Sida 1
AFTONBLADET
1832
Måndagen
den 6 Februari
pris et i S 'ock /io /m för helt år ro R .clr halft är S R .dr 3 månader s R :dr 3a sk Bttnco Lösa Numror B sk Banco Prenumeration och utdelning
Bladets Contor vid Stadssmedjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrlandsgatan och Essén t
t /id Södermalmstorg Annonser emottagas endast i förstnämnda Contor till t sk Banco raden Utdelningen kl 6 eflertniddijgert
•
riks-markegångs-pris
Fttr innevarande är 9 Hulr 4 st- Bane»
technologiska inst1ttjtet
Undervisningen Börjar ilen Febr och Fortsattes
all» dagar i rcclan till slutet af Maj
sjöfarts - underrättelser
F .artyg som till Neapel ankomma från Sverige och
Norrige med varor h V i I k a icke äro serskildt under
lastade karantantbehandling få emottaga- i hamnen
ä Ött Nisit» fartyg flin Sverige få vidkiiunas län
gre karantän Un de från Norrige
POST-FRIHET
Beviljad en i Götlieborg ulgifven månadsskrift
"Linntva
LEDIGA TJENSTER
k
L
Adfocatfiscals-sysslatt i Banken j sijkes inom d 24
Mar» hos Commissariatet
I
n Ord I ia t Pn-d
-tjenst vid Svea Artillcri-Rrg
sökrs hos t ^hefs-Emhetet deist inom 56 dagar från
föi sta annons
LiVarrbefattningen vid Pitfå Stads Lazarett sökes
bo» Serafimer-Ordens-gillet inom 3o dagar frän för
»ta annons
Stadslåkarebest i Christianstad sökts inom 3o da
gar från första annons
DEPOSITIONER
Qvarrtående i Östersunds Landtränteri krono
Befallningsm A O Granbom fio Rdr 18 sk <1 r»t
Kontingent Sahlstedt ådömde böter 10 Rdr La ds
Jew O Wiberg 3 'Ji sk Enspännaren Wiberg i5Rilr
K runo fogden A Colldén 10 Rdr Banco att lyftas in
om Jr
LEVERANSER
■500 »t maggördlar anbud till Förvaltningen af
Sjöärenderne till d 20 tebr
i» st Blyertspennor So Hålborrar af olika dia
tnutrar 3o Hand-cirklar eller Passare 20 Kmm
«irk 'l *r 10 Borrskaft med till hvarje hörande 8 Cen
ti nmborrar jo Pinn- eller Drulborrar 1 Försänk
ningsborr 1 Konisk Upprymmare för träd x fyr
kantig Dito en sexkant ig Dito samt 2 Skrnfsi
rar 10 Harthyflar med dnbbeljern xo Robank» D :o
10 mindre Dm ,0 Sims D :o l :o to Skrubb D :o
10 SISt D ;o Håljern Ski 'äukjern Stämjern Band
knifvar Sågar Yxor Sadel mak »re-hainmarc Knif
va Nålar Saxar Sylar Durclislag Filar Hamma
re ni ra för nya Fält-Artilleriets behof att levere
ra» föro I Ang i Tygförrådet i Stockholm auction
den ia Mars kl 11 f m i Krigs-Collegium Model
ler och Ritningar i Krigs-Coll Artiileri-Dvrte»
mentct der närmare underrättelse erhålks
AUCTIONER
Frälsesäteriet stora Bisslinge 1 nitl samt Z-4 mil
Danviks Frälse Lilli Bisdinge i Stockh Län S d
l ^ntuna H och lids S 2 1-4 mil från flufvudsta
den 18 Febr kl 1 å Stnllmästaregården
Å vraket af strandade Galeasen Lovisa Ulrika med
inventarier i Näsby By i Ås S„ på Öland den 27
Febr
Kronoskatte Rusthållet Enerkullen 1-3 tntl och
Frälselägenheten H ;ilö i Elfsborgs Län Kul»
lings H och Alingsås s den 10 Mars kl före 12
på dagen i Enkefru Permans hus i Alingsås
OFFENTLIGA STÅHNINGAB Å
BOBGEN1RF .R
Habo H .R afl Bonden J Johanssons i Frösunda
10 Febr kl 4 e m
Listers HR Bonden Jöns Maltssons och hustrus
a rttgd uf ting efter C mån från 18 Juni 18Z1
kallas
Ägaren till ph Skeppsbåt bergad på kusten Vid
Stenören i«-a mil fl ån Malmö att inom är uttag»
auctiondieloppet derför
LAGFART
k 5- >92 uti Forshyttan och t-10 uti Svartå Mas
ugn klander Vid Fernebo H .R efter 6 mån Från 3
annonsen
Å 1-24 rntl i Getebol klander inom 6 mån från
3 annonsen»
LEDIGT AR
Tillfallet afl Enlian Schelin» arfvingar Enkan C
Hagbeig och Maria Ljungdahl anm inom år vid
Mariefred» R .R
FÖRMYNDEHSKAP
Pet <r Jonsson Hörnsten vid Yngshyttan under hu
stru Maria Hindersdi tters Enkan Brita Bergman vid
Askagen under O Hagbergs hustru Anna Jonsdot
ter i Mogrcfs
'sundet Under D Janssons i Wraket oth
Enkan Cnjsa Andersdotter vid Långbansände tinder
Ch /istoflcr Janssons I Åserna förmynderskap
Juna» Jonssons i Öst 1 a Slättom under peter An
derssons i Rudsberg och yngre Anders Andersson i
■
'ödra Hugsterud under Nils Larssons i Sodra Dye
Ölme H .R
Enkan Brita Wilsdotter i ölmhulta Under O An
derssons deist Enkan Klaria Larsdotter i Dole Un
der Eiik Olasons i Bjurud Enkan Carolina Löfman
i Bartena under Hr Majnen G Wiernhjelms Enkan
Ellika A i Isdotter 1 Iledcn under A Anderssons derst
Lars Junsson i Rud under Erik Jonssons deist och
Enkan Ingeborg Persdotter i Måsserud under Jonas
Lars ons i Wiberg Wäse H .R
Enkan Stina Ericsdotter i Södra Rådom under S
Larssons derst och Enkan Brita Persdotter i Södra
Rådom under A Larssons
Enkan Stina Lindblad i Norra Runnäs under Da
niel Svenssons derst Wissnums H .R
Bonden Carl Mattsson i Råby Willberga S 0
myndig förm Bonden E Wallin i Rösta
BOUPPTECKNINGAR
E
NAR
Efter afl Exp
-Kronofogden Lunsm A Thur
ström på Bostället Lundby i Husby Långhundra H
28 Febr
Skulder till Bryggaren H G
'Norrmans Concurs
betalas vid äfventyr af lagsökning inom Febr till
Massans gode man H H Aspegren
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
S
SAMMANTN
Skräddarn Thure Ströms den 8 Febr kl 6 e m
a Malmens kallare
Slagtaren N O Nehrmans 8 Febr kl II f in å
Börskaffr rummen
Handels L A RoSendahls den 8 fVbr kl ia å
Börskällaren
All Underofficeraren L Hasseils den 9 Febr kl 5
e m a Börs-caiferummcn
Hofslagaren C Dahlbergs ti Febr kl
e m på
Källaren Kronan vid Hötorget
