Sida 1
290 1832
AFTONBLADET
Måndagen
s a © is a © »sot
den 10 December
"£ ir
'° :dr \hal >1 S ;är
3 minaj 'r 1 Rdr 3 <• L6 ,a Numror sk Banco P 'enun ,r *tion o h utde ,un«
A
Stadss«edjegatan Jt rom ans Bod hornet af Drottninggatan och Clara Bergsgrändj Lindroth vid Nort landsgalan oth EsJn
vid ndermalmstorg Annmser emottagas endast i förstnämnda ontor till t sk Banco raden Utdelningen il t eftermiddagen
ir
'° :dr \hal >1 S ;är
3 minaj 'r 1 Rdr 3 <• L6 ,a Numror sk Banco P 'enun ,r *tion o h utde ,un«
A
Stadss«edjegatan Jt rom ans Bod hornet af Drottninggatan och Clara Bergsgrändj Lindroth vid Nort landsgalan oth EsJn
\i
Annmser emottagas endast i förstnämnda ontor till t sk Banco raden Utdelningen il t eftermiddagen
DÖDE I STOCKHOLM
E o Jernbäraren Jöns Granström d 23 Noycm
ber a5 år
BOLAG S-KUJVGÖRELSER
Aktieägare i Diligence-Bolaget sammanträda till
allmän Bolagsstämma i Stockholm d 17 d :s kl 4
« m
Interessenfer i Wermdö Brobyggnads-Bolag d 28
dennes kl 11 f m i Huset i :o 26 vid störa Ny
gufan
De som tecknat sig för ärligt bidrag till den på
söder med den 1 dennes öppnade Uppfostring5-an
stalten för fattiga vanvårdade barn i hnfvudstaden
och detta icke för andra året erlagt anmodas att
aflemna beloppet till G Htgardt huset N :o i vid
Skeppsbron kontoret till venster i portgången
SPEKTAKEL-
I dag Epigrammet ocli Shakespeare här
Nästa Måndag d 17 d :s (M :ll Widerbergs benefice
för första gången Marie
SAMMANTRÄDEN
SAMRD
Kongl Vetensliaps-Akademien 12 d :s kl half 6
e m
S :t E N :o 2 d 11 d :s *kl half 5 e m
S ;t E d 12 d :s kl half 5 c m
Neptuni-Ordcns H :e grad d 12 d :s kl half 7 e m
Redlige Svr
'j >kor >3 åfw c nr
Sddkl 5
g
L S d 12 d :s kl 5 e m
W B i morgon W 6 e m
Werm länd ska Sällskapet d 12 d
Musiköfnines-Säll-kapet d 11 d :s
iFöii
W B i morgn
Werm länd ska Sällskapet d 12 d kl half3 e m
Musiköfnines-Säll-kapet d 11 d :s
Svenska Industri-Föreningen i morgon kl 6 c m
DIL1GENCE TII 'UPSALA
Afgår fyra gånger i veckan «eml Tixlaxar On
°agar Fredagar och Lördagar samt återgår från
Upsala samma dagar kl 9 f m
ÅNGFARTYGS-RESOR
Till Södertelje och Nyköping Sjöhästen i morgon
kl 10 f m
Ntrt Kes
Fbankrike
Fba
Uti den sfdna .st anlända Tyska tidningen»
Allgtmeine Zeitung korrespondens-artiklar (rån
Paris hvilka inom sjelfva Fiankiike läsas med
största uppmärksamhet emedan de härflyta
ifrån personer som tillhöra de diplomaliska
cirklarna och följaktligen aro väl underrätta
de om åtskilligt som passerar bakom kulissei
na ha vi angående Hertiginnnans af Berry
arrestering och det intryck denna händelse
väckt vid Hofvet funnit tvänne bref kasta
niycket ljus på Regei ingens och Ministerens
gåtlika förhållande i afseende på den illustra
fången Uti det ena brefvet heter det 'Man
både redan långt för di tta kunnat taga Heili
ginnan af Berry men man hoppades ständigt
kunna skrän™ henr .e och dymedelst förmå
henne lemi .a Frankrike Di tta var orsaken
hvarföre hon blef inbegripen i den prnces i
som är anhängig inför Assise Rftten iPoitieres
och hvilket nu gör Regeiingen så störa be¬
kymmer Den uslingen som förrådde henne
måste skickas hit med en betäckning för att
undandraga honom Carlistemas raseri Då
man hade beslutat att verkligen arrestera Her
tiginnan måste Pcftis Ministern låta en Agent
komma ifrån Nantes till Paris och mundtli
gen meddela denne befallningen derom för att
lorsäkra honom att lian hade allvar dermed
Det andra brefvet ifrån en annan korres
pondent innehåller följande "Hertiginnans
arrestering var icke resultatet af någon mini
sterkonselj ulan en af Polis-Ministern Hr
Thiers uttänkt och utförd handling hvars be
tydelse man icke på fölhand hade betänkt
Ni kan icke göra er någon föreställning om
den förlägenhet hvari Kungen btfinner sig
Sjelfva Prinsessan Adelaide är rasande på Hr
Thiers Man berättar att hon vid första under
rättelsen om arresteringen skulle ha vttrat "Och
en såda» der liten tjufpojke (Hr Thiers är myc
ket liten till vexten har vågat att bära bän
der på en prinsessa af kungligt blod
I
sjelfva verket kan den Kongl familjen icke
befinna sig i någon ledsammare ställning än
att nödgas vara sträng emot en Furstinna
som förr har öfverhopat familjen Orleans med
V !tts ilja KTTrijjen 3i gai .oka sorgsén deröfver
och Drottningen gråter sina bittra t $rar Hvad
är nu alt göta Man har sökt en till liy k t hos
Ramaren men denna lärer icke vilja taga
någon ansvarighet på sig Följden häraf är
att alla ministeriet t sinnade beklaga att man
handlat iå raskt sch utan eftei tanka I de
ministeriella salongerna är denna kän-la så rå
dande alt Ministerens anhängare utropa "Nå
hvad vill Ni då man »kulle göra Hade man
icke redan tjuga gånger sagt åt Heitiginnan
att aflägsna sig Sä kunde sakerna icke längie
forlgå
