Aftonbladet Tisdagen den 8 Februari 1831

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1831-02-08
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1831-02-08
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1831-02-08
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1831-02-08
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Tisdagen den 8 Februari 1831

Sida 1

1831
AFTONBLADET
Tisdagen
den 8 Februari
JO rise t i Stockholm för helt ar 7 o B
-dr halft dr 5 R .rlr 3 månader 2 R :dr 3 :2 sk Banko Prenumeration och utdelning i
• *- Linströms lokhandel vid Mynttornet Bromans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths bod vid
Norrlandsgatan och Essens bod vid Södermalmstorg Annoncer mottagas endast i Linströms bod till § skilling Banko raden
Utdelningen sker kl omkring 5 eftermiddagar ne
I dag finnes kungjord t följande
POST-REGLERING
E |t nytt Postkontor vid Sollefteå frän
och med Mars månad
om Tisdagarne
Postg från Steckh
BOLAGS-KUNGÖRELSE
Stockholms Sjöförsäkrings Bolagsstämma
först den 12 och sedan den xG Febr båda
Ä Cula Börssalen kl 12
LEDIGA TJENSTER
Två Barnmorsketjenster med 5o Rdr B :co
lön sökas lios Uddevalla Magistrat
LEVERANS
■ n3o Tzschacofs för Upl Reg på auet
den 28 Febr vid Bek lädnads-Directioncn
prof bos Maj Expeditionen
AUCTIONER
(55-432 :delar i Molkoms hela mil och qvarn
den ai Febr eller vid bristande anbud ar
rende å ett års tid
I Mtl Kr Sk och 5 Mtl Kr Lilla Gred
by mil från Strengnäs den 2Z Febr
kl 2
Gård och Tomt i Piteå jemte tre jord
lotter den 5 Mars
OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å
BORGENÄRER
Handlanden A Rambergs den 0 Juni
vid Carlstads Rådhus-Rätt
Enkefiu M Burgerus 's den j .j Mars vid
I
Hira Rådhus-Rutt
Brygg J A Svanbecks och Hustrus den
7 Maj vit Norrköpings liådh B
All Länsm J A Janssons a Rttgd S
Ting 6 män frän den 6 Dec i83o vid Qvi
ströms Tingställe
All Smeden P J Lindströms och Enkas
å a Rttgd af höstetinget med Össbo Härad
LAGFART
GÄrden N :o 7 i Stregnäs vid Westervi
ken klander inom 6 mån fr annoncen
FÖRMYNDERSKAP
Guldsmeden Lars Er Lundström Förm
Garfv Skogberg och Guldsmeden Lars Fre
din i Söderhamn
F Rusthållaren C J Molander Förra
Insjp J F Flink vid Dala
Enkan Maja Cajsa Olsdotter Förm Rust
hållaren 0 Hansson i Flodingstad
Omyndiga Enkan Kjerstin Andersdotter
Åter förklarad för myndig
BOUPPTECKNINGAR
Efter Comm Lundmark i Norrköping d
iG Febr Anm hos Borgm Lysholm
Efter Kopparsl Aid D Lindskog Anm
hos R F Schevc N :o i3 Qv Asksl Malm
skilnadsg eller i Sterbhuset
Efter Lärflskr M Floren inom Mars
månads slut
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
HofpreJ Bergman 's i dag den 8 Februari
Malmens Källare kl 5 e m
Fru Joh Charlotta Stjcrneroos 's den 9
Febr kl 4 e m i Börs-Calferuinmen
Assessor J H Brattström» och Frus den
12 Febr kl 5 c m enligt Rådhus-Rättens
beslut
A il Blecks Enkan M C Sjögrens den
12 dennes kl 5 e m i Börs-caflerummen
Afl Öfv
-Lieutn Intend C G Finérs d
iG Febr kl 5 c in ä Börs-caiferunimen
All Riksdagsm Mag Cacper
"Wijkman
d 17 Febr å Läby Gästggd
AI Cornette» Dahlmans den 2 Mars hos
Kammarjunkaren C G König på Grimmes
torp
All Handelsbetj A Anderssons i Ulrice
hamn erhålla dividenden hoj L G Ber
gendahl i Borås
SPEKTAKLER
I morgon Snöfallet eller Den Nya Egin
hard Mellan aldra och 3 :dje Arterna upp
föres Ouverturen till Den Stumma fran Por
tiei af Anbér
SAMMANTRÄDEN
Wetenskaps-Akademien i morgon d 9
kl 5 c m
Sällskapet P B N :o 2 å Börsen nästa
Tisdag den i5 kl 7 e 111
