Sida 1
N :o 190 1831
AFTONBLADET
Onstlascn
den 15 Augusti
priset i Stockholm för helt år lo I :dr halft ar 5 R :dr 3 månader z R :dr 3 sk Hanro
BldCtid StddjtBBd i höt f Dttih Cl
priset i Sockholm för helt år lo I :dr halft ar 5 R :dr 3 nader z R :dr 3 sk Hano
Blodets Contor vid Stadssn edjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara bergsgränd Lindroths vid Norrlandsgatan
vid Södermalmstorg Annonser err otta gas endast i förstnän .nda Contor till i sk banco raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
Lösa Numror i sk Banco Prenumeration oc
bdLdhid d
Lösa Numror i sk Banco Prenumeration och
g
och Essens
DÖDE I STOCKHOLM
Stadsmäkl J L Åbergsson i3 d :s 3 är
QUARANTÄNS - KUNGÖJRELSE
liM
Q
Staden Kampen och alla hamnar vid Maasfloden
förklaras för smittade samt alla öfriga Holländska
liamnar snm ej äro förklarade för smittade för smit
fa misstänkte äfvensom alla Franska hamnar från
Belgiska gränsen till Loire-flodens utlopp hvilka ic
ke förut är» såsom smittade ansedde hädanefter sko
la såsom sndane anses
UPPLÅNING
Af omkring 2 mill Hamburg Rdr Banco för Norr
?ka Stats-ca sans räkning att leveroras antingen ult
Dec 1832 ult- Mars eller ult Juni >833 mot säker
het af panträtt i Konungariket Norriges samtliga
Tullintrader med 2 :dra prioritet Återbetalningen
sker i 4 terminer årligen och bestämmes antingen
till 20 a5 eller 3o år med frihet för Stats-Cassan
att före slutet af den stipulerade åtel lietalnings-ti
den hela eller en större del af det resterande kapi
talet afbetala Skriftlige anbud ingifvas genom be
fullmäktigad i Christiania till Den Kougelige Norske
Regjerings Fiuants- Handels- og Told-Depai tement
A i7 :de Sept 1832
POST ^KUNGÖRELSE
Wanäs Post-Contor kommer hädanefter att heta
Carlaborg
AGCTIONER
Egendomen under N o 7 gammal men 3 ny n :r qv
Tegelviken st vid Tjärliofsgat 20 Sept
k Ö20 st drägtiga merinotackor fr Pleez i Meck
lenburg Strelitz 2a Sept d å i staden Friedland
OFFENTLIGA STÄlWNimAK A
EOiLGENÄBKtt
Warbergs R .R a fl Provincial-Läk Winbergs I
helgfria Måndag i Aug 1833
Upsala B K all Mönstcrskrifvaren E Nyströms a
helgfria Manilag i Aug 1833 all Rådm Lindmans
1 helgfria måndag i833
Norrtelje R .R Skepp J Fröbergs all hustrus 3
just Dec Häradsh Lagm Stagnelii 1 helgf Mån
dag e år från i3 sistl Febr
Kinds H R Carl Ericssons i Simmrrbro C Hag
lunds i Långhembygget Johan Sandbe .gs i Hympan
Claes Lideils i Sjöred Nils Håkanssons frän Hult
J Jönssons på Bukanäs all Per Petterssons frän As
sarp all Hans Larsons i Amundtorp a fl Carl 1
Brembergs frän Högelycke 2 rttgd al näxta ars laga
vintert
Gudhems H .R Afl Per Jonssons i Friil eg Stens
torp a rttgd af Ting näst cft 0 män Jr j5 si ,ti
Maj
Ölands Norra Mots H .R Pro .ten J F Eckel lunds
i Köping 2 rttgd af Ting n eft år fr 21 Dec
i83i-
Skånings H .R Afl Här
-skr J O Thelning» 2
rttgd af Ting n eft 6 m fr i5 Mars
KALLAS
Kringvand Smidesföis O Gräddman till Selebo
H Laga Hösteting å Sundby gård d i5 Okt vm
äterbär af arfsmedel
Ägare till d 19 sistl Juni i beslag tagne 28 1-2 k :r
bränvin och G 7-8 k :r rurnm till Haparanda Gränse
tullrätt l helgfria dag 3 m cft 3 ann
Yngl Aug Kellberg fr Philipstad inom är fr 8
Ang till Handlanden A Gullström der t
ARFt
t£fl Sockenskr Hell marks enka Catb Björkman
anm in laga tid hos E Åberg i Gefie och Thors
åker
FÖRMVNnERSKAP
Kryddkramh Sr- Ulr Palm till god man und ftir-
myndareansvar for Kryddkramh O J Zethnei enka
M C Palm
Bonden Jan Andersson i Nyckelby under Jan Ers
son Lundgrens pä Penningeby Lyhundra H .R
Wifolka H .R D Månsson i Dufvedalen på Brax
stad» ägor under J Gatiriclssnns i N Torpa 2 :0 E
Bengtssons i Tollstad Källgården under Carl Carls
sons i Tollsta Westergården
Bergsm M Mattsson i Stabäck V Wåla S och
>- >ockeuskrädd A Blomberg i Källsvedet Karbennings
8 omyndige förm Berg m- M Andersson i Nic
kebo för den förre och Nämndem Olof Mattsson i
Hökmorsvedct för d s Gamla Norbergs Bergslags
BOVPPTF .r-KMNQ
PrKMN
Efter afl Handl E Hallgren på Wilhelmsberg i
Qvillinge Socken inom innev månads slut hos A M
Hallgren Adress Norrköping et Wilhelmsberg
Liter afl Kg Räntmästaren F Halldins afl enka
M J Körsner hos P Åkerman i Falun
KOKfiliiMjt ^EB-S Sj» Mlöj» BÄBEf -
^BS Sj» Mlöj» ÄBEf
Handelsbokhåll Beckmans i Handl Gyborg» hus i
Åmål Sept kl 4 e in
All Öfv J C Virgius samt öfv
-Löjtn C A Vir
gin» il 12 Sept kl 11 f m å Lundholms Värdshus
i Wenersborg
Krcuo-Länsm Rundqvists pi Walls gästgifvare
gärd 2a Sept
Handl A Hedlunds hos Fru Utter i Boras den 8
Sept kl 4 e in
Handelsbetj Peterssons hos Handl Tilländer t Ul
ricehamn 4 Sept
SPEKTAKEL
På Djurg
-Theatern i dag Edukalions - Rådet
och Rccensentcn och Djuret
l ä Djurg-Theatern nästa Måndag (Hr Hedins be
nefice Han blandar sig i allt och tlemli gliclen
På !lr TI edes i heater gifves i dag Onsdag till
förman för den så trycket omtyckta Pajazzo en stor
föreställning taed fyrverkeri
Aurora tilli ångbåtsfärd om Söndag
Lkk5
gg
Linnéska Samfund» 16 d :s kl 5 e m
Directioncn för befrämjandet af Spisinrättningar
utan Spirituösa 1 C d :s kl 7 c m .» ä Börsen
Sista Brunnsbalen vid Sabbatsbergs Helsobrunn
blifver i dag
DILlGiiNCE TILL GÖI HiiBORG
öfver Westerås Örebro Alariestad oeh Lidkö
