Sida 1
N :o 225
1832
AFTONBLADET
Tisdagen
den 25 September
priset i Stockholm för helt dr re R :dr halft år 5 H .clr 3 månader » R :dr S sk /tango Lojal Aumror a sk Banco Prenumeration oth utdelning i
Bladets Contor vid Stadssmedjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Nort landsgatan »eh Esseni
\rid Södermalmstorg Annonser emottagas endast i förstnämnda Contor till j sk Banco raden Utdelningen Al t eftermiddagen
VIGDE I LANDSORTERNE
Handl C R Fahlman och Jungfru C M West
man i Hernösand den i5 d :s
DODE I STOCKHOLM
I TOC
Notarien i Kgl Srea H .R H Hasselhuhn i4 <k *i
lo år
SJÖFARTS-UNDERRÄTTELSER
SJÖFAS
För Capitener eller Befälhafvare S Fartyg desti
nerade till någon Rysk hamn att innan fartyget der
inlöper bör till vaktskeppet der sådant tinnes eHcr
i nnn .it fall till Tull- eller Hamnbctjcningcn som
kommer fartyget till mötes aflemnas en skriftlig an
gifning öfver det qvantum krut som finnes om bord
och hvilket genast deponeras å anvisande ställe Om
sidan uppgift ej aflemnas kommer utom konfiskation
af krutet och betalning af böter den .skyldige att
utilllas under lagarnes åtal si framt mer iin a U
finnas fartyget kommer dock ej under konfiska
tions-anspråk
Svenske Skeppare som afgå till Spansk hamn bö
ra vara försedde med af Spansk Consul eller veder
börande auetoritet å afseglings-orten utfärdadt Cer
tifikat öfver lasternes innehåll och ursprung
handels - underrättelse
Hldanefter betalas fur all Klipp- och Stockfisk
samt Rotskär tom införes till Spanien i stället för
5 Rcalcs dc Vellon 3 Rcalcs ia Maravedij per
qvintal
post-frihet
Beviljad för a :nc Brochyrer den ena kallad "Läs
nmg för medborgare
den andra ifNågot för med
borgare
dock under vanliga vilkor
gratificationer
,4 till antalet a So R :dr B :o hvardera utdelas ge
nom Riddarhus-Katnrcrarcn efter Förordnande :if
Riddarhus-Directionen dit ansökningar härom af
Svenska introducerade adelsmäns enkor i sådant af
seende kunna ingifva- och aflemnas lill Riddarhus
Srcret Silfverstolpe iuom 1 Jan iS33
LEDIGA TJKNSTEU
LEDIGA TNT
Koe Lärarebefattningar vid Kongl Trchnologiska
Institutet den ena i Modell-arbeten den and a i
Maschin-ritning sökas inom I mån från 14 d :s
armeens pensions-gassa
bar för bristande lanehandlingar förbigått lanean
aökningen N :o 3fi
_____
bolags-kungörelser
Delägare i Isåsa Kopparverk sammanträda den a3
Oct kl 1 o f 111 vill Målsatter
privilegium exglus1vum
P1 i» år beviljadt O A Norin å 3 :ne slags maschi
nev för dikesgräfning och plöjning med handkraft
Dessa upptaga för hvarje skärning 1 2 i 4 cu '3- fot
jordmassa och bortföra dikesjorden 5 ä 10 alnar Hr
Norins adress är Lidköping I lo
uppköp af Hästar
Ej under 4 och ej öfver 8 år min .t c qvarter
tam höga för Kgl Svea Artilleri-Regementes behnf
anm vid Artilleri-gärden från kl 10 till 12 f ni
LEVERANSER
Af 1112 st Tschakåer enligt ny modell luaTscha
kå- Poinpons-foderal auction d 22 n Oct kl 10
f m inför Skaraborgs Heg :s Bekl Direct modeller att
bese 14 dagar före atict
AUCTIONER
a cgen <l Ni a Sc ,« ,» Qv Kronoberg pÄ Kungs
holmen 11 Oct f m
Å egend N :o 6 Qy Göteb vid Bryggar *gr &nden 2
Norrmalm 11 Oct
X 1 :0 Grufvebryt J Petterssons » t-a »tyfr skatt
i Yngshyttan med tillhörande skogsrep a :o Grtifvc
drängen Petter Mörks i-a styfver» skatt i fastighet
vid Yngshyttan auction d 17 Oct kl 11 i Hur
Tingssal i Philipstad
Executiv å Gårdarne N :ris iS åt i5r 1 Wciiöi d
7 Nov kl 10 f m
Gården och Tomten N :o 11 i Wexiö S Rådhuset
derst d 7 Nov kl 10 f tn
OFFENTLIGA STAMNINCA A
KOBGENiPKB
Svea H .R afl öfv och Ridd C L Cocks afl en
kas f Rosir 4 Juni i833
Lysings H .R Torp P Johanssons på Hejla a rttgd
i :a laga vintert i Häradet
af
LAGFART
Sökt å en åtting i den så kallada Barberaregår
den af staden Grennas donationsjord som Härads
höfd Hjertström tillbytt sig af Prosten S Adelin
klander inom år efter 3 annons
Sökt å huset och tomten JN :o 3o i Falsterbo med
hageplats och liera lägenheter såld af Rasmus Bengts
son till Fiscal A Nils-on kl iuom 6 Ȍn e sista
annonsen
kallas
Eric Bryntesson och hustru S Thomasdotter i Södra
Ilög samt N Olsson i ö Hungvik till Gillbergs
Härads nästa höstcting ang skuldtordran
Efter Hattmak
-Älderm J Werner född i Werm
land anm hos AVisby R .R inom år från si»ta an
nonsen
Tillfallet Drängen Petter Svensson från Marstad
Göstrings H anm inom år hos Handl Svartling i
Skeninge
FOBMYNDKRSKAPt
Enkan Lena Nilsdotter på Örberga tinder Skatte
mannen Lars Ekmans i iNyttorp J Pers .o» i Ha
gel .y ocli hustru under P Perssons i Ol-torp Dals
11 .It
t
Enkan Greta Larsdotter i Svanshals lind Fierdings
m .1 Isacssons i Walla och A Anderssons i Svans
hals Lysings H .R
Bonden Sven Jonsson i Björnstorp under Bönd P
Jonssons i Sky .tia oeh S Samuelsson» i loxarp Y
dre H R
HANDELSBOLAG
Afl C M Korns kortfaliriksrorclse fnrtaittes af
dess enka under firma C M Korns enka
BOU ^PTKCKNING
Efter afl Sfadsmukl Carl Tholander anm i Sterb
huset inom 15 nästa Oct
BOROIitiBER» SAMMAN *» KlUF .W s
