Sida 1
AFTONBLADET
1832
Torsdagen
3 s b S Jll O 1A
den 2 Februari
JD r i s et i Stockholm for helt år io II :dr halft år 5 R :dry 3 månader z R :dr 3z sk Banco LösaNumror a sk Banco Prenumeration och utdelning i
• *- Bladets Contor vid Stadssmedjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrlandsgatan och Essen s
vid Södermalmstorg Annonser emottagas endast i förstnämnda Contor till 7 sk Banco raden Utdelningen kl G eftermiddagen
RIKS-MARKEGÅNGS-PRIS
F
ör innevarande 2» 9 Rtdr 4 Banco
TECFTNOLOG1SKA INSTITUTET
Undervisningen börjar den 1 Febr och fortsattes
alla dagar i veckan till slutet af Maj
BOLAGS-KUNGÖRELSER
Götheborgs Disconl-Bolags ord Bolagsstämma hål
les i Stockholm den 10 Mars kl 10 f m i Riks
gSlds-Contorets hus på Riddarholmen
Gyljens Bruks- och Grnfyebolag sammantvaJer i
Stockholm den 5 IMaj kl 5 e m 1 trappa upp uti
Myntets hus
ARRENDE-A UCTION
Kronofisket "WalbÖn eller Mälbön N :o j i sjön
Wettern i Uiulenäs S Wadsbo H och Skaraborgs
Lan pä 6 års tid 3 1 ehr i Kanimar-Coll och Ma
riestads Lands-Caiicelli
Esk .ilst .u11a Kungsladugård med tillhörande lägen
heter 9 rall i Klosters S Öster-Rekarno H och Sö
dermanland på 3o är från Mars i83a auction d
3 Febr i Kammar-Coll och Lands-Gontoret i Ny
köping
Kronoskogvaktare-bostället Lunnekulla \-i mtl i
Larfs S Laske H och Skaraborgs L d 3 Febr i
Kammar-Coll och Mariestads JLands-Cont <u
Hö-ijentorps Kungsgård 7 mt-1 i Walle II oc F £-
§ebj S af Skaraborgs L på 3o år auction den 3
ebr i Kammar-Coliegium och Landj-Cauzliet i
Mariestad
OFFENTLIGA S1ÅMNINGAR Å
borgenärer
Svea HR a fl vice Presid Bi Haaks den 5 Febr
,833
Eskilstuna R .R Manufacturisten A Bergqvists
och hustrus d 4 Juni 18Z2
Gefle R .R all Handl L Lindgrens E :son och
Enkas a helgfria Uandag i Mars Coopv .-Skepi
H Arfvidssons ocli hustrus a helgfria Måndag
April i83a
Ulricehamns R .R Handel h J- Kjellbergs den 3
och A Skoglunds deli ic Mars i83a
Stora Kopparbergs oc Aspeboda H .R Cap B I
Angersteins a rttgd af Ting1 e år fran I >uni i83i
Ii ALLAS
Ägarne lill i Lisp Talg i stycken och bilar samt
cn töndrig skeppslup ocli ett 8 alnars roder såsom
strandvrak bergadc i Strömstads Tullkammares di
strikt att lyfta auctionsbeloppet derför inom år
BOUPPTECKNINGAR
Efter ad Exp
-Kronofogden Länsm A T .un
ström pä Bostället Lundby i Husby Långhmulra H
38 Febr
Skulder till Bryggaren II G Norrmans Concur
betalas vid äfventyr af lagsökning inom Febr tili
Massans gude man H II Aspegren
borgenärers sammanträben
kl4
rgenärers
J Hollendcrs den 3 Febr kl 4 e m
>ti Tyska
Skolhuset
AU Handl H H Menzelii i4 Febr kl 9 förm
hos Enkefru Törling i Westeräs
All Handclsb Pel ter Svenssons och Andreas Jo
hanssons i Ulricehamn den i5 Febr kl 10 l m pa
p F Wcnnerströms Contor i Borås
A poth Stares den 18 Febr kl 11 å Stallmästare
gården
Ingeniören S Kolthoffs 4 Febr kl 5 c m på
Källaren Götha Lejon vid Nya Kungsliolmsbroga
tjn-
Slagtaren N G Nehrmans 8 Febr kl u f m i
Biirskaffcrnmmen
Hofslagaren C Dahlbergs 11 Febr kl 5 e m på
Källaren Kronan vid Hötorget
Translatorn S M Hilleströms a8 Febr kl 10 f
m hos L Nordström 1 Götheborg att granska re
dogörelsen oeh emottaga utdelning
SPEKTAKEL
I dag Kapten Belronde och De löjliga Mö
tena
1 morgon 1 Giftermål pä gamla dagar och En
Egendom till Salu
SAMMANTRÄDEN
N F d
'4 dts kl i e nj
Timmermans-Orden d 4 :»
A
4
A raarant er-Orden d 4 Febr kl 7 c m
W tri Kes
ÖFVERSTE BRERETON
Denne olycklige militär som anklagad for
illa uppfyllda tjenstppligter vid de fasans
fulla tilldragelserna i Bristol sjelf atliandt sig
lifvet före rättegångens slut var född 1784
Vid tretton års ålder afgick han såsom volon
tär till Vestindien der han qvarblef till 1802
och avancerade till Löjtnant Om våren 1823
kommenderades han till ön Jersey År 1804
blef han kapten i Afrikanska korpsen men
kom genom tjenstbyte åter till Vestindien der
lian qvarblef till rÖ13 under hvilken tid lian
utnämndes till Major År i8i5 blef-han Öf
verste vid Afrikanska corpsen och hade sin
^ntion på Africas vestra k ^f
Från år 1818
Ml år jiSsZ han commenderad vid Gvch
lloppsudden !stnämn ^e .återkallades lM li .ll
England och bliH öefälhafvare för n 'i«tär»lv !r
k-m i Bristolsdrrtriclet Under sin tjSstétid i
Veslindiei utméykte han sig vid >éröfringen —
niidci ^ptitjtiaental-s ^temet ^—»pf Franska Dan
ska cwh Sv ^4 I o n i e nn «t /Hvad de IjAda
sistnämnda betiäfftr måtte dock krigsäran ej
kunnat blifva serdeles stor du så vidt vi ve
.t <V 'öfra
ren ej möttes af något motstånd en
omständighet som ^ftt ^rt ^ci w *Wi 'i«m
^yr
"i den
moderna tiden besynneiligt nog i mångas ö
gon ej minskar fältherrars förtjenst såsom man
kun finna af öfvergången öfve» Balkan ocli
Prinsens af Oranien ryktbara kampanj
lörlidet år Öfverste Brereton var gift i Lon
don ocli efterlemnar tvänne döttrar den ena
ti den andra 4 år utan skydd och ulan för
mögenhet De förlorade sin mor för tre år
sedan
Denne i många fall utmärkte officers sjelf
