till och med en långt

gående sentimentalitet kunde begära. Prin

sen bestämmer sjelf matsedeln och har sörjt

både för en splendid diner och en lukullisk

dejeuner med rätter, som restauratören de

monstrativt benämner efter Joinville och

Orleans o. s. v., och de läckra rätterna ser

veras på kungligt porslin — blott en kopp

hafva de eljest så omsorgsfulla vännerna

glömt att sända, och prinsen, som tydligen

önskar vara sjelfegare på detta område, har

derför begärt att få köpa den statskopp,

hvarur han dricker sitt kaffe —örn den franska

staten på detta sätt förbättrat sina finanser,

derom förmäler historien ännu intet. Att

prinsen afslagit djurstek till frukost och

föredragit ostron och kalfkotlotter, kan rim

ligtvis ioke räknas regeringen till last. Re

geringens uppgift består nu blott i att be

stämma, när salongsvagnen, som för prinsen

till gränsen, skall efter fäld dom afgå, och

eventuelt (för så vidt hon af hänsyn till

nutidens Jakobiner anser sig böra behålla

prinsen ännu litet längre) att sörja för, att

icke heller aftjenandet af fängelsestraffet får

sken af något verkligt straff.

Efter all sannolikhet skall sålunda denna

händelse sluta med, att prinsen så fort som

möjligt föres öfver gränsen, sedan domen

föret fallit, och att monarkisterna framkalla

några hetsiga scener i Palais-Bourbon —

äfven boulangisterna äro naturligtvis i rö

relse och hafva förstorat visitkortshögen i

Conciorgeriet, men deras ställning är svår,

då republikanerna kunna förebrå dem, att

sjelfve Boulanger varit lika ifrig som någon

radikal republikan att drifva Orleanserna i

landsflykt.

Men hur liten aktuell betydelse än den

unge hertigens raska hanlingssätt skall få,

få dess följder för framtiden icke under

skattas. Det är omöjligt till och med föi

hans mest ifriga anhängare att göra hans

resa till Paris till ett bjeltedåd, något som

en del af deras organer gerna vilja göra,

men hans handlingssätt vittnar dock örn ett

mod och en dristighet, som särskildt i be

traktande af hans ungdom måste rikta upp

märksamheten på honom. Till och med örn

man icke kan tala örn något martyrskap,

och örn än stek och ostron icke är hård

fängelsekost, så kunde ju prinsen icke på

förhand veta, hur han skulle blifva behand

lad, och det är naturligtvis i och för sig

en känbar obehaglighet för en ung man,

som plägar vara omgifven af all den kom

fort, som millioner i våra dagar kunna

skaffa, att vara innesluten i ett tarfligt möb

leradt och dåligt uppvärmdt rum — till och

med med bästa vilja i verlden synes fän

gelseinspektören icke hafva kunnat upp

värma

rummet tillräckligt, åtminstone kla

gar prinsen öfver, att han fryser, men lyck

ligtvis har han deremot pelsverk. Man kan

förstå, att prinsens situation icke är behag

lig, att hans fästmö, prinsessan Marguerite,

blef obehagligt berörd af anblicken af do

naina väggarna och de med jerngaller för

sedda fönstren, genom hvilka ljus blott spar

samt infaller, och då prinsen skickats ur

Frankrike, skall hos befolkningen qvarstå

minnet af en rask ung prins, som icke fruk

tade att trots undantagslagen begifva sig in

i fiendens håla för att högt och ljudligt

förklara, att han var fransman och ville

vara fransk soldat. Och monarkisterna skola

stärkas i sin tro på framtiden, hvilken re

dan begynt svigta, genom hoppet örn, att

deras »kronprins

’

» debut är bevispå, att de

ras framtida ledare är i besittning af hand

lingskraft och energi att begagna möjliga

chanser för monarkiens återupprättande.

En sammansväriningsroman.

