Sida 1
N :o 191
1831
AFTONBlåDET
Lördagen
TJriset i Stochholm för helt år 70 R :dr halft år 5 R :dr 3 mån a R :dr 3s sk Banko Lösa Numror 2 sk Banko Prenumeration och utdelning <t ^wq ^-
i
*- mans Engströms bokhandel i Storkjrrkobrinken Bromans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd i Lindroths vid AVirrtniJj /1 —■
fat an och Essens vid Södermalms torg Annonser mottagas endast i förstnämnde bokhandel till i skill banko raden Utdelningen kl 6 eftermida
morgon rz :te Söndagen efter Hel Trefaldiglett
predika
JToi Konungen och Drottningen Hof-Pred Silf
rerbr»nd
Hos Kronprinsen och Kronprinsessan Ilof-P .rcd
Rundblad
i Slotts-Kapellet Hof-Pred
Silfverbrand
På Ulriksdahl Pred Unander
Stor-Kyrkan Kom Bergegren Past .Adj Lind
ström Kora .Adj Tollstedt-
Clara liom
Beckman Hof-Prcd Tegnér Korn
Hillberg
Jakobs Kom Carlstrand Past .Adj Lundgren
Kom
"Widstrand
Tyska Doktor Liidecke
maria S M Kand Engelbrecht Korn Ähr
ling v Kom Bolin
Catharina Kom Winquist Kyrkh Winter
Koin Adj Petersson
Kungshol me Doktor Fuchs Kom Lundholm
Finska Kom Tulindberg Finska och Kyrkoh
Stolle Svenska
Ladugårdslands v Katech Grönlund Kyrkh
Sjöstedt Kom Salén
Adolf Fredriks Bat Pred Sondén Koni Adj
Löhman
Johannis Kom Ljungholm Högm och Aftons
För K M Flotta Kom Adj Delin
yid Garnisons-Sjukhuset Reg Past Gravallius
Enkhuset v Enkh .Pred Öberg
Gubbhuset Kom Åhrling
Södra Korrcktions-Jnrättn Past Holmberg
Norra Korrektions-Inrätln- Pred Norrbin
i anvik s-Kyrkan v Past v Schéele
Sabbat /isberg S M Adj Acksell Kl kl
Vid Stadens och Länets Kurhus Past Adj
Miitzell
Hedvig Eleonorcc Fattighus Mag Wijkmark
Vid Djur gårds Brunn Past Adj Poiltén
Vid Norrmalms Helsobrunn SkolLär Tliave
niuj
14 Not Säfvedes II i Wimmerby d 2 Sept
Timaläns II i Ishult d io Oct
Lagm Häradsh Lemchen Wässbo H i Ölme
stad d 2 Ko v Össbo II i Wcrnabo d 2g Sept
QTJAjRANTAJNS - KUNGÖRELSER
Till Spanien från Östersjön ankommande fartyg
äro underkastade qvarantän samt få ej anlöpa liarn
narne i Asturien
Resande som ankomnia till Lubeck skola med
hafva betyg att de under sednast förllutna 20 da
gar befunnit sig på frisk ort
F d Tull-Insp C G Palmgren i Södertelje d
5 dennes 6i år
HÖSTE-TING UNDER GÖTHA HOF
RÄTT
Småland
Protoc .Seeret Häradsh Elfving Uppvidinge H
i Lenhofdq» d- i5 SepU Konga H i Ingelstad d
25 Oct
Lagm Häradsh Baron af Klinteberg Norrvi
dinge H i Ingelstorp d 20 Sept Kinnevalds II
i .Tät d 4 Oct Allbo H i Alvastad d 4 Nov
Häradsh Ribbing Mo H i Unnaryd d 56
Sept Tveta H i Ingaryd d 21 Noy Wista H
i Grenna d 3i Oct
Lagm Häradsh Uilberg
"Westra II i Komstad
d 4 Get
Häradsh Holm Norra Wedbo H i Hullaryd
d fi Oct Hödra Wedbo H i Eksjö d 8 Nov
Kammarj Härads» Baron vou Liewen Östra
II i Hvetlanda d t Oct
Häradsh och Ridd Bergström Södra Möre II
i Wassmolösa
d 12 Oct
Lägra Häradsh Trägårdh Hand börds H i
Staby ,d 24 Oct Stranda 11 i Mönsterås d 22
Nov Norra Möre H i Rockneby d 19 Sept
Häradsh Rydström Södra Mot pä Öland i Fär
jestad il 4 öet Norra Mot på Öland i Lunde
gård d j5 Nov
Häradsh Hernblom Aspelands H i Molilla d
Oppunda H .R Insp
-C Schagers 3 rttgd e 6
män fr i4 Jan i83i
LEDIGA TJENSTER
Secreteraretjeusten i Coniin
-Coll sökes inom
56 dagar
En Rådmans jenst i Marstrand sökes inom 56 da
gar frän 18 Juli
Läns
-Bokhållaresysslan i Örebro sökes inom 56
da gar
i :nc underordnade Skollärare-befattningar i Walö
Församlings skola i Stockholms Län sökas inom
56 dagar
ARRENDE-AUCTION
l-4 :dcl af Kungsöra Södra Kungsladugård i A
kcrho H af "VVcsfmanland p3 10 £ys tid i Kam
Coll och Westeräs Landsconfor d 27 Oct-
AUCTIONER -
Ett parti Kronans Hammarskattsjcrn samt Ti
ondekoppar den 24 Aug i Stats-Contoret
Kongsbergs Silfververk med inventarier på Amt
huset i Bergstaden Kongsberg den i November kl
10 f m
Egendomen N :o 9 qv- Hjorten Svartbäeks-Ro
ten i Upsala den 24 November å Upsal» Auc
tiönskammare
OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å
BORGENÄRER
Stockh R R afl Grossh L Mcllroths samt
Ilandl Olof Olssons all hustru G A A Bournon
villes och Packhusarb A Thunströms all enka
C hr Nyströms Operat B Meijcrs Carduansmak
C Nyströms enka Anna L Cederqvists till d 2
Spisqvartersidkerskan L Pihlgrens Hattfabrik J
F Collins all Secret Per F Thunmans Parm
mät N W Millbergs och hustrus d 9 afl e o
Contorsskr J P Lundins all Commiss C J Pa
lons Uppbördsskr S Hvari in gs a il enka H M
Gusténs och afl
o
Trädgårdsmust L Sandströms
all Glasmästare- 1 derin Sv Fernqvists f d Cor
