Sida 1
AFTONBLADET
1833
Frcdnsen
den 18 Januari
Priset i Stockholm för helt är 7o R :dr halft år 5 R :dr 3 månader s Rrdr 32 sk Banko Lösa Numror 2 sk Banko Prenumeration och utdelning i
Bladets Kontor vid Stadstmedjegatany B romans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Lindroths vid Nort lands gatan och Essé ^ns
vid Södermalmstorg Annonser emottagas endast i förstncmnda Kontor till 2 sk Ti g kls raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
TITEf
D 2-z Dec Lagman C af Georgii Slats-fiekrcterare
namn
D io Olf Intendenten Tid Kosta Glasbruk J J
V
d
Vogt Hof-Kamrer namn
BEFORDRINGAR I B ARKEN
D 3 Jan Till Referendarie Banko-Ombudet vid
Malmö Lånekontor Notarien S W G» apengie .-ser
DÖDE I STOCKHOLM
Assessor Th Claeson io Jan 56 år
VIGDE I LANDSORTERNE
Kapten Sy Littorin och fiTam-ell Ida E A Ost
ling på Stigslund d 20 Dec- iSi2
LEDIGA TJENSfER
En Kanslist best i Förv- af Sjöärenderna ^ökes in
om 3o d gar fran i annons
A B REN DE-A V Kl ION
A f d Pipareb« 'St vid Wermlands Reg Fiskevik
i-4 mtl krono i Ny S af Jöve H på 3o år d ii
Mars kl io f m inför Wermlands Reg :s jBo &tälls
Direktion och å Landskontoret i Karlstad
BOUPPTECKNINGAR
Efter Enkefru Lilljehöök f von Rayalin 22 Febr
å Bjerome Säteri i Halland
Efter Enke-Majorskan J Sodenstjerna f Grefvin
na Jahnke d i Febr i Nyköping
Efter Körsnärs-enkun E M Brosse i sterbhuset i
Karlstad 3 d :s»
Efter all Löjtn C M Wigcl-stjerna anm hos M
B Schultz inom denna månad
Efter af Apot N E Ekström i Arvika Köping
anm ho Pr ^v
-Läkaren p E Stägn-11 adr Karl
Nfad och Arvika
AUKTIONER
En egendom i Hjo Stad med manbyggnad och A
kei jord 20 Febr på stället
En hälft af Taxnäs egendom i Upcala Län Lagun
da H och Eiöje 1 un ^a S 2 1-2 mil från Upsala i
3 ~4 mil från Enköping samt 1-4 mil från JLastage
plats vid Mälaren hela Taxnäs består af i 1-2 mtl
be- Hgtadt Säte i samt liera Nopsgärde aiKtien d i3
Mars kl 12 på stället
OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å BORGENÄRER
Svea H R Löjtn Baron G Cederströms 3o d :s kl
11 f m«
Örebro R .R Ilandl E- Brandts under firma Brandt
et K .i och Gård ägaren Jan Erssons d 20 Maj samt
Bruksinsp M Nl >r«l marks 3 Juni
Enköpings R .R Råd- och Han deism M Lundblads
18 t e hr 1833
Linköpings R .R a fl B »klryckeri-Konstförv C J
palms 18 Fedr f Stadsfogden J J Wcselii oeh
hustrus 25 Febr
Li ters H .R Undantagsm S Jonssons och hustrus
i Ebbemåla 2 rttgd af detta ars Sommarting
Kils H .R a fl Löjtn J Lekanders- 2 rtlgd ef t år
från 20 No v 1832
K AXLAS
Ini .h ifrare af oguldne inte ckningar i garden N :is
l45 <k 146 i Trelleborg till Ting med Skylts H e
1 mån från 3 annons
Annika Svensdotter i Mjösebo att vid vite af G
Rdr 3u sk vid Handbörds H R på Staby 1 rtfgd af
nästa Ting fiän Sept i83j förete bevis att hon
genom annons 1 p o Inr Tidn underrättat sin all
mans Anders Olssons arfvingar att arf efter honom
är ledigt
LAGFART
Sökt å 1-2 mtl kr .sk Grä näs i Björskogs S kl
vid Åkerbo H .R inom 6 mån från 1 annons
Tillfallet Nils Örlin f i Locfenewi S Södra Tjust
H af Kalmar L efter dess moder anm inom år
från 17 Jan hos Pastors-Embetct i Locknevi
Ledigt efter gitta Drängen J Persson Lindholm
anm hos Kyrkoh C O Schedin adr Ekolsund
och H lms Prestgård
Efter Koldiängen J Kellenmark och SpiLsmeds
driingen Joll Ny bers å Qvarsebo och Nis ^aforss Bruk
»nio hos G Strömbom dersl inom 4 nian frän 29
Dec 1832
BORGENÄRERS SAMMAi \Tx \ÄDEN
Bagaren J Lundgrens 19 d :s kl 5 e m på käll
Hamburg
A fl Rådm A Ruths 3i d :s kl 2 e m i Massans
gård i Luleå
Öfv —Löjtn G F Natt och Dags 4 Febr å Falkö
pings Stads gästgd
Öfversten J F Boys 12 Febr kl 4 e m å Börs
kafferummen
Handl P C kindbergs 12 Febr kl 3 c m hos
Landskanslisten E Tengström i Karlstad
Handl J Ljungqvists i Borås d 8 Febr hos A
M Salmenius och C Lideils i Sjörred d 12 Febr
hos Olssons enka i Sexdrega kl 1 e m
Råd- och Han deism G Behmers 18 Febr kl 10
f m i Ma«sans hus i Sköfde
A fl Bruksförv L Köhlmarks 19 Febr f m hos
O F Tesche i Wimmerby och Högsby \Apotek
liandelsbctj A Skoglunds å Tingsst Svenljunga
1 rttgd af nästa laga Ting
SPEKTAKEL
I dag I Virginia och Den Sedesamma
KONSERT
Uppföres å Kongl Teatern i morgon af Hrr Fr
Wexschall och N Petersen
MASKERAD-BAL I F D KIRSTEINSKA HUSET
blifver med iNädigste tillstånd £i morgon Lördag
>ch är till beqvämlighet för på landet boende som
ämna bivista denna Bal ut©m de vanliga omkläd
ningsrummen särskilt anstalt fogad till a flaggande
af reskläder hvartill anvisning erhålles vid förslå
entréen
SAMMANTRÄDEN
N C N :o 2 d 21 d :s kl half 5 e m =i
Timmerman -Orden 19 d ;s
Polymnia till Spektakel 22 d :s kl half 7
Wermländska Sällskapet d 23 d :s kl 6 e
De Fattiges Vänner d 20 d :s kl 5 ef ni
Mtri kes
Frankrike
Hr Roger utvecklade nyligen i Deputerade
Kamaren ett af honom framstäldt förslag i
afseende på den personliga friheten Han ut
gick från den grundsatsen att der I ,lott en
skugga af godtycke fanns var ordet "Frihet
en lögn
— Denna lära gick förlorad för cen
trerne hvilka som vanligt sysselsatte sig med
prat utan att ge akt på hvad som förehades
— I synnerhet rigtade Hr Roger uppmärksam
heten derpå hvad missbruk kunde uppkomma
om såsom hittills nära 5oo personer i Frank
rike hade rättighet att blott på lösa anlednin
