Aftonbladet Lördagen den 3 November 1832

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1832-11-03
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1832-11-03
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1832-11-03
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1832-11-03
Sida 4
Sida 5 Aftonbladet 1832-11-03
Sida 5
Sida 6 Aftonbladet 1832-11-03
Sida 6
Sida 7 Aftonbladet 1832-11-03
Sida 7
Sida 8 Aftonbladet 1832-11-03
Sida 8

Maskininläst version av Aftonbladet - Lördagen den 3 November 1832

Sida 1

N :o 259
1832
AFTONBLADET
lördagen
den 3 Novem
priset i Slockholm för helt år to R :dr halft är 5 h .dr 3 månader a R :dr 3i sk ftanio Lösa Numror » sk Banco Prenumeration oth uti
Bladets Contor via Stadssmedjegatan litomar .s Ho d i hörnet af drottninggatan och Clara bergsgränd Lindroths vid l 'ort landsgatan oth
■nid Södcrmälmstorg Annonser emottaga ehdttst i förstnännda Cantor till sk hanco raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
utd
uti
th
utdelning f
Es tint
I morgon All- Helgon adag predika
iJas DD MM Konungen och Drottningen Itongl
Hof-Pred och Kyrkoh Wijkander
Hos Dl
K KA llH Kron-prinsen och kronprinses
san Kgl llof-Pred Tegnér
Uti Kongl Slotts-Kapellet Kgl HoJ-Pred Teg
nér
På Karllcrg Hus-Pred Zetterberg
Pä Ulriksdal
Pred L nander
k
Pä P
I Stor-Kjrrkan Kommin Bergegren Past-Adj
Lindström Komm Logren
1 Klara Kyrkoh Hillberg Biskop Franzén Kom
min
-Adj Mellin
Jakob Kyrkoli Mag Carlstrand Poktor Pet
tersson Kyrkoli Widstrand
I Tyska Kongl Ilof-Prcd Rektor Freese
I Fin
,ka Kommin Mag Tulindberg linska och
Past .-Adj Pihl Svenska Hcjgm
Maria v Komm Bolin Kgl Öfvcr-Hof-Preä
Doktor Lilljenwalldh Kommin Äbrliug
1 Katarina Komm Hagström Past .-Adj Peters
fion Kyrkoh Winquist
I Kungsholms 1 .as
-Pred Winnberg Hof-Pred
och Komm Lundholm
I Ladugårdslands Komm Sandin Reg
-Past Ol
bers Kommim Salén
I Adolf Fredriks Bat .-PrcJ Sqpdéu Konunin
•Adj Lstiinau
1 Johannis Past .-Adj Mag Lundgren Kommin
Ljunsholm
För K M I-lotta Bat -Pred Råmsten
Vid Kgl Garnisons-Sjukhuset Bat
-Pred- AVijk-
land
Enkhuset K Hof-Prcd von Zweigbergk
Gulbhusei Komm Åhrling
Södra Korrektions-Jnrältn Adj Hullen
ftnrra Koi rektions ~Inr <ittningcn Pred Norrbin
Gäldstus ,uk )rkan Pred Holmgren
Danviks-Kyrkan Hus Pred Mag Eklundh
Sallatsbc g Pred och Sysslom Häggman
Ladugarde länds Förs :s Fattighus Pred Mag
"Wijkmark
Kgl Lasarettet Lasar
-Pred Winnberg
Tyska och Holländska Reformerta Kyrkan Teol
Kand Rothlich
engelska kapellet
Missions-Bönesanimankomst kommer att hallas uti
ofvannämnde Kapell nästa Måndag kl half 7 o m
samt Gudstjenst natta Onsdag vid samma tid
VIGDE I LANDSORTERNE
Pastors-Adj J G Setlcrström och Mamsell G E
Kuhlman i öfycr-Enhörua d 21 Ukt
underrättelse
F3r dem som hafva några affärer vid Kgl Insti
tutet för Döfstumma att Öfvcr-Kommiss Ahnian på
begäran blifvit skiljd fran sin befattning derstädes
beris för gjorda inbetalningar för inrättningen af
lemnas till Hof-Rälts-Rfidet Landgren mot qvitto
kontrasigneradt af t f Kamreraren G Brandel
bolags-ktjngörelser
Gf
bola
Aktierne under N :o 36 et 3 uli Gustafsbergs Bo
lag dödas i anseende till bristande inbetalningar
LEVERANSER
LE
Till Kgl M !s Ilotta i Göleberg 1000 kubikfot
krunit ekvirke i jjcicr frän och med 3 till 8 å 10
kubikfots innehall inom April månads slut anbud
inom Dec månads slut till Flottans Chefs-cmhcU- 1
För Skarabo-gs Reg huhof af mörkblått gult och
rödt kläde boj grönt kläde grönt boj I ,vit foder
väf kanfas numraerknsppur knappar at komposition
snören halfkläde svart foderväf St .blcUtnappar
läderhalsduk ar skärp af red gara autt O 8 Jan
i $33 å Lands-Kont i Mariestad närmare un der 1
och profver derst 14 dagar före a likt
ENTREPRENAD
X uppförandet af en träbro på stenpelare öfver
Borgås-imd vid Strömsholm Ritning hos Vågmäst
och auktion vict Strömsholm d 17 d :s kl 11 f m
AUKTIONER
A Egendomen under N :ris 48 49 Gefle städs
2 :dra Qvarter med åtföljande källare-inventarier och
väggskåp auktion d 20 d :s kl 12 å Gefle städs
Auk I ionf-kamm
Garden H :o 85 T Gefle städs första Qvarter auk
tion å Auktions-kammaren derstädes d 20 dennes
kl 12
•• i i :•••
.fe i
Lockstaholm 3 mtl Fr5IsejSätcri med i sambruk
rarande Målsta 1 1-4 mil kronoskatt
- Rusthåll och
Anpments-ränta af 1 mil Mjölsta jemte lägcnjieterne
Lilla Carinbole om o öresland Störa Carinbole om
2 öreslami Gunnarshole Frälsenybygge om 1 1-2 ö
rcslarul m fl lägenheter inom Långhundra H Hus
by och Öst-TuUa S
auktion å Stallmästaregården d
25 Növ kl 12-
OKFKNTLIRA STAMNINHA» A
»JOyCKNÅWK
L
N
Svea H .1 äfl Härndsh Lagm uf Malmborgs 5
Mars i833
•Stockholms R .R afl Vikt .li J W österbergs d
i Bokb IL B Petterssons afl Barnmorskan U E
Garnborgs afl Skoruakaregrs I Kihls d 3 Bokh
Östermans enkas Snick J Holz d i5 Handelsbokh
J M» Euréns afl Repsl P G Sjöstedts d 17 Dir
handl E A PlanckS Tullvaktm A VV Falkmans ,d
2 afl Skom A O iljnrtzbergs Viktualieh E G
Thorsanders afl enkas B Strömberg den 22 Skom
P B Wessbergs Vikth Clir Noriiugs Murareges
e lik an M Spångbtrgf d 20 allt April i833
Trosa R .R .i Kommin p F Törnqvists den 5
Dec
Åkerbo H .R i Westmanland Bonden Karl Bro
-tedi- i Wadstena 2 rttgd af Ting e 6 mån från 2
sistl Juni
Nora och Hjulsjö Bergslagers H .R 1 :0 Gästg Er
Erssons och hustrus 2 :0 afl Landtbonden L Lars
sons 1 Bröstorp 3 :o afl Driingen Lars Jansson Hä
ger >tiörns fiån Nya Wiker å urtima Ting den 4
Dec
DOMAR I KONKURSMÅL
Stockholms R .R :s i Skom J Sandberg Bag J J
Österbergs afl KofF .-Skcpp J E Liedegrens all
Kopparsl A Carlbergs Guldsm J P Westmans
Bokti-yckcW-Konstf A F Almströms all hustrus C
G Rosengrens afl Grossh J L du Hees all Klock
J P Grangrens all Prot .-Sekret E Dahlhecks Nä
1 inasidkerskan E C Lindgrens Vaktm J Brobergs
all enka» G Wahlgrens f Spisqvartersidk Charl
Akerv *lls afl Assess S H liraitsti öms afl Borg
mäst L L Weser» afl H indi X Pontus
Luth .sk
blöterskau M G Wåhlanders afl Tohaksfabr A L
Ljungqvists afl Kryddkr A Fahlcrants t Sfadstj
C <» Holms utgifvas den 26 dis
täppan i Södertelje klander vid Södertelje H .R in
om 3 mån efter sista afan
BOUPPTECKN1NO
Efter Handl Wadsteils Enka Brita Kristina Ju-
nander d 3o dennes kl 10 f 111 hos Rådm Hambn
i Köping
Efter afl Prot
-Sekr Kökeritz anm hos M Fougt
i Grefve Löfvenhjelms hus vid Klara södra kyrkogata
Efter all Hof-Kamver J E Lindblad anm i
sterbh eller hos Jakob
Blorling vid Strömsholms
våg inom medlet af nästa månad
BOHOENIhe ^JS 8 1H *f NTW ÄDET *»
Rådhus-Bättens Dom i afl Viktualieh G Him
berg N :sons konkurs finnes att läsa på Kontoret i f
d Westcrbergska huset vid Skeppsbron
Adv .fisk Gustavis 5 d :s kl 5 e ni å Kall Ham
burg
Repsl .åldertn c w Rampes 7 Nov kl 12 å Bör
sen 1 tr upp for del af R .R :ns Dom 90m
äfven finnes hos Hrr J C Sclnnidt K :i vid
Skeppsbron m m
Afl Löjtn Roth mans d 8 Nov kl 1 e m på
Fellingsbro Gästgd
Afl Repsl C W Sjöstedts 7 dennes kl half 12
f ia Z Börsen-
XJr-1 abr N Bergs 28 dennes kl 3 c m hos L
M Zettervall i Karlstad
F d Nämndemannen Jan Mattssons i Forkarby
och hustrus på Bälings Tingsställe å Högsta Gäst
gifvareg d 23 denne kl it f m
All A Johansson Hedlunds och hustrus från Ljun
gahäck S Sexdrega Gästggd
d 9 Jan i833 kl 1»
m
SPEKTAKEL
I morgon Don Juan
g
Nästa Måndag för första gången Toni och Sil-
3AMmNTW *I >FN
Stockholms Prcst-Sällskap d 6 d :s kl 7 e m
I S d 5 d :s kl 6 c m
Musiköfnings-Sällskapet d 5 d :s kl 7 e m-
DIL1GENCE TILL GÖTEBORG
EB
Öfver Westerås Örebro Mariestad och Lidkö
ping afgår hvarje Tisdag och Fredag kl 7 f m
Biljetter för passagerare utlemnas och paketer till af
sändning emottagas på Diligencc-Kontorct uti huset
N :o 5 vid Klara Södra Kyrkogata mot afgift enligt
tryckta Taxor som derstädes U10 att tillgå
KALLAS
Egare lill d 6 sisll April å Genereds m .irknad
i beslag tagne Gi st Bomull dukar 14 1-4 aln Sitz
j dito Kaiiihrick 2 Ylleshawlar 3-4 skalp Ylle
baud 28 st Västtyg och iS st Näsdukar till We
nersborgs R ,R inom f mån fr 3 ann
F Fabrik C M Ahlborg Not A A Kindeblad
samt Enkefru Kr E Ami rg i Lorensberga till
Grangärdes Tingslags laga Vårting ang :dc skuld for-
LAGFART
Sökt å 8 kappland åker i den såkallade Garfvare-
ÅNGFARTYGS-RESOR
Nästa vecka
Till Upsala Upsala Måndagen och Torsdagen
kl 8 f m samt åter Onsdagen och Fredagen s t
Till Strengniis esterås och Arboga Josephina
Tisdagen kl 7 f m till Strengnäs och "Westerås
Onsd s t I 11 Arboga Torsd kl g åter till Westerå»
samt Fred kl 7 åter till Strenpnas och Stockholm
Till Södertelje Oxelsösund oeh Norrköping Nork-
KÖruG Tisd kl 7 f m
Till Södertelje och Norrköping Roskjt Torsdagen kl
7 på morgonen
m 1111 e 0
Eraxkrike
Sä«om t i j J t g i» och närmare förklaring till
hvad vi i gårdagens postskriptum anförde rö
rande Frankrikes politiska förhållanden för o

