Sida 1
1833
AFTONBLADET
Måndagen
@ t <D (Q 31 <D IL
den 28 Januari
"Driset i Stockholm för helt år 70 Ii :dr halft år 5 R :dr 3 månader 2 ft-dr 3a sk Banko Lösa Numror 2 sk Banko Prenumeration och utdelning i
Bladets Kontor vid Stadssmedjegatan Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd i Lindroths vid Wort tandsgatan och Essens -
dAdi födKill kÉddUdkfidd
jg f ggggi
vid Södermalm torg Annonser emottagas endast i förstnamnda Kontor till 2 sk Églds raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
DÖDE
F Krono-Insp M Finerus zZ d :s 78 Sr
Hofmäst S A L Fristedt 24 >1 :5 52 är
Garfveri-Verkges J E Elsander 16 d :s 33 år
ÖFVERBLEFNE REKOMMENDERADE BREF
Pä Stocklinlnn Postkontor för Okt 18Z2 N :s 1
Justitie-Kanslers-Embefet 3 Erik Hellström 5 Carl
Richnau 6 A Adelsvärd 7 L- P Edling 12 C A
Sandberg i5 Sven Nygren lfi P W- Berg 17 Jo
hanna Flygelholm 2
3 K P Mickal 35 Båtsman
Glada 37 Kommissarien Sywenberg
J DEPOSITIONER
I Westerbottens Ränteri i Umeå af Kå sören O
Holmström 3i 25 4 of Jonaj Bränds i rom 19 sk 3
r samt af Nils Andersson i Böle vad och bötesme
del 3 Rdr 16 sk böra lyftas i samma ränteri inom
är från i5 Jan i833
I Hernösands ränteri af Bonden Per Persson i
Bjertrå 5 Rdr Konter-Amir Aschling C )3RdriGsk
böra lyftas i samma ränteri inom år från 18 sisll
Dec
TEKNOLOGISKA INSTITUTET
Undervisningen ders !iides för instundande vårler
min börjas d 1 Febr och fortgår till slutet af Maj
LEVERANSER
Af 3o tr kronobeck flanell Franska musköt- och
pistolllintor m m m in för Flottans behof
auktion d 21 Febr inför Förvaltn af Sjöäreis
derne och på Warfs-Amiralen kansli i Karlskrona
närmare underr pä sistn ställen
AUKTIONER
En egendom i IIjo Stad nted manbyggnad och Å
kerjord 20 Febr på stället
En hälft af Tavnäs egendom i Upsala Län Lagun
da H och Fröjeslunda S 2 1-2 mil frän Upsala I
3-4 mil från Enköping samt 1-4 mil från Lastage
plats vid Mälaren hela Taxnäs består af 1 1-2 mil
hcrustadt Säte i samt hem Nopsgärde auktien d >Z
Mars kl 12 på stället
OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å BORGENÄRER
Stockholms R .R all Au di t J Aurells och Hattm
alderm Lundbergs enka f Schmidt d G Trakt
Ålderm Erik Lidins all enkas A Ch Lindbergs
all Stalsmäkl Carl Tholanders och all Kolf .skepp
A Stwons d 20 all Mandi D Jakobssons och all
Viktuali«handl O Åkerbloms 27 Jan 1834
S k ii fi »i R R Handl G Behmers 8 Juli
Götehiifgs R R Arbetskailcn M Peterssons 27
Febr
Westeråt R .r a fl Skepp G Hellbergs 27 Febr
Skånings H .R
all Nämndem A Petterssons i Ar
vid Persgården 2 rltgl e 6 mån frän Dec i83a
Selångers H .R all Bruk spat E E Noréns 2 rttgd
e 6 mån från a5 Au g 183
kallas
Dani '1 Ambos eller ha is arfvingar att anmäla sig
hos Krigs-Koll Sekret i anseende lill arfs-angelä
genheter
BOUPPTEC K .NIN GA R
Efter Enke-Kapitenskan Ch M Liljehöök f r Ra
jalin å Bjerome Säteri i Hallands Län it Febr
(BORGENÄR F R S S A M M AN T R Ä DE iV
Afl Grossli l Mellroths att tillaga utdelningen
pS G Lindkvist rs kontor
Juvel Ölirns Zacln i ;so
.s 3 d s 11 4 e m i
huset N :o 28 vid Skom .galan 3 tr upp
Bok bäll J E Lindbergs il-2 Febr kl 4 e m pä
nja Malmens källare
Anders Carlssons i Weppeby 4 Febr kl n f m
I >i Gräns jfäslgd
Läderhandl F G Dillens 29 Jan kl 5 c m på
llHbB
kall Hamburger Börs
SPEKTAKEL
I dag Svante Sture och Märta Lejonhufvud och
SitUesstegen
MASKERAD-BAL
a Kgl Teatern d 1 Febr
KONSERT
Uppföres å Stora Börssalen i morgon af Herrar Fr
Wexschall och N Petersen
SAMMANTRÄDEN
N F (I 2g d :s kl 12
N C d Zi d
°s kl half 5 e m
Svea-Ordens 2 grad 3o d :s kl 6 e m
Neptuni Orden d 3o d :s kl 1-2 7 e m
W B d a Febr
DILIGENCE TILL UPSALA
Afgår fyra gånger i veckan neml Tisdagar Ons
dagar Fredagar och Lördagar samt återgår frän
Upsala amma dagar kl g f m
STOCKHOLM
Den 28 Januari
Efter sista Tyska Postens ankomst har en
kurir anländt lill kabinettet för Utrikes bref
vexlingen medförande den märkvärdiga under
ratteisen att Turkiska armeen under Stor-Vi
zirens befäl blifvit totalt slagen af "rebellen
Ibrahim Pascha StorViziren sjelf tillfångatagen
jemte liela Turkiska lägret samt alt Ibrahim
befann sig i antagande rakt på Constantinopel
sa att Sultanen mast draga tillbaka hela sin
återstående försvarsstyrka från den Asiatiska
sidan
— I dag II M Konungens namnsdag är s±or
fc :te med bal på Kongl Slottet
— I förrgår II M Konungens födelsedag
gaf H E Statsministern för Utrikes ärenderna
en slör diner hvartill hela corps diplomaiique
var inviterad
— Landt bruks-Akademien firade i förrgår fin
högtidsdag hvarvid Ii K IL K ron-Prinsen täck
tes vara närvarande Årsberättelsen upplästes
som vanligt af Akademiens Direktör H E
Stats-Håde t Hr Grefve A G Mörner Den
var denna gängen icke serdeles rikhaltig Ibland
forekommande ämnen förtjenar i synnerhet näm
nas att Akademien tilldelat en belöningsmedalj
i gul om 8 duk ater åt en hit inflyttad
Seinveitzare vid namn Flory för det han med
framgång kultiverat och bered t sådan Flätlialni
som begagnas till förfärdigande af s k Italien
ska fruntimmershattar Det är bekant att det
ta slags flätning är en högst enkel konst som
utan svårighet kan verkställas af hvem som
helst och att enda hindret för sådana hattars
förfärdigande inom landet bestått i saknaden af
sjelfva fläthalmen Ilr Flory hade nu förevisat