mord har i allmänhet väckt mycket deltagan
de Hans karakter såsom enskild man skall
ock i allt afseende deraf vara förtjent En
Engelsk tidning innehåller reflexioner
öfver
händelserna i Bristol Öfversten» uppförande
och militärens förhållande till folket i allmän
het livilkas tillämplighrt icke inskränker sig
till England ensamt Vi tro oss göra våra
läsare ett nöje med att hSr meddela denna
i stilistiskt hänseende ganska läsvärda artide Ii ■
Öfv Breretons död har öfverallt gjort ettWu- *-
ska sorgligt intryck Hela undersökningen beS ^K ^-
sar att ingenting annat än en förfinad och leN ,-
vande känsla af mensklighet af hå 11 i t denna
aktningsvärda krigare från användandet af he
la den styrka som var under hans befäl Fy
ra till fem vittnen hafva nemligen lagt i den
påtagligaste dager ntt han alltjemnt var öf
vertygad det ett försonande handlingssätt skul
le hafva den bästa verkan på pöbeln Utan
tvifvel fordras det en viss kännedom af huru
mobb bör behandlas för att rätt veta hur
man vid hvarje dylikt tillfälle skall uppföra
sig En hastig och rask ehuru i sig sjelf o
betydlig ansträngning å militärens och poli
sens sida skall oftast utan blodspillan i sitt
upphof qväfva folkrörelser som om man dra
ger ut på tiden och visar sig alltför medgör
lig ej kunna kufvas utan användande af ea
tusendefallt större makt och uppenbart våld
I Bristol synes likväl ingen civil myndigbef
af livad slasf som helst hafva varit organise
rad eller ställd på sådan fot att den kunde
bilda likasom en slags medlare mellan folket
och militären — en omständighet som likväl
är af yttersta vigt Skulden för en dylik ur
aktlåtenhet faller municipal-styreIsen helt oeli
hållet till last den och endast den måste a ,n
ses såsom hufvudorsak till de rysvärda uppträ
den som eg t rum i rikets tredje stad Der ef
lor kommer i främsta rummet otillräcklighe
ten af den militär-styrka som var ställd nn
der Öfverste Breretons befäl Det är icke nog
att den militär som skall hålla en uppretad
mobb i tygeln dr stark nog att besegra den i
en- ordentlig a Hack Både ur en politisk och
arfren rent mensklig synpunkt vore det bättre
•itt genast kunna utveckla en så talrik och im
ponerande styrka att den förekom allt öfver
våld blott derigenom att dess åsyn öfvertyga
de äfven de vildaste våldsverkare huru för
gäfves alla för ok att störa lugnet naåsle blif
va Men nu fanns på stället icke mer än ona
kring qt kavallerister och dessa skulle hålla
i re pekt packet i enstad med 70 ,000 invåna
re som dessutom är känd att ega den djerf
vaste pöbel i Europa Det är aldeles gifvet
hade ock denna obetydliga kavalleritrupp gjort
hundrade chocke skulle pöbeln utan svårig
het hafva tillintetgjort deras verkan genom
att sprida sig i alléer och gränder dit kaval
leriet icke kunde följa den En Irtfaqteri
styrka borde hafva funnits färdig att under
stödja kavalleriet och denna försummelse af
aucloriteterne blir en ny nrsägt för Brereton
'i
y hvar j :e ur väl en stor militär-styrka bätt
re än en liten vid upplopp Visst icke för
det den medhinner alt utgjuta en större mas
sa af blodj utan för det dess åsyn gör vålds ver
karne mera forsa°dc och sålunda förekommer
blodsutgjutelsen
Vi veta icke visst om en mera ståisatt känsla
än Öfverste Breretons bättre passat för ifråga-
Sida 2
varande förhållanden men det veta vi med
visshet all om lian begått ett felj var detta
fel dygdens ocli förhöjer ytterligare ganska
mycket det deltagande hansj olycka väckt i
hvorje bröst Om det hörde till vårt amne
för närvarande att hålla undersökning öfver
det lynne militären i allmänhet visar vid dyli
ka tillfällen skulle resultatet deraf säkerligen
blifva en tillvitelse af helt motsatt natur mot
d *n i följd hvaraf Öfverste Brereton blifvit
dragen inför ratta Det onaturliga skri som
man i hvarjehanda militär-kretsar höjt mot
denna olyckliga ädling för det han endast al
den yttersta nöd låtit förmå sig att draga svär
det mot obeväpnade Engelsmän äfven då de
voro brottsliga gifver oss ett profstycke på
vår militäi-aristokratis arfsynd som rent ut
talad t ej är någon annan än den verkligt o
hyggliga benägenheten att vid minst anledning
heldre använda svärdet än försonligheten
Än värre är hvad som likväl med visshet
är kändt att många af dem som fördömde
Öfverste Brereton för det han icke "högg ned
mobben i Bristol
hufvudsakligen göra det
deiföre att denna var en mobb af "reformäl
skare och radikala
En "kyrko- och konun
gamobb från Priestleys tider skulle utan tvif
vel funnit mera nåd för dessa herrars ögon
Mot en dylik militär-stränghet — hvars blo
diga källa är politisk — men som vill upp
träda i vår constitutionella regents i folkets
ocli Engelska lagarnes namn — måste vi på
det mest oförställda bestämda sätt i allo pro
testera
Förf öfvergår här till en skildiing af olik
heten i politiskt hänseende mellan Sjö- och
Landtmilitären Han tilldelar den förra ett