Då autentiska meddelanden rörande den,

såsom det uppgifves, af major Panitza an

stiftade komplotten samt de sammansvurnes

afsigter fortfarande icke stå att erhålla, ut

bredas allehanda berättelser rörande de se

naste tilldragelserna i Sofia, hvilka delvis

!åta mycket sagolika och likna ett kapitel

i en spännande kriminalroman. Så t. ex.

skrifves till en tysk tidning från Sofia:

Kl. var 7 på den ödesdigra aftonen för balen. Då

utspelades i den furstliga konaken tvänne sällsamma

episoder. Man höll just på med den andra rätten,

då tjenstgörande flygel adjutanten frågade sin bords

granne, hvarför icke ryttmästaren Markoff deltog i

måltiden. Den tillfrågade svarade, att Markoff —

i parentes sagdt en kusin till adjutanten — icke

blifvit inbjuden och för öfrigt icke på två månader

varit i palatset. »Det förundrar mig mycket», sva

rade interpellanten, »ty jag kunde aflägga helig ed

på, att jag för fem minuter sedan såg ryttmästaren

gå från de inre gemaken ut i förBalen». Furst Fer

dinand yttrade: »Ni bedrager er, utom de här när

varande kan ingen hafva varit derute.» Då emeller

tid officern bestämdt upprepade sitt påstående, lät

han först fråga hela betjeningen, örn Markoff eller

någon annan varit synlig. De tre betjenterna sva

rade nej, och då fursten ännu alltjemt såg tvifvel i

den unge officerns ansigte, befalde han, att vakt

posten, hvilken hvarje in- och utgående nödvändigt

måste passera, skulle aflösas och skickas in i mat

salen. »Har du», frågado fursten, »utom oss här

sett någon menniska gå in eller ut? Se noga på hvar

och en af de närvarande!» Soldaten betraktade en

hvar af herrarne noggrant och svarade bestämdt:

»Nej, herre, jag har icke sett någon utom dessa.»

Dermed syntes saken vara afgjord.

Man satt ännu qvar vid desserten, då kommen

danten öfver palatsvakten plötsligen trädde in och

hviskade nägra få ord i örat på flygeladjutanten,

hvarpå båda med snabba steg lemnade matsalen.

Hedan efter några minuter kom adjutanten tillbaka

och meddelade fursten med förstördt ansigte, att i

vaktrummet fans en officer, som Båg något afsigkom

men ut och sade elg vilja tala med fursten, då han

måste uppenbara något fruktansvärdt för honom, men

också blott för honom. Derpå begåfvo sig majorerna

Marinoff, Markoff, Dobner med fursten till det förut

af nu aflidne gehoimerådet baron Laaba bebodda

rummet. Här funno de en ung, likblek officer med

nedsmutsad uniform och sönderrifna axelstycken.

Generalstabschefen öfverstelöjtnant Petroff frågade

officern, hvem han var. Han befann sig utan per

misson i Sofia, der han pr jernväg inträffat kl. 3 e.m.

från sin garnison i Philippopel. Ändamålet med

hans resa vore privatangelägenheter, upptagandet af

ett lån till betäckande af en hedersskuld. Han hade

framför allt vändt sig till en kamrat, hvilkens fader

ofta gjorde penningaffärer med officerare; då han

icke träffat denne i kasernen, bade han gått in på

en midt emot liggande vinkällare. Derpå hade han

förnyatjsitt

besök, men' ändock.icke träffat kaptenen,

och emedan han, antagligen af det förtärda vinet,

mått något illa, hade han i kasernen uppsökt den

bredvid »officersrummet för teoretisk undervisning»

belägna kloBetten.

Från detta ganska prosaiska rum säger sig nu

officern hafva hört ett samtal af några personer,

som senare inträdt i det angränsande rummet. Hvad

som sades, kunde han icke fullkomligt uppfatta; men

då han hörde, att »Schwabern» måste bort, tänkte

han på fursten. Det förekom honom, som om en

redan ganska ofta omtalad fälttågsplan ännu en gång

i sista stund skulle diskuteras, och blott några huf

vudpunkter säger han sig hafva fäst i minnet. Han

uppgaf att på slaget 12 på natten skulle tvänne

druchiner infanteri, hvilkas anförare, utom trenne,

vunnits, besätta konaken; att vidare tvänne sqvadro

ner rytteri skulle afspärra gatorna och torgen och

att vidare lata artilleriregementets tredje fältbatteri

skulle rikta fyra kanoner mot palatsets framsida.

