Sida 1
K :o 239
1831
ONBLADET
Lördagen
sa® $aa©ia
den 15 Octoljer
tci i dtot .k /ioini Jor
J
iåns Engströms bokhandel
gatan och Kssens vid Södermalmstorg
i St
or g
bokhandel
helt är jo ll :dr halft år 5 R :dr 3 mån a R :dr 3 sk Banko Lösa Numror X sk Banko Prenumeration och utdelning jg &vi V
i Storkyrkobrinken Bromans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgräd Lidthid A \£hrf
org
o ll :dr halft år 5 R :dr 3 mån a R :dr 3 sk Banko Lösa Numror X sk Banko Prenumeration och utdelning jg &vi
i Storkyrkobrinken Bromans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid A \£j :hinrfs
or g Annonser mottagas endast i förstnämnde bokhandel till t skill banko raden Utdelningen kl 6 eft ^rfnrdlt
'i
l morgon 4-de Böndagen predika
J t os Deras Majestäter Konungen och Drottnin
gen K .S .J Hof-Préd YVin er
Hos- Deras Kgl Högheter Kronprinsen och
Kronprinsessan Kl • Hot-Pred Ziedner
I Slotts-Kapellet Hofpred Ziedner Hofprcd
Lundblad
Pä Ulriksdahl Pred Unander
I Stor-Kyrkan Kommin l ogren Past .-Adj
Lindström Bat Pred Fornell
Clara Komm
Beckman Doctor Franzén
Mac Öfverberg
i Jakobs Komm Ljungholm Kgl Hof-Pred
Fröst Komm Oarlslrand
7
yska Doktor Liideke Rektor Freese
Maria S M Kand von der Burg Doctor
LiiljemvaUdh v Komm Bolin
Catharina Komm Winqvist Kyrkh Win
ter Komm Hagström
I Kungsholms Mag Tydén Doctor Fuchs
Kgl Hof-Piod- Lundholm
1 Finska Kyrkoh Stolpe Finska och Svenska
Komm Tulindberg Aftons
1 Ladugårdslands Komm Dahlgren Past
Adj Lindsten Komm Salén
1 Adolf Fredriks Komm Adj Löhman Rec
tor B ström Komm Biljer
1 Johannis Kommin willstrand Past
-Adj
J-u 'dgrei Komm Wilstrai d
Fur K M Flotta Bat .-Pred Råmsten
Vid Kgl Garnisons - Sjukhuset Bat - Predik
Bli é»
Krdntuet Hof- .Pred v Znveigbergk
Oubbh "set Komm Ährling
Sodra Korrcklions-Inrättn v Pred Hultén
A
orra Korrektions-Inrättn Pred Norrbin
Gäld *lugn-Kyrkan Pred Holmgren
DanVlté :-Kyrkan v Past v Schéele
Sobbathslrrg Pred Häggman
Hedvig Eleonora Fattighus Mag Wijkmark
DODE
Hofmästaren .T E Malmberg i Gamla Upsala
Slorhy d 17 Sept 5o är
Enkefru A S Calmander född Ekhoff i Stock
holm d G dennes 43 är
Den» is C Bille pä Eriksvik S Wermdön d
dennes 77 är
Demois F A Lundin i Stockholm d 8 den
nes a3 är
POST- KUNGÖRELSE
Bref som med Vestra Posten om söndagarna an
komma utlemnas tills vidare emellan kl g och 10
f 1» samma dagar
ENTREPRENAD
uppförande af en kruthusbyggnad af sten p
Ridö» i Mälaren jemte materialbod laud å .igs
I rygg» »iängsel m m 10 Nov i Krigs-Coll och
IS köpings Lands-Oancidii
AUCTION 1
UCTION 1
Kullingegård 2 5-6 mil i Björskogs och Kö
pings Socknar d la lov uti Åkerbo H Tings
hus i Köping Stad
offentliga stamningar ä
bo
n
bokgena rmr
enrr
Stockh Ims R .R all f d Capit f l Daswels
d 22 Febr (83a
Nyköpings R Ii Gen .-Major w Hcrculcs 's
i :a helgfria måndag i Mars iS3u
Ålunda H .R Lagm och Lands-Secret F E11
ncs 's afl Enkefru Chr C Ennes 's född Brun
ström 2 rttgd af ting efter är frän a3 Febr
i83I
I ärentuna H R Majoren N G Haldins på Tu
na 2 rttgd ä ting efter år frän d 2 Mars i83i
Norrberkes H .R Arrendaloren P Hanssons i
Skarfviken 2 rttgd å ting efter 6 män frän 6
April i83i
Norra Möre H R Bonden Peter Olofssons 2
rttgd ä ting efter 6 män frän 26 April iS3i
Kils H .R afl Drängen N Nilssons frän Södra
Ha .inäs 2 rttgd af nästa laga höstet
TESTAMENTS-BEVAKNINGAR
Mätaren J Anderssons och hustrus till Malmö
Stads fatliga bcv vid R .R derst »3 Juli
Dykeri-Strandfogden A Kullmans till sin hu
ru bev vid Norrköpings R .R d 2 Nov
KALLAS
Garfvaren J Törnboms frän Hellinge och Mör
lunda S att vid Aspelunds H R nästa lagtima
ting :e rttgd svara till Nils Peter Anderssons
påstående om återvinning af 33 Rdr 16 sk Rgs
jemte ränta
Anders Johansson i Od Norgården att vid Vä
nersborgs Lands-Cancelli inom 6 veckor från 7
Sept svara till en af Handl A M Salmenius ä
honom uttagen stämning
Sven Hallin i Walared Hössna S att vid We
nersborgs Lands-Camcellie inom 6 veckor från si
sta annoesen svara till Halldi A M Salmenii å
honom uttagna stämning
F d Policegevaldigern Wahlströms hustru att
infinna si hos sin man i Stockholm Lästmaka
regränd Qvart Bocken huset N :o 4-
VÄRDERING
Af Kronosk .hemm sub N :o 4 Krähäck Oster
Fernebo S företages pä stället d 29 Dec kl 11
LEDIGT A RF
Efter Klockardottren M C Hallman anm hos
älCLidiSk
