Sida 1
1833
AFTONBLADET
Frcdascn
den 11 Januari
Priset i Stockholm för helt år lo R :dr halft år 5 li
-dij 3 månader 2 R :dr 32 sk Banko Läsa Numror 2 sk Banko Prenumeration och utdelning i
Bladets Kontor vid Stadssmedjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Norrlandsgatan och Essens
vid Södermalm torg Annonser emottagas endast i förstnämnda Kontor till 2 sk Jiglcls raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
Södermanlands och Nerikes Gille d lö d :s kl 5£
e m
r
KtFöidkl6
Konst-Föreningen 12 d :s kl 6 c M
DÖDE I STOCKHOLM
Johan Alfied Theodor son af Ski-add .-ges Lind
etröm 5 d :s 3 mån
All Bergsfogden Ncymans enka S E Skogsborg
a3 Dec 74 ur
DÖDE I JLANDSORTERNE
Emilia Ulrika dotter af Stads-Komminist p O
Orre i Ötthammar 22 Dec 3 är
KARANTÄNS-KUNGÖRELSE
Fartyg som med smittbara varor ankomma fran
Norrige liltätas icke anlöpa Siciliens hamnar men
icke smittbara varor fä lossa vid karantäns-plats och
der inlaga retnrlast
BANKO-KUNGÖRELSER
A Stångjern valsadt bandjern och diverse sorter
siniden stål messingstråd koppar bly m m er
hålles lån i Banken ifrå» i833 ars början
KRUTPRISER
För detta är å del krut som försälje» ur Kronans
niagasiner äro 5 Bergs- och styckekrut 32 Rdr och
handgevärs d :o 36 Rdr B :o pr centner betalningen
c-rlägges i Stockholm genom insättning i Banken för
Krigs-Koll räkning N :o 1 samt i Landsorterna i
Ränterierna Hos privilegierade krutförsäljare finnes
tryckt taxa
BOLAGS-KUNGÖRELSER
Aktieägare i Göta Kanal sammanträda d 23 Jan
i833 i Stickholm
LEVERANSER
Af 34 st sänggatlar af gjutet Tackjern IModell fin
nes vid Allmänna Garnisons-sjukhuset förs anbud
inom 1 Wars till Direktionen för nämnde sjukhus
Af 3o tr kronobeck llanell Franska musköt- och
*istolfiintor m m m m för Flottans behof
auktion d 21 Fehr inför Förvaltn af Sjöärcn
derne och på \Varfs—Amiralens kan-li i Karlskrona
närmare unilerr på sistn ställen
5067 alr hvilt lärft i I-H aln bredt aukt 26 Febr
ti <o inför na Lifgren Reg :s Beklädnads-Direktion
.i Linköping
AUKTIONER
A
Å Kronans Magasinshus i Ystnd aukt d ,5 Febr
ä Statskontoret samt hos Magistratey i Ystad och
1 .andskan liet i Malmö Närmare iinrierr ä Allmänna
T \I ;ig ;siiiskout i Statskon förseglade anbud kunna
äfvien ingifvasi
OFFENTLIGA STAMNINGAR A BORGENÄRER
S
EIA
Umeå T H .R all Bonden A Ander»sons i Sör
forss å urt- ing d 10 .till .i
Films och Dannemora 11 .K Bondon Jan Lindströms
i Randersbo och hustrus a rttgd e 6 måII från 17
BeC 1832
Harjagers H .R Åboen Lars Anderssons och hustrus
fran Nöbt elöi
■ rttgd c t mån från 7 Dec
Söjra Möre H .R 3i Okt Mältaren P Lilje
(jvists vid Gårdsryd i Mortorps S
kallas
Tnnehnfvire af en uti egend TV :s 11 12 Ov Sjö
hästen å Ladugård landet intecknad skuldsedel stor
IRdr B :o till Stockholms R .R mom I mån från
3 annons
Tnneh af inlock ,1 i fastigheten W :o 8 Litt A i
Göteborg sorn ej fatt dem till fullo godtgjorda till
R .R deist inom 1 mån fran 3 annons
Tillfallet Smedsges Sv Svensson efter dess fader
Sv Svensson Dristig på Svenstorp
Tillfallet Drängen A U Holmgren anm inom år
hos dess broder llammarsmeden C- E Holmgren vid
Forssa Bruk
förmynderskap
nd
Arbetskarlen p Jonasson under Synålsmak c
Kellströms Ulricehamns R .R
Bonden D Andersson i Trästorp under Jon Hag
mans och L Larssons i Trästorp N Wedbo H .R
Torp Nils Jonsson i Bohultstorp under Rusth L
Olssons i Segutslycke Drängen J Jeppson i Ljunga
under Åboerne P Hanssons i Rickarum Nils Hans
sons i Ljunga och Ola Hanssons i Ö Häglinge En
kan e Jeppasdotter i Ljunga under Rusth N Jcpp
sons och Måns Svenssons i Ljunga Torp Sv Wål
lemarson i Skogbro under Rond P Svens«ons och
Måns Jönssons i Grantinge Ö och V
_
Göiijge H .R
Drängen E Petersson i Bjuf under Åboen Ola Pet
tersson i Ask Luggude H .R
BOUPPTEKN INGAR
Efter ad Häradsh C Olivecrona inom slutet af
"•an i sterbhuset
Efter all Bokhandl och Boktryckaren i Upsala E
Bruzelius anm hos v
Häradsh L D Wistrand adr
Upsala
Efter all Kryddkr F Nordman anm inom Jan
i s >e Kh
Efter a /i Handl i Nyköping J G Ekberg inom
d mån slut hos Rådm- Lindeberg derst
Efter all Enke-Frih L C Falkenberg f v- Hey
ne anm bos Kanslist«n i lvrigs-K .oU P A Reuter
svärd
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
Stockholms R .R :s dom i Handelsbetj J Hollenders
konkurs li es hos M Hasselhuhn i hörnet af Stor
kyrkobrinken och Westerlånggatan
B .igareenkan Rölils 12 d :s kl q c m i huset N :o
21 Ov Skansen
v i Klara Berg-gränd
Nils Olssons i Hjul ,ta på Skyberga gästgd
kl 2 e m
16 d :s
All Handelsbokh W S Fryckbergs på Källaren
Kometen 16 Jan kl 4 e rn
Trädgårdsmäst I Bergmans på Källaren Söder
malm d ifi d :s kl 5 e ni
Garfvare-Enkan M E Apelqvists d 16 d :s kl 5
c ni på Börskäil
Snusfabr A P Wennerbcrgs 29 d :s kl 10 f m
i Massans bus i Åmål
