Aftonbladet 1832-08-22

Sida 1

N :o 196

1832

AFTONBLADET

Onsdagen

den 22 Augusti

priset i Stockholm för helt är lo R :dr halft ar 5 H .dr 3 månader - Pr ,- u

klädts C "n tor vid Stadssn edjepatan bromans bod i hörnet af ottninet-atn» n ^T

priset i Stockholm för helt är lo R :dr halft ar 5 H .dr 3 månader - Pr ,- u

klädets C "n tor vid Stadssn edjepatan bromans bod i hörnet af ottninet-atn» n ^T

J "r

fi <7

nc0- Prenumeration och utdelning i

vtd Söder malms torg Annonser enr .ottaéias endast i förstnämnda Center

till sk Lnro riden Ut deln in

en kl S

W N "r >la "dsSatan och Essens

VIGDE I STOCKHOLM

Bolb P Holmström och Mamsell BI Ch Högstedt

fl i o d :s

DfiDE I STOCKHOLM

DfiD

Smeden F M Söderman» son Andcrä Theodor lS

d :s 8 år 4 män

LEVERANSER

För Kgl- Flöttai s behof i Carlscrona e68a tr råg

som bör hälla i vigt den riade 11 lisp minst iZ

litp i5 skalp den oriade minst i3 lisp 5 skalp

auction d 5 öct kl 12 f m inför tory af Sjöä

rendet no och å befälhafvande Amiralens i Carlscrotia

Conzli förseglade anbud kunna afven ingifvas före

auet

För Garnisons-Sjalhnset å Kungsholmen ett större

ur med »lagverk för timmar och i- /j lin ^mar auet

d 126 Oct kl 12 inför Garnisous-Sjukhus-Byggriads

Commiltécn 1 tr upp ä Castenhof

AUCTIONER

Thorsdagen d 3o d :s uti egend j :o 2 Qv Edel

man mindre vid Ladugårdslandsvikcn 14 stapplar

diverse halt och helrena bräder

Vid Hässelby holms ijätcri FozdS S Akers H och

Södermanland d 10 it 12 nästa Sept en mängd

lösörepersedlar bestående af guld silfver och alle

handa husgeråd

Tomterna N :is 4 111 >4 i Mariestad jemte

ägor och skog samt utiigan Jfclliagen auktion d 10

Sept kl 1 f m ä Rådh deist

Ett Såpbruk heli ;get å Östra Tubbaryd Asarum»

