Sida 1
K :o 76 1833
AFTONBLADET
3 (D ITii 31 den 1 April
Måndagen
jDristt i Stockholm för helt år io R :drj halft dr 5 R :dr3 3 månader 2 R :dr 32 sk• Banko Lösa Numror s sk Banko Prenumeration och ut
Bladets Kontor vid Stads smedje gatan B romans Bod i höryiet af Drottninggatan ofh Clara Bergsgränd i Carlssons vid Norrlandsgatan od
vid Södermalmstorg Annonser emottagas endast i förstnämnda Kontorj till 2 sk Rglds raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
E
s sent
DÖDE
VaktmJst V E Wallin 22 Mars
M»rare-Styckmä <t A G Ljungströms malia Clir
Lindström 23 Mars 49 är
HANDELS-UNDERRÄTTELSER
B Brasilianska Rogeringen liar d 4 Dec sistl Sr
upphaft dekretet af d 20 Dec 83 1 ang de mani
fester hvarmed de fartyg som ankomma till Brasi
lien böra vara försedde jemte flere tullväsendet rö
rande föreskrifter samt i dess ställe utfärdat en ny
författning ang dessa ämnen
SJÖ FA UTS -UN D ER R ÄTT ELSE
En ny känningsbåk å Grimskär vid södra inloppet
till Kalmar samt ett mindre sjömärke å Piestön
midt emot Grimskär uppförda
REKOMMENDERADE BREF
Qvarliggande å Stockholms Postkontor för Decem
ber sistl år N :o Mamsell Flinkenström 2 Laxar
lärlingen Bergman 12 E Zetterlund 14 Sam Olofs
0 son 20 C J- Lund 26 A Bonnedahl
"WADSTENA ADELIGA JUNGFRUSTIFT
De si m ej uttagit sina innestående pensioner der
städes föi fö jT ide t ar böra före l Maj d år sig der
om anmäla i Riddarhuskontoret
DEPOSITIONER
I Skaraborgs Landtränteri af M Olofsson 8 sk
Ringström 4 Rdr 8 sk Kyrkoh I a idvall 3 Rdr i (i
sk Assessor Thil 3 28 7 Lands-Sekret Möller 5o
Rdr allt B :» böra lyftas inom år från 4 Mars 1833
BOLAG S-KUNGÖRELSF .R
L
Räntan till d April å de af Direkt i Höganäs
Stenkolsverk utgifne obligationer likvideras nämnde
och följ dagar af Kamrer östman i Statsko ut
Aktieägare i Ångfartyget Yngve Frey sammanträda
d i3 April kl 10 f in i gula Salen å Börsen
Aktieägare i Westerås Rederi-Bolag sammanträda
d 17 April kl 10 f m å varfskonlorct derst
Intressenter i Diligence-B laget N :o 1 samman
träda d 3 April kl 10 f m Diligencekontoiet
LEVERANSER
För Kalmare Rcg :s behof af flere sorter klädtn m
m aukt 23 Maj kl 11 f m å Hultsfreds gästgd i
Kilmar Län
AUKTIONER
k dit Kronan tillh såkallade Drejcrska magasinet
i Stadsgården aukt inför Statskont 24 Maj
Ä Kronomagasiusförvallare-bos
"t vid Strömsbro
med tillh jordlotter aukt i Statskont och inför K
Befhde i Gelle 24 Maj
k Kronans magasin i Malmö aukt i Statskont
och hos Kon Befli ie i Malmöhus L- samt Magistra
ten i Ystad 24 Maj
Å Kronomaga-ins-förvaUare-bost i Luleå aukt å
Land-kont i Pitea och Magistraten i Lulea 24 Maj
A ett parti omkring 2000 Lisp bergad Rysk talg
aukt i Dödevi By Högby S pä Ölarul 9 April
Å gården N :s 4 5 fi .ch 7 i Bå-tad
med flera
tomter och jordlotter aukt å stället d 19 April kl
10 f m
Exek S Frälse-Sk .hem N :o 3 i Källsjön Ugglebo
S af Gestrikland 15 April kl 12 å Sundebro gäst
gifgd
Ä Kr .sk .huset N
:o 6a på Wiken i Helsingborg med
tillh jord auktion d 3o April kl ti f m å stället
Exek å 4iv hem nan och hemmansdelar i Karlstads
Län » ä fondskansliet i Karlstad 26 April 2 å
Tings .t Långlanda i Nordmarks H d 22 April 3 å
Tingst Råglanda i Näs H d 24 April 4 ä Ting ,t
LillnoV i Grums H 36 April 5 å ölme H :s Tingst
i Kristinehamn 2Z April ö å Tingat Thorsgården i
Wäse II 22 April 7 å Tingst Wall i Wisnnms H
24 April
Exek å div hemman och lägenheter å Karlstads
Tingsställe d 2 Juli å Illbergs Tingsställe i Kihls
H d 3 Juli å Fryksdahls H :s öfre Tingslags Ting
ställe Skalleby 2 Juli
hxek a flera egend i Jösse IL aukt 20 Maj kl
ti f m å Tirtgsst Högvalta
OFFENTLIGA STÄMNINGAR 1 BORGENÄRER
Stockholms R .R Tobakshandl L Bergstedts enkas
M Bygdens d 10 afl Gros-h G Lundholm A :sons
d 12 Näringsidkaren G Magnussons d 17 all
Kryddkr N Jonsson Beckvalls d 24 afl KofT .skepp
Cl Westerbergs d 2 (i allt Mars ,834
Göteborgs R .R all Grossb J A Stansenettes 22
Mars i ,S34
Sköfde R .R 1 Bokbind J Wallins 2 Gästgifv
S Carlssons 16 Sept
Umeå R .R afl Handl N S Rcez och hustrus
C Weste marks 8 Juli
Norrherkes II .R afl Urmakaren A Lindbergs i
Westansjö 2 rttgd af T e är från 3o Nov 1832
Bräkne H .R afl KofT .skepp N Trul Isons i Torp
och hustrus S Wirséus 28 Febr >834
Wermdö Skeppsl T R Mjöln C G Sundbergs
vid Nyqvarn a Ingarön 2 l ttgd af II sommarting
Svartlösa H .R all Hushållerskan A M Werners
å Liljeholmen 2 rttgd af n sommarting
DOMAR I KONKURSMÄL
UÄL
Stockholms R .R s i Grossb A O Wennerboms
AJttörrn P A Wennboms och hustrus Koff -skepp
1 Nybergs Bryggarlärl A Lindmarks Tapetser C
A I .kei bergs Snick J D Jacobssons Arbetskarlen
J P Hansons ut g 2 d :s
TESTAMENTS-BEVAKNINGAR
Afl Hof-Kamr J My In mans till St Petri kyrka
1 Malmö bev vid Malmö R .R
Handl i Nyköping J G Ekbergs till fromma
Stiftelser och till sin stjufdotter U C Sebell bev
vid Nyköpings R .R
Afl Mäiia M Wallanders f Stadin till sin man
Sloltsvaktm M Wallander bev vid Wermdö Sk .l
T .R
KALLAS
Afl Riks-Rådet Grefve von Stockenströms arfvin
gar att inom 6 veckor frän 3 ann uti Just
-Revisio
nen sig förklara öfver en ansökning att få inteckna