Han uppgaf till protokollet äfven den detaljen, att

hästarnes hofvar skulle, till förekommande af ras

sel och dån mot stenläggningen, omlindas med tyg

lappar, och lavetternas ekrar med halm. Kl. halfl

skulle tvänne andra bataljoner omringa Alexander

kasernen, och det fjerde batteriet, som likaledes

vunnits, anlända och genom energiska demonstra

tioner tvinga de trupper, som möjligen ännuförblif

vit trogna, till kapitulation.

Så långt lyssnaren på klosetten, hvilkens berättelse

hofherrarne ganska skeptiskt åhörde, då med ens

ryttmästaren Markoffs namn föll från den unge offi

cerns läppar. Om denne Markoff skulle en af de

sammansvurne hafva yttrat: »Han är mycket hemma

stadd i konaken, känner till alla smygvrår och bak

trappor och har gifvit sitt ord på, att han afskurit

alla trådar, utan att någon märkt det. Palatset är

dödt för alla och kan icke ropa någon till hjelp».

Som gripen af en ond aning störtade nu den adju

tant, hvilken förut utskrattats som andeskådare, till

allmän förvåning ut ur rummet och kom efter nå

gra minuter tillbaka; krithvit, hackande tänderna

och med af rörelse darrande stämma utropade han:

»Jag såg dock rätt förut och kände igen den smy

gande spetsbofven. Gån nu sjelfva, mina herrar, in

i hans kgl. höghets sängkammare; telegraftråden år

afskuren ander kommoden och på samma sätt för

håller det sig i adjutantrummet.»

Petroff och Marinoff öfvertygade sig örn riktighe

ten af detta påstående och man lät, sedan man un

derrättat Stambuloff OGh Mutkuroff, genast häkta

Markoff. Man fann hos honom en på ett urklipp af

en tidning skrifven notis med några namn och siffror,

deribland sådana namn, som officern från sin plats

Bade sig tydligt hafva förnummit. Det mest intres

santa fyndet var emellertid ett iturifvet visitkort, till

hörigt rodaktören Rysoff, på hvilket stod: »Inne

hafvaren af den andra hälften skall legitimera sig

hos er, medföra kassorna för i dag och äfven nämna

parolen». Man lade sig nu ånyo på lur och il. li

på natten greps en soldat, som bar kavallerivakt

mästareuniform och föregaf sig vara anstald vid

kassationsdomstolen. Utom en smal pappersremsa,

hvarpå med röd krita skrifvits »Urunoff» (den vid

Marsnpploppet 1887 afrättade kommendanten i Rust

schuk), fann man hos honom 12 guldrullar; dessutom

bar han vid bältet under en vapenrock en påse med

150 tiofrancsstycken samt ett i tidningspapper insla

get pabet med silfverpenningar. Ehnru hela summan

blett uppgick till 7,800 francs, hade han dock på sig

äfven ett redan ultstäldt qvitto på en summa af

10,000 francs; detta qvitto var naturligtvis ännu icke

undertecknadt,men soldaten erkände, att major Fanitza

var afsändaren. Med undvikande af allt uppseende

företogos nu en mäagd häktningar; i sjelfva palatset

blefvo en officer, en underofficer, en vaktmästare, en

gendarm, två soldater och en civil person arresterade.

Regeringen hade nu nästan alla sammansvärjningens

tvåöar i sin hand.

Afven denna berättelse innehåller märk

värdigt nog blott föga

' otti den roll, som

Panitza skall hafva spelat i denna gåtfullu

affär.

Frän hulvudstaden.

En af våra korrespondenter i hufvudsta

den skrifver till oss följande:

Kobergs herresäte,

beläget i Vestergötland (Lagmansereds socken vid

Vandeiydssjön) kommer att undergå en genomgri¬

pande såväl yttre som inre restaurering efter en af

arkitekten F. Liljekvist härstädes uppgjord plan.

Detta gamla herresäte fans redan under medel

tiden, men största delen af den nuvarande byggna

den förskrifver sig från 1600-talets början och 1700

talets senare hälft då det från slägten Leijonhufvud

(Lewenhaupt) köptes af direktören för ostindiska

kompaniet, Nils Sahlgren. Den monumentala dub

helarmade trappan samt plananordningen är karak

teristisk för 1600-talet och då ingenting öfver bygg

naden för öfrigt bär någon bestämd tidsprägel, så

kommer den äfven att restaureras i tidig barockstil.