S Bräkne H och Blek L aukl d 1 Ölt på st

Exccutiv å Säferiet Löfsla 4 oförmedlade förmed I

till 1 3-4 mantal jemte Kronoskatte CI jorden Björn

vallen beläget i 1 "rösunda S Spmmiughuudra 11 och

Stockholms Län aukt d 2c Okt kl 12 å Häradets

Tingsställe Kimsta

Å Handjkm Scliiffners ägande fastighet i Åmål

i början af nästa Mars månad

OFFKNTLIGA STÄMNIMGAR Å

GNÄFKa

BOaGENÄFKa

Helsingborg R .R Coopr .skepp A P Wibergs fr

Wiken 10 Dec

Sollentuna H .R Grossh H W Bratts enkas f

Kock till urtima Ting å Barkarby d 4 Sept kl

IO f Dl

Söderberkes Berg-lags H .R ad Canalslepp And

Anderssons i JVor a rltgd af int .ev ars höstct

Malungs H .R Mor Anders Anderssons i Bjuråker

och hustrus 2 rttgd af 1833 års laga ting i Malung

Norra och Södra Tjusts H .R all Kyrkoh S <Je

dcrqvists 2 rttgd af Ting e G mån från d 6 sistl

Juni

Östra Göinge H .R Ad Bonden Bengt Bengtssons

i Drakeberga och hustrus a rttgd af innev års

böste ing

Vestra Göinge H .R A kl Kyrkoh Sven Widings

i Önnestad 2 rttgd af innev åts hösteting

Vestra Göinge II .R Kantorn Åstrands i Winds

löf a rttgd af innev års hösteting

Vestra Göinge H .R Nämndem Per Månssons i

Ramsberga och hustrus Lovisa Elmlumls a rltgd af

innev års hösteting

DOMAR 1 CONCURS-MÅL

Uti ad Rådm O Widells och v Cotuuln B \Vi

dclls urarfva och afträdesmål d 17 Sept af Mar

strands R .K

Sköfde R .R afkunnar d 17 Sept i urarfvatvisten

efter J Levin

KALLAS

Kringvand Smidesförs O Gräddman till Selebo

XI Laga Hösteting å Sundby gård d

ålerbär af arfsmedel

Okt

Ägare till d ir sistl Juni i beslag tagne 28 1-2 k :r

bränvin och 6 7-8 k :r ramm till Haparanda Gränse

tullrätt I helgfria dag 3 m eft 3 ann

Gårdfarih A Ljungqvist till 3 rttgd af Norrbo

II ,T som böl jas d G Nov d å ang :e en oduglig

bäst

is Ägare till Silfversparreka grafven i Hammarby

1 yrka af Upsala Slift inom 3 mån eft 3 ann hos

P» -torn i Fresta och Hammarby adress Antuna och

Fresta

LAGFART

Sökt å 1-8 mtl Kronoskatte Idekulla såldt af En

kefru Ulfsax till Eric Jönsson ^ch dess hustru der

st !ides för 1420 R :dr i (i sk R :gds samt å t-4 mtl

Mossbrohult såldl af Carl Danielsson och Sven Sunes

son till Carl Persson och dess hustru för 1777 37

4 B :co klander inom är från 8 sistl Juni KinLC

valds H .R

Sökt å t-4 mtl Hölmö Norregården som Sv An

dersson köpt för i3oö R :dr R :gds samt å t-4 mtl

Skallakulla tillhörigt Ingrid Persd :r klander vid

Allbo H .R inom år fr a sistl Juli

Efter ad SockensT .rifvaren Hellmarks enka E C

Björkman Anm hos E Åberg adr Gelle cch Thors

åker

HANDELSBOLAG

Firman Frykholm et C :i i Westerås upphörd

Frykholm uppgör affärer ne och foris rör

FÖUmMDERSKAPt

Kryddkramh Sv- Ulr Palm till god man und för-

niy ndareansvar för Kryddkramh O J Ze t bitti enka

M C Palm

Bergsm A Larsson i Sörbo ti dess hustru Brita

Ersdotters och Näindem Per Anderssons derst

BOUPrTKCKNING

BOUPrTKKNING

Efter Handskni Lundqvists i Laholm ad hustru

A M Linduiait d 3o d :s

Efter ad Capit Baron Stael von Holstein inom

nästa mån slut hos Kammarh Baron O W Stael

von Holstein i liusct N :o iG vid Drotlninggat en

tr upp

Efter ad Kgl Räntmästaren F Halldins ufL enka

M J Köl ner hos P Åkerman Falun in 3t d ;s

EOWtvlS KU» St KAEF

EvlS KU» St KAEF

Öfv C W af Sillens 28 d :s kl 5 m till slut

lig utdelning 1 trappa upp i huset N :o 16 vid Ox

torgsgatan

Gen

-Adjut ni m Buijs å gästgd i Wadstena 3e

d :s kl 3 e in

Hattnt Rundqvists å Traktör Lamans värdshus i

Westerås d 31 d :s kl 4 o m

Hnf-Rätts-Commiss Nordstedts a5 Sept kl 10 f

m å gästg .l Kollängen

A Olanders et S us i Båstad 17 Sept kl 12 på

dagen å gästgd deist

All Skom

-Ålderm Forssmans uti Löjtn Ågrens

gårdi Sala d 3t Ang kl 4 c- m

Ad Handl Ahr Ruuths i Luleå d 21 Sept kl

10 f m

T ra k I ören Lundbergs i Sala till d- 25 Sept kl 4

cmi Westeåhos Sl

gSl

c m i Westerås hos Sysslomannen-

SPEKTAKEL

På Djurgårds-Theatern i dag

horns CapelL

fHTdS K

Slottet Glen-

ping afgår tills vidare från Stockholm hvarje Tis

dag kl 7 f m och ankommer till Götheborg h

je Fredags e m Billetter för passagerare och

gods emottagas alla söckncdngar från kl y

m och 4 till 7 c m på Diligence-Contorc

set R :o 5 vid Clara S Kjrkogata enl

tilllhandahållnc tryckta Taxor

.i .-

J ;r

lnc tryckta Taxor .i .-

J ;r

83 t t i e 0

gifver Herr Trede S Kongl Djurgården

Representationer med flera nya förändringar pä sin

Djur-Theater Priserne äro nedsatte till jXumcrerad

Parquette 32 sk Premier 2 .4 sk Sccomle 12 sk Bo

DILIGENCE TILL GÖTHEBORG

Öfver Westerås Örebro 2 !uries tad och LiJkö-

Vi meddela här nedan dm för några da

gar sedan omnärndu motionen i Engelska

Underhuset af Parlaments Ledamoten AI :r

Dulwer rörande Tyska Förbundsdagens sed

naste beilut äfvensom ett utdrag af Lord

Palmerstont undvikande svar Det El isto 1 iska

i M :r Buhvers framställning skall so ;n vi

förmoda göta den läsvärd för alla hvilka

med deltagande följa ärendernts nuvarande

gång i det Tyska Riket

Uti Engelska Underhusets session den ä

Augusti uppsteg Parlaments-Ledamoten Bulver

for att framställa en motion i anlednin» af

den Tyska Förbundsdagens beslut uti Juni

cch Juli månader Han började med att näm

na det han väl kände den ansvarighet han 1

klädde sig genom en motion i delta ämne en

ansvarighet den han icke skulle hafva påta

git sig om han icke länge hade vistats i det

land som motionen angick Han kände också

alla svårigheterna härvid och den invändnin

gen att han kunde nedlägga sina bekymmer

hos Kongl Maj :ts Regering med fullt förtro

ende En sådan utväg hade han ock gerna

velat vidtaga om han icke hade varit vittne

till resultatet uf en annan motion som gjordes

för ett år sedan af en bland hans vänner Of

verste Evans Hvad hade då skett Jo hans

vän hade mötts af en ädei Lord som lofvade

att göra för Polen allt hvad detta lands (Eng

lands ära kunde kräfva Hmet understödde

Lorden och motionen förkastades Hvad var

då följden af Husets förtroende l Hvad hade

den ädle Lorden gjort för Polen Dessa om

ständigheter hade verkat på Talaren att nu

söka ett annat resultat och lian tr <-dde icke

att några svårigheter skulle möta för huset

att uttrycka sina tankesätt i afseende på Tysk

lands ställning

Innan huu direkt gick in i frågan ville han

fäita uppmärksamheten på några punkter i

Tysklands historia

Den gamla Germaniska konstitutionen hade

varit af en federativ

.och representativ beskaf

fenhet Ett fritt samhälls-skick i öfverens

stämmelse med den tidens anda ägde rum i

de flesta staterna Detta öfverändakastades ge

nom det af Bonaparte bildade Rbenförbundet

efter slagen vid Austeilitz och Jena Cirl

den l :s gyllene hulla 1 efs i stycken och ett

sy-te n uppstod som ännu bibehålies nemligen

att förtrycka och kringskära de små staterna

för att utvidga de stora Detta uppväckte en

djup känsla nf harm hos Folken De bildade

föreningar och planer för att afskudda sig det

Fransyska oket och detta understöddes af Na-

Sida 2

poleons nederlag i Ryssland Kejsaren af Ryss

land och Konungen i Preussen vädjade då lill

Tvskarnes gamla frihet som de lofvade alt

återupplifva och utvidga Det norra Tysk

lands tolk besvarade denna appell genom en

resning i massa och drefvo inkiaktaien till ha

ta öfver Rhenströmmen Samma land som

när dess öde beioddé på en armé

hade blif

•vil eröfra dt på en enda dag b 1 ef nu då fol

kens nat onella kraft anlitades oöfvervinnerligt

Till belöning för dessa ädla tippoffi ingar skul

le alla de Tyska staterna blifva oberoende och

förenade under i epi esentativa styrelser Con

g ressen i Wien garanterade detta Staternas o

beroende och 6 artikeln af traktaten i Paris

fö 'klarade detsamma äfvensom den garante

rade alla klassers rättigheter Då Konungar

n ■ af Wiirtemberg och Bajern i början oppo

ponerat sig här mot hade den Hanno

noverske Fienipotentiäi en ingifvit en ganska

märkvärdig note af innehåll

"att H K H

Prinsen Regenten af Stor-Britannien icke kun

de medgifva att de förändringar som skett i

Tyskland efter revolutionen gifvit Konungar

ne ef Bajern och Wiirtemberg någon rätt

till absolut suveränitet öfver deras underså

tare eller alt Rhenlörbundets öfvei ända kä

ltande hade lagligen föranledt något öfver

ändakastande af de serskilda staternas kon

stitutioner att ett representativt system de

jure existei ade från urminnes tid det Ty

»ka Riket att sjelfva Rhenfnrbunds-akten

denra concentration af despotism icke med

gaf Suveranerne någon envåldsmakt och att

sjelfve titeln Suverän icke medförde bt ty

delsen af någon sådan makt helst Konungen

i Stor-Britannien voie lika suverän som nå

gon Furste i Europa och att hans folks /1 i

het långt ifrån att vara farlig för hans thron

tve tom vore den basta garantien för dess

beslå id Sådant vnr år |8i5 Hannover»

