Sida 1
AFTONBLADET
1832
Tisdagen
fl Q Ot fl 3L St
den 21 Februari
set i Stockholm för helt år jo Ii :dr halft år 5 B :dr 3 månader s R :dr 3a sk Banco Lösa
Numror a sk Banco Prenumeration och utdelnin
ladets Cantor vid Stadssmedjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrlandsgatan ock Etstfc
Vid Södermalmstorg Annonser emottagas endast i förstnämnda Contor till i sk Banco raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen 3 •
te
TT rise
X Bla
fg3
-te-
UTNÄMNINGAR
Vid Svea Lifgarde till Fendrik Kadetten Friherre
A G Leijonhufvud Vid borsta Lifgrenadier-Reg-
till Öfversfe-Lieufnant vid Reg Öfversten i Armén
Stafs von Po .-t Vid Svea Artilleri-Reg till Kapi
ten Löjtn O Falk Vid Uplands Reg till Fendrikar
Rustm vid Beg W Sundbäck och Sergeanten vid
Smålands Genadier-Bal Grefve Carl Th Setli Vid
Skaraborgs Reg till Fendrik Furiren vid Westgö
ta Beg A
"Wästfelt Vid Jönköpings Reg till Fen
drik Sergeanten F Aug Tellander Vid Jemtlands
Fältjägare-Reg till Lientenanter Under-Lietitn Chr
Aspgren J AV Behm F O von Röök och Cl kl
Ström till Under-Lieutn :r Fendriken vid Gottland»
National-Bevariug P G Palmcrantz f Fanjunk L
Schult Sergeanten vid Götha Artilleri-Rcg G Alh
Lövregren och Fanj C G von Engeström Vid Sö
dra Skånska Infanteri-Reg till Fendrik Sergeanten
R Horn Vid Hallands Infanteri-Båt till Fendrik
Fanj E Ljungvall
AFSKED
Vid andra Lif-Grenadier-Beg för Fendriken C U
Canterström med Lieutenants namn vid Uplands
Reg för Fendriken C A Bergenström utur krigs
tjensten vid Helsinge Reg för Fendriken K E VV
Höökenberg med tillstånd att som Fendrik i armén
qvarstå vid Smålands G rena dier-Bataljon för andre
Löjtn G Adlerbjelke utur krigstjensten vid Gott
lands National-Beväring för Fendriken F
"Vv Kin
berg uti Armén för Lieutenanten O F Ouchter
lony med Ryttmästare namn
BEVILJAD TITEL
Föreståndaren vid Norra allmänna Arbets- och
Correctiojis-lnrättniugen i Hufvudstadcn A Wall
berg Assessors namn
DÖDE
Assessoren Med Doctorn J N Engrén genom
vådlig händelse nära Södertelje den i5 dennes >4 år
F d Balett mästaren G B Ambrosiani pä Carl
berg den i ej dennes Co ar
Handelsbokh J A Flodin d ig dennes i Stock
holm 18 år
Vaktmästaren J Lundgren den 20 dennes H8 Jr
Enkefru A S Thoran f Schylander
den 19 den
nes 8a år
LEDIGA TJENSTER
Lands-Secret
-tjcnsten i Gefleborgs L sökes inom
56 dagar från första ann
INBETALNINGAR
Till Börs- Bro- och Hamnbyggnads - fonden böra
»ke genom insättning i Banken fur fondens räkning
och attestens allen ,nande till Kameieraren A Chr
Bergsten i Bcmcdlings-Commissionen» rum a trap
por upp
ARMEENS PENSIONS-O ASSA
P Lånet »ned N :o i3o från Cassan är för Låntagaren
att lyfta ansökningarne med N :ris 11S 128 och iväg för
bristande handlingar förbigångne
Uti Publik Gassa hrandförsäkrad Egendom i
Stockholm eller Landsorten kan erhållas underrät
telse af Secret J O Jonson i Huset N :o g Qv Mi
lon vid Monkbrotorgct 2 tr upp
ARRENDE-AUCTION
A Rustmä»tare-bost Skafta vid Kronobergs Reg
i-4 'mtl i Traheryds S och H på 22 år vid Elfs
borgs Reg Fendi .-bost Kettsered 1 -2 mtl i B runds
S och Redvägs H af Elfsborgs L på 14 år Mön-
sterskrifvare-bost Wemmenhult 3-8 mtl i Bredareds
S och Wedens H af Elfsborgs L på 3o år 2 :dra
Trumilagare-bost Humlered 1-4 mtl i Kalf» S och
Kinds H af Elfsborgs L på 23 år i Tromslagare-bost
Kulla Lillegården Z-16 mtl i Istorp» S och II af
Elfsborgs L på 24 är samt första Trumslagare-bost
Humlered 1-4 mtl i Kalfs S och H af Elfsborgs L
på »4 *r vid Skaraborgs Reg Scrgeants-bost Lut
tra Skatteg 5-8 mtl i Luttra S och Wartofta H af
Skaraborgs L på 20 år vid Nerikes Reg Capit
bost Bon t mtl i Grafva S och Kils H af Carl
stads L på G år vid Wcstgötha Beg indragna Pro
foss-bost Backabo 1 horbjörnsg i Gudhems H af Ska
raborgs L på 9 år indragna Pred .-bost Tåstorp Per
Jonsgården 1 mtl i Tunhems S och Gudhems H af
Skaraborg» L på 9 år samt Kronohemm Balltorp
Kronog 1 mtl i Fässbergs S och Askims H af Gö
thebprgs och Bohus L på 4 ar auction den >4 Mar»
i K ^iga-Coll och veder Lands-Canzlier
ALCTIONER
Civilstatens Pensions-inrättning öfverlemnade Me
daljer och mynt i Silfver den 5 Mars kl 1-2 11 f m
uti dess Embetsrum å Riddarholmen
Ett Filipstads Skogsrep under N :o 4 samt lägen
heten Eriksberg i5 Mars kl 3 e ni a Rådstugan
derst
Kimstad 2 mtl berustadt Säteri 1 och 3-8 mil från
Norrköping Genis 1 Hemman F >älse i k S och
Bynkekinds H 2 mil från Norrköping Öbonä» 1-2
föimedladt till 1-4 mtl Frälse i S :t Johannis S och
Lösings H 1-2 mil från Norrköping den 23 Mars
kl 10 f m uti Societens hus i Norrköping
TESTAMENTS- BEVAKNINGAR
W
NNGAR
Enkefru Westerdahls till fosterdottren S U La
gerström bev vid Westerås B .R 3i Dec 1828
Kapiten FåhrreusVs och frus inb samt till sina arf
vingar bev vid Åkers Skeppslag 2 Maj 183 1
Fröken Rh S Ugglas till Hejderidaren P Wahl
qvist» och hustrus omyndiga barn bev vid Skånska
H .B 11 April
KALLAS
