Sida 1
N :o 142
1832
AFTONBLADET
Onsrlngen
den 20 Juni
Prenumeration oeh utdrlnirig i
„
Prenumeration oeh utdrlnirig i
iris et i S ockholm för helt är jo R :dra halft ar 5 h :dr 3 månader a R :dr 3a sk Banso Lösa Numror s sk Banco
„
Bladets Cnntor vid Stadss edjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrlandsgatan och E s s » n s
i Sö der ma l ms t or g Annonser e mott a gas endast i förstnämnd a Contor till i sk Banco raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
DODE I STOCKHOLM
Bislttaren vid Skräddare-Embcttt O Sundberg 16
di» 55 &r
Afl- Lagm J I /Orange 's enka B B Bremer den io
d :s 70 år
VIGDE I LANDSORTEHNE
Kapt E Rosenblad och Stift .sfr Öken L Morman
på Säteriet Kyd *gård i Skåne 1 -Juni
Sideukranili J Rundqvist och Jungfru S E Ami
lon i Streuguäs 11 Juni
lar Rnifvar Liar Varjldinpor Floretter Hammare
Tänger Sporrar Betsel Lås Skrapor Balanser
Svanhalsar Li nea ler Sagblad Kaffebrun ra re Eld
bärare Trattar Alnar m m d 10 11 och i3 Juli ,ti
Stockholm trycit förteckning finnes att tillgå uti
Jernkramhandl Lönnerbergs Bod i Huset lN :o 28 vid
Sirpp >bron
Ulfvie Egendom bestående af arne hemman Kro
nos samt 1 hemman Frii be beläget emellan Kö
ping och Arboga d 17 Juli på stället
DÖDE I LANDSORTER NE
Gcschvrornern Em Rothoff i Eskilstuna 25 Maj ^4
år
vEnie-Assessorsivan C E Berger född Arnander
på Högluutla 24 Maj 81 år
QUARANTÅi \S- KUNGÖRELSE
StSdeme Schlesvig i Hertigdömet Schleswig och
Limerick jemte flere andra orter i Irland anses smit
tade af Cholera-sjukdom samt Danska ön Fyen för
smitta misstänkt
STOCKHOLMS 130RGERSKAPS 5o
ÄLDSTE
Sammanträda d 22 d :3 kl 12 ffcr att gemensamt
med Magistraten utse cn fullmäktig för Stockholms
Stad af Borgerskapet till deltagande i Revision öfver
Stats
Banco- och Riksgälds-verken samt till pr öf
vande af ett förslag för ett större Fludijjsfet Stipen
dium
TAXERINGSMAN FÖR STOCKHOLM
Ofrälse Ståndspersoner inom Stockholm kallas till
cL 22 d :s kl 1-2 12 hos Magistraten för val af supp
leant för innev års bevillnings Taxerings-Committé
PENSIONER
En å Fru M L Bergstens f Nortun för Enkor
ce .i oförsörjda döttrar i Stockholm sökes inom 3o
dagar från si ta annons hos Consistorium härst
UPPLÅNING
Kassören Thure Atterberg i Krige-ColI qvittera
medel som inbetalas på lån till Militiel )o \tällsoch Jemt
lands Reservmetiels - kassor samt en permille-fon
den
LEVERANSER
Af 117 st 15 alnars liniera t a Bjelk ar 8 tums fyr
kant 80 st dylika 10 å 11 tums fyrkant 5o© st
linrerSta Furupålar hvaraf 100 st 12 aln långa o
tums diameter i tilländan 200 st j5 alnar d :o 8 tum
i dto i5 st 18 alnar långa 7 tum i d
*o d :« Det
första Bjelk partiet lefvereras vid Myntets sjögård in
om 14 dagar det andia der tädes inom 3 veckor
Bamt pålarne inom ti veckor från 18 dennes l ör
»eg anbud å det hela eller mindre partier inom 1
nästkommande Juli till Profcssoren Almroth i Kgl
Myntet
För Kgl Myntets behof 200 sträckalnar Löpsten
af huggen granit 480 d :o Striicksten af d :o i3o d :o
BetSckningssten af dito 4° dro Trapp ten af d :o 18
d :o Bröstvärn af d :o 20 d :o Kantsten af d :o 200 dto
Plansten af grof huggen granit samt i ,5oo feubikal
Jiar sprängd Gråsten Närmare underrättelse om di
mensioner och beskaffenhet tiden fö leveransen erhåiles
af Hfv .Lient Lidströmmer vid Kajbyggnaden å Blasie
holmen Förscpl anbud å det hela eiler delar deraf
inlemna till Professor Almroth å Kgl Myntet inom
1 nästk Juli
AUCTJONER
Ett större parti resterande Svartsmide af Wede
vågs Fabriks-tillverkningar bestående af Saxar l i¬
OFFENTLIGA STjtMNlNGAB Å
FORPFNÄPER
k
FNÄPER
Återkallad af a fl Presid m m Baron G
"W
af
Tibells Sttrbliusdilägare till Svea H .R d 7 dennes
ingifne
Götlia II .R Enkcfiu G ^ner M E Horns f Be
nett och all Majoren Westfeldls till d a3 Nov-
d a
Stockholms R .R afl Krigs-Bådct N A Snndii d
ao Maj i833
Malmö R .R Handl B Winbrrgs d i5 Oct och
afl Sjölulls-Vaktm C E Larssons d 5 Not
Strömstads R .R Coopv
-skepp C A Petterssons
d 24 Oct
Strömstads R .R afl Tulluppsyningsm- A .M Hag
bfcrgsj 3 belgfiia Lördag i Maj i833
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
Läderh F G Dillens aa d :s kl ia i Börscaflerum
mrn
Afl Sockerbrtiksidk C F Dahlströms enka C Hell
mans 12 d :s kl 11 f m å Börskall
Afl t Borgmiist O Widells och all Consuln B
wideils hos Cassörc J Swahn i Marstrand a d :s
kl 4 e m
Lärftskramh E Lindroths 37 Juni kl ia på Börs
källaren
Snickaren J D Jacobsson å Börskafferumraen d
a5 d :s kl 6 e m
TESTAMENT» - BEVAKNINGAR
Dem M Ch Stål ,ls till afl Brödren E G Ström
barn bev vid 'I horsluna H .R
Soldatenkan Brita J nsdottérs och dess man bev
inom natt ocli år vid Underåkers H R
KALLAS
Ägare af oguldne Inteckningar i Frälse ro Norra
Boigene I mtl Södra Sunsa 1-2 och Kråkerud i-ai
By S af Wcinilands L vid Näs H å Ting efter
mån fr 3 ann
Innestående i Jnst
- oll för afl f d Kryd .lkr
1 a bogs arlvingai löjt O Tingbergs d :o lim
inerm J F Han .nell Kättaren A Fröbeigs Snick
finkan Lagerstiön .s afl Ga ,di ten C G Gia .betgs
Victualieli E Liil trims Soldaten Carl G Aleigs
Soldaten J Brant ts Timme ,m A Hello ,ans enka
A Hambergs fe nick rem G Aldrin- Kattuns
br Bootenlands afl bustiu A C Stamans dito Sjö
inan A \V Forss ,nans all hu tiu J ftl Åströms
l ör .-te t
xj .-Secr 1 almgrens enkas lill namn ocli vi
stelseort okände 1» Jnngfrn 1 C Forndubls o
käitde arfvingar 1 >kaks >arb
-tnkan M Stenber "s I 'i
gan J Ca ls ,lotters A .kln t Wibrrg all
hustru
K Norling Vågka >lcn .i A l .öfg .ins luistiu J M
Bjö k st ed Is Fisk k i
11 a clrär .gei J Bb n .gr ils arfvin
gar Snickaren F Tö 1 .boms T stam n aiier 1 .cl arf
vingar samt LInder-brännmästarcn J l 'ihlbe ts Bor
genärer
HANDELSBOLAG
L J
"Wåhlberg ocl C fJ Lindqvist Handl iNy
köpmg under firma L j Wålilberg C :ie
„
B <H PFTECKNING
SltlO
„ NNG
Slrtm anm l ,o- Ofv-Löjtn C I
f 'n I1® M *sdal cb Katrinebtrg anm iuom Juni
ntspat M J Linman arm i St«rbbu
set adr Köping 6c Wabtad
Efter Vakttaast M SfJibloms afl hustin anm i
Sterblniset i Slcckboln ironi 16 Juli
SPEKTAKEL
På Djnrgärds-Theatern i dag Sista JRetourren
och Missförstånd på MissJörstånd
DILIGENCE TILL TJPSALA
Afgår hädanefter 4 gånger i veckan nemligen Tis
dagar Onsdagar Fredagar och Lördagar kl 9 f m
samt afgår likaledes från Upsala till Stockholm fy
ra gånger i veckan samma dagar och tid Vidare
underättelse erhåiles pä Kastenhofs källare vid Gu
staf Adolphs torg och Schylanders källare i Up
sala
SKRÄCKSCENERNE I PARIS
Engelska Tidningar innehålla öfver rfessa
■ hyggliga uppträden några detaljer meddela
de 1 enskild correspondance af ett ögonvittne
Vi anföra derutur följande
Kl 10 förliden natt (natten till den 6 !e
kicknde jag en express med en i hast hop
skiifven redogörelse for gärdagens uppträden
Striden fortsattes hela natten och i dag ända
till kl 10 IN blott ined fa uppehåll föran
ledda af häftiga regnskurar Tiopparne ha
befunnits allt för maristarka för dem som med
dem inlåtit sig i strid Jag återkommer just
nu från en af de stadsdelar der striden rasat
som värst Militären har antingen orubbadt
bibehållit sig i besittning af dem eller åter
eröfrat dem skjutandet har alldeles upphöit
och man ser icke till någon civil person på
salorne med undantag af sådana som ofelbart
blifvit lockade till stallet af nyfikenhet Del
är visserligen ännu omöjligt att med någon
bestämdhet yttra sig öfver detaljerne af det
vom skett men efter allt hvad jag dels sjelf
dels grnom trovärdiga uppgifter kunnat för
nimma togo ingå andra del i striden än deu
allra lägsla pöbein då man undantar polytek
niska skolans elever och några exalterade pub
licister Delta låter lätt förklara sig då »nan
lie .i ;nar alt tvisten med militären uppkom
tillfälligtvis <» h icke var föranledd af någon
förut anlagd pli n ,e huru det icke kan nekas
alt månt» sinren vid begi ofningscei emonien
voro högligen uppretade ot b färdiga till hvad
som hälst De som först började voro ock de
Sida 2
sö» nmfer hela nätten visade sig ifrigast och
orubbligast i striden ty de hade alla antingen
deltagit eller bevittnat de först uppkomna
-våldsamheterne Invånarne i stadens öfrfga
delar till hvilka stridsplatsen småningom och
sucessivt förflyttades voro i fullkomlig okun
nighet o in egentliga anledningen och inbillade
sig att det ej var annat än ett kitsligt försök
af d '» Carlistiska och republikanska pöbeln
s-om supit sig ft»ll vid återkomsten från be
grafmngen Derföre höllo de flesta sig på af
stånd och öfverlemnade åt dem sona- börjat
att göra upp sina angelägenheter efter förmå
ga Jag skulle derföre förmoda att hela an
talet af dem som kämpade å folkets sida icke
uppgick tiTf mer än tre /tiotusen (det tycks el
jest kunna gå an wenniskor ty det är gifvet
att blott en mindre del af dem som bildade
processionen grep sedan till vapen Flere tu
sen man Nationalgarde- vände om hem till sig
och togo icke del i striden på någondera sidan
Monitören förklarar i sin halfofficiela rapport
öfver tilldragelserna att folket förgripit sig på
militären och först skjutit på denna samt
såmedelst tvungit den att besvara elden Jag
har mycken anledning att tro förhållandet
Tiafva varit tvertom och att hvad jag yttrat
5 mitt förra bref såsom bekräftadt af tvänne
aktningsvärda personer var fullkomligt ense
med sanningen Sa uppgifves också förhål
landet i Gallignanis Messenger *om dessutom
har de fullständigaste uppgifter rörande hela
uppträdet och a fflere andra aktningsvärda Fran
ska blad Det skall emedlertid blifva ganska
»vårt att föiniå regeringen till erkännande
häraf eller att militären på något sätt felat
serdeles sedan denna så fullkomligen segrat
ty ett sådant erkännande skulle tvifvelsutan
mvcket misshaga tropparne och måhända för
leda dem att handla på alldeles motsatt vis
vid tillfällen som komma skola livad som
hr ginska säkert är att om folket behållit
platsen och lyckats att förjaga tropparne från
3 ?aris så skulle Ludvig Filip blifvit tvungen
till afsägelse oeli republiken pioclamerats
Titan tvifvel finnes inom hela landet en gan
ska stark förkärlek f &r nyssnämnde Styrelse
form och ingen kan neks att Ludvig Filip
förlorat1 en betydlig del af sin popularitet allt
från den stund h-an gnf sina "Medborgare
skäl att misstänka det han vore 1 ?«tänkt på
ett så småningom skilja sig från dessa princi
per för "republikansk monarki ,dem han i
början lokvat att upprätthålla
Ehuru det nu visserligen ser ut som skulle
lugnet öfverallt vara återställd håller jag
dock alldeles icke för säkert att dst så serde
les länge fortfar Det Lamplystna folkets ex
asperation var ganska stor Jag såg hvarje
individ i går fäkta med en- bitterhet och
ihärdighet som vore värdig hjelta De stor
made snart sagdt b ,varenda vakt i Paris och
]iyckad«s att rycka åt sig allt hvad på des ,a
punkter fanns af vapen och a munition ©et
var förnämligast derigenom de sattes i till
fälle att bålla ut med striden på gator och
torg Det är knapt troligt att naän som visat
ett så ytterst desperat sinnelag .- helt lugna
lägga armarne i kors efter ett nederlag
Ett obetydligt anlal Nationalgarde deltog i