Hr Stats-Secret och Öfver-Post-Direcf Frih Car
pelans a tr upp i Posthuset vid Lilla Nygatan I
Oct kl 12
Muraren Lagers 10 Oct kl 4 o m hos T rak törs
Enkan Erling i Sigtuna
Sockerbiliks-idkarcn Hirsch Davidssons och dess
sons Tobias Hirsch ILsons 4 Oct kl half 12 å
Börsen
All Lectorn O Bredbergs d 6 Oct kl ia å
Stadskällaren i Skara
Handl A Herlins nästa Oct kl z å Wexiö
Rådhuskällare
Ritmäst Roseli å Berglins kiillare i Upsala d a5
Oct kl 3 e m
Handl C Gryzelli d a6 d :s kl a e m lios RZ .l-
man Hallman i Skeninge
Handl J Rydéns d 29 nasta Oct kl 10 i Rad
man Unbecks gård vid torget i Eksjö
Afl Kamm
-Rätts-Rådet P A Bergii 3o Ort kl
10 f m å Stadskäll i Wexiö
Bergsfisk Harzells hos Rådman Fornstedt i Sala
för utdelning
SPEKTAKEL
I morgon Korsfararne och En Komik Ballett
På Djurgårds-Tlieatern i morgon Far och Sort
eller Den ena for den andra och Björn och Pct
schän
I morgon Missförstånd på Missförstånd och Björn
och Paschan
I dag hos Hr Trede för sista gängen Dervid fö-
revisas en Hare tom slår på trumma samt laddar
och afskjtitet en pistol j jamt en Rehn från Lapp
land som med en Mandrill från Afrika sittande
på dess rygg under fyrverkeri helt trankil förtär
sill föda
sammanträden
Neptuni Orden a6 d :s kl 7 e m
engelska capellex
Svenska gu <l
'pn»ten derstädes instålles för denna
ångfartygs-resor
Till Fredricsborgs Fästning Fk 1 T w 1 o p Thorsda
gen den 27 kl la f m och åter derifrån Freda
gen d a8 på morgonen hvarefter resan fortsattes
till Strengnäs Arboga och IVestevås samt åter
fl-ån Westerås till Stockholm Onsdagen d 3 Oci
kl (i f m
Till Gripsholm och Mariefred icke förr än Lörda
gen d 6 Oct kl 10 f m åter Måndagen d
d :s s t
Biljetter hos Bo Chr Roos uti huset N :o 45 vi l
SN
j
Stora Nygatan
Bland öfriga caracteristiska drag i den Pa
ske *ri 'chska Styrelsen må följande nämnas i
afseende på administrationen och lagskipnin
gen
"Warschau äi ytterst nedtryckt af inqvar
tering och ett nytt reglemente i detta afse
ende skall med första utfardac Husegarne
måste erlägga till staten femtedelen af sin
behållning och dessutom vidkännas extra på
kommande inkvarterings-skyldighet För när
varande aro de så öfvei hopade att bus finna»
i hvilka tra till fyra Officerare och ett dus
sin soldater äro inqvarierade Ryska militä
rer uppbara ganska betydliga Inqvarterings
penningar och ingen Hn-egaie i Warschau
får hyra ut sitt hus eller någon del deraf
ulan Inqvarterings-Commissionens tillåtelse
ty militären har alllid företräde för de civila
Polisen har att fora register öfver alla lediga
hyreslägenheter och alt bestämma den hyra
som får tagas af OfTieerarne Inqvarterings
Comruissionen til ^Öres af 3 Ryska Öfver-Offi
cerare 6 Ryska Embetsman och två medlem
mar af Stadens Borgerskap Staden håller
äfven Ofticeiarne möbler eldning och ljus
Sida 2
Judarne Po 'fnt gamla landsplåga drifva
sitt iptl friare än förr Alexander insåg detta
»ckcckrarelolks föideifliga inflytande på de
lägre Polska classerne och deras privilegier
inskränktes då betydligt Det erkändes all
mänt att enda medlet att höja den Pol-ka
bonden och de lifegne till något välstånd och
någon bildning voie att rycka dem undan
händerne på dessa blodiugare som öfverallt i
Polen hälla krogar och sämre värdshus
samt genom allehanda de samvetslösaste
hediägerier tillskansa sig bondens egen
dom Derföre förbjödos de alldeles att i
livar och smärre orter anlägga sina krogar och
fingo all» icke förvärfva fastighet i landet
—
Under frihetsstriden bidrogo Judarne som vo
ro Ryssarne tillgifne icke litet till den olyck
liga utgången deraf Nu hafva de till belö
ning derför blifvit åter in»atte i alla sina för
ra privilegier och inom få år skall kanske
hal /va Polen vara i deras händer och der
jen .te hela massan af nationen systematiskt de
moraliserad Naturligt ty Judarne som aldrig
betrakta Polen såsom sitt fosterland utan blott
som en handelsvara kunna af inga moraliska
bevekelsegi under återhållas från sin framfart
Till råga på allt delta må följande anföias
.Såsom bekant är lät Kejsaren efter Polens un
derkufvande ändå en fond af flere hundratu
sen gyllen att utgå af Polska Statsmedlen till
understöd för de familjer som "värst lidit af
krigets olyckor
Hvar och en föreställde sig
mttui ligen härvid att fråga vore oni de olyck
lige Poluckarne ty hvem om icke de hade
kiiget beröfva t allt hvad för menniskan kan
vara kärt Men häri bedrog man sig Ju
dame de "trogne Judarne
såsom de i offi
ciella handlingar kallas nade till följe af de
kloka och rättsenliga åtgärder vi här ofvan
omnämnt och den Ryska Si yreisen sjelf vid
tagit nyss förut sett sina kiogrättighetrr in
skränkta och derjöre råkat i fattigdom Nit
hette det att desse "trogne naturligtvis först
borde komina i beräkning bland skaran at
alla de öfrige som blifvit brag te till fattigdom
och si ra x t anslogs af undsättningen 200 ,000
gsllen åt Judarna
tiv d lugskipningen beträffar så ger Ryska
Militarlagarnes ofullständighet anledning till
