Sida 1
lV :o 156
1832
AFTONBLADET
Fredagen
den G Juli
priset i Stockholm för helt år to R :dr halft är 5 B :drt 3 månader n B :dr 3a sk Baneo Lösa Numror a sk Banco Prenumeration och utdehtfn i
• *- Bladets Contor vid Stadssnedjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrlandsgatan och Ess ^nA
vid Södermalmstorg Annonser emottagas endast i förstnämnda Contor till i sk Banco raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
och £s $len .t
UTNÄMNINGAR
Till Kommendör af K M :tj Svärds-Orden
IIof-Marskalkcn Grefve C F Posse
Riddare af K M :ts Svärds-Orden t
Adjut lios H M Konungen Majoren Grefve P
A Lewenhaupt Kapi t vid Iugenicur-Corpsen Lars
Stahl Kapit vid Uplands Reg C W Nisbeth
Biddare af K M :ts Nordstjernc-Orden
Kgl Lif-Medicus ocli Ridd af K Wasa-Orden m
m C J Ekström
Ridd af Kgl M :ts Wasa-Orden
Reg .-Läkaren M D och Ch Mag C A Oppboff
Brigad-Läk I Vongt
DÖDE T STOCKHOLM
Kamercraren J G Guillaume den 17 Juni
5l Sr
Betjenten C M Holmberg född i Finland d 27
Juni 27 ar
UPPLÅNING
genom Hrr Fullmägtige i Biksgälds-Contorct af ett
Belopp i Silfver motsvarande 2 millioner Svenska
Specie-Riksdaler efter 1664 års myntfot Hälften far
aflemnas i Hamburg inom 1 Oct detta Sr till Riks
gSlds-Contorets befullmägtigade ombud eller ock i
B St Bank för Biksgälds-Cont :s Deposit - räk
ning andra hälften ovilkorligen i Stockholm genom
insättning för sistberörde räkning 4 proc ränta er
hålles hälften hvar 6 :te manad frän 1 Oct detta ar
l >cräVu-dt a 1 mill >n -V den million »om bör ha
vereras i Stockholm sednast nästa år fas Riksgälds
Contorets obligationer af d Juni i833 Obligatio
nerna kunna erhållas så i Svenskt Specie som i ut
ländsk myntsort i hvilket fall räntan äfven betalas 1
summa mynt men kan äfven las i Svenskt Specie
Till och med d 11 nästk .Aug då anbuden som in
lemnas till Hrr Fullmägtiges Canzli-Espcd öppnas
kl ia på dagen få de inlem nas med påskrift An
bud å Svenska Statslånet i Silfver Om anbuden
notas bör horgen sättas lur 2 1-2 procent af erbud
na lånesumman
På Jern koppar m m erhålla» i Banken från d 1
Juli till och ined sista l )cc m <t 4 proc ränta
Dito af Lappmarks Ecclcsiastik-fondcn undei r af
Prot .-Secrct Roman i Commercc-Coll
AFGIFTER
Till Wcrmländska Hushållnings-Sällskapet erläggas
till Capit och R Wallencrona i Gallslad med 2 lidi
Banco för hvarje år Om 33 och 1-3 Hdr Banco
erläggas på en gång behöfves ej vidare afgift
LEVERANSER
Till en vattenledning i Carl .krona 281 (1 st större
och 4Ö4 St mindre gjutna TackjcrnsrOr de förra af
9 fots 4 1-2 t :s längd 7 1-4 t diameter invändigt
3-5 t tjocklek i godset samt circa 1 Skepp 8 Lisp
vigt hvardera och de sednare af lika längd 4 t di
ameter 2-5 t tjockt gods circa 1 Li p vigt hvar
dera under loppet af a år Förs anbud inom d 24
nSstk Aug kl 12 ingifvas till K 1 örv af Sjöärcn
derne Närmare underr der och hos Varfs-Amir i
Carlskrona
Af 72 et furubalkar 18 alnar långa r .cli 90 st d :o
19 alr d :o alla 10 tum i fyrkant Cm d :o 20 alr långa
och 11 tums fyrkant kostnadsfritt å Kgl Ski ^ips
holmen inom d i Oct detta år Skriftliga anbud i
Stationans Kanjmar-Contor till kl »2 d 3i d :«
entreprenad
1 *° Af östkinds Häradsboer» fuijhållningsskyldighet
vid Färjstadeu i Uätra Husby S på 20 års tid frän
24 Oct Alict å Lands-Cancelliet i Linköping och
vid Färjstället 23 Aug 11 II f ni
AllCTIONER
Exccntivt å gårdarne N :o 46 och l5y i Wexiö i5
inst Aug kl 10 f m å Rådhuset
OFFENTLIGA STAMNINGAR Ä
EOHGENÄRER
EN
Sundsvalls BB Bådmannen L Sellstedts och hu
strus a fl Bådm P Miitzells samt a fl Handl G
Westphals 17 Sept all Handels-Expediten D Camp
bclls 1 inst Oct
Wexiö B .B Garfvaremäst C E Wallgrens i :a
helgfria lMSndag e 6 mån från 6 sistl Febr
W ika Sockens samt Hosjö och Knifva Bergslagers
H .R all Sadelmak J Avelins i Strand och Enkas
U Brödens 2 rttgd af ting näst efter 6 mån från
21 sistl April
Hedemora H .R Nämndem Jan Olssens i Brunna
2 rttgd af ting efter år från >4 sistl April
Stura Schedevi Sockens H .B Anders Janssons i
Anstahyttan och hustrus 2 rttgd af ting näst efter
6 mån från 5 si >tl Maj
Bråbo H .R Enkefru E F Mrechels på Herrestads
berg och a fl Inspect J Segerstens vid Lagereberg
2 rttgd af detta års liösteting vid Lilla Åby tings
ställe-
Wemmenhögs H .R afl Lndufogden P Sandqvists
ocli enkas E Strandbergs i Brännemölla 2 rttgd af
ting näst efter G mån från 6 sistl Febr
Kållands H R Magnus Carlsson i .Nolegården Jöns
lin >ia och ftustkus 2 rttg 1 af ting näst efter 6 mån
från 6 Febi
KALLAS
Orgelnisten M Ahlstrand till 9 rttgd af Södra
Wedbo H nästa hösteting angående återgång al kö
pet utaf ett till Mellby Församling försåldt Or
c ?Iverk
BOEJFFTECKN1NG
Efter afl Kopparsl .-Ålderm C F Ipson anm in
om ik-nna månads slut
Hter afl GördeJmak A A Hammargren anm i
Stcibliuset inom i5 dennes
Efter Mamsell E F Regner anm bes O Hall
gren i Stnds-auctions-kammarcns kassa-kontor inom
d 14 d :s
EORGEN .iBKpa gA MMAM ® ÄDEh
idkl
pgAM ® ÄDEh
