Sida 1
N :o 256
1831
AFTONBLADET
Fredagen
den 4 No .vembei
fjriset i Stotkholm för helt år to K :dr halft ir S B :dr 3 mån i Ridr 3 sk Banko Lösa Numror a sk Banko Prenumeration oth utdeining i N rnrm
• mans b Engströms bokhandel i StoTkyrhobr laken Bromans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrlandf
gatan orh Essens vid Södermalmstorg Jnnonser mottagas endast i förstnämnde bokhandel till 1 skill banko raden Utdelningen kl 6 efttrmi dä
UTNÄMNINGAR
Den I Oct Vid LifBevärings-Reg till Capiten
Lieut N R Pauli till Lieut Fändr M Elliot
till Fändr Kammarpagen hos H M Konungen
Frih C A Koskull samt till Capit ,i Rfgempn
tet Lieut och Reg
-Qvartei mäst L A Sandel»
Uti Arméen Fändr f d Rustmäst vid Söder
manlands Reg- M A E Rubens Vid Lots-Sta
ten till Lieut vid Norrköpings Fördelning sf
Tiorra Lotedistrictet f d Lär-Styrm vid Flottan
Coopv .-Capit O Landgren samt till Lieut vid
Luleå Fördelning af samma Lotsdistrict ,- k d
Coopv
-Capit C SI Schlytern
Den 8 Oct Vid Skånska Htisir-Reg till
Lieut Cornettcn Ejlert Troil Vid Andra Lif
Gardet lill Rcg
-Pastor Ord Bat .-Pred Theol
Cand och Phil Mag P Nordien Uti Arméen
till Lieut f d Sccund-Lieut i K jl Preussisk
tjenst Th Silfverskjöld samt vid LifBevärings
Reg till Lieut Lieut i Arméen Th Silfver
skjöld
AFSKED
Den i Oct .t För Prern .-Li«ut vid Flottan J
O Lindberg med pension af Amiralitets-Krig»
matn-Cassan med Majors namn heder och vär
dighet
BEVILJADE TITLAR
Under samma dag Revisorn i Krigs-Collegii
Krigsroanshus-Contor Rev .-Commiss J A Törne
man Asws ors namn heder och värdighet samt f
<1 Fanjunk vid LifBevärings-Reg 0 G Brolin
Fändricks namn heder och värdighet
Under d i3 Sept Härad» skri svaren ut Tve
ta AVi ^te oell Mo Härader ak Jönköpings Lä»
J G Ekelund Lauds-Kamererare namn heder
och värdighet
VIGDE t STOCKHOLM
Grosshandl L Stahre och Jungfru S AV Kem
ner d 29 Oct
VIGDE 1 LANDSORtERNE
Majoren Frih C F £ Taube och Jungfru H
C Barchseus å Orrefor» Bruk d 28 Juli
Majoren G Cerwin och De ?n H S Malm i
Halmstad d ti Sept
Post-Sccret i Ystad N Holmström och Dem
L O Kuhlman i Krageholms Mölla i Skåne d
10 Sept
DÖDE I LANDSORTERNE
Prosten i NcdqrCallx Fors J A Schmaltr å
Stensnäs Hemmau i samma Socken d 4 Sept
72 ar
K d Papnersmäst vid Tumba Bruk S Knauer
dersläde» <1 a Oct 8n är
Bruks-Jiispect A Lindgren på Skattmansö Bruk
i AVéstinajiland d 29 Ang Gi år
Bbnden Anders Andersson i Känn d 4 Oct
.f >7 *-år elter fi-j-ärigt äktenskap Hail var Stamfa
der för 4 afkomlingar
Comhjissions-f .andtm J A Holmbergs k Ma
1 S M Klint på Kartorp i Blekinge d 19
S«pt 4
Skolmästaren i Tuna Församling A Arenan
der» k Maka Hedvig Maria Alner i Tillinge
Prestgård d i Sept (17 år
Deraois A
"NV Piltz i 'Warberg d s- Sept
20 år
Q U A R A NT Ä KS-UNDERRÄTTELSE
Däckade fartyg af miust ,5 lästers drägt må an¬
vändas att till Blekinge införa Spannmål från ut
ländska smittade eller misstänkte orter
LEDIGA TJENSTER
Kronofogdctjensten uti Östra och Medelstads Hä
raders Fögderi af Carlsk rona Län sökei inom 5 >ti
dagar från 22 Oct
En LukarebestäHmng vid AVanäa Ristning SÖ
kes inom 56 dagar från d 28 Oct
Fattig-Läkare-tjcnstcn för Stadens Församlingar
inom broarne sökes inom 24 Nov hos Fattig
Dircctionen
PRIVILEGIUM EXCLUSIVUM
Beviljadt C Akcrsteinli 1 Rids ,diar a hvilka
bladen äro af träd läder eller fjeder och bågarna
af någon metall 2 Skjutgevär så inrättade att
utom anslaget ingen stock af träd finnes att lä
get af anslaget till pipan af hvarje skytt kan för
ändras och bestämmas att for hela Gevärets och
Låsets rengöring vid söndertagaude eller samman
sättning blott en enda skruf finnes sorn behöfver
röras att laddningen kan ske vid kammaren eller
utan Laddstock och att Mlllens eller Hammarens
Bana rättar sig sjelf på antändningsplanen «å ofta
det erfordras
LEVERANS
in9 par Tschacots-plåtar och 1119 par Hakfjäll
af messing samt ,1 ,9 st Psmpons af ull auction
d 21 Dec kl 12 å Lands-Contoret i Fahlun
AUCTIONFR
En trädgård och ett jordland gamla N :r 79
men riy it Qv Jernlodet å Fyrverlaregatan ä La
dugårdslandet den i December a Auctionskaui
maren
2262 Lisp Hö och i433 dito Halm vid Ströms
holms Stuteri d 10 Nov kl 10 f m
OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å
BORGENÄRER
Arboga R R atl Garfvaren Jonas Wahlen och
Enkas 19 Mars ,83
All Rådmannen J E Silf
verlings 1 Oct ,832
Sundsvalls R .R Sadelm J M Lunds och Handl
P E Backlunds 5 Dec
Carlstads R .R Källarn Hellings och Bleckslag