åtskilliga missbruk Innan en domstol
gil ver utslag låter den fråga Furst Paske
lTitsch till hvad straff den skall fälla den
anklagade Denna sistnämnde far Rutten
aldrig se Den dömer ejler Auditörens be
rättelse och erhällna befallningar Så hände
det sig att en en ,betsinan vid namn Ryklew
éki blef dömd till ett hälft års fästningsarbete
i stället lör en annan person af samma namn
Ryklewski »ffördes med vanlig Rysk knapp
händighet Sedan hnn i en aflägsen fästnings
casematter tillbrngt två månader feck en
offiöerare vid garnisonen händelsevis se honom
O1I1 gjorde si
underrättad om förhållandet
Innan kort blef han lika knapphändigt åter
förd till Waischau der den oskattbara trö
sten vederfors honom att Paskewitsch sjelf —
"bad honom ursägta detta lilla misstag
En
viss Stryputkowski FinansControlör i War
scliau Idet offer för en orättvisa af annan art
Som man vet fastställdes straxt efter War
schaus intagande en viss termin för vapnens
aflemnnnde Stryputkowski sergeant vid Na
tionalgardet hiule af sitt compani mottagit
dess gcväi och befallt sin dräng att allei verera
dem på den bestämda dagen Denne försum
made sig en dag Stryputkowski nk lagas
och arresteras en Rysk Auditör som
'icke
förstår Polska förhör honom han sva
rar utan att förslå ett ord Ryska Ui
jja® fälle- det uppläses ulan att den olyck
lige förstår ett ord deraf Först i Zemosc
dit han föres får han veta att han är dömd
t II ett halft års fästningsarbete
Confiscationerne pågå eftertryckligt 8
äro Prins Adam Czartoryskis egendomar och
Woiwoden Pa7 's palats i Warschau nu
Kejsarens egendom Ett lika öde har träf
fat slottet Piliza och ett P .ilats i "Warschau
tillhöriga Enkefurstinnan af tVurlembere född
Prinsessa Czartoriska3 Kejsartns Tantei Hon
har skänkt det åt Prins Adam af Wurtem
berg hennes son och densamma som >å ni
tiskt utmärkte sig i kriget serdeles derigenom
att han vid Pulawy riktade kanonerne mot
sin ålderstegna mormors Prinsessan Czarto
riskas boning
I Diesden befinner sig för närvarande Furst
Eustache Sapieha och Gief Alexander Potoc
ki fordom de två största godsegare i Polen
och Kanske i verlden I Polens rikaste mest
fruktbärande provinser Litthauen Samogitien
Hvita Ryssland Podolien och Ukräne besuto
de en egovidd som i storlek öfverträff .ide hela
Konungariket Sachsen Allt detta är nu kon
fiskeradt Prins Sapieha var Löjtnant vid
PoNka armeen Gref Potocki var Öfverste och
Adjutant hos Paskewitsch under dennes fält
tåg i Asien
Så förfar Ryssland med detkufvade Polen
— Rysslands värsta fiende i fordna dagar
Carl den tolfte säges hafva till valspråk haft
den bekanta Latinska versen "Fiat justitia et
— — — pereat mundus
Ryska politiken i
våra dagar tyckes blott vara ett echo af den
sednare hälften i detta motto
STOCKHOLM
Den 25 Sept
I Thorsdags afgaf aktor sitt slutpåstående
det bekanta tryckfrihetsmålet emot Kapten
Rosenqvist af Akershult såsom ansvarig ut
gifvare af tidningen Svenska Medborgaren och
yrkade på grund af sednare alternativet i 3 5
12 momentet trvckfrilietslaten alt Hr Rosen
qvist skall straffas med — tjuguåtta dygns vat
ten och bröd Hr Rosenqvist emottog slutpå
ståendet for att nästa Thorsdag besvara det
Vi ha förut i detta blad meddtlat aktörs
memorial hvars innehåll vi bedja Lä-aren att
erinra sig Det är utan tvifvel ett märkvär
digt prof på den ståndpunk t h varpå vår åk la
garemakts begrepp om tryckfriheten b finner
sig att den yrkar lifsstraff för en artikel
innehållande biotia opinionsy tti ingar och allu
sioner hvdka åklagaren icke utan aflägsna ad
vokatoriska slutledningar kunnat rubricera så
som vrängda framställningar Vi are långt i
från att gilla den ifiågavarande insända arti
keln Alla anmärkningar eller utbrott i en
sådan ton måste i längden vida mera skada
än gagna den liberala saken och kanske be
hofde det lör en liga som hatade tryckfrihe
ten ingenting annat för alt förstöra den än
att en längre tid låta en mängd sådana artik
lar dagligen följa på hvarandra om sådant
linge ske cum gratia et privilegio Men skall
man då aldrig lära sig a
.t icke allt som är
opassande eller öfverdrifvet derföre är ett brott
samt att någonting annat icke så bör anses
än hvad Ingen i ser .kilda fall tydligen bestäm
mer Och inser min icke att den makt som
vakar öfver tryckfriheten enda-t skadar sig
sjelf och sin sak di den vill sträft ,i opinio
nerna med vatten och bröd utan att lem
na något åt allmänhetens bedömande Det
är icke någon nv erfarenhet att ett omdöme
om det äi orättvist eller öfverdrifvet snart föl
lor .ir sin kraft emot blotta sanningen eller en
enkel vederläggning men deremot om det är
grundadt minst af allt vedeilägges ffied
k roppsstrafF
Om republiken ocli monarkien med republi
kanska institutioner i Frankrike
Det är en allmänt bekant sak att då det
efter Juliievolutionen i Frankrike och den äl
dre Bouibon«ka grenens flykt blef fiåga om
alt organisera den nya Regeringen under Lud
vig Filips styrelse så yrkade den allmänna