Svea-Orden i morgon kl 5 e m uti
f d Kirsteinska Huset vid Clara
Neptuni-Orden i morgon kl half 7 e
m å vanligt ställe
Sällskapet Polymnia» spektakel uppskjutes
Uti Aurora-Orden gifves Spektakel nästa
Lördag hvartill sarnuiantr kl half 6 e 111
Sällskapets A et C Ledamöter nästa
Torsdag kl half 7 e m
Musiköfningssällskapet i dag kl half 7
e m
Östgötha Landsman i dag på vanligt ställe
Om det po /il i ska ordet
Icke inblandning
Sl
g
(Slut fr löreg N :r
Belgerne äro kloka De halva väd
jat till alla opinioner de hafva inbju-
dit dem att inäta sig med li varandra
på ljusa dagen Den republikanska
meningen liar väl icke blifvit smädad
eller nedsatt inen besegrad i ärlig
strid den har endast bibehållit en
svag minoritet således erhåller den
monarkiska principen företrädet Då
återstår valet af Regent Äfven här
vid iakttager Europa icke-inbland
nings-grundsatsen men England skall
aldrig erkänna cn Furste af Or
leans och huset Orleans hvarken en
Engelsk Prins eller Hertigen af Reich
stadt eller Hertigen af Leuchten
berg Hela verlden skulle deremot
erkänna en Nassau som Belgien ic
ke vill ha I det stället täi ;ker kan
hända Belgien på att utse en verkligt
medborgerlig dynasti det vill säga
att helt simpelt taga någon af sina
medborgare till Konung men olyck
ligtvis skall ingen Konung af korum
ga-blod erkänna en Konung som kom
mit från folket visserligen icke af
stolthet men af fruktan för exemplet
Således återstår blott att söka bland
de små fursteslägterna hvilka det är
så godt om i Tyskland
någon ung
man som är nog nära de gamla mo
narkiska stammarna för att icke va
ra aldeles rätt och slätt sådan som en
annan menniska men som tillika är
alltför obetydlig att ingifva någon af
undsjuka
Belgerne skola utan tvifvel bemö
da sig att följa alla dessa goda råd
och dervid öfvertyga sig att ingen
blandar sig i deras affärer
— Hvad den
icke-inblandningen ändå är för en
herrlig sak Det är med den ungefär
som med tryckfriheten om hvilken
Beaumarchais säger i sin Figaros bröl
lop hvilken här så väl och fullstän
digt öfversattes under den Reuter
holmska regementstiden att inan tick
trycka allt endast man icke talade
0111 sådant som vidrörde någon sak el
ler person och det ändå under upp
seende af två eller tre censorer Alla
de negotioner hvaraf man nu gör så
mycket buller och hvilkas slutliga
utveckling vi hvarje postdag afvakta
nicd ökad otålighet ha således endast
bidragit att visa ett iele in .Mandijincs-

Sida 2

grundsatsen är ett tomt ord en mast
Il-varmed nian betäcker den verkliga
afsigten som är att bereda Belgiens
undergång under det man söker sig en
skenbar anledning att Öfver hela verl
den skrika att de stora makterna
ville Belgiens frihet och lycka men
att det sjelf förspilde den att de ve
lat eftergifva mycket å deras sida och
Belgien intet å sin Det är likväl icke
så aldeles afgjordt att Belgien skall
underkasta sig alla de vilkor antagli
ga eller icke antagliga som föreläggas
det eller huruvida året i8i5 ännu en
gäng skall återkomma Det bedrövli
gaste häl vid är alt Belgien vid en så
kritisk sakernas ställning är delad t i
partier och att de sysselsätta sig med
vi 1 koren för statens politiska tillvaro
innan de fått landets gränsor bestämda
SPANiNEMiLSPRISERNE
Vi få i dag meddela våra läsare den
insända artikel om spannemålsprisen
m m hvartill vi i går saknade ut
rymme Då den likväl äfven blifvit
insänd till Dagligt Allehanda och der
i dag införd uteslute vi sjelfva inled
ningen äfvensom Ins :s recapilulation af
