Aftonbladet Torsdagen den 19 Januari 1832

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1832-01-19
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1832-01-19
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1832-01-19
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1832-01-19
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Torsdagen den 19 Januari 1832

Sida 1

1832
Torsdagen
AFTONBLADET
den 19 Januari
Priset i Slockholm för helt år io JR :dr halft är 5 R .clr 3 månader 2 R :dr 32 sk Banco Lösa Numror 2 sk Banco Prenumeration och utdelning i
Bladets Conior vid Stadssmedjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatati ^och Clara Bergsgränd Lindrpths vid Norrlandsgatany och Essén \s
vid Södermalmstorg Annonser emottagas endast i förstnämnda Conior till i sk Banco raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
UTNÄMNINGAR
J ^en io Dcc Commissarien i Kammar-Rätten C
LI Widegren till Öfver-Commissario i Öfver-Revi
sions-Deya r te meni e t de rs t
Den 31 Dec Extra-Ord Canzlisterne vid Rrigs
Expcditiunt n Alexis Noring M G von Schantz
J L Mazér C G Arman C G Sehman L Til
länder och J A Torenstedt till Copi ter der t
merce-Rådet Danielssons Packhus i
t
Karlskrona d 31
Jun kl >o f m
vigde l stockholm
Regist .ratorn i Riksgälds-Conturet J Rossander och
Jungfru C E Lindberg den 7 Jain
i )ö1 )e i stockholm
Revisorn vid Tullverket J F Elfström d 8 Jan
61 år
Divers h C G Brehmer d jJ Jan 41 Är
vigd k i landsorterna
Under-Lieiit vid "Westerbottens Fältjäeare-Reg J
G Tui (1 fjäril och Mamsell S- W Hjelm ä Ricklea
bo i g i W estei b t U n den 8 Nor
t ältväbeln vid Uplands R g J P- Cederqvist och
ManiSril C Ch Lith .cll i Upsala den 10 Juli
döde i landsorterna
Bergshauptmannen O Nauclér på Brunsberg i
"Wermland den i Jan 79 år
Phil Mag A Granér på Utansjö Bruk i Södra
Ångermanland den 2fi Sept 3 ar
Vice Commin i Blidö Capell-För ^amling
A
Douhan af vådlig händelse den 28 Nov '28 är
Öfv
^Lteut G vo Schan
tz 's Maka alharina f
PommerEsche i (Jalmar ,te .i 28 D <jc 53 ar
Sophia Carolina Anguta dotter af Grossh A F
Garberg och dos Maka G Ennes i Gelle den i3
Dec i3 ar
Handl och vice Constiln G Hollming i Åbo den
ULLMARKNAD
Dea 11 Juli i Norrköping
BOLAGS .KUNGÖRELSER
Delägare i Robertfors Jernbruk med underlydande
i5 Febr kl 4 e m i Stockholm hos Öfverste C Å
kerhjelm huset N :o 9 Qv- Loen vid Nya Kungs
holmsbrogatan
ÄRREN DE-AUCTiON
Xngsvaltarebost vid Ilarnö Kgl Hof-Stalli -g i
Kermbo S Selebo H och Södermanlands L pä 20 år
auction den 20 Jan i Kammar-Coil och JNyköping
Landskontor
auctioner
Landtegendom Gunnebo 1 mti Frälse i Askims
h och Fessberg» S af Götheborgs och Bohus L d
3 Febr kl 11 f m å gästgg Kärra 3-4 mil tran
Götheborg
Egendomarne 1 Gårdsby 2 mtl Frälsesäteri och 2
mtl Rå och Rör i sambruk med derunder lydande
Tullmjölqvarn ett vatten och ett oxtröskverk ett
linbråtningsverk samt 26 st oskattlagda Torp 1 mil
från Wexiö Stad Skattehem Haketorp Westreg 1-2
mtl Gasslanda Söreg 1-2 mtl frälse samt Frälse
skatten af i-4 mtl i sistnämnde Hemman 2 Kråk
näs Frälsesäteri 2 mtl med i sambruk underlagdt ett
förmedladt till 1 -4 mtl Kronos katte hem ibm Lil
leg eller Mellangärden med 12 st Torp 1-2 mil fran
"YVexiö båda belägna i Kronobergs L Norrvidinc
h och Gårdsby S auction den iS Febr kl 10 1
ni å Gårdsby Säteri
Tacklage- och Inventarie-persedlar efter vid Stens
baran förolyckade Engelska Briggen Europa i Com-
offkntliga stämningar å
borgenärer
Upsala R .R afl Rådm M Lindmans 1 helgfria
måndag i833
Hudiksvalls R .R 1 Färgaren E Ahs 's och 2 Fär
gareges C M Berghs 2 April 1832
Christianstads R R afvikne Garfvaren C L Ber
gendahls 3 helgfiia måndag i Febr 1832
Wilske H R all Anders Anderssons i Totarp 2
rttgd af sommart 1832
TEST A MEN TS Bi V a k N IN g a r
Jungfru M Sandahls till all Prem
-Löjtn O Ane
karsvärds efterl Barn bev vid Carlskrona R .li
Husmannen Ola O N- S Nilssons och hustrus inb
Mirnt ill Aborn Lars Mattsson « ch dess hustru bev
vid T-iina HR den 3ö Sept klander inom är
Afl Mamsell S M Gråbergs i Carlskrona till Pi
gan M Gradin och system Fru Gustafva Carolina
Calck
KALLAS
Arbetskarlen Karf Anders Andersson Erik Dahl
berg och Grund Sv n Mattsson att den 21 Febr vid
Upsala R .R utföra sin talan i tvistemålet emellan
dem Per Pe sson Bryggare och Jan Ersson å ena
samt stadens Drätselkammare å a» dra sidan ömsom
kä ande och svarande
1
d Löjtn Thure G Lilliehöök att infinna sig
hos -in hustru inom år
förmynderskap
na
Laxnotsdr Jan Wallström omyndig förm hustru
Gr Bjurling i Gelle
Bonden Peter Pers on i Hernlet Sjögård omyndig
förm Hemmansäg M Persson i Asby Westergård
och Peter Jakobsson i Tofta Norrgård Kong H
Vestra och Östra Hissings H R Bönderne Ifvar
Jönsson och Lars Nilsson i Grimbo omyndig förm
för d f Peter Jonsson och för d s Johannes Svens
son i Grimbo
Enkan C Frostensdotter i Misterfall och Bonden
Israel Nilsson i Borg omyndig form för d f Nämn
dem I aac Börjesson i Widingstorp och för d s
Fjerdingsmannen Johan Persson i Emtefall Kinda H