ping afgår tills vidare från Stockholm iivarje lis
dag kl 7 f ni och ankommer till Göt hr borg hval
je Fredags c m Billetter för passagerare och frakt
gods emottaga» alla söcknedagar frän kl g till 1 f
ni och 4 till 7 e in på Diligencc-Contoret uti hu
set N :o 6 vid Clara S Kyrkogata enl derstädes
tilllliandahållne tryckta Taxor
ÅNGFAPlTYGS-RESOR
Till Drottningholm Fbithiot Fredagen- d 17 d :s
kl 3 e m
Lördagen d 8 d :s kl 10 f in
och kl 2 c 111
„ Söndagen d ig d :s kl 1 a mid-
did
„ dagstiden
då ftB
„ g
AlarvSnder på aftnarna Biljetter hos Bo Chr
Roos
Om den Hora Cornitden for undervisning
■verkenj samt några i anledning af dess
betänkande utkomna skrifter
(Slut fr gåi daiisbladel
Förf :s tanke om Sven ka Pieiterskape ts för¬
hållande till folkupplysningen hafva vi redan
anfört ty den är uttryckt i den ofvanföre an
gifna orsaken till folkets bristande bildning
Han har ytterligare bestyrkt detta förhållan
de genom ett utdrag ur Hög v Presleståndets
Eccl Utskotts Betänkande af d 16 April 1818
hvaruti 'med visshet försäkras att hvarje
genväg for bildningen af nya och liera preten
denter på statens Embeten är lika vådlig sota
den är onödig
Såsom bevis huru det diri
gerande Presterskapet handlar conseqveut va
re sig i skapnad af Eccleäiastik-Utskott eller
StjftsConsistorium omnämner Förf äfven till
styika för sitt påstående Carlstads Consistorii
underdåniga utlåtande rörande en Folkschola
i Carlskoga såsom renast uttryckande delta
Pieslerskaps åsigt om folkupplysning
Förf har väl icke erhållit del of sjelfva huf
vuddokumentet oaktadt förnyade ansökningar
på vederbörlig ort men af det i en not med
delade slutliga utslaget i målet gifvet af Sveri
ges nuvarande Kronprins upplyses att Consi
storium "i afseende pel en fråga som så nä
ra förer ett af de i-r gligaste föremålen för
dess Ernbetes omsorg yttrat sig om tillräck
ligheten för den ringare arbetande klassen
af den lägsta kunskapsgrad uti innanläsning
samt vådan för densamma af en större för
ståndsodling
"på elt sätt som förefallit högst
oväntadt
hvarföre ock dessa yttranden blif
vit "ogillade
Nu återstår endast att tillse huru Förf be
svarar den tredje eller sjelfva hufvudfrågan
Hvilket är då det af Förf föreslagna medlet
att återkalla Fresterskapet till sin ursprungli
ga bestämmelse af Menniskornas Lärare Det
är
"att i likhet med förhållandet vid La
t /nSkolor j dubbla tjensleår i nåder ma til
läggas hvarje Prest vare sig innehafvare af
klockareiägerdiet (i de södra provincerna el
ler Capellamr (i det öfriga Sverige mot för
bindelse alt sjelf på bestämde tider (läster
miner förestå och undervisa i socknens sko
la
Här iflkar Förf i motsats med icke blott
Comité en och Pieslerslapet i allmänhet utan
äfven med mänga andra upplysta och för un
dervistj inssvei ket nitälskande män som yrka
på afsknfTanile af den Lärarne vid Elementai
Skolan beviljade dubbla tjensteårs beräkning
Det är ock derföre som hon börjat sin bok
med vederläggning af påståendet om nyltan
ock rättvisan af en sådan åtgärd Att denna
vederläggning fått sin plats just i början af
boken är ganska väl beioknadt emedan han
derigenom på förhand undanröjt det vi°tiga
sle inkast S0 '« k ;in göias mot förslaget
—
F anför först de skäl på hvilka man yrkar af
skafFmdtt a den du Illa I jenslårsberäk ningen
nemligen att et är elt förf &ng mot Präster
skapet i allmänhet i synnerhet mot Prester
ne på landet ntt Läraretjensterj böra vara
stadiga svsslor för tifstiden och icke såsom
hittills öfvergåugstjenster till andia befaltuin-
utdelning i
h E
Sida 2
gfo att Stolan genom deMa åt Lärarne för
unnade befoidringsmedel blir öfverlupen af
lycksökare som ulan käilek för Lärarey i ket
vårdslöst och med vedervilja sköta den tjenst
de sökt utan anlag och fallenhet blott i den
orena afsigt att begagna dess rättigheter sig
till godo i afseende på framtida befordran
'Allt della
säger Förf vidare
"har också
I HZ en gång trött
men det var då jag in
gen erfarenhet äyde
Nu efter i5 års be
fattning med barnundervisning tror lian att
alla Skol läraretjänster böra vara öfvergängs
ljenster och det på (oljande grunder
'■ "Enligt erfarenheten äro unga lärare mer
endels dugligare iiiligare och raskare an de
gamle gamla Skollärare börande genom sin
bildning till en förgången tid låta merendels
den nya tiden löpa sig förbi De undervisa
ungdomen om åsigter och efter åsigter som
voro gällande för ett helt sekel sedan och
vilja icke veta af de förbättringar dé förenk
lingar eller lät vara blott föländringar som
ett yngre slägte möjligen kan hafva gjort
med ett oid de uppfostra icke barnen föi
den tid hvaruti barnen lefva utan för den
tid hvari de sjeJfve lefvat att förtiga hvad
skadlig inverkan ett knarrigare lynne ett från
ungdomen mera afiägsnadt och pedantiskt sin
nelag derjemte torde medföra Om Lärare
tijensterna blifva stadiga sysslor för lifstiden
"nödgas Skolans veteraner utsträcka sin verk
samhet in i senaste ålderdomen ehuru deras
föi måga längesedan upphört eller ock nödga
deras lönlösa Viearier genom biförtjänster
under brist och bekymmer1
söka .den nödtorf
tiga bergning som sysslan icke gifver
Det
ta onda alhjelpes icke gensm inrättande af
