Sida 1
R :o 258
1831
AFTONBLADET
Måiidagcn
den 7 Ng ^cmJ )Qiiv
Linset t ti lockholm Jor hell år lo ft :dr halft dr S R :dr 3 män t R :dr 8 sk Banko Lösa Numror i sk Banko Prenumeration och utd
mans Engströms bokhandel i Storkjrrkobrinkeni Bromans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid
gatan och Essens vid Södermalmstorg Annonser mottagas endast i förstnämnde bokhandel till 7 skill banko raden Utdelningen kl 6 eftérrmtid«
UTNÄMNINGAR
I )en i5 Oct Vid Iiig«cicm '-Coi- >8cn till öf
versti-Lieut i Arméen Majoren M Lundström
vid Uplands Reg till Fåndrickj Rustm C A-Ge-
d
p
d er 1 )1 a <1
AFSKED
Den i5 Oct Vid 1 neejiicur-Corpsen fT >r Uii
der-Lieut Chr J B Berndtson vid Topographi
ska Corpsen för Lieut i Arméen J A Magnet
med Capitens namn vid Calmare Reg för t apit
Frih Hunimerhjfclm mod pension vid Hallands
luf
-Bat för Lieut Alex PheifF
l )«n »9 Oct l ur Häradsh uti Lycksele Åsele
Arvidsjaurs och Arjeplougs Lappmarker» Domsa
ga C I
- Furtenbach
DÖDE
Uppbördsskrifvartn P G Anderssooz d t Nov
Exp Stånd-Drabanten K Lindberg d a6 Oct
3a ar
Kosken J Möller d a Nov 4 är
Dem M G Kock på Wingsle Öhr Sätesgård d
3o A iig
"5 år
quarantäns-underrättelse
q
Franska regeringen har anbefallt de»» Con«uler
och Handelsagenter att visera Sundhetspae» östd
mindre desamma äro åtföljde af ett utaf Läkare
utfirdadt Vinitsttionebetyg
Fartyg som till Barcelona (inkomma från Norri
ge »iola tillåtas att i Barcelona undergå i5 da
gars quarantun så framt deras laddningar endast
bestå i Fisk eller andra icke smittbara varor
Fl ANDELS - UNDERRÄTTELSE
Staden Cadix frihamnsrittighet uppbörd d iS
Sept
FRIMARKNAD
Vid Grythytte Kyirkoby årligen den 10 Sep
tember
LEDIGA TJENSTER
En Batailloiis-predikant-kcstäHning vid Andra
Lif-Gärdet sökes inom 56 dagar
från första an
»ion sen
Provincial-L "åkaresys $l *n i Linköpings District
Söke» inom 3o dagar från första ann
BOLAGS-SA MM A NTR Ä DE
Isåsa Bolagsdeliigare till extra Bolagsstämma vid
Mårslltcr d 7 Dec kl lo f m
LEVERANS
GcrSrs- och bajonetts-ställningar af träd for ge
värsförrådet på Marieberg ritning i Krigs-C lle
gii Artilleri-Mililair-contor auction lo iNov kl
ii i Kiigs-Colleginm
G &oo alnar giått Kläde i 1-4 aln bredt 2000 kt
Wattornister auction i Krigs-Colleg och Lands
Cancelliet i Götheborg ai .Z .IZ aln hvit Foderväf
i aln bred i Krigs-Colleg oeh Lands-Cancelliet i
Götheborg och Hernösand d a3 Dec
Boteå H .R Bonden Hans Olofssons i Kalknäs
och Per Östlunds i Hnrjum i rltgd å ting efter
(i mån de torre frjn ai Juni och de sednare 2 3
Juli 1831
Ramsele H R Handelsb A Billmarks och liu
»trus a rttgd å ting efter (5 mån från 6 Juni
83
x83i
AUCTIONFR
Gården N :o i \-j i Hudiksvall belägen vid stora
Gatan vester om torget den 28 Dec på stället
OFFEN T LIG A STÅ 11MINGAR
BORGENÄRER
Danderyds Sk .T .R Assessor Hemans
å ting v fler 6 mån från Juni ib3i
1 ttgd
LAGFART
A Capit Grefve Löwenhjelans från Mallsjö Jord
ägare d ja Oct i83o inköpt andel i så kallade
Mallsjö-cHVen med Dam och Damfäste samt hälft
i Westra Mallsjö enbladig» Sågqvarn och luisbc
hofs Mjölqvarn med ett par stenar jemte Allmän
ningstegen Sågbacken kallad klander i 1 rttgd
å ting efter 6 mån från tredje ann
KALLAS
Gårdfarihatidl .kA Österlund från Ulricehamn och
Åslycke att inom (i veckor efter tredje annonsen
vid Wenersborgs Lands-C .mcellie svara till Bok
hållaren Wulfs å honom uttagne lagsökning samt
C M Andersson från Borås och Årbo att hos
Magistraten i Bo ås inom samma tid dels undfå
del af Konungens Befallniiijshafvandes Utslag ut
d Is Juli hvarigenom han blifvit dömd att till
Handl N Nellson betala Z89 Rdr 17 sk Rgs dels
kungöras utmätningsdagen
All Secret L F }Jaucrs arfvingar att d 14
Mar» i8Za emot bestämd ofträlcssumma öfvertaga
efter bemälte Secret och hu trn dem tillfallne fa
stigheter anm hos J }i Rotenström i Warberg
LEDIGT ARF
Efter a ti Handskmak A L Cederqvist och (fess
äfven a fl Enka H Björklind underrätt bos Stads
fisk S E Norrman i Sala
Efter Fransmanne» Alexandel Theophil Tribont
hos Nämndeman Nils Håkansson adress Linkö
ping Hulterstad och Mjölby
BOLAGSKUNGÖRELSE
Jacob Westin och C J Djurberg Garfvare un
der firma Jacob Westin Comp
Esaias Jacobsson och Herman Jacobsson under
firma Esaias Jacobsson £c Son i Norrköping
BOUPPTECKNINGAR
Efter Commissionslitiridl Ifwar W allin anm
hos fadren Bonden IfVckr W allin i norra Ånger
inanland Nälla S
Efter afl Majoren C R Ekstedt inom iZ Nov
i Stéibhuset i Stockholm
Efter atl Handelsb O Drake inom Nov hos E
Segerbom i Hudiksvall
Efter ad Grosshandl Rob Petré inom medio
af Nov hos J C Ditzinger i Stockholm
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
All Brukspatr C J Möllers samt firma J Ph
Möllers Söners att uttaga slututdelningar på Pauli
Comp :s Cöntor Onsdags och Lördags förmiddagar
Meubelhandl Sköldbergs d 9 Nov kl 5 c ni
å Börskällaren
Handelsbokh L A Rosendahls d 10 Nov kl 4
e m uti Huset N :o 8 Qvart Hyppomencs vid Sven
sk :i Prestgatau
All Brukspatr J Halls den 11 Nov kl 4 e ni
hos J W Kleberg i Götheborg
E O Cancellisten L E Herbsts och frus d 19
Nov kl 5 c m uti Börscafiernmmen
Tracleuren Hårds d 24 No kl 10 f m hos J
1
Berg i Götheborg
Enkefru Blomstedis i Ronneby d a5 Noy 1
Massans hus att granska Sysslomannens redogö
relse
Ky .rkoh A Årens d ifi Dec kl 11 f m uti
Alltorps gästggd på Dahlsland att erhålla ut
delning
SPEKTAKEL
I dag De Båda Figaro och Aptit ulan
Pengar
SAMMANTRÄDEN
P B
d II d :s kl 7 e m
Svea-Orden den d :s kl 6 e m
G
Neptuni Ordens Andra Grad d 9 d :s kl half
e m •
Polymnia d 11 d :s kl half 7 c m
Mijsiköfnings-Sällskapet d 8 d .s kl n e m
Pedagogiska Sällskapet d 9 d :s kl 5 e ni
OM BANKENS SILFVER KÖP
(Forts från Lördagsbladet
Herr Rydberg
Om man bestämdt fick antaga att en kurs skulle
stiga eller falla efter det förhållande som ett lands
export för året har till dess import skulle äfyen
jag hafva den öfvertygelse att vår kurs nästa år
ytterligare hör försämra sig emedan vi hafva hc
hof af utländsk spannmål men då så många andra
saker hafva sin verkan på kursen hvaribland i
■ynnerhet opinionen om vårt sedelmynt som år
från år tros försämra sig sa länge den af Riks
Stånden beslutna silfvervcxling ej kan utföras så
liar jag trott mig finna att detta uppskof af Ban
kens-Sil fycrutvexJing är hufvudorsakeu till vår kun
beständiga stegring Jag har af delta års erfaren
het fatt ett ytterligar» stöd för denna min tanka
såsom vår handelsballans i år tyckes blifva ej
sämre utan snarare mer till vår fördel an förli
det ar Det är sannt att vår Hufvudexportartikel
jernet har fallit i pris samt genom sammanver
kan med den ofördelaktiga kursen kommit att stå
vttländningen mycket lågt men denna förlust er
attes fullkomligt i metalliskt mynt genom de
större export af jern under året som efter de „u
varande aspecter kommer att öfverstiga 18Z0 åls
ernexport med 10 å i5 pC Importen detta år
tyckes jemväl ej Öfverstiga förlidet års och be
räknar man dess värde i Utländskt mynt sä trrir
jag att det blifver mindre då flere Utländska va
ror vant lägre 1 prisen och dessutom den här
jande farsoten i flera Östersjöliamnar verkat till
mindre tillförsel af varor oberäknad t det troligen
mycket minskade Lurendriigeriet genom de strän
ga k arantä tisan stål terna Man skulle af desse för
hållanden sålunda borut vänta en lägre kurs i år
än 18Z0 men motsatsen har inträlfat hvartill ef
ter min öfvertygelse misstroendet till vära Banko»
sedlar är orsaken hvilket troligen kommer att
fortfara sa lange Svenska Banken
fortsätter att en
dast invexla silfver d v s genom silfvcrköp upp
taga de momcntela veXclöfverskoUen samt attall
'ri utgifva någon silfverdalcr när yeXelbrist in
trä (far
2 :0
SLtille
eu ytterligare kiirsförsiimring i832 in
triffa sa hlifvcr otyifyclaktigt en förmi nskniug i
Sida 2
rjlfrervärde fBr Exportvarorne emetia n en mot
svarande förhöjning i vära skcppning <priser ej sy
nes vara att påräkna
3 .»
