Sida 1
N :o 199
1831
AFTONBLADET
Tisdagen
den 30 Au
IJ riset i Stockholm för helt är ro H :dr halft år 5 R :dr 3 mån i R :dr 3i sk Banko Lösa Numror 3 sk Banko Prenumeration och ut
mans En g st r« ms bokhandel i Storkjrrkobrinken Bromans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths
gatan nch Essens vid Södermalmstorg Annonser mottagas endast i förstnämnde 'bokhandel till 1 skill banko raden t /tdelningrn k
quarantäns-underrättelser
Stallen Garz vid Oderströmmcn och Stctlin smit
tade samt lusten från OderstrBmmen till ocli med
Maden Liibeck öarne Rugen (Jsedoiu och Wollin
for smitta misstänkte
Endast Svenskar som kunna uppehålla sig i Fin
land är i anseende till sjukdomens utbrott i Hel
singfors tillåtet att förseddc med sundhetspass in
komma till fäderneslandet
Intet fartyg från Ryssland eller annan hamn
vid Östersjön är tillåtet anlöpa Gibraltar
PRIVILEGIUM EXCLUSIVUM
Beviljadt C- W Gelertsen från Norrige å för
färdigande af Tröskmachincr för handkraft
Mot inteckning kunna erhållas af en under Canz
liÄypelsen» vård stående fond crra 10 ,000 Rdi
anm hos Kamreraren G af Wahlberg inom i Oc
tober
T ,KRIGA TJENSTER
:ne underordnade Skollärare-befattningar i Wal
Församlings skola i Stickholius Län sökas inom
56 dagar
ARRENDE-AUCTION
Höijenstorps Kungsgård om 7 mtl i YValla H
och Eggeby Socken af Skaraborgs Län 17 Nov
il ia i kamm Coll och Landscontoret i Marie
stad
AJUCTIONER
då H
J
IVivcrse lösegendom på Hustegaholm å Lidingön
r >t
å den N :o 7 Qv Jungfrun och Vårfruroten i
Bpsala ai September kl ia å Upsala Auctions
kamma re
Hemmanet N
"o » s 6 i H jert jö Bollnäs S och
Södra Helsingland 3 öres i-ii p Is skatt d aö Oct
kl 12
Ki .i .keforss Sågar och Qvarnar med Privilegier
till en Stångjej nsliärd samt andelar i Norra Wi
kens heuiman i Nordin 11 ks H af Wermlands L
d 4 Nov å Torpare gästgd i Tössho H
Egendomen N :o 9 <jv Hjorten Svartbäcks-Ro
ten i Upsala den 24 November ä Upsala Auc
tioB ^k tmmare
OFFENTLIGA STiMMNGAR Å
BORGENÄRER
Svea H .R 1 afl Capit A .1 F Örnflychts
sist d - Ang iS3 a all Hr Hofmarskalken C
Ugslas sist d 9 .1 Ang i83a
Nora och Hjulsjö H .R 1 afl Bergsm L Ja
cobs ons på nya Wikers äg r och a Torparen E
Hanssons pä Bjuiksjö a lttgd af detta års höste
t 'UT¬
KALLAS
Stockholms R .R Innehafvuren af inteckningen
»ti Huset N :o 34 gamla me» 17 hy N :r Qv Nep
tunus å Ladugårdslandet af ilen 5 Febr 1827 å
533 R :dr Banco alt anmäla klander mot dess dö
dande inom en månad frän 3 annons
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
Urfabrikören J E Callerströms d 3i Ang kl
6 e m
F d Hof-Apotek J N :sons Stahres d 3i Ang
kl 4 » m pä Källaren Cometen
Grosshandlaren E L Nortuns d 3 Sept kl ia
å 1 'ik scafliru mmen
SPEKTAKEL
På Kgl Theatern i morgon Johanna af Mont
faucon och Tillfället gjör Tjufvcn
LAGFART
Gottlands Södra H .R å 3—14 mtl Ejmunds
Mästerby S klander ä ting efter 6 mån frän 3
annonsen
SAMMANTRÄDEN
Neptuni - Orden 3 grad i morgon Onsdag å van
liirt ställe
Mtri Kes
ODILLON BARROTS TAL
(Forts fr N :o 197
Vi tro att ju flera organer nationens sun
da forstånd har ju flera medel det liar ait
yttra sig destomera befästas dessa institutio
ner emedan man ständigt skall hos dem
upptäcka garantier af magt sammanhåll
ning och skydd för alla rättigheter
Se der vår tanka om den konstitutionelin
ärftliga monarkien Han är nödvändig fö
Frankrikes enhet nödvändig för dess sam
manhållning och styrka och skall alltid
äga ett säkert stöd i alla upplysta medbor
gares tankesätt
Men vi tillstå M II att förhallandet
icke är sådant med de ärftliga privilegier
som man vill konstituera till grundval för
denna monarki
Och nu M II de män som tro att man
icke befästar utan snarare blottställer Ko
nungamagten genom att associera den med
dessa ärftliga privilegierj som icke hålla
prof inför tiderna och — särdeles — inför
allmänna förnuftet och rättskänslan
— de
som tro detta säger jag utgöra oppositio
nen De äro icke republikaner ulan män
som hysa en redlig öfvertygelse om landets
behof och hvilka destomindre böra miss
tänkas för revolutionär syftning som d
tvertom vilja aflägsna äfven för Jranitidcn
alla frön till orolighet i samhället
Visserligen kunna några tvister uppkom