Emeriti-löner ty "huru mången som ehuru
uttröttad afundervisningsmödän kunde nyttigt
användas i andra likets tjenster skulle ej ge
nom inrättande af Emeritilöner heldre ,B med
Utestängande af kraftfullare ämnen och med
Läroverkets mät kliga skada ännu framsläpa
några ofruktbara år för att ändtligen då års
måltet blifvit lyldt få vegetera i maklig ro
Den unge Läraren deremot "är sjelf ett barn
affden tid hvari hans lärjungar lefva han är
dem närmare i ålder och känslor
och vinner
derigenom liiltaie deias kärlek bibehåller
den säkrare drifver dim raska ,e framåt i
W ,lsamhet och bildar dem i allt det bästa
som hans egen tid har att erbjuda
Om så
lf-des staten bör söka att bilxhålla Lärare
personalen ung så måste Ijiiraretjensterna
iififva öfve r°å ngstjenste r
De öfi i« :i skälen emot denna sats vederlag
gas på följande sätt t Dugligheten i samma
man den känner sig sjelf söker sig en vidgad
verkning-kiets der den allt mer och mer må
kjunna utveckla sig — den stiälvar alltså
uppföre i samhället I denna mening torde
Jytlksökei iet icke vara att klandra 2 Den
Käste Lärare som i början med nit och värma
omfattat sin sak kan tröttna efter 8 ä 10 års
trägen tjenstgöring 3 En sådan skol-lärare
iian de 's genom sin allmänna bildning dels
genom 'ina särskilda djupai e insigter i den el
fir de vetenskapsgrenar deii han varit an
ställd Lärare t ex i lefvande språken Na
turvetenskaperna Rlathematiken Historien o
5 v (antaget alt ämneslusnrng
i hela Svenska
Skolan införes ja äfven genom kraft att gripa
in i det p-akJiska lil vet utom hvilken han
icke lärii vara duglig att styra ett samhälle
af liflig och ofta vajjartiga barn tverlemot
den vanliga åsigtenf vara duglig» och afven
märkt skicklig till nugoa annan tjenst 1 sta
tfn ooh borde dertill så mycket mera be .or
som han nu mera blott skadar »läten»
(q
-ava
cv
endoo» det uppväxande slägtet 4«
.Äiv
-a titi .Skol-lävavf .utminjtoae i
relatift hänseende än de som af blott oegen
nytta och lör sakens skull deråt uppoffra sig
5 Om den dubbla tjenstårsbeiåkningen bort
tages laroslolarne i våra skolor komma att
stå Öfv .ergifna eller på sin höjd besättas med
odugli .ä och halllärda person 1 ty de äro
visserligen få hos hvilka lusten för Skof ärare
yiket är .så stark att de skulle vilja uppoffra
snart sagd t alla timliga förmåner och bekväm
ligheter nerföra Enligt dessa grunder vore
det således snaraie mer gagnande för Skolan
att tillägga Lärarne förmånsrätt till all med
borgerlig bejitrilran neml efter erforderliga
specimina än att afskaffa den de genom de
dubbla tjen ståren redan ega till befordran
i presterliR väg A andra sidan kan likväl icke
heller nekas att ju dessa dubbla tjenstår
på sätt de nu äro tilldelta Skol-Lärare och
dagligen fortfara att utdelas åt en mängd andra
personer och befattningar äro till förfång för
det öfriga presterskapet Författarens förslag
framställer sig då såsom ett läte och under
nu varande förhållanden utförhart medel att
upphäfva denna med rätta öfverklagade o
ättvisa utan att betaga skolan en rättighet
som af ålder genom visa lagstiftares rådslag
tillkommer densamma Utsträckes detta föl
slag äfven till förman för Fastors-Adjunkter
na »å skulle sådant ännu kraftigare verka till
ändamålet
'Och
utropar härvid fö af
"hvilket outöm
ligt fält öppnar sig icke här för deyngre pre
steina alt odla hvilka nya andans skördar för
de unge vingårdsmän om de annars förstå
sin höga bestämmelse Det är en skön kal
lelse att bära upplysningens fackla framför
ett i mörker nedsänkt folk Af en sådan Pre
sterskapets ställning till upplysning och skola
skulle ock snart det fästa och innerliga för
hållande mellan folk och Presterskap inträffa
som ensamt och lör evärdliga tider är i stånd
att betrygga det Svenska Presterskapets vis
serligen ganska betydande Privilegier ty dess
privilegier blifva då ljusets och sanningens
och frihetens af folkets kärlek troget omgär
dade privilegier
Förf upptager derefter ännu flera inkast
som möjligtvis kunna göras mot förslaget t
ex att det icke vore någon verklig fördel
so n genom en sådan dubbel tjenstårsberäkning
tillskyndas det obefordrade presterskapef så
snart den på detta sätt utsträckes till alla a t
.Capellanerne och ännu mindre Pastors-Ad
junkterne då skulle hinna med författande af
sina predikningar att Cappellansboställenas
kö sel skulle komma att försummas att de
yngre presternas studier ej mer kunde fort
sättas som sig bör då deras tid Klefve upp
tagen af barnaundervisning att det vore
svårt att få någon som vakade öfver att Ga
peilancn uppfyller sin skyldighet som barnlä
rare o s v men hvilka alla han på ett seg
rande sätt vederlägger
I afteende på medlen alt underhålla sko
lan
att anskaffa en emot en bättre un »ervis
ning svarande skol-apparat såsom Biblioth
'k
Flaneller Tabeller Ghartor Glober Skiffer
t a floi
Gymnastik-apparat Vei kstäder för
Handaslöjder o s v finner förf att man en
dast kan skaffa utvägar dertill genom sam
manskott och gemensamma bidrag inbin .hvarje
socken så vida staten förklarat sig eke vilja
befatta sig dermed Men äfven deruti stödjer
han sitt hopp-om fraingin ,-n af upplysnin
gens-sak närmast och till en bärjan nästan en