poralen C P Svedbergs Fånggevald Fr YVilli
Schmiedts d 16 f d Husgerådskammarbetj J
F Lunds Coopv Skepp D de la Rosc 's ,-Nip
perhandlerskan S M Ströms Victualieh A .Peter
Kindblads och hustrus Lärftskramh J Isak We
sterlings Vaktm G Ekströms afl Hyrkusken J
G Bergströnjs d 23 Diverseh C Fr Unanders
Bagaren C A Röhls Kusken Frölunds enka Nä
ringsidk A L Tacks Fabr L F Janys Knapp
makaren Jernbergs Enkas Klädmäkleri-idk A C
Jernbergs all Skräddaren J E Kindahls till den
3o Jan
Linköpngs R .R v Auditörcn J Hydéns ^ocli
bus t rits d 19 Dec
Luleå R .R Arbetskarlen J Dahlbergs och hu
strus d 12 Dec kl 12
Nora Tingsl H .R Manufact .smeden Dav Ryd
ströms och hustrus Anna Nilsdotters om boskil
nad 2 rttgd å Ting e G mån
W i Ilai lili ge II R Handl .1 G Mudcrichs
Malmköping ocli Hemmanseg E Österbergs i Rö
kan 2 rttgd e 6 mån den förres från 3i Dec
j83q och den sednares från 9 Febr ,83i
TESTAMENTS-BEVAKNINGAR
Afl f d Hofmästaren C G Edlunds till sin
hustru bev vid Nedre Borgrätten Klander inom
laga tid
Örebro R .R Blecksl .enk S L Krantz "s till A
G Dyring bev i3 April
W ^illåttinge H R Olof Malmström och hustru»
till Bonden Jonas Larsson och hustru bevakad ef
ter gifvarens död den 3o November i83o
Walkebo H .R aflidne Torparc-Enkan Anna An
dersdotters till Skräddaredrängen G Malmberg»
son Carl Gustaf klander inom år
Ulricehamns R R Mamsell Joll Petterssons
till Mamsell Elis Wallgren i Uddevalla m fl-j
klander inom år från 3 annonsen
KALLAS
Handelsbokhållaren Isaac Anjou till Gefle KSfni
ners-Rält inom 9 veckor från första annons att
svara till af J I Forsslund å honom uttagen
stämning om utbekommande af en obetald köpe
skilling 18000 Rdr Rgs
Vice Rrono-Bcf .m Kiörkandérs barn och deråt
målsmän till Norra Wedbo H .R nästa lagt Hö
stet S rttgd rör Enkefru A L Ekstrands till
dem testamenterade arfvejord Wivastås
LEDIGT A RF
Efter Pigan Johanna Johansdotter i Christian
stad anm inom år från första annonsen inför
Rådli .R
Efter Hatttjv P- Sundberg anm hos G West
lund i Arboga
Efter hustru Auna Gustafsdotter i Bosarp Tor
pa S Ydre H af Östergötland anm inom år
FÖRMYNDERSKAP
Oppunda H .R Bonden Lars Larsson i Kungs
backa Bettna Socken förm Rusth Eric Larsson
och Bonden Olof Olsson
Jönåkers H R Enkefru A U Sebell förm
Lagm G Engström
Willåttinge H R Enkan M Åhrström form
Hemm .eg Per Persson i Alm
Ångermanlands Södra Domsaga 1 Bonden Nils
Ersson i Näs förm Jakob Jonsson 2 Jonas Berg
lund i Sallsåkcr förm Kronö-Länsm Lars Nor
berg 3 Bonden .Nils Ersson i Björnås förm Eric
Ersson och Matts Mattsson 4 Mårten Berglund i
Utvik förin Eric Jansson i Röksta 5 Bonden
Jan Jansson i Nordsjö förm Hans Hansson och
Nils Östensson 6 Zachris Hansson i Sörmofflo
förm förre Nämndem Hans Häggqvist och Hans
Persson 7 f Nämndem Anders Sortelius i Sorte
förm Anders Ersson och Jon Hansson 8 Eric
Mattsson y i Hakesta förm Fjerdingsm Eric
Tjälldén 9 Torparen Johan Forsslund i Forssås
form Exp Befalln M P Selahn 10 Torparen
Anders Hansson i Gådeå förm Bonden Eric Mi
kelsson 11 Torparen Lars Andersson i Näs förin
Bonden Per Larsson 12 Bonden Jonas Holmström
i Offer förm Bonden Olof Hindricsson i3 Bon
den Hans Jansson Löfdin i Lungvik förm Rag
vald Boman och Gustaf Norlin samt iq Bonden
Jan Jonsson i Groloin form Zachris Jonsson i
Arsta
BOUPPTECKNINGAR
Efter afl Cantorn C J Lilljedal d 3l Aug kl
9 f m uti Qwiinge Klockaregård i Östra G-öiuge
Härad
Efter afl Kryddkraurhandl C G Brolan -inom
Aug
Sida 2
Efter afl Urfabr P Strengberg inom 26 Ang
hos J Borgholm i Mariefred
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
Bryggaren J U
\Vcstins d 20 Aug kl e m
a Börscafferummen
E d Riksdugsm J Nilssons d 27 Aug kl 3
c m uti Gästgifv Westra ,Stömme Stafyäs- S
Afl Handl .1 Lundyalls 1 Sept kl 4 e- m- å
Mariefreds källare
SPEKTAKEL
I dag till förmän för
'Herr Hedin Två Her
ravs Dräng och Jocrisse samt Hopsmörjelsen eller
Jocrisse
J
s äkta förening med Mamsell CJrsu /e
I morgon Pistolskotten och Den sällsamma
sjukdomen
SAMMANTRÄDEN
Sällskapet Redlige Svenskar i morgon kl 1
Sällskapet L S nästa Onsdag kl 5 e m
BELGISKA KRIGET
Ehuru det steg Franska regeringen tagit
icke syntes i det hela oväntade tro vi att
ganska få som hunnit vänja sig vid den
Perierska Ministérens fasthet i sin rätta
mcaelväg (medelvägen mellan att gå fram
åt och ätt skrida tillbaka — den orubbliga
istadigheten väntat sig några så afgörande
åtgärder som en Fransk Armees inryckande
till Belgernes skydd Emedlertid borde
