Sida 1
N :o 230
1331
AFTONBLADET
Onsdagen
LÄvLA A v i sa
's
%f
föi
s
den 5 'f
öcioloer
TJriset i Stockholm för helt år 10 B :dr halft år 6 R :dr 8 min M R :dr 3 sk Banko Lösa Numror i sk Banko Prenumeration och utdelningi A
or
• mans Engströms bokhandel i Storkyrkobrinken Bromans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid \nrriands
gtttan och Essens vid Södermalmstorg Annonser mottagas endast i förstnämnde bokhandel till t skill banko raden Utdelningen Jd 6
*éf (trntidJ
quarawtäns-undebbättelse
q
h artyg som till Högland ankomma frSn sunda
l ämnar vid Östersjön om bord på brilka alla
personer under resan fortfarit att vara friska fri
gifvas frän smittade liamnar med orent Snnd
Vntspass lastade med icke serskildt Undantagna
sSsom smittbara ansedda artiklar samt å hvilka
fartyg alla under resan varit friska 1
rigifvas ef
tir ai dagar från afscglingsdagen Fartyg från
smittad hamn med last af ej undantagna artiklar
men hvilka haft sjukdom eller dödsfall om bord
nildor resan åläggas 11 dagars quarantän räknade
fr2n den sista sjuka personens död eller tillfrisk
nande
ULL-DISCONT-LÅN
Btvfljal för innevarande år å Svensk ull utan
fcfsccnde j >å tiden då den blifvit till Mncrasinet in
lcninad och vä dcrnd då länerätteu blifvit af Ull
produoculen å I abrikanten öfverlåteu anm inom
ISov
POST-KUNGÖRELSE
11 ref 60m med Vestra Poitcn om Fridagarna an
komma utlemnas tills vidare emellan kl 9 och 10
1
m kamma dagar
LEDIG TJENST t
En RSAmanstjeust i Ystad sökes inora 5G da
gar
Staiäs-Casscms- och TolagsfÖrvaltare-tjcneterua
i Ystad Sökes inom 56 dagar
Tvåone Pjurläkare-tjcnster i Nyköpings Lån
»ökas inom 3o d .iffar
BOLAGS-keng <velse I
ActioSgarno i Götheborgs Discont-Bolag sam
manträda u i 1 'iksgälds-Contorcts bus på ftiddar
bolmen d- 5 iNov kl 10 f ra
LEVERANS
Hackelse ;istor utan Vnifvar 48 st Kmbbp &lar
jfV st Bårtäcken 208 d :o Vagnsborstar 98 d :o
Stöfborstar 8 >o d :o Auirminitioris-väskor uZ3 d :o
Verktygs d :o ia8 d o Ämbar af läder t )3 d :o au
ction d Nov kl 12 i Krigs-Collcgium och å
Tygraåstare-Gontoiet i Götheborg och Christi
austad
auctioneii
Egendomen gamla N :s 110 1 q i och o men nya
N :s x a ocli 5 Qvart Gripen vid Wollmar Yx
kttlls- stura Skinnarviks- och St Paulsgatorna d
l3 Oct å Aurtions-lammaren
t 1-3 mtl Bergsmanshemman i Ryda by af Lin
dos S a Tingsstället i Lindesberg d aa Oct
kl ti
OFFENTLIG ST OIMNGAH A
FORGKNÄUEJl
Svea HB Fäiidr Gr C A Grönstedts 5 Juni
i83a
Ölands Norra Mots H R Gomm
-Landimätaren
O Wahlbergs rttiil å Ting efter år från d 7
Juni «831
Sunnerbo IT .B nfl Fältva 3u J IweiidorfFs ocb
Enkas a rttgd e (5 mån från
.7 April i83i
DÖMAS I COiNCURSMÅL
Wisby R B Goonv Skepp L Langes och J
Bergs 5 Sept i83i
Gillbergs II r nästa Hösteting genmäla Jan Ols
sons påstående om utbekommande af husröta å
Stafnäs klockareboställe
Goopv
-skepp Joh Eklund att inom fi mån fr
första annonsen vid Calmar Lands-Gancelli svara
till en å honom uttagen lagsökning
Ägare af grafvar i Westerhauinga kyrka att i
ståndsätta dem inom 3 mun
bouppteckningar
Efter afl v Kronofogden G» G Rylander d >5
Nov anm hos Eric Ersson Fahlun Stora Tu
na och Hedo
GÄLDENÄRER
som häfta för skuld enligt räkning hos Skräd
darm Holmström erinras att betala till G Eker
vall eller P Winbladh inom Oct
spektakel
I dag Sjö-fröken
I Tå E
j
I morgon Två Engelsmän och Den lilla Ma
trosen
SAMMANTRÄDEN 1
Herrar Ledamöter af K F nästa Lördag kl
5 e m
Sällskapet P B nasta Tisdag kl 7 e ro
Polymnia i morgon kl 6 e m
Wermländska Sällskapet nästa Lördag kl 6 c tn
KALLAS
Afl IUocltarca Auders plans arfyicgar att vid
STOCKHOLM
Den 5 Oelobcr
BESYNNERLIGT SJELFMORD
I förrgår i .itiäffnde vid Kongl Svea Lif
Gardes Kasern på Fredrikshof ctl sjelfmord
af besynnerligaste art En soldat vid namn
Trygg vid Ilerr Öfversten Gr Schwerins
Kompani verkställde detta olyckliga före
hafvande pä följande sätt Under förevänd
ning att hani gevSrslås vore i olag och ic
ke ville gå af vid tryckningen ber han en
af sina kamrater se efter det och sätter i
sådant findamål upp gevärskolfven mot en
bänk medan lian sjelf håller i pipan Kam
raten som icke anar något ondt Jular sig
ned och betraktar låset
"Kors säger lian
—
"inlet syns något fel utanpå åtminstone
hvarvid han spänner upp den förut haif
spända hanen såsom vanligt när ettlus för
sökes trycker af och Trygg som under
tiden både satt mynningen af geväret
under liakan faller död till golfvet Den
olycklige mördaren blef icke genast varse
sin illgerning emedan fäugkrutet slog ho
nom i ögönen sä att han böl jade jemra sig
men man dömc om hans förskräckelse då
han blef varse följderna af sin tjenstvillig
het — I går har varit Krigsrätt om saken
da en mängd vid händelsen närvarande vitt
nen bestyrkt förbål landet och in örda rens
oskuld som derföre också endast fälldes lill
vådabot — Någon melankoli eller annan
orsak till uppsåtet att mörda sig eller ens
någon förut fattad föresats hade man icke
kunnat varseblifva och det enda yttrande
som efteråt kunde tydas till någon afsigt
derom var alt Trygg en stund förut s»»
dan lian bjudit sin Korporal på en sup
bränvin yttrat till honom och en annan
Korpral utt han tänkte gå till Lappland
och derföre tog farväl af dem samt vid
Korpralens invändning
alt de ändå väl
skulle träffas efter orderna tfllagt "Nej d«n
här gången ger jag mig verkligen af till
Lappland
Den döde berömes i öfrigt så
som j lifstiden omtyckt både af kamrater
och befäl
Till Redaktionen
Undertecknad tager sig friheten anhålla»
att Tit behagade genom intagande i sitt
blad lemna en större offentlighet åt när
lagde uppsats Stockholm den 5 Oclobor
1831
Carl 12 Anckarsvärd
TILL NIA ARGUS
Inom den allmänna opinionens område
förete sig ej sällan stora misstag äfven
anseende till de obetydligaste föremål
Friherre Anckarsvärd har länge uti Tid
ningar och ströskrifter sett sig utpekad så
som Oppositionens chef och han har un
der denna benämning snart sagd t ifrån alla
håll fått uppbära klandret och förebråel
serna för hvad man kallat Oppositionens
handlingssätt serdeles under den sednaste
Riksdagen
Friherre Anckarsvärd finner sig icke läng
re böra underlåta att söka fästa det all
männa omdömet å den orättvisa och obil
lighet som tillägger honom ett chefskap
hvilket aldrig i verkligheten ägt rum
De fem eller sex vid den sednaste Riks
dagen inom Riddarhuset handlande personer
hvilkas tankeyttringar kunna hänföras till
oppositionsmeningar hafva hvar för sig
handlat så oberoejide alt Riddarhusets Pro
tocoller nogsamt vittna hvilka motsatta
åsigter understundom ibland dessa opposi
tionsmän ägt rum Det chefskap för oppo
sitionen inom Riddarhuset hvilket man be
mödat sig att i allmänna opinionen tilldela
Friherre Anckarsvärd innebär sålunda det
egna förhållandet att icke kunna förete
någon skymt af den corps öfver hvilken
chefskapet skulle öfva5 och Friherre Anc
karsvärd är långt ifrån att vilja tillskrif
va okunnigheten om rätta förhållandet de
bemo
'dandqn som härvid förevarit till hans
belastande med en vida högre ansvarighet
än det rättvisa och fördomsfria bedöminnn
det någonsin kan komma att tillägga honoiu
Sida 2
Friherre Anekarsvard
dr långt ifrån att
beklaga sig
icke en gång öfver hårdbeten
eller orättvisan af de omdömen som blifvit
framställda öfver hans eget handlingssätt
såsom offentlig man och han liar länge
med tålamod fördragit den understundom
alltför långt utsträckta rättighet man synes
hafva velat tillvälla sig då man äfven in
gått uti bedömandet af de inre bevekel
segrunderne eller af de moraliska driffjäd
rarne for hans politiska uppförande men
då man äfven börjat intränga på det en
skilda lifvets område för att derifrån öka
anledningarne till klandret emot Friherre
Anckarsvards personlighet har han ansett
sig böra bryta tystnaden för att derigenom
Jemna opinionerne ett friare fält för be
dömandet af både anklagare och uart
Tidningen Nya Argus har sednast uti
N :o 76 af sitt blad på sitt vanliga sätt
framkastat hvad han kallat en erinran om
den lyckliga enighet och intimitet som
under sednare hälften af sista Riksdag råd
de emellan Riddarhus-oppositionens chef
och favoriten med det tillägg att denna
Unison dd väckte allmänt uppseende och
all den i hvart och ett annat landj skulle
ensam varit tillräcklig j alt för alltid stämp
la en slik Oppositions-chef
Att Argus med Oppositions-chef menar
Friherre Anckarsvärdj lärer icke efter hvad
förut blifvit yttradt vara något tvifvel
underkastadt men för Friherre Anckar
svärd är det icke tilbtändigt att afgöra
hvem Argus med Favoriten menat
Friherre Anckarsvärd kan således i detta
hänseende icke annorlunda upplysa til
lämpningen af Argi framställning än att
Friherre Anckarsvärd sannerligen icke vet