rättvist beröm för dess frisinnade äsigter dess
af inga passioner missledda omdöme i afseen
de på landets verkliga behof Anledningen
till dessa sjöofficerares företräden tror han lig
ga i den stora erfarenhet de mångfalldiga be
grepp de inhämta under sina vidsträckta re
sor hvilka derjemte afhålla dem från den en
sidiga rigtning i känslor och åsigter som må
ste vidlåda militärer hvilka
- hema i landet
omgifna af förmän anförvandter och umgän
gesvänner som mer eller mindre inveika på
vigtniiigeo af deras ideer och derjemte kring
skurne af en s 'ibordinations-anda hvilken ej
inskränkes till paraden och order-rummet u
tan mägtigt ingriper i deras öfriga samhälls
förhållanden nödvändigt måste hellenskas af
ett inflytande som utöfvas under så många
former Förf fortfar
"Sjöoffi ^ernre äro tvifvelsutan likaså väl som
deras kamrater på land vande vid subordina
tion och sträng ofördröjd lydnad men de kun
na såsom aflägsna lugna åskådare betrakta de
politiska hvälfningnine på stranden och icke
Kallade att deltaga i striden är det dem gif
vet att bedöma frågorna såsom tillhörde dessa
den abstracta spekulationen eller historien
Politiska intiessen betraktade collectivt träda
sillan Sjömannens personlighet för nära eller
uppväcka hans passioner Deras känsla och för
stånd förblifva derföre oförmörkade af villor
och öfverdrift Detta företräde sakna garder
dragoner garnisonerande (marching regemen
ten i allmänhet Deras tjenstbefattning he
ma i landet åsyftar hufvudsakligen att skyd
da och försvara en eller annan del af admi
nistrationen mot dem som hota eller oroa den
samma Mobben är den enda fiende de lära
länna heina i sina qvarter Men nu har
Oligarkien i sekler varit i besittning af Stats
jnakterne och af lagarnes upprätthållande
De»före så vidt icke serskilda förhållanden
häri göra någon ändring ser man militären
väga åt Oligarkiens sida och vara de lägre
klasserne mindre bevågen Officerns ställning
gör honom sålunda till en naturlig Tory och
det kan e förundra någon att då aristokra
tien sjelf vid alla tillfallen söker att framstäl
la såsom sammansvärjning och förräderi hvar
je försök att nedrifva den skiljemur som den
sjelf så 01 ättvisligen upprest mellan sig ocli si
na medborgare äfven emot Landtmilitären —
af hvilken en stor del sätter en ära i att an
ses såsom en slags attaché till aristokratien —
efterapar sina mecenater och ger reformen
öknamnet af revolution Ej heller ligger det
någonting besynnerligt deri att — dä C /ie
Jerne skära alla reformens anhängare öfver en
kam och förneka all skillnad mellan medel
klassen och mobben hvilka enligt deras tanka
gemensamt åsyfta intet annat än samhällets för
störing lagarnes öfverända kastande — icke äi
det då besynnerligt att Subalteriurne låta vil
seföra sig af detta prat på modet och gansia
nitiskt upprepa den lexa man lärt dem alt
nemligen "en lika militärexecution skulle va
ra en helsosam afkylare för denna reform
f ber
'®
I sammanhang med den sorgliga tilldragelse
som föranledt denna artikel är det vår skyl
dighet att göra våra läsare uppmärksamma
derpå att icke blott den djupt saknade Öl
verste Breretons sjelfmord utan äfven 9 per
soners dödsdom i Bristol och Noltingham haf
va varit den välsignade ehuru icke directa
frukten af det halstarriga motstånd mot all
reform och deraf följande skakning af Statens
innersta grundval»
för hvilka Torypartiet en
dag skall hafva en svår räkenskap att aflägga
STOCKHOLM
Den 2 Febr
Regeringen har nyligen utfärdat ett vigtig
circulär till Herrar Landshöfdmgar angäende
förbud emot tjtnsteköp vid Lands-Staten
hvilket föreskrifver ansvar 1 :0 såsom fö
uppsåtligt tjenstefel till egen vinning föi
hvar ock en vid Lcndi-Staten som ingår af
tal om accord å någon syssla 2 :0 lör hva»
och en som vid förslags upp >öttande i nägo
mån tillåter sådant uccord 3 :o Sökinde till
Lands-Secreterare- och Kamererare- Landt
Räntmästare- Länsbokhållare- Kronofogde
Berg«fogde- [läradsskrifva-e- Länsinans-
Magasinsförvaltare- Öfverjägmästare
samt
Skogs- och Jägerébetjenls-sysslor »kola a i
grfvu sk 1 i f 11 i g förbindelse alt de erhålla
tjensten ^livarken ilerföre utgifva eller nä
gOTsin After sig fordra någon afgift rå»on
accord af hvad beskaffenhet de vara mi
Det allmänna står i ^eiklig förbi-yJcUr
hos Regeringen f ^ir denna forfaltning ^som
onekligen är ett
steg på för häl tv ing irnes bina
Ö risk ligt vore att den äfvtn utsträcktes t 11
Hen ar Landshöfdingar påhvilknS tillsättande
accoi d-sy >temet i synnerhet utöfvar en löi
dei Ilig inflytelse
(Vadstena d 28 Jan (Vadstena Vecko
blad Spanneinålspriserne noteras från Stock
holm Hvete 18 fl 22 Råg i4 ä 15 Korn 12
Malt 13 Arter i4 a 16 Hafre G 24 sk
Bränvin 1 42 å 1 44 sk I Norrköping
Hvete tg ä 20 Råg i3 ä i3 3G Ärter 12 å
13 Korn 12 ä 12 24 Blandkorn 5 ii 5 24
Bränvin 1 24 ä 26 stark tillförsel I Jönkö
ping Hvete 21 a ?4 Båg 16 ä 17 Korn 12
å 13 Hafre 6 «7 Bränvin 1 20 ä 1 24 ym
nig tillförsel Talg Smör giller på de fleste