som slutade med det yrkande

"att det

Ty-ka folkets urgamla rättigheter skulle re

sprktei as och att d«-n skulle proklameras så

som Is» ätven i häi delse Österrike Preussen

och Bajern skulle åslunda att befrias från

'ess vidmakthållande att Ständers samtycke

skulle erfordras till all beskattning äfven

som lill alla nya lagar samt att de-skulle

«i >a rätt alt yrka ansvarighet å Embetsmäni

förseelser Häitill hade då både Österrike

Preussen och Bäjern samtyckt (Hör hör

Sjelf«a Förbundsakten hade i i3 artikeln ut

ti yckligen förklaiat att Ständer skulle s-äaa

rnankallas i alla förbundets stater

Ronapartes återkoms fran Elba afbröt Con

gressens arbeten

Dessa aib -en upphäfde mången obeioende

furstes och fri stats makt—de upprättade ett

system behäftadt med alla det gamla Kejsar

rikets fel brist på enhet och fasthet utan

att ens medföra de fördelar som vördnaden

för gamla minnen ingifver Ingen kan läsa

denna förbundsakt utan att deri finna en ut

tryckligt förklarad afsigt att åter gifva alla

Tysklands folk deras gamla friheter — att jjö

ra hvarje stat oberoende af den andra i sin

inre institutioner att i hvarje rike upprätta

församlingar eller Ständer med makt att på

lägga h 11 er och bes1 amma deras användande

och att genom en uniformlag fastställa pressens

frihet De flesta suveräner gåfvo kort efteråt

nya konstitutionel

eller återställde med nå

gon utsträckning de gamla ständerna Men

hvad som är mest anmärkningsvärdt Österrike

och Preussen som voro mest högljudda att

fordra folkens frihet sökte med lika omsorg

förtrycka den Detta väckte stort missnöje

c h retade sinnena de olyckliga följderna här

rf voro de af Löning och Sand begångna fnord

H >m gåfvo en olycklig förevändning till kon¬

gressen Carlsbad Suveränerne bemödade sig

icke ult tysta missnöj t utan blott uttrycken

deraf Dc inrättade en sträng censur för den

periodiska pressen de bemäktigade sig rättig

heten att indraga böcker och b i lade en Ceu

tralkomite

af polis

,öfver hela Tyska riket

Den andra kongressen i Wien följde häref

ter och fiambragte skit-akten - en heterogen

sammansättning hvars afsigt var att taga så

stricte som möjligt efter bokstafven den för

sta förbundsJkten Ingen af dess aitiklar till

folkets förmån hade någonsin blivit satt i vei

ket men alla artiklar mot folket ha alltid vidt

och bredt blifvit åberopade och äio nu ånyo

bra g te å bane i det protokoll för hvilket han

påkallade husets uppmärksamhet Af detta

underrättas man att förbundsdagen finner sig

förolämpad af de jurnaler och flygskrifter som

öfversvämma landet mtd missbruket att om

tala föi handlingarne inom dess kamrar Den

åberopar ds-n 18 artikeln som innehåller

"att

en uniform lag till tryckpressens föimån med

första skall utfärdas

och såga att intilldess

alla regeringarne hunnit samn an verka till en

sådan lag skall Carlsbads-akten som godtyck

ligt undei tryckt denna frihet bibehållas til

hela dess kraft och verkan (Hör hör Om

genom allt delta förbundsdagen lyckas att be

fria sig från pressens eller Kami arnes anfall

så är det godt och väl

"Men om Österrike och Preussen efter en

eller flere fö bundsstaters inbjudning icke vill

använda alla medel som stå i deras makt att

Upprätthålla och sätta förbundskonstitulionen

i ve- k sta 11 ig Ij c t äfvensom dess maktpåfivgande

föremål

etc

— Kunna väl ord någonsin me

ra vanhelgas De i förbund sik len framställde

ändamål voro att be va i a åtsk il lige staters in

violabilitet och oberoende icke att gö a dem

till slafva ,- under Preussen och Wien De

voro att gifva konstitutioner icke all upphäf

va dem — försäkra pressens frihet icke att

undertrycka den I det följande protokollet

åberopades hufvud ^akliyen den Wietiika slu

akten Ett så hoprörd t och oredigt stycke af

diplomatiskt machineii har aldrig utgått fiån

kabinettet i Wien Att förstå det är omöjligt

emedan den ena C :n motsäger den andra Men

den först citerade artikeln ar isynnerhet olyck

salig Den förklarar

"att suveiänen icke kan

förbjudas att tillåta Ständernas medverkan i

utöfvandet af rättigheter som äi o särskildt be

stämda

Efter en derpå gjoid förklaring ati

Öster ike och Preussen i alla händelser då en

eller flere af staterna påkalla deras Iij Ip äio

färdiga att marschera säger di-ila dok mient

"Men om Regeringen af särskilta omständighe

ter är hindrad från att vända sig tili förban

det om hjelp så är konferensen förbunden

att opåkallad blinda sig i saken så att när

som helst en Tysk filisté icke begär att få en

inqvartering af kroater så heter det att han

är af omständigheter hindrad

Man förundras då mas» häref er laser att

"förbundsdagens önskan är att inmn vi- ,sa stater

underlätta bibehållandet af de konstitutionella

förbindelserna mellan regeringen och des- för

samlingar

Men hvad menar man i Öster

rike med att underlätta konstitutionel a för

bindelser Jo att en komité skulle utnämnas

af förbnndsdagen att gifva akt på ocli rapor

tera alla propositioner och beslut sOiu m -digen

kunna förekomma inom de -serskilda staternas

kamrar hvaraf det vill synas som oin opinions

yttringar vid debatterna icke skulle va a til

låtna Den slutmening hvartill förbundsdagen

slutligen kommit är att fä beröm — det tystar

på en gång allia tvifvelsmål so sa kunde upp

stå hos någon rättsinnad medborgare rörande

valuren och syftningen af detta arbete Den

na slutmening är —

"Att förbund dagen en¬

samt kan anses i stånd att förstå sina egna

beslut

(Hör hör

Ett annat manifes har sedermeia blifvit pu

bliceradt Det förbjuder aila försan lingar all

männa fester politiska skrifter och liberala

professorer Det försäkrar om inbördes mili

tärbistånd och slutar med att undei trycka en

neutral stats tidningar samt fäller dom öfver

dess utgifva ,e ut .in att ställa honom inför rät

ta Såbdes äro som det-vnes Österrikes och

Preussens suveräner villiga att gifva Tyskland

jemt sä mycken konstitutionell fiihet att den

icke tillåter dess skriftställare att

skrifva dess professorer att undervi

sa dess kamrar att votera taxor och

hålla tal eller föreslå beslut — eme

dan hvarje stat skall v a i a så okvänk

b a r och oberoende »It antingen med

eller ulan dess regents inbjudning en

deputation af Österrikiska eller Preus

siska hussarer skall ditskickas för att

hålla det i ordning (Hör Hör Nu

äro tvänne olika åsikter pallande inom huset

Först gillar huset den Tv-ka Föi bimdsda

gens åtgärder För det andia är det klokt

att mellankomma i deras angelägenheter Ehu

<u Ta aren hade hän vist till de tvänne akter

na i Wien så hade lian kvid icke för af

-igt att framställa Tyska folke s frihet s

som

grundad på dessa små documenter Den be

odde på de löften deras suveräner gifvit dem

-om belöning för deras uppoffringar och på

den frihet de njutit redan under deras aarola

rörfattningar och konslitntioner Hvilken ha

de kunnat t '0 alt med oberoende men nies an

dra staters medlande intervent om —ined fri

het inrättandet af poliskomileei — med kun

ska per pre-sens undertrycka de och en st ,äng

cen-ur Om vtti andefriheten någons ädea

funnits så bden redan för århundraden

•illbafca existerat i Tyskland der inan n i sö

ker förtrycka den Vi känna Josefs af Öster

rike menhisköäl-kande och liberala grundsat

ser Hvar och en känner anekdoten om den

store Fredrik af P .eusen Hvad gjorde lian

då han en gång på en vägg fick se en smäde

skrift med flere skymfande tillmålen mot sin

regering Han b -fällde att den skulle flyttas

längre ned på det folket mätte bättre kunna

läsa den (skratt Och huru gick det i Han

nover Hvar och en coin var bekant med

Tysklands moderna politiska verk ville lisa

Hr Schiözers Stan ts-Anzei gen Schlözer

var professor i Göttingen och professorerna i

--öttingen hade rättighet att publicera sina

• krifter utan komineutarier elf-r censur Han

itgaf så I ed s denna tidskrift Hr St-höll en

■nan som var väl känd inom flen vittra verl

den i Tyskland och ni förtrogen vän med

di Ancillon nuvarande Utrikes Ministern i

Preussen har gifvit en så lydande beskrifning

öfver syftningen af hans skrifter och det sitt

hvarpå de voro afhandfadé lian anmärk

te säger Hr Schöll

"alla missbruk af hvad

beskaffenhet de än milt

- vara hvilka han

upptäckte någorstädes i T v sk land .- Han fram

drog för allmänna opinionens domstol al a

»om han ansåg förtjena näpst i synnerb t des-

• a småfurstar och deras sa ii in in is 'rar med

ras trångsinnade åsikter h vil ka han beirak

t-ide som konungamaktens och tnen .kHgheteas

gi se

-När

'han hade anmärkt någor missbruk

lemna le lian det icke i fied förrän rättvisa

blifvit le

-nnad och missh- uk

-t rättad t Hot

Vet i Han över bos hvilket man ofta I kla-

sig häröfver vädrade inskiäuka denna

frihet emedan den utgjorde en del af Uni

versitetets privilegier Dessa dag

'iga för Hannover

tiden gjordes hos suveränen att u to va cn

uliglig och godtycklig makt öfver undersåtar-

ägar voro lyck

Om någon anhållan den

Sida 3

ne sä ansågs den icke som ett vänsknpiprof

ellar någon "faderlig omsorg af den Kejser

liga makten som gjorde den (flör Här in

träffar eke ett sådant fall då folket i hast

oeli kanske för tidigt gör anspråk på en fri

het >om det aldrig förr åtnjutit — eller då

inga liften blifvit gifna och derföi e ingen an

ledning förefinnes till förhoppningar eller miss

nöje — eller då Suveiänerne gjort allt lör

upprätthållandet af sina throner men deras

undersåter intet — eller då England och Eu

ropa måste tacka de adelsinnade furstar som

öfvergAfvo alliansen med Bonaparte och med

I öi ak c be >varade hans anbud om vänskap och

närma e i 'öi bindelse icke heller inträffar nu

en sådan händelse som då ett folk följde sin

Suveräns efterdöme och underkastade sig ett

främmande ok Det är icke i Italien Portugal

eller Spanien som friheten nu or i fa ,a —

det är i Tyskland frihetens fosleibygd ,— i

Tyskland hvilket mån gifvit de mest lysan

de löften— i Tyskland hvars folk dess fui

star ha att tacka for sina throner Europa

för reden och England för sin ära

Men då dessa äio husets känslor i afsee- de

p Förbundsdagens åtgärder är del du frå

gar man klokt alt blinda sig deii (Hör

hör Vi kunna icke betrakta England så

som en stat hvilken här icke halt något alt

skaffa ined alla dessa åtgärder Det är genom

ser sk il !a omständigheter försatt i den belägen

het att om det icke uppträder i denna sak

så måste det anses hafva tagit de Tyska Su

veränernas parti IX t är bekant att en af de

olyckor sam åtföljde den nuvarande dynasti

ens annars lyckliga uppstigande på Brittiska

thionen var att Georg i förbiet Km furste af

Hannover Det

.går väl an att säga att Hanno

ver och England äro två särskilta stater men

det nr i sjelfva verke icke så Den politik

som följes af Konungen af Hannover måste

utan starka skäl för motsatsen anses som

Engelska Konungens Allt det moraliska in

flytande snm uppkommer af den förmodan

att den individ som stål i spetsen för denna

regering medverkar till förbundsdagens för

tryck är nu i full verksamhet oakladt allt

motstånd af folket Denna omständighet bor

afveir 0111 den vore den enda för alla

händelser påkall a en opinionsyttring af huset

Men om någonting finnes som nä mare än

«llt annat rör Englands intiessen så är d« *t

Tysklands öde Förena detta land under en

god regering och det är på en tjång en ty

gel på Frankrike mot dess förstorande och på

Rysslands äregirighet Lemnadt i sitt nuva

rande skicis ater är del ett medel i den

en s händer och ett rof for den andra Det

gamla väldet utgjorde en fast och stor kropp

— ständigt skakad och aldrig verksam det

ramlade i stycken vid förslå stöt Och just

derföi e att !et saknade en enig nationalkän

sla att det icke innehöll en nation utan

vänt :e artneer Detta system gick till under

gång — ocli nu arbeta Preussen och Öslerr

ke efter Wienei traktalen på dess återstäl

lande Var det Österrikes härar

— var det

Preussens härar som drefva den Franska in

vasionens flod tillbaka Österrikes kloke ut

manare lade icke någonsin framgång— Pieus

sisUa cheva .erift krossades på en enda dog

Men när Tysklands anroer voro slagna dä

rette sig dess folk — då började det samlas

och förena sig — ett verkligt förbund stifta

des — då uppgjordes planerna — då passade

man på

tillfället — tillfället kom Man såg

hved Tysklands arméer uträttade hvad dess

folk förmådde De förra bortsopades i en en

da drabbning — de sednare segrade i hun

drade strider Om England önskar någon

teakt åt T v sk land — och det är Tysklands

makt som bjuder fred öfver Europa — är

det icke då vist handladt af Huset att till Kon

ungen ingifva en adress i enlighet med den

na motions inneh 11 — är det icke då öfver

ensstämniande med Konungens vishet att lyss

na till dess råd när det ber honom använda

sitt inflytande på Tyska förbundet och Tysk

lands Furstar lör att förmå dem att icke

mera upphäfva förbindelser som England

tillika med dem ingått _ alt icke förtrösta

på sina armeers vildu kraft emot den lugna

moraliska kraften som är af

mera värde i

dessa den allminna opinionens dagar — att

icke skilja sig från sina folk genom ett oklokt

förlitande pä egna krafter — från det folk i

son var dem troget samt försvarade och

återupprättade deras throner under den för

flutna olyckans dagar (hör hör — att icke

lemna sitt land öppet för den vilda flod en

ny revolution i Frankrike lätt kan utgjuta

öfver det Regeringen söker omsorgs

fullt afvända kriget Hvem önskar icke det

samma Och hvad är det för krig de fruk

ta Det krig M :r Canning förutspådde —

krig mellan fientliga piinciper som nu slå

stridfirdiga mot hvarandra Huru skola vi

undvika detta kr 'g Icke genom att tillåta

arméer sammandragas på ena sidan för att

föras till strid mot konstitutionerna på den

andra

- Pieussiska armeen vid Rhen får för

stärkningar Österrikiska armeen marcherar

från Italien åt samma båll Pä andra sidan

håller redan folket i de mindre staterna sam

mankomster för att rådpläga om hvad som

bör göras Representant Kammaren i Cassel

protesterar mot besluten de Hannoverska

kamrarne göra a Ivarsamma föreställningar

de deputerade i Braunschweig kunna icke

gilla protokollet de små staterna hålla på att

öfversvämmas af Österiikika och Preusiska sol

dater men dessa småstater hafva en folkmängd

af tolf millioner Frankrike ökar sin krigs

makt Är icke allt detta af allvarsam natur

Är icke kriget säkert om sakerna få gå sin

gång Vi ha nog af klenmodighet och pro

tokoller Låt regeringen nu visa om icke ett

raskt och manligt handlingssätt kan afvända

detta krig Om Tysklands Furstar hysa räll

visa afsigter eller icke förakta råd så skola

de lyssna till de föreställningar som göras

Deras närvarande försök utgöra en del

if en un i versal plan som England i alla

händelser är kalla t alt motstå ulan att för

lora en vecka en dag ett ögonblick Frank

rike känner sin belägenhet det påstår sis

ömma för andra Nationers olyckor men

hvad säger de t Oai Palen både skolat

hjelpns yttrade H :r Thiers i Franska depu

terade kammaren så skulle England vägrat

■•It för detta ändamål förena si med Frank

rike Nu åter förklarar den officiella orga

nen för Franska kammaren att det icke

kan protestera mot Föibundsakten eme len

England vagrar att förena «ig om en sådan

protest Ett sådant språk förer Frank i«c

som om det redligt ocb manligt vore fört

nadt med England ännu »kolie vara i stånd

*lt mellankomma i naiän ef de truktatpr

söm det sanktJOncrat ouh den konstitutionell»

frihet som det ännu tar åtnjuta (Talaren

citerade här ett utdrag af elt tal soa Lord

Brougham hade hållit Så yttiaec en ädel

och kunnig Lord hvilken med ea själfull

väitafighe som gränsar till sp

Ådomsförmåga

förut ig den ställning hvaruti England nu

bar kossaroit Ur denna ställning kan del

ännu resa sig genom elt utveckla det

mod och den fasthet som är den enda bona

Enfclacrd nu kan beträda

I Tysktands fria skogar fostrades vår fri

hets späda genius Från Tyskland» fria alta¬

ren upsfeg först ljuset if vu

Från Tysklands mindre stater häilR

religiO

konstitutionella monarker Talaren vaXj

till alla dessa minnen och sympatier och ic

ke allenast till dem utan äfven till alla så

dana känslor som intresset politiken o ;h

klokheten kunde ingifva till understödjan le

af den motion han nu föreläste Huset "Att

en adress skulle öfveilemnas till Hans Ma :t

med begäran att han måtte använda sitt in

flytande på Tyska förbundsdagen till motver

kande af dess planer mot Tyska folkets frihet

och oberoende

(Forts e a g

STOCKHOLM

Den 22 Au

Gårdagen Hennes Kongl Höghet K ron

Prinsessans namnsdag firades med en midd 'g

på Drottningholm för åtskillige högre Em

betsmän Oiktadt den mulna väderleken ha

de likväl ett icke obetydligt antal p-rsoner

infunnit sig

H K (I Kronprinsen har nu helt ocli

hållet contramenderat anstalterna till sin till

ämnade resa

Vi hafva förut omn in i de händelser vid

Fredsgatan om aftonen deo 2 sisti Mars

som gifvit anledning till den långvarigt

rättegången emot Handelsbokhållar»» Fran

ken feldt och Hjortsberg Sedan andra Tid

ningar infart Kongl Slotts-Rattens slutliga

Utslag i målet hvaröfver Parterna å ömse

si !or klagat ha vi ansett oss böra meddela

deras underdåniga besvär i |följd hvaraf aaken

i hela dess vidd nu beror pu Högsta Dom

stolens pröfning

(Se Supplementet

Lund den j6 Augusti v I ha nu ett par

dagar haft den fägoaden alt äga Stats-Secre

teraien för ecclesi .stik - ärenderna Herr von

Hartmansdorff vid Akademien B :skoppens

kalkoner och kilf ar ha i följd häraf fått

blöda under bödelsyxan och Patres conscripti

ha gjort sin skyldiga uppvaktning [Ir von

Harltnansdorfl besökte i gär Lycaeum och

höll der sjelf examen med ungdomen Samt»