bouppteckningar
Efter afl Lieut K L Olander inom i5 Febr hos
Lieut G W Brand adr Carlstad och Aspsäter el
ler hos Grossh B IM Olander i Stockholm
Efter Lieut H H Key d i3 Febr hos Lieut H
Key adr Eksjö och Johannisberg
Efter all Tobaksh G A Svanbom i Sterbhuset
inom Jan
Efter afl Säteriägaren C Niemann på Skillinge 1
Febr anm hos Kämners-Rätts-Ordf H Lundberg
i Helsingborg
Efter afl Fru A G de Broens f Ihrström inom
medio af Febr i Sterbhuset
De som äro skyldige till afl Commissionshandl I
Wallins Concurs böra genast betala till Massans Ut
redningsmän H J Wallis C :i eller till Hrr W ik
ner 6c C :i i Hernösand vid äfventyr af lagsökning
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
All Trägårdsmäst Isak Bergmans 20 Jan kl 5 e
m ä Källaren gamla Södermalm vid Götb°atan
Hof-Kam C G Lindströms
d 21 Jan kl 5 e in
å Börsen
Grossh A O ^Venerboms d 21 Jan kl 12 f
m å Börs-cafFerunimen
Hrr fordringsegande i Handl D M Lublins Con
curs behagade allmänt sammanträda Onsdagen den
25 Jan kl 4 e m på Bö» s-cafferummet
Afl Bruks-Patr Hallerströms på Skönvik d Zo
Jan 1 :1 10 f m å Wifsta gästggd
Ali Bruks-Patr John Halls d 2 Febr kl 10 f
m i andra våningen af Lessiska Huset midt för
Post-contoret i Götheborg V
Båtföraren D Ahlmrotlis d i Febr kl e m i
Enköpings Stadskällare
Afl Krono-Befallningsm Westlunds d 3 Febr
kl 10 f m å Wernamo gästgg
Afl Handl j Kind tedts Handelsb j P Elgsten
i Borås A Olofsson Hedlunds i Ulricehamn och Per
Anderssons i Bläshult 7 Febr kl 3 e m hos A M
Salmenius i Borås
Lagm H C Sunessons 10 Febr kl 3 c m åTid
lunds källare i Upsala
F Kronofjerdingsm O Lindebergs och hustrus i
Gårdsjö samt Bonden Mans Perssons i Skälfsätter
d 11 Febr kl 11 f m i Norrköping hos Tracteur
C G Schelin
Bruks-Patronen J D Husbergs d 10 Febr kl 10
f m i Landsfisc Anderssons Gård i Wexiö
Tracteuren C B Lundbergs d 14 Febr kl 3 e
m å Sala Stadskällare
Frami Kammarjunk A F Rosenborgs d 18 F«b
»
kl 10 f m å Säthälla gästgg
Afl Kyrkoh i Kungsåra och Känbo M Malmgrens
d 22 F ^br kly 10 f m
Afl Tullförv C G Fur t en backs d 22 Febr kl
5 e .m i Massans Gård i Piteå
Landtbrukaren J Traungs 23 Febr kl 10 f m
på Säter i Eskilsäters S-
SPEKTAKEL
I dag Den Döfstummme och Collin och Babet
I morgon Wallensteins död
sammanträden
S :t E d 21 d :s kl half 6 e m
Timmermans-Order» d 21 Jan
Svea-Ordens årliga Bal d 21 d :s kl 7 e .m
Södermanlands och Nerikes Gille i morgon kl 5
e m
R F i morgon kl 7 e m
Wtri kes
KRIGET I EUROPA OCH IlERR CA
SIMIR PÉRIER
(Vy le Ternst
Älan öYvevgär så hastigt från krig ^i yklcn
till fredsrykten från örlogsbådande hoteUer
till afväpningslöften det är derföre nödvän
digt att en gång för alla klart och bestämdt
uppställa Euiopas förhållande till Frankrike
Alltsedan Julirevolutionen har Europa sjelf
förelagt sig den stora frågan under följande
form "Hafva Cahinetterna större utsigt att
genom freden än genom kriget till hakahÅ I la
denna revolutionära anda hvars Volean är
Frankrike och kunna de på detta sätt afvän
da de olyckor som hota Europa
Frågan har hittils blifvit besvarad geirom
freden De tre s 'ora Cabinetten hafva åt
nöfts att ännu tätare sluta sig till hvarandra
så att i händelse krig blefve nödvändigt till
den revolutionära andans utrotande detta åt
minstone företog enhälligt och på en gång
Denna öfverenskommelse skulle för Frank
rikt icke egf nåi ?ot hotande om man blott
ville rigtigt definiera den revolutionära an
dan och den anda af propagandism som Ca
binetten nästan ännu mera frukta
Om man med revolutionär anda fdrståi

Sida 2

i .793 års demagogi orti man med propogan
da menar en vurm att öfverallt sprida revo
lution — ett hjernspöke som vi neka det
visserligen ick» uppstigit i vissa liufvuden
— då kunna vi någorlunda göra oss reda
för de allierade hofvens faror och misstroen
de —
Men om man med revolutionär anda icke
åsyftar något annat än utvecklingen af
Julirevolutionens slutföljder om man med
propaganda förstår Frankrikes rättsenliga och
naturliga inflytande — genom tryckpressen
och civilisationen — till förmån för ett poli
tiskt system inom Europa framför ett annat
— då bör hvar och en inse det moraliska
förtryck som hvilar på Frankrike utifrån
Det är denna skillnad som Hr Pe
rier be
klagligen icke fattat fostrad i Jederne af en
patriotisk och öppenhjertig opposition har
denne man icke kunnat förvärfva denna vana
denna takt som gör att man genast uppfat
tar fullföljer och i botten utransaka en di
plomatisk combination Uppammad till bor
gare och affärsman tåler lian hänföra sig
bedraga sig drifva gyckel med sig af perso
ner som smeka honom Han förföres af detta
eleganta sätt att vara af denna fina ton som
i så hög grad utmärker den diplomatiska corp
sen i Paris Belägrad och insnärjd på alla
båll låter lian så småningom påtvinga sig allt
Hans patriotiska hjerta lider deraf vi böra
tro det och vi hafva skäl att antaga det men
en gång inledd på en origtig väg utan skick
lighet ulan kännedom af Europas förhållan