P Hassells 5 Dec
Hedemora H .R afl Prosten A Nctzch och hu
strus a lttgd å ting efter är fråji 5 Oct jS .1i
Frökinds II och Olletergs Fjerdings af War
tofta H Tingi-R Jonas Johanssons i skräddare
tomten Luttra och atl Hustrus a rttgd e (i mån
från 3 Juni ,83x
TESTAMENTS-REV ÅKNING AR
Trädgårdsmästaren C Forsbergs och hustrus A
S Axbergs inbördes och till sin dotter Anna Gre
ta bev d 7 Nov 1817 vid Åkerbo H .R k 'andel
inom laga tid
Ilandl O Langes till hans Svägerska .Enktfru
Christina S Lange f Törner bev vid AVisby
R .R d iS sistl juni
Eric Carlssons och Kjerstin Samuelsdotters i
Höckhult till fosterdottren Anna Jacobsdotter och
hennes man Lars Jonsson bev den i5 Juni i83
klander inom år
Afl Enkefru M E Schelins i Wadstena till fo
sterdottern A G Schelin
Enkefru c hr Maria Hedberg5 född Åkerberg
till Stjufdottern Enkan Ulrica Åkerlund bev vid
iNyköpings R .R
Mamsell A F Pfciffers på Hammarön vid Carl
stad till Possessionaten J L Rystedt och Fru
INTECKNING
Uti Bengt Hanssons ägande hus och jord ufora
Vestra Tullen i Lund ä ,f Rdr B :o anmäld till
dödande klander inom en månad från 3 annons
vid Lunds R .R
ledigt arf
t rf
Efter förre Kusken Anders Örberg född i Åt
vids Församling af Östergöthland anm hos Ludv
Sporrong Exp Krono-Befalluingsm Upsala Ras
bo och AVester»ta
BOLAGS-KUNGÖRELSER
Alsing och Hagström Handl i Borås undre fir
ma Alsing Hagströn
bouppteckningar
oup
Efter afl Majoren C- R Ekstedt inom l5 Nov
i Stcrbhusct i Stockholm
Efter all Handelsb O Drake inora Nov hos E
Segeibom i Hudiksvall
borgenärers sammanträden
Afl Kammarh Iserhjelms 5 d :s kl 4 1
huset n :o ,3 Qv Ceres vid Svartmangatan i tr
upp
Handelsb L A Rosendahl» d
,0 Nov kl 4 c
m uti huset N :o 8 Qv Hyppomenc» vid Sveinl»
Prestgatan
All Brultspåtr J Halls den 11 Nov kl 4 e- ra■
hos J W Kleberg i Götheborg
Majoren AI Poignants d 17 Nov 11 5 c m 1
f d Böräkafferumnicn
Öfversten C W af Sillens 2 Nov kl 4 e n»
2 tr upp i Huset N :o g vid Oxtorgsgatan
Handl N A Philipps under firma Philipp éf
C :i d 29 Nov kl >2 på Sv Renströms Conto *i
Götheborg
Handt A Rambergs d 3o Nov kl 3 e m uti
Massans gard i Carlstad
Afl Handl L Kockum» 1 Dec å Barkman år
Bugles Contor i Malmö
SPEKTAKEL
S
I dag :j lf
attendragaren och Aptit utan pengar
S01REE
I morgon af Mamsell Henriette Möller
SAMMANTRÄDEN
N C N :o 2 d 7 d :s kl half 5 e m
Svea-Orden den 5 d :s kl 5
Aurora-Orden d 5 d :s kl 7 c m
Polymnia 8 d :s kl half 7
Redlige Svenskar d 6 d :s 11 6 c m
AVärmliiud-ka Sällskapet di 5 d :s kl 6 e m
STOCKHOLM
Den 4- A
ov
Om rissa Författares allmanna politi
ska satser
Tidtiinqen Fäderneslandet har för några
dagar sedan ur den berömde filosofen Bacos
försök i moraliska och politiska ämnen fistn
drogit åt sina Läsate oägra smnkltitar öfver
Sida 2
regeringskonsten (Baco var som man vet
sjal Lord fcjigh Cancellor of England hvil
ka den Celebra och lärda redaktionen
valt så mycket som möjligt efter sina åsig
ter dock under antydning att deras infö
rande hade hufvudsakligen afseende på Eng
lands närvarande ställning
Baco var ey stor och klok man hvars
ide
er icke sakna värde och tillämplighet
äfven hos oss och vi skulle verkligen önska
att det parti för hvilket Fäderneslandet
skrifver ville bära hans satser något mer
på hjerlat
och läsa den lilla boken flitigt
både innan och utantill när de sitta i sina
hus eller gå på vägen
— Men en nödvändig
omständighet är då att icke Baco läses af
dem som bibeln af Antichrist hvilket
likväl är fruktan värdt om Fäderneslandet
blir föreläsaren Yi an *e derföre nödigt att
fästa uppmärksamheten på ett eller anna»
af Fäderneslandet firbisedt ställe och der
med complettera dess egna utdrag
Så t ex har Fäderneslandet med välbe
has fastat sig vid följande strof
"En vis Konung bör förändra sina lagar
det minsta han kan ty nya regeringsförsök
äro alltid farliga emedan det är sannt i
statskroppen liksom i menniskokroppen att
all hastig omvexling är vådlig Äfven då
förändringar ske till bättre äro de ej utan
fruktan för fara men den som förändrar
ett rikes grundlagar visar att han ej er
känner någon annan rätt till en krona än
seglens
Af detta stycke lösryckt för sig ser det
■visserligen ut som hade Baco varit en fien
de till alla förändringar Men om man
deremot läser hansJörsök igenom skall man
finna att långt derifrån har hans mening
härmed endast varit att varna Regeringarna
mot hvarje egenmäktig och våldsam föränd
ring hvilket var en naturlig och nödvändig