gar man kunde nästan säga efter eget godtyc
ke låta arrestera sina medborgare
— Hr La
cbeze Invände att trvckfi 'ih»ten tillräckligt skvd-
dade mot maktens missbrfik hvaråt Hr Persil
smålog Sedan Hr Failre med lika ifver för
svarat förslaget som Hr Petit angripit det tog
Hr Persil till orda såsom man lätt kan 'före
ställa sig icke till försvar för den enligt Hl
Rogers uppgifter så misshandlad-s person i igä
friheten Hr Persil som är Generalprokurator
vid Kongl Hofrätten i Paris försvarade med
en verkligt faderlig omsorg arresteringarna och
inspärringarne han svor att strafflagen i sin
nuvarande gestalt var den mildaste som kun
de finnas på jorden Förgäfves lade Hr Cha
ramaule sig på det lifligaste ut för humanite
ten i allmänhet och f r personliga frih 'ten i
synnerhet Centrerne v lie icke höra li \Sl han
sade oeh ropade på omröstning Röstantalet
afgjorde äfven här i stället för skäl och grun
der saken Kamaren beslöt medelst en af cen
trerne bildad majoritet att icke taga förslaget
under öfverläggning
— E senipre bene ut
ropade Jlr Roger
— Seclan de godtyckliga arre
steringarne på detta sätt seglat skred man till
det förslag Hr Portalis framställt alt afskaffa
lagen af d 19 Januari 1816 som förordnar att
Ludvig XVI :s dödsdag skulle begås som en kla
godag Hvad Hr Por talis föreslagit antogs tit
tan diskussion med 253 röster mot 24
Italien
Från Rom skrifves d 20 Dec .i att provin
eialkonseljernes framställda fordringar i afseen
de pä åtskilliga förändringar och förbättringar
i provirttérnes styrelse snart lära komma att
afgöras I Bologna har man fordrat bland an
nat inrättande af fredsdomare ett handels tri
bunal förbättring af sättet att uppbära kom
munernes inkomster förbättradt system för
grundskattens utgörande för allmänna under
visningen för advokatväsendet s irat en ända
målsenligare gradation af ringare straff De an
dra Legatiönerne stämma något när öfverens
med liologna i sina önskningar Brefskrifvareri
måste vara en from ocli godtrogen man lian
hoppas att i anledning häraf någonting pris
värd t kommer att från högre ort göras Hop
pet är visserligen en god sak och man kan be
höfva det i den Helige Fadrens länder sedån
man af hans karabinierer lärt hvad verklighe
ten har att betyda
W ESTINDIEN
De tidningar man har i London från Jamaica
gå till den i3 November E11 stark spänning
rådde mellan representant-församlingen oeh ko
lonialstyrelsen 1 de förras .svar på Guvernö
rens tal vid öppnandet af deras sammankom
ster bestrida de helt och hållet Engelska par
lamentet rättigheten att besluta om koloniens
inre angelägenheter H Exellens har i anledning
deraf funnit sig föranlåten till en liten föreläs
ning öfver det Engelska jus publicum hvilken
troligen ej lärer förbättra sinnesstämningen hos
representanterne Petitioner cirkulera till un
derskrift för att begära att en del af de 200 ^000
pd st England beviljat till understöd för de
skador ön lidit genom sista negerupproret måt
te remitteras till New-York för att anvuätial
Sida 2
till inköp af ett stycke land i Förenta Staterne
af ungefär samma vidd som Jamaica Plantage
ägarne ville flytta dit och uppkalla stället ef
ter ön
COLUMBIES
General Santander har i Oktober tillträdt
Presidents-embetet i Nya Granada Diplomati
ska korpsen hade gjort honom sin uppvaktning
och den nye Presidenten aflåtit en läng pro
klamation tii *i republikens invånare
STOCKHOLM
Den 18 Januari
(Fortsättning från gårdagsbladet af Giefve
Cronbjelms motion om Motala verkstad
"Motala verkstad har visserligen i jcrntillverk
ningsväg inom vårt land varit af mycken nytta
och framvisat möjligheten af en hos oss okänd
skicklighet uti fabrikation den har sålunda
visserligen åt staten återgäldat fullt ut livad af
statsmedel blifvit densamma skänkt men då
nya uppoffringar fordras for att denna verk
stad icke skall nedläggas utan i det stället
till jerntillverkningens och hela landets nytta
utbildas och fullkomnas så bör man väl icke
är bildadt i
edan fått
och beky in¬
m
högst "g
ä
fordra sådant af ett bolag som
helt annat ändamål ett bolag som
och beky in¬
g
högst "g
vidkännas i rikt mått förluster
mer och hvars delägare till en
del bestå af personer hvilka såsom Bruks
ägare njuta störa monopolier af fädernes
landet for hvilka de åtminstone böra äga
den moraliska pliglen att i sin tillverkning föl
ja med tidehvarfvets stigande upplysning och
fordringar Götha Kanalbolag har verkligen
redan i detta fall gjort vida mer än en klok
hushållning bordt föranleda — Min mening är
icke att verkstaden skall nedläggas det vore
att misshushålla för oss sjelfve emedan vi sedan
aldrig kunde genom verkstadens försäljning för
skaffa oss någon väsendtlig ersättning för de
der nedlagde summor och det vore måhända
lifven alt handla mot landets intresse men må
Herrar Bruksegare om de vilja öfvertaga det
ta verk som till jerntillverknings bästa bör un
derhållas eller må det blifva ett föremål for
utländska kapitalisters spekulation
Jag har nu haft äran anföra mina tankar i
detta ämne och jag tror mig med visshet veta
att de delas utaf en stor pluralitet bland Her
rar aclieägare Jag befarar måhända dock alt
min motion icke bifalles af den orsak att då
Herrar aclieägare i allmänhet visa så litet nit
