Aftonbladet Onsdagen den 21 September 1831

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1831-09-21
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1831-09-21
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1831-09-21
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1831-09-21
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Onsdagen den 21 September 1831

Sida 1

f :o 218
1831
Onsdagen
i SM ©I ^IDIE
tlcn 21 Scptc ^iKer ;•
Jp >r is et i Stockholm för helt ar io B .idrjhalft År 5 R :dr 3 man s R :dr8ask Banko Lösa Numror st sk Banko Prenumeration och utdelning
m n n « f it fr c 1 » n rr c hnlcli fin f t /i f Å 1 /T n I t 7 r 11 s t f r» m rt rt r /1 Z1 7 « „ ,7 E >_— -i J 7 J a L -
'J A7_
ns Engsf röms bokhandel jiStorkjrrkobrinkcny Br o mans bod i hornet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd f Lindroths 7
vid No
gatan 01
oc
i ff rr s Banko Prean
n « f it fr c 1 » n rr c hnlcli fin f t /i f Å 1 /T n I t 7 r 11 s t f r» m rt rt r /1 Z1 7 « „ ,7 E >_— -i J 7 J a L -
01
ns Engsf röms bokhandel jiStorkjrrkobrinkcny Br o mans bod i hornet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd f Lindroths 7
och jEtséfrt vid Södermalmstorg Annonser mottagas endast i förstnämnde lokhandel till 7 skill banko
raden Utdelningen kl
v
'J A7_
7
vid Norn
6 eftermidd
AFSKED
Justitic-Rådet oclv Comm C J Örbom fran dess
innchafvande Justific-Räds-Embete
UTNÄMNING
Hof-Rätts-Rådet m m Gustaf Nybl .Tus Juatitire—
Rad
DÖDE
Källarmästaren C O Bohnsack 24 Aug kl i-a
3 förm 3a är
S JÖFARTS - UNDER RÄTTELSE
Ett fyrtorn uppfördt pS ön S :t Anna utanför
Warauhaiti- wndcr a°
18
S Lat samt '334°
■jo
4c öster frän vestra spetsen if i >» Ferrö är
fyrkantigt or .li ,liar 3 :ne synbart skiljda väningar
dess hörn ligga rätt i N och S V och O lian
Jivarandr» och största höjden är omkring (jo .fot
öfver högt vattenmärke flodtiden liar vid dagen
utseende af ett .fartyg- och visar nattetid hvar 3o
dc secund en blänkfyr som lysor i 10 min V a
Jiära liill en stadig (yr liknande en klar ,stjerna
och hvar 3o :de sekund -ett starkt och klart sken
ANTt )RAD MA .RRNAD
ITernÖaancl höstmarknad d i3 OcIV blifver i
istället d 11 i a m
DEPOSITIONER I LATOTHÄJNTERTE
Qvarstående i Malmö sedan 10 .år Staden Lund
observationsmedel 3o H :dr Lagman HoiFman er
sätlningsmedel S sk Rytt mästaren Ljung 16 Rdr
32 sk- alt lyftas inom är
LEDIGA TJKT ^af V .n
Én Vetciinärläk äretjenst i Norrbottens Lan sö
kes inom Bo dagar frän forsla annons
E11 Barlim orskebefattning i Staden Söderhamn
fiökes hos Magistraten derst
LEVERANS
Svea Artilleri-Reg behof for nästa ar af Hafra
'Hö och Halm auction inför Di ectionen frir f6u
ragerandöt af Regementets hästar ii Cliefs-Caiicel
Jiet J
'ii Sept kl 11 f m
AUCTION EU
Diverse lösegendom ä Nyborgs Sätesgård i Hå
tuna S af Upsala Län dl '26 Sept
•A Grufve-iVii :ielii 'genhe en Johannisbäck i-8 :dels
mil fran Sala Grufva den jo O9U kl ia A Sala
Rådhus
Åtskilliga i mat tagna fasta egendomar inom
Carlstads Läii ä Lhndscanc d 4 Not
å Tings
stället Wc i Wäso H d 28 Oct å Tingst
"Wall
i Wisnurps-H d -3i Qct å Tingst Heljebol i Gil
bergs .II d 29 .Oct ä Tingst Lillnor d 28 Oct
I Tingsst RapraJida i Näs S d 28 Oct
a Tingsst
LSnglanda i NorÄAiarks H d 3 Oct
1
OFFENTLIGA STÄMNINGAR k
Ä
N
BORGENÄRER
Stockholms R .K au Laridskamr J L Anders
sons au Kammarskr E G FagerVålls Vaktm
J Löfijvists Fältkamr I1
Bruhns d G Juveler
J G Åkermans all Tull-Insp N (kilströms
Uppsyningsm B VVepsbergs enkas afl» färgaren
J
-fel
Rontés d ,3 afl Ha lm A- Fredmsj Sadel
mnk
-gcs X fr Piras Tinimerm
'MuntcUs enkas
Tfäringsidktsrsl ;an A- <VFniTrens d ,5 AViitts &r
- A
K
• Edströms £s >octånt -S ^arddrah .P l ^ui 'i !s
Cantor» Limdiaaiks enkas d 20 Klädesniäkl JVI
Häkanssons afl Acteuren J Cederhcrgs och afl
Formskär J O Eöthmans d 25 afl Jjccret G
Norléns Aärddkerskun S E .Erlings Guldsmeds
ges t r Räteigs och hustrus d
'2j allt i- retir
Sundals H .R afl Andre Landtin
J 1
Widtrns
Anders Brunssons i Noltorp c .ch hustrus afl Eric
VVennerstrands 'oqh- Enkas afl l ?cr Ahlssons och
Enkas 2 rttgd å näfta ars lagtima vipterting
"Wartofta H .R Torpären Nils Bengtssons i Bjö
retorp och hustrus Lars Larssons i öfre Grafva
gärden och hustrus a rltgd ä ting efter 6 mån
frän 59 Juli
Helsingborgs R .R afl Enkefru Öfver-Jägmästa
Iinnan J I HultherSs i3 Febr 183a
Halmstads R .R Maaoin Richardijs a lielgfria
måndag i 'Sppt i83a
Götheborgs R K afl Ilandl G A Jönssons 22
Oct kl 12
Wäse H .R Hemmansbruk aren O Olssons San
denäs andra rtlgd a Ting eiUr 6 muu frän 20
April iS3i
Skfvedals H .R a rttgd ä Landvetter Snicka
ren Jacob Brundbecks och Färgaren A Spiers
KAI LAS
Svea H .R Ar ifi5r aflidne Riks-RSdet och Ge