striden mot folket I dag då striden ärsl k
synas- de öfverallt for att upprätthålla ord
ningen Likväl är det ingalunda min mening
att låta förstå det feghet återhöll dera långt
derifrån men de hade lörmodligen ingen lust
alt- draga svärdet mot landsmän
— Herti
ginnan af B erry är i närvarande ögonblick
så apdt som glömd emedlertid tycks det vara
otvifvelaktigt att hon förr eller
'e
.iare skall
ifalla i händerna- på dem som fått sig hennes
MKiGmio
uppdraget om de blott sjelfva all¬
varligen vilja Le Temps meddelar en skrif
velse af Odilon Barrot öfver Frankrikes ställ
ning den förtjenar uppmärksamhet så myc
ket hellre som den bestämdt uttrycker hvad
majoriteten af Fransmännen tänka —- Tribu
nes Quolidienne .i och Courrier de lEuropen
pressar äro förseglade på policens befallning
Paris ser föröfrigt ut alldeles såsom en beläg
rad stad Alla bodar
*fortfara alt vara tillslutna
och alfa affärer hafva afätannat märkcligt är
dock att Börsen fortfarit att vara öfverfylld
af folk få alfa re hafva likväl blifvit upp
gjorda och två dagars blodiga uppträden halva
föga eller intet verkat på fondcrne denna
eljest i Paris så lätt afllcierade barometer på
allmänna tänkesätt Jordpriset bar likväl-
ehuru obetydligt varit i fallande
STOCKHOLM
Den 20 Juni
Revy af Tidningarne
Fäderneslandet updukar i sin gårdags
numer en fanatisk Toryartikel öfver Reformen
som den säger sig hafva hem tat ur En
gelska tidningen ihe Courier Courier är ett
allmänt aktadt frisinnadt blad som man vet
och har alltid öppet hyllat reformen Är det
af illvilja mot denna bladets caraetére som
Fäderneslandet pådiktar detsamma den ftka
•alna som skändbga artikel det funnit sig vid
att öfversätta Har den möjligen stått i Cou
rier så bar det naturligtvis all dr i g varit an
nat an såsom citerad och för att visa hur
klokt och hederligt folk icke böra skrifva
och då är Fäderneslandet i allt fall skyldigt
till "vrängd fram-tällnangocb skytnfliga
tillmålen
Abel Renmsats död var en stor förlust för
littei oturen den har g itt sjelfva Post- och In
rikes Tidningen till hjerta t I synnerhet be
klagar den att den lärde minnen endast var
år gammal För dem som något litet följt
hans litterära bedrifter är det ej obekant «tt
han åtminstone var 60 (Ett Engelskt blad
uppger 64 Har Post- och Inrikes Tidningen
nu åter förplutn pat sig Alldeles icke S0111
man vet finnes det en gammal och en ny styl
i tidräkningen för massornr Det ii in ^s al
lén en sid«n för pulilicismen med den skill
nad alt der blifva dagarne till år Men nu är
Post- och Inrikes tidningen minst 30 år efter
den öfrige civiliserade veilden (hvartilf
vi i
»Ila fall räkna honom och dess publicism ergo
kunde efter Post- och Inrikes-sty .len Abel fi«
musat vid sin dödstimma alldrig vara mer än
högst 4 'i 4r H S B
(Insändt
Stockholms Sladi Nykterhetsförenings Filial
Afdelning för Ladugårdslandet hade Onsda
gen d 13 dennes sitt första sammanträde
Samlingen var ej aldeles sa talrik som min
liaft anledning att vanta men detta torde till
det reesta kunna tillskrifvas den mindre lämp
liga tid som blifvit vald för hållandet af des
sa sammankomster hvilka hittills inträd it pa
veckdagar då största delen särdeles af arbets
klassen varit hindrad att dem bevista Sam
mankomsten öppiades af Directioneis Ordfö
rande Herr Landshöfdingen Avel Adlerspar
re sot» dervid yttrade sig på följande sätt
'Med Ulligaste tillfredsställelse möter jag hot
en samling af Ladugårdslandets aktningsvärde
invånare som synas mig vilja förena sig att
befrämja- ett högst vigtigt ändamål Nykter
hetens befordran genom af
hällande frän det
skadliga bränvinets• och andra destillerade
starka dryckersförldratxle Läkare och förfat
tare hafva täfla t att upplysa oss om denna
njutnings förstörande inflytelse på både kropp
och sjal på helsan och sedligheten
Väre för
fader kände knapt till namnet dessa drycker
och de öfverträlfide oss vida i k oppsstyrka
och alfvarligt lynne Vältänkande män inom
vårt Fädernesland inom andra stater inom
en annan verldsdel liafva förawat deras bemö
danden att utrota detta frö till vårt slägtes
förstöring hvilken bos oss med allt för has
tiga steg och ty värr alltför märkbart fort
gått från Kronobränneriernas anläggning un
der Gustaf III :s regering Men inom vårt fä
dernesland hafva dessa Bemödanden ej varit
blott enskildas äfven vår nu regerande Ko
nung har understödt dem genom uppmaning
till vederbörande Civile och Ecclesiastique Äro
betsmyndigheter att arbeta för sammi Snda
mål och vi våga hoppas att Länens styi-ef
ser skola häraf hemta anledning alt inskrän
ka antalet af de förledande krogarne bålé
de tillåtna och de oräkneliga lönkrogarne i
nom stad och land Vi tro äfven med full
tillförsigt att den visa patriotiska afsigtrn
kraftigt yttrad från högsta Vederbörande .„
skall understödjas af p 'igtUänslnn och mensk
ligheten inom hvarje Ämbetsb-efattning innan
all Svensk kraft förgår Vi erfarc högst akt
ningsvärda bemädanden till brdnvuis-nj-utaii
gens inskränkning utförde af de inom Ladu
girdslandst förlagde Regementens upplyst»
befäl Följden deraf lärer ytterligare visa sig
under de talrika Trouppernes Campernent i
vårt nära grannskap Allt bådar o ;s en glad
utsigt för våra önskningars framgång Glöm
mom- ej att vi 5ro- Svenskar att Nordens in
vånare kunna fatta kloka beslut och hvad
vigtigast är äfven utföra dem
Tvänne af Directionens ledamöter uppläste
härefter stycken ur skrifter hvilka likväl re
dan äro i Allmänhet ens hänlar men kanske
ändå nog1 allmänt okände Af dessa förtjena
serdeles uppmärksamhet den af Hufefand för-
fattade och i Svensk öfversättning redan år
1804 utgifna afhandlingen som har till ti tels
Om Bränvinets giftiga verkan Af denna kor
ta och populaira uppsats kan man finna att
den åsigt Nykterhetsföreningarne arbeta p-S
att göra till e 11 allmän öfvertygelse den ni inf
att Brän vinet och öfrige dis t i 11 era cl e starka
drycker äro gifter aldeles icke är ny eller elt
mode endast för dagen
Slutligen uppläste II :r öfversten af Forsell
en i den omarbetade så kallade Bondpraktikan
införd högst märkvärdig berättelse om en Bon
deson från Nerike hvilken genom begifvenhet
på supande och andra dermed förenade- laster
omsider blef dråpare och slutade på af rutts
platsen det lif hvaruti han inträdde under
utsig .ter sam för mängden syntes afundsvärd»
emedan han var ende sonen till förmögna för
äldrar
Jämte Iierr Landshöfding Adlersparre» Fa
mide antecknade sig flere personer hvarihi &nd
äfven fruntimmer såsom medleinmir af För
eningen och alla kinde 5ig lifvadé att än
kraftigare verka för en sak hvars mil de
äro förvissade om att det skall uppnås eme
dan det just är mänsklighetens väl som ut
gör detsamma
(Tnsändt
Strengnäs Consistorium ocli för
slaget till Lunda ocli Kihla»
Att påstå företräde till- al |« sysslor
för lärdom ar olagligt ofta fräckt
När Embetsaoän sådant in casu un
derstödja år det våldsamt
Biskop TV &llqvist
Genom en insänd Artikel i StoekholmsPo
stcn har allmänhetens uppaiärksamhet lör
Sida 3
delta 17 ,5 blifvit påkallar Mången finner
det kanske derföre öfverflödigt alt återkom
ma på det 'a ämne men det har synt» väl
värdt denna ytterlig n e utmärkelse ej min
dre fö
r de»» egna behandling af Consistorium
än för deu stora roll detsamma såsom prae
judie *tj kan vara aovisadt i fiamtiden spela
Vi lunna icke undvika alt bär reprodu
c <r« det document soin gifvit anledning
till nedanstående uppsats Det är
Utdrag af Protocollet hållet i Streng
näs Consistorium den 29 Augusti
i83x
S D Producerades inträ fatnlia drn 1
Henne» inkomne ansökningar till Lund»
och Kihla ledigvarnnde Pastorat »f S Theol
Lektorn och Kandidaten Mag- H Lsling
Phil Mag 1812 Theol Kand 1815 Theol
Dogm Mo
Docens vid Upsala Kongl
Akademi den 17 Mij i8r6 m ni med lill
saanmans 3o tjensteår Prosten och Kyrko
herden P Ro«e
n Ordin den 2 Jinunri
«811 Bef Lärare vid Storkyrkans i Stock
Lolm Kri- och Fattig-skola flen 25 Juli i8i5
di s v med Ullsatnmsns 35 tjänsteår I Pnsto
r«l-Exsaien cum laude npprob *tu» — Kyr
koherden C Kolen Ordin den 11 Mar»
»313 o s v med tillsammans 33 tjenstår
1 Pa»tot al-Examen apprnbatus v Kon 'ri»kts
Pro» !ent Kyrkoherde» J Ekström Ordin
drn r Juli 170 )2 Undergått pJistorad-exameii
den 20 och 21 Juni i8o5 Bef Kyrkoherde
i Qversebo den 23 April igoti Prxp
Hod den 7 Augusti 1822 v Prost i Nykö
pings W Kontrakt den 9 April 1831 räknar
89 år I M 2 d I Pastoral-examen adrais
*us
Lektorn Ramström anförde Då Ven Cle
rtts vid sist öfvcrstånd .ia Prestmöie bes-lutit
ett Lunda och Kihla Församlingars Pastorat
r- Lör till uppflyttande utur andra till första
Klassen föreslås ssmt enligt Kong- Brefvet
den 22 Mars 179S Pastoratet nes klassifikation
blifvit lemnod till Konsistm-ii och Prester
skåpets afgörande anser j«g mig vid lifgif
vande af ruin röst rörande rättighet för de
(tikande att förslug erhålla til ifrågavarande
Pastorat böra tillämpa livad Kongl CircuJä
ret den 24 Jan aari 1811 i Nidor stadgar rö
rande företrädesrätt vid I ^astorater af först
Klanen och då dei förutan Clerus Synodalis
bifallit att med inneliafvande af Pasloret i
första Klassen vare sig Regalt Consistori
e !t eller Patronel t borde vara lörenad skyl
digheten att åtaga sig presidium vid Prest
mölef så att om någon ograduemd ,i följd
af liögre teologisk lärdom uplördes å för»lag
till etl Consistorielt Pastorat i denna Klass
och dertill- efter erhållande af do fleste rö
tterna borde hefu .lltoäktigas Consistorium
&4ul !e i underdånighet göra ansökt iaj om
jos Supet i ti is Cathedra for den befulimäkti
gnde anser jag till förslogs erhålUnde vid
J-fråga *»«ron <ie Pastorat berättigade endast
Theof Lektorn och KandiJatcn Mag H
L«ling i anseende till dess ofl-sgd Kandidat
Ettmen inför Theologiske fakulteten i Upss
I» dem >» römligen vitsordade Lara re-befatt
ning «td K >ny Akademien därstä
-Jrt samt
«flei förut berömligen aflogdt specimen in
r ?hal v«n !e Larare-sysslo 1 Theologie» vid
härvoranide Kongl Gymnasium samt Prosten
och Kyrkoherden P Lösen i anseende till
dess eaed vitsordet anm laude opprobttur
»ilagda Pistoral-examcn äfvensom den skick
lighet och grunclljghet ined hvilken lian så»
&om Opponens å Pi estmöte tillfredsställt Cle
ri Synodalis önskningar Hvad de återståen
de 2 :ne sökänder Kyrkoherden C Bolen och
V Kontrakts Prosten J» Eksliöpa beträffar
så ebura de i anseende till godkända eller
försvarliga prof af in sig ter samt ådagalagd
embetsmannask iek fighet och mångårig tjenst
gjort sig forl jéiile till deremot svarande upp
muntran och befordra» kan jig dock ej an
se deras förljenster »å beskaffade att de kun
na föreslås till de större Pasioater hvilka
enligt Kongl Maj :ts Nådiga vilja skulle blif
va försedda med sådana Män de der för
särdeles lärdom ocli skicklighet gjort sig i
det allmän»» kände Uppå anförde skäl då
hlott a :ne behörige sökande sig till Lunda
och Kihla Pastorat anmält anser jag med
stöd af Kongl Cirkuläret deo 13 Maj l83o
att förnyad ansökning tid till ifrågavarande
Pastorat bör kungöras
Med Lektor Ramström förena ie sig Cons !»