dast- på Presterskapets uppfattning af sin egent
liga bestämmelse Han tvifla icke att ju
1 en framtid socknarna sköl 1 sjjfvilligt he
kosta sina skolor di de först lärt sig
inse nyt
tan och nödvändigheten af upplysning
lian
äi öfvertygadj att de då .skola lemna sin sista
skärf det till men rrdan till detta inseende
foidi as en viss grad af upplysning och så
-ju tiken i 'mörker ar nu våt allmoge att den
icke inser detta Det är således endast fråga
<iin den första väckel -en och del är här h *u
tior att prestersk pet genast kunde göra myc
ket Det uppmanar ju flitigt ei >11 t Chri-teu
do 111 ens bud till allmosor åt fattiga åt sjuka
åt Kyrkor och si f ed kat sträcker villigt sina
händer ut till gåfvor och testamtnten och vi
hafva öfverallt fattigförsörjningar sjukhus
och kyrkor som hedra ett Christligt folk
Han önskar derföre att prästerna såsom lju
sets Prester predikade lika nitiskt öfver denna
mycket för litet afhaudlade Jesu text Den
som anammar en aj dessa små han anammar
mig och den mig anammar lian anammar
ock Honom som mig sändt häfver
eller öfver
denna Hvad I lufven xjort en af dessa min
sta det hajven I ock §jort mig
Han tror
att en sådan predikan icke skulle vara fåfäng
Förf slutar fram-tällningen af sin plan med
den uppgift "alt mag ten till utförandet af
denna plan ligger ensamt hos Konungen och
utan nödvändighet af Ständernas hörande
Han anser denna omständighet vaia af särde
les vigt att observvia
"emedan erfarenheten
har visat huru obenäget det dirigerande
presterskapet visat sig då dylika frågor hän
skjutits till detsamma Mindre uppoff ring än
den förf förtslårhar nemligen blifvit Jor
■ drad af Presteståndrt för detta ändamål och
blifvit af slagen
Man förv .ina men förf
anför tili b -vis ett utdrag- af Cleri C-irnilialis
Girculaire efter sista Riksdag Man finner der
af att Rikets ständer enligt 3 :ne Riksslå ds
derom fattade beslut hos Knngl Maj :t anhål
lit det genom Nådig förlamning stadgas måtte
att för inträde hädanefter i Fleste »betel be
tyg 0111 förväs fvad insigt uti Vexelundervis
nings methoden skola hosGonsistorinm företes
samt att Pras mån som kallas t .II Lärare vid
VeXelundervisnings- skofor med ett antal af
minst 75 lärjungar skola fortfarande få njuta
enkel ars-beräkning och ic e kunna från be
rörde beställningar utan eget begifvande mis
siveras Piesterståndet h r i anledning deraf
ingått till Kongl Maj :t med e underdånig
skrifvelse hvaruti förklaras att PiestestÄmlet
som i beslutet om en sådan an :åilun icke del
tagit utan minsta skiljaktighet i meningar
funnit sig öfvertygadt derom att de i under
dånighet föreslagna ålgärdertle icke äro lika
väl beräknade som den synbara afsigten att
emot lindrig lönevilkor erhålla- skickliga
Lancaster-Lärare må erkännas vara välment
h va före oc Prästeståndet på grund af åt
skilt ge andragne skäl hvilka dock enligt de
af förf under Texten bifogade anmärkningar
befinnas vara mindre väl grundade i underdå
nighet anhåller att Kongl Maj :t utan någon
väsendtlig förändring i nu gällande föreskrif
ter om Prest-examen värdes i Nåder förklara
det betyg om förvärfvad erfoid r ;g öfning i
Vexel under visnings- methoden och vunnen full
ständig kännedam 0111 en sådan Si .oias orgini
sation 111a sa väl af Prestinän som andre först
vid ansökning till en Lanc ister-Lärares be
ställning i vedei böriig ordning behöfva föi e
tes samt att d .t icke Stifts-styrelsen oåtspord
eller utan Kongl Majit» nådiga tillåtelse må
vara någon församling medgifvet att if
-ån
prester-Iig befattning kalla Lärare för sin slör
re eller mindre Lanc ister skola och slutligen
att prest :rlige Lanciste ?- Lärares brfor
drinasrält må såsom hittills i hvarje s ,ir
*kildl fall bero af E A Majtls JYådiaa godl
finnande
- eller ock pröfvas af vederbörande
Biskop och Gonsistoiium dém tillsynen öfver
Stiftets all 1 undervisnings anstalter biifvit i
Nåder anförtrodd och hyilka ^untler .förutijit
Sida 3
äVyldig uppmärksamhet felte kunna sakna
rätt [lä n dom afven om hvarje Barna-Lärare
nit skicklighet och tiogna tjenst hvarpå en
dast och allenast befordring .5-rätten synes va
ra grundad
Förf anför äfven i en not Konungens svar
härå hvars hufvudsakliga innehåll vi anse
förtjena alt här intagas "Kongl Maj :t som
med tillfredsställelse och ei känsla ei farit hu
ru som Consistoriel och Presterskap icke un
derlåta att i hvad på dem ankommer eller
upplyste och christlige gränder beliämja och
fullkomna barnautidervisningen i riket
hvarom den sammas tillstånd och framsteg i
allmänhet för det närvarande vittnar gör
sig i nåder förvis ad att Biskopar och Consi
storier med nit och uppmärksamhet så väl
tillse att förssimlingarnes skolnnsialter veder
börligen handhalvas som ock söka att enligt
redan g fix nådige föreskrifter iid des-a skol
anstalter befrämja införandet af den till sina
fördelar allmänt eiksn la Vexel under visnings
methoden samt alt Kongl Maj :t med af-een
de u hvad Pi esteståndet underdånigst yttrat
och upp yst icke funnit skäl i nåder bifalla
de af Rikets Ständer i forberörde afseenden i
Underdånighet föreslagne stadganden ulan en
dast i nåder förklarat sig med nådigst välbe
hag skola anse att Presterskapet särdeles de
