Aftonbladet Måndagen den 1 Oktober 1832

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1832-10-01
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1832-10-01
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1832-10-01
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1832-10-01
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Måndagen den 1 Oktober 1832

Sida 1

N :o 230 1832
AFTONBLADET
Måndagen S S D Ii Ä 31 D N» 6en 1 OctoLcr
fjriset i Siockholm för helt år to R :dr halft ir S Ji .dr 3 månader a R :dr 3t sk K arn o Lösa Numror t sk Banco Prenumeration oeh utdelning
i
Bladets Contor vid Stadss *edjagatan Uromans Bod i hörnet af Drottninggatan oeh Clara Bergsgränd Lindroth vid Nori lands galan »th Essens
vid Sadermalmslorg Annonser emottagas endast i förstnämnda Contor till i sk Banco raden Utdelningen kl S eftermiddagen
VIGDE I STOCKHOLM
I \Ijlarcn J F Hesselberg och Enkefru U L Lund
mark al d :s
sammanträde
Stoe
"kholms Städs inqvarteringsgifvaro af Biddersk
och Adeln den 5 Oct il 11 hos Magistraten hSr
städe»
ATJCTIONEB
X Malma ett mtl Frälse Lerum 3-4 mtl kr .sk
Gerud 1-4 mtl kr .sk samt frälserantan «if 1-3 hem
Stora Borum i Wermland Grums H och Kors S
Auction d ii Oct kl is pä stället
k 4 Hästar 5 par Dragare 13 Kor Kör- och Akerred
»kap ni m vid Lindö Sätesgård i Westmanland d
22 Oct
Exccntiv å Gårdarne N :ris 45 i5 i Wexiö d
7 Nov kl io f m
Gården och Tomten N :o ii i Wexiö a Ridhuset
derst d j Nov kl io f m
OFFENTLIGA STAMNINGAR Å
Ä
EOHGENÄBKR
Svea H R Baron F Ph Klingspors i Fehr ,833
Götha H .R all Capit S G von Scheelcs 2 Nov
d ä
Lunds R .R Urmak Olof Olssons och Brygg Per
Olssons 23 Mars >833
Waxholms B B Garfvarc-Enkan B Källströms
36 nästa Nov
Östersunds Stads-Rätt all Gördelmak A Gran
»jvis1» 3 Nov
Ölands Norra Mots I1R l .ndantagsm Lars Nils
sons i Hörlösa 2 rttgd af Ting c 6 man från 3
aittl Juli
Ölands Södra Mots H .R Enkan C Larsdotters frän
Arontorp 2 rttgd af nä«ta laxa vinter t
domar i conctjrs-m å l
Göthehovgs R .l :s i 1 :0 Coopv .-skepp Z .Tutlies 2 :0
Krögerskan Annicka Ericssons 3 :c Commissarien J
Äbmans och Borgenärers utgilvas d 24 Oct
kallas
F d Bryggaven J J- Westman och förre Inspect
L A Grot ii till innev års hösteting med Sollentu
na H d 79 Nov angående ett Bränneri
underrättelse
För dem som äga någon rli It i g I ct till förpantning
af Frälsehemmanet Hallestorp 1-4 mtl in 'm Blirls
I .ergs Församling alt föipantniiigstideii derå är till
ändalupen
Efter Styrm .1 p Ii .j si öm död d 12 X )cc i85i
utbekommen ä Galniare 5 jj .nanthm
handelsbolag
Bokhandel shol a-»et Herzlow Comp i Kristianstad
upphördt den 21 si .-tl Sept och ena Bolagsmannen
Bjugg ansvarar för skulder och uppbär fordringar
BOR44E ÄJ» ««M M APITP
å
BOR44E ÄJ«M M APIT
All Kronolänsm Fredlnnds att uttaga återstående
dividend 26 32 B :o hos G A For ,enius a Iitrp
Söderforss
Afl Uiuleroflic L Chr Hasseils å Börskafferum
men 3 d s kl 5 e m o
Läderbandi F G Dillens 6 Oct kl 5 e m pa
på Käll Hamburgir Börs
Afl Klädeshaudl Carl Holmberg» 10 Oct kl 4 c
ra A Börställ
Afl Kyrkoh L Ultcrmans i Wäst Sockenstu
ga d 22 Oct kl 2
SPEKTAKEL
I morgon En Prolog och Cora och Alonzo
SAMMAMTHÄBEN
Svenska Läkare-Sällskapet i morgon kl 6 e m
Harmoniska Sällskapet N :o 1 i morgon kl 6 t m
D1LIGENCE TILL UPSALA
Afgår Tisdags- och Fredags-f m kl 9 från Ga
stenliofskällaren återgår Onsdagar och Lördagar
samma tid
Fäderneslandets Chouannerie
Fäderneslandet älskar Carl den X älskar
dess bekanta ordonnancer och den Bartholomei
fest han beklagligen endast till hälften fick ut
föra — det veta vi alla Chouanerne i Vende
'e
— se der typen för Jäderneslandets hjeltar
Öppet vågar det väl ej försvara dem — opi
nionen serdeles när den är allt hederligt folks
vill man naturligtvis ogerna trotsa — men
fäderneslandet gör dock hvad det kan försi
na vänner det letar ut allt hvad vissa Fran
ska tidnin ^nr så vältaligt argumentera for at
bevisa verlden att ingenting ädlare och ridderli
gare finns än dessa jtjellar som ställa sig i bak
hall vid en fest för att skjuta ner de vägfa
rande plundra dem våldföra quinnor oeh
emellanåt interfoliera med en liten moidbrand
— allt till underl-arrets ära och M "ads ?m Ca
rolinas upbyggelse En och annan gång blir
dock fäderneslandet dristigare och lör att 1
»Ila händelser ej bli missförstådd i hänseende
till andem» ningen af sitt si un ma spel -ätiei
det el t litet motto ett audiatnr ti aldra
pars eller något dylikt öfver sina carlist isko
godbitar
Något slön c prof på Fäderneslandets ensj
dighet och ö /verdi ilten af de beskyllningai
som der ständigt fö ,»komma emot Fransmän
nens Konung och hans legering kan väl ej
linnas än att med en »å ill .ken ton harm >5 öfver
den nödvändiga strängheten emot 1 öl vare och
möidare under det man icke uplager ett enda
01 d om Cailisternas tysliga handlingar
I fall det skulle roa fäderneslandet
att en gång på sig sjtlf göra tillcmpning af det
motto som finnes Öfver dess sista Chouan-up
sals cch inrymma i sina spalter några a lie
ra pars så hembjuda vi dess redaktion föl
