Sida 1
1831
AFTONBLADET
Tisdagen
ZUDLDAVIKLl
A-»
den 18 Octqbir
(a
p :v
vpy
v
/i 401 i Storkholm för hell dr fc R :dr halft år 5 H :drt mån » R :dr S» sk Banko Lösa Namror å sk Banko Prenumeration oeh mtdelning t lf
kkbkd
d f h dLidhid Nl
ff
m *n 6r Eh st röms bokhandel i Stor kjrkobrinkcnf Bromans bod
an
- — •
•eh Essens vid Södermalmstorg Jnnomeer mottagas endast
td
i
g tu an
- — •
•eh Esse
g
od
td i kärnet af Drottning gatan och Clara Bergsgrändf Lin drothe vid Norrland
i Jörttnämnde bokhandel till t skilL hanka raden Utdelningen kl € eftermidd
tnöDE
j u»ken L» Kwnmelin den ii dennas 43 är
Löparen hos H4 Konungen A- P Anders
sons hustru H- 1Vi Sandberg io dis 3i Är
QUAKAMTAlNS - KUNGÖRELSE
Alla vid El best rom men och deis utlopp belägna
liMimar anses föv smittade och hela Holsteinska
1 uilen med dervid belägna oar äfrensom de a
låda stränderna af Schlestiig-Holsteinsk Canaltn
och Eiderströnnnen samt vid Weser flode» oth dass
utlopp hel-äcrna platser aro för smitta misstänkta
SJÖFA RTS - TJN DER RÄTTE LSER
fyrtorn oppfÖrdl p Ti» S :t Anna utanför
S ?arntilp t inder ifi 13
S Lat aamt 534
»
ii
4o
i i .er från vestra spetsen af fin Ferrö är
fyrkantigt oeh har ne synbart skiljda yånitifar
dvrss horn ligga ratt i N oeh S V oah Ö frän
hvarandra och största höjden är omlritisj f )© fot
Cfrcr högt vattenmärke flodtiden har vid dassan
btseonde af «l fartyg och visar nattetid hvar .lo
de secuod en blänkfyr 8oni lyser i <■» min Pa
Ȁra hill en stadig fyr liknande en Ilar stjerna
cch hvtr 3o :de sekund ett starkt och Vla»t sken
En flytande Lanteme-fyr p I al lerbo Tief bör
jade ly«i den 9 .S sist 1 Juli Fyrskeppet ringer och
skjuter vid disig och tjock luft
ADELIG A JUNGFRU-STIFTET
Pensionärerna böra inom slutet af nästk Ko
till t f Riddnrlins-Kamrcarcn Bogeman insänd»
Vf ^erhörande Preslcrskaps i samma månad datera
de belyg a»t de lefva opifia hvarefter pensioncu i
bi iian af Pec utbetalas
PENSIONER
drn oT Clnnzli-Radet J E Noréen genom Te
sftmente anslain a fond för behöfvande Tjenste
tnfius Enkor och döttrar nf Civil
Älilitair- oeh
Lorr e»tänd ansökning Inlem »as hos Syssloman
ner vid St Jacob och Johannis Förs Fattighus
inom Oct
LEDIG TJENST
Kloc aretjensten i St Jacobs Församling
LF .VERAN5
iioo tunnor Häfta för Statsverkets räkning och
Kronprinsen Husar-Becrs behof att lefve»eras i
Helsingborg i Januari i83i ioo tunnar i Febr
i o o dito i IM irs ioo d :o i April va
d uti
Engelhelm i l )ec i83i c )o d :o i Jan i ST5 q o
d :» i Febr qo d :o i Mars t )o d :o i April åt 5
d auelion r Nov ti iu inför Stats-Contoiret
och hes Koaungnns Befallningsh i MöliuÖ och
C- rislianstadj
n3o vl Tselncots
Vapen- ceb Tfamnplatar
inför Vplands K Fiegts Beklädllads-Dirccl ion d n
Ko v» kl
lu
offentliga stSmmnga» Å
BORGENIULR
Säta U .K Lnndtiqätcri-Auic A B Nybergs ocli
a fl Ijion Fr Sniiultiirs d jj Jan iR .Vj
Glithchorgs
.P Ji itisKc hnmU S v
Heis *s oah
Coofv .-Ske Jathcs H 28 Mars iS3a
Kskiidtiina R ii Snirlaren A ^Vicl ^rcns oel
hmtins (1
-x-j l \br 18M2
l » :lu H .K Glasmust M Bergslriims d 6
Febr
Fjäre Ft .H .t Joli Perysons i Stuf och desä hu
stru» a rttpd af niis I« Tinbcrt
Kinds U .K Lurs Andersson fränTommarci och
hustrus a rllgd ting efter 6 tiiau från 22 Ang
1831
(iiistrings H .R .t Iltmman ^br J Nilssons från
norr Lagnebrunna 2 rttgd af nästa rintert
Norra More H R Banden Peter Olofssons5 9
rttgd a ting efter t miu från aG April i83i
TK8TA *NTS .B«VAKN1NGAR
Frans Jonssons och hustiq Såra Lisa tfoi itröm»
,nb ber rid Enånger H .R don 4 Dec i82g
Soldaten M Njrcktere och hustrus inb .Z bev vid
Sunnerbo II .R 5 Not i83o
KAI .LASt
Handl Molin att »id Of»ansj5 TorsåVer» och
\rsnnda T Hösteting d- »• Not STara till Rxped
fogden s P östlund» och Handl- A Lundins yr»
kaude om utbekommande af 125g B d med
ränta
HeinmznsZgaren 8ven Andersson ifrån Bae ^a
Vttre af kalfs S att infinna sig bos sin hustru i
STenljunga Kalf S inom år
Hustru Kjerstin Olofsdotter fodd I Blekinge och
Rödeby S att inom Sr infinna »ig hos sin man i
Westerhejde S på Gottland
LAGFART
A i-8 mtl Krono .k Boftlorp i Elfsborg» L Bö
r ,e S klander ,id Redevägs H .R
LEDIGT ARF
Efter Dem "is K H Sireliu» tillfallet en slag
finse rid uauiH Tigerstedt anm hos Pr P J