neral-Gotiyrrneuren Grefve E Gustafsson ,Sfen
bocks nu lefvande al komlingur att den 2 Maj
>P3a bevaka sin rätt till ett utfallet arf
Ägare af Grafvar ä Catharincr Församlings kyr
kogård att öfvervaia grafransakning d 11 iS eller
a5 Juli i83a
LAGFART
SelXnger» II .R 5 en under Granlo hemman ly
dande vret om 43 ,öoo (jvadratalu rymd jetatc hast
hage klander inom laga tid
LEDIGT ARF
Efter Jungm G J Lundblad (17 Rdr 47 sk
B :co insatte i Just
-Coll
Tillfallet Capit Gustaf Brummer efter dess sy
ster FröVen S G Brummer Major G v» Haus
volff i Ilelsingforss lemnar upplysning
BOUPPTECKNING
Efter afl Handéls-Bokhåll G F Boström in
om d 1 Oct i sterbhuset
BORGENÄRER
Uti afl Adv .-Fisc G E Ruhnbcrgs concurs un
derrättas att behållningen endast var tillräcklig
till gäldande af de prioriterade fordringarho
BOTtCEHÄRERS SAMMANTRÄDEN
Lärftskramhandl J J Westerlings d 26 kl
i-a 5 .e m å Börskafferummen
Lagm N G Sunessohs d 3 Oct ä Tidlunds
källare i Upsala
Afl Handl D Ribers d 8 Oct hos Rädm C C
Halling i Malmö
Afl Handl J Lundyalls ä Mariefreds källare
d ig Oct kl 4 e in
F d Trumpetaren J A Zamores d 5 Oct
kl n f m å Norrtelje Stadskällare
All Prosten Malmstens erlialla utdelning hos
N Söllicher i "WenCrsbnrg
SPEKTAKEL
Pa Kgl THéaffcrn i dug Fångtornet i Nenstadt
ocli Nya Gtirnifon
I morgpn JJen Döfitnmmc oc De begge
Sjk
Ä Djurgards-Thcatern i morgon Edukations
Rådet och Recensenten och Djuret
g
Svartsjuke
SAMMANTRÄDEN
Ofrälse Ståndspersoner d 23 Sept kl Ii f m
Grosshandl
-Societeten kl 1-2 1 2 Borgerskapet
af Mintithandels-kl
-issen kl 12 Fabriks-Societeii
kl 1-2
Handtverks-klasserna kl 1 å ,Rådhuset
i Slockholm att välja Ledamöter i den Pröfnings
Committé som kommer att granska inncv års 13c
villnings-Taxering i Stockholm
Kongl Landtbruks-Academien nästk Lördag kl
5 e m
Hrr Ledamöter af N C nästa Fredag kl half
5 e» m
Hrr Ledamöter af S :t E n ^sta Tisdag kl 5 e m
Mtri Kes
Preussex
Den sinnesstämning som både i Berlin oelx
andra städer i Preussen räder till Polackar
nas forman och det missnöje som denna
makts hemliga understöd åt Rysslnnd frum
bragt har tiyckfriheten fatt umgälla De
Berlinska bladen äro nemligen numera un
derkaslade ensträng olilidkelig censur Den
na kan väl icke jemföras med den Pcteis
burgska i afseende å utländska nyheter och
Kamrarnas debatter i Frankrike och Eng
land emedan detta endast skulle gifva en
ökad afsättning åt Tysklands förnämsta po
litiska tidning Allgemeine-Zeitung som
utgifves i Augsburg och derföre upptager
äfven Preussiska Statstidningen en temli ^en
fullständig resyme af de utländska bladen
ined und»ntng naturligtvis af hvad som re
geringen finner comprometterande för sina
egna intressen Ett annat förhållande är
med den inre förvaltningen Derom inne
hålla de Preussiska tiduingai ne icke ett ord
reflexionsvis och likna härutinnan fullkom
ligt de Ryska och Österrikiska Ja Rege
ringen har numera blifvit så sträng att en
ligt en uppgift i Fransyska tidningen Jour
nal des clJ &alSj det till och med blifvit
förbjudet att vid skolundervisning 'n an
vända politiska maximer i förskrifterna
Denna mesyr har likväl samma fel som al
la proh i bi ti va åtgärder emot upplysningen
i ett land der denna hunnit till en viss
grad Folket glömmer icke de läror som ute
från inliemtas lämpar dem på sina e-na
inrättningar och drar derifrån sina slutsat
ser Huru länge censuren skall räcka är
ännu ovisst men säkert är att den är långt
ifrån alt gagna Regeringen
Sachsen
Den 4- ^e September öfver lem nades med
stor högtidlighet den nya grundlagen till
Snchsens Ständer af Konungen och medre
genten vid en stor
_
audience i thronsäleii

Sida 2

Lärnpelign tal höllös klockorna ringde
lanonerne dånade och genom stadens gator
strömmade en otalig jublande folkmassa
lie hus processionen passerade voro smyc
kade ined festoner öcli guirlander Om Val
tonen var illumination och fyrverkeri An
märkningsvärdt synes oss att hvarken Konun
gen eller Medrégénten besvuro grundlagen
utan lofvade vid sitt furstliga ord "att iakt
taga dess föreskrifter
Italien
Tillståndet i Romerska Staten är i sitt
,slag högst eget likaså förhållandet mellan
lmfvudstaden Qch Legationerne på den ena
sidan anarciii under sken af en slags ord
ning och laglydnad på den andra fullkom
lig kännedom af detta förhållande och syn
bart öfverseende dermed Säkert är att
inan å båda sidor i hemlighet rustar sig
mot hvarandra Legationerne behöfva va
pen påtagligen i ingen annan afsigt än att
vid tillfälle ny Nja dem mot regeringen
och de — begära dennas tillstånd att infö
ra sådana i anseende till osäkerheten i
landet Regeringen bifaller deras begäran
Den utskrifver å sin sida conscriberade
men dessa rymma nästan mangrant och så