Sida 2

gonblicket må följande anföras ur en skrif
velse daterad Paris den ig Okt
"Konselj-Presidenten hade i går ett talrikt
sällskap samfadt i sina salonger Utom rnifcri
stiarne hvilka en corps voro tillstädes såg
man en mängd nya Pärer Samtalen rörde till
"det mesta Belgiska angelägenheterna och Hol
ländska Konungens sista throntal hvilket
leinnar så lög ^a happ om en vänlig biläggning
al (rågan Marskalken yttrade helt oförtäckt
till alia de närvarande att interventionen till
lands vore oåterkalleligen beslutad och att
Lan af ingenting skulle låta sig förhindras
att nedlägga nycklarne till Antwerprns Cita
dell på Deputerade Karna ens byrå samma
dag sessionen öppnades Att vår regering på
fullt allvar vill inte .ventionen kan väl också
*våi ligen betviflas och de stora tropprörel
cerna vid Norra gränsen antyda ett snart in
ryckande På de lista dög ^rna har man åter
ganska mycket talat om lie tigens Kronprin
sens af esa till Br .iissel och Marskalk Gerards
återvändande till armeen under det andra
påktodo att Marskaiken af en ny General en
Chef blifvit efterträdd i befälet Man betvif
lar här ännu ganska mycket de tre hofvens
bifall oäh Brittiska Kabinettets (torde kanske
böra snara ,« heta Brittiska Camaiillans be
redvillighet att understödja oss
Det försäkras att Prins Talleyrand skrifvit
hem och beklagat sig att vid återkomsten
till London hafva funnit sakerne mera in
vecklade än nånsin Enigheten inom konfe
rensen löper med hvarje dag ny fara och om
Marskalk Soult vili göra sin åsigt gällande
hvartill han snart sagdt ät moraliskt tvungen
for att ej efter så kategoriska yttranden
blottställa sig for allmänna åtlöjet så får han
bereda sig på en hård kamp med sina Kolle
ger Något afgörande måste i alla fall snart
ske ty såsom opinionen nu är kan Ministä
ren om den ej genom någon ekla 'ant och
lyckad handling stämmer om den högst på
räkna 160 röster i Kamaren hvilket ej är
slort mer än en tiedjedel af dess personal
och bland dessa 160 är man till och med
icke fullt säker på alla I dag äro tre val
kollegier • offentligen kallade att sammanträda
till val af nya deputerade efter de tre nya
Pärerne Gérard Giraud de l 'Ain och Ber
tin de Vaux Ministrarne Guizot Humann
och Thiers skola jemväl enligt lagen under
kastas nytt val och genom två nyligen skedde
dödsfall äro ytterligare ett par vakanser i de
puterade-kamaren följaktligen inalles 8 val
Minister n ger sig ull upptänklig möda att
genomdrifva dem efter sin önskan Mycket
beror på om de afgående representanterne
(Guizot Humann Thiers blifva omvalda
Med det stora inflytande som allmänt tiller
kännes dessa talangfulla män hvilka ensamme
uppväga mångdubbelt det antal 1 öster de för
sina personen ,representera och lätt kunna stämma
cm en sltfr del af Kamaren gjorde det ett
djupt intryck om en enda af dem misslycka
des hos valmunnen Man är icke alldeles si
ker pl huruvida icke Ministrarne i värsta fal
let vilja föiscika Kamarens upplösning Denna
förmodan bekräftas af otskillige omständighe
ter medelst förordningen af deri 12 Oktober
harle Handelsministern fatt valärendena sig
tillslagne likväl äro de här ofvannämnde val
föroidningarne undertecknade Thiers Denne
har således behållit denna detalj så väl som
hemliga fonflerne Tryckpress- och Bokhan
dels-polisen
men en dylik fördelning antyJei
uppenbart afsigten att om så på fordras in
verka p3 valen Oppositionsbladen hafva ock
redan uppfordrat valmännen att bilda sig till
utskott
Hollands och Englands Politik
g
Engelska tidningen Times innehåller öfver
detta Amne en artikel hvari den ten» ligen
träffande tycks uppfatta »å väl Holland nu
varande Politik som de båda staternas fordna
och närvarande ställning till hv ?randra och
ställer frågan om det handlingssätt England
har att följa i nuvarande invecklade förhål
landen pil en skäligen ren fot äfvensom den
helt oförläckt framställer de intriger Toiypar
tiet ej upphör att hopspinna för att oro möj
ligt villa bort det enkla förnuftet och de
klaraste rättsbegrepp i ämnet Vi medddela
här denna artikel
Om icke Holländska styrelsen fordersam !in
gi n ändrar hr la sitt uppförande
<— eller om
icke alla Europas stor» makter handlöst öf
vergifva en traktat som de högtidligen ratifice
rat efter 18 månaders långmodiga delibera
t ion er synes det i sanning ej finnas något me
del att undvika ett fiendtligt sammandrab
bande mellan Halland och det Europeiska
Statsförbundets två mest verksamme medlem
mar Under ett sådant sakernas förhållande
har allmänheten rätt att förda upplysning om
hvad Hans Holländska Maj :t äskar såsom vil
kor för uteblifvande af ett krig Den värda
publikan -skall då säkert icke blifva litet för
undrad att erfara det fVilleni de eerstes re
gering som i sina tal i én sentimental ton de
klamerar öfver de stora uppoffringar han
gjort och hvilka omöjligen kunna diifvas
längre likväl icke fordrar något mindre än att
Belgien åter skall tvingas under Hollands
ok Den har nemligen hittils icke visat nå
gon böjelse att erkänna dess oafhängighet och
i det sista throntalet talas ännu om "uppror
Frågan om Scheldcns tillslutande — som lian
ganska väl visste aldrig kunde medgifvas hvar
ken af Belgien eller någon enda af Europas
handlande Stater — är efter hvad man
ändlligen börjat inse ingenting annat än en
förevändning att draga ut på tiden eller ett
medel att ånyo tvinga Belgien under oket
derigenom att hela dess handel gjordes bero
ende af dest öfvermodige grannar En såd .n
utgång af Bel ^i .ka "upproret
såsom resul
tat af de sista 18 månaderna- händelser bar
likväl ingen i hela verlden kunnat föreställa
sig om icke måhända någon Krondåre i Bed
laui eller annorstädes All möjlighet af ea
.återförening mellan Nassauska huset och Bel
giens provinser tillintetgjordes genom Ant
werpens bombardement och det afsättningsde
kret som utfärdades af Na t iona I-Kongressen i
Briissei Hela verlden insåg då ganska väl
att en restauration utan ett krig var omöjlig
och att ett krig till Nassaiuka husets reinte
grerande i sina fordna rättigheter skulle blif
va ett krig till Ex-Bour bonernes restaure
rande i Tuilerierne eller med andra ord ett
allmänt Europeiskt opinionskrig Ingen Stats
man var mera öfvertygad om detta obe
stridliga faktum än just Hertigen af Welling
ton sjelf och deiföre kunde ingen Premier
minister i verlden vara mera redebogen
an Hans Höga Nåd att medelst en skyndsamt
uppgjord traktat bekräfta den söndring som
"upproret v illat På sjelfva den dj»Ä då Par
lamentet sammanträdde i November i83j an
lände Herr van de Weyer såsom Ambassa
dör från Belgiens provisoriska styrelse till
England och innan den ädle Hertigen förja
gade från styrelsen hvilket skedde i slutet
af nämnde månad hade de fem makter som då
och nu bildat 'konferensen >eslutat a tt Belgien
skulle blifva fritt Konungens af Holland
framställningar till sina höga allierade om bi
stånd till sina förlorade provinsers återeröf
ring Jörkastadcs på denna grund enhälligt
och ingenting återstod for konferensen mer än
att skydda Holland för anfall Jrån Btlgernet
hvilka då voro den segrande parlen samt
att tillvägabringa en definitiv på billiga grun
der fotad skiljsmässa mellan de båda hufvud
delar af Nederländerna dem traktaten l8l5
så enfaldigt och olycksbiingande försökt sam
mangyttra till ett enda rike Denna jemk
ning har ändlligen i trots af otaliga svårig
heter och hinder lyckligen kommit till stånd
-
Den har fått alla Europeiska makters bifall
Den har i-sjelfva verket förvandlats till en
lika väsendtlig beståndsdel af Europas Stats
rätt som t ex Bäjerns eller sjelfva Nassau
ska furstehuset» upphöjande på en konglig
thron En ny Suverän har af den nya sta
ten blifvit utkorad och regerat öfver den
samma i t5 månader utan det aflagsnaste
knot af missnöje och med alla Europas mak
ters erkännande Vi Engelsmän hafva tagit
verksam del i traktatens uppgörande och i
Hollands eget intresse äro vi förbundne att
befordra dess verkställighet afven om Holländ-
ska Konungen dervid skulle göra motstånd
Några bland Tory-partiets blad hafva — med
en elakhet och listighet eller med en antipa
triotisk egoism sorn icke låter sig begripas —
uppmanat Holländarne att sät 'a sig emot oss
och våra fordringar Veta de väl rätt hvad
de härigenom företaga Hafva de gjort sig
redp för följderna al de råd de tilldela Vi
hafva redan mer än en gång haft krig med
Holland och kunna utan svårighet beiäkna
hvilka förlusterne dervid å b da sidor varit
Våra Torys som så gerna skulle vilja upp
skråma sin» egna /andsmän eller gifva dem
afsmak för hvarje fö >sök att tvinga Holland
till en fred som vore i dess eget intresse och
betryggade Europas lugn dessa samma Torys
skrika beständigt i vira öron om det onatur
liga och afskyvärda förbund Carl den :dra
ingick med Frankrike för att kufva Holland
— men de äio okunniga eller låtsa vara
det om de händelser som timade under
de tjugu åren näst före dnwna visser
ligen för sig betraktad fördömliga Alli
an ce Hafva de förgätit alt under den
tidpunkt af vår historia då folkets makt fram
för allt gjort sig Kallande och di national
opinionen allmänt an ta ges hafva uppträd t
fiiast och verksammast förklarade England
krig mot fiolland Ilar det fallit dem ur
minnet att både i654 och 1 <it >4 under pro
tektoratet och under restaurationen ansågo vi
oss förpliktade att förklara Holland krig och
i sådant ändamål utveckla bety I liga strids
krafter Veta de då icke att JVavi *atio /ifak
ten hvars mndifikntion några bland de mest bi
gotta af deras eget pirti u sk rika såsom en så
förfärlig olycka var uttäakt just såsom ea
dödsstöt åt General-Staterue och Holländske t
Skeppsegarne Känna de ej Blakes sjösegrar
och van Tromps öfvermod Vilja de dt
ej ihågkomma att den enda populära handling
som utmnkte Jakob II denna Tory-K un
p \r excellence var segern öfver en Holländsk
flotta medan han ännu var Hertig af York
år .034 Vid en senare tidpunkt voro Frans
männen Holländarens allierade och det kunna
de vid någon ny oförtänkt politisk koml 'na
tion åter blifva när som hel«t Den slutsats
vi vilja draga af ofvanstående historiska ex
empel är blott att England rr fritt att hand
la enligt sina nationella intressen att ehuru
vi under protektoratets tider hade en 80 års
gammal alliance m d Halland hindrades vi
rock ingalunda deraf att bevaka vårt eget
bista när det gä I de alt ett krig med Holland
"vår älsta b .tidsföi vandt
jredan då ansigs gan
ska populärt emedan det företogs såsom all
minna öfvertygelsen var till genotndrifvande af
rättvisa och nödvändiga ändamål och slutli-

