Sida 1
N :o 245
1831
ATTÖNBLADE T
Lördagen
den 22 Octöber
ijtisel t Stockholm för helt dr /o H :dr halft dr 5 R .dr 3 mån a R :dr 3a sk Banko Lösa Numror a sk Banko Prenumeration och utde /nil
mans b Engströms bokhandel i Storkyrkobrinken Bromans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid i
getan och Essens vid Södermalmstorg Annonser mottagas endast i förstnämnde bokhandel till t skill banko raden Utdelningen kl 6 e
1 morgon 21 sta Söndagen efter Heliga Trefal
dighet predika
T T
os Deras Majestätet■ Konungen och Drottnin
gen Kgl Hof-Prcd Ti1 snor
Hos Deras Kgl Högheter Kronprinsen och
Kronprinses an Kgl Hof-Prcd Fröst
I Slotts-Kapellet Kgl Hofpred Fröst
'd Ulriksdahl Prcd Unander
I Stor - Kyrkan Kommin Bergegren Biskop
Wallin Komm Logren
T Clara Komm Hillberg Kgl Hofpred Teg
nér Komra Beckman
1 Jakobs Komm Carlttrand Past .-Adj Mag
Lundgren Komm Widstrand
Tyska Doktor Lödeke
I Maria Bat Prcd Fornell Pa»t .-Ad Arwid
son v Komm Horster
Catharina Komra HagstrOm S SJ Ait j
Winnberg Komm Wiwpriit
I Kungsholms Past .-Adj Miitzell Kgl Hof
Prcd Lundholm
Finska Komm Tillindbcrp Finska och Past
Adj Pihl Svenska
I Ladugårdslands Col Schols Mag Norberg
Reg
-Past Gravallius Korum Dahlgren
t Kgl D ur gärds-kyrkan Komm Salén
I Adolf Fredriks Kgl Hof-Prcd Cnattinguis
Komm
-Adj Löhman
Johannis Kommin Ljungholm bida mäs
sorna
För R M Flotta Past .-Adj Beramat»
Vid Kgl Garnisons - Sjuklunil 3at - Predik
Wulff
Enkhuset Hof- Prcd v Zwpigbeif s
Gubbhvset Paet .Adj A .v iJsoä
Södra Korrektions-J .iruttn y pre i T Tu I tar
ttorra Knrrekiioiis-I /iruttn Prcd Norrbia
Danviks-Kyrkan v P ;st Sjii-holsa
Sabbathshcrg Pred w :i
ljedvig Eleonora Fattighus
Mag Wijkmark
Vid Stadens och Länets Kurhus pa ,t .»Adj
Mktiell
byggnaden af trZd med skyldighet för Inroparen
alt inom slutet af April bafra bortflyttat huset
den 3o November kl 12 inför Drätsel-Commissio-
VivSDE
Källarm G Sederstedt och Dem C .C SW ,6
dennes
förre Köks-masta rea Olof WafcfstrÖa pS Tran
rik i6 d :s Gj ä«
FabriköisrEnkan Elisabeth Westerberg den '»
d :s 4 3r
Bvk ^ryckeri - KonsÖorvandtcn A F AL
.r3«ns
Lära maka Carolina Christina Koscngi-en |5 den
nes a5 är
LEDIG TJENST t
Ivronofncdet jcnMen i Helsipgla
söke inom 5
dagar fiän forsla annos
• &4m
• &4m fCr-ier
LEVERANS
ioo »t Sängställen med tackjeriis-gafiar för I a
zaret .tets räkning ui /dcr loppet af nästa Sr anbud
inom Nov till Commissarien derst
ENTREPRENAD
T
K Uppförande af en kruthusbyggliad af sten på
Ridön i Mälaren jemte materialbod landgångs
Brygga stängsel m m 10 Nov i Krigs-CoH och
Nyköpings Lands-Cancelli
OFFENTLIGA STÄMNINGAR A
BORGENÄRER
Svea II .R Väll Jungfru L Jeger6chölds sist i
Maj >832
Stockholms R .R all Divcrseli B von Hålles d
all Coopv Skepparea Nic Hambergs den 37
febr
Carlskrona R .R frami Hof-Knmr och Rådman
nen J Sylvander» deri 5 Kopparslagaren i Ron
neby Johan Cimmerdahl» och hustrus den >2 Ca
pitänen C A Holms den 19 Mars i83 'i
Götheborgs R .R all Handl Immanuel Norlings
31 Mars
Götheborgs R .R Handelsb F S Hollanders d
4 afl Landtbrukaren O Holmgrens den 7 April
18S2
Skånings H .R Olof Nilssons i Blombackatjvarn
a fl hustrus andra rttgd å Ting efter 6 män från
■7 "Pt-
Löfångers H .R all L3nsm i Löfanger Prrllrcgg
ströms och hustrus 2 rtlgd efter G min från 11
Ang i83i
Lyhundra H .R afl Bonden Eric Erssons i Un
dra Bo 2 rttgd å Ting efter år från 22 sistlednc
M .irs
SPEKTAKEL
I morgon Sjo-Frdken
Nasta mandag Amanda och Den nya )f
versten
d
AU E- O Stadsauctions-Not C Gelincks
2Ö Oct kl 5 c m på Malmens källare
Afl Lectorn O Bredbergs d 11 Nov kl 11 f
a Skara Stadskällare
Tapetseraren L Petterssons d i5 Nov kl 10 f»
m hos J P Berg i Götheborg
AUCTION
TN
A deli rid Roslags Tull befintliga gamla Beställs-
DOM A« I CONCURSMÅT .
Stockholms R ^P OJSltldtrfabriköten C 1
Walm
»tedts
2 Stenlmgg E W DöKns hustrus E C
Asplund - 3 all Vict .-handl B Fribergs hustrus
E Ch Engströms 4 all Vaktm C P Hallen
borgs 5 Boktryckaren C A Pilils G all Xkarc
Åiderm J Bergs 7 Spisqvarters-idkerskan A C
Nordgren» 5 Vict .-handl A E No ens 9 Kul
larm J A Badeli i afl hustrus io Hofslag A W
Kastlings 11 afl Hyrkusken C O Almgrens 12
ciä Salt- och Spanmåls-mät P Henricssons i3
iirfdsmcdfln J Littnev >4 Bagareges C G Ang
t
-rgs iS af Bagaren N- A Risbecks 16 all f
.1 lieg .-Comi .i C 1 Hor lund ahls d t Rov
TESTAMENTS-HKVAKN1NGAK
Mätaren J Anderssons och hustrus till Malmö
Städs fatiiga hev vid R .R derst »3 Juli
Dyieri-Straudfogdeu A Kullmans till ?in hu
stru Ler vid Norrköpings R .R d 2 Nov 1829
Y :c Past och Comuiin i Wenje och Anders
Wahlin» och hustrus inbördes btv vid Ullerå
kers U .S d 8 Der 1-838
BOUPPTECKNINGAR
Efjcr frami Lagm och Häradsh Abr af Malm
borg inom Oct hos Lagman Möller i Carlskrona
Efter frami Cabinetts Kammar herrinnan Gref
vinnan C C Cronhjelm inom d .ji Nov
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
SAMMANTRÄDEN
Borgerskapets Classer på Rådhuset till Vals för
rättande af andra Ledamöter bland Borgerskapets
5o äldste
Den • Nov kl 11 f m Grosshandlare s d kl
i-j 12 Fabrikörer Manufacturister och Färgare s
d kl 12 Siden- och Klädeskramh Diversebandi
Den 5 kl 11 Spannmåls- Minut- Victualie
Lä
der- B»k- och Meubelbandlare s d kl 1-2 ia
Bryggare s d kl 12 Bagare» den 7 Nov kl ti
Skräddare 6 d kl 1-2 12 Coopv .skeppare och
Skutskeppare s d kl 12 Snickare Segel- och
Sadelmakare
N C nästa måndag kl half 5
P B N :o 2 nästa Tisdag kl half 7
K A hlAtii
G ar JVn ren J Törnbom från Hellinge och Mör
lunda S att vid Aspelunds H .R nästa lagtima
ting fre rtt ^d svara till Nils Peter Anderssons
pistaendt 01a återvinning af 33 Rdr iG ek Rgs
jeir .fe ränta
Ander Johans-ort i Od NorgJrden att vid Wo
r .erslmr ^s Lands-Cancel !i inom G veckor från 7
Sej svara till e ;i af Handl A M Salmenius å
honom u !tagen stämning
Sven Hallin i Walared Hössna S att vid We»
nei3borgs Lands-Cancellie inom G veckor från si
sta annoniien svara till llandl A BI Salmenii å
tionoin uttagna stämning
Anna Chr Wahrnberg att infinna sig hos sin
man i Finja S och Mjölkalänga i Christianstads
L inom 6 månader från första ann
Inrikes
Malmö Uti skrifvelse till Konungens
Befallningshafvande har Kongl Karantäns
Kouimitsionen i Stockholm tillkännagifvit
»tt K Maj :t funnit för godt förordna att
tjenstepersonalen vid Tullbevakuingen och
Karantänsanstalterna skola lemna hvarannan
allt möjligt biträde till betryggande af för
fattningarnes efterlefnad och då Tulltjen
steman eller betjent begär handräckning af
Karantäns-bevakningen skall sådan skynd
samt lemnas så vida hinder för utförandet
af den sednares uppdrag derigenom icke up
lommer samt att Karantäns-bevakningen»
fartyg eller posteringar genom hvilkas åt
gärd upptäckes ololiigen in- eller utfördt
gods skola för sådan upptäckt njuta beslå
gnre-andel
VÄRDERING
Af Kronosk .hemm sub N :o 4 Kräbäck Ösier
Fernebo S företages på stället d 2g Dcc kl II
— Konungens Befallningshafvande har för
orennt att allmogens deltagande i Länets
kustbevakning bör i möjligaste måtto in
skränkas till deu jemna tillsyn som nöd •
vändigheten påkallar af dem som äro bo
ende utmed kusterue och som Karantäns»
Bcfalhafvarue kunna anse oundviklig så att
Sida 2
icke kiKtortens invånare besväras med pa
truIJeripg eller tjenstgöring gemensamt med
MilitSrposteringen utom då denna icke är j
tillräcklig på det de icke må hindras i si
na yrken i afseende på fiske eller andra i
Land tma tina sröromål
— Bland de fem lefvande djur som i
dessa dagar härstädes förevisats och tillhöra
Herr A Lemans stora Menageri befann sig
äfven den Tigrinna hvilken för några år
sedan sågs härstädes i bur tillhopa med ett
Lejon som sedermera dött vid någon Ka
rantäns plats jemte Strutsen flere andra
foglar och en del apor hvilka ej tålt rök
ningar med Chlorkalk Djurforaren berät
tade att under vistandet i Petersburg fram
födde Tigrinnan en unge hvilken fråntogs
henne och lemnades att uppfödas af en
hynda men dog dock någon tid derefter
Hos denne var hufvudet oeli främre delen
af kroppen alldeles lik Lejonet men bakre
delen deremot lik Tigrinnan och förvaras
densamma å Naturhistoriska Museum i Pe
tersburg Om denna berättelse är grundad
så förtjenar den i naturhistoriskt hänseende
uppmärksamhet ehuruväl något sådant all
drig lärer intiäiFa under vilda tillståndet
men visar dock att individer af olika arter
para sig hvarigenom stundom besynnerliga
hybrider tillkomma hvilka så lätt missleda
en och annan af den nyare tidens Zoologer
som straxt gifva åt sådane en helt ny slägt
eller artbenämning
— Från Köpenhamn skrifves att Korn
mycket efterfrågas men att hvarken i huf
yudstaden eller provinserne finnes af denna
sädesart något betydligt parti att aflåta
Mlö Tdi
(Malmö Tidning
TRYCKFRIHETSMÅL
Sedan sistlidne Junii månad behagade lä
saren erinra sig att i stadens Kämners-Rätt
förevar ett åtal emot Femte delen af skrif
ten
Handlingar rörande Sveriges äldre ny