man tro att de Franske oppositionsbladen
skulle vora fullkomligen belåtne med den
krigiska hållning deras lethargiska styrelse
antagit att de som så högt och bittert
förebrått den att hafva öfvergifvit brödra
folkets sak iindtligen skulle för några ögon
blick åtminstone glömma det förflutna för
ntt låta rättvisa vederfaras det närvarande
Och likväl är förhållandet t ver t om Sjelf
va de moderata bladen finna sig alldeles
icke vid den krigiska altitud Monseigneur
Pe
rier antagit och han har alltid hos opi
nionen otur med sin martialiska ifver den
na må nu vända sig mot skolgossarne i
Paris eller det Holländska Majestätet Vi
tvifla ingalunda alt ju Oesterreichischer
jBeobachterj Fäderneslandet m fl andra
Jesuiles å robe courte härvid tveka
sig fått ett ypperligt tillfälle att utskrika
inkonseqvensen och missbelåtenheten hos
det oroliga
'våldsamt radikala partiet och
vi anse det derföre icke ur vägen att in
nan vederbörande hunnit hemsöka allmän
heten med några expeetoralioner i denna
anda säga några ord som torde ställa denna
skenbara motsägelse hos de Franska Jour
nalisterna i en annan dag Det är nemli
gen ehuru det så vidt oss är bekant icke
a någon bland de Franska tidningarne finnes
bestämdt utsagdt icke kriget mot Holland
som ogillas af Franska oppositionen att
ila det nödställda Belgien till hjelp har all
tid varit och är tvifvelsutan ännu Franska
f 'kets favoritide
ehuru de sympatier som
fjrut så varmt och uteslutande omfattade
jielgien på de sista tiderna med oändligt
mera skäl afledts åt Polen Hvarföre är
likväl icke detta krig populärt Emedan det
icke är en ingifvelse af frihets- och rätts
känslan ulan — så tyckas åtminstone Frans
männen vilja betrak fa saken — blott en ny
combination af en politik som vill försona
Julirevolutionen med Heliga Alliancen eller
åtminstone med en och annan af dess med
lemmar emedan man vid krigets utföran
de stället att endast och allenast stödja
sig på sin egen kraft och nationens vilja
hastar att med sjelfförnöjelse åberopa sig
fremmande makters samtycke och fram
skjuter de eviga confereacerne och proto
kollen der nationen älskade att endast se sig
sjelf Det är denna outplånliga arfsynd att
vilja vara Diplomat der man borde vara
Statsmari denna politik från
Westphaliska
freden ocli cohgresserne i första hälften af
adertonde århundradet som i närvarande
tid följer och störtar alla ministärer och
skall fortfara att göra det tills den rosl som
redan länge frätt dessa politiska systemer
ändtligen hunnit alldeles förtära dem Detta
tycks dock under närvarande förhållanden
icke kunna dröja så serdeles länge
Såsom ett uttryck af den moderatare Fran
ska oppositionens tankar rörande Belgiska
kriget anföra vi följande-ur Le Temps
Efter hvad som tilldragit sig denna mor
gon (har gfseende på Ministe
rens förklaring
rörande
kriget och dess beslut att qvarstanna
tillhör det hvarken npprigtiga patrioter el
ler samvetsgranna publicister att mot Mini
steren hopa beskyllningar som den så väl
förtjent och att i närvarande ögonblick söka
utleta me-ningen med den comedi som man
;spelat med Frankrike i tredagar Ministe
ren får fullt upp att göra med sitt försvar
inför Kammaren och det är för närvarande
fråga om helt andra saker
Den vigtigasle tilldragelse som egt rum
på 15 år har här i dag inträffat Franska
Armeens march till Belgien är för Frank
rike och Europa mera afgörande och vigtig
än Julidagarnes händelser Detta beslut
fattadt med en biådstörtande skyndsamhet
för hvilken vi hafva svårt att göra oss reda
är måhända första branden af den vidsträckta
vådeld som hotar Europa
Vi skola säger man hasta till den Belgi
ska neutralitetens forsrar vi skola lemna
Belgiens Konung den undsättning han äskar
Men äro vi väl full t befogade att försvara denna
neutralitet Till en början hvarpå grundar
sig denna neutralitet Conferencen hade fast
stäldt ett Protocoll som den 3o Juni borde
vara antaget af Belgien Det innefattade
vilkoret sine guanon för detta lands tillva
relse såsom oberoende stat och de diplo
matiska relationerne i-kulle i händelse af
vägran upphöra
Protokollet stadgade gränserne för det land
hvars neutralitet förklarades och garantera
des så vida det nemligen åtnöjde sig med
de föreskrifne gränserne
Konungen af Holland hade man förmått
att å sin sida erkänna innehållet af detta
protokoll så vida det af Belgerne respek
terades
Men detta protokoll antogs icke och Ko
nungen af Holland förklarade då att han