rösten icke blott en ny Konung utan äfv n en
efter folkets behof afpassad förändring i hela
statsskicket Det så olta omstridda program
met pä- stadshusetj «0111 fiamställde
i8Jo -érs
verklige mans i Frankrike trosbekännelse
lofvade nationen att lossa på de tryckande
fjettra af förvaltningens hierarchi som i he
la deras tyngd blifvit bibehållna från Na po le
ons tid i hvars mäktiga hand alla ledtråd .ir
na sammar .ltipo och för hvars conseqventa
och genomgripande militärdespotism den var
helt och hållet afpassad Det lofvade afven
en lindring i de tryckande bördor hvilka de
corrum petade majoriteten ,a i Deputerade Ka
maren under den sluga Villeles styrelse hade
utan hof eller måtta beviljat D l var hop
pet om denna nva sakernas ordning som pa
trioterne i Frankrike benämnde en monarki
med republikanskt institutioner och den gam
le Lafayette vid ett tillfälle kallad» "den skö
naste af alla republiker
Hvar och en min
nes äfven den enthusiasm hvarmed nationen
uppbar Ludvig Filip för det han i början tvek
tes ämna följa den nya riktning som revolu
tionen hade gifvit åt hela Frankrike sunt
hvilken förarg Ise det väckte uti alla utländ
ska hof då han som man den tiden ofta hör
de klagas
"angrep den monarkiska principen
i en af dess mest
ömtåliga punkter
genom
3fskaffande af hofhål /ningen — en omgifning
hvais toma men glittrande prakt den stora
hopen bet 1 aktar som ett återsken af Monar
kens egen glans och upphöjelse öfver sina un
dersåtare och som just derföre i de flesta
andra Euiopeiska stater af mången gammal
kruka ansetts utgöra ett bland de nödvändiga
vilkoren för Monarkiens bestånd
Allt detta är likaså kändt som att Ludvig
Filip sedermera nar han väl började få fast
fot böljade småningom mer och mer afvika
ifrån det mål hvartill nationen genom han»
utväljande syftat
Det fenomen som under denna händelsernas
utveckling synhart kunnat iakttagas är att
allt ifrån det Regeringen börja de vidtaga sitt
nuvarande system som blifvit så ryktbart
under namn af den ratta medelvägen eller
"iVf inist &i en af den |3 Mars
har ett så ka Ilad t
republikanskt parti inom Frankrike mer ocli
mer börjat prononsera sig och det är egentligen
mellan detta partis och den rätta medelvägens
eller ined andra ord react .on ns organer
som stridsfrågorna för dagen äro häfliga-t
F11 både intressant och vigtig omständighet
härvid är att s 'taxt efter revolutionen knapt
fans något republikanskt parti i Frankt i» e
Det var först i samma mån som den r itta
medel vägen råkade p af vägar som det börja
de få någon betydenhet och någia talrik ne
anhängare ocli det för tjenar v il att minnas
111 under det forsla halfva åiet efter revolu
tionen då svallet i sinnena ännu måste fort
fara elter stormen inga farligt upfopp eller
oroligheter passerade hvaremot talrika .symp
tomet- af dylik art inträffat under Casi
m r ferier och den närvarande Minister ns
styrelse sam likväl upb 1 il så ampla
'o 'ord för de ^s förmåga att
vidioak tliålla or 1
nitigen
Månne orsaken tili allt detta varit
att da 11111 v s 1 e i nationen i bSrjin icke älska
de de republikanska ideerna och att des <a
så-o n några publicister äfven lios os velat
p 'stå törst efteråt lätt fai t eliel- alt Iver lon»
Sida 3
oppositionen varit trogen sina tänkesätt ifiån
början men deremot Regeringen sjelf gått
en motsatt väg och blifvit otrogen emot just
dem livilka den hade att tacka för sin upp
höjelse Svaret ligger i Frankrikes hela hi
storia under de sista tvenne åren och behöf
ver här icke vidare än hvad nu skett ser
skildt utvecklas
Att emedlertid il gen efter Julirevolutionen
offentligen yrkade på en republik utan alla
åtnöjdes med anspråken af en "monaiki med
republikanska institutioner
— att nation»n
då "icke jagade efter en drömbild
utan vil
le göra så mycket den kunde af verkligheten
Utgör ett giltigt bevis deipå att Fransmän
nens politiska iipfostran år >8 jo veikligen
var gan-ka utbildad Men det .är här vi kom
ina till sjelfva stridsfrågan för dagen Di-t har
icke v- ,rit nog lör dem sotn vilja skråma
mängden lör de republikanska ideerna all
framställa en republikansk statsförfattning så
som oduglig lör Frankrike och afmåla huiii
föga frihet är passande för ett sådant styrel
sesätt Monarki en med de republi kanska in
stitutionerna är dem en lika svår nagel i ögat
och liar derföre fått dela samma fördömelse
I anledning häraf måste vi fråga Hvad äro
då alla de inrättningar livilka utcöra skillna
den mellan ett constitutionelt monarkiskt och
ett absolut enväldigt Styrelsesätt annat än re
publikanska insti :utio er Hvad begrepp sk
- 11
Min göia sig om meningen med folkets del
tagande i lagstiftlingen genom i epresrntanler
om detta icke är en republikansk institution
Folkets rättighet all endast g nom des %a re
presentanter beskatta sig sjelf alt glanska
hushållningen med allmänna medel att gilva
eller vägra de anslag Regeringen äskar att
genom en parlamentarisk majoritet kunna for
dra en förän 'ring af Konungens hela Rådgi
