Sida 1
AFTONBLADET
IÄDEANGUW» den 16 Augusti
Tors da 2 cn
priset i Sozkholrn Jör hell dr i o R :dr half
■ Bladets Cantor vid Stadssn edjegatan h ro r
vid Aédet malmstorg Annonser emottagas endast
förstnämnda Contortill 7 sk Hanco raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
t ar 5 jti :dr 3 månader 2 R :dr 3a sk Han o Lösa Niunror a sk Banco
ans bod 1 hörnet af Drottninggatan och Clara hers ser and i Lindrotha vid
t /T j 1 /• /i :jj
förstnämnda Contortill 7 skHanco radenUtdelningen kl6 eftermiddagen
t ar 5 jti :dr 3 månader 2 R :dr 3a sk Han o Lösa Niunror a sk Banco Prenufoeration och utdelning i
ans bod 1 hörnet af Drottninggatan och Clara hers ser and i Lindrotha vid ^orrlandscalan ^6 <h-Essens
t /T j 1 /• /i :jj A- ^J- tk
VIGDE I LANDSORTERNE
Prcm .-Löjtn A Ostcimau ocli Mamsell H J Sun
ocjl i Hapaianda 2 /j Juli
Handl N Ch Bergman och Mamsell J W Mcll
beig jiå Torp vid Jönköping qo Juli
DÖDE 1 LANDSOHTERNE
Hot v Häradsli E G WingcnliUit i Jönköping
d 4 d :« 29 är
Vice Kommissions-Landtmät K E A Ljungdahl
i Kristianstad 8 Juli u /f år
A il Hainll J INormans enka A M Grimbeck i
Falkenberg 3 Aug ^3 är
BkGALdfEbi Ekö
g g
Bagarc-enkan G A Lundros f Enebom i Enkö
ping i5 Juli f >4 ar
UPPLÅNIJNG
HöganSs Stenkolsverks Bolag upptager län mot 6
proc inom Okt män slut anteckuingslistor hos Hrr
Erskine Comp i Stockholm och Hr Ölv Gi .l 'os
se i Helsingborg
STAMSCHÄFERI
Å Näs egendom i Jönköpings Län hos Hr Kongl
Secret Nathorat emottagas vid Herdeskolan ut m 5
elever pä iilltnSn bekostnad andra mot ioo K :dr
ftgs för året Kännare uuderr af bemulte Kongl
Secret ä Grenna och Näs
I3ANGO-AUCTION Å GULÖ- OCH SILF
ViR-P ANTER
D 5 in ,t Sept kl half 10 f m i Banco-Rcvisor
scssionsruni 3 tr upp
ARRENDE-AUCTION
l 'ä 18 års återstående arrende af Torplägenheterna
Gurasarboda och Läderbacka under Ulricsdahls kungs
gård i Stockholms Län auction i Kammar-Loll ocl
ä Ulricsdalils värdshus d 26 nästkommande (Jcf kl
li
AUCTIOINER
A
Exec å egend N :o 72 g men 2 ny N :r vid Grimer
gatan å böder pä ofri grund 0 Sept ä Auctiujis
k *nim
Ä Stenhuset och tomten N :o 87 i Stadens tredje
rote i Götheborg d 3o d :s
Tis lagen den 4 Sept kl ,2 i Auctionsk i Gelle
i !B Klensmeden N J- Falks andel Slleu i- (i i iasU
YVreteu N :o 2«5 på Sörby ägor 2 :0 Smeden J L
YVenndiäs gård JN :o 7 i stadens 1 :sta qvarter Z ?» all
Klockaredruug C G
'VVeunströms koukursui gärd :o
68 på Södra Malmen
Den >8 Sept
"kl 12 PS stället Maj A XV Bergis
Concursm tillhörige inom Kruuplm gs L Kinnevalds
M och Öija 6 belägne Egend (jianshulm mantal
l rälse Djuratorp 7-8 Djuiatorpsqvarn -4 Oppes
torps bkäninga eller l»cr Sven gärden 3-8 Opj estorii
Per Bengtsgarden 1-4 Töi ^äkrti Ostrogäidm 1-4
Öija Sölling8gärden 1-4 mtl Allt kronoskatt
Den ä Postmästaren
"Wahrenbergs gård vid Stora
torget i Arboga till d 27 d :s Utlyste Auction blilVcr
uppskjuten
uff16nTLIGa SIÄ .VIMNOA .»
