Aftonbladet Tisdagen den 17 Januari 1832

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1832-01-17
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1832-01-17
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1832-01-17
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1832-01-17
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Tisdagen den 17 Januari 1832

Sida 1

1832
AFTONBLADET
Tisdagen
den 17 Januari
priset i Stockholm för helt år to R .tlr halft är 5 Tidr 3 månader a R :dr 3s sk Banco Lösa Numror a sk Banco Prenumeration och utdelning i
Bladets Cantor ,via Stadssmedjegntan Bromans Itod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroth vid Norrlandsgalan och Essens
•vid rfiödertiialmstovg Annonser emottagas ■ endast i förstnämnda Contor till t sk Banco raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
Öfver-Hallmästaren vid Sidenbesigtning "en Anton
Ernst Emting d iH Jan 49 ^r-
SJtiFARTS - UNDERRÄTTE LSER
Den ä Trullö-grlindet rid finska lusten af ålder
oiipRrde JLandkännings-båk iir raserad men qvarstår
pi .Vjökartorne livaremot den nya båten a T ane
karskär beläsen Vest 3-4 Syd 6 oeli e» half Encelsk
•jöinil ift än TruHögrundet uppå 63° 5 Nordlig la
titud teh 4 .°6- longitud öster om leriö ej uppta
gen
BOLAGS-KTJNGORELSER
HSradäh C S Hedberg al Actieägarnc i Götheb Discont
tit sedd att vid iftncv års utredning besörja alla Rätte
gångs- och tStsöVningslirenden samt bevakningar i
konkurser och gäller Häradsb Hedbergs qvitto för
alla till Diskont-verket inflytande medel såsom lag
liga betaluingsbevi»
IillFallet Hans Israelsson från Torpet Ökenkärr på
Bobergs ägor i Wånga S östergot biands L efter fa
dren och mnderfadren lyftes ho» Nämndem Hans
Olofsson i Berga i nämnde S
Efter 1 or paren Jon Larsson från Fallet Restads
ägor Wanga S Risingö Tingslag lyftes hos f d
Bergsm Olof Olofsson i Restad
LKIHGA T .TKNSTFR
L
Sysslomanstjensten vid Hallands Luns Lazarett och
Kurhus i sökes inom 56 dagar från först !» ann hos
Directionen i Halmstad
PRIVILEGIUM EXCLUSIVUM
F
P
Bevil »dt Häradsb Grefve D Frölich tinder io år
pä åstadkommande af Ki«r med rörliga ställningar
till -äd »torkning etter en construction som genom
»Ilinänt tryck snarligen skall bekantgöras
Beviljäbt Ingeniör H Zander pä 10 ar a ett al
honom uppfunni t ÅngbiJdnings- ocb Vät mning '-ap
pjrat t (enligt till J .ngbads åstadkommande och så
dana operati "W i allmänhet vid hvjlla en tegr
teniperaftrr än kokhetta bos ingau eller dea afdun
Jtände väukan erfordras
ARRENDE-AUCTIÖN
Stadskällaren i Örebro med åtföljande Källarrat
tiglieter sanit 5 Rum och Kök med KMlrar pä flere
Jiv auction 'cbiö '27 Jan kl ii förm ä badhuset
OFFENTLIGA SI A .VIN INGAR X
BORGKNÄRKR
JM
BOR
Svea H .R Förste Exped Secreterareu J M Stjcrn
•iéipes
3i Jan kl it förra •
Näs H ,R Laoiktbrukaren Jan Traung» 19Mar8i8 .i1
innan y c m-
TESTA \IENTS - RE V AK NINGAR
MÅfH
TESTA \IN
J Ågrens -och hustrus Marg Ågrens f Hoffitedt
inbördes till Brorsdottren Johanna Ågren samt öf i
Hé deras
ömsesidiga aifvingar bev etter bust .uns
död vid Nordals
H IlöstoUug d- 19 iNov klander
inom laga tid
Svarfvaren C- O Jacobssons och hustru» hvarige
nom de bortjti (Vit all deras qvarlåteasUp bev den
14 Nov vid Sala R .R
Dem Ulrika Timells » hvan«nora hon frau sina
sliigtingar hortgifvit alt -sin cfv-r 'latcnskn
KALLAS
A
Ägaren till ett fat talg såsom strandvrak berpa It
de» 31 Dec i Udikvalta T«likamraarcs »hstiict att
inom år ly fta auction- ;beloppet der fö i
LEDIGT A RF
LIGT A RF
Efter Arrendatern Ola Anrlrrsson i Lilla K >pm£
Hca .es t-auls H oeli MMmölms L a t lylla» hos ilad
man L T b Bcriui i "Y skid-
HANDELS-BOLAG
Bolaget under firma A H Ewers 5c C :e i Göthe
borg fortsattes af A H Ewers och J F Ewers se
dan A P Hultin afgått
Pen handelsrörelse JohnMitarider och A Gullström
under firma Nils Milander C :i idkat i Philipstad
fortsattes frän 1 Oct i83i af John Mitander
BOUPPTECKNINGAR
Efter Enkan Marg Kihlberg i Kalfvandö å Wermd
ön anm vid AVermdö Ting 7 Febr
Efter a fl Enkan C Tellgren 1 Mars hos Rådman
J E .Lindberg i Sodertelje
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
Bleck si M C Sjögrens dej» 18 Jan kl 5 e m å
BöeskäHarett
Alf Trägardsmäst Isak Bergmans 30 Jan kl 5 e
m ä Källaren gamla Södermalm vid Göthgatan
Gross A O Wenerboms d ai Jan 11 12 f
ni å Börs-eafferuinmen
Bryggaren H G Norrmans 21 Jan kl lapåBör»
källareil
Majoren M- Poignants den 1 Febr 1c 5 e m
bos Lars Stjernstedt Huset Nto 5 Qv Tigern i
hörnet af Fredsgatan och Academigränden
Färgaren S M Lundström» 1 Febr kl 3 c m
hos ene Sysslomannen Handlanden C O Dahlöf i
Wenersborg
Handl H
• Bolandcrs 4 Febr a Ulricehamns gäst
gifva rey
Öfv Lieut Clas Virgius 8 Febr på Lundholms
värdshus i Venersborg
Mjftlnaren Nordvaljs 8 Febr kl 10 f m a gäst