ma äfven om principerne för den inre för
vattningens men dessa tvister
'äro af under
ordnad natur och vika snart för det för
troende som man icke kan neka alt hysa för
redliga män — då Styrelsen består af så
dane Olika åsigter kuntia äfven uppkom
ma öfver sättet att behandla några inre
rörelser Utan att tänka det man bör visa
någon eftergift för det anhang som Hen
Guizot kallat revolutionens svans tro vi
likväl att det skall tillhöra Regeringen
hvars styrka är snarare af moralisk än ma-
e
-
teriel natur att icke öfverlemna
våldsamheter som kunna blottställa henne
sjelf
Beträffande den inre organisationen den
administrativa och hgskipande kännen J den
olikhet i åsigter som kan söndra oppositio
nen och ministeren — en olikhet som icke
är betydande
Kanhäuda alt vi i afseende på National
gardets organisation skulle önska att inan
gåfve denna institution mera fasthet ge
nom att göra indelningen efter bataljoner
och icke efter församlingar Vi skulle kan
ske äfven hvad valrättigheten angår ön¬
ska en större utsträckning
Men åsidosättom dessa stridigheter öfver
den inre organisationen det gifvas deruti
flere andra ämnen Jivaroti vi hy se samma
åsigter soui ininistcren Jag har nämnt de
vigtigaste frågorna rörande både den con
stitutionela organisationen och den inre för
valtningen Det är deruti som vi hafva de
flesta positiva intressen de enda öfver hvil
ka vi kunna vara söndrade ty jag upp
repar det den terrain dit man sökt draga
discussionen är icke den ratta
Då man talar om nödvändigheten att be
stämma tiden då vår revolution bör hej
das böra vi nämna att vi tro det ingen
förnuftig man lär ined sin röst understödja
deras försök som synas vilja infora passio
nernas råa styrka i stället för lagarnes skyd
dande makt (Allmänt bravo
Man måste medgifva att äfven ovisshe
ten uti vår politiska ställning utgör en vig
tig orsak till den oro som råder Om Eu
ropa lägrat sig omkring våra gränser med
vapnen i hand a I bidande jag vet icke hvil
ka händelser — så tror jag dock icke att
sådant beror af den eller den sammansatt
ningen af niinisteren utan af naturen af
våra institutioner Det beror icke deraf
att den eller den är i spetsen för niiniste
ren — — (rop till höger och venster —
Herr Sigillbevararen gör anteckningar
Jag förstår icke mine Herrar anlednin
gen till detta afbrott (Till höger tala
tala
Den rätta orsaken säger jag till dc Eu
ropeiska makternas allmänna beväpnande
ligger i den organisation som 18 i ock i8i5
gals åt Europa en organisation som icke
alltid hade till princip och motif folkens
ärligt och rätt utforskade behof och intres
sen Det fanns tre öfvervägande makter
och dessa togo framförallt sin lott och den
na var Lejonets del Den ena af dessa
makter har qväft en nationalitet helgad
genom seklers hjeltemod och genom omät
liga förtjenster för Europas oberoende Den
har gjort Polen till ett annex af Ryssland
Sida 2
gjort en simpel provins af dess vidsträckta
konupgadöme — och detta endast for att
hafva en fot i Europa ett avantgarde i
Tyskland och kunna genom sin allians
ined Preussen och "Konungen af Nederlän
derna
bana sig en öppen väg ända till
portarne af Paris
Österrike har lagt sig till en del af Ita
lien Preussen en del af Rhenländerna Och
efter sådant kunde väl dessa makter för
utse att folken förr eller sednare skulle
koin ma att fordra räkenskap för sina rät¬
tigheter Derföre ingingo dessa makter en
inbördes försäkran åt hvilken man gifvit
namn af Heliga Alliansen (Liflig rörelse
England var icke länge narr for denna
skenfagra traktat detta land märkte att
- man betjente sig af det för alt förslafva
folken och det bröt sina föreningsband
mel det "heliga förbundet Frankrike
kunde icke följa detta exempel det var fa
stadt vid alliansen såsom ett offer Endast
genom Villélska ministerens svaghet drogs
det in såsom medbrottslig i dess mörka syf
temål
Men derina sakernas ställning kunde icke
vara länge vår Juli-revolution kom titt
bryta den De tre kabinetterna uppskräm
da deraf skyndade att ännu närmare före
na sig för att nedtrycka oss och hota våra
gränser Herr utrikes Ministern har sjelf
tillstått från denna tribun alt Ryssland re