för sin egen sak att vid Bolagsstämmorna van
Jigen två tredjedelar af actierna icke äro re
presenterade det alltid skall blifva lätt för en
enda aclieägare med öfver sex — tusen actier
att snart sagdt ensam emot alla närvarande så
väl omintetgöra denna motion som dictera alla
beslut för de öfrige actierna utgörande nära
26 ,000 Jag misströstar dock icke for framti
den ty jag är öfvertygad att .nödvändigheten
skall en gång nödga Herrar aclieägare till me
ra uppmärksamhet på sitt eget bästa och nöd
ga dem att mera mangrant vid Bolagstämmor
na lillstädeskomma på det icke den afgörande
majoriteten inom Götlia kanalbolag skall allt
framgent komma att utgöras af en enda person
Den nya Redaktionen af Skånska Correspon
d en ten har börjat sin bana for året med en
uppsats kallad "Opinionens magt
lika ut
märkt för genialitet i åsigter som skönhet i
framställning Genom en här utkommande tid
ning som reproducerat artikeln har den stör
re publiken i liufvudstaden redan haft tillfäl
le göra bekantskap med densamma Då vi ön
ska bereda lika nöje åt våra läsare i landsorten
intaga vi den äfven i vårt blad
m
e
t
"OPINIONENS MAGT
f
e
¬
(I anledning af Europas ställning år i83a
Ingenting är vigtigare än att känna sin egen tid
Den står oss närmast vi bildas deraf ocli vi bilda
den sjelfva Hvarje tid har sina brister och sina
företräden Om vi ej känna de förra kunna vi ej
taga oss till vara derför om vi ej känna de senare
kunna vi ej begagna dem Äro vi vänner af vårtid
måste det vara en njutning att studera den är den
vår fiende välan vi mäste sa mycket snarare känna
den för att antingen som Thor brottas med den
eller ock varsamt draga oss undan för dess väldiga
ström
I den närvarande tiden har utbildat sig ett ele
ment alltid mägtigt men aldrig mägtigare än nu
Det är Opinionen I alla förflutna tidehvarf mot
vägdes den af krafter som numera försvagats eller
ej mera linnas Det Nationlig i forntiden det tra
ditionella i medeltiden det konventionella i det se
nast förflutna tidehvarfvet var då i »tället för opini
onen och utöfrade dess magt Mångens anseende
skyddades af börden af ståndet af bruket eller af
fördomar inrotade under sekler Man erkänner ej
nu mer det historiska Det må rara en olycka men
det är ett faktum Man botar ej olycka» dermed att
man ej vill se den Det är endast Strut ,arne af
■den närvarande generationen som tro sig undfly fa
ran då de ej se den de återkomna emigranterne
sjiisofvarne uppvaknade efter Ho års sömn som tro
att vi ännu skrifva år 1789 — De sakerna äro två
nm det som 2r är bra eller om det som är är
Om det cj är bra bör man åtminstone veta att det
är illa för att kunna göra det bättre
Opinionen är en Slatimagt ännu «j upptagen i
någon Regeringsform men icke derföre mindre till
Den har ännu ingen laglig röst Men den bcliöf
ver den icke Ty dess magt är andlig Den lig
ger i en tanke den liknar elektriciteten som går i
genom kedjan af medborgare hvilka genomström
made deraf känna lika i samma ögonblick känna
samma oangenäma stöt eller samma milda betande
värma
Hvad var det som störtade Napoleon under en
tid då Europa låg knähöjd vid hans fötter — Icke
svärden icke vintren Icke öfvermakten och icke
naturen Det var opinionen Ty hvem utskickade
bu4kaflarne då han hade alla Europas tungor och
liäÄder i s n makt Hvem kunde konspirera när
spioner voro på vakt ötverallt och dock uppstodo
arméer i det ögonblick de hchöfdes Opinionens
elektriska fluidum giok krån hjerta till hjerta utan
ljud och utan eld
Alla hade i satnma ögonblick
samma tanke och tidens Jätte föll för denna osyn
liga kraft pä hvilken han antingen icke trodde el
ler som lian inbillade »ig kunna leda som Naturfor
skarn leder åskan-
Huru föll Jenna dynasti som Europas Bajonetter
hade ätergifvit herraväldet öfver Frankrike föll på
3 dagar frän sin både ärida och eröfrade och såle
des dubbelt säkra thron Hvadan kom det sig att
hvar enda Parisare utan konspiration utan öfver
enskommelse och utan befäl visste på en gång sin
plats i striden — Det var opinionen som förde
befälet gaf orderna och utdelade segren
Men denna makt Ur icke blott en hämnande
Den erkänner lika väl det goda som onda välgcr
ningarna som förtrycket
När Lafayette efier 5o års frånvaro äterbesökte
det land hvars med befriare han varit cinottogs lian
af den allmänna enthusiasmen En het verldsdel
steg upp och hyllade Washingtons vän Män
nerna trängde sig fram för att tryska den gamles
band ecli qvinnorna beströdde hans väg med blom
mor
Eller — för att välja ett närmare exempel —• hvad
var det väl som gjorde al t ett t roget folk nyligen
vid en Konung resa genom sitt land utan befall
ningar utan vinkar ocn utan öl veren sk om me I ser 'bar
honom på sin känslas armar »cli förde honom i tri
umf från provins till provins hvad om ej opinio
nen
Det var opinionen som den gamle vise mente då
han säde vox populi vox Dci folkets röst är
Guds röst dock icke desse folkets röster som
framtvinga» af befallningen ej heller de som sam
la» i hattar eller utgjuta sig i tal utan den röst
hvilken lefver i folkets hjerta oc '» förklarar sin me
ning utan att säga ett ord
När man i dagbladen l ^ser om oförväntade hän
delser som pa en gang förändra Staternes utseende
när man nyligen läste att tlironerne svigtade i Pa