Onsjö Fideikommiss
Hr O F Björnberg ,„
till en utmätnings-aukt som
hålles d 17 April vid Asaka Herrgård i Barne H
Hustru Lovisa Wahlund till mannen Socken ,ko
mak J Lindström i ytlcrSelö S
LAGFART
Sökt å 1-6 mtl kr sk Ryd i Linnerås S kl in 6
mån från Z annons vid N Wedbo H .R
Att lyfta i Just -Koll och Fotm .-kamm härst
efter Vaktm C F Lindgrens hustru J Håkansdot
ter eft Jungfru A M Becklund
ef t afl Sjöm G
Rölir ng ett Snick Kilin ocii hustru
1
HANDELS-BOLAG
G
Fran den lista April detta år hafva undertecknade
ingått Handelsbolag i Eskilstuna Stad under firma
C W Lindqvist K :i Eskilstuna d 24 Mars 1833
CIl £Ld
4
C Il £■■ L Lindqvist
BOUPPTECKNINGAR
De som hafva oafslutade affärer med afl v Amir
m ru von Schantz kunna 1 'ppgöt .1 dem med Majoren
Grefve Carl Posse adress Kalmar Björnö
Efter afl Kopparsl J J Bruce anm hos Halldi
Becker i Södertelje inom April månads slut
i
Efter Enkefru Prost i nu M Wadell f Jloliiibla .lj
anm i sterbh inom slutet af denna mån
• 'J
Cr
Efter afl enkefru L C Wattrang födiMnjfewHw
anm inom slutet af April hos Lagman Röii- ^ist
Södertelje och Lindhof
Efter Fru C- A Jurén f Tranbom anm hos G
Lyberg i Eksjö inom slutet af 11 Juni
INBETALNINGAR
Af skulder till Bokhandl P J Strömbecks i Lin
köping konkursmassa bör ske inom 23 April hos A
Wiborg et K :i eller B L Schambertz i Linköping
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN
Kryddkramh A G Ljungqvists 3 April kl 4 e
111 i Röda Rummen å Börsen
All Löjtn A R Morins å käll Kronan vid Hö
torget 6 April kl 4 e m
F Grossb IL W Bratts 10 April kl 5 e m å
Börskafferummcn
Enkefru Lundstedis i3 April kl 3 e m i Säter
Ilandl A Anderströms 16 April kl II f m hos
Källarm Alsterberg i Falun
Handelsbetj Löfgrens och Berggrens 16 April kl
3 c m i Handl Dederings gård i Linköping för ut
delning
Handelsbol A Olander et Sons 18 April kl 2 c
m i Olandcrska huset i Båslad
Bokhandl P J Strömbecks i Linköpin 23 April
kl 3 e m i Källarm Lundgrens gård derst
Kommin J Ekmans å Schylandcrs källare i Up
sala 3o April kl 3 e m
Afl- Hand G Cedcistedls I Maj i Handl Tlii
landers hus i Ulricehamn
KofT .skepp A S Wibergs i Wibergska huset på
Wiken i Helsingborg 3o d :s kl g f m
Afl Ryttmäst P G Westfeldts och enkas Fri
herr BI C Fleetwoods å Svea käll i Lidköping l
Maj kl 10 f m
Nipperliandlerskan U R Lindströms hos J Wen
nergren i Uddevalla 6 Maj kl 9 f m
SAMMANTRÄDEN
Kongl Vetenskaps - Akademien 3 d .s kl 6
e m
Amaranter-Orden 20 d :s kl 7 e m
W B 4 Aid i morgon kl half 7 e 111
DILIGENCE TILL UPSALA
Afgår fyra gånger i veckan ncml Tisdagar Ons
dagar Fredagar och Lördagar samt återgår frän Up
sala samma dagar kl 9 f m
TBr 111 K C0
Frankbike
I Deputerade-Ko maren föreföll nyligen en
häftig debatt rörande teatercensuren som ännu
alltjemt utöfvas af mininisteren Anledningen
var ett begärdt anslag af i ,3oo ,ooo fränker till
understöd för teatrarne Hr Charamatile och
Echasscriaux ansågo det icke vara lämpligt att
på statens bekostnad sörja för de rikare klas
semes nöjen så länge de fattigare höllos ned
tryckta genom den oerhörda tyngdan af dc in
direkta sk at terne hvilka isynnerhet träffade
dcnij såsom t ex saltskatten Hrr JlJaugiii
deremot såg i teatrarne ett helt eget nationel t
och företrädesvis demokratiskt institut ägnadt
att bidraga till hyfsning och nöje för alla klas
ser Men på det teatrarne måtte kunna uppnå
Sida 2
detta ändamål vore
det nödvändigt att rege
lingen antingen alldeles icke brydde sig om
dem eller om den gjorde det att det skedde
på elt förståndigt sätt Om man deremot så
som hittills ställde dem under det vilkorliga
af Napoleonska dekreter om man partiskt för
delade understödet- mellan de serskilta teatrarne
om man slutligen icke inställde det jemmerliga
censurtvånget eller åtminstone genom lag be
stämde det så skulle af teatrarne aldrig blifva
någonting dugligt Kardinal Mazarin både på
sin tid sagt att man skulle låta Fransmännen
sjunga så mycket de ville och livad de ville
si skulle de betala bvad man ville Ku der
emot blef det visserligen allt mer ocb mer be
tänkligt med betalningen men med sången hade
det tagit en annan vändning emedan minist
larne fordrade att man endast skulle sjunga
deras visa Han anförde trenne stycken som
nyligen blifvit förbjudna att spelas neml Mar
skalk Neys process Kungen roar sig och Vol
taire Kardinal Under förevänningen att det
ena eller andra af dessa stycken kunde vara
farliga för sedligheten hade ministeren döljt sin
fruktan för deras politiska tendens och tagit
sin tillflykt till ett Kejserl dekret för att för
bjuda deras spelning Men redan länge hade
man erkänt oand vändbarheten af denna pro
dukt af godtycket ocb sjelfva restaurationen
bade varit betänkt på en annan lagstiftning
för teatern Statsrådet hade fått befallning
utarbeta en lag öfver detta ämne och skulle
just företaga det d 29 Juli i83o men den da
gen fick Statsrådet och restaurationen annat
att tänka på än teatern Hr Maugin slöt med
den förhoppning
att det ej måtte gå med den
af regeringen utlofvade lag rörande teatern
som med så många andra lagar
•— Hr Garniet