are och nyaste historia samt historiska per
sonerj och att Rätten uti detta mål förkla
rade Boktryckaren skyldig att stå författa
re-ansvar emedan den icke ville antaga
samma författarc-namnsedel för femte som
förut var antagen för de 3 :dj« och :de de
larna af samma skrift samt då Boktryckaren
med anledning häraf till nästa Rättegångs
dag hade förskaffat sig serskild namnsedel
och ville förete den innan rättegångens eller
skriftvexlingens början äfven vägrade ho
nom att få inlemna några Handlingar till
Protokollet eller ens munteligen yttra sig
Boktryckarens besvär öfver dessa åtgärder
ha sedermera varit införda i bladet Då
det i följd häraf tillhör vår förbindelse att
äfven meddela Rättens förklaring fullgörs
vi i ?dag denna skyldighet och utbedja oss
Läsarens uppmärksamhet för några kom
mentarier dervid i nästa N :r
Utdrag af Protocollet hål
let hos Stockholms Stads
Kämners-Rätt den 17 Aug
1831
S D Sedan Hofrätts vice Notarien G
Hökerberg såsom tillförordnad Actor uti
tryckfrihetsmålet emellan honom i nyss¬
nämnde egenskap Korande och Notarien i
Kongl Maj :ts och Rikets Bergs-Collegium
L J Hjerta Svarande inkommit med den
förklaring som från honom blifvit införd
rad lill följd af Kongl Maj :ts och Rikets
Höglofl Svea Hof-Rätts Communications re
solution den 7 .5 nästlidnc Juli teknad å
de besvär Notarien Hjerta anfört öfver Käm
ners-Rättens i samma mål fällde Utslag så
beslöt Rätten att ett så lydande utlåtande
till Kongl Hofrätten skulle ingå "Till K
Maj :ts och Rikets Höglofl Svea Hofrätt I
anledning af Höglofl Kongl Ilofiättens com
tnunications Resolution af den a5 nästlidne
Juli uppå de af Boktryckaren Notarien L
J Hjerta anförde besvär öfver Rättens be
handling af och utslag uti tryckfrihetsmå
let rörande anstäldt åtal emot den från
Notarien Hjertås tryckeri utkomna femte
delen af skriften under titel Handlingar
hörande till Sveriges äldre nyare och ny
aste historia samt Historiska personer har
Rätten infordrat Actors Notarien Höker
bergs närlagde förklaring och får jemte
återställande af de communicerade handlin
garne för egen del i ödmjukhet afgifva föl
jande utlåtande
Kämners-Rättens i detta tryckfrihetsmål
förde protocoller upptaga fullständigt alla
de åtgärder som med målet här vidtagits
och uti samma laglikmätige åtgärder ingen
finnes äfven försvaret emot Notarien Hjertås
i Besvärs-skriften framkastade meningar och
anmärkningar hvadan ett blott åberopande af
protokollerna skulle å Rättens sida anses så
som tillfyllestgörande om icke Notarien
Hjerta i sin besvärs-skrift sökt och äfven
lyckats borrttrassla den ledtråd som Rät
ten med oaflåtligen fästad sträng uppmärk
samhet på ämnets natur och tryckfrihetsla
gens bokstaf mening och anda följt vid
behandlingen af målet
Det ligger klart och öppet för äfven den
inskränktare tankeförmågan att det bevis
som antagits för nöjaktigt i afseende å ut
gifningen af 3 :dje och :de delarne af ifrå
gavarande skrift då de samma på en gång
voro föremål för Domstolens handläggning
icke rimmeligen och utan afvikelse från
tryckfrihetslagen kunde få lämpas till den
nu ifrågakomne femte delen hvilken vid
den tid åtal ägt rum mot 3 :dje och :de
delarne icke varit från trycket utgifven
eller ens till tryckning då bevisligen aflem
nad Om Notarien Hjerta velat begagna
blott en enda namnsedel för alla de delar
scm framgent möjeligen kunnat från tryc
ket utgifvas af den ifrågavarande skriften
så hade han ju till sin säkerhet bordt för
skaffa sig och förete ett tå omfattande betyg
som innebegripit alla utkommande delar eller
tomer af skriften men då han med eller utan
afsigt sådant åsidosatt så får ju Notarien
Hjerta skylla sig sjelf för de uti Tryckfri
hetslagen bestämda och af Domstolen till
lämpade följderne af en slik uraktlåtenhet
Tryckfrihetslagen uttrycker klart och ovil
korligen att Boktryckare skall vid Rätte
gångens hörjan (sålunda icke sednare eller
under Rättegångens fortsättning till Dom
stolen ingifva författarens namnsedel I an
nat fall stånde han Jörfattarc ansvarj sä
framt icke för /altaren sig hos Domaren
sjelfmant tillkännagifver Denna maktpå
liggande föreskrift att allt sådant måsta
ske vid Rättegångens början och icke sed
nare tål ingen jemkning efter lid och om¬
ständigheter den måste stricte af Domaren
följas och tillämpas eller ock skulle Lagens
afsigt och ändamål förfelas och tillintet
göras Tryckfrihetslagen känner intet enda
undantag ifrån denna allmänna regel följ
aktligen kan Domaren i Tryckfrihetsmål
icke eller lemna en tilltalad anstånd med alt
under Rättegångens fortsättning få förete en
namnsedel som vid Rättegångens början
ovägerligen måste innehafvas och företes
Härvid är ock nödigt att man gör sig ett
rätt begrepp om tid på det man ej må
förblanda början af Rättegången med fort
sättningen och slutet Första inställelsedag
vid Domstol är ju Rättegångens början
och alla andra Rättegångsdagar emellan
densamma och dess slut äro ju intet annat
än fortsättning af den började Rättegången
Del som Lagen så utan allt vilkor stadgar
böra ske vid början kan Domaren förden
skull icke tillåta för sig gå under fortsätt
ningen och följaktligen har Rätten lika
laglikmätigt som förnuftsenligt förfarit då
Rätten på de skäl Protocollet och Utsla
get för den 2 :dra nästlidne Juni vid han
den gifver förklarat Hjerta sjelf böra stå
författareansvar och att Hans Excellence
en af Riket Herrar m m Herr Grefve
Adlersparre ej finge uti saken inblandas
Uti detta Utslag ligger ock grunden till
och försvaret för Rättens sedermera fatta
de beslut att i sammanhang med denna
sak icke tillåta Hjerta under Rättegån
geds fortsättning den g :de sistliune Juni af
lemnandet å Hans Excellence m ni Herr
Grefve Adlersparres vägnar af de handlin
gar Hjerta då förmält sig innehafva nem
ligen Hans Excellences Herr Gref vens till
kännagifvande att han af den ifrågavaran
de femte delen vore ansvarig utgifvare til
lika med en af Hans Excellence utfärdad
fullmakt för Hjerta att berörde tillkänna
gifvande hos Domstolen förete och hvilka
handlingar Hjerta enligt hvad Protocollet
vitsordar velat vid detta tillfälle förete på
det att han skulle blifva frikallad från den
honom redan förut ålagde skyldigheten att
i saken sjelf svara men hvilkenj frikallelse
det legat utöfver Rättens makt att bevilja
d«re .U ej Rätten aldeles lagstridigt velat till
välla sig myndigheten att sjelf upphäfva sitt
redan gifne utslag Det utslag som Domstolen
under Rattegången den 1 :de Juni vidare
gifvit i afseende å Hjertås då skriftligen gjor
de invändning att II Ex Hr Grefve Adler
»parre måtte varda i målet inkallad och få
sig förklara m m torde Höglofliga Kongl
HofRätten benäget anse hafva dess grund
och stöd såväl uti de förutgående utslagen
som i sjelfva ämnets natur och Lagens fö
reskrifter äfvensom Höglofl Kongl Hof
Rätten lärer finna att Rätten emot 1807
års Kongl Förklaring icke kunnat medde
la Notarien Hjerta anvisning till särskilde
besvärs anförande amot någotdera af nyss
berörde utslag
Notarien Hjertås klagan deröfver som
skulle han blifvit vägrad rättigheten att sig
förklara och sin oskuld ådagalägga är al
deles sanningslö "s och vederiägges öfverflö
digt af de utaf honom till rigtigheten er
kände Protokollerne i saken
Enligt 14 Capitlet RättegångsBalken äger
Domstolen rätt att förordna om en sak bör
skrifteligen eller munteligen föreställas nu
ansåg Domstolen detta Tryckfrihetsmål va
ra af den vigt och vidlyftighet att skrift-
Sida 3
växlinr der ni borde a£a rum och derföre
b lef äten denna utväg vidtagen Notarien
lljertf har altså ägt obehindrad lätt att
skriftiligen och så vidlyftigt som hälst för
svara sig >ch utbreda s >g öfver alla käro
malcts dk ^ar och äfven hvad som dermed
ägt gemenskap samt under Rättegången fö
rekomirit Orsaken hvarföre Rätten vid
Rätteg-tngitillfället den g Juni icke biföll
Notarien Hjortås anhållan att då framkom
ma med munteligt anförande är uti sam
ma dags protokoll sluteligen antydd vara
den att tiden framskridit längre fram på
eftermiddagen och alt åtskillige andre Rät
tegångsärenden ännu fordrade handläggning
me» aldeles icke har det blifvit honom för
vägradt alt då anmäla eller tillkännagifva
missnöje med det afwgde Beslutet om så
dant varit hans mening
Sedan Ratten sålunda redovisat för sine
åtgärder och ådagalagt deras laglikmätig
Ii et har Rätten i och med detsamma un
danröjd verkan of alla de sofismer klago
rop och hårda anledningslösa tillvitelser
som utgöra innehållet af Notarien Hjertås
besvärsskrift och tror Rätten sluteligen sig
destomindre behöfva framställa något för
svar för sin åtgärd att omedelbarligen och
utan Jury hafva afdömt detta Tryckfrihets
mål som fråga aldeles icke varit om pröf
ning af lagligheten utaf de åtalade tryckte
handlingarnes innehåll utan allenast derom
huruvida så beskaffade handlingar som de
åtalade kunnat utan Tryckfrihets laglik—
mätigt tillstånd få i allmänt tryck utgifvas