gd Carleby i Simtuna S
Olof Bergströms i5 Febr kl 10 f m hos Käl
larm Alsterberg i Fahlan
SPEKTAKEL
I morgon Aline Drottning af Goleonda
SA MM 4 NTRÄBEN t
P B fl I d :s kl half 7 e m
SOdTdjGi
7
Srca-Ordcns Tredje Grad il 5
Svea-Orden d 19 .denne- kl 6 c m
Svea-Orden» årliga Bal d 21 d :s kl j e .m
Neptun i-Orden i morgon kl 6 e m
Aurora-Orden i m»g >n kl 6 e in
Frankrike
Vi införa här ett omdoiue ofver Pcrier och
hans Ministere som <äk ^rt kkall väcka intresse
Det Ar hemtadt ur le Tfms en oppo-»itions
tidning som ytterst liberal i sina principer
coiiseqvent ulv« ;klar dem med den alldeles
ovanliga egenskapen att vid hvnije tillf
-ilie
i hvarje fråga — den må vara aldrig så bru
/a 't (r såvim Fransniinen uttrycka sig en
dast afse sa /s och aldrig ptrson Genom den
na egenhet erbjuder han den mäii .vhidigaste
(Vintrast mot alla sina medbröder inom oppo
titiontji juinisterialismen och ultiaissuen
"Hr Conseljpresidenten har begått ett stort
fel han har vågat sig allt för långt in med
de fremmande Cabinetten Han har derige
nom blottat sin svaghet I diplomatiken är
detta just rätta sättet att göra sin motstånda
re djerf Också är Europa i närvarande ögon
blick mindre välvilligt Sn nånsin Preussen
som allt hittills talat ett medlande och för
sonande språk börjar nu orda i en hög ocll
afgörande ton dess unga militirer gifva åter
tecken till detta ridderliga öfvermod som for
dom så grymt tuktades vid Jena Ryssland
har snart sagd t alldeles vändt ryggen till Hr
Pozzo di Borgo för det han varit alltför ef
tergifvande mot Frankrike och satt det Musco
vitiska högmodet på spel
Hvad Belgiska frågan beträffar så äro de
frågor och skiljaktigheter som ännu alltjemnt
yppas blott bisaker Det contralierade låait
•kall gifva det unga riket försvarsmedel Den»
na befolkning behofver blott penningar for
att blifva organiserad pi en imponerande
fot
Hand«lsfrågan i afseende på segelfarten i
Holländska canaleme är mera Engelsk än
Belgisk England behöfver denna coramuni
cation med det inre af Tyskland för sina
handelsvarors afsättning
Vid dessa förhållanden inom diplomatikens
»eild erfar man mer än nånsin nödvändighe
ten att ega en kraftfull och skicklig utrikes
Minister Herr Sehastiani är på bättring <vS
s *n men föga hopp är att han nånsin åter
tar portföljen
Herr Ptfrier vill naturligvis icke anförtro den
åt någon person af politisk betydenhet son» ■
mö ligen kunde vilja dela makten med honom
man lärer derföre hafva stannat vid föl
jande
O111 Herr Sebastiani icke kan återtåg» Ut
rikes portföljen skall Herr Per i er definitivt
mottaga detta departement då komme Han
dels- och Inrikes-departementen att förenas ocji
Herr d 'Argout ajlt blifva Herr Pei icrs efterträ
dare
Detta blefve såsom man kan finna ett jm
ska hushällsaktigt familje-arrangeinent h vars
resultat blefve indragningen af en Minister och
en pri rt folj
Här återstår blott en liten omständighet
b»luvida Herr d 'Argout just vore så serdeles
skicklig till inrike» minister Flan skall vara
duglig arbetare oelr affärsman i allmänbetj
detta är visst mvcket men i ett så omfattan
de departement som inre ärendern-es vore det
elt stort misstag att anse för en hufvndiak
den slags aibetsfljt som består deruti att skär
skåda ocli utföra sina sitker till vinnande af
stnå resultat
Julveckan i Falis
— Balen pil Slottet
Franska Nationen hvilket folk Hvad det
nr iatt för en regering att föra det till ord
ning till välstånd Man skilde Paris under de
skli *igfliije of året under denna affärerties
1 visiietnss ock Aa /tåoaerttas tid Doat vt |o«r

Sida 2

$öm oaötaj och lorssa h varann dénna lyx i
olla bodar denna rörelse denna ymniga om
sättning af contanter delta folk fullt af
trygghet och öfverlåtelse som af sig sjelf åter
gömmer till sina förlustelse vanor sina häfd
vunna nöjen Och det ar denna nation som
man svärtar i Europas ögon sådana äro dessa
revolutionärer dessa tnenniskoätare som skola
slaka alla throner — blott för det de begära
en smula frihet af sin regering något litet ytt
ie välstånd af de Statsmän som göra anspråk
på den äfventyrliga äran att leda deras öden
På Ludvig Philips slott liar varit bal —en
bal mera lysande än i Carl X :s ståtligaste da
gar Man såg der sköna prinsessor med blon
da hår och ädla damer af alla sköldemärken
ocK alla epoker Pairiet var icke mera ärft
ligt och de unga arfvingarne af urgamla mo
narkiska namn och kejserlig aristokrati buro
icke mera den äppelgröna klädningen mende
dansade derföre icke mindre och quadrillerne
voro icke derföre mindre animerade och de
unga flickornas hjertan suckade icke mindre
efter ynglingarne — ehuru dessa icke längre
till hemgift medförde hermelins-manteln och
en stol i Luxemburgska palatset Allt var
glädje och lif allt andades framlid och till—
iörsigt
