Aftonbladet Måndagen den 2 Januari 1832

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1832-01-02
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1832-01-02
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1832-01-02
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1832-01-02
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Måndagen den 2 Januari 1832

Sida 1

AFTONBLADET
Måndagen
den 2 Januar
YJI v i s et i Stockholm för hell är ro H (lr halft
Bdid SddjB
ff
Bladets C ont or vid Stadssmedjegatan
B rom a t
t -
SödhAdt i fötädCt7 kBdUdliM
tis Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd
'1 /a '7 7 JJO /7
Bladets C jg t -
vid Söderma hus to rg Annons-er nmottagas endast i förstnämnda Coutor *7 i sk Banco raden Utdelningen M 6 eftermiddagen
f gggg
*« km .1 /■ ■ a m j »
'7 7 J- JO » .—i .u
.■ >1»-» ■ 7 /T m ^f s »»Mi /rr o >•
t
t -
öädC7 kBdUdliM6 fdda
ar 5 R :dry 3 marvader 2 R :dr 32 sk Banto Lösa $umPor s s Banco Prenumeration och utdelning
tis Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrlandsgatan och Ess dit
'1 '7 7 JJO /7 T
DÖDE
T nll-Inspectoren G J- Utterman <1 17 Der H8 ar
Tobakshandl G A- Sranb m d 3o Dec 5l Sr
Afl KällarmSst Z G Chiewitz 5011 Albert Gu
staf ar Oec i5 är
QUARANTÄNS-UNDERRÄTTELSER
Fartyg so-tu till Danmark ankomma från smittade
orter underkastas 10 dagars qnarantun k än miss
tänkt till amian misstänkt Dansk ort tillåta»
gemenskap med land om de medföra rena swndhets
pass
Kartyg destinerade till Ryska hamnar vid Svarta
hafvet fä icke anlöpa andra hamnar Sn sådana der
Oiiarantänsanst .ilt och tullbevakning äro inrättade
*3c som bryta häremot anses medrföra coutraband
POST - KUNGÖRELSE
frän detta års början kommer en serskild Snällpost
iStt lra 11 Helsingborg afsändas till Landskrona Lund
ocli Malmö a :ue gåoger i veckan-
LEDIGA TJENSTER
En Asec-ssors-beställning i Sv-ea Hof-Rätt
Djurläkarebestälfningen inom Westtrbottcn Län
»Ske» inum 3o dagar från första ann
Gymnnsiik-Lärarebesf &Uningca vid Jönköpings Tri
vialskola sötes inom 90 dagar från 3o ISov 1831
BOLAGS-KUNGÖRELSER
luteresäeater i ilögaui» Stenkolsverk iitnmacli äd»
L ii Febr kl 11 f ii i StocV .holm
Delägare Wermlands och Dahl Bruksbetjeniegs
Enke- och Vupillcasra sammanträda under Vastinjs
mailnad i .Christinehamn
Actieägare i Wcslerås Retieribolng mmmantrSda d
18 Jan kl 10 f m å K Gr Hiiiplicrs 6c C :s C«o
4ot i Westoris
Adolphshergs Brunnsbolags intere s«nter erhålla
sttielning af Brukspatron Grill boende i Gården N :o
af Örebro slads södra del d a5 och a i Jan
■ifrlu kl >0 till 12 f m
PRI V1LEG UM EXCLUS1V [JM
Beviijadt Gelbgjutaren A Söderberg i Falun på 5
ar i förfärdigandet af en Brandspruta som kan be
gagnat pä stege och der gifver en continuerlig strå
io äfvensom lätt transporteras och sköte» af en
»nda man
AITCTIONEK
juans BrUnneri-Magasia utom Upsala Stad med
tillW ^aude Tomtplats d 27 .fan kl iu i Stadskoa
t»ivct och hos Konungens Befhde i Upsala
I -i Rrono ^katte nisth Engabo 1 ~4 mil från A
d 20 Jan kl ii Ridhuset 1 denia siad
Fräisesäteriet stora Eissliuge 1 wtl samt 3 *4 niti Dan
viks Frälse Lilla Bis linge i Stockholms Lill Sol
leutuna H oc /i Eds S
-x 1-4 in i i från Hufvud ta
den d 2S Jan kl I ä Stallmästaregården
Ligenheleu Ericsberg 53 tunn- och 37 1-3 kapp
land urat 5o ttsnn- 11 kappland Betchag med Phi
1 'ipstads Numer och Skogsrop d 1 Febr l83a Z Au
»tion-kammaren i P >il >pstad
Vf-sterviks kopparverk andra dagen ut Hcd mora
VMiJerrnarknad på Stadens källare kl 3 e in An
V«d göras under tiden till A J Timm a .lr Säter
uU Ostra Silfbereet
OFFENTLIGA SI ÄMNINGAK Å
BOBGEN ÄRKR
Stockhoj in» R .R atl Landskamr J L Anders
son» all Kammarslr E G Fägerralls Vaitnj J
i ^nfqrists» Fällkomr P Liu ?i» d 0 Juvejer J G
^ki-rmans all TuH-Insp W Carlströms Uppsy
liingsm B AVessbergs enkas afl tärgaren J Fr
Boutés d i3 afl Rådm A Fredius SadtlinaL-ge9 J
1 'V lUras Timmerm Muntclls enkas ISuringsidker
vk *n A .Almgrens d 18 Wågskr A E Edström»
6tiudar *i P LjyjJ <Uå CauVoiu Lund-
nrarks enkas d 10 Klädmåkl idk M .f Håkanssons
afl Altmicu J Ceilerbcrgsoch afl Eormskär J O
Löthmans d M afl Secret G Norléns ISär .idker
skan S E Erlings Gnlilsmed«-ges Fr Éåbergs ^o-ch
hustrus d allt i Febr
Nyköpings R .R ad Handl Carl Ljungbergs a
helgfria måudag i Febr 183a
Carl-krona B ?R
Handl c C .Håkanssons första
helgfria måndag i Febr iH3a
Luggude H .R Bonden Rasmus Pålssons i Elestorp
2 lUgd af laga so-nmarting i83a Bengt Jonssons i
Fjernestad orh hustrus d 10 Juni 183a
Kinds H B Anders Svenssons i Kärra afl Sven
Kindqrists från Wallen frän den 5 Olof Anders
son Hallgrens i Gullegärde från 7 Ort efter 6-nnån
afl Notarieu L C Heiils efter år från iS Oct
183
Redvägs II .R afl Enkan A Chr Tinameliir» ti
rttgd ä ting efter år från d 11 Nov i83
Danderyds H .R Prot .-Secret Borgs och Frus 2
rttgd af ting efter Sr från 17 Maj i83i