J1 ägts yttrade sig i samma anda och häriviste
till kartan som en gång för alla afskaffat cen
suren och försäkrat Fransmännen om rättighet» n
all fritt uttala sina meningar och öfvertygelse
alltså äfven från theatern — Ur d 'Argout
trodde att thealcrst veken voro inga meningar
också sade kartan blott att man fick uttala
sina meningar men icke att man fick luta spc
'la dem En fullkomlig theaterf rihet vore in
genting annat än ett autoriseradt fortfarande
upplopp ty det fanns intet medel att genom
domstolames åtgärder och s 'iralf åter godtgöra
det pä theatrarne föröfvade oväsen Ville man
Jemna tillstånd alt spela på theatrarne hvad
som behagades så måste mön också tillåta att
i hvarje gathörn bildade sig en thea ter hvari
från man ostraffadt kunde predika uppror och
osedlighet För att bedöma inflytandet af thea
traliska föreställningar hehöfde man blott er
inra sig att Belgiska revolutionen i83o ome
delbarligen följde på uppförandet af den Stum
ma i PorUcL —
"Vi veta — afbröto här någ
ra röster —
"att ni heldre sett att det också
i Belgien förb lifv i t vid legitimiteten genom de
främmande bajonetternas nådel
— För ölrigt
fortfor ministern hade han mycket lindrigtut
ifva t theateifensuren och till slut sjelf läst alla
nya stycken som skulle upföras Om man dess
w tom tyck te att den utlofvade lagen rörande thea
tern lät för larige vänta på sig så kunde ju Kam
tnaren b 'gagna sitt initiativ — Odilon Barrot
visade huru det af ministraine ålifi opade Kej-erl
dekretet af 1806 innehöll så många stadganden
stridande mot kartan att om nian icke ville
antaga att detsamma blifvit upphäfdt genom
kurt in så skulle en stor del af kartan finnas
upphafven gtfiom dekretet Men ont (nan ock
så ville medgifva nödvändigheten af hindrande
åtgärder så vore det dock ytterst nödvändig
jitt *de föibund « me l vissa garaniiei och
eke hädanefter Iemn3des helt och ha let
det mest oinskränkta godtycke Han begärde
deiföre all regeringen med dfii första måtte
låta föreläjga det utlofvade lagförslaget —
Slutligen beviljade kamaren det begärda an
slaget
STOCKHOLM
Den 1 April
Hans Maj :t Konungen höll i Lördags Stats
Råd hvarvid Baron v Vesesacks Nådansökning
skulle förekomma Man känner naturligtvis än
nu icke utgången
Kongl Krigs Vetenskaps Akademien hade i
Fredags sammanträde hvarvid Föredragander
ne för Artilleriet och Fortifikationen nedlade
deras Einbetsbefattningar inom Akademien
samt uppläste årsberättelserna öfver de förän
dringar och tilldragelser scin under året så
väl utrikes som inrikes vid dessa vapen inträf
fat De afgående voro Majoren Dassau och
Löjtnanten C Stål och i deras ställe valdes
för det kommande året Kapitenen Baron Wrede
och Majoren Mejer
I dessa dagar har i bokhandeln utkommit en
brochyr under titel
Fexiö Dorn ka piltIs uti
derd betänkande till Kongl Maj
-t rörande
fattigvården i VeXtÖ Sti /t
Fattigvården är ett ämne hvilket öfver he
la Europa anses såsom nästan det svåraste af
alla de problemer statskonsten och filantropi
en ha att upplösa Äfven i Sverige har man
länge med bekymmer funnit af tabellver
kets uppgifter att fattigdomen tilltager i stör
re förhållande än populationen Att på ett till
fredsställande sätt utreda rätta orsaken till
detta fenomen och botemedlet derför hvad sam
band det eger med vara ahntäuna samhällsför
hållanden vårtids seder eller de inrättningar ,som
bero på lagstiftaren är något som ännu ingen mäk
tat men hvilket ulan tvifvel vore den största
välgerning åt tidehvarf vet
Hvarje skrift som upptager detta ämne eger
derföre redan anspråk på uppmärksamhet hu
ru mycket mera då man linner en afhandling
derom annonserad af Vexiö domkapitel Lä
saren vet hvilken det är som har främsta
platsen i detta domkapitel och livfHl är icke
begärlig att se resultatet af en öfverläggning
hvari Tegner deltagit
Man bedrages också icke i sin väntan att
uti ifrågavarande betänkande finna något ovan
gt Det utmärker sig — antingen det flutit
r den store skaldens penna eller icke hvilket
i icke känna — genom lika mycken värma som
originalitet i framställningen som
gör det i hög
grad förtjent att läsas oaktadt vi för vår del
tillägga att åtskilligt af innehållet synes lemna
rum för en och annan hufvudsaklig anmärk
ning
Betänkandet innehåller främst en Läns- och
Socknevis uppställd statistik öfver Stiftets fat
tisilörsöijningsanstalter fattighjonens antal och
förhållande till folkmängden på hvart ställe
b skatfenheten af de fattiges underhåll sjuk
vård och undervisning i och utom fattighu
sen uppgift om ortens binäringar till led ing
för omdömet öfver dessas inverkan på välstån
det i olika orter förteckning på alla donatio
ner ad pios usus m m
Efter dessa detaljer som upptaga större de
len ef skriften bar konsistorium dels gj it
åtskilliga intressanta jemförelse mellan till
ståndet i serskilda socknar samt de bå "la olika
länen dels ock framlagt de allmänna resulta
ten af des-a förhållanden som det lågt till
stöd för sina åskgter öfver orsakerna liH fat
tigdomars tillväxt och öfver fal lig värdens
lämpligaste inrättning i Allmänhet
I förra "afseende t förf kommer all förhållan