yngre deribland låter sig angeläget vara alt
ds tillfälle g fves genom inhämtad kännedom
berörde läromelhod
förskaffa sig
ickl ig—
g
undervisning
het alt äfven si t denna slags
kunna vid deraf föi efillande behof egna be
hörig ledning oell lill-yn samt till densam
ma » in föi ande och användande vid folkunder
visningen inom församlingarne veiksamt bi
draga
Förf tillägger att dessa anförda hand
lingar icl e ära Kodu tecken för framgången
af det försl ig han framställt Flan tror dock
att P .estestå dets ofvannämnda tillstyrkan om
a t dag å Ständernas begäran bör upplysa rege
ringen om vigten af att icke till Presteslindet
remittera d t sednare förslaget
"Må hända
skulle ståndet beklaga sig deröfver men för
modligen endast del dirigerande Prästerska
pet De yngre prester ne synas bätti e förstå
sin kallelse och deras h jer tan klapp i varmare
för men lighetens sak Ett lyckligt bevis
häruppå är det tillförene oerhörda factum
att pn de sist förflutne 10 åren mer än ett
hundrade unga prtster i vårt fädernesland
offentligen framträdt och ställt sig just så
som egentlige Jolklärare i spetsen för folk
skotoroch delta redan utan dubbel tjenstårs
l räkning
Skriften ekrar im d följande uppmaning till
Förl :s yngre erab tsbrödei "Faren fort Junge
niedbröder ined edert mödosamma arbete för
mensklighetens emincipsti n på er fäster fä
derneslandet sina moderliga blickar Er stil
la verksamhet skal sträcka sina följder genom
»ek ler na då maktens stojande aflun längesedan
tystnat och spåren efter all lysande flärd äro
utplånade Det är ljusets sak som J för fä k
ten det är för dnt ädlaste af alla ,ordiska syf
temål s un J åtagit <v årslånga mödor Er
lugna ståndaktighet visar ett ädlare mod än
det som Agga It af lysande utmärkelser blott
ett par ögonblick af lifstiden går ansträngnin
gen till mötes Väldiga makter ståemjt ed ra
bemödanden men misströsten ej Ljuset skull
dela töcknenj om än icke stormarne göra det
Om ett bättre slägte lefver efter oss omkom
mande tider gifva bättre frukt så är det ert
Utsäde som mognar Hvad godt som då sker
hvad ädelt och stort som då ut föres derföre
sko !a kommande slägtet välsigna dem som
hos meriskligheten vårdade Ljusets och San
»inge .ns heliga laga
Vi hafva
.j kunnat undvika någon vidlyf¬
tighet vid redogörelsen för innehållet af den
na lilla men intressanta skrift Vi skola i
stället söka alt i korthet sammanfatta våra
anmärkningar dervid
Det som vid Comiteens förslag rörande folk
skolorna mest faller i ögonen är det besyn
nerliga påståendet som fullkomligt öfverens
stämmer med Presteståridets och Consistoriel
nes åsigter att allmogen nke behöfvr någon
annan bildnings än dun som cenoiu religions
undervisningen meddelas ucli att staten icke
ens är pligtig derom dragi Jöfsorg genom
några särskilda anstalteremedan här redan
finnes ett offentligt lärarestånd i presterska
pet-
"Till och med de kunskaper som äro
nödvändiga lör att begagna presterskapets un
dervisning bör folket skaffa sig sjelf
Men
frågar någon huru skull detta tillgå Jo sva
rar Comiteen 'Föräldrar eller de som i de
ras stad äro böra hälst sjelfva bibringa bar
nen dessa förkunskaper eller draga försorg om
deras meddelande genom andra
Det med
gifves att detta är en allmän pligt hos föräld
den foreskrifves af sjelfva naturens bud
och det är äfven skäl ntt förmoda det
kär
di
mån
»kyl-
föiäldrar skulle uppfylla en så
[het i fall de dertill voro skicklige Mc il
om de sjellve i sin barndom icke fått annan
undervisning an af sina föräldrar hvilka lärt
dem allt hvad de kunnat och i sin l <irndom
fä 11 lära hvilket vanligen och merendels icke
är mer än en of ta leia k tis innanläsning och
af Catechesen
en lika beskaffad utanläsning
hvad annat kunna de nu lefvande föräldiar
na dä gifva ät sina barn Och skall ej denna
undervisning med hvarje generation blifva
sämre Med livad rätt döm ,na då Comiteen
Presteståndet och Consistorierna endast på
grund af ett antagande söm i det praktiska
endast förvandlar sig till en fras den Svenska
allmogen till ett sådant beständigt okunnig
hels tillstånd Denna klass af medborgare er
håller ju stundom i granna tal namn af statens
egentliga styrka man prisar i svassande och
poetiska floskler "deras kärlek till friheten
—
"deras manliga kraft
—
'deras redlighet och
trofasthet
—
"deras rena seder man liknar
dem vid samhällstiädets rot hvarutur ny nä
ring och lifssaft strömmar genom stammen än
da till kronan hvilken utan rotens friskhet
snart skulle förvissna när fråga uppstår att
tänka sned något alfvar på deras bildning pi
deras delaktighet af civilisationens skönaste
och genom sina påföljder tacksammaste fruk
ter då afspisas denna störa pluralitet af Sven
ska folket denna kärna förutan hvilken a la
Comite
'er vore ett intet och för hvars skull
de måste anses vara till så vida något samhäl
le skall finnas i högre mening — di afspisas
den med upprepande al en allmän mora
lisk fals .sorn varit känd från ver Iden begyn
nelse men derföre icke leder ett steg närma
ie till målet
Om de är sann t att Svensk i allmogen än
nu utgör Sveriges styrka —skail den väl upp
höra att vara det derföre att den får en bättre
undervisning Om den verkligen äger de dyg