klokhetsregel på en tid då nationen ännu
icke representerades genom några valda om
hud
Men att Baco långt ifrån att vara fiende
till reformer såsom Favoritbladet tyckes
insinuera tvertom på det högsta insåg de
ras nödvändighet finner man bäst af de
serskilda betraktelser han i försöken egnat
t
Att Fäderneslandet verkligen beflitar
sig om en reputation i det allmänna för
denna egenskap syntes häromdagen då
det meddelade allmänheten såsom öf
versättning ur Tluicydides en äfhandling
om pesten i Athen Utgifva ren af
Aftonbladet som händelsevis tillika rå
kar att vara förläggare till en samling
öfversättningar från de klassiske aueto
rerne ibland hvilka afven Thucydides
är en bFef vid åsynen af denna artikel
helt ängslig öfver en rival emedan han
lika med publiken väl kstrde Fädernes
landets outtröttlighet i öfversättnings
väg när det en gång väl fått sin auktor
emellan skål och vägg hvilket väl sy
nes på den stackars Colnet som skrif
ver i Gazette de France Lyckligtvis
funno vi dock vid närmare påseende
att den ifrågavarande öfversättningen
endast var ett utdrag af Voyages du
Jeane Anadiarsis introduetions hvar
est icke blott Thucydides utan äf
ven flere andre Grekiske Författare ci
teras
åt detta ämne kallade of innovation och
der det bland annat heter
"Alla lefvande djurs foster äro vid föd
"seln vanskapliga så äfven alla förändrin
gar hvilka tiden föder Delta oaktadt —
"likasom de förste personer hvilka förvärf
"va att frejdadt namn åt sin ätt vanligen
"äro rnera Jörtjente än sina efterkomman
"de likaså kan en ursprunglig inrättning säl
"lan uppnås genom eltcrhärmning ty det
"onda har en naturlig fallenhet att ökas i
"fortsättningen då deremot det goda är
"starkast i början emedan det måste fram
"tvingas Hvarje läkemedel innebär en re
"form (innovation och den som icke vill
"underkasta sig några nya knrefmåste vän
"ta nya sjukdomar ty liden sjelf är den
"största nyhetsmakaren och om tiden i
"sitt lopp förvärrar allt och visheten och
"klokheten ingenting vilja förbättra hvad
"skall väl resultatet då blifva Det är sannt
"att en inrättning som i sig sjelf ej är god
"likväl kan blifva dräglig genom vanan och
"att många saker genom tiden förenas när
"mare med hvarandra hvaremot nya in
"rättningar icke alltid trifvas så väl tillsam
"mans och fastän hvar för sig nyttiga
"dock kunna väcka oro genom sin olikfor
"mighet Allt detta vore sannt om tiden
stod stilla men nu deremot röres den så
"rundt omkring att ett envist försök att
"qvarhålla den i sitt lopp är en lika vald
"sam Utgärd som en förändring — Det
"vore derför väl om menniskorna ville följa
"tidens exempel som åstadkommer stora
"förändringar men med lugn och gradvis
"utan våldsamhet
— —
Häraf ser man att antänkarne redan på
1G00 talet insåg och uttryckte en sanning
som om den varit behjertad af da påföl
jande tidehvarfven» regenter och icke för
bisedd för de falska lärorna af detta oför
bätterliga slägte
som i alla tider icke haft
annat att göra än att fylla hofvens salon
ger att dr ;iga vinst af missbrukens bibehål
lande och att afleda Monarkernas O »sorg
från all tanka på de förbättringar tiderne
och folkens bjhof påkallat säkert hade lem
nat en annan sakernas ställning i a rf åt det
närvarande slägtet än det febertillstånd
hvarmed Europa nu arbetar Bättre likväl
sent än aldrig En förnuftig eftergifvenhet
i dag kan spara många bekymmer i mor
gon och hvad som kan göras i dag bör
icke uppskjutas till morgondagen ty hvar
dag häfver 110 ,4 ändock sin egen omsorg
Det vackra Ångfartyget Rosen lärer en
ligt en annan tidnings berättelse på nedre
san till Helsingborg för att afhämta H :s
Excell Gr De Geer till hufvudstaden i
följd af stormarna hafva gjort hafveri på
mascliineriet och inlupit i Carlshamn samt
lärer icke i år kunna iståndsättas
Debatten rörande Pairskapet i Frankrike
Under det den Arntocratiska principen
i England tillkämpat sig en seger som
redan visat sig ganska olycksdiger för lan¬
Vi ha ej haft den af Fäderneslandet citerade
Svenska öfversättningen till hands hvilket vi
anse oss höra niorna i fall vår öfvers från
originalet skulle i någon mån afvika från den
t amma
det för ordningen för sakenheten till lif
och egendom inom detsamma har den
på andra sidan Canalen lidit ett fullkom
ligt nederlag Om det behöfdeä något
nytt stöd för den numera temlig-t allmän
erkända ehuru före första Franska revo
lutionen till si» betydelse fullkomligt obe
kanta (attsen att 'tingens