lige Lärarne ha funnit sig fölbundne af hans

angenäma och cordiala sätt att vara samt

hörde med förvåning en Stats-Secreterare

om kände Latinska syntaxen i dess finesser

Om ett par dagar reser han åter härifrån

De IIö

,a Resande Ingen 'ing är sommar

tiden näst salta bad nyttigare for helsan än

att resa Härmed mena vi icke sådana resor

som dem den Tyska Lisie der Börsen Halle

fir någon tid sedan pådiktade Nya Argus

att hafva låtit "Jern af vära Jörnämsta Hand

lande hastigt företaga

utan helt simpelt

vanliga resor till lands och gjöi hvarifiå

man på sagd tid återkommer men framför

allt s k embetsresor

Nyttan af denna rörelse i fria luften hö

jar ock alt blifva mer och mer insedd till

och med af våra Högre embetsrnän De hadenrn

samma» nästan samt och synnerligen b ?fuiinit

«ig på resande fot Knapt var den tillförord

nade Justitias-Canzleren hemkommen f \n

Jemtland förrän andre komma i rörelse Ju

stitias-Ouibudsmannen har nyss slutat sin van

liga pilgrimsfärd Öfver-Post-Direktörn är

stadd på en resa för Postens bästa likson

General-Tufl-Direktörn nyligen gjort er tor

Tullens Något lär dock denae seduave ie .u-

Sida 4

- .nedan lian knaj >t var hernlom

nat Ogjpf /n Under-chefen Hr Vice Presiden

ÄT '15il |beig lät spänna före På Kongl Slot

tet är ingen hemma utom Ståthållaren Hr

P e-identen Poppius har ingen ro för ull- .jfFä

lerna utan måste litet emellan resa på mark

nad Hr Contre Amiialen Grefve Cronstedt

hnr reit i landet för alt bevara f Iket för

pesten och den suppor .erade choleran på

■Chapman har i följd deraf genast saktat

sig Ilon blef naturligtvis decontenanserud

alt genast vid första insmygandet i riket mö

ta sjelfva Karantäns-Presidenten

Hvilken skatt af erfarenhet måste icke sam

las på alla dessa Embets resor — I fordna da

gar gjorde blott Konungen sin Eriksgati och

landet befann sig väl deraf Nu göras tjugo

Eriksgator om året och landet måste i följd

deraf må 20 gånger bättre hvarpå Läsa-

reD icke får pruta

Fordom reste Konung Carl Xs ofta i ensit

sig chäs men nu har Sverge så stora statsmän

ett de enligt reglementet ej kunna dragas

rif mindre än sex till åtta hästars kraft

Knapt lär någon Regering hafva så många

lorgnetter i rörelse som här i vårt kära Fä

dernesland

De frukter som slutligen »kördas af alla

dessa inspections- och uptäckts-resor huru

dyrbara lära de icke blifva för landet

—

sedan 'alla skjuts- och dagtraktamenten hop

summeras Huru rik skulle icke vår liftera

tyr vara om alle de ,se utmärkte män utgåf

vo resebeskrifningar öfver sina oflic ela äfven

tyr på de många embetslärderue

Mången har hittills trott att våra store

bekänc !e sig till den rätta medelvägen

—

roen de synas snarare höra till allmänna lands

vägen — Att de hyllat det stationära

partitt har man ock merendels inbillat

sig men äfven häruti har man orätt —

Man ser ju afven att de iamtligc åt

minstone under den vackra årstiden til ,höra

rnouvementet

BAL I TURKIET

Uti Bujuhdcrc nära Constantinopf I de

alla de Europeiska Ministiorne numeri bn

efter den stora eldsvådan i Pera gaf Ilyskt

Ambassadören den 8 Juli en lysande bal till

tjrande af Kejsar Nicolai födelsedag Den

börjades vid solens nedgång och varade lu

ta natten Hela coi ps diplomatique visa

de sig i stor uniform och damernas )riig

var en trogen kopia af de nyaste Paris K

mod- Jumalerna Hela det sköna palutstt äf

vensom trädgården vero illuminerade Der

skönaste effekten gjoide dock Irenne rikt i !lu

itinerade Ryska ki iggsskepp som lågo för an

kar i I3osforen Vid inidnalten afbiöls dan

sen af ett pi äktigt fyrverkeri Åskådare hade

dels till fot dels i temligen eleganta me-

oxar bespända vagnar dels i små båtar på

slön infunnit sig till ett omätligt antal Vid

båda ändarna af palatset voro Turki ,ka trop

par uppställda och i trädgården ahexlade

Turkisk musik med dansmusiken som äfven

var Turkisk Den kunde 1 skicklighet mäta

lig med den Fransyska Elter fyrverkeriels

slut satte man sig till en Sybaritisk roåltii

Intressant hade det varit att åskåda S ?rs

skier Pascha och Achmed Pascha de bada

högsta embetsmännen i Turkiska Riket De

åtföljdea af flera andra Paschar och förnäma

Den förstnämnde iir en gubbe med ia v i 11 skägg

af ädel fysionomi den senare en ung munter

u :an som först nyligen uppnått en si hög

rang — Under det de i civi 'i-ationen upj

växta Europeerne voro tyngt belastado rned

guld cch silfver-broderier band epåleltei

kori och stjimor såg man den nya upplys¬

ningens lärlingar i en helt enkel Frankisi

drägt endast med röd mössa på hufvudet 1

stället för hatt Till sitt yttre tycktes desse

Turkar stå närmare en sann filosofisk bild

ning än de för vårt tidehvarf alltför löjligt

utpyntade af en stel etikett omgifna diplo

materna I dansen deltogs Turkarne föga

emedan sådant strider emot deras begrepp

om alfvar och värdighet de öfverlemna dett«

nöje åt sina slafvar och allmänna flickor

Mera nöje funne de i att samtala i ett si

dorum der det var dera tillåtet att röka

de gladde sig äfven mycket åt fyrverkeriet

och ännu mer åt supeen der de tömde sinn

chanipagne ^laj i kapp med de bästa Christna

Kanalen Monsieur i Frankrike Med detta

namn betecknas en kanal som börjades under

Cai 1 X regering i Frankrike och nu är nä

ra fullboidad Den kommer att sammanbin

da Rhtn-och Rlione-floderna samt genom dessa

sätta Medelhafvet i förening med Nordsjön

Från Saone der föreningen med Rhone-floden

böljar till Rhen är kanalen 33i ,ooo me t res

eller omkiing 3o Svenska mil lång Härige

nom kommer Marseille i förbindelse med Stras

burg Mainz Fiankfurt arn Main Cöln och

städerna i Holland Man kati lätt föreställa

sig hvilken rörelse skall uppkomma på ett vat

ten som genomskär sådana trakter Från Be

sancon skrifves också att sedan kanalens full

bordan blef afgjord ha på en gång en mängd

fabriker och nederlagsplatser börjat anläggas

vid stränderna samt ökas dagligen hvarige

nom värdet af alla hus i grannskapet samt

matvaior äfvensvm arbetslönerna stigit ansen

ligt

Lika lyckliga utsigter berättas det b .olag

hafva som anlagt den första jernväg i Frank

rike Den löper i dep Loire från joursey till

Balbigoy (Vi ha redan i ett föregående blad

beskrifvit denna jernväg och högtidligheten

vid dess öppnande

Walter Scott har nu blivit hemförd till

sitt gods Abbotsford Intet hopp är mera om

hans vederfående I bibliotheket hade hans

sansning för ett ögonblick återkommit och huu

hade med rörelse tilltalat sin gamle Amanuens

Uti Augsburg har utkommit ett poem un

der titel Diebilschs klagan i Elysium hvar

af första uplaga .l ulgålt inom tre veckor

TILL SALU FINNKS

Frän Trycket har utkommit och säljes i de tfleste af

Stockholms Boklådor ii 2 »k Banco med en planche

bkol-Anekdoter

eller löjliga infall träffande ordlekar och skämtsamma

yttranden till nöje och tidsfördril för skolorne och

barnvänner samt alla bildade som älska skämtet och

det glada lynnet

Ett parti utmärkt vackert Tapetpapper uti Kistners

Kryddbod vid Fredsgatan

lö

Tageltygs-mössor

TlShldkr h

gyg

samt svarta Tageltygs Spannhalsdukar hos undertecknad

i Stadens hus vid roda slussen Stockholm den

Augusti 1832

J A Edwall

TJOCK och TUNN LIMM i Kryddboden vid Drott

ninggatan och Clara Bergsgränd hos

H Ij Broman

Hammarfests Fetsill i fjerdlngar af utmärkt godhet om

bord hos Capt Gollcher söder om norra vågen

Nattsäckar af Ltländsk IYIattväf alt begagnas på re

sor hos G

"Westlind Jrson vid Stadssmedjegatan

Sand Gatgrus och Fyllning vidare underrättelse

erhalles ax bryggaren Westman Boende vid Tullports

gatan ä Södermalm

Under iYlcrmässo mörknad i "Westerås finnes vid

Slottet derstädes till salu Hästar Fohl Tjur och Ovig

kallnar at ädla racer

Fina och ordmaira hvita JLärfter uti Norrköpings

Klädesiörsäljningsmagaziu uti Huset N ;o 45 vid

störa

Nygata- -

stTvenne Mahogny Fortepiano med god ton af 6 oktavers

^orlck Underrättelse las vid Baggensgatan der Krö

arembetets hus är en trappa upp

UTEJUDES HYRA

En Sjögårds-tomt

ldbbläd äih

nära Ragvaldsbro belägen med rättighet att deri till

försäljning upplägga Ved af den till staden inkommande

har blifvit ledig att genast hyra Adress i Huset N :0 1

och 4 Qv Bössan vid Öfra Badstugatan £ Söder

DIVERSE

Hainburgska

Lotteriet utan Niter

Den andra hufvud vin sten utgörande

Tvåhundrade Ducater i Guld

eller ock en Bordservis af framyskt postlin med breda

guldkanter Jemte 2 silfvermatskedar c Desertknifvar

och galliar at silfver r sopp »lefvar at sill ver x Fisk

spad» at silfver 2 Bordställ af silfver med kristall

Flaskor samt en rikt arbetad Damastbordduk med

servetter

bar utfallit pi den hos mig försålde lottsedeln

N :o 349

349

och behagade innehafvaren med allraförsta ho» mig

anmäla om han önskar att erhålla vinsten i guld ellez

uti de bestämde effekt erns

Tre femtedelar «t de hos mig försålde hundrade lotter

ligga ännu qvar i Lyckhjulet si att sannolikt äunn

några vinster under de återstående 6 dragningsdagarna

på dessa lotter uttalla

Em Bruzelius

Tid Hässelbyholms Säteri beläget 2 mil trän Streng

näs Stad invid Sjön Mälaren i Fogdö Socken Åker

härad at Södermanlands JLän försäljas genom öppen

och trivillig auction Måndagen Tisdagen och Onsdagen

den 10 ai och 12 nästkommande September en störro

mängd dyrbar lösegendom af Guld Lill ver koppar

Tenn Bronz Pläter Porfyr lackeradt och olackerad

Bleck äkta Porcellafne at The och KafFeserviser De

serttallrickar och krämkoppar samt oäkta Porcellaine

flore slipade och ritade Kristallkärl Ljuskronor och

annat glas Sängkläder af dun fjäder och tagel samt

Siden Cattun- och Bomullssängtäcken Ylle och Bom-

nllsfiltar mycket fina Damast och Drällsduktyger annat

Linne Väfnader Fenstergardiner och golimattor alla

slags moubler och husgerådssaker hvaribland Alabaster

Porfyr- och lYIarmorvaser Bronsbyster Oliefärgstaflor0

större och mindre Speglar Lampetter ChiiTonierer och

Bureauer ai mahogny ooh andra trädslag Bordstussaro

oeh Väggur pelareboril med marmorskitvor flere AhU

rots mat och thébord Fauteuiller Tabouretter Diva

ner och Soffor stoppade med tagel och klädda dels med

siden och dels med kattun dragkistor och skåp»

Säirjar af stil mahogny Sch andra slags träd med och

utan omhängen hudar och skinn Bränneri Snickare»