lunda blir aldrig den »mtalta armeen fär
dig Påfven har stiftat en ny orden den
Hel Gregorii Österrikiske Generalen Fri
mont har fått commendöVstecknet af denna
orden
I Neapel lära enl undenättelser öfver
Frankrike oroligheter förefallit
Portugal
De sista underrättelserna från detta land
gå till d 2 (3 Aug D z i hade ett infan
teri regemente i Lisabon upprest sig och
proclamerat Donna Maria De öfrige trop
per ne hade dock förblifvit Miguel trogna
och behållit segern Innevånarne togo in
gen del i striden D 24 nedsattes en krigs
lätt för att domina de brottsliga och d 25
hade Usurpatorn sjelf besökt kasernerne
der han enligt Hoftidningens utsago blif
vit med högljudt jubel mottagen om afto
nen hade staden blifvit illuminerad m m
Privata bref från Lisabon innehålla att nu
mera ingen Fransman eller Engelsman cler
är säker om lifvet de misshandlas offentli
gen och befälhafvaren på franska krigs
skeppet Egle
har med yttersta möda und
gått döden
(Ur Engelska tidningen The Courier
Man påslår alt Franska Amiralen Rons
sin då han låg framför Lissabon fordrat
frigifvandet af 400 fångar som blifvit an
klagade för politiska förbrytelser och en
lingelsk Journal tillägger att antalet af de
olyckliga ej var högre än det nu uppgifna
Lined lertid kunna vi med visshet försäkra
att Amiral Roussiu då han var i Lissabon
lände en så djup smärta öfver hvad han
såg och erfor om förföljelserna mot oskyl
diga menniskor och patrioter ovt han gjor
de allt för att förmå regeringen att försät
ta deiu i frihet sch att då han slutligen
misströstade om framgång han af sin rege
ring begärde tillstånd att få återställa 3 el
ler 4 fartyg som han bemäktigat sig un
der vilkor alt Portugiscrne samtyckte till
att lösgifva 3 till ^00 statsfångar Don Mi
guel afslog med hårdhet detta anbud
GilKKLAND
Från Napoli di Romania erfar man under
«J 14 Augusti att de i Grekland på flera
punkter uppkomna rörelser förmått Presi¬
denten att gifva efter Han liar afskedat
Krigs- och Justitiae-Ministrarne hvaraf den
förre var hans egen bror Grefve Viario Ca
podistrias derjemte har han förklarat att
lian i October ämnar sammankalla en na
tionalförsamling och afla ti t en note till de
främmande Residenteyne Iivari han yrkar
att till den tiden de störa makterne måtte
definitivt bestämma sig i afseende på Grek
land Denna Presidentens plötsliga omvän
delse tillskrifves ett samtal som de com
mitterade från Hydra (Mavrokordatos Miau
li« och Konduriotis halt med residenlerne
och hvari de så tydligen ådagalagt rättvi
san af sina påståenden ätt desse på sätt oeh
vis DÖdgats medgifva desamma
Amerika och Westindien
I Buenos Ayres rasade ännu d 3 Juli
inbördes kriget med oförsvagad kraft Qui
roga hade nyligen slagit Araucanerne Ge
neral Pap var på sitt hedersord fänge i
S :ta Fe
I Bahia var lugnt hvartill ihållande
regn ansågs vara hufvudorsaken Neder
börd ansågs der såsom annorstädes vara ett
förträffligt medel till upploppens stillande
uppr
mängd officerare skola blifvit
I anledning
journaler drog o
Militär - Kolonierna i Ryssland och
röret derstädes
Fransyska bladet Le Temps gaf den 5
September underrättelse 0111 ett uppror i
de Ryska militär-kolonierna hvarvid en
massacrerade
deraf att några ministeriella
denna uppgift i tvifvelsmål
gaf Le Temps dagen derpå en utförligare
högst intressant uppsats om inilitärkolonier
nes tillstånd hvilken vi ej kunne neka os»
det nöjet att meddela våra Läsare
Vi hafva denna morgon säger nämnde
Journal för den 6 September erhållit de
taljerade underrättelser oin dessa rörelser
Dessutom väcker denna nyhet ingen för
undran hos den som känner Ryssland or
ganisationen af deras militära inrättningar
och den anda af missnöje som råder i dem
Detta är icke första symptomet till deri
revolt som röjer sig ho-» denna del af Ryss
lands befolkning Det försök vi i går om
nämnt har följt på andra För icke fullt
två måna ler sedan har en orolighet af sam
ma beskaffenhet och från hvilken denna
sista utan tvifvel härflulit utbrustit och
blifvit undertryckt
De militärkolonier Alexander grundade i
afsigt att ge sitt rike en fastare organisation
och sitt folk en högre grad af hyfsning
lia icke utvecklat sig så som han hoppades
Denna
dets natur och
valleri-kolonier
mötte
in vänarnes
man stationerat
hin
lyn
skrockande exempel tunna under kolonisa
tionens välde böja dessa vilda landtmän
qvarlefvor af gamla MoTdaviska Kossackska
och Bulgariska horder hvilka sedan i8 ;8
mer än en gång återkallat deras natur al
fria män och oeh åter öfverlemnat sif ål
böjelsen för stråtröfveri
I norr nära Nowogorod erbjuda infan
teri-regementei nas kolonier en föga lysande
anblick och staten långt ifrån att draga