A (l lusp L L Hallerströms 29 d .s å Bårstads
Tingsställe i Medelpad till utdelning
Handelsbol A Rotliolfs K :i 29 d :s kl 5 c m
å Forssbergs källare i Eskilstuna
All iiådm J O Hannéus i Luleå i A Ruulhs
gård derst d 3i d :s kl 2 e m
All Handl .-enkan IM M Riuths i Luleå
i Mas
sans gård il 3i d :s lil l e m
Handl N J Reichardls i A L Krcugers hus i
Kalmar d I Febe kl 3 c m
Musikanten Kinkloms 18 Jan kl 9 f m i Ekesjö
hos Kopparslag Hörling
SPEKTAKEL
I dag Hofiarren och Azemia
KONSERT
Uppföres å Kongl Teatern d 19 d :s
WeKschall och N Petersen
EFTERLYSES
EFTERLY
F >n fflrkoirm %n Depositionsattest å till Bibclversionens
befivrojawdv inmatte 7 Rdr 2 .j sk I r anm inom år
hos R-j .lk em missionen i u ala
a fl Ilrr Fr
SAMMANTRÄDEN
S ;t E d 12 it kl half 5 v ta
STOCKHOLM
Den 11 Januari
AFTONBLADET OCH "MOUVEMENTET
Man har sagt att vart blad gynnar "m®u
vementet
och man har rätt eller 01 ätt deri
allt efter de olika begrepp man förenar med
detta ord Förstår man med mouvement en
politisk riktning till våldsam omh vältning i
samhällsförliållanderne så tillhöra vi det
icke förstår man åter dermed ett sträfvande
alt befordra dessa förhållandens naturliga ut
veckling på den väg civilisationen utstakar
då bekänna vi öppet alt vi tillhöra niouve
mentet
Oeli hvilken publicist som gjort sig reda
för sitt kall som ej låtit sätta pennan i tia
hand af de intressen som sträfva för stillastå
ende och förstening skulle ej tillhöra den ro
1 else framåt genom hvilken Försynen leder
slägte till kultur På hvad sätt skullé han
väl kunna hoppas att gagna om han icke
omfattade och med allt det inflytande pres
sen kan skänka sökte verka för de idcer från
hvilkas allmännare utbredande och rotands i
sinnena förbättringar i mensklighetens laga
ensamt äro att hoppas Men ideernes gång är
icke en retrograd publicistens kan lika litet
vara det han tillhör således i följd af sjelfva
sin natur mou vementet
Vi vilja icke här ingå i någon utveckling
af den allmänna karakter som i vår tid stämp
lar mensklighetens framskridande i dess sär
skilta riktningar En sådan utveckling tillhör
de en större och generella e öfversigt än den
na Vår afsigt inskränker sig till att vis
huru Fosterlandets vigtigaste och dyrbaraste
angelägenheter icke utan våda för det all
männa bSstia kunna fortfara att befinna sig 1
det stationära skick hvari man envisas att
qvarhålla dem att ett framskridande genom
förbättringar och reformer högt påkallas af
våta behof och att siledej en publicist sorn
hos oss vill uträtta något godt nödvändigt
måste verka för detta framskridmde
Det är en allmänt erkänd sanning alt hela
vart undervisningsverk och den allmänna upp
fostran kräfva väsendtliga oeh genomgripande
förbättringar Nationens ombud hafva uttalat
detta behof Regeringen har synts lyssna der
till och enskilte sakkunnige män hafva fram
jitatt a ^t utveckla bristernc alt gifva anvisning
på botemedlen Dei kan icke döljas att oak
tadt de vackra fraserne om Svenska bondens
företräde i upplysning framför andra länders
allmoge den allmänna folkbildningen hos os
befinner sig på en låg beklagansvärd stånd
punkt ehuru det visserligen är möjligt ntt
deri i andra länder kan v£rä ännu sämre
Detta Mir dock aldrig ett skäl att i Sverige
der bonden är kallad till utofvande af lier fa 1-
Sida 2
tVgn politiska lSlligheler ocli bland dem den
dyrbara sitt taga del i lagstiftningen Jåta ho
nom qvarstå på en bildningsgrad som gör det
omöjligt lör honom att handia med den upp
låning och sje 'fständighet tiden och det all
männa bästa fordra Huru ofullständig och
bristfällig är icke undervisningen i våra folk
skolor der sådana finnas och på huru minga
ställen växer ej den unge bondsonen upp till
medborgare i staten utan att för utvecklingen
af sina intal ktuella anlag hafva kommit i
beröring med någon annan än en usel kring
vandrande skolmästare sjelf ett lefvande mi
nimum af den odling han skulle meddela an
dra Uppstiga vi till våra högre Läroverk
så linna vi dem så sysselsatte alt föreläsa läxor
och examinera skaror sf blifvande embetsman
att de blott föga kunna ingripa i nationens
allmänna bildning De göia det icke heller
och hvem kunde vara obillig nog foidra del
af dem då staten gjort allt hvad den kunnat
för alt draga dem ned fiån den höga be
stämmelsen att vara vetenskapernes fria for
eningar som spi ida ljus och odling
bland nationen lör att i stället sätta dem
till utminuterare af den mångkunnigliet
me <J hvilken man alltjemt hoppas kun
na draga sig fram i statsbestyret Den an
da af njugghet och besparing man förskju
tit annorstädes i budgeten har man låtit
taga sin plats inom anslagen för en del af
våra vetenskapliga instituter och i stället att
följa andra nationers exempel och det icke
långväga som våra bröder Norrmännen gif