prof att lian lyckats uppdraga och bleka den
na fläthalm den lian erhållit af vårt allmänna-
ste sädeslag rås som sås tätt på mager jord
och hvaraf endast de öfversta delarna af hal
men användas Ilr Flory har dessutom som v
hört haft den förtjensten att jmed en mängd
vackra flätnings- och korgarbeten hafva gifvit
syselsättning åt ganska många fattiga fruntim
mer utom det att han dermed gifvit en icke
obetydlig arbetsförtjenst åt qvinnspersonalen på
norra Korrektionshuset
Akademien hade äfven lemnat ett litet sti
pendium åt eleven vid Teknologiska institutet
Gernant for en af honom förfärdigad linbe
rcdningsmachin som vid tillfället förevistes
H M Drottningen samt DD KK HH Kron
prinsen och Kron-Prinsessan bevistade sistl
Thorsdag en bal hos Justitie Stats-Ministern
Ilr Grefve Rosenblad
Yi meddela här nedan den förut omnämnda
artikeln ur det Holländska Handelsblad rö
rande Hollands ställning med afseende på de
Belgiska Ja (Pärerna
Detj är en nära nog oförklarlig omständig
het att oaktadt Konungen i Holland var den
som sjelf anmodade de stora makterna alt
uppträda såsom skiljedomare emellan sig och
Belgien ganska många ändock finnas som an
se alla försök att bringa traktaten till verk
ställighet såsom ett uppenbart våld af den
mäktigare emot den svagare och följaktligen
Konung Wilhelms oböjliga envishet såsom en
sublim företeelse af en liten men enig och
kraftfull nations fiista beslut att icke vika för
öfvermaktön Till denna föreställning har e
mellertid nästan hvilken som helst kunnat för
ledas af de poetiska beskrifningar öfver den
entusiasm hvarmed Holländarne anstränga sig
för att bispringa sin monark som de Holländ
ska bladen äfvensom de Engelska Tory-Jur
tialerna tid efter annan innehållit Det kan di
icke vara annat än intressant att se huruvida
entusiasmen för krig ibland det klokare fol
ket i Holland verkligen är så stor som man
föreställt sig
Den omnämnda artikeln i Handelsbladet
synes oss i det afseende t så öfviertygande samt
har en sådan rikedom på sundt förnuft och
stödjer sig på sådane faktiska uppgifter att
den torde vara ganska svår att vederlägga
Den lyder så
En viss krigslysten anda har bemäkligat sig
in mga af våra landsmäns sinnen säger Handel»
bladet för den i5 Januari Man hör dem icke
tala om annat än land- och sjöbataljer de tyc
kas tro alt blott ett krig kan rädda oss Ul
var nuvarande osäkra ställning 1
Denna spänning i sinnena har väl till en del
sin grund i känslan af den orätt vi lidit och
ännu lida till en del i det rättvisa förtroendet
för våra krigares tapperhet och deras fält
herres mod och krigserfarenhet Äfven vi de
la detta förtroende och äro öfvertygade att
Sida 2
Tär land- och sjömakt i händelse af ett kris
skulle bölja sig med ära Men krigsära är
fareiiheten af krigen
oss icke nära några
icke välgång den liknar Afrikas glödande
sommarsol som bländar men icke gör fälten frukt
bara Man kan ej med skäl bestrida Fransmännen
det rykte de förvärfvat sig i krigen under Na
poleon och likväl var Napoleons regering för
Frankrike en epok af lysande elände De sista
krigen England fort mot Frankrike voro äro
fulla och icke dess mindre suckar denna makt
ännu under tyngden af den tryckande skuld
som den derigenom åsamkat sig oaktadt den
betydande skadeersättning som den visste för
skaffa sig
Ack låtom oss icke försmå den dyrköpta er
1814 och i8i5 Låtom
önskningar hvilkas uppfyl
lande skulle medföra för oss ännu mera ondt
Må vi icke sätta vårt hoppp på utbrottet af en
allmän brand hvars lågor kunde fatta i vår e
gen boning Ett allmänt krig genom vårt för
vållande företaget i förening med Preussen O
sterrike och Ryssland mot Frankrike och Eng
land eller mot England ensamt må blott äga
runi i högsta nöd
Vi vilja icke tala om de oräkneliga o sfer ett
sådant krig skulle kosta oss och om det till
stånd af vanmakt i hvilket det skulle störta
oss efter de kraftansträngningar vi redan gjort
vi vilja icke tala om den fullkomliga förstö
ringen af vår handel om det stillestånd som
skulle inträffa i oräkneliga industrigrenar af
hvilka medelklassen denna statens sena häm
tar sin näring vi vilja för att bevisa hvad vi
sagt blott betrakta följderne af krigets ut
gång
Hvilka skulle väl dessa följder blifva för oss
j händelse det lyckades dfe östra makterne att
för tredje gången böja Frankrike under styr
kan af deras vapen Väl hafva dessa makter
erkänt Belgiens oafhängighet men hvem går
oss i borgen att under tvånget af de omstän
ett allmänt krig detta er-
dij ^heter som
kännande ej kunde återtagas Kunde ej dessa
makter så snart styrkan vore på deras sida
gifva efter for deras önskningar som ännu all
tid tänka på en restauration i Belgien och i
trots af vårt motstånd åter kedja oss tillsam
mans med delta land Skulle de ej vilja åter
ställa och förstärka den gamla och oduglig
befunna förmuren mot Frankrike huru up
penbart det oek ligger i dagen al t vid första
upprorsskri i Brtissel den åter skulle omstörta
och åter utsätta oss för samma lidanden under
hvilka vi nu sucka
Men än om Fransmännen segrade Måste vi
icke då vid den blifvande freden skatta oss
lyckliga om än mycket hårdare vilkor före
skrefvös oss än dem man hiitiis erbjudit —
villkor genom hvilka alla våra intressen upp
offrades för Belgiernes anspråk Är det icke