Sjöm C Petersson från Westerbottens Län att
vid Skellefteå H .R nästa Ting afgifva svaromål å
Skepparen L Orrstjert» påstående om den förres för
pligtelsc att återställa eller med penningar ersätta åt
sk fian förolyckade Galeasen Fröja i våld tågna va
ror
Obetaltc Inteckningshafvare uti försålde gården N :o
4 Qvarteret Oxen och Wårfruroten i Upsala böra
anmäla sig vid Rådhus-Rätten i Upsala inom 1 må
na ,i från 3 annons
Skattebonden E Ersson att infinna sig hos sin hu
sfru Stina Mårtensdotter i Ö Wällinge By i Lits
lena S
Efter Torparen N Persson i Björkbråten och For
sums ägor i Hammarkinds H och Ringarums S af
Östergöthlands L anm inom år hos A Anders
son adress Härsbråta i Skelleviks S
BOUPPTECKNINGAR
Efter Hof-Rätts-Assessoren J S .s»n Moberg inom
medlet af Mars i Sterbhuset huset N :o 7 Qv Jacob
större vid Regeringsgatan
Efter Fanj L Lundqvist inom slutet af Febr hos
Sergeant J II Röske
Efter all Vaktmästaren Molin inom 10 Mars i
Sterbli
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
B
SAMMANTRÄDEN
A fl Banco-Karaer C G Schultz 's den 22 Fetr
k1 5 c m på Malmens källare
fröken L Jägerskölds den 23 Febr- kl 5 c m
i Huset N :o i Qv Pomona mindre 3 tr» Upp vid
Vcsterlånggatan
AU Handl H Orre» a Mars kl ti f m å Hi
manet Rösered i Kinds H
Garfvaren C E Wällgrens 9 Mars kl 10 f m i
Stadskällaren i Wexiö
F d Arrendatorn Erik Ahlströms 5 Mars kl» 5
c m hos Parmmätaren i Stadsgården
Bruksförv A T Almqvists 20 Mars kl 10 f m
å Wenersborgs gästgd
J Östbergs 3i Mars kl 10 f m i Skeppshult» S
i Mark H
Traktörsenkan Ekedahls 5 April kl lo f m 5 *0»
ena Sysslomannen S J Collin
An Qvarn ägaren J Örtcgrcns ag Febr kl 10 C
m på Societeten i Norrköping
Förrymde Handl Wernlanders 3 Mars kl 3 e m
å Frimurarekällaren i Carlskrona
All II A Setons 17 Mars kl G c m hos Öfver
Aud Sundler vid Stora Nygatan Qv Iphigenie hu
set N :o 4 3 tr upp
SPEKTAKEL
I morgon Felsheims Husar och Baletten Figaro
SOIREE
I dagkl i-a 8 till forman jRir Emelic Uggla pi
Borssalen
UONCERT
Den a5 dennes till forman for Hr J A Beer afci
Riddarhussalen
SAMMANTRÄDEN
N F N :o 3 23 d :s kl half 5 c m
P B N :o 3 den 28 dennes kl half 7 e m
Svea-Ordens Tredje Grad d 22 d» kl 6 e m
N«ptuni-Orden 22 d :s kl 6 e m
S :t Olof» Orden N :o Ett d 22 d :s kl 7 c m
DILIGENCER
Diligencerne afgå alla Tisdagar och Fredagar öfver
Enköping Westerås Köping och Arboga till Öre
bro samt samma dagar ifrån Örebro till Stockholm
De återvända till Stockholm och Örebro alla Onsda
gar och Lördagar
Till Norrköping afgå tills vidare Diligenser alla
Måndag >r och Thorsdagar samt återvända Thor»
dagar och Söndagar
Diligence-Contoret derifrån vagnarne afgå är i tm
set N :o 1 Qv Sköldpaddan i Hörnet af Carduans
makaregränd och Clara Södra Kyrkogata det hålls»
öppet alla Söcknedagar ifrån kl 9 till 1 form samt
irån 4 till 7 c m Söndagarne endast på c m
Wtri kes
Frank IUK .E
De sista debatterna i Kamaren hafva till—
vägubiagt en söndring bland oppositionen f
hvaraf Ministeren torde kunna draga i .cke o
betydlig fördel Mouvementspartiet liar nem
ligen delat sig i den systematiska och den
samvetsgranna oppositionen Våra läsare som
kanske icke göra sig något fullkomligt begrepp
o in ett motstånd söm naivt nog kallar sig
systematitkt i motsats af det samvetsgranna
torde vara intresserade att veta hvad härmed
egentligen menas Mången enfaldig torde nem
ligen inbilla sig att all opposition borde vara
samvetsgrann och att det enda system son»
Sida 2
härmed torde komma i fråga vore rättvisans
opartiskhetens Mais nous avons changé tout
ci la Med systematisk opposition förstås
numera en sådan som alltid motsäger alltid
motarbetar Ministéren utan afseende på hvad
fiågan egentligen röier för tillfället Det sy
stematiska ligger uti att aldrig medgifva mak
tens organer rätt i någon punkt denna må
för öfrigt ya :a så solklar som helst att if
ligt motarbeta aliade propositioner som kom
ma från det hållet och vid voteringarna skri
ka nej så fort ett ja hörs från ministerbän
karna eller centern och så tvertom Det är
ej längre härvid fråga om hvilken sak som
segrar
utan hvilka personer I spetsen för
denna del af oppositionen står Herr Mauguin
och man må göra honom den rättvisan att
lian gör skäl för sitt chefskap Han och hans
vänner vilja framför allt störta Perierska Mi
nistären och om det föll denne in att rent af
antaga alla Mauginska partiets satser blefve
det dock partiets skyldighet att lika outtrött
ligt angripa Ministéren efteråt som för
ut ty se eljest före ju systemet till
länders och Ministéren knnde möjligen få
rätt i fall den någon gång i sjelfva verket
hacle så hvilket nödvändigt måtte så vid
sig göra låter af all» kiafter förhindras
(Lyckligtvis för Hr Mauguin och Sy temet
är att döma af hvad vi redan selt ju .t in
pen anledning för haoden att Herrar Perier
Coinp Lomma att sätta systemet på allt
för hårda prof
Det endra eller det samvetsgranna partiet