Genom utvecklandet af de båda förra frågorna
t yrkes det klifva en följd att att vår kurs ej bör
kalkyleras bli ofördelaktligure nätta är
4 :o
Efter deu beräkning jag efter min enskilda åsigt
kali göra» bör kursen när Kongl Maj :t behagar
bestämma tiden för utvexlingens början småning
om kunna declinera till iZij sk som ur det unge
lära värdet hvartill roan genom silfverutsändniug
kan för sk alfa sig Hamb B ;co
5 :o
För mig synes det sannolikt att kursen efter
liand bör falla till den i förra frågan nämnde nu
meraire isynnerhet om K_ongl Maj :t 6 månader
före siU
v #rvcxlingen täckes offentliggöra tiden
dertill
6 :0
Efter min åsigt skulle årets början rara den
lämpligaste tiden fur kungörandet af dtvcxlingeu
da en längre tid för kurs jemkning före ikejipuin
gens början vore förhanden
7 :0
Till ledning af svar å denna fråga får jag en
dast referera till Tullverket» uppgifter på do an
förde årens export och import med afseende å de
dåvarande priser
8 :0
Till uppköp af 700 ,000 R :dr Svenskt spcc på
de större handelsplatserna kunna visserligen för
leverantörer af behöflig styrka 3 månader vara till
jräcklige men om längre tid beviljades sä skulle
speculanter från mera ailägsna orter samt jemväl
från mindre platser hvarest stundom silfret är
billigare i priset äfvenledes kunna concurrera
9 :a
Efter milt bedömmande hör Bankens silfverfond
blifva mindre anlitad sedan kursen på Kongl Maj :ts
tillkäuuagifvande af silfverutvexlingcn fallit i lör
Kallande till det väld» Hamb 13 :eo eger medelst
ailfver utskeppning
Herr Morsing
Mäktar icke konjunkturen år i83a böja exporteras
värde i silfver i förhållande till spannmåls och
andra bebofvers införskrifning så blir vcxelkur
sens försämrande en följd af disproportioner»»
mellan exportens och importens värd» i silfver
1 bredd med vexclkurseiis försämring går fördy
randet i sadelmynt så väl af spannmål som af all
annan impofi
a o
K äktar icke konjunkturen böja landets export
artiklar i pris i sedelmynt i samma proportion
som vexelkursen försämras sä bekommer produ
centen ett förminskad t »il fver belopp men sådant
förhållande är en följd af oblid konjunktur för
exportart iklarne och har sin grund i deras verk
liga prisfall i silfver Ett högst ofördelaktigt för
fa ältande af sådan beskaffenhet visir sig i år med
exportertikeln jern
3 :o
Antages som bestämdt att varn-importens värde
i silfver ökes och varuexportens värde minskas
år iS3a i jemförelse med år i83i och inga an
dra vexeltillgångar komma att linnas än de soin
uppstå af varu-exporten så blir visserligen följ
deii af ett såiiant sakernas skick att priset på
silfver ökas i Rikets närvarande mynt
4 :o
Den egentliga vissheten om en blifvande stadga
i myntet anser jag uppstå af vissheten alt Banken
kommer att börja ocii fortfara gifva silfver för
sina sedlar Erhållandet af en sidan visshet förr
än dagen då ulvexlingen börjar tror jag verkar
redan till kursens förändring på så sätt att den
närmar sig till Bankens utvcxlingsgrnnd ,eller uied
andra ord under tiden mellan visshetens erhål
lande och dagen då ulvexlingen börjar frambrin
gar specnlation concmrcnscii om en sådan specn
lation afgör hastigheten af förändringen i vexel
kursens närmande intill utvexlingsgrunden Jag
anser försämrandet af närvarande vexelkurs oför
enligt med ett förbättradt sed '«iioaynt genom silf
verutvexliagcn efter r K :dr Specie för 12 .S sk
sedlar och kan icke skapa mig någon idée 0111 en
si beskaffad krisis som i inledningen till frågan
omnärnnes anser för öfrigt att ett stadgadt mynt
stärker allmänna krediten lättar rurelsen 4U och
xaeti nscksätter räntan
Svaret a denna fråga torde igenfinnas i sVaret
å 4 :de frågan
6 :0
Jag tror lämpligaste tiden vara genast eller så
snart kungörandet efter sakens natur kan ske
Consideration befrämjar ett intresse dock alltid
på bekostnad af ett annat
7 :o
Saknande tillförlitliga uppgifter a det qvantum
sp .muuiål och andra varor som i8a exportera les»
äfven >m å samma års import kan jag icke gif
va upplysande svar å denna fråga
Så ytligt jag
är i tillfälle att skåda ämnet tyckes mig att
1829 års silfverimport icke obetydligt öfversteg
hvad tillgångarne itsedgåfvo och haft en ofördel
aktig verkan derpå följande år
8 :0
Silfver till elt belopp af 700 ,000 R :dr Svensk»
Sp anser jag kan ä mer än en marknadplats
inom mycket kort tid uppköpas äfven utan att
frambringa någon verkan i marknaden men för
beredelsen till köpet kan det oaktadt äfven om
köparn har mer än tillräcklig styrka fordra mer
ält tre månader i anseende till enskilda förhål
landen såsom långsiglige vexlars allöpande vid
hög discont uppskof med förnegociering af främ
mande valuta rid ofördelaktig kurs med mera
dy litt
9-0
Jag inser icke att Bankens silfverfond något
betydligt starkare skall komma att anlitas om
vexelkurscn före silfvertitvexlingstiden faller från
närvarande punkt till en punkt mer öfverensstäm
mande med utvexlingsgrunden än oin närvarande
kurs kunde bibehålla sig intill utrexlingstidcn
Den verkliga fond utrikes som indrages under
mellantiden kommer i ingen beröring med silf
vcrfonden joiu deremot kan vara
fallet med in
dragningar på speculation Hvad soin trajscras på
speculation kommer troligen i grund och botten
att anlita silfverfmiden men har också betäckt
de skulder som aiuiars skulle anlita samma fond
personer ombytas hufvudsnken blir densamma
Vid kursspeculation lör utländsk räkning kan dock
silfverfonden komuia i så mycket större mån att
anlitas aöift avaucen utgör hvilken då Ufven
föres ur landet en olägenhet som alltid vidlåder
den passiva handeln
Mtri KeS
Engelsk post ankom i går med tidningar
till och med d a8 October och från Frank
rike till och med d 36 inen medförde in
ga andra nyheter nf vigt än att Greklands
President Capod 'Istria j blifvit mördad i
Napoli Underrättelsen hade kommit med
telegraf-depeehe från Lyon Om tillstån
det i Grekland se i öfrigt nedanstående ar
tikel ur Aless ager des Chambres
I England fortfar samma lågande nit som
förut för reformbilleo Times uppräknar
mer Sn tjugu serskilta folkmöten för detta
ändamål Tvflnne Bisk«par som röstat Jor
billen hade lika med ministrarne erhållit
tacksägelse-adresser lrån mötena och besva
rat dem mycket frisinnade Deremot hade
folket i Durham formerat en omätlig pro
cession framför hvilken ett trädbeläte före
ställande Biskoppen derstädes bars under
en föga harmonisk musik af spjell mortlar
och gry trins ;ar hvarefter hans Högvördig
het in effigie brändes på ett stort bål Mar
kis Londonderry som öfvergifvit London
höll på att i Thirsk åter blifva fast för
mobben som vid ryktet om hans ditkomst
hade församlat sig i slöra hopar Lyckligt
vis igenkändes dock icke vagnen
Uti Frankrike hade inom Dep knmaren
yttrats stor förbittring emot ministeren i
anledning af minislerens begäran af 18 mil
lioner till allm Unna arbetenx hvaraf fem
ilHoaer skulle ga till oförutsedda behof
och användas enligt miniiterens godtfinnan
de Hr Comte ansåg en sådan vidsträckt
rättighet oklok Under restaurationen hade
det icke varit sällsynt att se ministrarne lof
va broar och kanaler på Statens bekostnad
åt Depaitementer som skickade ministeriel
Ja Ledamöter till kamaren och han ville ic
ke slå vad om att ju detsamma äfven kun
nat ske vid de sista valen
Odillon Barrot påstod att då crediten är
försvunnen och consumtionen upphört ge
nom någon stor katastrof så kan styrelsen
svårligen med elt palliativ mota den brist
ocli sysslolöshet som följer deraf Den kan
då använda 5o 60 ja 100 millioner utan
framgång Hvild hade frukten varit af de
3o mill hvarmed man förra året velat upp
muntra handeln tvinsoten i a Härerna hade
derföre ej upphört emedan man ej kunnat
häfva misstroendet Detta borde tjena ti I f
en varning för framtiden Trettio år hade
gifvit en varnande erfarenhet öfver nyttan af
statens allmänna al-betsföretag Huru hade
det gått under VillMes tid Många millio
ner hade blifvit bortkastade utöfver de för
sta kostnadsförslagen Orsaken låg deri att
förnämsta ögna märket vid dylika företag
var att blända genom den yttre prakten och
uppfora monumenter samt kunna lysa med
inskrifter under hvilken Konung eller mi
nister den eller den byggnaden blifvit före
tagen Talaren gjorde härefter en lång in
tressant framställning af de allmänna .prin
ciperna för statens mellankomst i näringar
na som vi beklaga att utrymmet icke tillå
ter oss intaga
Podenas anmärkte i afseende på de 5
millionerna att dessa tydligen voro ämnad»
för polisen emedan den ensam framställde
oförutsedda behof hvilka han icke närma
re ville qvalificera
— Con-sefjPresidenten
uppmanade honom härvid med häftighet
alt tala ut hvarpå talaren fortfort Nå väl
det är för att besolda vissa journaler och
utsprida skandallösa skrifter ii»ot Julii-re
*olutionen i depå r t emen tern a
— Tracy ville
ej bestämdt deltaga i beskyllningen men
förstod icke hvartill en national-represen
tation skulle tjena om den endast måste
anslå medel till godtyckligt användande
Man mindes ännu den ifver hvarmed Hr
Gonselj Presidenten sjelf under den förra
regeringen hade satt sig emot dylika for
dringar och huru hela Frankrike då hade
förenat sig med honom Hvaraf kora det
då att en Styrelse som borde vara nationa
litetens och offentlighetens skulle fordra
ett oinskränkt förtroende ulsii kontroller
Handels-Ministern försäkrade på sin he