Alen på samma dag som dylika för
klaringar gjordes nekade Monilorcn att Mi
njstéren någonsin kännt Hertiginnans t i 11 fl v k t s—
ort Hvad skall väl blifva af allt detta Den
närvarande Ministerens största fel är att den
hyser ett oinskränkt förtroende till sin egen
skicklighet och försmår alla slags råd Her
rarne de Bröglie och Guizot äro i synnerhet
lifvade af denna doktrinens stolthet De akta
sig väl för alt någonsin medgifva att de kun
na bed 1 aga sig
—
"P S Elt slags familje
konselj har varit hållen mellan alla medlem
marna af den Kongl Familjen hvarvid del
afgjordes att man på det yttersta skulle sät
ta sig emot att låta föra Hertiginnan inför
Assise-Rätten Det tros att äfven de utländ
ska makternas ministrar användt sin bemed
ling i detta hänseende
Ställningen i Antwerpen
gp
Antwerpen — heter det i en skrifvelse
deiifrån af den 20 Nov — är ingalunda så
öfvergifvet som man föreställer sig Utvan
dringarne hafva snarare af- än tilltagit I
den delen af staden som ligger intill Meche
le porten har ingen enda menniska utflyttat
men denna del ligger också längst bort ifiån
Citadellet Marskalk Gérard är i närvarande
stund här och i hans sällskap befinner sig
vår KrigsMinister Evain och den Engelska
Kommissarien Craddock förmodligen i afsigt
att underhandla med General Chassé En
Fransysk Adjutant har ock verkligen i går
låtit föra sig Schelden uppföre till Citadellet
der han blifvit väl mottagen General Neigre
besåg i går stadens försvarsverk och tog en
ritning af fästet Montebello som Marskalken
Lannes fordom låtit uppföra Öfver en half
timma stod han åtföljd af en enda Adjutant
blott femtio steg från Holländska förposterne
Enligt hvad personer som besökt Citadellet
försäkra skulle man der alldeles icke velat
tro på Fransmännens sm yckande och bestän
digt
talat om stadens bombardering Sedan
Holländarne nu fått visshet på att Fransmän
nen verkligen äro i grannskapet hafva de
dock ganska betydligt förändrat ton emed
lertid tyckas de vara fasta i sin föresats att
tappert försvara sig och smickra sig med
hopp om undsättning från en Holländsk eller
måhända till och med en Preussisk arme
Sju kanonbåtar ligga vid den så kallade Tete
de Flandres I det hela taget är man i
Antwerpe .tt löga bekymrad Folkets sinnes
stämning är ganska god och i nödfall kunde
vfil Borgaregardet vara tillräckligt att försva
ra staden Farten på Schelde är ännu fri
och i dag på morgon gick det rykte att en
Engelsk eskader inträffat vid Vliessingen Sex
tusen man sköna Belgiska trapper äro här för
lagda och brinna af stridslust Franska trop
par hafva hittils icke inryckt och komma
troligen icke heller att göra det ®m General
Chassé respekterar stadens neutralitet i vi
drigt fall skola 3o ,ooo man besätta Aiiiwer
pen och efter en definitiv uppfordran till
Chassé börja anfallet på all punkter E
medlertid komma i morgon de yltre poste
ringarne att at Belgerne öfverlåtas åt Frans
männen Stora folkskaror tåga dagligen ut
till Merxcm och Berchem för att bistå
de Franska tropparne hvilkas högqvarter
i dag befinner sig vid Borgerhout Från
Merxem der Marskalk Gérard skall ho
komma i öfrigt alla dagordres att utgå Fle
re brigader hafva tågat framom denna punkt
och taga vägen åt Holländska gränsen Andra
brigader draga sig längs efter Scheldestranden
De Franska prinsarne befinna sig vid Avant
gardet och komma i händelsa af en kollision
alt med de fiämste gå i elden Belägrings
artilleriparkernn hafva anländt och de utgöias
af go svåra pjeser serverade af 1 ,200 man
STOCKHOLM
Den to December
Regeringi n har i sisll November månad
beslutat att Tu behandlingen af den direkta
Sjöfarts-kom rfi u»i k a tionen med Söderköping
tillika med Stadens Nederlagsrörelse skalf verk
ställas och utjfvas vid Mems Kanal-Station
Sida 2
i anseende li 11 der befintlige så väl rymliga
Skeppshatrm som en för lossning och lastning
särdeles tjenlig vidsträckt strandbrygga
Tillika bar Reget ingen så väl bilalik Göta
Kanal-Direktionens underd hemställan angå
ende tillgodonjutande af visse friheter och
föiaioner vid Skeppsfarten igenom Kanaler
som ett förslag af General-Tullstyrelsen rö
rande Bevaknings-Kontrollerna och organisa
limen af den för Kanalfarten och för Neder
lags öreisen i Södeiköping erfoiderlige tull
förvaltning
Den af vederbörande underdånigst föreslagne
rya taxa för inre rörelsen på Göta- och
Tiollhätte Kanaler samt Göta Elf skall äf
ven vara i nåder bifallen på en pröfvotid al
3 år
Kongl Kommerse-Koilegium har i anled
ning af åtskilliga Guld- och Silfverarbetares
anlörda klagomål öfver det intrång de ansett
sig tillfogadt genom den i en utfärdad kun
götelse medd» /ade tillåtelsen att i Riket infö
ra och stämpla utlandska guld- och silf ver
arbeten af lägre halt än här får tillverkas