hyllar den gamla som det vill synas urmo
dig» principen att opartiskt och samvets
grant undersöka huruvida det ämne de»
proposition som blir föremål för debatterne
kan anses ölverensstämoia med rätt lag och
landets sannskyldiga nytta Skulle någon så
beskaffid proposition emanera från Ministé
ren föl behåller det samvetsgranna partiet
sig att med all makt nnderstödja densamma
utan allt åseende för öfrigt på personer el
ler bcvekelsegrunder I spetsen för dt-tia
parti står Hr Odilon Barrot Iia la paitierna
räkna för öfrigt talangfulla män i sina leder
Generolerne \Laniarcj ne och Demarcay höra
till det förra Hen ar Lafilte Salvette Juque
minot till det sennra
Sålom motstycke till den systematiska op
positionen bar äfven varit fråga att formera
en phalang af systematiska ministeriell
TJtgifvaren af Messager äts CJiambres Herr
JUévilf har sammankallat actieegare och med
arbetare i denna tidning och sökt för dem
omställa nödvändigheten af en dylik syste
matisering men det har icke velat hjelpa
Pluraliteten svarade att de för ingen del
kunde påtnga sig en sådan kärlek i In ,t och
röd till PéYierska Styrelsen Följden blef
att Hr Me
vil afsade sig s n utgifvarebefalt
ning och lärer amna alt grunda en ny tid
ning
STOCKHOLM
Den 20 Febr
Genom Poliskamarens undersökningar öfver
den för någon1 tid sedan omnämnde mordbran
den den 2b Januari har någon egentlig upp
lysning ännu icke vnnnits oin anstiftaren Pi
gorna Edberg och Holmberg hvilka upptäck
te elden på sätt vi förut omnämnt både icke
märkt någon annan person än den i huset bo
ende Göidelmakaren Bergströms »4-åriga lär
ling Lindgren med hvilken de först samtalat
uti en gång mellan gårdarna utanför verksta
den näi- de efter slutad tvätt skulle gå upp i
sitt rutin och sedan åter träffat när de korn
mit att gå ned för att igenlusa köksdörren som
de glömt stänga Vid sednare tillfället liade
Lindgren sökt göma sig mellan de båda dör
rarna till verkstaden Någon upplysning emot
Lindgren bar i öfrigt icke kunnat vinnas eme
dan han enständigt nekat all kunskap om hän
delsen Husbonden har betygat att Lindgren
alltid visat ett godt uppförande äfvensom att
några elddon icke om natten funnits i verksta
den Ibland de brinnande sakerna har äfven
funnits en hattfilt bestruken med beck och
harts men hvarifrån den kommit bar ej kun
nat upptäckas
ETT ORD SÅ GODT SOM TVÅ OM
TRYCKFRIHETS - NÄMDER
(Forts från N :rs 4° och 41 )-
Klen äfven vanliga Domare lär man an
märka måste ju grunda sina beslut på ett
noggrant examinerande af lag och facta samt
ett klait medvetande af grunderna för och
emot Hvad skillnad är då emellan deras
profning och Juryns Svaret är icke svårt
Den vanliga Domaren måste uppgifva och
beskrifva hela utseendet af den konklusion
hvarpå han byggt sin dom men Juryn ar
fri kallad frän denna pligt Se der den vä
sendtliga skillnaden Lagstiftarn trodde sig
derigenom böra utvidga gränserna för prof
ningen af ämnen underkastade den oändliga
nuancering och omvexling som råder inom
tankans och fantasiens verld Men det inses
dock lätt att Juryn då den frikallad från
allt juridiskt ansvar ej behof ver uppgifva
sina grunder
—derföre icke är berättigad att
handla utan grunder Det är icke nog att
den dömer
"efter sin öfvertygelseden må
Ue döma efter sin "bästa öfvertygelse
Vi
förstå dermed en åsigt af saken som genom
noggrant öfvervägande Sr i möjligaste mahn
renad från fördomar kotterismak preventio
net- mot sak eller person äfven som från in
trycken af fruktan eller smicker för makten
Endast den Jurymän som sökt gifva sin öf
vertygelse dessa egenskaper har uppfyllt den
domarepligt hvartill han inför den Allsmägtige
förbundit sig och kan anses hafva verkligen
dömt "på samvete
Bland de skäl som under sistlidne Riksda°
åberopades för att utverka Jury-inrättningens
afskaffande förekom Sfven det förmenande att
vår Jury-inrättning innebär en "afvikelsefrån
rättsgrund
då den öppnade fältet för god
tycklighet och strafflös väld Vi neka väl
icke att Jury-inrättningen har högst betänk
liga brister men böra dock erinra att god
tycket icke hör till denna institutions ide
utan till afvikelserna derifrån Det är klart
för hvar och en att om såsom lagstiftaren
supponerat Domstolen i hvarje mål väljer sina
Jurymän med urskillning och fullkomlig opar
tiskhet samt parterna hvardera utse endast
upplysta och rättsinnade män och de valda
betänka sin pligt att noga granska ej mindre
den lag som åberopats än den åtalade skrif
ten så är det vid sådant förhållande vissei ligen
icke något blindt och samvetslöst godtycke
som sitter till doms Man behöfde i sådant
fall icke frukta alt få se domslut som väcka
hvarje tänkande varelses förundran Men af
vikelse»- härifrån kunna tyvärr lätt inträffa
Verlden är benägen till det onda och menni
skan är ju "i synd både a flad och född
Det
är utur denna synpunkt som man icke utan
farhåga kan betrakta en imättning som öpp