Sida 3

gen att vi efter en ytterligare al !ia«ce af n
sa i5o år icke böra for det nöjet att beha
ga fronderande dek la (Datorer y frångå en poli
tik den vi anse af vigt för vår egen natin
loalära och Europas lugn och Het blqtt o ?h
oart för det sådant möjligen ku»de leda till
en kollision med Holländska regeringens en
Vilket
STOCKHOLM
Den 3 Nov
flflstkom Tisdag d 6 dennes bevista Deras
Majestäter Konun ^n och DiQttuingen samt
Hennes KongL Höghet Kronprinsessan den
högtidlighet som kommer att äKa rum kloc
lan t i om middagen i Kongl RidJarholms
&yrkan ti I f firande af Högstsalig Hans M
aj :t
Konung GUSTAF H ADOLPH den Stores
åminnelse och hvarvid styckeskott komma att
/ossas af Artilleriet och Kongl Maj :ts Flotta
1 ^8 skott i 2 :ne omgång ar af hvardera korp
Sen 6« !svor nr handgevären gifyas hat .Ijoris
vis af Infanteriet
De Stater och Korpser som blifvit under
rättade att ruin a ro för dem utsedde till hög
tidlighetens bevistande böra infinna sig i kyr
kan innan deras Majestfiters och Hennes Kongl
Höghet Kronprinsessans ankoms
FÖr d gen bäres stor uniform med hvita
underkläder
Kyrkan öppnas kl ro f m
(Post och I ^r Tidnf
En gan ka
märkvärdig omständighet bar
nyligen tiMdcagit sig i ansökn ingsväg nemli
gen att en Postmast »rel jenst blifvit ledig
u 'an att någon enda högre militär eller Svärds
Ordens-Riddare anmält sig de till
Det är Staden Sigtuna loin blilvit så van
lottad De sökande hafva utom t jenst förrät
tande Postmästaren ocli Apfrtekareii i staden
endast varit En e o Kontorsskrifvare vid
Post-Verket och mönsterskrifvare eri e o
Kamn ai skrifvare vid Postverkets Kammar
Kontor en bataljons-Adjutant vid Dalregemen
tet en Fanjnnkaie vid Uplands Regemente
cn Stads-Fiskal och en Fändrik i arméen
Orsaken härtill lärer dock icke vara bristen
på kompetente personer ibland den högre mi
litären utan förnämligast att lönen jemte
ixptuser endast utgör i33 Rdr 16 sk Banco
och de extra inkomsterna är o högst obetyd
lig
Svar på fli Sclilvters recension af skriften
om Dråp och Mord (Forts fr Torsdagsbl
Af milf yttrande sid
-ij att cn fridlös dömd per
son icke fa i dräpas endast gripas och töras i häkte
»lutar Hr Schlyter att Jag "således verkligen tror att
det behöfs en dom grundad på sådant förhållande
sinn i auiörde g omtalas för att kunna gripa och
häkta rn .Iräparr
Detta är Hr Schlyters sätt att
göra slutledningar
- samt derigenom bereda sig till
fälle a t na eli hånande sätt prisa deras lycka som
a t mig 'iu unit-rr .i tel >e um i_ /a
'geiM mening
Sa o«n erkänsla for den at Hr Schlyter mig med
delade np >p !y >nin att med Konungens D <unh»fvdnde
i
.i (y Caj» 3 § B mentes ar 1 ^3 Hof-Rätt *n får
- ju
emettan Hr Schlyter "inbillar sig
att så ännu
är underråIta honom att är
.789 upphörde Huf-Rät
ten att var
-» Konungens Domhafvande
Hr Schlyfers :dc anniärfcnin« angående vald ä
K muji«en är lör mycket enfaidig och obehörig
(Or bcJiöfva eiler böra besvaras
Att
'Virdcn med vi ja och stadgade rad Caj»
1 Ji blott utmärka» att do tus determiiiatus skall
lara tydligen (•
bevis t
ar en upptäckt hvarför
xaa har aU tacka Hr Schlyter Hittills hade nian
trött dt
.t vara alldeles ovedersägligt att s 'adi >adt
?ad utmärkta det en brntt-dig handling blifvit före
tagen efter Öfvei läggning Se der blott ett prof af
de -tora upptäckter som göras af den som har till-
- 'äckligt "gruudlig invigt i de gamla Jagarne l
v Att man icke är berättigad att aga maka antages
af mig sota en afgjord sak "men är dock
säger
Hr Schlyter
"hvad hustru beträffar
uppenbart
falskt ehuru en förståndig man visserligen ickt
utan aldra yttersta nödfall begagnar sig af en så
bedröflig rättighet
Detta nia t le vara skämt
"Dä lagen erkänner (Sic "att man i lek och
skämt kan valla en annans död ntan att det far
anses som viljadråp *ä måtte detsamma vara förhål
landet om stjuf-föi äldrar aga sitt stjufbarn och bar
net deraf dör
Här natte Hr Schlyter ater
skämta
Vidare har Hr Schlyter funnit att "meningen med
3o Cap 1 K1B visst icke är att gifva verkliga föräldrar
privilegium på rättigheten att under namn af aga
begå viljadråp
Det amma skall äfven gälla
om
tjänstehjon agande
Hr Schlyti r» »om så grundligen skaili hafva stude
rat Calonii disputation de poena liomicidii aftentHti
hade det icke bort undfalla hvilken vigt det ligger
•lerpå om man anser ett straffhud innefatta ansvar
för försök till ett visst brott eller icke emedan i
förra fallet så vidi det i samma Lagrum utsatte
strair skall kunna ådömadet måste under ransak
ningen upplysas att afsigt»n verkligen Varit alt begå
ett visst brott men i sednare tallet icke Ativer
man nu 17 Kap 1 § 2 mom MB innefatta ansvar
ffr försök till giftmord »a kan det der stadgad»
Straff icke ådömas utan att en sådan afsigt styrk s
Emedlertid lärer ingen domare draga i betänkande
att döma d n till döden som g i f v i t annan förgift
i uppsåt att skada honom v» ,re si till lif eller helsa
Fortfar Hr Schlylers "förvåning ännu så kan jäjg
icke hjelpa det
Om Hr Schlyter annu en eller ett par gånger lä
ser om Kongl Brefven 1724 och 1n /ju samt dermed
iemnför hvad jag 1 frågan om lottning emellan fler»
med brottslige yttrat hoppas jag att han skall -skita
så som han liörjade med att finna detsamma "gan
ska förnuftigt»
Dsn af mig • framställda mening om
dulgadråps-iqttfr- utdömer Hr Schlyter helt och hål
let med en förnäm ton men som inga skäl finnas
anförde för det härda Domslutet så lärer detsanwtiu
ej fä underställa någon annans pröfning Hade Hr
Schlyter gjort .på samma sätt med de öfriga anmärk»
oingaffie så hade han ntan «11 fråga «lag it sig bättre
ut än nu skett .-
Med RacUbane trodde jag skulle förstås den
"qui
occidendi coiuilium dat
[lires Glossar Svio Goth
men Hr Sahlytcr gillar
i eke som man vet någon
annans än sin egen Auktoritet
Jag har sagt att "ordet drifver (uti 28 Cap 4 §•
MB innefattar pä o /t gäng att man är berättigad att
bjuda och Infalla öfver annan samt att den befalld
icke godvilligt verkställer befallningen ulan dertill
varder nödgad
sid i4o så lyda mina ord och icke
nåsom Hr Schlyter stympad t citerar dem Häraf
drager Hr Scblyler den menlösa conclusion
"atl
man icke med- våld eller hot kan verka på den som
mail éj har (rättighet att befalla öfver
Såsom prof på den okunnighet Hr S förmenar sig
hafva hos mig upptäokt anför han slutligen blott
exempelvis
"att sid i inbrottstjuf kallas rä /iare
I sanning en stor upptäckt ined hv ilken om den va
rit grundad Hr S skulle kunna börja och sluta sin
recension Emedlertid skall hvar och en annan som
behagar läsa äfven sidan näst före den å hvilken Hr
Schlyter gjort den vigtiga upptäckten finna att det
fordrats Hr Schtyters skarpa blick i förening med
hans ovanliga lätthet och fallenhet att uppsöka fel
och misstag hos- andra Författare for att kunna an
se "tydligen bevist en dylik oriktighet derom an
dra Läsare icke torde haft "någon aning
Af de <sa prof lärer det vara tämineligen uppenbart
hvilkeuderas Hr Schlyters eller mitt sätt att tolka
lagen skulle förefalla mest "underligt i lagskipuin
gen samt om det är mine eller Hr Schlyters "tolk
ningar
som finnas så uppenbart falska
"att derå
orig ti g bet af sig sjelf faller läsaren i ögonen
Sedan jag sid y4 infört de skäl på hvilka jag
liufvudsakligen stödjer min mening att 24 Kap B §•
M B icke innefattar något ansvar för försök till
dråp slutar jag andra Kap med det yttrande atl
om denna min mening är rigtig vore Calonii af
handling (de poena liomicidii attentat i frän början
till slut
ett fortsatt misstag Detta tinner Hr Schlyter
vara ett "oanständigt omdöme >amt "oj >as ande språk
emot en Caloniu
Att Herr Schlyter känner skill
nå len emellan v il korliga och ovillko 'iigä omdömen
vill jag lor att göra rättvisa åt hans logiska in sig
ter icke sätta i trä ga Genom mitt villkorliga ytt
randen om Calonii afhaudling är ingenting vidare
sagd ,t an hvad som redan ligger uti den af mig ytt
rade olika mening atl om nämligen jag har rätt så
har Caionius orätt ocli tvertcm emedan båda me
ningarne såsom hvarandra motsatta omöjligen kun
na vara lig tiga Det "oanständiga Hr Schlyter ve
lat finna uti mitt yttrande b ,de han derföre i stäl
let burt söka deruti att jag vägat vara af olika me
ning iu«d en Caionius Hr SchlyUrs skärpa förebrå-
leser är© följaktligen icke
föranledde af nag ^nilnf
annat an cn uppenbar afsigt att väcka läsarens im-
nö }e emot mig såsom den der skulle hafva tillåtit
mig ett obehörigt
språk emot en af våra mest
vldtfre .jdade Juridiska författare
Sådana äro de anmärkningar i säkert p grund
hvaraf Hr Schlyter ansett sig "ej kunna annat ån
fråndöma Hr Lindblads arbete allt vetenskapligt
värde
hvarvid Hr Schlyter likväl icke velat "be
strida att det innehåller mån»a rigtiga anmärkoingar
men In ra myrket af des >e anmärkningar "kunde vara
Hr Lindblads eget har han funnit ej löna in ^ödAn
att n-idersöka )- Af Hr Schlyters förklarande att
att det bästa som finnes i Hr Lindblads bok är det som
handlar om barnamord ehuri det skall vara "mera vid
lyftigt an upply « ade
har jag hämtat anledning Li 1 .1 «Ie»
förmod an att om äfven de öfriga mindre invecklade
ämnena varit lika vidlyftigt utförda Hr Sehlyter
m jligen skulle kunnat vara nöjd raed beta arbetet
mcu jag trodde mig icke böra för några Cå läsares •
- .kull vara vidlyftigare än som för de flesta kunde
erfordra Slutligen
tillkännager Hr Schlyter att
"efter hvad man hittils
känner om Hr Lindblad
har .nian ingen anledning att hoppas att han kan
komma att gå långt i vettenskapen
Att Hr Sehlyter skulle förkasta och ogilla mitt
ifrågavarande arbete så väl till innehåll som till
plan och upstälfning Var rtiig ingalunda oväntad se
dan han uti ofvauherörde Tidskrift förklarat
"dass un
sere wi ^sen &chaftlichc Rcchtsliteratur =20 ist und >ras
noch sch limmer so durfte bei Bctrachtung des Zu
ständes der Universitäten eini Vérbesserung in dic
»er Hinsicht so båld nicht zu erwarten seyn
— I
inledrtlug af detta jemte flere andra minst sagdt
•skicklige och obehörige yttranden torde läsaren fin
na sig befogad att fråga Hr Schlyler hvad sonk
kunnat berättiga honom att yttra sig på ett så skain
lö t sätt1 öfver andra Juridiska FiVrfattare i Sverige
Hr Schlyter lärer icke till stöd för sin Competcncc
att vara Domare öfver Juridiska skrifter och arbeten
kunna eller vilja åberopa något annat a ti de af bo
n»m och Academie-Adjuncten (kollin utgifna nya Up
t .igor af Yest-Götha och Öst-Götha Lagarne jemte
glussarier dertill Genom dessa visserligen mödosam
ma arbeten har Hr Schlyter väl ådagalagt en utmärkt
noggrannhet vid jeinförelsen af de gamla Lag-Manu
scripterne samt ^orrcctur-iäsningen men få torde
anse Hr Schlyt <r de r i ge no n» hafva visat att lian eger
det son» är en "hufvudsak för att kunna bedöma an
drä icke lika Mechauiska litterära arbeten
I ruin ordning anser jag mig nu befogad vä icke
att meddela Hr Schlyter några råd i afseende pa
hans framtida företag äfven om derigenom nya uf
ig ter för mig skulle kunna öppnas men blott att
hemställa till läsaren och Hr Schlyter sjelf om det
icke vore både för den Juridiska Vettenskapen och
får Hr Schlyters "värdighet såsom vetenskapsman
och Universitets Lärare nyttigt att han af hvid
honom nu vederfarits ville "lära sig att det for
dras något helt annat än cn oförsynt tilltagsenhet
för att kunna vara domare öfver andras skrifter
»arnt att Hr Schlyter hädanefter helt och hållet "un
dandrog Allmänheten sina recensioner åtminstone i
rent Juridiska ämnen der han genom sitt riu aflagda
Specimen uppenbarligen visat att han "gått för bit
tida ifrån mästaren
och i stället använda sin til
på det arbete hvarföre han af allmänna medel åt
njuter ett ej obetydligt arfvode
Ul3 Okb83
j y
Upsala den i3 Oktober i83j
J C Lindblad
ValeikoskVp
Anekdot ur ett bref fr ,in Lisabon datera dl
i s /ultt af September
För att gvckln med härvarande Migueliter
livilke bland »niilil såsoin ett yttre Läuni
läckeo pä siu loy .iute bära lån ^t under ha
kan nt-iiliäiignnde *kägg hvarföre de af de
konstitutionellt erhållit Öknamnet Gitter och
Bockar föll det för nägra da
»ar sedan en
pefogel in ait kläda ut zij i Polisuniform
Hvittl pom är "afskrifvet effei Nehrman
det
bar Hr Sclilyter guu .ist iii >pfiickt men ila denns
författares skrifter tillika ined nä gr a Ac .idemi-ki
dis ^utationer synas utgöra nästan allt livad Hi
Sclilytcr liar sig bekun i den Juridiska L»iltera
turen skulle det lialnil g ^vij vara för mädosanit
fijr honom att undersöka hvarifrän det öfriga kun
de vara bämtadt
Detta lärer hafva afseende pä nvn 1837 ut <ri-fii :i
afbsndling "om Prceseription enligt Sveriges Lag
Hr Sclilytcr har likväl något sent iutit löt-ttnwaja
sin tanka härom