storii öfrige Ledamöter och Ordförande
hvarföre
Resolverades
I anseende dertill att ej tillräckligt anta
behöiigen sökande sig inträ F .italia till Lun
da och Kihla Pastorat anmält utsattes ny
ansökningstid till samma Pastorat hvilken
heräknai ifrån denna dag och går tillända
den 28 nästkommande November kl 12 på
dagen hvilket genom anslag kungjordes
Ur PiOtokollel rätteligen utdraget intygar
På Embetets vägnar
Eneval il PVidcbeck
Ainan Cons
De premisser från hv tka Hr Lekt-a Ram
ström konmit till sia conclusion aro således
iSo deri Synodalis beslut att Lunda och
Kihla För-amlingars Pastorat skulle före ,lås
till uppflyttning ur andra till förslå klassen
2 :0 Kongl Brefvet af den 2 Januari 1811
i !o Cleri Synodalis bifall till skyldigheten
för innehafvarco st första Klassens Pistol »ter
«tt prxsidera på Prästmöte 4 :j att Hr Ro
le
ns och Ekstiöms förtjenster ej kunna anses
sä beskaffade att de kunna föreslås till de
större Pastorater hvilka enligt Kongl Maj :ts
Nådiga vilja skulle b 'ifva försedde med såda
na män de där för särdeles lärdom och
skicklighet gjort sig i det allmänna kände
och sluteligen 5 :o Kongl Circuläret af den
13 Maj 183 a För att finna conclusioneos
rigNZhet eller fast liäldre origtighet ur n z
di ^t att pröfva dessa premisser
(Forts i (Jagens Supplement
Stockholms Fabriks- och MmufacturSoci
L-tet har nyligen ingått till Regeringen med
besvär öfver C ommerceCollegii detta år
utfärdade Kungörelse angående åtskilliga
föi ändringar i Hallstämpel-verket samt be
gärt förändring af liera stadgaoden i nämnde
förordning Di frågan som är af mycken
vigt i afseende på tillsynen emot underslef
uf utländska varors anmälan till stämpling
inom korrt kommer att at Regeringen afgöra»
så skola vi så snart uirymiwt medgifver
meddela besvorea hvilka innehålla at >killiga
inti ssanta sakuppgift r
Fyra Danska Officerare hafva hitkoinmit
för att se det störa lustlpgret nemligen Öf
verste-Lie atnanten von Abrahamsen Rytt
mästaren Krabbe roa Juel sam Kaptenerne
Grefve Baudijsi och von Magnus
Jönköping d ,6 Juni D 28 sist Maj liöils
Auction å Kronans Stamsshäferi Nas här i Länet
i närvaro af Presidenten m m Poppius samt
bivistades utom åtskillige personer från när
maste orten af Landshöfdingen m rn Gyl
lenhaal Majoren Baron Essen Landtbrukaren
Ed v Nonnen Kammarherren Ramsay al
la från Westergölhlaod1
General - ^Majoren
Friherre Hjerta från cipland La idshöf
dingea m m Grefve Hnmiilon Grefve
Bjelke och RyttmTstaven ElirenBovg från Öster
göthland samt Grefve Frölich från Werm
land
— A denna auktion försåldes 73 djur
dels baggar dels tackor Högsta priset var
6i R :dr B k o för en bigge oeh 27 R .dr sam
ma mynt för en tacka — Fårhjorden befanns
i allmänhet uti godt stånd Förl års våta
och för schäferierna osunda sommar bar ej
på de äldre djuren visat njgot menligt in
flytande hvaremot en stor mortalitet under
vintern yppats bland de nyfödda lammen
Orsaken dertill kan ej sökas i annat än en
[ehuru omärklig sjuklighet bos mödrarna för
janledd af den ofvannämnda fuktiga väderle
ken Den kritiska tidpunkten af de unga
djurens afvanjande från mödrarna ansågs nu
m ?r» vara öfverstånden och schäferi-egaren
Kongl Sekret Nathhorst hoppades att de
lamm 48 till antalet som ännu återstodo
kunna anses räddade Stamhjorden af 210
ädla djur befanns fulltalig hvarutöfver
21 djur utom årslammen voro schäfe-
feri-egaren tillhörige Bland Herde-Ele1-
verne vid Näs innehade 5 friplatser och för
4 betalas pensioner af enskildte neml fö
en af Kongl Sekret Sjökrona för en af
Hof-Marskalken Grefve Posse för en af
Friherrinnan Silfversparre och för en af
Öfversten Friherre Sture
— Min hide för
moda
att herde-skol in skulle kunna öpp
nas den I April för I år och året framgent
Iran simini tid beräknas hvarföre ock enligt
Kongl Maj :ts nådiga stadgande examen med
eleverne b trde anställas vid auktio istillf .illetv
Emedle ti I hade skolan för mellankomne
oförutsedda hinder icke kuanit öppnat förr
än mit slutet af sist O k t månad och ehu
ru således lä otnlen icke ännu var fulländad
blef likväl på K Sekret Nathhorits begä
ran examen med eleverne enställd hvilken
examen till bevistande hvaraf Lindihöf
dingen Grefve Hamilton General Majoren
Friherre Hjerta Kammarherren Rimsay och Hr
Nonnen qvarstannade omfattade de ämnen hvil
ka borde utgöra föremål för un der-visningen under
vintermånaderna Samtelige eleverne ådagalade
dervid berömvärd skicklighet i 1 att läs»
modersmålet skrifva en läslig stil och räkna
Quataor Species utom multiplicition 2 allt
hvad som hör till fårens vård och b hand»
ling under vintermånaders» 3 elementerni
af ullkännedom och allmänna gruiiderni fö
ullens kla ^iiicationer 4 kännedom af de
vanlig iste fårsjukdomar konsten att slå åder
ympa koppor
sätta och sköta lnmkar med
mera dylikt Det återstående såsom bedöm»
mande af sommarbete och reqlo na vid dess
begagnande behandlingen vid parning fårens
tvättning och Klippning samt ullens inpack
ning och förvaring reglorna för urval af tjen
lig ,i baggar till parning — allt detta skulLe
blifva föremål lör fortsatt undervisning under
vår- och sommarmånaderna hvareC r y ter
ligare examen skulle med eleverne anställas
— General-Tiill-Direktören Grefve Posse
som är stadd på Eovbetsres 1 i Riket ankoirf
hit i förrgår och afreste härifrån i går Hr
Grefven som redan besökt Si Kopparbergs
Wermlands och Elfsborgs Län tog vägen»
härifrån gonom Kronobergs Län åt Skåne
Under det man niistan från alla orter i Ri
ket erhåller de mest hugnande underrättelser
rörande årsväxten såsom en följd af den för
tWiffljga väderleken skrifver man från Skån
ska slättbygden i början af denna månad a t
stark torka ined blåst derstädes verkat så
ofördelaktigt på vårsäden att man befarar
missväxt såvida regn snart icke inträffar
(Jän köpings Tidning
Sida 4
Aorrr ChrWtianin dm Juni TU ^lft I
for i .öitsadi I l .fi 011 k l \ng rv föl 1- filia
—
Den 3o i loirn tiiunadm itiloriilio lil
ierö den Non .ska Örlogs-FiVf-alten Fitja di I
Svenska Fregalten Clinpm n livlltn .srdii («i
erhöll praktika cell AUr fii-e ^lade den den
nes Kommai .ilot öfvrr Låda la tygen i ri i cl- s
från den Non .ska fietallen
Don 1 'cdro och hans Oi /igifturtg
I nai Vt .rfllidf ötoihlick tiu Po»IU n !s ö
och bi odert is en ni in koit skola var nh .ji
dn torde löljnnde utdrag i rn Miikel i
Wonthly Maga /Jne icke saknn inties-e
Förfnltaien har valt tiil nollo "Tros vt j
lyrinsijlie i .uilo nulli aisci ivilir l .aitlur
och begynner med följande iofeii ka ord
"Miguels skäiidlitjii tyranni Imstar ined
ik misanima steg ti I sin i ndergnng men
koit skall såsom vi 1 ,oppas den nn ^adiotl
iiingen Maria da Glorias koi ilnt ir ne I ia ba
rn tliuilifemnde svaja öl ver inni arne af len
ne fi i läders hufvui ^lad Om x i efier k i ^s
konstens re ^I ville afväga sannolik licien af
expeditionens lyckliga liningum
skulle vi va
ja ntindie sangviniska i våm fö i lioj pningai —
i n iiiläri-k synpunkt liar Don Migiu I allt för
Sig Don Pedros opeiationslinia skall »titicka
si« från Terceiia till Portugals kust under
l >t d alla svårigheterna af en sjöexpedition
och faian af landstigning i el t la .il der h >n
icke har en enda point cl 'appui men frågan
fcnr snarare betraktas såsom hörande under
den militära politiken än strategien Don Pc
dio skall segra mer genom inoialiska än fysi
ska krafte Den första bataljon som utskic
kas för alt hindra hans landstigning skall
sluta sig till hans leder denna mening dela
vi med ex-Kejsaren sjelf som tryggt hoppas
att kunna inrycka i Lissabon ulan att lossa
ett skott
Sedan författaren yttrat alt "alla möjliga
iitliyck af tadel oclt förebråelse »om finnas i
något Europeiskt spiåk blifvit ulö-te öfver
Don Miguels hufvud
ocli utan att vilja be
strida rättvisan af denna allmän a löidömelse
dom öfver går han till Don Pedio och hul
vudmännen för hans parti ocli siker visa att
de äro "likaså oväidige af ädelsinnades delta
gande som Don Miguel sjelf
De na han
framställning lyder ordagrant som här följe
"Oaktadt de ljusa skymtar af liheialism
»oro då ocli då uplyst Ex-Kejsarens politiska
hana anses han af sina va ,ma ,te anhängare
mer som liberal "par ton an "par senti
ntent
Och i sanning när vi utan att låta
blända os af den glimiande gloria hvarmed
smickret omgilvit honom genomtiäi ga det yt
iia skenet uppdaga vi närt att hans herr
skande passion är despotism under det bela
hans politiska lif är tutueradt ined fläckar af
Cn svart politisk falskhet liva ,till man knapt
nog skall finna make bland hans opopuläii
Broders bedrifter
Foits e a g
ANNONSER
TILL SALU FINN KS
Af trycket har utkommit ochjsälje» i-alla Boklådor
å ldktt
y
samt på Altonbladskontoret
ETT ÅR I SPANIEN
en ung amerikanare
Öfversättiing från Engelikan
i Tä V
g
i Tvä Volnmer
LÄTT ocn VACKER MC SIK
För Pianoforte och Dvi at Väldet på ifcfionblads
Cfontoret
Fran trycket h ^r nyUgrn utkommit och utlämnas
till Resp Prenumeranter mur i Itdr Banco
Ff
Fem t häftet
SVENSKT
"Va K THEON
innehållande Porträtter af Fi iherrarne Carl von Cardell
och Nils Bjelke samt 2 scener nr Gustaf Wasas lefnad»
Gustaf Wasas gömställe rid IViurnäs och G Wasa
da han talar med Dalkarlarne vid l \lora
Prenumeration på 12 häften af Pantheon fortfar i
Berg» och lleres hokl ced 2 T .dr bco för hvilken afgift
df ute och i2to häftena kostnadsfritt eihållas Hvarje
jnreg3ende häfte betalas med 1 Bdr banco och uttagas
der prenumeration erlades
Pa YV Liimlequists föi-Ut» liar af trycket
Utkommit och säljes i dess bokhandel rid Myntgatan
och hos de Jleste bokhandlare i riket « 1 Bdr 2 sk bco»
AIXMÄN HUSIJALf 5- och KONSTBOK för alla
Stund i isynnerhet Jcr Landthushollarei Konstnärert
Hitndtverh .aTe och 1abrikanter »t Carl Andrea» Wild
oiveis
'å W Ltiirterjmi-Ih föt latf !«n af Iryckel
utkommit o» h sHlfes i dess bokhandel vid Myntgatan
samt hos de flrste bokhandlare i riket a aj sk banco
Praktisk *4 f h andlin g om Slem sjuk do ro a r
såsom Si em feber Flussliosta Jirösthosta Caiarrht
Hclsinfiarjirnution Heshet Hvit fluss Gyllenåder
Slemhemorhoider m m 31 Do«or C A Metz öfvers
af C U Sondén
Hos Hrr
"Wiborf et f omp samt Korman et Engström
Anvisning till Handgevärens kännedom vXrd och istlnd
Ȋttand af Hr Kapttn Enander a S Bdr 16 sk banco
I Tryck ri bod n midt för Kongl Posthuset äfven
som i ct e fleste bolxlador
Tersoh till Gr rh Tw .volutionens Histé
rit af iY F A sch linz JBco Jidr 2
Transha Konttnsn e ;raf varnas förstö
ring i -Abbot jtiftet St JDenis ar x795
af en nä varande
Gustaf ellrr Finska Flyktingen
Pittoresk Taflrt öfver Scluveitz
Predikan vid Hennes Majestät Idrott m
ninzen Engeniu Bernhardina Z )esi
derias kröning den 21 AuZ 1829 af
Hi .rk o f
p en Hr \T Wall
enl er
lies k rifning öj ver Kgl lii d d ar ho l ms
kyrkan
Zriny Sorgespel i 5 acter af Theodor
A ö ner öfversättning
Mexicos eröfring En historiskt ro
mantisk berättelse fran is t a 4 da
delen uf \§de .arhiindrttdel af van
der Veide öjvers 3 delar
Giftermål pa gamla dagar Comediå
pu vert i 5 acter af Casimir de la
Vizne öfvers af H A Kullberg
Carl X s fall eller Franska- liev olution
öjvers af G Swederus
Kyrkovaktaredottren Berättelse af
Friherr innan ls abell a de 1SJ ont aliett