nar ett de >to friare fält för väld hos Dom
stolarne som dessa icke sjelfva »kylba för re
sultalerne utan kunna gömda bakom Juryn
lugnt betrakta sakens gång och fröjdas åt vun
net spel
Man vet att Dom stolen väljer i hvarje
Under förutsättningen af en sådan möjlig
het lemnar man ulan betänkande företrädet
åt den vid sista Riksdag föreslagna ändring
att flytta tryckfrihetsmålen under Hof-Itätler
nes domsrätt Om man t ex kunde tänka
sig ett varagtigt bestånd Sf något sådant sy
stem som Vilele sökte införa i Frankrike
nemligen att göra så många Domare som
möjligt till blinda verktyg för regeringens af
sigter så voi e det alllid bättre att underka
sta sig domslutet af en Ölvei-Domstol der
naturligtvis korruptionen från hvad håll som
helst har svårare att intränga och der man
minst bör befara någon -liknöjdhet för all
männa opinionen bland ett folk hvilket från
urgamla tider fästat sitt förtroende vid denna
höga Domaremakt hvars sjelfständiga verk
samhet det med skäl räknar bland grund va
valarne för sin frihet Det är klart att man
med mera trygghet såge sitt öde bestämmas af
en samling öfverdomare för hvilka upplys
ningen är en nödvändighet och den sjilfstän
diga granskningen en vana än åt en Jury
hvars pluralitet som kanske knapt har be
grepp om domarepligt är utvald af ens mot
part och af en underdomare som möjligen
enligt både grundsats och instruetion förföljer
allt hvad yttranderätt heter Kunde ett dy
likt system vinna bestånd så vore i sanning
vår Jury-inrättning sådan den nu existerar
mera till skada än båtnad för säkerheten
Detjparti som egde Domareåtgärderna till sin
disposition skulle tillåta sig hvilket missbruk
af tryckfriheten som helst hvaremot de oskyl
dignste yttranden stridande mot de mägtigas
afsigter skulle af Nämndernes Plural te ter
förklaras brottslige Ett v ig t ig t steg här
till skalle vara att utsprida den föiutnämda
läran att Tryckfrihets-Nämnderna såsom en
och annan Publicist yttrat ej behöfva döma
"efter beskrifven lag
och alt deras domslut
äro upphöjda öfver all granskning — ett pri
vilegium som icke ens tillkommer Konungens
Högsta Domstol
Då vi yttrat den öfvertygelse att Juryn
skall likasom Domare i allmänhet grunda
sin dom på beskrifven lag böra vi äfven er
inra att Lagstiftaren sjelf etablerat denna
särskildt mål 5 Jurymän Käranden 4
och Svaranden 4- Hvardera parten ute
sluter derefter en af Domstolens och en
af motpartens hvarefter återstå 6 af par
terna och 3 af Domstolen valda Som
sex ibland dessa bestämma utslaget ser
Läsaren lätt att om Domstolen valt par
tiskt och invoterat personer kända för
servilism eller svag vilja och omdömes
kraft och Actor gjort detsamma så är
den anklagades nederlag icke tvifvelug
tigt
Under Riksdagarne utdelas vid val till
Utskott Revisorer o s v listor åt v o
teringsmassorna med namn på d ,e perso
nel
som olika partier önska få valda
Det är besynnerligt att personer fin
nas som inbilla si att denna sed äfven
passar att använda vid Domstolarne
Före Jury-valet i eij tryckfrihets mil
som i Stockholm var anhängigt e boll
Rättens Ordförande en lista från en Em
betsman som intresserade sig för saken
innehållande namn p
personer som
han säkert visste skulle fålla i fall de
blefve invald i i Juryn Domaren åter
sände listan med höflig erinran att han
och de öfrige Ledamöterna i Rätlen ej
kunde ha äran emottaga några ordres
rörande en åtgärd som blott berodde af
deras samvet pligt Oin alla Domare
tänkte så
Sida 3
princip Den fråga som ställes på Juryn
"Ar skriften brottslig efter det lagens rum
som åklagaren åberopat — binder uppen
bart liela pröfningen inom giänserna af ett
enda lagrum Och då man besinnar att det
ta lagrum är ett grundlagsstadgande hvil
ket alltså måste tolkas efter ordalydelsen så
blifver detta en ytterligare tygel på godtyck
ligheten Då Giundlagen skall tillämpas efter
bokstafven får hvarken inskränkning eller ex
tension lör särskilda fall ega rum utan om
den beskrifning på förbrytelsen som lagen
gifvit icke bestämdt inpassar på den åtalade
skritten så har Juryn ingen lätt att uttän
ja lagstället till ett föremål som ej lyder
derunder Tryckfrihetsordningen omtalar t
ex i det så ofta åberopade n mom 3 §
'lögnaktiga nppgijter och vrängda framställ
ningar om det nu i ett mål är påtagligt
att en åtalad skrift hvarken innehåller något
osannt eller vrängdt så är det likaså påtag
ligt att ingen Juryman kan förklara den
för sådan utan att begå antingen ett förha
stande eller något värr-
Det är väl sannt
att något juridiskt ansvar ej skulle följa på
ett sådant felsteg men allmänhetens opinion
om en persons handlingssätt vid ett tillfälle
då han af helig ed är bunden till uppmärk
samhet på det rätta är naturligtvis ieke a 11
d le likgiltig Del är ock likaså naturligt
att de största anspråken på noggran prof
ning främst äro rigta de åt dem hvilka så
som Tryckfi ihetsJXämnderna döma utan ap-
P '1-