jande artikel som också liar sina sidor Den
är giundad på authentika upgtfler i de Fran
ska bladen och har dertill den fördeln att
utgöra likasom ett "svar på tal lill nyssnämn
da Chouan-nppsats
"Caroline Berrys trogna lönnmördareskaror
ha på någon tid åter böljat visa sig vid Sa
bles der de uppfylla sitt ohyggliga åliggande
med den mest rysvärda punktlighet
Söndagen den a :dra September vid full da
ger ja under sjelfva högmässan inträngde tre
legitiaiisliska soldater i byn Girouard och
hemsökte en åbo derstädes som likväl lyck¬
ligtvis ej var tillstädes Sedan de befallt fram
mat och vin och i det darrande husfolkets när
varo ätit och druckit sitt lystmäte genom-
sökte de hela huset med största uppmärksamt
het de funno ingenting som de tyckte löna
mödan att bortföra mer än en contsnt penning
summa af 200 francs den de ock rigtigt stop
pade på sig
Följande dagen kl 9 om aftonen infunno
sig dessa samma den heliga sakens hjeltar åter
i Girounrdj inträngde hos Märens Vicarie Herr
Chevalier under den rysliga förklaring att de
ej ville åt någon annan än Vicarien och hans
dotterj en ung vacker flicka De fordrade
qvällsvard som serverades dem under det de
med hanan spänd följde husfolkets alla rörel
ser Sedan de ätit och druckit sig mätte bör
jade de misshandla Herr Chevalier och slogo
honom med gevärskolfvarne Derefter vände
de sig till dottren och — bloden isas iådioi
ne vid tankan derpå — lagade sig till att pi
den unga oskyldiga flickan bokstafligen verk
ställa den smutsiga handling de i dunkla ho
telser antydt vid sitt inträde Husets son en
obeväpnad svag yngling hade under stum fasa
åskådat den misshandling hans far rönt men
när han såg sin förtviflade syster kämpa mot
de Carlistiska vildjurens laster och nära att fal
la ett offer för dem kunde ej en fruktan för
en säker död afhålla honom att skynda henne
till hjelp Han ville försvara henne men en
af nidingarue sätter geväret för bröstet på ho
nom och trycker af utan att ett ögonblick
besinna sig Den ädle ynglingen störtar död
•ed för syste ns fötter och sedan
"Hvar
och en som ej är legitimist eller Aristokrat
och således ej tänker nog högt för att sentera
(örti äflligheten i den urgamla droit de euissage
— släpper här ovilkorligen pennan af fasa
Maien och militär- auclor iteterna hade emed
lettid blifvit underrättade men när de anlän
de voro bofvame redan flyktade Undersök
ning och efterspaningar äro anställda De
återgifva icke den olyckliga familjen lugn och
lycka
En li k t trovärdiga berättelser är man i krigs
ministären sysselsatt med förberedelser till
ett Afrikanskt fälttåg ändamålet är alt sa
medel ,t betrygga Algiers besittning och utvid
ga den nuvarandecoloniens gränsor med de vig
tiga gebiten Bona och Constantine En pålitlig
p 1-1 son som blifvit skickad tili Algier för att
samla underrättelser rörande beskaffenheten af
dessa landsträckor och nyligen återkommit
fi ån denna resa har gjoi t en ganska lockan
de skild ,ing al dessa trakters fruktbarhet
hamnarnes oeh redda nes förträfflighet lian
I ,ar dei jemte försäkrat o 11 de» tal .ika be
folkningen undei kufvad och utplundrad af pen
ningesnåla beherrska e skulle med öppna armar
mottaga en Fra Msk simce Konung Ludvig
Philip skall länge halva tänkt på ett sådant fälttåg
dels för att såsom vi ledan omnämnt be
trygga besittningen af 4 ^ier och för .att af-

Sida 2

Ma de Fransyska gäsningsämnena i rymligare
canaler dels för det han deruti ser ett sätt
till lagiars skördande för Kronprinsen Elvad
som i detta hänseende hittils hållit honom
tillbaka var fruktan att misshaga sina allie
rade Men då Konungen af England nn
mera icke visar sig serdeles beredvillig att
gemensamt med Frankrike förvärfva Antwer
pen åt Belgien så hav Ludvig Philip börjat
att allvarsammare tänka på sin här omnämnda
fälttågsplan och den likgiltighet han före
brår Engelska Cabinettet är ett skäl till
hvarföre han med begärlighet uppsuappar
älven den ringaste artighet ifrån Rysslands
sida En och annan dylik skall ock på de sista
tiderna hafva försports från St Petersburg
Su berättar man t ex att Kejsar Nikolai
visat Marskalken Hertigen af Trcviso och
hans vid Ambassaden attacherade mi» Hen
de Bellaulzanne för deras personer den stör
sta bevågenhet men aldrig vid något till
fälle (Vågat efter Konungen eller hans familj
eller något som kunde intressera honom
Vid ett sammanträffande helt nyligen med
Marskalken hade Kejsaren deremot ganska
lifligt frågat Eh bien comment se porte-t
on ehez vous (Na hur står det till
hemma i ert land Vid allt detta drömma
likväl säkert hvarken Marskalken Kejsarn
eller Lord Durham om någon derutaf upp
kommande köld mellan Franska och Engelska
hofven Marskalken står i de intimaste för
hå I lan 'en med Lorden de bjuda h vaian be
ständigt och Lorden gjorde lrnrt föie sin af
resa en bankett enkom för Marskalken hvar
vid kostnaderne uppgingo till i5 ,ooo franc»
Marskalken som för sina 900 ,000 francs årli
gen måste i det dyra Petersburg underhålla
en lysande betjeninir kan visserligen icke
visa honom en lika dyrbar högtidlighet till
baka
STOCKHOLM