Kållands ILR frami Huradsskr C F Norbergs
och enkas a rttgd af ting efter ö mun frän a Aug
1831
Wåla H .R Organisten G NaijstrBms 2 rttgd af
ting efter 6 mån från a4 Sept iS3i
Torstuna 11 B afl Drängen C Waxin» i Wän
sjö a rttgd af 183a ars vintert
Öjlra H B Öfverjäem Kulberg å Skurabo an
dra rttgd af 183a års Vinte ling afl Snickaren Fr
INiijds andra rttfrd ai Laga Vinterting i83a Mag
nus Peterssons i Ääfvelsjö o <i htistiös anitia rttgd
af 183a års Vinterting
Sienda H R afl Rusthållaren Carl Tsraelssons och
afl Enkas andra rltgd å Ting efter år från 18 Maj
|83i v
Medelstads H R Coopv Cap N Esperssons på
Carlstorp andra rttgd af 1832 års Vintertrne
LEDIGT ARF
Efter Dl lingen Anders Ström som aflidit i tjenst
hos Bonden Hans Gällman i Skaft å Wermdön
Efter finkan M Chr Ajlzer f Wahlberg död på
Tyresö Säteri i Stockholms Län nndsir hos In p
A Nilssmi derst
Efter Pigan C Rundström f .idd i Ölme H i
Wermland 1779 död på Ti resö Säteri i Maj 1839
lyftes hos Lisp A Kilsson derst
KALLAS
Egarne till grafstenar å Vestra Vingåker» Kyrko
gård att göra sina anspråk gällande inom laga tid
Per Persson i Reslöf att infinna sig hos sin hustru
Bengta Ivilsdotter i Reslöf Ongsjö H af Lunds
Stift
FÖHiHYN DEll SKAP
Kaketugnsmakaren J A Lennbom i Nyköping
omyndig förm Handl G W Wasberg
Patrick terström i Alingsås omyndig
BOUPPTECKNINGAR
Efter afl Capit D Carling anm inom 10 Jan
hos Lagm A R von Sydow huset N :o 1 Qvart
Gropen i hörnet af Malmskillnadsgataa ocli Styck
gjutarebacken
Efter Contr Prosten Lindbohm i Sknltuna anm
bos H C Lindbohm t Vessing adr Vesterås oeb
Sknltunii
Efter Bokb Ålderm E F Hagrell i Linköping
inom Febr hos Borgmäst 1
Bebm i Linköping
F .fter frami Generalska» M E Horn f Bennett
1 Mars å Oby Säteri i Kronobergs L anm bos
Kronb-Bcf .m C E Crona adress Wexiö Sågs
belg
BOR GKNA HERS S A HM A N TR A » r 1
Gresshaad P A Ncrdvalls d 11 Jan kl 13 yi
35r källaren
JAf
Bruks-Inspect H Hybinett» den ti Jftö bo
L v ii dg ren i
Skepparen A Hellbergs 14 Jan kl 3 e m S
Börsrummet i Uddevalla
Lieut Rothmans på Beijby Fellingsbro S d if
Jan kl 3 e m hos Källarm Lundgren i Arboga
Afl v Krono-Befallniagsm Rabes d 3o Jan kf
it ä Rådhusrummen
Afl M Abrahamssons frän Hanabo eller Lida
st .Ii»n kl 9 f m å Ambjörnarps Sockenstuga
Kyrkh F Seger <jvists dea 34 Jan kl 3 e m S
Tidlunds Källare i Upsala
Håkan Larssons i Hallingstorp » ?h hustrus d /f
Febr kl 10 f in å Säthälia gästggd
öfverste»Libot - C Rappes d 18 Febr kl 10 f m
pa Gårdsby Säteri I mil fran Wexiö
SPEKTAKEL
I dag Måndag den 2 Jan till förmän för Herti
Berg Indiancritc i England och Collin och Babet
■ ■ A
sammanträden t
T 'imit )crwian6-Ord 'en d 4 Jan
Amaraoter-Orden d 0 Jan kl 7 e ra
Bedlige Svenskar till Bal Söndagen dea 8 deimj »
kl 6 c m
I Nri kzs
OM INHEMSK SILKESODLING
Det är kandi att försök radan på 177
talet gjordes att uppföda silkesmaskar i Sve
rige men de svårigheter som mött härvid
hafva ända tills för ett par år sedan underhål
lit den tankan att alla bemödande för silkes
afreln här i Srerige v®ro fruktlösa i anseen
de till klimatet
Småningom hafva til väl de försök som blif
vit gjorda i andra länder vederlagt denna
tänka Man har funnit att det hvila mull
bärsträdet ganska väl uthärdar den Nordisk
vintern på Stockholms latitud Ett annat för
sök har äfven blifvitgjordt med framgång nera
lig«n att uppdraga mullbarsplantor i drif bän
kar och begagna bladen för silkesmaskar
na hvarefter plantorna bortkastas Denna
erfarenhet äfvensom det rönet att silkes
odlingen de sednare åren förträffligt lyckat»
i Norra Frankrike der kölden stundom är
ganska skarp föranledde för ett par år sedan
flere personer inom landet att rikta sin upp
niftrksamhet åt en industigren so«n i Frank
rike lemnar underhäll åt lusentals faltiga i
synnerhet barn hvilka företrädesvis använ
das till silkesmaskarnas .skötsel innan de gnott
kunna utr &tla något annat arbete
Ett Sällskap till inhemsk sikel »odlings be
främjande stiftades äfven under Hennes Keogl
Höghet Kron-Pi insessans beskydd och dil
vi tillfälligtvis erhållit del uf den berättelse mtn
upplästes vid dess sista årssammankomst den A r
December tro vi oss genoru meddelande «f
en större offenUigbet deråt icke blott göra
våra Läsare ett nöje i anseende till ämnets
nyhet utan ock möjligen bidraga till bef®i
drande af sjelfva saken sotn om Sn framt»»
den ick« »kulle bekräfta-de lyckliga utsietat

Sida 2

*nt» TiflfifN tro 11 »ig ega for (felt fra
i »minstone aldrig Len genom försök i smått
« »iadkomma någon skada eller betydlig kost
nad när vi förmoda att något understöd ni
Staten icke kommer i fru g för ändamålet
Berättelsen lyder som följer
Den väckelse till industriella foretag j som
utmärker vårt ti ^tehyarf bar led t omtankan
på Silkes-odlingens införande i nästan alla de
(täter der den icke längesedan är allmänt
