Sida 1
1832
AFTONBLADET
Måndagen
3 3 4» <fi III <D Ht
ID riset i Stockholm for helt år io R :dr halft är t R :dr 3 manmder a M :dr 3s sk Banco Lösa Numror a sk Banco Prenumeration
y
Bladets Conter t i (l Stadssmedjegatan Bromans Bod i hörnet «f Drottninggatan ^och Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrlandsgatan
vid Södermalmstorg Annonser emottagat tndmst i förstnämnda Contor till t sk Banco raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
UTNÄMNINGAR
Den so Jan till Landshöfding Ofver Skaraborg»
Län Cabinetts-Kammai 'herren C H Gyllenhaal
döde i stockholm
f d Revisorn 1
Lundman den 8 Dec är
1 Thorsten Gustaf Bernhard son af Conducteur Th
Edberg den 19 Jan 5 män
vigdi i landsorterna
ns
Capit vid Första Lif-Gren .-Reg Erih H B Fle
ming och Enkefru L ron Ehrenheim i örebio den
17 Nov
Vice Rect Collega vid Sundsvalls Apr .logist-Sko
la H J .Berlin och Mamsell M S Lindahl i Hern
ösand ilen 11 Dec
döde i landsortfrne
öe n
Vice Fastorn och Commin i Mjölby Församling
af Linköpings Stift L Mannerberg den a3 No v-
76 Sr
Coopv
-Capit C Arfvidsson Berg i Uddevalla den
l4 Dec- år
Coopv
-Capit J Schlöer född i Barth i Götheborg
den 9 Dec- 47 >r
Afi Häradsh L N Wadströms cfterl Maka A
f X von Acker» i Norrköping den 20 Dec 78 ar
Enke-Lectorskan M E Wikström f Hegardt i
Gelle den 1 O t 70 Sr
Ad Handl N J Rydelii efter Maka E Ch Ry
delius i Christianstad den al Dec 55 ar
Mamsell L Wattrang i Nordingrå Prestgård den
5 Not »5 år
SJÖFARTS - UNDERRÄTTELSER
Svenska och Norrska fartyg underkastas icke i
Engelska hamnar andra afgifter Un landets egna
5a 't
.yx
HILLSKA SKOLAN
En ny lärare-beställning derst sökes hos Sekrete
raren N S v Kock
Elevernas antal ökas från och med den 1 April
med 20 Intendenten meddelar vidare underrättel
ser-
Berättelsen om "Sällskapets för bildande af en Upp
fostringsskola efter Hillska metoden tredje samman
'komst å Barnängen den 2 Juli i83i utdelas till .Ac
tie-ägare och finnes att tillgå för köpare emot 4 sk
B :o i Hrr Wiborg et C :s Boklåda
AUCTIONER
AUCTION
©tmdtegcndomen Gunnebo r mtl Irälse 1 Askims
H och Fessberg» S af Götheborgs och Bohus L d
Z Febr kl 11 f ra å gästgg Kärra 3-4 mil lian
Götheborg
Briggen Victoria liggande vid Gustafsbergs Varf
hålles till salu till den 29 Febr dä den på frivillig
Auction försiiljes i Uddevalla underr hos Alag- Lind
gren et C :i i Stockholm Lefller et Son i Götheborg
•ch A W Berg i Uddevalla
Hälften af Kopuika och Förarehcrom i Haparanda
1-4 mtl Kronoskatte nied tillhörande Åbyggnad 21
April kl 3 e m å Haparanda gästgd
offentliga s1ämnhngar ä
borgenärer
AH
borgen
Linköpings R .R all Sergeanten A H Scfvclins
-ai Maj 1832
Söderhamns R .R Handelsra A Berg iiiicssons 27
Sept kl 1 '2
Borå c R .K i all Handl L Kihlandcrs 12 Mars
<sch Handl A Leijons 26 Alars
Luleå R .R Bokbindaren J .Sandgrens 7
Kallands H .R afl fru M K Zeundbergers född
15ratt 2 rttgd c 6 man från 29 Ang
Kind <s H .R Lars Anderssons från Tommared och
hustrus 2 rttgd af Ting e 6 mån fr 22 Ang
domar i concursmål
ncusmå
Hjo R .R a fl Bokhandl Bergers i3 Febr
testaments - bevakningar
Jungfru M Sandahls till all Prem .-Löjtn O Ane
karsvärds efter Barn ber vid Carlskrona R .R
Kloekaren Jaen Carl bergs och Christ Jönsdotters
inb bev vid "Westra H .R i Komstad Klander inom
år från annons
Husmannen Ola O N S Nilssons och hustrus inb
samt till Åboen Lars Mathsson och dess hustru bev
vid Torna H .R den 3o Scpt klander inom år
Afi Mamsell S M Gråbergs i Cavlskrona till Pi
gan M Gradin och systern Fru Gustafva Carolina
Calck
KALLAS
Arbetskarlen Karf Anders Andersson Erik Dahl
berg och Grund Sven Mattason att den 21 Febr vid
Upsala R .R utföra sin talan i tvistemålet emellan
dem Per Persson Bryggare och Jan Ersson a ena
samt »ladens Drätselkammare å andra sidan ömsom
kärande och svarande
F d Löjtn Thure G Lilliehöök att infinna sig
hos sin hustru inom år
Hustru Karna Mauritzdotter att infinna sig hos sin
man I .ars Mårtensson Hat i Balkåkra By tjf Ljunitz
H och Malmöhus L
ledigt arf
Tillfallet Sjömännen Elias och Eric Christopher
Borgström efter föriildrarne i Carlshamn anm hos
R R derst
förmynderskap
Drängen J G Persson i Tjerorp omyndig ;Xform
TNfämndem L Persson i Lera
bouppteckningar
Efter afi Lieut K L Olander inom i5 Febr bos
Lieut G W Brand adr Carlstad och Aspsäter el
ler hos Grossh B M Olander i Stockholm
Efter Lieut II II Key d i3 Febr hos Lieut H
Key adr Eksjö och Johannisberg
Efter afi Fru A G de Broens f Ihrström inom
medio af Febr i Sterbhuset
Efter Afi Klockaren J P Grangren skulderne
inbetalas ju förr dess heldre till Hr G A Scharp