P Hiiggman Strengnijs och Kjula
FÖRMYNDERSKAPt
Just
-Coll Stud G Unonius omyndig lormynd
C >mm Cap .T H Kreuger
BOrPPTECK rtlNGAR
Efter frami Lasm- oeh Häradsh Ahr af Malm
borg inom O t hos Lagman Jlöllrr i Carlskrona
Efter frami Brnspatr G v YVahreudorll inom
i5 Not uti Sterbhuset
Efter ali Le«toro S Hcruösand 01 Fr Forsj
berg i Horn Oct
Ffter a ti Ledarn af Kgl Musicaliika Academi
en E Brendler inom Oct
borgenärers SAMXANTRADE
Assessor K Häggs 20 Oct kl 5 c in s Källa
ren Victoria
All Smeden J E Mählberg» Källaren vid
Blasieholmen 21 d :s kl O c ni
Prof C Forssells 22 Oct kl 5 c m
Källarm A C Leufvenmarks 22 Ort kl 4
m på Källaren Norrlands Vapen vid Myntgatan
Biyggaveu J \V Ruhls d 22 Oct Los O (i
Roos huset ,N :o p Qvurt Skansen i Clara Bergs
gränd
AU Brukspatron John Halls 22 Oct kl 4 c
ra å Kärra gästgd vid Götheborg
All Bagare-Ålderman J P Lunds å Tidlmids
källare i Upsala 28 Oct kl 4 c- ni
Maadelsbetj J Neijcammers d t Nov kl 11
f tn i massans hus i Götheborg
A fl Han 11 i Wik E Skogborgs i Söderberkes
kytkoby d 2 Nov kl 11 f m
hren Borgmans d 3 Nov kl 10 f m hos Blä
taren P B Lindström i Götheborg
Majoren G II von Wolckcrs i Nov på Morai
källare i Gefle
A Lundins d «6 Nov kl ti f ra pl Sven
ljunga gästggd
Handland S Widfren» II Carlssons 1 Boras
och afl Handl» C Lljmighergs 18 Nov kl 4 e ni
Lars Lariton Kagg i Lindesberg d a3 Nov «
»estra Wingåkers Sockenstuga
Handl J Fr Hylin» d 2 .3 NoV kl t- 3 c m
uti f Eggcska huset i Norrköping
SPEKTAKEL
I dag SjS- Fröken
I JlJ
g j
I morgon JlmaaJa Och Den hngä Arrestantvn
sajtmahtuADENI
S :t E r >Z«K» Onsdag kl half 7 e m
P B 23 d kl half 7 e ra
Coldinij-Ordon i morgon
Svoa-Ordena Z ^dje Afd naäta Onsdag kl 5
Ncptuni-Ordens Andra Grad nästa Onsdag kL
7 e m
Polymnfa i morgoj kU 5
L i i morgon kf 5
Musik-öftiings-iiälUkapot 25 fl :j kl 7
STOCKHOLM
Den 13 Octob
DD MM Konungen och Drottningen in
togo i förgår middag på Roaendal dit Kongl
Holländska Ministern »ar befalld
H K H KfonPrinsen har omkring en
▼•eka vnrit besvärad af ögonlluss men be
finner «ig nu mjeket bättre
II E Utrikes StatsMiuistern Grefve
af Wetterstedt är återkommen till Hufvud
staden
s =» Sedan H E Grefve DeGeer be !utit
att företaga hemrasan sjöledes så har Ång
"tyget Ilosen blifvit för sådant ändamål
afsändt till Helsingborg di såväl Capitai
nen Carlsund som OrdonnanceOftlceraren
hos H M Konungen Capitainen Grefve
Gf /densto /pc på Hans Maj :ts befallning
begifvit sig för att vara H E följ :iktige
under resan (Fäderneslandet
lb 'and hufvudstadens tirjdcrvisningsaiKtal
ter har man länge saknat en handelsskola
Denna saknad som mer iin förut blifvit be
märkt sedan ett dylikt institut öppnades i
Götheborg och der runnit önskad framgång
hafva någre personer hnr i luifvudsladen
föresatt sig att söka afhjelpa
såsom läsa
ren vidare finner under art annonser Af
■den prospektus Lärarne utgifvit finner mau
att läroämnena blifva t Skrifkonst Jiniar-
Sida 2
teckning räknekonst Svenska språket enkla
och dubbla bok hålleriet handelskorrespon
dens handelshistoria och geografi natural
historia och tecknologi statistik samt främ
mande språk
En blick på näringsfrihetens tillstånd
med anledning nf väckt fråga om fri för
säljning af torrt bröd i hufvudstaden
Den fullkomliga brist som hos oss äger
rum-på sådana utförligare afhandlingar rö
rande den allmänna hushållningen hvilka
tili dc såkallade rerueroa eller månadsskrif
ten a intaga ett utmärkt rum ibland Englands
och Frankrikes men i synnerhet det förra
landets litteratur Sr till en stor del orsaken
till de föga praktiska insigter hvarmed så
dana ämnen här i allmänhet behandlas och
vållar i vår tanka förnämligast de fördo
mar och det partisinne som vi i gårdagens
uppsats anmärkte såsom ett hufvuddrag i
allt hvad som blifvit yttradt om närings
friheten Utan att egentligen uppehålla sig
vid det generella af sjelfva lättsfrågan e
.mel [au de åtminstone vid första påseendet
stridande elementerna af skydd och frihet
i näringsfång en fråga hvars afgörande så
som theori tillhör naturrätten och den ab
strakta stats-läran
— är det lätt ntt fin
na att dess utredande under de förhållan
den som redan finnas på skilda orter och