kraft
alltid är
starkare än menniskornes så finnes ett så
dant i den utgång Pair sdebatten till e« bör
jan erhållit i Frankrike
Snille outtömlig» ressourcer .i bevisning
oeh dialektik vid«tr5ckte kunskaper och
i hög grad öfverlägsna »rato i ,ka talanger
voro under denna märkvärdiga debatt
nästan uteslutande på deras sija som för
svarade Pairskapet» ärftlighet all den
vigt pertoner kunna gifva åt en politisk
fråga trädde i härnad mot saken tidsan
dan och likväl segrade denna med en i
denna Kamare snart sagdt hittills osedd
majoritet Då denna deba t kan anses
såsom en slags disputationsakt öfver din
vigtiga fråga huruvida e-n historiik äilt
lig såkalUd återhållande och conwrve
rande princip numera är nödvändig såsom
en integrerarde del af Statsorganismen
eller icke måste discussionen inom Fran
ska Deputarade-Kamaren vars af högt in
trresse äfven i vårt land der opinionen är
allvarligen sysselsatt med tillvagabringan
det af en ändamålsenlig representations
förändring och der sålunda hvarje ny ide
hvarje ny utveckling af redan erkända
satser i denna väg såsom en ledning för
omdömetfär af högt värde Ett ämne hvari
den vidtfrejdade Royer Collard den unga
glänsande Thiers den snillrike Bignon
den djupsinnige Guizot utvrcilat hela sia
»retoriska /öimåg» äger dessutom redan
derigenom ett stort interesse för hvarje
bildad läsare Vi meddela derföre hur
det hufvudsakliga af dessa tal med ut»
statande af allt som innehåller omsaenin
gar eller serskilda Talares begagnande af
samma yttranden af argumenter
Herr Daunou var den för ,te spiu nfrgot
omständligare yttrade sig i ämnet h»ns
anförande förbigå vi (ehuru det med myc
ken uppmärksamhet och under djup tyst
nad al hördes emedan d«t egentligen icke
innehöll något öfver principcrne ulan en
dast facta nted serskildt tillämplighet på
Frankrike Kärnan af discussionen Imiin
trädde följande dagen med ett tal af
Herr ThicrsZ Vi arbeta alla på dalan
det af en Monarki detta nr vår allvar
liga föresats välan det är vigtigt att vi
veta hvad vi komma alt göra alt vi rätt
fö .stå hvarandra i afseende på de verk
liga vilkor en lör monarkien det till Kim »
intet ypperligare tillfälle än diseussionen
öfver Pairskapet
^Hurudan utgången in må blifva sk *H
det likväl blifva nyttigt att fullt reda för
oss det mål hvarefter vi alla sträfva För
fyratio år sedan ville Fiankrike ock bilda
en monerki Frankrike ville delta upprik
tigt ville det med hela sin själ och likväl al
strades intet »oiiat än denna löjliga con
stitution af år 1791 som hela ver Iden tog
för en monarki som i sjelfva verket tyck
tes vara det sotn fick nationens hyllning
och ed såsom sådan — men som några
dar derefter försvann så &oai en skuggbild
för att lemna runa åt den verklighet jons
Sida 3
låg bakom anarkien Det är ett dylikt
misstag vi måste undvika
I politiken mine Ilerrar uppfinner man
icke mer an i något annat man gifVer
blott akt på erfarenhetens lärdomar och
publicisterne hafva stannat vid tre ser
skilda arter regeringsform rent monar
kisk rent aristocralisk och rent democra
tisk
ÖfvervSger man dessi trenne Statsformer
begrundar deras fördelar och olägenheter
enligt historiens och erfarenhetens vittnes
börd så igenkänner man hos den monarki
ska Syreisen denna enhet i viljan som är
så nödvändig för verkställighetens kraft
men också vid sidan deraf souveränernes
nycker ombytet af usla och goda fur-tar
hofit .trigerne m m — Hos arislocratiska
»tyrelser finner man högstämd ärtlystuad
djuptänkta planer stora och kraftfullt ut»
fö da företag men derjemte skiåandan
inqvisitionen och Venedig »om utförde så
stoia värf och föll «å ömkligt för den
ynglings hand lora Frankrike ur I79Ö
skickade till Adrias sti änder
— Democra
tiskn regeringar förena alla dygdwr och
lastei ilet är der man finner den eph
inera tillvaron och alla inconseqvencer
• U a omvexlingar af mod och feghet ty
• U
massorna
modlösa
a omv
Alla dessa styrelser känna ingen v »rik
tighet De bara inom sig förstöringcui
frö Monarkien går under för Democr»
tin democratin öfvergår till despotism och
störtas af Monarkin De förgöras alla af
det «onj fclwlci dem Stater som hafva
blott en uteslutande form måste förr
eller senare fnll
a
senare
Vi hafva under våra ögon sett samhäl
let finna skydd i en blandning utaf alla
dessa former hvila tryggadt och stort i
deras skugga Jag menar England och
jag skall utbe mig att mer an en gång få
a 1 .föra dtt såsom exempel Denna »tyrclse