mer än möitigt att ännu större lidanden då
skulle träffa oss Man betänke blött Frankrikes
berskningslystnad och eröfringsjuka som efter
ett lyckligt krig icke mera hehöfde hafva und
seende för någonting Hvem skall då skydda
Hollands oafhängighet
Så länge jorden bebos af menni kor som lif—
vas af ärelystnad skola äfven krigen fortfara
Idealet af allmän evig fred var blott en from
dröm hos en ädelsinnad man Krig är ett nöd
vändigt ondt men derföre kan det också blott
då vara önskvärdi när man på ingen annan
•våg- kan komma till en billig fred
Meu till denna bedrö /Iiga höjd har nöden
StTiuu- icke stigit innu är det en möjlighet
«dh till och med en sannolikhet alt genom un
»Jcthandlingav tillvägabringa freden ja vi tro
kunna ådagalägga att ålit sedan underhand
Kngaxoes början déssa ännu aldrig varit så
ftsuaöixidnaj som i detta ögonblick Det
gifves icke mera någon strid hvarken i afseen
de på erkännandet af Belgiens oafhängighet un
der Leopolds af Sachsen Loburg styrelse eller
den andel Belgien har att vidkännas i Konun
gariket JNederlands statsskuld eller rörande
gränserne för ömse sidors gebit Med ett ord
hela striden hvälfver sig väsendtligen ännu blott
kring frågan om bestämmandet af afgifterne för
skeppsfarten på Seheldefloden och för trans
port af varor genom Limburgska området
Härvid förtjenar anmärkas att enligt En
gelska ministerns och vår egen ministers för
utrikes ärenderne beräkning lästafgifterne för
Scheldefarten skulle stiga til i5o ,ooo florincr
om året såvida man beräknade afgiften till i
florin per läst Belgien bjuder i florin men
vi fordra 3 hvaraf följer att skillnaden mellan
hvad som begäres och hvad man vill ge utgör
3oo ,ooo fjoriner hvilken summa genom yt
terligare koncessioner af Holland något torde
kunna minskas
Med rätta har vår minister då yttrat att
det var honom obegripligt att man för en så
obetydande stridighet i den värsta årstid vil
le skicka en (lotta till våra kuster och låta en
arniee rycka in i Belgien Men är det icke
likså begripligt att det ännu finnes några af
våra egna landsmän som för slitandet af en
så obetydlig tvist anse ett krig nödvändigt och
önskligt En summa af 3oo ,ooo florincr utgör
beräknadt efter 5 procent räntan på ett kapi
tal af 6 milioner floriner så att i samma stund
vi göra ett lån af 6 milioner (hvilket vi i hän
delse af ett krig måste göra håfva vi redan
förlorat så mycket som hela den omtvistade
summan utgör Men huru många gånger G
milioner skulle ej ett krig kosta oss
Det är sannt att i afseende på transito-tul
len genom Limburg äger icke allenast tvist
rum öfver sjelfva måttstocken för densamma
utan äfven till och med huruvida vi ens der
skola uppbära någon tull Vi påslå att tull
frihets-beviljandet Skulle strida mot våra rät
tigheter såsom suverän stat under det man
å andra sidan påstår alt Belgiens intresse icke
tillåter att i denna punkt gifva efter Men
bör väl denna stridighet lägga ett varaktigt
hinder i vägen för fred Huru mycket en
transito-tull af i procent af varornes värde
kunde inbringa om året är svårt att beräkna
men så mycket är säkert att man icke för
den bör låta det nuvarande»
tillståndet fortfa
ra som är så betungande för fmanserne
Att freden är oumbärlig for en liten hand
lande stat som vår behöfver inga vidlyftiga
bevis och det är oss en särdeles tillfredsstäl
else att kunna sluta vår uppsats med an fö
rande af följande yttrande af vår minister lör
utrikes ärenderne som Iemnar det mest öfver
tygande bevis huru vät vår regering känner
vårt sanna intresse i afseende på krig och
fred
"Medan ett folk sådant som vårt i hvilka
svåra förhållanden det oek kommer alltid vet
att handla med tillbörlig värdighet så ligga
doek krigsära och inblandande i andra natio
ners angelägenheter äfven så litet i vårt in
tresse som de passa för våra krafter Vår
politik måste ständigt vara en försvarande en
skyddande och icke mindre huslig än våra
seder
Om fattigvård och välgörande säl /skaprr i
allmänhetj och i Sverige isynnerhet
l England der fattigtaxorna uppgå till e 'f
öfver all fattning stort och för Nationen högst
betungande belopp har man anmärkt att fat
tigdomen och antalet af understöds-sökande
tillväxa i samma mon som försörjnings-anstal
ter- och bidrag åt de fattige afiijeip förhand-
varande uötU Sanuaa criareahet läret också
rönas hos oss Stockholm med ej större popu
lation än yo till bo ,ooo personer äger välgö
renhets-anstalter ihed fonder i ullan ta kon
tanta medel öfverstigande i -i million B dr B :ko
utom en mängd andra förmoner till behöf
vandes understöd och gåfvor som skänkas af
den enskilta välgörenheten Det är ingen tvif
vel alt icke välgörenheten ofta missbrukas adf
personer som utom den äga sin tarfliga berg
ning och att säkerheten att om ej förr åtmin
sto e på ålderdomen erhålla försörjning på all
män bekostnad alvander mången från verksam
het och sparsamhet under den kraftfulla ål
dern Orätt är alt genom ett illa afpassadt
medlidande uppmuntra till lättja och duglös
het ofta på bekostnad af dem som arbeta i
sin anletes svett men hård t är äfven att till
sluta sina öron och sin hand för nöden Å
ena sidan
rier
'juda Polis-1 'örfaltningarne tigge
hvilka i Städerna ofta äro en täekeman-
tel för tjufnad och ogilla allmosor hvilka ut
delas på gator och i hus å andra sidan upp