Den väldiga byggnaden, som presenterar sig rät och

slät, utan några prydnader, skall nu förseB mod ett

högre tornbekrönt midtelparti samt två hörnpostejer,

med figurprydda gaflar och frontespisar, med rikt

snidade burspråk af trä, med portaler i omfattnin

gar af naturlig sten, etc. Enligt hvad en perspek

tivskiss visar, är byggnaden särdeles pittoreskt be

lägen, och kommer efter fullbordad restauration sä

kerligen att gifva en värdig och imponerande bild

af de gamla svenska herregodsen, sådana de tedde

sig, då adeln stod på höjden af rikedom och makt.

Här ofvan nämdes en af slottets föregående egare,

direktör Sahlgren. Af Koberg jemte några andra

egendomar upprättade han två fideikommiss för sina

ättlingar. Vidare hade han stipulerat att när ätt

lingarne en gång fattades skulle fideikommissen bilda

ett slags kommenderi inom Vasaorden att af k. m:t

på lifstid förlänas till någon stor landtbrukare, som

tillika vöre riddare eller kommendör af nämda or

den. Ännu har denna bestämmelse icke behöfts

tillämpas. Genom Sahlgrens dotterdotter kom Ko

berg till Blägten Silfverschiöld. Det är den n. v.

slottsherren, frih. Nils Silfverschiöld, som beslutat

slottets restaurering. Såsom jag vid flere tillfällen

haft anledning omnämna, är frih. Silfverschiöld en

mycket framstående bibliofil Den underrättelsen

mäste derför emottagas med oblandad glädje, att en

egendom som inrymmer vårt lands måhända största

enskilda Samling af svensk litteratur, isynnerhet i

fråga om äldre arbeten, också blir, så utom som

inom, ordnad i en äkta gammalsvensk stil.

Restaurering8arbetena ha redan tagit Bin början,

dock endast i slottets inre. F. n. är man sysselsatt

att restaurera biblioteket, som omfattar icke mindre

än fyra salar. Som ett bevis på den omsorg som

nedlägges å dessa arbeten kan nämnas, att restau

reringen af ensamt ett af biblioteksrummen lär be

tinga en kostnad af icke mindre än 15,000 kr.

K. öfverbibliotekariebefattningen.

Bland det myckna som under de senaste dagarne

skrifvits om denna snart ledigvordna post, till hvil

ken, sorn bekant, grefve Carl Snoilsky, vår fräjdade

skald, lär vara designerad, har jemväl uppgifvits att

inom statsrådet skulle råda en sådan bestämd motvilja

mot grefve Snoilskys kandidatur till platsen i fråga,

att nuvarande ecklesiastikministern t. o. m. bestämdt

skulle ha förklarat, att han icke komme att kontra

signera grefve C:s utnämning. Ehuru detta sensa

tionsrykte genom sin påtagliga orimlighet vederläg

ger sig sjelft, torde dock kunna påpekas att nämda

uppgift, efter hvad jag ur tillförlitligaste källa tror

mig kunna försäkra, icke eger det ringaste hemul,

utan är helt och hållet gripet ur luften.

Frän konstverlden.

Hofintendenten Edv. Perséus, vår framstående por

trättmålare, är för närvarande sysselsatt att lägga

Bista handen vid ett par för den sydsvenska universi

tetsstaden afsedda porträtt, som bägge framställa

en af Lundauniversitetets mest framstående män,

nämligen f. d. professor G. J. Ljunggren. Han är

& det ena porträttet afbildad i högtidsdrägt, med

briljanterad nordstjerna och öfriga ordensdekoratio

ner samt vetenskapsakademiens ledamotsewblein ä

kragen. Detta porträtt är afsedt för akademiska

föreningen i Lund, hvars nitiske skattmästare L.

varit under en följd af år. Det andra porträttet,

som äfven det utförts på beställning af akademiska

föreningen, kommer att tillhöra professor L:s fa

milj. Med undantag af ordenstecknen, sorn saknas

å denna duk, är den alldeles lika mell den före

gående. Bägge porträtten äro bröststycken och torde

under loppet af nästa vecka komma att afsändas

tili deras bestämmelseort.

