Aftonbladet Fredagen den 23 September 1831

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1831-09-23
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1831-09-23
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1831-09-23
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1831-09-23
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Fredagen den 23 September 1831

Sida 1

so 220
1831
?®NBLAi }£T
Fredagen
ZVGSRNDTM
den 23 Septen
pl itet i Stockholm för helt dr 70 R :dr halft år 5 R :dr S mån s R :dr 3i sk Banko Lösa Numror a sk Banko Prenumeration och utdelning i
*- mans fr Engströms bokhandel i Storkyrkobrinken Bromans bod £ hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrland
gatmn <xh Essens vid Södermalmstorg .l Annonser mottagas endast i förstnämnde bokhandel till 1 skill banko raden Utdelningen kl 6 eftermidd
Fratöl Laiuls-Secrct i Blekinge Län G Cory
lauders Enka C Corylander d ai Sept
Q UARANTÄNS-UNDEHRÄTT£LSE
Tetrtyg som ankomma till Kyrko-Stalcn frun
Ö»tei»jö» Svarta hafvet Asowska sjön samt Ry
ska tainuar vid Hvita hafvet och Oceanen skola
undergå HL dagars quarantän Från Danmark
Norrige och Sveriges vestra kust a i dagar för far
tyget a8 dagar fur lasten och 18 dagar för passa
gerare fria Franska hamnar vid Oceanen ända
i ill Spanska gränsen samt frän England Skottland
Irland och Malta 14 dagar frän Österrikiska ham
nar vid Adriatiska hafvet lo dagar fria Istrien
och kusten af Croatien obcslämd ijnarautän
LEDIGA TJEN3TEB
Likarotj vid Sabbatsbergs Fattig- och FöRsOrj
nmgshu» sökes inom d J Oct hoa Fattighua-Di
reclionen
Ljkarebeställn vid Invalid-inrättningen K Ul
ricsdal
- sökes hos Simdhets-Collegium
BOLAGS-KUNGfiELSER
Acficägarno i Götheborg Discont-BolaJ sjm
manlrSda uti Riksgilds-Contorcts hus på Riddar
bolraeD d 5 Not kl io f ra
Actieägavne i Wermdö Brobyggnad d a8 Sept
kl ix f ra i huset N :o 3 stora Nygatan Qvar
Thisbe i tr upp
LEVERANS
5oo st Säckar af god och lät Helringc-bnlldan
af éu tunnas rymd till Slott *- och Förråda-ma
gasinet i Stockholm auction d 7 Oct kl 13
Dyner af 1 ler till sjuk- och mcdicinal-kärror
j6 - !t 6-skalp .ge foder af välViyiining» do st
viskare i5o st Lådor t-iU hätfskor sömm och
broddw
5o st madrasser af bulldan stoppade
med kattspäu 16 st putor af bulldan ditq dito
3a st raspar 4 .0 st rödkrita 4o stänger »pik 5
tums vattijammar-
.Go st 3-t .umi dito 3ip st
dito heilås- 65o st biiidtyg af »kin» (innehål
lande livar ,je Bisturie med spetsigt blad 1 par
dito nic-d convext dito 1 par häftnålar a par
rSlUiknifvai med 4 blad p .w saxar med krokiga
blad 1 par åderjern med 3 :ne flisor 1 par åder
klubbor 1 par 10 satser Jgvementsspriitor af tenn
ined foder 10 st durclislag 20 st hofhammare
20 huftänger 20 st verkjern ao st Auction
$7 Oct i Krigs-Coll Modeller i Coll Artilleri
Militafre-Contor kunna ses alla söcknedagar
AUCTJONJGR
Kr .sk Rlisth Euerkullei t-a »ti samt Frfilsc
liig Halö i Elfsborgs L Kullings H och Alings
ås S samt 3 :11c af Hr Landsli C Flack utgifuc
Skuldsedlar på 1100 R :dr B :co tillsamman d ai
Oct kl 4 c in uti fru Pehrmans hus i Alingsås
Åtskilliga i mät tagna fasta egendomar inom
Carlstadä Län å Landscanc d 4 Nor å Tings
stället We i Wäse H d 38 Oct å Tingst Wall
i Williams Ii d 31 Oct å Tingst Heljebol i Gil—
bergs fl d 2g Oct å Tingst Lillnor d 28 Oct
å Tingest Råglanda i Näs S d 28 Oct å Tingsst
Långlanda i Nordmarks H d 3 Oct
OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å
BORGENÄRER
|r Götha H .R Xiof-Seciet M B Nordenslolpes och
[frus d 3r Aug 1802
Fahlu R .R Glasmäst U Bergströms d 6
I Febr
MalmS R .R .i Klädes-Fabrikanten J P öster
bergs d 24 Oct afl Klensmedens E Gröndahls
första helgfria måndag i Iuni i83a
BorSs R .R Handclsbetj J P Elgstens d a4
Oct
Westerviks R .R Skomak E H Kindmarks d
24 Oct kl 11
Linköpings R .R Handclsbetj A R Sjöström»
d 24 Oct
Öregrunds R .R Bagare-enkaä Petterssons d
34 Oct
Sledelstad» H .R f Nämndem G Peterssons i
Askunga a rtlgd af nästa vintert
Ljustorps T .L urtima T .R afl KyrkovSrden H
Olofsson» i Högland andr» rttgd efter 6 mån
fr aZ April i83i
Selånger» H .R Prosten och Kyrkoh C R Car
ling» och fru» a rttgd i Ting efter 6 inJu från
4 21 a i i83i
DOM I CONCURSMÅL
Skärkind» H .R Secret Chr 11 Braad» den i3
Oct
Carlshamn» R .R 1 Hattfabr O F Wattman»