År och dag som förr skrifvet står
På KämnärsRättens vägnar
g
J Lhgcrmark
LITTERATUR
I vår tid har historien trängt sig framför
alla Ändra vetenskaper hon har bemäkligat
sig alla lyckcn och lefver nu med öfver
allt och i allt i det allmänna och enskilda
lifvet så väl i modets verld der Damerna
gifva sina hattar och Herrarne sina polisson
ger namn efter någon märklig person så
som ock i litteraturens sfer der man om
den vittra produeten icke har någon annan
egenskap som sticker i ögonen åtminstone
vill skyllra med några historiska namn och
ett par årtal De såkallade Småförfattarne
hafva till och med blifvit gripna af den all
männa anden hvilken icke engång Jemnat
fruntimren i fred I stället för de fordna
subjectiva vemodstårarna och fantastiska sa
gorna om troll och riddare fyllas nu Tysk
lands Taschenbiicher och Frankrikes Alina
nacli
's (sjelfva "Keepsake Franfaise inbe
gripen af historiska noveller eller åtminsto
ne anekdoter hvilka oftast äro hvad man
på hvardagsspråket kallar "samtagna
Ty
ska Kalendern Penelope fur l83l innehål
ler ett stycke Macinverk "Elisabeth Gräf
inn zu Holstein-Schauenburg ein historisch
romautisches Gcmälde von Agathe S
Delta har nu under litel af
"Konung Hakans Drud Historisk novell
uppträdt hos oss såsom N :o i af en samling
hvilken heter
"Romantiska Berättelser ur Sveriges oeh
andra länders historia
Likväl är det icke en blott öfversättning
som erbjudes läsaren ulan en omarbetning
hvarigenom den annars föga sammanhängan- 1
de Tyska Novellen nu på Svenska något j
vunnit i hållning och derföre också i in-
teresse Ämnet är Konung Håkans
Magnus
Smeks Sons frieri lill den Holsteinska Prin
sessan Elisabeth hvilket dock såsom be
kant är tillintetgjordes af den sluge Wal
demar i Danmark hvilken då hon såsom
■Håkans brud skulle afsegla lill Sverige men
af cn storm drefs till Danska kusten qvar
liull henne under hvarjehanda förevändnin
gar till dess han förmått Håkans föräldrar
att i stället förmäla denne svage furste med
hans dotter den då 13-åriga Margaretha
Detta ämne som annars förträffligt skulle
cgnat sig till en romantisk behandling har
likväl författarini .an föga förstått Ilon har
med serdeles sentimentalt vemod faslat sig
vid den stackars Elisabeth och en kärleks
sjuk Troubadour i hennes tjenst Marga
retha Konung Waldemar Magnus Smek
och Drottning Blanka hvilka väl annars
förtjent alt också tecknas på den lilla taflan
äro det dock med ganska flygtiga drag (den
sista tål likväl godt en jemförelse med ka
rakterstekningen i den ryktbara Svenska
Tragedien Blanka Öfversättarens tillägg
och förändringar hafva såsom vi nämnt
gjort del hela åtminstone läsbart och det
återstår blott att önska att alla öfversäll
ningar af detta slag måtte bearbetas af en
sådan öfversättare
Victoire Charpentier målning af revolu
tionskriget i Vendée af JVilibald Alexis
(Heering
Blani Tysklands yngre romanförfattare
slår WHibald Alexis öfver både Tromlitz
oeh den tidigt döde Hauff ehuru icke i pro
duetivitet dock uti verklig talang Det är
derföre interessant att få lära känna delta
ett af hans bäst lyckade arbeten särdeles
som han ehuru han .gjort cn "Herbst-reise
durch Skandinavien
hos oss föga varit för
ut bekannt Originalet heter "Der Frei
lierr Bilder ans Pendée och är utmärkt
af en rask och liflig karaktärsteckning af
träffande historiska drag och omvexlande
uppträden Man far ett ganska åskådligt
begrepp af den på en gång gräsliga och löj
liga förvirring som Fransyska Revolutionen
förorsakade i alla förhållanden De trasiga
Marseillarnc de tappra bönderna ifrån
Vendcc de djerfva Republikanerne ifrån
den ädle Roeliembeau ända till den store
Terroristen Barandon de förnäma Parisi
skorna som bibehålla sin galanta elegans
under sjelfva eländet och den frisinnade
Medborgarinnan alla äro väl uppfattade
och framställda Det ligger naturligtvis nå
got hemskt något vidrigt så väl i deri gräs
liga blodtörsten hos de vilda republikaner
na som i de visserligen med sanning fram
ställda omoraliska tänkesätten hos den stör
tad Fransyska Adeln Man läser derföre
denna målning med en egen känsla af på en
gång afsky och deltagande Man vill väl
beklaga dem som genom öfverdrifna och
oförnuftiga rättigheter oeh anspråk genom
vidhäugsamheten för sina förnäma vanor
oeh fördomar drogo en så förfärlig massa
af elände nt :d öfver Franki ike öfver inensk
lighelen oeh inan vill väl fördömma den
na förfärliga förvirring af känslan för mensk
lig frihet oeli jemlikhet som störtade de
förskämda aristokraterne och sköljde Frank
rike med adligt och ädelt blod vid guilloti-
ner na och pu stridsfältet men man tycker
sig känna att förderfvet var så djupt infrätt
i njenskligheten att endast så blodiga medel
kunde användas — Öfversättiiingen tyckes
vara ganska ordagrann emedan har och där
åtskilliga germanismer fastnat på densaimjw
-»
På tryckfelslistan hade väl också några spMk
fel kunnat få medfölja k /•
-
Frankrike aren 1829—l83o af L *tdyr
Morgan Öfversättning frän Engelskq Or i
ginalet Coniplett i tvänne delar
holm 1831 Z Hceggström
Lady Morgan är Madame Staels största
medtäflannna i Litterairt anseende ty ehu
ru hon visserligen icke utbred t sin ära så
vidt och bibehållit den så ofördunklad som
den stora författarinnan till Corinne och
LAllemagne slår hon likväl högt öfver Ty
skarnas sentimentala Johanna Schopenhauer
i bildning enligt lidehvarfvels anda i upp
höjda åsigler och i förmåga alt klart upp
fatta det karakteristiska hos en nation samt
lifligt och med sanning återgifva detsamma
Men ehuru den Ettgelska Lady 'n hvarken sak
nar ideer eller stil söka vi förgäfves i
hennes arbete den lågande inspiration den
sublima poetiska anda som lefver i den
mästerstycken
Morgans Flora
stora Fransyskans odödliga
JemföreLsen emellan Lady
Macarthy hennes Resor i Italien i Frank
rike 1816 och 1831 oeh Madame Staels bå
da förnämsta verk är för den sednare för
delaktig Men man har kanhända icke rätt
alt mäta snillet efter en annan måttstock
än dess egen och det gifves mer än ett slags
störhet som är värd alt vinnas inom Litte
ra turens sfer Lady Morgan bibehåller der
före alltid sann t värde och egen storhet
De skiljaktigheter emellan de båda förfalla
rinnorna som karakterisera deras arbeten
oeh deras personer torde återfinnas såsom
drag hos sjelfva de nationer hvilka de till
höra Madame Staels Genius sväfvar p ;l
mäktiga vingtir i högre rymder och ned
skådar med örnblick på nationernas och de
enskildes karakterer och lif medan Lady
Morgan spat ser ar på jorden raisoncrar med
statsmän och deras land med konstnärer
och deras verk och later oss i drag ur hvar
dagslifvet känna den nation hon vill beskrif
va Madame Stael tyckes glöda för frihet
oeh ära medan Lady Morgon talar om fri
het oeh välmåga Den förra lefver enthou
siastisk för en idtf den sednare skrifver med
förstånd om sak
Lady Morgans arbete Frankrike 182g och
18Z0 har så mycket nyare intresse för vår
tid som verldens ögon åter äro riglade på
den sig så kallande "stora nationen
och man
hela arbetet »igenom tycker sig skymta fram
sprickande gnistor och frön ti ,ll Julidagamas
flammande frihetsifver oeh den nya stats
formens bildning Författarinnan hade kort
innan revolutionen utbrast lemnat Paris
och har derföre i ett Poslscriptuin tillagt en
notis om densamma hvilken i sjelfva ver
ket förefaller såsom den hörde till det he
la och som om hela arbetet icke kunde haf
va annat slut än just ett sådant De stora
rörelserna till ombildning och föryngring i
Litteraturen i vetenskaperna i konsterna
i sjelfva sällskapslifvet och alla förhållanden
har hon med utmärkt skicklighet uppfattat
oeh framställer dem såsom betydelsefulla fö
rebud till den politiska livälfningen
'Den
ädla anda som hop beskrifver såsom ra-
Sida 4
dande hos den bildade ungdomen i Paris
iager sköna förhoppningar för framtiden
och om det är sann t som man val bör
kunna tro på hennes beskrifningar att i
allmänhet en moralisk förädling tyckes fram
träda i Fransyska nationens håg och sträf
vande så är det visserligen för hvarje vän
af menskligheten en glädje att öfverlemna
sig åt dessa förhoppningar som iped värma
och kärlek synas omfattade af författarin
nan Emedlertid ehuru lifligt underhållande
och lärorik sjelfva boken är förutsätter den
bekantskapen med Lady Morgans förra re
sa i Frankrike hvilken dock äfvenledes lin
nes öfversatt på Svenska Närvarande öf
versättning förtjenar allt beröm såsom i al
la afseenden god
Boken är prydd med författarinnans por
trätt hvilket utom det att det är vill ut
fördt interesserar oss Svenskar genom ett
särdeles tycke af en af våra utmärklaste
Theatersångerskor Fru Sevelin
Eland de många interessanta ämnen som
denna bok erbjuder är det icke sä latt att
träffa valet af det prof som vi ville- med
dela våra läsare Emellertid hafva vi an
sett såsom det mest passande för ett litet
utdrag stycket om Beranger särdeles som