mana religionslärarne till barmhertighet Huru
förena desse åsigt er då de råka i kollision
Exempel gifvas alt allmose-tagaren qvartera
nat i trappan med förakt det bröd han fatt
att gåfvor i kontante penningar genast blifvit
utbytte på krogen mot bränvin eller kaffe el
ler alt personer som emottagit understöd
skrinlagt kapitalel hvaremot verklig nöd visser
ligen icke saknas som fordrar kristlig hjelp
samhet och der hvarje upphämtad smula
måste användas till den oundvikligaste lifnärieg
Anmärkas må för öfrigt alt vid faltiganstultir
omkostnadskontot understundom b lastas med
alltför stora utgifter till en alltför talrik tjen
stemanna-personals aflöning hvars boningar
någon gång upptaga en större del af de an
slagna iokalerne än alla de fattiges ruin till
samman
Att af hjelpa alla olägenheter och hitta på
det lätta i delta som många andra fall är ic
ke lätt men vid en tilltagande fattigdom o
aktadt landet njutit en lång fred och i all
mänhet varit välsignadt med ymniga skördar
blir det emellertid en nödvändighet att veder
börande söka utgrunda botemedel och kontrol
ler emedan eljest slutligen allt öfverskott af
industri och arbetskraft skall uppslukas af fat
tigförsörjnings-anstalter och fattighjon Del
skulle utan tvifvel vara gagneligt för vederbö
rande att begagna sig af den erfarenhet och
de lärdomar de härutinnan kunna hämta frän
andra länder Vi vilja blott ytligt vidröra ett
och annat i detta afseende I främsta rum
met borde så vidt möjligt är fattigdom och
uselhet förekommas hvarigenom naturligtvis
det anmärkta bekymret till större eller mindre
del skulle förfalla Så vidt vi fattat delta äm
ne och enligt hvad vi äfven funnit an tyd t af
andra skulle dertill synnerligen bidraga om
den lägre klassens s dlighet mera vårdades
hvilket åter genom en ändamålsenlig bildning
på tjenlig sätt tillvägabragt bast skulle vin
j nns Lust for arbete och spursamhot iiop
komne deraf skulle förjaga fattigdomen äfven
som brotten hvilka så ofta in >« \a i dess
spår Men tillfälle till arbete måste anskaffas
der det ej sjelfmant inställer sig hinder för en
loflig verksamhet måste undan rödjas och se
dan en allmännare brist och nöd redan infun
nit sig vore lån t bättre än alt inpacka lös
drifvare oeli fattige i koiTckfions-oo .h fattigas
slåtter att inrätta kol >aie fV
r fatt i ;e som sak
nade arbetsförtjenst hvart it modeller finnas i
Frankrike oe .h Holland och att anvanda Kor
reklionis r vid allmänna arbeten eller till od
lingar af landets vidsträckta mossar eller till
•y
hels före n i n gar e -
Jrytning af vära rika maimlöi rauer
y
bei 11 ida en a visserligen
äivett bära god &ustÄ ty cm f Ue .ti
-Lu .teu kan
Sida 3
häfvas skola mänga husfädrar återskänkas el
ler bes äras ut deras familjer och det elKn le
hvilket nu drabbar sa många af dessa icke
mera existera Den direkta omsorgen om van
vårdade barn i fall den kan utföras i större
skala för tjenar äfven mennisko vännens bifall
såsom i dubbelt hänseende gagnelig endast för
derfvade föräldrar icke alltför mycket lita
Till detta kapital höra jemväl Sparbanks-In
rältningarne hvilka synas allt mera sprida sig
och vinna förtroende
livad åter angår användandet af fattigmedel
hvarvid ändamålet är att gåfvor endast måtte
gifvas åt verkligt behöfvande så borde vid nå
got genom lag stad
-adt ansvar fattigdoms-bevis
af dem som vederbör icke utgifvas utan full
komlig kännedom om subjekternes torflighe
samt den yttersta samvetsgran het dervid iaktta
gas äfvensom respektive Direktioner böra till
se alt icke medel bestämda till afhjelpande af
verklig nöd onödigt spillas på främmande fö
remål Framgången af den i Uddewalla Stad
vidtagna utväg att ti il besparing för en eljes
Otillräcklig fattigfond mot öfverenskommen af
gift utdela Stadens fattighjon på landet synes
i Stockholm och andra Städer böra uppmuntra
till efterföljd De fattiges entreprenörer nes oci
försörjningsgifvarnes samflldte belåtenhet talai
i hög grad för denna rnesyr nemligen ined
reglementariske iakttagelser sådane som i Ud
devalla
Linköping cl $3 Jan Oin den Jordstöt som kän
de här .tädcs f "di pä ilere ställen häromki ing <1 8
aftonen tiar Redakt frän Hr vice Past ocli Koiumi
nistern Törnquist i Wist i mil söler ut hårifräu
crhållit följande berättelse Förleden Söndag den i3
Januari kl nära 3- till 8 om alt »nen hördes här
iwnm församlingen ett ovanligt starkt underjordiskt
buller troligen förorsaka It af något jordskall min
Bo .lälls byggning skakades s .i ull fönsterna dallrad»
ock Taflorna j»ä väggen tycktes liksom röras och en
pipa som lag på mitt skrifbord nedföll al skakniu
gen Detta buller vara le omkring -2 minut Efter
Dagot uppeliåll hördes ett mindre buller ätlöljdt al
något susande i luften — Som jag kunde märka
kom bullret liksom frän Vester och gick Oster ul
Bemälte Hr vic Past vill tillika hafva anmärkt så
som förtjenande en allmännare uppmärksam bet hu
ru ovanligt ringa moi talitetens förhållande till »alt
vitt lens varit inom ofvanuj .u i le Socken under för
lcdue året i83a 1 mänga ars lil o c 11 efter genom
seende af K .y i kol ocker .ia bar aldrig morteliteten va
rit sä liten 'tiu ar iiSa och hälsotillståndet bar va
rit sä godt att det var på 2 :ne månader som cj nå
gon dng och undertecknad en .am l .irare i hela föl