Näringsidkcrslan A Eken grens d 7 dennes kl 5
«•
ni i hn et ]N :o 12 hörnet af Tyska brinken och
Svartmanga tan
t d Handl P B Hammars l3 Juli hos C Björn
beig i Götheborg
All Borgmäst A Tallens å Stadskällaren i Eskils
tuna d 16 dennes kl 4 e m
Gen .-Adjut m ni J F Boij« å Börs-cafferum
inen d 23 dennes kl 5 e m
Handl Ljungkvists d 24 dennes kl 3 e m hos
A M Salmenius i Borås
Afl Sam Danielssons i Borgstena d »6 näslk Aug
kl 2 e m å Borgstena
Fjerdingsm J Erssons i Uppbo och Skedvi s d
28 nästkomm Aug kl 12 uti Jan Ers»ons gård i
Uppbo
_
SPEKTAKEL 1
Thti
_
KEL
Fa Pjurgårds-Theatcrn i morgon Giftermål ge
nom annonce och Kung Salomon och Jöran Hattnia-
l
lare
n m
SA MIM AN TRÄBEN
P B d 9 dennes kl 6 c m
AV B d 9 d :s kl 7 e m
STÄLLNINGEN I PARIS
[Le Temps
Tvåtusen menniskor fylla fängelserna och
arresteringarna fortfara De tre deputerade
[Cabet j LaBoissicre Garnier Pages »not
hvilka man utfärdat arresterings-ordres pro
testera alltjemnt mot Krigs-Rätternas undan
tags-lagskipning många bland de aktnings
värdaste af deras medbroder ha genom en of
fentlig förklaring uppmuntrat dem att fort
fara i sin gensträfvighet De understödjas vi
dare af alla de partier som sjelfva kanna sig
träffade af detta godtyckets maktspråk
Man finnas hvilkas namn ej tillåta dem att
fly för en arresterings ordres Hrr Chateau
briandj Fitz James och Hyde de Neuville
sitta i fängelse och polisea efterspanar Mar
skalken Hertigr» af Belluno betydligen kom
prometterad såsom det berättas af Hr Ber
ryers bekännelser eller af de dokumenter
som man hos denne representant funnit Det
är en skrifvelse af General-Proktiralorn i Ren
neij som föranledt den väpnade styrkan att
intränga hos dessa herrar Vi ha ej anspråk
på att bedöma rigtigheten af ett förfarande
hvars anledning vi ej känna Allt hvad vi
tilltro o«s att yttra är att det måtte vara
obehagligt för regeringen att behöfva draga
dessa ryktbara namn infor en Krigs-Rätt
I sanning en besynnerlig tid den vi lefra
uti Alla tafla om att påkalla kraftfulla mått
och steg och då makten utvecklar följderna
af deo energi man af densamma fordrar för
färas friheten och civilisationen öfver dem
Känslan af mensklighet som inträngt i alla
sinnen afväpnar undantags-lagarna Beläg
rings-tillståndet får ej vidare vara annat än en
polis-åtgärd sträcker det sig deiutöfver blir
det till en förbannelse Makten Sr icke min
dre bekymrad deröfver än tryckpressen men
den bibehåller belägrings-tillståndet emedan
man dock ändteligen måste göra något deraf
Vi hafva af allt detta åtminstone vunnit
den öfvertygelse att styrkan icke allenast lig
ger i lagtiij utan jemväl alt det är omöjligt
— äfven för de skickligaste för de mäktiga
ste — att i längden stödja sig vid något an
nat fin lagen Deri ligger just det konstitu
tionella styrelse-systemets triumf detta är det
»om hädanefter föibjuder någon maktj att
tänka på despotismen
Men bär är nu mindie fråga om framtiden
det är det närvarande som sysselsätter oss
Fängelserna aio öfveifyllde Huru skola de
tömmas Hvad vill mnn göra af 2000 an estan
ter Vi kinna ej fös nya Septembermorden och
man skulle till och med icke mern finna bödlar till
dessa rysliga afrättningar Ilvem skulle vilja
underskrifva dödsdomarne Hvcra ville vol lö
sta for afröttnirgnvnr Det b !ir icke Grefve
Sebastiani som fr utvr ständ att behandla sii
allvarsamma frågor icke Rsron Louis icke
Marskalken Soult Ii vilk 'i hafva för plägsed att
sluta sig idnej den cce inoiii sin fitiaticiel» >f-
Sida 2
Vfrldgsenbet den andra inom sina vidlyftiga
organisations-arbeten Grefve Montalivet har
ej frälsa t lifvet på Carl den io :s ministrar med
Jara för sitt eget för att ett par år senare
lila så många utmärkta mäns hufvud falla
Skulle väl Grefve Rigny samtycka att låta
minnet af Navarino slackas af Schavotter upp
reta med kall blod Herr Barthej hvars namn
igenlinnes i så många hemliga samfund ocli
ungdoms- föreningar skulle han vara utan
medlidande för den exaltation soin kastar oer
farna ynglingar in i brottsliga företag Ocli
hvar finnes väl den som icke likasom de fle
ste bland Ministrarne återliålles af något min
ne från det förflutna Skall väl Grefve d 'Ar
gout som fått sin del i Kejsare- Rikets och
restaurationens nådebevisningar gifva dödsstö
ten åt sina colleger på den administrativa
banan
Våra seder och tidens lynne fördöma såle
des dödsstraffet men om de anklagade endast
träda inför Domstolen för att frikännas så
vore Junisegren endast vunnen till fördel föi
dem detta blefve således en seger och icke
ett nederlag för partiandan och denna för
summar aldrig att missbruka de företräden
som man så lätt beviljar den
Om man begrundar sinnesstämningen i all
mänhet och factionernes isolerade förhållande
skall man lätt finna att hvarken Henric V :t
eller republikenQ äro i någon mån rotfästade
i opinionen Öra deras anhängare hade nå
gra grundade nära för handen varande utsig
ter för sig vore det kanske nödvändigt ocli
ny I tigt att krossa dem
Vi önska ingalunda se morden undgå la