Mälaren C Lindqvist i Stockholm
BOUPPTECKNING
Efter frami Cabinetts Kammarberrinnan Gref
vinnan C C CronhjeJm inom d 1 Nuv
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
Afl A lidit Friherre B von Knorrings den 17
Oct kl 5 e m hos Canc v Kock J ;o 4 Qvart
Skansen å Drottninggatan
Bryggaren J W Köhls d 22 Oct hos O G
Roos huset N :o g Qvart Skansen i Clara Bergs
gränd
All Brukspatron Jolin Halls 22 Oct kl 4 e
m å Kärra gäsfgd vid Götheborg
Handelsbetj J Ncijcammert d 1 Nov kl 11
f m i massans hus i Götheborg
Sven Borgmans d 3 Nov kl 10 f m hos Mä
taren P B Lindström i Götheborg
SAMMANTRADENs
S :t E nästa onsdag kl half 7 c m
Stockholms Prest-Sällskap nästa måndag
Aurora-Orden nästa Tisdag kl e m
Redlige Svenskar nästa Söndag kl 7 C ni
Utrikes
Tlrkikt
Turkarne förblifva Turkar Huru myc !-»
ket än Stor-Uerrn bemödar sig att för
skaffa den Europeiska bildningen intläde
känner sig dock massan tvungen i det nva
mera ordnade lefnadwättet och öfverallt
framlyser oviljan Man hatar den Euro
peiska bildningen förnämligast emedan den
är Chris /lig man hatar de Christne hvilkas
öfvervälde man förgäfves bekämpar Snltnn
inser ganska väl att blott ett ordnadt sam
hällsskick kan uppiätthålla Turkiska riket
ett tilhtånd der de eröfrande Osmanernes
fältläger förvandlas enligt lidens fordringar
uti ett stabelt hof militärväldet i en med
borgerlig administration Beklagligen ligga
likväl oöfvervinnerliga hinder härför uti
Muhameds religion och folkets historia
Vid alla tillfällen uppenbaras det tydli
gen att den Europeiska bildningen är rent
Christlig och att den öfverallt der den in
ympas på Muhametismen råkar i mo 'sige
se och strid med denna Alt ur Muhatne
danska former utveckla en egen bildning
sådan vår tid kiäfver synes alldeles omöj
ligt Alt helt och hållet öfvergå till Chii
stendomen dertill skall Turken aldrig låta
förmå sig men då cien våldsamma omvän
delsens tid nu är förbi står knapt att hop
pas att den nu lefvande generationen skall
te Turkiet inträda bland antalet af orga
niserade Europeiska stater
Peter af Ryssland hade ganska mycken
möda att gifva sitt rike den smula Euro
peisk eultur som det har och hvilken se
dan hans tid föga eller intet gått framåt
1 Ryssland finnes väl ett skal af Europeisk
organism men kärnan är förmodligen
närvarande ögonblick lika omogen som den
var i Peters tid Århundraden skola utan
tvifvel ännu vandra öfver staternes huf
vuden innan någon civilisation i detta
ords djupare betydelse ställer dem i bredd
med de Göthiska folkstam ma me Och lik
väl var Peter en vida större man vida mer
egnad att 'genomföra en reform än nånsin
en .Turkisk Sultan krm blifva Hans folk
voro redan Christna och dermed det största
hindret lör iniörandfct af Europeisk civili
sation ucdanröjdt när man vid en i så hög
grad till Peters fördel utfallande jemföreUe
ändå finner hönoai hafva uträttat så litet
SPEKTAKEL
Nästa måndag (Fru Torsslows henefice
da och Den Nya Öfversten
CONCERT
I dag lördag pä Riddarhuset
H Möller
af Mamsell
Sida 2
—• hur är det tänkbart att en i Österländ
ska Serailler uppfödd Furste lios ett folk
som hatar första vilkoret för all civilisation
Chiistendomen skulle kunna genomdrifva
en till något betydligare resultat ledande re
form Sultanen Mahmud med alla sina
goda afsigter med alla sina outtröttliga an
strängningar med sina oerhörda uppoffrin
gar skall icke ens blifva i stånd att för
skaffa det g oda som ligger i Muhameds lä
ra segern öfver det förder /liga Han är
obestridligen den upplystaste man i hela
sitt vidsträckta rike och hvar och en som
ser honom en annan Joseph den andra
redligt och outtröttligt arbeta för ett gif
vet mål som betänker alla de motgångar
hän redan haft att besegra kan svårligen
i trots af alla de svåra våldsamheter som
stämplat hans styrelse för honom hysa an
uat än märkligt deltagande
Sultan både bemödat sig att tillvägabringa
ett vänskapligare förliåJlaude mellan Christ
na ocli Tui kar Detta bar dock icke lyc
kats honom De Christne vörda Sultan men
de lilltå och frukta hans Mahomedanska
undersåten Turkane å sin sida hata de
Christne hvilka de anse såsom upphofvet
till alla sina olyckor och serdeles derföre
alt dessa fått röna många prof af Stor
herms enskilda bevågenhet Man nödgas
dock tillstå att detta hat å Alahomedaner