uti ett till Regeringen afgifvet underdånigt
utlåtande föreslagit att det äfven må tillåtas
Svenske idkaie af Guldsmedsyi ket att tillver
ka guld och silfver af lägre halt emot ser
skilda kontroller Detta utlåtande vittnar om
en rättvis och liberal anda och föitjenar
»tt blifva allmänt bekant Som det likväl re
Jan varit in extenso in förd t i ett annat blad
inskränka vi oss att mer !dela ett utdrag deraf
som innefattar det väsentliga af Kollegii åsigt
om sjelfva saken
'Om än begreppet om hvad som förslås med
i Sverige förarbetadt fulihaltigt guld och silf
ver må blifva sådant det varit af fordom och
den antagna kontrollstämpeln oföiänderligen
anses uttrycka och b vittna den kända halten
af de arbetade metallerna så följer ej deraf
att guld- och silfverai beten ej kunde förfär
diqas till lägre halt allt efter konsumtionens
behag utan att den enskilda eller allmänna
säkerheten derigenom boide numera anses lö
pa äfventyr Ty om den enskilde vet att
i fall han tillhandla sig eller eljest emotta
„er arbetadt silfver och guld som ej är för
sedt med den kontrollstämpel hvarigenom
fulihaltigt betecknas så beror det af honom
alt på hvad sätt han kan och finner lämp
ligt göra sig förvissad om metallens inre vär
de i förhållande till det med kontioll förs d
da fullhaltiga och beroende af sin egen fria
vilja alt förse sig med fulihaltigt guld och
silfver eller af lägre halt skulle det äfven
få ankomma på honom sjelf atti sednare fal
let sig förese hvartill lian antingen förstod
att bereda sig utvägar eller ock skulle han
afhålla sig från all handel dermed Denna
åsigt vinner ökad styrka af det förhållande
som nu mera inträd t då utländskt föra 'betadt
guld och silfver är till inföi ande tillåtet Det
är bekant att dessa arbeten äio i allmänhet
af lägre holt än den får vara i Sverige men
de som införas till Sverige kunna itöjli
innehålla ett ännu lägre värde än det som
vanli "en ingår i guld- och silfverai beten å
särskilda utiikes oiter D- t for dias att den
Svenske Guld- och Silfverarbetaren skall täf
la med den utländske i arbetsskicklighet
flit
och skäliga priser Han är likväl ställd utoui
gränsojna af möjligheten af denna täflan e-
när han ej får använda sin konstflit och skick
lighet på beaibetaade af enahanda råämne
som den utländske kan obehindiadt begagna
Det synes derföre öfverensstämmande med rätt
visans fordringar att så länge utlands a guld
«ch silfverai beten få i Riket införas utan uf
»eonde derå att de äro underhaltiga efter
Svensk beräkningsgrund de inländska idkarne
af samma handtering böia befinna sig uti e
nahanda vilkor nemligen att jemväl få för
arbeta om förmäl ta metaller till den lägre halt
antingen konsumanten det bestämmer och å
Stunclar eller arbetaren föl bedrifvande »f
sitt yrke i bredd med utländskt arbete finner
sådant förmonligt Om det så kallade full
haltiga si 1 fiet behåller den kontroll och stäm
pel hval iger om det f ån äldre tider blifvit
bemärkt och det så kallade underhaltiga
guld- och silfverai betet skulle deremot för
ses med tillverkarens namnstämpel och dess
utom erhålla vid Kontrollverket en serskild
stämpel så olika den å fullhallig anbragta
att skilnaden faller i ögonen och hvarigenom
betecknas att det ej är af bestämd full halt
så vill det synas som skulle annan eller störte
farhåga för svek i handel med guld- och
silfver-arbeten ej vara att befara än som möj- j
ligen kan äga rum uti hvilken handel och
vandel som helst hvarvid det ytterst måste
bero på enhvar alt sig förese och till laglig
behandling anmäla de brott och förbrytelser
hvilka lagen såsom sådana bestraffar Härvid
bör ej lemnas obemäldt att kontioll å guld
och silfverai beten i Sverige sådan den befin
nes efter gällande författningar ej kan anses
tillvägabringa all den väntade garanti mot
svek i handel äfven med kontrolleradt arbete
af så kallad full halt At en kommande er
farenhet må ock lemnas huruvida någonsin
blir möjligt alt genom lagar bereda all den
säkerhet mot svek i dylik handel soin vid
begreppet om så kallad kontroll vill fästas
Hvaä hindrar att ett arbete af silfver eller
guld bestående af sammanfogade flera delar
af hvilka en erhållit kontrollstämpel kan
derefter så förändras att de öfriga delarna
kunna fråntagas och andra af underhaltig
metall insättas eller att en slön e pjes i guld
eller silfver befunnen fullhallig ä del ställe
och närmast derintill der kontrollslämpeln
påtryckes icke innehåller lika halt uti flera
eller färre trakter af dess korpus eller att den
Svenske Guld- och Silfver-arbetaren kan för
arbeta underhaltigt guld och silfver ej låta
det komma till kontroll och stämpling och
sedan låta det utgå i handeln oslämpladt un
der namn af utländskt arbete o s v Lyck
ligtvis gifves ännu i Sverige en annan högre