gens rättvisa hämd ty dessa äro icke politi
ska brott utan vanliga missgerningar stämp
lade med alla opinioners och alla samhällen
rättmätiga afsky Måtte blott en vidsträckt
amnesti omfatta alla dem som icke fläckat
sina händer i medborgares blod Om chefer
finna hvilkas myndighet sätter det allmänna
lugnet på spel så kan man ju råda dem till
en frivillig landsflykt eller mottaga deras he
dersord att de ej skola missbruka den frihet
man lemnar dem Må man förtro sig till
män af heder den aren känsla som man för
länar ökad kraft om man tror på den
Sedan man stadgat dessa exempelQ för del
framlidna måste man om man verkeligen vill
sätta ett mål för de oordningar som så länge
belägrat oss söka utrota ett missnöje med det
bestående som man så ofeisigtigt trotsat Det
är ej antalet eller styrkan hos dess fiender
som gör makten så svag det är den stora
myckenhet af vänner från iivilka den sönd
rar sig
Bland de män som i allmänhet anses till
böra restaurationen var det visserligen hvar
len nödigt eller rätt att anställaett nederlag utan
urskiljning och sålunda genom ett slags reac tions
system förfölja talanger som icke bestämdt voro
böjde för förräderiet Men Julimännen kunde
med skäl fordra att deras regering skulle vinn
lägga si» om det allmänna förtroendet I
stället att förvissa dem derom aflägsnade man
dem nästan som det skulle tyckas med flit
Makten förnekade personerna i det den aflägs
nade sig från principerna och det är pa detta
sätt som sa många obelönade förtjenster så
mycken bedragen ärelystnad kastat sig in i
oppositionen Nu går man ännu längre med
vanärande beskyllningar tvingar man opposi
tionen in på republiken man drifver till raseri
en tendens som det vore bättre att tillfreds
ställa man bereder sig till nästa session en
kamp på lif och död inom kamraine sadan
som den vi sett på torgen och segern är
hvarken så lätt
eller så säker ferier stu¬
pade i brechrn Pcrier som var ministerens
hufvud och hö ^ra hand
Hvad åligger derföre Styrelsen i närvarande
ögonblick Att bjuda dem tyitnad desse de
corationstiggare som skryta af alt hafva slag
lat sina landsman dessa uslingar som man
borde hölja med smuts för den fräckhet hvar
med de vilja göra landets olyckor till redskap
för sin äieiust Att påminna alla samhällsklasser
och corporationer del Ingen är öfver partiagget
Alt icke längre uppmuntra dessa adresser från
beväpnade corpser municipalråd depai t ^ments
låd der önskningar och känslor uttryc
kas som ofta motsäga hvars un och <om all
tid äro olagliga — Eller om man anser dessa
corporationer uttrycka allmänna tänkesättet
må man då höra Seine-Departementets Råd
åter sluta sig till Chartan och upphäfva beläg
ringen af Piiris
LITTERATUR
Den okändes sista helsning eller den bro
kige Riddaren lyftad ur sadeln
Genom ett misstag har vid utskjutningen
af kolumnerna i gårdagsbladet nara en spalt
af det uppsatta manuscriptet till artikeln un
der ofvanstående rubrik blifvit utesluten
hvilket Läsaren redan lärer hafva märkt vid
den af
brutna citationen på 3 :dje sidan a
-dra
raden För Jullstdndighetens skull och som
artikeln i gårdagsbladet endast var börjad
anhålla vi att få återupptaga det afbrutna
stycket i sin helhet för att i nästa blad fort
sätta vår öfversigt af den anmälda skriften
En af de vig tigaste frågor som Recensenten
G M vid de Historiska Handlingarnes kom
menterande i Jurnalen vidrörde — en fråga
hvilken många före honom gjort och som än
nu efter 20 år bibehåller samma intresse för
Svenska folket — var den hvarföre revolu
tionens hufvudmän som vågade så mycket
för att frälsa landet från en blind och vilse
förd konung deremot gjorde aldeles ingenting
för att ingjuta en ny anda i förvaltningen
hvarföre de lemnade hela samhällets inre sam
mansättning snart sagd t åt sitt öde och till
och med bibehöllo på sina platser just de Em
betsmän som hade visat sig såsom blinda och
lydaktiga verktyg för Monarkens olyckliga
envishet Man har ofta hört detta förebrås
H E Gr Adlersparre såsom hufvudsak liga
misstag Anmärka en lemnar i detta afseende
sidan l2 /j den för historien högst vigtig och
så vidt vi förnummit hittills okända upplysnin
gen
J ,att Grefve Adlersparre yrkat hvad månge
"nu mera förebrå revolutionsmiinnen att icke
"hafva gjort nemligen alt alla j som förut
ägt det högsta förtroendet j borde skiljas från
befattning med de allmänna ärenderna hvar
förutan han säger anm
"befarade att stats
machinen icke obehindradt kunde följa den
ny riktning man åt densamma ville gifva j
och ulan hvilke vilkor några djupt ingripan
de till förbättring ledande förändringar i
dess skick icke kunde åstadkommas Gr Ad
lersparre J tillägger han
"nödgades slutligen
%ifva vika för Konung Carl XfII 's före
ställningar och General Adlercreutz 's enträ
genhet Alla som ville det blefvo bibehåll
na på sina platser eller befordradesj med
växande inflytande på ärendernas gång Re
volutionen fick den mildaste karaktermen
Adler sparres kraft förlamades