var färdig att uppsäga stilleståndet emedan
Belgerne icke åtnöjts med de föreslagna vil
koren
Emedlertid nalkades i Frankrike och
England tiden för dessa rikens representant
sammanträden och dessa länders Premier
Ministrar Behöfde dokumenter af bestämdt
innehåll att förelägga Kamrarne Derföre
tillskapade man ett nytt protokoll af iH
artiklar som likväl ingenting afgjorde eme
dan ingen ting kunde afgöras
På så ofullständiga handlingar hvilka i
hufvudsaken ingenting fastställde valdes
Leopold till Konung Neutralitets-frågan
var den som i synnerhet lörblef utan ga¬
rantier Den var erkänd af Frankrike så
vida enligt de förra protokollens ordaly
delse den fastställda gräns-regleringen gil
lades af Belgien hvilket af sig sjelf t borde
medföra Hollands samtycke hvarom man
på förhand gjort sig försäkrad Sålunda
trodde man sig hafva undvikit all anled
ning till krig
Men Belgerne (och här är icke stället alt
undersöka med hvad rätt nekade att er
känna gränsregleringen och Holland kunde
således med fog anse sig fritt från sina för
bindelser och denna neutralitet den vi ga
ranterade då kriget var snart sagdt otänk
bart den skynda vi oss nu att försvara di
alla de vilkor som skulle bilda dess grund
fäste äro upphäfna Vi gå att i Belgien
occupera fästningar hvilkas raserande var
det enda som blifvit oss medgifvet Vi tå
ga mot Holland som icke fordrar mer än
protokollens punktliga uppfyllande Med elt
ord vi hafva kastat oss in i en serie af
följder hvilkas princip ingalunda står Klart
för oss
Se här sålunda första resultatet af Prins
Leopolds combinationer ett resultat som vi
långt för detta förespått och som det ej
var svårt att förutse om man ej varit all
deles blind Vi hafva som man ser för att
bibehålla freden vägrat att gifva Belgien
en konung för att bibehålla denna fred
hafva vi låtit England insätta en General
Ståthålliue i denna sköna del af continen
ten i midten af nationer som hafva mera
interesse än vi att aflägsna allt engelskt in
flytande derifrån vi hafva blifvit uteslutna
från den öfverläggning hvari man beslöt om
fästningarna ock med allt delta hafva vi
duck krig det vill säga det samma hvar
med vi i värsta möjliga fallet varit hota
de Huru mycket måste icke ministéren i
närvarande fall ångra att den ej ställt Bel
gien under vårt inflytande såsom detta
land bordt vara
England har gifvit Belgien en Konung
och vi skola försvara honom mot de mak
ter sohi detta val liar uppretat såsom det
med allt skäl uppretat oss sjelfva ty hvem
vill man väl inbilla att Holland ensam vå
gar anfalla Belgien förs varad t af Frankri
ke Och hvem skall väl tro hvad en mi»
nisteriell Journal i sin något starka förtrö
stan på allmänhetens godtrohet försäkrar
allt freden aldrig varit säkrare betryggad
än efter denna krigsförklaring
Alan kan ej dölja för sig att kriget ef
ter all anledning å båda sidor kommer att
föras med stor förbittrrag Det gamla ha
tet mellan Beiger och Holländare slegradt
genom flere månaders tvungen vapenhvila
får ytterligare näring af den ömsesidiga miss
sämjan mellan Prinsarne Wilhelm och Leo
pold hvilka genom en serdeles tillfällighet
varit medtäflare först om Prinsessan Char
lottas af England hand sedan om Greki
ska kronan och som nu ändtligen i spet
sen för sina respektive härar skola sätla
Europa i låga för denna deras nya strid
Och då vi blanda oss i denna tvist hafva
vi icke med detsamma uppkallat de öfrige
makterna att göra likaledes Och vet man
väl hvar allt detta skall stanna
Om delta är början af ett allmänt krig
så är det en omätlig ansvarighet ministe
ren nära att aflägsnas ålägger sig Är det
åter blott en allians-fråga så är det som
vi tycka att något för raskt gä till väga
Sida 3
I båda fallen måste ministären inför Kam
maren afgifva redogörelse för den grund
hvarpå ilen handlar och i denna mening
taget har den tvifvel» utan gjort rätt att
ännu någre dagar qvarstanna vid styret
LITTERATUR
En blick på våra andeli ,ge Talare
Ffåd
(Forts fr gårdagsbladet
g
Lelinbergs utmärkta värde såsom predi
kant har aldrig varit vår afsigt att jäfva
Vi hafva alltid beundrat och älskat hans
milda behagliga framställning den orator
ska prakt och värma som Lehnberg sökte
och ofta fann hans effectrika användande af
antitlieser hans klara välljudande ehuru ol
ta akademiskt cirklade språk men detta
allt kunna vi icke förmå oss att låta gulla
merä än det verkeligen bör Hvad det re
ligiösa beträffar så tro vi just att detta är