Sida 4

ipvCjlI långt Tösslägg ocli at-t på detta satt ut
.stl ^id begifva sig omkring till alla ägare af
getter och bockar samt förklara dem alt d
iaom 24 timmar måste hafva alls dessa djui
lakade under hakan vid bot af 4 mille reis
Detta gjorde god verkan på de lydige Portu
giserne och redan följande dagen såg man
de kring gatorne vandrande gethjordarne släta
som en i5 års flicka om hakan Don Miguel
som hade föregått sina undersåtare med
godt exempel i skägg-vägen liksom i myckel
annat har häröfver blifvit så förgrymmad att
lian utlofvat hedeilig vedergällning ål den som
upptäcker applågsmakafne
"Nå milt herrskap har Ni sett theaterns
Ijopp
— Hvad Sr det för ett hopp —
Kors bevars hor Ni inte selt theaterns hopp
De båda små eleverna som efterträdt Fru
Eriksson och Hr Torsloiv uti Marion och
Frontin fi kan akiiig tro hvad de bylin
Mina äro näpna Flickan som heter Jenny
Lir .d är baia elfva år men mår
tro bon
icke redan koketteiar och skickar sig som ett
komplett fruntimmer Och den der lilla gos
sen Sundberg se 'n som spelar Kaminartje
nare — en sådan betjent är man numein in
1 .1 en gång i stånd alt få ibland de långa
Siynglarna — De båda ungarne äto rätt sö
13 och flickan skall dessutom ha god löst
Men har ni inte hört talas om det förut mitt
herrskap de ha nu spelt två gånger
— Kors dem måste man nödvändigt gå att
se Det var ändå väl att Tlieaterdirektionm
kunde hitta på något alt locka den tröga pu
bliken med
Upsala Cerrespondcnten berättar följande
anekdot om det sätt hvarpå en Kon
trakts-Prost i Eikestiftet skall yttrat sig till
sin församling i följd af uppmaningen i del
Kongl Ciikuläibiefvet den 3 Mars angående
dryeken-kapen och dess följder Hr Kontrakts
Pi ostens ord lära fallit ;om följe
"Nu kommer jag tilt en samvetssak som är nvk
teilieten eller måttligheten Jag liar icke pjort uii
lirattom dernieil cburti Hc öfverenskommil härom lil
och vcustcr rund I omkring oss nicn jag hai
intet velat fkynda dermed ly vi skola behandla del
alivar .samt som en samvetssak och ej göra glänt der
af som mäiipa andra eller en del gjort .lag skal
Ii a opp l 'vad Kongl !aj :t skrifver härom
"A sä l ar Landshöfdingc-Emhetet med Kongl
Landthushållnings-Sällskapet utgifvit en .kungörelse
»om lyder sa liär
— —
"IVä hvad säger ni nu härom — Jag- vili ej annai
3u ni vill sjelfva ty det ni vill det vill jag säg
sjelfva hur ni vill Det är föreslaget alt harn oel
tjenstefolk skulle afhälla sig ifrån bränvin och star
ka drycker tills de äro 21 år men jag tycker all
detta är nog strängt och alt det vore neg om vi
stannade vid i5 år är J nöjda med det mina vän
ner såg sjelfva _ Ja det blir dervid dä
Härmed ansag ordföranden sig hafva »Ifvarsamt och
uitfullt behandlat en hvad han sjelf kallat sam
vetssak
Ett Original E11 afton da jag promenerade i en
sliog helt näia den lilla staden B tränade jagen
mängd bönder som voro sysselsatte med alt rödja un
dan småskog och såga rf Iiädstammarna Fä min
förfrågan om de der tänkte anlägga ny väg sago do
j
'i hvarandra skrattande och bäd o mig f» Isätta min
väg dä jag vid slutet af skogen skulle räka en ber
ve som kunde svara på min fråga Jag freck och fann
också verkligen en liten medelåldrig man med blekt
ansigte !ädd i bonjour med resmössa pä hufvndet
00 !» en rensel på ryggen Han var beväpnad med en
lang tub som han ouphörligt riktade ät det häll der
jag hade lemnat bönderna
Sä snart han hörde mina stig förde han tuhen ha
stigt f >ån ögat och ropade lifligt —
"Ni kommer ur
sk«con Herre hur långt ha de hunnit med arbelet
— Jag berättade hvad jag sett —
"Godt
sade han
"det är bra Sedan kl 3 i morgons (det rar nu unge
fär sex på afton har jag slätt på post här och jag
begynte just frukta att de stuck arne ej skulle hålla
ord ehuru jag betalar dem rätt hederligt Men Gud
vare lof ha de hunnit så långt sä hoppas jag att ut
sigleu skall öppna sig vid det gynnande ögonblicket
Nu salta han åtel tuhe ,n (yr ögat och vände sig
mot skogen med en obeskriflig uppmärksamhet och
gravitet
Några minuter derefter kullstörtade på en gång en
ansenlig massa skog Och en den skönaste utsigt visa
le sig liksom framkallad gcnorfi ett trollslag l 'å
sluttningen af en amfiteater af kullar glänste ruiner
na af en gammal Riddarborg förklarade i glorian af
den sjunkande aftonsolens purpurlågor Det hela gjorde
en beundransvärd effekt
Den okände yttrade genom några galla utrop sin
förtjusning Ungefär en qvarta timma stod lan i en
slags inspirerad
.hänryckning och lians ögon tycktes
vilja sluka det sköna skådespelet Slutligen sköt han
ihop tuben stoppade honom i renscln och
utan att
säga ett enda ord litan att helsa eller se på mig af
lägsnade han sig hastigt
Jag fick sedan vela att det var Baron R ett
original af första rangen som reser cmkring- till lots
såsom den ryktbare Baron Grothus och jagar med
passion efter skona utsigter
Han skyr ingen kostnad för att tillfredsställa den
nr- vurm genom sin vältalighet eller guldets troll
makt öfvertala han mangen egendomsegare alt ned
rifva lins fälla träd eller bortspränga klippor Man
,ertillar alt han en gång satte sig i sinne att upp
1 ,1-änna en af de betydligaste Jandlgårdarnc i Tyrol
c )I ,eilan den i hans tycke missprydde trakten ocli
förstörde hela harmonien i landskapet Med möda
kunde man förmå honom att afstå från denna tanke
[7n märkvärdig omständighet är att han aldrig be
söker 611 och samma trakt tvenne gånger
UTk Jl
g
(Ur en Tysk Jurnal
R :dr
Banko
G 3
INSAMLING
till Sfiogs-Lapparne i Piccii Lnppmark
Nil desperandum auspice Deo
Till Dito af G E
A Fr
Utan uppgifvet namn
För de olycklige Skogslapparne i Piteå
Lappmark enligt Pastor Lrestadii an»
mälan uti Aftonbladet d 3i Okt i83a
gifve» af C G S
Till Skogs-Lajiparne i Piteå Lappmark
från 11 A- B med munlacks-sigill
Till de utfattiga Skogs-Lapparne vid Pi
tiå under sigill med bbkstäfverna C .T
I biljet med munlacks-sigill Till Skog»
Lapparne i Piteå Lappmark af S B
lideman
Till Skogs-Lapparne i Piteå Lappmark
Till de nödlidande i Piteå Lappmark
från H
Tile Skogslapparne i Piteå Lappmark
från P G A- F J E
Till Skogslapparne i Pitea Lapppmark
i sig A 1 L
AjraroNSEÄ
TILL SALU FINNES
I Bokhandeln och i Aftonblads Kontoret ä 4 »k
Banko
Gustaf II Adolis
En teckning af orsaken till demje Konungs delta
gande i Trettiolra-kriget samt omständlig beskrifning
pj alla kända omständigheter vid doas död hvaraf
minnet firas i Sr den 6 November
Frun Stentrycket har utkommit och sälj et uti
B okhandeln u 2 z sk B .cot
CAHL Xlf .s SKUGGA VID
FREDRIKSHALL
fplanche i samma genre som "Napoleons vålnad
Från Stentrycket har utkommit och säljes uti W
Isbergs Bokhandel i hcfrnet af Stadssmedjegatan och
Storkyrkobrinken samt i de Jlesta Boklådor å 24 »k
Banko
Minne of den 6 November 1 (532
Tlanche föreställande Gustaf Adolf den Stores skugga
Frln Göthströms och Magnussons Stentryckeri är
utkommet och säljes i Stadens Hetta Boklldor
Konung Gustaf II Adolf på Slag
fältet vid Liitzen deri 6
November 1632
h
komp och lithogr af Hugo Hamilton — Priset 1 Rsdr
24 sk Banko
Inkomsten af försäljningen af denna teckning ar
bestämd It de nödlidande i likets norra provinser 9cr
rar Bokhandlare i Stockholm hafva benäget åtagit sig
att sälia den utan afdrag af något kommission» ar ^vode
Af trycket har utkommit och säljes uti JK Isbergs
Bokhandel a 1 K .dr B .coi Flickorna i Askersund
Berättelse frun Carl
Xtl .f Tidehvarf af Torf alta9
ren till "Blomman på Kinnekulle
I Deleens et Comp Bokhandel å 12 sk Banko
G rund erne till läran om
Bjur ock Växter
Ett godt
Orgel-positiv
däilO
gp
af Q fots ton Underrätteiso lemnar Organisten i Clara
Församl boende i Cantorsbostället vid Kyrkogarden 9
1 tr upp
Sevilla ALCAPAZONES
förträffliga till stufningar och ätes äfven som yanTig
Pickels i dessa dagar inkomna och säljes tillika mod
Kapris i småkaggar i Fruktboden vid Fredsgatan
J Kongl Wetenskaps-Akademiens Bergianska träd
gård finnes till salu • Hvitkuls .frön Both als .front
Blomkuls-frönt Socker Sadelärter m m .» allt af detta
ärets skörd DS större parti köpes lemnas betydlig ra
batt i priset For frönas goda beskaffenhet ansvarar
undertecknad
A Lundström
BlOMSTER .LÖKAR
Hyacint7iert dubbla och enkla af flere kulörer m
M i Bergianska Fröhandeln vid Munkbron
Åkerbär insyltade
ddbd id Kö
y
Hedmans Kryddbod vid Köpmanstorget
DIVERSE
Till undvikande af kollision göres
vetterli &t att
Bus Jar g al af Viktor Hugo är under öfversättning
Ett bättre Fruntimmer Jfcan få lära sig Hattars samt
Hufvudbonaders förfärdigande adress ils i Kryddboden
hörnet af Göthgatan och Svartens gränd
En ung bildad flicka som genom sin Moders död
nyligen förlorat ett trefligt hem önskar sig kondition
uti något tarfligt och ordentligt hus der hon kunde
undervisa smärre barn uti de nu brukliga öfningar
samt tillika biträda uti husets öfriga göromål Som na
turen tilldelat henne ett gladt lynne hoppas hon kunna
med villighet uppfylla hvad henne blir ålagdt Hennes
pretentioner äro endast ett hjertligt och godt behand
lingssätt Skulle någon fästa uppmärksamhet pi denna
annons så erhålles vidare underrättelse uU Herr W ?«
bers Kryddbod på Lilla Nygatan
VÄRDSHUS
ar Inyo öppnadt vid Munkbron uti den af Fru Le Maira
förut härtill begagnade Lokal
For dem som önska ega ett minne af Gustaf Adolf
den Store äro nägra exemplar af ett nyligen utkommet
lithografiskt arbete som framställer utom ett porträtt af
den Store Konungen äfven dess vålnad i hel figur att
tillgå i Bergs Bokhandel vid Stortorget å 2Vsk .Banko
under titel
Sveas sorg vid Gustaf Adolf
den Stores stoft
och med följande vener
Stor och älskvärd fruktansvärd och mild
Mäktig så i handlingen som orden
Af det ädlaste som Svenska jorden
Alstrat skåden Svenskar här en bild
Ingen thron en större Konung burit
Ingen kämpes blodbestankta svärd
Mera riklig skörd af lagrar skurit
Ingen enskild man var bättre värd
Kärlek saknad och beundrans gärd
Stor i lifvet större efter döden
Ljusets hjelte frihetens martyr
Sveriges bana emot högre öden
Än hans Minne och hans Anda »tyr
YEXELivUHS
noterad pa Stockholms Börs den 2 November 7832
London i4 H :iir 2 sk 3o 35 44 d *•» *4 Rdr
3o 75 d d 10 cl »igt 13 R ;dr 4 ?» sk 90 cl d
Hamburg i4ö 1-2 .sk 16 53 67 d d 146 sk
90 d d i45 1-2 sk 84 9 li <i
Altona i4ö sk 58 cl cl
Amsterdam i38 sk 70 cl d
Rotterdam att bet i Amsterdam i3o sk 110
cl cl
Lubeck Ltibsk Cour :t 117 sk 67 d d
Paris 2 (i i-3 - >k a Vhta 30 d d
S :t Petersburg 3o sk 3o d d
K34 kVit8 d
g
Köpenhamn 69 3-4 sk a Vidta 8 d d 69 1-2 sk
8 d cl
Medelkurs
Pund St i3 Rdr 4 9 r :st Hamb B :co 146 sk
5 rst
VARUPRIS
Hvete 8 R :dr 32 sk a 10 R :dr 3a sk RSff 10 Rch
a 10 R :dr 3a sk Korn 6 R :dr å 6 R :dr 10 si 8 rist
Malt 7 R :dr i sk å 7 R :dr 3j sk Hafre 3 Rdr i
sk Ärter 8 R :dr 32 sk a 11 R :dr 16 sk Salt
Terra Vecchia 5 R :dr 16 sk .Dito S :t Ybes 4 R *ch
4o sk Dito Lisabons 4 Rdr 32 sk pr tunna allt
Banco ■
Hos L J H .TRUT A
SUPPLEMENT 44-