samlingen har ej varit pa något sjukbesök >ä 1--2
års tid
— En missförstådd eller försmådd kärlek hvil
ket .lera kan ej med visshet bestämmas säges haf
va redan i början af förra månaden förmått en be
skedlig dräng härstädes att i sina bästa är öfver-- i 1
va veil len Dä man påfann hans lid .a kiopp -kall
den befunnit si utan allt stöd för fötterna hvaraf
litt kan slutas till hvad döds .ätt den olycklige vält
— Om en allmän Nykterhets-förening hvarom sä
mycket blifvct tala dt skrifvet och tryckt varit stil
ta .I inom detta Samhälle kanhända -kulle den ry
liga händelse ieke ägt rutil s ni inträffade förl Lör
dags eftermiddag förre Musikanten sedermera
stadstjenaren Kin .llund som <11 längre lid skall til
ytterlighet förtät t -tarka drycker började nägia da
gar före utförandet af det parti han log att kanna
en viss väuijt-Uc för både sin igen person och lör
lifvet Slån brrältar att han för några afsina geli
kar icke skall förtegat sin förtvilla le belägenhet och
si !t beslut att afhända sig lifvet Fast i sin föresats
och försedd med som det säges en med ränukui 1
laddad dubbelbössa villo han först t v ii g 1 en med ho
nom ensam i rummet varande smedsgosse att åse hu
ru lian »kulle skjuta sig men denne språng i för
skräckenen sill väg 'lör att skalla hjelp
- .edernioa
un i 1 list 111 soin efterskickad från en gärd i gran
skapet inkom ni i t Kuslrun skall KiudUiud befallt alt
stillatigande vara vittne till lians hädanfärd under
hot att hon annars skulle blifva dit första offret
Het lyckades dock äfven henne all i den fasaii-sful
1 i-te -tfelägeiihet undankomma J
inen hon hinner lik
vät ieke anskaffa biträde till förekommande al der
öbyg«liga katastrofen förän skott höres och livaie
Ur s ^eli ^iUi .iogea tumes tigg .mdw 1 >a gullvet i sitt
blod med söndersplitfradt ^hufvudskal T )et berättas
tillika att kort före tragediens slut skall äfven hans
-tyfdotter en mindre Hicka varit i rummel och som
herältil det Kiiidlund under grulliga hotelser till
sagt henne att buttre fästa ett pä Iryckfjädrarne al
bössan häktadt snöre som lian hådit i ena bauden
sedan detsamma under trampningen derpå till skot
tets aflossande ett par gånger afhalkat I sitt oför
stånd och af rädsla lur Kiudlunds bot gjorde flickan
som han befallte då efter det lian tredje gången
trampade på snöret som nu var säkiare fäsladt skot
tet slutligen afbrann
kbld
(Linköpings bladet
Westerås d 24 Jan Följande rysliga händel
se har tilldragit sig i Hellefors församling af Uie
bro Län
En Gårdfari-Handlande Olof Medin från Ulrice
hamn ankommer dagen före Kristi- Himmelsfärdsdag
ii >3u till ett torp i nämnde socken pa Skälens egor
Hvarest bor med sin hustru och ett barn om 3 är
en torpare vid namn Liljeblad Vest göten kalasa
och super med torparen 4 å 5 supar kräfver för en
i .i dran som efter Veslgötens pä stående var störri
än gäldenären erkände dock blott 1 Rdr Rgs j Rdi
1 stallet för G Borgenären blir ovettig Torparen
går ur stufvan ut i köket och kotnmer der öfveren
med hustrun att -lä ihjäl Vestgöte Mannen mis
röstar dock i början att lian icke liar mod dertill
men hustrun uppmuntrar honom lian gar äter ill i
stufvan ställer sig att tälja med en huggyxa på eli
yxskaft under det Veslgöten står lutad mot en solfa
eli rör i sitt kram halfvänd ifrån torparen dä
pä husti uns kommando dra sta ger lian Vestgöten
med yxhammaren ett sä förfärligt slag i nacken ati
ian faller stendöd ner derefter äthjclpas äkta paret
att bära bort och ett litet stycke ifrån torpet i en
nage nedgräfva den döda kroppen 1 'enniugar 286
itdr Rgs och gods som Vestgöten hade anammade
genast af inördarne Emedlertid förblef brottet o
kändt lill dess Veslgöten saknades dä nian började 1
November månad hålla spaningar efter hvar lian sist
uppehållit sig En lösdrifvare frihr Hjulsjö som in
neliade en pipa och en rock som man trodde vara
V estgötens bl ef genast gripen på misstankar att vara
mördaren Af anledning att torparen innehaft mer
penningar än man kunde tro honom ärligt hafva åt
kommit blef hall förhörd nekade vill första förhö
ret men tillstod straxt vid det andra Både man
oeli ocii hustrun hafva 1111 bekant vid rausakningen
inför Grythytte och Hellefors Härads-llätt och blef
vo den 12 dennes båda dömde att halshuggas och se
dan lian steg las och hon ä tia l brunnas H '11 är '22
år af utmärkt skönhet lian 3o är en stor och vac
ker karl Vestgöten hade haft ett godt öga till hu
strun men hans brottsliga kärlek blef icke af henne
besvarad» dTdi
(Westmanlands Läns Tidning
(Insänd t
anledning af Hr Professor Cederschjöld
till Kungl Alaj .l ingifrte underdåniga An
märkningar vid Koiniténs till ofverseen
de af Rik ets all männt Undervisningsverk be
tänkande den 20-de December 1S28 inför
de i /Iflonblad '1 N
-is igi 2 3 5 8 Q
t lic för /ur /idel dr
Det konstitutionella statskiekets upplyste
och värdige tolk i vårt land Hr Prof Ceder
schjöld har emot den stora Komitens Betän
kande framställt Anmärkningar som synas lu
sa idareii i hög grad förljenta af uppmärksam
ket och behjertande Men ju mera Ins i all
mänhet gillar dem desto nödvändigare anser
han vissa erinringar och då han förgäfves
väntat dessa af någon skickligare hand tror
han det vara sin pligt att så godt han för
mår uttala sin öfvertygelse»
Den stora Romile