under olika lagar måste försvåras i samma
mån combinationerua of dessa serskilda om
ständigheter äro mera invecklade
Hit hö
rer nemligen att kunna väl uppdraga grän
sen emellan fendt- och stadsmonoanäringar
nes mångartade utgreni«giu
att öfverräga i
hvad mån de olika slagen af prod«kter in
gå i samhället såsom folknäring eller fa
briksindustri såsom föremål för beställnin
gar till den dugliga förbrukningen eller
för handeln inom eller utom landet till
hvilken grad produktionen är for landet na
turlig eller icke hvilka hinder kunna up
stå deremot i råämnens relativa dyrhet till
främmande slöjden Mer tned h vilka den in
rikes tillverkaren hur att täfla huruvida
dessa till landets mer eller mindre fördel
kunna utettängas från cn sådan tällan o s
v och man inser då naturligt orsaken
hvarföre ett dylikt arbete måste öfverstiga
omfånget af cn tidningsartikel förnämligast
beräknad att verka för dagen -såsom ett äm
ne för Läsarens egna betraktelser och att
med tillämpning af förefallande händelser
rigta den .allmänna uppmärksamheten åt ett
visst mål med ett ord alt utgöra en kri
tisk vägledning icke en »trängt vetenskap
lig afhandling hvilken sednare redan ge
nom 'den abstraktion som fordra ntt sam
manstälia och utföra *atserne och begrep
pen i system höjar sig ofver den stor a mäng
dens uppfattning
P vad likväl det nu ifråga turande eiler
i gårdagsbladet väckta ämnet betrnTar så
!»- det vår öfvertygelse att vi redan förut
3ftnpm oss äga Ger» dermed likartad» förhål
landen i hvil»» en stadgad erfarenhet gif
vit utslaget öfver det tvi»f«mål som j» å
liaxse En jämförelse dem emtsli»n t« #rife
derföre -Mr vara tillräcklig för att kuu«a
leda sig till något resultat i opinionen Vi
böija med ett medgifva det efter vår taa
ka Kongl Co *iuierce-Collegiam resonerat
säkrast likasom korrtast i sitt utlåtande
Om mail endast einot ansökningen åberopar
alt äldre författningar finnas hvilka tillägga
Bagare Emb rätt att försälja torrt bröd
så ar saken dermed slut och frågan afgjord
genom dessa Författningars tillvaro Men
såväl Bagare-Embetct som Einbets- och
Byggnings .Collegiiim hafva då de ingått i
en profning af sjelfva ämnets beskaffenhet
medgifvit att ansökningen åtminstone kun
de förtjena att skärskådas till sitt innehåll
och det är under denna förutsättning som
vi önska att Läsaren täcktes rued oss
följa deras argumentation ur tvänne syn
punkter från hvilka de betraktat frågan
Det förnämsta skälet på hvilket autoriteter
na (Bagare-Embetet och Emb och Bygg
nings-Gollegium grundat sin vägran till
ansökningen är att den sökta brödförsälj
ningen skulle blifva en inblandning i stads
rnannahandteringeiij och att det allmännas
båtnad beror på ett uoggrannt iakttagande
af denna skillnad Men — låtom oss väl
ihågkomma att här endast är fråga omatt
försälja torrt bröd icke Jårskt bröd som
bakas för dagen •— är då verkligen fråga
vi tillverkningen af bröd till sin natur en
stadsmaunahandtering Om vi gå tillbaka
till städemes första upphof så veta vi att
de ifrån början tillkommit såsom mötesplat
ser för utbyte af kringliggande orters
produkter att personer der småningom bo
satt Mg dels ,för attbilda nederlag af sådana
varor som voro föremål för utbytet och
sjclfve handla dermed dels ock för att för
se orten med mera långväga artiklar eller
för att tillbyta sig landsbygdens alster i lifs
medel emot produkterna af egen slöjdfär
dighet Under det sålunda handeln och
hnndtverk småningom uppkoramo och ut
bildades såsom sta ds mannanäringar är det
naturligt att hvad landsbygden främst kun
de producera och införa till afsalu sednast
skulle komma att påtänkas såsom föremål
för stadsmannaindustrien Detta är ock med
historisk visshet bekräftadt af erfarenheten
i nllt hvad som- ^rörer menniskans första
lefnadihehof hvilket länge alldeles icke va
rit och på många ställen ännu icke är fö
remål för någon serskild borgerlig rörelse
I de flesta af våra småstäder hvarest hus
hållen hafva -mera utrymm än i hufvud
staden bakas brygges och slag tas det hem
ma i husen Redan denna omständighet el
ler att brödets tillverkning kan ske inom
alla hushåll bevisar att dessa sysselsättnin
gar icke till sin natur äro stadsmanna- el
ler borgerlig handtering enligt det begrepp