på Contoret 1 tr upp i Huset N :o 3 Qvart Orphe
us vid Skeppsbron
De som äro skyldige till afi ComnrisSionshandl I
Wallins Concurs böra genast betala till Massans Ut
redningsmän H J Wallis C :i eller till Hrr Wik
ner C :i i Hernösand vid äfventyr af lagsökning
borgenärers sammanträden
Afl Notarien Klockaren J I
Grangrens den I
Febr kl l e m å Källaren Hamburger börs
Hrr 1
ordringscgande i Handl D- M Lublins Con
curs behagade allmänt sammanträda Onsdagenj den
26 Jan kl 4 c- m- på Börs-cafTerummet
All Bruks-Insp Hallerströms på Skönvik d 3o
Jan kl 10 f m ä Wifsta gästggd
Afl Fabrikören M Sääfs pä Societeten i Norrkö
ping den 3i Jan kl g f m
All Bruks-Patr .l John Halls d
■ Febr kl io f
ra i andra våningen af Lessiska Huset midt för
Post-contoret i Götheborg
All Krono-Befallning .im
"Westlunds d 3 Febr
kl i o f m å WernTirao gästgg
Lagm H C Sunessons i o Febr kl 3 c
m aTid
Iunds källaVe i Upsala
r Kronofjerdingsm O Lindeberg» och hustrus i
Gärdsjö samt Bonden Måns Perssons i Skälfsutter
d ii Febr kl 11 f na i Norrköping hos Tracteur
C G Schelin
Bruks-Patronen J T Husbergs d i3 Fehr kl to
f m i Landslisc Ander .stms Gärd i W
exiö
Tracteuren C B Lundbergs d 14 Febr kl
i c
m 5 Sala Stadskällare
Afl Kryddkramh J P Lendqvists å Tidlunds
källare i Upsala d 16 Febr kl 5 c m
All- Kyrkoh i Kungsåra och Karsbo M Malmgrerw
d 22 Febr kl io f ra uti Handl Schenströms Gård
i Westerås
Landtbrukaren J Traung» Febr kl io f m
på Säter i Eskilsäters S-
Handl J E Wikgrens den a3 Mars kl 3 e ra 5
Haparanda gästgg
SPEKTAKEL
I dag Hamlet Prins af Danmark
SOIREE
Den 2 /J d :s till förmån för Wilhelmina Joseph-
SAMMANTRÄDENi
Kgl Landtbruks-Akademien i morgon tisdag 11
5 och nästa Thorsdag kl 6 e ra
Neptuni-Ordens 2 :a grad 25 d :s kl 6 e m
Svea-Orden d 2 .0 dennes kl 6 c ra
Redlige Svenskar den 29 dennes kl x e a»
Hjefpsamheten d 26 d :» kl 6 e m
W B d 14 d :s kl 6 c ra
Musiköfnings-Sällskapet i morgon kl 7 e m
Till Högtidsdagens firande behagade Herrar Leda
möter af N F allmänt sammanträda Söndagen den
29 dis il 12 på dagen De hvilka ämna bevista
middagsmåltiden täcktes dertill förse sig med Billet
ter (sednast dagen förut hos Hofmastarcit Carlbom
boende i Ordens hus
FHANSKA DEPUTERADE KAMARENS
DEBATTER ÖFVER CIVILLISTAN
den 4 Januari
Efter några anmärkningar öfver den ord
ning som borde inkltagas de anteknade Ta
larne emelian af Herr Lameth uppträdde
den bekante de Corctlles i tribunen och yt
trade
"Mine Herrar De s»m vörda Kungadömet
i män af de millioner som staten skattar till
det fästa vid delta höga kall ett ganska
materielt värde Alla det är sanntj åkalla
de kronans värdighet men om det ock vore
en sanning att massans fördomar bedömde
denna myndighet efter de skatter den förmår
bortslösa tillhörde det just er i första rum
met att bekämpa dem Det tillhör eft
verklig samhällsrevolution sådan söm värj att
upplyfla thronen till en högre spher till ea
helt och hållet moralisk ståndpunkt
Denna sista åsigt har alldeles undfallit
majoriteten af ed ?r comité
I sanning mas
har icke i något afseende förskansat sig mot
Hof-systeinets återkomst men är det väl til
låtet att glömma det förderfliga inflytande ett
sådant i femton år ulöfvat på Frankrike
Och det är likväl historien om vår samtid
Det är detta inflytande soin framkallat Juli
revolutionen ännu tillräckligt ny som det
tyckes för att ej hafva fallit ur mioRet
Sida 2
Med denna öfverdådiga Civillista Jora Co
n iten anser oundgänglig for en populär
ihons upprätthållande lägger den emedlertid
grunden till dess omstörtande Dessa många
millioner hvarmed Comitén omgifver dem
och som påtagligen aldrig för thronens egen
läkning kunna användas skola såsom rann
alltid funnit vara fallet blifva ett i of för
den svärm af förderf vade och vinningslystna
Bienniskor hvilka trängas kring thronerna
för dessa ti ohetsriddare hvilkas obrottsliga
tillgifvenhet egnas alla civillistor alla dyna
stier och hvilka hugga sig fast vid hvilken
thron som står dem nSrmast framför allt
vid Skattkammaren
Herr Vatout Jag begär ordet mot en per»
sonlighct (Skratt på flyglame knot i
centern
Herr de Corcélles Som uppsluka
alla myndigheter under förevändning af o
inskränkt tillgifvenhet förblinda Fursten un
der det de smeka honom frånrycka honom
folkets hjerta» för att snärja honom genom
isolering undertekoa ordonnancer anbefalla
blodbad och störta folken i förderf vet
Man mäter Konungens oberoende hans
»tyi ka hans värdighet efter antalet af hans
slott ofantligheten af hans inkomster mäng
den af hans tjänare och konsternas tjusnings
kraft uppkallas för att kringvärfva ho
nom med en gloria en slags yttre dyrkan