det mellan fattighjon och folkmängden Kro
nobergs Län 'är soiu 1 till 7i i Jönköp :o°s aler
111
som 1 till 54 An märkningsvärd t är ett c te ra dt
exempel
"att de 3 enda församlingar i Jön
köpings Län som ha offentligt bidiag eller
"kronotionde till sn fattigvård äfven äio de
"der man mest klagar öfver fattiga och der
"antalet af dem som på ordinarie eller extra
'stat åtnjuta fattighjelp relativt till lolkmäng
"den är stöist I Skärstads församling med
"b 'tydliga hidi .ig och donationei är förhål
'landet det rysliga af 1 till 23 och 4 gånger
"större än i det angränsande Ölmestad ehuru
"Skärstad ligger i den bördigaste trakten af
"Länet
— Vi hänvisa i öfiigt Läsaren till
sjelfva skriften hvarest flere dylika in tressa ta
siffei uppgifter förekomma
De allmänna rentllaterna för Stiftet som
grunda sig på de föregående statistiska upp
gifterna finner Ronsstoiium "bekymmersam
'ma emedan de bevisa en stigande folkmängd
"men en i ännu högre grad stigande fattig
dom
Hufvudorsakerna häitiil söker Konsi
storium uti en öfver hötvan hittad delning af
lorden i minskade anspiåk på besutenhet hos
allmogen och fiam ör allt de .i att man helst
på de sista 10 åren upphäll eller mildrat de
gamla "välbetänkta stadgarna om laga försvar
samt i sammanhang dermed att man på allt
-ätt sökt uppmuntra och underlätta giftermå
len utan att konlrahenterne behöll eller
kunnat lemna församlingen någon annan ga
ranti lör sin och de sinas försörjning i fram
tiden än fattigvården — —
Fortsättn na 11 af de allmänna betraktelser
na sk lie föil ra ge om ett sammandrag vi
införa den derföre ordagrannt
"Med biträde af freden vaccinen och potäter
ua har man också i hög grad lyckats att steg
ra folkmängden men dä man icke i samma 111011
kunde eller ville öppna nya näringskällor for
en sålunda förökad och i drifhusväg tillkom
men generation så ha följderna af elt så ensi
digt och illa beräknad t system öfver allt bör
jat visa sig Landet öfverfylles af Backstu
gor bebodda af elt slägte som icke har någon
annan förmögenhet än sin arbetskraft och om
denna äfven kan lifnära dem i goda år du ar
betsförljenst ej saknas så inträ /Far med hvarje
missvext för dem ovillkorligen näringslöshet och
elände Den vinst för landets odling som man
af denna »befolkning tyckes ha påräknat hur
äfven for det mesta uleblifvit ty den inskrän
ker sig vanligtvis till upphackning af några
kappland för potatesodiing och skadar i all
mänhet mer skogarna än den förbättrar jorden
På detta sätt har folkmängden stigit och stiger
årligen men i innia förhållande och i ett
vida högre stiger äfven armodet och Tabell
verket förvandlas efter hand till en fattiglista
Landets numerära styrka tilltar men dess vet k
hga som ej kan tänkas utan välstånd åtmin
stone ej utan belåtenhet undergräfves derige
nom att ett slägte uppväxer hvars hela berg
ning beror på potatesafkastninjen för året och
.Sverige är i fara alt fa hvad åtminstone på
landsbygden hittills ej funnits en pöbel betänk
lig for hvarje samhälle men i synnerhet för ett
sådant som vart der lagstiftningen till en vä
sendtlig de livilar i Allmogens händer
Utom denna orsak deri Konsistorium anser
som den närmast och mest bidragande till fat
tigdoinen finnas visserji ^n äfven andra som
verta långsammare men säkert Hit torde
kunna räknas mindre skattebidragens tyngd
an deras alltför ojeniiia fördelning so n nu hår
dast tränar jordbrukaren och emoetsiuunnen
men deremot leumar så godt som obeskattad
nu mera lönar sig i vårt
den enda näring son1
l
den enda näring son1
penniugefcittiga land
Dil kan räknas den
säkert oeli reg lera i
fort uviid mai .oe .i
g
ml peuiiin :caäj 'it 'ii
.I
gil
son
'lian
fe
ta-
pä ett
t ålit
fe
ta-
pä ett
t ålit
Sida 3
■strien och lössläpper ockret Dit kan räknas
Bett for landets folkmängd belägenhet och er-
■ färder liga odling alltför inskränkt rörelsekapi
■tal soin förlamar all drift och omtanka i stort
locli haller omsättningen helst på landsbygden
■så nära som möjligt den punkt som kallas va
Iruhyte Dit kan räknas dpt envisa genom
■ mansåldrar fortsatta och likaså länge misslyc
Ikade lörsökct att genom prohibitilförfattningar
Ieller som det nu kallas genom skyddstull upp
Irällhåila Fabriker hvartill råämnet saknas i
Ilandet och ehuru Svenska folket mer än nå
lgot annat för ett sådant näringsfång uppen
I bar !igen saknar både naturligt anlag tillgång
I pä förlag och till och med dager under häll
I ten af året I sammanhang härmed stå äfven
Ide ännu allt jemt fortfarande skråordningarne
I och näringstvånget som befordra näringslöshet
I icke blott på landet Titan äfven i sjelfva stä
I derna dem man likväl just härigenom tänkt
I upprätthålla och förkofra Det är beklagligt
I att se huru de egentliga stadsfiiannanärmgarna
I handel fabriker och handl verkerier år ifrån
I år aftyna i våra mångfaldiga småstäder och
I utbvtas mot åkerbruk eller krogrörelse Det
I säges att mången borgare skattar mera till Sta
I den än till Staten och att obestånd och svek
I lättja och liderlighet icke sällan vexa och fro
I das i de välfångna privilegiernas skugga Man