Dm 1 O It
Deras
Kgl Högheter Kron-Prinsen och
K ron-Prinsessan återkom mo på ångfartyget
Norrköping till hufvudstadsn i Lördags efter
middag kl half till 3 och Hennes Maj :t
Drottningen omkring kl 7 på aftonen Så
väl Hennes Maj :t som deia« Kongl Högheter
bevistade i går allon den femtionde årsdagen
af den Kongl Optrans öppnande
Cm Tidningsväsendt Is in /ylrlsc på littera
turen och bokhandeln
Tid efter annan har det i åtskilliga af våra
allmänna blad bitterligen klagats öfver den
Jögf uppmuntran allmänheten skänker bok
pressens alster i synnerhet sådana som aga
ett högre litterärt och vetenskapligt värde
eller behandla andra ämnen än dagens hän
delser Denna klagan har i synnerhet utgjort
ett stående thema uti Heimdall samt några
skrifter och yttranden som utgått ifiån Upp-
5ala
Vi ha hittills ansett det öfverflödigt alt in
låta oss i någon polemik om delta ämne e
jnedan det kan vara likgiltigt hvad en cljei
annan enskild person tänker derom då både
de tryckta skrifternas nummertal och sam nan
Jagda
arktal de sed nar åren tyckts visa en
i jernföielse med alla förflutna tidi-r fördel
aktig period för bokhandeln och faktiskt mot
sagt det omnämnda påståendet
Detta har likväl icke förändrat åsigten hos
dem som klagat öfver allmänhet ns vållande
till litteraturens förfall Heimdall har
senater i sitt lö 'ord till den tillr .au Lii
leratur-föreningens anmälan i en grin k >r
li '- ton förnyat denna klagan s val eu • i
mänheten som öfver Regei ingens och Rikets
Ständers föga benägenhet att uppmuntra vitt
ra och lärda företag och hvem är det väl
slutligen tror Läsaren som får uppbära skul
den för allt detta Jo ingen annan än den
periodiska pressen
"som uppslukar all annan
litteratur än sin egen
Denna sistnämnda
beskyllning har äfven sednast blifvit repro
ducerad af S enska Minerva uti dess märkvär
diga utfall emot tidningai na i Ti-dagsbladet
och användes der såsom ett bidrag till skild
ringen af deras förderfliga inflytelse i allmän
het
Det behöfves icke mycket eftersinnande för
att inse att denna beskyllning är svårare än
någon annan tillvitelse som kunnat göias e
niot den periodiska pi essen Är det grundadt
att tidningsväsendets utvidgande motarbetar
den intellectuella odlingens framsteg och in
flytelse eller allmänhetens håg för solida kun
skaper och smak för ädlare sysselsättningar
då är det också i vår tanka tid att söka å
terföra tidningarna till den obetydliga verk
ningskrets som de hade under f d Konungen
regering då Post- och Inrikes-Tidningen samt
Dagligt Allehanda i sin menlöshet utgjorde
allmänhetens föi nämsla daglga själaspis Er
närmare undersökning härom måste derföre
vara vigtig icke blott för den periodiska pres
sens egna orga ner utan äfven för hvar och
en annan som nitälskar för samtidens och ef
te >kommandes upplysning och förädling
Vi nämnde att antalet och omfånget af
tryckta artiklar på de t ex sista tio till fem
ton aren varit fl re gånger större än under
ett föregående lika långt tidskifte Denna om
ständighet som utvisas af nummertalet i Hof
Canzleisembetets diarium
'bevisar likväl in
genting
påstå Heimdall och Minerva m fl
"Romaner eonjunktui sskrifter för dagen och
skolböcker äro
mena de
"den enda läsning
som numera åtgår hvaremot böcker af större
omfång eller en vidsträcktare nytta för bild
ningen sakna all uppmuntran
Låtom oss kasta en blick härpå och man
skall snart linna att aldrig någon beskyllning
emot allmänheten varit mindre grundad och
följaktligen mera orättvis
Om nwin genomgår alla de olika grenarna
af den vetenskapliga forskinge» så är för
hållandet med historiska skrifter märkbarast
Hvilka arbeten ägde vi häruti för femton
år sedan medan tidningarna annu voro i
det skick som Heim lal och Minerva önska
tillbaka Jo de förnämsta voro 11 ti allmänna hi
storien Fants historiska föreläsningar Schröek
verldshistoria Bredöws läsebok för birn och
Angrlinis historiska handh k för fruntimmer
som vid den tiden började utgifvas samt i
Svenska historien ingå större verk (Lagerbring
och Dalin äro från en tid som nu icke är i
fråga till jemnlörelse med undantag al
Hallenbergs historia öfver Gu-taf H A lolf
Deremot hafva de sista I o ä i5 åren uiknm
mit Eichorns och Hcerens allmänna histo
rier Köchs tafla öfver Europas statshvälf-
ntngar
Beck
verldshistoria Mentzels hi¬
storia några delar af Galrttis historiska b b I i o •
thek yeneronis ig :de århundradets krönika
in fl och i Svenska historien Geyers Sve .t
Rikes Häfder Fryxells berättelser 5 delar
"Strinnholms historia 3 delar Bruzelii historia
Ruht historia 5 delar m fl utom en mängd
oompeodier både i allmänna och Svenska
historien Af dessa samlingar äro n
ig ra
jauskn dyr» och hvilken f ingående period
kan väl framte ett sådant förhållande som
t ex Riihs verk der oaktadt hoklldspriset
uppnår till omkring 20 R :dr Banco för sam
ligen Fö läggareti likväl kunnat med fördel
a en upplaga af i5oo exemplar eller
Fryxells berättelser hvaraf den förs 'a delén
erhållit fjerde upplagan och den sista redan
är under omtryckning innan ett år förflu
tit oakt .dt hvarje upplaga varit på i .5oo