Slöjde Vät» och Smedjeredskap kökssaker träd- och

laggkärl ett parti jernplÄtar och bandjern vågbalances

med vigter ett Tröskverk och en kastmachin en storrå

Segelbåt Ökstockar och Fisksumpar Täckvagnar

Calecher Trillor Jigtvagnar och Slädar Sadlar och

Selar KÖr- och Fiskredskap Hästar Oxar» Kor

Ungboskap och Får samt mindre kreatur ra m

Godkände köpare lemna» anstånd raed inropens beta

lande till den 1 instundande lYTars iYIat och dricksvaror

iör Spekulanter och toder för hästar finna» pä stället

mot betalning och i angränsande byar

'år tillgång på

gästrum beredd4

"Wi

"Wahlsberga den Augusti igzz

Haqvin Ringvald

VÄXELKURS

noterad pä Stockholms Börs cl 21 Au 7832

Lond >n i3 Rrdr 44 cl i3 Rdr 4 9®

d d

Liverpool att bet i London i3 Rdr 41 sk *3 Rdc

4o sk 90 cl d

Havre alt bet i dito i3 Rdr 37 sk 129 d d J

i i ainburg i .j5 sk (17 d d »44 sk i )° d d

Alluna 144 1-4 sk 90 d d

ReiuUburg alt bet i Hamburg 144 s ^7

Amsterdam i36 i-i sk 70 d il

Haarlingen att bet i Amsteidanj i35 i-a sk 70

d d

Paris 26 sk 20 d d 26 3-4 sk l \of 5o 80 d d„

kdI

20 1-2 sk <J0 d (I

Hamburg Count 116 sk ri d d

:t Pclersburg 29 i-2 sk 29 t-3 sk 3o d d

Köpenhamn O9 1-2 sk b ti d

MedtlKur

Pund St i3 Rdr 4 sk 9 rst Hamb B :oo i45

Fränes 25 sk S rst

VARUPRIS

Hvete 10 Rdr 32 sk i l R :dr3i sk PvSg 10 llvb

Korn 8 B :dr -jo sk R :dr 2 sk Hafre

Rdr 40 sk a 4 R dr Arter 9 R !r 3a sk l 12 Rchr

S :»lt Terra Vccchia 5 Rdr 5 sk 4 rs ^- Dito S :t

Ybcs 4 Rdr 4° sk Dito Lisabnns 4 Rdr 32 ek pr

tunna Bråuvtn 6 :gradcrs 1 Rdr 3 sk 8 rst i 1

R :dr 4 8 Pr kanna allt Banco

Hos L J Hjerta

SUPPLEMENT 35

Sida 5

■SfiT

35 Supplement till Aftonbladet i Stockholm

JFör Onsdagen den 22 Augusti 1832

X h Frankenfeldt ocli L Hjortsberg» under

dåniga besvär (Se sjelfva bladet

Stormägtigste Allernådigste Konung

Eders Kongl Maj :ts och Rikets Svea Hof

Rätt har under den 6 :le sistl Juni fastställt

Stockholms Norra Förstads Vestra Kämners

Rätts Utslag hvarigenom vi i anledning af

ett uppträde i Capten Paulis hus om afto

nen den 2 :te sistl Mars blifvit fällde till

ansvar såsom för hemgäng och sedan Kgl

Hof-Rätten i anseende till en äfven mot oss

rigtad angifvelse om våldsamheter mot Pa

trull hänikjutit fortsättningen af ransaknio

gen till Kongl Slotts-Rätten i Stockholm

liar denna sistnämnde Domstol efter slutad

undersökning d 10 i denna månad ansett

oss öfvertygade äfven om nyssbeiörde öfver

trädelse och i följd af dessa beslut ålagt oss

att i en bot undergå hvardera 28 dygns

fängelse vid vatten och bröd

Emot Kämners-Rältens heslut hvaröfver

vi hos Kongl Hof-Rätten anfört besvär fort

sätta vi i djupaste underdånighet vår klagan

Emot mig Hjortsberg är vid Kämners-Rätten

ingenting annat bevist än att jag uli Cap

ten Paulis hus var närvarande vid det åta

lade tillfället emot mig Frankenfelt har en

datt förekommit att jag vid samma tillfälle

i trapporna fattat i en betjent som jag ge

nast sjelfmant släppte och vi hafva bägge

erbjudit ed att vi icke vaiit delagtige i nå

gra vidare excesser vid tillfället Att jag

Frankenfelt utan öfverlagd afsigt blott ögon

blickligt fattade i Löfgiens rock utan att

tilldela honom hvarken skuffning hugg eller

»lag kan väl svårligen kallas hemgång —

och ännu mindre kan blotta vistandet på

stället — det enda som var bevisadt mot mig

Hjortsberg — rubriceras som ett sådant

biott Ransakningen i denna del af målet

var isynnerhet genom Aktois vållande — o

vanligt långsam men den har dock knapt

uppdagat annat än att man i afseende på

våldsamheter ne i Capten Pauli» hus vändt

»ig mot orätta personer och sannolikt lem

nat de mest felaktiga — bland vittnena» an

tal Vi anhålla underdånigst att varda från

hemgångsstrufiet befriade och anse os» i det

ta afseende blott behöfva i underdånighet

åberopa hvad vi inför Kämners-Rätten an

dragit i vår slutförklaring Vi hafva ett vig»

tjgare ämne till underdånig klagan uli Kgl

glotts-Rälten» ofvanberörde Utslag

Kgl Slotts-Ratten bar ansett oss öfverty

gade att halva med våldsam hand "öfver

allit patrull sedan vi kommit under drss

■värjo

Vi äro icke skyldige till denna an

klagelse som man så häftigt beifrat och som

för o» medfört så stränga följder

Man har icke varit noggrann om skälen

för vårt fällande De äro hopsamlade ur

tvetydiga berättelser af dels osammanstäm

mande och d«l» rent af jäfviga vittnen Man

har lemnat utan afseende allt hvad som

vittnats till vårt värjande men har för att

fälla oss låtit både veder del omn och nu-

gifvare aflägga vittnesed Man har till och

med åberopat sjelfva edsformulärets inne

håll för att upphäfva verkan af jäfvens lag

lighet Vi äro behandlade som om man med

afsigt velat vitsorda det allmänna ryktet

att vårt fällande varit predestinerad

Då vi hos Kgl Slotts-Rätten fallit offer

för de mest onaturliga och olagliga bevis

nings-åtgärder hafva vi dock icke öfvergif

vit hoppet att åtminstone hos samhällets

högsta Domaremagt möta en lugn och oväl

dig pröfning upphöjd öfver alla dolda ingif

velser och öfver all förkärlek till den ena

medhorgareklassen framför den andra

Vi gå att i djupaste underdånighet fram

ställa de omständigheter hvaruti vi tro att

Kgl Slotts-Rätten handlat lagstridigt och vi

hysa den underdåniga öfvertygelse att om

någonsin en underordnad Rätts beslut på

kallar ett noggrant skärskådande så är det

då ledamöternas hela antal eller åtminstone

deras pluralitet bestått — såsom vanligt i

privilegierade Domstolar — af män som äro

ovana vid lagskipningens grannlaga former

och hvilka ehuru aktningsvärde de än må

vara i sina egentliga yrken dock ej hafva

något anseende för lagkunskap hvarken att

bibehålla ellef äfventyra

Tolf vittnen utom patrullen äro hörde i

detta mål Deras berättelser visa att de

händelser som vid Kgl Slotts-Rätten varit

undersökningens föremål hufvudsakligen be

stått deruti att jag Frankenftlt d 2Z :te

sistl Mars om aftonen då jag efter uppträ

det i Capten Paulis hus hade stadnat utan

för Daevelska egendomen på Fredsgatan

der antastades af en patrull och för

des förbi Maimtorgsgatan ett stycke nedåt

Gustaf Adolphs torg att derpå en folkhop

skockades hvilken sedan en ny patrull kom

mit till förstärkning trängde soldaterna som

höllo mig i kragen tillbaka uppåt torget

och intill väggen af Castenhofshusel att folk

skockningen der ännu mera ökades och att

flera personer började anfalla patrullen med

knytnäfslag till dess de frigjort mig !a 't jag

derpå utan medvetande af något brott stad

nade en stund för att sätta Dlina kläder i

ordning till dess jag på folkets uppmaning

begaf mig uppåt Maimtorgsgatan att pa

trullerne efterföljde mig och togo vägen ge

nom Jacobs gränd hvarifrån de med oför

rättadt ärende straxt kornrno genom Rege

ringsgatan tillbaka åt torgel att ynglingen

Hammarstedt vid hörnet af samma gata och

torg utanför ett sockerstånd fattade uti mig

Hjortsbergj och angaf mig såsom delaktig i

det vid Castenhof begångna våldet mot pa

trullen samt gaf tillsägelse att arrestera mig

att jig i början vägrade att medfölja ocli

frågada hvad man ville men sedan godvil

ligt gick med åt vakten och »lutligen att

detta allt skedde omkring kl 10 på aftonen

hvilken var obetydligt mörk emedan sista

qvarteret först ingått natlen förut och mån

ljuset tillät personer att på afstånd igenkän

na hvarandra

Detta är det hnfvudsakiigaste af händel

serna som ^upptogo en ti .i af ungefär 5 mi¬

nuter De ögonblick hvilka i vittnesberät

telserna förekommit såsom vigtigast äro 1

då jag Frankenfelt antastades utanför Daevel

skm huset» 3 då den enkla patrullen befann

sig med mig midt för Maimtorgsgatan 3

då den andra patrullen kom till förstärk

ning vid Castenhofshuset och 4 däHammar

stedt satte patrullen åter i verksamhet vid

hörnet af Regeringsgatan och Gustaf Adolphs

torg

Då bägge patrullerne bestodo af icke min

dre än sex handfasta män inser nian lätt att

det icke var möjligt för mig och Hjortberg

att öfverväldiga dem Man inser ä 'fv«n att

då dessa sex man voro krigsmän så läto de

icke af skrämsel skingra sig utan använde

skyldigt bemödande att fasthålla den de fån

gat Man måste vidare deraf sluta att långt

flera personer än två varit verksamme mot

vakten — hvilket ock gardisten Ask »ynes

hafva sanningsfullt uttryckt då han uppgif

vit att j8g Frankenfelt icke sjelf slet mig lö»