man .vanligen faster vid detta ord af någ-en
slöjd eiler konst hvartill en viss grad af
skicklighet erfordras ty det som hvar och
en kau tillverka åt sig sjelf dertill erfor
dras ju ingå privilegier — Vi måste der
före här betrakta siken under det serskilda
förhållande som eger rum j hufvudstaden
Konsten att baka bröd är väl icke större
ler än annorstädes (men inskränktare ut
rymme ycu dyrare hushyror hafva gjort
det p« många ställen omöjligt på de flesta
ganska Bvsrt för hushållen att sjelfva be
red sitt bröd och sitt dricka Denna svå
righet har #i»trat Bagare- och Bryggare-
handtrringen i det vidsträckta .skick de Hga
i Stockholm Den tillgång som härigenom
är giften att få hemta sitt bröd för *egen
har »o in hvar man känner och ti f v en «m
näiwnes i den i går omtalade ansökningen
naturligen alstrat en förkärlek för färskt bred
framför det lorm Huruvida det torra brö
5 dejts »amre beskaffenhet härtill kan bidraga
lemna vi oafgjordl visst är åtminstone tftt
hvarje Besande från landsorten förvånar sig
öfver det vanliga rågbrödets dåliga utseende
och beskaffenhet hvaruti Stockholms Bagare
af ingen kunna Öfve i träffas Emedlertid halt
Bag .-Emb redan uti den nödvändighet sora
existerar att förse sig med det färska brödet
en säkerhet för sin fortfarande bergning
likasom en större vinst än af torra brödet
hvilket äfven nogsamt visar sig uti den be
kanta omständigheten att ehuru något torrt
bröd alla morgnar finues i bagarbodarna
så är detta till så ringa qvantitet ntt man
tvertemot hvad i förklaringen blifvit ytt
radt om den ymniga tillgången deraf ofta
förgäfves låter efterfråga det vid middags
tiden
_vV
Låtom oss nu betrakta "sakernas natur
och utan att fästa oss vid författningarna i
ena eller andra afseendet jemföra den före
varande frågan med några exempel af an»
dra artiklar Hvarföre är icke äfven brän
vins b ränningen uteslutande stadsmannanä
ring om tillverkningen af torrt bröd bör
vara det Bränrinet är liksom brödet en
slags förädling af spannemål det kan lika
som det torra brödet uppläggas och förva
ras och utgör likasom detta ett föremål fö
den dagliga consumtionen Likväl har vi ä :
nu aldrig hört någon sätta i fråga- att re
sonera ifrån landtmannen rättigheten tili
bran vins försälja in g i städerne
"Men
säga Bagarne
"vi hafva emot rät
tigheten till uteslutande brödförsäljning
åtagit oss förbindelsen att alltid hålla all
mänheten bröd tillhanda både i god och
ond tid om nu fri försäljning af torrt bröd
tillåtes så blifva vi ruinerade och kunna
icke fullgöra denna föibindeln Utom dél
att vi till svar härpå erinra om hvad för
ut blifvit yttradt angående det färska brö
det hvars begärlighet alltid utgör en säker
grund tili Bagarnes bergning så visar er
farenheten af en fri handel med åtskilliga
andra varor att så icke Sr förhållandet
Sedan långliga tider tillbaka har t ex han
deln med lärfter i hufvudstaden vnrit fri
och ändock finnas här månge lärftskranj
haodlare bland hvilka flere hafva kunna
förvärfva sig icke blott en måttlig berg
ning utan verklig förmögenhet och vi ha
aldrig hört klagas öfver Viclaaliehaiidlar
ncs ruin derföre att handeln med siuör
ost sill fläsk talg m m både på torg och
hsmuar är oinskränkt Tvertom frukta vi-
att både Lärftskramhandiaren och Vi :tuaFtQ
handlaren skulle befinna sig i eu vida sim»
re belägenhet om den förre för alt försa
allmänheten med lärft nödgades resa til
Norrland och den sednare öfverallt kring
Inndsbyggden att uppköpa sina varor och
öfverbjuda hvarandra i stället för den be
qvämlighet som nu om också måhända
ined något mindre vinst på hvarje artikel
skapas af concurrenseo Hvilken serskild
besynnerlig egenskap ligger det då i brödet
det första vigtigaste och allmännaste af vi
ta Jefnadsbehofver att det skall vara un
dantaget ifrån den allmänna regeln ych
gjordt till elt -monopol i wågrn få personers
händer Och månne icke Kagarne någon
gåug likasom tiu Victuulie- och Lärft *»
kramhandlarne kunde finna sin uträkning
uti alt sjelf ve uppköpa bröd ofta för bitt-
jj God och o /id tid göda
och ond
taxor
Sida 3
re "pris än det för livilket de kunna
baka det och en bättre vara för att sedan
deraf hålla allmänheten till salu Att con