EOitGEMAHKR
Sigtnoa R .B Mur A Lagers den 10 Sept kl
f m
Örebro R .B« Torp Per Edbergs vid Damsätter
Sö 'lra Stad-skogen den 17 inst Der
Catrlshauius R .R Kouparsl P Byden» och all
Huradsb J J Kulls de» f till d >7 Sept den
till d 1 Okt d ä
RådL Slldb ht
till 1 O
Sundsvalls B .B Rådm L
all Radm P Mitizells samt
plials 17 Sept
UdllliB Flt t mP
plials 17 Sept
Uddevalla li .B Flat t m P Sundbergs och Bag
A tichweders3 d >7 Sepl
Westerå M .iV All ot .tpp Lars Ander ,sou d
Sept
Sellstedt ocb hustrus
all Haudl G West-
Eskilstuna BB Manufakturist en C J Köhlers
och hu .trus till d 10 a fl Manufakt J E Lykas
till d Sept
Danderyds Skeppsl T .B Kyiknh M Sundelii
enkas H G Falkerts 2 rttgd af Ting n cft m
fr 13 Juni i83u
Tveta H .B Kyrkoh Husbergs 2 rttgd af i833
åls vint Ting i Ingaryd
Fernebo Ii .B Insp G J Eks vid Gåsborn 2 rtlgd
af Ting n eft 6 m fr 17 Mars
DOMAIl I CONCURS-MÅL
Wimmerby B .B :s i all Fält-Sekr Wimarsons d
17 Sept
liife '1 AiViEM ^- BE \AKN ^GAH
All v Comm J P Palms och dess hustrus inb
kl inn är fr 1 ann vid N och S Tjusts Härads
Rätt
Bröderne Per och Troed Jönssöners i Segelstorp
och Grefvie S inbördes klander inom år fr 3 ann
vid bjäre H .B
Rättaren P Nyberg» på Bickebylill sin enka be v
vid Erlinghundra H .tt d 29 sist i Mars
All en k M Li Ericsdotters frän frälse utj iflar
keho i Motala b och Aska H till »ina brur ^barn
bev vid Aska H R
Mamsell IJ B Grass 's till sina systerdöttrar klan
der å laga 011 och tid
kallas
Ågare till 2Q fat talg borgade d 20 21
och 22
Maj g å 10 mil nord frän V lie vid utloppet iian
Amsterdam deraf 14 fat a ro omärkta men V märkta
anm inom ar frän 3o Maj ho« Befiifde i Oötiie
borg
Skiftas efter enkan Cb Örberg f Brehmer d 11
Sept
kl 3 e m i Boras
HAJVJDELSBOLAG
Af B L Schainbeits ocIj M Lindh ctahl under
fii a >a bchamberts &c JLindh i Linköping
AA t kvAlvE
Holsl Bostiöius 8 d :s kl 6 e M på Malmens
källare vid J \iyjilgatan
ivi
-lnuiet tbu-iiii d 20 d :s kl 5 e m å Malmens
källa re
Claes Lidelis i Sjörryd hos Gästgifv i Sexdrega
d 2b d :s kl 3 e m
All Handl Petterssons 29 d ;s hos Kils Ilu ^liman i
Kalmar
Vice Cominissions-Laiidliiiät Hr A A Robergers
ötebo Bi uks Vä <i8au» ?i dept kl 3 e in
^t >LKl AKEL
Pa Djurg -Theatern nästa Måndag (Hr Hedins be
neAee Han blandar sig i allt och Memlig /wtun
DILIGii 'R .CE TILL GölBKBoHG
Öfver Westerås Öiebro Mariestad och Lidkö
ping afgår tiils vidare tran Stockholm hvarje Tis
dag kl 7 f m och ankommer till bötlicborg hvai
je Fredags e m Billetter för passageia» e och fl akt
gods emottagas al4a söckned .gar fran kl 9 ti !l f
uj och 4 till 7 e m pä Diligence-CtmtuJet uti !m
set l :o 5 vid Clara S Kyrkogata enl de» sta des
ilUlhandaLaiine tryckta Taxor
ÅNGFARTYG S-vKiiSÖK
Till Drottning /iol /n FcrrHior i morgon d 17 d :s
kl 3 e m
Lördagen d 8 d :s kl 10 f m
och kl 2 e ra
„ Söndagen d- 19 d :s kl 12 mid¬
dagstiden
Återvänder på aftnarne Biljetfcef ^bos Bo Chr
Roos - 7
Till Strengnäs och Tho shälla f Frit h i0J
aTla Ons
dagar kl 6 äter alla T hors da gar s t
Till Mariefred Frithiof alla Måndagaf
-4 *4
*8 f
nr ater alla Tisdagar kl 9 f m
STOCKHOLM
Den 14
Herrar Fullmäktiges i
svar i liågan om Stadsmäklaren
låneänbud läses i Po tscriptum
Riksgä
Riksgälds
s Conloret
Weylandts
Imng
Den ökade vigt som frågan om de allmän
na undervisningsverkens reform erhållit i ans
till den slöra Comite
ens snart åter inträf
fande sammanträde ger oss anledning alt der
åt egna en fortsatt uppmärksamhet Nedan
stående artikel har i följd af den från Kongl
Maja utgångna uppmaning blifvit i form af
underd anmärkningar vid ComileVns förslås
inlemnad till ecclesiastik-expedition af Hr
Prolessor P G Cvdersclijöldj som benäget med
de ?at Redaktionen densamma och Författarens
kända karakter ej mindre än den ädla rikt
ningen af hans åsigter i denna fråga oro oss
en borgen alt artikeln skall med begärlighet
emottagas af Läsaren Den lyder som följer
Föremålet för det betänkande som Comi
téen till öfverseende af Rikels allmänna un
dervisningsverk i underdånighet uppgifvit den
■jo December 1828 är så ytterst vigtig att
jtg icke kan underlåta dervid i underdinig
het göra några o runa k ningnr ehuru mina
andra göromfJ hindrat mig att detn vidlöf
tigt utföra eller alt gifva dem annat än en
blott fragmentarisk form För att dervid
likväl iakttaga något slags ordning vill jag i
underdånighet skärskåda hvarje afdel
särskildt af Betänkandet
OM FOLKSKOLORNA
Cemitéeo säger sidan 10 "Dä Religionen
är det qrinensamnia rättesnöret för den en
skilte 1 dess handlingarj och för Staten 1
dess o /Jenlliga verksamhetj sä är det utan
Ivtfvtl Statens rätt att af hvarje medborgar c
f öl dra nödig religionskunskap såsom vilkor
får tillståndet att räda sig sjelf oeli för ut
öfningen af rättigheter hvarpä samhälle t
tnsuuui eller Jörko /ran bero såsom all träda
i äktenskap böra vittne deltaga i offenlligi
uppdrag och värf ni ni
Aom oe 1 na Syllogism utgör grunden för
Comituens hela Sv-tern i folkunder v isr inge n
hvilken jag lör luiu del i uudei dånigh-M un
ner för den vjgiignste ocb angelägnaste af
allt slags undervisning så torde deri fö tjena
att i alla sira delat ocb fiåsi Ueia häll nar
mrfi e skärsk ä j .is
jag vill sålunda försl i underdånighet un
ders ka huruvida Religionen verkligen kun
nl§ 'tra ett 1 ullesnöre Jör menniskors hand