den utan begrundande af det framfarna ut
förer han sjelf utan att ana det Europas
planer mot Julirevolutionen
Hvad vilja Cabinetterna motverka Julirevo
lutionens slutföljder qväfva nationalandan un
dertiycka förtrampa folkets naturliga energ
Herr Gonseljpresidenlen följer just säkerli
gen utan att vilja det samma system
och det af lutter kärlek till freden han går
in på allt och — det är bedröfligt att nöd
gas iäga det — Herr PeYiers styrelse liknar
ganska myeket i sina förhållanden till Eu
ropa den regering som påtvangs oss af ut
länningen i8r5 Afven denna styrelse kunde
förläna freden ingen förde något kiig mot
den men var den derföre så förträfflig Det
Sr i sanning sorgligt att vi skola vaia åter
komne till det tillstånd af beroende mot
hvilket Herr Perier sjelf så lifligen uppträdt
i 15 år
Vi vete att detta kall som Herr ConseljPre
sidenten iklädt sig kostar hans hjerta hans
patriotism mycket Vi hafva icke längesedan
sett ett ojäfvigt bevis derpå i de tårar hvar
af hans ögon fuktades då han omfamnade en
gammal vän på politikens fält (Lafayette
En djup smärta en svidande harm öfter att
hafva bundit händerna på detta ädla störa
Frankrike hodde i hans hjerta och röjdes i
Lans blickar
Men Ambassadörerne tjena honom tillbaka
De upphöja allestädes Herr Periers karaktär
ty han gör i Frankrike och af Frankrike
livad Cabinetterna önska han utverkar han
ensam mot oss alla förenade hvad endast kri
get bordt kunna ålägga vår förödmjukade
revolution
Delta beskydd från utlänningens sida har
gått så långt att en och annan Ambassadör
glitt ikring och värfvat roster för Pairsdrfi
lighelais af
skaffande endast för att lätta
och u«id .amöja hindren för Peri ersk a Ministe
rs ns system
Men får man dock af allt dotta draga den
ofelbara slutföljd att utom Herr Perier fun
nes ingen annan utväg än kriget Det vore
en enfaldighet oförlåtlig Jbos alla andra än
poltroner hvilkas intresse det Sr att under
stödja ett visst system Europa har icke an
fallit oss för det vi förjagade en dynasti det
skall icke heller företaga sig något sådant i
händelse en laglig och regelbunden parlamen
tarisk
.rörelse skiljer Ilerr Perier från affä
rerne
Vår säkerhet hvilar gadskelof icke på så
brack I ig grund som en viss gifven persons
bibehållande vid styret Herr Consel jPresi
denten kan försvinna från politikens fält
eller dukat under för ärendernas tyngd ti
tan alt derföre ett krig blefve nödigt eller
ound vikligt
Fredtn beror på helt andra combinationer
en mera befallande nödvändighet Det till
hör icke mer Herr Perier än någon annan
att skaka vecken af sin mantel och slunga
till oss kriget
STOCKHOLM
Deri ig Jan
Hviken tid är dock icke vår tid för de äd
lare menskliga känslorna Knapt hinner en
olycklig yttra en klagan förr än välgörenhe
ten och medlidandet komma honom li i I und
sättning — Denna erfarenhet ha vi äfven
gjort efter den underrättelse vi i förrgår med
delade om det arma bondfolket i Skaraborgs
Län från hvilka en mängd nödvändighetsartik
lar blifvit utpantade och försålda för att be
tala deras krenoutskylder En Insändare har
i går uppmanat oss
att anskaffa upplysning
huru den omnämnda auctionen aflupit och
om någon af pantägarne förmått inropa eller
inlösa sin tillhörighet äfvensom att "underrät
telse om dylika auctioner framdeles måtte
meddelas i detta blad på det att rättskaffens
ömsinte och för nästans olyckor deltagande
medborgare måtte fa tillfälle bispringa med
hvad de iörmå
— Härtill kunna vi endast
svara att vi visserligen gerna skole tillkänna
gifva allt hvad som som kommer till vår kun
skap angående landsorternes belägenhet men
hvad beträffar Insändarens begäran att efterfråga
och kungöra huru i dylika fall serskildt sig för
håller så tro vi ehuru villigt bidragande till
hvarje god gerning ändamålet lättare kunna
vinnas om Insändaren eller andre som ömma
för de olycklige sjelfve correspondera der
om Vi frukta dessutom att vi genom ett
sådant åtagande skulle få alltför uteslutande
egna vår tid deråt Alise Härad är icke det
enda i Skaraborgs Län ocli Skaraborgs Län
icke den enda provins i Riket der nödvändig
hetsartiklar måst försäljas till betäckande af
kronoutskylder Tillståndet är tyvärr i flere
provinser i en del af Elfsborgs och Bohus
Län i Halland i några trakter af Skåtte och
hotar i år att blifva i endel af Norrland föga
bättre Hvar och en som äger bekanta i dessa
landsorter eller sjelf besökt dem kan öfvertyga
sig att detta yttrande icke innebär någon
öfverdrift
Vi önska ocli hoppas att ingen må anse oss
ånyo vidröra detta ämne af någon klander
lust Staten må <te hafva sitt Men såsom
publicister hvilka nitälska för civilisationens
framsteg och fosterlandets lycka och trefnad
aose vi oss likväl skyldige att framställa den
frågan Hvari ligger orsaken till ett så olyckligt
tillstånd i landsorten och hvilka slutsatser
bör man derifrån draga i afseende på vårt
samhälles tillstånd i allmänhet och de Sty
landes förbindelser mot detsamma
Utan att ingå i någon utförlig afhandling
Ett bruk ii os Rornarne och andra äldre