Sida 5

44 Supplement till Aftonbladet i Stockholm
Lördagen den 3 November
1832
HERR C KINDBLADS HISTORISKA
FÖRELÄSNINGAR
(Fösts f Supplementet 43 d 27 Okt
Bland enskilta högtidligheter firas bröllop
pen uti China med den största prakt Vanli
gen få icke de båda interesserade parterna se
hvarandra föriän på sjelfva bröllopsdagen och
hvad som skulle förefalla minst troligt van
ligen lyckas dylika förmätningar på måfå
så att äktenskepsskillnader uti China vida
mera sällan förekomma än uti Europa der
hvar och en hur frihet att fritt få välja och
likväl ofia 110g väljer så illa att man snart
ångrn sitt va Uti China åter är det all
tid förSldrarne eller några andra släktingar
eller vänner hvilka sinsemellan först öfver
enskomma om ett pars förening och denna
öfverenskommelse bekräftas merendels med
ömsesidiga skänker Käi leken som annorstä
des spelar en så stor roll och åstadkommer
så mycken sällhet men äfven så mycken sorg
och så talrika bekymmer ar uti China nä
stan helt och hållet en okänd sak JEn flicka
medför alldrig någon hemgift ut sin man
tvärt» m måste denne på visst sätt köpa sin
hustru då ulom en viss summa penningar
gom inåste erläggas före giftermålet han ofta
nödgas gifva presenter af mångfalldig större
välde än de som lian får emottaga Som
tlet dock ofta kon inträffa att mången icke
kar råd att göra st ^ra
■on
"b <vstn»t !ei
men
Jagarna likväl uttryckligen ålägga hvarje
man såsom en skyldighet att inom en viss
ålder inträda uti äktenskap så eger han till
stånd tett gå till det allmänna hittteliarnshu •
set der fattiga fader- och moderlösa barn
uppfödas och der vnlja sig en flicka efter
eget godtfinnande hvilket sällnn nekus så
vida mannen ej pjort sig känd för lattja ccl
ett dåligt uppförande På sådant sätt kan
han icke allenast spara Mg ött kostnaderna
för att köpa en hustru utan har äfven till
fälle att utse den med hvilken han tror sig
kunna lefva lyckligast I alla andra fall fa
som sagt ar de hegge förlofvade icke se
hvaroiidrs förr flin gifte målskon tiaktet blif
vit behörigen afslutudt emellan de tvenne
siägterca cch de nödvändiga skänkerna på
ömse sidor blifvit »flemnade Först på sjelf
va brölloppsdagen föres fästmön till sin till
kommande äkta man med stor stål och åt
följd af ett tslrikt följe af slägting» !- och be
tjening af hvilka somlige äro till häst an
dra till fots några bärande vapen eller spe
lande på instrlimenter andra förande rökel
sekar och facklor äfven midt på ljusa dagen
slutligen andra som bära brudens saker och
de skänker hon medför Om hon är dotter
till en förnäm och rik man bäres hon på
axlama af 12 starka karlar- uti en praktfull
bärstol Hela tåget är med ett ord utrustadt
roed den största möjliga lyx och på sådan
sätt bär det af ifrån biudens fars hus till
hennes nya mans Denne Klädd uti sina bä
sta cch dyrbaraste kläder samt omgifven af
ett lika stort antal af slägting» och bekanta
afvaktar sin bruds ankomst utanför porten
der hall emottagcr henne Då tåget auländl
dit framträder en ibland brudens förnämsta
anhörige och öfverlemnar brudgummen nyc
keln till den bärstol hvaruti bruden sitter
och hvilken stol på alla sidor är med ytter
sta sorgfällighet igensluten Brudgummen
öppnar med ifver dörren dertill och det är
då för första gången som han skådar sin
brud Någon gång händer det att han finner
henne mindre behaglig än han väntat och
att han då genast åter igenläser bärstolen
och återsänder henne till hennes föräldrars
hus föredragande att heldre förlora de pen
ningsur lian utgifvit för hennes skull än att
förena sig med en qvinna med hvilken han
icke anser sig kunna lefva ett lyckligt lif
likväl »äges detta ganska sällan inträffa Oro
hon återigen vid denna första granskning be
hagar honom later hpn henne utstiga utur
bärstolen och iiiträda uti en enkom för hög
tidligheten inredd sal och der efter några
få religiösa ceremonier fira dagen med stor
högtidlighet och alla upptänkliga nöjen Detta
är för fruntimren den sista dag det tillätes
dem att vare uii några andra karlars säll
.skap än deras mans ifrån den tiden äro de
för alltid uteslutne utur alla gästabud alla
publika högtidligheter __ Lagarce tillåta en
Cliines att taga flera hustrur likväl anses
blott en enda såsom den egentligt lagliga
de andra tagas utan alla ceremonier endast
medelst ett afslutadt köp och stå för fram
tiden i alla afseenden likftOm tjenstpigor
under den rätta hustruns befa-H»ingar till
och med deras egna barn anses icke tillhöra
dem utan henne Då allt noga öfverväges
måste man bekänna att det äkta ståndet
merendels är ganska bedröfligt för de Chine
siska fi untimien lika mycket uti de högre
som uti de lägre samhällsklasserna Behand
lade nästan som siafviniior och hållna be
ständigt inneslut ne utsatta för den lätt in
tiäffande förödmjukelsen att i vissa fall kun»
na blifva bortsålda tillika med deras barn
eller att vid den minsta änledning till miss
nöje förskjutas och öfverlemnas åt sitt öde
samt dömde då de blifva enkor till en lång
varig och hård sorgetid hvarefter de må &te
framsläpa sina återstående dagar j en bedröf
lig enslighet eller utbjudas åt den mestbju
dande hafva de uti lagarna blott en enda
stadga till deras förmån den nemligen som
gifver dem rättighet att välja en annan man
om den de hafva aflägtiar sig ifrån dem på
längre tid än trenne år — I allmänhet äro
Chinetiskorna väl växta lifliga och älskvärda
uti deras uppförande Inom hus sysselsätta
de sig med hushållets skötande barnens upp
fostran och några konster och handarbeten
såsom målning fernissande broderier söm
nader m m De bättre som förut nämndt
är begifva sig sällan ut och dä detta nå
gorgår .g händer bäras de alltid uti en väl
tillsiuten bärstol så att ingen på gatan må
kunna se dem Hela deras lefnad är en be
ständig kedja af tvång och försakelser »f alla
umgänget» nöjen dystert och enformigt för
flyta deras dagar inga förströelser skingra
deras bekymmer de tyckas icke vara skapa
de för egen sällhet blött alt uppoffras för
a »dra» fördelar och nöjen
Svart dödens och sorgens kännetecken
Europa begagnas icke till samma heros®
ändamål uti China som hos oss Chineserne
uttrycka saknaden och sorgen efter bort
gångne anförvandter genom hvita kläder
Hos oss är möi krets färg en symbol af graf
vens länga midnatt hos dem beteknar ljuset»
färg renheten af ett annat lif till hvilket den
från bojor lossade anden uppsvingat sig uti
en förklarad gestalt Hos alla folkslag hor
det ifrån urminnes tider varit vanligt att
genom yttre ceremonier tillkännagifva den
saknad man känt då döden bortröfva en
älskad vän eller en nära slägtinge men in
genstädes har detta bruk varit så heligt så
strängt iakttaget och förenadt med så lång
variga hårda sjelfförsakelser som uti China
Den barnsliga vördnadsfull» tillgifvehbetea
för föräldrar och förfäder upphör icke der
då dödens lia afskurit sambandet emellan det
jordiska och det eviga den sträcker sig äf
ven på andia sidan grafven fortlefver ibland
de sednaste afkomling» och utgör alltid
Chinesens första heligaste känsla Således
hyser man uti China den största vördnad för
aflidne förfäders isynnerhet en faders eller
moders minr .e äfvensom ehuru uti en nå
got mindre grad för andra anhöriga och
man tror sig aldrig nog kunna uttrycka
denna vördnad Såväl medelst de omkostna
der som göras vid begrafningarna oeh de
årliga åminpelsefästeina som genom uttryc
ken of den djupaste sorg De gamla sede
lagarna hvilkas lefnadsreglor voro i högsta
grad noggranna och stränga och hvilka ännu
föga förmildrade allmänt efterlefvas utsätta
trenne hela års sorgtid då en fader eller mo
der dör och under en stor del af denna tid
måste den sörjande endast sysselsätta sig med
sm smärta och med åtankan på den föllust
som han lidit Dessa trenne sorgeår skola
tillkännagifva den synnerliga e känsla som
man bör hysa för de omsorger hvilka för
aldrarne förut fått hafva om sina barn för
nämligast under den spädaste barndomen»
första tre år då en oafbruten omvårdnad
och skötsel varit nödvändig och denna sorg
tid iakttages sä noga att till och med en af
de förnämsta Mandarinerne eller Ministiarne
måste om han råkar att förlora en fader eller
moder genast under hela denna tid afbryta
sina embetsgöromål och draga ,sig undan uti
enslighet såvida icke Kejsaren sjelf föran
ledd af några vigtiga orsaker frikallar honom
derifrån hvilket ganska sällan händer först
efter trenne års förlopp tillätes det honom
att åter inträda uti sitt embete Mångfaldiga
drag anföras uti de Chinesiska häfderna på
den noggranhet hvarpjed sorgtiden efter för
äldrar iakttages så att många till ocli med hel
dre låtit tillfället gå sig utur händerna att
vinna stora fördelar än de velat sysselsätta
sig «ued verldsliga göromål då de endast
borde egna sina tankar åt saknaden och sor
gen Så berättas det om en prius uti en af
de småstater hvaruti China fordom var sön
derdelad Denne prins hade varit nödsakad
att öfvergifva sitt fädernesland genom en
änlysteo styfmoders intriger och var stadd
på resor uti fremmande länder då han er-