Om Hr Grefve Adlersparre verkligen haft
detta yttrande om han med en så träffande
djup och profetisk blick in i framtiden bedömt
sakernas och personernas dåvarande ställning
och framför allt om han gjort allt hvad han
kunnat för att göra denna tanka gällande så
måste vi tillstå att han 9nnu icke njutit all
den rättvisa gärd af högaktning som han för
tjenar Men på »amma gång måste vi då fin
na en nästan Öfverdrifven blygsamhet eller åt
minstone en alltför Stoisk likgiltighet för all
mänhetens hyllning och opinion deruti att
han icke en enda gäng inför sitt stånd lill»
kännngaf dessa å .igter hvartill likväl tillfälle
flere gånger yppade sig I alla fall är denna
a»m uppgift som icke bör kunna hafva
skett efter rn blott förmodan så vigtig fö»
eftervei Idens bedömande af den stora händel
sen att Hr Grefve Adlersparre icke kan finna
besynnerligt om man önskar det han icke
måtte taga kännedomen om sanna förhållan
det härutinnan med sig i grafven
I sammanhang härmed yttrar Anmäl '-karen
"Om i stället för jenikningar efter tidens kraf
en total omstörtning af våra gamla med vårt
statsskick sammanväxta institutioner \ore så
Ivcklig som våra publicister i allmänhet fö
reställa sig hvilket torde vara nog problema
tiskt bör man likväl besinna nit tiden icke
år 1809 gynnade sådana talikala föica
Napoleon
— menar han —
som beberr«kade
Europas opinioner oih p hvlken Sverige i
synnerhet stödde ett grundadt ehuru § 'c
kadt hopp älskade fria samhällsfördrag lika
litet som någonsin de gamla avtokralei ne
Häruti ligga flera misstag och ni got osam
manhang Först och främst ha vi icke hört
att någon enda på den tiden yrkade «n all
män omstortning af våra institutioner
För det andra förstå vi ej hvad Napoleon
"hat eller kärlek till samhällsfördrag hade att
göra med denna fråga Svenska folket fick
ju i alla fall genom Regeringsformen ett sam
hällsfördrag hvilket innebar all den inskränk
ning i Konungamakten som vi förut eller
efteråt hört fordras så vidt anm icke till en
mindre fiiliet i samhällsfördraget räknar Ko
nungens envåldsmakt i den ekonomiska lag-
stiftningen hvarom visserligen varit delade
tankar eller det öfvervägande inflytande som
Styrelsen kan utöfva på repiesentationen ge
nom dennas sammansättning Derom hade
Napoleon likväl troligen icke i hast hunnit
taga så noga kännedom Deremot var i f l
just "jemkningar efter tidens kraf
so n de
sedermera såkallade l8o års verklige mån
eller det dåvarande "mouvementsparliet före
slog och sökte bereda Ifrån dem färsk ref
sig Lag-Gomite-n den un dera skrifvelsen om
en Comité till Styrelseverkens förenkling och
discussionerne i Constitutions - Utskottet orn
grunderna för ett förändrad t representations»
sätt hvilka förelags utgång vi alla kä "nn3
Det bör i afseende härpå anmärkas att dst
ingalunda var Napoleon som lade hinder i
vägen för utvecklingen af de goda frön hvil
ka lades år 1809 Anmärka ren lärer känna
lika väl som vi att det egentligen var Ar
i8ta som reactionen började visa sitt infly
tande just vid samma tidpunkt di förbundet
med Ryssland emot Napoleon ingicks Hala
denna reaction åter som några pUlå reJau
förut existerat alltsedan år iBiq sa synes det
icke hafva legat utom Hr Grefve Adler pir
res verkningskrets både såsom L "darnot af
Stats-Rådet och Konung Carl XfII
's »ynner
lige vän och rådgifvare att motarbeta den
samma så vidt den ville hindra "jämkningar
na efter tidens kraf
Han hade härtill visst
icke behöft "fordia uppmirksamht-t med vär
jan i handen
som anm utlryckei sig och
I förbigående anmärkes att statsskick och
institutioner innefatta ungefär ett och sam
ma begrepp
"Institutioner sammanväxte
med statsskicket säger således just ingen¬
ting
Sida 3
Snnu år 1812 sluille endast hans in .t offent
ligen yttrad utan tvifvel till tryckfrihetens
beskydd hafva belydt ganska mycket emot de
niäns som "blifvit hibehållne pn sina platser
eller befordrade
och nu betalte dennajynnest
dermed att de så ifrigt stridde för inskränk
ning af en bland nationens dyrbaraste rättig
heter Vi yttra detta såsom en invändning
mot aniri :s politiska argument icke såsom en
förebråelse till Hr Grefve Adlersparre för
hans tystnad Han har i allt fall genom det
han år iBot uträttade förvärfva t sig en oför
gänglig rätt lill nationens erkänsla
(Insändt
HOFVEN OCH DERAS INVÅNARE
"Amitié de cour foi des re
mtrds et société des lonps
Chf
p
Chamfort
Mången vis räknade till sin lycka att aldrig
ha sett något hof Denna lycka blef icke min
Du som annu dårns af all denna härlighet
fly den är dyrt betald säg-r jag dig med dina
bröders svett och släpande Fly innan liiften
som du der anda förvirrar ditt hufvud och ditt
hjerta Vet att du är i fiende land der gille
öfverallt äro lagde för att fånga «ii«
Beklaga Konungarne hvilkas lott det är
att vara utsatte för ett beständig bakhåll de
som bockar sig djupast ocli underdånigast för
dein tänker icke sä :an mest på att ia-ra
dem och grundar sina uträkningar på deras