#ig .under sednare hälften af sistförflutne
Riksdag hafva kommit uti närmare bekant
skaps-förhållanden med någon annan be
tydjnde person än med Hans Exellence Ilr
Grefve Brahe
Friherre Anckarsvärd begagnar med an
ledning häraf tillfället att offentligen för
klara det han aldrig varit känslolös för be
vis af aktning och vänskap ifrån personer
hvilkas caractere och handlingssätt icke
frånkänn t dem rättigheterne till ett gensvar
af både aktning och vänskap äfven under
de politiska åsigternes olikhet Friherre
Anckarsvärd har aldrig föreställt sig att
stämpeln på en verklig oppositionsman bor
de igenfinnas uti otillgänglighet för de mot
satta meningarnas organer Friherre An
karsvärd har aldrig föreställt sig att det
allvar och den bitterhet hvarmed under
stundom meningarne under det constitutio
nella lifvets offentlighet förfäktas behöfde
eller ens borde inverka på sällskapsförbin
delserne hvarmed man tror sig kunna öf
versätta Argi ord liaisoner Friherre An
karsvärd har alltid föreställt sig såsom ett
af de gröfsta misstag eller största bevis på
oskicklighet då högt uppsatte män inom
constitutionella länder med anledning af de
politiska åsigternes olikhet afbryta gam
la förbindelser eller försmå att ingå några
nya Friherre Anckarsvärd har alltid före
ställt sig såsom det högsta mål för Oppo
sitionens sträfvande att vinna den motsatta
sidans lyssnande till de meningar hvilka af
en Opposition förfäktades och han har der
före aldrig undandragit sig att deltaga uti
de motsatta meningarnes behandling inom
den enskilda kretsens lugnare och från ö¬
gonblickliga pass
oners mellankomst mera fri
kallade område» Frih Anckarsvärd har
dessutom trott att hans likasom alla an
draj sällskapsförbindelser voro oberoende af
allt annat än det egna valet hvarföre det
så mycket mer förundrat honom att i den
na del blifva ett mål för klander ifrån den
troligen mest anspråksfulla af alla publi
cister
Om Frih Anckarsvärd uti Argi yttran
de rörande hans liaisoner träfiat den rätta
syftningen så uppmanas Nya Argus att in
för allmänheten redligare än hittills skett
förklara hvarigenom och huru Friherre
Anckarsvärd skulle för alltid stämplas i
följd af sina umgängesförhållanden till II
Ex Hr Gr Brahe eller hvad H Ex genom
en naturlig vexelverkan medelst samma
förhållanden äfventyrat eller förlorat
Om Nya Argus icke förmår ådagalägga
att Frib Anckarsvärd hos H Ex Hr Gr
Brahe sökt makt-inflytelsens biträde till för
mån för sig eller för någon enda bland si
na vänner Om Nya Argus icke förmår å
dagalägga att Frili Anckarsvärd under för
troliga samtal öfver allmänna ämnen med
den af Argus åsyftade person fört ett annat
språk än det han alltid offentligen talat så
tror Fiih Anckarsvärd att Nya Argus
saknat någon lofvärd anledning att på sätt
som skett göra Frih Anckarsvards säll
skapsförhållanden till ett mål för allmänhe
tens gissningar och för derå grundade samt
omisskänneligen åsyftade oblida omdömen
Om Nya Argus hos allmänheten tillvun
nit sig ett ökad t förtroende och en större
aktning genom det sätt hvarpå han länge
behandlat Oppositionens organer i allmänhet
och Frih Anckarsvärd isynnerhet sä äger
en Tidnings-Redaction den lyckan att uti
Prenumeranternes antal kunna bedöm ma
sitt stigande eller fall inom opinionen och
då Frili Anckar svärd saknar den fördelen
att uti ett af folket verkstäldt Riksdagsman
na-val finna något stöd för »ina grundsat
ser eller något godkännande af si 11 politi
ska handlingssätt så skall han med afseen
de å sin stora aktning för det allmänna tän
kesättet gerna emottaga underrättelsen om
en ökad prcnumerations-per-onal å Argi
blad såsom ett bland uttrycken af den all
männa missbelåtenheten med Frih Anckar
svards politiska handlingssätt och summan
af de tidstecken han i detta hänseende tror
sig kunna uppfatta skola samvetsgrant kom
ma att bestämma beslutet om hans fullkom
liga återgång till den politiska overksamhet
»om börjar blifva mest öfverensstämmande
med hans böjelser
Jan Janssons åsigter om Hlinistere och
Opposition i Sverige har Frih Anckar
svärd emottagit såiora en formlig stämning
inför den allmänna opinionens domstol och
han skall utan afseende å skriftens syftning
eller skrifart icke undandraga sig att när
tid blir ingå uti svaromål säker att ge
nom blotta biträdet utaf den enkla sannin
gen snart kunna förskingra den villervalla
hvarmed Författaren synts hafva haft för
afsigt att förbrylla mängdens omdöme i
bland läsare
Stockholm den 4 Oet i83r
AMERIKANSKA NYKTERHETS
FÖRENINGEN
Ur en New Yorks tidning
Fåb
g
Enligt denna Förenings årsberättelse vid
dess sammankomst i Boston den 18 ^b >j
IZ31 visar det sig att flgre an 3 ,000 ny k
terhetssällskaper hafva bildat sig efter den
antagna planen totalt afhållande från allt
bruk af starka drycker (ardent spirits —
t8 af dem äro hulvudlöreningar — att flera
än 1000 brännerier äro nedlagda — att flere
än 3ooo köpmän hafva upphört att hand
la med starka drycker — och att flera än
3oo ,ooo personer tillhöra nykterhets-för
bund Om lika många soin icke tillhöra
nykterhets-sällskaper afhålla sig från bru
ket af starka drycker så gör det 600 ,000
och om äfven så många barn och arbets
folk göra sammaledes så blifver totalbe
loppet af sådane som underkastat sig nyk
ter lie ts-refor (nen 1 ,200 ,000
Bostons folkmängd belöper sig till 100 ,000
och deribland har ingen enda utom värds
husvärdar tillåtelse att afyttra starka dryc
ker dessa hafva dessutom blifvit uteslutna
från flera än 100 värdshus hvilkas egare
icke en gång för penningar och till och
med icke ät resande vilja medverka till
detta gifts kringspridande Flera än 3 ,000
fyllhundar hafva blifvit nyktie och flera
än 6 ,000 hafva för en lid återhållit sig från
starka drycker till dess försäljare eller drin
kare åter förfört dem dertill och derige
nom vi fru k te det förorsakat deras lor
der f
Uti en stad med 2 ,000 invånare har icke
någon enda ny fyllhund blifvit funnen se
dan nykterhets-sällskap derstädes blifvit iu
rättadt for fyra år sedan Hvaremot om
dessa ökat sig i samma proportion som de
gjorde det för fem år sedan så hade ej
mindre än tjugofyra fyllhundar blifvit fram
bragte under nämnde tid och om ett nvk
tei hets-sällskap bestående af 700 medlem
mar på fyra år medverkat att rädda tjugu
fyra personer från dryckenskap så skulle
3 00 ,000 ledamöter af nykterhels-sällska
perne i Förenta Staterna på samma lid
hafva räddat flera än 10 .000
Uti en stad hvarest bruket af starka
drycker blifvit nio tiondelar förminskad
har äfven mortalitet —listorna blifvit en
fjerdedel mindre Skulle hvar och en stad
i Norra Amerika göra sammaledes och skul
le det öfverallt hafva samma påföljd så
skulle mortalitets-iistorna förminskas med
70 ,000 personer
Den aktningsvärde W Grandi öfver
domare i Coluiubiska districtet har beräk
nat att bruket af starka drycker årligen
tillskyndade Förenta Staterna en förlust af
94 ,000000 dollars År i8t5 utgjorde värdet
af all fast egendom derstädes 1 ,771 ,312 ,908
dollars Om fastighetsvärdet sedermera sti
git i förhållande ined folkmängden så skul
le det nu utgöra 2 ,519 ,009 ,222 dollars och
den förlust som nyttjandet af starka dryc
ker tillskyndade landet beräknadt efter den
mängd deraf som förtärdes skulle på 3o
år uppgå till 2 ,832 ,750 ,000 dollars eller
3 >3 ,7 ,0 ,778 dollars mera än hela närva
rande fastighetsvärdet i Norra Amerika —
hvilket allt och mycket mera skulle be
sparas genom nykterhet
(Öfversättning
Till Aftonbladets Redaction
Min Herre
Som en vän af framgången för Nykter
hets-Föreningar erfar jag med nöje att
Sida 3
försök äro gjorde i Sverise ntt sprida dessa
föreningars välgörande inflytande ocli det
Sr med glädje jag bifogar mitt intygande
om deras goda verkan i Amerika samt up
riktigt hoppas att lika om ej större förde
lar deraf tillskyndas detta land
Såsom Sjöman anser jag det ej vara utan
interesse att förklara det jag gjort åtskilli
ga resor utan att hafva hvarken distillera
de drycker (Ardent Spirits eller viner om
bord och långt ifrån att deraf finna någon
olägenhet är jag öfvertygad 0111 den stora
förbättring derigenom vinnes i den gamla
ordningen
Då en stor del Skepp från Förenade Sta
terna segla utan distillerade drycker är jag
deruti icke ensam och långt ifrån att ha
någon svårighet att finna en besättning fö
redraga månge Sjömän alt segla med så da
ne Skepp enär öfverenskommelsen ntt ar
beta i Skeppet utan förtäring af distillera
de drycker ar å deras sida frivillig — E
medlertid anser jag mig här böra upptaga
ett rykte som betydligen oroat mig — Så
som allmänt kändt är tornade mitt fartyg
mot grnnd vid Dalarö och det är sagdt (må
hända såsom prof på mindre bevågenhet