garanti mot svek äfven i afseende på guld
och silfverarbelen hvilken ersätter lagarnes
brist eller hvad dessa cj alltid förmå ocli
denna garanti är att finna uti den Svenske
näringsidkarens och medboi gsmanneos tro och
ära d tta ännu tämligen allmänt bevarade ark
från redligt sinnade fäder
Brof från Göteborg berätta om en icke län
gesedan inträffad olyckshändelse nemligen att
en Major Cronacker råkat ränna sin känp i
ögat på en mjölnare så att k ipaen inträngt
till hjern in och mjöln iren genast aflidit
Undersökning har härom varit an-ta 11 <1 vid
Landvetteis ordinarie Härads-Ting ocli lem
na följar de resultat
Sex vittnen in 'ygade att den afledne Mjöl
naren infunnit sig viel egendomon Pirtil
la i den byggnad hvarest vatUntrösk ver
ket är infattad medlia !v inda någ a « jern
som han slipat Herr Majoren och Ridd Cro
nacker hade då varit närvarande och sagt till
honom "Ser du att jag k a II mila I
i st du ej
kan de
Mjölnaren hide di svarat alt han
hade br st på va len osli Hr Ma jo en gensvara t
ett sådant ej vore 'möjligt då hans tröskverk
drefs af samnia vatten Mjölnaren ha ,le då blifvit
ohöflig hvarföre Majoren Syftat sin käpp och
bedt bono gå sin väg Afsigten var att ge
honom en lind ,ig stöt mel den mea hvilken
derigenom alt Mjölnaren sekte parera undan
den med armen träffat ögat och inträngt till
hjernan hvaraf döden följt Föröfrigt inty
gades att Hr Majoren icke tilldelat Mjölna
ren ett enda slag vid tillfället ej eller nå ^En
sin efter allt hvad vittnena hade sig bekant
yttrat minsta ondska emot honom eller eng
hotat honom me el bestraffning Målet skall
vid snart blifvande extra Ting vidare under
sökas
Det bar troligen icke undfallit den tid
ningslasande allmänhetens uppmärksamhet
huru eu del af våra tidningar isynnerhet un
der de sednaste veckorna ictee blott af alla
krafter utbasunat den entusiasm som för
närvarande visar sig hos de annars flegmati
ske Holländarns till förmån för deras "f-fil
lem de Eerste
utan äfven derifrån sökt de
ducera rättvisan af Hollands sak emot Bel
gien och Frankrike uti den strid pi hvar
utsång alla sinnen äro spända
Vi ha i tidningen le Temps för sista postea
funnit en artikel öfver detta ämne hvilken «å
tydligt förklarar anledningen till det fenomen
som uppenbarar sig ibland "Myn Heers och
tillisa vederlägger den omnämnda argumenta
tionen att vi anse den förtjent att bär nedan
meddelas
Hvari föreningen mellan Konungen af Hol
land och hans folk beslår
Det är ej utan sin nytta alt undersöks
huru den sarnmanstämmelse uppkommit och
är beskaffad som råder mellan Hollandar
ne och deras Kung i afseende på den poli
tik Wilhelm följer Om landets statsförfattning
vore regelmässig till sitt upphof och sin ver
kan då vore en sådan undeisökning öfver
flädig nationalrepresentationens ställning b laf
ve da ett säktrc uttryck af allminna tänke
sättet Men det förhål 'er sig icke så oi ;h
derföre måste man gå till något annat än
sjelfia den konstitutionella mekanismen då man
vill undersöka en sakernas ställning som af
deuoa mekanism icke står att förklara Vi
vilja kasta en blick pfi Hollands poli¬
tiska institutioner
Ar i8i4» da \Wlielm af Nassau landsteg i
Holland med titeln af suverän furste h vilke»
enligt de gamla nationafbruken innefattade
diktaturen skyndade lian alt stifta en grund
lag utan tvifvel för att förekomma ett ej
en Nation» 'kongress måtte tvinga honom till
en Förmedelst besynnerliga formaliteter tick
lian tillhopa en samling af notabla som nn
togo det förslag till grundlag hvilket en af
honom tillsatt Kommission utåt beta Delta är
ursprunget till Nederländernas konstitution
som af en annan församling en Belgisk för
kastades med stark majoritet men det oak
tadt påtvingades de båda förenade länds ne
Till råga på oforni
ighe en vi ville nä ,till
siga till gäckeri sladdades att en stor del af
den organiserande makten skulle lemnas i Ko
nungens hand isynnerhet i hvad som rörde
lagat ne för valen Det var i kraft af detta god
tycke hvilket Wilhelm bibehöll för sig som han
anbefallte huru valen skulle förrättas till le
d unäiei- i Ne Ira Kamaren (Ofra Katnartn
tillsatte lian Han delade nationen i tvänne
,U»d riddarslandet (hdelu .» borqarftånilet
och Inndtmänntns stund Dessa tremie stånd
utnäinade provincial ständerna på följande
satt
i :o Riddarståodet utnämnde direkte sina
representanter till dessa strider
2 :0 Borgarståndet hade trenne valgrader
Ka de röstande välde elektorer- 2 :0 dessa val
de mun i ciyxi I rå du t
:o municipalråd t valda
stadens representanter i provinciaUtänderne
Sida 3
3 :o Lnndtmännens stånd hade tvänne val
grader de röstande välde elektorer och dessa
valde distriktets deputerade till provincial
ständerne
Sedan alla dessa gradationer i valen käre