Och man talad» om välgörenhet och unga
tköna hertiginnor bestormade lysande ungher
rar att teckna för Polen
"En lotterisedel för
det stackars Polen så ropades i alla qua
driller Sorgliga motsatts Polen faller blödan
de vid despotens thron — och det är under
denaa krona skimrande af tusen sperma-ljus
i hvirfveln af dessa yra nöjen som man tigqer
för ett folk hvilket nian bordt uppresa med
sira ock kraft Jag vet icke hur— men dessa
lysande dekorationer i Tuillerierne dessa tro
J >he
'er dessa kristaller nilt syntes mig öfver
draget med ett sorgflor och midt ibland dessa
glädjeblixti ande anleten tyckte jag mig se den
ädla Furstinnan Czartorisky den hjeltemodiga
Gvefvinnan Pläter — förföljde irrande utan
»kydff- Äfven de egde fordom kungliga cacli
mirer ocb pelsverk diamanter vapen prydda
cai-osser länder och talrika tjenare Na väl
en vacker dag >öfvergå-fvo de allt detta sålde
riter förpantade allt uppoffrade allt för fäder
neslandet r
GENERAL CHLAPOWSKIS SKRIFT OM
POLSKA INSURRECTIONS-KRIGET
(Forts från Snppfementbladet N :o 11
"Marskalken Diihitsch hade sannolikt kän
nedora om tillståndet så väl Vid vår aimee
soia ock tor öfrigt vidi styrelsen och hoppa
des fördenskull att förvirringen snart skulle få
iifvei bauden För att döma efter våra ma
növrer hade han också gocfe skäl till detta
hopp Häraf kan nian förklara hnns-långsamt
tna framryckande mot i ^åra spridda kolonner
äfvensom hans kanonader på för langa- håll
och mot hvilka våra artilleri-officerare beor
drad-es att äfven lossa skott pa det att man
dock skulle kurma säg» »tt raan hållit »trid
Fienden och bans anhängare ibland de våra
hoppades visserligen alt vår militäriska heder
t !efve tillräckligt hyllad
om mc *n några gån
ger kanorera .t mot hvarandra och att en
sammanjämkning snart nog skulle kunna åstad
kommas så snart vår arm«e hunnit inse omöj
ligheten att bestå en strid emot de äfveilägna
jwassoriia
Författaren nämner sedan i kort
bet General Dvvernizki affair vid Sloczck
de båda skarpa träfFningarne vid Stanislawow
och Ok tillien under anförande å vårsida af
iJeeevalerne Skriyne .ki oeb Sembekr såsom
«iat heter med mjtken i£ *eji och gpd vilja
de mindre lifliga strider vid Kaluszyn och
Minsk hvilka General Zomirski nödgades le
verera emot sin vilja samt slutligen de båda
träffningarne vid Grochow och Wawr den ig
och 21 Febr der Polska stridskrafterne al
draförst förenades Öfver det derpå följan
de slages vid Grochow yttrar sig General
Chlapowski vidlyftigare och anmärker dervid
bland annat "Den 26 Febr levererades den
batalj hvartill man tvangs af det allmän
na tänkesättet som dock ej tillstadde att
man passerade defilcn för att med vida stör
re fördel utföra striden på andra Weich
selstranden hvarigenom fienden skulle blifvit
tvungen att fördela sin styrka Oella slag
förblir märkvärdigt i krigshistorien redan ge
nom det oerhörda förfarande att en armé
som
ämnar lefverera batalj uppställer sig på de
fensiven bakom en bro som i hvarje ögon
blick kunde upprifva» Man var tvungen all
lefverera batalj oaktadt man försummat tiden
och icke gjort några förberedelser då man ic
ke åsyftat något anfall men armeen kunde
alldeles icke bringas alt draga sig tillbaka ti
tan svärdsslag Dessutom förstod icke Furst
Radziwill miiitäriska operationer och Gene
ral Cblopicki inskränkte sig att anmärka det
den ena eller andra punkten var lika god att
dö på då hvar och en nu en gång för alla
beslutit sig dertill Denna batalj hade dess
utom en annan alldeles egen utmärkelse Man
har nemligen väl mer än en gång sett batal
jer der man kommenderat illa men här kom
menderades alldeles icke Furst Rad i v ill
stadnade vid Praga och så» intet af allt hvad
som föreföll General Chlopickt befann sig i
spetsen för hvarje bataljon sora rusade in i
elden Båda herrarne skickade Adjutanter till
hvarandra för att erhålla ordres Hvad ka
valleriet angick har jag skäl till den tro att
personer af betydligt inflytande sökte verka
lör att afkyla deras vilja ty så oupphörligt
ombytte man brigaderne sammansättning hvil
ket ännu skedde om aftonen före slaget En
dast med möda lyckades det aaig att få be
hålla mitt fjerde Ublarrregemente med hvars
manskap jerg redan va tlffräckligt bekant
Den Febr var kavalleriet »ä illa fördelad t
att det aldeles saknades på linien i händelse
Hendtlig >a kavalleriet deboucheial då våra ba
taljoner satte sij r marsch till smärre retro
grad» rörelser Man hade
skickat mig med
två sqvadrooer till yttersta venstra flygeln Jag
hade dertill valt de två första emedan de bå
da sista hade den 19 i särorna rnå-nad förlo
rat 86 man r en charge emot infanteriet
Gen Skrzynecki lät säga mig att jag borde
lemna honom kavalleri hvaraf han var i o
undgängligt behof- Jag förde mina båda
sista sqvadroner till lvonomi Sedant han