lian numera jemte sin poetiska ryktbarhet
vunnit en så utmärkt politisk
Beranger Besök i La Force (i Del sid 3c8
Yi gingo igenom en stor sal och seder
mera uppför en trång stentrappa vid hvars
öfra anda Herr de Beran ger 's fängelse var
beläget
Han hade väntat oss och vi blefvo mot
tagna med all den göda hjertlighet som ut
märkte hans lynne då vi första gången rå
kades i salonen hos "IHermite de la Chassé
dJAntin Vi funno honom i sällskap med
författaren till "Clara Gazul och ett frun
timmer Vi behöfde ett ögonblick för att
hämta oss från de intryck som öfverväldi
gat oss under hela vägen till hans boning
Det trånga rum der han blifvit inspärrad
var snyggt och af honom sjelf möblerad t
med en viss prakt Den lilla sängen uti
si ko ven var draperad medmusslin Blomster
vaser stöda på spiselkransen hvaröfver häng
de ett portrait af lians aflidne förträSliga
*än Deputeraden Manuel Bordet var
täckt med böcker oeh skrifsaker
Våra första samtalsämnen voro hans när
varande belägenhet vårt eget besök och
vår förra bkantskap Till »var på något
uttryck af deltagande försäkrade han att
lian ej befann sig så serdeles illa
"Jag är
det minst rörliga djur som kan tänkas
{l
animal le moins remwnt dessutom är
min ställning sådan att jag aldrig kan få
se andra än vänner För öfrigt är jag ock
så ett föremål för outtröttlig godhet af
mången som under andra omständigheter
alldeles icke skulle tänka på mig ;— ni ser
att jag har de friskaste blommor och de
skönaste frukter som årstiden kan åstad
lomma
Jag tänkte på alla de intagande poemer
som sådana skänker föra ni ed t honom till i
det långt svål are S :t Pelagie-fängelset och
"Ma GueYison
hvilket han skref då
han fått en skänk som bestod af vin
det börjas så
1 'esphrc
Q
p
Qxie le vin opera
yttrade någon förhoppning att La Force
icke skulle bli mindre utmärkt än 5 :t Pe
lagie
"Ja — svarade lian — om jag hade tid
men jag Ar ingen snarfärdig och rik förfat
tare Jag skrifver sällan mer än 16 sånger
på hela året Och då fangelse-portai na
äro öppna mellan kl 10 och 4» är jag upp
tagen af en eller annan god vän som kom
mer för att språka med mig
Under samtalets fortgång nämnde han
att det rum soin låg inunder hans inred
des för en fånge som skulle ditföras nästa
natt "Det är en beskedlig possessionat från
landsorten som fick det infallet att ge ut
en ströskrift om billigheten och behofvrt
af oational-gardets återställande och derfö
re blef lagförd
— Hvilken obehaglig flytt
ning fran skogsparker och vinberg till La
Force —
"Ja — inföll åter Beranger och
ryckte på axlarna — det blir kännbarare
för den stackars mannen än för mig Nå
gon omtalade härvid en annan händelse
som stod i sammanhang med den rysliga
byggnaden I samma rum der Beranger
bolls innesluten hffde också den olyckliga
Prinsessan de Lamballe suttit och vid den
portdörr hvarigenom vi kommit in blef
hon dödad Äfvenså hade Hertigen af Ro
vigo varit här arresterad under den högst
besynnerliga och melodramatiska händelsen
General Mallet 's uppror —■ men hvarje
anekdot om ett sådant ställe Sr en historisk
tragedi
Vi kallades till fenstret af sång nedifrån
gården Den kom från en fånge med bund
na händer som gick af och an under trä
den Det var något outsägligt sönderslitan
de i denna anblick Beranger yttrade att
han sjelf aldrig gick ned på gården för att
taga sig rörelse förrän de öfrige fångarne
voro åter instängde i sina hålor (hvarvid
han pekade på den med jerngaller försedda
port som öppnades deråt
"Jag brukade
förr gå ned och spatsera ibland dem men
det blef för svårt de hade gränslösa an
språk på min frikostighet och mina känslor
voro för mycket utsväfvande
Innan vi lemnade honom hade hans mun
terhet och phiiosophi och den lilla säll
skapskretsens språksamhet förjagat hvarje
obehagligt intryck och då vi togo afsked
gjorde vi det med anförande af hans egna
ord
"Oui lout est boiij mémc en prison
Ett besök hos en sådan man på ett så
dant ställe gör helt annan verkan än den
som påräknas af alla hvilJla betrakta den
frisinnades lidanden så .rom en ökad trygghet
för sin egen oinskränkta och förtryckande
makt Verkligen skulle mycken låghet och
feghet finnas i själen hos den som ej vid
sådana scener känner sitt hjerta stärkt att
våga och lida ännu mera för mensklighetens
stora sak och som ej känner sitt deltagan
de väckas sin hann upplåga vid åsynen af
sådana medel använda för sådana ändamål
Hvartill tjenar tyranniets hela utrustning
med sina hänglås för tanken sina arrester
galgar legda soldater spioner våld på en
skilda brefvexlingen specialdomstolar och
bödlar — för att få makten att göra ond t
För att göra rätt och godt äro de inskränk»
Oui lout est don meme en prison
Le vin ni 'a rendu la raison
etc
tåste prerogativerna i en constitut ,nel wo-
h
pg
n arch i öfverflödigt tillräckliga
(fu .audt
Kan och lör tiden fur Kyrkoj /iktens un
dergående i Stockholm JörJlyths iJraR
Högmässan till Ajtonsangci
Att Stockholms Stads Konsistqriuu förlid
nc Maj månad till Kongl Maj :t inkommit
med en underdånig hemställan i detta afse
ende är allmänt bekant äfvenså är genom
Tidningen Fäderneslandet Justitae-Kansleieus
utlåtande i målet meddeladt Vi känna ic
ke de flerchanda skäl Konsistorium anfört
till stöd för den sökta förändringen De
som genom Justitise-Kanslerens utlåtande blif
vit uti Fäderneslandet för Allmänheten fram
lagde och hvarpå äfven denna Embetsman
grundat sitt tillstyrkande äro hem tade ifra u
den förutsättning alt Kyrkopliktens under
gående uti Högmässan skall föranleda till
storande af andakten både hos den del af
församlingen som har bänkrum i pliktpal
lens granskap och hos den biktande sjelf
genom det på stora gången vid denna Guds
tjenst vanliga större tillopp af åhörare E
mot dessa skäl skulle man kunna anföra
hvarjehanda t ex att trängseln i Afton
sången varit och är mången gång lika stor
som uti hvilken Högmässa som helst och
skulle säkerligen ofta blifva det -om veder
börande vore betänkte att söka få denna
Gudstjenst flyttad i eller i timme sednare
Trängseln i våra kyrkor är äfven under
Högmässan ej synnerligt stor om ej på en
och annan märkligare dag och då någon
Predikant med tonen eller nyheten för sig
uppträder I allmänhet inträffar det mindre
ofta att äfven andra delen afgången i kyr
kan är uppfylld af åhörare hvilket dock
allmännast sker i Aftonsångerna som lor det
mesta besökas af personer hvilka icke haf
va bänkrum och således måste laga plats på
stora gångens lösa bänkar och stolar — ja
sjelfva bänkrummen så aflägse äro inga
lunda beg &rlige och på högst få ställen ut
hyrde dessutom liar en bänkägare samma
bänkram både för Aftonsång och Högmässa
Det förhållande synes således ej vanligtvis
äga rum att Kyrkopliktens undergående i
Högmässan skulle för trängselns skull både
för en del af Församlingen och den biktan
de vara mera andaktsstörande än i Aftonsången
Uti sjelfva handlingen ehuru mycket man
fasar för dess orsak brottet lärer väl in
gen med sannt cliristeligt sinne finna något
så ytterst vederstyggeligt Den är en in
rättning nästan lika gammal som Christna
Församlingen den uttyder den skönaste si
dan af christendomen och ej blott möjlig
heten till bättring och omvändelse utan äf
ven till en återförsoning med Gud och Sam
hället samt påminner om de förnämsta
christeliga dygderna
menniskokärlek för
sonlighet öfverseende Man har med rin a
framgång sökt utur Templet och ifrån Pre
dikstolarne bortskaffa långt otillbörligare sa
ker såsom kungörelser om de mest verld
sliga och sjelfva blygsamheten nära sårande
ting Ingen har ännu tänkt på att förvisa
detta kram ifrån Högmässorna till Afton
sångarne Men är sjelfva handlingen ovär
dig Högmässogudsljensten så är den ock
ovärdig hvilken Gudstjenst som helst oeh
vi förmoda att Konsistorium inför Thronen
icke kunnat frambära ett sådant skäl
Sida 5
Betrakar man tvert emot var tanka den
offenteli ;» Kyrkoplikten såsom ett straff så
alt ilen skall utan uppskof undergås äfven
af den son saknar lill och med deta allmän
naste oeh JUndgängligaste christeridomskun
skap så fr det intet skäl att förflytta den
ifrån Högmässan till Aftonsången der fre
qvensea i allmänhet hitintills ostricfigt varit
mindre — det vore då ett försök att illu
dera $sigten hvilken åtgärd bäst kunde vid
tagas i Ollesångerna som också äro oflen
teli ^a gudstjenster på Söndagen Betrak
tas den åter oeh det med skäl såsom en
alfvarsam varning äfven för åskådarne så
vinnes ändamålet fullkomligare ju talrikare
de äro Enligt sin natur såsom för den
biktande en välgerning hvarigenom han
återgifves åt ett christeligt samhälle hvars
välvilja och förtroende lian bör söka för
värfva sig blifver den mera betydelsefull
uti en större än uti en mindre samling Den
närvarande mängden af dem å hvilkas väg
nar "tillgift och förlåtelse afkunnas lem
nar ett åskådligare begrepp om gåfvans stor
het och värde Då allt annat af officiel na
tur kungörelser oin gjorda stölder och till
