Sida 1
1832
Torsdagen
AFTONBLADET
3 S (D ® den 9 Augusti
L riset i S r ,ekholm för helt är jo B :drj halft ar 5 fi .dr 3 månader z B :dr 3a sk Ban *o Lösa Numror a sk Banco Prenumeration och utdelning i
*■ Bladets Cnrttor vid Stadssmedjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan octy Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrlandsgatan och Essens
vid glöder malmstorg Annonser err .ottagas endast i förstnämnda Contor till sk Banco raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
DÖDE I LANDSOBTERISE
J3crgsf C Lrcstadius å Arieplogs Kyrkoplats i Pi
teå Lappm in Mars 86 år
LEDIGA TJENSTOTL
Svenska och Norr
-k a Konsuls-best i Gibraltar sö
kcs inom 4 mån 4r- 3o Juli d a
En ord Bat .-Läk .-tjenst vid k M :s Flotta wikes
inom 3o dagar fran i ann
Höganäs Stenkolsverks Bolag upptager län mot 6
proc inom Okt mån slut anteckningslistor hos Hrr
Erskine
omp i Stockholm och Hr Öfv Gi Pös
te i Helsingborg
LEVERANSER
Af Z07 och 19-24 alnar grönt 49 och alnar
ljusblått 2C4 aln grått 7-8 aln rödt 5-8 aln hvilt
Kläde af 9 q var ters bredd i62 11-12 aln svart
lUlfkläde Z aln bredt 196 aln grönt Boj 1 1-2
aln bredt 3öio aln hvitt Lärft 1 1-8 alli bredt
a36i aln hvit Foderväf I aln bred 26a dussin siCr
rc och 65 1-2 dussin mindre Knappar 77 dussin slä
ta Byxknappar 562 dussin Stiblett-knappar 664 st
Halsdukar 662 st Skjortor 6Ga par Strumpor 55a
par Skor och 100 par Halfsulor leveransen sker till
Jemtlands Fäll jägare - Reg :s Beklädnads-Directions
IJepot å f d liössö Skans 5 mån efter auction
som förrättas d |S Sept kl jo f m 3 Lands
Cnnzliet i Östersund der modeller
"äfven finnas för
scsl anbud emottagas äfven
ÄUCTIONER
A egen cl N :s 7 8 gamla men 1 nya liummer
ordn å egen grund a Söderm i Maria Förs och
Qv Lappskon m vid hörnet af L Badstugugalan ocl
Ragrald-sbacle d i3 Sept detta år
Å egend und N :s 1 j 15 i Cath Förs vid L
Fiskaregi
Qv Häckélijäll d i3 Sep
£ Stenhuset och tomten N :o 87 i Stadens tredj
rote i Götheborg d 3o d s
Tisdagen den 4 Scot kl 12 Auclionsk i Gefle
I ;o Klensmeden N J- Falks andel eller 1-6 i fasta
"Wreten N :« ao5-p3 Sörby ägor a :o Smeden 3 h
Wenndins gård j :o 7 i stadens 1 :sta qvarter 3 :o all
Klockaren C G WcnnstrÖms lonk ursmassas gård N :o
03 på Södra Malmen
X Landscrona Radhus den :© nästk Sept kl I
f in Lotsal-Urin Marti»»on» å Östra Whrn beläg
na lms och trädgård och Borrmanska trädgården in
till N :o soi å samma Wärn samt trädgårdstomten
K :o 33 å östra förstaden
ttFFENTLIGA STÄMNJHSA» .i
Götheborgs R .R f- Handl I Salomon d o .Tan
Pirect C G Branting i la Jan Handl J Wahl
bergs 16 Jan 1833
Norrköpings R .R afl vice INotarien J P- Kjell
hcrg« <z Jan i833 Traktören Nils Stenströms d a
nästk Dec
Trosa R .R .ill Commin P 1 Törnqvists och en
kas 11 C Mosslanders 5 nä tk Dec
Snefringe H R Bonden Lars Erssons i Norrhamra
Mnncktorps S 2 rttgd af a833 års vinter»
TESTAMEMTS- BETAKKflKG48
Afl Rättaren P Nyberg» pä Rickeby till en k A
B Andersdotter lu v vul ErlirgKundra 11 R
All ent M L Eric dotters från frälse uij Mar
kebo i Moitiin S och Aska H till
'ina trur .barn
ber vid Asta il R
LAGFAHT
T
Sökt a 1-21 hemman Olsbenning 1-896 hemman
Matts Mikels i Karbennings S köpt af Jan An
dersson för 2000 Rdr Rgs från dess broder A An
dersson
KALLAS
Igare till 65 kr brännvin tagne i beslag vid Haga
gästgd d 15 Juni till d 27 Ang kl 11 f m inför
R .R i Carlstad
Efter afl Fiskaren B Henriksson skiftas d 1 Oct
å Svanholm af Malmöhus Län
FÖBMYNDEBSKAP
Snickaren C F Sundeman om förm Krigs-Com
miss Pr Sundeman
Bergsm M Mattsson i Stabäck V Wåla S och
Sockenskrädd A Blomberg i Källsvedet Karbennings
S omyndige förm Berg 111 M Andersson i Nic
kebo lör den förre celi Nämndem Olof Wattsson i
llökmorsvedet för d s
HANDELSBOLAG
M Benedicks och W :m Benedicks fortsatta under
firma Michaelsson Benedicks detta Handels-Bolags
aliärcr
BOKFPTECKNING
F
Efter afl Häradsh A J Krook i början af Sept
anm hos J F Hallberg ä Malmö ct Hvellinge
Liter ali räll-Läkaren C Hellström inom denna
män slut bos Jernkramh Lod nerberg i dess bedvid
Skeppsbron
Liter all Commin A P Lundberg i Undersvik
in em iimev månads slut
Eller
'1 raclöis-Enkan A C Wäiling innan d 1
Sept i Steibhusel
BORCESÄRKB» 9 .A1WMAK
K
Apoth P W Forsgrens alt läsa konlursdomen
i huset ]N :o 16 å Stora jNygatan
NäVuigsidkerikuu A El eng rens d 11 d :s kl 5 e
ni i huset IN :o 12 i hörnet ui Svart mangatan och
i y-ka Brinken
ingen Sven Ko
lthoffs på gamla Malmens källare å
Myi tgaian 16 d :s kl 6 e 111
.11 Löjtn Rothmans å Källaren vid Stora Torget
i Arboga 18 Ang kl 11 f m
Handi A Hedlunds hos l iu Utter i Borås den 8
Sept kl 4 e m
_
H audelsbetj Peterssons bos Handl Tilländer i Ll
ricehanin 4 Sept
SPEKTAKEL t
I dag Thorsdag gifvér Htri Trede å Kgl
"Djur
gården en stor Föreställning på sin Djnr-Theater Pri
serne liro nedsatte till Numererad Paiquette 3a sk
Premier 24 sl Seconde ia sk Bo
SAMMiNTapKN
Coldinu-Orden 12 d :s kl ,2 på dagen
S W d 12 d :s kl 1 e ni-