exemplar Visar icke detta ett allt mer tillta
gandeintresse hos folket icke bio t som man på
står för dagens händelser ulan äfven ett begär att
sälta sig i förbindelse med den föi flutna tiden
hvilket alltid ansett» <om ett säkert kännc
täckeu på en tilltagande odling
Riktar man uppmärksamheten åt de öfriga
--renarna af bokhandeln så finnes der samma
förhållande inträffa
Forsells Statistik med alla sina tabeller
och siffror är utsåld på mindre än ett år
Likaså tog Grefve Bjöi nstjei nas bok nästan slut
på några \eokor
Al hoiniletiska skrifter hafva de sedna«t
utkomna varit upp 'agna med en utom
ordentlig begärlighet af allmänheten Val
lins Hagbergs och Åströms predikningar lära
icke saknat en strykande afgång och de så
kallade andakts-stunderna äro om vi ej be
draga oss redan för andra gången upplagda
ehuru de utgöra fyra starka oktuvband
Den juridiska litteraturen har icke varit af
någon betydlighet i bokhandeln men orsaken
6ar troligen vai it den att nästan ingå sådana
utkommit Af Rabemi kameral- Ivgfarenhet
t ex är likväl första upplag 01 utgången och
let är en känd sak att äldre juridiska sam
lingu äro flitigt eftersökta p i b >k-aucio
nerni Om Calonii förträffliga arb te går tiögt
-å torde skälet dertill vara dels att det ät ut
gifvet på latinska språket dels att hans skrif
ter rn gång förut äro tryckta
På filosofiska skrifter hår tillgången äfven
varit så mager att derom knapt kan fällas
»5got omdöme Vi tro likväl att Bibergs ar
beten med all den barbarism som råder i språ¬
ket hos denne Författare haft temlig liflig
afsättning
Uti medicinen har bokhandeln nyligen fått
emottag-i böijan at det stora verket Richters
thrrapi i öfvers hvars utmärkta värde utan
tvifvel lofvar det en siker åtg ing Smärre
medicinska skrifter räknas vanligen såsom de för
delaktigaste af alla förlags articlar Huru insu
ga arbeten och liro-böcker har det icke lön
sig att utgifva i Geometri fysik och Chein
m ra i sednare tid
Vänder man sina blickar åt Vitterheten så
linner man att då t ex en upplag af Leo
polds samlade skrifter 1000 exemplar som ut
gafs i början af 1800 talet fordrade om vi ej
bedraga oss 8 eller 9 år för aJt alsättas så blef
ve deremot Slagne /ii skrifter nära utsålde på
2 år och Tegnérs smärre dikter flere tusen
på ett par månader
Den nu un ler utgifning varande samlingen
al öfversättningar från Grekland och Roms
Prosai-ke författare har rönt en ganska löf
van le uppmuntran och al
serskild 1 öfver-
sälningar t ex Xenofons An-bi-is hafva
t vänne upplagor samtidigt utkommit utan för
lust för någondera förläg /aren
Till allt detta kommer en efterfrågan på ut
land ,ka böcker som nu säkert är 10 gånger
större än för 20 år tillhaka
Mi-me icke alla dessa exempel visa både att
verkligt dugliga böcker löna sig att utgifva
att allmänhetens håg för en redbar intellectuel
sysselsättning snarare till-än aftagit och att
detta tilllagande eg t rum just på de sista ro
a i5 åren under hvilka den periodiska pressen
bör at få någon större utveckling
1
När man sålunda närmare undersökt förhäl
landet så lärer någon annan rättvis anledning
till de ofvannämnde klagomålen öfver saknad
uppmuntran för redbara Författare från all
mänhetens sida knapl återstå a» i afseende på

Sida 3

afhandlingar i vetenskapernas högre regioner
samt den Järda och vittia kritiken I förra hän
seendet bör man dock erkänna billigheten deraf
att ingen gerna läser hvad han icke kan förstå
och på hveui återfaller väl i allt fall före
bråelsen för denna brist ora icke sjelfva un
dervisningssättet och txamensväsendel vid vå
ra Läroverk hvarigenom den Studerande bi
bringas så liten håg att efter akademiens öf
vergil vande fortsätta och fullkomna sina ele
mentära kunskaper till erhållande af en grund
lig och sann vetenskaplig bildning Hvad del
sednare åter beträffar så torde inan våga ytt
ra det den ringa smaken förde kritiska tid
skrifterna helt och hållet uppkommit af det
sätt på hvilket critici i litteraturtidningen
och Svea behandlat sina ämnen äfvensom af
sjelfva skrifternas innehåll och tendens då de
estetiska varit af föga märk barhet och flere
ibland de politiska kunna räknas snarare till
p okUmationer emot "tidens anda
än till
lugnt vetenskapliga och filosofiska undersök
ningar om samhället Ägde vi en tidskrift med
sådan klarhet i stilen och förtjenst i öfrigt
som PVestminstcr eller Foreign qvarterly re
■vv /ety j så skulle den säkert icke sakna afnä
mare äfven utan insamling af serskildt un
derstöd
Hvad slutligen klagomålen mot Rikets
Ständer och .Regeringen beträffar så tyckas
de under de sed näste 10 åien lemnade anslag
och understöd åt Hrr Geijer Fryxell Kilsson
Sti in holm och Ling allt för vetenskapliga
aibtens utgifva de eller sam lande af måleri
alier dertill icke vittra om så stor likgiltig
het som Heimdall befarar
Må derlöie Heimdall Minerva och andra
i s na strirlståg emot den periodiska pres en
åtminstone icke lägga denna till last sina egna
misstag Äfven vi önskade visserligen en än
nu allmännare hyllning åt litteraturen eme