flera gånger tagit och fö c larat skogen r må
ste han slutligen dVaga sig tillhaka ocb ha
de svårt att samla sitt infa-nieri emedan fien
den- trängde ytterst häftigt pu med oräkneliga
tiraljörer som i stor® massor framryckte till
förtropparne Jag- skickade- fördenskull ännu
en gång till honom de samma srjvadronerna
iindsr det jag sjelf vände sm till de första
Mia afsigt är icke att upptaga stridens- alla
detaljer bulletinerna upplysa tillräckligt der
om Å vär sid stridde man janska- Mffi™t en
mot tref emedan alla ville försöka Men in
tet sammanhang fanns derr eller kunde ens
der finnas och otrt det funnits K »de man
Sill
följd af vår ställning icke kunnat fu fl följa
några möjligen vunna fördelar- Då Kyssarne
efter de tre kuiras ^ier-sqvadronerne af rege
mentet Prins Aibieeht hade låtit en ordent
lig Brigad framrycka så skulle det anfallet
kunnat medför»hetätnklig» följder ty det brag
te- oordning » »väga töfantvi-reserv och
oroade till och med vår förstå linie JOfli fick
höra skjutning tätt bakom sig Gen Chlo
picki befann sig vid denna linie men dödligt
sårad Då inga flere troppar följde efter de
anfallande störtade Gen Kizki emot detn i
detsamma han ankom tned
.de två sqvadroner
ne af andra Uhlan-regeroentet och tog ett
stort antål fångar Emedlertid syntes fiendea
ännu framflytta hela sin linie men Genera»
lerne Urninskit och Skarzynski 's små korpsers J
raska hållning och det batteri som den först
nämnde ganska lyckligt uppställde och i rät
tan tid lät spela uppehöll denna röielse Ka
valleriet erhöll ordres att gå tillbaka öfve»
bryggan Mina båda första sqvadroner bada
redan dragit sig tillbaka till Praga meti d«
två sednare gjorde det med föga ordning sejaa
de förlorat 102 man och flere officerare i el
den vid Gen Skarzynski 's sida Vår division
passerade bryggan mot aftonen och uppstött»
des under natten vid Lazienki följande dagen
beordrades de att kantonera mellan Mokedow
och Willanott Det goda resultat som denna
drabbning medförde var Gen Skrrynecki
utnämnande till Öfverbefälhafvare
Härmed
slutas anmärkningarne öfver första delen «f
de militäriska operationerna Förf tillägger
endast att han icke vet hvilka skäl afhöUo
Murskalken Diebitseh från att genast effer
denna strid gå öfver Weichseln då isen Snau
bar infanteriet och då resten af armeen lätt
f
kunnat genom isens upphuggning öfvergå på
pontoner då islossningen ännu icke kunde vän
tas inom en half månad .—
(Forts r « f
STOCKHOLM
Den if Jan .f
Ett uppträde berättas för några dagar »edan
ha eg t rum på en krog i hufvudstaden »om
redan är föremål för Poliskaniarens undersök
ning En okänd karl som inkommit till en
näringsidkerska vid namn Qvarnström boende
vid Clara vestra kyrkogata och der tagit sig
föYfrisJimug af den vanliga styrkedrycken brSli
vin
hade derunder fått se krögerskan taga fran»
en hundt sedlar och lägga dém i en låd For
att åtkomma dessa- har han — effer bennes
berättelse — efter en liten stund tagit och sla
git henne i hufvudet meden- hammare så att
Ivon farit skrikit och sedan afsvimmai Hennes
dotter hade då inkommit i rn-rnmet Kvar vid
karlen sprungit fram ocb gifvit äfven henne
ett slag likväl icke så att bon förlorat sans
n-ingen ulan bon hade då skrikande och blö
dande- sprungit ut ur krogrummet förföljd af
missdådaren
S titel i gen sprang lian likväl !»
vägy s«dan banr gifvit dottern än du ett par slag
i buifvudet Folk skyndade genast till på hen
nes jemmerrop me n kartem var dit reda ni fö r
svwnrnen Emsd-lertid gaf en Fråg ?» sora ha»
gjort närmg .sidkevskan r efteir en person son
skulle hetro Engdahl anledning att genojn rlen
ne efterforska hans nannn- och mun- fick ge»
nomidennes uppgift stark anledning att dieromi
misstänka
det brottslingen vore en f d
hyr—
kuskdisfng vid namn Lidell hvilken derföre
efterskickades- ocb nu stall vara häktad Lä
karen lär ba intygat att både- moderns ocb
dotterns å-kommor äro af dem art att det myc
ket sättes i fråga huruvida do icke äro död
liga
Kronan iir tung fur Re genien säger iikiii
men hvarföre tillägger man icke att hon Sr
lika tung för folket — Den- gyllne hufirud—
bönans tywzd är &tminstot >» någorlti-ida lindratt
genom der» mjuka stoppningen under srdsnfi»
tlict—sä- ^ev Oelilen ^hläjer — När skall dca

Sida 3

slöra mffngden af Sveriges jordbrukare få se en
skymt af hopp om lindring i sina bördor genom
sina välsignade Riksdagsmäns medverkan Vi
föranledas till denna reflexion af nedanståen
de från .Ihse Härad i Skaraborgs Län oss till
sSnda bidrag till taflan af tillståndet i lands
orten
Kungörelse
For resterande Krono Uppbörds-medel ut
pantade 86 hästar 38 »t oxar i5i kor H6
ungnöt och t3a får samt koppar af flera kitt
lar och bi än vins tyger fjäderbolster och putor
Stålaxle-vagnar och kärror plogar harfvor