DILIGENSER
"Diligencerne afgå alla Tisdagar och Fredagar öfver
Enköping Wesierå
Köping och Aibega till Örebro
samt !amma dagar ifrån Örebro till bt ekholm k )e
återvända till Stsckijolm och Örebro alla Onsdagar
och liördagar
Diligence-Koiiloret derifj an de afgå är i iTu-ct
N-o
5 efter ny» Nvytreringeh vid Clara Södra Kyr¬
kogata och hålles öppet alla
f m till kl 1 e in samt
a
f
a
a Söcknedagar fr Så kl g
från kl 4 till 7 m
Cqfj
Sv
Cqfj
Sv
ÅNGFARTYGS-RESOR
Till Gripsholm och Mariefred Fstthiof alla
dagar kl 8 åter alla Tisdagar kl 9 f m
Till Strengnäs och Thorshälla Frithiof alla Ons
dagar kl 6 åter alla Thorsdagar s t
Biljetter säljas hos Bo Chr Roos i huset N :o
vid Stora Nygatan
Uti deri Badiska Kamaren föreföll den sr
Juli en ganska stormig debatt rörande tryck
friheten Hr Werthmiiller begärde ordet oc .lv
erinrade att ehuru blott sex dagar återstodo
innan laodtdagéns slut vore ännu ingen för
hoppning att få se den efterlängtade tryckfri
hetslagen men väl hade rykten af motsatt
art utbredt sig såsom att Censorsembetet nu
utöfvades af Minisléren sjelf och det med en
stränghet hvilken måste anses som en dår
skap i fall den icke närdes af hoppet att få
censuren bibehållen Hvad kund» Ministeren
äga för ett kiyph 1 att ge såsom skäl för det
ta handlingssätt i1 Talaren yrkade derföre ntt
Lag Utskottet skulle anmodas om ett skynd
samt utlåtande i afseende på den händelsen
om Landtdagen skulle blifva upplöst innan
tryckfrihetslagen biel ve sanktionerad eller
Ständerna åter förelagd samt huruvida icke
Ministraine i sådant lall borde sättas i an k la
gelselillstånd — Hr Jordan yttrade sig öf
ver Förbundsdagens beslut som ännu icke vo
ro iifilcielt kungjorda i Baden Han ansåg
Lag-Ut-kottet böra pröfva huruvida dessa
heslut stodo i harmoni med grundlagen och
på hvad grunder den 13adiske Utrikes Mini
stern både kunnat uppdraga åt det Badiska
,Sändebudet i Frankfurt att instämma i dessa
beslut Hr Pjcijfer erinrade om huruledes
Regeringen förut hade låtit den önskan för
ljuda hos Ständerna ntt tryckfrihetslagen
snart måtte komma i verksamhet och lian
kunde nu icke föreställa sig att Regeringen
skulle genom utländsk inflytelse låta hindra
sig derifrån Om Förbundsdagen umgicks med
den planen att besluta cn allmän tryckfri
hetslag så både man rätt att vänta att det
ta åtminstone skulle ske i enlighet med For
bundsaktens försäkringar som lofva alla de
Tyska fölbundsstaterna en trychjrihel hvar
igenom all censur skulle upphöra om också
andra inskiänkningar inträffade CaHshader
besJutet a t år 1819 var blott en provisorisk
åtgärd och den nya Förbundslagen kunde
således icke få alfa t tas i enlighet dermed
Land da ;»s-Commissarien tnedgaf att ea
tryckfrihetslag vore en :k värd både för rege
singen och lande lian hyste den öfvertygel
sen alt samma tanka delades äfven af rege
ringen och från dess sida skulle således intet
hinder möta .Skulle något hinder uppstå»
Sida 2
sa lona det förmodligen ifrån annat håll Hr
Pfeiffer yrkade motionens antagande lielst han
trodde atl Ministerns försättande i anklagelse
kunde vara gjordt på en qvart men delta be
stred motionären sjelf uttryckande i öfrigt sin
saknad deröfver att motionen funnit så föga
sympatin inom huset
Derefter horn frågan till militärbudgeten
Hr Jordan yrkade med afseende på hvad Frank
furter-protokollet innehöll om Ständernas skyl
digheter i detta fajl att församlingen måtte
protestera emot alla sådana tydningar som
om de borde uppoffra alla financiella hjelpe
medel och afsäga sig alla rättigheter blott
för att ställa en krigshär på benen som vore
bestämd att offra sitt blod i de stöt re stater
nas intresse Tyvärr visade de sednaste tider
na att Tyskland icke meia existerade såsom
Tyskland och att de mindie staterna endast
voro skyddsstater för t vänne stora makter
Förbundsdagens sednaste ordonnanser förkun
nade detta blott a III för tydligt De båda sto
ra makterne hade gjoit de öfrige propositio
ner som dessa blott bejakat
En återblick på hela förbundets förhållande
I skulle visa att i Pariserfredens af år 1814
sjette artikel blifvit fastställdt att Tyskland
skulle bilda en federativ-stat och vidare att
dess inre angelägenheter skulle ordnas på en
congress i Wien På denna congress hade
dock endast Österrike Preussen Hannover
Bayern och Wurtemberg rådplägat om de
Tyska angelägenheterna de öfriga mindre
staterna hade redan vid silt biträdande till
alliansen förbundit sig att på förhand er
känna de bestämmelser som de Höga Mak
terna ansågo nödiga för ändamålet Tysklands
oberoende Bajern och Wiirtemberg liade
M >n endast släppt med derföie att de ingen
ting betydde bredvid de tre Europeiska mak
terna och att deras protest ieke hade gifvit
besluten något annat resultat Då förenade
sig de öfrige Tyska Furstarne med de fria
ttaderi .a och protesterade emot hvarje tvåns
som de stora kunde vilja pålägga dem Di
» >» "lörskiäckeIsens man kom tillbaka från
Elba så måste do Tyska folken ånyo sam