dan hade väpnat sig redan satt sina strids
krafter i rörelse och att det — utan det ädla
Polens hjeltemod som kastade sig emellan
dem och oss — hade fortsatt sitt anryc
kande
Detta är lielt enkelt den ställning hvar
Uti Europa befinner sig sådane äro dess po
sitiva intressen — och beträffande oss j
hurudan är vår ställning såsom Fransmän
Väl är det sann t att i8i4 och i8i5 års
traktater tillkommit genom missbrukande
af öfvermakten men de hafva emedlertid
nu ett femtonårigt bestånd som grundlagt
nya rättigheter nya intressen och skapat
nya förhållanden af nationelt oberoende
iåtom oss derföre utan att gilla dessa trak
taters principer respektera deras följder för
sjelfva folkens skull
Vi böra högt uppenbara grundsatserna
för vår politik utgörande vår Europeiska
moralitet och lika högt måste vi ogilla den
Helis >a Alliansens grundsatser som delas af
alla de furstar som hemligen eller uppen
barligen motarbeta utvecklingen af sina tolks
frihet och odling (Bifallsrop Jrån alla
båll
Dessa den Heliga Alliansens grundsatser
lunna vi icke antaga ty vi skulle då med
gifva de despotiska makterna att mellan
komma i utvecklingen af vår revolution
Staterna fik
-on individerna hafva i sin
hederskänsla en princip af styrka och lif
som de aldrig böra afsäga (Bravorop
Det var med smärta jag såg att denna
piincip knappt var proclamerad förrän
nan gaf dem högtidlig förnekelse J kän
nen huru detta olyckliga Italien njöt i me
deltiden alla municipal» friheter hvilka
em de än icke motsvara den politiska fri
beten likväl förmildra saknaden deraf Nå
väl dessa rättigheter äro förstörda en ab
solut despotism råder öfver bela Italien och
både personer och egendom äro förenaål för
blindt godtycke
1 ea sådan belägenhet sago vi ett folk l
underkastadt en regent som vägrat erkänna
Frankrikes nya styrelse resa sig för att å
terfordra sin frihet det återtog den äfven
och ingen inre söndring märktes — men
Österrike fann ej för godt att tillåta sådant
Det förklarade för denna olyckliga nation
Jag erkänner ej din frihet böj dig aler
under okel och vill da ej i godo j så
skola bajonetterna afgöra saken
Och se — delta skedde inför Frankrikes
ögon Dess Ministrar kände i början en ä
del rörelse att hindra det fråga var om
att begära folk och penningar men dessa
känslor förgingo snart Österrikarne lingo
ostördt fullborda verket de lyfte despoten
åter upp på thronen och politiska hals
huggningar begynte Mi nist rar ne sago på
och begärde explikationer grepo sig slut
ligen an och fordrade landets utrymman
de — men Österrikarne innehafva Moden a
ännu i dag
Samma förhållande i Kyrkostaten Dess
folk gjorde sig fritt för alt få styresmän
som delade dess intressen Österrike mellan
kom och lyfte Hans Helighet åter till
stols De hafva derefter dragit sig tillba
ka Påfven har hycklat några förbättrin
gar men jag t villar att desse kunna höja
Italien till den grad a fullkomning hvar
till det har rätt att sträfva
Det vigtigaste är att Österrikarne då de
drogo sig tillbaka förklarat att de skulle
när som helst åter inrycka så snart någon
af Italiens suveräner begärde det
Nu frågar jag M 11 är denna ställning
dräglig Hvad är det för en politisk lag
som ålägger oss att låta Österrike rusa öf
ver hvart och ett folk som vågar fordra
frihet och förbättring af sin inre belä
genhet
Jag hoppas M II att Ministcren skall
redligt förklara oss hvad politik den följer
i afseende på Österrike
Hvad Polen angår bar jag blott några
ord att säga Ministcren har förklarat att
den delar våra önskningar och vårt delta
gande för delta land men alt det är omöj
ligt att verksamt komma det till hjelp
Jag anser det tvärtom M II hafva va
rit ganska möjligt för Ministcren att göra
för Polen långt mera än den gjort Den
har erbjudit sin bemedling men hvad be
tyder väl en dylik åtgärd för ett land som
inan blott anser såsom en revolterad pro
vins Huru skulle vi väl anse en utländsk
magis medling emellan Frankrike och Ven
dee — Jag tror alt Frankrike borde öppet
förklara för Ryssland att Polen ej är och
ej kan längre vara en Rysk provins dess
nationalitet har protesterat mot traktater ne
och har öfverlefvat eröfringen
Polens rättigheter hafva ingen preskrip