lolk vid krigsföl k laringar
Öfver en så vidsträckt fråga tro vi oss likväl
kunna fasställa några grundsatser från hvilka
de naturliga slutlöljderne sedan lätt kanna
dragas
Döt kan anses som en gifven sak att ehttru
rnissvä *ter de sednare åren inträffat i de nöd
ställda landsorterne så hafva dessa likväl ic
ke varit så totala att de ensamt hade förän
ledt en så allmän nöd som nu visat sig
Deremot hafva många omständigheter och
bland annat isynnerhet den att till största de
len endast nödvändighets-artiklar finnas att ta
ga i mät för krono-utskyIderna tillräckligt å
dagalagt att ska t te-hemmansegaren äfven i de
goda åren icke mäktat hopspara nSgon be
hållning Och hvad visar detta annat än en
alltför hård beskattning Man måste ju med
ge att om landets sjelfegaride jordbrukare
blott för en felslagen skörd som likväl kan
väntas 4 a 5 gånger på en mansålder äfven
tyrar att gå ifrån hus och hem och hel
landsorter att råka i en belägenhet till den
hvaraf historien förvarat minnet sedan Dö
malders och Christoffer Barkekonungens tider
så äger denna slöra mängd af nationen i sjelf
va verket icke någon sjelfständighet den är
då endast en vasall åt den mindre del som
lefver af dess tynande arbetskrafter
Då är det ock tid att med alfvar och kraft rik
ta sina åtgärder till det ondas häfvande Endast
regeringen kan i detta fall gifva initiativet till
en verksam och för framtiden båtande för
ändring Härtill ges blott ett medel det Sr i
början bittert men det är ofelbart till sin
verkan och välsignelserikt till följderna Det
beror icke af regeringsformen eller af politi
ska förhållanden till fremmande makter det
beror endast af en kraftig vilja Det har va
rit godkändt i alla tidehvarf och hos alla folk
slag och de som försökt det hafva funnit sig
väl deraf Detta medel att förbättra den sto
ra massans belägenhet består i— besparing i
utgifterna Denna ensam gör det möjligt att små
ningom tillvägabringa en nedsättning i utskyl
derna och lemna den skattdragande något öf
ver för egen räkning att upplägga till framti
den
Vi anse h varken regeringen vara så blind att
den icke sjelf inser detta enkla förhållande el
ler nog opolitisk att hellre vilja styra öfver
en aftynande utarmad och liknöjd generation
än öfver sjelfständiga välmående och tack
samme medborgare eller nog litet upplyst för
att icke veta att medlen till ett sådant ända
mål stå att finna om man blott vill söka
dem
Vi måste derföre tänka oss anledningen der
till att en nästan motsatt riktning hittills va
rit följd uti något för oss outgrundelig om
ständighet som likväl numera måste hafva
upphört då någon tvifvel icke mera finnes
om ett förhållande med flere af Rikets pro
vinser som flere personer redan vid sista Riks
dag skildrade under det andre för att ställa
sig in bos Regeringen bestredo det helt och
hållet såsom endast foster af en mörk iubill
ning
Om en och annan trott sig uti erfarenheten
hafva skäl till den anmärkningen att alltför
litet i allmänhet blifvit gjort inom fädernas
landet för att tillvägabringa sådana reformer
genom hvilka någon betydligare besparing i
statsutgifterna och någon verklig ökad behåll
ning i den skattskyldiges ficka kunde vinnas
fastän liela provinsers nödställda belägenhet
visar att saken nu mer än någonsin vore värd
att me alfvar påtänkas så torde det likväl böra
erkännas att en sådan reformerande tendens till
räckligt och man kunde tillägga utöfver behof
vet uppenbarat sig inom en gren och detalj af för-

Sida 3

förvaltningen nemligen i afseende på Svenska
arme
'ens beklädnad Man behöfver icke läsa
den vackra hof- och stats-poesin i Ileimdall
öfver revyen på Ladugårdsgärdet den 4 Julii
för att finna den sköna hållning som våla
troppar aga och hvaruti de säkert kunna jem
föra sig med hvilket lands som helst och
knapt torde man kunna upptäcka någon ny
ändamålsenligare form på en knapp ett opp
slag en snodd en passe-poil ibland de nya
ste mönstren af vår förnämsta grannes väl dis
ciplinerade krigares hvilken icke så vidt
möjligt af det uppmärksamma General-befä
Jet blifvit eller blifver införd äfven hos oss
Man bör rättvisa denna omtanka hos veder
börande för soldalens och dess befäls snygghet
och prydliga utseende hvilket enligt förre
Statä-Sacreteraren för Krigsårenderne Arnells
yttrande på Riddarhuset då detta ämne en
gång var i fråga
"icke litet bidrager till kri
garens tapperhet
Men saken har äfven en
annan sida Hvarje uniforms-föländring som
gäller hela armeens personal åstadkommer en
betydlig utgift för de rust- och roterings
skyldige och denna utgift är en indii ekt beskatt
ning ehuru den icke synes bland inkomsterna
i kapital-räkningen Om vi antaga att Sven
ska vapenstyrkan består af 4° >000 man «å
uppgår denna beskattning endast för en så
obetydlig förändring i snitten på ett plagg
att den kunde fås för tolf skillingar vårt min
sta sedelmynt redan till 10 ,000 Riksdaler att
icke tala om betydligare förändringar hvilka
losta mångdubbelt denna summa för hvarje