niiintiäda för att bekämpa det fruktade vild
djuret då först t il ka I lades äfven de öfrige
Tyska Furstarne och förbund ^akten var fär
dig på nio sessioner samt utgjorde på visst
satt en reflex af den Rhenska förbundsakten
Efter Napoleons besegrande hade förbunds
digen trädt tillsamman och uti artiklarna 18
och 19 lofvat Tyskarne tvenne dyrbara rät
tigheter Tryck fi ihet och handelsfrihet Allt
sedan 1816 hade nu Förbundsdagen suttit i
Frankfurt am Mayn men hvar vore tryck
friheten Hade något skett för Tysklands
allmänna intressen 1819 hade folkens be
niödanden blifvt nedslagna genom Carlsbader
beslutet De Tyska Furstarne hade äfven då
betackat sig Men Tyska nationen vore
icke böjd för myterier med trohet och kär
lek hängde folket vid sina Furstar detta hade
de alltid tillkännagifvit och beseglat det med
sitt blod aldrig hade Regeringarnc förgäfves
påkallat deni i nfdens stund
I 1819 års föibundsbeslut bestämdes ut
tryckligen att Tyskland inom 5 års förlopp
skulle f en allmän tryckfrihetslag I stället
för dettta hade man nu fått de definitiva be
sluten af 1824 och 1828 Folken hade hop
knäppt sina händer och bönfallit hos Rege
ringarna utan att dessa hört dem och nu
hotades man öfverallt der folket ville högt
yttra sina önskningar till Regeringarna med
vapnens makt under det önskningarna lem
nades utan afseende
"Världshistorien står dock sade Talaren öf
ver allt detta den går sin gång ulan rast
genom folken Sakei t kunde ingen Tysk
Furste halva den nfsigten alt nedtrycka fol
kets billiga önskningar med den hotelsen att
frcnirnande trupper det /ill säga andra Ty
ska trupper genast skulle inrycka Folken
hade iu väntat sedan 1816 och nu ville man
förtanka dem att de började yttra sina önsk
ningar Ville man hafva lugn i Tyskland
så kunde det blott ske derigenom att trefnad
och tillfredsställe se heriskade inom hvarje
samhälle detta skulle också ske om Rege
ringarna eftergåfvo folkens billiga önskningar
och folken antogo Regeringarnas anbud Han
hoppades att Förbundet icke skulle träffa
några ans 'alter soin stodo i strid med da en
skilda staternas lagar eller genom för stor
militärmakt utöda och bringa de serskilda
folken till tiggai estafven Om man ville til
låta Förbundsdagen att förfoga om de en
skilda Förbunds-staternas finanser hvad skulle
det då blifva af Suveräniteten Han begrep
icke huru något sådant kunde yttras af Re
gt ringen då Förbundets ändamål vore a11
upprätthålla allas sjelfständighet Att be
stämma huru mycket militär skulle hållas i
hvarje stat vore ett jus singulorum Hvad
soin nu vore nödvändigt efter förbundslagen
det skulle beviljas af Ständerna men mei
tilläto icke landets krafter
Landtdags ^-Conmiissarien trodde att frågan
endast vore det förbundsdagen skulle äga rätt
att yttra sig huruvida hvarje stat» militär
contingent vore enlig med lörb .inds-förfaIl
ningen För sin del önskade han att någ .n
annan inblandning i reglerande t af Badens för
hållanden aldrig måtte komma i fråga hvil
ket kunde medföra de sorgligaste följder Hans
hjerta skulle blöda att se en sådan händelse
inträffa och han måste djupt beklaga om pro
vokationer hvilka lian i allt fall ansåg för o
politiska skulle föra derhän Diskussionen
blef derefter uppskjuten till pifölj-uide mån
dag
Den 24 Juli förekom en ny motion om
Badiska tryckfriheten af Hr Pfeiffer som e
indi ade oin de fruktlös t bemödanden Stä der
na gjort för att få ti yckfrihetslagen i verk
samhet utan att någon förhoppning dertill
ännu visat sig Han trodde derföre att man
borde taga en annan väg föi a t erhålla et
faktiskt och otvivelaktigt medel att bevisa
alt giundlagen skymfades om ingen tryckfri
hetslag erhölls hvarföie han föreslog att
Ständerne helt enkelt och utan omsv p-v»kul
le begära hos regeringen alt enligt 27 Jj 1
grundlagen skyndsamt låta utfärda denna lag
Detta kunde ju icke under n
>gon förevänd
ning af regeringen vägras men man erhölte
derigenom något bestämdt hvad som menades
med tiyckfrihetsbrott domstolarna skulle åt
minstone få någon regel att gå eller vid be
dömmandet deraf
om censorn ofveiskridit si
na rättigheter och författare erhålla ett skyllt
emot censurns godtycklighet Hrr hckhiwtlt
och Jordan bestredo motionen såsom öfver
flödig Utkomme ingen tryckfrihetslag så
förstods det af sig sjelf att grundlagen vore
åsidosatt För öfrigt vore det icke 'It tänka
på alt någ n censor skulle blifva tilltalad el
ler dömd för det han ulsCriikit för myckel
men väl för det han låtit för mycket stå qvar
En annan talare Hr König begagnade tillfäl
let att göra församlingen uppmärksam på den
skandal som ett utkommande tidningsblad der
Verjassungsfreund hade anmärkt Utgifvaren
af denna tidning både blifvit belagd med bö
ter blott derföre att han aftryck t en adress
till Ständerna som redan förut cirkulerat i
talrika afskrifter och var bestimd till offent
ligt afhandlande Något dylikt hade förut
inträffat i Hanau och på liduingsrtjdaktione :-
nas besvär deröfver hade svarats af Ministern