a afl Handelsb L G Dahlgrens 17 Oct
Ystads R .R afl Not P Hedéns i-j Oct
Sundsvalls R .R Uandelsb Matte No ^diunders» r ij
Oct
Ft-IKSGÄLDS CONTORETS ASSIG
NATION
under N :o 176 utgifven 1 April 1828 ställd på
Banken å 1601 ia Banco är förkommen ansök
ning oza Förnyelse iulcnanad i Riksgulds - Con
toret
KALLAS 1
Loognrfr .ges Nils Rosengren att infinna sig bos
sin hustru 1 Stockholm inom år
IIANDKLS-BOLAG
.T L Wessberg och C M Kallberg i Halmstad
Handl under firma Wessberg Kallberg
BOUPPTECKNINGAR»
Efter frami y Presidenten M llaak inom Sept
ho» C M- Hin 'bcck i Svea H .R
Efter ad Comm
-Rådet P Möller inom 1 Oct
i83i adr Laholm Skottorp
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
Capit C Lillies och Frus d 29 S (Pt kl 10 f
m å Slättängs gästgd
Madem P Kindbergs d 29 Se ^t
'kl 4 c m
G
g9
hos A Andersson i Götheborg
SPEKTAKEL
I dag Calif
en i Bagdad och Nya Garnison
A Djurgårds-Theatern i morgon Det Lefvande
Spöket och Den ange Desertören
SAMMANTBADEN
Kongl Landtlriiks-Äcadcmien nästk Lördag kl
5 c m»
Kongl Svenska Musikaliska Academiens Leda
möter i morgon kl 5 c ia
S W nä ta lördag
LTTTERÄ .TUR
Kongl Krigs » Vctcusknps » Akademien
Handlingar ar iS3l
• Första och andra
häftet med kartor tabeller 178 sidor
Ibland den Svenska Pressens alster torde
vara få hvilka till sitt innehåll numera ä
ro så föga kände af en störr publik som
Krigs-Vetenskaps >- Akademiens handlingar
Detta anse vi likväl endast hafva legat uti
bristen på någon Journal inom hvars om
fång eller plan det legat att redogöra föc
dem Att do tillhöra entpraktisk vetenskap
den korrthet och den fullständighet de
hvar för sig måste söka att vinna samt
sluteligen sjelfva deras egenskap att utgöra
en del af historien om menniskosnillets ut
veckling göra dem intressanta för mången
Läsare äfven utom det egentliga krigsyr
ket Dessa handlingar äro eller kunna åt
minstone vara i vårt land för sin veten
skap detsamma som Englands och Skott
lands förträffliga qvartalsskrifter Revyerna
der Öro i politik och statshushållning och
då några sådana sannolikt här icke skulle
kunna bära sig på blotta bokhandeln så är
det en förträfflig inrättning att åtminstone
någon uppmuntran finnes för forskningen
och något tillfälle att förvara dess fruk
ter åt samtiden och efterkommande Vi
tro oss derföre göra våra Läsare en verklig
tjenst då vi i korrthet redogöra för den
närvarande årgångens innehåll
Fönta häftet innehåller 1 .0 Antckningar
öfver SkärgärdskrigeC [med 3 planchef af
Kapten i Kongl Maj :ts Flotta m ni» G E
Lundstedt Sedan författaren lemnat en
kort och intressant historiskt framställning
af vapnet och kriget dermed ifrån de äldsta
till de nyare tiderna
öfvergår han till in
delningen af Skärgårdskriget 1 :0 i Fihcog
noscering och Kunskaperi 2 :0 Stratagemer«
3 :o Positioner och ställningar samt :o Det
egentliga kriget Om alla dessa olika för
hållanden gifver författaren underrättelser
hvilka så mycket mer äro upplysande som
exempel deröfver passande och lärorika aa-
föras ur vårt eget sjökrig ej blott såsom
tillämpningar i allmänna men äfven i en»
skilda ooh speciella fall och ej mindre i det hela
af kriget an dess särskilda delar med bilagdo
kartor öfver de åberopade tilldragelserna
I afseende på Skärgårds fartygens egen
skaper såsom det hufvudsakligaste viUkoreS
för krigets ändamålsenliga utförande b c
stämmer Författaren främst att skärgårds
fartygen böra ha den möjligen största lällrör
li &ket a genom deras byggnad så att de ro
och segla väl b att ds så mycket som gör
ligt befrias från transportfartygen hvarige
nom deras rörelser försvåras och hindras och
c att de i det närmaste be»tå af likartade far
tyg som ligga ungefär lika djupt samt
hafva öfverensstämmande egenskaper 2 :0

Sida 2

Att artilleriet som vid alla tillfällen mot
fienden utgör hufvudsaken är i fullkomli
gaste skick och inrättadt så att påtänd
Tiingen s \er med möjligaste största hastig
het — hvartill de af Varfs-Chefen i Stock
holm med framgång använde lås oah slag
krutshattar särdeles böra bidraga — 3 :o
Att befälet äger en försvarlig kännedom af
skärgården kan bedömma lokalen och full
komligt vägleda sig med karta 4 :o Att en
väl organiserad Recognosceringskedja inrättas
5 :o Genom ett outtröttligt bemödande att
Jjesätta alla tillgängliga farleder sund eller
öar i den väg operationerna ligga vare