utsigterne för detta års skörd under
sistl höst och Slats-Contorets omdö
me i dess berättelse om årsvexten hvar
uti sädesvexten på det hela ansågs för
medelmåttig
"Huru har deremot
fortfar insän
daren
"den sedermera förflutna tiden
och derunder vunnen närmare erfa
renhet bekräftat desse uppgifter och
omdömen — I berättelsen uppgåfs
att i Westerbottens Jämtlands Kop
parbergs Skaraborgs Elfsborgs Gö
theborgs och Bohus samt Hallands Län
inträffat mer och mindre missvext Om
de norra Länens behof har man icke
hört mycket talas utan lärer detsam
ma genom anslag från de å Sparimåls
Creditivet lyltade summor utan ser
deles svårighet vara afhjelpt Hvad
nöden i Halland angår så torde den
var» förekommen genom de för sådant
ändamål anslagne och använde 3o ,ooo
B :dr Men Skaraborgs och Elfsborgs
Län dit Stats- Secreteraren för Finan
serna måst företaga en enkom resa
— Ofiieiela Bladet har upplyst alt
den Spanmål som erfordrades för Ska
raborgs Län redan vore anskaffad
med circa i4 ,ooo Tunnor samt att i
Götheborgs och Bohus Län kunde be
redas tillgångar utan att serskild
undsättning från Regeringens sida be
höfde tili i t as Återstår således Elfs
borgs Län Utom de half-olliciela
vinkar som blifvit gifne att upp»
giflerne om den stora nöden torde va
ra mycket öfverdrifne och de instäm
mande icke motsagde upplysningar
som influtit i enskilda uppsattser tor
de få nämnas att åtskillige personer
som äga correspondence och många
relationer i Westergöthland icke der¬
ifrån hört den utomordentliga brist
som skulle erfordra icke mindre än
160 ,000 Tunnors understöd någonsin
vara omtald eHer på något sätt be
kräftad hvarken före eller efter Läns
Styrelsens oförmodade och nästan vid
underliga rapport — Derjemte bör
likväl för fullständighetens skull äf
ven ihågkommas alt högrödan verk
ligen befunnits mindre än man i bör
jan trodde af drti grund att höaf
kastningen å våta ängar varit ringa
i anseende till den starka nederbör
den under en stor del af våren och
sommaren
Imedlertid är det en sanning som
förtjenar stor uppmärksamhet att hö
ga spanmålspriser på flera ställen vitt
na det tillgången icke är ymnig Des
sa höga priser kunna dock till en del
förklaras och stå väl tillsammans med
ofvan uppgifne förhållanden Så haf
va i flere sjöstäder t ex Götheborg
betydliga uppköp för export ägt rum
hvilket då spanmålen i allmänhet be
höfs i landet och med våra dåliga
comniunicationer icke kunnat i större
partier föres från sädesrikare orter
(Östergöthland m fl nödvändigt må
ste omåttligt uppjaga priset särdeles
när man erindrar sig att årsvexten
varit mindre god i angränsande Elfs
borgs Bohus oc Hallands Län Mån
ga Possessionater hålla på sina förråd
för att ytterligare söka stegra priset å
sä pen o s v Men härmed må nu
vara huru som helst sjelfva factum
återstår att säden på många ställen i
närvarande stund är ganska dyr och
då detta gått till den höjd att den
på vissa orter gäller dubbelt emot
hvad den kostar i goda år så synes
deras belägenhet hvilka ovillkorligen
måste köpa säd böra betlijertas Des
se äro färnämligast månge bruksega
re städernes invånare en del mindre
jordbrukare och arbetsfolk m fl utan
jordbruk Innevarande conjunctur då
jernet gäller ungefär
- mindre än för
några år sedan och bruksegarens c
gentliga förtjenst derigenom är med
tagen skulle ett ovilkorligt inköp af
spanmål till nuvarande höga och må
liända om lämpliga utvägar icke vid
tagas Sn mer stigande pris medföra
bestämd förlust vid drifvandet af den
na Rikets hufvudnäring De öfrige