att censorn bäst visste hvad som tillhörde hans
skyldighet Han begrep icke huru ett Ȍdaut
beslut hade kunnat komma från landets för
valtning Öfverhufvud måste han dock fästa
uppmärksamheten på följderna af censur-ofo
get Ju mera soin stiöks ut desto häftigare
hade folkets tillopp varit vid tidningsbyråeu
Det såg ut som om det genom sitt samman
strömmande ville fylla de luckor hvilka cen
sorn g ;orde i tidningarna Han frågade der
före Landtdags-Commissarien om censorerne
de sista dagarna fått befallning1 till någon
skärpt tillsyn Motionen blfcl efter någon dis—
ku»sion återtagen såsom öfverflödig
STOCKHOLM
Den 8
Rikets Ständer anslogo vid sista Riksdag
mi d anledning af Regeringens proposition
8uoo Rdr Banko till fyllnad i Lönebeloppet
fur Lantman j som icke redan åtnjutu Eli hun
drade Riksdaler i årlig lön
Under den i3 Febr i83o anbefallde Rege
ringen Kammar-Golle-ium och Slals-Contorrl
alt efter infordrade upgifter från K011 :» sam
tel Befallningshafvande i und föreslå fördel
ningen af des«a medel Enligt dessa upgifter
befanns det att alla Länsmännen i Upsala Sö
dermanlands Östergöthlands Blekinge och
Christianstads Län redan innehafva mer äc 100
Rdr hvaidera i löneinkomst men alt tillök
ningen inom de öfriga Länen skulle upgå till
9 ,449 Rdr 3a sk hvari ändock icke inbegreps
Länsmannen i Sol len 111111 Harad Stockholms
Län som redan sistI år erhållit 100 Rdr ld
nelillökniug af andra hutvii .liitelns besparingar
dels någia Länsmän i andra Län som ansetts
■■ga en högre inkomst
Regeringen har nu afgjo t denna fr
^a så
att då ändamålet med det af II Ständ r h m
nadff anslag enligt deras bestämdt uttryckta
mening varit att förse Kroro-Lämmännen i
allmänhet med förbättiade lönevilkor på det
sätt att in 'ilI en ny reglering ingen af dem
måtte njuta mindre än 100 Rdr i årlig :ön
så har Kongf Maj :t som i Nåder ansett Läns
mannen i Sollentuna Härad oberäknadt det
serskild i arfvode af 100 Rdr årligen soiri för
hans drygare kostnader och göiomäl blifvit
honom tilla- >de enligt innehållet af sammi
Bref vara berättigad att af ifrågavarande af
llikels Ständer beviljade anslag åtnjira I v IInå
den i 100 Rdr med 7 Rdr Banco i Nåder föi—
ordnat alt hela den för behof vet erforderliga
summa Nio Tusende Fyrahundrade Sextiosex
Riksdaler 33 sk 1 r *t skall från och med år
i£3ö på sätt af Rikets Ständer blifvit bevil
jadt och anslaget utbetalas hvarlöre de ut
öfver anslaget erforderliga Elt Tusende Fyra
liuodrade Sextiosex Riksdaler 33 sk 1 rst
komma att af besparingarne å andra Hufvud
titeln utgå
Vi omnämnde för någia dagar sedin till
någon del innehållet af Hr af Forssells intres
santa beskrifning öfver Skaraborgs Län i syn
oerliet hvad deri förekommer om beskattnin
gen Vi kunna icke lemna denna skrift utan
jtt äfven dels föra läsarens uppmärksamhet
på några af författarens åsigter olver de or
saker som utom de höga skatterna och lan
dets naturförhållanden småningom försänkt
den s k
slättbygden i dess närvarande makt
lösa tillstånd samt hans förslag för att upp
hjelpa dess olyckliga invånare
Det är i synnerhet i företalet dediceradt
till Länets höfding som Hr af Forssell i delta
afseende yttrar flera minnesvärda sanningar
Sida 3
hvilka till en stor del kunna lärapa» Sfven på
Sverige» öfrige allmoge
"Många tillskrifva SI <iltbyggdens obestånd
den derstädes gängse jo dbruksmethoden samt
folket» håglöshet och lattja Hvad den förra
angår tror jtg alt den med mer skonsamhet
bör bedömas Visserligen är emellan det vid
en del Herregårdar inrättade ordentliga cir
kulationsbruk med till alt beså hälften och
slutligen blott tredjedelen of ilen öppna å
kern ett g»nska vidt fält för användandet
af bäfre eller sämre joi dbi uksmelhoder men
det ru varande förhållandet har sin grund
icke endast i omständigheternas kraf utan
afven i allmogens obenägenh- t att gå ifrån
gamla bepröfvade vanor Författaren menar
mrd omständigheternas kraf att det fanns en
tid då discontrörr lsen låne .-ysteoiet pennin
ge viogleriet och fö I ja k t ligen hö ^a egendoms
pri» voro i flor och vid samma tid betaide»
spanmålen utmärkt val Att »IImogen tia
skulle odla allt hvad odiis kunde för att
drifva upp sin spamnålspioditcuon till det
högsta möjliga var naturlig 1J t var också
denia t .d so <n bringa-te den fa liga tlahack
ni gsmethoden i svang Genoin den kao en
Samvetslös arrendator eller oeftertänksam
jordegare till de» grad utmärgla »in jord att
hon under flere korn mande decennier dugei
till ia
t intet När då till detta jordens ut
ine glinas sy»tém säll ,ide sig flere dels miss
växter del» knappa -ir hvarunder »kaller»
och den genom Uiidsaitiiings-spanmål iråka»
da skulden måste oafVrtadt utgå så måste
också uödväodigt förl .iijrnliel cch betryck
uppkomma Hvad oter den otbetarde folk
kla»sr«s lättja beiiälfi hvilken egentligen
borde kallis brist pä industri så ar ingen
ting läitare för d
-n som ar i åtnjutande af
välståndets ulla fördelar an att fianjkaU»