varepersonal att öfverlägga och besluta om
de allmänna lagarna om allt detta icke kan
kallas republikanska institutioner hvad är
det då Och det förskräckliga mouvernentet
hvad är d 't annat än ett bemödande att fram
skrida på denna bana och att genom ända
målsenliga förbättringar i samhällsorganismen
öfverföra de politiska rättigheterna sil mycket
som möjligt till de mest upplyste och obero
ende ibland folket I samna mån som man
nalkas <iel ta mål och i förening deimed lyc
kas att hö |a deri stora mängden af en nation
till diet välstånd och den förädling att den
kan dell .ga i åtnjutandet af sådana rättigheter
ocli medverka tiil uppnåendet af del allmänna
bista i samma mån närmar man sig också
cbesti idligen till republiken utan afseende på
den persons yttre attributet
som står i spetsen
för arenderna Delta och intet annat är del
som efter vår tanka utgör den sanna I i bera
Ii mens stiäl vande i Frankrike och måste ul
göia det äfven i andra länder och innan de
s >ni sk rika emot mou vemente t vederlagt dessa
satser förtjenar deras rop icke att anses såsom
annat än ett bevis på "den djupaste okunnighet
och förblandning af de första politiska begrep
pen
— så fiamt del ick» är en förklädnad
lör alt i ordningens namn enda .I I jena mörk
rets och absolutismens sak emot friheten
Nva Argus som nyligen meddelade åtskilli
ga bi ef fi ån Amerikanarn Morris öfver
Fransmannens tillstånd på 1790-talet och
ville lampa hans yttrande äfven till den
nnvaranite tiden sökte uti sitt sista N :r att
komma ifrån den rättvisa beskyllning lör
jnconseij vens till bevis hvarpå vi i anled
ning häi af framdiogo några af hans ytt
randen strax t ef 'er Julii evolutionen der
med all lian .från den tiden aftryckle nå
gia allmannj phraser till Fransmännens
Bref från Helsingfors med gårdagsposten
med i öi a dm sorgliga nyheten alt enligt dit
ingången officiel underrättelse Gholera
sjukdomen hade blifvit införd till Björneborg
med ett från Liibeck ankommande fartyg —
Anstalter voro vidtagna till hämmande af sjuk
domens vidare utbredande
Till Redaktionen utaj Aftonbladet
Af Dagbladet Stockholms Posten har så
vidt Insändarens Tidningsläsning stiäckt sig
den första anledningen blifvit gifven att denna
höst fira Gustaf Adolf den Stores Sekularfest
Omföi malle Dagblad (se N :o 191 för den 16
sistl Augusti fö eg !iver att den 6 instun
dande Novembtr tvenne Sekler skola vara
förjlutne sedan denne Konung Joll segrande
pä Liitzens fält och d t löieslår derefter ett
firande af den da g dä samma Konung ingick
uti ljusets rike Detta i sanning högst vär
diga förslag har sedeimera blifvit afåfcskillige
Tidnuigs-Redaktioner understödt och det så
kallade Officiella bladet har gifvit tillkänna
att regeringen allaredan lemnat in åtgärd till
vissa anstalter syftande till samma föremål
För att i »Ila af >eenden fullgöra hvad så val
Stockholms Posten som legeringen och jem
väl hela nationen måste åsyfta lärer det va
ra angeläget att till ifrågavarande Sekularfeil
ägna den dag då verkligen Tvåhundrade år
fiamflutit från den store Konungens död
förmån
"för det de efter Julirevolutionen
icke oiganiserade samhället efter idealet
aj en abstrakt menniskorätt utan efter be
fintliga samhällsförhållanden
Detta äger
sin fullkomliga riktighet men har alldeles
icke något att göra med monarkien
med de republikanska institutionerna som
Argus numera egentligen vill åt Argus
talar ju sjelf i sitt Lördagsblad om sättet
att utbilda de republikanska elementerna
i samhället
"Endast sitccessivl kunna —
säger han — ändamålsenligare lagar och in
stitutioner undanrödja hindren emot jemn
likhetenj hvilken är det republikanska
statslifrets ytti rsta grundsats
Något annat
är det också icke som den talrikaste och
förnuftiga delen af mouvernentet i Frank
rike velat
"En långvarig tillvaro af allt
mer och mer sig vidgande municipala
in stitutionerjsom gjort all lokal-administra
tion sa vidt möjligt till medborgerligt för
troende och vänjt folkttj alt utan lönadt
tmbitsmannabitra .de sköta och afgöra sina
egna angelägenheter angifver han vidare
som ett nödvändigt vilkor Är då icke
detta redan en republikansk institution och
icke blott vilkoret derföre Men detta är
allt sådant >om Regeringen 1 Frankrike
icke velat och hvarföre den nu röner ett
så häftigt motstånd af mouvernentet Den
har icke gjort ett enda steg att genom mu
nicipalinstilutii ner vänja folket att 'sköta
och afgöra sina angelägenheter den har
med bitterhet motstått alla oppositionens
bemödanden att minska "det lönade em
betsio .innabii 1 ädeloch den har icke ens
genom införande af en större sparsamhet i
föi val t ningen sökt befrämja de skattdra ^an
des större välstånd ifrån dessa orsaker
men icke ifrån något tofnt jagande efter
lepubliken halva de nu ,ärande striderna
uppstått i samma ögonblick som dessa or
saker til missnöjet upphöra i samma ögon
bi ck men icke förr är det ock säkei t att
ropet på republiken skulle utdö eller åt
