Aftonbladet Torsdagen den 10 Februari 1831

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1831-02-10
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1831-02-10
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1831-02-10
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1831-02-10
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Torsdagen den 10 Februari 1831

Sida 1

JV :o 33 1831
ÄFTONBLADET
Torsdagen
T riset i Stockholm för helt ctr to R :dr j halft är 5 R :dr 3 mannder 2 R :dr 32 sk Banko Prenumeration och utdelning i
Linströms bokhandel vid Mynttorget i Bromans bodd hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths bod vid
Norrlandsgatan och Ess ens bod vid Södermalmstorg Annoncer mottagas endast i Linströms bod till skilling JSanko raden
Utdelningen sker kl omkring 5 eftermiddagarne
I dag finnes kungjordt följande
- handels-kungörelse
Ila fartyg fran Ryska Östcr &jöhumnar un
dergå sträng quarantaine i Spanien då de
dilkomma med någon sjuk finnes ingen
sjuk anses fartyget dock misstänkt alla
andra Östersjöliamnars fartyg hållas i l
dygns observations-cjuarantaine Med rena
Sundhetspass från Helsingör erhålles genast
pratica
inbetalningar till cassor
Till Lappmarks Ecclcsiastik-fondens Gas
sa qvitteras af Prot Secret Adolph Ro-
le ver ans
i r3o Tzsc /iacofs för Upl Reg på a ne t
den ^8 Febr» vid Beklädnads
-Directionen
prof hos Maj Expeditionen
augtioner
Gården nya N :o 8 vid Österlånggatan
^mellan Packhusgränden oeli en igenstängd
gränd i Qv Phaebus (Källaren Stjernan d
2 j Febr
Ångfart Braut Anund försäljes å Stall
mästöilegården d 26 Febr kl 12 f m Far
tyget ligger vid Lägenheten Betlehem Adr
bos Diverseh A Varodell
Egendomen nya N :o 11 i hörnet af Norr
landsgatan ocli Stak ens gränd den 'i
Fe
J r aar i
Hemmq ^et N :o 1 Sjulsbo den 21 Febr
på Sundsbro Gästggd
(rVp2 :delar i Molkoms hela mtl och qvarn
den 21 Febr eller yid bristande anbud ar
rende å ett års tid
'j st Cattuner
'5o st bvit Cambriek 20
dussin Bomullsshawlar 5o dussin smärre
Bomullsdukar på Mariefreds Radhus den 3
Mars»
1 Fr Hemm Ringby helt mtl Hällda d :o
Smedtetorp d :o *2 Kr Sk Riisth 1 mtl 3
Lilla Åby mtl 4 Säteri-Utgjorden Pjet
t .«n med Tegelbruk 5i Frälseräntorne af
Baggebytorp 1 Lervik 1 Helgestad 1 Ber
ga Hageby 1 Bjerkhusa 2 Toltorp § Sto
ra Söd 1 Lilla Söd 1 alla belägna på Wik
boiandet på Auction den 4 Mars1
på Lilla
Åby Gästgifvaregård
offentliga stämningar å
borgenärer
Leetor O Bredbergs den 3o Maj vid
Skara Radhus-Rätt
Afl Kopparslagaren J G Lennerts den
6 Juni vid Skara Radhus-Rätt
Enkan Christina Tryggs född Mileniu
3 IUiegd å Torstuna Sommarting
AU Lieuten P Bröms och Ufven .i»
hustrus M Chr Sjöbloms i .Vallb
Ructecjd af Gullbergs S vin
Afl Insp L Leufwenii på Wij 2 Rtlgd
å Ting med Ugglebo Härad efter natt och
år från den 2 ,3 Sept i83o
testaments-bevaknincrar
Borgmästaren P J Schreil5 och Hustrus
född Pentz iub den 18 Dec i83o vid Y
stads Rådhus-Rätt
Sv Anderssons och hustrus TJlr Ch
Sjöstrands .ini den 26 Nov i83o vid Bar
ne Härads-Rätt
Demoiselle Br Cath Wigius 's den 5
Apr i83o vid Gil I bergs Härads-Rätt
Pigan (Jlr Tibbelgren ^s vid Ljusdahls
Härads-Rätt
lagfart
Gården ]X ;o 70 i Vret roten (Arboga
Klander inom G månader efter i :sta annons
ledigt a rf
Efter allifvade Hustru Greta Andersdotter
i Dannemarksby
Efter Barnläraren Peter Håkansson Toll