fördelar af dem använder onödigtvis stort»
summor på deras underhåll I ett osundt
klimat på en sumpig joidmån Iwer be
folkningen ett torftigt lif oeh dara arbete
för att göra mai ken
- bördig är fruktlöst
Men det är i synnerhet i
sjelfva organ
sationen af kolonien som man linner orsaken
och en aning
till de händelser som timat
om dem som framdeles skola intiälfa
En koloni är sammansatt 1 :0
me nter som för beständigt
af de 1 ege
blifv +t förlagde
inom ett visst område hvarifrån de icke
mera aflägsna sig utan för att gä i fält
2 :0 af landets invånare eller af en lian an
dra orter ditflyttad befolkning som mot ar
rende öfvertagit koloniens jord med skyl
dighet att herbergera och föda Soldaterne
och att efter hand aflemna rekryter
Desse förpaktare bära uniform och stå
under gamla Officerares lydnad de äro un
derkastade en sträng disciplin som till och
ined sträcker sig till ledning af deras lands
manna arbeten Deras barn födas till sol
dater lefva som soldater femton år långt
ifrån sitt hemvist i arméerna femton åi
deras by såsom - reserv trupper hvarefter de
dels under
att
antai-en
odla sia
j byn nedtynger dem under en militärisk
j disciplin och förer dem för en tid af tjugo
[år i ett slags förvisning från hemmet Dess-
få lefva al sitt arbete
tjenst hos andra del
ärfda jord under det de ha titel afinvili
der och eg a rättighet att låta deras s \ägg
växa Om de för år elller bräcklighet ej
förmå att föda sig med arbete så förser
staten dem med deras behof och de upp
tagas i hospitalerna
Barnen uppfostras på Statens bekostnad
skolorna der man undervisar dem i att
hantera vapen samt i ett eller flera handt
verk
Wid första åsynen tror man dessa inrätt
ningar vara förbättringsanstalter väl
gerningar Man frestas att berömma Alex
ander och att antaga hans åsigter söm
sy
ll ed föra goda frukter Men då man
man följer de (al
g då man gran
skar det folk hvilket man gil vit en sådan
de olika menniskoklasser hvilka den satt i
beröring de gamla plägseder den utrotar
de nya den in förer det väld hvarigenom
den råder öfver en meftniskas lif då inser
man att under denna yta af bildningsanstalt
finnes mycket barbari mycken grymhet
till och med för dem som lödas till si af
va r och att detta sken af ordning ocb dis
ciplin innebär frö till uppresningar
Kronans slafvar af hvilka Alexander äm
nade bilda kolonier äro just de som mest
sträfva emot och som äro mest missnöjda
Och detta är helt naturligt det blifver för
dem endast en illusorisk frihet I stället
for träldom under deras herrar underka
stas de ett militäriskt slafveri som är myc
ket hårdare och som i stället för de få
rättigheter de åtnjuta i den koloniserade
nas
vill tillämpa dem da
jerna af denna inrältnin
erat
hinder 1 lan
lynne De ka
sydvestra
y
delen af riket i TJkraines slolioder och i
guvernementet Cherson mot Österrikes och
Turkiets gränsor ha visserligen spridt nå
gon bildning till dessa ouppodlade stepper
och de hästar man der uppföder äro väl
inöfvade för
krig Det är sannt att 27 ,000
barn njuta undervisning i skolorna o ^h att
regeringen för dessa e
'tablissementer i syd
vestra delen af Riket hvarje år använder
2 ^00 ,000 rubel Men man måste också till
stå att de lancier-och kyrassier-regementer
som blifvit förlagde midt ibland dessa oro
liga nybyggen endast med våld der kunna
införa civilisationen att de ofta måste öfva
hårdhet för att öfvertyga ocb att de en-
dast genom statuerande af stränga ocb för-

Sida 3

utom är denna så kallade civilisation mera
inrättad till nytta för Kejsarens militärföl—
vältning än för slafvarne
Man inser lätt att de koloniserande rege
tfnen terna måste bli afskydda af del folk på
hvars bekostnad de lefva De sjelfva ha ic
ke fattat smak för detta overksamma fat
tiga och prekära lif i små aflägsna byar
dä de tjena för att tjena tänka de med sak
nad på städernas garnisoner och jemföra
det raska och omvexlande lifvet i ett läger
med den enformiga befattning man gilvit
dem Officerarne beklaga sig isynnerhet öfver
deras afskiljda belägenhet den är för dem
en landsflykt deras missnöje är allmänt
Sålunda äro Officerare koloniseran
de soldater och koloniserade förpakta
re elementer som icke kunnat smäl
ta tillsamman Från denna sakernas
ställning uppkommer naturligtvis en jäs
ning Irambragt af förtryck och hat som
kan draga med sig ligan af kolonisatörer
och kolonister begge lika afsvurna fiender
till inrättningen
Regeringen inser sjelf sin tvetydiga belä
genhet och det bryderi som kan uppstå
från den sidan derföre omhöljer den kolo
liiernes inrättning med ett mystiskt mörker
och döljer med omsorg allt som der till
drager sig Sällan erhåller en främling
tillstånd att bese dessa etablissementer ilys