minstone förlora alt den kraft som den nu
äger uti medhållet af nationens sunda känsla
att den är bt diagen på sina mest rättvisa
förhoppningar
Denna tidrymd uppfylles icke förr än Lörda
gen den 77 November hvilken dag det således
bör förmodas att festen skall blifva firad —
Den »om önskar öfvertyga sig om den nu an
gifn«- dagens riktighet vill Insändaren i syn
nerhet hänvisa till de historiske källor i afse
ende på Trettioåra kriget hvilka af katolske
författare äro lemnade Det är bekant att
alla katholska länders regeringar an logo den
Gregorianska tideräkningen år i58a och att
de Tyske protestanterne icke antogo den förr
än år 1700 Den nya tideräkningen var så
ledes allmän bland katholikerne under ett liaMt
århundrade före Gustaf Adolfs död men blef
det icke bland piotestanterne förr än två tre
djedels sekel sednare än samma katastrof Un
der dessa sextioåtta år hade tidens häfdateck
nare af sistnämnde troslära åtminsto» de II
ste bland dem hänfört Konungens dödsda»
till den 6 November och efter dem har ti ,I
och med Schiller utsatt fleie händelser py den
nu såkallade gamla stylens dagar Insändaren
tager sig den friheten erinra hvarje forskare
af den historiska sanningen om den uppgift
som igenfinnes uti Schmidts neuere Geschichte
der Deutschen der det i Femte Delens Fem
te Bok läses "att sedan Wallenstein om af
tonen den 16 November (efter nya stvlen ha
de blifvit vid Liitzen underrättad 0111 'len
Svenske Konungens ankomst till Weissenfels
lät han sig deraf icke fö >skräckås oaktadt linn
blott ägde ia ,aoo man närvarande emedan
han ined säkerhet räknade på Pappenheims
ankomst i rattan tid med förstärkning från
Halle Hela nallen använde han till an .tallen
att möta Konungen som också den påföljan
de morgonen riktigt infann sig
— Det var
denne sistnämnde dag (den 17 November
som slagtningen vid Liitzen föreföll under
hvilken Konungen snart nog stupide
I öfrigt hänvisar Insändaren till de för Tit
tare Schmidt rårffiågat och ofta åberopar
Khevenhiiller Gualdo Burgus Franche ville
Lansberg
Det lärer icke behöfva ei in ras att den 17
November riktigt svarar mot den 6 efter gam
la styl en Den Svenska Kalendern upp ifver
väl den 18 November såsom enligt Juliansk .t
tideräkningen svarande mot den 6 0 h s 1
dant bör icke annorlunda anses än såsom en
uppgift aF sistnämnde tideräknings ökade fel
aktighet då densamma år 1800 bibehöll Skott
dagen i stället att såsom den nya stylens er
kännare utesluta den och hvarigenom ilen
gamla stylen skred med ännu en dag tillbaka
utöfver de redan felaktiga elfva dagarne
Efter alla des <a välmenta fram .tällningar
månne man icke äger anledning att ifrågasätta
en ändring hädanefter i den Svenska Kalen
dern i afseende på Gustaf Adolf den Stoies
åminnelsedag så framt verkligen en Kalender
bör ens befatta sig med uppgifter hvilka sy
nas vaia Historien egentligen förbehållne
Rsleidoskop
Dagliga klagomål höras i de såkallade Mi
nisteriella Bladen Öl ver tidens demokratiska
tendens Man klagar att skilnaderna emellan
stånden börja alltmer försvinna att jemnlik
lietsfebern rasar värre än choleran oéh att
jakobinismen gått så långt att den ene snart
anser sig lika så god som den andre Stän
digt — klaga de — höras anmärkningar mot
de högsta Embetsman utan alt hvarken ran™
eller börd väcka något undseende Hvart skall
detta taga vägen
Icke nog att våra inhemska store ofta röna
detta anfall — af insubordination — äfvea
Sida 4
mol utländska Magnater horas de mSst till
tagna och förgripliga yttranden Alla veta
huru 3 § g mom i Tryckfrihetsförordningen
tydligen stadgar strängt str .iff på den som j tryck
faller "smädliga förgripliga eller till osSmj
Bied främmande magt .r sy ftande omdömen om
samtida staters Höga Embetsman men
fcignfves Det onda griper dagligen värre
t Hilvi ing »ig
liland de värsta exemplen nf detta ofog kan
man dock med »käl räkna de tilltagsna "ob
scrvttioner och reflexionersom Nya Argus
— trötts nämnde lagrum tillåtit »ig mot Hant
Exellens Senatorn i Oiho
Med en oförsynthet utan like har Argus till—
vital denne utländska dignitär alla möjliga
brister —
"Hant Exellens han ef skrifva
sitt modersmål
—
"Hans Exellens han ej
stafva främmande ord
—
'Hans Exellens
iir en pasrjvillant—
"Hans Exellens och
ingen anvj .n hade målat det magra Lejonet
i Götheborg
-
—
"Hans Exellens fick pry
gel för omaket
—
'Hans Exellens har
shrifvit dumheter i Borås-Bladet o s v —
Ilvein har hört maken
Till och med Hans Exellenses "taburett
I ,ar blifvit fö *emål for de djerfvaste anfall
och om Argus känt r .amnen på de andra Se
natorerna i Oiho hade säkert äfven deras sto
lar blifvit på lika sätt hundsvotterade
— Intet
aktas heligt mer hvarken stolar eller bord
Vi känna icke huruvida Hans Exellens verk
iigrn sjelf skrifvit de märkliga reflexionerna i
Boråsbladet hvilka Argus skyndat att inryc
ka i sitt sista blad under löfte om fortsätt
ii g nä 'ta Onsdag och
såsom Argus påstått
äfven den bekanta adressen i Götheborgs Han