»om betvingar massans inbillningskraft
Man anför vissa häfdvunna praktseder
hvilkas ömsesidighet i anseende till Utrikes
makter kan synas nyttig ehuru den ingalun
da är nödvändig
Slutligen tillägger man innehafvaren af en
Civillista en slags verkligt ekonomisk egen
skap då man påstår att hans slösande friko
stighet har den underbara förmågan att rik
ta industrien och näringarne då det
fik väl om jag ej bedrar mig är just Civilli
stan som riktas af dem
En anständig årsinkomst af staten jemte
åtnjutandet af hufvudstadens i :ne vackraste
palatset och af 3 till 4 Kungliga boningar på
landet förslå obestridligen att åt Kronan
betrygga en fri beqväm öfver alla enskildas
rikedomar ja öfver de fleste andra regerande
Furstars inkomst upphöjd ställning
Till talrika slott erfordras en oräknelig massa
af tjenare af alla grader och forhållanden i
samhället Men vittnar icke historien tillräck
ligt att det värsta af allt slafveri är att vara
chef for denna client-skara som kallas hofvet
och att herrligbeten att lydas utaf dessa tal
lösa egoister som dag och natt intrigera för
egen förkofran i sjelfva verket ej är någon
annan än att msd otrolig möda och besvär
ligheter af alla slag lyda dem alla
Ingenting är så pinsamt och dyrköpt »oro
att göri sig dem tillgifna Derföre skall ock
aldrig civillistan bli nog rik att betäcka kost
nademe för dessa tillfällig» behof och till
fredsställa dessa stortiggares omättliga ego
lystnad
Men Kungadömets behof må vara hvilka
som helst så är det bättre att de»s inkomster
helt och hållet bestå nf räntor af staten och
att således den gamla civillistans fastigheter
med undantag af några prakt-boningar åter
gå till förvaltningen af doraaneme eller bort
tälja»
En publik förvaltning lyckas icke väl det
VLt jag att draga inkomster af domäner men
en Hof administration är ändå kostsammare
Uppbörden af kronans alla inkoroster medta
ger 25 proe <nt af behållningen Den skulle
kosta hälften mindre om staten öfvertoge den
Detta är helt naturligt En allmän förvalt
A»ivZ har ansvarighet och är sålunda tvungen
att iakttaga en viss sparsamhet men en Kung
lig förvaltning är alltid fallen föl att uppoff
ra (täten för hofvet
Man skall invända att Konungens »parsam
het och kloka hushållning är allmänt känd
och att han nog vet att hålla roflystnaden
hos sin omgifning i tygel Men mine Herrar
den enskilda sparsamheten är både i sina mo
tiver och sina resultatet- vidt skiljd från den
Kungliga
Antar man att Kungadömet ökas i kraft i
förhållande till den massa af kreatur det för
mår att fasthålla omkring sig så blir Konun
gen sjelf intresserad i en dålig förvaltning af
sina egendomar emedan Konungens intressen
äro vida starkare än godsegarens
Begäret att öka sin enskilda förmögenhet
kan förmå en furste som eljest är god hus
hållare att slösa på vissa saker som ej ruine
ra någon annan än staten och man ser nästan
a 11 lid privat-domänerna ökas i förhållande till
de skänker hvarmed hofmännen öfverhopas allt
till stor mehn för stats-cassan
Vi hafva hört yttras med ett allvar som
gränsar till det otroliga Men hvad skall man
väl göra af alla dessa palatser om man icke
vill göra dem till domäner Men mine her
rar om hofvet upprättas å nyo hvad blir
följden Man skall icke mera säga hvad skall
man väl göra af så många palatser utan
hvad skall man väl göra afså många hofman
Och se då nödgas man öfverträda lagarne för
att göra dem till viljes intrassla våra finan
cer för att göra dem till viljes taga sin till
flykt till förening af grader och tjenster lias
en och samma person (cumul för att gifva dem
medel att underhålla sin ställning vid hofvet
uppfinna skamlösa sinecurer och slutligen—å
nyo beträda revolutionens bana
Mine herrar Efter 178g och i83o årens re
volutiooer hafva de gamla privilegierade klas
serna förlorat det som utgjorde deras styrka
Det är ej mera statsmakternas opposition man
måste söka det är deras fullkomliga harmo
ni deras gifna öfverensstämmelse med den all
männa viljan som bör eftersträfvas
Att skapa en aristokrati elier ett hof i när
varande ögonblick då derutaf blott strödda
spillror återstå det är att med all makt söka
sprida giftet för att skaffa anseende åt mot
giftet
Då jag på det högsta motarbetar hvarje ci
viI—Iistn så uttänkt att den måste ge nytt lif
åt hof-sinnet är jag likaledes långt ifrån att
samtycka till något beslut som skulle öfver
lemna åt konungen såsom en del af hans fa
sta egendom herrerätten öfver National-Mu
seerna och de kongliga fabiikerne eller med
andra ord herraväldet öfver konster och konst
närer
Under Kejsareväldet voro konsterna Hof