gått valds provincialständerna deputerade
till Kamaren Dst är öfverflödigt säga att i
alla rörelserna hos denna så tröga så inveck
lade politiska maschin styrelsens hand lä
sig lanna med oemotståndlig kraft och qväf
de hvarje försök till oberoende
De nuvarande Generalstaterne i Holland äro
frukten af detta vidunderliga system som än
nu bibahålles
Detta är nog för att bevisa att mängdens
opinion på intet sätt representeras inom Lng
stiftande församlingen och att under ske
net af konstitutionella former det kungliga
godtycke t ensamt styrer Folkklasserne hafva
inga lagliga medel att visa sitt gillande el
ler ogillande af furstens handlingssätt
Domare - korpsen har det icke eller mer
än de andie dess ledamöter kunna afsättas
och gratifikations-systemet j som makten skick
ligt inföit och begagnar försäkrar den om
hela domare-korpsens röster och blinda med
verkan till hvad den föietager
Vi skola icke nämna utan blott för minne
skull armeen och embetsmännen för hvilka
den passiva lydnaden ar en skyldighet och en
vana till och med under styr Iser som giort
större framsteg på den konstitutionella banan
Hvilka äro då Wilhelms verkliga stöd Den
talrika allsmäktiga lika helt och hållet ari
stokratiska löpmans-klassen Det är denna
klas som utan att knota utan motstånd mot
tagit den mest anli-liberala grundlag i Euro
pa det är den som af afundsjuka öfver Ant
■ \vet petis liandel sade pä Börsen alltsedan 182c
att Rotterdams och Amsterdams enda-räddning
låg i deras rivals brand det är den som se
dan tvenne år underhåller modet hos Willielm
måhända håller honom sluten inom hans krets
al diplomatiska konstgrepp och envisa nti
språk det är den som ger sitt bifall till
hvarje nv pålaga till hvarje nytt lån som fö
reslås till skada för de andra kla ^seine hvil
kas opinion betyder ingenting i hennes ögon
det är slutligen den soin genom en tys om
icke uttrycklig öfvrenskomroehe i veder
giilining för Antwerpens undergång och Sehrl
dens spärrning lofvar Wilhelm sitt understöd
och att Jenina Syndikatets liqvidationer oan
taslade hvilka utgöra ett föremål för denni
furstes hemliga farhågor Man har sagt en
tid att de förnämste köpmannen i de tvenne
itSder vi nyss nämnde emot des»a vilkor er
bjudit till lians tjenst räntan på den stnUskuld
som blifvit Belgien ålagd Otn detta faktum
icke är officielt så är det åtminstone ganska
troligt
Man föreställe sig nu köpmanna-intresset i
hela sin råhet förenadt med den lugna och
uthållande styrkan i Holländska karak teren
inan eflertänke hvad inflytande en klass ound
vikligen måste äga so ;ti uteslutande dispone
rar rikedo-tnarne handels - förhållanderne och
hela den arbetande befolkningen hvilken der
föder vid sina stora magasiner och man skall
förstå hvad ringa vi ^t de lägre och icke
handlande klassernes önskan för eftergift och
fred måste äga i den kungliga politikens våg
skål Köp .narina-nrMokralien i tvenne stora
städer sty :er denna j■ o !i 'ik eller stöder den
åtmioito- e hvilket är sak summa i afseend»
på r #sul !at»nie Denna aristokrati är för
Konungen i Holland brad adels-aristokratien
ända till senaste sic ^r varit lör Konungen i
England en oundviklig cch befallande buudi
föi vandt
Om man således tager i betraktande det rin¬
gare folkets i Holland moraliska belägenhet
och hemliga önskningar landtmännens mili
sens de lärda klassernes och i allmänhet för
ståndigt och upplyst folks så kan man ej tvifla
att Wilhelms envishet hans öfverdrifna påla
gor och det ovissa af ett krigs utgång hafva
tänkesätten ganska mycket emot sig man kan
t viflj dsijtmte
a 11 jn uld ^lfiliaciifft af 1 e
lalionerne med Belgien den obehindrade in
föisein af dess produkter till och med dess
allians såsom granne ehuru icke mera före
nad äro i enlighet med majoritetens af folket
önskningar
Men emedm dessa önskningar såsom vi
visat icke hafva någon laglig utvä£ att göra
sig gäll .111 le i anseende till bristfälligheten i
instity tionerne tvingas de till tystnad och
att stanna i skuggan såsom fallet är i hvarje
stat som är lemnad åt despotismen Dessutom
är folkets belägenhet att hvarken hafva landt
manna- eller fabriks-industri sådan att den
sätter detsamma i beroende af köpmans-ari
stokratien som bestyr dess angelägenheter
och till en del föder det Man måste också
taga i beräkning de historiska minnena nian
vet att de utöfva stort välde öfver folken Den
opartiska historien visar oss ätten Nassau rik
på utmärkta karakterer traditionerne säga
folket att vid hvarje politisk våda hvari
staten fordom befann sig kallade en mer el
ler mindre laglig förening af populära röster
en medlem af denna ätt till de allmänna ären
derres styre
Köpmans - aristokratien känner inflytandet
af des <a minnen ilen vet begagna sig deraf
iör att i utbyte mot sina frivilliga bidrag