utan af folket "nästan kastades ifrån pa

trullen Likaså måste man antaga att våld

samhetern-e emot patrullen icke varit obetyd

liga emedan sex beväpnade och nyktra per

soner ej lära af småstötar låta fösa sig från

utökningen af sin tjenst Man måste ock

antaga att alla de tillstädesvarande patrull

karlarne verksamt understödt hvarandra mot

våldet och att ingen af dem stått »om stilla

åskådare af händelserna Antager man icke

delta utan supponerar att antingen hela pa

trullen varit alltför »läpphändt eller att nå

gon af dem varit overksam och handfallen

så

^antager man att vakten i detta afseende

försummat sin pligt — hvilket dock icke är

föregifvet eller erkändt

Föreställningen om detta förhållande må

ste nödvändigt verka på omdömet om pa

trullen» trovärdighet i jemförelse med öfriga

vittnen i målet Det är icke tänkbart att

personer som äro stadde i bemödandet att

tillbakadrifva anfall på alla sidor kunna

iakttaga hvad som •sker med samma lugna

uppmärksamhet och samma trygghet för miss

tag som andra Harmen och hämden måste

dessutom alltid bidraga att gifva deras skil

dring af händelserna en mörkare färg Då

patruller låta arresterade personer undkom

ma hafva de alltid att frukta påföljden i 9

Capitlet 19 § Krigs-artiklarna Det ligger

»åledes i deras naturliga intresse att utmå

la våldsamheterna sä svåra som möjligt De

måste vara böjda härtill både genom oviljan

öfver egna lidna oförrätter och önska» att

undgå »traff för egen oskicklighet eller för

summelse kanske stundom för att tillfreds

ställa befälet» ofta besynnerligt stegrade an

språk på "upprättelse

Dejsa reflexioner

vinna i denna sak bekräftelse af det märk

värdiga förhållande alt ett par af patrull

karl &rne omtalat saker som ingen annan

menniska kunnat märka De hafva berättat

om "slag för munnen

örfilar försök att

röfva gevären af dem o s v saker som

icke ens Aktörs egna vittnen kunnat upp

täcka Allt hafva de lågt oss till last ,5 och

förtegat hvad andra vittnen bestämdt sett

'v5n

Sida 6

hémiigen att Bera personer af folkhopen ut

delat slag

Härtill kominer vidare att patrullen är

både angifvare och part och hvem ser icke

gerna sina anklagelser bestyrkta och sina

motparter fällde Och slutligen — då pa

trullen såsom det skett med mig Hjortsberg

arresterat någon för sin egen sak och sin

egen räkning — så måste den äfven ur det

ta skäl gerna bidraga med sådana uppgifter

om den anklagades våldsamheter som kun

na rättfärdiga dess egna

Icke underligt alltså att lagstiftaren gjort

vakter i sådane mål som detta till nödfalls

vittnen Allmänna Lagen stadgar i 17 Cap

Ii § Rättegångs-Balken att vakter endast

få vittna "ther ej andra vittnen till äro

Kongl Brefvet den 3 Mars 1738 upprepar

samma grundsalts och sjelfva Krigs-Artik

Jarne inskärpa densamma med ännu mera

bestämdhet Dessa sistnämnde Lagar som

eljest visserligen icke röja särdeles liberali

tet göra dock i detta afseende ett olker åt

billighet och mensklighet De tillåta icke

bruket af en onaturlig bevisning utan i hög

sta nödfall och bjuda tydligt och ovilkorligt

i 14 Cap 37 §

"att vakterna endast få vitt

na i egen sak der ej två andra vittnen

äro

Så stadga Lagarna men Kgi Slotts-Rätten

Lar stadgat annorlunda Sedan nio vittnen

målet voro hörde och sex ibland drm be

rättat om händelserna från början till slut

oah särdeles fyra uppgifvit hela förloppet

med bestämdhet fullständighet och ledig

het samt besvarat alla vä ^endtliga frågor —

fattade Kgl Slotts-Rätten d 5 dennes beslut

att höra patrullkarlarne såsom supplement

vittnen Såsom skäl för användandet af det

ta bevisnings-medel åberopade man lik

som tillfälligheten velat skapa en ironi — just

de lagar soin fö bjödo det En enda leda

mot Hr Kammarherren Baron Boije var «f

skiljaktig tanka och reserverade sig mot

den olagliga åtgärden

Vi öfverklaga i djupaste underdånighet

detta rättsvidriga beslut som nästan tyckes

voja en föresatts att genom hvad medel som

hälst få oss fällde Kongl Slotts-Rätten har

ppgifvit såsom motiv för detsamma att up

iysning tarfvades i åtskillige af Patrullens an

»jifvelser hvarom vittnena icke gifvit fullstän

dig berättelse Frågar man hvad för om

itändiglieter — så får man intet svar ty

hvarken uti det nyssnämnda Utslaget eller

sedermera nämnde Kongl Slotts-Rätten ett

enda ord derom Soldaterna fingo svärja samt

förvandla sina anklagelser till vittnesmål och

dermed var Kongl Slotts-Rättens föresats

icen ingen vidare uplysning — vunnen

Man har anklagat och beröfvat oss friheten

för några föregifna obetänksamheter af en i

sig sjelf hvarken farl g eller mfamerande art

man har ansett förhastade olagligheter förtje

na den strängaste beifran — men olaglighe

ter i lagskipningen- hvilka ske med kall öf

verlä ?i2ning äro de ej af en vida betänkligare

art De förra vittna om en öfverilad glöm

ska af lagarna de sednare om något ännu vär

re — förakt för d esa min a

Må man antaga att Kongl Slotts-Rättens

nyssnämnde utslag vore rättsenligt — följden

blefve att både 17 Gap 11 § Rättegångs-Bal

ken och 14 Cap 37 § Krigs-Artiklarna blef

ve tömma ord utan all verkan Det må nem

ligen finnas hundiade fullständiga vittnesmål i

en sak af detta slag ehuru intet föranleder

till så strängt stralf som Domarne önska —

» Tolf herdes men tre hale icke något

alt berätta i sjelfva saken

hvad utväg är då enklare än att Rätten i all

männa ordalag såsom nu skett förklarar de

aflagde vittnesmålen för 'ofullständiga

och

på detta svepskäl förvandlar angifvarne till

vittnen

En sådan åtgärd förtjenar dock icke annat

namn än en grof illusion och då den står i

så öppen strid mot lagarne har den nära lik

het med våld Enär lagarne äro det band

som sammanhåller allt må då icke deras vår

dare sjelfva utbreda exempel af deras illude

rande Såsom våldsamt ansevi Kongl Slotts

Rättens nyssberörde Utslag om hvars upliäf

vande vi derföre på anförde skäl i underdå

nighet anhålla

Dernäst få vi i djupaste underdånighet fästa

Eders Kongl Majrts Nådiga upmärksamhet på

Kongl Slotts-Rättens likaså sällsama beslut

öfver vårt påstående att ynglingen Hammar

stedt måtte betraktas såsom återgångs-vittne

Detta märkvärdiga och nitiska vittne har väl

icke lemnat särdeles bindande uplysningar i

saken men såsom angifvare och uppenbar

vederdeloman i målet måste dock i alla fall

hans berättelser anses olagliga oöh såsom så

dana förfalla till al verkan

Ynglingen Hammarstedt har sjelf inför Kongl

Slotts-Rätten den 28 Juni erkänt att det var

han som vid hörnet af Regeringsgatan och

torget 'angaf mig Hjortsberg

för den för

brytelse hvarom man åberopat honom till vitt

ne han har vidare den a5 :te i samma månad

tillstått att det var han som "lemnadej mig

åt Patrullen

oaktadt varningar af Gelhaar

Detta förhållande hafva äfven vittnena Ed

man Gelhaar samt Grejve Hamilton vitsor

dat och Corporalon Borg som anförde Pa

trullen har bestämdt uppgifvit att jag Hjorts

berg arresterades endast "på Hammaistedts

angifvelse och påyrkande

Det är således

fullständigt updagadt och äfven erkändt alt

Hammarstedt är både angifvare i saken samt

den som låtit arrestera mig Hjortsberg och

lian nr således i dubbelt afseende jäfvig Utom

sin egenskap af första angifvare kunde han

tillika vänta nytta eller skada af sakens ut

gång enär han i fall vi befunnos oskyldige

skulle blottställas för ansvar för en olaga ar

restering

Kongl Slotts-Rätten har afslagit detta tyd

liga jäf och antagit Hammarstedt såsom lag

ligt vittne Detta beslut om hvais upphäf

vande vi äfven i djupaste underdånighet an

hålla är bland annat bygdt på den märkvär

diga premiss att vittnes-eden förpligtar

vittnen att hvarken för hat e 11 e (r af

und nytta eller skada förtiga nå

got Efter en sådan slutkonst Ran man

upphäfva hvad slags jäf som hälst

Man kan låta Föräldrar svärja mot

barn och bröder mot bröder >— blott

på den grund att vittneseden bjuder en alt

ej för skyldskap gå ifrån sanningen Med så

dane skäl har man förberedt vårt fällande

Af samma balt är äfven det skäl som Kongl

Slotts-Rätten uti slutliga

Utslaget användt

rörande Hammarstedt Kongl SlottsRätlen

anser der all jäfsverkan af Hammarsledts an

gifvelse vara upphäfd deraf att gardisten

Ask sedermera sagt sig äfven hafva "igen

känt mig Hjortsberg såsom delaktig

Efter

denna slutkonst skulle aldrig någon jäfvighet

för angifvelse kunna gälla vid Sven .k Dom

stol För att undgå angifvare-ansvaret be

bölds man blod en annan persons lösa upp

gift att äfven han stillatigande igenkänt den

anklagade och följden deraf blefve äfven att

icke eller en olaglig angifvelse någonsin kunde

bestraffas Till sådane resultater leder Kongl

Slotts-Rättens mot oss använda logik

Yngling ?n Hammarstedt som under längre

tid röjt en besynnerlig fiendskap mot mi $r

Hjortsberg har visat sig serdeles nitisk i hela

detta mål Hundlingarne upplysa att han

medföljde den andra Patrullen såsom reserv

karl att hsn genast vid Gastenhofshuset bör

jade bistå Patrullerne med förraaningar ocl

råd att han sedan medföljde för att uppsö

ka mig Frankenfeldt att han vid hörnet af

Regeringsgatan och torget sjelf började tjenst

göring såsom Patrullkarl och gjorde ett

fruktlöst försök att fasthålla mig Hjortsberg

som han sedan efter egen utsago öfverlem

nade åt Patrullen Under hela ransakningen

har han obuden jemte Grapau förspillt för

middagarne i Domstolens förmak för att

conferera med andra vittnen o s v Han

har visat en ovanlig beställsamhel emot os»

och röjt just motsatsen af den opartiskhet

sora är vilkoret för ett vittnes trovärdighet

Den som personligen såg och alhörde han»