liar njutit fördelarne af viljan enhet ut«n
fcU vidkännas dess nycker Den har ve
lat förena Aristocratins conseqventa håll
ning och orygglighet med Deoiocratiens
energiska kraft
Ar det gifvet att den representativa
monarki som vi önska införa hos oss är
en förening af Konungodömé Aristocrati
och Democrali
NaleivosKop
uro stundom
tappra stundom
Delta är första frigap
Är det gifvet att inga andra element
ktwiua användas och att vi inom Frank
rike ega hvad som eifoidras för denna
co»stituliouclla Monarki
Detta ar andra frågar
Tre elementer finna» i den representativa
monarkin Det fö /sta är Kungadömet
Lyckligtvis bestrider n ;un oss ej deltr och
vare sig öfvertyg» Ise eller böjelse hyllas
detta af hvarje rättsinnig Fransman
Den skönaste verkan af denna niomr
kiskt representativa styrelse är uti hafva
befriU samhallet från Hnfintrigerne och
d» deinacviitisktt oroiiglietei nr I en re
p resen ta ti v Monaiki tillsattas Ministiainc
icke af intrigen utan af en lagstiftanue
»uajoi itet
ETT LITET ORD TILL HEIMDALL
I sin recension af Comedien Amanda har
Heimdall förklarat Don Ciesars prydande
med Gyllne Skinns-Orden icke vara en A
nakronism och funnit nödigt att i en ser
skild note tillägga att man haft orätt att
"på ett annat ställe anse saken så Med det
ta «å kallade "andra ställe
menai natur
ligtvis Aftonbladet hvilket ensqmt gjort
denna anmärkning
Ehuru
.foglig tillrättavisningen är 8r den
dock verkeligen obefogad hvarföre vi ej
kunna underlåta att protestera deremot och
visa huru den återfaller på vännen Heim
dall sjelf
Det finnes två sätt att begå anakronism an
tingen att der handlingen gr circumscribe
rad af vissa gifnn data och 1
acta fela mot
dem eller att der denna ej har en dylik
inskränkning fela mot den som hvarje dra
matisk handling måste ega af vissa tide
hvarf folklynnen m m
Från hvilkendera af dessa synpunkter man
betraktar närvarande fråga är anakronis
men påtaglig Håller man sig till den för
ra så är det säkert att inga sjelfständiga
regenter kallade Grefvar af Barcellonu
Prinsar af TTrgel af ISearn ni M funnos då
Gyllne .Skinns-Orden af Philip den gode
vid inedtet af femtonde århundradet instif
tades
Väljer man deremot den senare ,—och det
Är visserligen det enda rätta i afseende på
denna Comedi — sä Sr det icke mindre gif
vet att en riddareprydnad som än i dag
bortgifves af Spaniens konungar som först
vid medeltidens slut uppkom och först i
sextonde århundradet blef en Spansk Or
den — som sålunda likasom alla detta slags
ordens-prydnader tillhöra den nyare hi
storiens monarki och det moderna hoflif
vet icke är på sitt rätta ställe i en Spansk
thraterpjes der medeltidens caractcre och
feodala förhållanden öfverallt framskymta
Alt de Berlinska theater-kostymerna fram
ställa Don Caesar med Orden bevisar blott
att man äfven i Berlin såsom på andra
ställen kan råka misstaga eller förhasta sig
men ursdgtar ej berättigar ingalunda till
efterföljd eller rättvisa den
Vi hade just slutat ofvanstående lilla re
plik då N :o 77 af Conversationsbladet föll
oss i händerne En artikel förekommer der
under rubrik "Aftonbladet och Gyllene
skinsorden
Det let stort och vi trodde
alt Conversationsbladet med sin vanliga till
förlitlighet i afseende på nyheter från Hof
kretsarne förkunnade oss ocb verlden det
vi af lians Spanska eller Österrikiska Maj :t
blifvit hugnade med bli bandet en ut
märkelse som i sanning föreföll oss något
oväntad och vår blygsamhet bjuder oss att
erkänna det äfven oförtjent ty ha vi gjort
besa-de regeringar någon tjenst så liar det
sannerligen varit oss sjelfva ovetande Vid
närmare påseende befanns det dock endast
vara en ioi-disant tillrättavisning i samma
ämne som Heimdal Is
Vi ha i det föregående sagt allt hvad
»om kan sägas i denna sak det gäller så
som svar både ut Heimdall och författaren
i Gon versation bladet och står fast så länge
man ej mägtar kullkasta något af de der
anförde fakta hvilket förmodligen blifvcr
svårt Författaren i Conversationsbladet
borde likväl behöfva göras uppmärksam på
ett och annat litet lyte som vidlåder han
eljest visset ligen
"oskyldiga eller rättare
sagdt menlösa artikel
Först tar han fram en criticus hvars nuc
toritet han antyder fullt uppväger A 's i
Aftonbladet A är honom förbunden för
det han anser nödigt att framdraga en per
son af icke mindre anseende än A W Schle
gel for att öfverbevisa A Olyckan är blott
ett citationen icke bevisar någonting eme