11 bar vid bestämmandet af
Religionskunskap såsom Minimum af dess for
di ingar på Folkskolorna utgått från .den grund
salts att Religionen ar (ht gemensamma rät
tesnörel /Br den en skiltc i (less handhn gar
och J r stilen i d
-s .i offentlig verksamhet
Herr Prof Cederschjöld söker visa att .Religio
nen icke kan utgöra ett Sådant rättesnöre för
wi-niikors handlingar i vt ridsliga förhål
landen emedan den på det mest olika sätt af
menniskor blilvit uppfattad o di derigenom för
auiedt villfarelser krig och brott» emedan den
hvarken är användbar vid -stiftandet af verlds
ligat tagas- och vid diplomatis a uuderkandiia-1
gar eller som skydd mot utländskt våld oeTi
emedan den af råa obildade menniskor på ti»—
ende sätt missbrukas och misskännes och att
således Ilere kunskaper än blott Religions-kun
skap måste blifva föremål lör bildningen i Folk
skolorna
Det är uppenbart att Religionen då man
dermed blott förstår den i Bibel och Catheehes
förvärfvade kunskap om Gud menniskan och
vcrlden icke i den mening skulle vara ett till
räckligt rättesnöre för menniskans handlingar
att hon deraf kunde lära hvad som i yttre af
seende skulle göras och låtas i verldsliga för
hållanden Det är också uppenbart alt Reli
gionen såsom blott ordkunskap icke genom sitt
yeto kan afhålla menniska» från brott Men
det är lika uppenbart att Religionskunskapen
att Christi Lära då den icke blott med för
ståndet utan äfven med hjertat uppfattas är
fullt tillräcklig alt afhålla menniskan från det
moraliskt onda och att Religionen genom hvad
len lärer oss om Gud om vårt förhållande till
honom omvår bestämmelse och ett lif efter det
•a och genom den rigtning hon sålunda gifver
lela vårt lif sa vida är rättesnöret för men
niskans verldsliga handlingar att hon är Cau
■ liiio sine c /ua tion för dessa handlingar Men
för alt vara ett sådant rättesnöre för all vara
lefvande och verksam i -det yttre verldsliga
lifvet måste den på något sätt ingå i all un
dervisning måste menniskan i många ämnen
u idervisas för att i dem alla finna Religionen
tillämpad finna Gud mångsidigt uppenbarad
Man må betrakta Religionen objektift sona
en lära om Gud och vårt verkliga och möjliga
förhållande till honom eller subjektift sorti
medvetandet och känslan af lifvet i och af
Gud så kan den som i Religionen i allmänhet
och den Kristna isynnerhet ser grundvalen för
sina förhoppningar och sin tro och med det
samma lifvet och yttersta förklaringsgr indet i
kunskap och vetenskap och i samhällets alla
förhållanden
— aldrig titan ovilja finna Reli
gionen och Religionsundervisningen behand
lad blott som en del af det hela Så tior
han som menniskan i sitt hjerta känner
och fattar sitt förhållande till Gud ytligt
lldjikk
eller djupt inskränk
tar och känner hon
eil
vi
ocks
Vitt •äckt sa
etydelse och
ej
vig-
sina likar Af
ting är i grundeu
i något aPseetrcte
vi
också betydelse och
lk
len af
hjertat
sauninar
sitt förhållande til
går lifvet Ingen
för menniskan söla ej
ti
f
j g
ir sanning för hennes hjerta och dea kunskap
t
något verkar pä våra böjelser och vår
död Den rätta irruuden för menni—
som ej
vilja är —„
skans öfvertygelse får ej sökas i hennes kt .u .—
skapsgrad utan i beska fenlieten och rigtnir—
gen af hennes *hjerla Redan derigenom är det
klart att all kunskap måste slå i ett samband
med den totalkänslaafiifvet och dess allmänna för
hållanden som vi egentligen kaJle Religion»
och hvilket samband mindre beror af kunska
pens objekt än af kunskapsintressets oea kun
skapsbehofvels art —- För d-n re li jiÖsa ulen—
diskan- måste i all vetenskap vorknitfijarnes ock
orsakernes grundorsak
nes lefvande
Hon katr ej
lt 'i
natur- och
genetiska
tankelagar—
grundlag — höta Gud
i natur- och verldshändelserna se
ett sammanhang och ett fortgående lif utan
att i dem se Gud uppenbarad ej tänka sig la
garne för mätningen af tid och rum för na
lurkrafterne och den kemiska processen fram
for allt för utvecklingen af borgliel samhä-iie„
af stat så tom en högi en själ urin « or geni tm»
utan alt deri se särskilta- lifsyttringar af det
väsende i hvilket allt lefver och roresj oeht
häfver sin var else Religionen är för I icnnean t ingfn»
en chimere 'eller den substans af hvilken- all ve
tenskap ocli all moralitet» all lagstiftning poi
litik industri- äro modifikationer» särskiltai tiär
läjnpningai
- qcK accidenscr — RfjiigiiJuiiiii ja- i
j
något verkar pä våra böjelser och vår
död Den rätta irruuden för menni—
—„
Sida 4
skönaste mening nyttig till allt den är lju
set i all bildning roten i all förädling och en
id *st genom det som i vetenskaperna varit religion
-medvetande af Gud i dem hafva de gjort men
niskau till menniska —• Utan Religionen hade
hon i denna stund irrat halfvild i skogarne e
medan ingen öfvergång från vildhet till huma
nitet utan den är tänkbar
— Att Religionen
missbrukats att den föranledt villor och krig
<©ch brott kan af den religiösa menniskan ej
annorlunda förstås än att man i stället för det
Gudomliga väsendet satt en positif form och
bevisar blott så mycket mera detta väsendes
nödvändighet och nödvändigheten att söka det
icke blott i en sådan positif form utan i all
vetenskap allt samhällslif Det är också detta
,det är känslan af denna nödvändighet som lig
ger på djupet af vår tids anda Den känner