en af de svagare sidome bos Lehnberg e
liliru vi sätta det mera på räkningen äf den
tid för hvilken han predikade än på hans
egen känslas Under Lelinbergs hand är re
ligionen en pligtlära som förmanar oss att
älska Gud och religionen för vår egen skull
v och den fördel vi deraf ofelbart skola häm
ta sådan var ock medgifvom det den
enda framställning af religion en Gudsför
nekande tid tålde vid att höra Detta ur
sägtar Lehnberg men höjer åtminstone icke
hans värde — det är måhända denna diplo
matiska skicklighet alt inse hvad "Guds för
samling tålde som Insändaren menar med
sin fina menniskokännedom Hvem skulle
väl ock kunijia tro när man läser dessa
milda skonande uppmuntrande prediknin
gar uppfyllda af Tolerans mot allt någon
gång till och med mot lasten att predikan
ten lefde verkade i en tid och en hufvud
stad der sedeförderfvet nått sin höjd och
religionen blifvit ett gyckelspel lör hvarje
äldre eller yngre po |k ,e som förmådde fram
krysta en liten qvickhet de ägtenskapets
heliga band vwo ett åtlöje der rättvisan
och statens embeten såldes liksom på öp
pen marknad Och likväl vidröras och be
straffas nånsiu i Lelinbergs predikningar
något enda ct dessa tidens mörka tecken
med undantag af religionsföraktet Vi kun
na åtminstone icke påminna oss det Hvad
Insändaren kallar Lelinbergs "filosofiska håll
ning tillstå vi vår oförmögenhet alt fatta
så vida dermed ej menas den egoistiska lef
nadsvishet som ehuru i sin ädlaste form
utgör ett af hufvuddragen i hans religiösa
(rättare moraliska exhortationer
I Lelinbergs tid då filosofin ej var annat
an ett ytligt joller ytterst stödt på fullkom
lig irreligiositet en slags uppvaktande säll
skapsdame i Versailles Sans Souci och Ha
gas salonger då Voltaire brutit stafven öf
ver Leibnitz och Kant af tidens Hofsnillen
ansågs för en dåre veta vi sannerligen icke
heller hvar han som med allt det milda
ädla som fanns i hans lynne och snille lik
väl var fostrad i denna skola skulle hafva
förvärfvat några djupare filosofiska åsigter
Om deremot någon religiös talare varit ut
märkt af en djupt filosofiska uppfattning af
sitt ämne så är det utan tvifvel Wallin
ined den rena strålen af kraft Ijuä och
värma som han nedsänker i menniskolijer
tats innersta djup med sin outtömliga ri
kedom i uppfinningen sin stora och mång
fald och originalitet i behandlingen La
slen den xuå smekas eller icke af tidens
lynne träffas alltid lika skoningslöst af å
skan från lians läppar och icke dagtingar
han med sedeförderfvet af fruktan alt stö
ta det för hufvudet eller minska verkan af
sitt ord Ofta talar han dock äfven tröst
och hugsvalelseord och hans snille är icke
derföre mindre mäktigt hans tankegång sva
gare hans tal mindre varmt eller öfverty
gande
Insändarens slutjemförelse mellan Christi
förnämsta Apostlar och våra utmärkta pre
dikanter har synts oss träffapde serdeles
Wallins med Paulus och Franzéns med Jo
hannes
Det återstår oss ännu att vidröra den
märkvärdiga punkten i denna skrift hvil
ken utgjort ett så hufvudsakligt ämne för
företalet till Biskop Wallins arbete
"Hvad
som i detta tal
säger Insändaren
"ligger
dernäst och synnerligen Hr TVallin till last
är alt lian icke mer än på ett enda stäl
le nämner Frälsaiens namn och detta
ställe är en citation ur Bibeln och således
icke direct hans ord Likväl kan ingen an
nan grund läggas än den som lagd är Je
sus Christus
på honom bygger tillträdaren
af Kyrkoherde-Embetet så skönt sina stun
dande Lärare-åligganden och i Hans namn
hoppades väntade påräknade man att Hr
f-p allin också $kulie inviga Hr Pettersson
då han tillönskade honom på Församlin
gens och sina egna vägnar med dig vare
ock Ho ranj den Herren om hvilken Pau
lus säger till de Gorinthier fVi predike
icke Oss sjcljva utan Jcsum Chri stum j
att han är Herren men vi edre tjenare
för Jesu skull Hvar och en som öfver
träderj och icke blifver i Christi lärdom
säger Johannes (i 2 Epistel 9 ,10 il han
hajver ingen Gud den der blifver i Chri
sti lärdom han häfver både Fadren och
Sonen kommer någon till eder och icke
häfver denna lärdomen med sig undjår
honom ifkc i hus och heiser honom icke
heller Ty den honom hqlsar han är del
aktig i hans onda gen
lingar Ej är det
godt att skämmas vid milt namn tillsäger
Frälsaren sjelf ty honom skämmes jag vid
på sistone
—
"Må denna erinran
til¬
lägger han
ligt sinnad
'icke öfverses af någon christ-
Lärare inom Skandiens landa
martn och icke anses öfverflödig mindre