Sida 6

jöil underrättelsen på en gång om sin fa
der död och förlusten af sitt arfrike hvilket
usurpatörer til 1 väl lat si En regent uti ett
närgränsande land erhöd honom soldater och
allt möjligt understöd till att återeröfra ri
let men erhöll det ädla svaret af den för
jtgäde prinsen att han önskade helldre för
lora sitt fädernearf än fela uti de pligter
han hade att uppfylla mot sin aflidne faders
»inne hvilka pligter icke tilläts honom atl
gripa till vapen på en tid som endast borde
egnas åt smärtan och den ensliga tyst» sor
gen _ Uti China skulle en son hvilken för
lorat sin fader hvarken kunna eller vilja
äfven i de rnest tvingande omständigheter
hvila uti sin vanliga säng åtminstone under
de första 100 dygnen Han måste då bestän
digt ligga på blotta golfvet utan alla be
kvämligheter endast lifnärande sig med liten
och dålig spis samt ej drickande annat än
ätten Dessutom får han under hela det
första året icke samtala med någon annan
utsm i de mest vigtiga saker Likastiäng
sorg måste *-11 fruntimmer afven iakttaga uti
z år då hon blifvit enka då deremot en
man hvilken migtat sin hustru icke behöf
ver sörja henne längre än ett år Slutligen
avlägges afven trenne års sorg öfver hela
riket d i Kejss en dör
Denna utomordentliga barnsliga högaktning
hvilken vid alla tillfallen bevisat regenten af
Chineserna är grundad på en ganska vis prin
cip att nemligen som jag förut haft tillfälle att
omnämna regenten bör sjelf hafva en faders
ömhet emot sina undersåtare och en fader en
regenfs myndighet öfver sina barn På sådant
•ätt sammansmälta dessa bada förhållanden
och bilda ett förträffligt hell en regent blir
det samma som en far för riket en far det
samma som en regent ibland sina barn begge
anses lika i alla förhållanden Det uppväx
ande slägtet vittne till den högaktning och
vördnad deras föräldrar alltid bevisa dem
hvilka gifvit dem lifvet inhämta redan tidigt
den undergifvenhet och den lydnad som de
ärO skyldiga föräldrar och Chinas visa lag
stiftare hvilka insågo alla fördelarna af den
na undergifvenhet sökte att så mycket som
möjligt låta den sammanvexa med sjelfva
n a ti ooa Ika rak te ren De lyckades deruti och
denna djupt inrotade undergifvenhets-k«n *la
bibehåller freden inom familjerna denna fred
frambringar ro och lugn uti städerna före
kommer uppror och skänker hela liket en
säiian rubbad ordning Deremot uti andra
länder der ålderstigne föiäldrar oftast anses
såsom en börda »f deras fullvuxna barn och
hebandlas med ovilja och missnöje huru skolo
der de mindre barnen som dagligen se dett
kunna inhämta eo ren barnslig tillgifvenhet
och lära sig den undergifna vördnad hvas
med de uti en framtid skola be mola drrn
egna då lika bräckliga föräldrar — Sjelf»
de magtigaste Kejsarne hafva icke vågat anse
sig mera fritagne från skyldigheten ett I
visa sins föräldrar den djupaste barn»li
»ordnad än deras ringaste undersåtare tvärt
om hafva de merendels sökt att i detta af
seende lemna de mest lysande exempel och
om någon gång nä gon våldsam tyrann vågat
tiaropa sina barnsliga pligter under fötterna
bar alltid hela folkets enhälligt ogillande röst
tvungit honom att ratia sitt fel En viss
Kejsare hade trott sig böra aflägsna sin mo
der ifrån hofvet i anseende t-1 hennes min
dre ordentliga levnadssätt Genast uppträdde
ministrarne till benne föi svar visande Kej
saren att en sen i intet enda fall kunde an
se sig hafva rättighet att ,straffa en af sina
föräldrar samt att ett sådant prof af regen
ten på brista de barnslig vördnad skulle haf¬
va de mest skadliga följder pS folkets tän
kesätt Kejsaren vredgades väl fortfor en
tid i sin fattade föresatts och straffade till
och med till döden flera af de besvärliga
ihärdiga ministrarne hvilka icke upphörde
att förebrå honom hans fel men andra upp
stego i deras ordning och det allmänna miss
nöjet tvingade honom slutligen att återkalla
sin verkligen brottsliga moder bedja henne
om tillgift och återställa hennes löna an
seende Så heliga anse Chineserne ett barns
pligter emot föräldrar och den Chinesiska
historien öfverflödar på berättelser om den
utomordentliga noggranhet hvarmed de iakt
tagas Det är ingen sällsynthet att barn der
uppoffra sig för en älskad fader eller moder
och då andra folkslag blott kunna uppvisa
några få exempel på en sådan rörande sjelf—
uppoffring kunna Chineserne anföra otaliga
dylika Jag väljer blott en enda t i 11 d ra g el <»
ibland tusende hvilka kunde förtjena att
omtalas — En högre embetsman bade under
Kejsar Ventis regering blifvit dömd till dö
den för några grofva brott och domen var
nära att gå i verkställighet Han hade en
son hvilken ännu icke uppnått sitt i5 :de
år och denne ädelmodiga yngling intogs af
den bittraste smärta öfver fadrens handling
och deipå följande olycka Efter flera be
mödanden lyckades det denne slutligen itt
framtränga ända till Kajsarens thron och der
•inropade han under ymniga tårar regentens
mildhet bedjande honom taga hans lif och
skona fadrens Kejsar Venti rördes af detta
uppträde men som han misstänkte honom
att möjligtvis blott handla efter andras till
ställning och söka bedraga genom en för»
stäld ömhet lät han göra honom flera snär
]ande frågor för att upptäcka om det var af
egen drift som han erbpd sig att blifva ett of
fer för sin fader Ynglingen vi .ade en sådan
enkelhet och uppriktighet uti sina svar att han
nfvtrlygade alla om sin oskuld men för ett än
nu ytterligare pröfva honom låtsade Kejsaren
■iom om lian antog hans tillbud befallde att fad
ren skulle frigifvas och sonen föras till dö
den Äfven detta prof igenomgick han med
lika stor ära Redan lyftades bila» öfver hans
hufvud och likväl uttryckte hans ansigte en
dast den mest rena och oförställda glädje
di Kejsaren gaf ett tecken lät nedföra ho
nom ifrån schavotten och omfamnade honom
under de största loford för hans ömhet för
sin fader hvil ken nu benådades Kejsar Venti
ville tillika tilldela honom ett yttre heders
tecken men den ädelmodige ynglingen af
slog detta och utbid sig såsom en nåd att
slippa bära en prydnad hvilken alltid skulle
påminna honom att hans fader varit brotts
'£• —
Icke allenast äldre och förståndigare
ha i n hafva utmäikt sig genom barnslig öm
het äfven uti spädaste åren hafva många vi
sat stora prof derpå och ibland många mft
det blott tillåtas mig itt anföra följande rö
rande anekdot En liten gosse om 6 år ha
de så fattiga föräldrar att de icke kunde
köpa sig gardiner omkring sängen för atl
skydda »ig emot myggorne hvilka uti China
om sommaren äro i högsta grad besvärlige
och på många ställen en veiklig landsplåga
För att så mycket som möjligt bevara sina
älskade föräldrar för desses plågsamma styng
passade han alltid på då de sofvo och hvif
tade bort myggorna ifrån dem med en liten
duli Som delta snart uttröttade hans små
krafter påfann han följande utväg Då han
tröttnade att hvifta »Iklädde han sig sina
kläder anda till medjan och satte sig så
halfnaken framför sängen lemnande sin fina
hud till rof åt de glupska myggorna utan
att bortjaga dem och utan att beklaga sig
Då slutligen förafdrarne händelsevis upptäckte
detta deras sons ädelmodiga handlingssätt
yttrade han Jag har gjort detta för att hin
dra mamma och pappa att blifva bitna ty
då myggorna hafva mättat sig med min blodt
skola de lemna mina föräldrar uti rOj hvilka
sä väl behöfva någon hvila då de måste ar
beta så mycket En kärlek till föräldrar
hvilken redan så tidigt kan förmå till en
sådan grad af sjelfuppoffring bör grundlägga
en verklig säker huslig sällhet inrim famil
jerna
Låtom oss nu återgå till det ämne
hvilket vi först afhandlade nemligen det sätt
hvarpå Chineserne uttrycka sin saknad vid
föi lusten af föräldrar och andra anhöriga
hvilket icke endast stannar vid de första ce
remonierna och sorgen straxt efter dödsfallet
utan älven förnyas alla år med stora hög
tidligheter på de aflidnes grsfvar dit de ef
terlefvande församla sig och fira sin» bort
gångne slägtingais minne — Sjelfva begraf
ningshögtidligheterna då deri döde nedläg
ges uti jordens sköte firas med stor prakt
och ståt isynnerhet utaf förnämt och likt
folk Liket åtföljes af en stor mängd pre
ster och Bönzer eller munkar hvilka dels
med en sorlig ton sjunga den dödes låf dels
spela klagovisor på åtskilliga instrumenter
Några bära bord lastade med vin och allehanda
slags mat hvilket skall utsäitas på grafven
andra åter välluktande rökelsekar I spetsen
tågar helt högtidligt en person som bär en tafla
hvarpå den aflidnes namn med stora ord står
skrifvet äfvensom alla hans föi fä ders Sjelfva
liket bäres af 20 karldr uti en praktfullt fer
nissad likkista klädt uti dess dyrbaraste klä
der samt öfverhöijdt med en hvit duk Ef
teråt tåga enligt deras rang den aflidnes si äg—
lingar klädde uti säckar af groft tyg om
lindade med ett rep ef hamp« samt hafvan
de fötlerne inlindade uti halm ch hufvudet
betäckt med trasor med ett ord utstyrda
på det möjligast ynkliga sätt Uti denna
ordning tågar man ifrån dea dödes boning
till grafplatsen bvilketf alltid är belägen
utom staden merendels på någon höjd om
gifver af en raui och planterad med tallar
och cypresser Då man framkommit dit
börja slägtingarne och prestrrna att gråta
eller rättare sagdt högljudt tju 'a på det mest
klagande och sönderslitande sä ,tt hvarpå man
möjligtvis kan uttrycka sin sorg Ingenting
bos oss kan jemföras med ett sådant klago
skri och den som ej varit närvarande och
baft tillfälle ett åhöra ett dylikt skall svår
ligen kunna göra sig ett nog tydligt begrepp
om allt det förskräckliga deruti likväl tyckes
för Europeiska öron hela denna högljudda
sorg och dessa klagoskri af lejda gråterskor
allt för mycket afmätte efter reglor och allt
för mycket beräknade på en slags teatereffekt
för att kunna inge några egentliga känslor
sorg ock smälta Efter några korta reli
giösa ceremonier nedsältes liket uti grafven
och processionen intager på ett ställe uli
ganskapet en präktig begrafningsmåltid
Utom bröllops och begrafningshögtiderna
samt födelsedagsfester hvilka vanligen firas
med all möjlig prakt hålla Chinesei ne sällan
några stora kalaser de lefva i allmänhet in
draget och sparsamt och slösa endast under
stundom allt för mycket då de någon gång
skola slå på stort — Uti allmänhet äro Chi
neserne uti det dagliga umgängcslifvet öfver
diifvet all varsamma artig och ceremoniös
och öfvergå i detta hänseende alla andra
nationer på jorden Den yttie etiketten in
studeras hos dem ända ifrån den spädaste
barndomen och hela lagböcker finnas utar-