svaeheter Äro - de goda och fromma så bli
han en hyckla»e och gör narr af dem Äro
de grymma så kallar han dem rattvisa San
ningen få de aldrig höra för den är hofvet
förb idet Hvem skulle också vilja säga dem
den Ty vänskapen emellan en Konung och en
undersåte är sådan att den senare altid miste
frukta att den förre likt Jupiter för nymfen
i fabeln en dag visar sig i dunder och bl xt
Blott gunstlingar äger en Konung hvilkas
hufvuden nicka honom till likt de chinesiska
dockorna hvilkas knän äro rörl ga som hvass
hvilkas ögon lystra efter hans min»ta vink
hvilkas la ,ar endast äro etikettens hvilkas
röielser löpa som på en marionett-tråd hvilka
i hans närvaro svettas af rädsla blekna för hans
ögonknit och få rysningar som förbrytare
Och likväl gifvas menniskor Furstarnes kame
leont- och a pefol k hvil ka tinna ett nöje i allt detta
elände ja hvilkas högsta göda och efteiläng
tan det är att få göra att få lida allt det
der liksom man icke kunde tj na furstar utan
krypande
De skattas lycklige som ofta få tala med
Kungen och likv .il kan hvar Christen när
han vill tala lill Gud Men hofven ha sin
egen religion språk seder moral och strids¬
vid meddelande af
behöfva erinra om
den gamla sanningen att ingen regel finnes
Redaktionen lärer
denna artikel knapt
uUn undan 'ag och att om i allmänhet
hafvets dunstkiets är förderflig att inandas
så hafva dock personer funnits hvilkas
moraliskt friska och kraftfulla natur beva
rat dem för en smitta om hvilken det tor
de blifva svårt att afgöra huruvida den är
contagiös eller miasmatisk I öfrigt vilja
vi blott tillägga att om Historien lyckligt
vis företett flera undantag från det all
männa förhållande som den ofvanstående
skildringen antyder hvilket endast inträffat
under några ovanligt kraftfulla och alf
varsamma Regcnter så är det ännu lyckli-
fare att vår tid efter Julirevolutionen i
i-s nkr ike visat exemplet på att en mo
narki kan bestå utan Hof g
konst hvilka liksom frimurarnes hemlighet
endast genoo tradition fortplantas Så mycket
känner man att till deras taktik icke nyttjas
andra än mjuka materier Hufvud-bitteriern
uppföras af idel respekt und rdånighet oc
submission Det svåra Artilleriet fy Hes med
en massa hvilken hoffyrverkarne kalla — 'rull
sig i stoftet
— och ge vars patronerna göras a
bara complimenter Alla de >sa materier
en döfvande förlamande och allt efter de per
soners beskaffenhet hvilk- ti äffas deraf attra
lierande och muntrande kraft
såsom den musik hvarmed tarantel-stungne
personer emot sin vilja tvingas att dansa
På Hofvet» ocean finnas isynnerhet fyra klip
por ,för hvilka man s ugfälligistäger att akta sig
Furstens vrede den som stöter pi den ar säker
förlorad mistänksamheten hvartill de så myc
ket äro böjJe och för hvilken ingen utai
stor fara utsätter sig motsägelsen hvilken minst
lålesaf de jordiska Gudarna samt det ännu
farligare förtalet hvarigenom man lätt kan för
lora både lif och egendom Allt detta afskräm
mer likväl icke en ä &ta hofman Använde han
blntt fjerdedelen af den möda lian görlig för en
nådig blick af fursten till kunskapers för
värfvande eller dygdens utöfning huru månge
Vise skulle då icke finnas vid alla hof
Jag är viss på att det kostade Sokrates min
dre mödor och uppoffringar alt höja sig öfver
sin s-imtid än Hofuvmnen använder för att
svänga sig upp till sin furstes gunstling
Hur mången g ing måste han icke för ett så
dant ändamål förnedra sig Hur mången kränk
ning tå 'a Hur mången förtret svälja Hur
mycken Hngest utslå för att icke förlora fruk
ten af sitt arbete Med ett ord hela hans
lif är en beständig ärelystnadssuck hans död
kanske ångerns Huru ofta beklagade jag ic
ke under njutningen af ett stilla sinneslugn
de hotmäns ängsliga bemödanden hvilka hela
femti åren under besvärligt tvång under frä
tande oro uti lysande dårais stojande träng
sel äro de uslaste trälar för att kanske i de
ras tio :de år träffade utaf onådens bannstråle
svälta eller sucka vid en liten pension För
stodo desse eländige sin lycka de skulle j
tid fly åt landsbygden och der njuta hälsan
måttlighetens lön lära känna vänskapen och
dö obemärkte men så mycket lyckligare Jag
önskar likväl icke att många måtte komma
på ett så förnuftigt infall emedan en stor
del af landets lycksalighet består deri att
dårar aro inspärrade i staden Huru osmak
lige krypande och narraktige de än kunna
vara yf vas de likväl öfver alla andra dödli
ge Blott i en punkt äro de ytterst blygsam
me nemligen då de nöja sig att endast le
kamligen bära vishetens och förtjenstens sym
boler guld purpur och ädla stenar och ä
delmodigt lemna åt andra omsorger att ut
öfva dem För att stiga högt tänka de nå
goxi gång måsteman först sänka sig lika djupt
under nollpunkten som min sedan vill blif
va upphöjd deröfver och genomskurne af
brokiga Ordenskordonger ser man stigandet
på dem liksom på den fargade spriten i ther
moraetrarne
De kunna icke föreställa sig någon högr
och vidare himmel än thron himmeln och
ngen skönare dag än en Courdag De voro