lingar i verUUiiga förhållanden Fö- «tt
kunna uppfyll nudamäl bolde Pieli-
gjenen vara sä b .skUad att ingen olikhet
kui ;de ii ,mus i it .eDisigirne 0111 dess tillaoip-
1
- 1832
Sida 2
taing ufan aila borde kunna ledas efter
samma rättesnöre till tamina mål Men nu
har man deremot i alla tider och i alla landet
beklagligen funnit att det icke gifves något
ämne hvaröfver reeningarne varit så olika
reh fort till så mottatla handlingar som just
Religionen Med hvilken omensklig bitterhet
Lafva icke bekännarne af sjelfva den Christna
Heligionens särskildta Sekter förföljt fr varan
dia med eld och svärd för ganska obetydliga
och af mängden helt visst obemärkta dogma
tiska skiljaktigheter De många långvariga
j eligionskrigen genom hvilka de särikildta
Kationerna sökt ödelägga hvarandra de många
inbördes krig som blifvit förde för Religio
rens skull och genom hvilka på det aldia
grufveligastc sätt alla blods- och vänskaps
band blifvit sönderslitne och hela menigheter
utrotade de mångfaldiga bål på hvilka de
säiskildta Sekterna bränt hvarandras mest ut
märkte och dygdigaste anhängare och sjelfva
den Schavott på hvilken Carl den lista b 'ef
af sina mest religions-nitiska undersåtare af
dagatagen — allt delta säger jag tyckes be
visa att religionen och de särskildta Sek
ternas gemensamma urkund som af alla bli
vit lika anspråksfullt åberopad icke kan gälla
såsom ett rättesnöre for menniskorna i deras
uerldsliga förhållanden Detta tyckes också
vår Religions Gudomlige Stiftare sjelf hafva
an tyd t genom sin påminnelse att "Mans rike
icke var af denna ne riden
Sedan jag nu undersökt huruvida Religio
nen kunde i allmänhet tjena till rättesnöre
för menniskornas handlingar i verld ,liga för
hållanden vill jag i underdånighet betrakta
det förmenta rättesnöret särskildt i afseende
på Staten i dess offentliga verksamhet och
särskildt i afseende på de enskildla i deras
handlingar samt slutligen särskildt såsom ge
mensamt för båda
Hvad Staten beträffar med hvilket ord Co
niiteen här tyckes mina Styrelsen eller Re
geringen så är ändamålet — med dess offent
liga verksamhet förnämligast alt befrämja
Samhällets pbysiska och moraliska förkofran
och alt skydda det mot utländskt vald Det
förra sker genom lagar och författningar det
senare genom diplomatiska underhandlingar
och väpnad styika Men om Styrelsen icke
bade något annat lätte nöre för sin lags 'ift
ning an endast Religionen
sa b lefve den
lielt visst alltför föga lämpad efter tidens for
dringar Och ännu vida sämre skulle det g
1 politiskt afseende om Styrelsen icke
ville följa något annat rättesnöre an blott
Beligionén Kär man för öfrigt besinnar att
Religionsnitet tvärtom ej sällan för led t bege .ter
till de fördelfligaste företag t ex Ludvig XIV
att upphäfva det Nantiska förbundet och att
sjunma nit icke hindrade Gustaf IV Adolph
att föra sitt Rike til branten af dess under
gårig
så synes det ovädersägligt att Reli
gionen iske är tjenlig till rättesnöre för Staten
i dess offentliga verksamhet
For den tnskilute i dess handlingar kan
icke heller Religionen vara ett tillräckligt
j ät te snö re .- ty om han ej hade någon känne
dom om landets lagar och författningar så
skulle den grundligaste Religionskunskap icke
lue .na »a tan vid något enda af hans borger
figa förelag freda honom från faran att ådraga
åtal och st .aff Och dagliga erfarenheten
tyckes visa huru svårt menige man i allmän
het har att öfvertyga sig det visso lagbiott
t ex lurendiägeri och oloflig biänvinsbrän
ning äro stiidande mot religionen Fa måtte
åtminstone de vara som af religionen allena
kunna ledas till medborgerlig dygd Och
asu ofta får man icke se dem som gora
ilevsta auspruk på Religiositet samvetslöst
skrida sin nästa och det allmänna t ex ge
nom försnillning af Kronans rätt viel Bevill
ningstaxering eller genom sin öfvertygelse
uppoffring af vinningslystnad eller menni
skoliuktan vid tillfällen dåde haft till ålig
gande att bevaka med bröders rätt eller hela
Fäderneslandets väl Jag vill ej lä ;ga stor
vigt på den från fiammande länder liemtade
erfarenhe 'en att Banditer ej sällan funnits
vara på sitt sätt så religiösa att de genom
bikt bered t sig till mord och strax t sökt ge
nom samma medel försona det begångna brot
tet Men huru får man icke allestädes och
äfven hos oss dagligen se menniskor som
hafva vederbörliga betyg om försvarlig eller
kan hända ännu bättre Christendomskunskap
och ordentligt bruk af Nådemadlm falla för
de obetydligaste frestelser och begå brott
hvartill de helt säkert icke skolat kunna för
falla om deras Religionskunskap icke stått
alldeles ensam utan varit undeistödd af nå
gon verldslig förståndsbildning
— Dessutom
behöfver den enskildte ledning för sina hand
lingar icke blott för att handla rätt och
kunna undgå straff utan afven för att
inom de tillåtna gränserna kunna söka sin
utkomst Om derföre religionen också kunde
hvad nyss är visad t att den icke kan vara ett
tilli äck ligt rättesnöre i det förra afseende t
nemligen för bedömandet af rätt och orätt
så vore den i alla fall alldeles oanvändbar till
det senare ändamålet nemli ^en såsom rätte
snöre för sätlet att förvärfva dagligt bröd
Om menniskan icke hade någon annan känne
dom om naturen än den som kan b em tas ur