En egen omständighet vid Juryns pröfning
är den korta tid som dertill är beskärd 1
fall den åtalade skriften är confiskerad är
det svårt för en Juryman att få läsa den före
Juryns sammanträde de under rättegången
veilade skrifterna får han icke eller granska
förut hvaraf måste följa att månget votum
i dessa mål blifver temligen improviserad
Man har i denna omständighet härmat stad
gandet för den Engelska Juryn utan att be
sinna att denna är närvarande och afhör un
dersökningen Vår TryckfrihetsNämd dere
mot måste stante pede instudera sig i den å
taiade skriften taga kännedom om skriftvex
lingen begrunda lagens innehåll och fatta
sitt beslut — allt inom ett par timmar Man
kan icke neka att detta hastverk kan vara
vådligt nog då t ex skriften vore vidlyftig
och ansvaret ginge ut på lif eller ära t ex
efter 4 och i Mom 3 § TryckfribetsOrd
ningen
Det är äfven svårt att inse nödvändigheten
af det stränga tysthetslöfte som Juryman
nen måste afgifva Att de böra vara ensam
ma under sjelfva öfvei läggningen är naturligt
men hvarföre skall omröstningen nödvändigt
redan förtigas Den som verkligen pröfvar
efter bästa förmåga och afgifver sitt votum
efter bästa vett och samvete behöfver ju ic
ke blygas för offentligheten Ljusets gernin
gar behöfva icke sky ljuset Och å an
dia sidan i fall ett ensidigt beslut gör sig
gällande i Juryn — hvarföre skall då en
förnuftig och rättsinnad minoritet dela ljuft
och ledt med den fåknnniga plurali teten
Juryns votering är väl icke heligare än andra
Domstolars omröstningar som fritt få offent
liggöras Man invänder väl att dessas vota
äro försvarade och rättfärdigade genom de
deruti anförda motiverna hvilket icke är för
hållandet med Juryns men man bör ock besinna
att om icke hela Juryn in corporc behöfver
befara något obehag deraf
att dess utslag är
omotiverad så behöfva icke eller dess enskil
da ledamöter göra det i afseende på sina vota
Erfarenheten bar dessutom visat att voterin
gen nästan alltid blifver på ett eller annat
sätt bekant utan att några olägenheter deraf
ännu försports
Grundad anmärkning kan äfven göras mot
det besynnerliga förhållande att ehuru nian
haft till princip att alldeles utesluta de van
liga Domstolarne frän pröfningen af "skriftens
innehåll
så har Lagen likväl lemnat dem
tillfälle att i flera fall tillskansa sig den ofta
vigtigare pröfningen af brottslighetens grad
För Juryn framställes nemligen blott frågan
om skriften är brottslig efter ett visst moment
i Tryckfrihets-Ordningen t ex g :de ii :te
eller i2 :te momenterne i 3 J Juryn besvarar
nu frågan med Ja och hvad blir följden
Jo Domstolen måste företaga en ny pröfning
af "skriftens innehålllör att afgöra gra
den af brottsligheten Det g :de momentet hän
visar t ex till hela 6 Cap 5 § Missgernings
Balkcn i allmänna Lagen hvilket lagrum in
nefattar tre olika straffgrader nemligen lands
flykt spö eller fängelse och det afgörande
valet emellan dessa olika bestraffningar har
Domstolen i sin magt Likaså hänvisar i Kte
momentet till hela 6» Cap Missgernings-Bal
ken hvilket i de paragrafer som kunna läm
pas på tryckfrihetsmål bestämmer en mängd
olika straff från ärelöshet och landsflykt till
16 skillingars böter Juryn dömer sålunda
blott huruvida skriftens innehåll är brottsligt
och Domstolen huruvida innehållet gör förfat
taren skyldig till landsflykt eller till förlust af
(6 sk il lingar bägge döma öfver skriftens "in
nehålls
och är icke till och med Domstolens
pröfning den mest afgörande och vigtiga An
tingen har Lagstiftaren häruti begått en ytter
lig inkonsekvens eller ock är såsom det sy
nes Domstolarnes praxis origtig Då man år
1812 införde Jury-inrättningen i Tryckfrihets
mål skedde det egentligen blott på försök
och 1815 års Riksdagsbeslut hänsköt uttryck
ligen till kommande Ständers bepröfvandc hu
ruvida denna institution funnes tjenlig för ända
målet eller svarande mot nationens lynne
Ett elakt tecken i detta afseende är visserli
gen att Jury-inrättningen under olika modifi
cationer redan i urgamla tider fauns i Sveri
ge och för alltid afskaffa des
•
Man kan icke neka att Nämd-inrättningen
har åtskilliga fördelar i saker af den tusen
faldiga skiftning som tryckfrihetsmålen men
man måste dock äfven medgifva att det är i
högsta grad betänkligt att utan all appell an
förtro domsrätten öfver medborgares lif och
ära åt en samling personer som icke äro skyl
dige alt redovisa fur grunder ne till sina do
mar och kanske ofta icke äro i stånd göra
sig sjelf ve reda derföre Ännu betänkligare
blifver dock detta o :n man lyckas intala dem
alt de äga moralisk rätt att döma efter god
tycke och efter behag ex tendera eller inskrän
ka de Jagställen som skola tillämpas
Se 5 § Tryckfr .-Ordn
Man har tillskrifvit Ragnar Lodbrog för
sta upp hofvet till denna inrättning ehuru
den dä hade ett vidsträcktare ändamål
Vid Catholska religionens införande lem
nade Jury-inrättningen rum för jernbör