sumenten skulle förse sig med alltför störa
förråder ur forsla hand ar så länge sådant
icke visat sig med victualie varorna eller lärf
tet lika litet alt befara sorn att bröd brist
derigenom slulle någonsin uppkomma så
länge parsöner finnas hvilke såga sin ut
Uträkninf vid att uppköpa den till försälj
ning ål andra eller så länge i nödfall
spannemål oeh mjöl »innu är att tillgå
till fö ,bokning ho .» Bagare-Embetet sjelf
Det anförda vi»p »om vi tro till någon
del ur lriilken inskränkt synpunkt veder
börande enib«ten betraktat den allminna
frågan om en utsträckt frihet till försälj
ning af nöd vän dig hels-varor Vi ha ännu
cn reflexion alt tillägga Hvaraf kommer
det att med den lifliga rörelse och det
Större tillfälle till arbetsförtjensf som äger
rum i hufvudstadcn jemförelse vis till de
flesta andra städer i Riket in vånarn es antal
härstädes likväl icke ökats sedan femtio år
tillbaka Månne icke orsaken till någon del
får sökas deruti alt oaktadt den ymniga
tillförseln af spanncmål bränvin och jord
frukter in m och efter ringa pris derå
kostnaden för du närmaste lefnadfc-artik I ar
ne bröd dricka och färskt kött faller sig
så betydligt dyrare än den skulle göra om
dessa artiklar voro upplåtna till en friare
Spekulation Ett märkvärdigt exempel har
nian i detta afseende uti staden Örebro
hvarest köttpriset genom en friare tillförsel
småningom fallit till omkring hälften af hvad
det kostar i Stockholm och hvilket icke alle
nast åstadkommit en oberäknelig minskning
i Iqfnads-kostnaden för alla stadens innevå
nare utan ock en li (lignre omsättning i han
del och liaudtvCrks-produkter Det säkra
är att om få förlorat så hafva många vun
nit liifrpå och hvad tillämpningen af den
na erfarenhet på Bagare-embetets intresse
beträffar hvilka alllid äga i behåll den ser
skilda fördel som uppkommit af smaken för
färskt bröd så torde delta embete i värsta
fallet kunna trösta sig med
"htt om vinsten
småningom skulle minskas från t ex 10 till
H procent på tillverkningen men de brödä
tandes anlul genom en lättad utkomst öka
des med cn fjerdedel så vore behållningen
i allt fall densamma utan beräkning af en
möjligen tillkommande handelsvinst å an
dras tillverkning
Mycket vore att s5ga i dettfi ämne hvar
öfver Styrelsen nu genom Spanmålsliandla
ren Lincks ansökning kommit i tillfälle att
gifva sin åsigt tillkänna Sakens vigt för
en hel hufvudstads befolkning gör att sä
kert månge jemte oss med nyfikenhet af
vakta nuläget För vår del Sro vi till
fredsställde ojn vi genom ämnets antyd
ning i kjorrlhet kunnat gifva anledning till
et rnec fullständig och sakrik behandling
deraf genom någon annan
NöMwMsp
THEATERN
Den nya Comedien på vers Amanda gafs
i går för fullt hus såsom beneCce åt Fru
Torsslow is ed mycken framgång II *M ;t
Drottningen hedrade den förtjenta recett
tagerskan med sin närvaro
LÖRDAGS-COKCERTEN
Den var ganska litet besökt och vi neka
ej att det något förundrade oss så myc
ket hellre soxn M !le Möller för två år se
dan då nästan ett barn härstädes had«
fullt hus Combinationerna i det musikali
ska samhället 8ro ofta lika outransaklig»
som i det borgerliga Ingen af de Kongli
ga eller deras b of hedrade concerten med
sin närvaro
M :llc Möller har onekligen alla anlag «t 11
blifva en stor sångerska Hennes röst h»r
mycket omfång mycken böjlighet mycken
klarhet och något innerligt ljuft intagande
i toner men den saknar ännu styrka och i
synnerhet hvad man kallar volym nästan
helt och hållet Vi säga med flit ännu ty
af hvad rösten redan är märker man tyd
ligen att en fullt utbildad physik skall til
lägga den dessa-nu saknade egenskaper
Om M :lle Möllers sång såsom konst be
traktad gäller i afseende på den inlellec
tuella bildningen samma anmärkning som
vi nyss gjort öfver den physiska I de
taillernc eger hon redan mycken skicklig
het hennes passager staccheringar rn m ä
ro säkert och talangfullt utförda men den
själ »oni genomgår och sammanhåller det
hela eller hvad man kallar stil i föredra
get dramatiskt uttryck hållning äro egen
skaper som man hos en så ung sångerska
endast har rätt att begära en aning om
och denna fattas visserligen icke
Hennes första aria ur Mosé in Egitto af
Ilossini lyckades minst Lyckligare var