vit hvilka frikostigt sörjt för deras Univer
sitets förseende med alla de hjelpemedel ve
tenskaperr .a behöfva finnes det hos oss ett
der en mängd lönlösa eller otilliäckligt lönta
lärare och de verkligt K råk vinkliga anslagen
för bibliothek mu-cer och andra samlingar
utgöra talande bevis på vår ljumhet för livad
som borde vara ett fritt och upplyst folk och
dess styrelse kärast Väl hafva Sländei ne vid
senaste riksdag gjort hvad de kunnat för att
åtminstone från sig afvända föiebråelsen för
denna ljumhet men det oaktadt stå dessa b
lof ännu nära 3 :ne år efter det anslagen be
viljades för läroverken lika oafliulpna som
bittills I sanning om något bevis behöfdes
för nödvändigheten af en kraft som förde oss
framåt till de nödiga föi battringai ne i vårt
samhällsskick och hirdrade oss att återfalla
i den likgiltighet vi en gång besegrat så
skulle förhållandet med denna angelägenhet
lemna ett sådant Pressens bestämmelse är alt
medveika till utvecklingen af denna kraft
Men man utvecklar ingenting genom att stå
stilla om ej sin oförmåga att följa tiden el
ler sin envishet att ej vilja det
Var någonsin en rörelse framåt oundgäng
lig i ett samhälle så är det hos oss i fråga
om representationen Så länge Svenska folket
»er sina dyi baraste intressen i händeme på
dessa stånd hos hvilka i följd af deras sam
mansättning de enskilta intressena oftast må
ste öfverväga det allmänna skall det stora
föremålet fosterlandets vä aldrig utgå se
grande ur konflikten dem emellan Vi skola
alltjemt sakna denna motståndskraft mot mak
tens förvillelser eller passioner denna förmå
ga att återföra den från de lorder Ib ga vägar
den kan hafva beträdt hvari det skyddande
af representationen ligger Vi skola fortfara
att se huru åt dessa aldtig mättade anspråk
på förhöjda anslag åt denna inbillade nöd
vändighet af en barnslig statslyx frukterne
af folkets mödor ock arbete offras i stället
att låta del» till nya och rika skördar för
landet återfalla i den jord hvarur de upp
växt Oupphörligt skall det konstitutienella
skuggspelet af rättigheter som ej kunua gö¬
ras gällande af ansvarighet som ej kan ut
kräfvas förnyas för nationens ögon så länge
vi foi tfaia att stänga oss inne i denna bofäl
liga Göthiska byggnad från hvars tinnar icke
mera sjelfständighetcns baner svajar Det är
knappast möjligt tänka sig någon vigtig sam
hällsangelägenhet hvars framgång icke mot
verkas af det bedröfliga skick hvari vårt re
presentationsväsen befinner sig Så långt Sty
relsen kan vilja bringa ett ärende så långt
kan det gå men längre än dit har di-t ingen
annan möjlighet för sig än slumpens Har Sty
relsen fordrat en inskränkning i tryckfrihe
ten straxt har man varit tillreds att bevilja
den har den fortfarit i detta begär till för
mynderskap öfver tackan äfven sedan natio
nnlviljan högt uttalat sig deremot hvem har
kunnat hindra henne att bibehålla det Vill
den att samma skattebördor som nu trycka
folket skola fortfara att hvila på dess skuld
ror hvad kraft har väl representationen att
lätta dem Vill den sätta sig emot nödiga
besparingar i statsutgifterne vill den låta
»illtmer af den penning folket med svett och
möda med uppoffring af egen förkofran fram
bärtill skattkammaren delas med en hungrig
skara som med händerne i kors väntar af
makten dispens från den Gudomliga lag hvil
ken bjuder nunniskan att äta sitt bröd i sitt
anletes svett hvem kan hindra den att hand
la så I sanning Styrelsens makt är stor re
presentationens vanmakt förfärande Ingen som
önskar föl troende mellan Styrelsen och fol
ket som vet att detta blott kan uppkomma
och betryggas genom en billig fördelning af
det inflytande som i ett välordnadt samhälle
bör tillhöra båda och genom en ömsesi
dig aktning för hvarandras rättigheter kan
utan bekymmer se på hvad punkt vi befinna
oss i afseende på vår representation Huru
långt den är ifrån att vara kraftfull och nat o
nell deipå är våra riksdag .rs historia och hela
vår invertes ställning det mest talande hevi
Pressen måste icke tröttna att visa folket re
p <esentationen i sin sanna gestalt att allt mer
ocli mer utbred öl verlygelsen oin nödvändig
heten att satta rn bättre i des ställe Att
söka dana ett upplyst allmänt tänkesätt i den
na fråga är det största gagn pressen kan göra
fäderneslandet alt undandraga sig denna pligt
är att misskänna en vigtig en skön bestäm
melse
D t är en oneklig sanning att så länge
Svenska folket represen te i as på sMt ni sker
äro inga serdeles resultaler att vänta af pres
sens verksamhet för de förbittringar hos oss
som för att kunna tillvägabringas fordia ut
veckling af en moralisk kraft h >s representa
lionen Min må så mycket man vill visa
nödvändigheten af ett förbättrad t beskalt
ningssvstém sim lättade stalsböidorne oc
fördelte dem jern na re mellin medborgarne