för Nvckterhets-Föreningar att händelsen
tilldragit sig genom min besättnings druck
na tillstånd som då jag under resan hål
lit dem från distillerade drycker skulle haf
va gått i land så snart vi ankrat och supit
brännvin så att de sjelfve ansett sig ur
ståndsatte sköta Fartyget
— De lagliga
handlingar som röra denna händelse äro
t lli äck liga alt tillfredsställa en och hvar
som vill göra sig mödan efterfråga denna
ledsamma sak — Jag för min del anser
endast nödigt här förklara att ingen af
min besättning varit vid Dalarö i land den
dagen och att ingen enda af dem var be
lastad af rusande drycker önskande jag
mycken framgång för den goda saken af
Nyckterhels-Föreningar förnämligast bland
Sjömän
JföblifEdd
Jag förblifver Eder vördsamme
David M Bunker
Förande Skeppet Wul
can från NewYork och
medlem af en Nvckter
hets-Förening —
Till ofvan uppgifne facta foga vi under
tecknade gerna det intyg att en stor del
af de Förenade Staternes Skepp göra de
ras resor utan distillerade drycker om bord
och att ingen svårighet sig företer till be
sättningars anskaffande samt att vi af egen
erfarenhet känna den stora fördelen af
denna nycktra method
Jn Clapharn TVm Daggett
Förande Briggen Ade- Förande Briggen Sardini
line från NewYork och från Boston samt en
medlem af Nyckterhets- medlem af Nyckterhets
Föreningcn Föreningen
Ått förestående Sfvérsjittning är till mening och
ordaförstånd öfverensstämmande med det för mig
uppvista samt på Engelska språket skrifna origi
nalet samt ntt af den sjöförklaring Capten Bun
ker inför mig aflagt och hos Rådhus-Rätten med
ed fästat inhämtas det hans besättning vid Dalar
ön icke varit i land sådant intygar med enibe
tcs underskrift och insegel Stockholm den 4 Oc
ofcer i83i
Fred M Calwagen
Not Publ
förut införda kritiken af hans skrift under
tecknad Z Oaktadt vi förutse att mängden
Läsare lika med oss sjelfva numera finna
denna långsträckta polemik öfvermåttan
tråkig så ha vi likväl icke velat undandra
ga oss att för alldra sista gånget vidröra
detta ämnej för hvilket vi likväl icke velat
borttaga ett ruin i bladet utan hänvise
dem som ännu kunna intressera sig för den
na strid till dagens supplement
Malmö den 28 Sept En husar af H K
II Kronprinsens Husar-Regemente angaf
till en af Ti \llbeljeningen att en för smug
gelforslingar nogsamt känd ehuru icke er
tappad person hade kört ut ifrån staden
att hämta 2 :ne lass smuggelgods vägen som
foran skulle komma utmärktes och Husa
ren förbehöll sig att få 3o Rdr för angif
ningen sedan beslaget skett En patrull af
Tullbetjeningen tågade åstad efter anvis
ningen träffade först mannen som angifvits
kört bort gående och efter honom a :ne
lass hvarå befunnos a :ne fastager med väl
tillspikade bleckplåtar öfver spi unnen samt
en med väf emballerad packe De båda
lassen anhöilös och då forslarne förmälte
sig icke känna fatens och packens innehåll
och endast svarade att de körde "sin hus
bondes ärende
fördes lassen till Tullpack
huset der godset besigtigades och faten
funnos innehålla grumligt dyvatten och
lådan som var emballerad med halm och
derutanpå med väf hvarå nummer och
märken såsom på packor från Utrikes ort
voro målade innehöll några rökta fårbogar
samt afgnagade ben En talrik samling af
stadens pöbel skockades vidundersökningen
och med hurrande och hattarnes kastande
i vädret uttryckte den sin förnöjelse öfve
narrit Tillställa ,en skall för sitt geniali
ska påfund af vederbörande hafva erhållit
100 Ildr Banko
Linköping Enligt rapport till Kon Be
fallningshafvande har en piga från Ask
hemman i Kimstads socken vid namn Anna
Maja Carlsdotter d 26 Sept då hon jemte
en dräng var sysselsatt att ur en håla i sand
gropen i Brinks gästgifvaregårds hage häf
va grus till väglagning blifvit af det på
omkring 10 alnars höjd öfverhängande och
stenblandade jordlagret som nedstörtade sla
gen till döds Oaktadt flere personers skynd
samma biträde för att om möjligt frälsa hen
nes lif åtgick dock i anseende till den stör
re massa hvarunder hon låg begrafven en
timmas tid innan man förmådde gräfva sig
fram till den olyckliga som nu befanns lif
lös liggande i en rak något å ena sidan
vänd ställning men utan utvältes åkommor
af betydlighet blott några smärre sårnader
i ansigtet Då liket efter hemforslandet af
kläddes och synades upptäcktes att kroppen
å ena sidan armen och handen voro myc
ket blåa
Författaren till en blick på \åra andeli
ge Talare har uppfordrat oss i rättvisans
namn att lemna rum för ett svar åt den
PRINSEN AF WARSCHAU
Se här åter ett namn och visserligen in
genting annat än ett namn åtminstone att
börja med Våra servila blad som — i för
bigående sagdt — besynnerligt nog med äk
ta aristocratiskt nit som oftast vidlyftigt
cornmentera och till och med "hissna för
ett bortrostadt eller förmultnadt namn men
aldeles icke vilja medgifva ett sådant någon
betydelse då det lefver och rtJres i opinionen
skola säkert härvid genast åter utskrika oss
för "våldsam radikal syftning för det vi å
nyo säker bringa en namnstrid å bane Det
är dock visserligen ingen strid vi si
om något "våldsamt radikalt väs
i förevarande ämne så är det ii ^it tfnnää
än de kejserlige och fältherm isbm
'd
sistl Sept släckte frihetens sista
'ttamjHt !bos
ett ädelt tappert fast olyckligt
Att Gr Paskewitsch skulle erhåljla nå ^öt
lysande bevis af den kejserl
nåden var ~s !T
kert för ingen o väntad t en liten häpnad tor
de dock hafva uppstått hos en hvar (Rys
sarne naturligtvis undantagne deröfver att
detta blef Furstetitel af Polska Rikets huf
vudstad (Herr Sebastian har ju lofvat
verlden att detta rikes integritet eller med
andra ord den Polske Nationaliteten skall
bibehållas och ett sådant kungsord lärer ju
ingen betvifla Vi veta icke mer än ett
exempel att en eröfrad hufvudstad» namn
af eröfraren såsom famillenamn tilldelats en
favorit-general nemligen då Napoleon efter
Ryska hufvudstaden (tempora mrrtantur
uppkallade Marskalken Ney och det var
dock egentligen icke efter staden utan efter
den förbi densamma flytande floden Vi
önska uppriktigt att namnet Warschau ic
ke för Paschewitscliska famillen måtte blif
va lika ominöst som Moskwa var för den
Neyska Denna imitation efter Napoleon är
likväl icke utan sin märkvärdighet i denna
tid och från detta håll Vi afhålla oss dock
försigtig t vis från alla vidare jemföielser i
detta kinkiga ämne som skulle kunnat sätta
myror i hufvudet på sjelfva Plutarchus
förutsättande att verlden på den tiden va
rit lugnad med tryckfrihetsförordningar en
och annan liten anmärkning äfven den kej
serl belöningens verkan på opinionen i Eu
ropa och Polen torde dock saklöst kunna
framställas
Prinsen aj f Var schau är den forsla länken
utaf den kedja af förödmjukelser som man
sarnmansmidt åt det httfvade Polen Ilade
afsigten varit alt med åsidosättande af den
starkares rätt handla med Polen såsom Sve
rige 1814- handlade med Norrige upphöja
det till brödrarike under en gemensam sty
relse — och detta var meningen vid Con
gressen i Wien — så hade man ej börjat
att gifva en Ryss namn efter Polens huf
vudstad och sålunda i en stadigvarande
minnesvård förespegla nationen dess un
dergång och den som gifvit den det af
görande slaget Ryska Styrelsen har i detta
enda drag öppet uttalat sin politik och det
ta skall som vi hoppas åtminstone hafva
den nytta med sig att Franska och Engelska
Ministrars fraser ämnade att såsom stillan
de medel verka på dessa länders liberala
febrar hädanefter skola förlora den sista
gnista de ännu kunde hafva af öfvertygan
de kraft De må bäst de behaga försäk
ra i tribunen att negociationer äro å bane
och att dessa synas lofva den bästa utgång
att Kejsaren af kärlek till sina höga allie
rade och af det "ädelmod man hos honom
prisar skall vara färdig att "lyssna till al t
man må införa i Monitören ett "protocoU
med riktig numer och dgtum och der stark
fråga är om "Konungariket Polen och om
dess "fri- och rättigheter
— Prin
sen af TVarschau skall af hvarje Fransman
»Iler Engelsman förehållas deres Excellenctr
såsom en lefvande negation på allt hvad de
Sida 4
fcTsäkrå och de stola ändtligen nödgas tiga
eller en gång verkeligen handla eller livad
som åtminstone med de Franska Ministrar
ne vore önskligast a /liigsna sig från en plats
der phraser och intet annat än phraser så
lange hållit dem uppe
Polen skall utan tvifvel djupt känna den
na ^märtande kränkning af dess national
känsla men om såsom Ryssarne försäkra
de öfVer allt gå dessa befriare till mötes och
förbanna dem som vilsefört dem så skola
de utan
'tvifvel kyssa den hand som tuktat
dem och tacka Ryssarne som så verksamt
arbetat pä att bibringa dem sin upplysning
och kurera dem för all otidig sjelfkänsla