I räddar emedlertid är .u att ha sin egen dyr
I kopia jurisdiktion att bibehålla sin fjerdepart
i lagstiftningen och vid Riksdagarna få repre
sentera en industri som dör ut och handelsin
tressen som ej finnas
Emedlertid och oin dessa orsaker verkligen
.förefinnas och verka menligt på samhällets väl
i stånd så äro de likväl af en allmän beskaffen
het omfatta hela landet och kunna ej häfvas
utan en samverkan af begge Statsmakterna
och häröfver tillkommer det snarare Statseko
nomen än Domkapitlet att yttra sig Men der
jemte torde den stigande fattigdomen inom
var landsorl ha egna mera enskildla anled
ningar som ej äro utan sitt betydliga inflvtande
Den synbaraste och mest obestridliga af dessa
är landets ofruktbarhet som i alla tider gjort
det svårt åtminstone för flere trakter deraf
att försörja sina inbyggare Detta är och blir
ett naturfel som icke kan afhjelpas Härtill
kommer äfven den enstaka på alla sidor långt
från hafvet aflägsna belägenheten På sjöar
och strömdrag är ingen-brist och en gammal
sägen försäkrar alt desse i fordna dagar kunde
föra lättare fartyg från Helge till Östersjön
Pfn har detta genom iippgrundningar och an
lagda vattenverk länge varit omöjligt Med tu
s ndedelen af de summor som (jota Kanal kos
tat troligt vis niffd ännu mindre hade den fordna
segelleden kunnat återställas och derigenom för
en betydlig del af Provinsen afsättning beredas
på skogsvaror som iui ruttna obegagnade
rundt omkring de obefarna sjöarna — En
annan omständighet som visserligen också ver
kar ofördelaktigt på provinsens tillstånd är
Iloteringen som i Småland lär vara starkare
•än på något annat ställe i Riket och icke står
i något billigt förhållande till landets folkmängd
och tillgångar Under de sista tjugu åren har
visserligen landets odling tilltagit det är onek
ligt att åkerbruket förkofra t sig och att isyn
nerhet pot .ilernå som kunde vara ett fattigt
lands räddningsmedel
fylla många förut obe
gagnade marker Men det tyckes som om des
se odlingar ofta afledt omtankan för boskaps
skötseln sora dock är den naturliga hufvudnä
ringen i större delen af vår landsort men soiji
ingalunda tilltagit i samma mön som jordbru
ket Pxnkap .siiandein som fordom spridde Ȍ
»gon vähn »ga biand alli
- a finger årligen
o k e t stigande ilxcibniR som icke uoderlijgf
jies af ca i summa stigande la in-
1 »kici äro många så uppkommer gn
mån ^fal-
gårdsskötsel lär i en jord som den Småländ
ska icke löna elierens bära sig i längden Vår
rågarne som allmogen ännu på de flesta stäl
len bibehåller ge också en både osäkrare och
mindre afkastning än höstsädet Till armod i
bland allmogen bidrager väl slutligen också i
icke ringa mon det på många ställen brukliga
undantagssystemet som består deri att en hem
mansåbo ofta i sina bästa år åt sin redan då
gifta son eller dotter öfverlemnar sin hemmans
del huru ringa han än må vara Dervid be
tingar han sig utom fritt husrum och ved en
årlig afgift i naturalier som anses svarande mot
hans behof och kallas undantag Ehuru vac
kert och patriarkaliskt detta kan synas är del
dock lätt att inse det en obetydlig hemmans
del som på delta sätt måste försörja 2 stun
dom 3 hushåll snart skall utarm sin ägare
Dessa orsaker till en sjunkande välmåga äro
för det mesta af rent ekonomisk natur och om
Konsistorium likväl antydt dem så har det en
dast skett underställningsvis till Konungens be
fallningshafvande som naturligtvis äro i stånd
att med närmare sakkännedom yttra sig här
öfver
Men utom dessa orsaker som verka utifrån
gifvas det äfven andra och inre som bidraga
till fattigdomen och som måste sökas i seder
na och lejnadssälttt Dit räknar Konsistori
um väsendtligen öfverflöd lältja och dryc
k enskap
1 :0 öfverflöd och vällefnad kunna icke med
skäl tillvitas Småländska allmogen lian äter
tarfligt och befinner sig väl af en kost som i
mången annan landsort skulle anses som en nöd
fallshjelp Han kläder sig i allmänhet utan flärd
och af egen tillverkning och på många ställen
bibehålla sig i detta afseende fädernas seder
oförändrade sedan århundraden Hans enda
men också så mycket förderfligare öfverflöd äi
bränvinet Deremot finner man ofta ett helt
annat förhållande hos Handtverkare och Nä
ringsidkare Ingen Näringsidkare i Europa tyc
kes ha så litet sinne som den Svenska for en
stilla småningom stigande borgerlig förkofran
som grundar sig på måttlig men besparad vinst
och går med långsamma men säkra steg till
välmakt och rikedom Svenska Näringsidkare»
deremot äfven Handlanden vill icke blott vin
na hastigt och öfverdrifvet Utah äfven genast
omsätta sin vinst i njutning och vällefnad lian
vill bli rik för att lefva stort och förmögen
för att lefva väl och långt innan han är någon
dera ställer han sia som han vore det Det är icke
heller nog att han sällan tänker på att bespara nå
got af dagens vinst utan lian anticiperar äfven på
den väntade forljensten och lefver i allmänhet
öfver sina tillgångar Mången nybörjare förer
ett lefnadssätt som kunde anstå en rik Gross
handlare och om vi kunde ha Grosshandlare i
land»orterne skulle de troligtvis anse sig böra