der att icke en o-bol skulle användas till
polisen Hvad skritters kringspridande be
träffade vore det väl något ond t uti att
dertill använda några summor för att till
intetgöra upproriska stämplingar (Knot på
flyglarna Tracy protesterade högtidligen
mot ministrarnas rättighet att använda sta
tens medel på skrifter att befordra sitt eget
politiska systems framgång d v s för sitt
eget bibehållande på minister - platserna
Hvem erinrade lig icke ännu det bittra ta
del den förra Ministeren fått uppbära för
det den användt den-obetydliga summan af
26 ,000 francs på politiska pamfletter en
dast derföre att detta icke var ett consti
tutionelt uppförande
Uti sessionen den Oct hade Kamaren
diskuterat mvuistéreus förslag
till lag
Sida 3
folkundervisningen och ministern för all
männa undervisningen skördade för detsam
ma mycket bifall Uti hvarje comraune
skall en skola inrättas dqr fattiga barn
gratis erhålla den första undervisningen
oeh de öfriga mot en måttlig afgift
Polisen i Paris har serjvestreradt alla por
trätter i boklådorna som föreställa den un
ge Napoleon
Tillståndet i Vendele är så oroligt ntt
det är fråga om ditsändande af en del af
Nordarmtfcn Cadoitdalska familjen Jeder
konspirationen I södern underblåsas oro
ligheterna af Konungen af Sardinien
Angående Belgiens och Hollands affärer
orn fred eller krig kände man ännu ingen
ting med visshet Dat förmodades i Lon
don att Conferensens fredstraktat skulle an
tagas Belgiska kammaren hade fört ett sorg
set men mera undergifvet språk men der
enaot troddes enligt enskifta bref att Ko
nungen af Holland skulle vägra den Hol
ländska fonderna i City hade ock f»IIit
procent Utom detta hotande tecken omta
las äfven i en art från Mayn i Ha in b
Correspotidenten att en stor Nordisk
makt i en not upmanat de Tyska hofven
att sätta sn gräns för den antimbnarkiska
anda som uppenbarat sig sedan Julii-revolu
tionen och hotar samhällsordningen Sam
ma not lofvar Regeringarne allt möjligt un
derstöd till motverkande af denna förderf
liga anda samt innehåller att man väl ic
ke vill inblanda sig i sjelfständiga staters an
gelägenheter men dock icke med likgiltig
het kan se demagogien gi ipa omkring sig
Portugal
Från Lisabon ha vi uti enskildt bref di
rekta underrättelser med posten till den 9
Oktober Guvernementet var högst oroligt
öfver Don Pedros tillämnade företag och if
rigt sysselsatt att låta uppföra re <mtcr
Några vidare detaljer skola vi meddela i
morgon
Grkklakd
I Franska tidningen Mcssager des Cham
bres finner man följande artikel rörande
detta land
Grekiska flottan är icke helt och hållet
uppbränd såsom man först trodde Ehuru
väl Amiral MIaufis gifvit order att antända
atla fartygen förmådde dock Ryska Ami
ralen att till någon icke obetydlig del af
styra företaget Endast fyra skepp b lefvo
rerkeligen uppbrände men dessa voro be
klagligen de betydligaste inom flottan Gre
kerna skola i långliga tiller beklaga förlu
sten af den skona fregatten Hella och af
ett förträffligt ångskepp
De båda partier mellan hvilka Grekland
ntv är söndradt representeras här i Paris af
Greker med motsatta tänkesätt Sålunda
hafva vi fått oss meddelade bref med alde
f«i stridiga åsigter rörande flottans uppbrän
nande Vi kunna derföre omöjligen fälla
något bestämdt omdöme rörande em tvist
sowi i detta ögonblick gör anspråk på den
mest odelade uppmärksamhet från de stora
makters sida som grundat Greklands sjelf
ständighet Men om man äfven med den
största opartiskhet pröfva» halten af de be
svär som blifvit anförde mot Greklands pre
sident Gr Capo d Istj ia är del omöjligt ntt
försvara det de icke äro både grundade och
talrika I de första tiderna var han Grek
lands afgud Man Inrutade med oinskränkt
förtroende i haas ti auder en snart sagd t oin-
på hans begäran representant-församlingar
och ställde endast vid hans sida såsom
kontroll en Senat hvars medlemmar han
efter behag egde att utvälja men se
dan två år förebrår man honom att han
sträckt sin despotism till den olidligaste
höjd Man beskyller honom att hafva satt
alla möjliga intriger och driffjedrar i rö
relse för ett hindra Konung Leopold att
mottaga Grekiska kronan Äfven skall han
mer än en gång hafva låtit uppbryta bref
på posten till underhjelpande af sitt Spio
neringssystem och för att få ämnen till po
litiska processer domstolarnes oafhängighet
har han genom godtyckliga af- och tillsätt
ningar på det våldsammaste kränkt satt
sig emot tryckfriheten och spridandet af alt
högre undervisning till statens förderf åt
egna kreatur disponerat statens länderijsr
samt slutligen till utförande af sina god
tyckliga beslut nyttjat våld genom koloko
thronis soldater Sudane öro oppositionen»
beskyllningar mot honom Grekiska (lot
tans uppbrännande ett visserligen i sig sjelf
lika brottsligt som beklagligt företag tje
nar åtminstone till ett bevis på huru ha
tad Presidentens styrelse är Det är tid att
de tre makterne uppträda såsom skiljedo
mare mellan de förbittrade partier som
hota hela Grekiska staten med en snar up
lösning Presidenten har sammankallat an
iVatiounlförsamling i Argos Insurgenterne en
annan i Hvdra En sådan söndring bör ej
tillåtas att stå djupa rötter och det är till
detta ändamål nödvändigt att en fri för
samling fullkomligt oberoende af de båda
partierna far sammanträda under de stora
makternas skydd för att lugnt öfverlägga
om G >eklands öden
STOCKHOLM
Den 7 Nov
Lördagen den 5 November liar Fl Maj :t
Kouungen hållit konselj
I går bevistade II M Drottningen
H K H Kronprinsen och H K H Kron
prinsessan spektaklet
Herrar Bankofullmäkti ^s deliberation om
silfverköpet med de fem Herrar Hand
lande föreställd i frågor och svar är oak
tadt den enkla beskaffenheten af flere bland
dessa frågor ganska intressant för jetnfö
reisen af de afgifna svaren med det resul
tat som frågornas uppställning sannolikt var
beräknad att framkalla Detta -inträffar i
synnerhet med de 3 :ne första punkterna
hvilka Grefve von Schverin framställd
"Om
säger den ädte Grefven
"Sverige icke
"kan betala sin import med silfver utan må
ute gälda den med exportartiklames värde
"skall då icke kursen stiga under nästa år i följd
"af en ökad »pann-emålsiiaport V "Skull den
"na stegrade kurs icke verka till minskning
"i exportartiklames silfvervärde Skall ic
"ke vexeltillgången då minskas och silf et
"bli dyrare nästa år Jo allt delta är ju
klart som daiien sager ui >n vid första på
seendet
— Corollarium Derföre böra vi Lö
pa silfver detta år för att coutequil coute
få komma till d .en välsignade utvexlingen
Hvad är väl lättare enklare och fattligare
än alla dessa slutledningar som med ren
nödvändighet tyckas följa på hvarandra
Här ser man likväl nyttan af .att rådföra sig
med sakkunnige män Herrar Arfvedson
Smerling och Hegardt hafva icke anta
git såsom oundvikligt att en större spänne
målsinförsel nästa år skall komma att äga
rum och för öfrigt från sjelfva denna hän
delsa slutat till möjligheten af ett större
utbyte med våra egna artiklar hvilket det
liggen i handelns natur att framkalla Vida
re här Hr Grefven endast på beräkningen
af ett fixt och oförändradt pris härpå stäl
let grundat sitt omdöme att kurten skulle ver
ka till fällande af våra exportartiklars silfver
värde Äfven i detta afseende hafva de
Handlande upplyst att en ökad kurs d v s
lägre silfverpris i år kan bereda ökade upp
drag för nästa år de ökade uppdragen höja
priset härstädes och detta åter verka på silf—
vervärdet Vi skulle ännu härtill vilja läg
ga att det äfven kan gifvas ett pris å vå
ra varor på utländska platser i det landets
mynt och för alla sådana poster som der
kunna föryttras af våra Handlands kan
naturligtvis en hög kurs icke verka oför
delaktigt på priset
De trenne förstå- frågorna ha således blif
vit nekande besvarade af de ofvannämnde Un
Handlande och hela den vackra serien af
slutledningar på hvilken silfverköpet» verk
ställande nu genast skulle grundas såsom en
följd af den relativa större förlusten att
dröja dermed till nästa år ramlat omkull
för de välgrundade anmärkningar svaren
innehålla Uti svaret på fjerde punkten
hafva de trenne Hrr Handlande likväl fram
lagt det v ig tigaste skälet emot silfverköpets
och vexlmgens verkställande i en så ofördel
aktig period som den närvarande och deras
utlåtande öfver denna punkt fort jena r att
väl och moget besinnas Det är klart alt
om utvexlingen en gång begynner så måste
meningen och ändamålet dermed om den
skall hafva något sådant vara att den stän
digt skall fortfara d v s åtminstone tills
Konung och Ständer annorlunda besluta
Sker början dermed emedlertid under ea
missgynnande kursperiod så att Banken i
förstone måste vidkännas några förluster så
kan man taga för gifvet hvad verkan det
ta i sin ordning kommer att hafva på
allmänhetens tänkesätt En stor mängd
af dem som äga kapitaler skola när
tiden till en ny Riksdag tillstundar tänka
sig åtminstene möjligheten af någon för
ändring i Ständernas beslut om Banken Du
man af alla tiders erfarenhet känner hvil
ket skyggt djur kapitalisten vanligen är så
kan man utan att tillvita honom alltför
mycket misstroende till Bankens robur
et securitas lätt förutse det hvar och
en i afvaktan på frukterna af de visa beslut
hvarmed landets Fader skola framkomma
hellre beröfvar sig några månaders ränta
för att hafva kapitalet i säkerhet än att
göra en alltid möjlig större förlust antin