stallen 7 ä 7 R ;CJi- 24 sk allt Riksgäld
En insänd uppsats i Norrköpings tidningar
underrättar oss att en nykterhetsförening
vid Gusurn messingsbruk stiftad sist år den
>G Januari firade sin första
sammankomst
Föreningen räknar sråsoin Ledamöter G6 äldre
karlar såväl ståndspersoner som sjelfstandige
bönder och bruksfolk hvilka både för sig
sjelfve och för sina barn alsagt sig allt bruk
af biänvin och andra destillerade spirituösa
ätvensom 45 hushåll hvilka för sina barn
ingått samma löfte Sedan en Direction af
1 1 ledamöter blifvit vald och desse bland
ig utvalt en Oidförande hölls af honom till
den öfver förmodan talrika församlingen ett
korrt men hjertligt tal deruti utvecklade»
grunderna för föreningens stiftande lyckön
skades till en så god början och redogjordes
lör de åtgärder som af enskilda blifvit vid»
:a«ne till nykterhetens befrämjande och be
fästande hvaribland såsom förtjent af en
särskild och allmännare uppmärksamhet bör
nämnas nedläggandet af 6 Bränt .erier hvar
af de flesta äro i större skala och nybyggde
nemligen vid Gumm Ericsberg Wittvik
Kägglö Waldemarsmåla <smt äfven vid Hö
-lerum då arrendet derstädes snart upphör
och hvilka ej mer komma att begagnas så
länge Westerbergska arfvingarne deraf äro ä
gnre Likaledes har Lieut Klöfversköld be
slutat att alldrig mer begagna sitt vid Snäl
lebo nedlagda Bränneri All Brännvinsförsälj
ning vid Gusums värdshus koin mer med den
nästkommande Mars att upphöra äfvensom
Gästgifvarne i Åby Petter Nilsson Magnus
Nilsson d y och Sven Nilsson lofvat vid
nämnde tid med all bränvinsförsäljning upp
höra utom åt skjutstagande resande I sam
inanliang härmed hörer att vid Gusum ett
stort Bryggeri kommer att anläggas derifrån
godt öl och svagdricka allmänheten tillhan
dahälles Likaledes skall en Spaibank här
upprättas Slutligen uppmanade ordföranden
dem af allmänheten som ännu icke ingått i
föreningen att besinna sitt eget bästa icke
mindre än sina pligter mot samhället ma
kar och barn Till upplysning för de okun
nige äfvensom till öfvertygelsens stadgande
hos de vankelmodige upplästes den af en
Menniskovän ulgifna skiift om Branvincts
skadlighet hvarefter man såg en stor del af
församlingen lika ifrigt nu samla sig kring
Secretershordet att inskrifva sina namn i
Nykterhetsförbundets milor som de förr
kanske såsom dryckenskapens tillbedjare
raglande trängdes kring krogdisken Antalet af
dem som denna dag sv 11 ro Nykterhetens fa
na uppgick till det icke obetydliga af 77
manspersoner till större delen Brukets un
derhafvande men jemväl åtskillige egna bön
der med deras söner och bonddrängar utom
Gusums område Vid detta tillfälle äfven
som annars enskildt förklarade ordföranden
Major Ekenstam p .i Gusum offentligen att
ingen af hans underhafvande borde mot sin
öfvertygelse ingå i föreningen blott af den
orsak emedan de visste sådant vara deras
husbondes önskan eller af räddhåga att å
draga sig hans missnöje tvärtom försäkrade
han sig hädanefter som hittills icke komma
att hysa ringaste ovilja mot dem som vore
af annan tanke men hoppades att jemväl
desse skulle en gång erkänna det rätta och
i likhet med sina kamrater fälta det helso
samma beslutet att öfvergifva alla lasters
amma Efter namnteckningens slut och en
korrt men kraftig uppmuntran till framhär
dande i deras godt» uppsåt oclt ståndaktighet
i deras redliga beslut upplöstes sammanträdet
genom välsignelsen hvarefter samtlige rned
lemmarne inbjödos till middag på vätdshuset
der de på Gusums ägares bekostnad frikostigt
fötplägades och åtskiljdes först kl 10 på af
tonen efter lek och dans Vid Majorens bont
dit Presterskapet och öfrige Ståndspersoner
Sida 3
voro inbjudne undfägnades gästerna
i stället
for allt utländskt öfverflöd med godt in
hemskt bärvin
Den okände Insändaren af en artikel ang
Erkestiftets Presterskap hvilken vi härom da
gen förklarade oss icke kunna införa i anse
ende till de personliga allusioner den syntes
innebära har anhållit om ett rum för nedan
stående uppsats och dä vi villfara denna ön
skan tro vi äfven att ändamålet en noggran
nare uppmärksamhet på ämnet för anmärk
ningarna bör likaväl vara vunnet söm ge
nom anförandet af exempel hvilka såsom ic
ke bestämda till ort och person ej kunna le
da till laglig påföljd men väl till harm emot
den som lånade sig till deras meddelande In
sändaren torde vid närmare eftersinnande gilla
deri grannlagenhet som bjuder att icke göra
ltäntydningar alltför obestämda för att kunna
framkalla vederläggning eller försvar men
likväl genom biomständigheter nog tydliga för
att utpeka personer inom de kretsar der de
äro bekante
Hvad den oförtjent» hedern att kallas vår
Correspondent beträffar så bedja vi den värde
Insändaren atl benäget hålla det till godo så
som en antagen gemensam öfverskrift på de
svar eller upplysningar vi hafva att lemna
di m som behaga hedra oss med sina skrif
velser Den omnämnda uppsatsen lyder så