man må fästa uppmärksamheten pi bebo !vet
af en förändrad organisation af styrelsen eme
dan sådan den nu är bådekiaft och verklig
ansvarighet saknas fortfar Regeringen alt
förhålla sig pas >ift i de vigtiga samhälls frå
gorna att icke vilja inleda reformer och för
bättringar förgäfves vänta vi dem från repre
sentationen Men Englands extinp-l visar all
så länge den känslan bibehåller sig lefvande
hos folket att en lyckligare samhällsställning
är de s rättighet emedan den är »omöjlighet
så länge är ännu icke allt förloradt Pressen
har sammanhållit oeh gifvit el t språk åt den
na känsla och utan den hade relormbillen
troligen ännu länge hört till antalet af oupp
fyllda behof Vår reformbill skalf framtvin
gas af nationeris allmänna insigt af dess verk
liga belägenhet »f öfverts gelsen oin omöjli
heten att utveckla våra lagar var induälri
vårt välstånd titan en nationell representation
Men då pressen visar bristerne och behofveO
inom vårt samhällsskick bidrager den att ska
pa och utveckla denna öfvertygelse att när
ma oss tidpunkten för de nödiga förbättring
garne ehuru den visserligen icke i sakernas
närvarande skick förmår uträtta mycket för
dpt ena eller andra af våra samhällsbehof en
skildt betraktadt Det är med blicken och
föi hoppningarne fästade på fr amtiden soni
publicisten hos oss hufvudsakligen måste ver
ka ehuru han icke derunder får förlora uV
sigte äfven det närvarande för hvilket hans
bemödanden måhända understundom skola lyc
kas att ej blifva helt och hållet utan frukter
Se här några af de åsigter vi uppfattat af
den rigtrriog hvari vi anse en publicist böra
imgå hos oss Man må kalla den
mouve»
ment
eller hvad som helst missbrukens vän»
ner och frihetens fiender må efter behag stämp
la den såsom revolutionär och samhällsform
störande i vår öfvertygelse är det den end j
hvilken man kan uträtta något godt och nyt
tigt för landet Svårligen skall väl också nå
gon annan än den skuggrädde i vår tid ansa
omstörtningar beredas derigenom att man öp
pet och frimodigt yttrar sig öfver samhälle
angelägen heter ne Styrelse och folk äga lika
intresse att det sker ty derigenom öppnas re
formernas väg derigenom bevaras de från re»
volutionernes våda
Af allt hvad den tappre General Chassd
företagit sig sedan det Aniwerpiska citadellej
började belägras af Fransmännen var ingen
ting mera klokt och berömvärd t än då han
afskickade de båda officerarne i ändamål att
kapitulera Han skulle i vår tanke ingen-»
ting ha förlorat uti sitt rykte såsom militär
men deremot hafva vunnit mycket såsom
menniska om han hade kunnat och ve 'at
verkställa detta beslut några veckor tidigare
Händelsen med Antwerpens belägring kom
mer troligen alt få sin egen plats i historien
D ^t får icke kallas något krig men hela ar
meer utrustas mo let och tapperheten å
ömse sidor sättas på de hårdaste prof da
mest lysande militäriske talanger utvecklas
och belönas Det mäi k värdigaste af alitsa»»
mans är dock att alla dessa demonstrationer
troligen ändock leda föga närmare till
upplösningen af det problem för hvars sku .J
de äro anställda
Då den Franska armeen inryckte i BelgieO
och begynte sitta operationer utanför fästnin
gen visste General Chassé redan att ef t för
svar deraf i längden icke var möjigtJ
det var endast ft åga om att kunua
hålla sig så eiler så många dagar mera
eller mindre Hela det stora skådespelet kan
måhända närmast liknas vid ett schackparti
der de båda spelarne med all möjlig
köld byta pjeser med hvarandra utan annat
ändamål än nöjet af sjelfva striden och lu
ste n att visade onikringstående sin skicklighet
emedan partiet spelas om ingenting
Allt detta faller dock icke General Chassi
till last Ehuru till karak teren en känslolös
kos-ack hvilket visade sig är rSio då lian
ur ion eldgap i 7 timmars lid lät bombardera
den vätnlösa staden Antwerpet» liar han lik
väl vid delta tillfälle uppfyllt en krigares
pligter Så mycket mera miste deremot allt
det blod som nu ntgjutits komma öfver hans
Monark Konung Wilhelm Det ligger vis
serbgen någonting både ridderligt och natio
nclt uti det handlingssätt hvarmed denne
man nu bjuder hela Europa spetsen men dco
föi ra af dessS egenskaper saknades ingalunda
hoi Dan QuicUotte och den sedtare icke hos
Sida 3
Sverges Gustaf den fjerdö Adolf med hvilken
Wilhelm icke så oriktigt blifvit på ett annat
ställe jemförd
Likväl vore ingenting att anmärka om man
b ^ott höll sig vid att beundra skådespelet af
dc Holländske köpmännens uppoffringar för
seglation »monopolet på Sehelden ehuru snör
rätt stridande mot en af de politiska hufvud
grundsatser som de stora makterna proklame
rade vid samma tid då Konung Wilhelm upp
fattes på den Nederländska thronen Men det är
icke nog härmed Man får rätt ofta isynner