män efter restaurationen blefvo de på en
gång Hofmän och Gudetige Vore det icke
en gång tid att «e dem blifva nationella att
se dem egna sitt snille åt Frankrikes ära åt
stora mäns minne åt mensklighetens fram
steS-
Staten är ingenting skyldig artister som ic
ke gagna densamma Hvad blir det väl af
om den rigtning man ger dem är falsk och
förderfvad Fria koniterna kunna icke utan
att vanhelgas blifva en Kronans möbel
Om Konstnären tvingas att vånta sin ära
och sitt bröd «f en Kammarherres godtycke
så skall han fortfara att låta Kungadömet
spela de» na mystiska gudahärirtande roll den
na comedi om "den gudomlig» rätten från
hvilka vi hoppades vara befriade
Konsten inskränkt dertill att enda ,t fram
ställa trång bröstade regertngsnv ttiga tdeer
en slags nioniteur eller 3 procents-poesi
konsten — som endast lefver af fantasi ocli
är — »kall då småningom höljd i ett Kung
ligt I i vice slockna på någon Kongl vinds
kammre
Med de palats med den anständiga årsin
komst hvarmed vi utan tvifvel vilja utrusta
Kungadömet skall Fransmännens Konung»
hus vara stäildt på eo mera lysande fot än do
flesta Europeiska 1 egen ters
Hvad vill väl den der förmenta diplomati
ska nödvändigheten af en stor Civillista sä
ga Den är ingenting annat än en Tambur
sophism en roflystnadens mantel som de
kloka skratta åt men som en hel hop enfal
diga bedragna taga på fullt allvar
En annan fördom den besynnerligaste af
alla är att tro det Civillistan är en nödvän
dig uppmuntran för näringarne och industrin
Om Hofvet ingenting consumerade säger man
hvad skulle det väl blifva af lyx-fabrikerne
Fabrikerne af lyx-artiklar uppehållas icke
af den Kungliga consumtionen Borgare-sa Io
nerne de blygsamma men välmående husen i
Paris och Departementens städer Caffehusen
de allmänna sainlingsplatserne de utsökte prvd
naderne i tusen bodar magaziner bazarer m in
skaffa större afsättning åt förgyllningar speg
lar möbler af alla slag på en enda dag än
Kongl palatserne på tre år (Manne icke den
värde talaren har "tagit till i ångesten
som
man säger
Mina Herrar !- Vi känna alla det rop som
för få dagar sedan i rikets andra stad försam
lade tusentals menniskor under den borgerli
ga tvediägtens blodiga fana fVivre en tra
vaillant ou mourir en combattanlj Det är
icke mera en strid om dynastier och rege
ringssätt som behöfves för att väpna den ena
medborgaren mot den andra
Mera fruktansvärda kännetecken hafva up
penbarat sig Jag skall ej uppehålla mig vid
skildringen af förhållanden på en gång så
noga och så invecklade men mig tyckes att
i åsynen af så mveken uselhet då en ofantlig
del af denna uppbrusande befolkning saknar
både bildning och en tryggad utkomst cl .»
nian öfverallt i Frankrike ser stagnation och
förlägenhet — vore slöseri med allmänna
medel och icke blott ett fel utan ett brott
Jag skall votera den summa som kan synas
mig närmast i öfverensstämmelse med d
åsigter jag nntydt
Presidenten Herr Marclial har ordet
Herr Vatout Jag har begärt ordet mot en
personlighet (Knot i centern
Till höger Tala tala (skratt till venster
Presidenten Jag har ingenting hört som
kunnat vara en personlighet mot er min
Herre
I centern Nej nej ingen personlighet har
yttrats
Herr Vatout (närmar sig tribunen
1 Herr
Presidenten är icke domare öfver behörighe
ten af mitt omdöme i detta fall (Rörelse i
centern
Presidenten Förlåt mig min Herre det
tillhör just Presidenten att bedöma om det
finnes personligheter i hvad som af talaten
yttras
I centern Ingen personlighet har varit i
fråga allsingen
Herr Vatout Då det rör hedern är mart
sjelf domare (afbrott
PdHVI Ni bik
j
Presidenten Herr Vatout I Ni bar icke
ordet
Herr Vatout Hvad då man talat om för
derfvads roflystna Hofmän » (Högljudt
skratt till höger och venster knot i centern
Den hedersvärda Ledamotens röst förlorar sig
i bullret
Presidenten Jag vilt rådfråga kamare»
Sida 3
Kamaren äfgör med en ofantlig majoritet
att Herr Vatout icke får tala Han nedstiger
från tribunen ganska misslynt
Fi
y
(Forts i morgon
STOCKHOLM
Den 23 Jan
H Ät Drottningen samt DD KK
HH
Kronprinsen och Kronprinsessan hedrade igår
J 'Innoccnce-Orden med deras närvaro H K
H Kronprinsessan deltog en del af aftonen i
dansen
Vi anhålla att serskildt få fästa våra Läsa
res uppmärksamhet på den Fransyska Kamarcm
debatt angående civillistan eller anslaget för
den Kongl familjen och Hofhållningen mot
svarande "forsla hujvudtitelu hos oss Vid
bestämmandet af budgeten i Frankrikes re
presen tan t församlingar förekommer alltid först
en discusgion öfver det allmänna af frågan
och flere al de yttranden som dervid blifvit