nes sida icke är till alla delar orättvist ty
Constantinopels och Turkiska rikets Christ
na följa visserligen ganska sällan sin mästa
res och åtel läsares föreskrifter
Det är nu fullkomligen bevisadt att den
gi ulliga brand som öfvergått Pera varan
stiftad af Turkarne Denna rika af Christna
bebodda stad hade i långliga tider varit de
rättrogna Musselrnännen en styggelse Det
elände som blifvit en följd af denna brand
är grufligt Blott minsta delen af de Christ
ne familjerne fick på Sultans förord eller
rättare befallning läna skydd i Constantino
pels Turkiska qvarter men större delen
nödgades utan tak campera i fria luften
Gch det på en tid då Cholerau började si
na härjningar Sultan gjorde säfven vid
defta tillfälle allt hvad ilians förmåga stod
Han lät utrymma Gasernerne och upplät
dem åt de fattigaste familjerna hvarjemte
han skänkte hvarje sådan från 20 till 100
piaster T
ju™ u tvä tusen enski Idte hus npp
g .ingo denna lasausansfuUa dag i lågor Den
som ej med egna 030a skådat en sådan
brand närd af de ofantliga lager brännba
ra ämnen som funnos i de tallika magasi
nerna kan derom alldrig göra sig något be
grepp Ku uppresa sig redan nva hus ur
gruset ty man bygger här vanligen blott
af träd och ganska fort Äfven Ch o leran
har nu upphört rnen deremot har Con
stantinopels gamla onda pesten utbrutit
ined förnyad raseri och isynnerhet hemsö-
Pera egentligen blott en förstad till
Constantinopel har dock allt anseende
af en egen stad och bebos till större
delen af Christna hvilka der bilda en
talrikare befolkning än i flera af Eu
ropas förstäder hvar£01 ock en Svensk
som besökt Turkiet tillfrågad a .f ett
5 n ngt fruntimmer o si icke i Constanti
nopel funnos mångi Christne ganska
j-igtigt svarade "Ja nog äio de liera
äa i Stockholm
kes deraf Bujukdere der en stor del af de
liusville Christne tagit sin tillflykt
Den g Augusti utbröt åter en ny eldsrå
da och hela Constantinopel var höfjdt i ett
rökmoln som förtog Solens brännande strå
lar ehuru himlen var aldeles klar Denna
gång uppbrann Kapudan Pachas palats
och hela den i hamnen liggande flottan
lopp den största fara Hafvets granskap
och en gynnande vind gjorde släckningen
möjlig Äfven denna gång tycktes alt an
ledning till mordbrand varit förhanden Fle
re gånger sedermera har man funnit eld
utlagd och vid ett par tillfällen har den
verkligen utbrustit ehuru skadan ej hun
nit blifva särdeles stor då alfa auetoriteter
med förenade ansträngningar sökt motarbe
ta det onda De förstå dagarne af Septem
ber arresterades en mängd Turkiske Solda
ter anklagade och till en del öfverbevista
om mordbränderne Omkring fyratio af
dem bildade ett organiseradt mord bränne
riband Upptäckten af denna complott har
i någon mån lugnat sinnena dock fortfar
bekymret att vara stort då de lägre folk
klasserna vid den stora brand som härjade
Pera lågt sina fiendtliga tänkesätt i allt för
öppen dag
Uppresningen i Polen har äfven i Con
stantinopel ganska mycket sysselsatt sinnena
emellertid råder dock mellan Porten och
Ryska Ambassadeuren det bästa förhållande
och Sultan är ganska långt ifrån att vilja
begagna denna omständighet till en diver
sion Den resa han i våras gjorde till A
drianopel har äfven fullkomligen öfverty
gat honom att han med sitt nuvarande
folk ej kan börja ett krig mot en Euro
peisk makt såvida han icke vill fatta Ma
homets fana och öppet förklara sig för
hela Christenhetens fiende Till ett sådant
barbariskt företag Kunde han väl ännu fin
na tillräckligt stridbare män men det skul
le dock alldrig slutas med framgång och
hvad medel skulle man väl sedan tillgripa
att bringa till ordning den å nyo fanatise
rade Turkmassan som nu under fredens
lugn endast med möda låter styra sig
De söndringar som utbrutit i Grekland
hafva på det högsta bedröfvat icke så myc
ket Constantinopels Greker som icke mera
derstädes boende Fränker Ett alldeles
motsatt intryck har man deraf erfarit hos
Turkarne Alan talar å «yo om Siöröfve
ricr i Archipelagen Ett fartyg skall re
dan vara plundradt och alldeles förstörd t
hvarvid passagerare och besittning till
störse delen Christne blifvit på det rysliga
ste sätt mördade
Dunkla rykten 8ro allt hvad man i
Constantinopel känner rörande rebellion en i
Albanien att sakerna der ej utfallit till
Storlie ns fördel är allt hvad man med