Handl Löfgrens Berggrens den Ii Febr kl 3 e
m hfcs Handl Didering i Linköping
A poth Stares den 18 Febr kl xi å Stallmästare
gården
Enkan A S Skogsborgs i Wik vid Söderberkes
H .R d 20 Febr ä Wiks Post .contor
Transistorn S M Hillctrbuis den 28 Febr hos
L Nordström i Göthdvrg
Afl jpomuiin J Wxkanders den 23 Mars kl 10 f
m å Klosters gästggd
T j SPEKTAKEL
1 dag Mundt KBld
T j KTKEL
1 dag Mundag t Kapten Belronde och Den Ondsin
ta Hustrun
SAMMANTRÄDEN
Vetenskaps-Akademien 8 dis kl 5 e m »i
S :t E d 8 d :s kl half 5 e m
ITnuoCenes-Grden 18 d :s„ kl 7 » la N5
-
Svea ^Orden d 8 Febr kl 6 e m
Neptun i-Orden 8 Febr kl 6 » m
Sällskapet för Sångöfningar i morgon U half
m
Mnsiköfnings-Sällskapet i morgon kl 7 e m
Sällskapet för Soiréer med Dans» i morgon kl 1
maskerad-bal
blifver med nådigstc tillstånd Lördagen den iS d :s
uti f d Kirsteinska husets störa local vid Clara
Strandgata hvarom närmare underrättelse fram
deles
wtri kes
FRANSKA BUDGETEN
Den t8 Jan uppträdde Herr LaFilte i tribunen
och sökte i ett omständligt tal ådagalägga h vil
ken slösande frikostighet Ministfcrens Budgets
förslag innefattade Julirevolutionen yttrade
han hade besparat landet 3 millioner fän tor
å Emigrantersätttiingen ao millioner i förut
pä Civillistan uppförde kostnader Schweitiur
nes och Kungliga gardets stora anslag och eu
mängd andra pensioner och arrenden tillsam
mans omkring 5o millioner årligen Icke dess
mindre hade i83i års Budget Utgjort 9 \Q
milloner och den nu föreslagna upptogs
eller ie millioner mera oberäknadt de 140
millionerna å extraordinarie budgeten Väl vore
förhoppning gifven om 74 millioners besparing
men nya utgifter och förminskade intrader
måste göra denna förhoppning om intet Ilan
bevisade vidare att i stallet för 74 millioners
besparing hade man i sjelfva verket fordrat 77
millioner mera Ännu bedröfligare fortfor
talaren visar sig förhållandet med intraderne
luilka om man tager de ökade utgiflerne i
beräkning gifva ett deficit af 87 millioner
Räknar man härtill föregående års deficit och
den sväfvande skulden (dtlte Jflollanle 3oo
millioner så får man ett defieit af 4Z2 mil
lioner Och likväl har Budgeten sedan tven
ne år uppslukat 5o millioner i besparingar 3
millioner räntor 46 millioner utmordenllig
grundskatt och 5o millioner för försålda skogar
Härtill må läggas 11 millioner redan anteckna
de eller blifvande räntor I trots af alla dessa
nppoUYingnr Öppnas det nuvarande financeåret
under följande aspekter 978 millioner i på
lagor 8ö m deficit fiån i83o 107 m obe
täckta sednn i331 3oo m sväfvande skuld
an o iii räntor att negociera en med afseende
på den ökade statsskulden försvagad amorte
ringsfond nya acciser nya lån för enskilda
städer t ex för Paris ensamt 4° m Det är
tid att stanna vid branten af eu dylik af
grund Jag hör vist icke till dem som för
tvifla men jag får ej glömma att man får en
stark snart sagdt oemotståndlig fart när ma
Sida 2
en gäng beträdt denna bana Jag anser för
omöjligt äfven med beräknande af de mest
gynnsamma förhållanden — att de skattdra
gande kunna bära dessa bördor Utgifterne
måste förminskas med åtminstone 5oå 60 mil
lioner Räknade man nu härtill de 10 mil
Jioner Comiten föreslagit så skulle icke dess
mindre det nya deficit för löZs uppgå till
omkring 3o millioner Hur skall man nu
fylla denna lucka Förmodligen med nya
utomordentliga krediter Hvarföre icke få
gerna straxt gripa till besparingarne Finnes
icke en mängd pensioner och arvoden mot
all lag 49 millioner disponibla räntor af
fmigrantersättningen finnas Med en sådan
summa kunde man i fyra år föra krig utan
att betunga de skattdragande —
Sedan Talaren än ytterligare visat nödvän
digheten af besparingar sökte han bevisa att
Frankrikes betryck borde tillskrifvas de vack
lande förhållandena och otryggbeten af en blan
dad och obeslutsam Batard-förvaltning hvil
ken likasom syntes bedja om nåd för Julire
volutionen Han och hans minislere hade li
ka litet velat krig som den Perierska utan
blott allvarligen hållit sig vid noninterven
tiposprincipen hvilken öfver hela Europa med
fört de bästa följder hvaremot dess öfvergif
vande öfverallt vållat frihetens nederlag och
Frankrikes isolering Första grunden till Na
tionalvälståndets aftynande låge i uppoffrandet
af Julirevolutionens principer Sedan han med
glödande färger skildrat den lifskraft som ef
ter Julihändelsérna genomströmmat hela Frank
rike och så mäktigt äfven inverkat på utlän
ningen fortfor han "Men snart — och genom
en ödets skickelse som ej later sig närmare för
klaras — blefvo de samma revolutionsmän som
ijelfve format och gifvit lif åt den nya mo
narkien beskyllde för republikanism och detta
af ett parti som ville betrakta revolutionen
blått såsom en öfvergående tilldragelse och sök
te hindra folket och barrikad-konungen att
skåda hvarandra Öppet i ansigtet (Herr Gui
zot skrattar Herr Laboissicre frågar honom
hvarföre Hvad hafve vi alltsedan fått erfa
ra mine Herrar Här en bedragen monarki
s®m tror sig dragen till branten af en afgrund
der ett folk fullt af kärlek till sitt verk re
volutionen men som ser den stympas af sina
fiender och nu högljudt fordrar att räl ten skall
framträda i handling En strid börjades allt
blef hinder och förvirring hvarifrån skulle
v3 midt under detta kämpande förtroendet
komma Skola handel och näringar uppblom