afgifna låta så väl tillämpa sig på förhållanden
i andra länder ätt de bjerta skildringarna
hvar som helst kunna läsas med nöje samt
tjena till ledning för omdömet om den dyra
»tatslyx soin uti vår tids flesta monarkier
utgår ifrån hofven och smittar hela stats
kroppen med denna "tidens kräfta
som Fä
derneslandet så besynnerligt kommenterat
Det uppträde som inträffade under fortgån
gen af debatten och hvarom vi nämnde i lör
dagsbladet nemligen de bullrande protesterna
emot det af ministern Montalivet begagnade
uttrycket "undersåtare
bevisar i öfrigt Ii»
kasom en mängd föregående partiernas bitter
het emot hvarandra För osa Svenskar är det
knapt möjligt att fatta huru detta ord kunnat
väcka en så stor harm och hade icke prote
sten deremot erhållit i [o namn bland den ri
kaste och mest ansedda klass inom Frankrike
så skulle vi anse hela uppträdet för en barns
lighet Förmodligen fästa Fransmännen vid
ordet tu jet t ett något skilaktigt begrepp mot
Svenskarnes mening med ordet undersäter Öf
verhufvud tiar den häftighet som å båda si
dor uppstått genom Hr PeViers intolerans nu
gått så långt att ministeren och oppositionen
i sådant afseende ingenting hafva att förcbiå
b varandra
Hvad ministerens ställning i öfrigt angår
tyckes den hafva vunnit mycket derigenom att
En serskild anledning att göra Läsaren
bekant med denna discussion ha vi
funnit deruti alt en af våra Publicister
hvilken fordom mest ifra de mot ytlighet
och flird eller som han i sitt språk kal
lade det "vanitel och ostentation nu
kommit så långt pn omvändelsens väg att
lians Disponenter kunnat lägga honom
munnen att de ytranden som i Fiansyska
bladen blifvit framställde emot det höga
anslaget till hofhallningen utgöra ett
"»grepp emot Ludvig Filip och sjelfva
Konungamakten Ibland dessa 'angrepp
bar likväl intet så förargat Argi Dispo
nenter som Deputeraden Cormenins jem
förelse treellan den nuvarande civillistan
och Napoleon såväl under dennes mest
lysande herrskai etid som efter hans å
terkomst från Elfea (icke
under Consu
lalet som den slore Ofärdé i sin okun
nighet hört berättas Deraf synes nemli
gen att den alldiig uppgick till 19 milt
oner men väl efter återkomsten I t ån
Elba af Napoleon sjell ned sattes till I
'ii
millioner således 5 millioner mindre än
man yrkat for
"Medborgarekonungen
ministrarne i afseende på flere af budgetens
öfriga artiklar gif \it vika för opinionen och
icke obetydligt nedsatt utgifterna for dm ci
vila förvaltningen
Frågan om det allmänna afväpnandet i Eu
ropa måste — i fall underrättelserna om dc
tre Autokraternes vägran att ratificera De I g i
»ka traktaten bekräftar sig — vara uflägsna
re än någon in serdeles när dertill lägges den
slutsats som kau dragas från Fransyska mini
•terens förslag till kamaren om nationalgar
dets mobiliserande Vi upprepa vår förut ytt
rade tanka att någon allmän afväpning icke
blir nf — — i år
Bland Svenska provinserne är det ingen
der periodiska pressen synes vara i sådant till
tagande som uti Skåne Vi veta icke huru
man från de högre regionerna beti aktar datta
fenomen men så vidt detsam-a röjer ett sti
gande n t n sse för allmänna ämn ^n synes det åt
minstone för oss vara ett af tidens goda tec
ken H ttills har hufvudstaden nästan ute
ilutanJe haft bestyret att förse den Svenska
allmänheten med dess hela behof af tidnings
litteratur men dessa yttranderättens organer
synas nu få uiägtige medtäflare äfven i orter
ne Det som mest förtjenar ntt anmärkas är
dock att desse tilltaga icke blott i antalet 11
tan hvad bättre är i det inre värdet i upp
nVirlisamhet på ämnen som röra det helas väl
och i en sansad och värdig frimodighet i
framställningen deraf Ju mera allmänt ett
folk rigtar sin uppmärksamhet på sina offent
liga angelägenhete
och ju mera den öpona
och oväldiga granskningen deraf skyddad af
lagarne Sr säker att möta ett lefvande intres
se hos den tänkande delen af allmänheten de
-to vissare kan inan hoppas på det nödvändi
ga om än långsama fortskridandet till ett
bättre sakernas skick på agtning för ordning
och rätt hos både styrande och lydande och
på beståndet af det dyrbaraste som det bilda
de samhället ager — friheten
Vi hämta anledning till dessa reflexioner
Tån den nya i Lund utkommande Tidskrif
ten Skånska Correspohdenten Den början
som detta blad gjort sv nes berättiga till för
hoppningar som vi tro oss bäst skildra ge
nom meddelandet af följande såsom ett prof
stycke af samma blads tendens införda ar
tikel
"OM MEDELRI ASSFNS POLITI
SKA BETYDELSE
'Samhällsbildningen har liksom individen
sina olika åldrar och deraf följande olika mått
af kraft lif och rörlighet Den Europeiska