het i vissa kretsar hora Kungen af Holland
framställas såsom ingenting mindre än ett of
fer för de Enrop iska makternas diplomatik
och det är löjligt nog att erfara huru icke
blott England oeh Franklike utan hela Kon
feiensep anklagas alt hafva velat gynna "re
bellerna
så *om Belgerne altid benämnas al
ett visst pa- ti Orättvisare har väl nl
drig någon beskyllning varit på Guds gröna
jord Utan att inlåta oss i någon undersök
ning i hvad inon elgerne hade en giltig an
ledning att revoltera — ja äfven under med
gifvande att det för deras materiella intres
sen hade varit klokare att qvarblifva i före
ningen med Holland kan man icke fö bise
tvänne omständigheter som äi o så vigtiga att
de helt oel» hållet inåste bestämma opinionen
i denna fråga Dessa omständigheter öro 1 :0
alt Kungen af Holland icke med egen styr
An Jötmådde återtaga Belgien Om höften
l83oj då hanj obehindrad aj alla de andra
makterna gf rtle försök dertill och 2 :0 all
Kungen af Holland den 24 Oktober i83o uti
en formlig proklamation ur /pdrog åt de slöra
Europeiska makterna pä den i Loadon sam
mankallade kongressen att bestämma Belgien»
blifvande öde Det är således denne monark
sjelf och ingen annan som gifvit dessa mak
ter det fullmäktigskap emot hvars följder han
nu stretar med en så uisinnig envishet och
den som följt de eviga protokollet na med
uppmärksamhet Iller åtillins one icke kunna
Ohklaga lonfeiensen hvarken att hafva för
hastat sig eller trädt Hollandarnes rätt lör
o i ra
Ännu en sak förtjenar att betraktas Hu
ru ofta har man icke hört absolutisuiens an
hängare predika den Ihnn att diploruatike .»
kan skifta stater mellan monarkerna utan
folkens begifvande ungefär som man köpei
eller skiflar en landtegendom utan att
rådfråga torp» !ne Helgernes tanka rådfrå
gades också icke när de år i8i4i emot
rin v Ija införlifvades med Holland Hetta
r .rr <1 i i det ofvunnänmde partiets ögon en
ganska naturlig åtgärd derföie att det öfver
ensstäinde med makle tas si .s emellan an
t igna grundsatser för *t«ts
.ätten och belgerne
b- >ide då icke få beklaga sig Men nu då
konferemen endast utölv .t ett uppdrag 'pra
Konung Wilhelm sjelf gifvit dem nu får
ni tn höra skrikas öfver våldförandet af lians
Konungsliga rättigheter blot t derföi e att kon
feren-en icke kunnat låna -ig till ett veiktyg
ett slutligen tvinga de
-å kallnde "rebellprne
tilibaka under en spim som di aldrig frivil
ligt gått in på att svärja lydnad och hvar
till han icke ensamt varit i stånd att tvinga
dam Så föga gran nia gg tolkar visst folk i
politiken likasom i moralen rättvisans grund
satser enda ,t tfter egna fördomar eller för
delar
o 111
ir ingen nöd pa 'n
— Är
Kanske lian är
genom välgörande sällskap till belönande af
öm modersvård tiogen tjenst m in söka för
bättra sederna och hjei lat ännu finnes gängse
en osed som livat je dag och hvarje stund ut
sätter oskyldiga lidande små för en grym be
handling — uslingars rätt att till uppfostran
emottaga barn är en så plågsam känsla för
dem som ej äio dess mer ferhäidåde att blott
vanan vid ett dylikt förhållande kan förkla
ra dess fortfarande
För någia dagar sedan hörde tag vid in
trädet i ett stöt 1 e hus på Norr ett genom
trängande bainskii i port vaktarens rum och
rörd af det ömkeliga ljudet kunde jag ej af
hålla mig ifrån att gå in för att erfara or
saken till den lillas jämmer En vacker gosse
men ytterligt blek och mager af 6 ä y måna
ders ålder låg våt och smutsig på en sön
drig ländsto ucli gt et bitterligen hans sina
svaga händer sökte förgäfves en moders arm
några orena trasor höljda af mäiken éfter o
hyra täckte hans bröst och en tung dyna
hintlritde honom all rera fötterna E11 karl
låg i sängen och sof och fiainför kakelugnen
satt en gammal qvinna och kokte kaffe P .i
bo 1 det stod bränvin och glas en skål dricka
och en talrik potatis — God dag madam lilla
bor N N här i husei — Nej här bor ingen
sä
n
— Hvem- är den lilla som gråter så
bittert — Hur då hvad vill herrn med
det — Åh ja® tycker det är synd
honom — H 'm det
han sjuk — Aii nej
hungiig — Hungrg lian fick nyss mat —
Han är väl våt kan jag länka — Hvem fan
kan hålla en s 11 der torr — Stackars unge
han ser så ömkelig ut ni måtte ej sköta ho
nom väl — Nå än sen då hvad har herrn
ined det att göra
Jag gick ut men barnets elände låg tungt
på mitt sinne I förstugan inötle jag en be
tjent af godt utseende och hårde af lionoru
att portvaktarens hustru för några månader
sedan einottagit barnet af ett välklädt frun
timmer som sedan aldrig sett d t att alla i
huset tyckte det var mycket synd om "den
arma ungen och önskade hans död som tro
ligen snart måste inträffa ty haa hade aldrig
fått annan föda än dricka och potatis var
vanskött af den försupna kärngen och skrek
beständigt i hunger och sveda ehuru hon