religionens urkunder så skulle hon e veta
liuiu brödet erhölles och med all möjlig svett
och möda ej kunna förskaffa sig detsamma
Att slutligen Religionen icke är något ge
mensamt rättesnöre för Staten i dess offent
liga verksamhet och för den JEnskilte i dess
handlingarj tycke» man kunna finna deraf
att statens Öfverhufvudka-i hafva en religion
och under«åtarne en annar eller vara af mån
ga sins emellan ganska olika religioner ellei
somlige till och med nästan alldeles utan nå
gou Detta är fallet med »II i störa makter
som bestå af flera särskilta länder och kolo
nier t ex Ryssland Englind m fl
Genom allt detta vågar jag i underdånig
het hoppas hafva tillräckligen vederlagt Co
mile
ns påstående att Religionen är ett ge
mensamt rättesnöre föröden Enskilte i dess
handlingarj och för Staten i dess offentliga
verksamhet
— Men för att ännu mer ökt
bevisningens kraft vill jag upptaga tit inkast
som skulle kunna göras nen» att jag miss
förstått Comiténi mening om betydelsen af
Religion och alt allm de hvilkas handlingar
varit omoraliska eller på något sätt stridande
mot det rätta eller del allmännas bälta haf
va i hjerta och själ icke varit religiösa —
I stället för svar härpå vill j *g blott i un
derdsnighet anmärka att då sålunda den
y nder v i S 'iir >g inettoiskorn® erhrjllit i Religion
tnnit tili och med de Religions bekännelser
de afsifva och dc heliga åthäfvor de visa
icke lemna någon säkerhet deroir att de
verkligen stola i verldslig måtto handla edell
och dygdigt så vore det ju obetänksamt af
Staten att endast på denna undervisning
grunda hela sitt hopp om det uppväxande
siägtets danande till tutdborgerlighrt
—Och
då man de jemte besinnar huru hög och »Il
män den medborgerliga dygden fordom var
i det hedniska Grekland och Rom samt huru
allestädes många menniskor som icke kunna
göra anspråk på någon utmärkt Religiositet
likväl lefva exemplariskt rättskaffens så sy
nes det vara ovedersägligt att det ju måste
finnas något ann al j an blott Religion 'osa
kan leda menniskan ti '1 borgerlig dygd Att
delta är allmän bildning och upplysning tor de
icke vara svårt att ådagalägga
Om man neml af 100 -lika beskaffade Barn
ville ur dervisa So blott i Religion och gifva
de andra 5o jemte samma Relig ons undervis
ning dessutom en i verldsliga vettenskaper
mer bildad uppfostran så skulle dessa senare
säkrare kunna förskaffa sig sitt dagliga bröd
med vida mindre anletes svett än de förre
och vida mindre än de förfalla till laster och
grofva brott samt till och med få ett vida
högre och till hjertats förädling verksammare
begrepp om Skaparen och Bans oändeliga stor
het Härom vittnar dagliga erfarenheten Man
behöfver blott jemföra de lägsta och de mer
bildade folkklasserna sins emellan Deras er
hållna Religions undervisning är ungefär lika
Men hvarföre äro de bildade klassernas reli
gions-begrepp nter hyfsade utvidgade och
förädlade om icke derföre att elen öfriga
bildningen ökat själens förmå°a att uppfatta
och utvekla Religions-begreppen eller o » jag
så får säga att den jord varit bättre odlad
hvari det religiösa utsädet blifvit planteradf
Hvarföre a ro d- bildade klasserna bättre i
,tånd alt förvärfva medel till sitt uppehälle
om icke derföre att de hafva en bättre kän
nedom om den källa hvarur uppehället sk ;ill
hämtas neml naturen och att de genom ef
tertankens bättre uppöfnjng förstå på förhand
sakrare beräkna Ullmannar och behof Och
hvarför e förfalla bildjde menniskor mindre
till laster och brott om icke derföre att de
genom sin omtanka och sitt arbete förstått
skydda sig mot behofvets frestelser samt att
de just genom själens högre utbildning er
hållit ett större herravälde öfver de djuriska
begären och lärt s g tydligare inse att deras
egen sanna fördel manar dem till sedlighet
och laglydnad
Om derföre Gomite
n velat åt nöjas med ett
minimum för gemenskapen emellan Styrelsen
och de enskilta så hade den med ännu min
dre fara för gensägelse dertill kunnat taga en
dast Svenska språket och uttrycka syllogis
men på följande sätt Då Svenska språket är
det gemensamma rättesnöret m m Men om
d n deremot velat såsom sjelfva sakens natur
tyckes hafva fordrat söka ett maximum lör
gemenskapen emellan Styrelsen och de enskil
ta så hade resultatet måst blifva helt annor
lunda och Religionen befunnits dertill vara
alltför otillräcklig Om man neml också ville
medgifva a !t Religionen är et gemensamt
rättesnöre i afseende på rättsförhållanden för
Styrelsen och de enskilt» så följer deraf all
deles icke att detta rättesnöre vore allena till
räckligt eller Religionen det enda som staten
hade rätt att fordra af hvarje medborgare
Staten måste neml hafva ratt att af hvar
medlem fordra tillräcklig borgen för dess med
verkan till det allmännas bästa eller åtmin
stone för dess oskadlighet Härtill tyckes hö
ra all han skall förstå förvärfva sig sitt up
pehälle och älska sitt Fädernesland Men
för att kunna göra detta erfordras en viss kän
nedom om naturen ur hvars sköte uppehället
skall hemta» ocli om fäderneslandet hvar
förutan ingen sann kärlek till detsamma kan
vara möjlig De särskilta discipliner hvari
till följe deraf undervisning borde i folksko
lorna lemtias skola nedanför i underdånighet
uppgifvas
(Ft
(Forts e a g
Redaktionen har på grund af en artikel i
N :o 182 i detta blad fått emottaga nedanstå