tänkta äktenskap om födda och döda men
»iskor m m anses nödvändigt böra afkun
lias i Högmässogudstjensten för att vara af
full kraft och verkan så kan man i allmän
het påslå det vara ett nyckfullt undantag
att derifrån utestänga den ofienteliga Kyr
koplikten
Men vi föreställa oss att någon biktan
de t ex en till döden eller livstidsfän
gelse dömd med värdiga begrepp om sa
Len ville för sitt hjerta deraf hämta alla
möjliga fördelar vi föreställe oss att den
tarfliga Aftonsången närmande sig till en
reformert gudstjenst med sin egentliga be
tydelse af sjelfva predikan som åter till
Stör ta delen beror nf predikantens förmåga
af honom jern fördes med Ilöginessan som är
omklädd med all den prakt vår församling
velat och kunnat tillegna sig af Catholicis
n»eu och som genom syndabekännelsen tron
sangen bönerna och slutligen nattvardsgån
gen på mångahanda sätt talar till mennisko
hjerlat vi föreställa oss att brottslingen gå
ende tilt grafven eller fästningshvalfven ifrån
en ort som såg lians sista fria handling va
ra en illgerning vill helst om det tillika
är ifrån hemorten taga med sig de djupa
ste intryck af andakt hugsvalelse och tröst
att han med afsaknad skulle se sig utestängd
ifrån Ilöginessan som på allt sätt dertill
i bius t egnar sig och skulle i fritt Val emel
lan deuna och Aftonsången ej tveka att fö
redraga den förra
Vådan att utöfver hvad lag bjuder om
ock blott for en timma arrestera en person
är allmänt känd Lika betänkeligt ville vi
det skulle anses att en till frihetens återfå
ende berättigad hölles fängslad om uet ock
så vore blott 3 :ne timmar pfUjr under
gången kyrkoplikt är i många f <«U alrestan
ten berättigad till omedelbar frihet — skul
le man icke unse för en samvetssak att hål
la honom fängslad till kl inennft 4 piveftm
då han kunnat Mrfå ssn frihet vid Hög
messans slut middagstiden och då dessa få
timmar kunna vara af oberäkneligt inflytan
de för honom Z Alen \i höra dock den in
vändningen ifrån Hufvudstadens poliskam
mare "Den förre brottslingen kan ej slippa
lös förr än han följande Måndag ännu en
gång gjort promenaden emellan Stadsvakten
for alt tacka för nådigt sr a IF
såsom det
heter Vi respectera den Kongl polisen
satta ej dess samvetsgranhet i fråga men
skulle dock önska veta hvarifrån detta bruk
är hemtadt
Man kan äfven förmoda alt dessa fång
promenader med en svag betäckning skola
den mörka årstiden efter Aftonsångens slut
under det redan inbrutna mörkret gifva an
ledning till rymning hvarmed ej allmänna
säkerheten torde vara belåten JVågon torde
ock befara att Stockholms stad genom kyrko
pliktens undergående i Aftonsången hvilket
af den obildade hopen anses såsom en stor
lindring i strå lie t skulle erbjuda en ännu
ypperligare tummelplats för brotten
Sluteligen då den Kongl Sanktionen för
vår nu gällande Kyrkohandbok anbefaller
"att den samma skall utan anseende till
stånd och personer tjena till oryggelig oeh
oförändrad efterföljd vid den oflenteliga
Gudstjensten
och i denna Handbok före
skrifves att den biktande bör vid slutet af
Gudstjensten "i Ilögmessan framkallas i kyr
kan till kyrkopliktens undergående så frå
gas om denna på Rikets Ständers hemstäl
lan af Kongl Maj :ts sanktionerade Ordning
må räknas för Kyrkolag I sådant fall fö
reskrifven Regeringsformens § 87 "Ej må
Konungen utan Riksens Ständers samtycke
och icke Ständerne ulan Konungens någon
ny lag göra eller gammal afskaffa
vare
sig Civil- Criminal- eller Kyrkolag Då nu
den tillstyrkta omflyttningen ej kan betrak
tas såsom Lag-förklaring emedan både li
den och sättet för kyrkopliktens verkställan
de äro så noga bestämda utan såsom en
Lagförändring så synes denna fråga höra
helt annorlunda än som nu skett behandlas
och i sådant fall kan på intet vis hit lem
pas J 88 af Regeringsformen som blott å
ser förfrågningar om Lagens rätta mening
DET STORA FOLKMÖTET I BIR
MINGHAM
Den som vill se republikanska institutio
ner i en gammal monarki han bör begifva
sig till England der Konungen omgifven
och välsignad af hela sitt folk arbetar för
förbättringen af dess ställning medelst en
förbättring i representationen som detta land
så länge bcliöft och förgäfves eftersträfvat
Ibland dessa institutioner »om gifva mesta
styrka åt Engelska folket är petitionsrätten
och deras allmänna möten der en hel stads
eller orts invånare uttåga på Tältet för a»t
öfverlägga om sina behof oeh brister Den
största af alla sådana kända sammankom
ster är den som nyligen hållits i Birming
ham och öfver hvilken vi tro att följande
beskrifning hemtad ur Engelska bladet Mor
ning Clroniclc j skall intressera våra Läsare
Aldrig försäkrar ofvannämnda tidning
har Birmingham och dess granskap varit lif
v ad t af en så djup oeh allmän känsla af del
tagande Alle ansågo delta möte som det
der-hvilket fullkomligt skulle utreda detta
invecklade förhållande och ingen blef här
uti bedragen Dagens högtidlighet lillkän
nagafs genom ringning i kloekorna och kloc
kan 10 voro invånarne allmänt i rörelse till
mötesplatsen belägen norr om staden på
ett dertill utmärkt tjenligt ställe Kloekan
half 11 börjudc Buuiinghuui-Förciuiigeii saui-
ll %r
På åtskilliga stäl¬
las företrädd af Herrarne Altirood Sche
lefield Muntz Jones o fl men då den var
så talrik dröjde det en längre tid innan älla
intagit sina platser Denna scen var
lid lig oeh beundransvärd
len i processionen svajade präktiga fanor
prydda med olika deviser såsom "Wilhelm
den fjerde folkets hopp
En dufva med
en olivqvist och den uppgående solen med
motto "Förening frihet och fred
"Be
skattning utan representation och tyranni
"Inplanlen väl i ert sinne och inskärpen hös
era barn att tryckfriheten är alla medbor
gerliga och religiösa rättigheters palladium
"Den säkraste grund för Konungathronen är
folkets kärlek
Det är omöjligt att beskrifva
det präktiga utseende denna lysande sam
ling framledde Enligt den lägsta beräk
ning voro 80 ,000 personer församlade oeh
en half timme efteråt då StafFordshire-För
eningen äfven anländ t uppgick säkert anta
let på de närvara nd» till 100 ,000 På en
upphöjning på slätten voro fanorna till
ett antal af omkring 20 placerade och gåf
vo en ganska skön anblick Ibland många
andra utmärkte personer varseblef man äf
ven Furst llohenlohe (en bror till profeten
af samma nainn och en Konungens af Preus
sen kammarherre
Sedan man någon tid väntat på Stalford
shire-Föreningarne uppsteg Hr Edmonds
och föreslog efter en liten ingress
"alt Tho
mas Attwood Esq skulle intaga Tribunen
Hr Thomas Altwood uppsteg och fram
ställde sig för den oräkneliga församlingen
under de mest stormande bifallsrop lian
började med alt tacka församlingen för den
höga ära honom vederfarits då lym blifvit
utvald att först intaga tribunen vid detta
högtidliga och ärorika tillfälle Han för
klarade det nöje han kände af att se den
otaliga mängd hvilken utvecklade en mora
lisk kraft cch hvars inflytelse skulle kännas ie
ke blott öfver närmaste trakter ulan öfver heta
England (bravorop — ja lian hoppades kun
na säga öfver hela verlden der Engelska
hjertan och Engelska känslor funnos J5an
behöfde ej fråga hvaruti denna styrka låg
det var i freden ordningen och den strän
ga lagligheten i allt hvad de före togo sig —
genom mod fosterlandskärlek och allmän
anda styrda af klokhet försiktighet <x 'h
grannlagenhet — genom undergifvenhet un
der lagen blandad ined besiuindl beslut ajt
förbättra lagen Dessa medel skulle ä /Veix
nu begagnas för alt återvinna folkets frihe
ter rättigheter och lycka (Bravo
liå unionen först stillades hade man på
stått alt den ingenting skulle kunna ut
rätta att oligarkien var den för mäktig oeh
af
alla dess bemödanden skulle bli fåfän
ga — Härvid afbröts Talaren af en ny an
kommande ofantlig folkskara frun StafTord
shi ;e-Unionen till ett antal af 20 ,000 men
niskor Desse emot logo» med ett tre fall I
förfärligt hurrarop — Talaren återtog inrd
att 'lyckönska sina åhörare till den sanni
Engelska välkomsthelsuing de hade gifvil
sina långväga vänner lian hade då han
blef så angenämt afbruten just varit i bo
grepp att yttra att då man spått h >notu
Di man betänker att de största »unharar
om här varit på Ladugårdsgärdet for att
släda våra mouarfaska lustläger icke uppfat
till öfver a5 ,ooo personer militären kibträkuad»
så kan man lätt föreställa tig den
t
g
af tu 4 g *J >ger stor foltittw»»
Sida 6
aitt föreningen ingenting skulle kunna ut
rätta för aristokratien hade han svarat "vi
skola spinna två millioner repslagaregarn
och sätta hvardera garnet i händerna på en
stark man och dessa garn skole vi tvinna
ihop till ett tusende starka tag och dessa
tåg skole vd tvinna till en enda ofantlig ka
bellina med en hake i ändan och denna
liake skole vi sätta i näsan på Leviatfiau
så få vi se om vi icke rå att draga honom
med oss och leda honom efter behag
(Hurrarop Nu frågar jag hafva vi icke i
sjelfva verket satt en sådan hake i näsan