dan man i detta fall aldrig kan önska nog
men då ei Inrenheten på sätt vi här ofvan å
dagalagt redan visat så tillfredsställa ,fe r ,e
sultater relativt till vår ringa folkmängd och
fattigdom så bör mar icke eller misströsta
om f ,åmliden
Mången som föga vårdar sig om det lätta
fruktar dock på det högsta den allmänna rätts
känslan Dei för innebär nll tendens till för
ti vek despotism oeh egennytta tillika ett
djupt hat mot den fria yttranderätten
De som af böjelse eller intresse arbeta mot
folken» natmenliga rätt klaga alltid öfver
"pressens tygellöshrty och om de icke hafva
nog skamlöst mod alt öppet lördömma tanke
frihetens grundsats så klaga de destonvera
öfver sättet hvarpå den uppenbarar sig genom
offentligheten
Bland de opiniousorganer som här i Sveri
ge vanligen visat sig särdeles o belåtne med
den periodiska pressen är en »f Hufvudsta
dens Tidningar föga läst utom vis >a kotteri
er men allmänt känd för sin vidunderliga
passion för allting Ryskt
"Det har lyckats
d n periodiska pressen alt uppsluka all annan
litteratur — yttrade nyligen samma blad
och i afseende på den yttre politiken
— fortfar
det
— hafva tidningarna a fskuddat si g allt
beroende af anständighet
Det förr» af dessa
omdömen är grundadt på ett uppenbait
misstag enligt hvad liti nästföregående ar
tikel i detta blad ådagalägges och visar en
dast oblygheten hos en Författare att utan all
undersökning framträda med grundlösa påstå
enden för att understödja den tvetydiga sak
åt hvilken han funnit fördel vid att egna sin
verksamhet
Den andra frågan vilja v här beskåda på
något närmare håll Vi medgifva att både
Svenska och de fleste utländska blad hafva
alltsedan det olyckliga Polens fall med en
deltagande uppmärksamhet följt och offentlig
gjort många åtgärder af åtskilliga främmande
kabinetteis kallt beräknande och kanslolösa po
litik äfvensom serskilt åtskilliga drag utaf
den Ryska grymhet hvai medelst man söker
utplåna det hjeitemodiga folkets natiouliga till
varelse och hopsmä ta det med Ryssland Allt
delta utgör likväl icke annat an historiska
(acta Det kan således hvarken vara oanstän
digt Iler otillbörligt att offentliggöra det
Det torde tväitom \ara hälsosamt för de an
gi änsande folken att fä e-tt åskådligt begrepp
om en styrelse hvars kringgrif ande försto
■ ingsplaner alltsedan etl århundrade så mäg
tigt utvrcklat sig på grannfolkens bekostnad
och hvilken kanske en gång skall söka sin
giäns vid Vesei hafvets st i änder med samma
åtrå som den förut sträfvade åt Östersjöns
vikar Hvad H M Ryska Kejsaien låtit fö
retaga med Polen liar skett i Euiopas åsyn
men ehuru nästan alla andra länders allmänna
blad vågat tala derom anser dock Svenska
Mint rv såsom en "vanvördnad mot den
Ryska Ofvermakten att man i Sverige vågar
öfvei sätta dessa berättelser hvilka förut stått
till och med i den mest kringspridda tidning
i Tyskland som i vissa delar står under Furst
Metternichs inflytel-e
Och hvad för motiv anför hon
Jo "Ryssland är vår närmaste eianne —
säger Minerva —
"det är den kolossalaste mak
ten i Europa o h st v res af en Envåld-regent
som derest lian ett ögonblick ledsnade
— vore af ingenting förhindrad att sjelf
skuffa sig upprättelse
— Minerva synes djupt
i sitt innersta beklaga att Ryssland icke ännu
fått samma herrskande inflytelse i det gamla
Sverige som det vunnit i åtskilliga andra sta
ter uti hvilkas lagar och institutioner det
till och med säges hafva anbefallt väsendt
liga förändringar Den författare synes e
medlertid hafva valt en Origtig väg som
söker medverka till detta mål genom för
Järelse Man kan ej utan åtlöje läsa Miner
vas vink att Ryssland skulle förklara krig —
lör några tidnings-artiklar Är innehållet af
en dylik upsats så brottsligt att det kunde
vacka osämja med en främmande makt så
lägga våra .agar med en ovanligt vidsträckt
gradation i tillämpningen ett allvarsamt straff
på författaren och detta måste i hvaije up
lyst regerings ögon vara "uprättelse nog —
— skulle deiemot blotta berättelserna om lac
ta som hela verlden förut känner utgöra
Ki igsorsaker så linge den "Kolossala Makten
för att handla conseqvent förklara krig ej
blott mot Skandinavisk halfön ulan mot
nästan alla länder i Euiopa hvilket störa verk
den svårligen lär företaga ehuru det är gan
ska naturligt att den icke gerna ser sina åt
gärder mot Polaekarna framdragas inför verl
den och förvaiade åt historien samt måste
vara tillfredsställd att någon skriftställare (öt
dess skull intresserar sig att söka afskräma
andra ifrån allt berättande deraf
Ingen nekar all man med giannlag nhel
b >r omtala hvilken utländsk monarks person
lighet som hälst vare sig sjelfva Kejsaren i
Marocco — men att just en panisk fruktan
och forskräcktlse skall såsom Minerva yrkar
vara be ve k elsegrunden dertill lär ingen med
gifva Alla känna att Ryssland är Europas
"Kolossalaste makt
och det är Gunås möjligt
att det med tiden torde blifva ännu stöire
— men att dess Respective Regering vore så
som Minerva förmenar af "ingenting f !J
Jörhindrad
— att göra sin vilja i Sverige
gällande likasom hemma i Ryssland låter nå