dan den alls icke är på närvarande fråga
tillämplig Schlegel söker blott ådagalägga
alt man ej bör förhasta sig i omdömet öf
ver de påtagliga anachronismer som i nit
deltidens monuinenter förekomma men be
strider ingalunda deras eller andra sådnnes
egenskap af anakronism Serdeles oegen
nyttigt var det af författaren i Conversa
tionsbladet att tillägga den senare citatio¬
nen ur Schlegels arbete
'Till denna åsigt
(den som ej stötes af anakronismer kunna
vi nu icke återgå &c ty den bevisar för
oss allt hvad den förmår derigenom att
den förklarar Anakronismer numera icke
tillåtne eller ursägllige och det är just
hufvudsumman af allt hvad vi sagt Det
enda som egentligen rör ämnet i besagde
artikel och som kunde för oss finnas besva
rande i fall det ej grundades på fullkomlig
okunnighet i gamla Spanska historien ar
det påstående att det vore historiskt sanno
likt det en Prins af Urgel kunde vara re
gerande efter det Gyllne skinns orden in
stiftades (142g emedan de sjelfständigt
Spanske Staterne ioks förr än under Fer
dinand Catholici tid sammansmälte till ett
helt (i49 ?0 oel» sålunda — påstår Conver
sa tion »författaren —
"uppkomfoer en lati
tud frun år 1429 till i4c >2 för Cnlaloniens
och andra Spanska Staters sjtljst /indighet un
der hvilkcB tidpunkt en Prins Urgel kunnat
få nämnde Orden m m
Hvad som ar "sannolikt för författaren
i Conversationsbladet veta vi icke Men vi
kunna tjena honom med historiska sait
ningarj om hvilka han sjelf med li
tet besvär kunnat förskaffa sig upplysning
Att hela Spanska Monarkien först under
Ferdinand Catholici tid förenades under en
»pira är obestridligt men detta skedde re
dan »4 ?4 oeli vi inse till en början icke
hvarföre "latituden skulle utsträckas till
1 - ^92 då den sista Mohriska staten eröfra
iles ty i denna lärer val icke författaren
vilja söka några Prinsar af Urgel Besagde
latitud försvinner dock helt och hållet då
man påminner sig att redan långt före Fer
dinand och Isa bellas tid och före Gyllene
Skinnets atla sjelfständiga småstater försvun
nit och att den christna delen af Spanien
var delad i tvenne stora riken Arrazonien
samt Castilieri med Leon Den sista sjelf
rådige småfurste var just en Grefve af Ur
gel som af sin medtäflare om Arragonien
Lrota Ferdinand den rättrådige tillfång
togs omkring 1412 och dog i fängelse
Hvad vidare beträffar Cataloniens af förfat
taren anförda "sjelfständighet mellan 14
2V
och i492y
så förhåller sig dermed så ort
Cntalonien redan år 1187 då Raimund der»
siste Grefven af Barcellona och Herre öfver
Catalotiien förmäldes med Petronella arfvin
ge af Arragonien blef förenadt med Arra
gonien hvarifrån det sedermera alldriz var
i söndrad
Sida 4
Att det icle är så alldeles lielt med rar
författares kunskaper i den äldre Spanska
{historien torde af det föregående vara ut
red t .och hvem sorn i denna lilla tvistefråga
l >iifvit "öfverflödigt tillrättavisad
Men
man kan icke vara hemma i allt han vet
dt-remot mycket som icke många andra veta
bland annat att en Furste af Rudolstadt
(lärer menas Schwarzburg Rudolphstadt år
i79 höll ett tornerspel och "hvem vet
hvad som Inn-u kan handa "silger ju Don fuan
Så länge möjligheten att föranstalta om tor
nerspel finnes tyckes han icke anse det ca
racteristiska af inedei tiden vara försvunnet
•och enligt hans tanka måste ett Dramatiskt
• ibete hvari tornerspel förekomma i an
seende till tiden för händelsen kunna ega en
"latitud som sträcker sig från Riddarne af
runda bordet till Robespierret regering ty
det lärer varit ungefär samtidigt n»cd ho
ii»m som den Rudolphstadtska torneringen
försiggick Allmänheten skull» säkert vara
författaren i Conversationsbladet förbunden
cm han ville utgifva en jämförelse ad mo
A-um Plutarchi mellan tornerspelan och hjel
tarne dervid under t • Carl den »tore
Richard Lejonhjerta Edvard den tredje m
il och under Fursten af Schwariburg Ru
dolphstadt Vi utfästa oss stt subscribepa
på arbetet
A
Fäderneslandet har stundom det felet att
uttrycka sig alltför dunkelt och halfrjväd
na vi ;or låta som man vet sälla rätt
väl Sålunda har Fäderneslandet di det
velat förklara sin erkänsla för det vi an
märkte att en verklig Kammarjunkare ef
teilryckte dess uppsatser yttrat att det "en
gång for alla vill tillåta den hvars Jör
sök 1 .11 få en kammarjunkaretitel hittils af
lupit fruktlöst alt likaledes ur Fädernes
landet aftrycka allt hvad han och hans re
spektabla medarbetare åstunda
Allting
här i verlden har sin nytta med sig om