ständigt slög och kramade honom för att
skrämma honom lill lystnad
Jag frågade betjenten om ingen kände mo
dem och kunde låla henne vela silt barns
elände —•
"Åh det tjenai till ingen ling
sva
rade han "om hon också kom hit så sade d»
(linne alt han har mått illa ett par dagar
och i alla fall må herrn tro hon begär inte
bättre än alt bainet skall dö >å alt hon slip
per betala för det kärngen får några riks
daler och tar en annan och så vinna de
begge derpå — alla fall finnas så inånga
arma ungar som slita ändå vane så det är
inte värdi alt länka på dem
Jag har sedan sel t det olyckliga barnets
mor — lion varpå spektaklet klädd i »iden
ocli dy bara pelsverk spetsar och blonder
Ilon falide tårar vid en öm scen Hvilka
tåiar
1 goda mödrar använden edert inflytande
hös ädla män för att beskydda de lidande
öfvergift e små I unge män med hjerta och
känsla föra k ten
en qvinna som tnissvåidur sitt
foster hon är långt under de vildaste grym
maste djuren Kommen ihåg ed ra barn då
edra hnndar ligga mätte och sofva vid el
den
Skulle det icke vara möjligt alt något af
de många sälkknper som bildats g för välgö¬ d
(Insändt
Att i en tid då allmänna uppmärksamheten är
få»tad vid vackra bemödanden hos höga
och låga alt förekomma missbruk af alla
slug att geaotu föreningar mot fylleri
rande ändamåf kunde taga deita ämne under
närmare skärskådande
Barnvän
Läsning för dem som hafva öfverinseendet
å allmänna lokalerna i Stockholm
(Insäildt
Det är an märknings värd t att under mest
alla förhållanden de enklaste förbättringar
ölverses under det man raffinerar på såiant
som antingen ej behöfVer någon förändring
eller ock genom laffneringen försämras
Hvilken utländning ja hvilken Småstadsbo
'Om första gången kommer till vår hufvud
stad skulle icke förvånas att sa det hög-rt
inskränkta utrymmet af några hundrade q va
diatfamnar som det så kallade JerntorgsC
innehåller utgöra hela lokalen för allt det
Mjöl Kött Fogel Fisk m m m m som infö
res landvägen ifrån flera provinser till Stock
holms Städs behof Het är ömkansvärdt att
vara vittne till huru den stackars bönder
-edan han genom hela Hornsgatan fram öf
ver slussen lyckligen undkommit alla öfver
modiga åkares kärror och alla kitsliga hen
skapskuskars pisksnärtar måste med sin for»
arbeta si» fram genom den trånga Jerntorgs
gatan och huru nar han änteligen uppnått
hörnet af torget han förgäfves ser sig om ef
ter en handsbredd rum för sina ök och silt
lass Förvirrad af de gåendes hot som frukta
att bli sönderklämda ser han sig slutligt ned
trängd i någondera af de gi änder somt leda
till Skeppsbron der hans varor sällan efter
frågas och der han åtminstone sist af alla
får afyttra hvad lian medfört
Dit bör synas olämpligt till och med oan
ständigt att lätt utanför ingången till ett sa
stort nationell ve k som Banken der menni
skor af alla ståndsklasser ut- och inströmma
i vigtiga affärer så tillspärra avenuen alt
både verkets Kmbetsmän ucli öfriga Bankosö
kande icke blott med våda för sina kläder
af tjärade vagnar men med fara för sina nä
sor af ilskna bondhästar måste arbeta sig
fram till bestämd ort Den beklagansvärda
person soui kl
10 f m måste företaga e t
vandring ölvei Jerntorget till denna största
assistans-inrättning i vårt land möter sam
ma ölägenheter med den som enligt Silfver
stolpe företog renan igenom Zodiaken är
framsträcker en hummer sin salta klo för att
fatta i uppslaget på hans 1 ock — än slingrar silf
en färsk br .xen ifrån betsmanskroken o cl»
dar af honom hatten — här skrämmas hur»
åt sidan af en kalkontupp som rysligt kack-
lar till men der åter räcker en gåskarl
sin långa hals ut genom gallret för att bita
honom i örat Till höger läi ger sig en ok-
hog sä obenägen i hans väg — till venster in
släller sig trynet af ett slagtadt svin hvilket
likasom ännu efter döden anande dratikäifi
net tränger sig mellan hans kapprock och
fäster der huggtanden i bränvinstuoilarn 501 u
går att pantsättas
Du under en sådan trängsel endast några inöf
vade våg halsar k unna åtkom ma de flesta varorna
blir följden den alt största delen köpare både af
fruktan och ledsnad beger sig dädan och hel
dre betalar a5 p :c dyrare i närmaste hökara
bod Stulan är köpares förlust af den orim
liga lokalen ocii bondens blir alt »edan han
länge legat och frusit bredvid sitt lika overk
samma betsman han nödgas sätta upp sin vara på
nederlag och med cn suek öfver de stora
ilerrarnes lilla urskillningsgåfva återvända till
landet ofta utan en tolfskilling till foderkr *j
på hemvägs» åt sina toma dragare Skull
han äfven t ex kl 9 förnridd få sälja sitt
dass så slipper haa ofta ej fram uv Iräa ^jtlu
Sida 4
att fora {jet till löpareti förr 'an omkring l
1
i eflerniidd då hans kamrater börja skingra
sig och denna väntning utgör ej heller en
liten o /jgenhet