got öfverdrifvet
Vi behöfva icke här anställa någon beräk
ning af delta lands öfverlägsna krafter men
kunna dock icke underlåta att yttra vår för
undran deröfver att den kolossala makten icke
utan de känbaraste uppoffringar förmådde kuf
va Polens obetydliga befolkning och aldrig
hade kunnat det utan Preussens biträde och
förräderierna som kommo det till hjelp Vis
serligen kan vår väpnade makt jemförelse vi
anses som en obetydlighet men Minerva tor
de dock göra densamma alltför mycket orätt
dä hon betraktar den såsom en Rysk munsbit
eiler tror att fosterlandskärlek och mod hos
den Svenska nationen i ett sådant ögonblick
skulle betyda ingenting emot blotta effecUn
af Ryske Kejsarens "ledsnad
Om likväl — såsom Minerva yttrar nå
gon oanständighet i framställningen rörande
utländska monarker kan tillvitas de Sven ka
Tidningarna så är det onekligen de sakall ds
"senila Bladen som beskyllningen tiäffir
Det var Fädtrneslandet och Minerva som
började införa ett fortfaiande smädesystem mot
Konung Ludvig Filip i Frankrike Ingenting
var så skymfiigt eller osmakligt i de Fransvska
Garlist-Bladen att de icke ansågo det använd
bart för sin Kotteripublik Blot» fcr att smick
ra sina Förläggare opinioner tiläto de sig
opUaldt hvilka yttranden som hälst mot den
Fransyska Konungen yttranden in d hvilka
ingenting jemnförligt förekommit emot den
Ryske Monarken Likväl är Ludvig Filip så
som vald af folket fullt ut så legitim so»
mingen annan hvilken har folket att tacka
för sin höghet
— Och dessa Blad klaga öf
ver "vanvördnad mot utländska potentater —
Dessa allmänt bekanta förhållanden vi-a klart
huru det hänger tillsamman med de servila
klagomålen mot den periodiska Dressen Si
ofta denna kan riktas mot fiiheten och mot
den anda för förbättradt statsskick hvaraf flira
af de sednaste stora händelserna äro yttringar
så passerar prässen för både anstånd /g loya
och berömvärd
— den må vara si oanstän
dig skamlös och lastvärd som hälst — mm
yttras ett ord emot hers k lystnadens intresse
och några drag af dess- grymheter eller f
de mägtigas syndiga menniskonatur framstäl
las till åskådande då skriker man med Miner
ya att "Tidningarne af
skuddat sig allt br
roende af anständighet och skrifva utan all
sakkännedom
Yttranderätten skall efter deras mening
blott begagnas att lofsjunga de höga såsom
Gudar och att öfverskyla deras svagheter så
som menniskor De föreställa sig Tryckfrihe
ten med ett rökelsekar i em handen och ea
harfot i den andra Sådan har dock icke v »
Lagstiftare tänkt sig densamma och att allts»
den periodiska p ,essen här i Sverige alltid skall
al vissa kotterier nämnas med förhatliga ejii
leter ligger i sakens natur Det är lätt be
giipligt att de under sådane förhållanden sko
la hata densamma och för att bereda dess
fall söka göra opinionen till bundsförvandt
i sitt hat Detta handlingssätt ligger både i
deras böjelse och intresse Folken ledas tänka
de beq vämligast utan upplysning om hvad
som sker eller bör ske och då bersklystnaden
söker långsamt eller genom statskupper beröf
va en nation dess tryckfrihet» hanilar den
derföre ur samma klokhets-princip som Bjöm
lörarne hvilka stinga ut ögonen på sina björ
nar för att lättare kunna leda dem och und
vika deras ramar
Ehuru redan införd i andra tidningar
anse vi oss här nedan böra upptaga ned .in
slående underrättelse ur Carlskrona veckoblad
Carlskrona den 22 September Under Hans
Maj :ts häivaro tilldrog sig en opinionsyttring

Sida 4

som frrtjenar att anföras och lomma till all
mSn kännedom En större del al Staden»
Handlande och Skeppsredare hafva till K :gl
Maj :t inlemnat en undeidånig adress af inne
håll
att de undenätlade af officiella Tid
liingen om den aktion som blifvit genom Ju
jtitie-KanslersEmbelet anbefalld mot Karan
tsns-Befälhafvaren vid Drottninaskär Herr
Kammarherren F M af Puke för dess för
hållande vid Fregatten af Chapmans första
insegling lill Carlskrona den 5 Augusti i un
tieidånighet ville inför H M tillkännagifva
<lcn oiielade aktning oeh det förtroende som
herr Kammarherren under den tid dess be
fattning som Kaiantäns-Bcfalhafvare vid Drott
riingskär fortfarit tillvunnit sig af alla Sjöfa
rande och Skeppsredare som haft beröring
med nämnde Karantänsplats såsom följd af
den omsorg det redbara nit ocli den drifl
Herr Kammarhe
.rien alltid visat hvarföre
»dressens undertecknare uti all underdånighet
hos IV M anhöllo derom ott Kammarhei ren
måtte såsom Karantäns-Befälhafvare få fortf»
ja tills sjöfarten innevarande år upphört och
den anbefallde undersökningen intilldess upp
skjutas Adressens undertecknare tillkänna
på I vo sig härigenom ej på det ringaste sätt
vilja ti ada lättvisan i vägen utan var derå
underdåniga ai hällan ensamt motiverad af
ci t obehag som genom en hastigt ombytt
liefaIhafvare vid denna mycket frequenteracU
Karantänsplats nödvändigt måste uppkomma
Vid det företräde som H M derpå lemnat åt
Adressens undertecknare täcktes Högstdensam
rre j \adig >t tillkännagifva sitt välbehag deiöl
ver att Karantäns-Befälhafvarens förhållande
tillvunnit sig del allmänna förtroende Som