öfversättning uj Th Sundler
\loina Tkomantisk berättelse ur Pol
ska Historien af Jironikoivski öf
ver sättning „
StiödUa Qvartal och Tal af VetenskapsAkadeniiens
Handlingar säljas i Unbibliot *kct vid Lilla bygatan
Hos
"Wiborg et omp i Stockholm och Linköping
samt hos flesta Bokhandlare — å 16 *k Bjco Häftad
ÄS
8 *•
16 —
JÖ —
8 -
Z
40 —
8» —
16 —
-4 —
Sa —
LÄSNING
TJENSTEFOLK
TJENSTEFOLK
Varnande Berättelser och uppmuntrande Efterdömen
Ett mantal Säteri 2 3 » mil frun Stockholm so
derut med fullkomligt god och rymlig åbyggnad
god åkerjord ymttizt höbord och bete öfveijiödig
skog samt husbehofsfiske i 5Mff sjöar Vid garden lar
innrv ar utsudt ift 7 .2 t :r Jl«ff
bf Hvete A t :r Korn
20 kappar ärter <ch 9 tr ha
fr a Gårdsbruket verk
ställes af a boer pa 7 torp och 3ne säteriet lydan
de frälsr .h mmatiy hvardera om 1 .4 af
hvilka
uboer tills urtimans utzöres ärligen pa egen kost och
utan betalning 1772 karldags verken hjon dagsverken
och körslor ef
ter bildning öi tirs ottetrösk uphugg•
nin£ af 59 famnar ved och 'efverering af2 $o kärfvar
löf tn m Vid garden finnes ock en val vardad
träd Zard rt ;ed utvaldt goda fruktträd och buskm
Underrättelse hw närmare beskrifnin1 om egen
domen äfsensorn m kojtevi /koren erhulles medde
lar Vukin ästa j en Sjögren i Kgl
• Svea Haf Ratt
En Eger dom besri»«ide af 2 :nt Aiantal belägen om
kring 1 i .1 Mil fran Arl .cga Z mil till Örebro a 1 2
mil till Liude»l >ergs !iig och har i a mil till Kyrka
Qvarnar och Sjgar Egendomen år väl bygd «»ch Brand
iörsäk rad samt alla inbetalningar gjorda Vid Egen do
men finnas ett större Tröskverk Bränneri al Gråeten
samt Väderqvarn med ett par stenar alltsammans upp
by /rt ar 1P .31 Utsädvt i god jord ar ärligen omkiing
22 a 2 T :or Höstsäd samt xo ;i 15 T or Vårsäd skog finne»
till alla gärdens behof ocn ängen gifver vanligen 500
iiar lass hö det mesta hårdvalls Hö Denna Egendom
säljes för 16 .666 2 Z Hdr B c o och kunna kreatur inven
tarier oeh Bedsksp åtfölja Eg»ndom« niot billig Befäl
nin Egendomen år intt-cknad till Omkiing gooo Bdr
B :cD hvaråt 2tHH Iidr samma myntar Kancolan Vidare
underrättelse härom lämnas pl N Aimquigts- Contor i
Huset IN
1 o 62 Qvarteret Typhon 5 Vesterhnggatan
lmperial Cloth cn sorts Ostindisk t Halfsiden
mycket passande för fruntimers kläder finnes till
särdeles godt pris uti Hr Steuu The /ttagasin pa stora
Nygatan
ANJOVIS
Utsökt sorl nch till fricilt fris i 7Y1amsr /l Halms
filt h /s tu i /rt ;rl $hF ]i >s7 o sumt i Glasiodcn
vid Södrt rrftl /mstot Z
Utsökt nod UOLfjANDSK SILL i soxiondcdtjlsr
PGUTVIN pX hela liallv och nvartpipor såväl törtul»
ladt som pa Ned«rl«j
samt GOSSLARS BLY uti
om to iuisaljeä »t
J
J F ERDMANN et COMP
a .stundas hyra
b
Den 1 October En tvulkomltot pnopEnr ^Hijira
af A « 6 Rum med Tambur kok och god Källare sartuå
dessutom Pigkammare och Betjentrum Belägenhe
ten bör vara helst på Norr ej för långt fran Gu
staf Adolphs Torg Rummen belägna mot Söder
eller öster med någon fri utsigt samt omkring A Al
nar höga varma och fuktfria Huru många trap»
por upp ^gores ej afseende endast att köket är 3
samma våning och star i förbindelse med rummen
Svar ustundat i biljet till A och 2 som inläjnnasp
Af
tonblads .Contoir o t jr *d Städs smedjegatan
En »torre Salubod elior lägenhet passande fö ea
snygg handel Zstundas hyra i trakten at Storkyrkobrin
ken och Stadsmodjegaiare Svar aivaktas i förseglad bit
jet till X 500 som iuLamnas pl Aftonblads .conLeret
DIVERSE
En ung ogift N [a >ny töras genom oförutsedda omjJitrt
digheber nödgas tidl Hösten upsiizc den beftcttning
han såsom Inspektor på en större
"Egendom nu innam
har ustitndar till samma tid en dylik emploj i då
mast hedrande Betyg om hans redlighet skicklighet
ock goda comporCement kunna ^f
öretes Den som skul
lo behof v ifrågavarande Person behagade Lemna
svar uti jQrseglad Béllett ^till nriftig 27 som inletnuat
uti Aftonblads .Contoret vid StutUrhedje ^gatati
E11 Yngling .jed vaoko» Stil och kännedom Han
dels„affairer önskar plåt» pl Handels .Contoir Svar af
vakta» i Bill et till James i Aftonblads Contoiret
En extra Vacktrjiästare som förr vistats Utrik»f
önskade resa vied
någon Herre som reser helst ut»
rikes Om svar anhulles i förseglad billj ett till A J- P
som inlemtzas pa aJtotiblads *Contoret
Lee tioner i Räknekonsten
sa väl för dafi allmänt praktiska i handel och nct»
ringar som för högr» och vidsträcktare ämnen efter
nyaste genvägar jifv-tsnså uti bokhålleri och bolL
slutsmethodor- Da som sig deraf önska bezagtu *9
uppgifva sine adress-er iui förs biljett till G B _D
å Aftonbl kont
På en lif as sur ana 6 af öfver 4000 Rdr Bco belopp 9
ustundas ett lån stort 2H00 Rdr Bco Långifvaren
erhåller såsom säker het för räntan och p remiers r /A
tiga erläggande in försel l en lön uti publikt verk i
Stockholm stor 1H00 iidr Bco Svar torde Ismurs
Aftonbl kont i förseglad biljett till A S II
Vid Kongl Nummer Lotteriets iooy %clje dragnbig
den 26 instundande September kommer det Flygel
fortepiano i form af 2 :ne harpor hvarom förr esr
annonseradt att antingen oåterkalleligen bortspelaft
eller och f ör» samma dragning de som hittils hand•
lat lottar att sina penningar emot lotternas åter»
ställande återbekomma hvarom framdeles i bezga
fall skall vidare kungöras l .ottförsäfjningen a 24
sk banko lotten fortfar hos Herrar Strindberg vid
Stailssmedjegatan och LaZervall vid Ladugårds
lands Storgatan samt på Källaren Dufvan och ltfi
Östergrenska samt Hrr Hedboms och yiöllers JBoA
och JMusikhandel den som köper 20 (Tjugo lotter
far 4 Zratis
ÉRUNS .SALONGEN VCID CA 11 LEEHGS
TRÄDGÅRD
Hålles öppen alla eftermiddagar It de proraentwnde
och serveras friskt kallt seltersvatten och sodavatten
med eller utan bärsafter Lemonade Gazeuse och an
dra kylande rafraichissementer enligt priscourant på
stället
VEXEL K URS
noterad pS Stockholms Börs et 19 Juni 7832
•oiidou 14 Rdr 4 s ^- 75 d d ,4 Rdr 2 si 90
.i (l
f "nibnrgf 147 4 62 >7 cl d ,_3 sk i <f3
sk t ;o ti d
\ii ]M 'nl- ;min alt Iwt i Hamburg 1-2 st Si d d
146 sk (»7 90 .i .» 145 90 d
\all hel i Dilo i4 K ^- ^7 d d
iu >tcrdain i38 70 (f d 1 ^7 1-2 sk 60 <1 d
II1 alt bet i Amsterdam \5 sk 70 d d
>rth :ilt be
i Oit»» sk 70 d d
Zwollc att bet i Dito 138 sk 70 d d
.iris >k )o d il
-jr
3-4 ak 90 d d
4 k51d
Zwollc att bet i Dito 138 sk 70 d d
.iris >k )o d il
-jr
3-4 ak 90 d
>1ar»cillc
'2
r i ~4 sk 50 <1- d
S :t Pctcr-burj 29 i- 'x *k 3o d cl
tLr >peuli :iinn 70 sk 8 d
IM idclkitrs
!5
Si iZj Rdr 3 *k 9 r t H 13 :co 1 ^7 >k Holl
Cnur :t 1 >7 vk o i >f Francs a5 sk 10 iTst
varupris
Hvete 10 Rilr 3a sk a ,a Riig 9 RJr g
ä Pulr ,6 s !c Ku 7 Rd 22 sk a 7 Rt !r
Mnlt 8 R lr Hafre 3 RHr o-i sk ä 4 Rdr jirtrr t
Rilr a ,t PiJr 16 sk Sult .T .rra Vecchia Bilr
•ifi sk 8 I st Dito S :t be Rilr 5 sk 4 'st Dilo
Li <a )oii» 4 Rllr l >r lunna Briiuyin G-gradcrs I
Rdr ,o sk (1 ,- katt allt B ineo
ilos Is .1 H .T KU TA
SUPPLEMENT i5
Sida 5
25 Supplement till Aftonbladet i Stockholm
För Onsdagen den 20 Juni 1832
(Forts fr dagens Aftonblad
Ld
(g
i o CI o t- i Svnotlalit beslut nit Lunda ocli
Kihla Församlingars Pastorat skulle föreslås
till uppflyttning >ir aixira till föista klat«eo
intager billigen första rummet bland Hr
K annströms premisser alldenstund det utgör
liksom öfversta hörnstenen för det af Hr Lik
torn och Consistoi ium gemensamt uppförda
Mästerstyck» Lik väl fi amsta Iler sig sliaxt
der flen egenheten alt den hu I vudsak ligaste
punkten är den af Hr Lektors nästan minst
utredd Få denne» osviklighet beror helt och
hillet allt v !et öfrigt Derföre om vi kunna
bevisa det denna hvilar på idel lösan sand
vänta vi med skäl att med densamma skall
lamla bela den uppställda Babelsbyggnaden
Efter Hr Lektor Ramstiöms begrepp hvad
in » bär Cleri Synodalis beslut att Lunda
och Kihla Förtauilii gars Pastorat skulle
föreslås till uppflyttniig utur andra till för
sta Klassen Hr Lektorn tycks ha fattat det
>2 att allt var väl beställd sedan Consisto
i ium fått Clerus därhän att besluta del några
Fastorater skulle föreslås till uppflyttning u
bi di a till fö sia Klassen Men ordet föreslå
som hur undfallit Hr Lektorn innebär väl
begreppet om någon hvilkens pröfvande rätt
och stadfästelse detta beslut skulle understäl
la
Denne någon synes Herr Lektorn allde
les ha glömt bort och han synes så för»igii«t
hafva undvikit att nämna hvad dermed stått
i sammanhang att del alldeles ser ut som
han vetat med sig sjelf att han derige» m
»kulle blottat den svagaste sida» af sitt r >i
sonne men t
Hvem skulle då detta beslut om Pastora
ternas uppflyttning föreslås Månne Consisto
>ii godtfinnande D tta tycks visst Hr Lek
torn påyrk ;i emedan han fotar sig på Kongl
llrefvet af den 22 Mars 1798 b vilket soin
li«n säger öfverlemna !- Postoraterna» klassifi
kation till Consistorii och Piesterskapets ge
mensamma afgörande Rlen när nu Consisto
rium och Presterskapet på Prestmötet gemen
samt af
gjort att några Pastorater skulle
till uppfly Ilning föyeslås så k ,10 väl icke se
dan tillkomma Consistorium något v :dare af
görande eller alt ensamt stadfästa beslutet
Att här med föreslå icke får förslås Consi
storii afgörande och att man ej eller åt det
ta behöide nöjas finnér man lätt 1 :0 af den
från fi H Biskopen i Stiftet utgångna kallel
sen till prestmöte deribland ämnen hvilka
kumma att lagas under öfverläggning till fat
tande af beslut andra punkten omnämner
Uppratt ande af en sådan klassifikation af
Stiftets Pastoraten att densamma i underdå
nighet kan anmälas till Kongl lilaj .ts Arti
dig a Stadfästelse och af 3 5 2 mom i Sy
nodal Piotocollet så lydande Till huru
stort antal böra första Klassens Consistoriel
la Pastoratet• ökas
Herr Biskopens propo
sition att antalet måtte bestämmas till Sex
besvarades med flere Nej blandade med nå
gra Ja anledning häraf tillkännagaf Jir
Biskopenj att vid skeende underdånig anhål
lan om Nådig stadfästelse af den Klassifika
tion1 som nu af Stiftets Presterskap kommer
att föreslåsj Han ej kunde undgå att bifoga
sin »nskilda reservation i händelse antalet af
t första Klassens Consistoriella Pastorater fö
resloges så ringa j att det icke kunde anses
svara mot ändamålet m m Härutaf synes
lätt för någor hvar huru och af Hvem det fö
reslagna beslutet då ämnades att få sin stad
fästelse och huru stor vigt Biskopen sjelf en
gång lagt uppå denna anhållan om Nådig
stadfästelse begripes derjemte lika lätt af den
tydligt uttalade enskilda reservationen när
Biskopens proposition tycktes icke möta Pre
sterskapets odelade bifall
Kan således detta Cleri Synodalis beslut
gälla såsom lag förr än den Nådiga ftadfä
stelsen vunnits Nej
Var denna Nådiga stadfästelse vunnen eller
ens sökt då förslaget till Lunda och Kihla
uppsattes Nej
Kunde eller borde således Lunda och Kihla
anses annorlunda än såsom Pastorat af andra
Klassen Nej
Kunde eller borde då förslaget till Lunda
och Kihla uppsättas efter den norm som i
Nåder är stadgad till efterföljd vid upprät
tande af Förslag till Pastorater af Första
Klassen Nej
När likväl Consistorium allt detta oaktadt
tagit saken tvärtemot den förnuftsenliga prin
cipen lex non obligat nisi ex quo tempore