stra på nytt förtroendet Återföda» de allmän
na bördorne lättas så måste först segern ode
ladt blifva frihetens det bedrägliga spelet med
ph raser och ord en gång upphöra och Frank
likes interessen eller med andra ord Julire
volutionen i-yckas ur privat-interessenas klor
(Bifall Två motsatta krafters kämpande verk
samhet skall om den fortfar ovedersägligen
föra oss till en förfärlig catastroph Sådan är
den framtid det närvarande Chaos bereder oss
men om obilliga fördomar skingras villfarel
serna besegras skall äfven Frankrike vara räd
dast ty Frankrike och Monarkien eftersträfva
framför allt en betryggad existens
Herr Mahuly som följande dagen åtog sig att
hesvara Herr LaFittes tal sökte ådagalägga
att skatterne under republiken och Kejsaredö
inet varit rida mer tryckande men man hade
velat dölja en del af utgifterna under titlar som
icke förelades representanterna under det des
sa nu få den noggrannaste kännedom om allt
Allt hvad de offentliga bladen skrek o om cu
mul sinecurer m m vore ogrundadt och ett
verk af afunden Karaarens majoritet hade
gjort mera äu oppositionen för besparingarna
tjr den hade förekommit ett krig som eljest
hade kostat ännu vida mer Dessutom Vore
Frankrike med sitt herrliga klimat och sina
tillgångar fullkomligt vuxet dessa skatter Det
ta ville talaren bevisa dermed att aldrig förr
sådan verksamhet visat sig i några af de större
hamnarne och fabriksstäderne
Herr Duchatel gick Herr LaFitte i ett vid
lyftigt tal ännu närmare
på lifvet Han sökte
bevisa att ingen af oppositionens talare ännu
mäktat föreslå någon verkställbar besparing af
vigt ty deras besparingar utgjorde högst 60 ä
70 millioner och deruti vore utgifterna för
Amortissements-fonden inberäknade Det af
Herr LaFitte uppgifna deficit hvari dette
Jlottante vore inbegripen
'bestred talaren hö
geligen Vidare öfverbevisades Herr LaFitte
oin flere misstag och origtigheter Herr La
Fitte tog ordet för att försvara sig men med
gaf flere felaktigheter för hvilka han sköt
skulden på Herr IIii mann samt medgaf att
statsskulden vore Jttiosju millioner mindre än
han uppgifvit
(En publicist gemenligen den store Olärde
kallad som två gånger i veckan uppvaktar sin
glesnade publik med utrikes nyheter och re
flexioner öfver dem hvilka understundom in
nehålla lika många misstag eller uppenbarel
ser af grof okunnighet som rader har icke
längesedan i den hyfsade stil som är lionomså
egen på ålderdomen tillrättavisat oss för ett
förment misstag i siffran rörande Franska stats
skulden Uppgiften var tagen ur ett utländskt
blad och då vi ej egde Franska Rikshufvud
boken till hands hade vi svårt att controlera
rigtigheten deraf förutsatt likväl att den sto
re Olärde hade rätt hvilket dock ej är bevi
sadt af något annat än hans egen försäkran —
och våra läsare veta bäst huru mycket de vil
ja våga på ett sådant doeument till och med
om det är skriftligt •— så dela vi samma öde
som Herr LaFitte att nemligen hafva trott
andra på sina ord Vi kunna trösta oss
STOCKHOLM
Den 6 Febr
H M Drottningen samt DD KK HH
KronPrinsen och Kronprinsessan täcktes i
Lördags bivista AmaranterOrdens samman
komst
Hr Grefve Schvrerins förut i detta blad
omnämnda inlaga till Riksens Ständers Justi
tia Ombudsman rörande silfverköpsåtgärder
ne hvarå Herrar Bancofullmäktige beslutat
att svara med Öfversändande af ett par hundra
de ark Protocoiler i målet har som vi för
modade likt alla ovanliga och oför väntade
händelser för ögonblicket blifvit det allmän
na föremålet för samtalet Öfver offentliga
ämnen och den diversion som derigenom
uppkommit i striden om silfverköpet gifvit en
anledning att å nyo föra den stora mynt
bestämnings och reafisationsfrågan å b ,ne
Denna apropos har också icke blifvit försum
mad af våra medarbetare Argus och Miner
va emot hvilkas kärleksförening detta ämne
är ett hinder soin står dem hardt emellan
Argus har som man vet ständigt predikat
emot realisationen dels med åberopande a1
allmänna opinionens missnöje dermed och
Hans Maj :ts Konungens personliga tänkesätt
som han yttrade sig en gång under sista
Riksdag— o ?h detta besynnerligt nog ehuru
Kon un» och Ständer gemensamt beslutat och
fastställt myntbesSämningslagen dels bestiidt
realisationen på den grund
"att den skulle
tillintetgöra all verklig myntbestämning
oaktadt han ännu besynnerligare allt hittils
icke af några uppmaningar kunnat förmås att
närmare definiera skillnaden emellan dessa
båda ords betydelse Samma grundliga opi
nionsargument har han äfven nu använd t
till fördömande af hela myntbestämningsbe
slutet såsom föranled t af okunnighet å Stän«
demas sida
Minerva åter som är en stor vän af reali
sationen tyckes uti sitt nit att kosta hvad
det vill få se den magiska Bankoluckan öpp
nad icke ha velat gifva Grefve von Schwe
rin en hårsmån efter och att döma af dea
ovanligt skarpt stämda tonen i Minervas arti
kel skulle man kunna förmås att tro att he
la det mindre lyckliga tillstånd hvari dé nä
rande klasserna i samhället och förnämli
gast landtbrukaren befinna sig icke härrör
från något annat än den omständigheten att
Herrar Bancofullmäktige i slutet af nästli
det år afslogo Herr Wigerts silfveranbud
Det är synbart att båda notabiliteter &a
här antagit en falsk position för sin argu
mentering hvarifrån vi skola försöka at åter