kanske någongång fäder barn makar eller
bröder men alltid hofmän de äga Jac ibs
stämma och Esaus händer kokettera med dyg
den och spela dagligen sina medmänniskor
samma spratt som Parrhasius åt Zeuiis och
Zenxis åt foglarne
En rätt Hofman måste äga förstånd utan
grundsatser passioner utan kraft satirisk
känsla af sina dårskaper utan hat dertill ar
tighet utan kärlek och öppenhet för ro skull
'o
e
s
g
a
l
d
ä
a
s
f
m
s
t
et
s
d
e
t
u
n
Hofminn«ns äkthet lik smaragdens pröfva»
dermed att de liksom denna bli kalla då
man med munnen söker uppvärma dem De
ras lif är likt en god chri ?tens en beständig
bön om något Deruti skiljer Hofmannen sig
ifrån korparne att des-e hänga sig vid lik men
den förra vid lefvande samt ifrån statens tjen
stemän derigenom att båda kunna liknas vid
trädgårdar men Hofmannen blott vid sådana
som kosta utan att rendera
H ^arje god Hofman går såsom färjmannen
i sin båt ifrån den sidan som lutar försig
tigt öfver till den andra Det vore likväl
synd att säga att karakter helt och hållet
fattas dem eller att de vid alla tillfällen mo
dellera sig efter sina herrar sa an t är att
inan ser dem ledsna eller glada skenheliga
eller fritänkare med dem som äro det mea
när såg man dem väl olyckliga med dein som
blefvo det
Hofven äro smickrares och lycksökares fa
vorit-hemvist Dit är del som landets bia
draga honungen och följaktlagen locka getin
garne der vankas nöjen talflar sysslor pen
sioner och om ej heder hvilken hvar och
en blott kan skaffa sig sjelf åtminstone dess
yttre tecken titlar och bind De äro liksom
torgplatser hvare .t handlas och vånglas lycklig
den som icke behötver trängas der kan bli i sitt
ugna hem och utan tjenster lefva för egen
räkning D r Hofvet äger inflytande på tjen
sters bortgifvande heter det sällan "Fullän
dom naturens verk hon gaf dig talangen jag
ger dig platsen Stor är godheten om d«sn
genast afslås så att man slipper vänta och
icke vaggas som barnen af ammorna när de
intet ha att gifva dem
Ieke alltid ihågkomma de hög att de skul
le vara öfverflädiga på jorden om det icke
funnes olycklige att höghetens största nöje
är välgörenheten att de ha att tacka det all
männa behofvet för sin egen upphöjelse samt
att långt ifrån att folken äro till för deras
skull de borde vara det för folkets Förtret
och elakt lynne tyckas deremot vara deras
lott eller rättare sagdt straffet för det dåliga
bruk de göra af sin höghet Gif dem två
goda underrättelser och en elak de skola ic
ke känna någonting stort vid de förra mea
sa mycket lifligare den senare
I allmänhet anser man konsten att behaga
för det »äkraste medlet att göra lycka men
den att tåla elakt lynne att kunna ha led
samt leder ännu säkrare till målet
Sins emellan likna de mägtige vår Herres
kortlek ir som sticka och slå hvarann och
den sårade egenkärleken är det hvarme 1 man
inner störs ia inflytandet på deras best it
Ack om
'du visste min käre son skref Axel
Oxenstjerna till denne
"huru litet vishet på
kostas att styra menniskorna Ja visst mm
skulle snart äcklas om man alltid kunde se
uru det går till i Conseljerni och — i kö
ken
Då jag förbigir att nämna Ho (frun t i rar en
r det af den orsaken att vid hofvet som sig ägmr
.s Urti n rs r I .s r I- till t- .V
- 1 f
'och bör endast till en högre grad uppbfvas
eådana könets egenskaper hvilka mindre ute
slutande tillhöra Hofven ehuru det tillhör
deisas klimat att ormar oftare der än annars
gömma sig i det mjuka blomsterströdda gräset
att de giller och snaror hvilka ligga dolda emel
lan rosorna och liljorna af ett vackert ansigte
der ät o ännu farligare och att man der nnra
än annorstädes kan säga om tungan med jE«op
att det icke gifves något värre I öfrigt äl
skar jag icke att doppa pennan i regnbågens
firger och strö fjärildoft på skriften utan på
minner blott såsom ett drag ur hofvens hi
storia om besynnerligheten af franska ordets
Sida 4
Courtisane nu for tiden så förändrade bety
delse
Endast Eder l )Ög- och välborne Hrr hvilln
så gerna för "den profana hopen visen Eder
i broderad rock med »tjernan fram c .ch nyc
keln bal liksom om dtn föira visade vääcn
och den sednare upplät ingfingen lill vishetens
och ärans tempel har jag också en gång e fl er
mitt sätt velat framställa i negligcn 1 öfrigt
äro ju nuditeterna konstens högsta mål del
som meit värderas
Vredgens derföre icke J horden ju så ofla
detsamma utaf Prins Hamlet i Eder upphöj
da loge
i Ök
Ftöslen i Öknen
Se Stockh Post d a5 Jun iLZ
Götheborg den 3o Juni Salta b .den haf
va nu kommit i full gång uti härvarande
nya Badhuset och begagnas flitigt och med
framgång af Stadsboarne Sjellva Eadhusan
läggningen är redan känd genom de flera lie
skrifningar som blifvit lem ade i åtskillig
T dningar öfver denna lika förträffliga som
eleganta inrättning men det torde icke vara
bekant att man uti densamma finner de bä
sta salta bad hvartill vattnet hämtas af en
dertill inrättad båt från öppr .a Salt-sjön u
lom Winga Vi hafva hört att en skicklig