berättelse kunde icke eller fatta serdeles till

försigt dertill och märkvärdigt är att han

icke sett de största våldsamheterna som en

ligt flera vittnesmål föröfvades af andra per

soner ulan blott vetat berätta om oss Han

tyekes hafva sett intet af hvad han borde se

men allt hvad ingen annan kunnat se

Alla omständigheter hafva sammanstämt

att göra Hammarstedt till ett misstänkt vitt

ne och då dertill verkliga jäf emot honom

äro uppdagade fortsätta vi i djupaste un

derdånighet vårt yrkande att han må såsom

återgångsvittne varda ansedd

Försvinna såsom vi i underdånighet yrka

Patrullernes och Haminarstedtä vittnesmål så

.iteistå emot oss endast berättelsersie a£ Herr

Grefve Hamilton och Grapau

Yi betvifla icke trovärdigheten ocii afsig

ternas renhet hos Hr Grefve Hamilton men

vi kunna dock icke underlåta att fästa upp

märksamhet på sannolikheten att Herr Gref

ven i skymningen och på det afstånd han

betraktade uppträdena misstagit sig om de

"knuffningar med armbågarne som Herr

Grefven omvittnat Vi nödgas bestrida all

verkan af både Herr Grefve Hamiltons och

Grapaus berättelser Då de närmare gran

skas befinnas de icke vara sammanstämman

de såsom 17 Gap 39 § Rättegång»-Balken

fordrar Vi hafva förut uppgiivit de fyra

vigtigaste momenterne af de åtalade hän

delserna och då man med uppmärksamhet

derpå läser dessa tränne vittnesmål så fin

ner man att de ej angå en och samma om

■ tändighet Herr Grefve Hamilton hor nem

ligen vittnat om knuffar med armbågarne

som skola utdelats då Patrullen under fram

skridandet från Fredsgatan befann sig fram

före Malmtorgsgatan hvaremot Grapau

vittnat om skuffningar som skola utdelats se

dan Patrullen var trängd tillbaka intill Ga

stenhofsväggen Då således dessa begge vitt

nen berättat om olika saker utgöra deras

uppgifter tillsamman icke rner an hälft be

vis Alt nemligen jag Frankenfeldt skall rå

kat Patrullen med armbagar ne framför Malm

torgsgalan är bevist med ett vittne att

något dylikt skall hafva skett vid Gasten

hofsväggen är be vist med ett annat vittne

och att jag Hjortsberg vid hörnet al Rege

ringsgatan och Gustaf Adolfs torg skall träf

fat en af Soldalerue för bröstet är bevist med

ett vittne nemligen Herr Grefve Haocil

ton ty på detta sistnämnda ställe var Gra

pau icke närvarande Ingendera af o s är så

ledes med två sammanstämmande vittnen

öfvertygad om någon våldsamhet Det eade

hvaruti flera vittnen instämt är alt vi stre

tat ernet Patrullen — hvilket djck ej kan

anses som något öf v er fa 11 a n d e

Denna uppskattning och jemförelse af be-

Sida 7

■visningen borde väl icka Kongl Slotts-Rät

ten hafva underlåtit Den är påkallad pf

Lagens tydliga innehåll och lär minst kunna

uraktlåtas i ett mål som går ut på högsta

kroppsplikt Då man mot en anklagad yr

kar den högsta grad of lidande som straffla

garna tillåta lär man ej få construera pre

misser på måfå utan både mensklighet och

lag fordra att Domaren som alltid äger hel

dre fria än falla noga granskar allt och jem

för alla särskilda uppgifter till tid rum och

föremål tu m Att i en Dom hopsummera

oliktidig» vittnesmål är lika så onaturligt

som att i Aritmetiken sammanlägga olikarta

de storheter

De två enda ojäfviga vittnesmålen emot oss

äro således icke af bindande art då de gran

skas under jemförelse med hvarandra och

samma förhållande är äfven med Patrullens

och Haramarstedts uppgifter om de närmare

undersökas

Härvid måste man först pröfva rätta meningen

af 14 § i 6 Gap Krigsartiklarna Der omtala

tvänne arter våldsamhet Först supponeras att

den arresterade "öfverfalles af vakten med hugg

och slag

och fyra rader derefter följa orden

"förgår sig fängslad person emot vakten på satt

ofvan sagdt är straffes med 14 dagars fängelse

"Öfverfallande med hugg och slag ar

således den första arten af våldsamhet som

lagen här nämner och i slutet af § förekom

mer orden "är arrestant ostyrig <Scc detta är

den andra mindre betydande arten

Hvad är nu pränsen emellan "öfverfallande

och "ostyrighet En arresterad som fasthål

len i kläderna söker lösslita sig kan natur

ligtvis icke göra dessa försök utan att röra

sina lemmar Dessa bemödanden kunna ock i

följd af sin natur icke aga rum utan ett an

strängdt vidrörande af det föremål hvarifrån

man vill aflägsna sig och om nu under des

sa rörelser som ej kunna få namn af annat

än ostyrighet den fångne utan afsigt att

skymfa eller slå träffar någon af de omgifvan

da med armbågarue kan väl detta anses för

öfverfallande Då afsigten synbarligen icke

är att utdela hugg och slag utan blott att

göra sig los kan väl svårligen något annat

än "ostyrighet anses hafva ägt rum Endast

då vittnen bestämdt intyga att stö tame haft

en hög grad af häftighet lära de kunna räk

nas för öfverfallande men något sådant haf

va hvarken Herr Grefve Hamilton eller Gra

pau kunnat taga på sin ed De hafva endast

i allmänna ordalag berättat att jag Franken

feldt under bemödandet att slita mig lös

träffat patrullen "med armbågarne

Om det

skedde med häftighet eller ej hafva de icke

kunnat bestämma och då man besinnar att

patrullen sjelf icke omtalat några slag "af

armbågarne

hvaraf kan slutas att den icke

eller funnit dessa stötar kännbara eller våld

samma samt alla andra vittnen hvilka älven

omtalat mina bemödanden att komma los be

stämdt uppgifvit att jag ej förgeck mig med

knuffuingar hugg eller slag så måste det ge

nom dessa sammanlagda omständigheter anses

tillräckligt upplyst att de af Herr Grefve

Hamilton och Grapau omtalde rörelserne "med

armbågarne icke varit af den grofva art

som lagen kallat öfverfallande med hugg och

slag och belagt med urbota straff Vi hafva

anmärkt dessa omständigheter i den underdå

niga öfvertygelse att man — isynnerhet då

lagen röjer en nästan onaturlig stränghet —

måste noga granska naturen af de handlingar

hvarpå den skall tillämpas

Den vägran i början visnde att med

följa Patrullen lär om den än enligt det

åberopade lagstället 1 ubriceras såsom "osty

righet

duck ej kunna lägga» ogs till särde¬

les- last da man besinnar att Patrullen

alldeles förteg sin afsigt då den lade hand

på oss Det synes vara en Patrulls lätt uppfyll

da skyldighet att tillsäga att man är arreste

rad innan den börjar släpa en med sig

Dessförinnan kan svårligen det lagliga för

hållandet emellan vakt och arrestant anses

hafva inträdt Det står icke beskrifvet i

någon lag att man är pligtig genast med

följa hvar och en uniformerad el ler armerad

person som stillatigande behagar fatta en i

kragen En utsänd Vakt uträttar blott öf

verhetens ärende och om den icke är döf

stum lär den ock böra förkanna naturen af

sitt uppdrag innan den skrider till dess

verkställande Detta torde isynnerhet vara

isin ordning då uppdraget angåringen ting

mindre da förlusten af en medborgares per

sonliga /rihet

Då Patrullen sålunda sjelf förhållit sig

försumligt har den genom sitt eget uppfö

rande gifvit anledning till det motstånd hvar

öfver den klagat

Om än Hammarstedts vittnesmål tillägges

laga kraft kan det dock icke anses samman

stämma med begge de andras som äfven äro

emot oss Kongl Slotts-Rätten synes sjelf

hafva insett detta då den fann nödvändigt

att gripa till Patrullen såsom fylluads-bevis

ning Hammarstedt som blott såg händel

serna vid Castenhof sedan andra Patrullen an

kommit har berättat att jag Frankenfelt

under bemödandet att göra mig lös slagit

omkring mig "med armarne

— (ej med hän

derna hvaruti alla vittnena sammanstämma

och derigenom ådagalägga att jag icke höft

afsigt att öfverfalla enär jag i sådant fall

naturligtvis skulle brukat händerna Vidare

har Hammarstedt yttrat att jag Hjortsberg

vid Castenbofsmuren slagit Corporalen Borg

med ett spö (hvilket Borg sjelf ej kunnat

förmäla och att jag vid Regeringsgatan

slagit Borg för bröstet I afseende på mig

Frankenfelt kan således Hammarstedt» vitt

nesmål ej sammanläggas med något annat

än Grapaus emedan Hammarstedt ej annu

var ankommen då Grefve Hamilton skall

sett händelserna framför Malmtorgsgatan

hvilka Grapau ej eller säg och i afseende

på mig Hjortsberg kan Hammarstedts

uppgifter blott sammanläggas med Grefve

Hamiltons f emedan Grapau icke eller såg hvad

som skedde vid Regeringsgatan Sålunda

blefve det i alla fall icke hälften så stark

bevisning etnot oss som det på sätt nedan

före skall visas ar för Ois

Granskar man likaledes Pfltrullmansknpets

så kallade vittnesmål eller angifvelse !

så

finnas äfven i dem fä sammanstämmande

uppgifter Att Ekholm fått ett slag för

munnen har ingen annan menniska — icke

ens sjelfva Hammarstedt— set att Ask

fått ett slag på handen af ett spö har icke

eller någon annan menniska förmärkt Att

riedberg och Eklund fått knuffar sidorna

hafva dcick ens sjelfva försport att Hidberg

fått ett slag på armen af en rotting har

icke eiler någon annan menniska än han

sjelf vetat berätta Hvad som förtjenar en

särdeles uppmärksamhet är att hvarken

Corporal Borg som anförde Patrullen eller

Gardisterne Hedberg och Ask lomnära omgåf

vo mig Frankenfelt sett mig öfverfallaPatrul

le» eller kunnat pä sin ed berätta någotsådant

att flere af Gardis terna ej ens kunnat redigt min

nas hvav man grep mig emedan en del af dem

sagt att det först skedde vid Castenhof

oaktadt både Corporal Borg Modin och de

andra vittnena upplyst ett det skedde vid

utropsposten på Fredsgatan Ingen enda

hvarken bland Patrullen eller de många na¬

dia vittnatia hat Vitsordat |Gärdi4en Ekholm

synbarligen fogrundade föregifvande att jag

Frankenfelt då Patrullen på Fredsgatan grep

mig gifvit Ekholm ett 'hardt slag för mun

nen

— ehuru i ett ögonblick då en person

antastas för att arresteras

^naturligtvis hela

vaktens uppmärksamhet är rigtad ät honom

och dessutom det föregifna slagets beskaffen

het var sådan att det nödvändigt skulle

märkts i fall det existerat och slutligen att

de begge Gardister som höllo mig Franken

feldt för bi östet nemligen Ekholm oeli Ek

lund hvilka voro de som skulle träffats af

de slag "med armbågarne

hvarom Grefve

Hamilton och Grapau vittnat

— alldeles icke

rnärkt dessa slag eller efter den aflagde

eden tilltrott sig att uppgifva det minsta

derom ett säkert bevis att dessa omvitt

nade rörelser med armbågarr .e icke ens hos

Patrullen sjelf väckt föreställning om någon

våldsamhet

Så vacklande så osammanhängande och

så full af osannolikheter är hela den bevis

ning som man åberopat emot oss — äfven

om både Hammarstedt och Patrullen anses

som laggilde vittnen Blifva de återgångs

vittnen så återstå blott tvenne skiljaktiga

vittnen emot oss nemligen Grefve Hamilton

och Grapau hvilka» uppgifter dock såsom

osammanstämmande ej äro bindande Slen

nu kommer härtill att alla samtlige de

vacklande berättelserna af både Patrullen

såsom angifvare af den jäfvige Hammar

stedt samt af Grefve Hamilton och Grapau

alldeles utplånas af en öfv ^r vägande direkt

bevisning genom flera fullständiga rediga

och sammanstämmande vittöen som med

liflig ed intygat att vi ej begått något våld

mot Patrullen

Då stridiga vittnesberättelser förekomma

— bjuder lagen skola de gälla "om kla

raste skäl och omständigheter vid handen

gifva

Ku visa liandlingarne att just de

vittnen som intygat det vi under det ifrå

gavarande tillfället ehuru vi stretade emot

Patrullen dock alldeles icke knuffade eller

slog den — — just äro de som gifvit de

fullständigaste och redigaste berättelserna

Jberg Modin Fagergren Edman och Lind

gren hafva alla på ed intygat att de på

nära båll följde händelserna med hela sin

uppmark»amhet och att de bestämdt sago

alt vi icke knuffade eller slogo Patrullen

De fyra första sago händelserna från bör

jan till slut och Lindgren såg det väsendtli

gaste Fullständigheten i deras berättelser

vittnar att de noga betraktat allt och

ledigheten samt omständligheten deruti visa

att de inför Domstolen haft händelserna 1

oförVirradt minne då deremot vissa andra

vittnen icke synts alldeles likgiltiga for när

varon af personer som kunde verka på de

ras öden Dessa vittnesmål till vår fördel

äro till alla delar sammanstämminde In

gen stridighet förekommer i deras innehåll

och hvad fyra eller fem ojäfviga och väl

frugdade personer enhälligt på ed intyga

måste väl gälla något inför Domaren

— så

framt han icke anser sig sjelf vara olver la

gen

Då våra lagar stadgatj bestämda bevisft

ningsreglor efter hvilka Domaren ovilkor

ligen måste fria eller fälla dåde föreskrifvit

alt Jvänne sammanstämmande vittnen utgöra

fullt bevis vare sig på brottslighet eller

oskuld då de vidare föreskrifvit att när

jemngndfl men stridiga vittnesmål förekom

ma mot h«arandra skola de gälla som sva

randen värja så måste man enär ej

allenast måttet af bevisning utan ufven vitt

nesmålens trovärdighet och redighet varit

Sida 8

ofrervägande på vår sida — på det liögsta

förundra sig att Kongl Slotts-Rätlen låtit

tvärt emot lag den sämre bevisningen som

fällt oss gälla framför den bättre »om friatoss

Den ädla grundsatt» sona våra lagar etable

rat att "Domaren äger hällre Jria än fälla

synes Kongl Slotts-Rätten hafva alldeles

omvändt ehuru både mensklighet och

billighet bjuda dess användande — isynner

het då frågn är om tillämpning af de dra»