gen på bestämmandet af en förändrad ut
vexlingsgrund eller någon annan åtgärd >or«
kan verka på penningevärdet Éu hastig
uppsägning af en mängd ut lån ta kapi
taler brist och villervalla i rörelsen samt
en uttömning af en slör del utaf Barske»
metalliska fond äro häraf gifna följder
hvilka åter icke inträffa om ku rsförh 'filan
det vid utvexlingstiden står så lågt att St
gärden kan göras utan direkt förlust för
skräait upghäid®
tilli whs saitzi
Sida 4
Banden Detta utgör det starkaste be
viset på giltigheten af den siits vi nå
gon gång förut framställt om nödvändighe
ten att låta myntbestämning och utvexling
följas åt på det att icke såsom nu skett
den förra må bli hinderlig för den sednare
eller orsaka farliga brytningar i samhällets
förut nog inveckliide penningeställning
Hrr Rydbergs och Morsings utlåtanden
skilja sig som läsaren
'finner ifrån
de fö
regående tvänne Hrr lian diar nes egenteligeri
deruti a t Hr Rydberg anser kursens försäm
ring liero på opinionen om rät t Mfdnlmynt
och att lian mera direkt med ja besvarat
frågan oin kursens verkan till nedsättning
af exportartiklarnas silfvervärde Härvid
■vilja vi blott anmärka att opinionen i i frå
ga varande fal I h vilar på ett verkligtsakförhål
fande hvilket ock Hr Rydberg sjelf visat
gei om eftersatscn i sitt svar Emellan o och
3 punkterna af Hr R :s svar ha vi tyckt
oss finna någon motsägelse soir vi icke rätt
kunna förklara Hr Morsing har ansett ut
vcxlingen böra begynna genast efter Hrr
Fullmäktiges kungörande till K RI :t hvar
med hans svar öfver 4 punkten står i ett
naturligt sammanhang
En besynnerlig omständighet vid hela den
na frågas behandling af Hrr Fullmäktige
var alt de handlande aldrig fingo genom
dem del af Hr
"YVigerts anbud Möjligen
skulle »ian annars haft anledning att kunna
■vänta sig ännu flere intressanta praktiska
upplysningar
Att anbudet icke kommer att anta
gas af Hrr Fullmäktige anses emed
lertid nu mera såsom säkert i anseende der
till att köpets afslutande i utländsk mynt
soi t strider mot R S :s uppdrag I förmo
dan om en sådan sakens utgång tro vi i
allt full ntt allmänheten stadnar i förbin
delse hos Hrr Fullmäktige för den discussion
öfver ämnet som den katechetiska förb a od
lingen framkallat och lör det de icke för
hastat sig i en så maktpåliggande angelä
genhet
beror hela denna anläggning af huruvida
framdeles medel dertill kunna anskaffas
(lnsändt
I anledning af den Gamla Mannens uti
Journalen för Torsdagen den iq Maj 1831
]X :o i 13 anförde barm samt den andra
Gamla Mannens derå ut Conversationsbla
det för Fredagen den ia Aug N :o 56 gifna
svaromål får man tillkännagifva att om
man å en sida icke kan tillfredsställa den
förra i afseende å dess yttrade åtrå att se
en öfversättning af den nf honom så be
röinda men af den andra Gamla Mannen
så klandrade Hand-Bok för resande till Grips
holms Lustslott så kan inan dock å den
andra sidan till båda Gamla Männeruas
tillfredsställelse meddela att Kongl Maj :t
uppå Ståthållarens på Slottet derom gjorde
underdåniga hemställan redan för ett par
år nådigst befallt att icke allenast en Park
skulle anläggas öfver båda Ekbackarne och
Jfäs-ängen till Port-udd-angen utan äfven
att trädgårdsmuren å kalfön uppå hvilken
sjelfva den gamla Kongl Borgen är belägen
skall borttagas trädgården utläggas samt
å holmen en Park anbringas så att Slottet
kommer att omgifvas af en Park hvilken åt
Östra sidan kommer att sträcka sig åt Ma
rielund och Härtrehemman och kommer
alt från Slottet erbjuda promenad längs
Mälarens strand af nära en half mil Dock
ANNONSER
TILL SALU FINNES
Ingeniör .Lexikon af M Sturtzenbocker sä11 SS i de
flesta boklådor för 4 r :dr b :co inb
Flere raahogny-fortepiano ett utländskt ett gam
malt till facilt pris vid hoUändarogatan nära hö
torget
Olof Granfeldt
Uti undertecknad IUtfårgsförsäljnings magazin vid
Stora Nygatan äfvensom hemma hos m !g vid Clarg
Norra kyrkogata samt hos Hr Conduktör Westerling
vid Regeringsgatan finnes alltid ett fullkomligt cch
komplett lager at mina til verkningar Sisum lUtfär
xor i större och mindre lådor af tio olika sorteringar
dfvensom lösa färger af alla nnancer i större och min
äre stänger som carmin ultramarin romersk seppi a
m m Pastell-färger af alla nnancer Liqvid» färjor
Cochenille i koppar Svart märk .färg hvit- röd oeli
svartkritor stomferoch stomferkrita fina blyertspen
nor hvit ritvelin samt flera sorter kulört ritvelinoch
c-opierpappor fin chiuessik tousch franska penslar
Uti mitt försäliningsmagasin emottages för mitt kop»
parsticks tryckeri beställningar af aftryckning at stör
re och mindre kopparplåtar som kartor plancher
oounoissementer assignationcr vexlar signaturer vi
(it- och adresskort m m
L C Hanelgren
Biga Sädes-Linfrö nytt af bästa »orten samt Hamp
frö hos
C F Liljevalck
Tin
"Wienerlack Cinober tunn och tjock fransk
Terpentin ljus och mörk Schellack samt filt fransn
buteljkork till facila priser i kryddboden vid Stor
torget
Of åH
Ost f
rån Haslidalcri
af utvaldt fin smak och ovanlig storlek försäljes i
större och mindre partier endast i undertecknads
Viktualiebod vid Drottninggatan hörnet af lalla Va t
tugräudeu
F Lagervall
Af Wc in bergs ka Balsamen
födZ höö
g
som för dess sZ högst välgörande verkningar på men
niskokroppo» vunnit si stor kredit hos den lidande
allmänheten under namn af af Under .Balsam finnes
ännu ett litet lager ejvar i Hattstoffei aren Utterbecks
salubod vid Gustaf Adolphs torg men numera endast
bestående af så kallade dubbla flaskor innehållande
zZttns flaskan i i r :dr bico st .i — hvarjemte följer
tryckt beskrifning sem noga uppgifver sättet för dess
användande t ei mot gikt svullnader särnader
sensträckningar .förkylda lemmar härdheter knölar
finnar fnas m m
Sm ålands Prästost
pt störa Hälsinggårdeu vid Hötorget boden N :o »5«
Fr is k a JJ e rg- Ostra n
TkLij
på kallaren Tyska Leijonet
Skånsk Humla hos
B M Olander
Hörnet af Kornhamns torg och
lunkens grand qv Deucalion
UT BJUD ES HYRA
Uti Nederlagskällaren i f d Hasselgrenska huset i
Storkyrko brinken är tillfälle att emot lindrig aigiit
nedlägga Viner Arrac ra ra enär derom tilltages i
Utters et Comp boklåda
En stadgad yngling som skrifver utmärkt val sann
uti 9 år varit engagerad i kryddkramhandel hvarest
äfven Contoirsgåromll förefallit Önskar finna plats
bo» någon af Hrr Grosshandlare antingen på Contoir
oller ock alt förest magafcinor— Den hära altenderar
torde benäget uppgifva «n adress i förseglad biller till
Aptus et lidelis lemnad uti glasboden vid kornhamn
bredvid messingsbodeu
En villig och ärlig gosse från landsorten önskar kom
ma i något handtverk I brist deråt som dränggosse
^dress hvar man får sig anmäla begäras uti krydd
kramhandlaren Ygbergs bod i Clara .Bergsgränd
Ett ungt fruntimmer med vlrdad uppfostran ^åstun
dar condition i ett tarfligt men hederligt hus i staden
eller på landet Vore der mindre barn vill hon un
dervisa i =pråk musik samt brukliga fruntimmejrsar
beten i för öfiigt biträda vid förefallande göroma
Den sora härvid behagad fästa sin uppuiärksamht
vore god och lemnade sin adress uti huset K .o 3 vl
Blasieholmstorget Inne pZ garden
Ett ungt fruntimmer tora äger någorlunda skick
lighet i alla för sitt köns bildning erforderligt kun
skaper och handaslöjder samt
e
talar med lärdighet
tyska språket och härmed äfven förenar vana vid och
fallenhet för barnaundervisningen eVMuder sin hand
ledning åt unga flickor i någon lederjig familj och
ar hennes htifvudsakligaste anspråk endast det bemö
tande som ett sorgfälligt iakttagande af dess pligtet
förtjenar Den som härå täckes låsta uppmärksamhet
uppghve sin adress i fÖrsegl billot till AI D K F«
som inlemnaS i Hrr Normans et Engströms bokhan
del
Sedan lärarepersonalen vid Gymnastiska Central-In
stitutet harstäde förkofrats både till antal och utbild
ning så kan detsammas verksamhet i sa måtio Inrö
kas att personer hvilkas göromål sjuklighet m ra
fordra enskilta timmar eller enskilt lokal vinna des
sa emot serskilt öfverenskommelse Äfvenledes kun
na uti pensions anstalter Gymnastik-lärarinnor emot
Srsacoordei frän Institutet erhållas
Ling
Grundlig undervisning på
Piano forte
kan emot billiga vilkor erhållas af-en un5 man som
om skicklighet och vana att kunna grundligt under
visa kan lörete flera godkände bety Undervisnin
gen kan icke allenast sträcka »ig till nybegynnare
utan också till något avancerade elever Jemväl kan
Om så skulle önskas undervisning erhållas uti har
moniläran p Waldthorn samt uti förstå grunderna
för Violinspelning — I händelse någon skulle vilja »
emot att några timmar i veckan erhålla undervisning
på något af omförmälde instrumentet upplåta ett
möbleradt rum så anhållei om svar uti törsegl billot
till X Y Z hvilken torde inlemnas uti Hr Lampas
Viktualiehandel belägen uti andra gränden till höger
på stora Nygatan från Riddarhustorget
toOra någon bättre familj for sina döttrar skulle bo
höfva ett fruntimmer som lemnade dem grundelig un
dervisning i Musik fransyska samt rita och mila sk
erbjuder sig en dertill skicklig person som äfven an
tager Elever hemma hos sig Svar afvagtas uti förseg
lad b i II et till ExactUudc som inlemnas uti Hr Probita
bokhandel i Storkyrkobrinken
översättningar från och till de moderna språken
äfvensom undervisning i desamma erhålles af en der
uti van och för skicklighet känd man som flere år