gång Vi kunna icke med säkerhet uppgifva
huru många General-odres som på de sedna
ste tio åren blifvit gifne ang :de uniforms-för
findringar men om de såsom vi hört sägas
skulle uppgå till mer än hundrade så är det
lätt att uträkna hvilka kostnader detta med
fört
Men det är icke nog att den roteringsskyl
dige genom sådana ombyten hvilka i det he
la verka föga till eller ifrån för fosterlandets
försvar får vidkännas en tunga hvari han
icke kan söka någon rättelse ^deu drabbar i
lika mån befälet hvars medlemmar med sina
icke öfverdrifna löner åtminstone vid landt
regementerna ändå ofta hafva knappt nog att
slå sig ut sedan de betalt en hög accords
1 Slita och c vi dryg afgift för den lysande mu
sikstaten som utgör hvarje regementes lyx
och blifvit föremål för en verklig täflan
mellan corpserne Då härtill komma täta re
former å deras uniformer hvilka icke aflöpa
utan kostnad men icke ens af den fattigaste
kunna undvikas så är det icke underligt om
så mången militär på landsbygden skuldsätter
sig och råkar i en belägenhet som gör honom
till föremål för vänners och medborgares öm
ma deltagande Den vore åtminstone i någon
mån mindre kännbar om vederbörande anto
go tillen lika orygglig regel i detta som de
synas gjort det i många andra fall att "helst
Jörbli /va vid del gamla icke bråka sin hjer
na med så många r»förmer Sannolikt skulle
likväl fnllet härvid både tiga och tacka
Vi anföra dessa reflexioner i anledning af
en insänd tipsats den vi här nedan meddela
likväl under förbehåll att vi icke kunna på
siffran ansvara för uppgifna dimensioner och
priser
"Till Redaktionen oj Aftonbladet
"M II har någonlid yrkat att militären
gynnades framför Rikets öfrige innevånare
men att detta icke a i lid inträffar och att Of
ficers-corpsen stundom får rätt väl betala
denna ynnest visar följande omständighet
Officers Corpsen har blifvit anbefalld
Vi ha någon anledning att detta Insäa-
skaffa sig nytt Kappor till hvarje sådan
erfordras
R :dr R :gs
11 alnar blått Kläde a 6 R .dr 66 — —
10 alnar foder 10 — —
Rödt Kläde på ståndkragen 2 — —
Knappar 3 — —
Sylön 6 — —
Tillsammans för Kappan Rdr 87 — —
Ny Tschakot med prydnader 4° — —
Port d
epée efter ny mo lell 10 — —
Kullriga i stället för släta knappar i
Fracken 10 — —
Epauletter 7 — •—
Frackens och Byxornas omsyning el
ler ändring efter nya formen 10 — —
Nytt gult och rödt kläde dertill 11 — —
Summa R ;gs R :dr 176 — ■—
Antager man nu 3o regementen med 4°
officerare hvardera eller tillsammans 1 ,200
st Officerare i Svenska armeen utgör kostna
den för alt få dem lempade efter en viss å
sigt af det gentila och prydliga icke mindre
än 210 ,000 Rdr
— Skulle Herrar Officerare
som under flere de sednare åren knapt fått
utslita något enda par Byxor utan att erläg
ga behörig contribution till Herrar Skrädda
re för att fä dem prydde än med 1 eller 2
breda röda listor U11 med en smal passe-poij
af denna dyrköpta erfarenhet icke lärt sig
författa sina plagg med tillbörlig försigtighet
iå torde de till skälig näpst derföre och för
alt följa tidell varfvets upplysning snart få
anskaffa nya frackar och Byxor som säkerli
gen uppgå till i5o ,ooo Rdr
Sjelfmant erbjuder sig vid Utbetalning af
dessa stora summor den frågan om klädseln
blir varmare då den förses med kullriga
i stället för flata knappar om Fäderneslan
det bättre försvaras med porte-epce efter ena
eller andra modellen Och hvartill den dy
ra Kappan som icke får nyttjas i parad
icke kan brukas vid exercis och är för tung
att marchera med hälst när Officeraren blif
vit prydd med en Tschacot af nära ett Lis
punds vigt
Som TryckfrihetsLagen ännu lyckligtvis ic
ke blifvit tillskuren efter samma modell som
Svenska arme
ens nuvarande uniformer så
hoppas man alt detta oskyldiga intrång i
Skräddarekalkylerna icke skall tagas illa
ABC
I början af denna vecka afled Ivrigs-Cassö
ren Assessor Brattström på Danviken derhän
förvarades i ansnende till det svaga sinnes
tillstånd hvari han inföll vid samma tid som
den stora bilansen i Krigs-Collegii kassa yp
pades och hvaraf lian äfven förut stundom
lärer haft känningar
Sisll Måndag säges det hafva händt alt
dnrens uttryck innefattar ett misstag så
vida att saken e .idast blifvit framställd
såsom en önskan att cfllcerarne då de
lägga sig till nya kappor ville göra
dem efter den ifrågavarande modellen
Sjelfva saken är likväl ungefär detsamma
Med den tillgifvenhet för den Högste
Chefen och den esprit de corps som
så beremvärdt råder inom det Svenska
armebefälet torde det till och med kunna
påstås att en önskan om möjligt betyder
mei a än en befall /ting
Vi känr .a icke hurudana de nya kappor
na blifva men 11 alnar tyckes vara allt
för högt upptaget till en sådan Dere
mot är priset mycket lindrigt tilltaget
Under-Officerare vid Lif-Gardet till häst vid
namn Lundqvist skjöt ihjäl sig på ett närings
ställe vid Storgatan å Ladugårdslandet dithän
hade ingått och under förebärande att han
vore trött och illamående begärt och erhållit
ett enskildt rum Efter en stunds forlopp ha