på Leviathan och väl hoptvinnat gamen
och tågen ha vi icke satt P för detta för
färliga inflytande bakom throncn som Lord
Chatam sade var starkare än sjelfva thro
nen För att närmare utveckla betydelsen af
denna inllytelse villehan säga det han icke
härmed menade hela Lordernas hus denna
lysande församling af aristokratien som åter
kallade så många ärorika minnen utan en
däst en junta af omkring pers af
hvilka någre äfven voro medlemmar af det
ta hus och hvilke hemligt och förrädiskt
inkräktade på Konungens Lordernes och
Underhusets makt och i sjelfva verket hade
styrt allt med cn despotisk spira Desse voro
de som med rätta kallades oligarker och
hvilkas herravälde nu skulle ändas Härtill
bchöfdes intet våld Två millioner landt
män hade fredligt förenat sig till en associ
ation för att återvinna landets frihet och
sällhet och han skulle väl vilja veta hvil
ken makt i England kunde motstå denna
(Bra lian ville nu närmare utveckla hvad
lian mente med ordet sällhet Han men te
dermed icke att folket skulle lefva utan ar
bete ja till och med strängt arbete ty så
dan vore Guds vilja att menniskan skall för
tjena sitt bröd i sin anletes svett utan han
menade att hvarje arbetare i England måtte
kunna i utbyte för sitt arbete erhålla lika
rättighet till ett skäligt underhåll som kun
gen har att bära kronan på sitt hufvud
och en sådan rätt hade han (Attwood be
stämt att man borde framtvinga Om lian
förut hade sett denna rätt försäkrad sett
hvarje ärlig man i England äga säkerhet
för en ärlig brödföda åt sin familj så ha
de han visst ej deltagit i någon "förening
Men då han funnit att oligarkien antingen
icke hade någon känsla för folkets lidanden
eller någon fallenhet för att lindra dem
fann han sig föranledd att deltaga i folkets
försök att genom sin inflytelse tillvägabrin
ga ett annat förhållande Denna operation
medförde ingen svårighet Den namnkunni
gaste lefvande man i verlden La Fayette
hade redan för 4° ar sedan sagt dem att
till frihetens ernående för en nation endast
erfordras att hon vill det Kasta en blick
rundt omkring denna omätliga församling
i sjelfva lijertat af England på denna mas
sa af käcka och öppna män samlade för att
understödja sin goda och ädla och foster
ländska Konung — hvem kunde väl vid
ett sådant skådespel tveka om Brittiska na
tionens vilja alt billen bör gå igenom och
alt den derföre äfven mäste gå igenom
(Bravo
Brittiska nationen lyftadc nu på sina mäk
• «J ;iga skuldror och skakade fredligt af sig den
tryckande börda hvilken liade nedtyngt
folkets framskridande kraft och lycka Ta
laren medgaf att det närvarande systemet
var väl beräknad t men väl endast för sam¬
hällets harpy er och drönare han trotsade
hvar och en att nämna någon ärlig man
som hade vunnit derpå Han erinrade sig
från sina skolår att han läst om en hjelte i
gamla historien som en gång då han skul
le sätta sig alt äta middag efter sin åter
komst från en eröfring fann all maten bort
röfvad från sill bord af ett slags fog lar kal
lade harpy er nästan i samma ögonblick den
blifvit framsatt Maten var visserligen god
för dessa harpyer men huru smakade den
den olycklige romanhjelten och hans tillgifna
vänner jo så väl all hjelten tog upp sin
båge och sina pilar och nedskjöt liarpyerna
Talaren önskade väl icke att engelska folket
skulle handla på detta sätt emot sina har
pyer men han var säker att harpyerna skul
le drifvas inom sina rätta gränser och icke
ingre tillåta att besvika plundra och för
trycka folket Han ansåg visserligen icke
Lorderne för harpyer utan trodde dem
t v er torn vara honetta och ädla herrar han
ansåg dem för de menskligaste de mest öm
hjertade och ädelsinnäde i hela landet i all
mänhet taladt men den slöra olyckan var
att de lefde i mörkret och icke vidrörde
den jord på hvilken vanliga menniskor lef
de De voro bedragne af smickrare och
talrickslickare och stämplare och förledda
att tro det folket hade blifvit kallsinnigt i
frågan om reformen Om de blott under
rättade sig om sanningen vore han säker att
ingen i liela England skulle linnas mera fär
dig att göra folket rättvisa än den gamla
och allmänt aktade aristokratien i landet
Denna kunde icke önska att draga folket
vid näsan med ett sken af frihet som det
dock aldrig skulle få smaka på De kunde
icke önska att blott göra folket ett puts
utan åsyftade troligen gifva det en repre
sentation villig att beskydda folkets intres
sen Samlingen torde påminna sig att ännu
för två år sedan de mest inflytande klasserna
i Birmingham ännu voro emot reformen då
deremot nu hela befolkningen hade dragit
ut för att understödja den stora saken Hvar
före skulle icke samma inflytande verka på
Lorderna och om de irrade sig i dag vore
det derföre sagdt alt de skulle irra sig i mor
gon (Bravo Talaren slutade dermed att
det vore kungen de mer än någon varelse
på jorden hade att tacka för det stora ver
ket En gammal filosof hade sagt att en
ärlig man som under motgång och strid all
lid vidhåller sina redliga afsigter är en täc
kelig syn äfven för gudarna Men lika sant
vore det att åsynen af en kung som ser ned
från sin thron med känsla för sitt folks o
lyckor och är besluten att lyfta detta folk
ur dess betryckta ställning likaledes måste
vara försynen täckelig Jag vill nu upp
muntra eder alt visa ett skådespel det skö
naste ett folk kan gifva och jag ber ermed
en mun utropa "Gud välsigne konungen
Jag önskar att ni mågen taga hattarne af
eder och blicka upp mot himmelen hvarest
en rättvis Gud styrer vcrldssyslemet oeli
med ett hjerta och en röst utropa "Gud väl
signe konungen 7
Det skådespel som följde härpå var1 skönt
och sfiblimt öfver all beskrifning Hvar
je hufvud blottades hvarje öga riglades mot
himlen och hundralusen förenade röster ut
ropade "Gud välsigne Konungen
Den andre talarn Mr Scholefield började
med det yttrandet att af alla fiendernas lump
na påfund emot nationens frihet och lycka
intet kunde vara så löjligt som dei tanklösa
skriket att nationen hade blifvit l
.illsinnig
för reformbil len Lika väl kunde man då
säga att uslingen som håller pä att förgås
af hunger förskjuter ett stycke bröd soin
mensklig heten erbjuder eller alt sUfven kun
de bli så förälskad i sina kedjor alt han
skulle vägra deras aftagande för al äter få
friheten som att Englands folk -voro likgil
tige för 1 'éfo 'rmbiIIen Häruti låg ett janska
tvingande skäl emot folkets likgiltighet De
ras fattigdom förbjöd dem vara liknöjda i en
fråga der deras framtida välfärd stod på
spel Det vore väl sant att personer funnos
nog håla i sina omdömen för att våga påstå
det handeln blomstrade och att tillståndet
icke vore så svårt som man föreställde sig
alt skeppen fortforo att inkomma och utgå
ur hamnarna att manufakturerna skenbart
voro sysselsatta Men livar stadnade vinsten
häraf alla åhörarne kände att icke en nä
ring ibland hundrade gåfve någon behåll
ning häraf de beständiga striderna emellan
fabrikanterne och deras arbetare — JVågre
af billens fiender hade haft den djerfheten
alt förklara att representationen icke behöf
de förbättras men måtte deras tunga för
lamas som vågade yttra en sådan falskhet —
Corruptioner hade så länge innästlat sig i
styrelsemaschinen att om Satan sjelf hade
varit Premierminister så hade han ej kun
nat lyckats bättre än färegående styrelser
deri alt utså torftighetens frö så vidsträckt
och djupt som landets närvarande tillstånd
bevisade att Boroughmånglarne hade gjort
En utsigt på något bättre hade nu blifvit dem
skänkt af den enda ärliga regering som styrt
i landet på mer än ett halft århundrade
under kanhända den enda konungs spira som
kunde sägas verkligen ega sitt folks kärlek
(Starka bravorop I förtroende till många
Pärers dygd och fosterlandskänsla trodde
talaren att billen skulle gå igenom Lordernes
hus och nationen ryckas undan den afgrund
af elände som han ined fasa förutsåg om
billen blefve afslagen
Mr Edmonds ansåg sig förvissad att billen
nödvändigt skulle passera på ett af två eller
tre sätt Det första genom Lordernes fria
vilja och eftergifvenhet för den allmänna
viljan Skulle detta vägras och Biskoppar
ne med sin sanction sälta kronan på denna
akt af galenskap och sjelfTörstöring så ha
de konungen makt alt utnämna Pärer och
talaren hoppades fullt och fast att lian i
nödens stund skulle göra bruk af detta pre
rogativ till det ädlaste af alla ändamål det
att återställa ett tiljgifvet och laglydigt folk
i sina rättigheter (Bravo Hittills hade kro
nans prerogativ er blifvit begagnade till helt
olika ändamål och en upphöjning till Pär
skåpet hade varit belöningen för en trogen
uppassning åt dagens ministrar eller för
understöd åt partiafsigter Talaren uppräk
nade härefter huru många Pärer blifvit ut
nämnde ftfider hvarje konungs regering Han
ville icke ingå i undersökning om de moti
ver som gifvit anledning till alla Pärers ut
nämning
■ ehuru det icke vorfc svårt att ur
historien bilda sig ett fttHkomligt begrepp