visshet tror sig veta
Storlien n har af Amerikanska Fristatei
ne erhållit en Corvette till skänks Den
undergick i början af September quarantän
men skall »edan denna väl är öfverstånden
högtidligen- af Befälliafvarea öiverlemnas
till Sultan
STÄLLNINGEN I FRANKRIKE
Den sista Postens underrättelse från detta
land att Älinisteren hade vunnit en seger
■ af 85 rösters pluialitet i frågan om den ut
rikes for Y 'aituingcn7 förekom säkert de fk-
sta af våra Läsäre i förstå ögonblicket i
hög grad märkvärdig och nästan gåtlik»
betraktad såsom ett prof på nationens tän
kesätt i frågan oro Ministerens bemedling af
de Polska aren derna samt om Juli-revolu
tionens grundsatser Ett enskildt bref från
Paris af den 27 September hvaraf vi äro i
tillfälle att meddela ett utdrag kastar ett
icke obetydligt ljus öfver denna omständig
het
"Tvänne saker sysselsätta i denna stund
de liflige och eldfängde Fransoser nes upp
märksamhet Polens missöde och Ministe
rens seger i Deputerade kammaren Sro dts
ämnen om hvilka man hör talas på bule
varderna i kaffehusen i läsekabinetterna
hvarest annars är tyst som muren ja till
och med af det täcka könet som föga efter
ger männerne i politiserande serdeles sedan
Marion Delarme och andra historiska öm»
nen upptaga repertoire nci på alla theati-ar
— Emot Sebastian (Utrikes Ministern Sr
förbittringen utomordentlig Efter Grefv»
Guilleminots återkomst från Constantinopel
och det rykte som går att han ämnar anklaga
Ministern är denne föremål for de hårda
ste och som jag tror till en stor del oför
tjenta tillvitelser Så hörde jag härom da
gen en Läkare på en café vid Rue St Ho
nore öppet beskylla honom att vara hesol—
dad af Ryssland och endast hafva tillställt
Belgiska invasionen för att afleda uppmärk
samheten från Polackarne Denna känsla
af harm var så allmän att om frågan an
gående den utrikes politiken hade förekom
mit för tio dagar sedan eller före den xj
hade Ministéren otvifvelaktigt legat under i
kammaren och måst stryka på foten Alen
nu koinmo oroligheterna De olyckor och
uptraden som härvid egde rum fastän
några talrika våldsamheter ej atöfvades bör
jade uppskrämma mången och väckta
fruktan lör anarki och en våldsam omstört
ning men isynnerhet värdet folkskocknin
gen utanför Deputerade ktwumarn ropen
och ovSsendet som hördes in hvilka efter
hvad här allmänt tros bestämde mungen »
bland de Deputerade att af två onda tiag
välja det minsta Allt delta oaktadt var
det efter den framgång Mauguin rönte af
sitt tal och den förbittring och ilska hvar
med Ministrame utforo första dogwtj en
verklig siirprisc för kammaren sjelf då rö
sterna uppräknade» »tt finna en så talrik
pluralitet Jag var närvarande på åh-5
rarnes tribun och blef således sjelf vittne
härtill Nyss förut var en annan öppen
omröstning i s .mima ämne då de sitta- ,ds
och de stående voro så ungefär lika
till antalet att ingen skillnad kunde mS
kas men några deputerade begärde slu
ten votering och resultatet blef annorlun
da Detta har gifvit några af tidniugarne
anledning att anklaga kamaren for det 1©
d a mö ter finnas »om i tysthet gynna mini
strame men icke vilja äfventyra sin popa
laritet och derföre förblifva på vensti-a si
d ic Någon fullständig seger kan i ålit fa t
ännu icke anses »åsom vunnen af minste
ren och det an märkes i detta afseende *å
soiii mindre lyckliga tecken dels att plura
litelen nu var vida mindre än när adressen
voterades dels att oppositionen erhållit plu
ralitet i ett par andre frågor om national
gardet om lagstiftande maktens beslut i af
seende på de personer som erhållit värdig
heter eller ordnar under de lov dagarna
Sida 3
samt slutligen om de bekanta natlonal-före
ningarna
Hvad som likväl badar mest ondt icke
blott åt denna minister men kanhända äl
ven åt Ludvig Philips dynasti och Frank
rike egentliga orsaken till tumultet på ga
torna är den ytterliga nöd som råder i
bland hufvudstadens arbetsklass Industri
ens utveckling bar har mer äh på något
annat ställe satt arbetarns i beroende af
-kapitalernas circulntion i rörelsen hvilket
förut födde hundrade tusentals men nu
icke tiondedelen och icke skall göra det så
länge den närvarande osäkerheten råder i allt
ting Ofta bör man skaror af arbetare för
gäfves ropa efter bröd kapitalisten den
skyggaste varelse bland menniskor och djur