Skulle deremot de Ryska underrättelserna
härutinnan vara otillforlitiiga (och de äro
som man vet icke alltid lika infaillibla som
autocratcrne sjelfve skulle Polackarne öf
vermannade men ej öfvervunne ännu i si
na bojor hysa samma högsinta orubbliga
tänkesätt som hittills utmärkt dem då
skall denna namn-förödmjukelse synas dem
värre än ett nederlag och göra hvarje
försoning mellan segrare och besegrade o
möjlig
Huruvida Ryssarne handlat — icke rall
derom kan ej blifva fråga — men Klokt att
uppstegra till denna ytterlighet en oförson
lighet hvars vanmakt åtminstone för ögon
blicket synes för dem vara ett högst njut
uingsfullt skådespel
— derom finnes ännu
blott en som kan yttra sig det är Gudio
nan Nemesis och hon tiger dock som vi
lioppas — icke evi ^t
A
STÄLLNINGEN I POLEN
En Fransysk tidning meddelar i form
af nedanstående samtal åtskilliga ganska
intressanta upplysningar arfgående ställningen
i Polen och Warschau näst före dess inta
gande af Ryssarne af en Amerikansk Läka
re som vistats längre tid på stället
Fransmannen Ni begat er ju till "War
schau och vistades derstädes för att studera
Cholera Morbus i
Amerikanaren Ja det gjorde jag
Fr Har ni sjelf någonsin varit angripen
af cienna sjukdom
Am Ja I v ,i gånger första gången tre
timmar och andra gången åtta
Fr Anser ni cholera» vara contagiös
Am Nej jag ar öfvertygad om motsat
sen ocn lika säker derpå som på min egen
existence
Fr Hvad anser ni då varit orsaken att
ni sjelf blifvit angripen
Am Ostadigheten i Atmospheren för
hvilkens verkningar jag isynnerhet var ut
satt vid vårdandet af de sjuka förtärandet
af dålig föda och begagnandet af fuktiga
kiädcr
Fr V .-t rii n
,gou kur för choleran
Ar IJvid mig sjelf angick så intog
jag små portioner opium och nyttjade gni .i
«ii :g och stark värme men det är omöjligt
al t föreskrifva .samma medel för alla till
fällen Man måste göra afseende pä be
skaffenheten af paroxysmen på patientens
kroppskonstitution och framför allt på hu
ruvida feber tillstöter eller icke
Fr Ilar ni h i t talas om det så myc
kel mtal ta medlet C ijeput-oljan
Am Det har jag men sjelf ville jag
aluiig begiigtii det
Fr Tror ni sjukdomen kommer att sträc
ka sig äfven till detta land
Arn Ganska troligt men vi bafve så få
jfacta att vi knappt kunna hafva någon rig
jtig opinion derom
Fr Är det sant att Östan vinden flera
gånger fördrifvit sjukdomen
Am Det vet jag icke men alla epide
miska farsoter framtränga emot vind
Fr Ni tror således att sjukdomen ligger
i luften och icke kan förekommas genom
sundhetskordonger
A nu Precist så ehuru vi hafva ganska
få facta till stadgande af någon bestämd
opinion
Fr När ni lemnade Warschau voro Po
lackarne då ense att önska Ryssarnes förderf
Am Nej det voro de icke Soldaterne
önskade det enhälligt men judarne hvilka
endast i Warschau befinna sig till ett an
tal af 3o ,ooo önskade Ryssarnes framgång
Fr Äro judarne talrika öfver hela Po
len
Am Ja och de hålla alla med Kejsa
ren hvilket de anse vara mera fördelaktigt
för deras handel Dc bry sig hvarken om
lagar eller frihet utan endast att göra sig
penningar och afsky revolutionen som hin
drade dem derifrån
Fr Var Polska armc 'en så stor som den
uppgifves i franska och engelska tidningar
Arn Nej gud be vars jag anser icke Pol
ska armeen hafva öfverstigit 5o ,ooo man
Fr Tror ni att utom Polska judarne he
la den öfriga nationen önskar befrielse från
Rysslands öfvervälde
Am Ja ganska säkert så v9l do förnä
ma som bönderne
Fr När nid 4 Aug lemnade Warschau
var det då väl provianteradt
Am Nej tvärtom Provianten var dyr
knapp och af dålig boslt affenhet och icke en
gång nog för en månad
Fr Var Warschau väl befHstadt
Am Nej långt derifrån Huru skulle
man kunna befästa en stad som är flere mil
i omkrets utan omätliga tillgångar oeh så
dana hafva icke fallit på Warschaus del
Fr Voro Polackarne utan penningar
Am Ja de voro utan allt penningar
vapen och proviant under det d ^ras fien
der erfiöllo allt hvad de behöfde £ väl
från Preussen som Ryssland
Fr Har icke någon penningehjelp Liif
i t erbjuden från England
Am Åh jo
1 Det kom en person frJn
England till Warschau som erbjöd ett &ö
mot fyratiofem procer .t Styrelsen tacka
de för anbudet men afsiog det»
Fr När Polackarne voro utan både pen
ningar vapen och provision huru Lunde
de då hoppas någon seger
Am Emedan de litade på Franskt be
skydd och bistånd Polska styrelse» erhöll
de kraftigaste försäkringar att om de fcrt
foro att stå på sig skulls både Frankri
ke och Engfind i synnerhet Franklike
medverka till Polens erkännande af Ryssar
ne En deputation anlände från Warschau
till Skrzyneckis högqvarter för Stt påyrka
det han hvarken skulle fortsätta ell #r börja
nya fiendtligheter mot Ryssarne emedan in
om en månad eller två Kejsaren sjelf skul
le på Frankrikes bemedling återkalla siua
troppar
Fr Ni tror då att Polska vapnens overk
samhet för några veckor sedan härrörde
från den tankan att Frånkrike skull» bistå
Polackarne
Am Ja ganska bestämdt
g
Fr Huru förklarar ni det att icke Die
bitsc .h under så många månader kunde be
mäktiga sig Warschau ehuru han hela li
den med sin arme befann sig så nära sta
den
Am Ty Disbitsch var en dålig general
som icke förstod att använda dc förde
lar han tillkämpat sig
Fr Huru tror ni det kommer att gå med
de ^4 )000 Polackar som för närvarande be
finna sig i Modlin
Am De måste antingen kapitulera filled
söka sin tillflykt på Preassiska området
Fr Ni anser då Polens sak helt ocji
hållet förlorad sedan Warschau fallit
Am Ja alldeles hopplöst
Fr Tror ni att öm hela Wnrscham be
tolkning varit enig uti att tillhakadrifva
Ryssarne staden ännu längre skulle hafva
kunnat bibehålla sig
A 'n Ja det är utan tvifvel men när
jag lemnade Warschau önskade alla Köp
män och handlande att få slut på saken
och det var denna del af befolkningen sonij
tillika med judarne kapitulerade och icke
armeen armeen retirerade från Warschan
och icke den öfriga delen af folkmängden
Fr Funno ryssarne många af sina fån
gar uti Warschau
Am Nej En tid funnos i Warschau
i5ooo ryska fångar men de bortsändes ia
nan korrt och tillätos hemgå öfver Preus
sen Polackarne kunde icke underhålla
dem och ingå betydliga remisser anlända
från de förenade makterna Der kunde
endast vara ganska få fångar utom Office
rare när Paskewitsch intog Warschau En
stor del af de bättre Ryssarne gynnade
Polska saken och dessa erhålla aldrig tilh
gift af Kejsaren
Fr Wet ni någonting »m tillståndet i
Wolnynien och Lithauen
Am Nej aldeles ingenting Alla nyhcT-f
ter derifrån voro helt och hullet ofullstän
diga
Fr Ni tror då icke på något ytterliga
re motstånd af Polackarne efter do sista
händelserna
Arn Nej det tror jag icke ty nSp de
hafva litat på hjelp från Frankrike och
England i synnerhet från Frankrike och
nu finna sig bedragne häruti så skola de
sjelfve anse sin sak förlorad Det mesta
Polackarne nu kunna erhålla är så full
kc !iiig amnesti som möjligt — och erkän
nande af i
olen såsom ett till namnet obero
ende Konungarike med egen konstitution
men under Ryska Kejsarens herravälde
Fr Erfor ni några svårigheter vid CC
rosa genom Preussen
An t Ja det gjord jag Jag nödsakades
ränta i Berlin en hel vecka för pass och
blef deruti destinerad till Breslau &c
Fr Tror ni icke att Fransyska och Eflj»
gelska resande bemötas på samma sätt
Am Nej Engelska resande bemötas bittfc
re an Franska och både Franska pass och
Franska styrelsen anses med förakt och
hin
NalewssKsp
Dea fördelaktiga beskrifning Gotheborg
Sida 5
Dagblad för någon tid sedan gjorde af det
nya ångfartyget Rosen har åtminstone hvad
utseendet beträffar icke varit öfverdrifven
Detta fartyg är sannolikt till sin inredning
och möblering det praktfullaste som någon
sin legat på Stockholms ström Det hitkom
i Lördags för att gå mellan Stockholm och
Norrköping och ligger midt för Kongl
•lottet
ALFRED
Scener ur hoflif
vet i Ludvig XV .s lid
Bokhiillaren
"Intet hopp mera frarasnckade den gam
le Duverger med döende stämma och ned
föll i en ländstol Sedan fyratio år var
han bokförare vid Marine-Departcmentet
Han hade adopterat en fattig enkas son
den lian begagnude som skrifvare och äm
nade testamentera sin lilla förmögenhet
Alfred älskade sin valgörare och dennes
sorg försatte honom i förtviflan men han
hade lofvat att icke bryta ut Stum fa
stade han sina blickar på den djupt för
krossade gubben och »tora tårar rullade
Utför hans kinder —- den enda gärd hans
välgörare tillät honom o Ifra åt den grufli
g belägenhet hvari denne såg sig försatt
Men i samma må»» lugnet återvände i
Bokhållarens själ bemsgtigade sig harmen
den unge mannens Han talode om att
gå till Cardinal Bernis att kasta sig för
Konungens fötter
"Stackars gosse svarade honom Duver