sarne sjell ve få det med svårighet
Att i detta ögonblick förutse följderna af
de rörelser som uppstått nära Nowogorod
att säga hvaråt de syfta och hvad insur
genterne ha för afsigt är icke möjligt Ry
ska regeringen skall upbjuda sina krafter
för att undertrycka dessa oroligheter men
från den skildring vi gifvit af koloniernas
belägenhet kan man sluta att om deras
'insurrection är öfverlagd eller utbreder
sig den skall medföra en upplösning af
detta mera vidsträckta än mäktiga rike
Denna uppgift förekommer något öfvei
drifven
Red anm
Inrikes
Vi ta ^a oss friheten erinra vara Läsare
om en insänd uppsats för ett par månader
sedan hvaruti klagades öfver karantäns
anstalternas ofullkomlighet i södra Sverige
i synnerhet i Calmar Län Kori t derefter
emottog Redaktionen från Gommissionens
Ordförande Hr G refve CionsUdt till infö
rande en uppmaning som äfven meddela
des att närmare uppgifva de fakta på
hvilka anmärkningen stödde sig Vi hafva
sedermera förmodligen i anledning af
I samma uppmaning erhållit ytterligare tven
ne insända uppsatser i ämne i den ena
artikelns författare undertecknad J E
och den andra anonym Uti båda upp
gifves att hela Ölands östra kust vore
öppen och nästan utan bevakning den sed
nare tillägger att LandhÖfdingen i Calmar
redan for två månader sedan iiade begärt
cn strandpo >tering på Öland men att Herr
Grefve Cronstedt under sin inspektionsresa
funnit en sådan anstalt öfverflödig Efter
förnyad anhållan direkte hos Regeringen
-hafva dock slutligen ordres ankommit om
80 till 100 mans strandpostering Detta har
•vackt en så mycket allmännare glädje på
orten som oron förut var utomordentligt
stor En sakrik uppsats i denna fråga med
delar Calmarbladet och vi införa densam
ma här nedan dels för det stora allmänna
intresse frågan ägt dels såsom ett verkligt
bidrag till omdömet om karantänsanstalter
nas fullkomlighet hvilket så mycket min
dre torde vara ur vägen då commissionens
sensibilitet vid ett annat tillfälle icke ansåg
nog att rätta en simpel uppgift som ryktet
hade öfverdrifvit och hvaraf icke det min
sta ondt försports utan föranledde åtal mot
bladets Utgifvare Så yttrar sig Calmar
bladet
Med förliden Lördagspost ankom fran Kongl
Karantäns-Kommissionen föreskrift att alia som
komma från Gottland och Öland skola vara försed
da med Sundhets pass Med stor förvåning hai
man erfarit denna åtgärd Den vittnar 0111 så
vidt den rörer Öland huru litet den Kungliga
Kommissionen är bekant med de lokala förhäl
1 änderna emellan denna ö och Smaland Sedan
Kommissionen genom afslag å Konungens härva
rande Befallningshafvandes begäran om en mili
tar-kommendering af i5o man på Oland» Östra
sida snart sagdt lem na t denna ö åt sitt öde
oaktadt den låg af Svenska provinser närmast de
cholera-smittade länderna sedan Kommissionen
ej funnit annan bevakning å Småländska kusten
nödig än tillförordnandet af Karantäiis-uppsynings
män här och der hvilka äfVen med bästa vilja
ej kunnat uppfylla sin skyldighet så vida de ej
hafva förmåga att mångdubbla sina varda perso
ner sedan således Kommissionen- hvad vår ort
angår nära nog låtit den sakna all strängare kon
troll mot cholerans inpraktiscrande genom oloflig
landstigning eller kommunication med sjöfarande
(härifrån naturligtvis oberäknadt den enda kanon
slup som kryssat i det liera mil långa Sundet
anbefaller den slutligen en åtgärd som är af den
beskaffenhet att den aldrig kan verkställas utan
fördubblade ja mångdubblade kontrollanstalter på
fasta landet Man besinne blott Ölands längd af
i mil utom fyra allmänna färjplat ^er hvarifrån
när väder och vind det tillåta dagligen båtar
oeh färjor besörja en liflig trafik med Calmar
och landet deromki ing har hvarenda vid ölands
stranden belägen by flera båtar och mindre jakter
med hvilka de besöka hamnarne på Småländska
eller blekingska kusten för att afyttra sina va
ror eller förskaffa sig sina förnödenheter Dessa
mindre frakostcr löpa in nästan hvar som helst
och innan karantänsruppsyningsmannen hunnit till
landstigningsstället om han eljest varit så lyck
lig att ined goda kikare från sin post kunnat få
syn på den ankommande ölandsbåten kan denna
redan hunnit göra upp sin affär och seglat på
hemvägen igen och äfven medfört smittan så vi
da den redan ankommit till Öland Skulle åter
hvarje Ö länd ning med efterkommande af föreskrif
ten skaffa sig Sundhetspass så blir frågan hvad
det är som garanterar för d etsa mm as rigtighet
De tillförordnade Karantäns-uppsyningsmännen på
öen kunna ej med säkerhet utfärda passen då
hvardera af dem har större district under sin lyd
no och ej kan känna förhållandet öfver allt in
om det för hvarje dag Och om äfven pålitliga
Sundhetspass kunde meddelas huru t ex här i