d n och de öfriga orda lierna men åter
togs snart omvexlade med edsgärden och
undergick efterhand de förändringar efter
hvilka våra nuvarande Härads- och Lag
mansnämder åsterstå såsom lemningar
Sv Minerva som skrifvit fem spalter om
Juryns pröfning har kommit till det stora
resultatet "att Juryn skall döma efter
sin öfvertygelse
En ny och djup upp
täckt att Juryn ieke skall döma mot sin
öfvertygelse Minerva går alltid "au fond
Hvad Minerva vttrat om ratta begreppet
rörande skriftens åsyftning är rätt men
REVY AF PROVINSBLADEN
Skånska Corrcspondenten
Utgifvaren af ofvannämnde blad gaf i sitt
första Nummer hvaraf vi meddelade ett ut
drag ett prof på den i synnerhet för en Pu
blicist så fördelaktiga egenskapen att icke
blott kunna intaga Läsarnes uppmärksamhet
och känsla genom en ren och ädel stil utan
äfven med logisk klarhet och skarpsinnighet
sammanföra hufvudpunkterna af ett vidsträckt
ämne inom det inskränkta utrymmet af en
tidningsartikel De påföljande bladen af sam
ma tidning ha i detta afseende icke blifvit
efter det första Uti en artikel kallad Hvil
ken är den råtta medelvägen i Sverige har
Författaren tecknat åtskilliga drag uti vårt
samhällsskick med en icke vanlig talang ocli
en varm men passionsfri fosterländskJnsla
som skola skänka honom ett allmänt bifall
Då vi önskade att rätt månge af våra Lä are
må göra närmare bekantskap med detta lof
vande blad införa vi emellertid ur den nyss
nämnda uppsatsen ett par utdrag i afseende
på tryckfrihetens öden och vårt represen ta
tionssält I afseende på det förra ämnet yt
trar Förf bland annat
— —
"Nationen har i friskt minne sättet
hvarpå denna fråga behandlades vid Ständer
nes senaste sammanvaro och den utgång den
samma fick Det måhända vigtigaste ämne
som kan läggas inför en upplyst Representa
tion och som fordrar att i alla sina förhål
landen afvägas af det klaraste förstånd den
fördomsfriaste pröfning hann icke fram till de
afdelningar af Representationen som egenie
ligen öfver detsamma kunnat kasta bildnin
gens ljus och bereda det en utgång värdig
Nationens intellectuella ståndpunkt och enlig
med hennes högt yttrade vilja förrän det re
dan emottagit den afgörande rigtningen af
pluraliteten inom det minst upplysta ståndet
det stånd hvars egenskaper för lagstiftarekal
let med någorlunda säkerhet torde kunna
bedömas af den § i Riksdagsordningen som
ålägger Secreteraren att vid Riksdagsären
dernes afgörande med goda råd och under
rättelserj samt upplysningar om hvars och
ens lagliga rättigheter och skyldigheter
Ståndet t Ledamöter tillhandagå
Det för
slag till en ny Tryckfrihetslag som derefter
från ConstitutionsUtskottet inkom till Stän
derne och hvars utmärkande drag voro att
i utbyte mot den såkallade indragnin ?smak
tens npphäfvande Juryn skulle afskafF .is och
tryckfrihetsmålen afdöjnas af Hof-Rätterne
mötte hos ledamöter af de trenne Stånden en
så tydlig utveckling af de följder dess anta
gande skulle medföra att det lyckligtvis ej
befinner sig i skick att kunna till afgörande
nästa Riksdag förekomma och troligen får
hvila för alltid
Hvilken upplyst man som menar redligt
med sin Konung och sina Medborgare är ej
innerligen öfvertygad att en fri press är lika
välgörande för honom och dem att deras
Ömsesidiga interessen rätt förstådda fordra
den Deras gemensamma syftemål kan alldrig
vara något annat än framgången af allt som
förädlar menuiskonaturen af sanning rättvi
sa upplysning och fosterlandskärlek En fri
en löjlig bock innehåller hennes höglärda
förklaring ätt "ingen dödlig kan bedöma
en annans afsigt er utan — per induetio«
«e /w
Den som vet hvad induktion vill
siga kan ieke hindra sitt löje öfver den
pretentiösa mine hvarmed Minerva friekn
se ra r sina skolstadier Förmodligen men te
Gumman analogie i stället för induk
tion
Sida 4
Stat list i Vara dngar icke ega bestånd utoti
>n fri pressa öfverallt der pressen fjeltias
förfaller förr eller senar« Nationens frihel
Denna sanning är så evident så rotfä»tad i
hvarje sinne som ej vägrar ingång åt Histo
riens läiw och varningar att den behöfver
inga bevis
— —
Förf :s yttrande om representationen är än
nu mera förtjent af uppmärksamhet genom
den klarhet och koithet hvarmed Förf fram
ställer de hnCvudsakligöste bristerna deruti
den lätthet de erbjuda för corruptionen o
rnöjligheten äfven för en väl viljande Regering
alt sammanhålla de spridda och stridiga ele
iuenterna till något helt till fosterlandets båt
nad och ändtligen utsigterna på möjligheten
af en förändring
Oformligheten och felaktigheten af vår re
presentation har länge varit insedd och er
känd Dess brister ligga i öppen dag äro så
bevittnade af erfarenheten att väl knappast
någon som gjort »ig reda för ändamålet al
en lagstiftande församling lärer vilja påstå
att våra fyra stånd som sammankomma hvart
femte år i sjelfva verket föreställa Svenska
folket uttrvcka dess vilja eller kunna i hela