lä *id Preussen och Bajern hafva i detta af
seende gjort ds snabbaste framstegen ehuru
äfven andra Stater med större och mindre
tillgångar bemödat sig att uppnå samma
mak De invändningar som mött företaget
hafva till det meista varit grundade på farhå
gan för nya fÖASÖk af samma slag som re
dan en gång misslyckats men man har icke
alltid haft tillfälle att undersöka med livad
beräkning de äldre försöken varit anställde
«ch man har funnit bekvämare att kasta
skulden på klimatet än på det fefoktiga i an
stalterna Ofta har man äfven glömt att det
fordrat både tid omsorger- och uppoffringar
att införa Silkes-odlingen i de Riken der den
»u äj blomstrande Henrik IV började redan
§lei ined i Frankrike ock ända till Ludvig
XV :s regering var det silke som der till ver
kades icke betydligt Det var Colbert som
genom premier för hvita m .ulbärsträns plan
tering genom anstalter om undervisning i
silkesskötseln skapade en folk-näring som
nu förskaffar bergning åt tusende Colbert
skall hafva ar ,vändt en million francs för att
-»inna ändamålet ock företaget bar rikligen
l >etalat hvad det kostat
Det bör icke förundra oss att Drottning
S ,oviså TJlbika misslyckades i sitt bemödande
att införa Silkes-odlingen i Sverige 5 då vi
besinna att henne» bror de ^J store Fredrik
Ilade icke bättre framgång i Preussen Er
farenheten har sedan uppdagat huru de hin
der som motverkade deras ädla- afsigter
kunnat till en del undanrödjas och hågen
har åter blifvit vackt att- upplifva en näring
som i framtiden kan blifva af stor nytta för
Fäder n es I an d e ti
Med denna förhoppning har äfven det Säll—
skap bildatsr som under Hennes Kongl Hög
bet Kron-Prinsessans beskydd förenat sig
till det ändamål att göra Silkes-odlingen till
en inhemsk näring och hvars bemödanden
isynnerhet bUfvit understödde derigenom ntt
Hans Kongl Höghet Kron-Prinsen pi Le I le
Vue upplåtit icke allenast jord till Mullbärs
träns plantering utan äfven rum för Silkes
sn &ska-rnes uppfödande» Början lofvar redan
framgång j mer än två tusende trän och plan
tor hvaraf tre fjerdedelar voro här af frän
wppdrngner utsattes om våren i85o och in
gen enda gick förlorad under den stränga
■vinter som- i början af innevarande år för
störde så många växter i det sydliga Europa
Mullbärs-planteringen har under förllutne
sommar blifvit ökad dels genom afläggare
del» genom utsådda frön„ och om denna vin
ter icke blir mer förödande 5n den förra
bör Sällskapet hafva antalet af sina trän och
plantor åtminstone fördubblade
Emedlertid uppföddes några hundrade ma
skär af tre särsk i Ila slag i :o så kallade Ki
nesitka hvilkas ägg blifvit skickade från Tysk
land till Hennes Kongl Höghet Kron-Prinses
«an 2 :0 Spanskasom hafva en mörkare färg
Sn de andra och 3 :» vanliga Franska eller
Italienska som roåjii nu- skulle kunna kalla
i Svenska» emedan de redan år varit i Sve-
1 utge- fortplantade De Kinesiska- lära icke mer
I (O omkring 5 år varit kände i Europa de
1 IjnfUM större cocpnger än båda de andra sla¬
gen
och deras silke är snöhvitt De hafva
således en dubbel fördel framför alla andra
Emedan kläckningcn af dessa åt Sällskapet
lemnade maskar inträffade de första dagarna i
Juni månad kunde endast 12 af dem ifrån
•början- uppfödas med Mullbärsblad hvilka du
nyss börjat slå ut Åt hälften af de- öfriga
gals lt oro ersk Lattuk och åt andra hälften
Scorzoneraj efter fjorton dagars förlopp (ingo
likväl alla Mullbärsblad Emedlertid hade de
som under de två förstå veckorna lefvat af
Lattuk ett bestämdt företräde framför de öf
rige och b lefva äfven större Färdig att spin
na var en sådan mask 3« tum i längd och ij
i omkrets Ungefär 5 veckor efter sin kläck
ning började- de att spinna och endast några
få spiinno gult silke En cocong eller silkes
hus soin vägdes utgjorde -1 lod tillika ined
den inuti liggande puppan 4i• som upphärf
vades lemnade ett hallt lod hvitt silke hvar
emot 96 eoconger af vanliga Franska maskar
endast lemnade en lika myckenhet )-
Thuru anläggningen ännu är i sin- början
har den redan fästat allmänhetens uppmärk
samhet De rum hvari Silkesmaskarne voro
besöktes dagligen af främma-nde och de frå
gor som gjordes om dessa larfvers lefnad och
hushållning vittnade ofta- om de fördomar
som i följd af i niga begrepp härom rotfä
stat sig äfven hos de mest bildade samhälls
k lasser ne Ändamålet att luta allmänheten sjelf
se och öfvertyga sig om möjligheten och äf
ven lättheten att här i jVorden uppföda Sil
kesmaskar har såLedes redan till en del vun
nits och då ett större utrymme tillåter Säll
skapet ait underhålla så många maskar som
på stället betjväinligen kunna födas skall fö
reställningen om den afkastning som dessa
laafver genom en sorgfällig skötsel lemna blif
va en ny väckelse till Silkes-odlingens befor
dran hvarjemte de började hafva ett .tillfälle
att inhämta upplysningar och råd vid sådane