tion Hvad J sjelfve hafven gjort för Grek
land och som Ryssland sjelf skulle hafva
gjort kunnen J ej frånkänna Polen —
Detta är min tanka uti denna stora fråga
som är af vigt ej blott för Frankrike utan
för hela Europa J sen den högljudda sym
pa thien för detta heroiska folk son röjer
sig i hela Tyskland — delta land som är så
berömd t för sin moralitet Det är egentli-
gen sedan Polens delning som de mindre
Tyska staterna sucka under en qväfvande
ölvermagt
Först ifrån den dag då det kämpande
Polen åter inträder bland nationerna skola
staterna i återvunnen trygghet kunnä egtii
sig åt progressiva förbättringar —•
Sådane Mina Herrar äro mina tankar
öfver vår inre och yttre politik Då oppo
sitionen har öppet tillkännagifvit sina åsig
ter måtte äfven Ministrarne upprigtigt för
klara sina
Må de utveckla ett baner omkring hvil
ket vi kunna samla oss må de bekänna eiv
offentlig och politisk moral Inga offer skola
då blifva fer stora för att understödja dem
Men må de öfvergifva det lösa vacklandet
ty en politik som ändrar sig efter omstän
digheterna kan icke ingifva förtroende»
(Bifallsrop från alla sidor af salen då ta
laren nedstiger från tribunen
Den allmänna oro soin Krigsförklaringen
mot Holland de förste dagarne väckte i Pari»
stillades åter ganska snart då man erfor
att de fremmande Ambassadeurerne serde»
les den Preussiske högt och ovilkorligen
ogillade Hollands infall i Belgien Det vill
synas som om man i Haag trott att Krigs
förklaringen mot Belgerne skulle till ome
delbar följd ega en dylik från de Nordiska
inagteme I Palais Royal har man med
begärlighet omfattat ideen att visa de unga
Prinsarne för armen Det var icke utan
att man ju äfven från Englands sida vän
tat en krigsförklaring mot Holland i spe
dilation alt bemägtiga sig Moluckiska öarne»
ferierska Ministcren har genom de sista
händclserne vunnit något fasthet inom Ka
maren hvars Majoritet allt tydligare syne»
vilja uttala sig mot rörelsen Efter slutad
debatt öfver adressen lärer Perier ärna att
ombyta någre af sina Colleger i Ministcren»
Det är dock alldeles otänkbart att han ända
till sessionens slut skulle kunna förbi ifva i
spetsen för ärenderna Hans system är ut
nött I öfrigt inser
man i allmänhet icke
så klart utaf hvilka elementer en ny Mi—
nistere skulle kunna sammansättas Ett plie
nomen som är af hög vigt för observalorn
och hvars bestämda tillvarelse ingalunda
kan né \as är den utmärkta fattigdom på
politiska talen ter som är ett hufvnddrag i
närvarande Kammare och om man jerunför
den med den massa aftalenter och kunska
per hvilka upp t rädt i revolutionens början
så måste man mot sin vilja öfvertygas huru
djupt den politiska uppfostran inom Frankrik»
sjunkit Salvertes förslag till nya stadgar
för Pärs-Kamarens sammansättning har vun
nit föga bifall Han har vid dess förfat»
tande ej rådfrågat någon af sitt eget parti
utan med den öfverdrifna sjelfkänsla och
ärelystnad som utmärka honom påtvingat
Kamaren detsamma Att författa en orga
nisations-lag för Pärs-Kamaren är ett p o
blem som förnuftigt vis nlls icke låter sitj
lösas så snart man hvilket under nu
varande omständigheter är oundvikligt —
lem nar ärftlighets-principen ur sigte Om
de gamla provinserna med deras stater fun
nes eller något annat slag af politisk Cor
poration son» föreställde något fortfarande
något bestående så skulle man åt den kun
nat öfverlemna valrätten men då ingenting
dylikt förefinnes och hvarje klass af val
män föret måste tillskapas genom lag så
kan man icke vänta sig någon varaktighet
af en institution uppförd på en så ihålig
och föränderlig grund son» den af en bV .t
lagstiftande åtgärd
Ex-Daupliiu Hertigea af A .ngou !ewc
Sida 3
skall hafva förfallit i ett slags tillstånd af
fullkomlig apathi han befattar sig nume
ra aldrig med politik och då man någon
gång företar sig att fråga hans tanke sva
rar han blott "Såsom det behagar Ko
nungen
Med Algier har man efter i3 månaders
occupation kommit så vida att man icke
ens vågar låta en på sjöexpedition stadd
Kongl Prins (Prinsen af Joinville som ön
skar göra bekantskap med den nya koloni
en derstädes landstiga innan man gjort en
expedition för att någorlunda rensa omgif