denna b skyltning Jag skulle dock önska
att de som högljuddast låta höra sina dom
»lut i delta amne vore tvungna att blott en
enda dag under and-tiden iföra ett siuant lif
•oju den fö aktade slaltbonurn nödgas allt
jeml iakttaga och jag ar iss om u
.t ett mil
d«re omdöme skulle deiaf b i en följd Dess
utjin vi »om med våra kaunnar-tt <eor it i- tro
oss bättre fö stå huru Bonden bör sköta s >g
hn han sjelf hvad ha vi val gjort för att
latta utvagari .e till dess förkolran framkalla
nya näringar eller en förballraU undervis
ning Man tyckes förg»ta hvilia stoia svång
beter möta för 10■Inratidet Bl ev Iäropligaie
hushållning på Slä :ten blot t i anlt dning al
den enda omständighet att denna oilsaknar
skog till husbygg ad vedbrand cch stängsel
Har inan besinnat att rymliga b s .eder den
nsö ka tiden af ä
vid nar vint rsto
eller ett l« >ga dei
göra första vilkoret för iuiidtav n ens btr6
ning och trefnad
Hvilken slag mdustu har
man väl skal „n vnnta »ig i in koj- om nr
sä låg utt ingen mansperson at »u ^lig längd
kan gä rak i henne der lju» vaknas att lys»
sig med under den lång
ret ved ult värn a sig
»niine tj ;ita i knutarne
» .alla vällingen med dir de få ombyten al
kläder allmogen ager dl de under höstplöj
ningen eller foror till »taderi blifvit viita ic
ke iiinna torka öfver natten t 1 rist af vgr
me ulan iionden nödgas taga på sig d <m b
nyo våta der de små barnen for utt hålla
sig varma måste förblifva hela dogen i sän-
Utlänningar som resa i Sverige och afvika
frän de stora vägarne samt besöka allmogen
i dess vidt aflägse enskildt» kojor uttrycka
ofta sio töruodian öfver Folket» icke endast
belåtenhet utan förnöjsamhet med hvad s m i
andra land skulle anses för verkelig nöd Det
förtroende allmogen by-er till egna krafter
dess förmåga alt vara sig sjelf tillfyllest i nä
stan all ting och veta hjelpa »ig i alla före
kommande mer eller mindre bekymmersamma
omständigheter förtje ar i sinning uppmärk
samhet Sådant är en rjvailefva af den gam
la nordiska seden att var rn niah Jör si g Det
ta har väl i sednare tider genom d n nödig blif
na och ofta tillitade undsättningen dels med
spanmål dels med penningar blifvit mycket
förändradt men om äri sättet för undsättning
kan vara undnrka-tadt olika meningar elle
till och med klander så frågar jag hvem
skulle vilja bära förebråelsen af att låta fol
kel dö af svält när det kunnat förekommas
Och dock hade sådant ofelbart inträffat om
icke Regeringen föi lidet år med sin hjelp mel
lankominit
I ett land såsom Sverige der proliibitiva
författningar äro gällande i Rikets förnämsta
näringsgren der kunna inga jemna och na
turliga priser ega rum De Handlande hin
dras af osäkerheten i författningarnes tillämp
ning alt göra större speculalioner i spanmåls
väg och Styrelsen nödgas följaktligen vid
inträffande missväxtei sjelf taga befattning med
de nödlidandes undsättning Vid detta förhål
lande framställer sig sjelfmant den anmärk
ningen att det är en påtaglig olycka om de
arbetande folkklasserna vänjas alt vid minsta
motgång blifva hulpna af Regeringen Den
nödvändiga ointankan för egen bergning och
den känsla af sjelfbestånd och oberoende som
hittills så fördelaktigt karakteriserat Svenska
Folket måste genom detta förhållande
småningom undergräfvas ocli försvagas
Ett exempel upplyser detta närmare T
en Församling af Barne Härad i Mariestads
Län der Presten var en rättskalFens och dug
lig man uppmanade han på det alfvarsam
maste sina Sockneboar att vid missväxten
1826 högst sparsamt begagna sig af den då ge
nom Statens försorg tillgängliga undsättning
Han trodde att när åtei betalningstiden kom
-kulle folket hålla honom räkning för detta
hans nit och hans förutseende På samma sätt
yrkade han att den låntagne spanmålen skul
le vid de utsatte belalningsterminerne ordent
ligen liqvideras Begge delarne skedde men
nästgränsande församlingar tillitades undsätt
ningen i fullt mått och när betalningen skul
le göras dröjdes dermed i det langsta under
undskyllan af fattigdom och brist Emedler
tid kom 1828 års Riksdag då Rikets Stän
der missledde i sina filantropiska åsigter af
-krefvo en del af den låntagne spanmålen
Denna afskrifning samt lindring i betalnings
v ilkoren kommo de försumlige be talarne väl
till pass men de ordentlige hade deral ingen
fördel och folkets kärlek och förtroende till
sin pastor som genom s na föreställningar bin»
d at detsamma at 't i likhet med de närmaste
socknegrannarne rundeligeu begagna sig af
Under Leopolds tid i Toscana hotades
landet med hungersnöd i följd af en svår
missväxt år 1764 mcn då de prohihitiva
spanmåls-författningarne jemte allt skrå
tvång i bageri hand teringen upphäfdes i an
ledning af den befarade hungersnöden blef
det genast tillgång på spanmål och bröd till
billiga priser
Oaktadt att Holland icke producerar till
räckligt säd för eget behof har aldrig span
mål saknats i Amsterdam till jemna priser
om missväxten än varit aldrig så sträng i
det öfriga Europa endast oell allenast der