sig med fartyg befästningar Infanteri eller
enkla lecognöser 6 :0 På en oafbruten om
Sorg hos Öfver-Styrelsen att hålla flottan
tillhanda alla förnödenheter och att den i
öfrigt är i godt stånd i Befälets och be
sättningarnes duglighet samt desse sednares
vårdande
Härefter följa allmänna föreskrifter öfver
förhållandet före under och efter bataljen
Äfven i dessa afseenden har författaren ta
git 'exempel ur vår egen sjö-krigs-historia
hvaröfver han ger sina reflexioner och an
märkningar för att derigenom få tilldra
gelserna mer tillämpliga för det åsyftade
ändamålet och mer upplysande for hvarje
supponeradt tillfälle särskildt hvarvid han
med berömvärd föresatts att vara så lärorik
som möjligt uppkalladt samtida-historiska
händelser bilaggt lokalkartor öfver dem och
sålunda gjort det hela så åskådligt och lätt
fattligt att intet i det fallet står öfrigt att
önska Förf slutar sina anteckningar öf
ver skärgårdskriget med följandemedgifvan
de Att det icke synes osannolikt att detta
krigssätt j under skickliga anförare t kan
1vinna en hittils okänd utveckling och
hvarpå vi j icke under den strängaste forsk
ning af den redan förvärfvade erfaren
heten våga hoppas Men det torde dock
först tillfalla en annan generation j att
i en kommande lid ådagalägga och
verkliggöra bevisen för de obegränsa
de försvarskrafter som vi tro hvila
inom en så beskaffad skär gård som den
Skandinaviska Att recensenten på detta
amne fästat en allvarlig uppmärksamhet
lärer ingen misstycka som kan inse vigten
af frågans afgörande som erinrar sig hura
meningarne vid sista Riksdag voro delade i
synnerhet inom flottans högre befäl sjelfva
huru aflidne H E Amiraln Grefve v Pla
ten och Amiraln Nordensköld derom stridda
på Riddarhuset nemligen mot hvarandra
den förre till Skärgårds den sednare till
Linie Flottans försvar men hvarifrån så
som vanligt intet bestämdt resultat kunde
härledas och inom administrationen icke
eller någon princip blifvit följd som utvi
sar hvad Regeringen i ämnet tänker till
endera Vapnets mer eller mindre fördel
För vår def förmoda vi att vårt lands
fattigdom dess hinderliga och genomskur
na Skärgård och det ringa behof det har
alt befara störa och aflägsna Verldshaf
torde innan kort afgöra frågan om dess na
turligaste försvarssätt ej mindre till lands
än vallen Skärgårdsflotta och National
beväring ha dessutom så mycket gemen
samt talande för vårt läge och våra behof
deras begagnande
äfven om de icke
vore de minst kostsamma och likväl krafti
gaste af våra Försvarsanstalter dock borde
företrädesvis qmfattas såsom i alla afseenden
de ändamålsenligaste Att längre äflas om
att underhålla en landets must och märg
uppfrätande Slående Armé och Linieflotta
af «n mängd rangskepp är det samma som
att gå en derigenom småningom beredd
oundviklig ruin till mötes och att likväl
förfela de oerhörda uppoffringarnes äöda
mål
Till Redaktionen af Aftonbladet
Jag 3r fullkomligt öfvertygad att Redac
tionen icke läst artikeln i Stockholms-Po
sten N :o 311 kallad Enfaldig förfrågan
rörande Sundhetskordonger karantänsan
stalter m m emedan hon i sådant fall sä
kert icke tillåtit införandet af den strof i
dess Ondagsnummer som börjas "de fixa
idéerna
o s v Jag tar mig således friheten att
skicka ett exemplar af nyssnämnde Nummer
jemte följande anmärkningar för hvilka jag
anhåller om ep plats i Tit Tidning en
begäran som jag räknande på Tit liberali
tet gör mig förvissad icke afslås
Författaren i Aftonbladet kallar Stock
holms-Posten en "miasmaticus och beskyl
ler honom för att icke antaga Läkarnes er
farenhet och Tidningars försäkran om CI10
Ierans kontagiositet genom vidröring En
blick på artikeln i Stockholms-Posten tor
de likväl bevisa att i den intet enda ord
finnes nämndt om Choleran är smittosam
eller icke äfvensom Stockholms - Posten
hvars vana det just icke plägar vara att
säga hvad han icke vet aldrig yttrat nå
gon bestämd opinion i detta fall Förfat
taiens påstående att "blott en tanke finnes
ibland Läkarens om Gholerans smittosam
het
är för öfrigt lika sannt som hvad
han säger om Stockholms-Posten ty det
ges väl knapt något hvarom Läkarena varit
mera oense än om detta Likväl skulle
man i allmänhet kunna klassificera de olika
opinionerna sålunda att de som sett och
behandlat sjukdomen öfver hufvud anse den