ende förklaring som införes med bifogände
af några anmärkningar
Sida 3
Till Redaktionen af Tidningen Aftonbladet
i Stockholm
Med anledning af en i Aftonbladet N :o 162
under rubrik De slöra i Köping införd ano
nym artikel anhålles alt Redaktionen af akt
ning för sanningen ocli till allmänhetens upp
lysning äfven täcktes i bladet införa följande
officiella dokurnenter ined bifogade tillägg
I ,vilka blifva det enda svar hvarmed en si
dan artikel af mig kan beväidigas
Transumt af en med anledning af Läder
bandlaren Joh Hagstiöms bos Magistraten i
Köping anförda besvär under den i <j Mar»
l8i2 ingifven förklaring
Till Vallofl Magistraten i Köping
— — — — — — — Sedan j ;i g nu
således sökt framställa de grunder uppå hvil
ka Köpings Slads byggnads- och reparations
skyldighet hvilar och i hufvitdfrågan sökt ve
derlägga de skäl Läderhandlaren Hagström lör
sitt påstående anfört går jag att besvara hans
anmärkning e #not lagligheten af den härstädes
sist hallna oekonomiska besigtning Hr Hag
ström yrkar dess oluglighel af tvenne skäl
nemligen att Stadens fullmägtige icke blifvit
i allmän sockenstämma valde och att icke
värdet blifvit i synen upptaget Hvad det för
ra beträffar får jag blott anföra i :sta § af
Kongl Maj :ts nådiga förordning angående
Sock ne-stäm mor ock Kyrkoråd af den 26 Fe
bruari 1817 hvaruti stadgas såsom orden ly
da I Uti Städs ur si tull 11 gar der Socknestä /u
mor förut varit brukligt•
rnä de ock pä lika
sätt hädanefter hällas Att socknestämaior
med Köpings siad hvarken före eller efter
initt tillträde någonsin varit bruklige har bå
de Väl I o /I Magistraten oc 1 hela församlingen
sig nogant bekant och det bevisas föröfrigt
derutaf attingen sockn» stäm mo-p ro t okolls- bok
för staden någonsin funnits utan hafva alla
sådana ärenJer som eljest i socknestämma fö
rekomnn hval ibland äfven val af fullmäkti
ge conventions-frågor communicationer 111 in
blifvit efter pastors anmälan inför Magistra
ten och uppå dess kallelse behandlade hvari
genom också alltid samma ändamål med min
dre omvägar vunnits Af ofvan citerade Kongl
Förordning är således klart att socknestämmor
härstädes icke öro anbefallda utan är jag tvärt
om fullkomligen ölveitygad att derest jag
möjligen kunnat tillåta mig alt emot förfult
ninge /Ts ordalydelse och här städas häfdvuniu t
bruk utlysa socknestämuja sä hade klagomål
troligen icke uteblifvit öfver en handling
hvatill jag af socknestämmo-lörfattningen med
skäl icke ansetts vara berättigad Utan tvif
vel cga också »ådinu undantag i författningen
sin giltiga grund ty härstädes der t vänne
landsförsamlingar nästan hvarje söndag påkal
la socknestämnior vore det ock nästan omöj
ligt lör pastor att medhinna dem i staden
oeti skulle det Åtminstone ofta medföra en för
atenderna högst menlig och måhända någon
gång olaglig tids-utdrägt Härmed är ock Hr
Hagströms anmärkning rörande communiciitio
nen af den oekonomiska besigt ingen besva
rad emedan den af samma skäl icke kunnat
af inig i sockne-stämrna meddelas
Besigtnings-instrumentet har dock i rattan
tid blifvit af mig till Vällofl Magistraten öf
verlernnadt och genom dess försorg communi
ceradt hvarefter ock stadens borger >kap och
innevånare redan på Justitias-dagen den 20
sistl Januari 0111 reparationernas verkställig
het fattat sitt beslut hvilket såsom nu mera
lagaki eftvunnet icke lärer kunna egenmäktigt
upprifvas
Beträffande Läderhandlaren Hagströms an
märknmg att de vid besigtningen befunne
brister icke blifvit uti instrumentet i pennin
gar utförde så upplyser Byggmästaren Lund¬
marks skriftliga utlåtande vid den besigtning
han på stadens anmodan förut hållit och
hvilken för den se lermera hållna oeconomiska
besigtningen legat till grund samt i dess be
sigtnings-instrument finnes intagen att det här
icke låter sig göra att ulan nå ^öri föregåen
de undersökning af j n diagrens beskaffenhet
förutsätta alla de mått och s 'eg som härvid
böra tagas äfven soai det oeconomiska be
sigtnings-instruinenlet upplyser alt förrätt
ningsmännen förklarade sig icke vara i till
fälle att utföra något bestämdt pris pä de
flesta af de här föreskrefna reparationer e
när de sarnrna till deras större eller min
dre beskajjenhit bero af den åtgärd
som j för byggnadens utvändiga återför
sättande i ändarnålsenligt skick kounier
all vidtagas Deremot finnas alla brister hvil
ka icke bero af byggningen sjunkning och
grundens förbättring uti Instrumentet värde
rade och uppgå invändigt i byggningen till
en Summa af i5 B :dr 38 sk Banco Slutli
gen kan jag tj lemna oanmärkt att om sedan
den redan hållna oeconomiska besigtningen
vunnit laga kraft någon ny besigtning kunde
komma i lråga så vore den åtminstone ända
milslös enär oberoende af densamma För
samlingarnas åliggande att försätta byggningen
i laga skick redan af anfeida grunder är full
komligen beslämdt och enär 1 edan en till
kallad Byggmästare biträdt med alia de upp
lysningar som i förhand stå att vinna
J M Svedelius
Ofvanstående Transumt innefattar ordagrant
alt hvad jag i anledning at Läderhandlaren
Hagströms besvär rörande laglighete 11 af den
oeconomiska besigtningen förklarat och befaöft
förklara iVågra korrta tillägg anser jag mig
böra göra i afseende på Anonypiens falska
framställningar Att han uppträder under