der för hvilka man berömt dea — förloras
väl dessa derigenom att äfven bonden genom
en bättre bildning lär känna sitt värde som
menniska och sina rättigheter och p ig ter sorn
medborgare — Ja svarar ännu måhända nå
gon hvars själ sofvit några tiotal om bonden
får lära något mera än att läsa Catechesen
och köra plogen så blir han förderf vad han
blir en halfherre som öfverger sina enkla se
der och vill lefva öfver sitt stånd han blir
listig och använder hvad han får lära till
bedrägeri och skämstycken han börjar läsa j
lagboken han krånglar och processar vid sila
ting och domstolar i stället för att sköta litt j
a
n
åkerbruk o s v I sanning om följderna af
en förbättrad undervisning för allmogen vore
sådana saknades åtminstone icke en förevänd
ning för den liknöjdhet man i detta afseende
visat Men vi kunna åtminstone icke före
ställa oss att detta språk tillhör någon af
Comiteens Ledamöter denna samling af de
mest upplysta och aktade män i Sverige de
tänka förmodligen lika med oss att orsakerna
till detta förhållande bland allmogen der det
förefinnes äro helt andra och till och med
att en bland de förnämsta är brist pi under
visning i barndomen Ty om man å ena si
dan icke kan neka att förestående teckning
inträffar på flere af våra bönder som genom
lyckliga natursgåfvor förvärfva t sig ett något
större mått af insigter än deras med bröde
sa kan man äfven å andra sidan om man ,vili
se rätt dertill upptäcka flere samman verk-ande
orsaker utan att i något afseende behHfv
skjuta skulden derpå att de lärt för myttfhti
Är det icke åtminstone lika sannolikt att \fet»
sådan bonde tror sig hafva hos de högre stånden
upptäckt mindre gynnande tänkesätt mot honom
och hans likar och att han derföre söker sätta
sig i försvarsstånd mot deras möjliga ingrepp i
hans rättigheter Han ser sitt stånd döm il t
att bära de tyngsta bördorna i samhället en
stor del af sin behållning för året måste han
bära till Kronofogden och Presten som skatt j
och likväl bshandlafs han och hans likar ofta
så likgiltigt att till och med det fordom sä
aktade namnet "Conde icke sällan användas
som ett öknamn Han har vidare gifvit akt
på huru det stundom går till i samhället och
funnit alt listen besegrar ärligheten alt med
penningar vinnes allt inflytande anseende
aktning de må hafva kommit i sin egares
händer nästan pi hvad sätt som helst Just
derföre att han i sin barndom och ungdom
icke erhållit en sorgfällig undervisning icke
lått någon riktig ledning från början vid sina
kunskapers förvärfvande att hans •jälsförm®
genheter icke blifvit så utvecklade att han
äger förmåga att skilja skalet från kärnan
att han från barndomen icke fått något be
grepp om sina rättigheter och om sina plig
ter såsom sam hälls medlem intet annat än det
som Presten stundom derpå lämpar af Chri
stendotnens ädla lära om andans fattigdom
och den Ghristliga förnöjsamheten och slut
han icke lärt sig rätt känna värdet
af sitt stånd som Jordbrukare — just der
före tror han att den väj han valt till för
värfvande af rikedom och anseende är den
rätta för alt vinna hvad han äfven till följe
af sin bristande undervisning anser för men
niskovärde yttre pris och hedersbevisningar ,•
Detta kan icke nekas så vida man icke äfven
nekar att uppfostran och bildning hafva nå
got inflytande på menniskans moralitet Är
det di icke just genom en förbättrad un ler
visning för allmogen som en motvigt beredes
mot detta dess öfverkkigade förderf och til—
lika en säker borgen ställes för bibehållandet
af de godi egen k-ip ;r den utan tvifvel ann i
äger i behåll men hvilka genom eo försum
mad vard sannolikt snart skola gå förlorad
Vi ha nyss nämnt att vi icke kunna tro det
meningen lir att bibehålla massan af folket i
okunnighet .på det de högra klasserna i sam
hillet s i mycket lättare måtte kunna drag i
iö .del af de- aibdte och nyttja den son ett
lastdjur En sidan förhoppning vore i sänd
ning numera alltför djerf Denna tids llhto-i
ria innebär icke blott att det är möjligt- för
medelklassen i samhället att tillkämpa sig rät
tigheter dem Aristokratien länge völat föi *—
neka utan äfven att det linnes ännu en kla»
af inedborgare som börjat a :n ntt oeksi den
har uae .iSiJiga >rättig *9lor %oah-4U blx .ni iinssA1
Sida 4
rättigheter den Jörsla är att icke utestängas
Jrän ljuset Man drrije då icke att bi-lij .rta
dera behof och villfara deras billiga öusk
ningar
Med denna öfvertygelse om icke b !olt nyt
tan ulan äfven nödvändigheten af en förbätt
rad folkundervisning kunne vi också i likhet
med "den Skånske Kyrkoherden
icke annat
än finna det mått af kunskaper otillräckligt
som af Comitcen föresläs Vi skulle till och
med vilja göra ytterligare tillägg till de af
Förf föreslagne Läroämnen nen ,I någon öf
ning att skrifva modersmålet Men om nu
allt detta medgåfves återstod likväl alltid
den vigtigaste frågan Huru skulle man kunna
utföra ett sådant förslag enligt hvilket folk
undervisningen erhölie den förbättring som
heliöfves Hvarest skulle man finna så många
'JLäraie som behöfdes hvilka alla ma» kunde
tilltro icke blott til I räck liga kunskaper utan
äfven vilja och håg för det ansvarsfulla kal
Jet I nuvarande ställning äger Staten icke