för icke kontagiös hvaremot de som anse
henne derföre merändels äro sådane som
ej sett henne men som fattat sin mening
innan de haft hvarken egen elier andras
erfarenhet ett stödja den på Vidare för
säkras Stockholms-Posten "önska alla ka
rantänsanstallters uppliäfvande och hvar
före jo emadan choleran mäktat öfver
hoppa kordongerna mellan Ryssland och
Finland
Nu torde likväl Tit finna att
någon sådan önskan icke är yttrad i Stock
holms-Posten och att derna icke nämnt
kordongen mot Finland men väl talat om
de Ryska österrikiska och Preussiska kor
dongerna som choleran öfverliopnat för att
komma till Petersburg JSerlin och kanske
Wien Det är bekant att emellan Riga
och Petersburg var en tredubbel kordong
uppställd att om jag icke bedrar mig utom
den Preussiska gränskordongen fanns en an
nan närmare Berlin 5 att Österrike uppUällt
en kordong vid Galicista gräuseo en ytter
ligare vid den Ungerska och sedan denna
i anseende till choleran5 utbrott i Ungern
upplöstes en tredje på sjelfva gränsen af
Österrike Då choleran likväl visat sig in
om alla dessa serskilta kordonger torde ut
trycket att hon öfverlioppat dem väl icke
vara så otjenligt så framt man icke skäll
antaga att ingen af dessa Länders militär
och Embetsman na korps varit att lita på
Slutligen försäkras att Stockholms-Po-
stens afsigt 5r att "Regeringen skulle på en
gång upphäfva eller mildra som vore pre
cist det samma de med så mycken kostnad
gjorda yttre karantäns-anstalterna
Det fir
aldeles i sin ordning att en författare sorn
icke känner Stockholms-postens ord dem
hvar och en kan veta känner dess afsigt
den ingen kan ha sig bekant Det vissa är
dock att nämnde artikel icke med en enda
bokstaf yttrar någon sådan afsigt utan blott
vill varna för ett allt för stort förlitande
på karantäns-anstalternes skyddande förmå
ga Stockholms-posten är för öfrigt långt
ifrån att vilja förkasta alla sådane anstalter
den säger tvärtom att "Emellan den Tur
kiska fatalismen och den Europeiska ytter
liga försiktigheten och förtroendet till men-
niskovisheten gifves annu en tämmeligen
bred väg att följa hvilken må hända förer
säkrast till målet
Hvad som i början af
Stockholms-postens artikel namnes om dea
förmodade förändringen i cliolera-författ
ningen åsyftar den af ryktet och tidningar
na omtalade mildringen i stadgandet om bo
ningars tillspärrande vid farsotens utbrott
ty det har aldrig blifvit sagdt att fråga
vore eller kunde vara om sjelfva dt yttre
karantänsanstalternas upphäfvande Arti
kelns hela afsigt är för öfrigt— så vidt så
dant ej kan finnas af ordalagen deri •— ntl
få en uppgift ur karantäns-anstalternas all»
männa historia som skulle vara ganska up
lysande öfver deras verkeliga ändamålsen
lighet och hvarigenom man skulle bli i»
ståndsatt att bedönima huru långt förtro»
endet till dem med skäl borde sträcka sig»
Om jag väntat någon sådan upplysning af
författaren till artikeln i Aftonbladet må
lians eget medvetande säga
ning af detta mitt yttrande "De
de det är understundom de som ingenting
sett och ingenting tänkt men som just der-»
före talat och skrifvit det mista i ämnet
skola utan tvifvel förbise vår fråga med en
förnäm missaktning men kanhända skall
någon förnuftig och sanningsälskaude man
soria har den svagheten att likasom vi vilja
honom i anled-i
hög lär-
finna
frågan värd
se saken sådan hon är
«tt tagas 'i betraktande
Redaktionen torde emedlertid af det h5f
anförda finna att Stockholms-posten sagt
intet af det som påbördats honom och att
följakteligen denna Insändares eller medar
betares i Aftonbladet artiklar förtjena något
misstroende och böra underkastas någon
granskning förr än de införas
Utgifvaren af Stockholms-Posten
Red får i anledning af denna uppsåt
under förklarande al ■ dess förbindelse för
den medsända ntimern af Stockholms-Po
sten förklara att den redan förut noga gr»
nomläst artikeln i N :o 2rr kallad Enfal-
dig förfrågan utan att vi deraf finn
oss föranlåtne att ändra ett ord i den nm»
märkta 5 k strofen som börjas de fixa ide
enta och att denna strof blifvit af Red sjelf
författad Att St«ckhol ms-Postens Utfgif
vars ännu i den här ofvaubefinteligo upp-»
satsen förklarar att de Läkare
som sett och
behandlat sjukdomen öfverhufvud anse dea
för icke kontagiös då likväl vid en hålle»
rådplägning ibland de Ryske Läkarns 38 b