dels-Tidning — Det sed na i e skulle vi dock
betvifla emedan vi ej hört det från rågot an
nat håll om icke Argus hade unden ätteisen
derom ur rn så säker källa oaktadt Hans
Exellens sjelf hållit hemligheten cnchc Ar
i >us har nemligen erfarit nyheten af Hans
Exellens egen Kammartjenare med hvilken
j .an står i en förtrolig korrespondans Huru
oädelt är det dock icke att för publiken up
på hvnd man på detta sätt erfar endast un
der det mest vänskapliga förtroende
Det skulle icke förvåna oss om efter en dy
rk indiscretionl den trogna tjenaien uppsade
all vidare relation med Argus
Men dessutom >— hvad var det icke för ba
gateller hvaiöfver Argus väsnat —Hvad ver
kar det på rikets bästa om en hög Embets
man mer eller mindre ej kan skrifva sitt mo
dersmål Kan det då icke få finn is Exellenser
af illiterata klassen Hvad angår det allmän
heten om en så uppsatt man målar Lejon
eller roar «ig med något annat eller hvar hans
taburett har sin plats
— huru den ser ut
ni m — eller om agaren täckes låta kind
pusta sig eller ej — Det sednare visar blott
huru opartiskt Polisen i Götheborg upprätt
håller den allmänna gatufreden då den utan
anseende till personen låter Senatorer Exel
lenser och rika propiietärer blifva pryglade
på gatorna lika så väl som annat folk
Men vi vilja icke längre uppehålla Läsaren
ined detta för alla ordningens isynnerhet rang
ordningens vänner sorgliga ämne Om d (ssa
betänkliga symptomer ändå röjt sig i ett li
beralt blad men — Nya Argus Om Han så
söndrar sig mot sig sjelf huru varder då hans
rike beståndande —
tor af Samuel ötlmann RTam-tiz t ,ejonhuFviid och
Arvid Horn tamt Gustaf fVast i fara- vid I *abj vad
LandthushåIInings- Lära
°
IIning
för
°
Allmogen
g
Säljes inbunden for Zg sk B :co i Mag Lundequists
Bokhandel DS 25 exemplar taga» kostar exemplaret
endast 32 ak B ;co
Denna bok som genom min forsorg bli frit med
afseende på vart land utarbetad efter en i Tyskland
for Folkskolornas behof utgifven Ijaadthushållnings
Lära ragar jag ho» Allmänheten rekommendera » såsom
varande ändamålsenlig och till billigt pris
_ _ _
Gustaf Hjerta
En Tio Lasters Lastbit med segel och inventarier 1
godt stind säljes genast i anseende till inträffad sjuk
dom för godt pris adress lemnas i Kryddboden Tid
Stortorget
Jin Myntsamling af guld» silfver- och kopparmynt
Ar till salu om derföre erhållet hvad den nå g or l un•
da kan vara vard Köpare anmäla sig 1 biljet
inlemnad pu AftonbladsContoret till MyiitsamliiiKs
egaren
HUMBLA
uti Starks Viktualiebod rid Kungsbacken»
Tvenne alldeles nya ech obrukade jRngelsktt Rid
sadlar salf as i anseende till bortrxesa för ovanligt
godt pris uti Utfordringsstallei vid Riddarhus
garden
UTB JUDES HYHA
Uti sodra flygeln af f d Kirsteinska huset vid Clara
en våning af 5 rum tambur kök källare m m for
aao A :dr Banko om året Underrätteiso erhållea till
höger i samma portgång
Ett gen tilt rum med ovanlig vacker utsigt är att hy
ra 4 trappor upp uti huset N ;o 5 vid Stadssmedjegatan
Närmare underrättelse tås uti Huset N ;o »2 vid Vester
långgatan
ÅSTUNDAS HYRA
En msdetStdsri tjenateraan behöfyer till instundande
flyttning hyra a eller z väl möblerade mm med eldning
och »tidning x Norr eller i Staden Skulle middag
kunna erhjllai pä »tället rore det mycket bättre
Underrättelse hvarest en »adan lägenhet kund erhlllas
torde Unnas i förseglad biljet till Hyresman N :o i i
boden der detta blad utgifve»
BORTKOMMET
En port» och kammarnyckel Adress uppgifves på
Afton bladsCon tor er
A-N N O N S E R
TILL SALU FINNES
SJ UK DE HÄFTET AF
Svenskt Pantheon
har nyligen utXomznit och utlemna» till Besiiect
"Pro
niimeianttr mot i fl .dr B .co Häftet innehåller Pirträt
DIVERSE
HISTORISK FÖRELÄSNING-
hålles mtaf undertecknad Onsdagen den 26 Sept på
vsnligt ställe kl 4 e m Billetter utdela» så vidt till
gingen det medgifver uti Hrr Normans et Engströms
Boklåda
CARL EDVABD KINDBLAD
En ogift Svarfvare kunnig i så väl finare som gröfre
Jern och stålsvarfning äfven »ti ben och horn önskar
kondition vid något mekaniskt Verk i höst hedrande
rekommendationer fattas ej Om det är någon som be
höiveren sidan torde svar inlemna» i biljet till P S
bos portvakten vid Kongl Myntet
Ett medellldrtgt bildadt fruntimmer van vid att med
ordning ech omtanka ombestyra ett hti» önskar sig en
god kondition Don som behötver en sådan person uti sitt
hus torde inlemna adress till N /o 1 2 Z 4» 5 der detta
blad utgifve
Ett godt och beskedligt fruntimmer som är kunnig
uti hushållsgöromål önskar sig till hösten en god kon
dition uti något hyggligt Borgarehus Om någon god
och beskedlig Enkefru behötde någon till hjelp att
skrifva eller att föra sina böftker si kan hon uppge sin
adress till Omtänksam som torde inlemna» uti Aepsla
gareboden vid /Skeppsbron Söder om Paekhnset
Undertecknad som nyligen erhållit ett utvaldt vackert
sortament af Stenar som Carnioler Topaser och Ame
tister får härmed äran rekommendera dem hos Herrar
Jouvelerare och Guldarbetare till ett ovanligt facilt