ser främst tfler säkerhet af afkastningen kom
mer i andra rummet och så länge ränte
bärande fonder finnas till kfips får industri
en tills vidare stå efter Ensamt detta skäl
ger således mången deputerad som i öfrigt
är högst missnöjd med förvaltningens anda
orsak att votera med minisleren och men
imkovännen kan ej tadla det då det närva
randes intressen och behof ver otvifvelaktigt
h .Öra vika för mera allägsna syftemål
Dessutom göra mioistrarne allt för att
verka på opinionen Icke nog dermed att
den har tvänne af de rikaste journal-bolagen
till sin disposition Debnts och AJessager
des CUambt es den underhåller äfven på
sin d r s förmodligen på statens bekost
nad tvenne andre La France Nouvelle och
Journal de Paris hvilkas dclicit kan räk
nas uppgå till omkring aao ,ooo francs Det
ta är ändock icke nog Efter den här of
van o nita I ta debatten 13 to niinistrarne ur
Monitören (officiella bladet aftrycka 10 ,000
exemplar af Sebastinnis och Th 'iers 's tal
hvilka sedan kringspriddes genom 5oo kol
portörer för 1 sons stycket Denna åt
gärd vidtog» för att sprida kunskapen der
om äfven till den lägre klassen som icke
har råd att köpa tidningarna hvilka kosta
6 ä 8 sous (omkring B sk b :co för lösa
numror en penning som nu vore en önskvärd
dagförtjenst till lifsuppehälle lör mången ar
betare — —
Tidningarnes debit hvaraf man plär slu
ta något till tänkesättet hos nationen an
ses nu approximativt vara följande
Constilutiotiel den äldsta oppositions-tid
ningen moderat 11 ,000 abonnenter LaGa
zHCcj Legititnitelens och Carlisternas blad
9 ,000 (Härvid observeras dock alt utländ
ska missionerne uppköpa exemplar deraf till
gratis utdelning i provinserna for stora
siimiaor Lc Temps j moderat opposition»
bfad nära g ,000 Journal des Debatt
d ,5 (x Mcsmu ,er Hr Periers tidning 5 ,5oo
IValionalj den radikala oppositionens blad
3i ,5oo Lc Globe St Siinonismens journal
ntdelas nu till vissa personer för intet se
dan en betydlig fond blifvit samlad genom
«ibscription emedan pren u mera n ter ne upp
hörde De öfriga tidningarna hafva ett
t il des»» ojemförligt mindre antal abonnen
ter
Inrikes
Tidningen Medborgaren har af Hr Rof-
Canzleren blifvit ställd under tilltal för två
serskildt» artiklar den enn dess re .Uc .vio-
ner öfver H M Konungens svar på Dal
deputationens adress den andra om span
målshandeJn
LUCRETIAS DÖD
ROMS BEFRIELSE
(Ur andra häftet af BibliotheK af Greki
ska och Romerske Prosaiker
Såsom en fortsättning af den anmälan vi
förut gjort hos våra läsare om första häf
tet af denna samling meddela v här ne
dan utdrag af tvänne ställen ur det nyligen
utkomna andra häftet af Livius Dun tör
sta innefattar den mästerliga beskrifuingen
på Lucretias öde
Vi upptaga berättelsen ifrån anledningen
till Lucretias olycka scenen mellan de un
ga krigarne utanför det belägrade Ardea i
57 kapitlet
"I detta ståndläger var såsom vanligtvis i
ett krig som är mera långvarigt an häftigt
friheten att resa fram och tillbaka temme
ligen obehindrad dock mera för belälhaf
varne än för manskapet Konungasönerna
för sin del fördrefvo stundom sin lediga tid
med omvexlande måltider och dryckeslag
En gång då de drucko hos Sextus Tarqui
nius der äfven Tarquinius från Collatia
son af Egerius spisade föll talet händelse
vis på deras fruar hvar och en gnf sin e
gen de högsta loford Då tvisten häröfver
blef liflig ,are sade Collatinaren "Här be
höfdes inga ord inom få timmar kunde
man öfvertyga sig huru mycket hans Lu
cretia öfverträffade de öfriga Om vi ega
ungdomsstyrka (tillade han hvarför stiga
vi icke till häst och undersöka på stället
våra hustrurs lynnen Det bör synas hvar
och en det säkraste som vid mannens oför
modade ankomst möter hans ögon
De v o
10 upphettade af vinet Må göra ropade
alle och i sporrstrek ila de till Rom Se
dan de vid lörsta skymningen ditkomrait
fortsatte de vidare resan till Collatia Ilär
funno de Lucretia icke såsom Konungens
svärdöttrar hvilka de sett uti gästbud och
yppighet bland sina likar fördrifva tiden
utan sysselsatt med ullberedning satt hon
på sena natten midt i huset omgifven af
sina vid ljus arbetande pigor Priset i den
na (jvinliga täflan tillföll Lucretia Hennes
hemkommande man och Tarquiuierne blef-
vo vänligt emottagne och den segrande ma
ken bjöd höfligt de Kungliga ynglingarne