4o och vid en annan g ibland 10 ansågs
den tvertom är icke ,vårt fel men vi hem
ställa till hvarje sansad slutförmåga om vi
icke al denna anledning äga skäl att kalla

Sida 3

Sfockholms-Posten för en miasmatikus Pu
bliken torde också tillräckligt känna att
flere af Stockholms-Postens föregående ar
lik lar bestridt den contagiösa läran med en
exempellös häftighet
då den till och med
beskyllt den som vågade försvara denna
lära för charlataneri egennyttig !» afsigter
o » v
Att vi i frågan om öfverhoppningen en
dast fastade oss vid den Finska kordongen
som också efter staternas nuvarande politi
ska inrättning torde kunna anses tillhöra de
af St P citerade Ryska skedde derföre
att detta exempel låg närmast för handen
Men då detta icke är nog för St Postens
Utgifvare så vilja vi alltför gerna gå ho
nom tillhanda ined några flere öfvertygandc
erem pel ur "quarantänsanstalternas allmänna
historia
StockholmsPostens ulgifvsre torde benä
get erinra sig att då sjukdomen först yp
pades i östra delen af Gallicien så lycka
des det Österrike att qvarhålla den inom
ett inskränkt område i mer än fyra måna
der och först efter denna tid sedan kor
dongen redan var upplöstj kom cholera»
till Lernberg Choleran fortplantades då
guda till Scbicsieri så att nian kunde föl
ja hennes resetur roen uppehölls der i sex
veckor af en ny kordong
I Ryssiand kan man äfven följa sjukdo
men utefter stranden af Wolga från A
strakan och Kasan till Moskau hvaremot
den uti sex månader afhölls från det osun
da Petersburg genom kordonger Att den
likväl slutligen kunde intränga kan lätt nog
låta förklara sig genom den ständiga coni
inunicationen med armeen Anroärknings
värdt är i denna punkt att smittan under
de sex månaderna visade sig invid men
aldrig på andra sidan kordongen utan
derifrån tog vägen med krigsbäi«n åt Li
thauen och Polen
Samma erfarenhet Sr gjord med städerna
.Utom det en gång förut citerade exemplet
10m finnes i Ur Svederi bok att den inkom
i 8- bus på en gång i en stad men icke
kunde spiidas i staden derföre att dessa
bus
genast tillstängdes har man mänga flere
dylika Tre gånger kommo cbolerasjuke
till staden Saratow vid Wolga men Guver
nören lat genast ater utföra och afskilja
de in och staden förskonades Samma för
hållande med staden Sarepfa hvafs invå
nare alldeles afskiljde sig från den kring
liggandeorten och förblefvo fullkomligt friska
medan smittan rasade rundt omkring i by
arna och bortryckte nästan hela befolknin
gen Samma eifarenhet liar innn med den
lilla staden Winduu i Kurland staden Trie
brin på fristaden Krakous område och
Fodgorsche som endast genom längden af
Gi bro är skiljd från Krakau och likväl
gtnom strängt afskiljande blifvit forskonadt
Med Pressburg i Ungern och Bucharest D
Wallaqhiet är förhållandet enahanda I
sjelfva Krakau spridde den sig förnämligast
gvnoui en procession som hölls den 3i Ju
lii just för att med böner afvända olyckan
En stor folksamling tillstötte da och smit
tan kringfördes till alla delar af Staden
Och för att tillbaka förfråga oss Skulle
det väl vara omöjligt att choleran verkli
gen inkommit i Preussen genom dess Rege
rings tysta samverkan med Ryssarne och
den deraf följande beröringen med en cho
åerasmiUad armé cn tanka som åtminstone
icke var fremmande för invånarns i Königs
berg då de uppsatte det märkvärdiga ma
nifestet
Om St Postens Utg
"följt gula feberns
historia som i öfrigt icke oss vetterligen på
sätt kan synes antyda i N :o 211 räknas till
den orientaliska pesten
så torde det icke
vaiiz honom obekant att den för några år
sedan utbröt i Marseille genom bevislig
smitta från en person som hade fått tillfälle
smyga sig i land från ett fartyg bvilket
hade smittan om bord
Stockholms-Postens fråga i Nio 211
"hu
ruvida det vore bekant att vid någon en
da q u arant åns anstalt j icke allenast i Sve
rige utan åjven i andra ländei
j några
symtomer aj pest gula febern cholera mor
bns rn ni yppat sigj och att dessa sjuk
domar här (menas förmodligen vid quaran
tänsanstalten skördat sina offer men att
landet blifvit forskonadt visar i vår tan
ka antingen en stor obekantskap med för
hållandena eller ock en stor ensidighet ty
någon annan lärer väl icke finnas som ej
hört flere exempel omtalas då smitta verk
ligen funnits på quarantänsplatsen utan
att derföre fortplantas till fasta landet