» :fvit anledning till den underdåniga adres
sen hvarföre II M vid sådant föihålland
gaf Supplikantetna förhoppning om att er
hålla deras önskan uppfylld
Kanhända torde i 11 v il ja n och smädelsen
försöka att framställa denna handling såsom
en följd af någon gifven impuls men just
deri att endast Herr Kammarherrens person
liga förhållande är den enda driffjädren der
till ligger det vackra i di lina yttring af den
allmänna välvilja som Herr Kammarherren
af Puke vetat tillvinna sig och hvaraf han
äfven tillförene rönt offentliga piof
i«a s
'n tillgifvenhet Ett tidningsblad i Ge
néve anmäi k er i anledning de af att denna
ett djurs kärlek lör en menniska gör men *k
Ugheten en stor sira
I Caritonen Laus .inne i Schweitz äfvcnajöin trakte11
af Geneve och ett par stallen i Savoyen har derin3
sommar observerats ett ovanligt naturfenomen I Ge
néve antändes sjelfva Kyrko-garden som likväl är
lågländt eld syntes uppstiga ur dc dödas grafvar oeh
gruset och träden stodo snart i laga Vid en hy vid
namn Magiand brunno sjelfva trädrötterna en aln ned
i jorden Här uppbrann icke gräset och buskarna
förrän träden folio omkull och elden frambröt fran
rötterna JNagon annan orsak hurtill är icke känd
Un en långvarig hetta i atmosferen som höjt termo»
inctcn ända lill \q gr Reaum Folket har af för»
»krickclse Hytt ifrån byarna och af fruktan för elden
i skogarna uppehållit sig pä -lätten i den brännan
de hettan
Raleidvskop
THEATERN
FiianJet af Thesrterns femtioårsfest i gav
afton
-var fullkomligt sådant som man bade
släl att vänta sig eftei de underrättelser som
ryktet på förband hade ut *pridt om Tbeater
Styielsens anstalter dertill Vi uppskjuta till
i morgon en mera detaljerad berättelse bärof ver
och nämna nu blott det ulmärktaste nf högtiden
nemligen att t
heatersalongen var val eklärernd
att linjet var uppfylldt och att åskådarne så
yäl under som efter prologen iakttogo en hög
tidlig tystnad
En Jude i Franlfurt am Mavn en af de pri
vilegierade hvilka enligt derför Judarnegäl
lande lagar hafva rättighet att h va i je år by
ta om hustru berättas emot looogylden haf
va afträdt denna företrädesrättighet till rn
annan Jude som ännu icke linde nog många
år alt räkna för alt kunna göra anspråk på
den efterlängtade lyckan
I Geneve finnes för närvarande en elefant
hona som är ytterst läraktig och godhjertad
Isynnerhet skall hon hysa mycken förkärlek
för elt barn som hon på allt sätt söker att
ANN o N SK H
TILL SALU FINNES
I Östergrenska Musik- och Bokhandeln
Baillot i Iluitiéme Concerte pour le Violon avec ac
compagnement de L 'Orchestre 4 Rdr
— — Andante pour le Violon avec accomp do
L 'Orchestre 1 Rdr 16 sk
Bohrert 4 :nne Conc»rto pour le Violon avec accompi
de L 'Orcbestre 5 Rdr 16 sk
Femi Romance de L 'Opera Joseph variée pour le
Violon avec accomp de deux Violon» deux
Altos et Violoncelle — x Rdr 24 bk
Fesca9 Fotpourri pour lo Violon avec accomp de
Violon Viola et Violoncell 1 Rdr »5 »k
Henning Variat sur le Theme favori (Der tron Tod
pour le Violon avec Accomp de 2 Viol
2 Hautbois 2 Cors Allé et Basso Q Rdr 3a sk
JMayseder Second Concert pour le Viol
avec accompi
de 1 'Orcbestre 6 Rdr .jj
Maur er 9 Pot ourri pour le Violon avec accomp de
rOrcheatre formé de Themes de Preciösa
op 24 5 Rdr 16 sk
— — Adagio et Rondo pour le Viol avec accomp
de deux Yiolons Alte Basso Flute Basson
et Cor 2 Rdr Za sk
— —
'Rondo JViilitaire pour le Violon avec ac¬
comp de 1 'Orchestre 4 Rdr
— — Romanoe de Q Opera Joseph variee pour
dVilV lllvOht
ppp
deux Violons tr V loloncelle avec Orchestre
5 Rdr
Septiém-e Concerte pour Le Violon avec
Accompagnement de LOrchestre 5 Rdr allt
5
— — Septiém-e Concerte pour Le Violon avec
Accompagnement de LOrchestre 5 Rdr allt
Banco
I Möllers Hedboms och Östergrens Musikhandel
Etndes caracteristiques pour 1« Piano Forte par
H B«riini
Complett häftade i couleujjt lithografie radt omslag
säljes till SnbscriptionspTiset eller 5 R ;dr B ;co Deta
cherade häften kosta 1 R :dr sk B .co
I Öste granska Musik och Bokhandeln Varia
tions Brillantes it quatre mains your Le P F» sur un
theme original par Bertini 1 B :dr 24 sk
Sonatine for Piano f efter Gavutinan
"Orna Vän t hjertuts Herrskarinna jtr Operan
Sjöfröken af Tiossini arr för 4 händer af Diubelli
3 2 s k B :co
1 Deleens et Comp- Bokh ä 5 Rdr Banco
FREDMANS SÅNGER
I Deleen» et Comp Bokhandel ä 4 Bdr Banco
llkkl
I Dep4
Bellnians fekakle-
En Tio laiteTs £aitblt med segel och inventarier I
godt stind säljes genast i anseende till inträffad sjuk
dom tor godt pris adress lemnas i Kryddboden vid
Stortorget
Enkla gjutna Trädgårds Soffor försäljas till billigt
pris hos Joh Fredr Hassell vid Hötorget o«h f d Brom
siska Huset
Natt - Lampor
id
p
äti8 sk Tg« asken i fjerde Kryddboden vid Regerings
gatan till venster från Gust Ad torg
En Lampa med tvenne armar i godt stind till facilt
pris uti Kryddboden i hörnet af Carduansmakaregrän <»
den och Drottninggatan
KÖRSBÄRS-VIN
finnes till salu uti J D Leufvenmarks Grosskällar vid
Vesterlånggatan nära Jerntorget
KÖRSBARS-VIN