Calmar bete sig vid undersökningen angående dem
!När 6 a 10 större färjor utom mindre båtar
med 100 a 200 personer jemte saker om bord
nästan pä en gäng anlända hvar skola de under
sökas innan de få lägga till vid bryggan Nn
kan -äfven hända att af passagerarne el
ler allmogen på färjorna en eller flere äro utan sund»
hetspass i sådant fall skola de passlösa undergå g
dagar» karantän .Men hvar skall den undergås V Vi
»e redan blott vid anförandet af dessa omständighe
ter huru ej endast hvarje Calmarbo och V landning
utan älven hvar och en som känner lokaltörhållan
derna af löje skall draga på munnen Mången
skulle hafva trott det varit riktigare att genom ef
terkommande af Konungens lieiailnlngshatvandes
begäran om militärkommendering ha etablerat en
Vi hafva hört sägas att Karantäns-uppsy
ningsmän blifvit förordnade hvilka emot
2 Rdr RGS arfvode om dagen skola resa
fram och tillbaka hvar inom sitt district
af omkring 3 mils längd för att bevaka
kusten men vi lemna till de sakkunnigas
afgörande hvad som genom dessa uppsy
jnngsmän kan i hufyudsaken yinnas»
säkrare bevakningskontroll pS sjolfva on och Temna
kommunikationerna ined fasta landet fri än att nu
låta smittan med mindre svårighet intränga på Öland
och med anledning af anticiperad farhåga derföre
i otid inrätta en slags spärrnings-anstalt på fasta lan»
det — Skulle vi vilja vidröra huru högst skadeli
ifrågavarande åtgärd är i afseende pl trafiken emel
lan Öland och Calmar huru lifsmedlen häri Calmar
skola
tilltaga i dyrhet huru all den lifliga handeln
med Öland skall nästan tillintetgöras huru mänga
tillfällen till mannamin partiskhet för och emot
förnöjelse m in skola lemnas så skulle vi kunna
skrifva hela avhandlingar Hvad handeln angår
skulle man väl sätta emot oss förhållandet emellan
Stockholm och Finland men låtom os» ®j glömma
att Öland ännu är en Svensk provins dit ingen
»mitta kommit och derifrån den kan afhålla» om
vederbörande vidtaga i tid ändamålsenliga anstalter
hvaremot Finland är en främmande provins sjelf
redan hemsökt af smittan och dessutom hörandeun
der ett rike som i de sedna»te åren varit den rysli
ga smittans hufvudort Att i tid taga kraftiga och
ändamålsenliga mått och ste» for att mota ett ondt
föder tillförsigt och lugn men att å ena sidan i otid
anbefalla »tränga åtgärder medan man å andra sidan
handlar halft föder oro och missnöje och ökar pl
ett skadligt sätt de redan förut nog menliga följder
na af en förväntad olycka
Götheborgs Dagblad berättar att ett tjuf
band som lär hafva varit ia inan starkt
har försökt tillegna sig det från England
nyligen till IIr CofJim
-Rådet J Lamberg an
lända silfver En af bandet angaf planen
hos polisen som likväl för tidigt röjde sitt
medvetande i saken så att blott en enda
som höll på att dyrka uf >p låset biff ei tap
pad Denne har vid förhöret nekat upp
gifva sina medbrottsliga
Ännu ett medel mot Cholcran
(Insänd tV
Hvad som i de flesta fall bör göras eller
icke det vet ej folket och ifrån denna o
kunnighetj en af Svenskarnes arfsyndcr
kommer långt mera ondt än af vilja Myc
ket är skrifvet och sagdt om Choleran men
huru myckel veta väl de Vetande mtd
visshet — Folket vet intet Sjukhusin
rättningar äro anbefallda och kunna bli
nyttiga i staderna men äro nästan omöjliga
att tillvägabringa på landt t så att <le gag
na ty folket vill ej ha dem och tror ej på
nyttan af dem och hvar skall inan fa ett
tillräckligt antal kunniga och Jorsltiftdigii
Läkare i nodens stupid då tjugo ej förslå
der ännu en är öfvernog och utan nitiska
och insigtsfulla Doktorer bli sjukhusen blott
likhus Enhvar vet att berätta bur det
fordom tillgick på fälthospilalerna och den
nya tiden har i denna del åtminstone ock
hos den oupplyste allmänheten ej stort me
ra förtroende än den gamla Alla vilja
helst hjelpa sig sjelfva rnen de buska alt
bli underrättade om bästa sättet Skullft
man derföre ej på landet kunna uraktlåta
de kostsamma sjukhusinrättningarna och i
det stället genom Sundheb-Collegii åtgärd
låta emanera en berättelse på högst ett
tryckt ark och till högst en shillings pris
som på ren och enkel Svenska utan konst
lermer underviste hvar och en om bä
sta sättet att akta sig för sjukdomen och
som derjemte an viste de mest godkända åt
gärder alt bo *a den Om så många exem
plar af en fådan brochur lem na des hvarje
Pastor att hvarje bus lader inom alla för
samlingar deraf kunde fa hvar sitt _ /Vr en
shillings så kunde man vara förvissad der
om att denna lektyr skulle tills vidare
bli folkets andra Fader vår och skulle gö
ra mer gagn än ett onödigt uppläsande
från predikstolen af en Kungörelse som
mängden alls icke begriper Om st-xkeula
zaretterna försvinna så följer ej derai alt