hon i den underskön Arian ur Cosi fan
tulle och dubbla salfvor af handklappnin
gar helsade henne efter slutet af det tredje
sångnumret Thema med Variationer af
Randel Denna täcka composition gör sin
författare mycken heder den tillhör en
genre som vida mer lampar sig för Mille
Möllers nuvarande xslhetiska moycnger nn
någon af de andra båda och det lifliga bi
fallet var ock derföre fullkomligt förtjent
Symphomiernc voro den ena af Bern
hard Romberg den andra af Schneider öf
ver Folksångens Thema Om den förra
tro vi ej annat ar att säga än att den icke
var bland den berömde författaren» utmärk
ta arbeten och om den andra att det väl
kända Themat ganska rigtigt fanns der be
hörigen ampiifieradt i sällskap med melo
dien till Ilerr Gruseils Vikingabalk Huru
vida det nu varit Herr Schneider eller Herr
Crusell som plagierat eller ingendera öf
verlemna vi åt Herrar Mnsikforskare att
afgöra Om det vanligen såsom vi vid fö
regående tillfällen hört berättas beror på
Capellmästarens välbehag att bestämma Ou
verturerne i de Concerter som gifvas så
måste man medgifva att inspirationen för
aftonen var mindre lycklig
Med den talang man är van att hos ho
nom finna utförde Herr Handel ett Alle
gro ur en Viol i c concert af Kreutiter
Compositionen Sr cn af författarens utmark
ta re och det var en jif execulörens beaux
jours
Herr Köbel rönte allmänt bifall för en
rätt väl utförd Clarinett-composition af
Kleine
Till Redaktionen af Aftonbladet
Upsala den 16 Oktober Min H Det
lifliga intresse M H :s Tidning visat för de
olyckliga Polackarnes strid föranleder nå
gra medlemmar af den Studerande corpsen
härstädes hos Tit anhålla att genom dess
Tidning lemna Allmänheten ett prof att
kärlek lill friheten och hat till förtrycket
ännu såsom fordom är den anda som herr
skar på Fyrisvall Derföre firades ock sist
lidne Fredag cn sorgfest för de fallne Po
lackarne Högtiden var visserligen ganska
enkel men den erhöll sitt egentliga välde
derigenom alt icke en enda Studerande som
kunde komma uteblef derifrån Klockan
sex samlades nationerna på stora torget
hvarest följande verser som tios vara för
fattade af en bland Professorer ne afsjöngos
af valda röster J på samma melodi som Lid
ners vackra sång O Yngling om Du hjer
ta har &c
På lif och död O Polen var
Din ädla frihets strid
Europa säg derpå men bar
Dig blott sin tår dervid
Väl såg den storheten deri
Väl såg den farans vidd
Men bättre var att dö som fri
Än gå i bojor smidd
Du dör och menskligheten står
I sorgdrägt vid ditt fall
Du dör men glad ditt frihetsår
Historien gömma skall
Dock frihets-plantan dör ej så
I stoft af frie män
Fast benen multna skall ändå
Dess ande lefva än
Efter sångens slut tågade den studerande
ungdomen upp till Borggården och slöt sit
omkring Gustaf Wasas byst hvarest folk
sängen och några andra stycken afsjöngos
En röst utropade härefter "Lefve iiiiu»et
af de rnän som stupat för friheten h var
på skallade ett mångfalldigt och länge upp
repad t hurrarop Äfven Länets höfding var
närvarande och medföljde tillbaka till tcr
get der alla åtskildes
På de flesta gator voro samma dag vär
jor med svart krusflor utsatta utanför fön
stren såsom det enda sätt hvarpå man tu
rnera kan vi -a sitt deltagande i Polens öd
D 'Ilclrardi »frättning i Alb
_g
Ehuru ryslig beskrifningen på denna af
rältning ön tir tro vi oss likväl i anseende
till det utomordentliga deri hörn meddela
densamma Franska oeh Enyelska tid¬
ningar n»ed sista posten omtala denna fa
sansfulla iisndels
Denne olycklig blef redan för fem må
nader sedan dö»d till döden oeh detta
dröjsmål ingå t honom hopp att hans nåd
ansökning siulle blifva bifallen Stadd i
denna fasta öffertygeise arföl hav den 11
September kl 10 på morgonen att li &B
samma plteiniidtiag klojkan fyra skalle af-
Sida 4
låtlae Ben uncki-gifWnliet med hvilken
lian emollog dénna underrättelse var iic
iiiidransvärd hän anliöll om en prest för
J»vilk«n han iiimu en gång bekände sitt brott
och appdrog honom att meddela domsto
len det
Precist klockan fyra utfördes han » sitt
fängelse och sattes på den olveksbåtJande
kärran men knapt hade han bestigit den
förrän inan förkunnade att executionen var
uppskjuten till ktockaa s *x Den olycklige