niugen från fiender Man anordnar nu ett
nytt tåg till Midiah förmodligen i afsigt
att alldeles uppbränna och förhärja hvad
som kan vara qvar af sista skölden och så
lunda fullkomligen försäkra sig om Atlaske
»timmarnas vänskap och synnerliga tiilgif
▼enhet
Debatten i Deputerade Kammaren den iS
Augusti
Rörande denna debatt till hvilken så
påslå de Franska bladen sjelfve nian ej i
detta lands representant-församlingars anna
ler kan igenfinna något sidostycke icke ens
under National-konventet eller vid Directo
rii upplösning genom Napoleon skola vi i
dag afgifva följande detailierade redogörelse
Sedan Ka ma ren röstat öfver de nya tolf
tedelarnes förskott på Budgeten fortsattes
den föregående afton afbrutna debatten
öfver addressen Hr Bandit Dulary före
slog inflickandet af ett tillägg rörande Al
gier uien delta afslogs När man kom till
den paragraf som rörde Österrikiska trop
parnas occupation af Kyrkostaten uppsteg
Utrikes- Ministern Scbastiani och höll ett
långt tal hvart å nyo förkunnades att re
geringen ingalunda medgåfve Österrike rät
tigheten att inrycka i Italien men det vo
re en stor åtskillnad mellan att icke erkän
na denna ratt och att förklara krig Jin
revolution i Horn vore något helt annat än
>å andra ställe» Möjligheten af Pål vens
iördrifvande och i synnerhet Påfliga väldets
förstöring måste betraktas ur vida högre
synpunkter såsom en Europeiskt eller sna
rare universell angelägenhet Det vore Stats
männens pligt att rigta sina blickar på den
religiösa medelpunkt som vore det civilise
rade Europas ögonmärke och ingen Stat
vore så mycket ställd under den allmänna
folkrättens skydd som den Påfliga Ingen
insurrectioh borde få störta ett välde soiu
icke hvilade pä våld utan på ett moraliskt
inflytande Det catliolska Europas sam
vetsömhet borde icke sliras utan Påfvens
myndighet okränkt upprätthållas (Under
loppet af denna besynnerliga Argumentation
albröts flans Excellenca esomoftast såväl af
ett gällt åtlöje som af högt och allvarsamt
kvot
Llerr Lafitte begärde nu ordet öfver en
peysonlighet (Fait persorunl Han åbero
»ndeConseil-Presidentens förut hållne tal
Iivari lian förklarat det han vid sitt anträ
de till Styrelsen (Han var såsom bekant är
Hr Lafutes närmaste efterträdare redan
funnit Modena occuperadt och Österrikarn»
i antågande ruot Romngna samt att anda
dittills ingen slags- bemedling i Polska an
gelilgenheten egt rum Hr Lafitte medgaf
vSl alt äfven han halt Fred och icke-inter
tentipja till grund försitt system men aldiig
hade han svikit sina en gång åtagna förbindel
ser Utan att vilja förråda hemligheterne af
den Ministers för l vilken han stått i spetsen
ansåg han sig dock icke böra stillatigande af
höra en dylik insinuation Österrikarns ha
de först den 6 Mars gått öfver Po den 8
hade han ingifvit sin afskods-ansökiiing som
d 10 blifvit bifallen Hvad sedan dess förefal
lit bekymrade honom föga Hvad Polen
åter beträffade så hade redan i November
en underhandlare blifvit skickad till Ryss
land För öfrigt vore Talaren färdig att
när som helst bevisa det icke-interventions
principen aldrig hvarken af honom eller
med hans tamtycke blifvit öfverträdd Här
på svarade
Iler Ferier
- att han blott velat anföra
ett factum ingalunda en beskyllning mot
Herr Lafitte och detta så mycket mindre
som hans eget politiska system alltid så
länge de voro Colleger öfverensstämt med
Herr LafUtes Bådas öfvertygelse hade alltid
varit att man ej borde intervenera så länge
icke Franklikes värdighet eller interessen
voro comprometterade Under Lafilteska
styrelsen hade man på en förfrågan från
Österrikes sida rörande Österrikiska troppars
inryckande på Polska gebitet svarat att i
sådan händelse vore kriget troligt [pro
bable — här rättade Stor-SigilibeVararen
till "möjligt (possible — HerrPerier fort
for "möjligt och säkert oro man inryckts i
Piemont
Herr Auguis föreslog ett amendement af
innehåll att Jtaliens folk med tillförsigt af
Konungens bemödanden väntade sig hvad
de sjelfva sökt förvärfva nemligen consti
tutioner representationer tryckfrihet ni m
Hans förslag förkastades
General Lafayette gjorde ett annat enligt
hvilket man af Konungen egde att vänta