är gammal och många ålderdomens krämper
visa sig deri men försynen »bager alltid lör
sorg att utveckla nya och friska krafter der
de behöfvas för hennes visa ändamål [lon har
satt unga krnft»r i 101 else för att skapa en ny
tid såson stormvindar fara de öl ver jorden
men det är blott så länge de ännu bryta sig
mot ruinerne af det gamla man hör dem bru
sa En gång då de o behindrade få framgå
öfver fälten skall man förnimma der» såsom
milda vestan vindar och med glädje erkänna
att Guds anda var i vinden
Medelk 'assen synes vara sjelfva kärnan kring
hvilken den nya samhällsbildningen håller på
att sätta sig Der själsodling kunskaper ar
betsdrift och förmögenhet förena si®
(Jer lig
L *r i våra dagar kraften och kraft är eller
blir makt De privilegierade stånden hafva
blomstrat ut de sköto förr sköna kronor mot
höjden ty samhällets ädlaste safter rörde sig
inom dem Det är icke mera så Odling«n
har bredt si» »t öfver en större yta den har
skapat nya behof och utvecklat i»ya drifter
Den är icke mera sluten »nom skrS roeft öp
pen för alla och i denna gemensamhet ligger
omöjligheten för något stånd att vara eller
betyda hvad det fordom var Jemlikhet i
odling förer till fordran af jemlikhet i politi
ska rättigheter och det är just denna fordran
hos den bildade samhällsmenniskan att bety
da i staten hvad hon i sjelfva verket är att
ej lemna» till pris åt maktens och privilegier
nes godtycke som rörer opp samhället ej på
ytan blott men ner i sjelfva djupet af dess
väsende Intet varaktigt lugn är att hoppas
ingen fred blott vapenhvila gifves mellan de
stridande elementer förrän den unga friska
kraft som är stark of civilisationens märg
tagit den plats henne är ämnad i samhället
Medelklassen är denna kraft Den föddes af
a betet och industrien De fostrade henne
långsamt och hon stod länge i skuggan skymd
af riddarnes hjelmbuske och prelatens mitra
Wetenskapen kom med sina skatter och me
delklassen steg fram att öfverglänsa sina med
täflare Den blef samhällets nya adel icke en
sådan som skapas genom pergamenter men
denna högre som har sitt adelsbref af den od
ling hvars gång Försynen leder Upplyst
välvillig i besittning af stora hjälpkällor för
utveckling till fullkomlighöt utbreder hon
sig lugnt men säkert ö ver samhället och upp
tager i sitt sköte dess bästa och ädlaste kraf
ter ur alla stånd Ädlingen som ej slumrat
borrt sin tid i ofruktbara betraktelser öfver
sina anor erkänner utan afund i medelklas
sens bildning det värde hans stånd fordom
repiesenterade och sluter sig öppet och fritt
till densamma Den andlige höjd till tide
h varfvets odling finner sin bestämmelse att
utbreda ljus lif och frid sammanfalla med
rigtningen ho» den klass sem är i besittning
af sjelfva rörelsekraften för samhället-s fram
skridande Så träda de ädlaste i alla stånd
ur de trånga skrankor dem feodalförhållan
derne fordom uppi est och verka i fri gemen
samhet för samhällenas stora ändamål
Vilda och otyglade tendenser ligga i tiden
förstörande för all laglig ordning Regeringarne
hafva ej sällan bidragit att framkalla dem
genom den falska ställning man stundom sött
dem intaga Deras plats kan ej vara någo i
annan än sjelfva medelpunkten de hafva
deremot ofta nog ställt sig på periferien i
spetsen för kaster och obetydande afdelningar
af det hela Man har försummat folket fö
de privilegierade och råhet okunnighet och
elände hafva burit bittra frukter Regerin
garne måste handla så som den odödlige Gu
staf Wasa rådde sina söner att handla söka
vinna de godas kärlek för att kunna styra de
onda Ingenstädes finner Regenten så myckers
sammanhållande moralisk kraft som hos me
delklassen Den har stora och allmänna in
tressen att upprätthålla den vill icke förstö
ra blott reformera och ingen upplyst väl
viljande Regent misskänner i våra dagar nöd
vändigheten af fölbättringar i samhällsskicket
Må monarkerne med förtroende sluta sig till
medelklassen och bereda den politiska rättig
heter der den ännu saknar dem Deras thro
ner skola derii *enom vinna ett stöd en fasthet
dem de förgäfves skulle söka annorstädes
Vi sk ynde alt meddela det Enkan Qvaru
strörn hvilken fått det svåra slaget i hufvu
det af hvrkuskdtäng r» Ligdelf ännu lefver
och att förhoppning är om hennes vederfåen
de Anledningen till berättelsen om henne
förmenta död var kuriös
En af våra vänner som intresserade sig for
d <i» stackars enkans tillstånd sände ett bud för
att efterfråga detsamma Budet beg ,iiftrer sig
till den» au vista trakten och huset gar io pä
Sida 4
nedra Lotten och frågar Lefver gumman än
nu —
"Hvilken gumma
— Hon som fiek
det svåra slaget —