de hörts ett skott i rummet och då hus
folket i anledning häraf skyndade in ha
de de funnit honom redan ligga död af ett pi
stolskott som han hade riktat i munnen
Undersökning kommer troligen att företagas
huruvida som någre förmoda någon balans
vid regementet kan vara orsaken härtill
REVY AF TIDNINGARNA
Vi gå i dag efter löfte att fästa Läsarens
uppmärksamhet på vår vän Stockholms-Posten
Ett drag i denna tidnings karaktär som län
der honom till heder och för hvilket vi ger
na önska att fortfarande få kalla honom Far
bror synes vara en viss ärlighet och bonhom
mie i hans väsende Olyckligtvis sträcker si»
dock denna bonhommie icke sällan ända till
den största brist på takt hvarmed vi mena
att antingen öfverdrifva en åsigt eller kom
ma fram dermed utan någon anledning hvil
"ket i förening med en obegriplig ensidighet i
litterärt afseende betager äfven hans förnuf
tigayttranden störstadelen af deras vigt dåde
likväl med hans goda stil kunde göra honom be
rättigad till ett större insteg hos publiken En
sådan blandning af hvad vi vilja kalla god
och dålig smak förete i synnerhet de nyaste
uppatserna kallade äret 1832 samt Sverge
åren 180g och 18 ^2 Det ämne som vi sjelf
ve här ofvan i dag vidrört nemligen nödvän
digheten att arbeta på att lyfta den stora
kärnan af folket den jordegande
allmogen ge
nom småningom minskade skatter ur det ma
teriella förtryck hval i den befinner sig och
genom spridande af kunskaper samt göda ex
empel från de högre klasserna
ur den mora
liska och intellectuella försoffning hvaröfver
så högljudt klagas har Stockholms-Posten
för tjenst fa 1 It skildiat i följande period som
vi meddela våra Läsare i förhoppning å Stock
holms-Postens vägnar att hap derföre icke
mer än vi blir ansedd att tillhöra St Simons
och Hans Helighet Fader Enfantins Påfvedö
me hvilket annars
besynnerligt nog just de
mest "Påfviske här hos oss fördöma
"För d högre klasserna
säger Stock
holms Posten
'står allt öppet bildnings
anstalter utvägar att förvärfva rikedom och
anseende makt embeten och äreställen som
sty ,elsen måste gifva med sig om den vill
kunna räkna på deras medgörlighet för fol
ket ater finnes blott det som möjligtvis kun
nat blifva öfver vid delningen få tillgångar
att inhemta kunskaper deivf okunnighet
jedeslöshet och deras förakt som lyckats att
höja sig till en bättre ståndpunkt rättighe
ten att lefva i staten emedan man behöfver
det skyldigheten att bära tyngsta delan af
dess börder uttömma sina krafter för att
göra de ?i >a ännu rikare och sitt blod till
deras försvar i vådans stund samt då det
under dessa bemödanden i denna våda eller
genom den okunnighet och råhet hvari man
låtit det nedsjunka blifvit moraliskt ellar
fysiskt förd rfvadtj den förnedrande utsigter»
att fly till de lyckligare» deltagande oeli af
dem se sig tilfkastadt en smula från deras
bord att ännu längia framsläpa en usel exi
stens Det ar bedröfligt men ty v iir sanni
att det så mycket o ;n ;krikna så högt be
prisade och visserligen i många hänseenden
äfven prisvärd» konstitutionella systemet icke
öfver allt utmärkt sig genom åtgärder tili
förbättrande af fo kets belägenhet alt inau
åtnöjt si» tued att förskaffa de bildade klas-

Sida 4

Sf >rnn s3 mJngn föiniSner 10m möjligt ecl
«lt r .iir de hade tillträde till en .heten 01 h
fördelar rättigheten att tala ett <1 listigt ont
iifver statens argelägeiiheler att mrila sip
ined de mäktige oeii utan våda trottsa dera
vrede när de kunde förvärfva bildning och
e hålla lönen deiföre då nnsSgo de sani
lullet fritt och lyckligt Folket logs fög ;i
eller intet i beräkning Om än lagen icke
Bltryckligen införde någon kastikilnad e
satte man detta genom en särskild makt
kallr .d polismakten en nyare tideis uppfin
ning som nita »in tyngd faller pfl folkel
och ?om väl icke alftid i tiyckt ord men
likväl de fakto delar stslens invånare i
tvrnrp klasser de välklädda och d» iäligl
Uä ^da
Jrlär borde StoclliolrnaPostens Författar»
stadnat Dans dystra n .en sanna teckning of
den stora massans belägenhet hade dö tillräk
nats honom som en verklig förtj» nst JSu
deremot har han så förlöpt sig att Läsaren
icke vet hvad lian skall tro om alsigteina
"Vi bekänna upprigtigt
säger hau "alt i
en »tat som besörjer folkets uppfostran sora
ej har några slags band lagda på industri
handel och päringar som har enkla administra
tionsgrunder som beskattar egendomen ej nä
ringskällorna och som dertill hyllar munici
palinråttningar i en sådan skul /e vi föredraga
att lefva äfven om den icke hade tryckfrihet
och representation fiamför en som »gde des
sa sistnämnda fördelar men som ej uppfyll
de de första vilkoren Vi skulle nemlig ^n
veta att i den förr» kunde intet förtryck
utölvas och att när folket ville hafva en
oin ^liänkt tryckpreis och repr ^senla iva la
gar skulle det utan minsta svårighet Lunun
taga sig dem
Hvilken oskicklighet ligger icke i dessa få
rader Hvilken vän of civilisationen och det
allmannas väl kan i vfir tid vara nog enfal
dig och blind att yttra liknöjdhet i afseende