ström 34 Rdr 2t sk 6 r banko Anm hos
Nils Nilsson — Wexiö och Horraryd
Efter Handelsbetj L A Myrman i Å
mål Ann hos Gust Kjellin
förmynderskap
Urmakareges J
"W Hulling i Si ock b
Förm Handl i Hedemora A R Hultin
bouppteckningar
Efter afl I \r Fogden M U Magelius
anm hos Häradsliöfdingen E S Boström
Stockholm eller Södertelje och Lindhof
Efter Kammarli Baron Charles Louis De
Geer inom den i5 Älars anmälan hos Hä
radsh Nyman i Nyköping
Efter Prosten Mattsson anm i Sterbhu
set Nyköping et Bettna
Efter Snickaren Bengt Skogberg den 28
Febr Anm i Huset iN :o 8 Qv Sjöman
Efter Bonden Gör israelson i Täby in
om 21 Febr
borgenärers sammanträden
Assessor J H Brattströms och Frus den
12 Febr kl 5 c 111 enligt Rådhus-Bältens
beslut
Afl B leck si Enkan M C Sjögrens den
12 dennes kl 5 c m i Börs-cafierummen
Afl Handl X Pontus den 16 Febr kl
4 e in å Börs-cafFerummoiT
Afl Riksdagsm Mag Casper \Yijkn \an
d 17 Febr ä Läby Gästggd
Halldi Lars Olsson Jordeils d 20 Febr
pa .Massans Contor i Arvika
Afl C011Imin P Forssberg den >f Febr
k .1 e m pa östhammars Stadskällare
A (i Ofv Lieuln Commend och Ridd a 1
Rappe 's d 2 -VIrs å 5 ads-Kii l laren i Wex i
spektakler
I dag Torsdag Grefvarne Klingsberg och
Mannen och Alskaven
I morgon Den Girige och Kapten Puff
eller Storprataren
Nästa Måndag till förmån för Hr Hjort
berg för första gången Ziguenerskan och
Slätter Ölet eller Kronfogdarne
SAMMANTRÄDEN
Uti Aurora-Orden gifves Spektakel nästa
Lördag hvartill sammantr kl half G c m
Sällskapels A et C Ledamöter i dag 11
half 7 e ni
Harmoniska Sällskapets N :o 2 sammani
för i dag inställcs
Sällskapets för Sångöfningar arbetande
Ledamöter i morgon kl r e m
litteratur
Berättelser ur Svenska Historien
af And Fry xell
Ifrån en skolbok har detta arbete
vext lill en historia hvilken intager
ett vigtigt rum i vår Litteratur och
(let förtjenar derföre dubbel uppmärk
samhet Såsom skolbok hafva förstå
och andra delarne redan länge varit
erkända som de förträffligaste vi äga
och antagna i de flesta undervisnings
verk Den tredje som börjar Wasa
ättens historia har antagit den nya
karaktären af en biografisk läsebok
uti Fäderneslandets häfder och då en
$ådan förut helt och hållet saknats
hos oss måste denna blifva så myc
ket mera välkommen för alla historiens
vänner Redan i tredje delen som
innefattar Gustaf I och Erik XIV har
Förf begagnat många handlingar och
ställt i ljuset många diag som före
gående Historieskrifvare förbigått Men
Gustaf I :tes och Erik XIV :deS Histo
rier af Celsius äro allmänt kända och
i synnerhet är Hr Strin6holms ypper
liga arbete öfver Wasa-ättens Konun
gar så omfattande att Hr Fryxel Is
efterskörd der icke blifvit betydlig
och skulle naturligtvis blifvit annu
ringare om llr Strinnholm äfven hun
nit till framställningen af Gustafs
personliga förhållanden och karaktär
Emedlertid linner man hos Hr Frvxell
på ett ställe det karakteristiska för
tiden och dess män så klart och sannt
frauiställdt att man äfven sedan man
genomgått de utförligare lörfattarne
den 10 Februari

Sida 2

med utmärkt nöje läser hans berättel
se 1 den fjerde sist utkomna delen
af dessa som innefattar Johan III och
•Sigismund finner man dock ännu
mera nytt IJär liar Ur Fryxell en
dast halt föregångare som håde äro
mindre kände och med mindre skarp
blick uppfattat händelser och karak
lärer Wervings historier öfver Si