.Nej hon dog i morse
— Jietjenten går hem och be ältar detta för
sin herre som nu ansåg saken ot vitvelaktig
Srdan har det hlifvit upplyst att budet fatt
oiigtig adress och råkat in i ett annat
hus der händelsevis en annan Enka samma
dag hade dött "af slag nemligen invärtes el
ler apoplexi
Denna händelse påminner oss om Gransia
rens otur för några år sedan att kungöra en
berättelse om Hans Excellens Giefve Leder
hjelms död beledsagad af en fullständig och
prunkande Nekrolog vid hvars läsning Hans
Excellens sjelf som var vid fullkomlig helsa
skall hafva skrattat rätt godt
Samma händelse har varit med Hr G A
Wullf som för någon tid secjan påstods haf
va dött af förargelse deröfver att en annan
fält de f <mti dukaterna om hvilka ban täf
la t i Medborgaren
Det är en gammal sägen att dylika irriga
heiättelser om dödsfall skola hafva den för
dilen att personen som de angå icke dör
samma år Om så Sr synas de icke böra med
föra något obehag Det bästa hopp bör då
Vara för Enkan Qvarnströms tillfrisknande
och Hr
"Wulff synes vara an odödlig man åt
minstone för i år
Såsom en sällsynthet må nämnas att ett far
tyg från Köpenhamn i dag uppkommit på
strömmen efter att hafva passeras skärgår
den
Kaleidoskop
Lenande salfva åt Hr TVulf — alt lagga
på hjertat
Tyrannen Dionysius i Syracusa dog af
glädje deiöfver att «-tt af hans poemer vann
priset i Athen Likaså sades det länge att
Heil Gustaf Adolf Wulf i Stockholm hade
dött af en motsatt anledning nemligen al
förargelse deröfver att han icke vann Med
borgarens pris — de ryktbara 5o Dukaterna
Man beklagade honom ock allmänt — men till
allas förvåning såg man i Argi LöidagsNuin
roer att Herr Wulf åter skrifvit en lång lä
xa om dukaterna och man drog deråt den
oonclusion att både lifvet och förargelsen
ännu hänga uti lionom
Det är föl sk äckligt hvad Herr Wulf brå
kar — —
Herr Wulf söker jäfva Juryns svåra dom
öfver hans skrift och vill likväl att allmän
heten skall tro hans egen försäkran att hon
är förträfflig Men Herr Wulf såsom skriftens
köttslige fader är ju dtn jälvigaste af alla
hennes Domare
Herr Wulf sökei hevi a att den prisbelön
ta afliandiiogen var ganska skral men då
competenta Dorn ,re förklarat att din likväl
förtjente priset i jemförelse med Herr Wnlfs
hvad följer deraf — Jo att Herr TVulfs
skrift var ann v skralare
Den som tällar för ett pris och går miste
derom gör bäst i att dölja sin förtret och tiga
och lida Hvarför skall lian )i :st skrika ut
för allmänheten det är Jag som Jält län
näsa Klokast hade varit lör Herr Wulf
alt svälja ned harmen och slå de 5o duka
terna ur bågen Förargelsen förkortar lifvet
gör sömnlöshet gråa hår sur uppsyn och
mera sådant —
"Care vill ki /l a cal
—
säger ju det gamla Engelska oidspråket En så
cliolerisk man som Hr W borde alldrig täf
la för något pris
IIvaiföY skall IIr W ultoma sin harm p5
Hr Rådbeig Herr Dalman och Aftonbladet
Icke rå vi lör alt hans skrift ej biel så rar
alt hon kunde vinna belöningen Det var
ju han tjelf som skref henne
Om Ilr Wulff ht så fullt ofvertygad att
hans arbete «j blifvit rättvist uppskattadt
>vårföre så beständigt ställa tig och skrika
derom i Argi gluggar och upptaga platsen för
Argus sjelf Hvai före icke hellre begära I»gi
besigtning på arbetet enligt 1720 års Skrå
ordning
Mtn som troligen både allmänheten Med
boigaren och Ilr Dablcr an aldrig få ro för Hr
Wulfls gapskrik om de påräknade 5o duka
tet n» så råda vi de sednare att uppoffra en
femtiindedel af priset och slå en dukat i
lialsen på honom så framt han ej vill tiga
för mindre som man säger
T ^äderleksprofetia Den milda väderlek som
inträdt midt i Januari månad ger oss anled
ning att ur en Tysk tidning meddela ett
prognostikon rörande samma ämne En skick
lig Jägare har förutspått att under loppet af
hela vintern antingen ingen eller högst obe
tydlig och sen köld skall inträffa Detta grun
dar han på den omständigheten att ett dussin
storkar (hvilka räknas ibland flyttfoglarna
ålersynts uti Rben-Hessen Detta hade Jäga
ren förutsagt den ig December emedan Skog»
snäppor då redan funnits i trakten Seder
mera hade äfv ?n grodorna till en del lemnat
sina vinterqvarter Att Storkarna icke farit
vilse anser ban otvif *ehiktigt ty derifrån skyd
das de af sin instinkt — Ett annat tecken
som hos oss visat sig är att gatorna redan
börjat upphuggas Vi råda derföre dem som
amna begagna sig af slädföret att ieke dröja
dermed alltför länge
En ryslig händelse utgör för närvarande
samtalsämnet i Miirchen Kongl Öfver-Post
anits-Revisorn L ute rstei ns 20-åriga dotter dog
din 10 Dec förlidet år som inan trodde al