för alt all slags säd varit fullkomlig fri till
införsel
den tillgängliga undsättningen föYbyttes i o
vilja och hat
Såsom ett annat m
ssbruk af Statens in
blandning i hela provinsers undsättning med
spanmål bör icke lemnas oanmärkt att det
fanns personer som tillgodonjoto den af Stän
derna medgifr .a afskrifningen utan att dertill
i ringaste mohn vara qvalificerade det vill
säga sådane som voro rika och hvilka d t
ovilkorligen tillkom att sjelfve dra försorg om
sina underhalvandes bergning Så länge den
principen synes vara rådande ibland de upp
lyste och förmögne bland nationen — från
hvilka den är ett godt stycke på vägen att
sprida sig bland menige man — att det är
hvarken moraliskt orätt eller skam att plun
dra Staten så skola vi förgäfves bemöda oss
0111 alt ingjuta en bättre anda ett friskare lif
i den djupt angripna samhällskioppen
För att bevara Staten mot ytterligare för
luster å de försträckningar med undsättnings
spannemål eller penningar hvaruti hon blif
vit tvungen att ingå så vida icke folket skul
le omkomma af svält har man börjat att for
dra gemensam garanti af hvarje Socken Det
ta föranleder till den slutsats att hvarje Soc
ken kan och bör betraktas såsom ett helt el
ler passande område för de ekonomiska an
stalter hvilka närmast röra Landets allmänna
ställning Härigenom blir det för hvar och
en tydligt att en Municipal-Styrelsö eller
Nämd är för hvarje Socken oumbärlig Alt
denna Nämd måste åtaga sig utom bildandet
af Socken- eller District-magaziner till före
kommande af hungersnöd åtskiilige andra li¬
kläiåd
ka angelägne
öppen dag
F
gg
ekonomiske åtgärder ligger i
ppg
Författaien kommer här in på ett ämne
som inom andra länder i synnerhet England
varit och änuu är ett oupplöst problem hvar
om Edinburgh och Quarterly Review stridt
med stor talang i många är och nästan i
hvartenda häfte och åt hvilket Malthus Mac
Culloek StT m fl egnat de djupsinnigaste
forskningar Hr af Fonsell kallar det med skäl
en farsot som sedan längre tider tillbaka går inom
Europa af vida farligare beskaffenhet än den
fruktade choleran Hemligen den obesutna el
ler Jaltiga populationens öfverhandtagande
Efter en beskrifning huru denna befolkning
uppkommer genom obemedla le personers bo
sättning på små intägter å kronoparker och
allmänningar å hvilka de i knappa år omöj
ligen kunna föda sig föreslår han såsom bote
medel emot detta onda en fullständigare orga
nisering af de ofvan om ta I ta sockennämnder
na som skulle åtaga sig att vaka öfver sock»
nens gemensamma angelägenheter
S
(Slut n g
POSTGRIPTUM
Dagens utländska poster innehålla underrät
telser från Paris till och med den 28 Juli och
från Hamburg till och med den 3 dennes
Hufvudinnehållet är följande
"De Parisiska tidningarne hafva nästan inga
underrättelser om Julidagarnas firande Re
geringen hade velat låta folket muntra sig
och traktera dera med fläskkorf men glädjen
ynes icke hafva varit stor De sexton unga
flickorna som hvardera skulle få 2 ,600 franc»
hemgift af staten ha verkligen blifvit gifta
Det var i början ämnadt att de vid detta till
fälle skulle aflägga trohrtscl åt konungen och
chartan men detta projekt öfvergafs på Kron
prinsens anmärkning att det vore nog om de
svuro trohet åt sina männer
I brist af allmänna anstalter har en mängd
af dem som stridde under Julidagarne rS5o
sjelfmant firat en sorghögtid till de för laget»
Sida 4
rcli frihetfn a fl i cl n e lijeltartm ärn nli Jen «
'l
"Franska katholska kyrkan
Uli choietvo
10 platser inredde lur de aflidnes ei .ko r >cl
Juliipryrfde omgåfvo en cenotaph ined ii
skrift "Döde jör Friheten iiyik n v„i
uppfylld af en talj ik liop bland hvilken äf
ven sågos Generaler Deputerade och civil
Eciibt tiroän
— Dm största ordning och dju
paste tystnad r
"dde under hela ceiemonien
soi» slutade »ned en insamling för dein som
voro fängslade for politiska förbrytelser
Se här foniu Le Temps för den 27 Juli
yttrar siy öfver detta ämne
I dag böl jas Juli-dagarnas andra årsfest
P .i denna dag sistlidet år gaf rean en hög
tidlig hyllning åt maityrerna af den stora
veckan Sorghögtider firades i alla kyrkor
hedersvakter rmgäfvo alla grafvar och hela
Paris var sorgkladt Konungen de båda
Kimrarne Nationalgardet armeen och en
énthdigad Kejsaie utgjorde den skara som i
Bastiljen ocli Pantheon gick att hedra ruio
nen som ännu voro allsrnaktiga i sinnena
Korungen lade grundstenen till ett monu
ment åt friheten att täfla med den kolonn
som är upprest åt den Fiansyska äran och
han tryckte o-ed egen hand sitt iosegel på
de koppirtaflor der de dödas namn voro in
skrifna
Allt detta skedde vid ljudet af patriotiska
sånger natonalfanan var höljd i krusflor och
åskådarne intagne af en religiös känsla
Ett år har förflutit och nu trampar man
med hån de Öfvergifva grafvarna Ingå he
dersvakter mer inga sorgetecken synas i Tu
illerierna på fanorna på gatorna icke ens
i templen man har icke bed t för dessa döde
som åt oss testamenterat segern friheten en