deras vidd bevaka dess fördelar Man tyc
kes temmeligen allmänt inse att Stånden för
nämligast representera sig sjelfve och sina
ståndsinteressen hvilka kunna vara och väl
understundom visat sig vara någonting helt
annat än de ändamål för hvilka ett folk sän
der sina ombud till de allmänna rådplägnin
garne Sjelfständighet i tänkesätt och obe
loetide i ställning dessa så nödvändiga vil
kor för representantkallet kunna visserligen
finnas hos individer af stånden och det vore
en orättvisa neka att de verk el ig en finnas
men de skola aldrig under nuvaiande sam
uiansättning förmå motverka den rigtning till
böjlighet för maktens interessen och önsknin
gar som oundvikligen följer af ståndsfördel
»ingen Hvilken oändlig mångfald af medel
har ej en Styrelse som skulle vilja beherrska
representationen i sin hand för alt vinna
detta ändamål då det motstånd den kan möta
är splittradt på fyra särskilt» hålli ulan möj
lighet af enhet och samband dem emellan
Hvilken lätthet att rigta stånd mot stånd att
genom medgörligheten hos det ena tillintet
göra verkan af motståndet hos det andra
och tror man väl någon Minister i verlden
finnas enfaldig nog att han ined en sådan
representation för sig ej skulle förstå sin ställ
ning ej inse vidden och omfånget af verk
Tingsfältet i fall han skulle vilja beträda det
Bär skulle han med frikostig hand mätta få
fängans och titelsjukans lystnad der bjuda
Statens embeten i utbyte mot de tjenster man
kunde göra ho»»m och hvem förmår väl
uppräkna allt hvad han skulle kunna före
taga for att söka demoralisera en represen
tation hvars sjelfva sammansättning lemna
ett så svagt värn för dess sjelfständighet —
Att föröfrigt en mängd medborgare och der
till af de mest bildade classer i samhället äio
alldeles uteslutne från delaktighet i represen
tationen att den betydliga förmögenhet som
hos dem finnes concentrerad Han beskattas
utan att da äga hvarken rådplägande eller
beslutande rätt derom vittnar huru föga vår
representation motsvarar tidens billiga for
dringar och att de önskningar man från upp
lyste och fördomsfrie män hör om ändring
deri äro grundade i ett verkligt behof och
någonting helt annat än dessa lösa rop på
»mekapning hvilka understundom besvära Sty
relserne
yi äro fullkomligt öfvertygade att Rege
ringen mer än en gång funnit sig af stånds
ceh skråintereisena motverkad i det goda den
velat åstadkomma i de förbättringar hvilkas
nödvändighet hon ifrån sin upphöjda stånd
punkt insett och dem hon velat befiämja
Hvem skulle ej önska henne fria händer att
inom bättre och fullkomligare former kunna
i växelverkan med representationen arbeta
för Sveriges välgång och lycka
I afseende på möjligheten af en förändring
i vår representation framställer sig alltid för
betraktelsen den frågan skola väl de privile
gierade stånden godvilligt afstå hvad de i
secler innehaft och funnit sig väl vid att äga
— Vi veta det icke men det veta vi att
tiden och den styrka allmänna tänkesättet ut
vecklar äro mäktige af stora resulta ter Hvem
hade väl för 10 år tillbaka trott en Parla
mentsreform i England så nära och doek se
vi den nu troligen snart fullbordad inför våra
ögon Dess vänner hafva ej upphört eller
tröttnat att framställa dess nödvändighet och
nu finna vi både Konung och Folk förenade
att verkställa den I samma stund Svenskar
ne såge sin Regering taga initiativet i denna
vigtiga fråga hos oss eller åtminstone öppet
yttra sin öfvertygelse att en fö ,bättrad ra
presentation är nödig för landets väl skulle
en stor del af det motstånd den kan möta
försvinna Den öfvertygelse skulle sluteligen
påtvinga sig något hvar att ingen kraft fin
nes i Staten som i längden kan mostå det
goda och nyttiga hvarom Regent och Folk
äro ense och alla det egna interessets och
skråandans bemödanden skulle falla vanmäk
tige inför denna höga moraliska stycka Den
nya Dynasti Nationen utkorat och kring hvil
ken allas förhoppningar förena sig skulle
finna mäktiga elementer till ära kraft och
lycka hos det pånyttfödda folk hvars öden
den sålunda tryggat för secler — —
RsleidosKop
MARKIS LOULÉS MORD
En Tysk f d Stabsofficer i Portugisisk
tjenst lemnar om det af Don Miguel på Mar
kis Louie
föranstaltade mord följande förut o
kända undeirättelse
Konung Johan vistades under sednare delen
af hästen l8a3 med sitt hof på jagtslottel
Salvaterra under det Drottningen i sitt palats
Ramalhao sammnnsmidde nya planer för alt
aflägsna sin gemål från thronen Då man
ej genom uppenbart våld kunde hoppas kom
ma till målet ville man genom list söka för
må den gamle monarken till att afsäga sig le
geringen Ingen var mer än Markis Louie
istånd att bidraga till utförandet af denna
plan och det blef derföre beslutadt att söka
draga honom på sin sida eller om delta skul
le misslyckas genom han» mord förekomma
hemlighetens upptäckande Han blef derföre
inviterad af Don Miguel och emottogs af ho
nom och Markisen Abrantes på ett vänskaps