föra dem till den naturliga och enda syn
punkten hvarifrån ämnet för närvarande bön
och kan betraktas
Om det vore fråga om att utan afseenchs
å vidtagna beslut eller de förhållanden hvar
under de tillkommit bestämma sättet för regie
rande af ett lands penningeväsende så skulle
vi vara bland de förste af den tanken nti
någon absolut säkerhet för ett orubbligt
myntvärde icke kan finnas sålänge penninge
verket styres af Ständer hvilka icke kunna
tillförbindas att med deras enskilda egendom
inlösa de förbindelser de kunnat utgifva utöf
ver den fond hvarpå förbindelserna gri ^nda
sig Men nu hafva dessa Ständer redan ge
mensamt med Konungen fattat ett beslut
som antagit formen af lag och så vida
ingen lärer kunna eller vilja neka att
ändamålet för detta beslut är godt emedio
6 >t har för afsigt ott gifva hvar och en sin
ritt så långt det allmänna mäktar åstad»
komma så tillhör det också hvarje god med
borgare att åtminstone icke motverka beslu
tets lättande i utöfning »å snart sådant kan
ske i laglig ordning samt under iakttagand®
uf dertill lemnade utvägar och föreskrifter
Om man på detta sätt en gång hunnit må
let men likval af det förflutnas erfarenhet
eller uti sjelfva den lagstiftande makten»
sammansättning bar någon giltig anledning
att mindre förtrösta på ett säkert bestånd
för framtiden af det som blifvit gjordt för
len enskildes säkerhet då synes det oss i
indra rummet böra komma i fråga — och
k mhända blifra en pligt — att arbeta fcJr
sådana reformer i sjelfva Bankinrättningen
som kunna varaktigare försäkra detta be
stånd Den »om icke går in på dessa enkl»
sitser måste antingen umgå» med den dir
*ktiga inbillningen att med upphäfraniJe af
len nyligen beslutade lagen på e» gång
kunna hvälfva hela den nuvarande foank-or»
gsniiationen öfveränd förattett tu tre bilda
en ny skapelse eller oeh af ett betalt tjem—
stenit för enskilda interessen söka blanda bort
korten och vilseföra opiniore .i från den verk
liga ställning hvari frågan befinner sig eller
ändtligen lindrigast tänkt sjelf vara behäf
tad med en obegriplig okunnighet oeh för
stockning öfver det /sa ärenders beskaffenhet
Af dessa allmänna reflectioner torde Läsaren
finna att vi då frågan numera endast är
om lämpligaste saltet att verkställa Ständer»
nas baslut för att hinna det sökta indiet
utvexlingen äfven anse otjänligt eller åtmist
stone utom ämnet att undersöka huruvida
Rikets Ständer misstogo sig antingen uti
beslutet om sjelfva del förhållande reella fon»
den borde ega till sedelstocken innan uiv ^x
ling börjscfes eller uti myntvärdets bestiiai-
Sida 3
mande förr än fonden hunnit detta förhål
lande eller uti utsätlandet of en viss termin
ilå ett sådant förhållande skulle vara vun
net öfver hvilka omständigheter åtskilligt
eljest vi«serligen vore att yttra Den soin
vill det ratta på en gång med kraft och sans
jnnste dock taga sakerna sådana de befinna
»ig och bjuda till att verka genom de lag
liga formerna ocli endast genom dem Det
är då äfven tydligt att Argus genom sin häl
efvan åberopade uppsats aflägsnit sig frun
ämnet i stället alt bidraga till dess utre
dande
Minerva åter har vändt sig åt ett motsatt håll
men dervid tagit en sådan fai t att hon sprungit
öfver målet Då Ständerne så son medel till
vinnande af den sökta proportionen 5 till 8
emellan fond och sedelstock lemnade sina
Fullmäktige vissa föreskrifter för silfver
iaköpet och dessa föreskrifter till någon del
voro så obestämda att olika meningar om
deras rätta förstånd kunde uppstå dels emel
lan Fullmäktige sins emellan dels emellan
vissi af detn och Rikets Ständers .Revisorer
så lin ia vi del ganska naturligt alt den som
så lifligt som Gr« 'fve v Schwerin nitälskat
för en myn reglering hvilken måste utgöra
första grund valen för all industriel förkofran
söker tyda föreskrifterna så vidsträckt som
möjligt och \i finna icke ens undeiligt om
han varit något sangvmi .k i föreställningen
om den hastiga och lyckliga verkan som en
Utvexling skulle åstadkomma för näringarna
och den allmänna rörelsen Det är ofta fal
let med personer som arbetat sig in i en ide
åt hvilken de uteslutande egnat sina hemö
danden att måla sina förhoppningar något
för mycket i rosenrödt helst när de lufva
en rättvis grundsats på sin sida Emedler
tid tro vi ingalunda alt detta berättigar nå
gon att öfverskrida den bestämda gränsen
för ett uppdrag hvilket dock skett om fler
lar Fullmäktige hade contraherat om silfret
i utländsk myntsort än mindre att citera
andra för olagligt hanslligssätt derföre att de
vågat vara utaf en motsatt tanka — utgö
rande sjelfve pluralitet och understödda of
pluraliteten ibland en annan autoritet som de
i slika fall ega att rådfråga — Vår mening
i följd af allt detta är således att Justitia
Ombudsmannen icke lärer finna någon åtgärd
af Grefve v Schwerins skrif t påka Ilad och att
då con junk turer oförutsedda af Rikets Stän
der hindrat det behöfliga silfrets anskaffande
inan 1831 årsslut Herrar Fullmäktige handlat
ganska välberäknad t att icke utsträcka Stän
dernas uppdrag öfver ordalydelsen En mera
gynnande sköld och någon liten favör för vå
ra järnpriser kunna ändock icke fela att med
föra tillfälle till anskaffande af det bristande
silfvejie loppet i den ordning Ständerne fast
ställt Med de vinster Banken årligen gör