Vi kunna svårligen tilltro någon Läsare en
fcådatt inskränkthet i tankeförmåga att han
ej skulle medgifva rättvisan af dessa anmärk
ningar —
"Ja invänder inan
"att beskrif
va det oi da drrtil behöfves just ingen djup
sinnighet m«-n all athjelpa det deruti består
fortjens4en Välan skulle icke i delta fall
bott medlet finnas helt nära sjukdomen Korn
kamnstorgrt erbjuder ju ett sexdubbelt utrym
me emot Jerntorget och är beläget blott nå
gta steg derifiån Det är ju åtminstone vin
tet tiden aldeles ledigt ifrån skutlastning och
dessutom är der i alla fall godt utrymme för
dem n lörelse Kunde icke en file af allmo
gens vägnar med hästarne vända åt <jön
ordnas ifiån hörnet af St Nygatan ända fram
till bökatebodarnes början med bibehållan
de af St Nygatans bredd i filen och en
qvadrat eller åtminstone en triangel af den
trafikei andes forverk formeras omkring tor
jgit hvar jemte utrymmet skulle mycket lät
tas om den längsta sidan utsågs till spänne
jr ,åKhandel den andra till kött och fläskhan
del samt den tredje åt diverse ändra varor
Öm blott ett par Polisbetjenter i tre dagar
ställdes vid början af Jerntorgsgatan för att
ge säljårena anvisning att hålla ned till ven»
fcter iå bespaichs alla kungörelser om förän
di ingen ty underrättelsen härom skulle in° >m
en vecka af Allmogen sjelf spridas åt alla
h liöfliga håll
Hägst önskligt vore visserligen om veder
botande Auktoritets»- ville vid dessa anmärk
ningar fästa ert närmare uppmärksamhet JDe
skulle ganska säkert genom ofvan föreslagna
ändringar förvärfva sig en slör del af Imf
vmhtaili n« och alla i söder närliggande provin
sers liliiga bifall
EG
E G
Söt ni landsbo
NiUNdöSkop
Tvänne Italienska Sångare F Annato från
PiOiit och P Perecini från Venedis hafva ny
jijjen ankommit till S \erige De gåfva i Mån
dags en koncert i Carlskrona hvarvid de
utiöidé flere större stycken af Rossini såsom
Cavatinan och en Duett ur Cenerentola afRos
sini serenad ur operan Donna Carilea af Mer
cadautf Cavatina ur Barberarn i Sevilla m
11 Någonting serdeles härvid var ett de vo
i o ko-ty mcade de peisoners dr g ter hvil
kas sångpartier de utförde Något omdöme
öfver deras skicklighet lemnade icke vår kor
i espondent
POSTSKRIPTUM
Dagens utländska poster gå från Paris till
den 29 December BKisse till den 31 och
lliimburg till den 3 Januari
Den Franska armeen tillika med de Holländ
ska fångarna befann sig på återtåget till Fran
ska gränsen Den 28 var redan Gen Schramm
division 1 rörelse den 29 på morgonen in
skeppades i5oo man
utgörande första kolon
nen af de Holländska fångarna för att sätta
dem öfver Jclie
lden Den 3ö skulle d hafva
r .aUqvarter i Ghent åtföljde af8 :de och i2 :lelatta
lnfanteji-regeniénterna under» Gen Castellanes
befäl
Marskalk Gerard hade erbjudit Gen Chassé
och "Öfverste Favange att välja det transport
satt som folie dem sjelfva beqvämligast De
inskränkte sig till att resa i två vagnar De
ville ingalunda lemna de troppar som stått
under deras befäl Gen Favange afresle med
första kolonnen och Gen Chassé
skulle den
31 följa resten af fångarna i5oo man
Den 28 hade Belgiska Generalen Daines
division stationerad i trakten af Tervueren
erhållit befallning att begifva sig åt Antwer
pen för att betacka gränsen ifrån den si
dan
Chefen för den Holländska flottiljen nedan
för Antwerpen Kapten Koopman var ställd
under strängaie militärbevakning emedan han
var tagen med vapen i hand Det troddes
äfven att hans öde skulle blifva olika med de
öfriga oflice arnes
I anledning af citadellets intagande har en
Deputerad i Belgiska K .imaren Hr Gendebien
föieslagit en tacksägelse-adress åt den Fran
syska aime
en samt att det bekanta Lejonet
vid Waterloo skulle n diagas och omgjutas
Förslagets ordalydelse visar att Belgerne va
rit ganska nöjda med Franska armeens disci
plin och uppförande i landet
I betraktande af den beundransvärda anda
tappei liPt och disciplin
som rå dt hos den
Fransyska armeen och att denna armé
ge
nom de tjenster som den åren i8ji och i832
visat Belgiska nationen gjort sig förtjent af
dess eviga aktning och erkänsla i betraktan
de deraf att Frankrike och Belgien genom
de ärorika dagarna i Juli och September å
ter tillkämpat sig frihet och obeioeode
sönderslitit despotismens kedjor och afkasta
det ok som pålades dem af hel Alliansen
alltmedan i8rS vid of vet vägandet deraf att
Lejonet af FValerloo är förhatligt såväl för
Franklike som Belgien emedan det föreviga
minnet af den råa styrkans til fälliga ti iumf öf
ver civilisationen och i ändamål attiena den
Belgiska jorden ifrån denna sinnebild nf våldet
ochöfvermakten ,sam gifva Franska nationen en
underpant af oupplöMig vän-kap och förening
dekretera vi "Art 1 Belgi-ka nationen fot
klarar den Franska armeen oi h dess värdig-
anförare sin tacksamhet 2 :0 Lejonet nf Wa