est promulgata har det då icke derigenom
gått Kongl Maj :ts Nådiga vilja i förväg och
I rädt Dess rättigheter för nära Detta kan
lika litet nekas som att Consistorium på sam
ma gång förorättat Kongl Maj :ts trogne och
af Högstdensamme om sina rättigheter försäk
rade undersåter och serskildt gjort ett oför
svarligt ingrepp i Cleri Synodalis fri- och
•rättigheter Su vida Biskopens ord i kallel
sen till Prestmötet icke skola tagas såsom ord
ulan meningj och den ofvannämnda enskilda
1 eservationen ej ensamt skall vittna 0111 en
skicklig och fintlig Ordföl ande så är och för
blifver alltid genom den af Consistorium
gjorda tillämpningen af Prestraötes-beslutet
en viss fallacia begången Ty under den förut
sättning att det fattande beslutet skulle f
öre
slås till Nådig stadfästelse samlades Clerus
och fattade sitt beslut i ämnet och under
den på sjelfva Prestmötet till och med stärk
ta öfvertygelsen att den Nådiga stadfästelsen
verkligen skulle i underdånighet sökas samt
att beslutet såsom lag ej var tillämpligt så
länge densamma ännu icke erhållits åtskildes
Clerus helt godtroget öfverlemnande åt Con
sistorium icke den lagstiftande åtgärden ulan
endast omsorgen att anhålla om den Nådiga
stadfäitelsen icke misslänkande något som
derunder kunde begrafvas
Alldenstund Consistorium så länge uppskju
tit verkställigheten af den med Clerus öfver
enskomna anhållan om Nådig stadfästelse
hvad annat synes det dermed hafva åsyftat
än att under tiden begagna Cleri beslut så
som ett lämpligt häftyg för sina egna afsig
ters befordran Ty hvad kan hindra Consi
slorium att i ett fall der det så öfverens
stämmer med dess syften gifva detta beslut
en rakt motsatt kraft och verkan mot den det
för denna gång iklädt detsamma Consisto
rium liar nu funnit det lämpligt att från för
slaget till Lunda och Kihla utesluta tvänne
Å SÄ
,yw VU
eljest dertill berättigade och det påjwund af -v
Cleri Synodalis beslut att Lunda ofcV Kihl» V •
-J
skulle föreslås till uppflyttning ur aii ^a till
första Klassen taget såsom stadfästädt ojCbi
såsom straxt gällande lag men hvad hindrar
väl Consistoriutn att en annan gång nemli
gen när det finner det så tjenligt i förslag
till ett äfven till uppflyttning nu föreslaget
Pastoiat uppföra en eller tvänne lika med
Kyrkoherden Kolen qvalificerade Sökande på
den grund att Cleri Synodalis beslut otD en
bättre Pastoraternes Klassifikation icke ännu
vunnit den Nådiga stadfästelsen Det sednare
förfarandet hade för sig åtminstone ett störr
utseende af rättvisa och lagenlighet än det
förra En sådan supposition vinner ock styrka
genom samma Consistorii Ledamöters förfaran
de då de tvänne gånger förut ansett Sökand
till Regala Pastorat af första Klassen berät
tigade förslag ehuru de varit försedde med
icke högre betyg än approbatur det vill sä
ga med samma betyg som nu var otillräck
ligt för Kyrkoherden Kolen att vinna rum
pä förslag till ett Pastorat som ännu de jur«
hörde till andra Klassen
Dessutom har man verkligen svårt att fö
reställa sig att det var Cleri Synodalis me
ning att åt detta bes /ut äfven en gång bug
nadt med Nådig stadfästelse någon retroactiv
verkan skulle tilläggas så att de som under
hittills gällande förhållanden prsesterat sådane
prsestanda som gifvit dem rättighet att ad
spirera rum å förslag till de nu till uppflytt
ning föreslagna Pastoraterne derigenom skul
le utestänga sig sjelfve och således nu från
känna sig den skicklighet de i yngre åren af
ett då varande Consistorium tilldömdes för
förvärfvade deremot då svarande kunskaper
hvilken skicklighet de sedan beständigt ökat
genom kanske mångårig öfning i det Prester
liga kallet hvilken i sådant fall torde vara
förr värd uppmuntran än ett litet högre be
tyg hos den som egnat sin tid åt andra makt
påliggande värf men icke egentligen åt För
samlingens tjenst Att i Synodal-Protokollet
bordt inflyta några ord som tillkännagifvit
rätta meningen synes ej vara någon obillig
fordran Men när härutinnan saknas allt
stadgande så tycks det att Consistoriutn icke
bordt tillämpa beslutet så som skulle det äga
retroaktiv verkan ty Consistorium kan väl
icke såsom moralprincip antaga den satsen
alt allt är lofgifvet som expressis verbis ic
ke är förbjudet
Onekeligt är att Clerus Synodalis handlat
icke nog försiktigt så väl i frågan om Pasto
ratemas Klassifikation som derigenom att in
genting stadgades om beslutet skulle hafva
retroaktiv verkan eller ej att Clerus inom
ordagrannt beskrefne gränsor ej inskränkte
Consistorii makt i tillämpningen af sitt beslut
var visserligen en obetänksamhet som Clerus
kanske redan fått skäl att ångra men — för
sent Dock som dessa misstag troligen härrör
de af ovana vid Prestmötenj och af brist på
en finare takt än den som erfordras i Soc
kenstämmor så bar man anledning att för
moda det Clerus nu fått ögonen öppnade
och — en annan gång tager sig bättre till
vara
Sida 6
a :o Kongl Brefvet af den 2 ?»nu»ri i8l i
>ni Hp Lektor Ramström i närvarande fall
dernäst tillämpat var Jör riktigheten af den
eonclusion till hvilken Herr Lektorn var be
stämd att komma just icke något lyckligt
val ty det har för Herr Lektorn här det
dumma med sig att det dels icke bevisar
hvad Herr Lektorn skulle bevi«a och dels
icke är tillämpligt Det Kongl Brefvet afser
tydeligen ett meddelande af Kongl Maj :ts
MÄdiga vilja huru handlas bör när till något
större Pastorat flere än Z :ne Sökande finnas
och bland desse någon ined som man »äger
Jitteiära meriter JDet Kongl Brefvet be
stämmer att i sådant fall den som är öf
verlägsen i skicklighet skall hafva företräde
framför dem som äro öfverlägsne i tjensteår
eller som det med andra ord heter att för
slag till sådana Pastorater skola uppsättas
med mera afseende på skicklighet än på tjen
steår Men det Kongl brefvet lärer inga
lunda på något ställe att endast de som haf
va litterära meriter berättigas till sådana för
slag och det utesluter alldeles icke andra på
annat sätt inom Församlingen meriterade
det är blott mer tydligt och bestämdt skrif
vet än Herr Lektorn ville att det för hans
hehof vid delta tillfälle skulle vara Det
Kongl Brefvet innehåller att vid sådana
tillfällen som det nu ifrågavarande
"det å
ligger Consistorium att icke ensamt fasta sig
vid de Sökandes tjensteår utan afven göra ett
billigt afseende i lärdom och in sigt er for
enade med erfarenhet och skicklighet i tjensten
dock sä att på ingendera sidan företrädet
uttlräckes utöfver den gräns billigheten före
skr ifver j för att luta hvar och en njuta sin
tillständiga rätt
Och då det Kongl Bref
vet säger att "den högre lärdomen eger en
ostridig företrädesrätt vid Pastorater af
första Klassen
sä förstår det med företrä
desrätt bestämdt ingenting annat än att
litterär skicklighet eller högre lärdom har
till förslag till de "större Pastorateriie i Ri
ket företräde framför tjensteär men ingå
Junda att en "större skicklighet och erfaren
het uteslutas från befordran genom en för
■värfvad större grad i kunskaper då desse
sednare icke äro särdeles utmärkte
Det
Kongl Brefvet har dei igenom tydligt anvisa
sär företrädesrätt kan komma i fråga och
tillämpas nemligen när tjensteår icke skulle
vara tillräckliga att bered rum på förslaget
då skall den litterärt meriterade från förslag
till de större Pastoratenia i Riket utesluta
äldre Sökande då och endast då lar deri
liögre TheologUka lärdomen företräde och
Lar företrädesrätt Om Herr Lektor Ram
ström låtit det Kongl Brefvet ensamt leda
sig så hade lian vid tillämpningen der
af på uppsättandet af förslaget till Lunda
och Kihla (ansedt såsom i :a Klassens Pasto
rat nödvändigt slädnät i den eonclusion att
Lektor Lahng och Prosten Rosen vore ibland
de Sökaide sjelfskrifne till förslaget (neroli
gen Lektor Lahng just i följd af den i Kongl
Brelvet stadgade företrädesrätten mm att
Eljest är det icke så alldeles gifvet att
ThtoJogiae Kandidatexamen är ett sådant
•kicklighets-intyg som medför företrädes
rätt
ty något dubiöst blir det af Theologi®
Kandidatens skyldighet att taga Pastorat
Examen Man har föröliigt ifrån Stock
holm just ett aldeles spiller nytt exempel
derpå att Theologis-Kandidat Ex icke
har företräde framför Pastoral-Examen
Derom vittnar förslaget till Clar» af Stock
holms Consistorium uppsatt — ehuru
förslaget till Catharina af samma Consi
fitoiium uppsatt år 1817 deremot tvär ra
>a motsatsen
denna deras förelrädeirätt icle var nSgon
rätt som derifrån uteslöt endera af de öfrig a
sökande och vidare att Lektorns egen makt
och välvilja icke kunnat eller bort utsträc
kas längre ty till 3 :dje rummet å förslaget
hade Consistorium ovilkorligen bordt uppfö
ra en af de 2 andra Sökanden nemligen
Kyrkoherden Role
n alldenstund han har ett
högre betyg och Pastoratet skulle anses vara
af första Klassen
Med tillämpning af det Kongl Brefvet
borde då Förslaget till Lunda och Kihla
fått detta utseende men Heir Lektor Ram
ström som försökt denna tillämpning bar
bevisat att han icke fattat dess rätta mening
ty han tycks med Jöreträdesrätt förstå ute
slutande rätt liksom Lektor Lahng och Pro
sten Rosea kunde i kraft af deras högre
Tbeologiska lärdom från förslaget utesluta
alla andra eller som de på förslaget jemte
sig icke kunda tåla någon som ej var så
lärd som de Men kan företrädesrätt kom
ma i fråga om man icke antingen öppet el
ler tacite medgifver att en annan men un
derordnad rätt linnes Kan företrädesrätt
åberopas om ingen annans rätt vill göra sig
mera gällande Eller vill Lektor Ramström
berömma sig af sin företrädesrätt der ingen
vill göra eller gör Herr Lektorn företrädet
stridigt På samma grund som Herr Lek
torn nu tagit saken hade han ju lika väl
kunnat ropa på företrädesrätt om t ex Lek
tor Lahng varit den ende Sökande
Att det Kongl Brefvet bär icke kunde el
ler bordt tillämpas följer otvunget deraf att
det har afseende på förslags upprättande till
Pastorater ebdast af första Klassen och en
ligt hvad vi ofvan handgripligt nog bevisat
kunde eller borde Lunda och Kihla icke
anses annorlunda äo sisom ännu varande af
andra Klassen Således ägde skickligheten
ensam der ingen företrädesrätt framför tjen
»teåi er
Z :o Cleri Synodalis bifall till skyldigheten
for Innehafvarne af första Klassens Pastora
ter att prxsidera på Prästmöten utgör för
H :r Lektor Ramströms Conclusion den tredje
rätt egna praimissen Först hvad vill det sä
ga att Biskoppen framställt en proposition
som gifvit anledning till ett sådant bifall och
för det andra hvad betyder sjelfva bifallet
Är Biskopens mening den att af Clerus få
en försäkran om dess laglydnad och Cleri
bifall att anse som ett sådant medgifvande
Eller äro bådas åtgärder ntt betrakta såsom
egenmägtiga förändringar af beskrefven och
ännu till allmän efterlefnad af Prästerskapet
gällande Lag och författning Eller var det
blott en af en skicklig hand gjord förgyllning
som genom propositionen skulle öfver hela
ämnet utbredas på det den föreslagna Pasto
raternas Klassifikation skulle få ett antagliga
re utseende Man har ganska svårt att be
stämma hvilketdera af dessa bör antagas ty
enligt ännu gällande Lag har Biskoppen o
bestridlig och oinskränkt rättighet att till
praeses på Prästmöte utnämna hvilken Pastor