ris och Dresden och Cassel och Braunschweig eller
att Belgien remnade frän Holland eller alt Segraren
vid Vittoria och Waterloo som 1 är förut var mäg
tigare än sin Konung måste lemna Englands Styrels
åt en man af folket utan att någon en månad förut
anat möjligheten af allt delta så sammanblandade
man desse förändringar med "händelser
hvilka
ej kunna förekomma cj förutses och ej beredas
t «x mod ea jordbäfning eller ea stor» Mau be¬
rättade om thronfallet i Paris som om utbroftel
från Vesuviu» Men m sadan jemförelse är ett mi«
tag Det man k«Häde händelse var blott verk .täl
lighctcn af en Jom redan fälld förut skrifven på
väggen af en osynlig hand Det var dervid icke
något som hände utan något som verkställdes —
När man såg spillrorna af den fallna storheten
trodde hopen sig se en bild af förgängligheten och
det var dock det ofilrgängliga man egentligen såg
det oåterkalleliga i det enda som utgör ödet på
jorden det andligas tankens eviga makt
Man tror att handlingarne äro glömda för det att
de efter några dagar eller veckor eller år icke om»
talas mer men man bedrager sig Som osynliga
elektriska partiklar uppstiga de antingen mot Solen
förstärka dess ljus och uppväcka lif och rörelse på
jorden eller samla de sig i molnet tyst och lång
samt och obemärkt tills det är laddadt och på en
gång oförtänkt utgjuter sig och förkrossar I ett helt
sekel laddades molnet öfver Frankrike af hvarje ccv
skilt f örtryck af hvarje hån emot Gudomen af hvar
je förakt fjr menskligheten af hvarje suck »om Ingen
hörde af hvarje tår som ingen såg Glädjén och
lyckan tycktes lysa öfver allt man dansade och sjöng
och njöt af ögonblickets vällust Ingen brydde »ig
om den mörka Häcken på himlen förrän på cn gångj
Frankrike stod i låga »ch blod i stället för vatten
Höt i dess strömmar
Detta är forntidens Nemesis den hämnande Gu
dinnan och det är detta som den helige menar då
han sägerj att föräldrarncs missgerningar blifva etl
straff för barnen allt intill tredje och fjerde led
Ingen missgerning liksom ingen dygd faller förlorad
till jorden Den kan glömmas af de dödliga men
den är upptecknad i cn oförgänglig bok
Så andlig är opinionens magt så etherisk des» till
varelse Man ser den icke hör den icke förnimmer
den icke Den osynlige domaren vandrar tyst igenom
folken Endast den Wise Tidens söndagsbarn »er
honom och hör dess varnande röst
Publicismcn kallar sig opinionens organ Detta Sr
blott riktigt till cn del Ett dagblad är ju blott en
enskilt röst och dessa tusende röster som nu uppstiga
från »Ha kanter af jorden motsäga hvarandra ligg»
i fejd med hvarandra förkättra hvarandra Hvem
har af alla desse rätt Publicismcn är ofta icke en
Chorus utan ett charivari Hvem uttager då
en melodi ur denna oharmonisk» denna förbiitrade
orkesters toner
Så mycket är rigtigt att ililand dessa tusende fin
nes äfveu en och annan som exequerar tidens thema
med noggrannhet i hela dess alfvar eller i hela däst
triumferande ton men det gör sig icke a I tid gällan
de uti bullret Det hehöfves ett fint ett uppmärk
samt öra för att urskilja de förtryckta ljuden för
att urskilja det melodiska från de falska tonerne
Många Mägtiga frugta publicismcn Det ar opini
onen de borde frugta Publicismcn skyddar mag»
tcn i stället för att störta den den gör spioncrirt
öfverflödigt och förleder ingen Den nya tiden fi
stel- sig vid det faktiska vid resultatarne Känner
inan att de äro goda välan då är magien trygg
huru än deu klandras misstydes skymfas Känner
man åter att det faktiska trycker publicismcn mä
vara bunden och nedkastas i det djupaste Statsfängel
se känslan kan man ej förstöra
—
1 Frankrike före 1781 och i Polen fanns ingen
tryckfrihet Likväl reste sig bådas Nationer i mas
sa emot inagten Om tryckfriheten funnits der ha
de sannolikt ingendera af dessa revolutioner hvar
ken varit sä blodig eller så oväntad Carl X :s Mi
nistrar kastade skulden för de tre dagarne på pub
licismcn och publicismcn var dock deras enda vän
deras enda pålitliga rådgifvare Throncn föll cj
derföre att publicismcn angrep den men derföre
att den sammanstämde med Opiniönen
Det behofves mera mod att höra sanningen Sn att
våga lifvet Egenkärleken att ha rätt är starkare
än egenkärleken att lefva Ofullkomligheten är äf
ven den högst uppsätta människans lott och dock
vill ingen erkänna att han misstagit sig Detta är
mcnskliglictens afgudadyrkan mänsklighetens heden
dom Man gör sig sjelf till Gud och fordrar der
till med att andra skola tända rökverk åt ens bri
ster
Påfven brände Huss liksom Hedningarna stekte
Laurentius I hundrade år trodde man att man
äfven uppbränt hans an la Min lyssnade om ännu
något flämtande andedrag höides O ,i man var sojn
säkrast uppstod han ånyo under naini af Luther
och gick S "m de 3 männen oskadd genom elden
Huru många böcker har min ej sedan bräunt lik
som sanningen den »förgängliga kunde brinna för
del att man vet alt hon lyser Flamman är ju hcu
nes element ocls vid det bål inan reser åt henne
tändas tusende facklor som annars icke skulle Haf
va funnit någon häid att tändas vid
När låta menniskorne varna sig af vishetens Gu
domlighet Historien När igenkänna de sin y \ti i
Sida 3
d«n ifim ej bn umlg3 att sticka dom på handen