obehörig eller sårande för någon
Det torde icke behöfvas mer än denna
citation lör att bli ölvertygad att om In
sändaren icke bedragit sig sjelf då han på
sista sidan yttrat
"att icke personliga syft
ningar ledt honom så har han åtminstone
derigenom visat att hans
'bevekelsegrunder
icke kunnat vara mera "ensidiga
så
vidt man kan gifva detta namn åt
flera framskymtande prof af exempellös
bitterhet Eller hvad kan väl vara mera
ensidigt mera förolämpande mera grymt
än att från den omständigheten att Fräl
sarens namn endast en gång finnes nämndt
i ett tal af fyra eller fem sidor omedelbart
öfvergå till tillämpning af det Bibel-språk In
sändaren åberopat Ett motstycke härtill
är det sätt på hvilket Insändaren framkom
mit med insinuation "om den försakelse
han åtminstone af andra fordrar
Är det
väl med dyjika i mörkret smygande anfall
Christendoroens sak förfäktas Tant dc li el
entre-t-il dans I 'a me des devots — Ehvad
invändningar man må göra emot Biskop
Wallins andelijja verksamhet och bana så¬
som lärare eller skriftställare så har lian
dock en för stor förtjenst 0111 Svenska Kyr
kan genom sina öfriga arbeten hvilka
bära vitnesbörd emot Insändaren för
att någon skulle ett ögonblick dröja att
'förkasta dennes omdöme I anseende åter på
den allmänna satsen om nödvändigheten att
ofta nyttja Frälsarens namn kunna vi icke
yttra något mera klart fullständigt och
öfvertygande än hvad religionstalaren sjelf
anför och hvari vi helt och hållet in
istämme
"Om
säger religionstalarcn
"han (Predi
kanten för att väcka beveka eller öfver
tyga älven dem som ej ännu kommit till
full reda eller stadga med sin tro på det o
medelbara eller positiva i en gudomlig up
penbarelse (och huru många äro ej de ?J
skulle finna tjenligt att åberopa de vittnes
börd af naturen medvetandet och erfaren
heten som ej kunna jäfva utan fönekande
af tankens och känslans grundlagar och der
igenom söka bereda vägen så småningom
för den högre Andans och Kraftens bevis
ning vore han derföre mindre renlärig
Eller hvad annat gjorde li in än Apostelen
som låter Guds osynliga väsende lians e
viga kraft och gudom beskådas äfven i den
synliga skapelsen och den Heliges lag för
kunna sig klar och redan i det samvete
till hvars anklagande eller ursakande röst
sjelfva hedningen måste lyssna Hvad annat
gjorde han än följde sin gudomlige Mästa
res exempel hvilken ej försmådde alt fram
ställa Försynens åskådliga vård om fåglarna
under himmelen och liljorna på marken
såsom ett tröstefullt bevis på den himmel
ske Fadrens ännu ömmare omsorg för men
niskobarnen och hvilken först vände upp
märksamheten på det i sinnena fallande
för att derifrån leda och lyfta den till a-
ning tro och insict i en motsvarande öf¬
versinlig verldsordning ty erinrade Ilan
betydningsfullt tron J ieke när jag säger
eder om jordisk ting huru skolen J di
tro om jag säger eder om himmelsk ting
— Samma själsförmåga som inom de tim
liga föremålens krets sammanbinder orsak
och verkan anställer jemförelser och gör
slutsatser är ock den som leder oss in
i Andans verld säger oss hvad vi der baf
ve att söka och finna framgår på dess he
ligt dunkla område uppmärksam forskan
de läraktig till dess den öfvertygad och
vördnadsfull böjer sig för gudaktighetens
stora hemlighet och erkännande ej blott
möjligheten men nödvändigheten ej blott
önskligbeten men sanningen af ett högre
meddelande villigt låter sig tilljångatagaa
under Christi lydno Christendomeu är
själens ljus inen förnuftet är dess öga Li
ka litet som ögat kan se utan ljus fika li
tet kan ljuset skönjas utan öga Och ej be
höfver bland oss frågas hvar detta ljus flö
dar ur sin rika och klara ursprungskälla
Vi ha /ve det fasta anamnt ansvar da ordet
och vi göre väl alt vi akle derpå Men
icke må vi föreställa oss att Christendomni
ligger på samma gång hel och sluten inom
vissa ordformer i hvilka den bistoiiskt
framträdde på en gifven punkt af tiden Vi
böre noga skilja mellan bokstaf och anda
för att efter Cliristi egen lärdom förstå
hvad som döjdar och hvad som ger lif Ila»
kom ej att upphäfva något af det sanna
och goda ,1 som redan före fanns i mensklig
heten utan fust mer att bringa det till
Sida 4
mognad eller gifva det sin hpgsta ocli rena
ste betydelse mycket lemnade lian ock till
vidare utveckling sedan genom Honom sjelf
va grunden var lagd j den ingen annan kun
nat lägga På denna grund om den ock
ej alltid och från alla sidor står synbar i
dagen är dock allt bygdt som på en gång