som hälst han må nu vara Innehafvare af
första andra eller tredje Klassens Pastorat
Således var Biskoppens betingade rättighet och
Cleri bifallna skyldigheter fullkomligen öf
verflödiga och ett helt och hållet nonsens en
proposition och ett bilall som bada äro utan
mening och bägge betyda precist lika myc
ket det vill här säga — intet
Vidare utbreder sig H :r Lektorn om den
välsignade jus superioris Cathedrae liksom i
från densamma all lärdoms sken och företrä
desrätt skulle komma Herr Lektorn säger
"om någon ograduerad i följd af högre Theo
logisk lärdom tu w
Hvad fötstår då Herr
Lektorn med ograduerad och med högre Theo
logisk lärdom Emedan af Herr Lektorns
yttrande tydligt följer att icke Philosophisk
utan Theo logisk lärdom berättigar till förslag
så måste här med ograduerad förstås den
som icke är Theologiae Licentiat ty endast
denne kan sägas hafva tagit Theologiska Fa
kultetens grad och derföre få åberopa före
trädesrätt och med högre Theologisk lärdom
kan väl då utom Theologiae Licentiat-Exa
men ingalunda förstås något annat än ett
högre Pastoral-Examens betyg näml in The
ologicis När dertill kommer att man kan
erhålla Förslag till i :sta Klassens Pastorat
genom och för endast Pastoral-Examen utaa
både den Philosophiska graden och Theolo
giae Kandidat-Examen
så följer att dess»
Examina och de dem åtföljande praerogativer
äro inför ett Consistorium Ecclesiasticura r
den förra eller Pastoral-Examen underordna
<le Alltså och vidare emedan ämnet för ea
Disputation vid Prästmöte är och enligt laz
skall vara rent Theologiskt så kan en af
Philosophiska Faculteten meddelad jus supe
rioris Cathedrae p» intet vis der gälla mer än
Pastoral-Examen hvadan följer att Consisto
rium om det vill handla consequent beböf
ver i underdånighet anhålla om den besagd
jus lika väl för Theologiae Kandidaten och
Philosophiae Magistern som för den ogradue
radej för att här tala med H :r Lektor Ram
ström Af nedanstående möjligen inträffad»
och äfven inträffande fall upplyses man snart
om lättvisan häraf
En ograduerad som tagit Pastoral-Exaitt *»
har i densamma erhållit t ex laudatur eller
cum laude approbatur en Theologiae Kandi
dat eller Philosophiae Magister har i sin tag
na Pastoral-Examen fått approbatur då vill
Strengnäs Consistorium i och för Praesidium
på Prästmöte godvilligt mrdgifva och erkänna
den sednares jus superioris Cathedrae men anser
sig ej med godt samvete kunna uraktlåta i
underdånighet anhålla om besagde Jus för den
ogiaduerade eller för den högre Theologiska
lärdomen Ett sådant förfarande har det ic
ke ett visst utseende af ett antagande utaf den
orimligheten att det hela kan vara mindi
än eller lika stort med sin del
Vidare vill Consistorium i underdånighe
anhålla om denna jus för den redan liefull
rnäktigade Pastorn Vore det icke förnufti
gare alt i underdånighet anhålla om densam
ma innan han bcfullmägtigades eller ännu
mer innan han ansågs competent till förslaget
alldenstund denna jus superioris Cathedr» är
enligt Consistorii åsigt en conditio sine qua
allt Praesidium på Prästmöte för detsamma 2r
otänkb .irt Ty se om den af Consistorium be
lullmägtigade Pastorn sjelf icke vill hafva
den der härliga jus superioris Calhedra eller
hvad ännu ohjelpligare vore Kongl Maj :t ic
ke fann för godt att förunna nådigt bifall »t
Consistorii underdåniga anhållan derom — hvar
står då Strengnäs Consistorium med sitt jus
sini prxsides och sina prästmöten Vi vilja
försöka utvisa den labyrinth i hvilken Con
sistorium letat sig in men ur hvilken del of
sin egen kraft väl aldrig återkommer
En möjlighet är det näml 3 :uc "ogradueraae
i följd af högre Theologisk lärdom frän för
{ffcitf utestängt en Tlicologire kandidat eller L hiloso
plita Magister Den af de dä föreslagne som erhåller
flesta rösterna och derföre skall befullraägtigas bitr
i ocli med detsamma enligt (deri Synodalis g tfn»
bifall skyldig till 1 'rtesidium pa 1 rustmöte men er
fiäller icke den i underdånighet sökta jus superiori»
Cithedrae och känner sig ålit a med Consistorium
icke behörig 11 sig detsamma åtaga hvarföre han
oaktadt hela Cleri påyrkande deraf nekar att det
fullgöra — då erbjuder sig den till samma Iör«Uj
icke qnalificcrade Theologiae Kandidaten eller 1 'bifo
sophiae Magistern att samma partes sig åtaga H»«
Inte byad Cousistoriuw i Streuijnäs tyci» tu en»
Sida 7
fni wperioris Cathcdras ar således titan sådant hin
der att öfvertaga delta officium och uppfyller det
tamraa försvarligt enligt ännu gällande lag gör lian
då anspråk på den ograduerade Pastors gäll och en
ligt samma lag ma ^te äfven Consistorium "då god
känna lians anspråk samt befullmäktiga honom till
Vastor därstädes således befullmäktiga honom till
en ayssla till hvilken det förut ansett honom ic ^e
5ga skicklighet Och för att lämpa delta på en ännu
»pecielare casus vilja vi dröja vid det ifrågavarande
Lunda och Kihla Den lin befullmägtigadc ogradu
erade Pastorn blir i följd af Clcri Synodalis bifall
af Biskoppen nämnd till Praeses vid nästkommande
Prestmöte — men han "vill sig detsamma "icke
åtaga och förebär såsom skäl derföre alt jus superi
oris Ca thed ras blifvit lör honom i underdånighet ic
ke »ökt eller i Nåder icke beviljad då erbjuder
Kyrkoherden Holén sig att detsamma åtaga emedan
lian på grund af lag och författningar ej anser den
der jus superioris Cathedrce behöflig för Prsesidium
på Prestmöte han uppfyller detta sitt åtagna officium
fö 'svarligt och gör derföre enl Kongl Brefvet af
den 9 Junii 1696 anspråk på Lunda och Kihla Pa
storat Consistorium kan icke annat än medgifva
kans rättighet därtill och måste derföre tillåta ett
byte af Pastoralcr och omsider befullmägtiga Kyrko
herden Rolén till Pastor i Lunda och Kihla oaktadt
det nu ansett honom icke så qualiliccrad att han
ens kunde få 3 :djc rummet å förslaget till samma
PdstoraL Ån vidare om en ograduerad blifvit ut
nämnd till Kyrkoherde i ett Patronclt Pastorat af
i :a klassen och Consistorium ålägger honom att upp
fylla den af Clerus Synodal is bifallna skyldigheten
till Praesidium men Consistorium af sina egna skäl
icke med- utan snarare motverkar bifall till den i un
derdånighet sökta jus och han således på ofvan an
visade sätt skulle bli sitt Pastorat qvitt huru ville
Consistorium då förfara Kan det beröfva Patronus
lian» kallelse-rättighet och påtruga honom en Pastor
»om &r efter Consistorii sinne men ej efter hans
eller »kall Consistorium då göra undantag från den
du »A strängt åberopade och af Clerus till bifall på
kallade skyldigheten till Pra *sidium Till en sådan
villervalla skulle Consistorii principer conseqvenl
utförda directe leda Derföre är det kanske bäst att
ingen gång vara conscqvent
Ännu återstår till afgörande om jus superioris Ca
thedr ;s är ett så nödvändigt vilkor för Prsesidium på
Präst möte att der för utan intet presidium kan aga
rum och om officium på Prästmöte är en absolut
befordringsgrund af sådan art att Consistorium är
lierätligadt derefter upprätta Förslag
I alla ännu gällande stadganden om Prestmöten
och med hvad dertill hörer såsom Officiariers till
sättande m ra finnes intet enda ord nä rand t om of
vanberörde Jus JemfÖr raan Kyrko-Ordningens *25
Cap g § ined Kongl Maj :ts Circulär-Bref af den 21
Aug 178 § 5 der det bestämmes att Pastoral-Exa
raens undergående nödvändigt skall furegås af antin
gen en Disputation vid Acadcmicn eller ock af ett
försvar af Latinske Thescs antingen uti Philologien
eller ock uti Philosophia Theoretica och P rad i ca
hvarvid "allenast göres den åtskillnad att de Gra
duerade vid försvaret få nyttja öfre Cathedern och
"Respondens samt handskrifnc Theser hvilka der
emot böra vara tryckte enär den speciminerande
"är ograduerad cch för hvilken bruket af öfre Ca
"thedern samt Respondens
.icke eller tillätes :0 jom
for man nu Kyrko-Ordn u5 Cap 9 § med detta
Rådiga CirculärbrcfJ så blir det väl icke lätt för
Strengnäs Consistorium att blanda bort korten ty
man kan icke behöfva lång besinningstid för att
finna att om den höge Lagstiftaren ansett rättig
heten till öfre Cathedern vid £tt Prestmöte för ett
ovillkorligt behof för att der få fullgöra Pnesidis
Oflicium och dertill om Han funnit det vederbörligt
att någon skillnad dervid gjordes mellan graduerade
och icke graduerade sa hade Han visserligen i båda
fallen gifvit sin höga vilja till efterrättelse tillkänna
likasom han gjort genom den ofvanstående 5 § som
handlar om specimina för Pastoral-Examen och 2 :0
att en märkelig skillnad äger rum mellan en dispu
tation vid Prestmöte och den som sker för Pastoral
Examen just genom de olika ämnen som de skola
afhandla ämnet för en disputation vid Prestmöte
skall näml enligt Lag vara någon artikel i den
Lärobok i Thcologien som vid Stiftets Gymnasium
följes eller ock af Prreside utgifna "Theser i Thco
logien men deremot stadgar lagen alt "Thcserne
för Pastoral-Eamcn skola vara i "Philologien eller
ock uti "Philosophia Theoretica och Practica såle
des
"endast in Philosophicis
att derifrån rätlighe
ten att vid Pastoral-Spccimen begagna öfre Cathe
dern för de i Philosophiska Faculteten graduerade
kommit begripes ganska lätt men också lika lätt
att de der ämnet för disputationcn är högre eller
theologi»kt icke äro i det fallet mer än andra
Vidare synes af Kyrko - Ordningens -j5 Cap att
Disputationen vid Prestmöte Ur bestämd att hållas
f &r dcu öfning den gifver Presterskapet och för vid»
magthållandet och befordrandet af nyttiga kunskaper
men att den ingalunda kan anses såsom ett specimen
af sådan art som de hvilka föregå Pastoral- och
Kandidat-Examina eller sysslor vid undervisnings
verken Då desse altid benämnas "Specimina
fin
nes aldrig en sådan benämning använd på ett officium
vid Prestmöte utan kallas det .alltid Disputation
Prresidum m m Dertill kommer att då vederböran
de äro skyldige att afgifva betyg öfver Specimina
så erfordras icke af dem eller äga de ingen rättig
het att något sådant meddela öfver ett oHicium på
Prestmöte alltså har lagen icke ansett det såsom nå
gon förtjenst som vid ansökningar kan komma
i fråga derföre bar man äfven trött att Strengnäs
Consistorium icke bordt eller bör vara betänkt på ett
sådant förfarande häl stödet bolde erfarit hvad redan
Biskop
"Wallqvist på sin tid visste neml att "Snille
och qvickhet ersätta någon gång vid Förl ör oeh D i
sputations-actcr liksom i samqväm det som brister
i grundlighet och dölja bristen
/j :o Lektor Kamström säger vidare "att ehuru
Kyrkoherden Rolén och v Kontrakts-Prosten Ek
ström i anseende till godkända och försvarliga prof
af insigtcr samt ådagalagd Embetsmanna-skicklighet
och mångårig tjenst gjort sig för !jente till dcremol
sv ?rande uppmuntran och befordran han dock ej kan
anse deras förtjenster så beskaffade att de kunna fö
reslås till de större Pastorater hvilka enligt Kongl
Maj :ts Kådiga vilja skulle blifva försedde med så
dane män de der för serdeles lärdom och skicklighet
gjort sig i del allmänna kände
Huru Iir Lektor Ramström förstått Kongl IVlaj :t
Nådiga vilja och gifvit sitt raisonnementutseende af
alt hafva ställt sig densamma till efterrättelse skola
vi lätt finna af en jemförelse mellan Kongk Maj :ts