medelst det solglas hvari han samlat dess strå lar
(Insändt
Hvad har framtiden alt i Politiskt afieendc
förvänta
Att sluta af de redan skedde Parlamentsva
len i England synas de ulfalla till fördel föl
Whigs — I längden kan detta parti ej underlå
ta att varmt sluta sig till Frankrike der af
ven det doktrinära partiet mera sympatiserar
med Whigs än detta med någon af de 3 :ne an
dra stora magierna Noga beräknad t ha Eng
land och Frankrike icke så skiljda intressen
att desse skulle störa enigheten dem emellan
— De 2 :ne Staternas förkofran ja sjelfva de
ras bestånd beror på fastheten af en alians
dem emellan åtminstone så länge icke de 3 :ne
andra stora magierna inträdt pä den konstitu
tionella banan
Lyckades det Ryssland Österrike och Preus
sen att besegra Frankrike och stycka det så
forsvunne Englands inflytande på kontinenten
dels derföre att de 3 :ne då segrande magter
ne icke hade något hufvudsakligt att befara af
detta Öboland dels ock för det att sedan ge
nom Frankrikes fall alla konstitutionella sam
hällen på kontinenten dukat under de despo
tiska styrelserna institiktlikt skulle förena sig
att fullborda sitt verk genom förstörandet af
de sista fria institutionerna i Europa nemligen
Englands
Detta förhållande redan insedt af Englands
och Frankrikes mäktige medelklasser kommer
att skapa ett förbund desse makter emellan af
desto större varaktighet som det blifvit knu
tet for gemensam räddning
Englands och Frankrikes politik blefve då
att skilja antingen Preussen eller Österrike från
Ryssland hvilket sistnämnde land hufvudsakli
gen sammanhåller idefen om envåldsmakt och
hög aristokrati
Vinna England och Frankrike detta syfte
mål så är otvifvelaktigt att de och den 3 :dje
makt som slutade sig till dem komme att
omintetgöra hvarje försök åsyftande Frankri
kes och derefter Englands fall Det tål icke
eller något tvifvel att desse makter då ledde
Europas öden ty rikedomarne talangerne och
« koncentrerad befolkning vore på deras sida
Ett sådant mål kan troligen England och Frank
rike vinna på 3 :nc olika vägar antingen genom
alt garantera den stat som slöte sig till deras
parti sådane fördelar att de styrande skulle
af begär alt bereda sitt land en lyckligare lott
lösrycka sig från Ryssland — eller ock genom
krig
—Hvad Preussen angår skulle ett sådant
efter all anledning leda till en konstitution
samt i och med detsamma till fred och för
bund med England och Frankrike
Ur hvarje synpunkt betraktadt
hos Preussen som Englands och
diplomatiska bemödanden lifligast
användas emedan Preussiska folket besitter vi
da högre grad af upplysning än Österrikes och
alltså opinionen i Preussen kunde underlätta
diplomatikens ansträngning
Oin ett krig skulle erfordras for att skilja
Preussen från Ryssland så veta England och
att - Preussen ej kan räkna på
blefve det
Frankrikes
komme att
Frankrike vä 1
Om en Engelsk och
Rysslands hela biträde
Fransk flotta na 'kades Östersjön skulle sanno
likt det djupt sårade men derföre icke helt
och hållet upplösta Polen Snart åter sysselsät
ta Rysslands stridskrafter och dessutom kän
ner hvar och en hvilka andra eleinenter till
söndring finnas inom ett land som utgöres af
så många och olika folkstammar
Någon panisk rädsla för Ryssland kan Preus
sen icke ega Det har under Polska kriget lärt
idh
känna sin kolossala grannes
sidor och
historien företer icke exempel att de Ryska
armeerne tillkämpat sig något hufvudsakligt
resultat mot större och bildade nationer så
vida samma armeer icke varit understödda af
andra makters
Alla tecken synas bebåda att den stora opi
nionsstriden emellan de större konstitutionella
rikena samt enväldsmakterne inom en icke så
aflägsen tid skall visa resulta ter af större vigt
än hittills Den som tror på Joungs spådomar
anser säkert ehuru på andra grunder en så
dan tid vara närmare än vi förmoda
Upplösningen af problemet blir alltid lika
vigtig den må inträffa när som helst Det gäl
ler för Europa om ett tusenårigt rike antin
gen af ljus och frihet eller af mörker och för
tryck
(Insändt
jVågot om Presträttigheter
Det är ett länge beklagadt förhållande att
1681 års Kongl Förordning som ännu är gäl
lande grunden för Presterskapets aflöning här i
Riket så väl i afseende på sättet for lönens
utgörande som dennas mångfald dagligen ger
anledning till tvist och missämja mellan Lä
rare och åhörare der ett motsatt förhållande
framfor al-It borde äga rum så vida den först
nämnde skall kunna verka med framgång för
slägtets bildning och sedlighet Nämnde för
ordning synes således hafva öfverlefvat sin 'tid
nutiden påkallar bestämdhet och enkelhet
I öfverensstämmelse med denna åsigt hafva
Flisby och Solberga Församlingars regala pa
storat i Linköpings Stift under dervarande
Kyrkoherde-ledighet å allmän Socknestämma
upprättat nytt förslag till pastors-lönens ut
görande hvilket förslag blifvit genom Nådig
Resolution af den 1 Augusti uästlidet år till
efterlefnad for 5o års tid faststäldt och detta
oaktadt så vät till slädesvarande Krono• och
Konsislorii Ombuden vid Sockenstämman j
som förmodligen äfven vederbörande Landshöf
dinge-Embete och Konsistorium i öfverensstäm
melse med sine Ombud föreslagit betydliga
förhöjningar att utgå i varor till blifvande
Pastor utöfver Församlingarnes Löneprojekt