och kälkar jemte några hus kommer genom e
lecutiv auction A tingsstället Grästorp d aSlde
dennes att försäljas kl 10 f m emot vid sla
get erläggande betalning hvilket härmed till
bugade köpares underrättelse kungöres
kjdD83
Askjum d 10 Dec i83t
E H Bergin
TJppIäst i Sårestads kyrka den i8 :de Decem
ber i83l ef
JLidb
J Liedberg
Han kan icke ulan rörelse genomläsa denna
förteckning på effekter utpantade for kronout
skylder Det lär icke undfalla läsaren att de
bestå nästan endast af nödvändighetsartiklar
hvilka den arma landtmannen måste låta kro
nan lagligen borttaga — (or att dermed be
tala hennes skyddonde försäkran att de icke
»koka olag /igen borttagas af någon annar
Vi tillhöra icke dem som neka att erkänna
«Jet ju Svenska folket har skäl att glädja sig
fil det lugn som vi njutai jemförelse mot flere
andra länder Men vi kunna lika litet gilla
deråt handlingssätt sora begagna förevändnin
gen of denna fördel för att söka bortskymma
den stora mängdens ekonomiska belägenhet
»om utskrika hvar och en för "illasinnad
hvilken icke vill tro att Svenska landsbygden
flyter likasom Canaan af mjölk och hano
Vi ha förut yttrat och komina ofta att upp
repa den öfvertygelsen att ingen sunn förkof
ran och kraft för Jandet är alt vänta så länge
roan icke gör aift för alt lyfta (nassan af jord
brukare ur deras nedtryckta belägenhet Det
Sr besynnerligt att man ryser vid läsningen af
beskrifningerne öfver den nöd som det Ir
ländska p res te i skåpet föranleder genom ut
pressningarna af den öfverdrifn» tiotiden till
Protestantiska kyrkan och att man anser så
som något oerhördt att bonden derför nödgas
»alja sin enda ko och sina dragare men tlere
Wifot åtminstone inom representationen gör så
foga afseende pä likartade förhållanden i rart
eget land Är icke olyckan för den utpyntade
lika stor om hans sista skärf går tifl den
andliga elfer verfdsfiga hierarebien
Man bör erkänna hvad Skarsborgs län be
trSfEir alt missväxter till stor del våtlat den
vanmakt so«» der råder Men till dem som
vid Riksdagarna äio så villig» att ropa ja till
allt hemställa vi oin icke den ansträngning
hvari landtbrukaren är försatt äfven i medel
m-S 11 ig t göda årr för att kunna betala sina ni
sk y Mer Sv förnämsta orsaken t Hl han oför
*®ågfv då ban icke har något öfver i de hår
da åren Måtte de som proponerade och do
(em röstade för de sista för öjila stats dragen
tJ-n-la på iitpantninymie i Vestergöthiand
Svanska Minerva och Herr von Ilart
mtrnstlnrfj
'Forts 5r ?« gårdagen
Vi förenade oss i gav med Svenska Miner
va ofli otjrniighelen alt göra del så kallhde
Riksdagsvägen till det egentliga beFordi ings
laedlet ti I h högre civila platser såvida fa
mijjeintressf t eller andra personliga pela tior er
sUri ^cnonj kunna lättare cöra sig gällande
n
m
Vi
6
r
e
l
a
e
e
g
e
a
a
n
e
f
i jemte det de styrande mindre söka lig skick
liga EmbetsmHn än parlamentariska vänner
Men vi anmärka dock att en utmärkt parla
mentarisÉ talang alldrig är utan en större
grad af bildning kunskaper och ljust omdö
me — egenskaper som ty värr ofta lära sak
nas hos rutinens hjeltar Det fel som man
allmänt förebrår vårt befordringssystem lig
ger icke blott i förbiseendet af den praktiska
öfningen
utan tros snarare ligga deruti att
alltför litet afseende göres på grundliga kun
skaper i allmänhet Danna förebråelse har
man ofta riktat emot hela vår förvaltning
Det synes ock vara ett hufvudfel i sjelfva
embetsverkens organisation att en mängd
rent mekaniska eller renskrifvarebefattnin
gar gifva rätt till tur och befordran Deri
genom dragas en mängd ynglingar in i em
betsverken innan de ännu hunnit fullända
sin akademiska bildning och mången knapt
nog med vanliga skolstudier skyndar in uti
tjenstgöring blott för att desto förr få räkna
tur Tjensteåren blifva honom vigtigare än
kunskaperna Deraf kom ner tvärtemot hvad
Minerva påstår att våra euibetsmän i allmän
het icke så mycket sakna rutin som kunskaper
Vi böra icke förbigå att en vigtig orsak
till detta förhållande ligger hos våra Akade
mier Hvilken obetydlig grad af förberedan
de kunskaper fordrar man icke af dera som
anmäla sig till de så kallade Embets-examina
Jiirlsterne undergå en höglärd examen i mo
dersmålet och vid deras så kallade "latinska
skrifningj
lemnas de med en förnäm hög-
dragenhet åt sitt öde Ej engång en logisk
kurs så nödvändig för lag-tillämpningen be
höfves utan man åtnöjer sig med några utan
läxor i den praktiska filosofien Derpå kom
mer sjelfva bufvudexamen Af kameralisterne
fordrar man nästan intet Den juridiska exa
men kan stundom vara rigorös nog j men vi
påminna oss äfven att hafva sett skrifna läro
kurser i denna vetenskap pa tio ark omogn
och andelösa coinpifationer af anspråksfulla ter
mer mera ämnade att bilda charlataner än
insigtsfull» Embetsmän Man h6V ofta yng