ger
'det vore alt störta dig utan att fräl
sa mig Min fÖrföliares spioner omgifva
detta hus Det galler mitt lif och ditt
I morgon kl 10 måste renskriften af detta
bref bäras till Herr Gatry delta bref som
han sjelf skrifvit derefter måste jag stiga
i en diligence och lemna Frankrike — el
ler är jag kl 11 arresterad såsom statsfånge
Och hvad blir ei t beslut frågade Al
fred oroligt
Ea man af heder bar intet val I mor
gon »kall jag vara i rättvisan» händer
ineo oskulden skydde mig om den förmår
åtminstone skall jag om också brottet tri —
unapherar tiö utan samvelsqval Hvad jag
eger i contanter skall förslå för dina be
hof onda till dess du kun hafv» hunnit
förskaffa dig en oberoende ställning medelst
ditt arbete Alfred du skall aldrig upp
höra att vara hederlig karl Är det icke
»å — Nå min vän v«r lugn Alertand
till ditt arbete jag behöfver v »ra «»««»
Alfred gick utnedtryckt ef sm»» t Do
verger som ansåg sig i rn dö ,IIdo» belä
genhet gick b 11 ordna sina papper
Bur eauchefen
Herr ds G atry bsdc liksom alla dea ti
den equipage och en malmgård
Se har hvad »om tilldragit sig
morgon oyss före den »can vi här »sva»
skildrat
Bokhållaren ilek så snart b »K k««w»it
till ämbetsrummet beftllr .ing a»tt lxgi *e sig
i Chefens cabinett Herr «a G»try eatcot
med gubben sköt regien för döiraa föll
till haus fötter och bjöd hon»» ««xti»tu *ea
francs för det hon stulit fly ofvsr grän
sen efter att hofva renskrifvit ett bref
hvars concept han framräckte och hvaruti
Duverger erkände sin brottslighet De tia
var den es >da atväg den brottslige de Ga
try kunoat uliiaoa för att från sig afvän¬
da misstankan för ett deficit of en half
million i marine-cassan och hvilket det
var omöjligt att längre dölja Sin bestört
ning till trots försökte Duverger att göra
några invändningar men nidingen på en
gång förvandlad visade honom nu med
förvånande lugn och köld Cassaböckerna
dem hon för några dagar »edan låtit hem
ta till sigs "Välan
sade han
"ora ni vill
störta i afgrunden en man med ncact
rang och famille så skall ni sjelf sänkas
deri före mig
Duverger kastade en blick på böclerne
och fann att man på flera stallen ändrat
hans antekningar- Hans olycka var gifven
och lian var Icke den som med fördel
kunde kämpa mot en mägtig men premier
ministerns favorit Han begärde na s /j
timmars besinningstid icke för det han
ett ögonblick betänkte sig på att uppfylla
sin pligt men för att urdkomma de Ga
try hvars hand ofta fördes till värjfästet
Tanken på «tt lönnmord bade nedstämt
gubbens mod Ilan ville icke dö innan
han fått bevisa sin oskuld
Pauline
Duverger bebodde några rum i ena fly
geln af ett palats tillhörigt Grefve d '0
ron Denne magnat lefde på en stor fot
Prinsen of Rohan-Soubise uppvaktade gan
ska troget hans dotter denna enträgenhet
var dock blott en förevändning lör att »å
mycket oftare få råka Fröken de Po»»
en ung flicka hvars Öde belt o«h Lillot
berodda af Grefvens godhet PsulicC u
tan föräldrar och förmögenhot lät sig icke
ett ögonblick bedragas af det finn »»»sek
ret hos en hofman Väl bevandrad t för
förelsens alla konstgrepp och hofvets kär
leksintriguer Hennes ställniag i lifvet var
för mycket beroende alt ho» icke redas
tidigt skulle lärt sig fatta allt dat konst
lade i samhället flon bade väojt tig vid
eftertanka och hannes forskningar ktu» fört
henne närmare naturen Också Var det
omöjligt alt hennes sjuttonåriga blickar
med samma nöje kunde dröja vid Pria»
Rohans fyrtiåra panna ton vid dea anga
granren Alfreds blomstrcad» kind och
konstlösa skönhet lion kade derför» »II
tid vigtiga uppdrag att »-förtro Loaca
i .n t ar det ett vackert peata äu ett mu
siks t veke som han skulle afokrifve it hen
ne eller Fröken d 'Oron
Alfred var långt ifrån att föreställa sig
det h»n rört Panline hjerta Att »a han
t .e all tala »cd hanae h .«e fö honom
blifvit en Vana ras» hennes cerrare gjor
de fc- >om Icke orolig och ha» ortot i ligen
s-icoj då hors aUägsuade sig 1 hans
ejal hade kärleken ej inträngt
Paliline stod i sitt faa»ter di Alfred gick
5fver gården Hoa bU hoaona varse och
Vinkade hoaoa» »ariaare Ha» Jyddc tuc
fciaada
Hvad fattas er Ii <srr Alfrad 1 Guda oaran
hvad bar händt ar I t»irap»4e hon då hon
Sek se bottom bad anda i tårar
En djup suck Var hans anda svar
Men tala då H«rr Alfred ert bedröf
vade utseende gör mig högst otalig Hor
någon stor »lycia händt er
Ater en djup suck och samma tystnad
1 'aulines ångest steg msd hvarje ögon
blick Ack Alfred ni vill ej mera sv ^ira
mig Har jag du förlorat ert förtroende
Lemna mig icke längre i denna grufliga
ovisshet
Han skfkade hufvudet och sade Bekla
ga mig vi måste skiljas men jag
bör tiga
Skiljas Herr Alfred upprepade Panline
med darrande röst och hennes första rö
relse var att fatta hans hand liksom för
att qvarhålla honom
— Och ni säger mig
icke hvad som tvingar er att resa Det är
rätt obeskedligt Ingen deltar så varmt i
allt hvad som rör er
Här aftorkade hon några tSrar Alfred
kunde ej se dem utan rörelse —
"Hur
rörd ör jag icke min Fröken öfver det
deltagande ni behagar visa mig
Pauline» skona ögon mötte hans Otack
snm *re sade hon oid ni satte minsta väv
de på min vänskap anförtrodde ni mig
era bekymmer oeh måhända skulle vi till
sammans utfinna något medel att lindra
dem
Hon räckte honom handen den han
kysste med värma Hans hemlighet und
föll honom Delta förtroende gaf anled
ning till en ömsesidig förtrolighet som
förut icke egt rum mellan dem
Prinftn af liuhan-Soubise
I detta Ögonblick stannade en vagn fram
för palatset Alfred lemnade Pauline med
bön att ej förråda honom Hon mötte i
•»Ilonen Prinsen af Soubise Denne stan
nade ett ögonblick försänkt i anblicken af
hennes sköna ansigte på hvilket deo u
maste rörelse va målad» Min Gud hvad
b» är vacker sade han och kysste heac .es
hand
"Jag beklagar er otur min Prins Gref
ven och hans dotter aro nys» utreste
Och ni beklagar mig Ack måtte jag
ler hvarje motgång i lif ?et erhålla så rik
ersättning
Pauline van vid dessa artigheter ef
börde dem Icke med serdeles uppmärk
samhet lleunes tankar voro för mycket
sysselsätta annorstädes På en gång ingaf
Prinsens närvaro den lyckliga ide
att bfr
gagna honom till varklyg för Davct
gers frälsning Han var en af hofvets och
rikets lörsta män han bade fritt tillträde
till konungen ja till och med till mim
starn Ingen kunde bättre än han tjena
hennes afsigter
"Låtom oss lemna skämtet åsido
sad»
hon
"och tala om något allvar» ,nit
Hvad sköna Pauline anser ni kärleken
for ett skämt
"£r åtminstone
Or» min kärl»k nr ett skämt så Cnce»
dat då ingentisg allvarsamt på josdsn och
deasta fötljusande blick
"Förlåt att jag afbrvter er Jag nöd
gas tillskrifvt »Ht hvad ni säger mi £u ^«
tingen den ledsnad ni kunner i mitt ijili
kep — och då sy >«j mig art vi huuu»
vaija ett annat »aintalsumue __ eller ock
er åstundan att v i 34 mig det ni är liha
qvicl sova belefvad och derom är jag li
ka litet okunnig som hela hofvet eller
ock — ty det gifves ett tredje vill ri
att jag verkeligen skall sätta tro till all
de vackra saker ni behagar sä» a rai Ack
mitt Priss ni kun ej tro ig vara nog en
faldig i
Ni ar stark i sophi»mer förtjusar da
Pauline Men om ni nånsin trott på a
sanning så tvifla icke på dec känsla ji
i in-
Sida 6
gifvit mig Tro att om för att boisa er
den det fordrades mitt blod
"Jag tar er på orden och vill sätta på
prof deri godhet ni säger er hysa för mig
O jag vore den lyckligaste bland död
liga utropade Prinsen och dessa ord följ—
drs af tusende eder dem vi här ej vilja
upprepa
Fröken de Pons begagnade tillfället
Htn framställde en bön den Prinsen svor
att bifalla innan hon ännu yttrat hvarom
fråga var Pauline berättade med tårar i
sina tjusande ögon den gamle Bohållarens
öde
"Ni ser tillade hon att jag skänker
er ett tillfälle att beskydda oskulden Ert
inflytande hos Cardinalen Berni
Ack tala ej derom sade Prinsen Han
ar Galrys och som det sä ges äfven hans
dotters beskyddare Om vi vilja lyckas
måste ministern fö ,blifva i okunnighet 0111
alltsammans
Bohan besinnade sig en stund och utro
pade hastigt
Jag iemnar Er vi h ej ett ögonblick
att förlora jag skulle vara förtviflad om
någon annan betog mig tillfället att i
edra ögon förvärfva denna obetydliga för
tjenst Farväl slumra Pauline jag har ej
en minuts lugn så länge den ringaste al
Era önskningar är ouppfylld
Han kysste Paulines hand och försvann
Madame de Pompadour
Prinsen af Bohan Soubise hastade till
Markisinnan
Hvar och en känner hvad plats denna
innehade hos Ht ,ns Allra Ch r i st 1 i gaste Mnje
ctät Ilon ht r .kade enväldigt Öfver hans
hjesta hans sinnen och hans rike Bo
sornas tid hade hon dock redan öfserlef
vat Hon var trettiofem år men långt