Sundhets-Kämderca böra befrias frun s» ali-

Sida 4

varlig tillsyn ätt en ändamålsenlig vard så
i råd som dåd lemtias både friska och sju
ka serdeles bland de fattige ty de förmög
nire lära no sörja för sjelfva vidt
lijelp kan fås af pengar och Doktorer
KÄlLidoMSP
De promenerande hvilka dagens vackra
väderlek och den påbegynta höstmarknaden
utlockat på Skeppsbron haffa mötts af ett
verkligen högtidligt skådespel» De flesta
fartygen i hamnen hafva i ■nledning af
den anianda nyheten om Warschaus ints
gande flaggat pa half stång de Sjöfaran
des annars vanliga sätt att uttrycka en
djup sorg såsom vid Befalhafvaiens öller
Redarns död Kungssorg o s v Ileder åt
Sjömännen
CATECIIES OM CHOLERAN
(Ur ett Tyskt blad
Fr Hvad är Cholera
Sv En gruflig landsplåga
Fr H vad är en landsplåga
Sv Ett syndastraff
R
y
Fr Hvarföre straffas Ryssarne med Cho
leran
Sv Fö
r deras syndiga afsigt ott un
dertrycka Polackarne
Fr Hvarföre straffas Polaclarne med
Gholeran
Sv För deras syndiga oenigLet under
försvarandet af deras frihet
Fr Hvarföre hemsökes Preussen med
Gholeran
Sv För dess hemliga och uppeabarliga
bistånd åt Pohlens fiender
Fr Hvarföre Österrike
Sv För samma slags svåra synd
Fr Hvarföre dog Österrikiske Generalen
jStutlerheim af Choleran
Sv För det han afväpnade den tappre
Polska Generalen Dwernickis folk
Fr Hvarföre hafva ryska staderna Sim
1 /irsk och Sarepta blifvit förskonade för
Choleran
Sv För det de icke deltagit i det syn
fliga kriget emot Pohlen
Fr Hvarföre hemsökas Turkarne af
Choleran
Sv För det de icke gjort en diversion
till Polackarnes fördel
Fr Hvarföre skall Sverige straffas med
Choleran
Sv För det intima grannskapet till
Pohlens fiender
ANNONSER
Till Salu finnes
A fä BIBLIOTIIEK GREKISKE ocn RO
MERSKE PROSAIKER j SVENSK ÖFVERSÄTT
NING hav första häftet utkommit och utlemnas
till resp prenumeranteme ä de stfillen der antek
liingcn skett mot 12 sk till Subscribenter mot i
»k och köpare af serskildta häften mot 18 sk Beo
Häftet innefattar >jG sidor och utgör början af Li
vii Romerska historia ufversalt af O Kolmodin
Professor vid Universitetet i Upsala För alt än
nu mer gä prenumeranterna till mötes lämnar
Förläggaren häftningen och omslaget u \an all af
aift Prenumerationen pä första afdelningen fort
lar med 1 R :dr Banco sonV afräkuas å de sista
häftena Priset är 2 sk Bco räknadt för 1G si
dor Subscribenter betala 9 .5 ych köpare af ser
skilda häften 5p procont hiirutöfver-
De söm benäget upptagit pTctturrteratioU men oj
ännu insändt förteckning » Prenumerunterne be
hagade med första öfversända de influtna medlen
och reqvirera nödiga exemplar
I Normans Engströms bokhandel Portrailer
af Paganini M .ll Malibran-dnrci a M :ll Centi
MM Sontag /t in ej etter och Taglioni a 3 Rdr
12 sk Banco hvardera
I Normans Engströms bokhandel Memoires
de Lord Byron par Thomas Moore 5 vol- 12 Rdr
24 sk Memoires de Don Juan van Halen 3 vol
y Rdr Memoires dune Coutemporain ou Souve
nirs d
une Femme sur les principaux personnages
de la Rcsublique dit Consulat t de VEmpire 6zc
8 ro i5 Rdr Memoires d 'une Femme de Qualite
sur le Consulat ät 1 'Empira 4 vol 8 Rdr 3 (5 sk
ällt Lank o
HERRANS FÖRSTA ORD
TILI
DE SMÅ BARNEN
eller (inviining tit da först» begreppen om Ond och
menniskan» pligter lämpad till den spidare ildern»
iattningsgSfva Fritt bearbetad eftorjrdfo Tjr«ka ori
ginal-upplagan 51 iidor Imioh &llt Inledning 1 om
kärleken till Föräldrars berättelse om en Fader i
himmelen älska din himtnoltke Fader bed till Gud
din himmelske Fader s om själen aiskedshelsning
Enkla böner kör barm "Om morgonen nät dit gar
till sängs Bordsböner dZl du är sjuk vid återvun
nen helsa di diu Fader aller Moder Uro s )u£a vid
deras tillfrisknande korrt» tänkespräk
Några fjerd ,inga» godt snus af ull and sk tobak
till det låga priset 8 sk b :co U samt ett litet
parti Virginska Tobaksblader iilt r .edsait pris i
huset N :o 10 (Jvarteret Latona vi <l Yesterlang ;»
tan midt emot Funkens gru *d på samma ställe
finnes 3 l godt Danziger Tagel till 8 R :dr
B :«o 1 :1
En god Violin med stråke och foudcral för
10 R :dr B :co i hu«et Pf :o 8 qv- Europa rid Köp
mangatan 4 tr- upp dörren till höger
DIVERSE
Erziehnugs- Anstalt
Lelir und
Lössnitzgrund bei Dresden
Der Begrunder und Director dieser bercits seit
einer Reihe von Iahren bestehenden Bildungs
jcltule macht e» «ieh zur Pflichl »uswirtige li
tern denen ein« wissenschiftliehe und besonders
in linguistiseber Hinsicht grundliche Vorbildung
ihrer sowohl fur den gelchrten als kaafmänni
»cben Stand beslimmten Söhne »ra Hcrxcn liegt
auf die fortdauernde Bliithe und Wirksamkeit
obiger Anstalt aufmerksam 2n macben Si» um
fasst Knaben und Jungling aus den versckieden