lunda
(Insändt
Till Redaktionen af Aftonbladet
Med förundran liar jag uti N :o 17 af Aftonbladet
undertitel Till väta Correspondenter lästen slags
förklaring hvarföre en längesedan till Redactioncn
insänd artikel om åtskilliga misstag och förseelser
af Upsala Stifts-Styrelse och Presterskap icke blifvit
införd Uppmanad dertill af Redaktionen sjelf och
sedan på ett oskickligt sätt i Upsala Corresponden
ten angripen fejr försummandet af denna uppmaning
tiar jag insändt till Redaktionen en uipsatts inne
hällande några exempel för att styrka mitt påståen
de i en föregående artikel det äfven Ärke-Stiftets
Styrelse kan misstaga sig i befordringsväg kan för
summa den nödiga kyrko-diseipltnen och derigenom
lemna hyende åt åtskilliga prest mäns sitt stånd o
värdiga uppförande Då dessa exempel meddelades
Utan någon localisering utan någon närmare allusion
pä persoricrne än som var oundgänglig för att anty
da sjelfva factum är det mig omöjligt att fatta hu
ru jag på annat sätt skulle kunnat efterkomma Re
daktionens önskan att med några närmare uppgifna
exempel beledsaga och styrka denna punkt (Se Af
tonbladet l :o ii .3 sistl år Lika obegripligt måste
det förefalla huru dessa fordrade exempel kunna sä
gas gränsa till smadeUens gebit oet deras framstäl
laude benämnas ett försåtligt anfall Imellan smä
delse och sanning blir då gränslinien omöjlig att ut
peka Ins hatar smädelsen lita innerligt som han
älskar sanning och trodde dem imellan en himmels
vid skillnad Han tror icke heller att sanningen blir
smädelse derföre att hon frarnbäres anonymt lian vet
ick .e ens huiu i sådant fält som detta den annor
lunda kunde framställas Att bestämdt till namn
och ställe uppgifva person och factum hade varit en
olfeotlig anklagelse hvilken väl icke af Red kunde
begäras Dä Red godtyckligt afskurit för Ins möj
ligheten atl på ett rimligt sätt bestyrka sina påstå
enden hoppas han al Red åtminstone så mycken 0
p .irtiskhet att dessa rader matte fa rum 1 dess tid
ning
f
En a f dem hvi ka Aftonbladet oförtjent
hedt at nitid ntitnnei Correspondent
(Insändt
Till Redaktionen af Aftonbladet
Wexiö i Januari M H Den härstädes
snart inträffmde Sigfridsmäsio-marknad (d i5
Fehr ger mig anledning alt genom M H :s
blad f i allmänna uppnräi ksamheten rigtad på
ett ondt som beklagligen ej blott lärer träffat
staden W ;2HÖ utan äfven de fleste andra or
ter der mera besökta marknader hållas ehu
ru vår ort varit dermed ovanligt välsignad
jag menar desse resande Chevaliers d 'industrie
hvilka slå sig neJ med Biribi — eller som
bondern e kalla det Bironibi — och Faraoban¬
ker Temligen väl underrättade personer tro
sig veta att icke mindre än fem sådana lyc
kans ambulatoriska orakel under förra mark
naden hade gjort vår iilla stad och provinsen
den äran med en serdeles förmåga att undgå
den vaksamma marknads-polisens efterspanin
gar Att dessa spelhus äro för många mark
nadssökande och för dem som skicka ombud
till uppbärande af penningar med mera gan
ska älventyrliga derpå liai man beklagligen
flere bevis och att speKjukan måste tilltaga
eller åtminstone icke minskas det kan man slu
ta deraf att biribirumrnet från morgonen till
sent på natten är full proppad t Sällskapet är
blandadt bönder handtverkare gesäller lär
gossar gymnasister skolgossar bokhållare
drängar brtjenter och ståndspersoner armbi
gas med hvarandra för att komma åt att sät
ta på lilla hund Faraobordat är ej heller
mindre besökt Faraorummet utgör många per
soners paradis
Emedlertid tillstundar som sagd t är Sigfrids
mässo-marknaden d i5 i nästa månad och väl
vore utt Konungens Beftllningshafvaude från
och med denna marknad ville rent af fördrif
va dessa roifoglar hvilka ofelbart göra mera
skada än alla de vargar — ja till och med
björnar — som finnas uti den närmaste lands
bygden För denna åtgärd skulle Konungens
Befallningshafvande skörda mångens upprigti
ga välsignelser
f Od
Älskare af Ordning
REVY AF TIDNINGARNA
Vi ha icke haft tillfälle att förr hn i dag
fästa våra Läsares uppmärksamhet på tvenne
uppsatser af intresse uti andra blad redan för
sistlidne Tisdag
Dagligt Allehanda som sedan sistlidne höst
börjat att när det så faller sig meddela sina
Läsare en och annan originalartikel under ru
briken "Blandade äinnen
innehåller för ofvan
nämnde dag en förtjenstfull uppsats om ut
trycket Pappersconstitutioner Det (Dagligt
Allehanda lindan rödjer deruti med skarpsin
nighet och klarhet det kända inkastet emot
alla reformer att neml folket ännu icke är
meget derför som nu för tiden är ett ståen
de thema i de flesta throntal samt öfverhuf
vud hos hvar och en hvars intresse ar att
motarbeta samhällets framskridande
Följande period förtjenar i synnerhet att
tagas i beti aktande
"Skall en stats organisation någonsin förbätt
ras så måste det ske derigenom att en
mängd nytt införes hvarvid folket ej förut
är vandt och som icke omedelbart utgår ur
dess seder historia eller bildningsgrad och