Hvad sluteligen Stockholms-Postens af
sigt beträffar och Utg :s anmärkningar vid
vårt yttrande derom så bekänna vi att om
afsigten icke var att qvarantänsanstalterna
borde inskränkas vi icke kunna inse någon
annan helst när Förf uttryckeligen på
grund af sitt tvifvelsmål om rjuarantäns
anstalters ändamålsenlighet frågar huruvi
da det är nödigt att (då ej smittan redan
tinnes om bord utsträcka bevakningen lån
grg än till en viss kort tid således korta
re än den nuvarande
Vi ha upptagit nog långt utrymme med
denna i sig sjelf föga mnktpåliggande skrift
vexling Allt vidare bedömande af tvisten
mellan miasma och contagium öfverlerana
vi åt de lärde väl vetande att vi icke
torde lyckas öfvertyga Stockholms-Postens
Utgifvare och att vi således ändock nöd
gas underkasta oss följderna af allt det in
flytande som bans opinion kan åstadkom
ma
Så lyda St Postens ord Det har an
tagits som ett axiom att det Europei
ska karantänssystemet är det som
skyddat Europa för den orientaliska
pesten hvilken eljest skulle kunnat öf
versvämma och förhärja vår4 verlds
del Häremot kunde väl invändas att
gula febern icke desstomindre visade
sig i Spanien
CHOLERA
Choleran bar numera äfven utbrustit i
Wien hvarest redan emellan 60 och 70 per
soner hafva insjuknat I Stettin var sjuk
antalet d i4 dennes 106 hvaraf 71 aflidit
och 8 tillfrisknat
Militär-Kolonierna i Ryssland och upp
roret derstädes
De sista Franska tidningarna äfven de
ministeriella bekräfta nyheten om upproret
i Ryska Miiitärkolonierua och detaljerne
dervid Engelska tidningar bestyrka samma
uppgift men påstå att uppresningen redan
blifvit dämpad
Ualewoskop
HERR VENETIENS HIMMELSFÄRD
Efter långvariga pålysningar i Dagligt
Allehanda och Dagbladet skulle ändteligen
i går klockan precist 4 eftertn Herr V«
netien stiga åt skyarne i sin Luftballon
Emedan denne acrostatiska machin som
enligt annonserna var "inventerad of Hr
Venetien sjelf
hade flera föregående da
gar blifvit visad för publiken med betydlig
inkomst trodde mängden att det temligen
långa dröjsmålet med den utlofvade luft
färden härrörde deraf att Herr Venetien
sålänge han med Ballonen kunde förtjena
penningar på jorden ville uppskjuta att
söka förtjenster i vädret Men att andra
orsaker vållat dröjsmålet visade sig slut
ligen
På den utsatta timman voro alla höjder
omkring Djurgårdslätten uppfyllda med åskå
dare stakettet omkring skådeplatsen var
fulläntrndt af gratister i en ridande ställ
ning ekarne hvimlade af klättrare och gra
narne af små svarta sotare sjelfva de af
lägsna Södei malmsbergen visade brokiga
grupper af en långsynt publik Knap t har
någon Förste Maj utlockat så mycket folk
Allt var fullt af spectatörer utom den
egentliga skådeplatsen der tyvärr de flesta
bänkarne voro toma
Klockan skred öfver fyra och allas ÖHvn
voro vända åt stället der den
stora asctn
sionen
skulle ske allt röjde en spännd
väntan som endast stundtals afbröts af de
högljudda hurraropen då någon stackars
uppklifvcn varelse nedramlade eller spräckte
gina permissioner
Ännu klockan fem och sex stirrade mäng
den förgäfves dit Deras Majestäter som
äfven behagat upplifva tillfället med sin
Höga Närvaro bada undertiden begifvit
sig bort och kort derefter erfor man un
der ett allmänt sorl att den stora Ballo
nen hvilken enligt annonserna i Dagbladet
och Allehanda skulle uppstiga "till en för
vånande höjd ej orkade lyfta sig en enda
tura från fasta marken
Orsaken till detta svåra hinder bestod der
uti att dels tillräckligt jernfilspån för ga»
ut veck ligen fattades och dels apparaterna
dertill voro i så ringa skala att hallonens
fyllande hade erfordrat flera tiniars tid Ve
derbörande ansågo derföre råd ligast att skulfa
Herr Venetien undan dymedelst att han ej
utan svårigheter befordrades ned igtuoni
Djurgårdsstaden och kastade sig i en båt
i hvilken han så syndsamt som möjligt läl
ro sig åt Söder i »tället för att fara åt
himla
Nu öfvergick mängdens gSckade vHntsn
i ett allmänt sorl de respektive Extra Or
dinarie åskådarn» som intagit kostuau»
fria platser på bergen k no tade öfve
Mtuujuement mot publiken och böj ^jt
svuro de som bada besvärat sig att meci
(öra stora famns-långa skepps-kikare fö v att
dermed betrakta Herr Venetien då han ko /w»
mit upp till "den förvånande höj
den
Oroligbeten tillvaxte alltmer y !»