Sida 7

betade hvilka ensamt utstaka de artigheter
roan är skyldig iakttaga uti ett säll
skap Den vanliga helsningen är att lägg»
armsrne i kors öfver bröstet och något ned
böja hufvudet likväl helsas olika allt efter
som den personen hvilken man råkar ar
mer eller mindre förnäm eller dm grad
hvaruti man sjelf är hög eller låg så att man
tryggt kan säga att det finnes öfver looslags
olika sätt endast alt helsa på hvarannan på
gatan Då man vill bevisa mer äa vanlig
aktning mot en person srnn man råkar ute
ihopknäpper man händerne upphöjer dem
först mot himmelen och nedböjer dem Ridan
ända till maiken tillika med bela kroppen
Emot en Mandarin faller man på knä och
vidrör marken med pinnan qvarblifvande uti
denna ställning ända till dess han uppreser
den hehande hvilket han alltid skynd«r alt
göra Likväl då en mandarin visar sig ute
skulle det vara en stor ohöflighet att på hvad
sätt som helst helsa på honom så framt
nian icke har något egentligt ärende ellei
vili tala med honom I alla andra fall bru
kar man vid en Mandurins anträffande di »ga
tig undan några steg och med nedslagna
ögon samt armarna hängande vid sidorna
vänta till dess han passerat för att sedan
fortsätta sin gång Det skulle vara att till
foga honom en stor oförrätt om man före
t°e S 'S a '1 bet akta honom I detta åse
ende är det en stor skillnad emellan de för
näma Chineserne och andia nationer» höga
herrar hvilka merendels finna ett nöjt- och
en utmärkelse uti att blifva begapade a
hop» n och att kunna visa öfverallt derå»
störa prakt och herrlighet Uti samtal be
gagna Chineserne sig högst sällan af ordet
jag utan uttrycka sin egen person med de
lägsta benämningar som finna» äfvensom den
tilltalade med alla möjliga utmärkande tit
lar Så säga de till ex må edeis höga nåd
tillåta sin tjenare att yttra några ord må
eders lysande heri
li
.ghet värdigas ernottiiga
detta af sin underdånige slafs hand med mera
dylikt Dessa komplimenter synas säkerligen
löjliga för flera af oss och såsom blott
pladder »en de hvilka hafva någon kunskap
om de Oiientaliska språken skola deruti sä
kerligen icke finna något onaturligt och mot
stridande emot språkets lynne utan tvärtom
att allt detta ännu återfinnes hos de flesta
Österländska folkslag och att till och med
det skulle blifva icke allenast löjligt utan äfven
oriktigt och stötande att uttrycka sig på ett
annat sätt än det ofvennämnda Vid deras
visiter med undantag af ibland deras närmas
te 'inner bruka Chineserne i synnerhet er
oti lig mängd ceieirtoiiicr och helsningar niet»
ta !» föga och alla komplimenter som sk 'ia
görst äio noga utstakade ;äf»ensom skillnad
uti rang alltid med yttersta stränghet iakttager
T» M ett prof på huru svårt d .t
är att uti China kunna förtjena namn af « i
artig och belefvad nian torde jag få anförs»
huru det tillgår då någon förnäm skall gö
ra sin visi t hos en något förnämai e person ;ä
man utså fett enda för hållande kan lätteligen dö
ma till »a 1 la öfriga Den som vill göra visiten
måste b "irja med att öfverlemna åt portvaktare»
• tt slags visitkort eller biljett af rödt papper
med guldblommor hopvikt i form af en sol
fjäder o :h med deh främmandes namn teck
nadt på ena vecket jemte följande ödmjuka
skrift f N usel slaf vän af eders-herrlig hets
strålande stjerna och trogen lärjunge till dess
högn visPet önskar att vinna den nåden att
rulla sig i stoftet för edra fötter
Sedan
detta är gjordt och om Mandariaen emotta
ger besöket inträder den främmande till dör
ren utaf den högtidssal hvaruti Mandarinen
infunnit sig Der börja de langa ceremoni
erna hvilka äro noga bestämde uti de Chi
nesiska etiketts-lagarna Först buga begge
»ig för hvainndra g gånger sägande hvaran
dra emellan hvarje gång trenns utvalda kom
plimenter derpå faller den främmande 5
gånger på knä hvilket af Mandarinen be
svaras roed blott 3 knäfall och två simpla
helsningar Sedan yttrar Mandarinen fler»
sånger "Var god och stig in
hvarpå den
främmande svarar
"jag vågar icke
Då han
ändtligen hunnit komma in genom dörren
börja nya komplimenter och helsningar samt
en långvarig artig strid om hvilken »kell gå
på högra sidan hvilket slutligen dock alltid
måste tillfalla den som innehafver den
högsta rangen Sedan detta försiggått måste
den som emottager besöket göra en djup
h isning för den stol som han örnar sin
gäst i det han vördnadsfullt nedfaller der
före och med en flik af sin rock aftorkar
dammet derutaf
Ändteligen hur man kommit så långt att
man satt sig då framställer den fiäm
mande med enganska alfvarsam mi» anled
ningen och ändamålet for sin visit och /r
håller svar derpå allt under ett beständigt
krus och mångfalldiga bugningar För öf
rigt måste man hålla sig fullkomligt rak pil
stolen utan att hvila sig emot ryggstödet
samt hålla ögonen nedslagna utan att våga
se hvarken tillhöger eller venster händerna
lagda på knäen och benen framåt utsträck
ta Som man dessutom vanligtvis bjuder the
hvad tid på dagen som helst åt alla som
komma på visit uppstå andra ceremonier
uti sättet att bjuda och emottaga koppen att fö
ra den till mun och att åtel lemna den till
betjeningen Man dricker alltid många
koppar och vid hvar kopp måste man för
nya s»mm- krus bugningar artigheter och
tacksägelser på samma satt då man bjuder
att röka Sedan .visiten är slutad och den
främmande skall stiga till häst för att åter
fara hem börja åter afskedskoinpliiienterne
hvilka ej sällan draga ut i mera än en
halftimma Den som emottogit besöket ut
går för att se den främmande uppstiga på
hästen men denne bedyrar att han omöjligt
kan begå en sådan ohöflighet och uti hans
närva ,o företaga en så oanständig röielse
Slutligen efter mångfaldiga förklai ingar och
inböides artigheter går värden något afsides
och den främmande stiger på hästen Ge
nast framkommer välden äter och önskar en
lycklig resa En ny flod af komplimentei
å båda sidor den ene vill icke ingå uti hu
set förr än han förlorat den främmande ur
sigte hvilken åter svär att han icke skall
låta sin häst göra ett enda steg förr än vär
den aflägsnat sig Denne måste ännu en gång
gifva efter och går ånyo oågot afsides men
knappt har den främmande kommit ett litet
stycke på vägen förr än han åter utkom
mer och tilliopar den boitfarande ett pyts
farväl hvarpå denne svarar — Slutligen f >i
det aldra sista då den främmande ri tit nä
got längre skickar man efter honom en be
tjent med nya artigheter och anhållan att
lian snart mätte återkomma Så besvärligt
ar det uti China att blott göra ett kcrt be
sök och en sådan mängd af artigheter måste
iakttagas vid en så föga vigtig sak också
anse Chineserna oss Européer för särdeles o
artig» och illa uppfostrade och de finna
våit umgängesätt lika ohyfsadt och obelef
vadt som vi anse deras lör löjligt
Chineserne hafva i allmänhet en mörk o
livfargad hy små tindrande svarta ögon en
liten väsa stora öron platt och bredt an
sigte
Deras hufvuden hafva en nästa» fyr¬
kantig skapnad hvilken dels är dem medfödd
d»ls erhållrs genom pålagda bindlar uti de
spädare åren och anse för något särdeles
vackeit Karlarne värdera icke en fin och
smäit kroppsställning tvärtom anses ett godt
hull till och med fetma föi ett tecken till
skönhet och detta erfordras isynneihet hos
den som söker blifva Mandarin hvilket han
aldrig kan blifva om han på något sätt är
lytt vanskaplig eller saknar de kännetecken
till ett vackert utseende som Chineserne gil
la De Chinesiska fruntimren äio i allmän
het af en liten kroppsbyggnad raka och väl
skapade men äfven de hafva en annan tänka
än vi om en smärt vext och anse för något
ganska behagligt att vara feta och lika
ijocka ända ifrån hufvudet ner till fotte no
Deras ovanligt små fötter äro förut om
nämnda De hafva för det mesta ett vac
kert ansigte en liten näsa små men vac
kra svarta ögon och en fin ljus hy
men hvilken de ej sällan vanställa genom
ett slags hvitt smink som gör dem bleka
och gifver dem ett trånande utseende hvilket
*f dern anses för ett tecken till blygsamhet
och ärbarhet Detta smink bortskämmer
dock innan kort deras hy och gör den fårig
'»ch skrynklig Deias klädsel är snygg an
ständig och afpassad efter klimatet Deras
hufvudklädstl består vanligen uti en mängd
hårbucklor hvaruti små buketter af artifi
ciella blommor äro invirade eller med gran
na plymer på båda sidor hvilka nedfalla på
»xlarne Unga flickor bära en slags krona
utaf papp öfverdragen med vackert silke
och hvilken framtill slutar sig uti en spets
rikt prydd med perlor diamanter och andra
grannlåter Gamla gummor nyttja blott en
bindel af siden som viras omkring hufvudet
Alla fruntimmer nyttja ett slags vackra roc
kar som räcka ända ifrån halsen ner till hä
larna och vid midjan uppfästas med en gör
del denna rock är hos aldre fruntimmer af
svart eller violett färg hos andra deremot
af röd blå och grön allt efter egen smak
Deras händer hafva de all omsorg att dölja
medelst vida ärmar hvilka äro så långa att
de räcka ända till marken och med handen
invecklad uti dessa emottaga de de saker som
lemnas dem aldrig med bara handen hvil
ket de skulle anse såsom nsg t särdeles oan
ständigt Lika »tor fruktan hysa de för att
visa andra deras bröst och hals hvilka de
ulltid sorgfälligt skyla medelst rockkragen
eller en derpå lagd halsduk Utanpå sjelfva
rocken bära de ett slags ksppa utomordent
ligt vid och äfvenledes med ganska långa är
mar Således är det täcka könets klädedrägt
uti China icke allenast ytterligt anständig u
tan afven fri från all behagsjuka och om
bytliga moder påträffar man »om förr sagdt
är derstädes aldrig Äfven hafva de Chine
siska fruntimren föga retelse att utsmyc
ka sig med koketta prydnader då deras män
barn och betjening saint några få vänner nf
samma kön soit de äro de enda personer
för hvilka det tillätes dem att visa sina be
hag och de grunnlåter som de kunna
ha fva
Männernes klädedrägt uti China bär stämpel
af dr n ull varsamhet som de alltid eftersträf
va att visa uti sitt uppförande och saknar
således för det mesta alla öfverflödiga pryd
nader Sjelfva tygets finhet och dess granna
färg är den enda lyx som anses passande
Hufvudet betäcka de merendels med en rund
trattlik hatt eller mössa formad efter huf
vudets skapnad utan skärra och så liten att
den knappast räcker ber till öronen For att
således skydda sig emot solens strålar bära
de alltid i handen en stor solskärm ,- De bur