fullt oeh förekommande sätt Under loppet
af samtalet framkastades dock i början med
mycken försigtighet några flyktiga ord un
konungens svaghet oah hans oskicklighet att
föra regeringen men snart förklarade man
sig tydligare och uppfordrade Markisen att
använda sin inflytelse för att öfvertala mo
narken till regeringens nedläggande Denne
fann sig sårad af den låga tanka man gjortie sig
om hans karakter och bemödade sig tillika
att förmå Infanteri afstå från sin svarta plan
Derpå följde förnyade böner och slutligen ho
telser men då intet förmådde skaka den red
lige Markisens trohet fattade den jättestarka
Abrantes tag i honom och klämde honom så
våldsamt mot väggen att han knapt kfinde
andas I detta ögonblick gaf Don Miguel som
helt lugn rökte sin pipa ett tecken och hans
förtrogne Verissimo underofficer vid polisgar
det rusade in med en knif som han så häf
tigt stötte Markisen i munnen att denne straxt
uppgaf andan I ett kungligt slott hafva väg
garns öron och dessutom måste rummet gö
ras rent sålunda kunde ogerningen icke hål
Ia« aldeles hemlig Liket kastades natten der
på genom ett aflägse fenster ned i trädgår
den der det två dagar derefter blef funnet
Konungen tom djupt smärtades af detta mord
befallte en sträng undersökning hvars
resultat likväl icke blifvit bekant sanno
likt kom sanningen i dagen ty helt oförmo
dadt blef all -vidare undersökning in
ställdj för att såsom det ti öddes icke kom
promettera den kungliga familjen och den
mördade Markisens son hvilken hade uppträds
såsom anklagare erhöll de värdigheter och
hederstecken som hans far förut hade be
klädt
ANNONSER
TILL SALU FINNES
I Möller» Muiikhandel vid 6tora Nygatan r Qnadril
ler Valsar och Anglaiser dansade i Stockholm på Börs
salen Nyårsdagen år iKZ2 Componerade och arrangera
de för Piano Forte af C Gluch i R :dr banco
I Möllers Musikhandel vid stora Nygatan» Fransyska
Quadriller dansade i Stockholm igZ2 satta lör Piano
Forte 2j sk banco
Ibland de Gravur-samlingar som finnas till saln hos
Conducteur Westerling är älven Svecia Antiqua et Ho
dierna af Dahlberg uti ett band som säljes till 40 litdf
Ett nytt gentilt stående Taffel .Foriepiano samt ett
Fortepiano för göda priser uti huset n :o 14» qv Jericho
vid Jacobs Bergsgränd
Al IVillgren
En större StenhnsEgendora belägen vid reel gata
med en rymlig lokal och ymnig vattentillgång år e
mot goda köpeyillkor till salu närmare underrättelsa
lämnas på Stadsmäklaren Carrés Contoir i Herr Tottio
et Hedbergs hus vid Skeppsbron
Gentila Violinstråkar till facila priies inlemnade
commission pl Källaren Riga
iloliandak sill i sextoiuledelar utsökt god
Portvin på hela halfva och Qvart pipor Goss
lars bly i tackor om circa 10 Lispunds vigt
Riga sades linfrö af i8 5i års skörd sauitäklii
Fahlu Rödfärga försäljes af
d C
j
J F Erdmann Comp
DIVERSE
En städad drittig erfaren stadgad för handel fallen
Och med mycket god uppfostran försedd yngling nu
skär sig kunna vara någon af Herrar Handlande till
tjenst antingen som Magazinsföreståndare eller der ut
göromål och beröring med folk kan komma i fråga
svar afvakta» med nöje der denna tidning utgifves till
D *n Beslutsammes
Xstundas att emot första inteckningen uti en helt och
hållet ograverad större egendom pl landet erhålla ett
lån af io å 15 ,000 B-dr B .co emot 5 procents ränta Den
som fäster uppmärksamhet härå behagade inlämna sin
adress nti Möllers Musikhandel vid Stora Nygatan
Å do Byggmästaren Bergs Gon curs massa tillhöriga
fasta Egendomarne belägne å Norrmalm vid Drottnin
ge- och Kammakaregatorue uti qvarteret "Wingråen
under Nrris 6 7 8» 9 10 och 20 kunna skriftlig© kö
pe .anbud inom slutet af nästkommande Mars månad
till Architecten Enander ingifvas boende uti husut
N '0 3 qvarteret Islandet vid Drottningatan
4 :de häftet af Ettider uti Architecttiren hafva ftka
trycket utkommit och behagade resp subscribeiiter
äfven uttaga hos bokhandl halten som qvarligga tor
gamla året Stockholm den 10 .de Februari iLZ2
E11 ung sedig häst som gir för alla sorters åkdon kan
mod utfodring fZ begagnas af någon äldro person för
schäs eller släde men ej att draga lass dock med för
behåll att egaren sjelf får densamma nyttja en eller två
gånger i rveckan Den detta istnndar behagar uppgifva
sitt namn och adress i förseglad biljett till 11 :0 4 som
inlem nas å Dagbl Cont
Den väl kände Herrn som Thorsdagen den 26 sistled »
ne Januari nti ett hus vid Kinstugatan på ett behän
digt sätt stal ett Silfver-repeter-ur med dubbla boettet
af Chevalier i Paris behagade lika behändigt som han
praktiserat de vid uret i ett blått band hängande nye
klar uti portgången i samma hus vid jKöpraansgatau
eller K .o 14 qv Cepheus ditpracticera sjelfva uret
såvida han vill undvika att som tjuf blifva bränn
märkt — Är uret såldt eller pantsatt vill agareir det
igenlösa då man af godhet ej vill lägga hinder i vägen
för den syndarns framtid
Hos L J Hjerta