gismund ocli Garl IX äro utarbetade
med mycken flit och grundligt stu
dium af dokumenterna men det lag
icke egentligen i Wervings plan att
utveckla de personliga karaktärerna
Carl 1 är ensidigt och uteslutande
betraktad såsom Regent men det till
hör just historien att framställa man
nen sjelf och icke blott Konungen j
«jcli så liar Ur Fryxell uppfattat sa
ken Dock är det icke genom reflexio
ner och omdömen som karaktärerna
af honom framställas utan genom be
stämda uppgifter och facta Och just
denna förmåga alt låta saken sjelf
tala uti en klar och enkel uppfatt
ning är det utmark tåste draget al
Iir Fryxells framställningssätt En så
dan historisk stil kan väl svårligen
finna nåd inför den smak som mera
värderar en tom ordståt och konstlade
språk vändningar än enny åsigt och upp
giften af ett förut obekant factum
men att den är den rälta och äkta
känner hvarje läsare som sätter värde
på sanningen och saken och mera
älskar ett rent och behagligt än ett
högtrafvande och skrufvadt språk
Herr Fryxell har dessutom ännu en
öfvervägande förtjenst i sin sannings
kärlek och det oförtäckta framställan
det af alla omständigheter som kasta
ljus eller skugga öfver personernas
tanke- och handlingssätt Ilos oss har
maja förut ansett för en pligt att så
vidt man kunnat skyla fordna skr öp
jigheter särdeles under Majestätets
mantel att öfverdrifva förtjensterna
genom klingande äreminnen och så
lunda på sanningens bekostnad pryda
vår Rikshistoria liksom hon icke re
dan i sig sjelf hade nog störa och
skona partier Historien tyckes hit
tills hos oss stått under inflytandet af
legeringens och partiers åsigter och
önskningar eu slags censur har jemte
»len skuggrädd» vördnaden för börds
«cli stånds-interessen försökt alt igen
sopa vissa spår hvilka det dock till
hör historien alt uppsöka och följa
v
Hedan konung Gustaf I tog i I It» vid
sig då Olaus Petri vågade omtala
Sturens grepp att utdela Tyskt öl
bland bönderna likasom man i våra
tider tagit illa vid sig lör utgifvandet
»I de Hemliga Handlingarna der ko
»ung Gustaf III :s Riksdagscorruption
uppenbarades och man tinner allt
JVi påminns ess Stockholms Postens
missnöje med Herr 1 'Vyxclls j >risskiift
V Sjaska Akademien
sedan beständiga bemödanden alt be
sticka samtidens och eftervärldens
omdöme Det är sålunda som våra äl
dre Konungar af historien crhöllo
skiruret af en ofördunklad gloria kring
sitt minne under samma tidehvarf dä
andra Furstars tygel lösa grymheter
täilade med sjelfva folkens råa seder
Detta helgonskimmer har likväl till
en slör del försvunnit för sanningens
starkare ljus i samma mon tillförlit
liga källor blifvit rådfrågade och Hr
Fiyxell har deruti en utomordentlig
förtjenst
Tjuder Johans och Sigismunds rege
ringar är Hertig Carl hufvud personen
omkring hvilken alla de öfriga grup
pera sig Det var Carl som utkäm
pade striden med katolikerna med a
ristokralerna och polackarna Carls
karaktär blir derigenom den v ig tiga
ste och intressantaste under denna tid
och det är derföre vi med så mycket
större tillfrédställelse se att Hr Fryxell
ställt honom i sin rätta dager Van
ligtvis har man förut sökt gömma Carls
svarta karaktär bakom hans regent»
värde men hvarje sådant bemödande
är förgäfves På samma sätt kan al
drig i Spanska historien konung Fer
dinands karaktär befrias från den fläc
ken att med låg otacksamhet halva
bemött Columbus ehuru han föröfrigt