tillgångar för sådana behof och att genom
nya skatter dertill skapa utvägar vore vis
serligen icke heller det rätta Men Regerin
gen har andra medel ntt göra en förbättring
af Folkskolorna möjlig
Ett sådant medel s m ingalunda är svårt
att utföra har Författaren uppgifvit och i det
praktiska skick han g i f v i t åt sitt förslag kan
det ej undgå att ådraga sig vederbörandes up
märksamhet Författaren har ock bevisat alt
det icke åstadkommer någon orättvisa mot det
öfriga Presterskapet att det tvärtom upphäf
ver den hittills med rätta öfve»klagade ensidig
heten i det företräde som blifvit Elementar
skolornas lärare beviljadt Han ådagalägger
vidare hvilka goda följder det skall medföra
bland hvilka en af de vigtigaste utan tvifvel
vore det innerliga förhållande som derigenom
skulle uppkomma och stadgas mellan prester
na och deras församlingar Vi glädja oss der
före uppriktigt öfver det upplysta nit som
» lifva t Förf och yttra vår öuskan och vårt
hopp att han snart må få so sitt välbetänkta
förslag gilladt icke blott af folket utan äf
ven af dem som hafva makten
Den utgö en lös till-n 's ifi an tindra afsatsen
af stora trappan och (eder i spiral till den
förut obegpgiii .de dörren öfver summa trappa
hvarifrån man vidare kommer upp på läkta
ren genom en gång som är alldeles afstängd
från sjelfva salen så att det Hö &lofl Ståndet
kari vara fullkomligt tryggadt för alla äfven¬
f åhödld
RsleiVSSksp
tyr af åhörares
debatterna
liand
deltagande
res 5 Biitjott till Contant Velal .tre 10m inlemna» i Ta
baltsbodeu i Huset N .o vid Skepjubron
I England är teckning böljad till ett aktie
bolag för en railvag mellan London och Do
ver På en del af vägen som går öfver nå
gra kullar komma varorna att allastas på et
ångfartyg spm går på Themsen En motion
för erhållande af Parlamentets tillstånd kom
mer v d nästa sammankomst ntt ingifvas —
Innan kort torde man älven få se en jernväg
från Paris till Seine-floden utlopp En resa
mellan ve Idens båda förnämsta hufvudsläder
blir da en affär af omkiiii iG timmar
veta att fira sina national
högtider icke blott med den slöi st » smak utan
äfven med dan första aptit i ve Iden Reform
billens framgång liar i synnerhet gil vi t John
Bull talrika anledningar att smöiju kräset 1
Hastings gafs en bankett för 20 ,000 personer
sittande omkring 84 bord I Saint Allians
spisades 3
'joo fattiga med 4 >00° marker kö 't
i5o stora pluiripu idingar jemte ett qvarter
porter åt hvardera Eller måltiden hängde
Hertigen af Wellington in effigie medelst en
docka som bar hans uniform och anletsdrag
Taunton spisades 5 ,coo personer Häri II
åtgingo 7 gödda ox .ir kannor dricka
gi8 kannor öl bullar på fyra märke
hvardera 98 tunnor potates 5oo »kålpund salt
1 ,000 uns tobak och a ,000 lerpipor Plum
puddingar tillagades {00 stycken på 8 marker
hvardera hvartill utgick X ,5oo marker mjöl
y5o marker russin och 65o marker oxmärg
Dy 1 barast var likväl den middag som lita
den London gaf åt ministrarne ocii de refor
mytiske ledamöterne i parlamentet tillsammans
800 personer Der vankadis 80 teriner fyllda
med sköklpaddssopps 80 fat med vildt 600
kycklingar a5 färska skinkor 42 f»t fisk 3 (j
ros tbiffar 20 duf-pastejer 3o franska pastejer
44 sköldpaddor lagade au fruit 80 fat färsk
potates 80 fat färska spritärter ifco glacepu
dingar 160 assietter med vindrufvor med mera
sira ej så noga kan s eificera»
Neda inslående i dag ankomna annons anse
vi förtjena ett rum i K-alfirloshopet
Af »killins för den Publik som i afton tänker hedra
Hr Trede med sin närvaro har jag ansett mig skyldig
atnlå do bjudningar som ankommit till mine markattor
De 2 .110 billetter som min dräng »mottagit kunna säte
des a£ gilyaren återtagas
Gli
I fall såsom en och annan velat förutspå
Riksdag nästkommande vinter skulle inträff
så kunna de respektive representanterne åt
minstone fägna sig åt att vid sin ankomst ic
ke vara husvilla Högvördige Prästeståndet
ocli Hedervärda Bondeståndets nya sessionsi um
i Riksgälds-Contoirets hus äro redan kouipleil
färdiga och Vällofl Borgareståndets i det när
maste De be .tå af affånga ganska ljusa och
rymliga krmske något låga salar med golf
som slutta från båda ändarna af rummen t II
midten Särskilda små inhägnader äro gjoida
för tvänne bänkrader åhörare till ett antal
af omkring »o — Bredvid sessionsrummen fin
nas rum för Ståndens canzlier Utskottens
ruin hålla lifyevi y i att inredas i samma lins
Vi som alltid hysa godt hopp för framti
den tycka oss uti detta närmande i rummet
mellan de resp Riksstånden redan se en be
tydlig reform och det första tecknet till en
närmare sammangjutning af de särskilda stån
den såsom en beredande öfvergång till den
representationsföi ändring som af hela landet
med en röst påkallas
9— Ilögl Riddarhuj-Directionen å sin sida
har icke velat stå efter någon annan i sina
anstalter för nästa Riksdag Den nya "publi
citets trappan upp till Riddarhusets läktare
är nu komplett färdig och besigtigr .des i förr-
gur at några bland Direktionens Ledamöter
Guutliier
ANSONSEKi
TILL SALD FINNES
FrSrt Stentryckeriet Sr utkommet ochj Säljes i de
BklådäRdr 32 skIi *co
tentry
flesta Boklådor ä i R-dr 32 sk Ii
*co