på tryckfrihet och folkets deltagande i lag
stiltninsen Om representationssättet är fel
aktigt och endast utgör ett skuggspel hvarige
nom de enskilda intressena verka till sin fö
mån så är ju det rättaste att arbeta på dess
förbättring men varom försäkrade att felet
icke ligger uti det constitutionella systemets
princip utan i dess tillämpning och att n
sann politisk frihet i allt fall är enda medlet
att göra massan delaktig af odlingens och lju
sets välgei ningar eller med andra ord att
uppnå statens högsta ändamål
Huru kan en Svensk publicist med minsta
anspråk på vett och bildning yttra
"att fol
ket i en sådan stat om det ville hafva tryck
press och representation skulle utan svå
righet kunna taga sig dem det vill natur
ligtvis säga med väld emedan någon formlig
rättighet dertill icke funnes Och skulle det
vara så lycksaligt att lefva i en stat der en
omstörfning kan när som hälst utan svårig
het verkställas
Kaleidoskop
lillipytter i calmar
Journal des Tailleurs de Paris berättar
för sina Läsare den förmodligen för våra
obekanta nyheten »tt i "Calmar en Svede
befinner sig en dvärg-ätt hvars husfade» cn
korgflätare är o fot a tum hög j matmodern
är ett tum högre deras fem barn hålla mel
lan en half och två och en half Pariserfot i
höjden Del minsta barnet kan rida i ga
lopp på en vanlig mops Deras kroppspro
portioner si o till alla delar
"coinme il
faut
och hela familjen njuter en fullkom
lig helsa
NATURLEK
I tidningen Franklin Herald förekommer
alt enligt officiel berättelse af Slotts-Secretera
ren lör inre ärenderna i Mexico etl flickebarn
med två hufvuden blifvit lödt i grufvorna i
Catorza Då barnet dir modren med den ena
munnen så «uger alltid den andra på fingrar
na liåda hufvudena skrika eller äro lugna på
samma gång men det ena somnar alltid förr
Sn det andra Mun väntar sig högst vigtiga
lysiologiska rön af detta fenomen om barnet
får lefvo såsom huruvida de båda hufvudena
kunna på samma gång tänka och tala om oli
ka Ȍker m m
THEATRARNE i paris i«5i
Det nyss slutade året har i Paris vnrit myc
ket rikare på nyheter för theatern än något
föregående hvilket till någon del kan lillskrif
vas inrättandet af tre nya theatrar En i Palais
Royal Theatre de Moliere och Th des Jolies
dr amatiques
På höjden af elt Kyrktorn i Bristol är en
Jfindniätare inrättad bestående i en plas
klocka »01» af den minsta vindflägt göirs
ljudande liksom en Ä >lsharpa Af ljudet
styrka eller svaghet bedömer man vädret
kraft Vid sista stol men dånade klockan sr .in
^t domsbnsnn
Kaluschernes barbari Ett bevis att de äd
lare mensklig känslorna helt och hållet ä ;o
foster af civilisationen och huru föga det råa
naturtillståndet är hos menni ^kan upphöjdt öf
ver djurens lemnar följtnde af verldsomseg
laren Otto von Kotzebue beiättade anekdot
om Kaluscherna en folkstam på vestra kusten
af Amerika norr om Kalifornien En Fai
ibland dessa vildar blef säger berättaren
så förargad öfver att hans barn som låg i en
slags vagga började skrika och icke kund
lystas att han kastade det i en kittel full al
sjucande va I lisk ti an En annan händelse äi
föga mindre märkvärdig Fyra unga k arla
slogos med knytnäfvarna ora en flicka som di
alla tyckte 0111 I )å ingendera blef segervin
nare beslöto de att mörda denna sköna He
lena I ögonblicket blödde hon för deras spjut
Derpå dansade de omkring bålet hvarpå li
ket brändes och söngo "Du var så vacker
Du borde icke lefva Man beböfde blott se
på Digj för att blifva galen
— Det är nä
stan otroligt att vildheten kan gå till en så
dan öfverdrift i fall man icke här får tilläg
ga samma förbehåll som innefattas i den be
kanta visan "Om H er va ra ej ljuger
ANNONSER
TILL SALU FINNES
I Utters et Comprs Bokhandel aäljes en ny upplaga i
8 :0 tormat af Svftriz
es liikes Lag t il lok t med ett
Bihang innehUllande Ändringar och Tilläggningar
Konungen o c h Stiintlerne gillade och antagne pä
llihsclagarne uti Stock /tohrs och Örebro area Igio
'8 '4 l3 '5 igig igzz och 1LZ0 — Denna upplaga inne
häller zg ark och säljes tor 1 R :dr ZZ sk Bico i exein
plar och 3 R :dr B :co inbunden Vid contant liandel
lemnas hvarje k te exemplar pl köpet
Af tryckot har utkommit ^och säljes i Deleeni etCorap
Bokhandel Register öfver Årsberättelser om framstegen
i Phjsik och Chemi afgifna till Kongl Vetenskaps-Aka
demien ifrån och medjlr igii till och med år ig2g af
Jac Berzelins 114 sk Åminnelsetal öfver Assessorn m m
J G Gahn af Hans Järta 16 »k Bico
En egendom brandlörsäkrad till 2000 Rdr med Lig
Hdr i atkastning säljes för 2 ,100 lidr deraf 1000 Bdr är
stående lin å 5 proc och en vlning genast att tillträda
mod tillfälle för en liten handels eller krogrörelse När
mare underrättelse fäs 1 kr upp i huset Nio 7 Qvarteret
Sporren vid Drottninggatan hvarest äfven är tillfälle
att pi 25 ir erhålla ett sommarnöje 1 mil frän Staden
med 8 rum och jkök samt »II betydlig trädgård
Madera och fort vill er af flere sorter ner bout samt
Bordeaux och Rhenska viner hvaribl ad at de finaste