var en utmärkt regent icke heller
kunna i Englands häfder Drottning E
lisabeths förtjenster emot sill land öf
verskyla hennes ränkfulla sinne och
behagsjuka och då man hos oss er
känner att Carl räddade fäderneslandet
från hierarkiens ok och utländskt öf
vervälde (vi namne med flit icke a
ristokratiens makt att han för rikets
inre förvaltning var utan undantag den
verksammaste af dess konungar kan
ganska väl med detta erkännande för
enas den afsky som man måste hysa
för hans illsluga ehuru fasta politik
lians lömska och våldsamma lynne hans
blodtörstiga och hämdgirig» hjerta
hans råa och brottsliga seder Med
ett ord som menniska är Carl IX den
mest klandervärda åtminstone af hela
Wasa-ätten Men vi vilja i korthet ge
nomgå det vigtigaste som hörer till hans
karaktär Hans första stora förtjenst
mot fäderneslandet bestod i hans mot
stånd inot Jesuiterna under Johan III :s
regering Carls ståndaktighet i den
protestantiska läran måste tillvinna
honom Gen största aktning och kärlek
af de allvarliga och skarpa orthodox-
ernå som
&anuin«en
sedan de engång erkännt
hade mod att blifva dess
martyrer Att Svenska folket djupt
genomträngdt af Lutheranismens anda
skulle med kärlek och deltagande föl
ja sine förföljda lärare och fatta till
gifvenhet för deras beskyddare var
enligt med dess nationalkaraktär Carl
insåg det och begagnade sig deraf
Meu huru uppriktigt lian omfattat
sjelfva saken som han stridde för be
visade sig sedermera under hans rege
ring såsom konung Ilan hade liksom
hans bror Johan det infallet alt vil
ja förändra sitt lands religion Han
använde föga mindre våldsamma me
del för att göra presterna till cal vi
nister än Johan lör att göra dem lill
katoliker Hans hotelse till Erkebi
sloppcn Olaus Martini som utgaf eu
skrift liiot Carls gunstling calvmisten
Micronius karakteriserar honom lian
kallade prelaten till sig på slottet och
yttrade "Om du liadc sä mycket här
som Calvinist en skulle Jag låta ro
mig ut pä sjön oeli hälla er häda i
lufven pä hvar sin sida bakefter /täl
ten JViir det dä ginge so /n bästj
skulle jag slii /ta er sä fngo ni nog
lära cr att förlikas
Carls förtjenst
af striden lör religionen är derföre ic
ke mycket hedrande för honom sjelf
efter han endast begagnade den såsom
ett medel för sina politiska ändamål
och han framstår sålunda som en skrym
tare
Carls uppförande emot Sigismund
och lierrsklystna st räfva n efler thro
nen har man förut (egentligen allt
sedan Gustaf III :s tid lagt honom för
nämligast till last Likväl torde be
gäret att störta och efterträda en svag
konung som dåraktigt förderf vade
sitt land och rike vara både förlåt
ligt och lättvist hos en Furste hvil
ken inom sig kände större herrskar
kraft och hällre kände folket samt
dessutom redan i sin ungdom varit
nära att vinna hälften af dess krona
ehuru den svikligen blifvit honom un
dandragen af hans bror Carl hade
rätt då han föraktade sin brorson
och ingen lärer kunna neka att Sven
ska folket med fullt skäl afsatte Si
gismund Men Carls uppförande emot
den klena konungen ehuru conse
quent och väl beräknadt var likväl
hvad det icke behöft vara lömskt
och lågt det var otacksamt Sigis
mund hade i början visat mycket för
troende för sin Farbror men denne
fattade ifrån första ögonblicket det
beslutet att begagna sig af alla möj
liga medel för att störta honom och
Sigismunds derpå följande misstroende