Nådiga Bref och Lek 1 or Ramströms tolkning af dem
För att här komma till rätta med Hr Lektorn sko
la vi då taga till hjelp ibland andra just det af ho
nom sjelf åberopade Kongl Cirkulär-Brefvct af den
14 Jan 1811 Uti detsamma fijuner man stadgadt
alt "större skicklighet och erfarenhet uteslutas icke
från befordran genom en för värfvad större grad i
kunskaper då desse sednare icke tro serdeles ut
märkte f vidare "den högre lärdomen äger en ostri
dig företrädesrätt vid Pastorater af förslå klassen
och att Kongl Maj :ls vilja vore det Dom pros ter ior
ne och de större Pastoraterne i Riket blefve försedde
med sådane Bl än de der för serdeles lärdom och
»kick lig het gjort sifr i det allmänna kände
eller de
der
"ehuru icke öfva de i Prästerliga förrättningar
genom en vidsträckt lärdom genom en förvärfvad
menniskokännedom genom det behof Theologien äger
.af andia Vetenskaper kunna göra Ståndet och För
samlingen heder och nytta
I samma Nådiga bref
förklarar ock Kongl Maj ;t att "afsigten har icke
kunnat vara att tillägga de förslå stegen på Lär
donisbanan ett uteslutande företräde till de största
Pastorater enär Lärdomen icke blifvit fortsatt till
en utmärkt grad eller förenad med erfarenhet
hvarföre Consistorium vid tillämpningen af Kongl
Maj :ts Nådiga vilja bör ställa sig efter den före
skriften
"alt den enas större lärdom och den andras
använda möda och förvärfvade skicklighet i tjenslcn
må mat hvarandra vägas
Så lyder Kongl Maj :ts Nådiga vilja 11 l det af Hi
Lektor Ramström för giltigheten af hans conclusion
åberopade Circa lär och vi beböfdc visst icke tilläg
ga något enda ord mera alldenstund det är så högst
synbarlig t huru Hr Lektorn velat illa förstå Kongl
Maj :ts vilja men på det en hvar må ha tillfälle att
se huru litet Consistorium vid förslagets upprättande
till L och K varit i saknad at tydliga bestämda
och på detsamma fallet tillämpliga Höga föreskrif
ter kunna vi icke underlåta alt anföra några ord
utur Kongl Maj ts Nådiga Cirkulärbref afd 21 Aug
1786 oeh det så mycket häldre som det af Hr Lektor
Ramslröm åberopade Brefvet af d 24 Jan 1811 ut
gör liksom en förklaring och stadfästelse på detsam
ma Der stadgas "det bör skattas för skicklighet
hos en Sökande att han äger Lärdom och de kun
skaper som vid sysslans fullkomliga bestridande for
dras samt för förtjenst att han med kännedom nit
och försigtighet skölt det kall honom varit anför
Irodt och såmedelst gjort sig förtjent af vidare be
fordran
Vidare heter det i samma Nådiga Bref
"om en vida yngre som beständigt haft tillfälle all
obehindradt sköta sina studier skulle uti kunskaper
synas öfvergå en äldre som väl också äger mogen
lärdom och öfriga goda egenskaper men hvilken va
rit föranlåten att använda sin tid på ulofningen af
en mödosam tjenst och således ej hunnit uppnå en
lika så vidsträckt lärdora då skall den sednares ar
bete och erfarenhet så jern föras med den förres be
läsenhet att å ena sidan ej må sakna uppmuntran
till nyttiga vetenskapers alfvarliga skötsel men å den
andra ej eller skickligs män afskräckas att ingå uti
arbetsamma och mindre lönande beställningar vid
Undervisningsverket och Församlingen hvilket ofel
bart hända skulle om ej den enes nyttiga möda och
besyär skulle äfrcosoin den andra» btröuiliga flit
och lärdom fa bereda dess förljensl ödi lyda t
händelse den rätt tänkvärda slutmeningen i Kongl
Br af d 24 Jan 1824 möjligen skulle blifvit förbi
sedd så vilje vi inskärpa densamma "Då Consisto
rium iakttager allt detta med den oväld och sarn
vetsgranhet som K M .t af det förväntar gör K M :t
Sig i Nåder försäkrad att Prästerskapets rätt skall
blifva bevarad och Församlingans nytta blifva be
fordrad
Ty det blifver som man lätt kan förstå y
en omöjlighet att någonsin införa allmän flit finna
allmän trohet nitälskan och oväld om icke en vi *s
rätt för dessa höga dygder förvaras åt dem hos hvil
ka de finnas utaf de män som skola pröfva dem T
uppmuntra dem och sjclfvc gifva föresyn till dem
När man har Kongl Maj :ts Nådiga vilja så be
stämdt förkunnad till och med att läsa kan man då
utan missbruk tillämpa densamma på ett sådant sätt
som i närvarande fall eller vid uppsättande af F &j
slaget till Lunda öch Kihla skett
Ingå andra än de
som med Strengnäs Consistorium hafva lika svårt att
förstå Kongl Maj :ts vilja lära har gifva ett nekande
svar Det kan icke längre vara ett obilligt anspråk
på hvar och en som skall pröfva andras insigtcr aU
lian lärer sig bättre ännu skett först sjelf "inse KgJ
Maj :ts Nådiga vilja samt om han det verkligen kan
ställer sig densamma till oförvriden underrättelse
I stöd af Kongl Maj :ts Nådiga Cirkulär-Bref af
d 24 Jan 1S1I3 kan eller bör man anse "företrädena
rätt
vara en "uteslutande rätt Nej tyden högre
lärdomen har vis t ostridig företrädesrätt vid Pasto
rater af "första klassen men så framt den icke ir
särdeles utmärkt uteslutar den icke en större
skicklighet och erfarenhet
Kunde eller borde Lunda och Kihla anses såsom ett
"Domprosteri eller ett af de "större Pastorater i
Riket hvilka enligt Kongl Maj :ts Nådiga vilja
skola förses med sådane män som för "serdeles fttv
dom och skicklighet gjort sig i det allmänna kände
Nej alldenstund Lunda och Kihla både före vid
och efter Förslagets uppsättande hörer till "andra
klassen så kunde lärdomens företrädesrätt på det
samma äga rugen tillämpning och Pastoralvården
der icke anses för en sådan högre syssla inom hvil
ken jemngod och försvarlig skicklighet ej förslår för
g öro må len och som dessutom icke är utmärkt hvar
ken af "stort anseende eller
"synnerliga fördelar
för thy borde Förslaget till detta Pastorat (enl Kgl
Brefvet at d 21 Aug 178G §§ 9 10 uppsättas "en
dast efter tjensteårs-beräkning
Kan T neologi se Kandidat-Examen och ett eum lande
approbatur i Pastoral-Examen gälla såsom intyg på
d
-n af K M :t åsyftade vidsträckta lärdom eller för
värfva de mennisk o-kännedom som till oeh med utan
öfning i Prästerliga förrättningar gör dem som de
samma undergått uteslutande berättigade till d«
störsla Pastor ^terne Nej alldenstund de ej kunna
anses såsom något mer än de förstå stegen på "lär
domens bana så bevisa de icke a !t lärdomen blifvit
fortsatt till någon utmärkt grad eller förenad med
erfarenhet och äro derföre enligt Kongl Maj :ls ut
tryckliga vilja icke till någon sådan rätt behörige»
När det så förhåller sig kan högre förtjenst ute
slutas af högre skicklighet eller dessa vara utom jemr
förelje med hvarandra vid förslags uppsättande till
"förstå
och mycket mindre vid "undra klassens
Pastoralcr eller kan den förra vara oberättigad till
rum ä Förslag till båda klassernas Pastorater när
den sednare derigenom icke utcslutes Nej emedan
lvongl Maj :ts Nådiga vilja är alt den enas störr«
lärdom och den andras använda möda och förvärfva
de skicklighet i tj en sten mot hvarandra skola vägas
■samt att dan enas arbete och erfarenhet skall jern fö
ras med den andras större beläsenhet så att den för
res nyttiga möda och besvär lika väl som den sed
nares beröm liga Hit och lärdom få bereda dess fo
Ijcnst och lycka
Kunde eller borde då enligt dessa Kongl Maj :t
Nådiga Föreskrifter Kyrkoherden Roléns och v Kon
trakts-Prosten Ekströms insigtcr anses sådana alt de
icke kunde föreslås till Förslag till Lunda och Kihla
Nej ty enl ofvan anförda Kongl Maj .ts Nådiga
vilja skulle deras insigtcr och erfarenhet jern fö /a
med de andras större skicklighet men ingalunda af
densamma uteslutasj och vidare om man också anta
ger att Theologiae Kandidat-Examenj och ett cura
laude approbatur i Pastoral-Examen gifva en full
makt pä den af Kongl Maj :t med synnerlig Nåd
nämnda särdeles utmärkta och vidsträckta lärdomen
Att genom förhoppningar på belöning upmuntra
skickligheten är ett ganska nödvändigt och riktigt
förfarande Ty då något värde sättes på densam
ma och så snart nian får något för sin skicklighet
så länge gör man alltid något för att vinna den
och dess frukter Men man måste vara högst nog
grann i valet af uprauntringsmcdlen att de icfca
hämtas från andra eller tagas på andras bekostnad
När Lärdom skall uppmuntras genom större rätt
till befordran är ock nödigt att man bestämmer
hvad med lärdom zkall förstås Att vilja tillägga
Sida 8
aatnf raenniskckSnncdom si kan man ock fä tro alt
en Pastoral-Examen med betyget approbatur kan gäl
la såsom bevis på mogen lärdom samt den långt
• (örre förtjenstcn såsom borgen för öfriga göda .egen
skaper livadan ur denna synpunkt tagne och enligt
Kongl Maj :ts Nådiga vilja Hrr Roléns och Ek
ström» insigter bordt med de andres jämföras och
etideras vinna uppmuntran till befordring äfven till
ett första klassens Pastorat enär de af concurrencen
mellan sökande ej derifrån hindrades och ifrån för
slaget till ett andra klassens Pastorat ingendera al
drig bordt uteslutas
Emedan Lektor Ramström gifvit tillkänna att en
ngraduerad kan inför Strengnäs Consistorium finna
så mycken nåd att han i följd af högre Theologi ,k
lärdom kan få rum å förslag till ett första klassen
Pastorat samt då med högre Theologisk lärdom i
sådant fall kan förstås ingenting annat än högre
betyg in Thcologicis i Pastoral-Examen sä kunde
man ock fråga har Consistorium vid utsättandet af
ny ansökningstid till Lunda och Kihla samt 'då den
gick tillända vid det då upprättade Förslaget sa
oväldigt och samvetsgrant som Kongl Maj :t för
modat följt den princip som det till och med
sjelf enoncerat Svaret tillkommer oss icke nu —
det upplyses af Pastoral-Examens Protokoller och vi
vilja icke gå Consistorium i förväg
5 :o Tillämpningen af Kongl Cirkuläret af d
Maj i83o utgör slutstenen för Tornbyggnaden i
Strengnäs Consistorio men har med de föregående
det gemensamt att icke rätt passa i stycke Kongl
Maj :t har i detta Nådiga Bref bcslämt att om in
trä falalia ej tillräckligt antal behörigen sökande sig
anmält så skall af Consistorium ny ansökoingstid
utsättas Hvad vill behörigen sökande säga Skall
man dermed förstå dem som icke hafva sina ansök
ningar med thy åtföljande documenter i behörig or JL
»ing Om Consistorium funnit Hrr Roléns och Ek
ströms ansökningar i sådant skick så hade det med
vida mindre besvär och bekymmer varit gjordt att
utestänga dem ifrån Förslaget men enl gällande
Lag hade ock Consistorium varit skyldigt i sitt Pro
tokoll intaga detta skäl Alltsi emedan detta icke
»Lett får man ej eller antaga förhållandet vara så
diant Skall man då med behörigen sökande förstå
dotn som sakna någon af de för den syssla de söka
erforderliga egenskaper eller med ett ord dem som i
sådant fall äro incompetcute Alt Consistorium
tagit meningen sålunda är troligl men huru kun
de det applicera den på närvarande casus Ty 1 :0
ägde de uteslutna sökanden så många tjenstcår alt
de i och för dem ovillkorligt voro behörigen Sökan
de och 2 :0 hade de gifvit sådana prof på insigter m
m som berättigade dem till förslag till det gäll dc
sökte emedan det var af andra klassen hvarifrån
deras lägre grad af insigter förenade ined deras ge
nom långvarigare tjenstetid vunna erfarenhet icke
ined rätta kunde uteslutas af en högre grad ?f kun¬
de i Phil Fac gradueradc denna titel och i grund