det kan befordra upplysning om händelser
och personer Det är visserligen svårt att
se hvad Fäderneslandet rätt menar med
denna strof men då försatsen deraf är ställd
till oss så uppmana vi Redaktionen att nå
got närmare i oförtäckta ord framvälla aj
hvem eller hos hvem de ifrågavarande
fruktlösa försöken blifvit gjorda Uppgiften
skulle vara så mycket intressantare på en
tid då denna i Fäderneslandets ögon så hö
ga utmärkelse icke sällan varit skänkt
till och med åt studerande ädlingar
sannolikt till en uppmuntran att "vara
snälla i Canzli- eller HofRättsexamen Vi
ar .liålta derföre på det högsta att Fäder
neslauds-Redaktionen som bör vara väl
hemma i antichambrernes krönika täcktes
lemna en tillfredsställande förklaring öfver
«n sak som framför allt uppäggat nyfiken
heten hos
"Aftonbladets samtlige medarbe
tare
UPPROR I FORE1XTA STATERNA
Ibland den svarta befolkningen uti slaf
staterna i Amerika har en farlig konspira
tion nyligen blifvit upptäckt Den 4 Oct
erhöllo auctoiiteterne första underrättelsen
härom af en fri mulatt i Washington Af
hans berättelse synes det att Dare en slaf
tillhö ,ig en Hr Moriasey i Sarepson velat
öfvertala honom att förena sig med upp¬
rorsmännen och tillika att negrerne i Samp
ion Duplin och nya Hannover voro ordent
ligt organiserade och baredde att den 4
Oct begynna sitt blodiga arbete Davc
fast togs och öfverbevist«s Han bekände
det tillärnade företaget uppgaf namnen på
fyra de förnämsta hufvudmännen i Samp
lon och Duplin och några i WilmingtoB
samt nämnde tillika några familjer som de
haft för afsigt att bringa om lifvet De
hade beslutat att på tvenne olika vägar be
gifva sig till Wilmington spridande mord
och plundring i sina spår Uti Wilming
ton skulle de förstärkas med 2 ,000 andra
förse sig med vapen och ammunition sarai
derefter återvända Tre af hufvudmännen
hafva blifvit gripna i Duplin och Davc
samt en annan redan afrättade 23 negrer
som sitta i fängelse uti Duplin anses äfven
vara delaktiga i komplotten Några hafva
blifvit straffade och andra frigifna Rörel
sen som uppstått häraf hos folket i Samp
son är ganska stark kraftiga mått och sUg
äro vidtagne för att häkta alla misstä-nkt»
personer En mycket klok neger-predikant
benämnd David fördes inför domstolen och
blef fullkomligt öfverbevisad om sin delak
tighet genom en annan negers vittnesbörd
Folket var så uppretadt att man med stör
sta möda kunde skydda honom för dess ra
seri under vägen från donastolen till fängel
sett Alla bekännelser stämma deruti öfver
en» att upprorsmakarne varit ganska väl or
ganiserade och understödde i Duplin Samp
»on Waine nya Hannover och Lenoir
Ost frän Haslidalcn
ö
f
af utvaldt fin smak ocb ovanlig storlek föraäljei i
»torre och mindre partier endast i undertecknad
Viktnaliebod vid Drottninggatan hörnet af Lilla Vat
tngränden
A .f Wcinbtrgska Balsamen
fdi höäldkiå
f g
•om for den si högst välgörande verkningar på men»
niskokroppen vunnit så stor kredit hos den lidande
allmänheten under namn af at Under .Balsam tinnes
inna ett litet lager qvar i Hattstofferaren Utterbeck»
aalubod vid Gustaf A ~doIphs torg men numera endast
bestående af ti kallade dubbla flaskor innehallande
3 uns flaskan k 2 r :dr b
-co it» — hvarjemte följer
tryckt beskrifning scra noga uppgifver sättet for desa
användande t ex mot gikt svullnader mader
sensträckningar förkylda lemmar hlrdheter knölar
finnar /nas m m
Sm ålan ds Pras tost
pi Hora Hälsinggirdeu vid Hötorget boden Nso 15
Friska Berg-Ostron
TkLij
pi kallaren Tyska Leijonet
UT Ii JUDES HYRA
Nu genast en beqväm våning af 6 rum garderob
och kok med särskildta uppgångar till boningsrum
men och köket skafFeriskåp i köksförstugan egen
vind vedkällare och matkällare Rummen äro beläg
na i tr upp i huset Nso 6 qv Stormhatten vid Hege
ringsgatan Närmare underrättelse erhllles pi stäl
let
»Uti Nederlagskällaren i f d Haiselgrenska huset i
Storkyrko brinken är tillfälle att emot lindrig afgift
nedlägga Viner Arrac m m enär derom tillsäges i
Utters et Comp boklåda
BORTKOMMET
fTEti refflad matsked märkt med F B N bortkom
nyligen på okändt sätt Är den pantsatt vill ägaren
den igenlösa då anmälan derom göres 2 tr upp hos
värdinnan i samma hus der detta blad tryckes i
Johannis gränd
ANNONSER
TILL SALU FINNES
Pl Wiborgs boklida finnes Anmärkningar öfver
nya Kyrkolags-Förslaget för 16 sk b :co Chri6ten
domsfrigor till Skrittobarns tjeult 2 .dra upplagan g