svårigheter som nästan alltid möta vid nya
företag
Genom Kongli Svenska Ministern i Paris
Herr Grefve Lövenhjelms omsorg hafva hvila
mullbärsfrön blifvit hitsändep något deraf har
blifvit utdsladd så väl till jordägare omkring
Stockholm som i landsorterna ;- men ännu fin
nes tillgång på frön- för diam som önska att
erhålla några och äfven plantor torde nästa
sommar kunna llemnas från Belle-Vue Fram
deles bör- det likaledes- blifva möjligt att för
skaffa ägg åt dem som vilja egna några må
naders tid om sommaren åt Silkes-odlingen
men emedan diet är nödvändigt att hafva nå
gra års gamla mullbärsträn innan man börjar
uppföda maskar torde- utdelandet af ägg ännu
vara för tidigt Emedlertid har Sällskapet in¬
De Kinesiska Silkesmaskarne kläcktes den
1
"i och 3 Juni
De ombytte hud första gången den 9
11 och 13 Juni
Andra gången den 16 18 och 20 Juni
Tredje gången den xr v ii och 24 Juni
Fjerde gången den 27 29 och 3o Juni
De började spituia den 6 Juli till den
rS Juli hade alla inspunnit sig Sifkes
tråden af en cocong höll 1080 alnar
Fjärilarne framkommo- den 28 Juli
De Franska maskarne kläcktes den 26
Junh
Ombytte hud den t y 5
9 och l3 Juli
Började spinna den 19 Juli
De Spanska maskarne kläcktes den 4
Juli
Ombytte- hud den 8 12 17 och ai
Juli„ De började- spinna den 28 Juli
i Den 10 Augusti framkomma fjärilarne
hämtat att redan flere personer
.på sKysliTfc»
orter i riket sysslosiitta sig med Silkes-odlin
gen och när produktionen efter hand blir
större läser- det blifva- nödigt att anstalter
göras så väl för cocoajgeriias upphärfning som
den första beredning silke t undergår innan det
lill väfnad användes
LITTERATUR
Dä flere orsaker under loppet af fortidet år
hindrade oss att så fullständigt som vi ön
skade kunna redogöia för nyheterna inom
den Svenska litteraturen tro vi oss mtrd desto
större skäl nu kunna och böra lemna en öf
versigt af de förnämsta aPster som riktat bok
handeln
Det synes oss billigt att härvid främst fästa
uppmärksamheten vid- de skrifter som tillhöra
ungdomens undervisning- Den uppväxande
generationens bildning till förstånd och h |ei ta
utgör första vilkoret för utvecklingen af samhäl
let Dessa bemödanden för individernas u
al iska bi In in g förtjena så mycket mer akt
ning som de närmare röra den störa raasmn
och således desto nödvändigare miste leda till
vigtiga följder- Då religiojuundervistungm
ännu nästan uteslutande utgör det kunskaps
förråd som denna- störa pluralitet af folket
inhemtar är det med glädje man vars blifvit
de omsorger af nitiska Lärare som under det
sistförflutna året rigtats åt- detta håll 1 rn
tid då Jordens roägtige synas motarbeta allt
framskridande och endast synas önska ntt
tvinga de hatade folken tillbaka till råhet och
träldom är det glädjande att se utmärkta
män upptiäda som icke missunna oss sannin
gens ljus utan skiljd«- från menniskofruktan
och .en småagtig politiks beräkningar
ined ren
menniskokärlek söka vägleda folken till upp
lysning och sedlighet friheten» grundvalar
och säkraste stöd Främst anse vi oss böra
nämna -
Catcchcsrn j omarbetad af Biskop Ffalliiu
Oaktadt den omarbetning-som år 1810 före
togs af frami Erke—Biskop Lindblom på Ko
nungens befallning och hvilken genast antog»
vid de allmänna läroverken hafva alla folk
undervisningens- värmer icke utan skäl funnit
i denna gren» deraf den allmännaste och- vig—
ligaste
åtskilliga väsendtiiga brister hvilka
i bredd med en stigande bildning och en större
uppmärksamhet åt den offentliga undervis
ningen fallit allt mer i ögonen- Man for
drar nemligen « <tt en Lärobok i Christendomen„
ämnad att begagnas till den »geutliga folk
undervisningen för att biand alla samhällets
klasser sprida en sann och säker religionskun
skap ej endast bör utmärka sig genom iU
egenskaper som äro nödvändiga vilkor för
dugligheten af en lärobok i hvad ämne- *m»i
helst Den bör således ej blott vara kort
tydlig och bestämd i troslärornas framställ
ning med reda ordning och sammanhang
afhandla religionens bud och lärosalter sfi att
den enfaldige icke mindi» än den mer upp
lyste der kan finna hvad han bör tro och
göra för sin egen och medmänniskors sällhrt
smnt vara författad på ett enkelt och allmänt
fattligt men likväl den himmelska sanningea
värdigt språk Att skrifva ett arbete sons
förenar dessa egenskaper är icke a-i l o-n gif
vet och- om äfven en författare med djup
kännedom af sitt ämne och- vana vid under—
visningen dertill skulle vara vuxen fordrar
man likväl ännu- ytterligare att han dermed
skall förena ett varmt nit för den sanna folk
bildningens spridande d v « lian bör ega
vilja och mod alt bekämpa fördomarna båd«
de hos de lägre folket genom vidskepelse oe
vantro inrotade villosaUer och dan bo»- da

Sida 3

httgre klasserna lika ofta rådande liknöjdhet
JätUinnighet eller sä kallade otro» Allt detta
»arnmanlagdt gör författandet af en dylik un