uppräknade samhälls-klassernas ställ
ning fordrar också ett billigt afseende
— Tiden tyckes således vara inne alt
Regeringen med de medel som stå till
buds på ett lämpligt sätt träder e
mellan och jemkar rådande missför
hållanden
Härvid borde dock i lns :s tanka
iakttagas mycken varsamhet Många
interessen mångens hela välfärd be
ror af de steg som blif va vid tagne
Alla kunna ej på en gång skonas och
gynnas då en stor mängd äro stridi
ge men så vidt mijligt är bör icke
något interesse förfördelas på rättvi
sans och billighetens bekostnad In
genting finnes skadligare än hastiga
omhvälfningar i ekonomiska angelä
genheter och erfarenheten har ofta
visat huru vi Svenskar med lätthet
öfvergå från den ena ytterligheten till
den andra ofta utan ledning af nog
granna kalkuler och beräkningar Vå
ra speculationer träffa så ofta tillsam
mans på en punkt och förråda icke
sällan mycken böjelse att på god tro
göra som andra gjort Vid hastiga
förändringar måste sådant medföra be
tydliga skakningar med dervid ound
vikliga förluster För att stvi ka upp
giften härom synes det icke vara ur
vägen att kasta en blick på förhållan
det efter 1826 års missvext som var
mycket allmännare och betydligare än
den som nu kan anses existera I
Junii månad 1826 gällde på Stock
holms Börs tunnan Råg 10 R :dr 36
sk Kornet 8 R :dr 12 sk och Brän
vin 38 sk kannan allt R :g :ds Då
missvexten allt mer och mer be
kräftade sig stego prisen bestän
digt så att i medlet af November
betaltes 17 R :dr för Råg ända till
15 Rdr 24 sk för Korn och 1 Rdr
21 sk för Bränvin Dessa pris bibe
höllos med något stigande genom be
ständige speculationer ända in i April
ehuru hvar och en borde inse och
många kände att införsel utifrån skulle
tillåtas Vid vanliga första leveransti
den den i5 Juni hade Råg fallit till
i4 ä 15 Rdr Korn till 11 Rdr 24 sk
och Bränvin till 1 Rdr 1 1 sk Under
sommaren då alla importerade s ^an
mål folio priserne beständigt så att
i slutet af Augusti betaltes för Råg 10
Rdr 12 sk för Korn 10 å 11 Rdr och
för Bränvin (som på leverans under
loppet af sommaren på förhand slutas
ända till ett pris af 1 Rdr 28 sk en
dast 36 sk ehuru vid dess tillverk
ning nästan ingen utländsk spanmål
kunnat begagnas Så betydliga förän
dringar skulle naturligtvis medföra en
stor vinst för dem som sålt i förväg
till de höga prisen men ännu betyd
ligare ocli skadligare förluster för den
större mängden af importörer och säl
jare Mesurer som kunna medföra dy
lika följder äro alltid förderflige och
böra derföre vidtagas med mycken
försigtighet om nödvändigheten en an
nan gång påkallar något dylikt
Bland utvägar som man föreslagit
torde först böra komma under skär
skådande den af ett Bränvinsbräuninsfs
förbud Onekligt är visserligen att
detta skulle något lilla span målsprisen
men olägenhetcrne af en sådan åtgärd
under närvarande omständigheter äro
dock så stora och maktpåliggande
ilt densamma alldeles icke utan en
större nöd än som i år kan ifräjy ;»
komma synes böra vidtagas Se här
i korthet skälen för deuua åsigt Oé-

Sida 3

vanföre ar visadt att noden icke sr
så stor som man velat framställa den
Nästan öfverallt är mycken spanmål
skadad genom mältning och den kan
egentligen icke begagnas till annat än
bränvin Då den goda spanmålen så
väl betalar sig som nu och är behöflig
både till brödföda och utsäde bör
man tnga för gifvet att ringa quan
titeter deraf användas till bränvin
förnämligast derföre att sådant icke
kan gifva någon profit Härmed är