OFTJAAIT AF
1 'OFiTJAAIT AF
STANS MAJESTÄT KONUNGEN
ö
Lithographieradt af Qvarnström efter Major Södermarks
Original
praNSKA GLASKUPOB
finnes i Glasboden i Bergstralska hnset chos
J P Åkerholm
Holländsk sill i i .»6 delar fint och hvitt socker i sma
toppar å 23 sk hvitt syltsocker ä 21 sk iranska svi
skon Norrköpings krossgryn perlgryn et stärkelse till
facilt pris i Lindroths kryddbod vid .Norrlandsgatan
Tä iViiilåren £ >olcii a bod er ii linas btoru KiVi i TUR
U TUJ V DES HV11A
Våningen 1 tr upp i början af Stadsgården nyligen re»
parerad och med den behagligaste utsigt bestående af Q
r um kök och nödiga uthus till den 1 October Li
kaledes 2 .no vindsrum Närmare underrättelse pä Canta
ler et Comp Contor i Petermyndesbacke huset K .ro 3
v Ormen
Eu Våning nära Slottsbacken bestående af fem större
rum en snite samt fyra mindre rum jemte ett å två kök
nödiga uthus och öiriga bekvämligheter är från den 1
nästkommande October att hyra hvarom underrättelse
erhålles uti Huset 2S ,0 2 i lirunnsgränden vid Skeppa
bron
Tre nyss reparerade Ungkarlsrum med 2 :ne gardero
ber med och utan Domesukruxa nära Gustaf Adolph
to K-o 27 iVe ^eringsgatau
DIVE 11 .S E
NORDM AN HA HARPAN
Ö
AN HA HARPAN
Sedan Kongl Öiver 'Post-DirecteiirsF .mbetet genom
i Allmänna Tost och Inrikes Tidningen lör den 15 den
nes införd l \esolution täckts bevilja Tostxrihet lör Miu
sikaiiska Tidskriften .Nordmanna Harpans 2 ,dra och rÖl
jande Halten kr alitsa numera vag banad lör hvar och
en äfven trän Hnfvudstaden aflägse boende att ge
nom itedactionena fuisorg lå sig dessa 5 Haiten sire
cessivt tillsända emot den redan tilliöreoe bestämda
Trenumerationsargiften 4 i .dr iö sk 15 .cd hvilket be»
.opp bör omedelbarligen till Redaktionen insändas
hvareiter l \ed ,iden ordning rekvisitionerna inkomma
demsamma expedierar Innehåliat af andra Häftet är
Chanson de Pirates Fransysk och Svensk text Tonsät
tårens signatur ar O prydtmeden lurstlig krona Rom
resan Ord at Tegnér luusik at Crusell samt en Di
verussement för Piano lrorte af U Koskull 3 .dje Häf
tet innehåller en Duett för Piano och Violin at i Uer
wald samt en Vals a quatre mains at Setterholm 1 4 .d«
Hartet som är under tryckning införes en Divertiise
oi«ut föi Piano Forte- ai ii Geijer Ett Poem ur Teck
mngarne utur H vardagslifvet (Snö 11 med JVIusik aif
Hauch m m Som förteckning å Prenumeranter ooh
Subscribenter kommer att bifoga» detta hatte sä önskas
att de som ytterligare vilja uppmuntra företaget genom
prenumeration behagade hos iiod anmäia sig ju
uess häldre
lin yngling som i s 1 .» ars tid conditionerat i en af
Rikets isorra bcäder i liryddkramhandei och kan förde
valrecommenderande betyg önskar dylik Condition som
,Betjent men i brist deråt i Vicktualie eller annan hvad
sorts Handel som hälst munteliga iiecommendationer
knnna prästeras
om svar anhäiies i rörseglad bille tift
Sökande som liHemnas i iiryddkramboden vid Stor Torget
iltt bättre Fruniimmer som egnat sin mesta tid al un
ga Fruntimmers undervisning önskar plats som Gou
vemante i något hederligt hus i Staden eller på Landet»
p4 lon göres ej sa mycket aiseende som på ett vänligt
i mö
.» :ide Närmare underrättelse om den sökand e ocH
dess kunskaper iciunas a 5öder i huset N :o y pä Skara
borgsgatan inpå gaidtir en trappa upp
Deu till Måndagen den 37 .de dennes kungjorde AttO
tion pä framlidne Herr Postmästaren VVarenbergs häri
städe a belägne gärd bliiver i anledning al melrankom
ne hinder tills vidare uppskjuten Arboga Auctions
kammare deu 6 .te Atig
Cari Chris ti ans son
Herr Häradshöfdingen Joh Fr btalhand behagade i
Billette stald till \Vän och iulemnad på Aitonblads
Contoret för kl 9 nästa Lördags förmiddag nppgiiva
sin adress *» och Oesti ?nd tid lör ett samtal som angär
uess och Ueres framtida välfärd
u j u jiitoit
A LOTTEiUjiT
Den 15 Aug iy ^8 21 20 84-
VEXELKURS
noterad pd Stockholms Börs d i Ang j832
London i .j R :dr 70 d d i3 lldr 4G sk 86 d d i3
il :dr 4f sk 70 d d
Liverpool att bet i London i3 Rdr |5 sk 90 d d
i3 K :dr 44 s 66 d d
Glasgow alt bet i Dito i3 R .dt 44 sk 69 d d
Hamburg i sk 6 d d 14a 1- sk 67 90 d d
Wismar att bet i Hamburg ,44 sk 67 d d
Köpenhamn att bet i Dito 144 1-2 sk 90 d cL
Amsterdam 1 ^7 1-2 sk 60 d d 137 sk 70 d d
Haarlingen alt bet i Amsterdam sk 70 d d
Liibeck Liibsk Cour :t 11G 1-2 nö sk 67 d d
Par is
'26 sk 60 d d
Marseille att bet i lJaris 2 .5 1-2 sk 90 d d
er ii linas btoru KiVi i TUR
ASTVJSDÅS KÖPA
En sedig stor stark och vacker Chaise .häst Svar i
förseglad billot till L p Aitonbladjr *Coutoiret
Ett stort badkar af koppar Säljare behagade upp
gifva sin adress i biljet till Raoul i Aftonblad» Con
tor« ;k |lp ,orltade krllsbari kryddboden vid Stortorget
Biiin d mod allt tillbehör i ggdt »tind svar busa-
Medelkurs
Pund St i3 Rdr 4 sk Hamb B :co il \6 sk Ltibik
Cour ;t nG sk 4 rst Hull Cour :t ek
VA R SJ FiUS
Hvete 11 R /lr sk å I 'I R :di
3 sk Rag q
if sji a 9 R :dr 3a sk K .«r» 9 8 R <U
16 sk HaiVe 4 Riir å 4 Rdr 16 sk Ärter 9 H ir
3 'i sk a 12 Rdr Salt Terra Vcccliia 5 Rdr 5 sk
4 rst Dito fs :t Ybes 5 Rdr Dito Lisabons 5 Rdr
in- tunna Bränvin 6 :graders 1 Rdr 8 rst 4 1 R ;dr
i sk 4 rst pr kanna allt B ;inco
HOS L J liJEllTA