vistats utomlands och om hvilken Hr Canzli-Rådet
och Riddaren Wallmark benäget lofvat meddela när
mare underrättelse
All sorts kolorering expedieras af en öfvad band
kora i flera år burmod sysselsatt sig all möjlig nog
grannhet försäkras adress lemna där detta blad ut
gifves
• Uti ett bättre stilla hushåll kan en gammal hederlig
bättre man emot billiga vilkor b I it va inackorderad
til daglig middagsspisning På samma ställe kan tvän
ne rätter tarflig men väl lagad mat äfven emot billi
ga vilkor hvarje middag l£ hämtas Underrättelse få .s
uti klädståndet i hörnet af Drottning ocli g .irala
Äungsholmsbroga torne
Ny Ångbadnings-Anstalt
ä
gg
Det är egenteligen den härjande Choleran som fört
allmänna uppmärksamheten pä nyttan af ängbad så
som ett af de kraftigaste medel icke allenast all fö
rekomma inbrottet ar denna förfärliga sjukdom ulan
äfven att hafva den sedan den redan utbrustit — IVIen
bruket af ängbad är icke inskränkt endast till denna
sjukdom också mot andra sjukdomar utgör det ett
förträffligt botemedel såsom Bad-Journalerna från
Berlin och Hamburg visa och redan för hudens re
ning som räsendtiigast bidrager till hals»» bibehål
lande är Jnghad af högt värde — Af dessa anlednin
gar har 111 »11 förmodat att ett försök att lätta till
gängen till dessa Bad icke skall synnerligas i när
I varande period at resp allmänheten ined likgiltighet
betraktas hälst då man hunnit det mål att kunna i
• tadkomma ånga i tillräcklig mängd och a t lagom lera
peralur sa att ångbad kunna girvas säkrare beqväm
ligato och angenämare än pä de hittills brukliga sät
ten — Dessa ändamål vinnes genom de i Post- och
Inrikes Tidningarne för d 29 sistl Sept och Alton
bladet d 26 Aug så fördelaktigt vitsordade .Ångbad»
sängar at Ingenieuren H Zanders uppfinning — Med
begagnande af denna uppfinning öppnas d- i-sta
Nov innevarande år en ny Angbadningsanstali uti
huset M :o 1 qv Andromeda vid Skärgårds ^atan »or
ra ingängen z tr upp — Baden giivas af vattenånga
icke med sprit och elter behag i sittande elh-r lia
gande ställning — Priserne liro för 1 bad på t m i
från kl 9 till 2 aj sk personen och på e
— ifrån
serskilt sang till svett
» dr allt b :co — Erfa-
kl 4 till 81 Z2 sk samt då
nings undergående begagnas
renheten liar visat både här och vid de i lierlii ^och
Hamburg inrättade Angbadnings anstalter att det of
verskott af värme kroppen under Bad af vattenånga
genom dess condensering åter till vatten emottagerj
och hvaraf den pä ett angenämt och vederkvickande
satt genomtränges länge bibehåller sig och motstår
yttre lultens åverkan så att den badande icke såsom
efter ett vattenbad äfventyrar fara 1 af förkylning
under liemgaendet
Stockholm d 51 October Igzi
Sä som bihang till donna tidning medföl
jer i dag JNT :o 2 af Det Nya Aftonbladet
Hos L J il J Eli T A
Sida 5
Nio 2
AFTONBLADET
Mändaqcn
FÖRORD
D
'en 4 sist 1 idne Februari utgafs K i af
denna tidning hvars ansvarige Utgifvare
är Vice Notarien i Kongl Svea Hof-Rätt
Carl 1
H Hjerta Den var då ämnad ntt
utkomma ungefär än gång i månaden för
st ,t
tillika tjena såsom ersättning åt Fre
numeranterne på Tidningen Aftonbladet
i Stockholm i händelse det skulle träffa»
af den olyckan atl blifva indraget hvilket
föi alla slags tidningar är en ganska obe
haglig händelse Men "högst vigtig» om
ständigheter
för att nyttja en annan lid
ningsutgifvares uttryck i» sirnili casu hafva
allt sedermera vållat uppskof med ntgif
V ande t af nästa JS r tom derföre förut i
dag synes och har den förmån att få re
kommendera sig hos en större allmänhet
sedan I af brist på Fre o I IN era ne
endast kom att aflemnas till Herr Hol
Canzleren Då det nya Aftonbladet i allt
fall under en så kritisk period för nya
tidningars uppkomst som den närvarande
anser äfventyrligt
att slitas med en uthung
rad garnison om några Freoumeranler
vill del h- lire oegennyttigt afstå .dessa åt
sin aldre broder Aftonbladet i Stockholm
och utbeder sig endast alt då och då par
lionneur få göra honom sillskap såsom ett
bihang önskande filt den dag sent måtte
inträda dä det skulle behöfva att intaga
bans plats inom vädjobänan En lämplig
period att presentera sig för publiken i
den föi ra af dessa egenskaper har det
funnit det närvarande ögonblicket vara
då något stod väl kan behöfvas att upp
bära det tunga och ä ^di ösa släpet af Fran
ska och Engelska parlamentsdebatter A111
lå valvillige Läsare håll för denna gånger
till godo med en fortsättning af
DEBATTEN RÖRANDE PAIRSKA
PET I FRANKRIKE
(foils al Hr Thiers tal fr N
"o 256
Jag öfvergur till ett annat element de
moct a t i t-1
Detta bestrider man oss icke mer» än
Kungadömet Hvarje menniska med un
dantag af den förblindade Carl den X ;de
har mertgilvit oss detta element af den
representativa Monarkin och den ide
som
liar ligger till grund ar icke mindre skön
un Konungadonicts
Den representativa monarkin kallar fol
kets Urval alt rådslfi öfver des« ii .teres
«en
Bland er ir .ine Herrar finnes tvifvelsutan
äfven de passioner som alltid bemäktiga
tig folkföreningar men bär öro de renade
Alla uppträden från den fria forntiden
Stock holms Postens liknrjsei ufseende
ä I id ning» utgifva» ne
kunna återfödas bland er blott mera re
gelbundet och utan tygellöshet Menni
skorna uppstiga i denna tribun för att ut
veckla förstånd vältalighet sjelfbeherrsk
ning med ett ord allt hvad som erfor
dras för alt styra andra (Braf ganska
braf
Skönheten och nödvändigheten af den
ide som utgör grundvalen för dessa båda
elenenter bestrides af ingen men det tredje
elementet som inan g i t v i t det förhatliga
namnet Aristocrati det bekämpas af alla
krafter och det är framför allt på det jag
bör och vill fästa uppmärksamhet
Jag känner ingen böjelse för aristocratin
och behöfver så väl som trots någon att
slippa möta den på min bana men må
vi icke förvillas af dåraktiga fördomar
utan gå i bottnen med saken
Aldrig har det fallit någon publicist in
att ställa Kungadömet gent emot Demo
cretiu ensam Jag uppmanar mina mot
ståndare ntt i historien uppsöka något dy
likt Man har sett Arestocratio uppställas
jemte democratin och dttta i Kom den
ryktbaraste af alla gamla stater tnen
Kungadömet jemte Democratin — aldrig
Mun har också medgifvit att det fordrades
en länk mellan Kungadömet och Demo
cratin
Man har nämnt en andre Kaniare jag
gillar livad man dervid yttrat att en så
dan elitid erbjuder stora fördelar sam
mausatt huru som helst Man liar sagt
att den skulle öfverse lagarne framlägga
^mendercenter som undgått osi Detta —
mine Heriar tillåt tnig att säga det — vore
en ringa fördel Om dess verksamhet in
skränkes till lågors rättande och fullkorn»
nande af våia ai heten så är den ingen
ting egetj blott en fördubbling
Men om en andre Kamare skulle vara
något måste den representera andra in
tressen endast då blir den annat än ett
onödigt upprepande af samma sak
Då blir frågan hur man skall tillska
p detta egna interesse Här förutser jag
ett inkast nian skull säga mig Huru Len
samhället hafva två interessen
Tusen interessen korsta hvarandra i sam
hället de sammangjutas likväl till tvenne
Det forsla är J ortskridandets Ja alla
samhällen gå tramåt och måste göra det
foi tgången är den skönaste afnya tidens tros»
läior och jag delar den Orn sanihaliets
väg icke ginge framåt om revolutionerne
ej hade något ni &l funnes ingen ti öst för
det blod de tårar som runnit En tå ned
slående tanka kan ej vara är icke sann I
Samhället går fiamåt men huru sker det I
om det skall gagna
Hvarj» lörändting skull för att vara
nyttig livarken vara för brådstörtande
eller för mycket betydande 1 dessa otd
har jag antydt samhällets
Stabilitetens Om man ej frfif
denna om man gör en förändring Utan
• tt på förhand vara viss att den är nyttig
och icke allt för ingripande stör man sam
hullets lugn och befordrar icke des» lyeka
Dessa dubbla intcrewen ,fortskridandets och
Stabilitetens aro sålunda otkiljagtiga Delta
bekraftat af de mest hvardagliga exempel
Så tillexempel när man talar om vår föi —
sta revolution uraktlåter ingen att säga
Hvilken skada att icke Turgot och Neckir
genoindrefvo sin plan om primärför
samlingar Hvad är meningen af det
ta utrop Att det är »kåda att icke fort
skiidendet skett gradvis Ännu ett exem
pel man talar jemt om Handelsfriheter
men fint det någon tom nånsin yttrat alla
Tulltaxor böra på en gång afskaffa» hela
det nuvarande systemet med ett slag till
intetgöras ?— Nej mina Herrar i politik li
ka om i administ ation inser hela vertden
at (tegen böra vara afooätta och beräknade
Frågan blir såledet att föiena fortgångs
och stabilitctsinter esset och att Liga det båda
representerat i kamrarne
Men invänder man låt samhället sörja
för sig sjelf det känner sina intressen tå
väl som ni det vet att det behöfver både
fortgång och stabilitet Låt samhället fä
genom val sammansätta sina båda Kamrar
och de skola upfylla det dubbla bebofvet
I sådant fall boide ttt förutsättas
• tt ett land alldrig ken bedrag» sig Vi ,ser
ligen är Fi anska folket fullt af lysande och
redbara egenskaper de skönaste rättsenli
gaste driffjediar led» dess handlingssätt men
det bedrar sig såsom alla andra det be
drar sig måhända lättare emedan det är
Ulligare än andra folk och följaktligen u >er
än de beroende af ögonblickets intryck
Kå val hvad vi vilja är att styrelsen icke
tkall bero af dessa dagens och ögonblickets