Chemist i dessa dagar varit sysselsatt med un
dersökning och jemförelse at detta salta vat
ten med det som är att tillgå vid andra bad
inrättningar i orten och vi vänta att genom
Direktionens försorg se dessa resultatet- nil
in angjorde till Inrättningens iörtjenta rekom
mendation
fGötheborgS D agliladj
Klippan (i Skåne d 27 Juni Den 29
dennes hade ögaien nf Pappersbruket härstä
des lirukspat 'onen Suntiei dalil den till fred»—
ilällel e alt ef >er ett och ett halft års besväi
och ansträngning vid förskaffandet och anlägg
ningen of den i England uppfunna mekaniska
Piippersmachin se detta vackra och i afseen
de på kostnaden för enskild man stora a ,be
te fnllbordadt med sådan sorgfällighet och
omtauka att denna machin med äfven ånyo
uppförda valsverket för lumpornas söndermal
ning vid första försöket frambringade det mest
vackra och (ina papper som i utseende och
godhet vid föietagen jemförelse öfverträlFade
det på gmila sättet af lika lumpmassor till
verkade Denna iniättning en heder för äga
ren och orten förtjenar allmän uppmäiksarn
het och är af den vigt att den kan sältas i
brrdd med de första ipom fäderneslandet på
längre tid af enskild person fullbordade all
mänt nyttiga fösetag
ffkiTidi
(fforrkopitlgs Tidning
Landskrona Ett fartyg från Diinkirken
som tros hafva Cholera om bord och hvar
ifiån a :n» i sjukdomen döde skola blifvit ut
kastade blifvit cerneiadt m»d observa
tiombåUr på Helsingörs redd
Helsingborg d 26 Juni Förleden Söndag
fiiades här i Staden på ett utmärkt sätt Den
högtidlighet som härvid föregick var desto
mera imponerande som den icke var någon
följd af annat än hvarje redlig medborgares
eikänsla och tacksamhet för Hr Kapten Sy
dows nit och oegennyttiga fullbordande al
hamnbyggnaden härstädes ett arbete som ut
märker Hr Kaptenens kunskaper och oför
tiutna verksamhet Utom den prydnad son
denna hamnbyggnad medför för stadens om
gifning .är otvifvelaktigt att den gör säker
het för de fartyg som här å orten hafvt
något företag — Stödens Hrr Handlande hade
af ingen annan orsak än skyldig tacksamhet
inbjudit Hr Kaptenen till middagsmåltid ef
ter hvilkens slut sällskapet åtföljdes till hamn
bryggan hvarest åtskilligejskålar druckos äf
vensom Aibetskorpsen undfägnades
Efter berättelse skall Hl Kapt härifrån a frea
till .Halmstad för iordningsställar .de af ham
nen derstädes Vi lyckönska af allt hjerta
innevåname i nämnde stad att hafva valt Hr
Kapten Sydow till föreståndare för berörde
arbete De kunna vara förvissade att Hen
Kaptenen utan någon egennytta samt med den
största ordning bland arbetsklassen fullföljer
hvad han sig åtagit — Vi hade orsak att
än vidare uttrycka vår känsla för Hr Kapte
nen men vi kunna inskränka oss till det yt
trande att II )- Kaptenen har hvarje invånares
odelade tacksamhet för sin möda cch besvär
samt att Hr Kaptenen i alla sina företag ön
skas sådan framgång som Hr Kaptenen rönt
vid snart sagdt anläggning och ännu mera full
bordandet af denna städs hamnbyggnad hvar
medelst Hr Kaptenen förvärfva t sig det nuva
rande folkets och äfven efterverldens beuvf
(Jran hvilken torde anses för mera än stjei nor
oeh band som så ofta biras af den som min
dre förtjent dern än den idoge som gjort allt
för det allmnnnas väl
POSTSCEIPTUM
Dagens post fiån Landskrona meddelar den
underrättelse att Bevaknings-controllören Rein
hardt som den 27 Juni mot natten blef skju
ten af en lön mördare vid postens afgång d
1 Juli om morgonen ännu iefde Sista Lä
kaieattesten lydde att plågorna varit svåra
och pulven ökats och krafterna märkligen af
tagit dock hade hans sans oeh redighet än
nu fortfarit Han har i vittnens närvaro gjort
sitt testamente
Hr Gen Tull-Direktören Grefve Posse
jemte Distrikt-Chefen Hr Majoren Prytt ha
de den 29 anländt till Lat dskrona lör r 11
söka vidtaga anstalter till möi da ens upptäc
kande De Handlande i Landskrona hvilk»
alla hyste vänskap föl Reinhardt ha försam
ma ändamål öppnat en subscription af den»
ningar
Vår Correspondent yttrar att ingenting kun
nat väcka ett sådant up seende i hela Skåne
som denna händelse och att till och med per
soner som förr vaiit ifiige lurendrejare sko
la af *vurit denna handiering af fasa för ett
brott hvartill troligen lurendrejeriet varit
upphof
En aldeles ny tlott nSgra glnger nyttjad modern
Gigg — Underrättello ili i hniet Nio »2 Qvart Pollu
vid Skeppsbron 1 tr upp
ri P A leffl .r» Contoir uti Huiot N :o SS Qvart»
ret Deucalion i hörnet af Kornhamnitorget och Flin
kensgränd löriäljas Söt och Bittermandel Egypt .Saf
flor matolja Lagerblader Sviikon Cathrinplommon
i 1-3 och 1 .4 Lådor Pommeramskal Portugisiskt Sulläder
de flesta sorter Gröna och Bruna Thuer St Croix Kun
Skrifpennor af flera qualité .er lima Lärfter rödt och
Kvitt Port Mallaga och Xeres .win p B ont — »amt il
val förtullade torn ftin Nederlag .Lakritz hvit och
Marm Tvlt Vallgräs skuren Fransk Kork doubbU
Batavia Arac Extra Ku och fin Fransk Cognac godt
IVödt och Hvitt Portvin