tillvägabringandj- af Italiens snara och full
ständiga utrymmande Generalen utveck
lade sin proposition ganska omständligt och
frågade slutligen om man allt framgent äm
nade tåla det en Österrikisk occupations
armee besatte Södra eller mediers ta Ita
lien
Utrikes Ministern påstod att Icke-infer
ventionsprincipen al 11 jemn t utgjorde grund
vitlen för Frankrikes politik (Skralt och hån
från flere håll Men deraf vore ingen följd
att man vore förpligtad gripa till vapen
hvarje gång principen öfver träd des Hvad
man Loide göra i- händelse en ny insurrec
tion ulbröte i Italien och Österrike skic
kade dit tropper — det kunde Kamar»»
lika litet veta som lian sjelf
Efter någon erdvexfing och repliker af
General Lafayette hvari han ådagalade
att Frankrikes Ministrar vid fremmande
hof understundom varit af helt annan tan
ka än utrikes Ministern i afseende på hvad
som Rörde anses för intervention elfer icke
anställdes omröstning öfver amendeinentet
som med ytterst liten pluralitet förkastades
Samma öde delade ett af General Lamarque
i samma ämne Nu öfvergiek man till den
paragraf som rörde Polen
General Lafayette föreslog att intaga en
önskan om Polens skyndsamma erkännande
såsom sjelfständig nation och slutade med
orden7 "detta amendement är icke mitt em
af edra Cbllegers jag är blott den som in
för eder frambär det Amendemeutit till
hör hela Frankrike
Generalen trodde vi
dare
att Polens erkännande vor€ politiskt
och till och med nödvändig samt krm de
icke föranleda något missnöje
Her Dupin d ä anmärkte att Frankrike
icke gjorde amendementer ty detta vore
på sin höjd en en» \ild representants sak
Adressen sådan den nu var uttryckte fol
kets sympathi för det kämpande Polen och
detta vore allt hvad för ögonblicket borde
och kunde göras
Handels-Ministern {d 'Argout påstod att
regeringen ej kunnat understödja Poleni hem
lighet utan att vara oredlig öppet hade
den ej kunnat göra det utan att med det
samma lössläppa Preussen och Österrike mot
detta land Underhandlingar vore det en¬
da man kunde vända Ett erkännande
skulle hvarken inbringa Polen en enda fvrk
eller en enda soldat General Lalayettes
amendement förkastades
(Forts o a
Inrikes
Enligt dagens bulletin har II K Höghet
Kronprinsessan sofvit godt i natt och be
fann sig på tiorgonen väl Äfvenså det l \gl
Barnet
Jemte Hr Ärke-Biskopen som skall för
rätta Hertigens af Dalarne Döpels» äro Bi
skopen i Strengnäs Doktor Thyselius och
Ordens - Biskopen Doktor fFallin kallada
att dervid biträda
(Fäderneslandet
Kalejdoskop
SIMM-PROMOTION
Vi äre i dag i tillfälle meddela förteck
ning på bekransade ynglingar vid Abomska
simm-inrättningens årshögtid den a4 Aug
Den större belöningen tilldelades åt
Hrr C G Dahlqvist C P Söderberg
C» J Fryckholm J A Hamberg Otto
Bolin Fr Ekström Knut Hamberg M
Lundgren
Ven mindre belöningen tit
Hrr P Silfverdahl R B Bolin J Jo
sephson G A Beer G Sehwieter L Ny
mansson
Vr tillägga härtill att inrättningen wm
med afseende på lokalens rymlighet och det
prydliga utseendet är den törsta i sitt sl ;t£
i Stockholm under Sommaren varit utan
afgift upplåten åt en stor del obeniedlade
ynglingar från publika skolor i Staden
(Injäadb
Aux armes Citoyens
E
y
Ej mot Byssar och Barbarer
men mot barbariska idéer
Aux ar nits Citoyens
Ej som Don Quixotte mot väderqva ^—
nai 5
men mot Väderhanar
Aux armes Citoyens
Ej mot nya institutioners
men mot gamla coiifusioner
Aux armes Citoyens
Ej mot resdiligeneer S
men mot skjutf-inrkttningtir .-
Se Fäderneslandet som skrifver ocli
k
massan of riksdagsmotioner .-
f
g
Se folk u .tau principer
Sida 4
AttX Armes <Ciioyms
Ej 'mot Rikets Ständer
men mot deras fördelning i Slåtid•
C
Aux armes Cl t oy ens
Ej mot eU nationell försvar
f
j
men mot inrättningen af stående arméer
AnX armes Citoyens
ännu «ngång ej mot Rikets Ständer y
iiien emot deras fingrar och tänder
Au .x armes Citoyens
Ej mot Fäderneslandet som skrifves om
men nvot det ömkliga Fäderne ilandet
som skrifver
Aux armes Citoyens
y
mot allt detta ej med skarpa svärd
»nen med hvässa pennor
Mésalliuncer och deras förderfliga in
flytande på de gamla dynasticrne ödmju
keligen tillegnadt den aristocratiska princi
pens representanter Stockholms Tidning och