derrisningsbok till ett ganska svårt företag
Om vi således å ena sidan äro pligtige att
medgifva den Lindblomska omarbetningens
företräde framför den äldre kntechesen och de
öfrige läroböcker i Christendomenr »ont före
densamma blifvit utgifne kunne vi ej Iiellei
andra sidan undgå att anmärka dess både
ofu-llständighet och ot jenlig het i flera vigtig-
delar J synnerhet tillfredsställer den i många
afseenden föga den fordran på lärornas
enkelhet som likväl är «å hufvudsaklig i en
lärobok för den obildade ungdoraen enjedan
man förgäfves skall söka att djupt och lifligt
fösta det unga sinnet vid satser hvilka del
icke åtminstone under någon slags form kun
göra förtroliga för »in uppfattning och sitt
lumkapshegär
Under sådana omständigheter är det särdeles
glädjande att få katecliesm orna ,betad af en
nu» från hvilken nian är van att se en djup
och lefvande insigt i sitt ämne förenad med
klarhet i dess framställning som med snillet»
blick of verser ock ordnar de serskilda delarna
till ett sammanhängande helt och med hjer
tafcs okonstlade värma tolkar religionens höga
sanningar på ett spiåk på- en gång motsva
rande vår tids kraft i afseende på lenhet och
bestämdhet och det öfver tidens vexlingar
»pphojil i ämnets fordran af värdighet allvar
och innerlighet
Till följe af en pligt den författaren "ur
gratirilaga skäl sig ålagt
har lian afden bruk
liga läroboken upptagit allt hvad han trottsig
böra eller kunna bibehålla Att anmärka allt
Uvad författaren boKtt ^git eller tillagt samt al
la de förän 'ringar lian vidtagit i afseende på
ordningen af ämnenas behandling skulle göra
denna anmälan a Ht-fur vidlyftig- och då vi bö
ra tro hvar och en af våra läsare någorlunda
"hemma i sina stycken uti den gamla kate
ehesen anse vi en korrt framställning af den
plan efter hvilken den nya omarbetningen blil
vit utförd vara tillräck ii» för att kunna i all
Wänhet döma om det nya arbetets beskaffen
het bade i och lör sig sjelf t och i jemförelse
»ed det äldre
In-ledningen i hvilken- förf upptagit en del
af det som i gamla Kat finnes vid början af
Andra Hufvudst är af följande innehåll ^Al
la nvenniskorä vigligaste angelägenhet och var
dig-aste omsorg bör vara alt upplysa» förädla
och lyck liggöras ^ledlet dertill är R .-ligion
»om ar "kunskap em Gud samt derigenom lif
och /lid med Gud
Denna- kunskap inhäm
tas dels "genom verldens betraktande
då vi
träl» verkningarna sluta till orsaken dels "ge
*on sumvetiHs vittnesböld
som är 'Gud röst
i menniskans hjerta
dels "klarast och full
srSni .i-a .st i den Hel Skrift eller liiheln De
uppenb trns Gud så alt vi lära kanna icke blott
Hfiii hö-a egenskap-
"aa lian är evig och
oföränderlig allestädes närvarande all velande
«ch allvis m m .y i Is«n äfven H .ins heliga viI
ja ii afseencfe på vårt förhållande till honom
ifcriflån öfvergå ,- förf lill de serskilda delar
na eller [iufvudstyekena i Katvchesen hvilka
i
I k het med den gamla Katechesens äro fem
L«gen genom hvitken Gild i Gamla Testa
uienlet i synnerhet uppenbarat för oss sin he
liga» vilja afhandläs i (let försitt Hulvudstyeket
Dess hela innehåll "uttryckes genom fsiljandx
Gudomliga föreskrift- som tillika bör vaia rät
*i» och enda grunden för en lättsinnig laglyd
nad oemligen Du skall diska Herran din Gud
«l !t ditt hjerta och aj allo dine tjäl och
*J aLl ditt hag och dm nätta tom dig sjelj
.atk» 21 ij
Men al Lagen linne vi äfven
TO ^t djupa »jndaförderf ock vårt ovedersägli¬
ga behof af frälsning
Löfte och försäkran
om frälsning har Gud gifvit oss i Evange
lium som är Katechesens Andra Hufvudstyc
ke Emedan Gud i Evangelii lära uppenba
rat Sig som "En till sitt väsende och sina e
genskaper men Trefaldig i sina verk och vil
geroingar
afhandlas läran .om Gud efter vår
Församlings trosbekännelse i tre delar eller Ar
tiklar Genom "Bönen
som utgör Tredje
Hufvudstycket
"kunne vi bibehålla en liflig å
tanka af Guds både egenskaper och vilja
Vi
böra till Gud fram hira våra böner icke blott
under enskild andakt utan äfven både af
pligt och behof besöka den offentliga Guds
tjensten och der genom- Nådemedlens bruk hos
oss upplifva GhrislendoiTiens låror förpligtel
ser och förhoppningar Sålunda följer i ord
ningen Läran om Sa k ramen terna af hvilka
den Heliga Duneisen utgör det Fjerde och
den Heliga Nattvarden det Femte Huf
vudstyeket Genom det förra Sakramentet
"invigas vi till Christendomen d ä upptagas
i Guds nådeförbund och göras delaktige afden
himmelska anda som inom CJiristi kyrka
verkar genom Ordet till mensklighetens upp
lysning helgelse och salighet
Genom det
sednare "stadfastas vi i Christendomen hvil
ket är
"att fortlefvande i Guds nådeförbund
lelaktiggöras af den himmelska näring som
inom Christi kyrka underhåller och förkofra
mensklighetens andeliga och högre lif
Den
na himmelska näring är ingen annan än Je
sus sjelf vår Frälsare hvilken i den heliga