ny thron och en ny tidräkning Än mur då
Styrelsen icke befallt någon sorghögtid skyn
da legitimitetens organ er angelägne alt på
minna presteiskapet att Regeringen eu >ain
har rättighet befalla öfver den offentliga
Gudstjensten Det som den otacksamma mak
ten försummat att påbjuda det nekar man
också familjernas Ömhet Och likväl hafva
desse alli ine dött för fäderneslandet
Hvad återstår då af denna revolution som
Sr deo enda i sitt slag i historien Man för
följer dess minnen dess män dess rstultatpr
des minnen soin man nedsätter till likhet
med en spektakel-affisch dess mä» hvilka
man afstänger från allt tillträde till makten
och som begrafva5 i hufvudstadens fängelser
eller den politiska deportationen i Algier dess
resultäter som man afskyr
Hvar och en väntade denna morgon att få
fäsa i Monitören en po itisk amnesti fängel
serna tänkte man skulle öpnas hatet för
svinna och Konungamakten utiopa "Inga
riglar mera
I stället för en sådan mildhet
erfar man att Polisen erhållit 6 heder-kors
I stället för Julimännen går således den
Kungliga ynnesten att uppsöka polisen den
m-3n förebrår så många våldsamheter polisen
som bar sönderslagit tryckpressaina den 5
Juni likasom Cai 1 X den 5 .6 Juli Polisen
som ickfi respekterar några fiender polisen
soin våldför husfiidens helgedom polisen som
fyller fängelserna på grund af hemliga an
gifvelser Hederskors åt denna polis Det fe
lades o <s endast en sådan förnedring
I stället för medaljer åt d rn som under-f
ttcknnde Juli-protesten l >ude en amnesti till
<l 'ias ynnest bordt utläidis Man fördömer
livarje dag den handling som böljade revo
lutionen ty revolutionen har slädnät och
Kronans Rådgifvare göra hvad de kunna att
återföra reactionen
Vi anklaga ir gens af >i ^ter vi begråta en
dast Oen djupa oskicWghct och förvillelse
s
s
b
h
l
ö
s
O
g
g
m
s
ä
i
m
D
ä
6
som låder hos de Styrande Revolutionen
som de icke förstått att göra till sitt verktyg
blir dem nu ett hinder De sparka på detta
hinder under väntan och bäfvan att det skall
lalla öfver dem Hvarje stöt de gifva det
ökar deras fienders förhoppningar cell upp
sy Iler deras vänner med sorgliga aningar
Om man blyges att bära sorg efter Julida
garnas döde tillhör det di icke oss att anläg
ga sorg öfver makten som går sitt fall till
mötes i samma mån den aflägsnar sig från
sitt upphof
Fr 11 k tom ieke ^Jor samhället dess framtid
är »Idrig i far» ty dets framskridande ligger
i Försynens afsiptrr Juli-dagarca tillkom
mo lika något af desia högtidliga o d »om
Den uttalar i Uvarje århundrade för att e
mancipera folken en otuätlig händeUe sen
Maktens ftl .teg icke skola afvända från sitt
ändamål
Ry heten om Hertigens af Reichsladt död
haéte ännu iekt hunnit till Pari
Bijerska Ministern i Paris har hastigt af
rest utan -itt orsaken var känd
En ny postgång emellan Paris och London
har blifvit beslutad hvarigenom bref och tid
ningar hvarje « /« <- erhållas för den nästföre
gående
Belgiens tidningar påstå att hvarken Hol
land eller Belgien komma att gå in på det
67 Protokollet
Staden Antwerpen har uppmanat Kung
Leopold att ofördiöjliaen förklara krig
De Tyska tidningarna äio uppfyllde med
berättelser om polisåtgärder emot Publicister
Vi skota återkomma härtill i morgon
Uti ett enskildt bref med dagens post frun
Porlades <Sc Comp i Lisabon berättas attal
ia Portugisiska hamnar bJi /v "it förklarade i
belägringstillstånd så att ingen kan löpa hvar
ken in eller ut Man hoppades dock att del
icke skulle läcka länge
ytterligare till Hr Fabrikör Tollstorp
Frän en bekant ocli reskamrat - - a Rdr Banco
Älskare af potates ocli liatare af
Tionde - -- -- -- - - - 2 d :o
L - -- -- -- -- - » — ia sk B ;c
I
1 —
G :cn ------- - .-a —
K N Lefve Prestershapst - - 1 —
T :m ---------- 1 —
V :f 1 —
K P - - - - a —
II Ingen yiin af bredden - - 1 16 sk B :co
Till Potätevnas olyckliga Martyr — 3a —
Drif ut (ten etc
------- lö —
K H Mätte Hr Tollstorp för fram
tiden lä äta sin potates i fred - - a Rdr B ;co
Sä mycket som någon jag vördar livar Prest
Men lagom potatis ty lagom ar bäst — Zs ^sk I !co
Om allt tillläller etc
- - - - — 3a —
Ku vän af fläsk ocli Potates - - 1 16 — B :co
jaDiiit let croppys episods de l 'histoirt de la reJ
bcLåon d 'IrLu-nde en l ~jU- Boman historicjue lrlan
tiilil i vol 5 Z2»
de Beranger Chansans \Vol
_ avec suplement et gra
vurm (Bruxelles 24
- Chansons 2 vol avec
nipplemens (l 'urisj ZI 24
Chansans i vol (Bruj >-
Herzelius ]yaite de chemie eraduic par Jordan S
R :dr
BezouCt Cours de Mathematique a Rtdr
Balzac l \omtin et Contes philosophiques %vo I H :dri
les cerit Contes drolatiques colligces et ctbbaies da
To ur raine 5 R ;dr
Bossuet Introduction a la Philosophie De la ton»
naii s an &e de Di en et soi .meme 2 ia Allt B ;oo
En Ȍ f |odt som ny Landau med sommar- och vinter
underrede »arnt en ensitsig chaise — bida i det full
ständigaste »kick — Ötverenskommelae kan trafFa» i
huset N :ö 4A vid stora bygatan till venster i portgången