dess unga hoppgifvande broder Fädernes
landet
Chur-Prinsen af Hessen den gam :I« Chur
Fnrstens ende son har nyligen enligt un
derrättelser från Cassel förmält sig med en
Fru Lehman Vigseln skedde i Maynz Till
folie häraf har Chur-Prinsen naturligtvis
for sina barn måst afsäga sig thron följden
i Chiir-Furstwidömet Hans unga maka har
blifvit upphöjd till Grefvinna af Schaum
burg en titel den hon redan en längre tid
burit inom Prinsens hof Fru Lehman är
4ränskiljd hustru åt en Preussisk Officer och
redan förut till skiljsmessans utverkande
från Calholska religionen öfvergången till
tion protestantiska I flere år har Prinsen
erkänt henne såsom sin maka och det for
råkras att ett hemligt ägtenskap dem emel
lan längesedan blifvit ingånget Det lysan
de Ilessen-Casselska husets äldste gren som
gifvit en på sitt sätt rätt märkvärdig Ko
nung åt Sverige och hvars sednare regen
ter illustrerat sig genom uppfinningen att
till Engelska Ostindiska Gompagniet Och
Engelska regeringen sälja sina undersåter
till soldater samt dymedelst sammanskrapat
den oerhörda förmögenhet som gifver den
nu regerande Chur-Fursten en årlig inkomst
af 7 millioner francs — är således nu på
vägen att utplånas från de regerande dy
nastiernas antal Thronföljden kommer ef
ter nu varande Chur-Prinsens död att öf
vergå till diur-Furstens farbror Landt
grefve Carl i Danmark (han kommendera
de i Norrige under 1788 års krig och ef
ter honom till dess broder Landtgrefven
Fredrik Men dessa båda Herrar äro öfver
So år ocii således är på det hållet ingen
utsigt för ättens conservation Efter dem
är Landtgrefve Carls äldsta son den närma
ste Agnaten och temligen ungl till åren
men -— horribile dictu — äfven han har
gift sig med en loturiere och Hessiska
folket nödgas således ändå hos Landtgref
ven Fredriks afkomma se sig om «fter en
blifvande Chur-Furste
Se Aftonbladets svar på Friherre Ve
gesachs A11X armes Ciloyens
nen till Södertelje ocli Stockholm
samt återgår
till Norrköping Måndagen den 12 vid ■vanlig tid
hvarifrån fartyget afgår Thorsdagcn den 16 kl
(i pä morgonen directe till Södertelje Strengnäs
ocli Westerås och ankommer till Stockholm den
17 Återvänder till Strengnäs och Westeris kl G
>å morgonen Söndagen den 18 Tisdagen den
■20 och Fredagen den 23 samt ifrån Westerås till
Strengnäs och Stockholm kl 6 på morgonen Mån
dagen den ig Thorsdagcn den 11 och Söndagen
den a5 hvarunder Strengnäs anlöpes omkring kl
ti och 12 förmiddagen
Fartyget afgår härefter från Stockholm till Sö
dertelje ocli Norrköping Måndagen den 2 (i kl 2
>å eftermiddagen och återvänder till Stockholm
I korsdagen den 29 September kl 8 på morgonen
Restauration finnes om hord
Biljetter säljas i Stockholm bos Herr Diverse
handlaren Warodell» i Norrköping hos Herr Fa
brikören och Handl G Roman i Strengnäs hos
Herr Rådman Törnberg men i Westerås oeh Sö
dertelje om bord pi fartyget
ANNONSER
Ångfartyget Frithiofs reseturer för September
manad blifva från Stockholm till Södertelje och
Norrköping Måndagen den 5 kl 12 på dagen
©ch återvänder Thorsdagcn den 8 kL 8 pi morgo¬
Till Salu finnes
Af trycket har utkommitfc Samr /tanclrag af Lä
karn åsigter oeh erfarenhet af änn EPIDEMI
SKA CHUlETi /t V uti Asien och Europa ,ntgifvit
af C Trafvenfeldt Exemplaret häftadt sälje» för
1 R :dr lti B :cu i d« flesta bok Ii lar Behållningnn
anslås som bidrag till bestridande af kostnaden till
ChoIerasjukhus 's inrättande här i staden
Af trycket har utkommit och säljes i .Norman
Engströms bokhandel a 1 R :dr B :co Försfik
till Ekonomisk Cathcches för blifvande Husmö
drar eller Handbok vid en ung Qvinnas sjelf
pröfning innan kon inträder i ägtenskap
1 Normans Engström» bokhandel Hyres
eontraeter Förbudssedlar samt blanketter till
Lotter
I de flesta boklådor Charta öfver Konungar
ne Gustaf II Adolfs Carl X .t och Carl XII :s
krigståg Priset är 20 sk B :co
Pi Källaren i hörnet af Tyska Brunn och Skär»
gård«e»tan tinnes stora Kräftor
Kappor ,5 Engelsk vattentät Camlott i Lunds
Krambod den första till liöger från Stortorget vill
Köpmansgatan
Engelskt Olil » a4 »• pr Hel och >4 »-pr Half
Boutj samt Brorn Stout Porter a 36 s pr Hel
Boutj försiljes i Bränvins Magasinet vi Lill Ny