Anonymitetens larv utan stöd af ett end
authentikt bevis en enda verificeräd hand
ling endast beväpnad med otidighetens skam
löshet lärer redan hos hvarje rättsinnig lä
sare väcka misstanka om hans uppgifter och
denna misstanka bedrager icke Så yttrar han
att jag i stället att utlysa Sockenstämma tal
te vid Borgmästaren som skall hafva uppfun
nit utväg att bespara mig detta besvär
—
Detta är osanning Jag gjorde hvad uråldrigt
bruk här fordrade hvad bade mina företrä
dare och jag sjelf alltid i dylika fall tillförene
gjort och hvad som vid min egen tillträdes
syn iakttogs jag anmälde behofvet af Full
mägtige hos Borgmästaren af hvilken åtgärden
att låta välja dem berodde Vidare yttrar
lian med cursiv stil att jag i min förklaring
till Magistraten meddelat mina önskningar att
få lefva i lugn och min ringa böjelse for
Sockenstämmor — Oiu äfven min lofliga önskan
och böjelse skulle vara en sådan äi det dock en
osanning att jag meddelat den till Magistra
ten och hade jag visserligen lika lätt kunnat
hålla Sockenstämma med Staden som med
Landsförsamlingen
om det i min tanka va
rit förenligt ined 1817 års Sockenstämaio
Föi fattning och härstädes hafdvunnet bruk
Vidare yttrar han att jag vid besigtnin
gen erhöll alt hvad jag begärde — delta är
osanning emedan jag ingenting begärde ocli
ingenting behöfver begära emedan en brist
fällig och lutande byggning i stöd of gällan
de Författningar talar för sig sjelf Vidare
yttrar han att jag först i Augusti hos Lands
höfdingen gjort anmälan om Beslgtn ngen —
Detta är osanning Förhållandet är att jag
Men icke hvad den just för sådana mål ut
färdade i83o års Författnings tydliga och
bestämda ordalydelse bjuder hvilken i U :o
182 linnes åberr ^pad
såsom sig vederborde redan i Februarii an
mälde Köpings Ecclesiastik-Boställen jemte de
öfriga i Contractet till Oeconomisk besigtning
och att Herr Landshöfdingen efter någon tid
föroi dnade till förrättningsraan Herr Fält
kamreraren Wulff sorn ock veikställde för
rättningen vid mitt boställe på landet men
ansåg sig obefogad att verkställa den i Sta
den hvarigenom derstädes någon tids-utdrägt
förorsakades och ny anmälan hos Landshöf
dingen måste göras i Augusti Vidare ytt
rar han att (it s killi ge af Stadens äldste och
de fleste af Borgerskapet ]emte Handlanden
Hagström ingåfvo en klagan till Stadens Ma
gistrat — Detta är osanning emedan såsom
Handlingarne utvisa Läderhandlarens Besvärs
skrift utom af honom sjelf endast var under
skr fven af en enda person numera aflidne
Garfvaren Bruselius Huruvida Läderhandla
ren förmått utverka si
» lie re underskrifter på
sin skrift till Lmdshöfdinge-Embetet känner
jag icke ehuru ryktet förmäler att de besti
ga sig till ett antal af 13 men huru hans
Besvär varit ansedde af Stadens uplyste ocli
välsinnade Borgerskap och Innavånare inhäm
tas bäst af följande officiella förklaring
(Forts i morgon
UslewVSAW
DET STÖRA FISKA FÄNGET
Thorsd igen den 27 Julii om morgonen upp
stod ett fö farligt väsen bland folket vid Bra
nahiviken några få Eng mil vester om sta
den Inverness Orsaken härtill var att flere
personer sågo en högst ovanlig rörelse och
buller i vattnet hvilket vid närmare påseen
de befanns härröra från ett stim hvalfiskar
som hade gjort eu promenad in i viken Åt
skilliga båtar satte genast ut i sjön och lyc
kades eLer någon svårighet ätt drifva det sto
ra herrskapet in i Stornaway-hamncn Här
förenade sig många flere båtar med dem och
inom ett par timmar såg man en liten eskader
af omkring 5o slupar försedda med nödiga
vapen och tåg samt ett dussin raska och re
solverade bussar i hvardera båten Nära kajen
af den inre hamnen gjorde vidundren åtskil
lige försök att undkomma alla båtarna voio
au i största fara för hvalfiskarna som voro "bala
och rysliga att påse
Slutligen när det lyc
kats att fä dem alla in i den inre hamnen
börjades en hufvudbatalj Två rader båtar
vaktade inloppet som icke hade cljjpt vatten
men lemnade en ränna öppen der fångsten
skulle ske Uppträdet hade varit lifligt öfver
all beskrifning stränderna voro uppfyllda med
folk som på det mast enthusiastiska sätt hui —
r-ide
för hvarje hvalfisk det lyckades strids
männen att bemäktiga sig Än var en båt
o .nkullh välfd af fiskarna då andra genast skyn
dade fram till hjelp än släpades de med en
empeliös hastighet kring hamnen af de sned
harpuner- eller ljus er sårade hafsdjuren E
mot aftonen aftog striden och menniskorna
bsböllo öfverhanden Undertiden hade ebbe»
inträffat och man såg på qvällen en hel hop
af dessa "LeviathanV ligga sträckta på gytt
jan som var röd af deras blod De voro g»
till antalet
"af det biUelmosiga slaget
Sund
hets-polisen anordnade genast att de skulle fö
ras till ett ställe afsides från staden
Denna berättelse som befinnes i the Time
för den 1 Augusti bör icke förblandas med
en föregående händelse då äfven ett antal hval-
Den förra anmälan lärer om den egl
rum åtminstone kunnat vara okänd leir kla
ga »der ne då i >j vis derom ej blifvit uaiier
tvisten företedu
Sida 4
fiskar 1-ade blifvit fårgflde — så vida ickr
den Engelska Jourralen skulle hafva uppdik
lat salen som berättas under titeln 'J En nj
hvalfisk fångst
I Algier hafva Cirei Olympici blifvit inrätta
de hvaraf Moreines fruntimmer funnit sig
särdeles roade kanhända derföre i sy nnei bet