att Religionen ej lefver om den ej lefver i men
niskans verldsliga kunskap hemlif och politik
ach att äfven dessa oupphörligt måste föra oss
till Gud eller ifrån honom Den känner att
den anga generationens undervisning och uppfo
stran måste vara totalt religiös om den ej lik
sina af sin dödfödda och gudlösa kunskap för
nedrade fäder skall i Religionen se en blott
söndagsdrägt och ett opus operatum
—• Den
känner eller skall känna att en Religions-un
der visning som icke har högre anspråk än att
Aeno n sina dogmatisk» utanlexor utgöra cn
nödtorftig del af Undervisningen i det hela of
ta motverkar sitt eget ändamål och att sann
subjektif Religion endast kan vinnas genom he
la undervisningens rigtning till Gud endast deri
genom att den undervisade i verldshislorien
i samhällsbegreppen i naturkrafterne söker och
finner samma Gud som i Bibeln och Kateche
scn
(Forts e a g
Kalejdoskop
Tvi MXnxers Hustru För några år sedan
gick en Engelsman vid namn Gollond till sjös
och lemnade sin unga nygifta maka qvar i
London Hans afresa kostade förskräckligt på
henne hon gret vred händerna och svimmade
slutligen när han steg i slupen som skulle fora
honom till skeppet så att hon sanslös måste
bäras hem af några vänner Under flere långa
månader satt hon såsom en annan Ingeborg i
§in enslighet suckade efter sin bortfarne älsk
ling och såg åt stjernorna Slutligen var liden
jnne då hennes Gollond skulle återkomma
Hvarje dag sökte hon med begärlighet det be
kanta fartygets namn på Skeppslistorna Men
förgäfves hennes Gollond kom icke mer Man
föreställe sig hennes ångest
Men "blonda Mary (så nämndes hon af
grannarna var icke blott en känslofull utan
afven en ovanligt skön qvinna Man kan der
före lätt föreställa sig att det icke skulle sak
nas de som bemödade sig att trösta henne Ett
par himmelska blå ögon glansande af tårar
hafva alltifrån verldens skapelse varit kända
för en förtrollande verkan på karlarnas hjer
tan och det dröjde icke länge förrän Mary
såsom en annan Penelope var omgifven af ett
dussin friare Ibland dessa utmärkte sig isyn
nerhet en ung välmående handtverkare M :r
Pemble for sitt öma men tillika blygsamma
umgängessätt En viss frändskap uppstod snart
mellan deras själar Mary hade redan börjat
gifva allt hopp förloradt att fl återse sin man
och härtill bidrog mycket el t rykte att farty
get vore förlist hvilket utspridde sig genom en
hemkommande matros som berättat att han
ensam blifvit räddad vid ett skeppsbrott utan
för ön Whigt ehuru han sanningen alt säga
hade rymt derifrån på ett annat fartyg
r
a
t
t
n
n
Mary var fattig hon måste till en del föda
sig med handarbete Hon saknade djupt sin
man hon älskade icke M :r Pemble men hög
aktade honom och fann ej längre skäl att vägra
honom sin hand Hon gifte sig således med
honom några månader efter den sorgliga un
derrättelsen och flyttade i hans väl försedda
boning der hon inträdde såsom husmoder för
en talrik skara af tjenstfolk och arbetare
Hvad händer Fjorton dagar efter bröllop
pel en afton då Pemble var bortrest åt lan
det och Frun satt ensam hemma vid sitt tlic
bord knackar del på porten som uppläses
Någon höres med hältighet fråga efter Frun i
huset derefter störta uppför trappan och in
nan vår Mistriss ännu hunnit förtära sin toast
eller rastade hvetbrödsskifva till slut inträder —
hennes förra man lifsiefvande
Vi lemna åt Läsarens inbillning hvilka ömse
sidiga känslor som detta oförmodade återse
ende under lika oförmodade omständigheter
måste väcka på båda sidor Vi känna endast
följden deraf som var den att Mistriss Pem
ble tog en kappa och hatt på sig ett litel
knyte i handen och inom få ögonblick följde
med den solbrända Styrmannen ur huset lil
portvaktarens stora förvåning Hon lemnade
dock en biljett på thebo idet hvari hennes man
vid hemkomsten underrättades att hon icke
längre ansåg sig berättigad tillhöra honom i
anseende till de äldre och heligare rättigheter
till hennes person som nu gjort sig gällande
Hon begaf sig nu med sin man till ett hus
i Lambeth hvilket han äfven tillkännagifvit i
biljetten
Samma afton återkommer Pemble Han ser
förgäfves efter sin Fru finner biljetten på bordel
och skyndar genast efter till det anvista stäl
let Nu fick saken ett allvarsammare utseen
de En häftig ordvexling uppstod mellan de
båda gifta männerne hvilken slutligen blef så
allvarsam att en på Queensqvare boende Magi
stratsperson måste tillkallas för att slita den
Han hänsköt frågan i första instansen till Frun
sjelf och som hon med gråt och snyftningar
hängde fast vid sin första kärlek resolverade
han att hon lills vidare skulle förblifva Fru
Gollond med afseende jemväl derpå
"alt Styr
mannen var den som hade jits possession s
Här återstod ingenting för Mr Pemble Ma
ry sträckte gråtande handen till afsked men
ville ej följa honom Han begaf sig således
hemåt men hade under vägen säkert kastat sig
i Themsen om icke en mängd personer hvil
kas nyfikenhet hade blifvit väckt af hans högt
yttrade förtviflan hade hindrat honom deri
från Emedlertid kunde ingenting stilla smär
tan öfver hans förlust han intogs af en djup
melankoli kunde icke mera förmås att tala
vid någon menniska och frågade icke ens ef
ter sina affärer
Gollond och Mary reste inom några dagar
till Plymouth för att der bosätta sig Menen