lefva åtminstone som Rikets Herrar Det obe
stånd som härigenom ofta yppar sig i de högre
Borgarklasserna för väl sällan personligen till
fattighuset det skickar eydast kreditorerna dit
Men i de lägre leder ett sådant öfverdrifvet
lefnadssätt slutligen icke blott till armod utan
äfven till fattigvård som i städerna till betyd
lig del betungas af liandtverkares barn — Grun
den till denna förvillelse ligger dels i bristen
på hushål lsa "nda som är en af de många or
saker hvarföre Fabriker och NäringaV sällan
trifvas i Sverige dels äfven i fåfängan eller
kanske rättare i afvmidsj ikan som från urål
driga tider blifvit ansedd som ett stående drag
i Svenska Nationallynnet Denna tål ingen öf
verlägsenhet och den lägre samhällsklassen vill
ej vara säaVre än den
-om står närmist öfver
honom l )u nu iUlielnin
- :n nå enli <t vårt Stats-
dig täflan om hvem som först skall ruinera sig
Detta onda häfves icke genom öfverflödsförord
ningar eller förmaningar men väl kunde det
häfvas genom ett efterdöme till anständig tarf
lighet och flärdfrihet som utginge från de hö
gre äfven de högsta samhällsklasserna Deraf
kunde man vänta sig det bästa- men det är
möjligt att man ännu torde få vänta någon
tid
2 :0 Lättja och Sysslolöshet höra ingalunda »till
massan af folket i Wexiö stift Tvärtom torde på
fa ställen i Riket finnas en mera idog ocli sträfsam
Allmoge Ett icke ovanligt undantag härifrån utgö
1a likväl de redan orutalte B .ickstugusittarne hvil
kas antal årligen tilltar Hos dessa finner man ofta
'il lättja som är oerhörd äfven tios den fattigaste
B nide Orsaken är lätt att finna Den soin är ut
kastad på samhällets yttersta gräns och vet förut
alt han ingen behållning kan förvärfva förlorar äf
ven snart lusten att göra försök dertill Socknen
måste i allt fall slutligen försörja honom och han
finner likgiltigt om det sker några är förr eller sed
uare Derföre är det icke sällsynt att cn sådan vä
grar erbjuden arbetsförtjenst neinl då potäterua
lyckats för året Han förtjenar då genom cn dags
arbete hvad han och hans hushåll kunna lefva på i
lie eller fyra och alt bespara något för framtiden
anser lian af nyssnämnde skäl för onödigt Derföre
är del hans grundsatts att sofva så mycket lian
kau i de goda och tigga så snart lian får i do svåra
aren — Man klagar äfven Ijä 1 som annorstädes
öfver tilltagande lättja bos tjenstfolket dock torde
väl detta mäst gälla för städerna och den uästgrän
sande trakt af landsbyggden som de hunnit förgifta
Men vill man se lättjan i sin vederstyggligaste e
liuru visserligen privilegierade skepnad sä bör inan
betrakta skarorna af våra dagligen kring-tröfvande
ijesällcr Hos dcin mötes hvarje anbud om arbete
med undanflykter och hvarje vägran af undfc-töH
med otidigheter Botemedlen mot detta oskick vore
lätt funnet om det endast finge begagnas Det be
stode deruti att lic la denna lösa svärm sattes icke
pa Tukthusen som i allt fall icke kunde rymma
lera utan under Tjenstehjonsstadga» Detta tiar
också vid flere Riksdagar varit yrkad men blifvit
med tappperhet »Isläget såsom ett ingrepp i städer
nas välfångna privil gi»r Dessa den svenska nä
1 ingstlitcns irrande Riddare stryka derföre ännu
alltjemt omkring obehindrale och förpassade tran
stad till stad från krog till krog kringföra de i ali
maklighet sin arbetsföra lä t I ja ocli sin vämjeliga li»
der 1 ig b c t och föreställa på sitt vis en del af den
lagstiftande makten väl icke vid Riksdagen men
pa landsvägarne mellan Torneå och Ystad
Konsistorium har redan anmärkt att författningar
.ie u
-jt andra lösdrifvare som ej ha den lyckan alt
vara Gc-äller blifv it i sednare tider mycket mil
I rade Till följe deraf är bcliofvet af laga försvar
zanka inskränkt och det är numera svårt att för
klara någon för lösdrifvare när båll endast iakttagit
vissa formaliteter som väl förändra sakens juridi ka
men ingalunda personens moraliska beskaffenhet följ
derna af denna missförstådda liberalism visa sig öf
verallt Lösdrifveriet är förbjudet till namnet men
finnes mer än någonsin i v r ligheten Korrektions
linsen ha ej ruin att emottaga lättingarna och K ro
nubetjeningeu saknar tid atl anmäla och lagföra dem
3 :o Hvad slutligen angår Diyckanskapen så är det
en beklaglig »anning att den 1 detta stift är likaså
allmän bland Allmogen som annorstädes ocli alt
denua last är i hög grad gängse Utan att deltaga i
de nu på en lid vanliga deklamationerna häremot
som åtminstone ingenting uträtta är Konsistorium
jå det fastaste öfvertygadt om fylleriets förderffiga
inflytande både på Nationens fysik ocli moral och
derjemte på dess ekonomiska välstånd som i san
iiin™ ej har någon farligare fiende i landet Q ni allt
detta är och har egentligen aldrig varit bland tän
kande mail någon fråga Frågan är endast deu
liuru detta onda skall motarbetas Dryckenskajisfa»
-t-11 har visserligen i vårt land många tillfälliga
anledningar men den liar derjemte cn som är grun
dad i uicnaiskaus medfödda behof af förströelser och
vederkvickelser helst under vår polböjd med ett
strängt arbete och bekymmersamma vilkor Det !»