tniite man ju alltid en gång komma till må
let acli det torde icke varu mycket vågadt
att yttra det skadan af ett eller två års
dröjsmål sedan vi förut måst umbära reelt
inynt en hel mansålder fullt motväges af ett
ökadt förtroende til sakens slutliga framgång
LOpinionen är aldrig i någon sak att förakta
jnen i finansfrågor är dess värde oberäkneligt
och man får icke tänka »ig att den är mera
umbärlig för statens kredit än för den enskil
de»
» »
Sedan vi nu i korthet angifvit den synpunkt
från hvilken vi anse att realisations /rågan i
närvarande ögonblick bör betraktas öfvergå
t /i till ett annat ämne förarfiedt af Minervas
npps .it» i samma sak
Det är en icke «
°
i sällsynt erfarenhet med
annars klipska och beräknande jiefsonerJ so u
låta sitt ljus lysa för menniskomen utan att
man så noga vet hvar nun har deras verkli
ga tankar att om de någon gång blifva för
ifra de så låta de den profana hopen se litet
längre in i sitt hjertås innersta än de måhän
da sjelfve önskat eller det kunde hända vidde
ras vanliga trankil» digestion En sådan märk
värdighet har vid den omnämnde realisations
artikelns författande tilldragit sig med vår för
träffliga Tante Minerva Hon har i sin ädla
hann öfver det misslyckade silfverköpet råkat
uti en sådan värma alt hon tyckes antingen
hafva förgätit eller r <-nt af förändrat den pu
blicistiska position hvari hon en gång försatt
sig och under denna ifver har hon uppdra
git en skildring af landets tillstånd i så lef
vande qch bjerta far g or att mången säkert lä
rer förundra sig — icke åt skildringen men
deråt att den är ett uttryck af Minervas tän
kesätt Vi skola taga denna tadi tillika med
de slutföljder hon dermed sammanbundit i
något närmare betraktande Vi införa i så
dant ändamål här nedan ett utdrag af upp
satsen och skola då utrymmet nu icke tillå
ter oss i morgon återkomma till några re
flexioner deröfver för att visa huru Minerva
enligt sitt eget en gång nyttjade uttryck
"ar
betat oss i h Un der na
"För det första inträffar at t alfa de senast bevilja
de anslagen vare sig till löneförhöjningar eller an
skattningar blifva otillräckliga enär (le rayntförhål
landen icke inträffat» under förutsättning hvaraf de
varit beräknade och fastställda En enda omständig
het nemligen vcxelkursens oerhörda stegring för
i v i Ike ii det icke är sä lätt att i den närmaste fram
tiden förutse gränsen är tillräcklig att härom gifva
ett begrepp Dernäst är det klart att då förlägenhe
ten i rörelsen miste i jemn progression tilltaga så
länge myntoredan fortfar som är dess orsak sä må
ste de skattdragandes förmåga att betala utlagor långt
ifrån alt ökas allt mer aftaga och ett ständigt sig
förnyande och växande deficit åtminstone i de direk
ta utfagorne uppkomma I denna del tro vi att för
känningarne redan inställt sig Vidare och för det
tredje äro förhoppningarne for framtiden att med
ett ökadt välstånd i landet också kunna erhålla af
Ständerne medel till de förbättringar som tills vi
dare måst uppskjutas så mycket mer tillintetgjorda
som derest oeftcrrättlighets-tiUståndet kommer att
förlängas regeringens bästa vänner blifva tvungne att
i god tid före och än vidare under närmast förestå
ende Riksdag öppet förklara sig emot och motverka
hvarje försök till det omöjliga nemligen utverkan
det af högre anslag och hvad mer är lika mycket
sätta sig emot en annan omöjlighet neml bibehållan
det-af de nu varande anslagsbeloppen hvilka bestämdt
äro för höga så länge ej myntvärdet är stadgadt
Det inträffade etuderandet af Rikets Ständers beslut
om realisationen skall således nästan oviikorligt med
föra alta politiska partiers förening i en omständig
het neml sträfvandet till nedsättning i statsanslagen
och som ett sådant sträfvande är i atla länder följ
aktligen äfven här oppositionens förnämsta styrka
så kan nyssnämnde förhållande med andra ord ut
tryckas sålunda att hvad som händt och blifvit ge
nomdrifvit i silfveranskaflningsfrågan skall göra he
la Svenska folket till Opposition i berillningsfrågor
och som nödvändi gheten att opponera sig i ett kan
lättligcn medföra fallenhot att opponera sig i ett an
nat helst i Sverige der det hör till folklynnet att
vara en smula grngrrard äfven då folket befinner sig
väl hvilket stundom som man sett blifvit betänkli
gare dä folket icke befunnit sig väl så har den hän
delse råkat att blifva bland möjligheternas antal att
hela folket kunde blifva opposition Kronans intres
sen och — vågom säga det — Konungahusets hafva
således icke blifvit väl försörjda af dem som — lind
rigast sagd t — försummat sig i silfverfrågan dere
mot hafva desse så mycket nit iskare arbetat för mot
satta intressen och deribland hvilket de sjelfve tor
de med fasaljöra för S :t Simonisinena d v s den
allmänna upplösningens hvilken först kan inträffa
sedan dess föregångare den allmänna nöden inställt
Förhållandet är nemligen sådant att de som när
mast äro intresserade i realisations frågan äro de som
knappast ännu veta att den varit ä bane men hvilka
u ,1g i sinom tid fä veta det Härmed förstå vi den
egentligen .så kallade stora hopen (la masse Med
den störa hopen förstå vi åter icke denna i hufvud
staden samlade högre och lägre pöbel som ingenting
äger och icke kan eller vill arbeta utan lefver för
dagen af de smulor ,-som falla ifrån— den stora man