lingarne sjelfve skratta åt sitt genomgångna
lärdomsprof Om den rjvasi-examen som der
efter a »ställes i Embetsverken är ej värd t att
tala
.Nog af — Akademien synes nöjd blott
hon sjelf äger förråd af lärdom och Staten får
liksom Lazarus vara nöjd med de kunskaps
smulor so ni falla från hennes bord >— dc må
vara så små som hälst
Läfaren täcktes ursäkt» denna digression
som visir att prerogitivet af bristande kun
skaper icke blott tillhör de högre platserna
utan är jemnt fördeladt åt Embetsmän i all
mänhet Den så kallade Riksdagsvägen le
der i och för sig sjelf icke till nfigot ondt
oxvägen rnoia Em hets vet ken är fög .» bättre
Det mäste till och med under förutsätt
"ing att Regerii gen alltid i först runmtt
gör afseende på sjun duglighet medgifva»
att Riksdagarna lejqra till ådagaläggande
deras ett tillfälle icke så mycket un
der "mitnhtiggningeri på Riddarhuset som
under arbetft i Utskotten
I representationen förekomma ju de vigti
ga-ste frågorna alt granska huruvida gamla
inrättningar passa efter folkets- behof r eller
om nya öro mera ändamålsenlig» i .deras stål
'edan- gamla tider kändt att för¬
mågan alt organisera nll-tid varit ett kanne
tecken på störa statsmän Dervid hjelper det fö
ga huru många protokoll man förty eller i
allmänhet huru länge man handlagt mekani
ska aöromål
Dä Minerva i detta afseende
me di en- verklig skråaktighet prisat rutinen så
«mi det högsta goda beclja vi att tå erinra
henne om Napoleon deu största orgauisalöi
a
f
s
s
verlden sett De personer fiftn snrSmJe /or aft
omskapa Frankrike och skänka det inrättnin
gar hvilka hela restaurationen med sitt bar
bariska hat till hans minne likväl icke mäk
tat kullslå voro inga routinierer men de äg
de kunskaper och skarpsinnighet och voro
vane att tänka sjelfständigt och icke blott i
tabulatureos former
Du statsman som mest utmärkt sig i vår
egen historia Oxenstjerna Arvid Florn Lö
wenhjelm (farfar till nu lefvande Stats-Rå
det Höpken ra fl hade icke gått oxvägen
men stodo dock genom sina kunskaper på
höjden af sin tids bildning
Minerva anför rätteligen att i Stats-Rådet
förekomma en mängd mål som röra enskilda
väl eller ve och hvilka erfordra tillämpning
af en mängd bestämda näringsförfattningar
d v s de utöfva ett slags domarekalf»
Äfven detta utgör ett bevis för vår sats
Skickligheten att behandla dessa ärender för—
värf vas icke blott genom arbete i de lägre
graderna Vi bestrida ingalunda den stor»
nyttan af sådant arbete men frukta att Mi
nerva misstagit sig om betydelsen af praktisk
kunskaper hvilken bestämmes af sjelfva före
målet för kunskaperna icke af stället der de
blifvit inhemtade All vishet ligger icke be
grafven i arbetsmethoder och titulaturböcker
hvarpå Minerva fäster en så stor vigt De
kunna med ringa möda inliemtas af den
som i öfrigt lärt sig att tänka redigt Minerva
liar med synbar tillfredsställelse begagnat sina
anmärkningar om beford ringssätte t som en
anledning att återkomma till sin fixa idcf att
vår statsförfattning ej kan räknas bland de
constitutionella i detta ords verkliga betydelse
och att Regeringens orga ner icke äro "Mini
strar
ansvarige inför folkets ombud Ehuru
stor anledning man kan ha till denna tanka
ifrån den ringa frukt landet de facto hemtat
ifrån Representationen så kan det likväl icke
nekas att våra Stats-Secreterare äro enligt
Grundlagen verklige Ministrar hvilket de äf
ven kallades af 1803 års Constitutions-Utskott
Ett löjligt argument af Minerva i det ,»
afseende är härledt från hennes uppgift att
en minister i England och Frankrike icke skul
le behöfva arbeta sfelf Man behöfver blott
läsa et par blad i utländska tidningarna for
att inse oriktigheten af denna invändning Det
finnes dessutom i sjelfva arbetscättet mycken
likhet mellan regeringen här och i Frankrike
Likasom en Fransysk minister för de kuranta
måle» har eri Conseil d 'etat att rådfråga så
hafva våra Stats-Secreterare Rikets allra inn
Ärenders Beredning och likasom man sett oli
ka ministcrer i Frankrike följa olika grund
satser i förvaltningen så bafve vi här sett hu
ru aldeles motsatta åsigter gjort sig gällande
ex i frågor om näringsfriheten under frami»
Stats-Secreteraren Klintberg och den tillvaran—
le Stats-Seereteraren för Finance-ärenderna
Detta bevis att sjelfva Regenten betraktar si
na Stats-Secre-terare såsom ministrary talar
fven mot Minervas- satts
Slutligen böra vi nämna att rigtmngen af
Minervas argumentation mot riksdags-befot
ringarne synes röja att hon drifves icke så
mycket af hat till den väld hvartill des *v
kunna föranleda som snarare af hat till- det
aqnstitutionella statsskicket i allmänhet och»
fruktan att representationen möjligen skulle
laga
öfverhand öfver JEmhetsmanna-väldet
(Tnsäniff
Redaktionen har ifrån trakten af Arbog ?»