behof kan icke tillintetgöras men väl kan och bör
det ledas i en annan rigtuing och derigenom för
ädlas Det bar fordrats mansåldrar för att vänj
Svenska Allmogen tili fylleriet och göra det till cn
herskande national last j man kali icke med skäl hop
pas att det på en gång skall upphöra Nykterhets
föreiiingarne åsyfta otvifvclaktigt ett godt ändamU
men sä vidt de söka afskaffa allt bruk af bränvin
är del fara värdi att de .åstadkomma detsamma SOM
införselförbud i handeln ueujjigén Lurcndräaer
St länge äuuu bii-b 'li 'i-brännioseu får fortfara
Statsverket deraf -r ligen paräkaur «4» kl ;4 iw
Sida 4
'kjOtti Ca
'liiiTgn allmogen Icke lärt sig alf sjelf be
reda eller har tillgång på någon annan mimlre skad
lig dryck så länge tänkesättet fortfar att vara så
oliildadt att mängden ej liar sinne för någon annan
»in t ning an den rent materiella — så länge allt
detta fOrblifver oförändradt fruktar Konsistorium
att dryckenskapen icke kan utrotas Under såda ia
omständigheter lär man också kunna hoppas mesta
framgången af det bemödande som användes för atl
rädda åtminstone det uppväxande slägtet från för
derfvet
Utom det redan antydda torde äfven finnas ett
och annat »om verkar ofördelaktigt pä törmögenhe
ten Exempelvis kan nämnas allmogens benägenhet
fur rättegångar som i synnerhet på vissa orter är
öfverdrifven Konsistorium tror dock att inflytan
det häraf och af några andra likartade omständighe
ter ingalunda är jemförligt med de förut uppräk
nade
"Sedan Kunsistorium sålunda sökt utreda de orsa
ker som i des» tanka mc 't bidraga till fattigdom så
är tillämpningen lätt till ifrågavarande fall Det
förstås af sig sjelf att följden skulle uteblifva om
oj-saken kunde undanröjas Till dess detta skett
måste de fattige försörjas Hvad sättet härför angår
så hoppas Konsistorium till en början attingen frå
ga kan uppstå om en allmän författning »om till
likstämmighet skulle ordna Fattigvården i hela Ri
tet Fattigvården är och bör vara en niunicipalan
lägenhet ven beror dessutom väsendtligen på lo
kalförhållanden som i vårt vidsträckta land skifta i
oändlighet Betraktar man åter särskildt Fattigvår
den i Wexiö Stift så företer den visserlig n inån
ga brister men den enda giundliga förbättringen
ilcraf vore tillfälle till arbetsförtjenst och detta kan
pä de alldra flesta ställen ej beredas Konsistorium
delar deras mening som tro att de fattiges nöd in
galunda afhjclpes genom tillfälliga gåfvor det må nu
vara cn allmosa för ögonblicket eller en donation
till Fattigkassan Ju mera man ger ju mera begäres
det och I stället att fattigförsörjningen skulle rät
ta si efter behofvet rättar sig behofvet efter fattig
försörjningen De rika gåfyorna gjorda i viilme
nin men vanligtvis utan allt vilkor skada derföre of
ta mer än de gagna ty de öka de hjelpsökandes antal
utan alt förminska de fattigas Visserligen behöf
ves i hvarje församling en fattigfond för att under
hålla spädare barn utlefvade vanföre och sjuke
men dessa utgöra ingenstädes pluralitetcn af fattig
hjon Hvad den återstående och talrikaste delen an
'är så är det Iionsistorii öfvertygelse att den rät
ta den enda tillräckliga fattigförsörjningen för dem
är arbete 1 städerna bör det vara möjligt att tinna
medel till inrättande af Arbetshus Om dylika in
rättningar också skulle medföra någon ekonomisk fur
lust sä är dock denna föga betydligare än hvad som
bortkastas pä en ökad fattigskatt eller på dagligen kring
strykande tiggare och den moraliska vinsten häraf
iifverstigef alla ekonomiska beräkningar För lands
bygden åter- är förhållandet svårare Arbetshus föl
Länet eller om inan heldre vill för underordnande
fattigdistriktcr kunna aldrig anläggas i sä stor ska
la att de pä något sätt svara mot behofvet Det rät
ta arbetshuset på landet är åker och äng skog och
sjö men äfven detta har visat sig otillräckligt Man
kuadg i detta 'afseende föreslå att alla fattige som
ännu hade arbetsförmåga mot ersättning i säd och
kontant inackorderas bos husfäder inom Socknen
som då höllo dem till arbete Men af flere skäl
torde det på många ställen bli svårt att åstadkom
ma och på ännu flere att vidmakthålla en
sådan in
rättning Eller också kunde man föreslå 1 :0 att
allt tillfälle till arbetsförtjenst som församlingen ha
de öppet borde erbjudas åt dess på något sätt ar
betsföre Fattighjon 2 :0 att den som undandroge sig
sålunda erbjudet arbete skulle utstrykas frän fat
tiglistan 3 :o att för den årstid eller händelse dä
Församlingen ej kunde lemna tillräckligt arbete ren
fan af de icke obetydliga fattigkassorna till någon del
användes for att inköpa råämnen som mot betalning
bearbetades af de arbetsföre bland fattighjonen och
hvarigenom mången backstuga kunde förädlas till
ett arbetshus Men härvid skulle dock alltid möta
flere svårigheter En fattig allmoge har pä de fleste
ställen ej något arbete att erbjuda åt andra emedan
nödvändiga verkställes af husfolket sjelf Skul
le åter matcrialcrna uppköpas för att bearbetas så
komme dylika arbeten att sakna af-ältning och kun
de ej utan betydlig förlust afyltras På de ställen
likväl der fattigvården möjligtvis kan utbildas i
denna rigtning bör det visserligen alltid tillstyrkas
»cb uppmuntras Men under nuvarande förhållan
den kommer detta troligtvis endast att utgöra un
dantag och sä framt fattigdomens närmaste och
verksammaste orsaker ej kunna undanrödjas är och