öfvertygar och röret
upplyfter och föräd
lar lugnar och tröstar menniskan sätter
benne i öfverensstämmelse med sig sjelf med
Gud och med Hans eviga ordning Det är
sann Christendoin — det må i öfrigt an
taga hvilken yttre skepnad som helst och
vi hafve närmaste profvet på dess sanning
i dess alltid motsvariga förhållande till vår
andliga naturs beskaffenhet vår själs be
grepp om rättvisa och kärlek vårt samve
tes fordran på fullkomlighet och helgelse
vår sjelfkänslas vittnesböld om skald och o
förmåga vårt hjertås behof vf frid och för
soning Att derföre vid de religiösa före
dragen äfven ofta vädja till det inre sinnet
den egna erfarenheten och den i hvarje
menniskobröst slumrande aningen om ett
högre är i min tanke ej blott lofligt men
på det högsta både angeläget och hugneligt
far en rättskaffens lärare lian framställer
inga satseratt antagas på god tro men att
inses eller kännas såsom utvecklade ur
vårt eget väsende eller för detsamma oum
bärliga Han likasom tvingar menniskan att
blicka in i sig sjelf och finna huru det är en
helig nödvändighet som gör att religionen
allena är grundvalen för all visshet lifs—
kraften för all ädel verksamhet förklarings
strålen öfver allt mörker Om han ock
derunder ej skulle finna lägligt eller akta
nödigt att i hvarje föredrag uttryckligen
vidhålla de egentliga dogmerna eller myste
rierna äro de honom ej derföre mindre
vördnadsvärda med dem är intet af det
han framställer i någon motsägelse ulan
alltid i samvetsgrann om också ej ordagrann
enUämmigbet han uraktlåter aldrig den
rätta tiden för deras fullständiga alhandlan
de ehuru han bemödar sig att der så kan
och bör ske äfven ur inre grunder göra
dtfm fattliga dyrbara och trodda Han
lägger ejheller någon vigt på ett idkeligt
och derigenom ofta blott mekaniskt upp
repande af Frälsarens namn i det skola
'visserligen alla knän sig böjaj och alla
tungor bekänna att Jesus Christus är Her
ren men att vilja tillägga blotta yttre ut
trycket eller utropet någon öfvernaturlig
eller magiskt verkande kraft röjer ett nog
trångt begrepp och står på gränsen af vid
skepelse När Aposteln säger allt det J
gören med ord eller gerning det görcr
allt i Herrans Jesu Namnj vill han der
med blott antyda att när våra tankar och
känslor uppenbara sig genom utvertes tec
ken bör hvad vi tale vara genomträngdt
af Jesu anda och hvad vi göre vara enligt
med Jesu bud och efterdöme VHr religions
åsigt må sedan ikläda sig hvilken form som
helst den må tillegna sig mer af det reflek
terande eller det sentimentala eller det mo
raliska eller det mystiska elementet så are
vi ändå goda christna och evangeliska pre
dikare likavisst som både Paulus och Jaco
bus voro det ehuru deras epistlar fram
ställa olika sidor af Christendomen Den
otålsamine allena förstår 'ej hvad Christen
dom är han utesluter sig s \elffrån de rättrog
nas gemenskap om han an förde Jesu namn
på Lungan i livartannat ord och ha-de sin
besvärjelse tillreds för hvarje olika tänkan
de såsom för en oren ande och sökte att
på hvad sätt han funne kraftigast förkättra
försmäda och förderfva dem han vigt en
gång till offer åt sitt kärlekslösa och derföre
falska nit Men hvar och en står eller fal
ler sinom egnom Herra när vidräkningens
dag kommer om hvilken Herren sjelf ytt
rar på den dagen varda månge sägande
till mig hafve vi icke profeterat uti ditt
namn
och i ditt namn utdrifvit djeflarj
och i ditt namn många krajtiga gerningar
gjort Då skall jag bekänna dem
- Jag kän
de eder aldrig
Vi hafve härmed slutat våra anmärknin
gar vid Blicken på de andelige talarne Att
uppsatsen till så stor del erhållit en pole
misk form härleder sig från skriftens egen
som framkallat den En aunan dag återkom
me vi till sjelfva religionstalen
Kaleidoskop
vadfom att fyra concert-blljetter $äijas Förr
än en god bok till samma pris och vid så
dant förhållande äger konsten ännu på län
ge icke skäl att beklaga sig
Ångfartyget Ft ithiof afgår till Drottningholm
Joscphinadagen Söndagen den 21 dennes ti 9
förmid och kl 1 på Middagen samt återvänder
om aftonen en eller tvenne gånger efter passage
rares antal Restauration linnes om Bord Billet
ter säljas hos Ilcrr Diversehandlaren Wrarodell
vid Riddarhus Torget samt 0111 hord å Fartyget
Ångfartyget Frilhiof afgår till Södertelje och
Norrköping Måndagen den 22 dennes kl 12 j
dagen ocli återvänder Thorsdagcn den 26 kl 8 på
morgonen Kommande desse resetourer att på sam
ma tider fortsättas alla måndagar till och med