paisioi .er Oin allt i Frankrike tker genom
vul skall ttyrehen alldrig finnas samman
satt annorlunda än etter detta pasioner för
dagen (afbrott till vinster
Under ^o år af en oiolig och handelserik
tid har Frankrike varit behérrskadt af «u
mängd serskilda opinioner alla lika ute
slutande lika våldsamma Det har velat
frihet och jumlikhet «ch detta ensam det
har velat ordning och denna ensam
- det
har vel«t fred och då har det blott talat
om fred och glömt allt annat
Hvad jajj önskar vore derföre en myn
dighet ss ställd så inrsttod
att den alltid
återkallade i minnet hvad man vare ferdig
att glömma en myndighet med ett ord
som ständigt och på samma gång under-
höll tanken på ideer af storhet af f ihet
«1 fred ocii af jeinlikheL
Rädfrågen mine Herrar alia d val so >u
under Ijrtio år egt ruin Det rådande per-
Sida 6
tict det som snntt sagdt uteslutande egde
•llinänna opinionen i sina händer framstod
alltid ensamt
del slagna partiet syntes al
drig Den stora böljande massan följde al
tid den rörelse raan gaf den och valen
berodda af den rådande passionen för dagen
Välan vi åstunda något som icke be
ror på valen utan på förnuftet och landet
intressen (Braf ganska braf
Hvilken myckenhet af olik» motsatta sy
stemet- hafva ej under fyratio år vexelvis
och uteslutande vunnit passionerna för sig
Men hvilken styrelseform förtjenar väl me
sta Jförtroebde Utan tvifvel den soia rör
sig trognast och säkrast den som vill icke
myckett men alltid det tamma
Då en lycklig tanka födes endast hos en
man af snille kan den ännu genomdrifven
frambringa de olycksaligaste verkningar Det
ur ej i det ögonblicket man bör .göra hen
ne till lag Först nar lion genomträngt uf
ven dem som icke ega snille bör hon gö
ra til regel (liätt bra
Man invänder „En ärftlig Kamare skall
aldrig ega tillräcklig uplysning
och man
tillägger den utnötta frasen Fadrens förtjenst
öfvergår icke på sonen Hvad jag redan sagt
mina Herrar möter ,Jsoni jag tror äfven des
sa inkast Ty hvad har jag sagt Att jag
i denna ärftliga Kamaren önskade finna
traditioner Nå väl minn Hen ar snillet gar
icke i arf jag vill medge det men tradi
tionerne göra d«t och traditionerna
.göra
tillfyllest för det mål vi »öka
hitu jag går längre Snillet »kall icke
heller fattas Det finnes bar man sagt vid
frågan or» Thronens ärftlighet ett correc»
tiv uti Ministrarnes ansvarighet ds låna
majestätet den upplysning detta icke kan
ega men ,inom Pairskapet finnes ingen an
svarig Pair vid sidan af den arf t lige för
att fylla bristen i denne capacitet
Det är lätt att besvara detta Den re-
felande familjen är en enda slägt Om
konungens son saknar förstånd så är allt
dermed slut ty der linnes ingen möjlighet
att ersätta detta Men Pairskapet utgöres
af 2 å 3 hundrade familjer Om talanger
och förstånd fattade en af dejsa familjer
skola cle dock finnas hos andra och tillå
ten mig att säga att om klokt folk äio ut
satte för vidan att frambringa dumhufvu
den så äro deremot dumbufvudena un
derkastade möjligheten att frambringa snil
len (Allmänt skratt och rop af "Rätt braf
Paukammaren i England bar utvecklat
lika »tora talangar »om Underhuset och
om vi gå tijll oss »jelfva mine Herrar om
vi vilja vara rättvisa om vi ha mod att
vara det har icke Pairkammaren alstrat
lika ypperliga lika frisinnade diseus ,joner
som Deputeradekammaren
Detta tredje element som vi önskade
ställa mellan thronen och Aristocratien
det finna vi sålunda icke annorstädes än i
en Kammare som icke beror af dagens
passioner det vill säga en som icke till
kommit genom val och som är fästad vid
Kronan genom upprätthållnings-intresset
vid landet genom den betydande roll deo
deruti spelar
Denna Kammare bar tvenne arter af o
beroende ty hvad må »te finna oberoen
det af Kronan — ty alstrad af naturen
och icke af Kronans blotta vat bör den
ej bli beroende af henne j oberoendet af
landet — ty om detta bedrar sig eller för¬
villas kan den andra Kammaren undgå att
dela des» miste tag
För fy r t i år sedan säde man också att
allt »kulle omstöpas att hvarken Kungar
eller Adelsmän mer skulle finnas En af
den tidens mest välvillige talare föreslog
att man skulle gifva Ludvig XVI eu pen
sion ty sade han snart skall det icke
mer finnas några konungar de kunna ej
föda sig genom arbe !e dervid äro de ej
vane Man måste gifva dem en pension
och låta den» irra längs kusterne af de nya
republikerrie (skratt
Man trodde ock att ingen Adel mer
skulle finnas J veten mine Herrar huru
denna troslära gått i fullbordan Napoleon
kom och gjorde en mängd kungar han
gjorde en Kejsare han skrattade åt dessa
jemlikhetspiinciper som man så mycket
utropat och de der verldsföraktarne som
ej mer ville veta af något adelskap dem
kallade han Hertigar Markiser Grefvar
— och de läto kalla sig så (Nytt skratt
Men mine Herrar hvilka voro de som
han icke tänkte på att gifva några titlar
De hvilka det både varit ett narrspel att
tillbjuda sådana Larochejoucauld La
Fayette ta fl hade intet att mottaga af
hans hand Blott de som voro Adelsmän
undsluppo honom
Jag säger icke alt han gjorde rätt tvert
om ty han återställde fåfängan i saken
icke nyllan Denne allsmägtige nian som
gjorde adelsmän uteslöt ärftligheten Hvar
före För det han var Despot mrn en
despot full af storhet och fåfänga (I Cen
tern Bra mycket bra
Våra motståndare medgifva att det än
nu alltid skall finnas individuella storhe
ter män af snille stora medborgerliga öf
verJägsenheter
Ja utan tvifvel men jag påstår all sto
ra familjer äfven skola finnas och att just
friheten skall frambringa dem
Låt cn menniska utn .ärka sig i hvad väg
som helst hans son ärfver alltid både hans
förmögenhet och det anseende han förvärf
vat sig sonen skall alltid utgå från den
plåt» der fadren lemnat honom Om denna
son ar en medelmåttig menniska så stan
nar familjen moraliska tillväxt men om
äfven han utmärker sig skall han un
derstödd nf den ställning hvari fadren lem
nat honom gå längre än denne Stun
dom kan det ock inträffa att icke han u
tan hant barn fortplanta familjens upp
höjelse
Det är på detta sätt »om de stora fa
miljerna bilda sig i alla yrken i närin
garne i armeen på den politiska och ju
lidiska banan det sker derigenom att en
far på en gång öfverluter hela »in föi mö
genhet sitt anseende med ett ord — hela
sin ställning
Utmärkte män skola på sina barn öfver
flytta sin förmögenhet en del af sitt
anseende och sålunda grundlägga familjer
Ville man hindra detta skulle man börja
med att afskaffa förmögenhetens ärftlighet
hvilket J mine Herrar svårligen lären til
låta eller ock qväfva i menniskornas hjrr
tan den känsla som ovilkorligt ingifver in
teresse för sonen af en stor man Skullen
J väl vilja neka tillvaron af en sådan kän
sla Jag bör i sådant fall åberopa några
nya och träffande exempel
Inoui militaken hafva vi den S :t Cyrsks
lagen som bjuder sonen af en Fransk Mar
skalk att börja sin bana såsom soldat Men
vid sidan »f aroioen halva vi National
gardet
Nå väl inom detta Nationalgarde ären
J icke tvungna af lagen Finne det en
Öfverste - beställning alt bortgifva ser
man likväl än sonen af en berömd Mar
skalk än den nf cn utmäikt ArtilleriGe
I neral kallad till detta embete
Nu frågar jag Eder om ej den känsla
jag nyss omnämnt funnes i allahjertan
huru kunde sådana val till vägabringas
En nyligen verkställd beräkning tilläg
ger Franska Pairerne hvilkas antal är 1L0
en sammanräknad inkomst af 16 millioner
Francs Vid »idan af Paiaerne ser mari
andra stora familjer som blifvit uteslutna
från Pairiet och också hafva betydliga in
komster Jag vet att en stor del af dessa
familjer äro föga lillgifna »akernas nuva
rande ordning jag vet att de med sur
mulna anleten betrakta (boudent Juli-re
volutionen men detta går väl öfver vi
ha sett dem under Kejsaretiden närma sig
Segraren vid Austerlitz befolka hans pa
lats och finna hans umgänge afskälig t god
ton (skratt Om denna »tyrelse vunnit
fasthet skolen J få se dem förena «ig med
deri
J skolen då få något att göra håde utaf
de familjer som redan finnas och dem »om
dagligen tillkomma inam landet Men om
J icke gifven dem ett rum i staten blifva
de dess fiender i annat fall neutrali
seras deras verksamhet som kunde blif
va staten menlig
Pä detta sätt gör man för aristokratin
hvad man förut gjort för Kouungadömet
Medelst detta neutraliserade man alla de ty
ranner som sökte uppresa sig och tillvälla
sig högsta makten Genom pairiet skola
alla de notabiliUter neutraliseras som el
jest »kulle kunna bilda en farlig aristokra
ti goren derföre för pairiet hvad l gjort
för Kungadömet
Men om nu valsystemet skulls segra i
Pairs-saken veten i väl hvad alla dessa sto
ra familjer gamla eller nya då göra
De
»kola då ej längre eftersträfva Pairskapet
utan ärftlighet de skola söka att vinna in
träde i Deputerade kammaren (Afbrott
Valkamaren är ärelystnadens egentliga fält
(Buller och rop hör hör är den egentliga
styvaside Kamaren icke blott der löre att pas
sionerna d«r äro fiffigast hafva en mera be
stämd karaktär utan äfven derföre att den
i sjelfva verket ger regeringen iuipuis och
framför allt derföre att den voteiar skat
te me
Tag bort ärftlighelen från Pairiet och de
stora familjerna skola icke fråga efter det
De skola kasta sig in på Deputerade ka
maren såsom de fordom trängdes i de Kej
serliga Palatsen
Vid valen skola de då blifva era fruk
tansvärda medtäflare De »tora egendo