nens Hord Vi forsla med detta uttryck hed derma
oräkneliga öfver hela rikel spridda skara af ordent
liga menniskor hvilka såsom Grefve Schwerin utlå
tit sig
"arbeta och betungade äro
Hvad de haf
va att lösa sina behof med är arbete men arbete
för att kunna utbytas emot varor eller penningar
behöfver stadgade värden framför allt på penningen
som reglerar andra värden f motsatt fall om pennin
gens — och med detsamma andra varors — viir .le är
vacklande och om deruti stora spräng tid efter an
nan inträffa så är det gifvet att alla de stora förln
sterne på omvexlingarne skola i yttersta instansen se
dan alla andra reglerat sig efter eonjunkturen träffa
arbetaren soin sist far veta hvad sig tilldragit oc <i
endast märker det af de förhöjda prisen pä hvad han
behöfver till hvilkas betalande hans å sido lagda be
sparingar å ett efter andra värdesförhåltanden betaldt
arbete icke vilja förslå Det är efter vårt förme
nande oclaistligt ja ogudaktigt att drifva gilck intill
denna stora och nyttiga folkklass och med dess be
grepp orn ärlighet och dess tillförsigt till Konungs
och Ständers gemensamt utställda lofven .och försäk
ran 1 tell vet vät icke i denna stund att ett sådant
gäckeri bedrifvits men den torde som sagdt är väl
någon gång fä veta det och dess suckar torde när de
en gäng låta böra sig tälla tunga och bränn hela på
de personers samveten soui väl icke spelat "vågspel
och tärningkast
för att tala med Hr von Heijirti
om deras svett och möda men deremot spelat Com
mercespel derom till inbillad förmån för den som
betraktar skådespelet frän grillerad loge och till
verklig förmän för några af dem som bese det ifrån
regnskjulet vid Norra Vågen
Med undantag af dessa sednare beskådar befin
ner sig hela Svenska folket vetande eller ovetande
ibland de lidandes antal Lidandets höjd rättar sig
efter afståndet ifrån den lägsta arbetsklassen på hvil
kens medlemmar det egentligen är som eländet utdi
viderar sig Det kan vara ovisst om detta lidande når
siu höjd innan orsaken dertill bl ifver allmänt insedd
eller först efteråt I förra fallet kan (tet förutses att
en allmän obelåtenhetskänsla — kanske till oc med
en något häftigare — utbildar sig som står den först
kommande till buds hvilken hittar på att gifva dsn
ett föremål i det sednare äter inträffar förmodligen
något hvarföre vi icke vilja uppdraga förläten
(Insänd t
Man torde i allmänhet böra medgifva den när
varande tiden såsom en fördel att mycket af de
fordna embetsmannaprejerierna afta g i t Den
son vet hvad rättvisanj på eller utan papper
i alla tider kostade kan icke annat au val
signa den K :g taxan för expeditionslösen så
som en bland de mest helsosammi åtgärder
Svea Rikets Ständer någonsin föreslagit ocli
såsom ett verksamt medel emot korp-systemet
Men taxor förslå icke alltid emot spekulations
indin Ett af de verk hvarest vederbörande
Embets- och Tjenstemän ännu framför andra
synas intagne af den gyllene regeln att allt
giller hvad det kan gälla är det K :gl Post
verket Insändaren känner icke hurudan c
Utan att i allo instäm m uti denna an
märkning kan Redaktionen likväl icke ne
ka sig nöjet att anföra en händelse souj
åtminstone med ett exempel vitsordar den
samma För ett par veckor sedan emot
tog bladets Utgifvare ifrån en Postmästa
re i en af rikets residensstäder ett bref
hvaruti bemälte Postmästare fram »fällde
"huruvida Redaktionen icke ansåg billigt
att till honom nedskicka ett fri-exemplar
af bladet emedan han nu hade skaffat
oss så många prenumeranter att de up
gingo till ett antal af femtio på lian»
postkontor Att lian sjelf erhåller i Rdr
binco för hvarje exemplar och att det
således var hans egen vinst att antalet
til 11 igit tycktes icke vara taget i någon
beräkning Han begärde således en ökad
förmån just för det han fått större in
komst af blad it — Vi missunna visstin
gen hvad han kan förtfena men det K .an
dock icke skada det vederbörande påmin
na sig att de innan den s k postfrihe
ten infördes lingo hafva den artigheten
att afskicka tidningarna utan arfvode äf
vensom att allmänheten ingentioig särdeles
vunnit på denna postfriliet
Red »un»
Sida 4
fälliSHaiidet i delta afseerde är i huFvudsta
den men på några ställen i landsorten .e kun
de man verkligen fini a sig loranlåtrn till den
fiågan huruvida Postkontonn ärr» till lör n 11—
niänheten eller allmänheten för Posti onioren
—- ty sådant är det iöi hällande Hir Postmä
stare i vissa Ministäder ia k taga rmott korre
spondentcne IMnn skulle tio utt dej *e tjin
Lieman voro skyldige alt Iiemöla hvar och en
med lika luili ^het och att den som bi-talar
sitt porto kontant i detta afseende icke be
liöfde stå efter d»tn >om hålla läkning allra
minst ntt i ågra pin kände nnspiåk på sportler
höide komma i liågu
lin »nmåikning som i delta afseende 8ger
tillämplighet på fleie kända ställen än ntt
Posttiman för afgående bi ef fir .rc» uts .itt
lå bittida att Handlande och de som hafva
slörie koirispordens svårligen kunna få dm
fkil dig till den beställ da tiden För att af
hjelpa detta ingår då Postmästaren öfverens
komn :else med dem som vilja hålla brk att
brefven kvinna få inlenuias en å två timmar
Mwlnaie enot en hedeilig discretion för besvä
ret Rlen den tom hellre betalar kontant har
icke denna förmån om han än bidrager till
Postkassan roed en aldrig så stor korrespon