ifrån att hafva förlorat något af sina be
hag i Konungens ögon fann han ännu de
bojor hvarmed hon fängslat honom lätta
som rosenband Kongliga Famillens alla
försök Gardinalen Bernis Premier Mini
sterns hela skicklighet förmådde intet mot
henne Man visste detta vid Hofvet man
visste det i Paris man visste det i h la
Frankrike i hela den civiliserade verlden
Det är visserligen icke särdeles uppbygg
ligt för cn ntion mån om sin ära och
sin värdighet att på detta sätt låla sig
styras af en Madame Pompadour men
den tidens Fransmän hämnades blott med
visor och trodde sig förpligtade att beun
dra allt hvad Konungen fann undrans
värdt Hela Frankrike låg sålunda i stof
tet med ena knät böjdt för Konungen
och det andra för mätressen en ni
got obeqväm ställning i sanning DjI
fanns likväl ett parti som kunde göra an
språk på rivalitet Drottningen den högre
Adeln en Premier-Minister sådan som Car
dinal Bernis bildade likväl med all den
betänksamhet omständigheter ne fordrade
ett slags opposition Den sluga favorit
sultaninnan visste detta ganska väl men
lion fruktade den mindre än hon deraf
faun sig smickrad liofvets förnämsta äd
lingar lågo vid hennes lotter och sjeltva
Voltaire ansåg sig lycklig att af heane
erhålla en blick
Näst Konungen stod ingen på bättre fot
med henne än Prinsen af Soubise Verke
ligen var också Prinsen ehuru redan öf
ver fyratio en af dessa nöjets dyrkare och
gunstlingar hvars qvickhet och tjusande
marer man efter revolutionen aldrig åt»r
funnit Den Kunglig» Favoriten hörde
och såg honom med nöje trodde kan hända
äfven någon gång på |hansbrinnandefö
rsäkrin
gar om en orubblig tillgifvenhet Vid
Madame Pompadours sida val- han blys
och syntes med möda dämpa utbrottet af
en passion han var långt ifrån att känna
Markisinnan följde med uppmärksamhet
och icke utan hemligt deltagande alla rö
relserna af d <n kärlek som ständigt syntes
bekämpad af en obrottslig vördi .ad och
omedvetet drogs hennes hjerta så små
ningom från monarken som så dyrt beta»
lade dess besittning till undersåten med
hela sitt köns fintlighet vaktade hon sig
väl att gifva sin känsla luft men P insen
af Bohan ändå linnre än hon mäikte gan
ska väl huru actierne slodo Han fördju
pade sig i iin Celadons ro le och skrattade
blott i coulisserne
"Hvad har ni då glömt galenpanna
frågade Markisinnan då han inträdde
Det var också knapt en timma förfluten
sedan han lemnat henne
"Ack min nådiga hos Er är det alltid
mig sjelf jag glömme
»varade Soubise
och förde till sina lappar den sköna hand
som räcktes honom
"Till saken min Herre den spher hvars
center ni är är så vidsträckt att när ni
talar om er sjelf vet man aldrig om det
ar fråga om Frankrike om hela Europa
Med er ironi Markisinna har ni utan
att veta det »agt en stor sanning Jag
kom för att tala med er om mig det vill
säga om Er det vill säga om Frankrike
"Hvilka herrliga poetiska transitioner
Ni var född till poet min Prins
"Hvem blefve ej poet hos er
"JNå väl hvad var det ni ville säga
Jag lyssnar
Mitt väsende är så helt och hållet till
blått i det som rörer er sköna Markisin
na alt hvarje slag som ämnas er träffar
mig och
"Sannerligen min Prins jag i dag be
griper er det ringaste Lemna er pegss
och tala som en dödlig på god prosa
Nå väl på god prosa vet ni hvar den
der vaudevillen hvari den mest cyniska
smädehe eisätter qvickheten blifvit hop
smidd
"Ack ni menar den der uselheten som
man roat sig med att utsprida mot mig
sade Markisinnan med låtsad värdighet
"Nå väl hvarifrån förskrifver det sig från
Cardinal-poeten har jag gissat
Till hällten Från hans gunstling de
Gatry Dessa uslingar förrådas fö .r eller
senare af deras värda medbrottsliga
Man bereder åt dem fria husrum för
Hans Maj ;ts läkning
"Hvad är det ni säger frågade Marki
sinnan med illa låtsad likgiltighet
I marine-cassan som han förvaltar fiu
nes ett stort deficit en million sägs det
Se der hvad jag glömde säga er för en
timma sedan Hade jag intet rätt att sä
ga att det var något som angick er
det vill säga Frankrike
"Min Prins är ni alldeles säker på allt
det der
Prinsen berättade nu hvad han visste
utstyrdt med alla de tillägg hans fintlig
het ingaf honom Han talade om ilen o
lycklige Duverger målade med de starka¬
ste färgor de Gatrvs nedrighet gubben»
förtviflan Markisinnan smälte eller låt
sade smälta i tårar
"Nej utropade hon denne redlige gub
be skall ej falla ett offer för en niding
och om ni ansvarar för alt allt förhåller
sig såsom ni säger så
Jag har icke sagt ett ord som kan åter
taga
"Jag går på ögonblicket till Konungen
Jag tackar Er för det ni gifvit mig till
fälle att göra en god handling Sådane
brott böra ej förblifva ostraffade i Frank
rike Konungens tänkesätt äro deitill allt
för upphöjda
Ja hans goda engel är alltid vid hans
tida
Primen aflägsnade sig och Markiiinnan
lat anmäla sig hos
Konungen-
"iVå ändtligen lag har länge väntat er
Markisinna säde Ludvig XV och hotade
henne med pekfingret
Man hade sagt mig att Engel .ka Am
bassadeuren hade audience hös Ers Ma :t
"Dessa diplomater alltid vilja de tala
med mig om Statssaker ]ag är alldeles
Uttråkad j .ig skickade honom till Cardi
nalen det der angår honom och icke
mig Apropos jag skall berätta er det
lustigaste äfventyr Fröken d 'Autun är
hjeltinnan i denna roman det är att dö
af skratt Men Antoinette hvad fattas Er
jag tror ni gråter
Ja Sire jig giåter öfver att under den
ädUste den visaste furstes styrelse oskul
den förföljes på det grymmaste
"Hvad har man förolämpat Er Be
rätta mig det jag skall gifva ett exempel
af stränghet J >1£ kan ej lida att se er
gjuta andra tårar än nöjets
Ack hvad betyder en förolämpning mot
mig då Ers Ma j :t» rättrådighet står på
det nedrigaste spel
Konungens nyfikenhet var stegrad t II
det högsta Markisinnan berättade hvad
hon nyss erfarit och tillade allt hvad
hämdkänslan kan ingifva en listig qvinna
"Ar det intet annat Lät Domstolarne
sölja för det De skola nog göra rättvisa
Men hör nu på så skall jag berätta hur
det gick med Fröken d 'Autun
Tillät mig Sire att föreställs Er det
domstolarne sjelfva i morgon ingenting
förmå i denna sak Om Gatry hor i sina
händer Bokhållarens egenhändiga bref om
denne tagit flykten så blir han naturligt
vis fälld den verklige brottslingen blir
hedrad såsom en redlig Embetsman och
Ers Maj :t har förlorat en million
"Ni har rätt man måste underrätta Car
dinalen
Cardinalen är Gatrys beskyddare
"Nå så må Police-Mästaren tillsägas att
skicka någon af de sina till den heders»
piannen
Förträffligt Sire jag beundrar Ers Majcts
djupa blick Policen sätter sig i besittning
af conceptet och den uslingen de Gatry
fångas i sina egna nät
"Ja det är ju helt simpelt Att ni in
tet föll på den iden strax Police-Mästa
ren var nyss här man får skicka efter
honom
Police-Mästarn efterskickades och emed
lertid berättade Hans Allra Christligaste
Maj :t Fröken d 'Autuni äfventyr
Sida 7
Cataslrophen
t å ll
p
Det rar sent på qvallen Duverger ord
nade några papper Alfred gick tankfull
omkring i rummet
"Se sa säde Gubben mitt Öde må blifva
hvilket som helst jug skall ej erkänna mig
skyldig Ett obefläckadt samvete inger
mod min son det lärer oss att trotsa ond
skans bittraste aninll £ )e må döma mig
till galererna med upprätt hufvud går jig
mitt öde till mötes
Man bultar på dörrn en gevaldiger vi
sar sig Föiklaringen vnr ganska kort
Då Gubben erfor att de Gatry var arre
sterad blef han stum af förvåning Al
fred gissade att alltsammans kunde vara
verkan af en i lagom tid förrådd hem
lighet
Bada följde gevaldigern till Police-Mä
starn der Gatrys brott och planer full
koinligen uppdagades Ännu samma af
ton fingo båda återvända hem Gubben
erhöll dessutom försäkran att hans syssla
efter honom skulle tillfalla hans fosterson
Ännu samma qväll beväpnade Alf
ed sig
roed en notbok såcorn respass och flög till
Pauline som »tod färdig k ludd till en bal
Utan undseende för en toilette som kostat
henne så mycken möda tryckte han till
sitt bröst sin skona beskydda inna som
alldeles icke fann något olämpligt i detta
något Iilliga sätt alt betyga sin tacksam
het
jnnu samma qväll tryckte Pauline un
der danien Prins Rohan» hand och b vis
kade till honom "J ig tackar er ni har
gjort en god gerning
■Atinu samma qväll låg Prinsen vid Ma
dame Pouipadours fötter under orden
jNi är en engel man måste tillbe Er
Ännu samma qväll förnam Ludvig den
15 ie i sin älskarinnas armar att goda
gerningar hafva sin lön uied sig
Svar till Recensenten 'Z
Det är en märkelig föi teclse i afseende på
de anmärkningar som ägt rum mot Herr
f-Vallin att han och motparten icke fått
behålla striden för sin egen räkning att
objudna och obehöfliga vapendragare alltid
sällat sig dertill och förr eller sednare bort