måltiden meddelar sig åt sina- trogna och af
sitt eget förklarade- väsende gifver dem det
högre lifvets krafter tronx kärleken och
hoppet af hvilka kärleken är störst emedan
den både ådagalägger tron och grundlägger
hoppet öfvervinner döden och hestår i domen
Efter denna uppställning är boken utarbe
tad och inan finner vid dess läsning huru
hvarje del okonstladt är förenadt med den
följande» Svaret på den ena frågan ger an
ledning till den andra
och allt följer således
på hvart annat i oafbrutet sammanhang och
med redig framställning så att läsarens kun
- .kapskrets allt mera vidgas tills den slutligen
omfattar alla Christendomen» hufvudläror Uen
icke nog alt boken derigenom uppfyller
hvad man med lätta fordrar af en kateche
'tisk lärobok man röjer öfverallt jemte det
ordnande förståndet hos Författaren äfven
den sannt Chruteliga anda som hänför allt
till Frälsarens person såsom den medel
punkt från hvilken alla ljusets sanningens
och nådens strålar utgå och hos hvilken de
genom tron hoppet och kärleken åter samla
«ig Härtill kommer att de Bibliska språken
äro så väl valde att man- finner det
Författarens hämtat »in lärdom ur den första
friska källon
Innan vi sluta vår anmälan anmälan a-nse
vi oss böra bestyrka vårt omdöme genom ett
och annat utdrag från ställen af det som i
■lågon mån är framställdt med större tydlig
tiet an i- den äldre läroboken a :dra Hufvud
stycket 70 Frågan "Hvad vill det säga
itl Christus är nederstigen till helvetet Sv
Vtt lian 1 döden lermiat sin tillösa kropp men
1 c k e sin lefvande kärlek som ock till de af
ednas andar burit frälsningens Evangelium
"Fr 77 Efter Ywilken lag skall Christus
på den yttersta d <igen dö finna alla menni
skor Sv Efter den rena af Honora sjelf för
klarade kärlekens lag
3 :dje Hufvudst 6 Fr
"Kan bönen hajva
någon verkan på Gud Sv Gud är oförän
derlig men Han har af evighet så skickat
att verldens inrättning skulle i allt motsvara
jden oförvillade menniskonatureos behof och
såiledei äfven vära cl Jen ordna sig efUr rärt
hjertås beskaffenhet i den stund vi bedje
5 :te Hufvudst 4 Fr
"Hvarigenom afbildar
i Natlvardea en menniskostadfdstelse i Chri
stendomen Genom brödet och vinet På
samma sätt som vårt lekamliga lif fär nä
ring och styrka af mat och dryck så rwiri»
och styrkes äfven värt andeliga lif genom Je
su inneboende i våra hjerta»
13 Fr
"Hurudan var Jesu mening med
d Heliga Nattvardens instiftelseord Lika
som »ti Nattvarden brödet bröts och vintet
utgöts «å skulle Han» lekamen offras och
Hans blod rinna till vår återlösning från
synden och vår försoning- med Gud
Och liksom brödet och vinet genomatand»
och drickande på det närmaste förenas med
menniska» «å skulle ock Jesus oaktadt sin
död och fortgång vara oskiljaktig från de
sina och i dem lefva
31 Fr
"Huru upplifvtis var kärlek i deri
Heliga Nattvarden När vi der besinoe
huru vi allé behöfve och age samma Fräl
sare och »tt lian lefv a t lidit och dött för
oss alla så måste vi känna oss innerligt
heligt och lycksaligt förenade båda med Ho
nom och med hvarandra i en och samuaa
andeliga lekamen hvars hufvud Han är
32 Fr Hura kallas Nattvarden derffir
med allt skäl Communionl eller förenings
bandet emellan Jesus och Hans vänner samt
emellan dessa inbördes
Läsaren finner häraf huru Författaren me it
den skarpsinnighet som är honom så egen
lemnat en förklaring a£ våra symboliska
läror som med den största renlärighet
förena ett ljus och klarhet för tankan hvil
ken måste bidraga att öka undervisningens
inflytande och verkan på det unga hjeitaU
böjelser Författaren liar härigenom i ee
icke ringa m-ån bidragit till lösningen- af
sjelfva reformationens hufvuJp-roblen» att
icke göra den religiösa känslan beroeniie
endast af en blind tro sota så lätt skakas
af tviflets inkast utan äfven-gifva förnuftets
och tankans forsknings ,egär sin rätt hvar—
förutan en lefvande öfvertygelse om en
högre bestäm ,nelte och våra andeliga behof
svårligen stå att vinna
Den berättelse- sona circulenat att Författa
ren till den prisbelunta skriften i Medborga
ren Om opposition skulle vara Hr Connni
nister llådberg lärer vara ogrundad För
fattaren sä ges- nu med mera visshet vara en
militär som förut gjort sig fördelaktigt känd
för sina kunskaper men
- oss vetterligen icke
förr offentliggjort någon skrift Då hans
namn likväl icke blifvit oss ineddeladt för att
införas anse- vi oss af grannla-genhet icke bö
ra utsätta det emedan personer möjligen tor
de finnas af hvilka det icke skulle tillräkna»
en i tjenst varande militär att hafva vunnit
priset för en politisk afhandling i ett opp *-
sitionsblad hvilket är långt ifrån detsamma
som att "votera för uniformen
Nakeidoskop
Deras Majestäler Konungen och Drottnin—
gen och DD KK 11H Krön-Prinsen ock
Kroor-Prinsesian bi vistade i går såsom van
ligt Nyår *-ajsembl» /én på börsen åtföljde «