Enligt berörde Nådiga Resolution kominer
all Pastors ordinarie lön i dessa Församlingar
alt utgå på grund af 1800 års taxeringsvärde
å hemman och lägenheter neml
Af hemman och utjordar betalas årligen
1 1-2 struken kappe Råg och 4 sk i pen
ningar för hvarje 100 Rdrs Taxeringsvärde
samt 20 sk af hvarje matlag i ett för allt
Af qvarnar betalas lika men för matlags
afgiften äro desse befriade
Af hvarje knektetorp 1 dagsverke in na
tura på Pastors kost eller 6 sk
Af Torpure och Inhyseshjon som orka ar
beta 1 dagsverke årligen på Pastors kost
eller 16 sk om de vid pålysning uteblifva
Likstolar utgå högst med 1-2 procent af
Bouppteckningens behållna summa efter den
aflidne men fa ej öfverstiga värdet af en
ko efter markegångspris
De så kallade Jura Stola utgå e er följande
beräkning
För lysning till Äktenskap och f ^igsel
Af ägare till helt hemman och derutöfver
samt Löntagande Ståndspersoner 2 Rdr
Af ägare till mindre hemmansdelar än helt
mantal 1 Rdr
Af alla icke jordägare eller Löntagare af
Staten 24 sk
For Barndop och Kyrkogång
Efter ofvannämnde klassifikation betala lista
klassen 1 Rdr 16 sk
a :dra klassen 32 sk
3 :dje klassen 12 sk
ff
j
Insändaren har velat offentliggöra dessa fakta
i den öfvertygelse att flera
'Församlingar fin
nas som skulle skatta sig lycklige att hafva
alla sina utskylder till Presterskapet på lika
bestämd och redig fot uppgjorde samt alla
tvister om mer iller mindre på en gång un
danröjde möjligheten att vid blifvande Kyrko
herde-ledigheter komma till samma eller dylikt
resultat tyckes emedlertid vara gifven for dem
som vilja följa exemplet
Ixfllcitrogftop
THEATERN
"Alla goda ting äro try
heter det i ord
språket Så är det ock uti komedien Puts
makaren som första gången uppfördes i går
afton Tre unga flickor döttrar till en gam
mal kruka på landet hvars förnämsta märk
bara egenskap är en öfverdrifven farhåga för
andar tre Löjtnanter som älska de unga flic
korna vidare trenne gamla försupna figurer åt
hvilka fadern ämnar bortgifva döttrarna och slut
ligen en ung odygdig page som äfven är myc
ket kär men utan att sjelf veta i "hvilkendera
af kusinerna se der liufvudpersonerne i den
na pjes Intrigen består deri att pågen blir
bortkörd af gubben för sina många upptåg
men ständigt skaffar sig tillfälle att dröja qvar
eller komma in i huset genom begagnande af
en hop puts hvarunder han slutligen begagnar
gubbens räddhåga för alt skräma honom att
gifva sig respengar och flickorna åt sina Löjt
nanter med hvilka han under tiden på det be
skedligaste öfverenskommit att befrämja deras
giftasönskningar
Putsmakaren är en lumpen fars som står
långt under den kända komedien konstmakaren
i dramatiskt värde och uppfinning och sjelfva
"putsen
kunna icke ens jemföras med upptå
gen i Casortis baletter De bestå förnämligast
deri att pågen kryper in i ett klockfoderal
föreställer en möss tock agerar Mark tschre jer
tittar ut genom ett utskuret hål i ett porträtt
o s v De öfrige roa sig mest med att skri
ka stoja och väsnas Emedlertid saknades hvar
ken applådissementer eller salfvor af skratt i
från de öfre raderna Första raden var dere
mot nästan aldeles tom — De båda Mamsel
lerna Ficker och M :lle Westerdal voro rätt
behagliga i flickornas roller Hr Hyckert som
spelte pågen har mycken rörlighet både i ge
ster oeli mimik men synes på lagligen vilja imi
tera Iir Torsslows degagerade maner uti hans
komiska roller och imitationer äro som
ma
vet icke alltid lyckliga Vi råda Hr Hyckert
att söka mera sjelfständighet i sitt spel hvar
till han ej saknar anlag Hr Lars Kinmansson
som Gubben utförde sin roll sådan den var
med sanning
— Man har på någon tid märkt att avan t
scenerne varit uteslutna från föiväljningslistnn
I går befunnos likväl åskådande damer i deni
De hafva således blifvit förvandlade till fri
platser Af hvad orsak Direktionen företagit
detta vore intressant att på något sätt få upp
lyst äfvensom åt hvilka dessa nya friplatser
äro upplåtna
POSTSKRIPTUM
Dagens utländska poster gå från Paris till <L
o fran Briissel till d 6 och från London till
d 4 dennes
1
De Belgisk-Holländska angelägenheterna tyc
kas ioke hafva avancerat till något afgörande
Spärrningen af Sehelden tyckes fortsättas med
all kraft från Holländska sidan och icke ett
enda skepp har på mer än en månads tid in
kommit till Antwerpen
Uti citadellet skall man hafva funnit papper
Sida 4
atf ^hvilfca Het 'blifvit uppdogaHt att .General
ClmssÉ liade röstat for fästningens omedelbara
öfverlemnande och endast blifvit omvänd i si
na tankar genom den på flottiljen utanför sta
den kommenderande Kapten Koopmans och
iHertigens af Sachsen Weimar enträgenhet
Deremot påstås det från Holländska sidan
att Chassé
då han såg allt vidare motstånd
omöjligt hade velat skicka besättningen till
Tete de Flandres men sjelf deremot spränga sy
med CitadelJet i luften
Då man lyckönskade Chassé
på nyårsdagen
svarade han Jag har börjat det under allt
för olyckliga auspicier för alt vänta någon lyc
Sia deraf
Holländska tidningen Staats-Courant inne
"håller en lång berättelse af Chassé till Gene
ral-KrigsDirektörn öfver kapitulationens verk
ställande Det heter deri bland annat "kl a
eftermiddagen den 24 Dec erhöll jag i min
casematte ett besök af marskalken och de bå