till gäst Här intogs Sextus Tarquinius af
ett brottsligt begär att våldsamt kränka Lu
cretia Så väl hennes skönhet som hennes
bepröfvade dygd lände hans brånad För
denna gången återreste de likväl efter det
te nattliga ungdomsnöje till lägret
Kap 58» Några dagar derefter reste Sex
tin Tarquinius utan Collatinarens vetskap
med en enda följeslagare till Collatia Man
emottog honom vänligt ty man kände icke
hans afsigt och förde honom efter afton
måltiden i gästrummet Kär allt omkring
honom tycktes vara säkert och allé insom
nade går han i brån
'»den af sin kärlek
med draget svärd till den sol vande Lucre
tia trycker vänstra handen emot hennes
bröst och säger "Tyst Lucretia jag är Sex
tus Tarquinius ett svärd är i min hand
dt dör om du ger från- dig ett ljud»
Jftäj-
qvinnan uppvaknad med förskräckelse ser
ingen hjelp ser döden framför sig då till
står Tarquinius sin kärlek han beder hatt
blandar hotelser med böner han bestormar
från alla sidor det qvinliga hjerta t Kär
han såg henne obeveklig och icke en gang
vacklande af fruktan för döden förenad
han dermed fruktan för vanära
"En mör
dad slaf (sade han skulle han lägga naken
vid sidan af hennes lik att man måtte sa
ga det hon uti ett smutsigt äktenskapsbrott
blifvit dödad Genom förskräckelsen af
detta hot eröfrades den obevekliga oskul
den och brottet tyckte sig halva segrat
Stolt att hafva vunnit på qvinnans ära v
ste Tarquinius derifrån Då sände Lucre
tia tröstlös öfver ett sådant olycksöde
samma bud till sin Fader i Rom (ch lill
sin man uti Ardea med begäran att hvay
dera måtte åtföljd af en pålitlig vän kom
ma till henne Det vore nödigt att detta
skedde och skedde fort en gruflig händelse
hade timat Spurius Lucretius kom med
Publius Valerius Volesi son och Collati
naren med Lucius Junius Brutus i hvilken»
sällskap han var på resan till Rom då han
händelsevis träffades af sin hustrus utskic
kade De finna Lucretia djupt bedröfvad
sittande i sin sängkammare Vid sina äl
skades ankomst brast hon i turar och då
hennes man frågade om allt stod väl t il
svarade hon "Vist icke ty hvad är väl
för en qvinna då hon förlorat sin ära Mär
ken efter en främmande man äro i dia säng
Collatinus Dock endast kroppen är oskä
rad själen är ren Min död skall bevittna
det Men gifven mig hand och löfte att
nidingen icke skall blifva ostraffad Sextus
Tarquinius är det som fiende i stället för
gäst väpnad våldförde mig förliden natt
och röfvade ifrån detta stille en glädje hvil
ken skall kosta mitt och — äten J män —
också hans lif
— Alle hvar efter annan
gifva henne sitt löfte trösta henne i sin bo
dröfvelse fritaga henne den tvungna ifrån
all skuld den de endast tillskrifva vålds
verkaren Det vore själen icke kroppen
som bröt och der intet uppsåt varit vore
ock intet brott
"Hvad han har förskyllt
sade hon "mågen J dömma hvad mig be
träffar jag frikänner mig ifrån brottet
men jäg befriar mig dock icke ifrån straffet A l
drig skall i en framtid- någon qvitifia lefva
sedan hon förlorat sin ära med åberopande af
Lucretias exempel
Vid dessa ord tryckte
hon i hjerta t en dolk den hon både dold
under kläderna och föll döende i sitt blod
— Mannen Fadren gåfvo ett anskri
Kap 59 Under det de *se öfverlemna sig
åt smärtan rycker Brutus dolken ur Lucre
tias sår och upplyfter den drypande af
blod
"Jag svär
säger han
"vid detta
blod det renaste innan det af en konungs
son skändades och Eder J Gudar tager
jag till vittnen att jag ifrån denna stund
med svärd med eld med hvarje våldsamt
medel i min förmåga skall förfölja Lucius
Tarquinius Desuoten hans gudlösa maka»
och hela hans stam och aldrig tillåta att
de eller någon annan såsom konungar
herrska i Rom Han lemnar sedan dolken
åt Collatinaren derefter åt Lucretius och åt
Valerius hvilka förvånades af det underba
ra uppträdet hvadan i Bruti bröst dem»
nya natur hade uppstått De svärja såsorr
han dem förestafva t och ifrån sorgen hej
och hållet 0fvergaer .de till härad följa d
Sida 4
&som sin ledare hvilken kallar dem
redan nu till en våldsmaktens störtande De
Lära Lucretias lik ifrån huset ut på torget
och saml .j såsom vanligen sker en hop
folk till åskådande af det så ovanliga och
hanidkräfvande uppträdet En hvar lör sig
klagar öfver den kungliga illbragden och
våldsamheten Här röres man af en faders