skämt saken nersölat den i deras smuts och
sålunda förvandlat det liflig» intresse hvar
med allmänheten deltagit deri till ledsnad
och obehag för ett aldrig slutande käbbel
från obehöriga
— for stridens föremål al
deles främmande — personer
Så hände det 185 .4 så har nu åter inträf
fat Sedan Hr Biskop Wallin svarat på
de anmärkningar som i afseende pa honom
förekomma i skriften En blick pa vara
andeliga Talare och författaren derpå lem
nat ytterligare upplysningar hade allmän
heten kunnat få algöra hvem som al dem
hade mer eller mindre rätt och dermed
skulle striden varit slutad i fall parlerne
sjelfve icke vidare ville något andraga i sa
ken Alen olyckligtvis att upprepa en
tänd recensents omdöme om 1824 ärs strid
har vanligen hvarje utmärkt man sina be
undrare som blindt krypa i hans fotspär
och kyssa stojtet deri det enda de kunna
emedan de ej förmå se hvarken sjelfva
vägen han går eller målet dit den leder
De äro svansen som det adla hiifvudet är
dömdt att släpa med sig och so tu vid
hvarje steg bryr hindraf och ofta ned¬
smutsar det Ilr TVallin bar nu för andra
gången erfarit sanningen häraf
Hr Z har med all den bitterhet plump
het och brätskhet som stått i hans förmå
ga och öfverträffande sjelfva den vidtbekan
te Grewesmöhleo i framställningssättets obe
hag och personliga syftning
blandat sig i
den sednare striden der han ingenting ha
de att göra och der han i sjelfva saken
icke kunnat säga ett enda ord som icke redan
blifvit yttrad t af den första också sig kal
lande recensenten i AJtonbladet och hvar
på författaren längesedan svarat ehuru det
icke ännu fått något rum i Tidningen Som
författaren rättsenligen icke kan tvifla på att
detta svar snart der blir in förd t så behof
ver han icke nu offra många ord på Hr Z
ty i hufvud saken äro äfven hans rimliga
inkast deri vederlagda och de orimliga för
tjena ej ett svar
Dock har Förf lyckats att vinna Hr Z :s
bifall för de 6 första sidorna i den lilla af
handlingen detta bör trösta honom för hans
gränslösa missnöje öfver de återstående så
mycket häldre som om man noga beräk
nar och afser de många svårigheter man
har att besegra för att hedras med Z :s väl
behags-nick denna smickrande andel af den
Akademiska äran bör man med de under
ordnade anspråk Förf har på så beskaffade
förtjenster som berättiga dertill vara mer
än väl belåten med vitsordet curn laude för
hela sex sidor af en broch ur hvars omfång
är ibland de minsta man på länge sett från
trycket utkommet
Att Hr Z på sitt sätt söker försvara con
sequensen af en på en gång korrt och mö
dosam lifstid ar ingalunda honom för
ment Förf dock obetaget att derom hysa
en annan tanka att han deremot ser i det
lifs fvrfogningar Hr Pettersson framställt
ingenting oharmoniskt ingenting tungt oe
gentligt i språkformen och begreppet det
förundrar Förf och torda förundra flera
än honom Emellertid har den väldige Re
censenten Ilr Z icke kunnat förneka rik
tigheten af Förf :s anmärkningar mot Hr
Petterssons brister i stilistiskt afseende och
det är ju således i hufvudsaken han äfven
häri är af samma tanka med Förf ett o
väntadt accessit utöfver de första 6 sidorna
det bestämda Z i början i b i faJ Isväg lofvat
Förf och Ilr Z :s öfriga anmärkningar vid
Förf :s omdöme af Hr fVallins — märkbart
i viss form lillskrufvade meningsperioder
(hvilken beskyllning Z aldrig hört någon
förut göra således en ny upptäckt för hans
vidtomfattande förklaringsförmåga likasom
öfver de flesta hans andra anmärkningar
har Förf förut bemött i svaret på den för
sta Recens i Aftonbladet Likväl bör til
läggas att en Författare alltför väl ehuru
mycket än Hr Z må orda deremot kan
äga hög kraft i stilen i uttryckssattet i
bildrikheten och likväl sakna öfvertygm
de framställning hvartill icke ovilkorligen
fordras snillets tillgångar utan blott be
greppets klarhet att härmed jemföra en
stark eld som icke värmer (således en
phosfor-eld en dånande stormvinds som
icke höres eller kännes (en vind inom rum lör
dåliga öron och ,näsor är ett af Hr Zs mån
ga orimligheter och löjligheter dem det li
ka litet lönar mödan att upprepa som ve
derlägga Likaså förhåller det sig med de
af Hr Z så obegripligt fundna af Förf
begagnade orden aldrig för högt eller för
lågt gående Jramstalltiingi som dock Ingen
ting annat betyder eller eris kan betyda
än helt enkelt en jämn stilt som verkligen
tillhör företrädesvis Lehnberg framför sjelf
va IVallin hvilkens predikosätt i det hela
hvarom Hr Z så vidlyftigt och Akademiskt
utbreder sig naturligtvis till predikantens
gränslösa beröm författaren icke bedömt
och icke kunnat bedöma så länge han hade
till sin granskning blott Hr W :s installa
tions-tal vid det tilllälle Hr Pettersson in
vigdes till Kyrkoherde i St Jacob Men
att hålla sig vid ämnet iakttaga någon lo
gik ordning och rättvisa äro ingalunda
Hr Zs sak Likväl vill han inbilla Läsaren
att han är en vederlike till en Qvintilianus
en La Ilarpe och en Blair
- deras blygsam
het och tveksamhet att mäta andras för
tjenster vill han ha gällande för andra
men huru lian följer dem sjelf det se vi af
hans tygellösa framfart att antingen utan
hejd berömma eller lasta lika blindt i det
ena som andra fallet aldeles såsom
hans värdige föregångare må hända hans
gamla stallbröder Phosforisterne för ett
par decennier sedan
I afsende på Förf :s citation ur bibeln
har han till den det liöfdes lemn .it den
förklaring som är öfverensstämmande med
Förf :s mening att Hr Z tror sig förstå den
bättre än Förf sjelf att Hr Z vågar att
bedöm ma hans motiver känslor och öfver
tygelse det låter väl något otillbörligt och
är ett tilltag som uppenbarar hela det förakt
liga djupet af hans jesuitiska hjerta och
grundsatser Eller finnes det någon argare
Jesuitism någon förhatligare despotism och
intolerance än att efter eget godtycke och
ej enligt ordalydelsen bedöma en författa
res bevekelsegrunder till hvad han yttrat
Förf har likaledes inför den det veder
bordt förklarat att det är ingen öfverna
turlig kraft han fäster vid Christi namn
ehuru vid det alla knän skola böja sig
icke eller att dess ofta upprepande bevisar
någon bestämd religiositet men att då det
gällde alt inviga en Christi tjenare i ett
vig tig t predikokall det företrädesvis bordt
ske i Christi namn för hvilket han borde
uppoffra sig och verka och gagna med sina
gåfvor och sitt pund i hvilket han skulle
hugsvala upplysa uppbygga röra och för
bättra sina många åhörare genom hvilket
och icke något annat en Predikan har sitt
hufvudsakliga värde och hämtar sin egent
liga kraft sin andliga evangeliska gu
domliga vigt och betydelse tron sin styrka
hoppet sin fasthet kärleken sin uppoffring
Var nu denna anmärkning så bitter den
fordran så oerhörd att himmel och jord
derföre skulle uppröras Förf för smäd as
hans välmening misskännas och hans för
hållande fördömas Det ser ut att döma
efter skriket som om hela ståndets exi
stens vore hotad t blott derföre att man
Kanske harj Biskop TVallenbergs var
ning till Presterskapet i Linköpings
Stift något samband med den farhåga
som brocburen En blick på våra and
lige Talare tyckes ha uppväckt och di
var det i sin ordning att någon ifråa
Erkestiftet äfven utbasunade en varia
tion på samma thema Måtte blott be
svärjelsen mot tidens anda denna an
da som vågar icke allenast alt oi >oa
lekmän utan äfven nu andans män
Sida 8
t
vägat bryta den vanliga lystnaden öfver de
andlige Talarenas produkter blott derföre
att inan dristar att såsom Thorild säger
tunka sjelf
ståndigt och öppet yttra hvad
män tanker utan att Jölja den 2000-åriga
gransknings - slendrian att bet ömma med
dunder och fart men blott jramsmyga en
anmärkning ti söil så Jörtigligt sä öd
mjukt sora möjligt
Med FörOs yrkande »ii Er Wallins in
stallatioas-tnl kunnat och bort mera rörö
ug kring Christi namn och haft detta till
linfvudsyfte titosn det «nda och värdigaste
vigligfwts ock tidigaste fcueajilet för en
Predikare tom skulic ic ?ig£i i Ckristi 4 *11
står allt for rät tiilsatKJaanw bsn» b 'jnU )»«
lor Lghuberg »k hvilken lita lik *om ef
Hr Wallin han icke fvrdrut idit
npprrpcxda af Christi najin ej eus «11 al
tare omnäoiiifude eller fratBst ^llgcile dsr #f
(ehuru betydel»erLkt och *aiigt ha ^sralatui
detta naaaa Sr för hvarje eaun Vkrctie»
och i synnerhet hvarje sann Christi ijnta
re i vanliga Tal der d >0 >a fariksa «j så
uppenbart förenat sig medl ämuet «»u» k
c med det ifrågavarande iust &l1«tioiw-Ta
let likaiom rand texten 18 ^4 Msa d *nc
sAillnrsil ha icke mina »otttitdaro jäktat
uise »N ej derefter dömraa dsiea t»is kfca
•ia såsom llr Z bedömt ann att Ckritti
namn för dem icke har cåeot «nc«t »lida
tn hvilket Bnuat n >un »a h«Ut tiav *» ?»