da Prinsarne de gåfvo mig de största loford öf
«« citadellets försvarande De tycktes allde
les ofverraskade öfver det tillstånd hvari de
funno citadellet
"Jag har alldeles ingen orsak att besvära mig
öfver Fransmännens uppforande mot oss De
uppfylla alla mina önskningar på det förbind
figaste sätt
Den 27 Dec har Marskalken uti ett bref
gifvit Gen Chassé
tillkänna att han eiali ;t
nyss erhållen instruktion hade uppdrag alt
skicka honom och hans medfångar tillbaka till
ffeÄland under det uttryckliga vilkor att
Ms under kapitulationen inbegripna soldater
och Officerare formligen förpligtade sig att icke
tjena emot Frankrike och dess allierade ser
deles Belgien så länge stridigheterna mellan
detta land och Holland ännu icke voro bilagda
1 sådant fall skulle Chassé
och besättningen
genast föras till Holl gränsen och der återfå
sina vapen I händelse af en vägran åter hade
Marskalken ordres att föra dem tillbaka till
Dunkirchen
Härpå hade Chassé
svarat att han ingalun
da ansåg sig befogad alt ingå på en sådan för
pligtelse utan måste underkasta sig sitt öde
I Di tissel var den 5 Jan en stor hal som
bevistades af Marskalk Gerard och hans stab
^ranska och Engelska Ministrarne samt Gene
Jalerne Haxo Neigre Évain och Desprez
Kung Leopold har i officiella bladet låtit in
iora en tacksägelse-adress till Fransyska ar
eieen
Gerard har aflåtit en dagordres till Nord
5rme
'en dat Briissel den 4 Januari hvari han
förklarar att den efter Konungens revue icke
mera skulle komma att vara stäld på krigs
fot men icke heller på fredsfot utan på for
samlings- fot
I Spanien i Barcellona har pöbein insulte
rat d .n gamle despotiskt Guvernören Grefve
Esparerca då han for i sin vagn for att afläg ^a
besök hiss sja efterträdare Gen Liander En
oerhörd folkmssaa omringade vagnen sönderslog
vagnsfönstret med stenar och försökte vräka
omkull den- En fru hvars man hade blifvit
o-skyhilgl Ihjelskuten på hans befallning
häll Sig oupphörligt fast vid wguen och
öfverhopade honom med skymford
n- pe sprungo till och med efter honom uppfcr
trappan men veko tillbaka då Liander emot
tog honom med de orden "Hur kunde Ni vara
så oforsietig och på det sättet exponera ert
lif Kommer M då ej mera ihug ^ivad Ni har
gjort Derefter vände han ryggen åt honom
pch omfamnade en annan person som åter
toiömit till följd af amnestien Först kloc
lai 11 på aftonen vågade han skicka Gref
ve Espaima tillbaka hurn under betäckuiug
g
p
b
s
k
k
h
s
d
a
t
F
P
d
D
u
d
m
b
j
EfTGLASD
Det är ännu icke säkert huruvida Konun
gen kommer att i egen person öppna det nya
parlamentet
Man tror att Torics genast efter sessionens
början ämna göra ett häftigt anfall mot mini
stören för dess förhållande i afseende på utri
kes politiken
Courier försäkrar att Ryska hofvet förklarat
kabin etterne i London och Far is alt det icke
hädanefter ämnar taga någon del i konferen
serne öfver Belgisk-Holländska frågan emedan
det Kejser 1 hofvet förmenar att konferensen
afvikit från sjelfva grunden för dess första stif
telse
Sedan någon tid befinner sig Grefve Villa
Flor som fört öfverbefälet öfver Don Pedros
truppar i London och har jemte Markis
Pa I mella ofta konferenser med ministären och
de främmande sändebuden
Enligt underrättelser från Oporto af d 2
Dec hade de konstitutionelie d 17 gjort ett
utfall och bemäktigat sig en del af förstaden
Villa-Nova hvarifrån de infört en stor mängd
vin till Oporto Äfvenledes hade de bekom
mit lifsmedel
Ex-Marskalken Bourmont som befann sig i
\anies då Hertiginnan af Berry der arrestera
des lyckades undkomma och har i böljan af
månaden inträlfat i London
Man har nu i London Presidenten Jacksons
budskap till Kongressen I afseende på den
vigtiga frågan rörande tariffen och Södra Ca
rolinas samt Georgiens vägran att underkasta
sig densamma yttrar Presidenten sin förhopp
ning att patriotismen och insigten hos med
borgarne skola undanrödja de hinder man sö
ker lägga styrelsen i vägen Skulle de vanliga
lagarne icke räcka till alt undertrycka de för
sök som vidare skulle kunna göras så ämnar
Presidenten ofördröjligen föreslå Kongressen de
mått och steg som kunna finnas af nöden al
vidtaga
Vi skola i ett följande N :r återkomma till
detta budskap
Fb .ank .bike
I salongerne tviilar ingen mera att ju mini
steren beslutit sätta Hertiginnan af Berry i
frihet efter sessionens slut
Man säger att Regeringen söker förmå Ko
nung Leopold att göra några koncessioner åt
Holland för att tillvägabringa slut på stridig
heterna med denna magt
ANNONSER
TI Liv SALU FINNES
g
I W fsbeTg» Bokhandel ,i hornet af Storkyrkobrin
ken och Sradssmedjrgatan å 2 Rdr 16 sk«
HANDBOK i Fysiska- onh Politi ska Äldre och
Nyare Geografien i förening med flera Geografiens
Vänner fSgifven af V F Palmblad Iredje De
lens sednare Iland Indien af Ut gifvaren
I ~W Isbergs Bokhandel k 2 » sk Bko
ANDEEHEFVE7 eller Brölloppet efter Döden
Fantasi af I P T
I "W Isbergs Bokhandel å 32 sk Bko t
■CAROLINA eller den vackt a Pastej-Bagerskan
Ur Grefve W—s efterlemnade papper
"Svenskt
Original
j Från Trycket Hr utkommet och säljes i Holmbergska
Bokhandeln» HANDBOK l TEKNOLOGIE»
eller
Slöjdkunskapen Etter D r S F Härmbstadt Öfver
sättning 2 Rdr 12 sk Handbok for tillverkning ocb
rening af Oljor så väl Fabriksvis som för Hushåll