inkorone på bout med Etiquetter äfvensom Petit Bour
gogne Bourgogne deNuit med flere sol ter Bor .rgogn och
Champagne viner sammal Xeres Constantia och andra
de finaste desertviner på half bout Mycket gammat
finaste Fransysk Cognac Dubbet Batavia Arrac och fi
naste mycket stark Kneif inkommen på bout gammal
Jamaica Biimm lina Bordeaux Liqueurer och Reine
Claude i Armagnac på flaskor allt at bästa qvaliteteroch
till billiga priser i huset N :o 4 vid Skeppsbron Qvarte
ret Glaucus a
-ne trappor upp
Veritabelt godt Vanille-Chocolad å 1 Rdr 40 sk Rg«
skålp finnes till salu uti Handelsboden i Storkyrko
brinken
E11 utmärkt god och vacker hagelbösse för godl pris
i J A Edvalla Diversebod vid röda slussen
Då sedan si .tl sommar allmän brist härstädes varit på
Lorents Porter får undertecknad äran tillkännagitva
att hos mig nu finnes lager deraf på både hela och hallva
buteljer varande för närvarande priserna i mitt maga
T .in *id Lilla Nygatan bredvid Kongl Posthuset lS sk
för hel och 10 sk tör half but samt för parti om minst
100 bnt nedsättes till 16 sk för hel och g sk för half
but Rgs tomma buteljer oberäknad Stockholm den it
Januari 1852
H
H
J Falkman
utbjudes hyra
En större våning bestående af sju glada och nyrepa
rerado rnm mod flere ingångar kök ska /feri vind och
källare samt del i tvättstuga och mangel belägen vid
Störa Nygatan blir att hyra den irsta Apiil Under
rättelse tås i bränvinsraagazinet vid Lilla Nygatan bred
vid Kongl Posthuset
DIVERSE
Di I ig cncc
Farten emellan Stockholm och Örebro Öppnades Tisdagen
den 17 dennes och tortia» sedan så länge de korta
dagarne vara endast en gang i veckan neml alla Ti >»
dagar
ifrin Stockholm till Örebro samt samma dagar i»
frln Örebro till Stockholm I "Westerås är nattqvarter
Derifrån Diligencerna återvända till Stockholm och O
rebro Onsdagarne Framdeles kommer tonren att ske
t vänne gånger i veckan då dagarne dertill skola be
stämmas Paketer emottagas för hvilka betalningen er
lägges vid aflemnandet enligt på DiligenceContoreu
befintlige pakettaxor Mat för Passagerare är föranstal
tad under vägen DiligenceContoret är i hörnet af
Clara Södra Kyrkogata och Karduansmakargränd qv
Sköldpaddan hnset N :o i samt hålles öppet alla Sökne
dagar ifrån kl- 9 f m till 1 middagen samt ifrån kl 4
till kl 7 ef t m Söndagarne endast på ef t m
Dl z6 :te Häftet af
Fordna och närvarande Svcvigc
å
g
Innehållande 4 gravyrer öfver Egendomar i Söderman
land Hr utkommet så anmodas härmod Herrar Prenu
meranter att uttaga sina häften hvilka utlemnas di
nmälan sker i tr upp i Bryggare Embetets hus vid
Brunebackeii på Söder
E11 stadgad ung man engagerad i Kengl
Cantzli hvilken efter att hafva genomgått ett Gym
nasium vistats vid Upsala Akademie önskar lör att
kunna uppehålla sig i Huivudstaden plats såsom In
lormator i något hederligt lins utan pretention på an
nat än fritt vivre Närmare underrättelse hafva Herr
CommerceRådet Galléen i huset N :o6 vid Brunkebergs
torget hörnet mot Odens gränd samt Hrr Loctor
IVundstedt i Gymnasiehuset haft den godheten att
lofva meddela
En gift bättre medelålders man hvilk-n i 16 år idkat
landtbruk sBmt är kunnig i Brän vinsbränning och Di
stilering äfven under dess vistande i Tyskland inhäm
tat kännedom uti Hollsteinska och Pommerska Landt
hushållningen önskar nu genast eller i vår en Inspec»
to eller Förvaltarebeställning på någon större egendom
Dess pretentioner a ro ringa och göres förnämligast af»
seende på ett honett bemötande Den hära rellecterar
behagade uppgifvn adress hvar man får anmäla sig iui
förseglad billett till Z 18Z2 på Af tonblads kontoret
En stadgad man hvilken flere år varit egen Landt»
brukare och känner af praktiken detta yrke samt kan
uppföra husbyggnader på egen hand åstundar Inspec
tiou på en mindre egendom eller Fiäitarctjenst på en
större Gunstbenäget svar afvagtas i förseglad billett
till Redlig och Verksam uti Aftonblads .Contoret
En ung man som fnlländat sina Akademiska Studier
och redan förut conditionerat på bättre ställen åstun
dar en Informatorsplats eller att biträda i en skolo eller
pensionsinrättning Utom Latin och de moderna språ
ken erbjuder han sig äfven meddela undervisning i mti
sik på Fortepiano och flere instrumenter Den häri re
flekterar torde iippgifva sin adress i billett till A som
inlemnas på Aftonblads-Contoret
En yngling som i 4 år tjent i betydligare Minut
handel i Stockholm och hvars stadgade uppförand®
kan vitsordas af dess nuvarande Husbonde önskar nu
komma på något Contor eller i annan handel Svar be
gäres i försegled billett till iZ år på DagbladsContoret
Hos en Enkefru med döttrar »om en längre tid ses»
selsatt sig med barnauppfostran äro några platser lediga
för haltpensioner der de ta lära Franska och Svenska
språken Christendomen Historien Geografien Rita och
Måla Räkna och Skrifva samt alla nu brukliga och
moderna fruntimmers arbeten — Underrättelse 01» den
na pensionsinrättning som är nära Gustaf Adolfs torg
erhalles i Kryddboden vid Jacob torg —
ilos L J Hjerta