att de nu fritt och obehindradt få deltaga i
åskådning n af offentliga nöjen ty ridkonster
ls l nna icke der vinna san-ma bifall som i
Europa emedan de i Afrika äio inhemska
Detta visade nyligen i Algier en urg Beduin
som helt oberedd i cirkus exeqveraoe sådana
konststycken till häst att han till publikens
stora förlustel e förvånade sjelfva de fransk»
konsti idai ne Öknens son uppmanade dem att
göra hans ridkonster efter men ingen ville
beqväma sig dertill i synnerhet beundrade man
den säkerhet hvarmed Beduinen under de far
ligaste rörelser brukade sina vapen
I Ergland har Amiralitetet låtit anställa för
sök med en ny dyknings-apparat som befanns
lika utmärkt för sin ändamålsenlighet som
enkla konstruktion Dykaren nedstiger på en
stege i vattnet och kan qvardröja der en tem
meligen lång tid Apparaten består i en me
tallhjelm med två rör som gå upp till en
luftpump för att bereda beständig tillgång
på luft Två glas inpassade i hjelmen göra
det möjligt för dykaren att beqvämt se allt
Hans klädning består af ett vattentätt tyg
som på en gång värmer och utestänger vattnet
iftlan tror allmänt att Doktor Gufllotin var
uppfinnare af den fruktansvärda maschin som
sedermera efter honom kallades Guillotine
Följande underrättelse visar att Gui /lotin en
dast fullkomnade en maschin som långt före
honom var bekant
Henric Vill i England hade 1H80 förbjudit
införseln af arbetad ull och gnlade klädes
manufakturer i flera städer ibland and ,a i
Halifax Vanligtvis lemnade» tyget i fria luf
1eti öl ver natten uppspänd t på ramarne och
borrtstals derföre ofta då det var högst nöd
vändigt att kraftigt beskydda denna industri
gr«n i sin uppkomst så utfärdades således en
sträng lag som leinnade Rådet i Halifax rät
ti-jhet till lif och död öfver klädtjufvarne
Det vanliga afstraffningssättet var halshugg
ring som verkställdes genom en slags bila
hvilken hängde på ett block vid öfra ändan
af nr .ascliiiien och vid nedlallandet skilde för
brytarens hufvud från kioppen Machinen
är nu förstörd
men ännu finnes i Halifax den
ställning af sten hvarpå den stod Under
Jacob I :s Regering bivistade Grefve Morton
Regent i Skottland under en resa en afiätt
ring med denna maschin och den behagade
honom så mycket att han lät bygga flera dy
lika till föibrytares afrättning Märkvärdigt
nog alt hans eget hufvud först »kulle röna
vet kan af dess kraft
POSTSCRIPTU M
Utländska tidningarna för dagen som gå
från Hamburg till den 10 och från Paris till
den 4 Augusti erbjuda föga nytt af intresse
Uti Paris har circulerat en berättelse fran
Oporto med åtskilliga detaljer om slaget vid
Vnllongo om enthusiasmen i Oporto munkars
tillfångatagande m n .z men brefvets autenti
citet är ej bekräftad
Elt annat bref från den Sardiniske Con
sul i Lis bon till Bayonne berättar d Is
att linfvudstaden blokeras of Don Pedros
eskader dels att en afdelning constitutionell e
landstigit vid Figueira en annan nära Caxias
sex timmars va» fran Lisahor
Mest sysselsattes uppmärksamheten i Paris
af en händelse som tiäffal den ulmäikt falang
lulle liufvudredaktöi e
.i af tidningen le T mp
Uti en artikel vid juli dagaine (som äfven
varit öfveisntt i delta blad beklagade hai
att hederskorss blifvit utdelade till Poli
sen Påföljande Söndags - förmiddag me
dan han ännu var alldel s oklädd ocli
i nattrocken trängde sig sex polistjänstemän in
i hans rum hvarvid en öfverföll honom med
hugg och slag Följden häraf var en ankla
gelse hos Prokuratoin Uttrycken i denna
åter hafva föra ni ed t en duell mellan Hr Coste
och en af Commissarierne vid namn Benoit
Båda hade två pistoler och skolo på en gång
på 20 steg Benoils kula tiäffade Costes
rockkrage och Coste träffade Benoil i högra
sidan så att kulan gick midt igenom lifvel
och Benoit dog dag n derefter
Det Parisiska polis-ty 1 anniet är nu grans
löst och synes vilja gifva verlden en er
sättning för Don Mignels nederlag i Por
tugal E11 galante ihandlaie vid n mn Pe
rotte säges den 28 Juli ha blifvit på Areole
bron öfverfallen af polis-sergeanter med sa
belhugg så att han blifvit liggande som död
Vid återvunnen sans släpade lian sig till I lo
trl-Dieu Han berättar att hanj sett flera per
soner likaledes ligga i sitt blod mani vet ej
hvart de tagit vägen Hans enda brott var
att ett styeke framför honom ginyo en hop
ynglingar som söngo mai seillei maichen Det
bör mäikas att denna ingalunda är förbuden i
Frankrike
Förmälningen mellan Kungen af Belgien och
Franska Prinsessan Louise skulle ske den 9
Augusti
Flere nya Prefekter ha blifvit utnämnde
I hvad anda detta skett kan dömas deraf
att Prefekten i Ande-departementet som ut
verkade nationalgardets i Carcassonne upplös
ning erhållit en indrägtig prefektur
Allgem Zeitung innehåller i elt bref från
Paris af den 28 Juli åtskilliga mä k värdig»
uppgifter om Konung Ludvig Filip som vi 1
morgon skola meddela
Co ;loret deraf de dmedan dess antagande
ifyeii utgör ett vilkor för lånets
'Äfven till L ännagif» es »It de öfrige i 13
e .i :budet stipulerade vilkor en ej medföra
äg »ii koslnad för Riksgäld Contoret Stock
iohn den 1 1 Au 5» ,ti 18Z2 R [L Weylandt
Och funno Herrar Faller äktige sig ej kun
a å Stads-Mak luren Weyland» of va-iberör
de ti likan ogifvande göra något af ,eende
hvilket »ktille get ,om utdrag af Protocollet