ålägga de vilkor som mest gynna dess han
del och se här på hvad sätt Wilhelm utan
att taga i beräkning sina personliga intiessen
och sin egenkärlek finner sig nödsakad till
motstånd i det yttersta Ett nederlag ensamt
och ett nederlag tiilfogadt af öfverlägsen styr
ka kan i de mäns ögon
>om äga största in
flytandet i hans land autorisera honom alt
underhandla Välförståendes med 1 ätt att kun
na taga sin skada igen i en framtid
Om Banken oah Realisationen
(forts f Lördagsbl
5 :o Tror mången att blott man uttager
tilfver ur Banken för sine sedlar och skrin
ligger delta silfver skall man i längden vin
na derpå Det vore interessant att se en
kalkyl eller få en bestämd uppgift hvarige
nom en sådan vinst skulle uppkomma ty vi
kunna ej upptäcka anledningarne dertill För
hållandet torde vara att man blott tror det
vin ^t skall uppkomma men man vet det ic
ke Nå väl Under loppet af åren 1827 1823
och 1829 har hvem sorn helst kunnat k 128
sk per R :dr skaffa sig så många si I Iver- riks
dwlrar han behagat Priset derpå hos guld
smederne var 4 R *dr riksgälds-sedlar och nå
ijon gång derunder Funno» ej myntad .- Riks
il drar hos Guldstpederne så kunde inan in
lemna silfver på Myntet och ätet få Specie
Riksdal rar Hvarföre har insen begngnat d n
tia utväg att re It era — O saken torde helt
e ke !t vara den alt förlusten i ranta på d t
n 1 inl .ila kapitalet var säker men vinsten
ter högst osäker Sådant blir äfven fÖihäl
landet sedan silfret kan fas i Banken l )u
{•anken med f il visshet kan inom en korta
re tid inlösa alla sina sedlar k 128 sk di de
till denna valör kunna begagnas vid inbetal
ningar till Bati ken och till publika verk samt
i Kronouppbörden si lärer det ej vara m-ij
lifjt att något agio emellan Bankosedlar och
silfver k St u uppstå äfven om hr la silf verf on
den blej ve ttivixlad och Banken ställd på
utredning Huru skall då sillret lå uågQt hö¬
gre värde som ej jemväl B .ankosedeIn erhaf
ler Den händelse kan inträffa som vid Ban
kens första inrättning yppade sig i landsor
terne att man för att fa bankosedlar der be
talning i sådane skulle gifvas eller lör pen
ninge - afsändningar behöldes måste erlägga
agio i silfver d v s gäfva-i aitfver mera rin
Bankoscdalits Valör Om si Ifver-sk rin lägga re»
hade låtit sina penningar i Bankosedlar stå
förräntade så hade han haft lika mycket i
silfvervärde och räntan på köpet Så länge
icke någon rimlig utsigt kan visas hvarifrån
vinsten skall erhållas torde det tillåtas oss
att kalla tron på vinst genom silfver-ski in
läggning en fördom och hoppas att densamma
skall skingias i den mån allmänheten blir be
kant med rätta förhållandet
Sluleligen 6 :0 är det inrikes penninge-rö
retsens verkeliga behof af silfver mynt som
skall verka ait silfret tages utur Banken och
kommer i omlopp Att bestämdt säga huru
mycket härtill ålgår är omöjligt 1 början
blir man begärlig på det nya myntet men
-natt finner man att Bankusedeln är lika sä
ker och brqväniare Att alla 3 oeh 2 R :drs
Banko-sedlarne skulle förvexlas i silfver såsom
vi sett påstås förefaller omöjligt ty man
skulle då för dagliga liqvider få bära på ,siz
b 11 (för tunga penningpungar Riksgälds-sed
larne torde ock länge bibehåll sig Det är
egentligen skillings-sedlarne som böra blifva
utbytte not silfver Dessa utgöra något öf
ver 2 millioner Riksdaler och inlösas med nå
got öfver 750 ,000 R :dr Specie Antager man
nu alt Z m Hinner af dc öliige sedlarne blif
va förvexla de si åtgår dertill 1 ,1 1 1 .2Z0 R :dr
Specie Mera än 2 millioner R :dr i silfver
synes således ej för rörelsens verkliga behof
böra i förstone utlagas utur Banken Hafva
5 -j millioner R :dr Banko-sedlar försvunnit
så torde allmänheten finna sig hafva nog af
Speeiemynt och det öfriga af sedelstocken fin
nas oumbärligt för större penninge-transaktio
ner Vårt omdöme härutinnan st der sig blott
på kalkyl och kan således icke vidare bevi¬
sas hvarföre det ock af många lärer pa det
högsta bestridas Men om man blott besinnar
att röt elsen vid Vexel-Banko |uckan nu d ide
ligen utgörer circa f million Riksdaler hvar
af stöista delen utgöres af Bankosedlar som
strömma ut och in om man vidare betänker
huru mycket derutöfver måste för daglig»
behof finnas i alla enskildtas kassor och liurti
mycket som till alla utskylders liqvidernnde
erfordras in ni så gränsar del nära till viss
het alt det ej kan blifva möjligt att utur
Banken lyfta mera an att den återstående
silfverfonden ju blifver tillräcklig för att för
säkra hvarje Bankok-dels innehafvare derom
nit hans lianbo edel skall blifva inlöst med
silfver Skulle emot all sannolikhet förhål
landet blifva annorlunda så får hani alla falt
ej vänta länge pÅ full liqvid Vi uppiepa
ännu en gån Ingen Dank har någonsin haft