var derföre ingalunda ogrundadt Att
Carls försäkringar om trohet mot ko
nungen hvilka upprepades i så mån
ga af hans bref voro föga upprikti
ga var icke underligt men då en
dast Sigismunds godhet vid Stegeborg
skonat Carls lif och hela hans krigs
här borde han åtminstone kännt sig
förödmjukad Det nedrigaste draget
af Carl är emellertid hans handlings
sätt emot Österbottningarna Geoom
utskickade hvilka voro de föraktli
gaste menniskor (sådana som Hans
Hansson till Monikala m fl lockade
Carl de olyckliga bönderna till upp
1 'Oij lät utsprida de oförskämdaste lög-

Sida 3

ner ibland dem och när Clas Fle
ming nalkades for att straffa dem öf
yerlemnade dem likgiltigt ut sitt öde
Vanligtvis plägar man prisa Carl
såsom den der brutit Aristokratiens
ok men om vi närmare undcrsöke
lians grymheter skole vi finna alt
lian endast leddes af titt enskilda agg
och att lians afsigt att krossa de (ör
narna icke heller lyckades I alla
fall äger en regent lika litet som en
annan domare alt halshugga och mör
da menniskor för det som lian tror
dem åsyfta så snart han icke kan
framdraga ett enda factum till bevis
för sin tro Det förnämsta skälet för
Rådets anklagelse och Carls hat till
detsamma var Herrarnas motstånd
mot Sigismunds tilltänkta flykt från
Polen vid mötet i Ren el Men hvar
ken har det varit hederligt eller po
litiskt af Polens konung att rymma
ifrån sitt land och folk just under ett
brinnande krig med Ryssland den
närmaste och naturligaste följden af
denna rymning liade varit att de för
bittrade Polackarne förenat sig med
Ryssarne för att hämna sin skymf på
det då vanmäktiga Sverige oeli så
lunda kunde det väl ingalunda anses
annorlunda än redligt menad t med
Fäderneslandet af dem som talade för
att förståndet måtte besegra böjelsen
fVincat ejjectum ratio har llådet
låtit sätta under sin skrifvelse till ko
nungarna Men Carl som väl i sjelf
va verket gillade Rädets mening och
framfarande ansåg det icke för för
nedrande alt begagna sig af tillfället
och anklaga dem för detsamma då
lian såg sig hafva fordel deraf Det
egentliga skälet till hans förbittring
mot Rådet var dock enligt vår tanka
de ädla herrarnas öfverlägsenhet öf
ver honom i bildning och värde ocli
dm afund som en sämre menniska
alltid känner öfver den bättres före
träden Flere af Carls bref och ytt
randen innebära en sådan ilska emot
dem Att de också i sjelfva verket
och främst bland dem Erik Sparre
voro stora män synes af alla deras
förhållanden Vi vilje ur Herr Fry
xells bok anföra Flik Sparres karak
teristik
"Erik Sparre utmärkte sig redan
tidigt for kunskaper skicklighet och
mod Det var han som ute på Sö
dermalm räddade Erik den fjortondes
olycklige son när denne på Johans
befallning skulle dränkas Vid tjuge—
åtta års ålder blef Sparren lagman i
Westwanfand vid trettiotvå år riks
råd
och snart vice rikskansler Han
Tar en lång och mager man med all
varsamt utseende behagliga umgän
gesgåfvor ett i högsta grad skarpsin
nigt hufvud och lärdom deremot fullt
svarande Hans bref och uppsatser
utmärka sig genom kraft ktaahet och
*n skön stil på Svenska mc a ännu
mera på Latin Detta språk var li
kasom hans modersmål Ännu i döds
stunden uttalade han på detsamma si
na sisla önskningar sin sista bönesuck
Med denna forntida lärdom förenades
vidsträckta kunskaper äfven i andra
ämnen lian ägde den närmaste kän