at M Julia—Fontenelle Öfversättning med x Planch
h 40 »k Bko
KROKFORS GJUTERI och Mekaniska Verkstad
med tillhörande Tackjeriu ,blåsning i Ställdahls Mas
ngn Tack ;erns .tillverkningen som utgör omkring
5000 Skepp ärligen är grundad pa 16 Z Z s k Fjer
departer i Nya Kopparbergs Bergslag med en Skogs
tillgäng af cirka 11 ,000 tunneland graderad mark Eg
na Grufvor förse Hyttan med öfverflödig tillgång
pl rika och välartade Milme Den Mekaniska
Verkstaden och Gjuteriet lemna dessutom effekter
såsom Machindelar och Gjutgods af diverse slag till ett
värde af mer än 30 ,000 Rdr Banko årligen Till verket
hörer äfven en Fabrik for emalj erade Kokkärl- som
linna god afsättning ocb hvaraf tillverkas omkring 1000
stycken i månaden — ]Sarmare underrättelse om denna
betydliga Egendom meddela Hrr C G et J D Broms
i Öi <fbro samt Berg mätt &rcu B O Sxcdbv r£ i SåU
Laderhandels-rorelse i StoeMrohn
Med väl belägen Bod och Hager finnes pl goda vil
kor att genast eller nästa April få Öfvertaga mot kon
tant eller på tid då borger» derföre ställes eå vida per
son icke ar känd eller ock kan en skicklig Betjent p
inventarium få mottaga den Vidare öfverenskommelse
genom förseglad biljett till C O som inlemna» på Af
tonblad sKon tor et
Riga Ryskt tJtsädes .Linfrö pl Tottie et Hedbergs
Kontor i Huset N :o 40 vid Skeppsbron
Färsk Norr .sk Sill
i Folckers Viktualiebod vid Köpmangatan
God Olje .Blanksmörja etter Engelsk metod för lö
sk Rgs qvarteret i Huset N ;o 4 i Kåkbrinken 2 tr
upp
ÅSTUNDAS KÖPA
Göta Kanals och Sjöas sur ans-Komp agnie t s Ak
tier äfven Lottsedlar i Trollhätte Slussverk Säl•
jaren behagade inlemna sin adress i förseglad bil•
jett till H I på AftonbladsKontoret
UTBJUDES HYRA
En större Våning innehållande Tretton Iium9
en rnängd Garderober serskildta lium för betjem
ning Kök Skafferier Kallare Vedbodar Stall och
Vagnshus m .m nu genast eller frän d 1 April det
ta år Närmare underrättelse erhålles ä Kontoret
i venstra flygeln af Huset N .o 6 )vurt Blasiehol
men vid Blasieholmsgatan till kl 10 för- samt
emellan kl 5 och 5 eftermiddagarne
1 vemie ljusa och glada rum passande till Gross
handels-kontor i huset N :o i /j Qv Perseus vid öster
långgatan närmare underrättelse på stället a tr upp
BORTKOMMET
På Söder och Stora Badstugugata n Huset N o 6
bortstals dagarna emellan d g och 12 ur ett förstugu
skåp pS nedra botten en SiliVer-Sirösked mäikt med
bokstäfverne C B Den so» nämnde Sked tillrätta
skaffar eller tjulven upptäcker erhåller hederlig ve
dergällning då anmälan sker i ol vanuämnde Hus
Ar den såld eller pantsatt vill ägaren den igenlösa
DIVERSE
BiksgälclsKontorets Obligationer löpande med Z
procents ranta inlösas tills vidare af Stads-Mäkla
ren A Hann en på dess Kontor vid Skeppsbron $tdje
Huset fran Slottsbacken
Di under det förflutna
året reqvisitionerne på Skån•
ska Correspondenten skedde småningom och till och
med under de sista minaderne hvaraf hän dt att Ut
gitvarne som ej beräknat en så stor upplag deraf
slutligen icke haft förråd af de föregående Numrorne
och säl edes ej kunnat uppfylla Reqvirent ers önskan såll
U t gitvarne
till undvikande häråt under innevrande år
vördsam t pa förhand tillkännagifva att upplagan kommer
att bestämmas efter det antal Prenumeranter som inom
en viss tid tecknat sig med den ön«kan att de som
amna hilla detta Blad för sådant ändamål ju förr de
sto heldre ville anmäla sig Prenumerations priset blir
2 Rdr Bko på detta Boktryckeri JLund d 5 Jauu
ari !85Z
_
Redaktionen
som önska taga kännedom om de lägenheter och Ång
machiner m m vid Jakobsbergs Malmgård nära
Horns Tull hvilka utbjudas på arrende eller till salu
För bedrifvande af åtskillige der passande näringsgre
nar såsom Tvattfabrik Garfveri Qvam Klädesfabrik
samt Torkning af säd m m underlättas härmed att
lokalen är öppen och Machinerne hållas 1 rörelse L
r
dagen d 19 Januari emellan kl i« och 2 middagstiden
Närmare upplysningar i ärendet lemnas på .Mäklaren
Nordblads Kontor vid Skeppsbron Huset N :o g der
jemväl öf veren sko rame lser om arrende eller köp kunna
träffas c
Astundas arrendera
En iLandtegendom af hvad natus och Jr :afFenhet
som helst aldrahelst belägen vid Mälaren ellrr Salt
slön
_
Svar af vaktas i förseglad biljett till Erfaren
Driftig Jordbrukare som inlemnas på Aftonblads
Kontoret
Inteckning k 4ooo Rdr Bko i Stenhusegendom l
Stockholm med 5 procents ränta linnés att nu genast
inlösa Svar pl AftonbladsKont till Y Z — 200
Lackerade och o lackerade iiieck
arbeten
f lltåödk
af alla sorter såsom Lampor Brödkorgar och The
brickor ra ro tillverkas och försäljas till facila priser
äfven om lack eras gamla bleckarbeten samt emottagas
eklareringar för säliskaper hos undertecknad
JFDhlb
J F Dahlbom
Huset ISrro Z Malmskillnadj
gatan och Brunkebergstorg-et
kätJGD
gatabgstrget
Att akta sig för Skomakaremästaren J G D—ms
visade ädelmod anser jag för en skyldighet un
derrätta allmänheten att f örliden Lördag då ja
uppgick till Imnom och liqvideradc en räkning 7
15 Rdr JM sk Rif jag erhöll en örfil af den orsak
jag vågade b-gära räkningen qvitterad måste
denna underrättelse gifva hpnorrt den v amin «•
att
ingå uti Nykterhets-Förbundet torde han kunna bi
behålla kunder Stockholm d 1 j Jan igzz
L J ii JERT A