inarne tillhöra dem Med det inflytande
detta ger dem skola defrarmtå såsom Caudi
dater och sannerligen blir icke detta en
gan ka farlig täflan Och jag frågar eder
om en representant af någon blnnddc >sa sto
ra familjer anmäler sig bos Valcollegierne
tillsammans med en ung man utan förmö
genhet Utan plats i samhället tron I väl
alt denna sednare huru stora talanger han i
Sida 7
öfrigt infille egn vore saker som företrädet
(Häftigt sorl och afbrott
Ja mine Herrar I skolen återfinna i ^De
putcrf .de kamaren olla de notabilitcter
som I icke gifvit ett rum i Pairs Ke
ta eren
Om innn lemnar Aristokratien möjlig
heten alt Iula representera sig hvar den
behagar sknll den skalla sig tillträde till
Deputerade-kamaren och det är der den
skall blifva farlig genom den ofantliga po
pularitetet den velat förskaffa sig
Det är då först jag skulle ganska myc
ket frukta för mitt lands frihet Om Ari
stocretin kommer till makten skall man
se den besätta alla platser med sina anhän
gare men livart skulle delta taga vägen
om den genom valkammaren framgår till
makten Jag kan för min del icke fin
na annat än stora ölägenheter i en saker
nas ordning som man vill införa i stället
för den som i sexton år fortvarit i Frank
rike och som i England räckt under
sekler
Ännu ett Låtom oss antaga att vi lika
mycket huru fördelat de medborgerliga
ölverlägsenheterne på två Kamrar begge
vald» så skall nödvändigt ett af två in
träffa antingen äro de två *al-majori !e
terne ense eller äiode det icke Inträffar
det sista så uppkommer en ganska vådlig
kamp den af två majoriteter mot hvar
andra Ingen möjlighet att få »lut på en
discussion kan då finnas Men nu äro åter
begge ma joriteterne ense hvar tar då
thronen vägen kastad som en lekboll mel
lan två majoriteter som båda hafva valens
inflytande på sin sida
Utan ärftligt Pairie faller monarkien
mtd tiänne Statsmakter öfveilemnade åt
•val skall den tredje Kungadörret ej dröja
att blifva det Verkställande makten biefve
JVordoroericanske Fristaternes- Vi hafva så
ledes blott alt välja err .ellan en republik
med President och ett ärftligt Pairie Den
som icke vill det senare måste om han
ar conseqvent nödvändigt vilja det förra
och hvilken inom dtnna Ka mare upp
står väl för att nedrifva deu representa
tiva Monarkins byggnad
(Herr Thiers lemnade tribnnen hörd
med beundran äfven af sina största mot
ståndare Discussiooen uppsköts till föl
jande dagen och återtogs då i första rum
met af
llerr Bignon I sanning besynneilig är
sakernas ställning i Frankrike Ministeren
uttalar en öfvertygelse och handlar emot
den Minisleren vill Peiriets ärftlighet
och den föreslår icke ärftligheten Ett
eget förhållande både för deu och oss Det
är Ministerens vänner som anfalla prin
cipen för dess förslag det är Ministerens
motståndare som försvara den Genom
motsägelsen mellan dess tänkesätt och
handlingar har Ministären dömt »ig sjelf
att önska deras triumf som bekämpa den
deras nederlag som understödja den
Sålunda har den värde talare som vi i
går hörde galt Ministerens tankar och
önskningar tillj mötes under det han an
föll dess egna satser och i dag skall jag i
det jag underslöder dess handlingar mot
arbeta dess tankar och önskningar Del
är mig ett sannt nöje att göra rättvisa
åt vår värde medbroders frisinnade ytt
rande Om jag såsom han och såsom Mi¬
nisleren hade Jen fa la öfverlygelsc att
ärftligheten vore ett godt icke-ärftlighe
ten ett ond t skulle de slutsatser hvartill
jag leddes ovilkorligen blifva llerr Thiers
och ingalunda Ministrarnes (Rätt bi af
Det var icke utan nöje man såg plebejska
notabiliteter och i synnerhet Militäriska
namn från republikens och Kejsarerikels
lider genom deras delaktighet i Pairiet
erhålla rang framför denna småstads- och
by-adel hvars öfvermod så djupt så
rat massan af folket Det gamla tredje
ståndet (tiers-tftat älskade icke den nya
aristocratin för dess egen skuld det äl
skade blott i den en fiende till ii» fiende
Deraf år i8i5 de för det ärftliga Pairiet
gynnande ideer som många tänkande män
hyllade många utmärkta män till och med
sådana som Manuel och Benjamin Con
stant dem våra niotståndarefisynnci het fö
rehållit os-
Men skulle de väl år i83i hafva tänkt
på samma sätt Derpå är det tillåtet att
tvifla Samma frågor byta utseende allt
efter den synpunkt hvarifrån man betrak
tar dem Hvad mig angår så söker jag
blott helt ärligt och upprigtigt att förJ
värfva all upplysning och så vidsträckt
kännedom af ämnet som möjligt
Derföre afhöide jng också i går vår
varde medbroder Herr Thiers med mycken
uppmärksamhet men det har synts mig att
större delen af hans anfall saknade före
mål I sjelfva verket har han sysselsatt
sig att bevisa huru vådligt det vore om
båda Kamrorne tillkom mo genom val
men detta är alldeles icke frågan Det
är mellan oafsättligheten och ärftligheten
vi hafva alt välja Herr Thiers har i
England sökt bevis och stöd för sin opi
nion Det är äfven derifrån jag ärnar
hemta skälen för en motsatt öfvertygelse
Ar det till exempel sannt att ärftlig
heten hos Pairiet är en borgen eller så
som man till och med vill hafva det den
enda borgen för oberoende
Till en början mine Herrar
— såsom
man från alla håll anmärkt och i trots af
hvad Herr Thiers yttrat — medför ärft
ligheten om man conseqvent fullföljer
principen ovilkorligen Majorater ty en
ärftlig Pair utan Majorat skulle befinna
sig i samma ställning som en lifstids-Pair
utan inkomster Se der till en början
huru detta förmenta goda ho» ärftlighet
straxt frambringar ett ondt nemligen yn
gre barns plundrande för att rikta den
förstfödde men äfven med antagande af
Majorat sådana som förmögenheten inom
landet kan medgifva dem att blifva så är
rikedomen alldeles icke någon osviklig
bevar are mot corruptionen och skola väl
dessutom Pairerne blifva nog rika att ej
öfverlemna sig åt maktens önskningar om
de dertill känna någon inre kallelse
Den äldsta sonens oberoende må dock
om man så vill anses tryggadt medelst
ärftlighet och Majorat men skall väl de
andra barnens vara det Tvärtom deras
ställning förvärrad gencm den äldre bröd
ren» majsratsrälti skall tvinga fadren att i
regeringens ynnestbevis söka en mildring i
sitt oblida öde Det är just i Englands
Pairskap som det mest lysande bevis på
denna sanning uttalas Visserligen finnes
det alltid inom Öfverhuset likasom i Un
derhuset ett parti för regeringen och ett
o p p o s 11 i o n s p a il i men cT *iT
[denna kamp mellan stridiga partier ^nm
i icke — till en ta /lan om delningen af ly
tet
Lät Frankrikes Pairskap sammaledes
blifva ärftligt eller icke ärftligt aldrig
skall det fattas två partiel inom detsamma
af hvilka det ena söker bemäktiga sig
makten det andra redan innehar den
—
Dessutom nödgas man till mensklighetens
blygd tillstå det är just hos de rikaste
famillcrne inom samhällets högsta spherer
som man vanligen finner den mest ohejdade
glupskhet det är jäst der man ouphörligt
anhåller och begär för sig och de sina
(Det är sannt det är derj som ett högmo
digt och pockande tiggeri öfvergält till
plägsedj ja snart sagdt anses Jör en ära
(Bra förträffligt Engelska Pairiets o
faritliga egendomar hafva ej afhållit det
från att efterjaga och tillegna sig för sina
yngre barn som en slags domän den der
de jure tillhör detsamma allt hvad det
kan rycka ät sig af verkliga embeten och
sinecurer — allt såsom ett pris hvartill
det åt Ministären försäljer sina röster i
parlamentet (Djupt intryck
Hvar skulle väl i Frankrike Styrelsen
söka utvägar till famillernes bispringande
och de yngre sönernes skadeslöshållande
för den arfslott de äldre frånröfvat dem
Och dessutom är det på denna väg man
vill åt Pairskapet betrygga det oberoende
som man åberopar såsom det ärftliga sy
ste mel» föi 'ita tillhörighet
Man möter os» med inkastet om Kejsar
rikets Senat på lifstid Välan mine Her
rar Tron J väl att uied en person sådan
som Napoleon ärftligheten varit någon så
högst tillförlitlig borgen för oberoende hos
en Senat eller ett Pairie Tron J väl att
ärftlige Pairer varit obevekliga e än Se
natoier pä lifstid att de mindre låtit för
blända sig af en stor mans ära och af de
underbara resultat som öfverallt bevitt
nade om icke lians vishet åtminstone hans
höga skicklighet Tron J väl att de min
di e hastat alt för sina barn blifva delak
tige af lians militära och borgerliga mö
dor och om den andel i embete» eller
byte från fremmande makter som på den
tiden var en säker osviklig belöning för
duglighet nit och tillgifvenhet
Det är ej hos en »ådan styrflie man bör
»öka exempel och jemför elser J dcnrui
ttyrefse hörde allt till undantagen Man
nen händelserna förhållandena
Pairiets Ärftlighet »kulle aldrig blifvit t
någon osvikelig förmur hvarken emot Kejsn
iedöinet» medgång eller dess missöden De
ärftliga paireme hade lika så väl som nån
sin Senatorer ne kufvat ef ett våld »om be
»trå ladesafså mycken glans och troligen »ku
le de efter att hafva visat samma »infsinne
haft alt förebrå »ig samma otacksam het
(bifall på yttersta flyglarne
Slutligen har man på«tåltatt Pairiets ärft
lighet skulle erfordras såsom stöd för tronens
ärftlighet I detta ämne finnes det en större
En och annan af våra läsaie tor le
må hända ta för afgjordt att detta
syftar på ett helt annat land än Frank
like och att vi blott nyttjat Herr Big
non till förkläde Men vi bedyra atfe
hvai t oid står att läsa i hain tal s