tvinsot och skulle begialvas den 12 Me»
Kongl Polis-Directionen som af ett anonymt
bref gjordes uppmärksam på saken lät in
ställa hegrafningen och befallte att liket skulle
obduceras Hela kroppen visade spår af den
rysligaste vanskötsel dess inskrumpna ben
byggnad gjorde dem lik ett 10-årigt barns
Knäna voro uppsvällda och tårna i synnerhet
angripna af dödkött och svullnader inälfvor
na voro nästan sammandragna äfvensom ma
gen i hvilken man endast fann nugot t be
Då liket utställdes till åskådning hade man
dragit strumpor på fötterna och hushåller
skan förklarade att detta skeft för svullnader
ne Hushållerskan och den dödas fader togos
1 förhör den första afgaf bestämda svar
men den sednare var myckel ängslig och må
ste vid likets besigtigande flera gånger torka
ångstsvetten ur pannan Hushållerska» blcf
arresterad jemte en piga och en student som
bodde i samma hus man upptäckte att den
olyckliga flickan bott i en usel vindskamma
re utan kakelugn der hon till brag t 2 årjji
ett hjelplöst tillstånd Fadren hade försvun
nit men man fann honom morgonen derpå i
ett afskiljdt rum der lian hängt sig De mån
ga såren på hans kropp och blodspåren utvi
sade att lian först velat afhända sig lifvet
genom att öppna ådrorna 1 bröstet och benen
lian var af sina bekanta och sina förm ii n
Länd som hederlig man och det förmodas
att endast en olycklig passion och en svag ef
lergifvenhet för led t honom till detta onatur
liga förnekande af faderskänslan Redan för
2 år sedan hade hans grannar förebrått ho
nom dottrens misshandling och man hade en
gang sett henne upphängd vid fötterna Ran
sakningen skall vidare uppdaga förhållandet
Hushållerskan sitter i ett af fångtornen Hon
lefde troligen i en skändlig förening med den
aflidne hvars redan för längesedan frånskilja
da maka uppehåller sig i Ingolstadt
Innan Unterstein dog skref han på väggen
i sitt rum "Gud vare mig nådig Jag befal
ler mig i dina händer Jag bar ej förtjent
denna olycka både jag haft kännedom omen
sådan misshandling så bade jag ej tillåtit
den Mitt fel Sr att ha varit för efterlåten
Vänner oroen er ej Jag är ingen elak men
niska Gud känner mitt hjerta» innersta det
är ej ondt Franz Unterstein
Man har ännu icke någon tillförlitlig un
derrättelse om den olyckliga flickans döds
sätt
Bidrag till Filanlropiejtt historia Rådet
på ön Martinique afkunnade den g Aug i83
utslag i en process som visar hvilka fördo
mar kolonisterne ännu hys mot de
svarte
Hr Duquesne instruktionsdomare i Fort Ro
yal stämdes »f General Prokurutorp till Rå
det för att den 39 nästförlidne Juli ba gif
vit de svarte en middag och två dagar der
efter sonl gäst bi vistat en dylik af andra gif
ven middag Ej nog dermed Herr Duquesne
har i kraft af 2g artikeln af Ordonnanscn d
9 Februari 1827 af Contre Amiralen Dupotet
med Rådets minne och samtycke blifvit dömd
att resa till Frankrike för att inför Marine
ministern aflägga räkenskap Hr de Rigny har
tillsatt en undersökningskomite
för att att pröf
va denna sak hvars sällsamhet förtjenar gö
ras bekant då kolonisterne just vid denna tid for
dra att blifva representerade i Deputerade ka
maren och kolonial-monopoliet undeikastas
en fullständig revision
ANNONSER
TILL SALU FINNES
En egendom brsndförsäkrad till aooo Rdr med 21g
Rdr i afkastning saljes för 2 ,100 Rdr deraf 1000 Rdr är
stående lan ä 5 proc och en våning genast att tillträd
med tillfälle för en liten handels eller krogrörelse Kär
ni are underrättelse fås 1 tr upp i huset N :o 7 ^varleret
Sporren vid Drottninggatan hvarest äfven är tillfäll»
att på 25 år erhålla ett sommarnöje 1 mil från Staden
med Z rum och kök samt en betydlig trädgård
Silfver
Kaffekannor Skålar Bordsurtuner ra m till 1 R
*dr rg
sk B :co lodet samt Bordknifvar med Silfverskaft till
2 R :dr B :co å 2 Rdr 8 »k stycket i Guldsmeden Troselli
bod å Regeringsgata»
DIVERSE
Anmälan
Härmed underrättas dr af allmänheten som medfölja
sin tiH och med begärlighet vilja intränga i historiens
dolda ofta slingrande labyrinther att den namnkun
niga fastän i Sverige föga cirkulerande boken
"ERREUHS 1 ,k BOU-RIKNNK
är öfversatt och skall med det snarast® lémnas till try *«
keriet
Prenumeration på denna tidning upp
tages enligt anvisningen pä förstå si
dan Sedan ett konLor för bladets ut
delning blifvit öppnadt vid Stadssnie
djegätan kommet utdelning oeh för
Säljning deraf alt fortsättas till klockan
iVio pa aftonen
De som önska sina tidningar hem
skickade behagade uppgifva deras adress
i kontoret da Redaktionen skall söka
draga försorg derom oaktadt den till
ämnade tidningsbärare-inrättuingen icke
kommit i gång
Hos L J Hjerta