om dessa orsaker han ville endst nämna
att från den stund krig och nya skatter hör
de till ordningen för dagen hade de fyra
Georgarne fördubblat Lordernas antal (Hör
hör Som denna tillökning alltid hade va
rit ett verk af corruptionen vore talaren den
förste att önska att det ej behöfde begagnas
Sida 7
aFden
nuvarande
~ädclsinnade konungen Men
constilutionen hade bekliidt honom med den
na makt for den händelsen alt den heder
värda samlingen icke vore i öfverensstäm
melse
med folkets vilja (Bravo bravo Det
tredje sättet vore en constitutionel handling
å folkets sida Om Lorderna skid leB vägra
oeli konungen icke nämner nya Pärer så
Återstod det för folket att sältå i utöfning
en makt hvartill alla constitutionelle skrift
ställare hade medgifvit dess rättighet om en
styrelse tyranniskt satte sig emot nationens
majoritet Denna makt hade en gång drifvit
en smord konung från Englands thron och
kunde flikaväl drifva ett osmordt Pärskap
frän Lordernes hus
— De kände ju alla en
fredlig ordningsfull och vördnadsvärd klass
menuiskor som kallades Qväkare Det val
pa deras exempel talaren här önskade fästa
uppmärksamheten Denna sekt ville icke
underhålla någon prest men slog derföre
icke ii t h jer nan på uppbördsmännen af ti
onden de läto blott
panta sina egendomar
Likasom nu Qväkarne vägrade betala tion
den borde folket vägra att betala taxorna
och då executionsmannen kom ville han väl
se hvar denne skulle få i någon auctionist
som vågade sälja eller någon annan person
som vågade köpa Auetionistens röst skulle
då efter hans tanka bli helt passiv och i
stället 'att få slå till med klubban torde det
hända att man slög till auetionisten sjelf
(Bravo och skratt Då den berömde Hamp
den vägrade att betala sina skeppsumgäldcr
hade hans raska uppforauUe i anseende till
omständigheterna dervid elektriserat hela
England och utstakat den väg på hvilken
folket kunde befria sig från en förhatlig och
förtryckande oligarki Talaren förklarade
inför Gud att om alla andra utvägar miss
lyckades skulle han vara den förste att väg
ra betala taxorna och låta panta sin egen
dom (Förfärliga hurrarop under ett par mi
nuter
"Jag uppmanar alla dem som höra
mig och vilja deltaga häri att hålla upp
sina händer (en ofantlig "skog af händer
säger referenten höjdes härvid beledsagad
af de starkaste hurrarop jag uppmanar nu
alla dem som äro emot denna utväg att på
samma sätt genom händernas höjande till
kännagifva deras olika tanka
(Icke en en
da hand i vädret "märken väl mina ord
slutade han
"endast om alla andra lagliga
medel slå felt
(Forts e a g
Mtri Kes
De i natt anlände ^utrikes poster medför
de jemte åtskilliga mindre vigtiga nyheter
den ganska intressanta från
England
Att Reformbillen blifvit förkastad Ari
stokratin har sålunda vunnit en med otro
lig svett nattvak och möda förvärfvad
seger men "det er kun Galgenfrist
säger
Holberg Detaljerne härom inhemtas af föl
jande lånadt ur Hamburg Reporter
Med Engelska packeten som den »4 Oct
ankom till Hamburg erhölls den högst vig
tiga underrättelsen att reformbillen vid an
dra läsningen deraf i Öfverhuset Lörda
gen den 8 Oct klockan sex på morgonen
blifvit förkastad Rösternes antal
För billen
Närvarande
Genom fullmngt
Emot billen
Närvarande i5o
Genom fullmngt 49
Talarne vid sista aftonens debatt voro
Lord fVynford Earl of Eldon Lord
Kansleren Lord Lyndhurst 3 Lord Tenter
den Arkebiskopen af Canterbury Hertigen
af Sussex Hertigen af Glocestcr Mar
quis Hastings Earlen af Harewood Lord
Barham och Earl Grey De som äro ut
märkte med kursiv stil talade emot billen
Lord Grey anmärkte uti sitt tal att ett
rykte var i omlopp det folket skulle vägra
betala taxorna om billen förkastades Han
medgaf för sin del äfven sannolikheten att
detta kunde in ti älla ehuru han hoppades
att det icke skulle ske Han hade redan
framställt möjligheten häraf och ansåg sig
förbunden att icke samtycka till något
mindre verksamt medel i fall ej
något annat af lika kraft kunde utfinnas
(En ädel Lord från oppositionens bänkar
anmärkte härvid "så resignera då "Den
ädle Lorden ber mig resignera Jag svarar
honom att om jag det gjorde skulle jag
brottsligt öfverge min pligt emot min ko
nung Hvad jag dessutom bör göra äger
ingen annan än jag sjelf att afgöra men
jag vill aldrig öfvergifva min konung så
länge jag kan vara honom nyttig (Hör hör
Jag är fästad vid honom genom de starka
ste förbindelser och genom en tacksamhet
starkare än någon annan haft skäl att hysa
mot en så mild herre Han har bemött
mig med ett så oafbrutet förtroende och
vid alla tillfällen emottagit mina försök »tt
tjena honom med en sådan godhet att det
i sanning skulle vara otacksamt om jag kun
de öfvergifva honom Jag känner de mån
ga ynnest-bevis jag erhållit af hans hand
och vet att Konungen har rätt att be
falla öfver mina tjenstår och ingen
skall kunna förebrå mig att hafva öf
vergifvit honom så länge jag ännu kan
vara en nyttig tjenare och vidtaga tjenliga
mått och steg för Jandet Min Karaktär är allt
hvad jag sätter värde på Jag sträfvar icke ef
ter makt men jag hy«er en innerlig och upp
riktig önskan att uppfylla min pligt emot
min Kung och mitt land så godt jag kan
Jag är icke känslolös för mina egna fel
men det finns ibtet offer som jag icke är
villig att underkasta mig till erkänsla för
den ömhet som aldrig kan utplånas ur mitt
hjerta äfven i de sista ögonblicken af min
tillvarelse •— Landets styrelse erbjöds mig
under så egna förhållanden att ingenting
annat än känslan af min pligt kunde förmå
mig emottaga detta uppdrag Jag kände
att jag var i den belägenhet att jag icke
kunde undandraga mig att tjena mitt land
och jag emottog förtroendet emot min egen
böjelse Jag hade tillbragt en lång lefnad
afskiljd från alla offentliga embeten Jag
har ingen erfarenhet i offentliga ärenders
behandlande Jag älskade den husliga af
lägsenheten i skötel af min familj och kun
de således säga mig vara
"Bankrutt på lif och slösande med hvilan
och ingenting kunde hafva förmått mig
att emottaga det offentliga embetet an¬
nat än känslan af min pligt Jag härupp
fyllt denna min pligt det bästa jag förstått och
jag vill fortfara alt göra det Endast om
Parlamentet finner för godt att undandraga
mig sitt förtroende skall jag vara färdig att
resignera från det offentliga embete hvilket
jag aldrig eftersträfvat och återvända till
skötet af min familj med det lyckliga med
vetandet att enligt bästa förmåga hafva
tjenat min Kung och mitt land
Polen
Den 9 October oceupcrades fästningen
Modlin af Byske Generalen Golowins corps
sedan Polska Garnisonen utmareherat på
Glacien och der nedlagt vapen
En invånare i Warsehau som ick« åt
lyd t förbudet att förvara vapen och am
munition har efter hållen ståndsrätt genast
blifvit arkebuserad
Furst Adam Czarlorisly »kall i sällskap
med Gref Gustaf Malakoirski hafva lemnat
Bomarinos corps och sedan de med stor
möda undsluppit de dem förföljande och
efterspanande Byss ar öfver Krakau räddat
sig in på Galiciens territorium Rörande
Lelewels vistelseort känner man ingenting
bestämdt han tros dock hafva sökt und
komma på Preusiska gebitet
De under Grefve Paskewitsch commende
rande Generaler hafva nu hunnit från S :t
Peterburg utbekomna de stjernor och dé
corationer som bordt dem tillfalla för den
andel hvar och en kunnat ega i Polska fri
hetens lyckligen fulländade nedtrampande
och förgöring På Grefvarne Tolls och
Pahlens lott har Andreas orden (blåa ban
det fallit åt General Krassowski har mau
med diamanter försedt hans Alexander
Newsky decoration Generalen Furst Gort
schakoff har bekommit samma orden dia
mantfri Generalerne Rosen och Creutz pråla
nu med S :t Georgs ordens andra klass och
General Furst Schakowskoi med S :t Wla
dimirs första dito General Rosen har dess
utom efter Paskewitsch fått befälet öfver
^Kaukasiska corpsen
Italien
Rom Enligt privata bref från Faenza
erfar man att det med stor möda lyckats
legationernas deputerade erhålla audience
hos Påfven då Hans Helighet biföll grund
läggandet af ett Borgargarde uti Forli Ra
venna och Bologna och medgifvit 20 ,000
kronor till dess equipering men ålagt det
att antaga påfliga fanan och kokarden
och icke organisera hvarken kavalleri eller
artilleri Han lofvade äfven att tropparne
vid Bentivoglio icke skulle närma sig Bo
logna innan de tillvunnit sig folkets förtro
ende men påyrkade fullgörandet af hans
edikt af d 5 JuJii ang :de municipal- och
electoral-styrelsen i landet Underrättehen
om denna audience förorsakade mycken rö
relse i Bologna
Genast efter Don Miguefs erkännande
b I ef Portugisiska vapnet öfver Portugisiska
Ambassadörens hotel om natten utplånadt
Cardinal Capelletti stadens guvernör skyn
dade att låta återställa detsamma och Car
dinal StatsSecreteraren betygade Ambassa
dören Hans Helighets förtrytelse öfver ger
ningen Det är nu väl bekant att Don Mi
guels erkännande erhållits bra dyrt De