finnes till salu uti Grosskällaren i Brandförsäkrings®
Contoirets hus vid Myntgatan»
stycken
Cfl
y
Hos Wiborg et Cornp samt flesta Bokhandlare i
Sverige och Finland
C tr af Leopolds samlad» Skrifter 4 delar h 11
I \dr <4 «k Banko
Innehafvare af Prennmerationisedlar erinras ytterligare
att enligt annons vid detta ärs början Sedlarne en
dast till detta ärs slut till inlösning emottaga»
JaztNojen Sverige och Norrig af Lloyd Esq
aVdra tillökt» Iipyl 2 B 2 sk
Historisk Teckning af Nordmannens SjotSg och Bosatt
ning i Frankrike i Tionde Seklet *f G B Depping
Prisikritt en större volume g !0 h 2 B 40 sk B :co
21 HM omkrig Jorden aren >823—26 af Otto v Kot
zebite h ft R »k
Resa i Columbien aren Igiz och Igzg af C A Gos
selman 2 :ne Delar med Karta och Planchcr 2 .dra
tillökta uppl 4 B- lfi sk Banko
Columbi Följeslagare deras Bcsor och upptäckter af
Wash Irwing med vignette h 1 R :dr 4° sk B :co
Ensamheten dess fordelar och ölägenheter för själ
och hjerta etter Zimmerman af Mercier h 1 R ;dr
40 sk
Ernestine den oberoende eller dess Förmyndare älska
re och vänner af Faverolle» h 1 B ;dr 16 sk B .co
Isap ^teon Torre eller Ruinerna af St Benedict af
16
Qvantin h r T :dr
Klementina eller Kärlek Trohet och Otrohet h
sk Banko
Skandinaviens Jagt Djurfänge Vildafvel jemte Jagt
lexicon at Svederna a 2 Rdr 2» sk finnes i fleste Bok
Ildor
Hos Wg
Sverige och Finland
f Lld
UTBJUDES HYRA
q :ne rum en trappa upp t :ne och i ensam» tv (l
trappor upp alla glada snygga och passande fSr
Herrar eller Damer belägne nära Catharina kyrka
Adress fås uti Tobaksboden midt emot Stadshuset
på Göthgatan j
Tvenne
Ungkarlsrum belägne 2 trappor upp vid T >a»
dugärdslandstorget äro att hyra hvarom underrättelse
lemnas i Kryddboden vid hornet af Storgatan och nära»
de Torg
TvX ljusa och trefliga Ungkarlsrum med egen ingång»
eldning och städning äro att hyra i hörnet af Svartman
gatan och Tyska Brinken Underrättelse fås i Socker
bagarboden
ÅSTUNDAS HYRA
Ett Ungkarlsrum med möbler eldning os7i städ•
ning 9 nu genastf mot en timmas grundlig undervis
wtwgo
Forte .Pianospelningt om dagen Om svar
anhälles i Biljett till C S på Af tonblads Gon
toret
BORTKOMMETj
földes i Södkö
j
Den 25 Sept förlorades i Söderköping en plånbok
med inneliggande i ,aoo Rdr Banco hvaraf en sedel å
Rdr 1000 Banco utan svart Linia i ryggen en dito på 100
Rdr rgs 1 dito på 50 Rdr Banco en gammal dito på 10
Rdr rgs målad med Specie samt resten smitt Detta
anmäles för allmänheten tills vidare emedan N .v 2
sedlarne väntas med nästa post Egarens adress fås S
Aftonblads- Con toret
DIVERSE
De Respective Subscribenter I Bertinis tJEtnder
for Piano Forte hvilka ännu ej uttagit sina häfte /i
behagade med förstå desamma I do ställen der anteck
ningen skett uttaga älven som samlare af Snbscriben
ter torde i ^Möllers Mnsikhandel inlemna sina listor
Ett lån af 1000 R :dr B .co mot säkra Borgesman z
svar rfstundas i förseglad biljet till — 200 som inlem
nas pa Aftonblads Contoret
UTBJUDES ATT ARRENDERA
Cemministerbostället Solberga i Bränkyrka 1 .2 mil ifrln
Stockholm Vidare underrättelse erhalles pl Enskede
utom Skants Tull
En bemedlad Compagnon
df d kdläidkd Kdd
pg
åstnndas af en med mycket godt läge idkad Kryddkpam
handöl Den som härå fäster uppmärksamhet behagade
uppgifva sin adress i biljet till N ;o 4°oo som inlemnas
nti Snörmakareboden vid Fredsgatan
I en Pension pi Söder önskas 2 k 5 flickor i hel
pension helst mellan 6 och to ars ålder till täflan med
2 :ne vid samma ålder Undervisning lemnas nti hvad cm
bildad uppfostran tillhörer Att de blilva omfattade med
Moderlig ömhet och omsorgsfull omvårdnad kan man
försäkra äfvensom uppmuntrade till kärlek för Reli
gion och goda seder Närmare underrättelse lämnas på
Aftonblads Contoret
Uti en i Hufvud ,taden etablerad pension önskar man
emottaga 2 ä 5 bättre mans döttrar i helpension Utom
grundlig undervisning i Tyska och Franska Språken
(hvilka oaflåtligen talas samt handarbeten af alla slag
räkna svenska språket rita och måla musik historte
geografi och skrifva hvari en utmärkt skicklig Lärare
ger leetioner skall man vara betänkt på att efter fÖv»
mSga dana dem till göda och anspråkslösa menniskor 1
ej genom en pedantisk stränghet utan genom Religio»
och ett efter hvars och ens lynne afpassadt behandlings
sätt hvilket ej bör falla svårt då Elevernas antal fo
blifver få En hälsosam och treflig local gör det äfven
lätt att sörja för deras fysik Adress fås pä Apotheket
Nordstjernan
Uti Undertecknad» Laro .anstalt äro några platser
ä
ledisa för Helpensionärer
Theolog Cand Philos JVTag
lHfdik
hgg
Kongl Hofpredikant
bor i Huset "Nro vid "Westerlånggatan 2 tr tipp
Undertecknad får härigenom äran tillkännagifva atf
han vid början af instundande October månad öppnar
sin Dans skola och anhåller att de som vilja begagna
densamma täcktes med första anmäla sig uti dess Logie i
Bergstra4ska huset z tr upp åt stora Nygatan
A S
.Under
Den som har en Ordinarie Vacktmästaro- sysla att
aflåta mot Contant betalning kan uppge sin adress till
R uti förseglad biljet på Aitonblads Contoret
Hos L J Hjerta