terloo skall omgjutas till kulor och bombe
för försvaret af båda folkens obetoende samt
et sällas af ett sorg-monument på hvilket för
framtiden de båda folkens fanor skola gemen
samt svaja
Fil AMCIUXF
Herligarne af Orleans och Nemours åter
kom 1110 d 28 December om aftonen till Pa
ris
Engelska Ambassadören i Briissel Sir Ro
bert Adair har protesterat emot den artikel
i Chasses kapitulation som innehåller att hatt
och hans truppar skola vara krigsfångar i
fall Konungen af Holland vägrar att öfver
lemna fästena Lillo oah Liefkenshoek
Hr de Lasteyrie dotterson af General La
fayette och adjutant hos Don P ^jclro har an
kommit till Nantes f ån OpOrtof Han med
för vigdiga depescher från Don Pedro till
Drottningen af Portugal De underrättelser
han medbiagt tiå till d 17 Dce men inne
hålla ingenting af betydenhet
Inom Fran-yska K binettet skola tvenne
partier hafva bildat sig med Marskalk Soult
i spetsen för det erta och Hertigen af Brog
lie för det a dra Den senare skall hafva
funnit Marskalkens befallande lon allt mer
och mer odräglig Ilr LSarthe anses såsom en
föt trogen nf dem båda och Hr Montalivet
skall smickra sig med hoppet att ifrån in ten
dentstapet för civillistan återkomma till In
rikes portföljen
Ryska Ambassadören Grefve Pozzo di Bor
go ämnade alt d 28 eller 29 Dep afresa till
London Ändamål» t med denna resa uppgil
ves olika somliga tro den stå i sammanhang
med Rysslands tillämnnde intervention Portens
angelägenheter andra säga alt hanrestdit för att
föisnka skeffa de Po 'ackar sin kos som förd il
na från Paris funnit skydd och vänligt mot
tagande i London En tredje uppgift är att
Grefven ej vill befinna sig i Paiis Nyårsda
gen för att slippa hålla tal till Kung Ludvig
Filip hvilket han annars måst göra såsom
äldste närvarande Ledamot af diplomatiska
korpsen
ANNONSER
TILL SALU FINNES
Af trycket har utkommit och säljas I de flesta
Bdklåclor a sk Bko
S B
TIO GUDS BUD
Framställda i Berättelser
af en Farfar
till sina Barnbarn
En skänk till goda Söner
och Döttrar
at Dokt Frantz Bifiler
1 Holmbergska Bokhandeln ii 6 Rdr 32 « k Bkoi
Förstå Hiiftet innehjllande de fyra första Balkarne aS
175 Srs Lag
Pä AttonbladsKontorot samt i de fleita Boklidor
och Numer-jLotteri-Kontor säljes a 8 Bkoi
Ö
för Lotteri-Spelare i allmänhet
F A B RIK S - LA C E N HET
inom Hufvudstaden med 16 Hästars ångkraft och yp
perliga inrättningar i många afseenden med SJöL >ryg ;a
och stort utrymme invid vatten sora alltid häller sig
färskt säljes eller utarrenderas af Mäklaren Nordblad
pä dess Kontor vid Skeppsbron Huset N :o g
En större Landtegendom jemte Bruk som renderar
7 procent enligt arrende-kontrakt och en mindre
Landtegendom som renderar 6 procent bida i Små
land samt en mindre Egendom i Upland sorn dito
renderar 6 procent äfven ett godt Stenhus vid reel ga
ta i Staden Oroo alla dessa fastigheter fas adress p£
Rosenqvists af Akershult ilon to x vid Stortorget kl
KuR BR ÄN VINS D EST T L LA TO R E R
Etjt det fördelaktigåste läge för Hamn- och Skärgårds
handel nära blä Snissen Underrättelse evhalles i an
dra Kryddboden vid öfra Slussgatan till venster frän
blä Slussen
Ett par vackra stora ljusbruna Norrska Hästar
emellan 5 och 6 ar gamla samt alldeles felfria är o att
bese i titfodiingsstallet pa Riddarhusgarden
Kisgcl sk t 13 om til !sg .irn
af flere numror pa Kontoret uti Iluset N :o 4 et 45 vid
Stora Nygatan och södra ingången
F a h l if
n
H v ä /1 v i n
NldädQ
n
i Egendomen N :o Alands gränd Qvart Torsken-
rJTH .ITIDR .S HYRA
En utmärkt vacker Vunnigc hes tu ende afnfyr
Iium tned Kök och nödiga Uthus (och om su <2 st un»
da t till en stor
del möblerade /i nes att hyra
Underrättelse fu i Viktnaliebodcny 1 hörnet af Titn-u
merrhans- och Högber *sgatorne i IWaria Försam
ling
DIVERSE
En Man som är kunnig i Bränvinsbräiining och
förra åren innehaft samma önskar Simma emploj Vi
dare underrättelse lemnas i Euren Ii Kryddbod snedt
emot Kgl Posthuset
lektion i 'a Gurr .inn
De som önska att blifva grundligt undervisade p
detta Instrument kunna vinna sin önskan mot bil
ligt arfvode da namn ocji tydlig adress uti förseglad
biljett till G P J in lemnas i Hrr Deleens et Kom A»
Bokhandel vid Stora Nygatan
För en eller tvenne Gossar är tillfälle att till täfi
lan laed tvenne andra skickliga och snälla fa lära
Väl skrifning Räkna efter korta lättfattliga metoder
Tyska Engelska och Franska sprlken gramma tik aUskt
med lätt talöfuingssätt och god pronunciation jamro
de vetenskaper som anhöiigs önska äcveu r
ta och
mala under flere eiler färre timmar öfver middagtfrne
också om de vilja Stället är pa Söder Adress fis j
Likkist .magasinet vid Skomakaregatan
D
blifver i morgon tördag d 12 Januari pl Värdibni .»
KHbid Höbta
gog
Kyi Hamburg vid Högbergägatan
L J HJERTA