Ugiositct icke byggd deipi däri» ötvérif
él-ie icke förenad dev :a«d d *ra U 'o ick
ifvad deraf ds gå da osh författa yh o
lika vSgnr och deras skiljaktighet i rasoiag
tftridim derom sålunda gaaska naturlig
Slutligen får Förf förklara ®tt Hr
A- o
tvifvelaktigt hör bland dessa menniska»
fäs
livilka det är ofattligt ett man blott ef aan
■flngskärlek kan göra ancuärkuinjar cawl « 'i
man »om man för ofritt och tued skäl
högaktar De kunna i c k förlita sflg»» en
lujijd författare ett sådant nit och de be
gagna derföre sii gerna tillfallet eff utgif
vn det för ett personligt anfell för kiitfk
ftci och ovilja mot tn förtjent utan tamt
Stämpla dess motiver med ali» dr förh *t
Uja färger som framlysa ur djur 11 afdt
ras egen sjal frän grunden for clarat »-««
handlingar Men sådant oroar iögaliuida
Rörf dessa utfall har han beräknat oeU
6e voro i sanning icke s *äit berikoeliga
med minnet af de exempel som i lika för
(tiillanden ehuru af andra personer förut
^Ifvits
På Hr Z :« ord digerhet och utflygter frÄn
■mnet kan för öfrigt lämpas utan allt b°
gagnand» af Ciceros eller Voltaires språk
behörigen verka så att hädanefter allt
må få gå lin gång ingen opposition
och framför allt ingå anmärkningar
mot hvad slags predikande som helst
vidare ega rum Måtte dou Chris lil
ga ödmjuka belåtenheten sträcka sig
till allt ej blott till andliga men ock
till politiska och verldsliga förhållan
den och måtte den tvetydiga förkla
ringen 1824 öfver texten vara Gude
lig och låta sig nöja j är vinning nogj
få den tillämplighet vissa Biskopar och
qnti-liberiiia önska och tillvarnat men
tidens oroliga anda ej så latt vill med
gifva ej ens oanmärkt låta vederbö
rande i någon form gcra till tros
artikel
ett Svenskt tänkespråk ur en Svensk A-b-c
bok som säkerligen längesedan undfallit den
Akademiska högheten men är dock värdi
alt han ånyo påminnes om
Liksom till öfverflöd ett fåfängt Z vankar
Så har Herr Z godt om ord men brist på
tankar
flen i hornet sf Stadsimedis-Gatan och Stora Kyr»
kbiki
kobrinkeii
På egna tankar neml ty om man jem
för hvad Hr Z sa«t med den först re»
censionen i Aftonbladet «Ä 8r det all
deles likstflmmigt dermed endast större
ofo i uttryckssättet och de personliga
åsyftning«rt»« i allmänhet
AEKOHT5ER
TILL SALU FINNES
Af trycket b«r nysa utkommit och säljes i de
flesta bökMicr» ost bo» CommissionSrer i lancls
oitcrac A So »k bsoeo
novell
rjPf DZft ^ELDE
Derina lilla norull fcTsraf e« iifversättmng för
ut varit tryckt i Fia ?oa <i *s *n både till högre pris
ock K >a twe-H v !z»r tn mindre Y» 'X«d än d»u
a "lr»jre ;i ^» i :ui af »infe fl5r dcu bista »f »au
ier Y <1£m »kriftrr IWu «liidi«r lcfiu4 !i«et i t
Cl 'j ^e oodcr Hoiliind ^ka Ost-
'uiula
ute«t iyssnde dagar sauit hoj koloals
U *ru« {4 Ce « in
Lo» Wiborg • Ccmp
Patent Perry ian Pens
fc»ilk .a öfverträffa hittili npp-
ifb
pp
iuuAuai i in««tiilUnda <j pennor
_
skaft ocb
pnU««r 1« t £2e4inat tpzf fur fia »ti
Wio » Sh *n3 'i tös S«r£irituj»g o d ¥ >C ft &lUi
»pel- tSt oriimix stil S Hdr C »k Baufco
Cup«6n» Saeitr ^Atfr t Bromsa Kryddbod vid
Droltuinggatau och Clara Qcrgigraad
DIVEUSE
SrifikoltKs It till 5 rid florfcyt
hob4 'iai .«af (»ucii osol Båci ;Aa • tv cw
vid
t #rctui #ik Ie !isn4«i
Vuw yufr® €o«»«rv oairfn-«p till lflw ildor 0»«
»« <2«gäa- ocji lördswr fria kl z till 5 a fn§lia
S *r9 rf—» *5 — 17 ära lider samma d .a ^ji fr- .5 .7 e 31«
Hikniuf und«rri #«s Mnmc d«««7 fr c xä
r >« *«utoc tifret mcrjon kl 5-3 Uktioa i
Väigkiiiiiiuf éff• *• oiddagatiien JlL x — »
Bokioriuf T U«s»d«lcbLort9«i >iiu«ll«u m .m uppts ^rtlA
Vi •• m ÄC *n«4f *r Ti«d *g«jr Towd *f #r
och dtc #r
Frivau Isktioccr moddcUt alle Rokn«d«f (» for«id«
gar it kl io-i»j e *mC fr 4-6« xn Mlnd Tiid Thöitd
och Fred
Edvard rfrymtnson
Ea medelildcrtf m«n »om titi 6 *7 Ir» tid rerit
en p gorå t uti handel önskar att fl öfvrrtaga n ?eon
Sockcrbruks .bod eller annat Magazin btde skriftli
och mundtllga recommendatiorcr »kola ej ttlui ai
▼•naora Cantjon för en del a£ varuJagrei om någon
biri faster nppm
'iik«ambct tordo vara god och gifra
tillkänna hvjir raan far aig anmäla uti förteglad bil
lett till A O Jtf :o 100 som lnlemuas i Xlerrar Kor
man» och Engitröms bokhandel
A Xativo of England longZ accustomed to give in
atrnction» in his ovrn and ether languagei and com
petentto perfect hiapupilain English Style etr has two
or morehonr in the day Tvhich he ivouId willingiy
devote to that object Apply tor particulara to \1o««
"Wiborg et C :i
E11 yngling 25 Sr gammal född af hederligt forald
rar eom i 7 år« tid conditionerat hos en af Stock
holms större Herrar Handlande Istundar nu genast
condition på .något Bruk Skulle någon af Horrar
Bruksägare härå fästa sin uppmärksamhet torde adress
till muntligt samtal benäget uppgiivas uti förseglad
billett till C L l jgog som inlemnas uti Ki 'ydilL >o
En 16 *« års yngling med god tippfoafran som kan
räkna och skriiva och Sr någorlunda kunnig i Tyska
Språket önskar med det första plats pi Handels Cou
toir i brist deraf i Sidon- eller KladeihandeL Svar
torde inlemna» i förseglad billett till den 16 åriga
ynglingen i herrar Normans et Engströms Bokhandel
Undertecknad flyttar don 1 Instundande Octobcr sia
Hestanration ifräri Grefi Bond««ka huset vid l \osen
bad till llötel du ^ord vid nya Knngjholmsbrogataii
htit»t Kjo 10 ^7 Jjöen och serverar der på samm
•4tt »om törr vid »ma bord uti Bestaurationen i ne
dra vinistfen stämt hilleri våningen 1 trappa upp en
Table d 'H6tel med fem rätter mat jemte branviusbord
hvar d *g kl half g mot 1 B dr BGS porson Efter
middagen ar tillfälle for tobaksrök ande i dertill be»
Stamdt serskildt rum Äfven emottages större och min»
dre beställningar af Dejeunéer Dinöor Sonpéer m«
m I en aerjklidt våning med matsal Serveringen
ät väl d«T tom Tid Table d 'Höte betrides af VnkUsä»»
t *ce *0» t»ger sin början den x Oct och vågar jag
försäkra om t *vra uppassning och fullkomlig propii
tö s *iat rekommeiiderar mig hos respcctive kunder
och Herrskaper
IVh
E IVjtwijh
Hfä
jj
Hofmäsur
ihillgardinsväf af träd tillverkas af nnderiecknad
för 3a sk och 1 B :dr B :co löpande aln et elita Cnhe
om böjd ooh bredd uppgifves äfven Bullgardiner
med tull uppsättning af olika coulörer till olika
priser
JhLili
Johan Lilius
bot Nti Stadsg Huset Jf :a 4 Qv Trenbo ^årne»
DS jag hXrttädes etablerat IJokhandel och aitedca i
comminion eroottager till försäljning Böeker IVIu
sikalier Chartor Stentryck Gravurer iä xiw te jet
jag mig friheten att yl detta sätt härom vördsamt
avertera de Herrar Förläggare ism ej redan bcliaga
anförtro mig af sina förlager hvarjemte jag vSga
försäkra ett mitt oafllteligaste bemödande skall blit»
♦a att» g««o«a Terksenahet och »«cnr»tes ,e vinn» ocfi
bibehåna Herrar (Jouuniueuters förtroende Geiie de»
Er Gurt TUirfef
Meyer M .Jacobssons Diversöhaedel St fjyttft .8 till
Myottcrget i Fru Scheelea hus
Tan åYi aren Trnd Chri tå Jacobson ha fly flat
till lilla bygatan rt *t intill Gtistafsbergs poTOeliaiw»
;5r»«ljiuiig <jv» Mida» hnsct k»o a 1 tr upp
'Jsj ^-cs®
Miii edrea» bliiA cr ^nndsr October mänaa TFcncrf
borgi samt derefter
"Wenersborg och Tengoaedb»
Tredrik JludStir
Comminister i Tengened
af ^8kara Stift J
ffttrka och med hedrande betyg försedd® karlae
kanna ora ds anmäla sig hos Herr Handelsmannen
Bryggaren Aberg boende vid drottninggatan» qK»
Sjvalc blifva aue4 siid»el antagae till Siuk- ool
X ^akb $veve Ww Ér Clar» föraamling tor att tjru«tg <5
cjt i k ^sidelse cholera farsoten inom hufvud &tJLden uo»
brjus
rMaaxxm
VEXELKURS
«1 terad d 4 Oct
London ia HJr 4 'V ^5 cl <1 ia K ^r 44 'k 6J
f .3 c
_
o d • 4 Rdr 41 »t 90 Q d
H .aiburjt i3g ak- aS P
d d i38§ sIl 70 ifc
d .» l3t-J f L yo d d
Wituiar »tt bet i Har»J»i >-jr l !3 »k 67 (L li
Amstrrdam i3i il tH 70 d d
UaiiuMen att >xt i Anialerdam i3i si Jo <L d
Lilbcck Luhsl C >11 :t »s4 s ^- C7 d d n3J «k G7
ddS kfdd
d d 11S ak ao f '7 d d
Paris a sk ao 3o d d
Marseille att b 't i Paris tk 90 d (k
Sta Prtor-bui ub sk 3o d d
KSjienl anjc 66 »k 8 d d
Medelkurs
Pund Slerl ja R :dr 4 »k Hamb B :coi3g
.sk
Lttbsk Cour :t ij3 sk 6 r :st
VARUPRIS
Hvete ia Rdr å 1 .4 Rdr 3j sk Raj 11 Rdr
16 sk Korn 10 Rdr A 10 Rdr 8 sk Malt to Rdr
Hafre 5 Rdr Ärter ia Rdr Salt Terra V cchia
5 Rdr Dito S :t bes 4 Rdr 10 sk 8 rst Dito
Lisabms 4 R» !r 6 sk 4 r :st pr tunna Bränvin
6-gradtrs 4 sk 8 rist pr kanna allt Bacco
IIOS L J HjtRTA