också till en stor del vederlagdt hvad
en för bränvinsförbud ifrande Insän
dare i Journalen för den H :de dennes
anförde om det lindriga pris å span
mål till bröd åt den fattige som skul
le uppkomma otn brän vins-brännin
gen instäldes helst den egentligen be
sparade genom mältning skadade sä
den hvarken duger till bröd eller ut
säde Denna säd bl ef ve till en obe
räknelig skada för Landtmannen nä
stan oanvändbar om den icke finge
brännas upp Härtill kommer att
Landthushållaren tagit sina mått och
steg för beredande af bränvin i för
troende till gällande stadganden och
deslomindre kunde vänta eller bereda
sig på ett förbud som förslaget från
vissa Läns-Styrelser om bränvins
bränningens inställande endast under
en kortare tid blifvit af Regeringen
förkastad t — Under sådan beräkning
äro spanmål och potates uppköpte
brännmästare och annat tjenstfolk an
tagne flere boskapskreatur öfver vin
tern bibehålim hvilkas framfödande
utan drank under en lång vinter och
sannolikt sen vår skulle medföra stor
olägenhet och betydligt minska på
räknad besparing i-spanmål genom nöd
vändigheten att an vända denna i dran
kens ställe Contracler om betydlige
leveranser äro afslutade både emellan
Landtmannen och Köpmännen samt
emellan desse senare inbördes allt
under förutsättning af en oafbruten
tillverkning Oberäknade förluster
rubbningar och svårigheter skulle så
ledes upplomma för enskilda om
bränvins-bränningen nu skulle instäl
las Sådant kan aldrig vara likgiltigt
för Staten som dessutom finge lida en
högst kännbar direct förlust genom
hränningsförbud derföre att hithöran
de bevillning blefve minskad med nära
£ :delar Denna antogs vid sist I Riks
dag till 345 ,ooo R :dr för helt år Om
rra brännvins-bränningen inställdes t
ex blott för 3 månader blefve dock
sannolika följden att man i allmänhet
icke anmälde sig till bränning under
sommaren utan först i October och
November då Staten skulle gå i mist
ning af denna bevillning för 7 ä 8
Månader — med 3 till 4°o ,ooo R :dr
Huru skulle denna brist ersättas och
månne icke denna i samverkan med
den som redan uppkommit och nöd
sakat till ett allmänt Låns upptagande
skulle göra nödigt att sammankalla
Rikets Ständer Under alla dessa för
hållanden och då utvägen af ett för
bud icke ansågs behöflig vid den verk
liga missvexten år 1826 synes den nu
än mindre kunna komma i fråga eller
vara alt förvänta
(Forts c a g
STRÖDDA UTRIKES UN
DERRÄTTELSER
Europa räknar 210 millioner mer
eller mindre civiliserade invånare de
lade på 58 större och mindre stater
Alla dessa staters inkomster redu
cerade till Svenskt Banco uppgå till
i milliard 900 millioner R :dr Deras
sjöstyrka i krigstid innefattar 3 ,000
större och mindre örlogsfartyg Om
man för ett blifvande krig skalle räk
na på ena sidan Belgien Rhenska
Preussen Schweitz Italien Grekland
och större delen af Tyskland samt
på den andra Österrike Ryssland
Spanien Portugal och måhända det
egentliga Preussen jemte några små
stater i Tyskland så erhåller man ett
antal af 98 millioner individer på den
förra och 102 millioner på den sedna
re sidan Men de förra länderna ha
en årlig inkomst af 1 milliard 35o
millioner R :dr de sednare endast 4-5°
millioner Den förras krigsmakt räk
nar 1 ,660 krigs-fartyg och absolu
tismens endast 54o Det uti denna
beräkning icke upptagna antalet af
folkmängd penningar och skepp an
ses tillhöra de neutrala staterna
Om man finge göra sig ett omdö
me om stridens utgång efter den för
utsättning vi här framställt så skulle
segern icke vara oviss