då allt som i detta skrilkonstens ocli skrifve
riets tidehvarf göres och beslutes blifver på
papper antecknadt underski ifvet och beseg
ladt har min tagit sig anledning att ge alla
nya statsförfattningar titel af pappersconsti
tutioner utan afseende på 0111 de äro förbät
tringar eller försämringar utan att besinna
det sålunda hv ;uje folk flere gånger haft
pappersconstitutioner kanske innan de hade
papper Afven det som nu är gammalt har
någon gång varit en nyhet som småningom
måst nötas in i sinnena innan det blifvit hi
storiskt På samma sätt kunde Franska Kar
tan och den nya Franska Codex kallas pap
peislagar som alla nya skrifna statsförfatt
ningar kallas pappersconstitutioner
Vi anse oss dock härvid böra göra ett til
'ägg till undvikande af möjligt missförstånd
Det är onekligt att författningar och organi
sationer kunna tänkas så stridande mot ett
folks seder att de innebära fröet till sin egen
förstörelse Detta gäller i synnerhet stadgan
dea som röra privaträtten eller tlsu allmänna
hushållningen men är det icke besynnerligt
att just i sådana ämnen de der inverka på
den enskildes lefnad och sätt att försörja sig
Regeringarne icke dragit i betänkande att
föreskrifva och hushålla härs och tvärs emot
samma grundsats som man i andra fall fin
ner så beqväm att åberopa Hvad sjelfva sam
hällsmakternas inrättning angår så kan det
deremot någorlunda tagas för afgjordt att i
le flesta Europeiska länder numera finnes en
bildad medelklass med tillräckliga bes epp
samhället och nog upplysning för att icke
något hinder från den sidan behöfver möta
införandet af förbättrade statsskick om blott
någon kraft finnes som i den första början
kan skydda de nya inrättningarne mot deras
naturliga fiender En träffande anmärkning i
detta afseende som uppsatsens Författare 1
förbigående vidrör men som förtjenar ^att väl
läggas på minnet är att det ingalunda liar
varit massan af folket utan Regenterne sjelf
ve som af hat till den politiska friheten med
tillhjelp af inre eller yttre våld förstört alla
de constitutioner hvilkas undergång man se
dermera tvert emot dessa obestridliga facta
hört till och ined Professorer i historien hos
oss uti sina Riksdags mannayttranden skylla på
sjelfva constitutionernes pappersnatur Spani
ens Portugals och Neapels exempel äro tyd
liga bevis härpå
Vi upptaga i fortsättning af ofvanstående
innu ett par punkter af Allehandas artikel
"Dessa föraktade papperskonstitutioner tor
de vara nödvändiga för att bereda insteg åt
sig sjelfva eller åt något bättre och i evig
het får man vänta förgäfves att ett folk
som länge varit nedsänkt i laglöshet vantro
laster och fattigdom skall utan hjelp af nå
got pappersverk arbeta sig upp till mera för
måga att eimttaga goda lagar Om icke
våldet förstört Cortes
's constitution så hade
ganska säkert det arma Spanska folket på
dessa tjuge åren hunnit ett godt stycke ur
srn förnedring och kunnat numera bide
begripa och försvara sia nya frihets palla
dium
—
— Och de gamla oskrifna el ler traditionella
constitutionerne tror man då att de äro så
inrotade uti och samman vexta med folket
Tror man t ex att Svenska representationen
och dess verkningssätt — och detta utgör
det förnämsta af en constitution — äro så
synnerligen älskade och uppburna ja ens
kända af Svenska folket tror man att det
skulle ett ögonblick försvara dem eller elt
ögonblick tveka att utbyta dem mot något
annat vore det ock af bara läskpapper O ;o
våra såkallade representanter fattade det sto
ra beslut — det bästa de någonsin kunde
fatta — att upplösa sig sjelfva och i stället
uppskrifva på papper huru i d-eras ställe
en verkli» representation skulle utväljas af
folket så skulle sarfnerligen detta folk icke
ett ögonblick sakna sina gamla fyra och finna
sig åtminstone lika belåtet med det nya e
hurti det gamla är högst historiskt och det
nya pappersartadt De ende missnöjde blefve
först och främst de som nit finna sin räk
ning vid att föreställa representanter och se
dan de som finna sin räkning vid att hafva
att göra med dylika representanter Dessa
båda sorter menmskor skulle litar tvifvel sö
ka att förekomma eller förstöra det nya pap
persverket och just med tillvaron af detta
sitt eget bemödande skulle de bevisa oriktig
heten och overks-tällbarlieten af förbättrin
garna
Journalen till hvars goda sida clet hör
att alltid ha i frat emot den Kongl Lotteri
inrättningen bar i tvenne SFutrrror meddelat
en läsvärd insänd uppsats angående detta äffl-
dHHia
Sida 4
rp Den slutat tvcd cn lalkyl som pä el I
högst upplysande sött visar huru denna in
lältrriig aila rnoialiska ölägenheter oberäk
nade veikligen bestjäl den stackars spelande
på en del of det belopp som han etter en
enkel arithmetiks beiåkning borde erhålla
Du den lätlegång mellan Hr Cella och Lot
teri-Directionen hvarom vi nyligen meddelat
en berättelse gjort så mycket uppseende att
berättelsen blifvit aftryck t i de flesta lands