djupa smarta där eldas man af Brutus
hvilken tadlande dessa tårar och denna
overksamma klagan uppmanar dem att så
som män såsom Romare egnar fatta vapen
emot dem som vågat att handla såsom fi
ender Hvarje behjertad yngling inställer
sig frivilligt med vapen äfven det öfriga
vapenföra manskapet följer Nu qvarlemna
des i Gollatia en tillräcklig besättning vid
portarne och vakter utsattes att ingen måt
te underrätta de kongliga 0111 denna rörelse
da öfrige tågade väpnade och anförde af
Brutus till Rom Man kommer dit för
skräckelse och larm utbredes öfverallt där
den väpnade skaran framtågar men åter
då man i spetsen lör henne ser de första af
Horns medl orgnre slutar man till något
vigti ^t ehvad det ock måtte vara En så
gruflig händelse väckte också i Rom icke
mindre gäsning i folkets sinnen änden väckt
i Gollatia Ifrån alla trakter i staden ha
star man derför till Forum Så snart fol
ket där församlat sig kallas det af en här
old till Öfverslrn för lifvakten hvilket
embete Brutus just då beklädde Då höll
han ett tal hvilket ingalunda röjde det
lynne och den sinnesart som han till den
livgen hade hycklat om Sexti Tarquinii o
tygladu brånad om Lucietias afskyvärda
kränkning och ömkliga död om Tricipitini
Barnlöshet för hvilken dock förlusten af en
dotter var mindre smäl tande och beklagans
värd än dess orsak Vidare talade han om
sjelfva konungens tyranni och om menig
hetens elände och mödor hvilken nedsänk
tes under jorden att arbeta på grafvar och
kanaler Romerske män som besegrat alla
kringboende folk hade från krigare blifvit
gjorde till handtverkare och stenhuggare
lian påminde dem huru skändligt Servius
Tullius blifvit mördad och huru dottren
iikt på den afsky värda vagnen öfver fadrens
Jik ■— han anropade slutligen Gudarne för
olämpade föräldrars hämnare Genom des
sa och andra förmodligen än rysligare mål
ningar hvilka ingifne af ögonblickets harm
öfver ställningen icke lätt kunna af häfda
tecknaren efterhärmas förmådde han den
upphetsade folkmängden att förklara konun
gen riket förlustig och döma honom Lu
cius Tårcjuinius med maka och barn till
landsförvisning Han sjelf gick med ett
utvaldt och väpnadt manskap som frivil
ligt erbjöd sin tjenst till lägret vid Ardea
för att u pr esa hären emot konungen Be
fälet i hufvudstaden uppdrog han åt L11
cretius som redan förut blifvit af konun
gen förordnad till Stads-Kommendant
Un
der detta tumult flyktade Tullia ur huset
förlöljd hvar hon framgick af mäns och
qvinnors förbannelser som anropade hennes
föräldrars hämnande vålnader
Tributms Celerum
Prcfectus fJrbis
(forts e a g
AillewssKsp
DER HA VI TACKEN
Hvem skulle väl kunna tro hvad vi i dng
sett med våra egna ögon i tidningen Med
borgaren att man så hastigt skulle få erfa
ra ett nytt bevis på hvad vi i vår artikel
under rubrik Det blodiga pennkriget i för
bigående nämnde om denna tidnings "dåliga
humör
Medborgaren kallar detta att dö
ma honom ur en "inskränkt synpunkt
och
slutar deraf oriktigt att Aftonbladet få !t
en ny medarbetare
Hvad som likväl isynnerhet vackt vår
förundran är att det dåliga humöret just
skulle framkallas af vår artikel som vid
närmare påseende påtngligén var på Med
borgarens sida då vi sökte taga Red nio
liver i försvar mot Argi insinuationer emot
dess afsigter Det har således här gått oss
som uti Molieres bekanta pjes Le Medicin
mal gr é lui j der en person inkommer och
vill taga en hustrus parti som blir öfver
fallen af sin man men sjelf får betala ka
laset emedan hustrun Sr den företa sorn ry
ker på honom under försäkran att han ic
ke hade dermed att göra
emedan det
just nu liade fallit henne in att taga stryk
Hvad Medborgaren beträffar så trodde vi
verkligen att han kunde behöfva tagas nå
got under armarna i opinionen efter de fle
re mindre gynnande omständigheter som
träffat dess artiklar både i ett och annat
och hvaröfver vi af grannlagenhet afhålla
oss från något vidare yttrande måhända
kunde ett sådant handtag af en vän n
gon
gång icke vara så aldeles att förakta men
då det misshagas så utlofva vi högtidligen
att vi icke vidare skola befatta os med ett
så otacksamt göromål utan endast med
tystnad åse hvarthän han slutligen skall fö
ras af en ytterlig lättsinnighet och en po
litik som saknar all urskiljning
Om Medborgaren med sitt beprisade "alf
var menar egenskapen att vara tråkig si