de K ,ongl Hofven personal Den öfrig»
samlingen v .ar äfven ganska talrik 700 bil
jetter säga» hafva varit utsålda fl K H
Kron-Prinsen öpnade balen med co angUj
med Denvoiselle Lychou och Henne KongJ
fllighet Krön-Prinsessan med GrOMhaadW

Sida 4

rrt» BergliGHti N3 #ot eylt eller oYsr .fågl
ioifljai ktes i öfrig icke mer en Boi g-erika
pels nya iijilitär-iiniform livilken utmärker
sig genom enicltift och srank Också »3g rrmn
medlemmarna af .detta "Hnfvudstaden na
tionalgarde meil en mililarisk hällnin for
tvara sitt >o» bredvid officerarne af s r
lri (rv
mot »oldnterna lind dem « 'gla vsl och sjelf
fcomm endera fyr
Man har anmärkt att i Tyskland ej fin
nas några större poltroner än senaterna i de
så kallade fria städerna Om de märka
alt en författare misshagar despoterna sj
kunna de ej göra tillfyllest för att bevara
de goda Tyskorna från att smittns af etl
dåligt exempel Knapt hade Riksdagen
forbjudit den Strasburgsta tidningen "Det
constitutionella Tyskland förrän trank
furts senat utsatte ett högt vite för den
som vågade hålla en så farlig tidning och
då Hamburgs senat fick vela att Preussen
och Österrike vredgats öfver Boerners biel
om revolutionen i Paris skyndade den all
förbjuda boken och att anställa elterspa-
f
bockar i argus
Vår vän Argus som nyligen icke hållit si»
for god att göra ett Tryckfel i Aftonbladet
till föremål tör en Argu«isk afliandling l >ai
nyligen sjelf råkat i samma fördömelse i vida
värre grud Hans sista Lördngsldad innehöll
nemligen följande >c >tvsiska hvars betydelse
fa lära gi <sa
'I England har Reformbillen genomgått
ohdra läsningen Billeti i sin nya form är
Ull sitt enahanda med deo förra till (öljil
hvarat den mukt hvilkee en fraclion af Ari»
stokratien ägaåne af "rollen borou &lis förut
innehaft såsom ett monopolium nu öf *erf ]yt
pä hela Aristokratien — — —
Hela »ju tryckfel i några rader Argus som
#»• så böjd att se grandet i sin broders öga
fcor icke alltför mycket glömma bjelkarne i
siua egna hundra ögon Då han som fordom
iallndes den Store Olärdt pratar om andfas
okunnighet m m Dör tian icke eller glömma
att haus «get visdorasmått just icke anses rå
- a dt
hta FÄUWTIMMKRS-MODER i
PARIS
Ej en gång solparalaien är så obegriplig
« >tn <jvinnan säger Dahlgren i tndje delen
sin Freja Kan han till detta yttrande
liämta anledning of könet i Sverige huru
»lycket mer skulle han icke kunna det al
•Damerna i Paris Allt är der for dagen
■kläder ekipager promenader spektakUi
och sällskapston Fprr förstod intet frun
timmer något annat än det som hörde till
dagliga sysselsättning litteratur mu
sik theitern men nu hafva deras omsorgei
"tagit en mera betydande rigtning Flera
Journaler beskrifva nemligen huruledes
duiaerna på en tid börjat visa sig på börsen
■och som man sfiger "göra i Statspapper d
v g göra affärer i stället att de förut gjor
de en konst i dem Många öro lika hem
<fa i börsnngelagenheter som trots någor
växlare den der grånat på börsen Man
ffir dagligen höra dtm tala om axio trasse
s 'tng kurtage o s v Från fcl half två tili
half fyra a ro galerierna på bör
-en uppfyl
da af eleganta fruntimmer Möklerskor
iinnai äfven som mottaga order och öfver
dem åt kommissionärer vid ingången
R 1 börsen
♦vpo D 'LSTIIIAS MÖRDARES AFRXTT
KINGr
Utdrag af ett bref lian Napoli di Romania
4tte eradt den 3i Okt "Jag har varit narva
P»j 'le vid Capo d 'Istrias mördares Mavroir .i
Jfcili» afrattniug Han blef dömd
att skjutast
Hans sista stunder utmärktes af ett orubblig
Iwgu och oförskräckt uppförande Hans rika
prägtiga klädsel — hans ädla och stolta
figurt den köld med hvilken lian yttrade till
jblket att han dog ett oller för sin kärlek till
•fosterlandet och anbefalltc det enighet hans
» ^•aiide afsked från sin far hvilk från fan
jetset kunde se öfver afriitlsplatscn och som
Vade nog sinnesstyrka att vara vittne till sin
»oW sista ögonblick allt delta gjorde ett djup
intryck på åskådarne hvilka förhöllo sig al
(ifle» »tilla betagne af deliquenletis lugn och
tidiga »ppfönwdi »wiJuUträckie Äinaunnar
j
ningar af författaren
Furstinnan Grarloryskn född Furstinna Sa
pieha har anländt till Paris med sina i har»
och deras tvänne informatorer hvilka båd
deltagit i revolutionen
Don Miguels hofkalender upptager bland
Europas suveräner blott honom sjelf Pafven
och Carl X Aila öfriga äro uteslutna
ANNONSER
Till salu finnes
FrJn Stentrycket har utkommit och »
alle» Norman el
ugstrooii ecl» do flesta CokU4or a i I :dr sk B
*co
LITllOGRAFISKT ALBUM
c A TVetterling
Al trycket har utkommit och iäl )e»i Utter «t Comp
Norman ct Eiif strom s Wibor ^s et C ;i Deleen et C :»
och Probits Bokhimlel å 5 l :dr 2i sk E :co i «X (n
plar och 5 n
-dr 32 sk i y .b Fortsättning af de
Uren igo7 och 15-19 utsifne Samlingar af sctdana
till efterlefnad gjillande Författniti gar och Stad
gar hvilka antingen ändra eller förklara sjelfva