ortstidningar vilja vi såsom ett upplysande
tillägg dertill låna Journal-Insändarens jemfö
relse mellan livad som borde betalas för vin
sterna om fördelarna på båda siclor skulle
vara lika och hvad som verkligen lemnas
Borde betalaj Lemnas
"Enkelt Utdrag iS insatser i5
"Bestämd Dito 90 75
"Amb 4°° 27°
"Tern t» >748 5 ,200
"Qvatern 5n ,o38 64 ,000
Häraf synes att Lotteriet på en tern Ädel
modigt behåller för egen läkning mer än hälf
ten och på qvatern icke mindre än sju åtton
dedelar af den rättmätiga vinsten oberäknad
alla beviilnings-afdrag innu tydligare fram
träder detta prejeri-system i dagen genom fö I—
jande exempel "Om jag bad någon lotteri
spelare att bland alla hus i hela Stockholm
gissa det hus som jag tänkte på skulle han
anse det för en omöjlighet och troligen ej der
på hålla 8 sk emot 1 ,000 R :dr och dock är
detta lättare än att vinna en tern på lotteriet
och större vinst i fall det lyckades Ännu o
rimligare är förhållandet med qvaternen Så
bedrägligt är detta lotteri och tillika så olyck
ligt i sina följder emedan det mest drabbar
den fattiga delen af felket för hvilken en
bortkastad tolf-skilling Sr mera kännbar än tre
riksdaler för den fbrmögne den senare spe
lar mera sällan emedan behofven ej agga ho
r .om alt försöka sin såkallade lycka deu föl r
åter försöker och ruinerar sig
Ett vackert exempel måste m»n vid sådana
forhållanden finna uti de öfverenskcmmelser
som blifvit gjoida i ett par småstäder att al
deles förvisa lotterist derifrån
Det vore väl om vi kunde fälla ett lika
fördelaktigt omdöme som öfver föregående upp
sats öfver den kritik Journalen i går gaf utaf
den utkomna skriften Tankar af Kron-Prin
sen Carl August Men det är naturligt
att samma blad som förut i recensionen af de
Hist Handlingarna sökt förringa denne Fur
stes värde äfven skulle bemöda sig att från
Tycka de ifrågavarande Tankarna all vigt i
opinionen Vi torde återkomma till detta äm
ne sedan Stoakholms Posten hunnit sluta sin
artikel "Sverige 180g och i83a
som bör be
traktas i sammanhang dermed
Nal-ewoskop
Herr Kyrkoherden i Quistofta Professor D
Munck af Rosensköld har anhållit om rum i
vårt blad för en af honom såkallad tillrätta
•visning hvartill vi visserligen icke känna an
ledningen men då denna handling i öfrigt
bär en stämpel nf Hr Professorns oförfärade
orginalitet ha vi tioit oss göia våra Läsare
cch serdeles vännerne af Svensk - historiska
anekdoter ett nöje genom dess meddelande
TILLRÄTTAVISNING
"Mången har trött att den Rosensköldska
ätten varit tillgifven f d Konung Gustaf den
l
:de Adolph derföre att densamma Var af
honom upphöjd i adligt stånd och äfven i
visst afseende gynnad Men for min del för
klarar jag öppet att mitt tänkesätt emot f
d Konungen var såsom mot f d Kejsaren
sådant att jag neml icke tålte dem förrän
de blefvo störtade då fann jag att den ene
var en hederlig man ehuru oskicklig att
kommendera arme
er och jtyia ett rike men
den sednare en stor man eller rättare den
störste man som sutit på en thron Huru li
tet jag för öfrigt var tillgifven f d Konun
gen kan slutas al följande anekdot Då Ge
neral-Gouverneur Toll i början af år 1800
hade sitt högqvarter i Lund hände sig en
dag då jag hos Postmästaren Sommelius spi
sade middag att en derstädes inqvarterad man
som hade med högqvarterets postafTärcr att
skaffa meddelade Ȋllskapet den nyheten att
med posten ingått underrättelsen att Adler
sparre i spetsen för vestra arm ^en gjört upp
ror mot sin lagliga Konung Samme man til
lade derjemte att innan kort skulle man fa
höra den upprorsstiftarens hufvud vara lagdt
till hans fötter Det öfriga sällskapet och
äfven fruntimmeina instämde i hans önskan
men då jag dristade säga "Gud gifve att icke
så måtte ske utan jag önskar
tverlom att
Adlersparre måtte lyckas ty det blir Sverges
räddning då blef en gruflig uppståndelse
bland alla den inqvarterade manntn hotade
att låta arrestera mig men aldraförst att slå
mig för min mun hvarpå jag reste mig upp
och med den stämma hvaraf jag stundom gil
vit ett och annat prof uppmanade karlen
att hålla sitt löfte då jag vill hålla det löftet
jag härmed gifver att kasta er ut igenom
fenstiet
Karlen teg ty han visste rätt väl alt hög
qvarteiets Officerare icke voro genast till
hands att på gatan förekomma alt hans luft
färd icke skulle lända hans näsa eller fot till
men
Jag gick genast ut men infann mig icke
på mitt spisqvarter förrän jag kunde tillspörja
sällskapet huruvida det hade lust att se Ad
lersparres hufvud lagdt till hans fötter Det
sades väl att Excellens Toll hade velat låta
arrestera mig men jag satte icke tro till slika
rykten
Det var en besynnerlig attrapp att då icke
många veckor förut Hof-Cancelleren Lars von
Engeström infunnit sig bos Postmästaren Som
melius att uttaga några bref sutto Härads
höfding Celse och undertecknad i samma rum
då jag efter Hof-Canccllerens bortgång an
markte att nu hade inträffat hvad troligen