Det mä tilläggas att akademiska föreningen i Lund

sedan några år förvarar ett annat af Perséus utfördt

porträtt, nämligen af f. d. rektor G. M. Sommelius,

som i närmare ett halft sekel var styresman för

Lunds högre elementarläroverk, der föröfrigt Per

séus sjelf studerat. Äfven denna duk är utförd in

duplo, fast med några års mellanrum. Den andra

återfinnes i en af elementarläroverkets

, salar.

Hofintendenten Perséus, sorn sedan några år till

baka disponerar framlidne Höckerts atelier vid Ar

senalsgatan Ni 8, midt emot Operan, arnar till en

kommande säsong utbyta denna atelier mot en an

nan, tidsenligare inredd vid Valhallavägen, i ett hus

beläget invid det, som inrymmer prins Eugens ate

lier. Bägge dessa byggnader, ehuru ä olika tider

uppförda, lära förete så godt som alldeles enahanda

inredning.

K operans chef,

hofkapellmästaren Nordqvist, är nu att hemvänta från

sin utländska studieresa, hvilken närmast afsåg åhö

randet af Verdis nya opera »Othello» i Berlin.

Striden vid Bomarsund,

sorn på sin tid lät så mycket tala om sig, ej minst

inom våra landamären, torde i sommar komma att

ånyo uppblossa, fast denna gång Btraxt utanför vår

hufvudstad.

Bomarsund var, som man torde erinra sig, ett

kassematteradt fäste på Äland, anlagdt af ryssarno

någon tid efter öns eröfring. Under Krimkriget an

fölls det af den franska divisionen Baraguay-dTIil

liers, som den 8 Aug. 1854 från en engelsk flotta

landsteg å tre ställen och genast inneslöt fästet. Två

dagar derefter öppnades elden, och sedan dc två

tornen gifvit sig, måste hufvudfästet dagtinga den

16 s. m., då befålhafvaren, general Bodisco och nå

got mera än 2,000 man blefvo fångna, hvarefter er

öfrarue sprängde fästet, hvilket sedan icke återupp

bygts, jemlikt beslut i Parisfreden 1856.

Minnet af denna krigsepisod skall i sommar komma

att återupplifvas å Stockholms tivoli. Å den för

»krigsteater» synnerligen lämpliga öfre Tivoliplatån

skall Bomarsunds-fejden utkämpas. Talrika »trup

per» skola föras i striden, och hvad sprängnings

manövrerna beträffar, torde de icke komma att blifva

utan effekt, tack vare do omfattande pyrotekniska

hjelpmedel — raketer, bomber, svärmare m. m.

—

som för detta ändamål komma att anlitas.

Bjarne Lund,

den genom sitt operasällskap i landsorten välbekante

sångaren, kommer örn någon tid att debutera å k.

operan. Hans första uppträdande lär blifva som

Figaro i »Barberaren».

Hr Lund är icke heller obekant för Stockholms

publiken. Vid början af sin teaterbana uppträdde

han nämligen å Nya teatern i »Alphyddan», »Hoff

mans sagor» m. fl. sångpjeser.

K. operans porträttgalleri

har i dessa dagar erhållit en ny värdefull tillökning,

nämligen ett större porträtt i olja af August Söder

man, vår celebre tonsättare, hvilken under loppet

af flere år fungerade som kormästare vid k. operan.

Porträttet eger ett särskildt intresse derigenom att

det är utfördt af en son till den bortgångne tondik

taren — Bengt Söderman, den yngste af den Söder

mauska familjen. Äfven den lika egendomliga sorn

smakfulla ramen är ett alster af samme unge må

lare. Duken, sorn utmärker sig för en mycket god

porträttlikhct, har fått sin plats i den större af do

för allmänheten upplåtna foyererna, den s. k. Gu

stavianska, som inrymmer porträtt af Arnoldson,

Willman, Fredrika Stenhammar, Charlotte Strand

berg m. fl af Södermans samtida vid operan.

Fonograien

lockar fortfarande massor af »hörlystna». Publikens

obekantskap med den märkliga uppfinningen fram

kallar emellertid hvarje dag de mest kostliga scener

vid fonografutställningen.