fått emottajM en skrifvelse hvars innehåll »i
skynda atl meddela våra Läsare emedan aJM
som- vt kar jjåi tjen obildade massan» vkl§Lej >—

Sida 4

ffjgn fegrcepjp är vändt «n syrmerlig "uppmärk-
■saHiiiet
*TilL Redakt i <mtn af Aftonbladet den 1 a
Januari 18 32
En
sällsam händelse på det nya Aret som
«m-d otrolig hastighet spiidt sig omkiing och
»ätit iippnrärksamhet är Alt en flicka om
ig års ålder sedan Nyårsdagen hemma h«»
sina föräldrar Torparlolk boende i en liten
»t»gs i Aspa by lSjörskogs Socken af \Yest
!ianl ;ind £ mil nära staden Arboga i orten
allmänt tios hafva blifvit inspirerad af en hö
$jre ingifvelse hvilket haft den påföljd alt
hon upphäfvit sig till en straffpredikant bå
de mot tiden och människorna men enkan
« ^i ligen Politiken Denna flicka skall enligt
anteckningar i ofvannämrde Sockens Kyiko
bok ägt mindre både Christendoms kunskap
<ocli förstånd intill sista Nyårsdag då hon
som nyss sades hemkom till sina föräldrar >»
de sijg till sängs likväl med en frisk och lif
lig hy och utan att synbart vara -jiik här
efter började hon ex tempore deklamera sina
cäfvor med en gäll jargon som tydelig en
tåler höra sig utanför det lilla huset der ic
ke en åttondel kunnat inrymmas af den stora
samling af menniskor hvilka från aila orter
<h :j
'ligen ditströmma för att höra och se In
sändaren häraf begaf sig också i samma än
damål till stället förliden gårdags eftermid
dag der redan omkring klockan 4 minst ioo
menniskor voro samlade från (lera mils af
stånd i förväntan på tippbyggelser af de pro
fetsior om framtida händelser hvilka skulle
■utgå af hennes mun I byen försäkrades atl
den så kallade sjuka icke på heta tiden eller
seda-n Nyåret njutit någon föda ulan endast
föl-tärt vatten men att hon ändå syntes blif
va frodigare och få ett friskare utseende blott
af den andeliga själaspis hvaraf hon äfven
meddelade åt folkmängden utanför Likale
des berättades af en förståndig person i byn
att en stor del af dess innebyggare sedan
den unga kjoi telpredikantens hemkomst icki
kunnat komma sig föie ined sina sysslors för
rättande ulan sprungit af förundran fran
-oeli åter emellan den lilla stugan och sinn
hemvist men att denna händelse å andra si
dan åtminstone haft den goda verkan att er
del om ej alla blifvit saktmodigare till sin
ne»
'im m Tiden till Predikans början ha
de af den sängliggande flickan blifvit uppgif
ten till klockan half 8 på aftonen och pre
cist på samma till under en gruflig träng
■sel upphof hon sin löst från sitt läger
starkt ■och tydligt fastän qvinligt så att den
.ganska redigt hördes utanför stugan och om
'kring väggarne Ifrån ett förut allmänt sor
af allmogen inträdde nu en djup tystnad hos
alla åhörare — Predikantiunau afhandlad
nrider nära A timma tämligen fort utan up
pehåll och utan att en enda gang stapla
allahanda religiös» sanningar blat ,dåde om
JWarandra Med mindre sammanhang under
ständiga utrop och lörsäkringir öm deras o
inedelhnra ingifvelse från höjden
— Hon af
baudlade i synnerhet långt och bredt menni
skans syndiga benägenhet att illa behandla de
oskäliga husdjuren — Hon öfvergick sedan
från de trognaste önskningar om menniskor
■nas förbättring till en Profet 'is om en blif
vande Jordbäfning år jSiö tiler samma år
då Jung larutspått det tnsenåiiga riket Der
siiån vandrade hennes tankar till den mägti
ga grannen i Öster som efter hvad hon yt
trade sig slagta t så inånga tyraoolde oskyldi
ga "Bolackar
Hon hade äfven spådomar som
syftade till dennes ouiol-ståndli ^n väjde i en
framtid och gln <cde ej a <t IVoplietera om
hii *ä .cli£r i wårt Fä &riKtiarid Jag ej
vill nämna men som visserligen bos den ga
pande menniskoliopen gjorde underliga in
tryck
Då det för trängsel ej var möjligt att få se
och tala vid den sängliggande flickan kan
jag hvarken meddela mer eller mindre af de
många uppgifter som vankades på stället
men hvad man har skäl att tro är nit be
drägeri ar m»d i spelet och alt vederbörande
lUteiitéter i dessa dagar skynda med att på
behörigt sätt afböja och om intet göra detta
vanvettiga företag att vilja ^erka på de en
faldigas lättrogenhet oc ;h vidskepelse
Z
BaleidosKop
SJÖFARTEN 1 CRONSTADT
Ryska handelstidningen gör följande fram
ställning härom Då »eddrn af Cronstadt och
fjärden vester om denna hamn d i Dec voro
belagda med is ströks flaggan på fästningen
nämnde dag och ett kanonskott förkunnad
att sjöfarten för år i83i var slutad Under
årets lopp hafva 1 ,598 fartyg anländt i ham
nen bland hvilka 6 /jt med handelsvaror (io4
mindre än i83o och g5a barlastade Utgåen
de 1Ö92 (1 -a 1 mera än iS3o af hvilka endast
ao barlastad»
Englands ko /onirr uppgå till ett antal af
{7 utan att räkna Storbritanniens besittnin
gar i Indien Af dessa besittningar äro it ko
lonier eröfrade och nitton ifrån början kolo
niserade af Engelsmän Afsättningen från Eng
land på dessa kolonier uppgingo 18 *9 lill
1 i ,5o8 ,9 ^Z P ,u |d sterling och importen från
dem till ro ,777 ,000 pund
En tidning i staden Alabama i Amerika Le
klagar sig öfver bristen på qvinnor i denna
nyligen l«folkad« stat Hundra karlar räkna