ti odde kanhända ott detta uppskof gällde
honom men ensaken var helt annan På
.fem år lindo ingen afiättning försiggått i
Alby och den uppförda schavotten .hade
der lör råkat i någon oordning
Den olycklig» delinqventen anlände kloc
kan sex en otalig folkmängd orngaf guii
lotinen oeh gendarmerna med dragna
sablar kunde med möda tillhakahnlla den
på» ,Ängands mängden Med fasta steg be
stiger han schavotten och festbindes vid
t vä plankan Skarpiättaren med två sine
sned hjelpare befinner sig äfven på schavotten
och nu skall det blodiga skadespelet be
gynnas Hcbiards hufvud instickes i det
för ändamålet bestämda hålet —- la lunette
kalladt bilan nedfaller men — vidrör icke
delinrjveuten Någon ytterligare omärklig
oordning1
i ma schiner vur härtill orsaken
I ögonblicket uppstår ett oredigt sorl bland
folkmassan Bilan upplyfte» lör andra gån
gen och for andra gången biel den olyck
lige sparad Nu frampressade dödsångsten
från honom förskräckliga skrik och en mängd
stenar haglade ur folkhopen på skarprätta
icn och hans medbjelpaj e »— för tredje
gången försöka de att verkställa lagens be
fallning men förgäfves — bilan förorsako
de endast vid sitt tredje nedfallande en lin
drig skråma och ett nytt rysligt jemmerrop
från delinqventen trängde alla åakådarne ge
nom märg och ben
Skarpiättaren och hans begge medbjelpa
re sjelfve bestört» och anfallna af sten
regnet nödsakades lemna schavotten och söka
sin räddning i flykten D« olyckliga
slagtoffret förblef oupphörligt uti samma
grufliga ställning fastbuuden ecb med huf
vudet redan i hålet ak guillotinen Hvil
ken fasansfull belägenhet Han var nästan
aldeles icke sårad Detta /or honom pin
samma tillstånd räckte ungefär tre minuter
Skarpiättaren uppstiger nu återigen och
försöker ensam verkställa exekutionen tvfto
ne serskildta gånger upphissar och ned
släpper han den mördande bilan men —
döden tyckes försaka delta offer — med
fika liten framgång stenar slungades mot
honom och han var åter nödsakad att be
gifva sig på flykten Hebrard hade emed
lertid fatt bufvudet löst från guillotinen
och uppreser det nu liksom ur grafven
Några af folkmängden ropade bravoj och
förvånade betraktade alla den olycklige
som döden fem gånger hade skonat Nu
ropade han om hjelp ur sin förskräckliga
belägenhet en arbetskarl nalkades schavot
ten men vågade ej upstiga Två minuter
derefter uppstiger den yngste af skarprätta
»ens medhjelpare utan att bry sig om fol
kets rop och stenkastning och har ett kort
samtal med delinqventen Man tyckte sig
böra att den senare sade till honom lossa
mina band
(han var ännu fastbunden vid
guillotinen ehuru bufvudet var fritt
Den andra bad honom "vrida litet på huf-
vudet
I samma ögonblick fången gjorde
det fattar bödeln honom i nacken och ger
honom flera sår med «n skomakarknif He
brards hufvud blef häraf till hälften afskuret
så att det nedhängde på venstra axeln
hvarpå bödeln haft skyndade sig ned fria
schavotten och skyddades of gendarmerna
för folket» våldsamhet Klockan ver to
minuter öfver sex Tviinne timmar förblef
slagtoffret i denna belägenhet och flera per
soner varseblefvo förstå halfva timman tec
ken till lif hos deu olycklige Med största
möda lyckade det soldaterna att skydda
skarpȊttaren och dess medhjelpare men
senare på aftonen anföll pöbelu bödelns hus
och inslog alla fönster
Vid den undersök a ing som häröfver eg t
rum har det blifvit upplyst att en af dem
som arbetat på schavottens uppförande af
personlig» hat till skarpiättaren och för att
tillskynda honom ledsamhet med flit bragt
guillotinen i oordning
Hehrard blef på detta Bit icke guillott
nerad utan ibjelsargad af en skomareknif
Hela Frankrike hgp yttrat tin förtrytelse
öfver denna rysliga anrättning och åslå-
dar ne isynnerhet upptändes alla af en bil
lig barm Att rätt besk rifva det fasansfulla
i denna blodscen är omöjligt
TJti Martemrerderskn distriktet i Preussen
har enligt bre-f fiHiv Berlin den märkvärdi
ga observation blifvit gjord att fisken på
en gång utdöd t i fl ^re sjöar Ho tunnor der
af hade redan blifvit upptagne och på po
lisens befallning nedgräfne
Fransmännens kunskap i Geografien
Fransmännen äro som man vet berykta
de för sin okunnighet i Geografien och ett