aldrig händer mera att neml i samma lim
samtalades 3 :ne Biskopssöner från ea stad i
samma stad men dock alla söner efter olika
fäder hvilka blifvit Biskoppar efter hvaran
dra Den största attrappen var dock den att
den Biskop ^son af dessa som hade det stör
sta snillet den vidsträcktaste lärdomen den
mesta kraften och den förnämsta härkomsten
gjorde den minsta lyckan Men lyckan är
blind sade Cicero såsom jag den i ^de De
cember -ade om Ovartalskriftens Fritänkeri
Emedlertid bevisar denna kiinda anekdot
att jag var Gustaf Adolph så litet tillgifven
att jag tvertrm var den förste i Skåne som
fritt uttalade mitt tänkesätt mot honom
Också lick jag ordet för att vara en förvå
gen sälle och det ar jag i sanning ännu i
dag när fråga är att försvara sanning och
rättvisa
När mitt fria språk den gången icke kom
mig på fall funnos de som trodde att jag
skulle rest till 1809 års Riksdag och icke
Prof Rosensköld är känd för en ovanligt
god basstämma
baft någon skada af det nit jag Lade åda
galagt i farans stund Itlens hufvudman
var i England och kom icke hem det året
man förmente alt jag kunnat taga säte och
stämma på Riddarhuset för Rosensköldska
ätten
— Vid Ratan hade jag kunnat strida
för fäderneslandet ty jag var ännu icke prest
men på Riddarhuset kunde jag ej taga inträ
de ty jag var då blott tjugotvå år gammak
Jag bed«r eljest vederbörande vara försakiade
att om jag då hade varit så gammal Som min
bror Med Professorn var vid 1800 års Riks
dag skulle jag icke sagt som han "Lejonet
sofver vaktorn oss att det icke uppvaknar
utan jag skulle hafva uppväckt det med så
kraftiga ord att Nordens berg skulle hafva
gifvit genljud deraf
Det är sällsynt att den som haft opinionen
emot sig likväl kunnat segra genom styrkan
af sin vältalighet Huruvida detta kan lem
pas på mig derom må den 13 December
1831 bära ett vittnesbörd Men om så för
håller sig har jag storligen misstagit mig i
det yttrande ]ag låtit inflyta uti min besvär
skrift rörande Domprostförslaget då jag vid
känslan af de oför ,ätter som jag lidit utbrast
i följande ord ■—
"Hvem som ii om Lunds
Akademi varit den störste talaren i katedern
på Ciceros språk och i Herrans Tempel på
vårt modersmål det hade ryktet bort i me
ra än tjugu år förkunna om icke kabalen
vore mäktigare än Demosteners och Cicero
ners tunga ,samt på jorden segerrikare än
sjelfva Whitefields anda Quistofta i Januari
öld
D Munck af Rosensköld
ANNONSER
TILL SALU FINNES
Af trycket har utkommit och säljas i Deléona et Gomp«
med Aeres bokhandel h Q sk b :90
Om Tobakens skadlighet för helsan
eller berömde Läkares yttranden om det farliga bruket
af denna förgiitiga plantan samt förslag pa nagra andra
hälsosamma IHttiangna växter hvilka hvar och en sjelf
kan plocka och bereda till begagnande i stället af P ele
ment
"Zuntr
Ho» Deléen et Comp Gumal och Lina En berättelse
for barn i synnerhet för att bibringa dem de törsta re
lionsbegreppen af K F Lossius Ofversättu af C U
Broocman Med graviuer 2 :dra upplagan 5 :110 delar t
Rdr 52 sk banco
Ett utmärkt godt klaver om 51 .2 octav ett större struts
ägg och en utmärkt vacker snäcka passande till snnsdo
sa för facilt pris Adress las i huset n :o z vid nona
smedjegatan der kommissionskontoret är
UTB JUDES HYRA
Ett å t v »ti ne väl belägna rum vid stora nygatan 2 tri
upp är till den 1 April att hyra med eller utan möbler
Underrättelse lemnas på Aftonbladskontoret vid stads
smedjegatan
BORTKOMMET
Emellan Stenhuggeriet och Odensgränd är tappad eu
smal vriden Silfver hed
ja Hederlig vedergällning er
hålles om deu äterlemnas i Sockerståndet vid Nybron
a Ladugårdslandet
Vid ordens l 'Inno c ance sista sammanträde eller vid ut
gången derifrån Söndagen d 22 Jarniari förlorades Jitt
ax afdiamanter De som detsamma upphittat anmo
das återlemna det till Vaktmästaren uti Hennes Majestät
Drottningens tum på Kongl slottet dl hederlig veder
gällning utlofvas Stockholm den 1 Februari igZ2
Onsdagen den 25 Januari förlorades en bi un sidenpa
raply med plätterad stång och Elfenbenshandtag antin
gen på Hotel du Nord eller på Spectaklet Den som den
na tillvaratagit behagade återlemna den i Dagbladskon
toret der 5 Rdr banco i hittelön erlägges
DIVERSE
Ett medclaldrigt frun t imer som är kännare sä väl i
stads- som landthusha Ilning ästundar denna plats uti
något hederligt hus eller hos nlgon Enkling att förestå
doss hushållning Hennes önskan vore helst att komma
till landet dess pretention är blott ett hederligt bemö
tande emedan hongsjelf eger tillgångar till kläder Skul
le någon fästa uppmärksamhet härvid behagade lemna
svar uti biljett till Enkan som inlemna» p .å Dagblads
kontoret
Ett fruntimmer som med ackuratess syr håidukssöm
önskar få emoztaga dylikt arbete och anhåller i händei
so någon skulle vilja anlita henne derom att densamma villo
uppgifva sin adress i biljett till hirdukssom som in
lemnas uti Nipperboden i f d Franska värdshuset vid
Regeringsgatan
Hos L J Hjerta