eller kan någonsin hafva inneliggande guld
och silfver till alla utelöpande sedlars >-•
lopp utan det måste vara nog då säkra tor
dringar och tillgångar finnas till liqvidens
Jul /görande inom kott lid
Den framställninq som vi nu gjort grun
dar sig fnoi sagd t är på i8j ars Bokslut»
Med lnaije sednare år skall Bankens ställning
ännu mera finnas fö bättrad ty anslaget »t
260 ,666 -§ R ;dr till »ilfveruppköp fortfar tillika
med de 66 ,656 J R :dr som skola användas
till amorterande af St is-Verkets skuld för
uttagne piastrar Desse summor sammanlagda
utgöra -i :dels million årligen och såtedis fö
åren i8
>i — >8åi En million R :d i sei_
lar hvilka då ej något silfverköp sker
va vid nästa åts slut minskat Vexel-Batiko
Sida 4
sluMcn med enahanda Belopp Häraf måste
<4et vara klart att äfven utan silfverltöp re
•ela fotidens förhånande till sedelstocken skall
inom en kortare tid blifva såsom 5 till 8
och den föreskiifna proportionen uppnås ty
bristen deruti utgjorde ml ig t Kalkylen d 3o
Juni detta år öfver Eari "m ställning endast
r ,222 ,g4o 47» 2 i Baikosedlar jNätnuuc pro
portion kan såsom en approximativ kalkyl
•vara rigtig nog men såsom en bestämd siffra
hvilken å utvexlingsdagen ovillkorligen skall
finnas är den af ingen vigt och föieskriften
derom torde man nu allmänt medgifva hafva
tillkommit af öfverdiifven försigtighet Lik
väl är denna föreskrift nu den stängsel som
hindrar penningerörelsens frigifvande Kunde
denna undanrödjas så vore ej mera hinder
för realisationens verkställande ty ingen lä
rer på allvar vilja påstå att en tillökning af
några hundrade tusende R :dr afaör saken
på ett annat sätt Kan Banken i dess nu va
rai ;de solida ställning och tjied stöd af i83o
års Myntbestämningslag ej fä kredit så for
dras dertill andre mesyrer än att räkna små
summor för att få proportionen af 5 till 8
minst kunnä uppsl nttas till 100 ,000 man
Generaler finnas i Spmini till ett antal al
■jiihundrafyrtiofenij således ungefär en Gene
ral på hvar sextionde man af den stående
armeen I sanning den respektablaste Fälther
reskola man kan sig föreställ» Hur är det
möjligt att Europa kan ett ögonblick få be
hålla freden när hlntti ett enda rike så mån
ga härförare finnas
RsleiWMZp
V er ser j afsjur .gne i ett sällskap vid Lunds
Universit el j Osc ^RS-dagen den 1 sistl De
cember
Hoppets sköna jubelstund
sina stjernor länder
och livart hjerta sänder
tyst en bön mot himlens rund
Hoppets sköna jubelstund
skönast är i ynglingars förbund
Ned
pä glädje rundt omkring
qvällcns purpur strömmar
hulda rosendrömmar
slå kring oss en magisk ring
och en herrlig gyllne tid
dikta vi inunder Din egid
Furste skapa stolt och fri
Dig ett folk i Norden
Du vår Féekmig vorden
låt vårt trollslott verkligt bli
Se från ljusbestrålad stig
landets blomma blickar glad till Dig
Älska henne gå att trygg
till Ditt bröst den trycka
och din framtidslycka
på dess återkärlek bygg
Gläds att ock en ungdom här
värd Ditt öga och Din spira är
Väck med styrka ur »in blund
ljusets hjeltedater
Du har sköna stater
Lundagård och Odens lund
Styr dem aktning för dem bär
ty nationens bränpunkt glöder der
Spanska Krigsmakten
Spaniens sjöstyrka är så obetydlig att den
knapt förtjenar omnämnas och dess skick
försämras med hvarje år af brist på tillgångar
Aime
ens ställning är då vida bättre Den
reguliera är 33 ,000 man stark hvad infante
riet beträffar deraf äro åtta regementen fot
garde och sju regementen lätt infanteri Ka
valleriet är ej mer än 5ooo man starkt ar
tilleriet 3ooo och totalsumman af krigsmakten
sålunda 46 ,000 man Dessutom finnas omkring
3o ,ooo miliser och de vidtbekanta öfver he
la riket spridda Kongl Friviliige hvilka
Insamling för Skogs-Lapparne i Piteå
Loppmark
Fort» från N :o 281
Transport R :dr 1Z70 10 8
En skälf till de olycklige Lapparnes un
derstöd från 2 :ne lycklige som efter
sin forffiaga vilja bidraga till medmen
niskors hjelp E-n G-a x 16 —
M C 1 16 —
N S- Psalmboken N :o 36i v 4 A-
S 67 6 3a —
Malmö Postst sig J D H Till de
fattige Skogs-Lapparne i Piteå från en
Vän af Aftonblads-Red 2 — —
Göteborgs postst sig G P Till de
hungrande Skogslapparne
NZ
gpp
"Från Nova Zemblas fjell etc
Lidner 2 — —
Andel af behållna inkomsten af en kon
sert gifven af Sjö-Artilleri-Korpsens
Musik-personal i Karlskrona 100 — —
För Skogs-Lapparne i Piteå Lappmark
af E W Karlshamns Poststämpel
sig adeligt 33 16 —»
En ringa gåfva af någon vän
Ej stor men välment är likvÄl den 2 — —-
Behållning på en Wobesser-pott d 1 Dcc 6 32 —
Litet men välment från lilla Janne 1 — —
Till Skogs-Lapparne II j
— —
Från Landshöfdinge-Embetet i Jönkö
pings Län insändt Ett litet bidrag af
en okänd deltagande 6 32
Från en som Gud bevarat fråji hungers
nöd Wexiö postst 7 3a —
Uti ett litet samqväm af utfattig Allmo