Ett vackert utmärkt sedigt svart Ridrto tör aoo
Rd ttgz Il varom närmare underrättelse erhålles uti H
Lört«erber ^s Jernbod vid Skeppsbron
Kn Galeas a t inru pi Cravel nlgra och Tjugu laster
med iulia inventarier och allt i fullgodt stind sätjos
till ganska godt pris Adress lemuas i Kryddboden vid
Stortorget
UTJi JUDES HY li A
UJ
Nära Carl de iZ .s torg blifrer nu instundande flytt
ning en l )nst oeh trefligt Runt med 2»n« iön ?terlwiter
egen möbler eldning och städning ledig tor
någon bättre Herre Underrättelse fl» på ^iorrlandsga
tan forsla stora huset till höger frän Carl den 15 Torg
5 trappor upp dörrxi till veuster längst fram i förs tu g au
BORTKOMMET
BO
En hvit voile borttappades Onsdagen den S :de den
nes emellan kl» 10 oeh 11 pi alÉouen under åkandet fran
Jerl va framåt .Norrtull Drottning© oon fredsga torne
Öir«r Gustaf Adolps Torg Norrbro Skeppsbron och
h vita slussen ti 11 Södermalmstorg Den rättsinnige sora
tillvaratagit samma behagade emot vedergällning ater-
lemna den i första liryddbodeu på Badstugatan ä Löder
ANNONSER
TILL SALU FINNES
I Normans et Engströms Bokande
idFl
I Normans et EngBoka
AnquetiL histoiro de France 12 vol 21 R :dr
Antoine les anfmatiöt celebres 2 vol 2 44
uizais Cours de Philosophie general ou ex
plication
simple et gr adur lie de tons les faits de Vordre
]physique physiologique intellectuel morals et po»
Litique 3 vol 28 B :dr
ArnaiiLt vie politique et militairs de Napol 'eon
Ouvraz orne de planches lithographies d 'aprils
H les cles sins originaux des pr erni ers peintres de
VEcole Francaise exffcuteei par les plus habiles
Ar tis tes ct imprimeeh par C Motte 2 vol in lol
166 52
cl 'Arlincourt les reoelles sons Charles V 6 vol u
B :dr 12 s
Aimai Martin
Leftres a Sophie sur la physique la
chemi et Vhistoirc naturelie avec des notes par
jYL P a trin 4 vol- 5 B dr
de dr un te histoire des JDuct de JBourgogn e de la
IVLaison de Valois 2 vol 25 B :dr
Ii ar thelemy }le Tils de 1 'homme ou Souvenirs dc Vi
y
enne i 12
de Barthelemy Nemesis Satrires» 2 24
DIVERSE
Om nSgon i Landtbruk ktvnnig Specufint med do
för ett sådant större förecag nödige egna tillgångar och
Credit för Borgens •»»skaffande skulle vara hugad att
den »5 Mars 1833 ötvertaga ett förmånligt flerårigt ar
rejide af ea större Landtegendom mod full egande rätt
till Inventarier kreatur och då utsådd Höstgröda be
hagade densamme uppgifva sitt namn med Caracter och
hemvist uti förseglad Biljet som under adress F M O
a Hem nas till Vaktmästaren Sjögren i Svea HofRätt
Egendome är belägen vid Sjöled till Stockhol m uti
en utmärkt vacker och bördig trakt Den har de 10
sissta åren gifvit en årlig atkastning af omkring rooo
Tunnor Spauwemål oeh do till arrendet hörande ängar
äro af den vidd och bördighet att de till försäljning
årligen lemjiat ett öiverskott af flere tusende xAspund
Hö utöfver hvad Ladngirden och åkerjordens tillhör»
liga hätdande fordrat Byggnaderna äro nära nog i Com
plett stånd- Fullständigare underrättelse lemnas den
Speculant hvars svar härpå g ifver grundad anledning
att förmoda något aftal blifva deraf en följd men ingen
som icke har tiilracklige egna tillgångar och kunskap 1
JLandthusliåJlniiigen inlate sig i svar härå
Herrar Créditorer uti tiofjunharen m m Liljtt
stråles guldbundna bo behagade enhälligt samman
träda Lördagen den 11 dennes kl 4 e rn uti Hu
set iV ;o 2 Hörnet af Fat eburs och Högber isgator ne
1 Trappa upp för att öfverlägga om flera Mas
sans angelägenheter och fel de frånvarande enlig B
Consnurslagens l föreskrift åtnöjas med hvad de
närvarande bes uta
Gäldenär en anmodas äfverr att vid samma till•
fälle vara närvarande för att gifva de upplysnin
gar som kunna vara behöfliga
khld6 Agti 852
g
Stockholm d 6 Augusti 1852
Göda Män
Deca 'erin£
d
e£
TJnder tecknad som har sin bod i hörnet af Stor»
torget och Svar trn an gatan emot t after nu som förr
tiltIDecatering Kläde Casimir9 Merinos Cam /ot09
Bombasin rri V /z samt till omberedning och decate•
ring gamla plagg och ansvarar f ör arbetets god•
het samt försäkrar om accuratess Och far
^der•
jemte nämna att decateringen ej kommer ätt ske
genom Herr Fabrikör And Vougts försorg i hvilket
fall jag ej skulle vilja o taga
°
mig förberörde an»
svar Stockholm den 20 Aug igZ2 .Z
ClaSs Askengren
Q2 Frankfurts Lotteris 3 klass d 8 Aug rgZ2
n
Omsättning 2 flori ner
o
TsOtter derå finnes till den 15 Aug a Strindo &rgc
Contor vid Stadsj medje gatan o
Fa Jleres anmodan kommer A igfartyget Fri
thiof att af Fredagen den 17 :de dennes kl 7 j
slottet Tullgarn samt återvänder - - «-
förmiddagen ut Södertelje kanal till Stockholm dH
■ KTrt ttfAcra-»
tffade cfLou .G vv
tauration finnes oni bord
— Ante
C
tffade cfLou .G vv
siestauration finnes oni bord
— Anteckning sker Å
%j
r 32 sk Bco bilijetten hos B C Roos uti huset
.ty o -få vid Störa Ny gatan till och med Tisdagen cl
1 fute dennes kl 10 f m
— Skulle
anteckningen till
ness icke betäcka kostnaden sa varder resan in
stallcl
Hos L J Hjerta