pris» Stockholm den 21 Sept JO32
BLEJA
O3B LEJA
vid Gustaf Adolphs Torg
Unga Herrar som vilja lära sig slunga blifva uti Hr
A W Möllers Musikhandel vid Störa Nygatan under
rättade hvarest en lokal till detta ändamål är öppnad
på Södermalm nara Staden
Undertecknad får härigenom *rari
o
tillkännagifva
att han i början af Oktober månad öppnar en
JDans»skola uti d Kirsteinska huset vid Clara och
täcktes de som vilja begagna sig deraff anmäla sig
uti dess Logis huset N :o 30 i hörnet af IVIalmskill
nndszatan och Trumpetarebacken till vänster inpå
gården
C JK SILFVERBERG
I ett stilla presthus på landet med vacker belägenhet
vid saltsjön några få mil från Stockholm mottagas 6 a
8 hederlige mans söner i pension Läroämnena — i öf
rigt lämpade efter eleverues ålder samt Föräldrars eller
Målsmäns önskan — omfatta hufvudsakligen alla i
Kongl Maj :ts Förn Nåd Skolordning för inträde på
Gymnasium erforderliga kun skaf »gren ar Skulle någon
för sitt framtida lefnadsvai mindre behöfva lära något
af do döda språken så lemnas densamma om så åstun
das i stället information i Tyska och Franska Språkens
läsning och explicering Undervisningen kommer att
bestridas af Frestmaunen sjelf som på denna väg för-
Varfvat en mångårig etfifenbet iimt dela ef en sttA»
gad yngling hvilken vid akademien aflagt godkända
kttnakapsprof för att ingi uti kyrkans tjenst En ta
derlig vård »kall egnas åt elevernea så väl fysiska som
moraliska bildning- Den som härå fäster uppmärk»
samhet behagade lör att vinna mera detaljerade upp
lysningar adressera sig till Herr Kryddkramhandlare !»
S G Lagervall i Stockholm och Ladugårdslandet hvil»
ken benäget åtagit sig att sådana meddela
Nästkommande October blir tillfälle för nä gra Jle
re personer att deltaga i den allmänna undervis /lin•
gen i Bokföring (enkla och dubbla Bokhalleriet samt
Deckers förkortade method jemte öfning i Han
delsräkning och Välskrifning i E Heyman sons In
stitut vid lilla Nygatan Privata lektioner medde
las sa väl inom som utomhus
De Coopvardie SkeppareEnkor som hafva pension af
Societeten Cassa kallas att Thorsdagen d 27 September
kU 4 s m f»å Källaren Pelikan I Södermalm en trappa
upp sig inftfina
BIDBA4 TILL FBIDHEM
Den 19 Sept erhölls med posten ifrån
"Westerås ett
anonymt bref med J K L 1 Sigillet som innehöll 33
Ä ;dr 16 sk Banko och följande inskrift "Ett li ess bi
drag til Fridhems uppbyggande ifrån lilla Anna som
vet ehuru liten att många bäckar små göra en stöt
A
— Hvilken glädje har Jag icke att återgifva den
lilla Annas stora menniskokärlek då )ag får nämna fot
henne det hon var den Välgörare som efter denna
Anmälan bar den första gärd till uppbyggande af ett
fridens hem för de olyckligaste af vårt slägte
BOBS
P A BOBS
POSTSGRIPTUM
H M Konungens resa Södra posten un
derrättar oss att H M Konungen vid sin an
komst till Christianstad den 16 kl 8 om af
tonen emottogs utom fästningsporten af Kom
mendanten som enligt gammal plägsed till
H M öfverleronade fästningsnycklarna På
ån voro å ömse sidor om bron placerade bå
tar med eldar Porten var smakfullt upp
lyst och dekorerad med kanoner gevär och
tiofeer Innanför porten uppvaktades H M
af magistraten borgersknpet och presterska
pet Artilleriet paraderade och på tor H
afsjöngs en sång frän en amfiteater of hvit»
klädda flickor anförda af M :Ile Henriette Möl
ler S d fortsattes resan till Beckaskog H M
anslog 600 R :dr till stad .ns fattiga
Den 17 kl 10 på aftonen inträffade H M
Carlskrona emottogs äfven der af auetorite
terna steg ur vagnen och gick framåt till d«n
uppställd 1 sjö-artillericorpsen H M har be
sett varfvet och låtit det nya linieskeppet
Gustaf den Store gå af stapeln H M befall
de äfven att kölen skulle sträckas till ett nytt
linieskepp med namnet Stockholm Samma
dug täcktes H M bevista en stor middags
målt d af Stadens Borge skap den 19 gafs en
stor bal af Flottans Oftlcer .scoips Den ao be
såg H M fästningsverken vid Kungsholmen
af res te och hade nattläger i Kosta samt an
lände till Eksjö följ d på aftonen Från sta
den Carlshamn och Jönköpings-Län hafva de
putationer uppvaktat H M
Den Tyska po len har äfven i dag ännu
icke anländt då vi lägga bladet under pressen
nwn direkt Engelsk post ankom på f m med
nyheter från London till den 12 Paris den
10 och från Oporto till den 4 dennes
Uti ett privat bref från Oporto till t be
Times af den 4 sonl v morgon vidare
skola meddela uppgifves att oaktadt en tr .npp
MigUelitter varit under murarne af Oporto
och några skott vexla t- var allt likväl lugnt
i staden och alla bodar öppna Don Pedro
visnde en förundransväid verksamhet och in
vånarnes förhoppningar hade stigit Hans
ai me
raknades nu till 14 ,000 man
Hos en till bonde förkl "dJ Spanior som ds
constitutionelle uppsnappat har funnits depe
scher från Spanska regeringen inlagda uncbr
bindsålan i lians skor Don Miguel uppma
nas deri att ofördröjligen angripa Oporto
Från Frankrike och Belgien intet nytt
Hes L J Hjerta