En Engelsk Journal innehåller
följande uppgift öfver stats-inkomster
na i Stor-Brittannien vid början af
hvarje Konungs regering ifrån Jacob
I till Wilhelm IV nemligen vid
PS
Pund Stcrl
Jacob 1 :5 Hr i6o3 600 ,000
Carl I :s år 1625 896 ,819
Under republiken 1648 i ,517 ,247
Larl II :» 1660 1 ,800 ,000
Jacob ll :s 1685 2 ,000 ,000
Wilhelms och Marias 1688 2 ,001 ,855
Annas 1701 3 ,895 ,205
Georg I :s 1714 5 ,6« 1 ,803
Georg II :s 1727 6 ,762 ,643
Georg III :s 1760 8 ,523 ,54 .0
Georg IV :s 1830 46 ,132 ,634
W 'lhelm lV :s i83o 47 ,i ^9 ?8i3
Häruti är icke uppbörden inberäk
nad som ensam uppgår till mellan 4
och 5 millioner P St
När man ser på denna ofantliga
tillvext serdeles under det sed »aste
århundradet jemförd med den icke
så serdeles betydliga folkökningen un
der samma tid är det lätt nog att
göra sig ett begrepp om svårigheter¬
na för regeringen att underhålla den
ständiga ansträngning som måste e
fordras att ej stotsmachinen må stad
na Hvilken anblick ger deremot det
sista bådskapet af Presidenten i löre
nade staterna der man läser att to
tal-beloppet af stats-inkomsterna går
till 5 millioner och stats-utgifterna
till något öfver 3 millioner pund
Namnet Carl har icke varit lyckligt
för Frankrike Se här några exempel
Carl den Flintskallige Kapusin och
Visionär Carl den Tjocke som 5
.all
hafva varit besatt af djefvulen och
dog svagsint Carl den Enfaldige vär
dig detta namn och förjagad från
thronen Carl den Sköne fiende till
handel och industri alltid åtföljd
af en vagn med reliker på sina resor
Carl den Vise som på en dag lät
mörda tjugutusen bönder af sina un
dersåtare under jaequerie - kriget
Carl IX Parisiska brölloppets och Bar
tholomei-nattens konung hvilken ,som
Mezeray säger sjelf sköt på sina un
dersåtare med sin fogel bössa och slut
ligen Carl X hvars bedrifter ännu
äro ämnet för dagens historia
— Svenska M nerva citerar i sitt sista
Nummer några reflexioner öfver de
meddelanden som blifvit gjorda till
Belgiska congressen af den diplomati
ska commissionen Svenska Minerva
framställer uti dessa betraktelser liem
tade ur Gazetle de France sin förtry
telse öfver den offentlighet
Rogiers och Gendebiens bref
som tlrr
erhållit
i tribuuen Man kan också visserligen
icke neka att det är något nytt att få
höra så öppenhjertiga och naiva mål
ningar af en hop kuliss-uppträden
hvilkas största vigt ligger i den hem
lighet man gör deraf Men man må
ste likaså medge att det är något
nytt att se ett folk som går från
dörr till dörr för att tigga sig en
Kung I en så kinkig belägenhet då
de förgäfves söka någon som emot
ett rundeligt apanage vill åta ;a sig
att styra dem måste man medge att
äfven de minsta diplomatiska trans
aktioner erhålla en helt olika vigt
och att nödvändigheten kan påkajla
mera offentlighet
Hvad beträffar General Sebastianis
förnekande af dess i Hr Rogiers bref
anförda yttrande om Hertigen af Leuch
tenberg hvilket vi redan för några
dagar sedan omnämnde så innehålla
sista Fransyska tidningarna i detta af
seende ett intressant dokument uti Hr
Rogiers svar som han äfven lät in
föra i Mön i tören då han der fick se
General Sebastianis Ilan hade förut
skrifvit detta svar såsom på ett pri
vatbref okunnig att Gen Sebastian
skulle införa sitt i tidningarna Hr
Rogiers svar lydde sålunda "Herr
Grefve I Oiu Ni skänker mig ett ögon-

Sida 4

blicks uppmärksamhet Loppas jag att
min öppna förklaring skall utplåna
det obehagliga intryck som Ni erfarit
af offentliggörandet i Jurnalerna af