tro vi säkert att han inlager det främsta
rummet i annat fall är det argument han
häraf hämtar emot oss illa användt då vi
med en enkel hopsummering kunna bevisa
att vi under årloppet haft mer än dubbeft
så många refleclerade original-uppsatser af
alfvarsamt innehåll som Medliorgnien och
fem gånger så mycket om vi afräkna hans
S :t-Simonistiska missionärskap
Vi ilj« slutligen ined ett ord tillrätta
visa det misstaget i Medborgaren att v
■ijilfve skulle begått simrmi fel i vår po
lerolk som vi anmärkte i artikeln om det
blodiga pennkriget Vi ha aldrig beskyll
någon af de andra tidningarne för afsig
ter hvilka äro brottsliga inför lagen vi
ha till och med gjort vår ifrigaste mot
ståndare Fäderneslandet den rattvisan att
anse dess öfvertygelse helig ehuru blindt
dess Redaktion emellanåt "går på i ull
strumporna och det var en dylik rätt
visa vi äfven ville reklamera åt Medbor
garen som annars a sin sida tallar i oför
stund med det förra och hvarifrån han nu
så oförtjent velat afsr .ä»a 055
Bland de ämnen som förekomma i Fran
syska Vettenskaps Akademiens session den
19 September var äfven en beskrifning på
vår «u i Puris vistande Landsmans Öfver¬
ste Löjtnant Bloms uppfinring af flyttbara
hus Akademien har d« *röl vcr gil vit ett
fördelaktigt intyg och Herr Blom erhållit
en uppmuntran att infora dylika hus till
Frankrike Vi vilja erinra oss att någon
utförsel af dessa hus äfven förut ägt rum
till utrikes orter
A N X O JVS E il
TILL SALU FINNES
Af BfBLIOTIIEK *r GRF .KlSv .E
.ar rtO
MERSKii 1 'ROSAIKER 1 SVEAS
-v orVEUSÄ IT
AfAU liar andra häftet utkommit oeli iiikiun .u
till rtsj preiivinicranternc ä «l«- ställen der utpek
ningen skett mot 12 sk till Subiäcribciiter mot i5
l ocli köpare af serskildta iiiiftcn mot iSsk i 'eo
H ,lt .t innefattar gt» sulor och utgör början .tf J .i
vii Romerska historia öfVer-att al O ivolm din
l1
fcssi
-r vid Universitetet i Ujisjla För alt än
nu mer xa ernnn rantei n till mötes lämnar
Förläggaren häftriiiigen och omslaget u an all af
qijl Prenumerationen z-ä första a 'delningen f .it
:ar med I H :dr Bunco som afritkuas ä de sista
häftena Pri et är a sk Bco räknadt för ,6 i»
doi Subscribenter betala a5 och köpare af ser
skilda Iiäftcn 5o procent härutöfrer
I e som benäget upptagit prenumeration men ej
äia u insänd t förteckning a Prei .uinerailteriie be
hatade med första öfversända de influtna medlen
och reqvirera nödiga exemplar
E11 engelsk Ingmaschin om a :no hästars kran paj
»ande for Bryggare Ir till täln Vidare underrättelse
erhSllei vid Tecknologiska Institutet i norr midt S
met LandtbruksAcademiens hus
En nyreparerad StorbSt af 11 Lästers drägt ined
»egel och tigvirke i tull godt stind tiggande vid
Nybron säijes till ovanligt billigt pris adress i Herr
Eckervalls bod vid .Nybl '011
E11 GOLFMATTA «om läcker öfver 100 qvadrat®
alnar och e nyttjad mera än ett år linnes till salu
tor halfva värdet i Sattiansboden vid Skeppsbron
midt emot norra vägen
DIVERSE
En ung ogift man om 25 Jr »om under 4 Zrs tid
iunchait Infpectors befattning vid en större Landt
egendom i Östergöthland
önskar ju förr desa hellre
dylik emploi Han iiger god kännedom om
btuk .ee I3oskjip *skotSel och BränneriroreUe — Hed
rande betyg skola cj iela Svar atvaktai i biljett till
99 »om inlemnas i Kormans och Engströms Bok
handöl
E11 pålitlig önskar Resa tom förbud till Jönkö
ping Adies lomnäs pä Aftonblads Conto :c
VEXELKURS
noterad d 14 Oct
London i3 Rdr il sk 3
14 sk yo ti ti
Hamburg i4 '2i s ^7
Altona 1sk 0 <1 cl
4
London i3 Rdr il sk 3o 76 d d i3 Rdr
4 kii
Wimar alt bet i Hamburg 1415 sk G7 cl cl
Köpenhamn at t bet i dtlo i .j j sk 60 d cl
Amsterdam i33§ .sk sk 70 cl d
Rotterdam att bet i Amsterdam i33 sk 70
cl cl
Liibcck Lub-tk Count 116 sk 67 d d
i5j kdl
cl cl
Liibcck Lub-tk Count 116 sk 67 d
Paris a5j bk yo d cl
Köpenhamn C7I sk >7 sk 8 d cl
Helsingör Gy sk 8 d d
RJedtlkurs
Pund Sterl i3 R :dr i5 sk 8 r :st HoJl Cour :t
i33 sk 3 1st
VARUPRIS
Hvete 12 Rdr 32 sk a »4 ^dr 32 sk Rag 11
Rdr 4° sk a ia Rdr Korn 10 Rdr 3-2 sk å
ii Rdr 16 sk Malt 10 Rdr 24 sk Hafre 5 Udr
16 sk Ärter 12 Rdr Salt Terra Vecchia 5 Rdr
Dito S ;l Y beS 4 ^dr 10 sk 8 rst Dito ^Lisabons
4 Rdr iG sk pr tunna Bränvin 6-graders 1 Rdr
2 k 8 råst a 1 Rdr 3 sk 4 rst pr kanna allt
Bco
Hos Ij J Hjerta