deraf gifva dem framför ograduerade större befor
dringsrätt torde icke vara rätt enligt med sanning
eller rättvisa Att hinna till denna utmärkelsegrad
ar stundom en följd af större penninge-tillgångar •
hvilka medgifvit ett längre vistande vid Akademien
och Kandid
-Protokoll äro icke altid en så veder
häftig Borgen för insigtcrna att det icke stundom
narrat och narrar både dess Innehafvare och Sta
ten Bland ograduerade tinnes väl ganska många
med både lyckliga natur
-anlag och rätt hedrande
kunskaper men hvilkas mindre goda tillgångar va
rit dem det enda hindret för att äfven bli lager
krönta
Dessa hafva i stället nödsakats upp ffra
sin tid åt Församlingens trägna tjenst och särskildt
studerat de stycken hvilka dock slutligen ^ärö quintcs
sencen lör den Prästerliga lärdomen och då är
det synd att minska deras rätt till belöningar för
använd möda och pä bekostnad af deras för vä» f
vade erfarenhet och embcLsmanna-skicklMiet belö
na de graduerades Theoretiska skicklighet i t ex
Medicin Kemi Astronomi Matematik o s v
som visst icke komma i fråga hvarken på Predik
stokn på ett Bondbröllop eller GralÖl Att lär
dom utan att vara lagerkrönt kan linnas och att
cåsotn Biskopp
"Wallquist säde ,JDct gifves ingen
Ecclesiastique Syssla som en grundelig Man ick
kan få utan att vara Magister
vilja vi tro
af nedanstående exempel kunna bevisas För att
icke ^enom något sökande bland närvarande tids Män
bliva tröttande eiler för att i eke genera någon af
dem vilja vi endast nämna en Gabr Rosén byars
lärdom var allmänt erkänd fast han icke var Ma
pister en Sam Troilius som icke var Magister
men med värdighet intog Sv Ärkebiskops-stolen
en Sv Lagerbring en Sam Ödman hvilka icke
voro Magistrar men begge blefvo Professorer af
förstå ordningen och slutligen en Bengt Wetter
sten som icke var Magister men för siri skicklig
het promoverades till Theol Doktor i Königsberg
— odog som Cappellan på Wermdö
kaper med .mindre tjenstear Emedan således Kyr
koherden Rolén och v Kontrakts-Prosten Ekström
voro i alla fall behörigen sökande så kan det Kongl
Cirkulär-Brefvet af den i3 Maj ej här tillämpas hva
dan dess ve lydelse och påföljd här helt och hållet
förfalla enär ett för förslagets uppsättande fastän
icke föi Co n dis tor i i afsigt er » tillräckligt antal behö
rigen sökande anmält sig
Utaf sådana Premisser till hvilken conclusicn kom
mer man Om man lekte Blindbock sä vore det kan
ske en möjlighet att hitta på densamma som Hr Lek
tor Ramström och att stadna dervid men eljest är
det nä tan otänkbart Man kan med skäl förundra
sig deröfver att Hr Lektorn ingen minsta aning ägt
0111 sina premissers falskhet att lian icke kunnat in
se det han uppställt sitt hela på en ifrån aldra första
början falsk grund alt han
-å velat blotta sin o .skick
lig i gliet att tillämpa Kongl Maj :t .s Nådiga vilja samt
att l an kunnat vänta bifall af sina med-Con
.istorialcs
till en sådan hopställning
Dock är det kanske orätt alt för den falska slut
satsen taga Hr Lektor Ramström för hufvudct ty han
har väl här ej gjort mer än som fordrades af den stol
pä hvilken ödet för närvarande satt honom alldenstund
inan kan vara viss på att man fatt höra alldeles det
.amma 001 ljudet denna gång kommit ifrån Con ^i
stoi ii öfra ända så visst som det nu kom från den
nedra Qni non cognoscitur ex se cognoscitur ex
socio Det är långt mera skäl att förundra sig der
öfver att ett helt Consistorium låtit så hänföra sig
af idel skenfagra skäl att det ej fanns ett enda ord
att tillägga eller fråntaga Eller vissfe väl desse
"Patres redan på förhand hvad Lektor Ramström
skulle säga så att i någon hemlig ärendernas förbe
redning innehållet var godkänd och nu ingenting
annat återstod än alt sluta det i den lagliga formen
till hvilket bekymmersamma värf Lektor Ramström
var bestämd af ödet i kraft af den plats det satt
honom alt i Consistorio bekläda Den som så leder
ärenderna kan ju med allt skäl sägas "styra efter
sin pipa
om han också icke visar sig
Hvarifrån skall man söka skälet till Consistorii li
ka ovänladt enhälliga som hastiga chorus med Hen
Lektor Ramström månne från dennes förmåga att
äfven åt skenbara skäl gifva en sådan öfvertvgande
kraft att Consistorii öfrige Ledamöter så fullkom
ligt förlorade all presence d 'esprit att de endast
kunde finna sig i att allesamman vara lil a goda ja
karlar Eller skall ursprunget till denna utmärkta
samdrägt uppsökas i Consistorii goda vilja för saken
<a att det blundat för allt utom för sitt föresätta
mål Eller skall man linna orsaken dertill uti nå
gon begärelse till krökande från stora laggilla vägen
Lika illa hvilket som hälst Nog af ett ganska be
kymrande factum är det att af sadan anledning få
göra bekantskap med detta Consistorium som också
utan hufvud hittat den raka vägen Besynnerligen
dragés man här in i Psychologiens oafgjorda hnhe
ter om nc ml någon begärelse såsom ofvan nämn
des skulle hos Consistorium vara befintlig ty man
vet ju icke ännu om begärelsens säte skall sökas i
hufvudet eller i andra kroppens ledamöter om det
lör ra leder det sednare eller tvertom
Beklagligt är det emedlertid alt linna det ett Con
sistorium — en samling af sådnne män de der sjelf
ve vilja hafva
"företrädes-rätt i följd af vidsträckt
lärdom och större mennisko-kännedom—att ett Con
sistorium kan vilja så lösligen pröfva och så god
tyckligt antaga »le skäl och grunder en eller annan
dess Ledamot finner för godt att framlägga för al
görande a i
mål dem en INädig Öfverhet anvisat till
deras verkningskrets och serskildt anbefallt till de
ras c väldiga behandling sä mycket mer bekymrande
som Consi toriales i så många fall hafva med bröders
timliga väl tiil en så betydlig mån i sina händer
Det är visserligen icke ett af tidens nyaste tecken
att hos corporationer de der äro tillsatta att på
guldvigt väga och derefter vårda allas under dem
stående rät» finna ett bemödande att der Lagstad
gander ne pä något möjligt sätt medgifva det bär
draga dem sä att efter det egna syftets missvisande
Compass något kryphål för deras ensidiga tillämp
ning mätte hittas Skulle ett sådant bemödande ic
ke verkligen ega rum så borde man också icke finna
så många inconscqvenser begångna eller icke korpo
rationernc stundom så snärjda i sina egna nät att
dc utan dessa leges in casu aldrig kunnat reda sig-
Det är ganska lätt begriplig alt dc önska sig få
i
ostörd ro fortgå på sin sjelftagna våg men när det
gäller att bestrida missbruk af den makt Lagen till
delat och intrång i lagliga rättigheter samt att för
svara det rätta för det rättas egen skuld då är all
tystlåtenhet ett misstroende emot Regeringen ett
brott emot Samhället och ett nästan högljudt förrä
deri mot rättvisan och den allmänna ordningen Och
om man sjelf finner sig stark nog att för sin enskil-
Obs Denna år icke någon Kungs
Krono eller
Landets väg ty den saknar ds i Lagen bestämda
tå del bära en tillfogad oförrätt eller låtsar icke bry
sig derom antingen för att visa sig ju större i an
dras ögon eller af menniskolruktan på det icke
s ^elfständighcten skall synas komma i för stor oppo
sition mot den tillbörliga aktningen för förmän ga
bör man d ck likväl hafva med sig sjelf afgjort det
både Konung Samhälle ocli Rättvisan hafva iklädt en
ej mindre skyldigheter än rättigheter och dsrföre
alltid fordra de förra lika väl uppfyllda som de srd
na re begagnade på ett sätt som är en fullmyndig
man höfviskt AP Konungen begärer man hägn ät si
na rättigheter Han behöfver ock derföre veta om
och huru desamma vårdas af dem Han i Sin stad och
ställe satt af
ver af Samhället fordrar man ej en
dast sjelfva rättigheterna utan ock deras vidare be
främjande det behölver också derföre ie om man
vet hvilka rättigheter nian begärer och om man för
står af dem göra det bruk som de medgifva af rätt
visan yrkar man sina rättigheters återställande hon
behöfver ock derföre veta när af hennes biträde nå
g >n göres behof ty der ingen åklagare är der är jn
ock ingen Domare och voLcnti non fic injuria
Det är visserligen en bland en Ijeiistemans o be
hagligaste ställningar i lifvet att börja klagomål mot
Föl män men det egna obehaget bör dock alltid vi
ka för de ofvanantydda allmänna skyldigheterna
Att på ett behörigt sått söka den rätt man för sig
anser förverkad är ej mindre hvars och ens rättig
het un skyldighet emot embetsbroder och hvarken
hör eller gerna kan sära redlige Förmän de der all
lid till grund för sitt behandlingssätt hafva sin ic
s >ectabla öfver !ygelse Men att tystlåtet böja sig un
dier oförrätter derföre att de tillfogas af förmän är
en svaghet som skadar en sjelf och andra samt ett
säkert medel att gifva hardiesse åt de oförrätt ande
"ädla händerna ty derigenom uppkommer alltid
mer och mer en viss säkerhet som föder af sig en
stygg ovana hvilken slutligen blir en oefterrättlig
naturlig praxis — ty man vet af gammalt att "con
svetudo c it altera natura
1 Ecclcsiastika ärender uppstå ej sällan skäl till
mer och mindre vigtiga klagomål endast af olika
fattningsförmåga hos Consistorium och Clerus af Lag
rörfattningar Cirkulärbref och olika plägseder i oli
ka Stift För sådana klagomåls förekommande äro
de i dessa dagar uppväckte Prästmöten den pålitliga
ste genvägen Men ett vilkor är derföre nödvändigt
det ncml att Biskop med Consistorium och Clerus
skola motas med förtroende tiil hvarandra ej såsom
tvänne opponerade potenser och att allt hvad på des
sa möten afhandlas lemnas icke i obestämda uttryck
liknande forntidens orakelsvar utan affattas i otvä
t .ydiga beslut Dermed bör Clerus icke mindre än
Consistorialcs finna sig betjente ty såsom Biskop
Wallqvist anmärkte
"en man som vill göra rätt
fruktar icke för en regel om det sorn ar rätt
Men
det goda ändamålet förlora dessa möten helt och hål
let dä Biskop och Consistorium ä sia sida äro cir
cumspecti alt genom skrufvade meningar skaffa sig
läglighet och försvar för möjligen godtycklig tillämp
ning af redan tagne eller tagande beslut och derige
nom göra Clerus ä de .ss sida lika ovillig till något
medgifvande eller oböjlig för något antagande af
till gemensam öfverläggning gjorda propositioner
medan Clerus alltid föranlätes att frukta det under
de välljudande fraserna och granna termerna eller
skickliga vändningarne döljes en på tjenlig t tillfälle
'ill förklädnadens aflägg ande lurande skälm — ty
Clerus kan nog också erinra sig att stundom sannas
ordspråket lätet anguis iu herba
Dä Strengnäs Cons på Prästmötet i«S3x bråkade
mycket med Jus Superioris Cathedrs» och äfven
sedan haft ett anfall af samma förvirring i före
ställningen om rätta begreppet med denna rätt till
öjra Cath på Prä»tmötcn så ställde Consistorium
1 Linköping på Prästmötet i83i utan afseende på
Ju a superioris Cathedne en graduerad i nedra Ca
thedern Då Strengnäs Biskopen och Clerus i83i
ej mcdgåfvo andra än Ordinarier rättighet till säte
och stämma pä Prästmötet sä inbjuder l83-j Bisko
pen i Wexiö i sin Prästmötcskallelsc lika väl d«
äldre som yngre de ordinarii som icke ord i narri
Observeras här att en Biskop icke kan hvarkea
directe eller iudirccte genom enskildta reservatio
ner befalla Clerus tiil bifall eller afslag
dimensioner
Hos L J II J KUTA