erlagda penninjarne derföre skola vara till
räckliga att förhindra försäljningen af Bene ?-
Sida 8
ven t o ocli Ponte Corvo och att göra nya
lån
CHOLERAN
Uti Berlin har till den i5 Oktober in
sjuknat 1371 och a /lidit b6g 3Z hade
tillfrisknat och 16S voro ännu under sköt
sel Af dessa vårdades u5 i egna bonin
gar och 5o på hospitalen
Uti Hamburg hade till den 14 Oktober
5 insjuknat och 3i dödt
Uti Mekka skall Clioleran pä ett förfär
ligt sätt göra sin lätt gällande Med vid
skeppeisen till bundsförvandt skördar den
tusentals offer Musulmännen tro icke att
det onda är någon pest emedan Propheten
lyestäwdt förkunnat de heliga orterne be
frielse från denna landsplåga utan tro det
vara nigon annan dödlig sjukdom sänd af
Gud såsom straff för bruket af trummar och
»ndra krigsinstrumenter uppfundne af de
otrogna Under en tre dagars fest dogo
ensamt 12 ,000 personer
Afven i Alexandria skall sjukdomen verk
ställa oerhörda förödelser — De dödas myc
kenhet förhindra likens bortförande Der
ligga hoptals på gatorna och förpesta luf
ten
Rsleidoslwp
EN BAL I GUAYANA
(Ur tales ef Venezuela
"Efter mycket bråk af vår värd kunde
det blifva tillräckligt rum för dansen hvil
ken bestod af åtskilliga Fandangos alldeles
nva för oss och sannolikt egna för landet
såsom Batnlhco Zapudina och Marri
marri Slutligen när desse begvnte upp
steg en ung Creol och begärde rum Sedan
lian ensam dansat omkring rummet en eller
par minuter figurerade hail for ett frun
timmer gjorde för henne en bugning och
drog sig derefter undan Ho» uppsteg i
ögonblicket dansade på samma sätt omkring
rummet och stannade framför en af vårt
sällskap neg för honom och uppmanad2 ho
nom att fortsätta i sip tur Betta förorsa
kade ett utomordentligt nöje bos åsicådarne
och vår följeslagare efter att fåfängt hafva
bedyrat det han aldeles icke förstod dansen
blef nästan framskuffad midt uti vingen af
de skrattande brunetterna Han nödsakades
göra ifrån sig så godt han kunde under
bullrande applaudissementer och "Vivan los
Jnglezes Vi b lefv a derefter den eno ef
ter den andre framkallade att visa vara steg
hvilket vi äfven gjorde till deras störa för
nöjelse och blefyo sedan mrckei koinpi
menterade för vår beredvillighet att del
taga i deras dansar tvertemot de inb
fkc
Spanske
Officerarr .es vana Musiken — ora
den skall förtjena detta namn — besicd af
åtskilliga vihublas (ett slags små guitarrcr
och harpor hvilka ett halft dussin sångare
par profession skrikande accompagnera ined
några obegripliga kupletter Härmed ora
vexlade barnskramlor gjorda af ihåliga ka
labasser hvaruti några majs-korn voro lag
da ofch hvilka skakades med händerna och
några qvinnor som suto rundt omkring bor
det och täflade med hvarandra uti tambar
eando eller ett slags handklappningar Vi
voro glade att komma från denna scen af
förvirring och buller dansen och glädjen
voro mera tjenliga att göra en menniska
hvimmelkantig än den arjuardiente en di
st !lierad inhemsk dryck hvilken frikostigt
kringbjöds och begynte göra verkan
En stor olägenhet för frem lingen är den
af tobaksröken uppfyllda atmosferen hvil
ken alltid omhöljer sällskapet i dessa bal
rum Hvar och en har antingen en zigarr
eller chiirumbcla i sin mun hvilken man
icke får tro bortlägges äfven under dansen
Det är en särdeles utmärkelse då ett frun
timmer presenterar någon en halfrökt zi
garr och det skulle vara ett oförlåtligt man
quement att vägra emottaga den
Äntligen tillsades atl bordet "är scrveradt
Anrättningen bestod hufvudsakligen af rost
biff skuren i smala skifvor och grönsaker
tillika med ost och boning sohi är en fa
voriträtt uti största delen af Södra Arneri
ka Ingen af gästc- na salt "till bords
och
inga knifvar nyttjade e *pedan allt som be
höide skäras sönderskärs 'i köket Vi l .ra
mo äfven under fund med ait "en bra karl
bär icke hjelp te sig sjelf t tan att hvarje
fruntimmer på ca gai .el presenterade bitar
ne åt kavaljercrr i
Vi b lefvo vf-iv .ads ett icke iic ?ca rå
gon ting sen tiilbjöds c :s och utaf e£ci
gifvenhet för sti-liets pläg ;eder frai :hurda
de vi äfven hö ilig t deruti oaktadt trötthe
ten hettan och den fullkomliga ober
,y
heten far varm mat i detta kiv- .s1 Slutli
gen beslöt en af vårt sällskap £-m i syn
nerhet v .rit be»
rad af de slafkalliga G 'jx
nesiska damernas u-j-prrfSrksimhst att häm
nas och presenterade en al de mest verk
samma af dess plågarinicr en fruktskida af
rödt papper då hon emot »p
ian vrdr .n
drog sig att uppi-ta den eiböMo vi ett li 'st
stil
stånd i det vi alåft säde oi» viija följa
henne» eiernpel
imnnin
1111 Joli Fredr HaiselU bod vid Hötorget och k d
Bromsiska huset
Japansk Soija
d
p
»k utmärkt godhet töriälJea I101 Jt )h Fredx Hassel»
vid Hötorget ocli t d Erora»iska hiuet
Exina fin Kneiff
ff
forsäljes ho» Joh Fredr Hassell vid Hötorget och f
d Bromsiska huset
Viner af mest brukliga sorter Bataoia Arrac odi
Fransk Cognac af rena och goda qvaliteter på kärl
och buteljer försäljas till modererade priser ho»
L Stahre
uti huset lS ;o 2 vid Drakeiw
gränd och Skeppsbron
Holländsk Sill
af detta Srets
första fångat i Bromans Kryddbod vid
Drottninggatan och Clara Bergsgränd
Maladé Rullgardiner bästa sorts franskt enus i bly
kardusar äfven en aort blandad franskt snus i bou
teiller sälje» till billigt pris uti IVTeyer M- Jacobsson»
bod på fiivnttorget i fru Schéle» hus
En skärm i godt atlnd gfne aln ho g 6 aln 6t bred
i z blad för facilt pris Underrättelse fås i smisbo
den tnedt emot iVäntmästartrappan
Likiornipliiter I likkist-magasinet vid Skomakare»
gatan
Sallad t Ox-Kö 11
af ntcrurkt qraliti vid Skeppibron norr om Vic
tUåli .-Väjen
ANNONSER
TILL SALU FINNES
En yngling »om nn under 4 ära tid varit handledd
oc-h undervisad af skicklig lärare i musik och hvar
iganora hi .11 vunnit »adan lunsksper i choral-speluing
;ch -inz» och ett orgvark» tracteraude att han inom
denna miuaa ernar taga vederbörlig Organist
oca Cantor barnen :imtsp2iar dessutom Ciaver eller
Pia»
.oio /ta Violoncele liten Viol lamt något Clarinett»
Flöjt och WiJdhorn i istuniizr »aart dereiter sig nå
*on kondiit :cn tmtQr .t Orgsntit och Klockare-vicariu»
eller i brist deraf nlgon Betjänt tjenst hos nigot herr
skap der fcsji kunds blifva i tillfälle bibehålla sia
numk- !Lka kunskap och "r ej obenägen att meddo»
:a den .ama genom grundlig undervisning åt herr»
il
.peta :mi cm skulle
aaJtaa Den häri fäster af
»eends behagad a dcro :® iilemna förseglad biljett till
I W R p£ Arbe
PortC«mtoir
Ca 21
.« mtn shnlle uti ritt hu» önska ett
raedelilc m b ^da lt fr-mioinier till sällskap och att
fc-cstä .desd IiU ?V .2
behagade adress lemna» i Elerr
"Wahlbokryddbod Tid JK .ornhamn i billet tili 1
G»
Aro barn i hus9t vill hön ät ven undervisa dem i
språk musik rita och handarbeten
Grurdliff nr .d«rvi ?nin£ i franska språket musib
och rits et cit fruntimmer mot 12 sk banco
St kb
2 sk banco
Sva t vakta» i billot till M N mi Ur
Iin
,s :röicat bokhandel i Stora Kyrkor
F (Tf /encc ;-Kort
FilEId L
if Stfjis extra Fi ;calen Ev-Id TLr reniu»i fceikg
tögna P *tie«c«- ;orteii
bavf 1-« vinni ■ 01
akadclust söLt itkoc3 .ja försök att orätt a
vapda klera tydligs iortattuirgajr nu so
och
tL
som
förr &Aåd JJtougl Maj :t genom nådigt Utslag rtadfä
siat O tv Stath Eaib tttlatajKle i detta mal så väl
a kortfabriken uti huset Is1 :o Z q v Hasts 011 och
otyckghuarebacken som på dc ilesta stadens boklå
dor jemt medföljande tryckt beskrifning öfver 50
ser i kill ta Fatiruce-iägguiogar med figurer derå och
tv änne kortlekar i foderal inlagde iör 1 r :dr bco
Pa samma febril säljas mycket vackra och fina spel
och camliokort samt blanketter till hvilken storlek
som liölct
Eti ny stor Chijjfonier af vacker Mahogeny
väl inredd Underrätleise lemnar Snickaren Sänd
ström boende uti s k Gamla Prest gärden vid
Besvärsbacken d Söder
2 :ne st hästar 3 ar gamle den ena snäll trafvare
brun till färgen och den andra grå säljas till bil
liga priser i huset N :o 1 Gurivarcgaian p£ Kungs
holmen
Ny Holländsk Sill
åföå
y
Rf detta årets första fångst inkommen med knpten
Heidtman fråii Amsterdam försalje» till billigaste pris
VEXELKURS
O
noitrsd d
!f O cl
ondcn ,z Riir j6 »
z» 4 ,1
Londcn ,z Riir j6 »k 6 <z 73 d d lZ R <lr r4 sk
z» 4 ,1
Ki-nkur 141 sX 9 3 40 Ko 67 d
st ni d d 14a sk ö5 ÖS d d
.r :tcrd
i ^3j 73 d d 3 d vigt Died 3o da»
fr
_
t b AtdZ k
_
-i »t be
Arastcrdam ,Z ek
Pmri» a51 fk >1 d 25 st 50 d d
L Jjietiiauiii 1 sk a Vista 6 sk 8 4 ft
Medelkurs
Pund Siérl i3 Il :dr »5 si 7 r :st Hatnb baneo
i4k (i tl rk
7 rs H
i4i sk (i rst l iarjcä ci
r sk 1 r :st
VARUPRIS
Hvete 1 a Rdr 3y ak ä ii Rdr 3a ck Rä ib
r .dr 16 si 3 m R :dr 3a sk liorn 10 Rdr a 10
H :iij 16 sk Malt 10 Rdr 3a sk Hafre 5 Rdr
ifi sk Ä :-icr 10 P :Jr 3a ak 5 I a Rdr Salt
T-crra Vccchia 5 Iiilr Dito S :t »
'bej 4 R >ir 10 sk
8 rit >i ;» Li ;aL >oi»s 4 «A 5 A 4 r :st pr tunna
J3iäovin G-gi-adrrs 1 ildv S sk å 1 Rur 8 sk 8
r i-r kauua allt Boo
HOS L J II JER T A