Så var det ett par herrar som efter att ha betalt

hvar sin en-krona klefvo innanför skranket fram till

fonografen. Hörtrådarna voro emellertid npptagna.

Herrarne stodo och lyssnade en stund till de otyd

liga ljud sorn de kunde uppfånga utan trådarnes

hjelp. Slutligen förlorade de tålamodet. »Det här

är ju bara skoj. Vi hör inte en smul. Och sån’t

ska’ man betala en krona för. Nej, låt oss gå med

detsamma.» Och dermed skyndade de ut. Det

var omöjligt att öfvertyga dom om att det först var

med trådarne för öronen som de kunde urskilja

något.

»Hvar står han och telefonerar?» utbrast härom

dagen en liten fröken, sedan hon med förtjnsning

lyssnat till ÖdmanDS silfvertoner. Hon trodde på

fällt allvar att här endast var fråga örn — telefon.

Och det kunde hon inte få ur sin lilla hjerna.

Roligast var då ett annat litet ljushufvud på

hjelplig engelska och med det lifligaste intresse på

rosenkinderna adresserade sig till förevisaren af

fonografen och ropade: »Hvad tycker mr Edison

örn Stockholm?» Hon var, stackars liten, fullt och

läst öfvertygad örn att hon här hade att göra med

sjelfvaste den fräjdade fonografpappan. I den tron

går hon ännu, ty det hade naturligtvis varit synd

utt krossa hennes illusioner!

Första dagarne i nästa vecka kommer fonografen

litt begynna sin rundresa i norraSverige. Först be

sökes Upsala, derpå de norrländska städerna, seder

mera Dalarne, Vestmanland och Vermland.

Juveler åt guldgossarne.

Det synes nu vara på modet att tillställa våra

operatenorer juvelringar. hvilket för öfrigt är ett

ganska vackert mod. Ödmann fick, som bekant, en

dylik tingest samma qväll han första gången sjöng

i »Lakmé» för någon tid sedan,

I Lördags, då »Robert af Normandie» första gån

gen på tio år gick öfver operascenen, uppenbarade

lflg aftonens Robert, hr Lundmark, i de sista akterna

med en tjock juvclsmyckad ring om lillfingret. Den

glittrade alldeles »färsk» och »det flammande guldet»

hade snart riktat damernas kikare mot sig. Hvad

man i salongen började ana, hade slagit in. Den

prydliga klenoden, som kommit »inflygande» ihrL:s

klädloge, var verkligen en present, förmodligen från

någon anonym beundrarinna. De tenorerna!

Kanonrosor.

I fråga örn kottiljongsturer har uppfinningsrikedomen

utvecklat sig i en otrolig grad. Vid hvar o ch en af

säsongens större baler är det också gifvetvis något

nytt i kottiljongsväg som uppenbarar sig. Vid direk

tör Rudolf Walls för öfrigt ytterst splendida fest å

Grand Hotel härom dagen förekom också en ganska

originel surpris i den af löjtnant Wester ledda kottil

jongen.

Balgästerna öfverraskades nämligen vid åsynen af

ett par Svea artillerigardister, som kommo inrullande

med en kanon på lavett. Den förfärliga pjesen pla

cerades midt i festsalen. Damerna begynte att hålla

för öronen, i afvaktan på on stundande kanonad.

En tändsticka föres till fänghålet. Dödstystnad i

salen. Pang! nu smäller det. Genom den tunna

molnslöjan ser man hur, i samma ögonblick sorn

skottet smäller, kanonen öppnar sig och visar den

präktigaste exposition af små förtjusande blombuket

ter. Derpå gick kanonen salen rundt och hvar och

en kavaljer fick sin »kanonmat» i blomsterform.

Miuneslista.

Lördagen den Ia Febi’

Kl. li f. m.: Ordinarie bolagsstämma å börsen med

Ångbåtsbolaget för trafik på Sveriges östra kust

Kl. 7 e. m. anordnas basar i Brödraföreningens

lokal.

Kl. 8 e. m.: Föreläsning i Arbetareföreningens salong.

Söndagen den 16 Fehr.:

Kl.

'/i 1 e. m.: Föreläsning i Arbetareföreningens

salong.

Onsdagen den 19 Fehr.:

Kl. 10 f. m.: Förhör i gårdfarihandlandena P. G.