honom till efterrättelse medd las Ut supra
EP
p
Ex Proucollo
C Sylvan
AN Jf ONSflÄ
TILL S \k 11 FliMMF .Sr
Af trycket har utkommit och säljes i Deleen et
C Bokh 12 .ee delen af Jorden och dess Invånare af
v Zimmermann med 4 plancher a il .dr De ii få
regilende delar ne kosta 22 li
-dr B .co
Ett större hus vid gunila torget i Lidköpings
Stad emot billiga betalnings vilkor underrättelsen
är pu posthuset
Till sulu finnes utskdli &e labriks lic ds kap er
hvaribland
Un Klädespräss med smidd Jernskruf om 6 3 .4
tums diameter i botten af gängorne och gängad till
1 aln 16 tums längd Jernkrona MetaUmutter om
30 Lisp 6 Skulp victualicvigt grofva Je .rnanka .re
Ekrnueterdyna och Däckel med i uckj ernts knif
dyna
samt väl Jörsedd med starka sammunhållningsjern
6 Spinnmachiner tran 40 till spel u hvardera
4 ÉlädesväJstotur Väfredskaper frun 15 .00 till
30 .00
2 .ne Ullvulf var
Ett större parti trädkor till II .tndriB ^gning-skctr
dor Öfverjkär &re .Saxar samt diverse Bomulls
Fabriks verktyg såsom Bedskajter
Väfstola .r Spol
möhl Skärkrona Spol och BoOinruckar rn tu
Närmare underrättelse härom antingen riiundte
ligen eller genom Corresp ondenca lemnar llr l .ram
handlaren G PVestlind J .son i St .ockfiolm Stads
smedjegatan linset JV .o 9
UTliJ UDE .S H Y \KA
Ett Bryggeriverk med förträffligaste läge sätra kun
der och alia beholliga inventarier ic .au al ea säker ock
reel mau som önskar bedriiva denna rörelse till in
stundande October i 'å hyra mot billiga vilkor och pi
längre eller kortare tid Hugade 8p ecu lanter behagade
uppgiiva .namn och adress i förseglad billette med utan
sKriit till Tit B Z som inlemnas i Altonblads Conto»
ret då närmare underrättelse genast skall meddelas till
vidare ölverenskommelse
Utdrag af Piotocollet hållet ho
Herrar FuIteägtige i Riksens Stän
ders Riksgäldscontor den l3 Au
gnsti 18Z2
S D Upplästes å nyo den a Stadsmäkl .rrei
R H Weylandt den it deni .e» ingjfne ski i t
Ȍ Iydanrl i
Till Herrar Fullmäktige i Riksens llöglofl
Ständeis Riksgälds-Contoi
"Till mig har blifvit aflemnädt tvänne an
hud det ena lill Herrar Fullmäktige i Rik
•ens Ständers Bark på 4 ^0 ,000 Riksdaler i
silfver filer mera om det be höfves ,— til
ungefärligen nu sångbar kurs med tillägg al
införskrifnings-kostnäderne j det andra till Her
rar Fullmäktige i Riksgälds-Contoret innehål
ler anbud å fet sökta lånet emot 4 procent»
ränta ocli 93 proc :t för två millioner Riksda
ler silfvei »p eie
"Men då de öfriga af långifvaien stipule
rade vilkor fordra H Maj :t Konungens sanc
tion komma dessa anbud först vid H Maj :ts
återkomst att aflemna» då således dissa an
bud i dag ej kunna komma i medtäflan med
öfriga möjligen inkommande anbud är ända
mål t med detta tillkänhagifvande alt begära
Herrar Fullmäktiges yttrande huruvida en
regotiation om länet kan vid II Maja» åter
komst öppnas i händelse de i dag inkoinman
de anbuden ej finnas antaglige eller om lån
frågan då kommer att förfalla
"1 öfiigt tillkannagifves elt ehuru ombu
r 'e af Itfvrranlen af sil /r
-t egentlig n hör
lill I3 >n (wn afgörande man äfven trott si
böra lt-itiiio Herrar Fullmäktige i Riksgaldtg
DIVE KS K
Af trycket har utkommit och utlemnas till Pre
numerunter kos A Wiborg et C 7 .de häftet af
r
rl
ixLshrij t
ron
Jagare och J aturj or skare
c TILL SUBSCRirTlON ANMALES
SAN G EU AF C M BELLMAN sutta för 4
Mans .röster» lDettu
arbete som under en tid dä
dun fyrstämmig a Sången vunnit sa mycken hyllning
uf cien Svenska ALlmtt >nheteny icke titan benägenhet
torde emottagas helst det kommer alt innefatta
ettmrval ur Jlere af den store Skaldens s &rskildta
verk utgifves frän Stentrycket af under tecknad — uti
j 10 häften hvardera innehållande 6 Sånger Herrar
Sångare inbjudas till Subskription härd mot ett
pris
af sk B :co häftet da deremot köpare betala»
$2 sk .J3 ;cd Första häftet utkommer i slutet af nästa
månad det 2 dr a och d f så snart ett tillräckligt
antal subscribenter sig antecknat Siubscriptions
listor uro att tillgå i Stockholm i H H Jdedboms
och Möllers Musikhandel i Uppsala Berglunds
och i Linköping Strömbecks Bokhandel Sto ckhohft
d 10 Ausust i 1352 J- r Cronhamn
E11 valkänd *Vlan iped lång erfarenhet i handel oou
respondence räkenskaper ock alla Contors .göromål Ön
skar ju torr dess häldre en sådan eller annan dylrfc
sysselsättning emot billig Salair Vidare underrättelse
lemnar Herr Skepps Clareraron Flygarson
En yngling Jran Lan ds ort m omkring 16 å \r med
stark kroppsbyggnad född af Hederliga och Akt
ningsvärda Föräldrar önskar komma i Viktualie
handel Vidare underrätt el se härom lernnar Herr
Secreteraren Luthman som dagligen träffas å Kgl
General Post Contoir et
l ett Presthus 2 3 .4 mil ifrån Stockholm emot6a
gas i helpension 2 « 5 gossar från Q till ii år JDe
undervisas y järnte fader och moderlig vård i de
till intagande vid Gymnasium eller Academi c erfor „
der lige kunskapsgrenar JN tirmare underrättelse om
vilkor en l ernri as 1 Hr jSlagister Lundequists Bokhan
del vid Myntgatan4
Undertecknad tar härmed äran tillkännagifva att
han uti huset N ;o 5 i otorkyrkobrinken 1 trappa tipp öpp
nat sin verkstad och begagnar detta tilllälte att ödmju
keligen rekommendera si hos Gynnare och vänner
khld50 Jli
Stockholm den 50 Juli itzzs
jXobert Wilhelm Engström
Perukmakare
J los L J 11 J £ R I A