der vanligen emot en medlem af det vackra
könet Också hinner ett fruntimmer knapt
sätta foten på detta lands jord förr an hon är
omgifven af en sva ni filare och gift inom nå
gra dagar — Vi ha ansett oss bora till veder
börandet tjenst skyndsamt kungöra detta och
skola icke undeilåta att närmare redogöra 0111
någon lägenhet till Alabama yppar sig
Anlorii «f b3«t« lort frln Engelholm uti Itaggtr och
•tockar till facilt pri» uti W .dd .rbourns kryddbod rid
Järntorget
En modern Vagga af bettad Björk tttl huiet Nio 1
Qv Lappen vid Clara Strandgata liugt in pä girden till
höger » trappa upp
UTRJTJDES HYRA
Ifritn d- nita nättkommanda April finnei att hyra uti
ett hus nära Skeppsbron en rining 3 trapp upp beir
ende af en stor tat lamt 4 rum Jemte kök ikaueri och
garderobs med tillhörande nödiga uthus Karmare un
derrättelse erhiilea uti huiet W :o g Qv Qlaucui vid Jo
hannes gränd » tr upp
BORTKOMMET
Natten emellan den 15 och 16 denne» förlorades emel
lan Bredgränd och Svartmangatan 011 >0 R :dr Bico
Transportsedel törst Transporterad af Middendorff ocli
sedan af Bahrman samt emkring 2 .ne i småsedlar
derltg vedergällning utlofvas dä anmälan iKsr i liaJk
stugan vid Köpmantorget
ANNONSER
TILL SALU FINNES
Af trycket tar utkommit och sälje kos Hrr Korman
et Corop samt i de flesta boklådor i t Ä ;dr 12 »k ex
biuicl«t i volskt band Så
Svensk Språklära
till nngdomens tjenst vid liigre och högre TJirorerk
esåväl som för enskild undervisning och fcfr Äldre per
soner y som önska en närmare bekauskap med Moders
milet jemte prof på ^pr ^kets till ^tind i äldre tider
samt -exempel af syrakstil i olika »krif sorter
C J L Almqvist
d Es
q
Rector vid nya Elementarskolan
Hot Deleeus st Comp- i *6 b k» B :co
NAPOLEONS VALNAD
vid dess graf
Hos Wifeorgs et Ocmp Utters et Comp- och Ählbergs
Bokhandel samt i B-ergianske Trädgårdens fröhandel
-vid Munkbron säljes för 2 R ;dr sk B .co Handbok
i Trägårds sköts /en 2 delar i ett Itänd med planch er
utgiiven a t Jt LundjtrUfTiy Trädgårdsmästare vid Kongl
^Vetenskaps Akademien Bergiansko Trädgårdsskola
Malaga Bussin i fferdingar och lådor Franska Svi
skon och CathrinplomsDOii allt ai « $31 års skörd ;aro
lina Bisgryn Fransk B»juteljkork i lialtr fin och ord
Indigo Höll Kr .v£»i och ^Veijde samt friska gröna Théer
<ill iaoila priser i kryddboden vid ötoriorgtu
filt fyraittsig Tacksiäde uud <jrrätt«ise iis Jpa Hötorgs
Hällaren
Finn Spelkort
lkii Ghh
p
Af J A Korn» tillverkning i Goihnhor utmnrlctfiwa
lf <7t *äljas -til lÄdit .ik ^»iis tit» liryddlvcdeAt 2 liticuei ■ &£
DIVERSE
En »t»äg»d man hvilken Aore år vari» egen Landt
brukare och Jcänner af praktiken detta yrke samt katt
uppföra husbyggnader yl egen hand åstundar Inspeo
tion pl en mindre egendom eller Rättaretjen ^t på ei»
större Gunstbeuäget avar afvagtas i förseglad billett
till Redlig och Verksam uti Aftonblads .Coutoret
En ung man som fnlländat aina Akademiska Studiet
oeh redan förut condition era t på bättre ställen åstun
dar en Informatorsplats eller att biträda 1 en skot» eller
pensionsinrättning Utom Latin och de moderna apri»
ken erbjuder han sig äfven meddela undervisning i mu
sik på Fortepiano och flere instrumentor Den häri r»
Bekterar torde uppgifva sin adress i billett till A som
inlemuaa på Afton blads Contoret
Öppnandet af Undertecknade
Handelsinstitut
som Tarit utsatt till i dag af den anledning
att flere aktningsvärde personer yttrat sig
vilja vid årets början till Institutet anförtro
elever har man funnit sig föranlåten utt in
ställa till d i :sta nästinst -Februari emedan
äfven det inskränktare antal hvarmed maa
trott sig kunna göra bdrjan innu icke blif»
vit beitHmdt anmäla Till den a5 dennes ar
tillfälle att inskrifva elever hos undertecknad
men om inom denna termin ingen ytterligare
anmälan skett kan ifrågavarande inrättning
icke sättas i verket b vårföre vördsamt an»
hålles att de som genom Institutets anlitande
i d«»s början vilja befordra elt löretag hvart
gagnelighet torde vara obestridd täcktet iuora
nämnde tid gilva sig tillkänna Stockholm
den 16 itnuari 183a
Edvard Fleyrnanson
Hmet N-o 5 vill Storkyrkobrin
ken (snetlt emot gamla Bjiikcu
q I rajihiH- "pp-
POSTSC111PTUM -
Tyska poeten ankoiu i år för första gången
[iå förmiddagen men innehöll endast diplo
matiska nyheter
Från Paris skrifves att Fransyska Rege
ringen skall gifvjt sitt samtycke till en »y
invasion af Österrikiska armeen i Kyrkosta
ten till Hans Helighets återställande i hela
hans fordna makt
En kurir uppgifves hafva afgått från Pe
tersburg till Lisabon med Pv .yska Kejsaren
erkännande af Don Miguels regering och löfte
om understöd emot Don Pedro hvars expe
dition redan segelfärdig i Biest blifvit upp
skjuten i följd af en kurir från Älarkis Pal
nella
En annan kurir säges afgått från Paris
till Briissel med afslag j å Belaiska Konun
gens frieri till dess detta rikes politiska an
gelägenheter blifvit definitivt afgjoida
1 P«iris har middag blifvit gifven af i5o
Beputei-ade af oppositionen åt de landsflyktige
Polackarne De öfriga detaljerne nödgas vi
opara till i morgon
I1 <J h J II J £ T A