sk Frigör utan svar att nyttja vid Catechesens läs
ning för att lära barn förstå densamma z sk alla
utgifna af C J Holm Anmärkuingarne sända» äfven
-portofritt till hvar och en som re ^uirerar dem hos
Prosten Holm å Bjästad» Post .Contoir
En engelsk ångmaschin om 2 :ne hästars kraft Fas»
sande för Bryggare är till salu Vidare underrättelse
erhålles vid Tecknologiska Institutet a norr midt e
met EandtbruksAoademiens hus
Frisad
tjenlig till Vinterrockar föraäljeshos Sandberg i Stor
kyrkobrinken
Volrka Choleragördlar förfärdigade efter modell
och förledda med
samma apparater som de hvilka
med så mycken nytta begagnades vid Polska arméen
äfven gillade och godkände af flera sakkunnige har i
staden äro inlemnade uti Hr Risbecks bod vid Gu
staf Adolphs torg-
Essen c c emot Väggohyra
ädkäddlh
gy
Denna Essence som är det kända medel hvar¬
med vägglöss kunna fullkomlTgt utrotas (kakerlacker
och båbbor kunna äfven dermed utrotas har nu vun
nit fullkomligt bifall så väl utom- som inomlands
af nära 6 ,ooo personer som brukat af csseiicen efter
den beskrifning som åtföljer hvar butelj (Äfven fin
nas särskildta tpedel hvarmed mal kan utrotas Till
verkaren ansvarar för medlens fullkomliga verkan
då de brukas efter den tryckta beskritningen Hans
adress fas uti Hr
"Wallboms kryddbod vid Kornhamns
torget der äfven sakerna /äro att tillgå
Harlem ska B l om stor-Lökar
nyligen inkomna af diverse utmärkt vackra sorter
hvaraf de fleste äro tjenliga att drifva till blommor i
rum öfver vintren säljas till facila pri *er hes under
tecknad vid Brunkebergs torg
J J Bartels J
-sorz
Riga Sädes .Linfrö nytt af bästa sorten samt Hamp»
frö hos
i C F Li Ifevalek
Fin
"Wiener-Lack Cinober tunn och tjock fransk
Terpentin ljus och mörk Schellack samt fin fransfc
buteljkerk till facila priser i kryddboden vid Stor
torget
Ett mycket vackert bårdenksmonster gassande till
en kudde tinnes uti iru Nyströms ullgarnsbod vid
I Drottninggatan
DIVERSE
Ny Ångbadnings-Anstalt
äldhäjdh
gg
Det är egenteligen den härjande Chojeran som fört
allmänna uppmärksamheten på nyttan af ångbad så
tom ett af de kraftigaste medel icke allenast att tö
rekomma utbrottet af denna förfärliga sjukdom utan
äfven att häfva den» sedan den redan utbrustit — Men
i bruket af ångbad är icke inskränkt endast till denna
I sjukdom också mot andra sjukdomar utgör det ett
f förträffligt botemedel såsom Bad-Journalerna från
1 Berlin och Hamburg visa och redan för hudens re
ning som väsendtligast bidrager till hälsans bibehål
lande är ångbad af högt värde — Af dessa anlednin
j gar har man förmodat att ett försök att lätta till
I gången till dessa Bad icke skall synnerligast i när
varande period af resp allmänheten med likgiltighet
betraktas hälst då man hunnit det mål att k unika å
i stadkomma ånga i tillräcklig mängd och af lagom tem
peratur så att ångbad kunna gifvas säkrare beqväm
ligare och angenämare än på de hit &lls brukliga säf
ten — Dessa ändamål vinnes genom de i Post och
Inrikes Tidningarne för d 29 siatl Sept och Afton
bladet d 26 Aug »å fördelaktigt vitsordade Ang bads
sängar af Ingenieuren H Zanders uppfinning — iVlad
begagnande af denna uppfinning öppnas
d« usta
No v innevarande ar en ny Angbadningsanstalt uti
huset Nso 1 qv Andromeda vid Skärgardagatan nor
ra ingången 5 tr upp — Baden gifvas af vattenånga
i icke med sprit och efter behag i sittande eller lig
I gande ställning — Priserne äro för 1 bad på f m 1
från kl 9 till 2 25 sk personen och på e m- Wrån
kl 4 till 8» 32 sk samt då serskilt säng till svett
ning» undergående begagna t r :dr allt b
-co — Erfa
renheten har visat både här och vid de i Berlin och
Hamburg inrättade Angbadnings .anstalter att det öf
verskott af värme kroppen under Bad a vattenånga
genom dess condenaering åter till vatten emottager
och hvaraf den på ett angenämt och vederqvickar .de
sätt genomtränges län ^e bibehåller sig och motstår
yttre luftens åverkan ,å att den badande icke sisom
efter ett vattenbad äfventyrar faran af förkylning
under hemgaendet
Stockholm d 51 October Igzi
Herrar Fordringsägare uti Byggmäitaren J A Berg
konkurs behagade allmänt sammanträda lördagen d
5 Nov kl 4 e m å Bör»kaff ?rummet
All sorts kolorering expedieras af en öfvad Kand
som i flera Ir härmed sysselsatt si£ all möjlig nog
grannhet försäkraij • dress lemnas där detta blad ut-
F Lagerrall
Den som kan åtaga sig att val tvätta kul
siden behagade uppge sin adress der denria
d
tidning tryckes
Hos L J Hjerta