mäikligt bevis derpå var Hr A /tuiguint af
oss citerade uttryck som trodde »tt Polan
gen var en falsk sjöstad Ett annat
bevis Sr att man nyligen i d franska
journalerna förblandat Frankfurt am tnayu
med Frankfurt an der Oder I ,ika >å
ha» i Monilören Schlesien nyligen blif
vit förvexladt med Siberien Icke un
derligt då att i Vosgiens Geografiska Di«
tionär tryck I 1839 Finland ännu finues
uppfördt sSsem en del af Sverige
För närvarande låter i London en sånger
ska höra sig af naturen utrustad med <c
ganska skön och stark basröst ii en nes
namn är Cortoy och hon är född uti St»u
benville i Amerika
En urmakare i Lyon liar uppfunnit *tt
slogs musikaliska volanger eller fjader-boJlar
hvilka äro försedda .med små vela stålljä
dcrtungor och som då de kastas i luften
gifva ifrån sig angenäma accorderande to
ner
Doktor Radiu- i Leipsig utgifver för när
varande ett Cholerablad
lfyltron «S !J« till ovanligt billigt pri adress i
Eckervalls
"bod rid Jiybrou
En OXJlI IYTATTA 10m rTicKsr öfver 100 qvadrat
alner oc-h ej nyttjad mera än ett är finntR <i3å s !u
för h-allva värdet i SkViiausbodeit vid Ikc ^itiroft
midt emot norra vigeti
Friska Berg-Ostron och
Hummer
JiX »tors Hälsinggärden å Uötorgat bodan ffio 19
friska Berg-Ostron
Vl
pä källaren TyaVa lejonet
Salt ad t Ox-Kolt
»f utmärkt kvalité trid äfceppsbron norr om TIo
tnaije .Vägoi»
lin Salfva
tö T fctrkylda last röda ock härda händer »äfje» A ifl
ak b ;eo barkou uti ikoho4»n emot Landikan-
ot >Uiet i bokbiudArabodcu vid BUiiebuIansharanun
aawt i boden N :0 t i ita .d«n« nya bm Daruna saliv»
Sr till terdelva uyUa fÖT C om som är» tvungna att ro
ra »ti kyla fora t ex handlande Man amörj«»
händerno dermed om aituanie ech yidragur håna-
akar bvarefter de blitta bviu ocb mjuka wi»»«pric
ka ej Prab ejtb
TillXätuntgifvea dotn som i«tund *t al pttlfrot hvar
wjiji med lättbet rengör ailtvor pläter ljus»
krootslas ätvéo lampglaa mad sk ocb lamma yuHre
6ui ftcr l tobaksbodeni tru Fria bu« rid akvupabroa
<lo aamskoutk»r«kriten sitter ocb i skoboden vid
Drottninggatan midt eptot landskjtiuliet
utbjudes hyba
g :»« möblerade rackra rum med iSrakilta injSnga»
for ntiwido fiiinaa att byra nu genast i huset N .o 6
Qv v t Febr pl Kärra Smedjegatan dä värden etter»
Irigaa
Ett Klaver af Lindholm» är att byra Närmare no
derrättcls« erbållea i Dimandera hn» vid Bege ring»
gata» 5 tr upp
ANNONSER
TILL SALU FINNES
En engelsk Sngmaschin om 2 :nc hästars kraft pas
sande for Bryggare är till salu Vidare uuderräualse
erhrflles vid Tecknologiska Institutet ä uorr midt o
met LandtbriiksAcademiens hus
En nyreparerad Storbåt af ii Lästers drägt med
segel och tigvirke i lull godt stånd liggande vid
DIVERSE
Handels-Institut for Stock
hobns Stad
Under denna benämning kommer Ifrån
början af år i83a alt öppnas en U /ulcrrit
lungs-aiulaltfi r ynglingar toui skola ii .tr»
da i h *ndelsjrk t Fn antnäijii oin denna
inrättning i IJr E- lleyuiansous namn lin
nes införd i tidnjugajiKä Aftonhluilct Dn ^L
Alleb .j ocb Stock 11 Dagblad under I»»pp«-
af sistl A 't g- månad ocli en utförligare pro
spekt ar att tillgå så väl hos Hi Il .-vinan
son i dess skrifskola vid Storkvi kojtimkeai
(N :o 5 snedt emot gamla banken i tr
som i Ilrr stormans Engströms tok
handel saint i Sällskapets lokal sid
Munkbron och å Börs-rummen ävensom
den ofördröjligen kommer att finnas lio .s Hrr
Boklu dier Kok b kommission i de flesta af
B kets städtr Utom hvad nämnd» prospikt
in »e b ål I er hur maja ansett sig böra ni titt
rätta att om föiäldrar lian landsortei ne
skulle önska insända sina söner till Institi«
tet är tillfälle till deras inackorderande hos
•n af inrättningens föreståndare Ilr J Fil
ving
Som ett tillräckligt antal lotter I da Oläefärgstaflor
hvilka bordt bortspela vid Kongl Ssvenska Numer
Loitcrieti 987 :de dragning d »g innevarande icko
blilvit löraSldt uppskjutea bortlottningeu till 6amn ;a
Lotteris ggoide dragning d si nästk Dcc
Skhld
gggg
Stockholm d 15 Oct »Lzi
JVurmun ic Engström
r .n pJlitlig kar önskar Reta som förbud till Jönkö
pin g Adress lenmas pä Aftonblads Comore
En ny Vefmangel till Allmänhetens begagnande
upplites uti huset N :ö 1 vid Skärgårdsgatau cjv Au
dromeda
iios L J Hjerta