sjöman trifs icke länge på land han är obeständig
som det våta elementet En vacker dag be
fann Gollond sig åter ute på oceanen utan att
hans hustru visste af det Detta slag var lik
väl for hård t och det olFer hon gjort sina för
sta pligt er alltför stort for att hon icke skul
le hämnas Hon reser således å nyo till Lon
don och återvänder i sin andra mans armar
som ännu älskade henne så mycket att han med
glädje återtog henne
Ett besynnerligt rykte hade väl i anledning
af den vackra Fruns försvinnande utspndt sig
i qvarteret genom portvaktarns berättelse om
den främmande karlens besynnerliga ankomst
Men då de båda makarne öfverenskommit att
för !i
1 a händelsen så uppdiktades någon före
vändning allt återkom i sitt förra skick och
hela saken hade fallit i glömska eller förblifyit
obekant om icke en rättegång som Pemble
nyligen iråkat händelsevis hade fört honom
tillsammans med den förut nämnda Magistrats
person en Emedlertid lefv er det unga paret
ännu oklandrad 1 tillsamma ns i N :o 28 vid St
Johnstreet i London Mr Pemble har återfått
sitt goda lynne och den sköna Mary har skänkt
honom två blonda och blomstrande gossar på
hvilka Gollond om han en dag återkommer
förgäfves skall göra anspråk
i m— .i M- .I—
ANNONSER
TILL SALU FINNES
Idas CAKL-dagend as dennes är utkommet af tryc
ket och »äljes i da flesta boklådor samt pi Dagblad»
och Aitonblads Kontoren a g sk banko
€ A Ii h XII
i kalabaliken vid Bender d i Febr 1713
ådh bd
i kaba7
Ibland de många hjeltedatcr och biagder som ufraar»
ka Korning CARL XU :s adertonlriga kiig och fälttig
intager kalabaliken vid Bender ett stort rum» Med 60
man utan artilleri försvarade Konungen »ig i q timma
emot gooo man Turkar och Tartarer med 12 kanoner
Konungen ådagalade underverk af personlig tapperhet
och hade ännu längre uthlllit att strida om ej en olycks
händelse atvapnat honom di han blef öf verma nnad
icke öfvervunnen En berättelse om denna underbar»
strid kan ej annat än intressera hvarje Svensk
KROKFORS GJUTKR1 och Mekaniska Verkstad
med tillhörande Tackjernsblåsning i Ställdahls Mas
ugn Tackjerns .tillverkningen som utgör omkring
5000 Skepp ärligen är grundad pl 16 Z g s k I jer
departer i Nya Kopparbergs Bergslag med en Skogs
tillgång af cirka 11 ,000 tunneland graderad mark Eg
na Grufvor forse Hyttan med öfverflödig tillgång
på rika och välartade Malmer Den Mekaniska
Verkstaden och Gjuteriet lemna dessutom effekter
såsom Machindelar och Gjutgods af diverse slag till ett
värde af mer än '50 ,000 Rdr Banko årligen Till verket
hörer äfven en Fabrik för emaljerade Kokkärl som
finna god afsättning och hvaraf tillverkas omkring 1000
stycken i rolnaden — Närmare underrättelse om denna
betydliga Egendom meddela Hrr C G et J D Broms
i Örebro samt Bergmästaren B G Bredberg i Hala
En vacker Landtegendom cbeläsen 6 mil frun
Göteborg med goda ägor af Aker
"Ang Sko2 och
Betesmark egna arbetare jjf Bönder och Jordtor
-pare Vid Garden födas
$o Boskapskreatur och 6
Hästar Brandförsäkrad åbyggnad i bästa stund
Mjölqvarn och Sug drifvas af vatten som aldrig
tryter Trädgård och godt Fiske m m Köpesum
man är 25 ,000 Bdr Bko hvarföre man har 6 pro»
cents ränta och betulningsvilkoren äro goda När
mare underrättelse om denna Egendom och om ä«ct
ren lemnar Kamerer aren Joll
P Kuhlman hv
°
art
adress är Stockholm liegerings gatan Huset :o
ii samma Hus som f d Iranska Värdshuset
DIVERSE
TIDSKRIFT
för Läkare
PJiarmaccufer
for Januari igz med 2 :ne plancher är frln trycket ut
kommen och utlemnas till Herrar Prenumeranter i Luti
dequists Bokhandel vid Myntgatan Prenumerationen
iortlar med 5 R ;dr Banko tör hela årgången
BiksgäljlrKontorets Obligationer löpande med 5
procents ränta inlösas tills vidare af Stads-Mäkla
ren A Hamrén pa dess Kontor vid Skeppsbron 5 ;djs
Huset frun Slottsbacken
As turidas arrendera
En Landtegendom af hvad natur och beskaffenhet
som helst aldrahelst belägen vid Mälaren eller Salt
sjön Svar atvaktas i förseglad biljett till Erfaren
Driftig Jordbrukare som inlem 11 as pa Aftonblads
Kontoret
Mitt Kontor vid Stortorget Huset N :o 22 är öppet
frän kl 11 f m till 1 eit m hvarje Söcknedag C0r
respondancen från Landsorterna fortgår hädanefter som
förut under lintt ansvar Adressen b lifv er till Kapten
Rosenquists af Åkershult Kontor i Stockholm
Min enskilda adress är pa Waxholm o
FLRit f Akhl
po
F L Rosenquist af Akershult
o (Införes pä begäran
TidigFädldf
o pga
En Prenumerantenu Tidningen Fäderneslandet fér
sistlidet ur anhuller hos dess värda Bedaktion ut-6
guns tien &get blifva underrättad hvilken slags er
sättning kun vara att förvänta för de uti nämnda
urgung af samma tidning bristande 21 JYumror
ut görande circa 1 .9 del af clet hela
Prenumeranten som väl erinrar sig Publicistens
t allmänhet afund sv är da lott att Ju upphemta
skörden innan utsädet ens hunnit börjas vill darf ö
re ogerna föreställa sig möjligheten af ett godtycka
hos den Tidnings .Piedaktion som i tcten räknar en
af sjelfva Rättvisans organer
o
Prenumeranten tager sig alitsa friheten föreslå
ett ytterligare utdrag utur "Farfars Anteckningar
och hoppas att Tidningens Publik skulle uti intres•
se ansa sådant fullt
*jernförligt med "Operations
Planen vid JÖ53 års Riksdag
hvilken plan nu hotar
manga af Tidningens spalter
JER T A