gatan bredvid Kongl Posthuset
Ångfartyg mellan Stockholm
och Lybeck
Ångfartyget Stockholm fördt af Capitcn J II
IVatick kommer» ifrån och med d 3o Ang och
så länge årstid och väderlek tillåta att göra föl
ande reseturer från
Istockholm hvarannan Tisdag kl 8 f m lill Wisby
Wisby „ Onsdag kl
f m till Ystad
Ystad Thorsdag kl i e m —dybeck
11 hvilket sednare ställe ankomsten åker Freda
gen på förmiddagarne
Lybeck h ?ar»nn *n Tisdag kl 3 e m till Ystad
Ystad Onsdag kl 12 c m
— Wisby
Wisby Torsdag kl 5 e m till Stockholm
ankomsten åter kit sker Fredagen på e m
Priser
j ;sta kajutan pr person•
•Från Stockholm till Wisby - — B :co R :dr 20 —
fr .o „ Ystad - - - - - 4°
d :o „ Lybeck .- - - 60 —
Wisby „ Ystad 20
d :o „ Lybeck 4® —
d Lbk
„ y4
Ystad „ Lybeck — 20
2 :dra kajutan pr person
FäSkhlill Wi
jpp
Frän Stockholm till Wisby B :co R :dr sk i3 16
d :o Ystad — 26 Z2
d ;o Lybeck ----- — 4° —
Wisby „ Ystad i3 16
d :o „ Lybeck - 26 32
„ Ystad „ Lybeckj — — i3 16
For åkdon med 4 hjul
Från Stockholm till Wisby — B ;co R :dr l5 —
„ d :o Ystad --20 —
d :o Lybeck - - - 33 16
Ystad „ Lybeck - -- -- -- i5 —
För åkdon med a :ne hjul betalas hälften mindre
Afgifterna från Lybeck till förut nämde ställen
blir desamme ocli då betalningen sker i Guld
eller silfver blir förhållandet efter Cours
Hvarje passagerare eger rättighet medtaga en
kappsäck chatull m m ej öfverstigande 100
K :s vigt hvad derutöfver medtages betalas eilet
fragt-taxan
Uti fartyget finnes
Första Kajutan
Fi
j
En Fruntinnners-Salong med 10 sängrum
En Kavaljers dito raed 12 dito
Två Familj-hyttor med ett dubbelt och tre enkla
sängrum i hvarje
— Betalas likasom i första
kajutan två hyttor på däck med dubbelt säng
rum i hvarje
Andra Kajutan
Inga hyttor men 12 sängrum alla pa det bästa
inredda möblerade och alla tillbehör m m
till Passagerares fullkomliga nöje och beqväm
lighet
Om bord är på bästa sätt inrättad restaura
tion som till göda priser efter mat- oeh vin-li
stor med all propreté betjenar varm och kall
mat viner kaffe m m
Afgifter för fragtgods blifva efter den taxa som
befinnes hos fartygets Kommissionär Hr J L
Strindberg vid Stadssmedjegatan hvarest äfven
biljetter försäljas och nödiga underrättelser för
Passagerare angående suiulhets-pass m m äro att
bekomma
ÅSTUNDAS KÖPA
Torra och mogna Enbär köpes hos S Michael»
son i stora Wattu gränd h-uset N :o G
DIVERSE
En ung man som har sina göromål hela da
garae utom hus önskar från j
-sta nästkommande
October inaccordera sig i eU för allt Hvad han
önskar är ett möblerat rum med egen ingång samt
tarflig men god husmanskost och städning Belä
genheten önska» i staden kring Österlåiiggalan
skulle någon fästa uppmärksamhet härpå torde
svar meddelas med utsatt lokal vilkor och pris
uti förseglad billett till t
-sta October t83r som
inlemna der detta blad tryckes
Godt engagement på HandeLContoir vinnes af
eu rask arbetsam ocli kunnig yngling då lian pa
Aftonbladets Contoir inleumar egenhändig Bil lette
till B uppger sitt namn och öfriga förhållanden
En ung man 26 år gammal önskar condition
hos någon af Herrar Ki yddkramhandlare Hau
är född- och har allt hittils tjent i landsorten
är öfvad i minuthandeln och allt dervid förekom
mande vare sig göromål i boden eller räkenska
pers förande är pålitlig stadig och försedd med
de vakraste betyg Hr Schröder vid Drottning
gatan liar benäget lolvat meddela närmare under
rättelse
En pålitlig stadgad man åslundar condition på
Bruk Han har blifvit uppdragen i handel och
således van vid skrifning räkenskapers förande
och penningars behandling hvarjemte hans senat
imiehafda emploj hvarifrån med föres de mest he
drande betyg var ännu mera annalog med det nu
sökta De som behagade härpå reflektera täcktes
gifva sig tillkänna på Contoirct i hörnet af Dra
kens gränd och Österlånggatan 2 tr .npp
En stadgad ocli pålitlig ung mall söker plats på
Contoir Hau kali åtaga sig bokföring eller uia
gasinsgöromål samt föröfrigt hvad vanligen pa
Contoir förefaller Närmare upplysning Icmuar
Her Schartau hos Bibau Wong
Rättelse
Uti annoncen om tagel som finnes till
salu utbjudet i Aftonbladet N :o iq5 slår ■
tt läs
- LÄ
Hos L J Hjeeta