hopar af den lägre klassen stornaade ii
gångarne till skådeplatsen der
medlidsama personer skyndade att rft ^t
utsläppning af den otillräckliga gaaeu läcf—

Sida 4

tfn hallonen» éom dé skiljde från den ko
niskt flätade korg hvaruti hr Venetien
»kulle uppfarit Denna korg jemte mat
säcken ocli flnskfodret for resan hlcfvo der
efter föremålet för mängdens anfall som
likväl röjande mera gäckeri än harm
icke skred till särdeles våldsamheter
Den som råkade värst ut i denna stormi
ga villervalla var fru Venetien af hvars
löslockar några okynniga händer bör
jade tillskansa sig suvenirer hvilket slut
ligen höll pä att öfvergå i våldsam
heter om icke under det vilda tumultet
Iierr Öfverste Daeve med sitt vanliga in
flytande på folkmassan hade förmått afstyra
c #o !igheterna och hjelpa den arma för
ikräckta qvinuan ut igenom den starka
trängseln
Efter detta uppträde hvarunder skym
ningen började inbryta saktades ovSsendet
nällmer och hoparne troppade efterhand åt
staden — sedan en och annan förgäfves
>gifvit det råd att vederbörande for ott
icke låta narra publiken borde skicka och
kupa en ballon hos flerr Benjamin Leja
so *u så ofta annoncerat i Dagbladet att han
har Luftballoner till salu i sin butik vid
Gustaf Adolfs Torg
Denna misslyckade utgång nf "den stora
ascrnsioncn Jiir hufvudsakligen vara ntt
iSJIskrifva Herr Venetiens medellöshet ty
rif .i den arma mannen hade gjort hvad han
jSrlnåddc syntes icke tvifvelaktigt
"Den vördade Svenska Allmänheten och
det Kongliga Svenska Hofvet förlorade såle
des tillfallet att se huru en lustresa göres i
luften — men kunna Hös In sig med att o
fa se huru långt vigtigare saker göras i vädret
ÄRTA RISKT
Såsom ett litet bidrag till despotismens hi
storia i Ryssland meddela vi en anekdot
ur Calmarebladet Da Svenska fregatten
l ^uridice förlidet Sr låg för ankar vid Kron
stadt begick en Fregatt chef vid Ryska
flottan något obetydligt misstag vid hissan
det af en flagga Som man tycker borde
•icke straffet på denna förseelse blifvit sär
deles svårt men de noggranne Ryssarne
tänkte annorlunda Fregatt-chefen nödgades
flera timmar sitta på masttoppen af det
firlyg på hvilket han sjelf var bifalhaf-
Furst Talleyrand och riskhandlaren
I början af denna månad försattes Prins
Talieyrands husfolk i stor bestörtning deri
genom ätten välklädd person som sade sig
vara Fransk Officer med stora steg vandra
de fram och åter framför Ambassadörens hö
te och höll i hvardera bauden en väldig
ruindpiska hvilken destination han för det
tillströmmande folket högt förklarade vara alt
'iinda till döden beklatscha Hans Excellens
Ambassadören vände sig till Inrikes Minis
tern Lord Melbourne for att begära skydd
oCh denne befäl lie officerens arresterande
/Vid det med-honom anställde förhör sadehan
lig heta Buclior Linton för detta öfverste i
Fransk tjenst anklagad för sammansvärj
ning derefter degraderad och inkastad i
fängelse Åter frigjord hade han begifvit
sig till Belgien men der lian ej fått någon
nlats hvarefter han besökt England der han
låtit tillställa Prins Taleyrand papper hvil
ka skola styrka det lian för sitt regemente
gifvit 60 ,000 Francs till hvars åteibekom-
marde han påkallar Furstens bemedling
Sedan han länge förgäfves väntat på något
svar från Franska regeringen hade han be
gärt ett samtal med Prinsen som dock blif
vit honom förvägradt Detta hade han velat
hämnas men hvad Piskorna beträffade
så försäkrade han sig drifva handel med
sådana och att han blott haft för afsigt att
till klans Exelence utbjuda ett par af de
vackraste Rätten uppfordrade honom att
återvända till Frankrike |hvilket han dock
för ingen del ville heldre ville han qvar
stanna i fängelse Kungen skulle nog låta
honom rättvisa vederfaras då han erfor
hans Öda efter ett långt förhör frizafs han
mot förpligtelse att icke vidare oro» Ambas
sadören och hans hus
Vid slutet af i ^ds århundradet kunde i
Pari» knappt 4o skollärare (20 af man och
20 af qvinnkönet hafva sin nödtorftiga
utkomst för närvarande finnas öfver tooo
skolor i Paris För 4° är sedan var to
tal summan af Frankrikes läsande befolk
ning 'icke 1 millioner nu Sfverstiger den
16 År »770 Voro 4 lånbibliothek tillräck
liga för Paris nu finnas 200 »om alla Bro
rikt försedda Franska Pressen förbrukade
1814-» oberäknadt tidningarne årligen gSooo
ris papper 1828 åtgick det 3oo ,ooo 1817
blefvo 38 ,242 ris papper stämplade lill tid
ningar 3 år sednare redan 50 ,717 I Eng
land fanns 1782 79 tidningar 1790 tit