snitt bref till den provisoriska Rege
lingen Jag har redan förklarat huru
ledsen jag var öfver den offentlighet
man gifvit dokumenter som icke hade
någon officiel karakter Det är mig så
mvcket mera okärt att för den bråd
skande tiden icke hafva kunnat för
egen räkning taga i förvar någon af
skrift af mitt sisla bref som jag nu
iekc kan bestämma till hvilken grad
mina uttryck blifvit förändrade af J ur
Balerna Le Beige och Messager des
Cha /nbres låta mig t ex säga att
Fransmännens Konung aldrig skulle
gifva sin dotter åt sonen af en lieau
liarnais Ni bur tro att jag aldrig
kunnat använda ett sådant uttryck för
att utmärka en af de mest ärofulla
anförare för Frankrikes härar en fur
ste som cfterlcmnat så stora och hed
rande minnen
"För öfrigt utan alt ingå i något
bedömande af ord som kanske icke
äro aldeles desamma i tidningarna som
dem Ni i ert bref till mig an vändt
fruktar jag icke att i ii vad som rör
sjelfva saken vädja lill ert minne
Emottag <Scc Firm in Rogier
Man finner af detta svar temligen
tydligt att General Sebastianis yttrande
icke var aldeles uppdiktadt och alt
det i diplomatien går ganska vÄ ann
att inför publiken neka till det som
sä ges i kabinettet
Kalejdoskop
FRÖKEN vox SCHOULTZ 'S
GOIVCERT
Från Christianstad berättas i Skån
ska Posten om en Concert af Fröken
Johanna von Schoultz den 27 Janua
rii hvaröfver recensenten bland an
nat yttrar följande
"Uti den enkelt skona Schweitzer
theman med variationer af Pixis
syntes det oss som Fröken von Schoultz
öfver träffat allt hvad man hört eller
•väntat af en stor röst och en stor ta
lang i theman förtjusande genom sin
smakfulla enkelhet förvånar hon med
sitt djerfva tempo i variationerna och
med dessas likväl så mästerligt utför
da löpningar uti hvilka vi blott en
eller högst två gånger tyckte oss sak
na den högsta sluttorren Från dessa
så väl exekverade variationer återgick
den intagande Sångerskan uti sitt skö
na thema och införde säkert dit sina
åhörares känsla och minne kanske
för många kommande år
Uti den improviserade folksången
som efter ett kort uppehåll nu följde
skänktes oss en oväntad fortsättning af
aftonens njutning under hvilken vi
beundrade den mäktiga rösten som
lika välljudande genomtrände det Cho
rus hvarmed Publiken instämde i den
sköna Folksången — Emedan skön
konst är såsom allt ädelt hög- och
frisinnad frukta vi icke att ådraga oss
Fröken v Schuultz 's missnöje då vi
hemställa lill dess eget kompetenta be
dömmande huruvida det Italienska
släpande maner uti hvilket hon sjun
ger vår Nordiska Folksång uttrycker
kompositörens mening och den manligt
religiösa andan i sången ty Nordisk är
den utan hinder af dess Engelska här
komst Vi tro det icke men hafva
för ingen del anspråk på ofelbarhet
DAGBLADETS VITTERHET
"Entreprenörerne af Stockholms
Dagblad hafva i deras Gårdags-Num
mer varit nog oartiga alt uppsäga be
kantskapen med den "corresponderan
de Trumpetaren på "Svartsjölandet
Det var likväl genom dennes första
Epistel som Dagblads-Entreprenörerne
fingo tillfälle att enoncera den upp
byggliga sattsen att den som vågar
skämta öfver en middagsmåltid röjer
att han anser ingenting heligt
Vi undra visserligen icke att den gröt
myndiga Dagblads-Redactionen ansett
några reflexioner öfver en Måltid så
som en himmelskriande blasfemi och
vi Jemna gerna Entreprenörerne i ro
med detta gurmandiska afguderi Men
vi kunna icke återkalla vår förundran
öfver deras otacksamma uppförande
emot den arma Svartsjö-Corresponden
ten Slån kan omöjligen tro alt En