nedom ej blott 0111 fosterlandet utan
äfven de flesta Europeiska riken de
ras språk häfder och förhållanden
rn in allt vunnet under utrikes re
sor och fortsatta studier Inom riket
och bland sina medbröder åtnjöt han
det högsta anseende och icke mindre
utomlands Flere af tidens utmärk
taste lärda i Europa stodo med honom
i oafbruten biefvexling och Svenska
senatens pelare Sånggudinnorna s ära
och beskydd Den ojeninf ärlige för
träfflige mannen sådana voro de namn
hvarmed han omtalades af de främlin
gar som besökte Sverige På ryktet
om hans stora egenskaper utfärdade
konungen i Skottland för honom ett
friherrebref livilket lian med konung
Johans tillstånd antog jemte namnet
Gyllensparre till skillnad från de öf
riga i slägten Med allt detta förena
de han en glödande äregirighet och
missnöje med de skrän kor Gustaf Wa
sa satt för adelns makt kännande hos
sig lusten likasom förmågan att un
der tider sådana som unionens svin
ga sig till högsta makt och anseende
— Han bodde på Sundby i Söderman
land och var gift med Ebba brahe
dotter af grefve Per brahe
Att en sådan man eftersträfvade ära
och inflytande låg lika naturligt i
hans lynne som begäret efter konun
gakronan i C iris siälle Och att Rådet
i allmänhet sökte inskränka Carls myn
dighet för att höja sin egen rar i det
la tidehvarf icke underligt Herr
Fryxell yttrar "Hvad som mest upp
bragte Carl var det fasta och bestän
diga biträde Rådet lemnade konungen
i dennes tvister mot hertigen De sök
te väl att för lugnets skull förekom
ma alla fiendtlig» utbrott men då
det var fråga 0111 inskränkning af fur
stens privilegier togo de alltid ko
nungens parti I synnerhet hade Erik
Sparre utmärkt sig Vid förliknin
gen i Westerås i58 '2 hade han sam
manskrifvit en bok kallad Pro rege
lege et gregf hvari han sökte visa
huru nödigt för likets lugn det vo
re att furstarne ej egde allt förstora
friheter Konungen tyckte mycket om
boken genomläste densamma straxt
tvänne gånger och upphöjde författa
ren till riksråd Carl äter fattade
från denna stund ett »ästan oförson
ligt hat mot Sparren framför de an
dra herrarna De voro lödda på sam
ma år Hela deras lefnad blef en
nästan oafbruten strid tills slutli
gen Sparren föll det blodiga offret
De trenne Bjelkarne och Baucrerne ä
Jfo af Ilr Fryxell på följande sätt ka¬
rakteriserade Hogenskild var en lärd
skicklig och genomslug herre olyck
lig i sina krigsbragder vid Norrby och
Flishult i56S lyckligare i försöken alt
vinna konungaynnest hos Erik genom
deltagande i Johans förföljande lios
Johan genom visad ifver för liturgien
dock städse i hjerta t afundsjuk öfver
Wasarnas lycka Hans maka var An
na Sture från Hörningsholm ett af
alla högt aktad t och älskad t fruntim
mer De bodde på Ulfåsa Leckö el
ler Åkerö — Den mellersta brödren
Ture var en skön lärd och v«Italis»
man bildad genom studier och utri
kes resor både till kunskaper och um
gänge Uti lärdom och duglighet var
han jemngod med äldsta brödren »ti
själens renhet och styrka öfverlägsen
ty redlighet och ädelmod stämplade
alla hans gerningar Under de utri
kes resorna blef han i anseende till
sin skönhet föremål för många lockel
ser men bibehöll i delta likasom
i andra hänseenden ett tadelfritt up
förande och derföre äfven luguet i sjelf
va dödsstunden Han var gift med sin
svägerska Margareta Sture med hvil
ken han lefde ett lyckligt äktenskap De