kommo t r4- oc 1821 redan 284 Dti För
enta Staterna utgåfvos 1720 blott 7 tidnin
gar 1800 Sgde de 359 och 16 år sednare
640 I Tyskland finnas med smått och
stort omkring 600 tidningar Af dessa Sr
Allgemeinc Zeitung den mest spiidda den
räknar öfver 10 ,000 abonnenter I Sverige
stämplas årligen omkring t4 ,ooo ris popper
till tidningar Häraf synes huru mycket
mera hågen för tidningsläsning ännu är ut
bredd i Frankrike än i Sverige då man be
traktar att de Fransyska tidningarne i all
mänhet 5ro 3 ii 4 gånger så stora sora de
Svenska samt fem gånger dyrare och de
ras antal likväl utgör mer än 20 gånger
våra tidningars Att England endast kan
underhålla 2 .84 tidningar förklaras lätt der
af att tidningsstämplingen der uppgår till
f delar af tidningens pris så att hva :je
esemplar af en daglig tidning betalar i skatt
till Kronan en stimma af 80 Rdr i Svenskt
Banko hvilken orimliga skatt likväl san
nolikt blir nedsatt af det närvarande par
lamentet
Man har gjort en beräkning öfver den
respek ti va styrkan hos de liberala och ab
soluta staterna i Europa Denna verldsdel
anses äga ai5 millioner invånare spridda
inom 58 större och smärre stater De sam
manräknade statsinkomsterne belöpa sig till
omkring 36oo millioner Fränker Räknar
man till de liberala England Frankrike
Belgien Preussiska Rhenproyinserna Sve
rige Grekland och nästan hela Tyska kon
federationen utom Österrike och Preussen —
till de absoluta åter Österrike Ryssland
Spanien Portugal Preussen och flere
smärre så beunnas de förras arméer utgöra
980 ,000 man de sednares 1 ,200 ,000 De
förra äga en inkomst af 2
,700 ,000 ,000 Fr
de sednare endast 900 ,000 ,000 De förras
j sjömakt hestår af i ,660 krigsskepp de sed
inares endast af Z4o — Öfverskottet af Eu¬
ropas befolknihg inkomster ocli sjömakt
tillhör den neutrala delen
(Helsingborgs
,Posten
I Pariska Bazarerna utbjudas nu till salu
en pennritning i någorlunda stor skala ut
sirad med åtskilliga smakfulla Arabesker
och föreställande Napoleon i triumfdrägt
Vid första anblicken synes intet annat än
strek och punkter utförda med mycken fin
het men tillsammans bildande en vanlig
ritning Fattar man deremot ett mikroskop
så förvandlas alltsammans till en enda o-
fantlig massa af bokstäfver ordnade i be-
hör i ga rader och ganska ldsliga Det aft
Norvins bekanta historia ani Napoleon i
fyra oktavbandj kår sammanträngda på (U
enda blad Arbetet som kostat en otit
liy möda är ett verk af en ung ItaUenski
emigrant vid nama Giacomo Maestro
I bulletin dea seWnces agricoles for Maj
månad 1838 omtalas ett grässlag sotn man
nyligen begynt odla i Frankrike och sorn
gifvit en ganska riklig afkastning Det fö
rekommer under namn of Lolium pcrenue
Ilalicum (Ray grass d *ItaUe
och skiljer sig
ifrån det vanliga Lolium perenne (Ray-grass
Anglais genom sina bredare ooh saftfullare
blad samt en mera ljusgrön färg Det blom
mar vanligen i Juli mon stundom äfven a
gånger om året Gräset bl ifver ganska högt
och man slår det i Frankrike fyra gång .cu
årligen Det fortares Zerna af all boskap
så väl färskt sora torrt i sednare lallei g if
ver det 5o procent hö Det sås vanligtvis
om hösten på samma tid med livetet Jqc
den plöjes och harfva» tillbörligen och dep
efter besås ett tunnland på vanligt vis med
omkring 19 i 18 skålpund Redan om hö
sten uppväxer detta gräs skyndsamt och
starkt och följande årets skörd är ganska
rik Man har äfven försökt så det om vi
ren och likväl kunnat slå det två gångeo
under följande sommaren Det går docik
ej an att så det ibland andra grässlag
de forqväfvas deraf — Skulle det icke Lö
na mödan att dermed göra försök i Sv <J«
rige
(Helsingborgs Tostrn
ANNONSER
Till Salu finnes
Mahogny fFortepianor dite af betsad £ *kL
SllädäHöh
gy fp
HSlländargataii nära Hötorget hos
Q Grcmfeldtn
Ett större parti Toha \spapper till i R :dr 3-4
R :£ riset f &risäljcs uti Joh Fredr Hassclls Papi
pershandel vid Hötorget och f d 13 roms is La
Huset-
Koppor af Engelskt vattentät Camlott i LumlKs
KramJjod den första till höger från Stortorget vid
Köpmangalan
En god Violin med straVe och fouderal fÖn
10 R :dr B :co i huset N :o 8 qv Europa yid Köp
mangatan 4 upp dörren till höger
POSTSCRIPT U3I
Nyss innan vårt blad lades under pressen
erhöllo vi en afskrift nf Hr Venetiens till
Poliskamaren meddelade förklaring öfve»
hindren för hans uppstigande och det satt
på hvilket han ämnar ersätta publiken
hvilket vi i morgon skola meddela
liOS L J ÖJERTAi