treprenörerne uppsagt brorskap med
honom blott lör hans ringa stånd
och vilkor ty dessa voro ju kända
förr än kamratskapet börjades och
trumpetarn till hvars konst det hör
att blåsa alarm tyckes hafva en lika
så nobel bestämmelse som ett par ande
lösa Annons-Redactörer Vi hoppas
derföre att de snart ångra sig åter
ställa sin vänskap med Trumpetaren
in statu quo och börja correspondan
sen på ny räkning
Ingen har kännt Herrar Dagblads
Redactörer såsom Poeter förrän i lör
dags då den magra versen mot Afton
bladet bl ef synlig i slutet af deras
blad Om de någon gång skulle huf
va lyckats att pri va tim utkrysta ett
rim för gröten så borde de likväl und
vika att så publikt skämma ut sig ge
nom de missljudande tonerna i ändan
af Dagbladet Emedlertid har man
genom detta låga poetiska flaxande
fatt erfara betydelsen of de tvenne
mystiska gåsvingarnaj hvarmed En
treprenörerne hittills pryd t Titeln af
sitt blad
Vi kunna likväl icke annat än bära
stor respekt för vår fiende sedan han
haft den krigslisten att sålunda för
skansa sig bakom hela skräpet af de
betalta annonserna hvarifrån man na¬
turligtvis kan tillåta sig hvad- slags
anfall som lielst äfven rakt på en
persons heder och ära Men det är be
klagligt att Dagblads-Redaktionen soin
sålunda bland annat beskyllt Afton
bladets Redaktion alt ej strida "med
ärliga vapen
sjelfve skola gripa till
osammanhängande dikter
såsom då de
t ex af ett förtroligt och skämtande
samtal af den mest obetydliga natur
i en sällskapskrets hos enskild man for
merat utlåtelser af hot och fruktan
som aldrig kunna komma i fråga un
der ett räsonnement om händelser an
gående en tredje för båda fremman
de person
Efter vi kommit alt tala om "är
lighet erinra vi oss naturligen huru
Entreprenörernes "ärlighet förledt
dem alt då och då i brist af egna
tankar tillegna sig artiklar insända åt
andra blad T vänne sådana hafva ny
ligen derstädes varit eftertryckta den
ena om Predikan i Enkhuset insänd
till Aftonbladet och den andra om
Spanncmålspriser insänd till Dagligt
Allehanda och begge dessa hafva En
treprenörerne varit nog oblyga att be
tekna såsom insända till Dagbladet
utan att åberopa källan
Som vi känna begge arliklarnes för
fattare kunna vi med desto större
säkerhet tillkännagifva denna stöld
Att aftrycka underrättelser har aldrig
ansetts otillbörligt ty nyheter och hi
storiska facta utgöra allas tillhörighet
men att tillgripa andras egna uppsatt
ser är en låghet Då Dagbladet här
näst inför dylika artiklar borde de åt
minstone blifva placerade under den
dagliga Rubriken "Bortstulna Saker
— Måhända får man dock icke fordra
så stränga begrepp om rätt och orätt
hos en Redaktion af i I li ttera ta klassen 5
Tidningen Fäderneslandet innehål
ler för i dag
"bland annat en reflexion
om Engelska Regeringens afsigt att un
derkufva uti Irland dess Belgier och
Polackar hvarefter Fäderneslandet bu
rättar alt Österrike "quåfver sirin
(nemi Polackar i Lemberg
Det är
ett vackert bevis på Tryckfrihetens ut
vidgning att Fäderneslandet så öppet
får uttala sin tanka om Österrikiska
Regeringens mesyrer lill lugnets oeh
den "sansade frihetens bibehållande
WEXELKURS
noterad i dag
kl nära 3 c ni
London 12 Rdr 4° sk ^3 d .d Rilr
sk 90 d sigt
Hb38 k (i
9g
Hamburg i38 sk (i- d .d
Amsterdam 129I sk ;o d .d
Paris sk >o d .d
Bränyinet i da notcradt jiä lefveraiu t
Rdr 8 sk .i pä stallet 1 Rdr 10 a 1 Rdr n
sk Rglds
A de orter vid hvilka toait rum Sr
lemnadt för ziifrorna var ingen kurs
ofvannämnde tininaa
H OS 1 J XI J E K T A