ge insamladt till nödlidande kristen
doms-syskon i Norrland och Lapp
marken — Z2 —
Grenna postst Jag tackar Gud att nu
äga dagligt bröd och delar gerna med
mig N S — 32 —
Till de nödlidande Skogs-Lapparne från
T 20 No v 16 32 —
Till de nödlidande Skogs-Lapparne i Pi
teå Lappmark från R C K 3 — —
Försakande det jordiska
Hjelper jag de nödlidande
Och deras timliga lycksalighet
Bereder mig den eviga
Fahlun E Fors—k j — —
Fran dem hvilkas kreatur under somma
ren varit i samma fara för odjuren
som rchnarne 33 32
—
Till de nödlidande i Norrland
från C G B 2 Rdr
4 R :dr (Lemnade
till Biskop Franzén
Till de nödlidande Skogs-Lapparne i
anledning af Hr P Lacstadii anmälan
M
Karlstads postst i sigillet S B 3 —
(forts c a g
Denna Kurs ar i synnerhet utarbetad for barn som
skola lära teckna under sina mödrars eller äldre syskons
uppsigt äfvensom för Skolor hvarest ett större antal
elever kunna pa samma gång sysselsättas med dessa Öf»
ningar
12 Pl samt en särskild Tabell för Reglor kosta 1 Rdr
8 »k Bco-
Af trycket har utkommit och säljes i Wiborgs Boka
låda
Det nja Svenska
un ur ii /t af te t innehållande utförligare och nya under
rättelser om Kolningen och Träsyrans rening m m Äf
ven finnas uu några exemplar a± det första häftet att
TVÅ goda VIOLINER
g
hos Instrumentmakaren Hulting i huset N :0 24pä Horn»
gatan
Fina väl sydda Skjortor af Sherting passande till
Julklapp i Fru Fröseils bod vid Stortorget bredvid
Kryddboden
Pa Kontoret 1 tr upp i samma hus som Källaren är
vid Södermalms torg försäljes till de mest billiga priser
5 år gammal Batavia Arrack på hel- et halfleglar Ter
res Socker Ryska Oxhudar Segelduk Ett större par
ti Braunschweiger Humla Melis Socker af Stockholms
tillverkning Petersburger- Ren- et Utskotts • Hampa
samt l .ma sort Portvin på haltpipor
Niirnberger Barn-Leksaker
g
hvaribland Laterna Magica och Camera Obscura hos
Eisen vid Regeringsgatan hörnet af Jacobs gränd
Extra fin Anjovis i huset Nso 7lpå Stora Glasbruks»
gatan det 3 :dje till venster från Stadsgården
D I V F K S Ej
Hamburgs K .lciss-Lotteri
2 :dra Klassens dragning den 10 JJfcetnbar
åöff SdbK
gg
Några öfverblefne lotter derå finnes Strindbergs Ken
tor vid Stadssmedjegatan tills i morgon Tisdag kl 4 ©• m
EXPEITIO
jg gg
EXPEDITION
för Juridiska Ärenden och Arbeten
uti huset JSF .o 7 Qvctrt Cepheus vid Köpmansgatan
pd nedra botten besårjes af en kunnig och erfaren
Lagkarl Öfverenskommelse om ärsaccorder för Ju
ridiska eller Oeconomiske göromål kan äfven
samma ställe träffas hvarjemte all slags renskri r
ning0 emottages
A stundas fa lana 10 ,000 Rdr Banko emot Hypo»
thek af Lif .Assur ance Police å 1000 Li fp Sterling
jemte säker borgens förbindelse för årliga premii
inbetalningen Längif vårens adress begäres i för•
seglad billet till S S som emottages uti Hr Hatt
stofferaren Utterbäcks bod vid Gustaf Adolfs Torg
En Civil tjenst mad minst 500 Rdr årlig inkomst
önskas med första mot contant accord eller rik mans
borgen Svar afvaktas på Aftonblads Kontoret i billet
till Tjens temannen
BÖCKER UTLÅNAS
Pl längre eller kortare tid mot billiga vilkor i W
Lundequists Bokhandel vid Myntgatan» Katalog kostar
häftad och skuren Q sk Banko
VEXELKURS
noterad på Stockholms Börs den 7 December f8 $£
London 2 *4 ^r sk 76 d d i4 Rdr 6 sk 3o
38 75 83 d d 14 Rdr 5 sk 90 d d
Lubeck att bet i London i Rdr 7 sk 75 d d
Hamburg 149 s ^7» 67 d d i4 1-2 148 sk
90 d <1
Liibcck Lubsk Cour :t 118 3 4 sk 67 d d
t Paris 26 1 2 hk 43 d d 26 \-l sk 60 d d
Marsäille alt bet i Faris 26 sk 90 d d
S :t Petersburg 29 3-4 sk 26 2-3 sk 3o d d
Köpenhamn 71 3-4 sk 7 1-2 sk 8 d d
ANMONSEK
TILL SALU FINNES
Af Trycket har utkommit och läljes i Deléen» et
Comp Bokhandel 2 .dra uppl af
Eié
pp
Esaias Tegnésr
ld
g
smärre samlade Dikter liita Bandet z Rdr 16 sk B :CO
Af Trycket har utkommit och säljes i Deléens et
Comp Bokhandel Svenska folkets Historia af
ÉGG
mp Bokhandel Svenska folkets Historia af
Érit Gustaf Geijer
tdlillGf WKdBk
j
Förstå delen till-Gustaf Wasa 2 Kdr Banko
LINEAR-TECKNING
EFTER PESTALOZZI 's METHOD
hans Elev
J J GLJlJMCtfARD
Lärare rid Hillska Skolan
Medelkurs
P St 4 Rdr 7 sk z rst Hamb Bco I-ig sk II rst
Francs 26 sk 3 rsl
VARUPRIS
Hvete 8 R :dr äi
,io
'R :dr 32 sk Råg 7 Rdr 16 sk Korn
5R :drl6sk Malt 6 R :dr 32 sk Hafre 3 Rdr Ärter
6 R :dr 3a sk å 8 Rdr Salt Terra Vecchia 5
R :dr 8 sk Dito S :t Ybes 4 R :dr 4 sk Dito Li
sabons 4 Rdr 32 sk £ >r tumla allt Banco
POSTSKRIPTUM
Af Post ocli Inrikes Tidningen som utde
lades kl 1 underrättas vi att Kongl Maj :t i
skrifvelse till Bankofullmaktige tillkännagifvit
det K Maj :t med afseende på myntväsendets
ordnande beslutat att sammankalla Rikets
Ständer till Urtima Riksdag nästa är a den
tid som katt synas Kongl- Maj :t lämplig
Hos L J Hjerta