koniska Krigs-Ai tik larne

Kongl Slotts-Rätten har såsom vi nedan

före nämna upphält verkan »f alla de vitt

nen som varit för oss genom den anmärk

ning att de möjligen sett miste Men existe

rar icke samma möjlighet äfven föi de vitt

nen som varit emot oss Kunna icke bri

ttande uppmärksamhet synvilla rusighet j

och äfven fruktan för Förmäns hotelser j ver

ka på Kärandens vittnen likasom på Sva

randernes Att det icke gifves någon juri

disk bevisning — ej en» egen bekännelse —

som är absolut viss — torde vara för alls

bekant

Modinsj Fagergrens Åbergs Edmans och

Lindgrens vittnesmål som enstämmigt inne

hålla att vi icke slogo eller knuffade Patrul

len understödjas ytteiligare af Schcerströms

berättelse som ehuru mindre fullständig

och bestämd än de föiras likväl är mera för

q» emot oss Till och med Corporalen Borgs

berättelse bidrager att bestyrka dera» upp

gifter så vidt de fria mig Frankenftldt Borg

har nemligen ef kunnat berätta att jag slo»

eller knuffade någon aj patrullkarlarne ocii

hvem kan föreställa sig att sådana våldsam

heter som slag på kaskar och i ansigten

samt knuffar till höger och venster skulle

om de verkligen utdelats hafva varit osyn

liga för sjelfva Patrullens anförare —

Man har anmärkt att de vittnesmål som

ländt till vårt friande ehuru fullständiga och

rediga likväl är o af negativ natur och der

före mindre giltiga an de positiva berättelser

som äro emot oss Man kan dock knapt tro

att en så enfaldig åsigt haft något inflytande

på Kongl Slotts-Rättens Utslag Det ar väl

onekligt att Juristerne stundom använda den

gamla regeln att "negativ bevisning är kraft

lös men likaså visst är det att samma re

gel alltid åtföljes af det förbehållet "om icke

begränsad till tid och rum (nisi loco et tem

pore circumscripta Om eit vittne blott "i

allmänhet intygar att man icke gjort något

o s v så är hela dess berättelse en nullitet

— men om vittnet bestämmer sin uppgift till

tid och rum och tager på sin ed ätten syn

bar handling icke skett på ett bestämdt stäl

le under en bestämd tid —så är berät

telse» af positiv natur och fullt så giltig som

hvarje annan besvuren uppgift Om de vitt

nen som värjt oss blott (såsom t ex Gel

haar yttrat att de ej sago huruvida Patrul

len blef öfverfallen eller ej

— så hade deras

utsago visserligen vaiit utan verkan men då

de nu bestämdt intygat att de följde hela

uppträdet med fullkomlig uppmärksamhet

Stim t att de på nära håll sågo och togo pä

sin ed att vi under dessa minuter icke öfver

föllo någon patrull med hugg eller slug eller

knuffar utan endast stretade emot så måste

ett så beskaffad intygande vara likaså bin

dande och anses af lika positiv natur som

hvarje annat

Ett sådant begrepp om negativ bevisning

är antagen i andra länders lagskipning och

det bör väl icke lyckas att här i Sverige gö

ra undantag derifrån

Man torde äfven invända att utdelandet af

ett slag eller en stöt är ett ögonblicks-verk

som den ene kan märka oeh den andre för¬

bise Men utom den onaturliga suppositio

nen att en dylik rörelse kunde ske med den

otänkbara hastighet att en blink af ögonen

skulle hindra åsynen deraf förekommer här

tillika den vigtiga omständighet att det icke

var en enda utan flera närvarande perso

ner som på en gång följde uppträdet med sin

uppmärksamhet och på ed intygat att vi ic

ke öfveiföllo Patrullen Hvad den ene icke

såg skulle den andre hafva varseblifvit En

ligt denna grundsats har lagen ansett de sam

manståmmande resultaterne af tvänne perso

ners uppmärksamhet för fullt bevis och än

nu mera tillförlitlighet måste alltså fästas vid

ett sammanstämmande intygande af icke min

dre än fyra eller fem ojäfviga personer

Kongl Slotts-Rätten har sökt undanrödja

kraften af dessa vittnesmål på den besynner

liga giund att uppträdet 'tilldragit sig i mör

kret

dådet som orden lyda

"lätteligen kan

inträffa att en del personer kunna se hvad

som undfallit andras uppmärksamhet

Att mörkret icke varit särdeles starkt rö

ja såsom vi förut erinrat både vittnesmålen

oeh Almanachan och hvarje oväldig man in

»er dessutom att om skymningen tillåter kä

randens vittnen att se huruvida något passe

rar eller ej så hindrar det icke eller Sva

randens vittnen att göra detsamma Kunde

Grapau och Grefve Hamilton se i mörkret hu

ruvida de omvittnade armbågsknuffarne träf

fade så kunde ock alla de andra vittnena

se huruvida de icke träffade

Vi tro oss sålunda hafva i underdånighet

visat att ingen laglig grund finnes för upp

häfvande af de vittnesmål som värja oss vi

hafva visat att dessa vittnesmål äio likaså be

stämda samt ännu mera fullständiga och sam

manstämmande än de berättelser som förekom

mit emot oss vi hafva visat att Patrullens be

svurna angifvelser ej kunna äga lagligt vitsord

då så många andra vittnen finnas och att

dessutom dess uppgifter dels icke öfverenstämma

med hvarandra och dels till en stor del sak

na sannolikhet vi hafva visat att Kammar

stedt bör såsom i dubbelt afseende jäfvig

blifva återgångsvittne och att då bevisningen

länsas från Hammarstedts och Patrullen olag

liga vittnesmål så återstå emot oss blot

Grefve Hamiltons och G ra paus berättelser —

all dessa icke sammans ämma till tid och ort

och allt-å eke äro bindande hafva vi äfven i

underdånighet visat och då nu allmänna La

gen 117 Gap 20 §■ Rättegångsbalken bjuder

att der jrmngoda v ttnen äro skola de gälla

som Svaranden värja så måste denna grund

satts ännu mera tillämpas då Svaranderna ha5

va Jyra sammanstämmande vittnen för sig

och blott tvä osammanstämmande emot sig

Stormägti ^ste Konung

På dessa grunder som vi nu haft Nåden

anföra begära vi i djupaste undeidånighet

upphäfvande af de öfverklagade besluten och

befrielse ifrån de mot oss riglade åtalen för

hvilsn vi i mera än ett tredjedels år varit bc

röfvade fiiheten Vi hafva sökt omständligt

utreda hvarje väsendtlig del af ransakningar

ne och hoppas att den vidlöftighet som der

igenom uppkommit ursäktas af sakens för oss

ytterst vigtiga beskaffenhet Vid den högsta

kropp plikt hvilken såsom vitro är oss olag

ligt ådömd fäster folket i allmänhet ett be

grepp af skymf som skulle i hög grad verka

menligt på vår framtid Då målet sålunda

angår tvenne medborgares välfärd och i följd

deraf äfven tvänne familjers b /gn tro vi i un

derdånighet att både mensklighet och rättvisa

påkalla den noggrannaste pröfning ty vi tro

att lagens bud böra desto samvetsgrannare

iakttagas i samma mån följderne af deras till-

lämpning ingripa djupt och smärtsamt i det

enskildta lifvet

Skulle emot vår underdåniga förmodan E

ders Maj :t anse Kongl Hof-Rättens och Slotts

Rättens Utslag kunna lagligen fastställas så

anhålla vi i djupaste ui derdånighet att Eder

Kongl Maj :t täcktes fästa Nådig uppmärksam

het på de många mildrande omständigheter

som förekomma i målet och af Gu ritt och

Nod tillåta att vårt långvar .ga fängelse må

anses svarande mot det oss ådömda ansvaret

Såsom kraftiga skal för en utöfning afbenåd

ningsrätten i denna sak torde vi få i under

dånighet erinra dels om det långa lidande vi

redan undergått genom sexton veckors förlust

af personlig frihet dels den uppenbara oviss

heten om de åtalade öfverträdeisernas verklig

het i anseende till bevisningens många stridig

heter dels de många vittnesmål 10m före

kommit till vårt frikännande och dels lagens

nästan öfverdrifna stränghet för en art af för

seelse härledande sig från ögonblickets öfver

ilning och ej från öfverlagd afsigt

Med djupaste undersåtlig vöidnad nit och

trohet framhärda

Stormägtigste AllernåHigste Konung

Eder Kongl Maj :ts

Allerunderdånigste och tropligligste Un

dersåter

F Theodor Frankenfeldt L Hjortsberg•

Stockholm i Juli i83a

(Herr Assessor Salomonsons underd besvär

i målet skola äfvensom de ömsesidiga förkla

ringarne oförtöfvadt meddelas

ANNONSER

Till salu finnes

Frln stentryckeriet har utkommit och täljes i Möt

lers Hedboms och Östergrens Musikhandel å 2 l ;dr

B .co

ORPHyEA

samiing af valda sångstycken med accom

fagnement

GUITARRE

l .sta Häftet innehållande N .o i Romance ur ^Poemet

Axel 2 Norland vexelslng Z Kouplotter ur Slottet

Montenero 2 t d *Alayrac 4 Den återfunna a t Ran

del 5 Ungdomen af d .o 6 Skaldens morgonpsalm

7 Minnet a t Nordblom !5 Sangen af d .o 9 Vikin

gen af Geijer io Soldaten och hans Flaska af Kör»

ner 11 Fjellgubben 12 Amanda af Brendler 15«

Hoppet af R Baij 14 Törnrosen Romance ur Oper

Zemire och Azor af L Spohr »5 Necken af Brend

ler

Detta verk som framgent fortsattes kommer att inne

hålla smärre nya och äldre Romancer och Sångstycken

så val ur bekanta Operor som enskilta compositiQner

med arrangeradt accompagnemcnt för Guitarre hvilket

till de /lesta styckena blir af så lätt beskaffenhet att

det äfven af mindre öfva de Guitarre .Spelare kan utfö

ras Verket tryckes som det redan utkomna Häftet ut»

visar uti så kalladt fickformat på finaste Ritvelin med

en fin i koppar graverad titel vignett samt ett Cou

leurt omslag Hvarje Häfte kommer att likt detta för

sta innehålla omkring 16 Sångstycken och upptaget

deribland endast sådana som äro af erkandt värde och

vunnit ett allmännare bifall Bidrag till följande Häf

ten emottagas med tacksamhet om de insändas till Herr

Möllers Musikhandel vid stora Nygatan då de införas

i nästa häfte så vida de af Redaktionen till detta arbe

te anses lämplige derför Priset kommer att fortfarande

blifva 2 R ;dr B :co häftet hvilket i anseende till arbe

gans är högst billigt

Ett nytt och godt 6 Octav ers mahogny Forte Piano

uti huset N .o 18 vid Jacobs Bergsgränd nedanför Rege

ringsgatan .- 0

Portativa Angbadsapparater som kunna begag

nas utan att Patienten behöfver Jiyttas ur dess van

liga säng och hvilka finnas beskrifna uti Aftonbin

det efter ett af Herr Professoren m m Berzelius

meddeladt bref säljas i Normans et Engströms bok

låda ä 5 II .dr B .co stycket

En något nyttjad modern R®svagn med |Soufflet fot

sackar z .ne selar jemte flera tillhörigheter säljei tili

ovanligt godt pris uti Hr Brobeck» Hyrkusk .verk vid

Brunkeberg

finare och Gröfre Syltsocler

till de mest låga priser uti J \2 V Linds Kryddbod

vid öfre Stadsgården

Socker i Lådor circa 400 Skålpund hvarje väl Fal

sande för Bagerier och Distilleriugsverk försäljei af

Mart T Morsing Thsson .vid Skeppsbron N :o 1