den 12 September från Stockholm till Södertelje
och Norrköping och alla Thorsdagar till och med
den 15 September från Norrköping till Södertelje
och Stockholm hvarefter Resetourcrne förändras
Restauration finnes om Bord Biltctförsäljningen
sker i Stockholm hos Herr Diversehandlaren Waro
dell i Norrköping hos Herr Fabrikören och
Handlanden G Romaq samt i Sudcrtelje om bord
å fartyget
MUSIK
Den annoncerade concerten af Kongl Svea
Lifgardes Regementets musik corps till för
mån för en pensionscassa för samma corps
ägde rum i Thorsdags — För femtio år
tillbaka hade väl ingen kunnat föreställa
sig att Svenska krigsmakten efter en gene
ration skulle vara försedd med så många
verkliga virtuoser framför sina leder Märk
barast ehuru icke förut okänd var den fär
dighet Hr Heydenreich ådagalade på obligat
trumpet och det är verkligen förvånande
att hafva kunnat bringa detta sköna men
fordom så hårda och egensirininiga instru
ment till en sådan lydaktighet för konst
närns läppar Kyrkan var smakfullt och
väl dekorerad med militära prydnader på
musikläktaren — En mängd personer halva
förundrat sig att vid detta förhållande
kyrkan icke var ens till hälften upptagen
af åhörare vi tillstå likväl att vi ined all
hyllning åt de förtjenstfull- konstnärerne
som läto höra sig icke kunna dela en sådan
förundran Allting här i verlden har sin cul
minations- och öfvergångspunkt Den lysande
conjunktur som musiken nu i några år haft i
Sveriges hufvudstad har i sin ordning äfven
inom detta yrke framkallat en ökad concurrens
och om vi så få säga en öfverproduktion
som icke motsvarats af afsättningen och vi
förutspå alt nästa vinter kommer att lem
na concertgifvarne en ganska medelmåttig
skörd för alla andra än de mest utmärkta
talangerna eller de som hafva något att er
bjuda nyhetsbegäret Härtill kommer atl
i de musikaliska likasom i de poetiska kom
positionerna det blir allt svårare att fram
träda såsom snille ju mera konsten utbil
das och den mängd af Niirnberger-krara i
denna väg som under uppkomsttiden dra
git allmänhetens uppmärksamhet till sig
skall inom några år hafva helt och hållet
förlorat sitt anseende Serskildt torde hos
oss konstnärernas intresse och fördel komma
att motverkas af den allmänna national
olyckan brist på tillgångar att i längden
kunna besöka alla de musikaliska soire
'erna
hviiket är en verklig objet för en fader
som har den lyckan att äga en på en gång
rätt talrik och rätt musikalisk familj — I
allt fall är det en anmärkningsvärd omstän
dighet tili musiken» fördel att man kan slå
ANNONSER
Till Salu finnes
Socker lagom sött ji alla Kryddbodar i Stock
holm till 31 sk U
'läges 10 U rabatteras betyd
ligt Dä enighet ar ett lmfvudvilkor för hvarje
corporations välstånd och trefnad införes ofvan
nämnde allmänna pris såsom ett sällsynt exempel
af Enighet
Omkring 600 U väl beredt sulläder finnas till
salu för 1 R :dr 8 sk R :gs fö vidare underrättels»
derom lemnar Vaktmästaien Kihlström som alla
söknedagar trätias cinellaa kl 1 och 2 i Södra
Kämners-Rätten
Superfin matolja raiincrad lampolja Holländsk
lin- och rofolja säljes i Eurenii bod snedt mot
Kongl Posthuset
Bomulls vadd som avbetas pä mekanisk Kardma»
skiner» finnes större och mindre partier att tillgå
uti undertccknads Magasin i Clarabergsgränd lin
set N
.o 4 Qvarteret Gripen nära Clara Norra
Kyrkogatan» Silkesvadd Och Blonvadd finne
äfven i parti äfven de som önska Bomull Kardad
till täcken kan få den Hela täckets längd »om sill»
jes styckevis
YEXELKURS
noterad ti 79 Aug
Z R4
9 g
London iZ Rdr 4 sk ?5 d d i3 Rdr 2 sk
36 j <1 d i3 Rdr 1 sk i3 Rdr 90 d d
Liverpool att bet i London i3 Rdr 12 Rdr 46
sk 90 d d
Hamburg i4o sk 25 67 d d i3ij§ sk 1 ^9 sk
90 d d
Wismar att bet i Hamburg 1Z9 sk 6- d d
Köpenhamn att bet i Dito i38 3 sk 90 d d
Amsterdam i3a sk i3i § 70 d d
Paris 25 sk
-241 sk 90 d d
Liibock Lubsk (Jour ir4 sk 67 d d
F .cisburg Grob Cour :t 107 sk 49 d d
S :t Petersburg
28 Z sk 3o d d
Köpenhamn 66 f sk <56 sk 8 d d
Medelkurs
Pund Stcrl i3 R :dr 2 sk 2 rst Ha inb B :co 14»
sk Holl Cour :t i3i sk 8 rst Francs 24 st
10 rst
VARUPRIS
Hvete 10 Rdr 3u sk a 12 Rdr Rag 8 Rdr
16 sk å 8 Rdr 2 sk Korn 8 Rdr ä 8 Rdr 16 sk
Malt 7 Rdr 4° si Hafre 4 Rdr 3a sk a 5 Rdr
Ärter 9 Rdr 16 sk å >3 Rdr 16 ek Salt Terra
Vecchia 4 Rdr 24 sk Dilo S :t Ybes 4 Rdr 10
sk 8 rst Dilo Lisabons 4 Rdr 10 sk 8 rst pr
tunna Bränvin ö-gradcrs 4« sk 8 rst ii 41 sk
pr kanna allt Banco
Hos h J Hjsjrta