dens Han måste lyda det stränga rtgleinen
tet eller låta Mna bref ligga Öl ver
Ins finner ganska väl att detta icke kan
utgöia skäl till någon lag /ig anmärkning e
medun det är Postmästarens ensak om och på
hvad vilkor han vjll emottaga bref elter den
utsatta tiden Men al långt v ig tiga re beskaf
fenhet tycks det vara att en Postförvaltare
kan \ägia att till känd Medborgaie i samhäl
let ntleuina ankommande bref då anmalan
(J rom sker vid luckan urder xnjnd g tillsä
gelse "Vill ni ha edia bref så uppsök dem
på kartan och uppgif dem till stad och nu
mer
Att detta icke öf verensstam mer med
Poststadga i ne ulan att det snarare är ett e
get tilltag »luter lnsändaien deraf att då han
vid »ina många hes k i liuf vjidsladt n anmält
sig vid dervarHi de K :gl General-Postkontot et
och under uppgifvande at sitt namn begärt
suia bref des»n ma till honom blifvit ut (« ni
n ide utan ringa .te invändning och utan hän
visning till kartorna hvilka dä blefven varit
immtne flere postdagar (örr än han sjelf omöj
ligen hade kiinnht uppsökas på kai torna e
niedan de iildie då redan blifvit intigne Vo
,en sådan vägran laglig så 1 lefve löljdeu
att på alla ställen der lonespondenteine ej
ville köpa tig Hrr Postmästaies jnnestlör ser
skild betalning hvar och en vid postens an
komst skulle gå igenom Brelkavtoina från
»Ila Rikets Postkontor och att om han eller
hans ombud förbisåg ett eller annat bref des
sa om än aldiig så maktpåliggande finge lig
ga qvar till dess Posllöi valturné behagat up
i ätta föl teckning öfver de oultagne bref ven Högst
önskligt voie det derföie om Gennal-Post
Directionen täcktes i ett kort saminandiag i nå
gon tidning meddela allmänheten huruvida
dess underlydande tjei stemän på Riket» Post
kontor ega rättighet att v ä»ra biels ut lem
nande med mindre Postkontot et och b ef nu
Kier för hvarje bref särskildt uppgifvas Rätt
visa bör väl ock finnas på Po >tkontoren —
kan den blott fån för sportler
— kan den
som fogar sig efter eu Postmästares pre
tentioner få in sina bref en tima sednare och
timma ut förr än den som ej vill låta preja
sig så kan visserligen hända att gei om den
»a partiskhet en och annan speculation för
anledd af tidigare underrättelse mångfaldigt
ersätter uppoffringen men svårligen torde en
regering som är nån om handeln och närin
garnas lif kunna gilla ett slikt förfarande helst
dciigenoni den ene medborgaren sättes i stånd
begagna sig af den andra»okunnighet och den
sednare lider intiång till sin vällärd hvilket
dock allran inst bör ske genom bristfällighe
ten af Statens inrättningar En sådan pioce
duie att genom »portier bereda sig företrä
desiattigheter gillas i våra dagar icke af den
mest despotiska styrelse den gillas långt min
dre af vår som i »å många brancher jag kän
ner immerfort och icke utan framgång sökt
utrota de serskilte olagliga sportler till Em
het
-män hvilka fordomdags oitact utgjoide de
ras största inkomst och i stället anslagit löner
till hvilka hvarje Medboigare får skatta i mån
af sin rörelse och hvilka medan de sätta Em
betsmannen i stånd att utan förödmjukelse för
den like bevara sitt oberoende betjena hög
och låg lika rättvi»t alltid ihågkommandes
att rättrådighet skicklighet och nit a 't ulan
flärd tjena det allmänna utgör summan af en
redlig Statstjenares egenskaper
—
Skulle dessa välmenta erinringar hos dem de
angå ej åstadkomma det ändamål som dermed
åsyfta så torde Insändaren inom kort tid of
fentligen framdraga sådana fada hvilka lios
en om Folkets välfärd nitälskande regering
oaktadt invändningen att »portlarne erläggas i
löljd af frivillig öfvereuskommelse icke torde
I 1 i utan beifran Om en Postföi valtares kla
gan att han ej kan soutenera sig med den lön sta
ten 1 onom består är grundad och ej motsäge
dels af ett lefnadxätt »om man nit helst vill
förbigå med tytsnad dels af ett mirakel lik
gumman» oljekäril i gamla Testamentet må
han då antingen nedlägga sin syssla eller ock
begära påökning hos Ri geringei men icke löi
att skaffa sig dryga sportler cliikanTa allmän
heten hvilken slätt icke är belåten med så
da a Embet m9n
Insändaren kan slutligen ej underlåta göra
c n rifiixion Ingen Jäi er bestrida at j» Post
liksom Pull mede In äi o Statens egendom Hu
ru kommer det éig då po-tpengarne äro lika
lort läkrade om ej fortare ån debiteringen
sker i två serskilda böcker att en Postniästaie
hos de Hai dlande får låta innestå d«ss« .Sta
tens medel då deremot Hrr Tullförvallaie
vid tjinstens förlust nyligen skola blifvit för
budna att utlemna det ringaste till eho del
vara må ii nan tullmedel blifvit betalte Ä
o då PostförvallHiesäkrare an Tullförvaltare
eller äga de mera urskillning om folket» sä
kerhet än de sednare All partiskhet skull
på Postkontoren förekoinmas o ra Regeringei
vid strängt ansvar för alltid föi böd räkning-
hållande med enskilde och vid de större Post
kontoren anställde en särskild kassör lönt med
vissa procent af porto >om emottog upp
börden och stämplade brefven hvarrfte
Postmästaren kunde emottaga dera til
expedition lnsändaici tror att om denrii
Kassör jemväl erhöll rättighet till de ankom
mande kartorna» granskning och jemförelse
med brefven samt io R :dr B :co för hvarji
bref han upptäckt Kronan undansnillad s
skulle denna syssla blifva en af de inipoi ta