01 roligt det än kan låta
Sida 8
•annTr .g all Ur den nrmligrn it -I-» c c I
fin nr fi ärftlig At i««in 'r >iti der ar Aristo
crnlin Kungadömet A i istoki a tien riri Eng
land ilen ve kligi Konungen K 'onuiiig«dö
inet är blott ett vemtyg i Aristoci iterne»
händer
Till ocb n
.il dä det är fråga om at go
rå ett steg in »t Demokratien är drt A i»to
cratieu söm later göra det genom Ko
II >1 Igen emellan Aristocratirtns intresse rätt
uppskattad fodrar det Denna Aristokrati
är dock man måste medgifva det skicklig
mycket skicklig
Uptrijder inom Armecn inom Flottan i
Underhuset någon stor plebejisk I» I„»g
slruxt gör Aristokratien anspråk derpå ocli
tillegnar sig densamma Den betraktar så
som sin tillhöriglift alla denf s«m öfvei big»
na j ilski a l ler göra till ett mål för ming
oei s ynnest Den äflas alt göra deras ä <e
till sin egen att stödjas ut deras anseende
Under krigen mot oss upphöjdes många
sjö
ocli landt-offieei are till Pairsväi digfieten
och föiseddes med dotation- >» I detta ö
goi .hlick har den namnkunnige Bron ^huifi i
sin ordning nndeigått förvandlingen RJen
en sådan ärftlighet den skapas icke af Ko¬
nungen
Konu i
och Aristokratien göra
icke mer än adoptera den
Mine Herrai hva ken Ordonnaneer eller
lagar tillskapa ärftlighet Den eger ciid»st
lictvdeUe i drn mån den sjelf da nr s :g
är autocratin i sin högsta höjd Man
gör dan icke kan ej göra den i massa Den
bildar sig i isbleiadt cn för en
Om det .seda 17 sekler i Frankr ike funnit nå
got annat än det Dtiche :-paii ie det full
magtspairie som Hertigen af Soiiit Si
mon sa träitarde förlöjligar om Frankrike
såsom Englardi haft ett ärftligt paiiie ut
görande en at lagstiftningens grenar och
om denna institution öfverlefvat ti .åig
politiska skskningar— då Vande möjligUii re
publiken och Kejsareriket haf- a d e i til
lagt "2 a 'u ram af den nya .te Hi
storien helgade fil aiftligheten Många
dem kii 'l frejdal såsom Ney Ilochr
fllarceau VeSaix Kleber Lunnes Soult in .11
andra en n a lör vetenskap» rne
och ptnloso
phien såsom Laplacet Bcrlholltt Chaplal
Lacepcdtj Folnvy Tracy a dra iler invigda
öt odödligheten at snillet och det lnedbor
gcllga modet mera sällsynt al krigarens
t ipperhet såsom Lafayette Lanjuinais
Carnot Boissj-d An ^lai I detta ögonblick
böra ej glounra tvenne nya ärftligheter
bada förvarfvade inom Flottan den ena
vid 1»nri $tignmgen i Algier (l )uperre den
andra genom slaget vid Ifavarino (Kigr .y
Om sådana namn succesuft iuy mpas på en
Pais sK arum e som redan linne oeli som — dess
.ursprung må vara hvilket som helst —e
ger seklers helgd då förstår jng alltför väl
möjligheten att få en firftlighets-institution
med politisk varaktighet (bifall Men att
efter iB3o års revolution trasig kunna till
skapa den då den icke finnes (ty för min
del måste jag ur denna synpunkt betrakta
Carl den X :s och Ludvig XVIIbs Pairer —
inbilla sig att man kan säga åt hundrade
individualiteter som inom sig icke bära nå
gon ärftligbets-princip "våren äiftlige
det
är enligt min öfvertygelse en omöjlighet
en chimere en verklig drömbild
Opinio
nen i landet förskjuter iden om en i hast
ti 1 Iskauad class afpriviligierade ämnade att
åt sina barn öfverlåta den ärftliga rätten
att vnra lagstiftare och alla fÖrdVlarne af en
så upphöjd ställning — allt blott såsom en hyll
ning ut några undantags-slägter Förgäfves
mine herrar skolen J inlåta Eder i de lär-
daste deduktioner öfver nyttan af ett si-
dant ärftligt prerogativ för landet Lan
det skall icke tro Er icke förstå Er eller i
skall det tillskrifva Eder afsigter som i ic
ke hysen eller måhända också hysen ehuru
utan Eder vetskap och öfver hvilkas rätta
halt J bedragen Eder sjelf ve
Herr Bignon lem nar tribunen under star
ka bifallsrop
Hr li-oy er C ull a r ti uppträder i tribunen
(Kamarens President vid 1828 och i8 ?y å
rens sessioner
har han sedan .lulii-revolutio
nen icke yttrat sig inom densamma Den
obegränsade popularitet som hans ypperliga
tal mot Trycktvånget mot Helgeråns-lagen
m in före 1828 tillvunnit honom har se
dan den modererade liberalismen hvars stöd
han varit fallit i onåd hos Pariserboarne
mycket aftagit och lian är nu ett mål för
satirens skandalösaste anfall Djup tystnad
råder i hela salen och den ryktbare mannen
börjar
Mine Herrar Pairiets ärftlighet är ingen
förståndsfråga det är en revolutions-sak ty
frågan är om man skall i folkviljans namn
omskapa vårt styrelsesätt icke blott i for
men utan i sjelfva sina grundvalar Med
ärftligheten går pairiet under med pniriet
måhända det ärftliga kungadömet och i
sjelfva republiken försvinner med den sta
bilitets- värdighets- varaktighets - prin
cipen
Man har medgifvit nödvändigheten att
ega tvenne kamrar äfvenledes att de för
att vara två måste äga olika ursprung ty
utan detta skulle en brädvägg uppförd i
midten af denna sal lösa hela frågan om ett
visst antal personer i tvenne olika samlingsrum
Så länge håller Pairiet ännu stånd det
har de egenskaper man söker nemligen
att vara något annat än Deputeradeka
maren och att med denna samverka i sty
relsen efter ideer och intressen som äro
skiljaktige icke motsatta
Motsägelsen blir icke heller hvarken ser
deles allmän eller liflig om mai inskränker
sig att på ta del Pairiet utgör en integre
rande del af representativa regei ingar der
före att det sjelf är representativt och ut
trycker ett borgerligt factum — nemligen
den medborgerliga ojemnhet tom är en ver
kan af den stora öfverlägsenhelen i hvarje
gren af del medboi gerliga bfvet jemn förd j
med medelmåttan Men vågar man till
lägga a !t di t är endast genom ärftligheten
och under detta oeflejgifl iga vilkor som
dessu individuella storheter upphöjas till
samhallsniagt och förvandlas iftstinktlikt
till för in 11 ar åt den ärftliga monsikienoch
åt Slatsföi fattningen då afstadna dis-
cussioneh öfverlaggningarne stranda ocb
dc dönianiNt kunna icke längre öfvei -
'SaS
fl
Hvad oförsonligt brott har dä det ärftliga
partiet begått Man ropar alt Julii-revo
iotionen att folksuveräniteten förkasta för
döma del Det vill säga mine Herrar att det
ärftliga pairiet är prpscriberodt Jag kunde
•■tanna der ty proscriptlWien säger allt
Mer jag har fefvat länge nog alt se niei
än ett sådant domslut upphäfva Ärftlig
lieleri inom Pairiet är i närvarande strnd
hvai fuii mera förkastad ellei fördömd
folk s n »■ c 1 ä « i t e c n än de tvenne K a tn 1 a r n e
01 h -jellvH K nngadömet voro det för fy
ratio år tillbaka Kli likasom då är det
tillåtet alt vädja från "parterren 1 uppror
till paitcrren som är uppmärksam från
folksuveräniteten till en annan suveränitet
den enda som föl tjenar detta ci e ni ti en su
veränitet som står högt öfver både folken
och Konuugarne som är oföränderlig och
odödlig från dess upphof — Jörimjtets su
veränitet niensk lighetun» enda veikliga
lagstifta e
Jag känner min c Herrar Svål ighelerne
och fa 101 ne af en discussion som företra
des af opinionens ogunst och icke uppmuri
tias af något hopp om framgång Men då
jng icke i min sjals innersta fördöljer läror
hvilka jag behof ver fö borga eller vill be
smycka — dä jag endast lyssnar till tn
frivillig sjelfvald oegennyttig öf vertyg Ise
och då ja ar djupt förvissad derom att
sanningen endast kan bära goda frukter
och villfarelsen endast föl gillade skall jag
icke vika för f /tihågan att slöta en aiilagen
opinion jag bör mine Herrar på en gång
räkna på ert öfverseende och er rättskän
slu (Spänd uppmärksamhet
Innan jng föiklaiar mig öfver det mis
biu k man gör af folkiuvn äneteten må
det tillåtas mig att ett ögonblick uppehål
la mig vid det så tillsägande preliminär
inkastet att då pairiet» ärftlighet sam
mansmält med restaurationen kan re
volutionen icke för alt vara cosiseqvent
låta den ena finna efter att hafva forstört
den andra
Delta inkast hvilar på en princip som
jag ickc kan anlagt den nemligen att up
hofvet af en institution utan vidare piöf
ning utan undersökning afgör om den
bör bibehållas t i ler förkasta
Styrelserna äro garantier endast såsom
sådana fö 1 tjena dr någon aktning Är ga
inuti 11 fullgod veiksvm gå är den insli
lutior livall den innefattas god och Ivel I
om i annat fall vore Styrelserna medel
utan förhållande till and antalet af en fri
sj .iiiverksamhe t du denna likväl måste in
nefatta någon princip beslår fullkomlig
heten i hvarje del al styrelsen deruti att
denna utgör den lenaste conseqvens af
principen vare sig alt den derjemte upp
når eller icke uppnår det ändamål hvai
för den är till
Detta ebslracta sätt att betrakta rege
r in ga me tillhör dock mera filosofien
den lämpar sig icke lör praktiska lifvet
Dela var jag fiuklui ej altsäga det det
slöra mi >sl *get hos conslituei ande försam
lingen 1791 års constituliori såsom lo
giskt aibeu var ett mästerverk Verknii
garne utvecklades der ganska conseqvent
ur principrrne För erfarenheten dugde
den icke 'ett år och 1 ö 14 års cliaita der
den logiska constqvensen lubbas vid hvar
je rad emedan den var ett verk ef un
dei handl ingen mellan stridiga tidslynnen
och piincip .r — denna charta har likväl
börjat de representativa stalernes a ;ra hon
fjvBrttåj- i sjelfva sin» modifikationer eme
dan hon är ett lefvande aftryck af vårt
samhällsskick Ilon skall lelva så länge
staten slår och det var V i veta det alla
icke mot chartan Som Julirevolutionen ut
bröt (bifall (Forts c r g
Hos L J Hjkria