sten Dationen und i st mithin »ueh in religiösar
Kinsicht als eine Freistätte jeder Confession 2u
betraehten 7 .u flen besondereu Unterricht«gep»n
stinden gehörent Religion Moral Deutsche
Französisclie Englische und Laleinische Spraclie
(fiir die Italienische Polnische und Russische
Spr /iche lindet hesonderer Unterricbt unter einer
billigen Vergiituux slätt Schönschreiben Reehnen
Geometric Geschichte Naturgeschichte Physik
Ceographie doppeltcs Buch nallen Zeic /tnen
Tans- und Fechtkunst Deutsch Framvsi ^ch und
Eng /isch sind die täglich abwcchselndc
sprachen und auch die Llcinslen Zögli
nach einiger Yoriibung r .um SprechcnTR-r zu er
lernenden Sprachen mitt Sorgfalt angehalt ^T In
den kaufmänaischen
"Wissenschaftcn stehen allé
Zögling in weebselseitiger Vcrbindung sie woh
nen au yerschiedenen Haudelsplätzen sind iin
Besitzc von Waaren und stellvcrtretendem Geldc
u»d entwickcln aus ihrer »praktischcn Betrlebsam
keit die TUeorie der Buchhallerei so wie der
kaufmänniichen Correspondenz und Recbnungsart
Die Anstalt am Fusse einer reizeuden Bergbo
be und an der Mittagsseite des an Naturschöuiiei
ten so reichen Elbtiiales zwischcn Meissen und
Dresden gelegen ist rings von Wcinbergen umge
ben un l äussert in Folge ihrer freien und hohen
Lage nicht nur auf die Heiterkcit und Gesundheit
der Zöglinge sotldcrn auch auf ihre riigralischen
und ii /tellecUiellcn Fortschritte den woliltbätig
sten Einfluss
Eingeliendc An fragen wetden mit Einhiindigang
eincs ausfuhrlichen Prospects beantwortet von
D Ser rius
Director der Anstalt
Läro- och Uppfostringsanstalt vid
Lössnitzgrund nära Dresden
Stiftafen och Styresmannen vid denna sedan fiore
år bestående bildningsskola auaer sonl sin skyl
dighet att göra de Föräldrar som bo utomlands»
ocli hvilka tor nina söner antingen de äro be
stämde för det lärda eller köpmansståndet önska
eo ve ten skap lii» och synnerligen i hänseende till
Språken grundlig bildning» uppmärksamma pa of-
vannärande inrättnings ^ortlaraude b loms trin g och
verksamhet Den om fult av gosaar och yglingar a£
de mest olika nationer och kan i religiöst hän
seende betrakta som en fristad för h ?arjc trosbe
kännelse Till de förnämsta undervisningsämnen
höra tfeligion Moral Tyska Franska bngcl ^ka
och Latinska spräkerty (uti Italienska Polska och
RysJia sprdhen lernuas äfven serskild undervisning
mot cn i )iliig afgift Skönskrift ting Räkning Gco
metrie Historie Natur historie Phy ~sik Geogra
phie dubbelt BokhuLleri Ritning Dans peh jFäkt
ning Tyskan Franskan och ÉngeIskon liro de
dagligen omväxlande samtalsspräkeu och äfven
dc yngsta Elovciv tillhållas mod sorgfällighet att
efter någon förut gifven öfning» tala de sprak som
böra lära9 I Handels-Yetenskaperne stå alla Ele
verne i vcxclverli ^n till hvarandra de bo pä olika
handelsplatser egq varer och ett (ingcradt mynt
samt utveckla under deras praktiska öfningar theo
ricu för bokliällcriet» äfvensom för köpmans corre
»pondenes och räkenkonster
Inrätiningen som ar belägen vid foten af en
vaekcy bergshöjd och söder om den pä naturskön
heter sii rika Elhedalen emellan Meissen och
Dresden är på alla sidor ömgifven af vinberg
och medför till följe af dess fria och höga läge
ett mycket välgörande inflytande icke blott på
Klcvcrnes munterhet och helsa utan äfven på de
ras Moraliska och Intellectuella framsteg
Inkommande förfrågningar besvaras med öfve k
sändandet af cn utförlig j ^ospectus genom
DSi
D Ser rius
Inrättningens Director
I Normans Engströms Bokhandel linnes att b ^se
cn ritning af stället Lössnitzgrund
Föreläsningarne börja rid Stadens Navigations
Skola Måndagen d 3 nästk Octobcr
Fr aga s Hva »kall man fl lära sijj Org
elbyg
geri-konsten då stadens Herrar Oi *goibygjare ej
emottaga någon Elev
VEXELKURS
noterad d 20 Sept
noterp
London iZ Rdr
19 27 ;5 d d 12 Rdr -jk sk 90
d d
Hamburg 14° sk- a8 63 67 d- 6 i3r >§ sk r5
Altona i4° sk «7 d d
i Il
l 47
Rendsburg att bet i Ilamburg 1Z9 sk 67 d d j
Köpenhamn att bet i dito ijS sk 6- d d
Amsterdam 1Z1 si 70 d d
Haag att bet i Amsterdam i3o sk 70 d d
Roti <rdam att bet i dito i3t sk 70 d d
1 .5 beck E ii b sk Cour n3 1 sk 67 d d
Farii a5J sk 30 d d .» s5 sk 60 d d
Caen alt be i Paris a4i Sa
d d
Hamburg Hamb Cur :t 11 sk i»7 d d
S :t Petersburg 28 sk 28 z sk 3o d d •
k
gz
Röpenhainn >G sk 8 d d
Medelkurs
Pund Sterl 12 R :dr 47 sk 10 rst Ilamb E :cn i .ft
sk Francs 25 sk i rst
VARUPRIS
Hvete 12 Rdr ri i3 Rdr iG sk Rag 10 Rcfi
Korn 8 Rdr iG sk ä (j il dr- IMalt 8 Rdr 16 sk
Hafre 4 Rdr 32 sk Arter 12 Rdr Salt Terr»
Vecchia t Rdr 42 sk 8 rst Dito S :f¥bes l Rdr
8 sk Dito .Lisabons 4 Rdr 8 sk pr tunna Brän
vin (5-gradcrs 44 sk .» S rst .i 4 I >r kanna
allt Bantfo
Hos L J Hjerta- ■