Nilssons och C. G. Öhmans konkurser å rådhuset.

Kl. li f. m.: Ordinarie bolagsstämma med ångbåta

bolaget Bråviken å börsen.

Kl. 12 på dagen: Ordinarie bolagsstämma med huf

vudmännen för Vikbolands pupillkassa och spar

bank i bankens lokal i Norrköping.

Kl. 12 på dagen: Sammanträde med de i Norrkö

pings stad och inom dess tullkammaredistrikt bo

satte skeppsredare och fartygsbefälhafvare å råd'

huset.

Torsdagen den 20 Fehr.:

Kl. 4 e. m.: Extra bolagsstämma med Norrköpings

Telefonaktiebolag å börsen.

Fredagen den 21 Fehr.:

Kl. 9 f. m.: Auktion å pantsatt gods å auktions*

kammaren.

Jernvägstägen

viii Norrköpingn station

från den 1 Oktober 1889.

Norrut:

Naltsnälltåg ankommer 3,4 f. m. afgår 3,10 f. m.

Dagsnålltåg „ 8,59 e. lil. „ 4,9 e. m.

Persontåg „ 9,25 f. m. „ 9,40 f. m.

Bland, tåg „ 9,35 e. m. „ 10,0 e. m.

Godståg „ 7,10 e. m. „ 7,38 e. m.

Godståg „ 2,2 e. m. (stannar i Norrk.)

Söder ut:

Nattsnälltag ankommer 11,38 e. m., afgår 11,44 e. m.

Dagsnälltåg „ 12,59 e. m. „ 1,4 e. m.

Persontåg „ 7,36 e. m. „ 7,46 e. m.

Bland, tåg „ 6,46 f. m. „ 6,58 f. m.

Godståg „ 8,9 f, m. „ 8,35 f. m.

Godståg (till linköping) — —

„ 5,30 f. m

Godståg (till Norabolm) — —

., 2.20 e. ra

Af konungens belallningshalvands åt

gjorda inål:

Den 12 Februari. På ansökning af: J. O. Ge

strin i Upsala (2 mål).

Till salu.

Norska Hästar.

En transport Norska Hästar utbjudas till Balu

å Gästgifvaregården i Norrköping den 26 Februari.

De hästar, som skulle salubjudas Mötes

dagen dea 19 dennes äro sålda.

Norra Lund & Nora den 14 Februari.

(1647) E. G. & Eric Olsson,

Frisk Grrfogel

från Nerike i dag inkommen bos

HENNING CASSEL.

(1649) N:o 15 Norra Kungsgatan.

Murtegel

Champagne!

mårken:

Röederer,

C. Meyniac & C:o,

Sparkiiog, Hock m. m.

Rödvin, Chateau La France 1883,

Fint Portvin och Sherry, flera sorter,

Renska Viner, Oppenheimer och Urclheimer,

8pansk Lacrimo i875,

Grekisk Sect,

Medicinal-Tokayer,

Ojäst Drufvin,

God Marsala till 1 kr. Ira», samt flera sorters goda

Viner till verkligt billiga priser i

A. Ericson & C:s

Speceri

, Vin- och Delikatess-affär.

(1622) N:o 4 Drottninggatan, vid Tyska torget.

Åsfundas köpa.

Stensärter, Timotej

uppköpes i Tjäders Fröhandel.

(1634) Stockholm.

Tjenstsökande.

Plats på kontor

önskas af en 21 års Yngling, sool genomgått 6 klas

ser vid högre elementarläroverket, i 2 är varit och

fortfarande är anstäld i bokhandel samt genom

gått en kurs i bokföring. Svar torde benäget sän

das till »B. E,», Nyköping. (1385)

från Nyqvarns tegelbruk levereras fritt banvaga

Linköping till billigt pris. Vidare genom Oskar

Göranson, Boxholm.

(1626)

Ett parti välbergadt, godt Hö

till salu hos Kapten Hartzell.

(1635) Gustafsberg (Sylten).