I .azen i utskilliza rum eller ock ansa ämnen som
Hz a med dem ett varmare sammanhang författad
och utgifven yta Kuugl Klaj :ts Nådiga befallning
ar 1851-
Af trycket är utkommet och taljel ho» Wiborg el
Conap samt de ileste Hokhaiidlare
CAJ .iL GUSTAF AF LEOPOLDS
samlade skrifter
Fjerde Bandet
Haftaät i B-3r z» »k de föregSende delarne kosta
häit 9 K :dr 4 sk
Hos
Bo Chr
- Rooa iörsäljei i itorr« eta mindre par
Indigo fin och prof
Krapp fin och ordinär
Sandcf Encelik och Holländsks
Vinsten r .id och hvit
Veijde ErtU pr iieliat
Spanskgröiia
Gurkmeijai
Sumac Siciliansk och SyensKi
Fernbock Holländsk
Bomolja fin och ordinär
RoioIjÄ Holländsk
Pränspapper a t flere dimsN5io«erz
Tvll Fransk hvit och marmcrerad
Limm finare och gröfre
C af lo Engelskt och Brasilianskt
Röktobak at flere sorter
Linneväinader at alla fran prima Uirit tul Bul¬
dan
Tlle och Linnemattor
Vorrkö»ink kläde .» at
alla färgor hraribland mi nara
nae ft ägta rödt alfkläde hi « |V«rt«r bredt passande
till Shawlar eller draperior m m»
GÖDA HÄSTAR
hvaraf en del Worrska äfvensom est Engelskt tto bäs
passande till fölsto finnes t»r
"billiga priser tdl salu
Banau vid Mäster Sauuiel® gränd
Muskat - Desert - Russin
t tm Ildor om J i « skalp «mt Gu Baspad Krakma
del uti M V Lind Krydä yid otK 8tadsjard«n
XJtlåndska Yiol-Str &kar
p kontoret hntet K 1 midt »mot ionjl Paslen 1
tr- tipjj
friska citroner
•tn facilt yris nti kryddVoclsa » höres T ?«tt«r !SnC
ima ocb 3
jal-i kiMtXeau
Färsk Norrgcs-Sill
ovantfgt tzsd och lo *«at£ad i Jessa dagar inkommett t |f
billigt pris uti J W 0«terbcrgs Victualiebod vid 2£ &p«
manstorget
Holländska Blyerts och Sand
De ^lar
L i id
L sortera dt lager «iti F iethrei Kryddkramhandel vid
Oiterläiiggatan
Form-ljus
med vaxade vekar J och 6 pr skjlp sälje» till nedsatt
pris nti lådor om circa 6 Lisp pä kontoret i tr un»
huset N :o t <Zv Pollux vid skeppsbron
Edinburg er 01
fblji
g
pS fi« och half-buteljer i Thé ^Magaamet vid Malm torge
gatan
Friska Berg- Ostron och
Hummer
i >5 störa Hälsinggården vid Hötorget Loden n :o i5
Uti ttnd-artecknads Diversehandel I Bergstralska hut
set vid Riddarhustorget iörsäljes till de iacilasie pri
ser luHständiga aervicer af hvita Engelska PorecUainer
Engelska och Franska äkta ctilörta Thé och Caffe samt
Desertservicer Tlié och Mandarinkoppar af liera sär
skilta Mönster .Facette slipade ocli ordinera glasvaror
Lackerade Pleterade och Bronserade arbeten — Engel»
ska Bords och Bakkniivar samt ett väl iorteradt lager af
Eskilstuna Manufacinr .arbeten tillFabrikspris
J L TVarodell
ÅSTUNDAS KÖPA
Till «tt i godt ttänd varande Officers Tält wppglfvot
säker köpare då den som har ett sådant att sälja
täcktes efterfråga pl Aftonblads kontoret
UTBJUDES HYRA
En större våning bestående af sju glada OCh «y»é ^a
rerade mm ochkök skaiferi vind och källare samt dol i
tvättstuga och mangel belägen vid st Nygatan blir att
hyra d .jrsta April Underrättelse fas i bran vins maga
Einet vid lilla Nygatan bredvid Kongl Posthuset
En vacker och välförsedd våning nyss reparerad oeh i
bästa stånd bestående af 5 rum och kök med nödige
hushalls .lägenheter är att hyra för en ogift herre eiler
mindre hushåll Hälst öfJskas en hyresman för längre
tid då lägenheten när som heJst kan få tillträdas Ur»
derrättelse fis i brän vinn • magasinet vid lilla Nygatas
bredvid Kon osthuset
I anseende til dödsfall är Värdshuset vid luslhuspöl
ten å Kongl Djrngärden tills vidare tillslutet
Kongl Djurgården den 50 December iZZ»
C (jr de B im /t
I K ?»ledning af gjorde förfrågningar #Sr redaktio
116 ,1 fö 1 den upphörda tidskriiten Magasin lör blan
dad historisk s»llskapelä«nin .g giiva vid hai ^den att
redaktionen då tidskriften den 1 sist Juli upphov
de till Christianstads postkontor för hvarje re ^vire
radt exemplar aflemnade etc exemplar suppiement &rfe
till 1 häftet samt ett tryckt tillkännagivande af »5
sakerne till toretagets inställande Nämnde postkon
tor atexflck äfven samma dag mot qvitto de lörut a£
lemna de prenumeration sm ed lon med afdrag at ao
Banko för hvad »om af tidskriften redan utkommit
hvilka medel det med afkortning at Q sk postSulr •
valtare-artvode lärer till behörige orter afsändt
Som den nya pressen icke kunnat fäs
till urets början så har Redaktionen icie va
>t i tillfälle alt genast utvidga ioruiatet s4
mycket som varit amnadt men delta
ersattas genom desto flere supplementb /ad
Prenumeration på donna tidning-upp
lages enligt anvisningen pä första si
dan Sedan tit kontor för bladets uO
delning bli /Vit öppnadt vid Stadssnve
djegatan kommer utdelning och for
säljniiig deraf att fortsättas Lill klockan
IN1 i o på a flon en
De som önska sina tidningar hem
skickade behagade uppgifva deras adrew
i kontoret då Redaktionen skall söka
draga försorg derom oaktadt den till
iimuade tidningsb3rare-inrältningen rék-s
kommit i gång
Hos L Ji j e E t 4»