blaste för Kongl Maj :t och Kronan som i nyar
lider tillkommit och Mannen på ärligt sall
hafva en inkomst med hvilken han väl ej
kunde slata som en Excellens men väl lefva som
en hederlig och tarflig Embetsman A
ANNONSER
TILL SALU FINNES
Ho Wiborg et Comp Snnu ett litet parti »f
SUNDllETS-LAJlOtiOIv
för menige raan
af
Carl Nordblad
häftad 16 sk banco
Skärsätra å Lidingön en af de meit fördelaktiga och
behaglig egendomar »Tvä för de *» nära läge till hufvudsta
den nemligen » 4 mil från sjö- och landtull» »om tö»
de *» goda jordmån i sednare åren starkt gödd och Val
häfdad bar god och tillräcklig skog ypperligt saltsjö
bete » godt strömmings» och fjällliske i flera sjöar och
dä Bran v insbränningen begagnas toder minst Bo » *oO
st nötkreatur eo st hästar a k 300 st Srin och är då
011 af de fördelaktigaste och bäst belägne i riket ha»
N /byggd väderqvarn på holländska sättet med V :ne par
stenar hästqvarn stort bränneri med 2 :ne pistoriska verk
väl inredt mälthus tröskverk tillräcklig© byggnader
såväl af Corps de Logis i a :ne våningar jemte 2 :ne fly
gelbyggnader som rum för en större mängd drängar och
statfolk ged och väl omskött trädgård med tinga och
goda frugtträn» fl«ra lägenheter till - .torre och fördelak
tiga odlingar Denna egendom år afven för dess nära
läge vid sjön och till staden användbar till alla sortera
anläggningar af vidlyftigare omfattning Den säljes pl
goda vilkor och hvarom vidare kan afhandlasoch öfvep»
enskoroma» mod ägaren pi stället
Tvenne mycket goda och gent ila Pianoforter af olikt
konstruetion till mycket facila pris i f d Kirsteinska
huset vid Clars Strandgata
jt Soderierg
En mycket god och gentil Betlinerflöjt af Elfenben
och
silfverklaffar finnes till salu för endast 50 ftdr biCÄ
i hörnet af Maria Bmnsgränd och Besvärsgatan bueet
nso 5 till venster inpå gården och på nedra botten»
ÅSTUNDAS HYRA
Nu genast eller i Vår pd ett eller fler Sr «»
byggning om 3 H 5 5 rum med kök saint något ut
hus» som bar vacker belägenhet invid sjö alt begag
na om soinrarne der mjölk och grönsaker ufven ku t»
«ie få köpas — eller ock ett mindre landställe utan
åkerbruk endast mod eti liten trädgårdstäppa saml
bete för en koj och göres mindre afseende på runi
mens prydlighet endast läpet Ur sundt och treflict»
samt vid sjö Belägenheten bör vara utom Danviks
eller Skans Tull ju närmare staden desto bättre»
Svar begäres uti försegl bilict till Landtställe som
inlemnas uti kryddboden hörnet af Göthgaian ock
Svartens gränd
DIVERSE
En yngling som fullständigt till alla delar känner
Bryggerirörel»en åslundar att ombyta condition hos
någon af Herrar Brfggare eller i brist deraf att
blilva antagen hos någon af Herrar Distilatorer 1111 ge
nast eller ock i flyttningen Svar begäres i förseglad
biljett till J C H som inlemnas i Normans et Eng
ströms Bokhandel
Brochbnnd y tvänne gånger med nya förbättringar
uppvista i Kongl SundhetsCollegium ech ofver hvil»
ka bemälte Kongl Collegium i sitt gednaste lör 3 :ne
år sedan utfärdade bevis yttrat att de i anseende till
den 1 ätthet hvarmed de kunna appliceras efter broo»
k ut» olika läge och utan den minsta olägenhet lämpa»
etter den sjukas kroppskonstitution synnerliga st för
tjena allmänhetens förtroende förfärdigas *t under
twknad hvilken äfven sedermera användt all möda
på deras ytterligare förbättrande och detta med dea
iramgång att en hvar af resp allmänheten som begaK
nat sig af dessa blockband med nöje i un nit deras före
träden och praktiska nytta Dessa broekband äro lör
sedda med dels tvåfalt dels trelalt rörliga pilotter sa
att putan kan riktas elter broekets olika läge I öfiigt
kan man vid beställningar få alla de rättelser vidtagna
10m önskas och accommoderas J ^atvel broekband for»
tärdiga» äfven
X Vlli
X Vullin»
Adress lemna» i 2
'dra tobaksbo
den vid Jcrntorgsgatau till hö
ger från lern t or get
h äff
gg
I anledning af den i laglig torm oeh vid äfventyr af
böter skedda inkallelsen af Vlcktualieliandelsbetjen
ter att blifva handl ,gare vfd en at Stadens sprutor»
trorde man tå göra de Herrar at Victualiehandels-8oci
eteten sem hatt sig det vigtiga uppdraget anförtrott
att befordra Societet ens Lärjungar till Vuttenösuré
en och annan fråga Om fördelningen al de som
skulle belordras skedde elter godtycke eller på riXitf»
grund och om motivet till det iritfifIla bemödandet
att genomdritva töretaget var menniskokärlek deko»
rationslystnad eller nyck Var det at menniskokärlek
var den här öfverflödig ty ingen som kan hjelpa lärer
i tarans stund undandraga sitt biträde också är men
niskokärleken tör köpmanssinnet umbärlig i allt tt
tom i commerciella och fiuanciella operationer d v
s kärleken till sig sjelf Var det verkande motivet
lystnad att se si mänga ai Societetens Lärjungar pryd
de med den nya tjenstskyldigheten åtföljande deko t a »
tionen och derigenom möjligen Upplifva hågenatt for
tjena destintioner då Mar det allmanna 1 stor för
bindelse hos dessa Horrar hvilka i det de förskaffa
detsamma skicklige Vattenösare förmodligen äfven It
detsamma bilda gode och förtjänstfulle medborgccrct
Men var det nyck ?— Då får man nyttja gamla ord
språket DSlig logel etc
POSTSCR1PTUM
Finsk post som ankom i går medför un
deirällelse att choloran den i i Jm upphört
i Åbo 235 personer hade aflidil ifrån sjuk
domens l >öi jan
Hos L J Hjerta