Sida 8

fcfl afraka håret på större delen af liufvudet
utom pj lijesian der de låta en liten hår
tofs vax» På kroppen bära de en vid fot
sid rock som räcker ända ner till marken
och uppfästes i veck på sidorna medelst fle
ra eller färre guld eller silfverknappar allt
efler personens stånd och värdighet Utan
på denna rock hafva de en annan vidare med
ganska långa ärmar och då de emottaga vi
siter påtaga de ännu en annan öfverrock
Deräs skör äro gjorda uti form af tofflor
utan klackar samt framtill slutande sig uli
en högt uppskjutande spets hvarpå ej säl
lan hänger en hjcllra
Dessa äro i korthet de mest ut
märkande dragen af Chinesarnas enskild
ta lefnadssätt och bruk Mycket före
faller oss väl dervid brsynnerl gt och löjligt
men likväl höi a vi akta oss att för ha-tigt
bele det som vi kunna finna underligt blolt
deiföre att det ej öfverensstämmer med Våra
seder och bruk Alla nationer hafva sina eg
na plägseder och äfven många af våra torde
gifva en giltig anledning till löje åt den
»om fremmande derföre med olika förut
fattade åsigter skulle förelaga sig alt gran
ska desamma
Låtom oss nu öfvergå till Chineser
nas Gudalära och i korthet skildra huf
vudsakliga innehållet af de olika religioner
hvilka bekännas uti China Vi skola du ge
rast varseblifva en märkvärdig i högsta
grod förvånande olikhet emellan dessa skild-
Gudaläror hvilken är så stor att man hai
v a i t för att fatta huru de båda skola kull
ra hafva bekännare ibland ett och samma
folk Under det att de lägre samhällsklas
serna äro försänkta uti den grofsta vid
skepelse bekänner dea högre och upplystt
re delen of nationen en lärs hvilkrft uti
många stycken kan mäta sig med hvilken
religion ?om helst öfver jordens hela yta
Kanske får man äfven häruti söka en af or
»akerne till det Chinesiska Rikets långvarig»
beslånd och märkvärdiga trefnad ty då
hvar och en del of nationen bestämdt be
känner en lära som bäst passar for den
samma föl ekorn mas med detsamma all fana
tism alla religionskrig Det lägre folket
hvilket icke besitter nog upplysning för alt
fatta en renare lära Anner sig belåtet med
sin vidskepelse hvilken i alla fall ingifvei
några religieusa tänkesätt och förenad med
den gamla ypperliga moralen är nog all
tftgöra en i allmänna fall tillräcklig lefnads
oeh tankeregel Deremot de mera upplyste
och förståndige bekänna siti rena lära utan
alt onödigtvis söka påtruga densamma på
rossian af folket hvilken icke eger nog in
sigter för att förslå och värdera den och
som således föga skulle finna sig lycklig
dervid Rörande Chinas äldsta Gudalära så
dan söm den stiftades af Fohi och hans
närmaste eftei kommande och sådan som
den ännu finnes uti de äldsta Chinesiska re
ligionsböckerna de ryktbara så kallade Ye
kings var den i många afseenden ovanligt
ren samt utan all blandning af afguderi
dikter och vidskepelse således olika alla
andra folkslags utom Judarnas äldsta Gu
daläror Nu för tiden äro trenne religioner
de ellmanuast antagna uti China Coofutses
eller Confusii sublima lära hvilken endast
eriäniaes af de förnämste och upplyslaste
Fors hvilken är allmännast spridd ibland
»na san af nationen och är en utgrening af
Dalai Lamas Buddhaism uti Tbibet Samt
fiutligen Laokumt lära hvilka båda sed
nare äry uppfyllde med de grofsta vid
skepelser
(Forts e a g
ANNONSER
Till salu finnes
I Bokhandeln a i Fidr 16 sk Banco
OM SVENSKA
SCIIOL V
AS FN DE T
ll
eller
ELEMEN TAR -SCIIOLAN
En Skrift tillegnad
Sveriges yngre Presterskap
khå 6 kB
I Bokhandeln å 16 sk B :co
Försök
att närmare bestämma frågorna om undervis
ningsverkens reform
f
AND FRYXELL
Af trycket har utkommit och säljea i alla Boklådor
samt på Aftonbladskontoret
ETT AR I SPANIEN
EN UNG AMERIKANARE
Öfversättning från Engelskan
1 Två Volumcr
I alla BoklRdor och z AftonbladsContoret a 4 Kdr
24 'k t
FM
Femton Månader
En Ung Sc /nreitzares Lefnad
ll
eller
Resor i Scottland England Irland Belgien Rheintrak
terna och Schweitz Iren iZZO och igzi Svenskt Origi
nal 2 .ne delar
Å Aftonbladet och i de flesta Boklådor å 16sk Bico
OM MEKANISKA
T orknin gs-llIOJEl
g
för
Olröslo säd och andra växler
ny privilegierad uppfinning
f
JDaVid Frölich
med planch
kih
d p
Af trycket har utkOTnTUit och säljes i alla Bok
lador
-på Aftonblads Kontoret och hos de flesta
Bokhandlare i Landsorten a 1 R .dr 16 sk JS .co
OV1
Fördelarna
MACHIN ER
Såsom bidragande till låg till vet ko ingskost
nnd och ökadt behof af Aihetare
Öfve rsättning fran Engelskan
Fran Stentryckeriet har utkommit och utlemnas till
Snbskribenter hos A Wiborg et Comp k 2 R :dr Banko
SkFl
g p
Svenska Foglar
W "With häft
g
af M et W von
"Wrigth i häftet
I Östergrenska Musik och Bokhandeln
Aubr .r Ouvert ans der Oper Die Stumme von Portici
comp und arran g fur das P F mit Violin 1 Rdr 16
sk Boieldieu Ouvert ponr le P F avec Violon et
Basso de 1 'Opera Charles de France 1 R 16 sk Gatel
Ouvert de Semiramis arrang pour le P F avec Violon
ad libitum x R Gar af
a Ouvert de 1 'Opera du Valet
de Charnbre pour P F et Flute 011 Violon 1 R Che
rubini Ouvert de 1 'Opera Médée pour le P F avec
Violon 1 R ^Cherubini Ouvert de 1 'Opera Hes Aben
cérages arr pour le P F avec Violon et Violoncelle ad
Libitum 1 R Gherubini Ouvert de 1 'Opera Les deux
Journees (Der Wassertrager arr pour le P P avec
Fliite ou Violon x R 24 sk Martin Ouvert de 1 'Ope
ra Der Baum der Diana arrangée pour le P F avec
Fliite 011 Violon 1 R JYlartin Ouvert de 1 'Opera Lilla
arr pour le P F avec Fl ute ou Violon 1 R JVLehul
Ouvert pour le P f avec Violon de 1 'Opera 5oseph
24 sk Itädzart Ouvert de l 'Opora Cosi fan tutte arr
pour le P F avec Flute ou Violin 1 R 16 sk Rossini
Ouvert de 1 'Opera Guillaume Tell arr pour le P F
avec Violon 1 R 8 »k Ii ossini Ouvert de I 'Opera La
Gazza Ladra pour le P F avec Flute ou Violon 1 R
16 sk Weber Ouvert da 1 'Opera Euryanthe arrangée
Facilée pour le P F et Violon ou Flute x R 8 sk allt
Bavko
Hos A Wiborg et Comp säljes ä 9 R .dr Z6 B .co
Guide Diplomatique par le Baron Charles de Mårtens
2 Vol
Hos Wiborg et Comp Skaldestycken i fri öfver
sättning af Fredr Sam Silfver stolle Första Delen
å x R ;dr 8 sk- Andra Delen ä x R .dr 24 sk Banko
Hunden p Hötappen
en liten MuntrationsLectur utgifven af
Koriander Katzenkrall
Första Hof .Narr Kort Korf- och SvafvelsticksFa
briqueur säljes å 3 sk B .co uti Tobaksboden i hörnet
af Köpmans och Skärgårdsgatorna uti Linbibliotheket
vid Södermalms Torg på Dagblads Kontoret samt på
Aftonblads Kontoret
En modern gentil Coupe
e underrättelse lemnas
hos Sadelmakaren W Mellström på Regeringsgatan
N
Porla tiva Angbads-Apparatcr
ölB
gpp
finnas i Normans et Engströms Bokllda a 5 B .dr Ban
ko stycket
SKISTR
MASSA-KISTOR
smidda brandfria äro nigra Stor inkomna och säljas
hos Carl Robert Forsgrén vid Regeringsgatan
Fint vackert Caffe 32 sk Skålpd fint Stockholm»
Melis .Socker 23 sk Skalpd samt Bomulls .ljusgarn utt
Kihlstedt Seniors Kryddbod på Regeringsgatan bredvid
Demanders
Extra fin Patent-Olja
nyss inkommen från Amsterdam uti J F Hassella bod
vid Hötorget och f d Bromsiska huset
Holländsk Rafinerad Lampolja säljes i parti och
minut till billigaste pris i Eurenii Bod snedt emot
Kongl Post .Kontoret
l
Ny Kron-Slärl else
ih kt idr
y
utmärkt hvit och vacker samt ett mindre parti utsök t
godt Bakelse .Hvetmjöl från Norrköping hos
L
p
H L Broman
ÅSTUNDAS KÖPA
Uti -porten till höger vid Clara Vestra Kyrko •
gata och Stora Wattugränd uppköpes enbär och
runnbär• 0
Astundas at Kloppa
Guld och Silfver samt alla sörtter guld och silfver
mynt Mädaljär och Galoner säck ra Pantsedlar
_ pt
Guld ock —Silfwer — Antikqwiter och Naturalier
kiöppes Kontant till det högsta werde utaf De för got
kjända eller af sit — Yttre Recommenderta personer
— utt i Guld och SilfverBoden wid Wessterlängatan
Söder om tysska brinken der den Förkylda Kullan
sitter Öfwer fönstert
På samma stelle är till wara taget en modern Silfwer
JMatsjäd med Bokstefwerna J P E utti Ofwal Stempl
på skattet som retta ägaren kan åtter få emot maken»
id
p
upwisaude
DIVERSE
Till följd af Borgen
!remes uti Byggmästaren J A
B ergs Konkurs beslut kommer ytterligare köpeanbud
£ Massans Fastighet N ;o 8l vid hörnet aT Drottning
och Kajnmakargatan i ?v Vingården att emottaga»
intill den 20 November innevarande år endera af Syss
lomannen Architekten Erander boende uti huset N ;o
6 '8 vid Drottninggatan Q v Islandet en trappa upp»
eller af Kryddkramha ^dlanden Eurenius boende snedt
emot Kongl Posthuset hvilka om denna egendom som
kommer att på förmånliga vilkor försäljas lämna när
mare underrättelse
LÄNBIBLIOTHEK VID KÖPMANGATAN
till höger ifrån Stortorget der skylten sitter 1 tr upp
bestar at en utvald samling äldre och nyare Romaner
Biografier Resor Theaterstycken m ra omkring 5000
vol Allt intressant som i de sednare år utkommit och
dagligen utkommer är att tillgå Af de mest låste böc
ker finnes dupletter så att sällan den ena läsaren be»
höfver vänta på den andra Böckerna äro till största
delen nya således väl konditionerade och läse ^fgiften
billig
Undertecknad som genom Kongl
Maj :ts Nådiga
Resolution af den 17 JDec förl är erhållit Rättighe t
att förfärdiga reparera och till salu halla alla
slags iVlathematiska Optiska och Meteorologiska
Instrumenter får äran tillkännagifva att hos ho
nom finnes färdige Bränvinsprofväre med Termome•
ter (nyare sorten och f örsäljer till Bi co Rdr .4 för
sätten
dubbla med spritprofvarc — 6
enkel Termometer —• 2»
enkel Profvare — 2
Alla dessa Instrumenter äro stämplade af Herr
G E Collin lamma slags Instrumenter emottages
äfven till lagning hvarvid all noggrafihet utlofvuK
Afven utvaldt vackra och väl orclnude Barometrar
med Termometrar uti Mahogny Foderal tjenlige att
medföra på Resor till det nedsatte priset af 6 Rdr
52 sk B :co per stycket Stockholm den 4 Scptem«
ber 1852
BL
B Leja
vid Gustaf Adolphs Torg
Blådåil
pg
Silkes Bomulls och Blån Wadd från 7 till gi
qvart ;s längd dubbla samt enkla så välipartx som i mi
nut äfven kardad Bomull till Sängtäcken xx qvarter»
längd hvarje karda i Wadd .Magazinet huset N :o x
qvart Adam och Eva Mäster Samuelsgränd hörnet af
Nedra Bangränd Från landsorter emottagas större och
mindre requisitioner äfven uppköpes Silkes lacage
ATT UNDVIKA PENNANS FORMERINGQ
Med Privilegium af H :s Maj :t Konungen af England och
H :s Maj ;t Fransmännens Konung
PERRY 's PATENT SKRlFPENNOR
äro af 4 särskilte sorter nemligen o 1 dubbla Patent
pennor N :o 5 Bureaxx Skrifpennör N ;o 4 lina B urean
pennor N :o 5 Lackerade Perry 's pennor och för hvilka
Uppfinnaren fullkomligt ansvarar äro i dessa dagar
åter inkomne och rekommenderas härmed den vördad©
allmänheten
Stockholm den x6 Oct x8Z2
B Lej
j
N yid Gustaf Adolphs Torg
Hos L J Hjerta