bodde i Östergötland på Forssa hvil
ket vid den tiden började kallas Tu
refors efter ägaren eller Sturefors ef
ter ägarinnan hvilket sednare namn
slutligen blef det allmännaste
— Den
yngsta brödren Klasr var gift först
med Elin Fleming sedan med Elsa
bjelke drottning Gunnilas syster Han
var i sig sjelf mindre utmärkt än brö
derna men ansågs likväl vara klok
och duglig och dertill den rikaste i
hela Sverge hvilket jemte svågerlaget
med konungen gjorde äfven honom till
en högst betydande nian Dessa her
rars personliga egenskaper rikedomar
förbindelser med Sturarna dertill Gun
nila bjelkes giftermål med konungen
gamle Axel bjelkes nära vänskap med
Gustaf Wasa allt tillsammans gaf åt
Bjelkenamnet ett anseende hvarmed
knappt något kunde liknas i riket
(Forts e a g
INRIKES NYHETER
(lusäudt
Förteckning på de Rofdjur som
under loppet af år i83o i Nyköpings
Län blifvit dödade å Allmänna Jagt
inrättningar och af Jägeri-Betjeningen
äfvensom å de af andre personer dö
dade Rofdjur hvarföre Skoltpeuniu»
gar från Jagt-Gassan erhållits
Å allmänna Jagt-Inrätt
ningar
Af Jägcri-S täten
Transport 12 6 77

Sida 4

Transport 12 6 77 5
Af andre personer som
ock erhållit Skott
penningar 3 2 39 —
Summa i5 Z 116 5
U nder loppet af Januari
Månad iLZi hafva
dessutom å allmänna
Jagt-Inrättningar i
d3
g
Länet blifvit fångade 12
Kalejdoskop
Den ryktbara konstnären \I
David har erhållit uppdrag att utföra
en dyrbar historisk bas-relief på fram
sidan af Pantheon i Paris
E11 ny theater Thea tre de Rloliere
skall snart öppnas Ibland de sujetter
som härvid äro anställda nämnas
uller förut engagerad vid L 'Ambigu
M :me Berthier från Pörte St Martin
M :lle Pevre och Duplantis samt en
ung Albert som några månader förut
blifvit utomordentligt väl emot tagen
på O deon
Theatrarna i Paris som nu äro
löga besökta ämna heter det i en
tidning ingå en ny öfvcrenskommel
s med Direktionen öfver hospitaler
ut
de vilja afstå recetten åt Direk
tionen emot 'det
att de få behålla
fattig-afgiften för sig sjelfva
Bland nyheter i konstens verldj
suin förtjena uppmärksamhet omtalar
:a Fransysk litterär Journal ett Pano
rama arrangerad af en gamal högre
oAiccl
Langlois på en aldeles ny ide
föreställande slagelvi 1 Navarino Sjelfva
•åskådarens plats föreställer däcket på
vit af örlogs-fartygen Det foidras
säaer berättaren denna käcke Officers
taiang ihärdighet och djupa kännedom
af konsten för att besegra de otaliga
svårigheterna alt framställa för ögat
liafvet med en mängd fartyg och det
med en så träffande sanning alt ma
doserna genast igenkänna de fartyg
p
i hvilka de tjenat De turkiska fre
gatterna som sprungit i luften eller
sjunkit äro der framställda på fett sätt
att de framkallat hos flere bland å-
0 .idarne samma smärtsamma rörelse
syl man känner vid ålankan af de
t
i rika offer som de neddragit i af
grunder Det skall säger berättaren
•vara omöjligt för åskådaren att icke
bäfva för den farliga ställningen a
fartyget Seipio pä hvars däck han
befinner sig
De minsta detaljer skola vara iakt
tagna Caropader lavetter stänger
tacklage allt är framstäldt med en
1 illande sanning Då man nedstiger
i (iet inre af skeppet skall man tro
_ förflyttad i kommendantens rum
Detta så nya och intressanta skå
despel har ett mäktigt behag för alla
hjertan som äro känsliga för äran
Hvilken skall icke blifva rörd vid å
synen af den skicklighet hvarmed