^Märkbläck (Eénomelan),

outplånligt, med djup vacker svärta, försäljes uti

Ida Gustafsons Tapisserihandel, Herr J. Lawskis

nya hus vid Fiskhamn. (1629)

Eu Symaskin,

begagnad, säljes genast för billigt pris. Närmare

underrättelse meddelas i Anna Filipsons Diverse

handel, Gamla torget. (1631)

Gammalt Taktegel

till Sala för godt pris, hvarom underrättelse lem

näs af värden i huset Nt 9 Gamla Rådstugugatan.

(1650)

t öbler, finare oeh enklare, sorteradt la

gger hos A. P. Holm,

M 34 Prestgatan och M li Nya torget,

Obs.! Till platsens billigaste pris. (1642)

I tjenst åstundas.

En kunnig, nykter och ordentlig EldcirG

erhåller förmånlig anställning vid

(1632) Bergsbro Aktiebolag.

Plats å lager

finnes för en konfirmerad Yngling. Svar emotses

till »Lager» uti egenhändigt skrifven biljett å denna

tidnings kontor. (1648)

En Tjensteqviuua,

som är barnkär och kan husliga göromål, får plats

genast i gården Nt 86 Prestgatan, nya huset ia

pä gårdell. (1641)

Ka snäll och barnkär Flicka

eller Gumma kan få plats na genast. Adress: NI

5 Luntgatan. (1644)

Åstundas hyra.

En vid hamnen välbelägen -Ä-bOgård

för upplag af stenkol önskas hyra

(1633) Bergsbro Aktiebolag.

Eu större eber tvä mindre Rum,

helst å Norr, önskas hyra. Svar till »J. Å.» torde

inlemoas å denna tidnings kontor (1604)

ciauttP •os.rr., jcvj. u.

Utbjudes hyra.

Deu 1 April: en Yåning vid Drott

ninggatan, innehållande 4 rum och kök

med vattenledning, inredd efter nutidens

fordringar, och en Våning vid 8ödraStröms

gatan med 4 rum och kök med vattenled

ning, genom

(1621) A. Frölings Egendoms-Agentur.

Magasin,

fuktfritt samt otillgäogligt för rättor.

(1618) Lennmalm & C:o.

Invid Nya torget: ett möbleradt Rum med egen

ingång och utsigt åt gatan finnes ledigt att hyra

för ordentlig person nu genast. Adress: NI 33

Hospitalsgatan, till höger i porthvalfvet. nedra

botten. (1639)

Ett tretligt möbleradt Rum

på nedra botten, passande för en ungherre eller

ett städadt fruntimmer, nu genast eller den 1 April.

Adress: NI 52 Hospitalsgatan. (1630)

Ett 8tort, ensamt Ram

inom tambur, passande för en å två personer, fin

nes att hyra från den I April. Adress: Handlan

den F. A. Larson, NI 14 Södra S:f Pérsgatan.

il554)

Förloradt.

En Hundnoägrirama

af läder är borttappad, och lemnäs vedergällning

till den, sorn kan återställa densamma till Kapten

Hartzell, Sylten. (1636)

Diverse.

E. V. L. BERNIN.

Egendomsförsäljare och Affärsmäklare

samt innehafvare af

Sveriges Plats-Anskaffnings-Byrå.

Adress: Norra Vallgatan 58, Malmö.

Annons-byte.

(Genom Gumselii Annonsbyrå i D. N. 2 ggr. 6 r.)

Nu genast eller den 24 April

önskar en allvarligt sinnad Flicka örn 83 år sig

glats i Stockholm som hushållerska eller kokerska.

>en sökande har mångåriga goda betyg och ett

godt sätt Närmare genom Nya Engageringakon

toret. Math. Olin, Norrköping. (1637)

(Ö. K, och Östg. 10 ggr, Onsdagar och Lördagar.

Utsädessvarthafre,

Utsiidesvickor,

Utsiidesärter,

Foderhafre hos

Lindner & C:o.

(1620) Söderköping.

Bolagsstämma.

Delegarne i Ångbåts-Aktiebolaget

“Ragnhild" kallas till ordinarie bo

lagsstämma uti Arbetareföreningens lo

kal Fredagen den 28 Februari 1890

kl. 12 middagen.

Södersköping den 12 Febr. 1890.

Styrelsen. (i6i9)

Norrköpings Tidningar Fredagen den 14 Februari 1890

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Fredagen den 14 Februari 1890

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4