KronStärhelse utmärkt hvit och vacker
Norrköpings Peri och Krossgryn
Norr ocH Nyköpings Knappnålar
Sviskon Cathrinplommon och Bussin host
H t•• Broman
Japansk Soya i Broman» Kryddbod rid Drottiiingga
tan och Clara Bergsgränd
MJÖD
PS Bouteiller utmärkt god i Kryddboden i hornet al
Åland» gränd och Regeringsgatan samt i Glasboden vid
Södermalm» Torg
Till nedsatte priser försäljaa destillerade och renad©
odestillerade Bränviner m ra uti Branvius Magazinet
pl Köpmanagatan det 2 ;dra huset till höger ifrln Ston»
torget
BORTKOMMET
Lördagen
.den 50 Juni eller några dagar förut
liar i huset 2V ;o i Qvart Apollo vid Skeppsbron ge»
nom inbrott ur ett rum- på garden blifvit bortstulit
2
.ne langa och Z-ne korta engelska gdng »mattor af
rart
digt ylletyg foll ade i ändarne z qvarter breda sarri
innehållande tillsammans c :a7o alnar i den som bi•
visligen uptäcker tjufveri undfår 10 Rdr ligs dä an•
mälan sker uti Jernkramhandlanden Morr
bergs bod vid Skepsbron
Den 2g dennes borttappades ett sigill med Ceder
strömaka hjert vapnet och itr Jag härmedelst gifva6tilW
känna att om någon skulle begagna sig deraf des tor»
bindelae af mig ej godkännea Stockholm den Zo Juni
iö5a» Alphons Cederström•
En Koppar .Vatten-SI bortstala Thoradaga afton den
Juli från huset N :o 13 vid Fredsgatan hederlig vedev
gällning uilofvas tillrättaska /Faren dl anmälan deroxa
göres i nämnde hus
ANNONSER
TILL SALU FINNES
Af trycket har utkommit och täljei i alla Boklldor
•amt p£ Aitonbladskontoret
ETT ÅR I SPANIEN
EN UNG AMERIKANARE
Öfversättning från Engelskan
i Två Volumer
Af trycket har utkommit ochYäljes i Deléeni et Comp
Dokh k 2 Rdr B :co
L
Rim-Lära
af Joh G Liljegren
En i godt stind varande Guittarse Underrättelse
meddelas 1 Dagblada .Contoret
Ett godt 6 1-2 octavers Flygel och ett Taffel .Forte
Piano uti bus«t N :o 18 vid Jacoba »Bergsgränd en trappa
upp nedanför® Regeringsgalan
JLtt Mahogny Skrif Res Chatuil för billigt pris
underrättelse fås i Kryddboden i hörnet af Drottning
och Rörstrandsgatorne
En nv modern® Calesche lätt att köra med 2 :nehä
star for modererad pria Underrättelse orhålle» af Hot
slagare Mästaren vid Kongl Hof-Stallct E Wiberg
DIVERSE
En Man uti landsorten utan FaroilTo som sedan hatt
lemnade militaira tjemten beständigt uti 20 år idkat
eget jordbruk och ätven förvaltat andras Önakar il
Inspection ötver någon större Land t-Egendom Sva
torde lemnas uti Aftonblads .Contoret adresserade till C F
En medelålders Man med hustru utan barn latun
dar att på landet eller i en småstad fl inacordera sig i
ett för allt mot en årlig billig betalning hvilken tor»
skottsvia kan erläggas Mannen aom
sjelf idkat så väl
Stadsmanna .rörelso som landtbruk och känner större
bokföring önskade att genom sitt biträ do kunna bere
da sig sysselsättning samt äfven derigenom lindring i
betalningen Svar rood upgift å stället och vilkoren af
vaktas i bref till X Y Z som couverteras till Normani
st Engströms Bokhandel i Stockholm
Astundas erhålla ett lån af 5 ,000 k 6 ,000 Rdr Banoo
med 5 procents ränta mot törsta inteckning uti en Frälse
Egendom i Södermanland af 1 .2 Mantal taxerad till
40 ,000 Rdr Svar härom afvaktas i biljett» ställd till S«
A G som inlemnas å AftonbladsContoret
0
Fa en lifassurance af öfver 4000 J \dr Bco belopj >9
astiaidas ett län stort 2500 l \dr Bco Län gifvaren
erhåller såsom säkerhet för räntan och premiers rik
tiga erläggande införsel i en lon uti publikt verk i
Stockholm stor 1500 lldr Bco Svar torde lemna» på
Attonbl kont i iörseglad biljett till A S H
Instundande september månad öpnas en pension föx
»ingå flickor hvarest crhålles lärdom uti christendomen
t historien Geografin skrifva räkna sy linnesöm mä»
'ka och andra brukliga sömnader rita Franska sprS»
ket så väl läsa skrirva och tala samt första grunderna
uti fortepiano spelning mot serskild öfverenskcmmelae
Som lärarinnan är van vid barns han ledning från yngr
åren vågar hon förs .ikra om en noggran tillsyn si väl
1 anseende till barnens undervisning som dera» uppfö
rande äfven gifves Uction uti Franska språket hvarjä
Onsdag» och Lördags efrerm från z till 5 för unga frun
timmer som önska öfva sig i nämnd» sprak Priaet b lif
ver ganska modereradt Vidare underrättelse erhille» 9
alla måndagar och Thorsdagar från 10 till 12 uti Justitie
Rådet Pettersons hus i hörnet af Göthgatan och M *rie
gatan 5 trapp tipp då Fru Erikson etterfrågas
Ångfartyget JFVithiof till Mariefred och Grips•
holm måndagen d 9-de kl 8 f m samt återvänder Til
dagen vid samma tid
Till Strengnäs och Thorshälla Onsdagen den ii :tek !«
6 på morgonen samt återvänder frln sednare stället på
iöljande Thorsdag vid samma tid Biljetter hos Bo ChT
Roos Restauration finnes om bord
Pä sednare halfåret af denna tidning
prenumereras i Slockholm med 5 Rdr
B :co och i landsorten med 6 Rdr s ifi
hos alla Postförvaltare For bestäm
mande af upplagans storlek Önskade
Red att alla requisitioner kunde göras
så snart som möjligt
lits L J lljEKT .U