konstnären har framställt fregatten Sy
rene då dess ena mast bräcktes af ex
plosioner af Isan /a under det man
varseblifver vid dess förstäf en brän
nare som tvenne båtar äro sysselsat
ta att söka aflägsna understödda i si
na bemödanden af Fregattens egna
matroser och på sidorna tvenne Tur
kiska korvetter som han nyss tvingat
att gifva sig
Kärvaron i Paris af de båda segrar
ne vid Navarino de Rigny och Co
drington hvilka Europa helsade med
sitt enhälliga bifall lägger ett nytt
och lefvande intresse till representa
tionen af detta sköna konsstycke
Ett annat konststycke hvilket äf
ven skall vara mycket på modet är
en nyss fullbordad tafla af Alexander
Colin uppställd i den nya dioraman
i Bazar de Montésquicu föreställande
anfallet på stadshuset i Paris under
Julii-dasarna
I FÖRBIGÅENDE
Vi hafva i ett af våra förra Nu m
ror anmärkt att Redactionen af Stock
holms Dagblad vid tvänne serskildta
tillfällen infort uppsatser tillgripna
ur andra tidningar och betecknat dem
såsom Insända till Dagbladet Den
na anmärkning har Dagbladet i dag
sökt vederlägga genom införandet af
en attest af Hr Pastor F Rådberg
som skall upplysa att den ena artikeln
blifvit af honom till Dagblads-Redak
tionen verkligen insänd Utan att öf
verraskas deraf att de hvilkas frejd
sättes i fråga söka skaffa sig ett prest
betyg afhålle vi oss af aktning för
dess utgifvare för ögonblicket från
allt annat vttrande än det att det är
väl för Dagblads-Redaktionen alt haf
va lyckats erhålla det
Hvad den andra uppsatsen angår
äro vi åtminstone förvissade att något
bevis icke står att erhålla det
den med Författarens tillstånd blif
vit i Dagbladet införd Vi hade
visserligen ansett öfverflödigt att vida
re sysselsätta oss med dessa omständighe
ter 0111 icke Dagbi
-Redaktionen genom
d *t lyckliga betyget hade sökt att å
t rkasta på Aftonbladets Redaktion den
ännu till största delen ovederlagda be
skyllningen
Dagbladets personliga invektiver mot
Utgifvaren af Aftonbladet anse v full
komligt oskadliga och bemöta dem
med tystnad då deras besvarande
nä alfvar i samma lon som Dagbla
dets skulle alltför mycket trötta Lä
saren
ANNONSER
Till salu finnes
Hos Wiborg et Comp och de flesta Bok
handlare i Sverige samt Finland
RESA
COLOMBIA
Åren 1825 och 1826
CARL AUGUST GOSSELMAN
Lieutenant vid Kongl Maj :ts Flotta
Andra öfversedda och tillök ta upplagan
tvenne delar med Karia öfver Coloinhia
samt tvenne Plancher i Rdr 16 sk
ELLER
EDUARD - BANER
MATHILDA OXENSTJERNA
Häftad 3a sk Banco hos AViborg et Comp
och de fleste Bokhandlare
Af trycket har utkommit och säljes i du
flesta Boklådor i (Stockholm samt ho» Hrr
Bokhandels-Coramissiouarer i Landsorterna
a 24 sk B :eo
FRANSKA
REVOLUTIONEN
I SLUTET AF JULI MÅNAD
ÅR 18 3o
Danna korta ehuru sakrika öfversigt afde
iistforflutna årets viktigaste politiska till
dragelser innehåller utom en fullständig be
skrifning om den Stora Parisar - feekan
med en föregående framställning om Bour
bonernas förhållande till Franska nationen
äfven intercssanla biografiska underrättelser
om Carl X Furst Polignac och Ludvig
Philip samt besk rifning om den förstnämn
des afresa från Frankrike m in Arbetet
slutas med en öfversättning af den bekanta
Pariser-Marchen af Dclavigne
Rättelser
T N
-o 3o stär
• Patriotiska för
Sveriges I
hl s t cu ltur- Gom rn i 11 liis
Patriotiska Furen för Sveriges Häst
cultur-Committe
»OS r J HJERTA