blir en tillräcklig fattigvård som ej alltför mycket
betungar landet att räkna bland tidchvailyets män
ga fromma och oupifyllda önskningar
AsleidosKop
TEATERN
I Lördags uppträdde åter på scenen en ny
Sujett Mamsell aL *erg uti Fatimas roll i
Korsfararne Denna roll uti och oin hvilken
nästan lika litet är att säga Iemriar oss föga
ledning till omdöme om något annat än De
butantens figur ocli gång hvilken för att nytt
ja ett af ett annat blad adopteradt uttryck —
var temligen "ragoutant
i synnerhet vid bort
gåendet med Emiren Vi hoppas att en annan
gång få tillfälle att yttra oss utförligare
Debutanter på den Kongl theatern vankas
numera liksom ärter om thorsdagarna minst en
gång i veckan ja till och med oftare Inom
de sista trenne veckorna ha vi haft ensamt på
fruntimmers sidan Mamsellerna Åberg Trybom
och Rafael
Vi ha hört åtskilliga anmärkningar göras
emot delta ständiga debuterande men tillstå
att vi ärc långt ifrån att finna något klander
värdt deruti Med den svårighet som i anseen
de till kassans ringa tillgångar förekommer
att organisera någon anstalt för Elevers utbild
ning på theaterns egen bekostnad synes det
tvärtom berömvärd att Direktionen låter någon
hvar som visat några anlag försöka dem inför
publiken emedan det nu utgör nästan det en
da sättet att uptäcka nya talanger Det sy
nes endast vara att önska att Direktionen ic
ke genom for tidiga engagementer binder sig till
utgifter hvilka sedan möjligen blifva utan mot
svarande afkastninj»
Hofvet 1 Paris En korrespondent i Al Ig
Zeitung skildrar det nuvarande Fransyska hof
vet på följande sätt som visar att chapeaugri
seriet numera är allagdt och den gamla eti
ketten åter i antågande
"Hofbalerna voro i år långt mera lysande än
under det förlidna och hade äfven cn bättre
hållning inan såg icke mera "dessa karrikatu
rer på Fruar och nationalgardister som i bör
jan gjorde medborgarekonungen så löjlig Se
dan konungsligheten icke mera ger några hand
tryckningar väljer den sitt folk bättre och man
ser icke mera i salongerna simpla soldater af
folkmilisen hvilka likasom bildade ett lefvande
stadshusprogramm Sålunda har nu allting i
slottet återkommit till den gamla ordningen
och det nya hofvet organiserar sig med hvarje
dag Ibland Hofmännen äro i synnerhet alt
märka Grefve Alexander Delaborde Ilr Jacques
Lefebre och Hr Viennet som hvarje afton if
rigt göra sin kur åt Kungen och Drottningen
De vanliga soireerna i slottet äro ganska
enkla Drottningen och hennes döttrar brode
ra Kungen som gerna talar om
a (JairerJJ
promenerar omkring i rummet nästintill med
någon afsina förtrogna såsom Hr Pasqxier
Markis Semon ville eller någon af Ministrane
Man talar då om Kamaren om majoriteten
om de utländska angelägenheterna och allt det
ta som lätt kan förstås under störa och gran
na loftal Hertigarne af Orleans och Nemours
stadna sällan i slottet någon afton utan göra
då sina visiter
I alla dessa aftonsällskapet
likasom på hof
balerna göra både Herrar och damer sig all
upptänklig möda att gå ett sekel tillbaka och
låta de gamla moderna lefva upp å nyo Da
merna nyttja åter puder i håret såsom för 60
år sedan och kavaljererne bära moucher li¬
Hvad säga väl våra Läsarinnor om de ut
sigter som detta gifver för deras toilett un
der nästkommande vinter Hvilken respek
tabel anblick skall det icke gifva att se en
skara af unga flickor med pudradt hår och
kasom förra seklets markiser Man superar myc
ket sent och låter det dervid gå muntert till
väga masker visa sig å nyo med alla förfäder
nas narraktigheter
Allt detta utgör ju ett beundransvärdt fram
steg af friheten och den konstitutionella regi
men .1 andra sidan har Kungen sina favoriter
hvilket alltid varit Botubonernes svaga sida
Ludvig Filip har Hr Jiionlalivet
_ likasom Lud
vig XVIII hade Decazes Montalivet är hvad
man i Frankrike kallar en beskedlig gosse (un
bon gar ^on en man som gör allt hvad Kun
gen önskar Just detta är det som hos Bour
bonerne är den nödvändiga egenskapen för en
favorit Bourbonerne vilja framför allt handla
sjclfve och skänka derföre hela sitt förtroende
blott åt dem som blindt tjena dem Efter Mon
talivet kommer Hr d 'Argout som icke har den
förres behagliga sätt alt vara men likväl är en
trogen tjenare åt huset Man berättar om ho
nom otroliga saker såsom alt han tillbringar
hela timmar med alt granska bjtidningskorlen
till sina måltider och baler m in Han skrif
ver också egenhändigt under dem allesammans
Den tredje i ordningen är Hr Thiers som nu
mera är en liten aristokrat åtar sig försvaret
af alla saker som äro litet sjuka söker hålla
monarken vid friskt mod då han är nedslagen
och derigenom gör sig oumbärlig
roberonder recipieras i Amaranthen och In
nocencen
ANNONSER
TILL SALU FINNES
Uii de flesta Boklådor a 4° sk Bko
Fransysk Språklära af U fl amond
andra upplagan öfversedd och tillökad
Eu Reskappa
En gul vadderad Friskappiock till 25 Rdr Rg &a uti
Klädståndet i hörnet af Drottninggatan och Klara Berga-»
gränd
G Utlands Kalk i Brädgården vid Tegelviken
Wieker blandad med omkring en tredjedel
hafra finnes till salu i forska Viktualieboden vid Rege
ringsgatan till höger från Gust Ad Torg .j
JVy st-iiåck
passande till Kryddbod finnei tilj salu hos Svarfvar Wc-»
denberg vid Götgatan midt för Hökens Gränd
UTBJTJDES HYRA
En Salubod belägen vid Hötorget passande
till Lin
Läder- eller Jernkramhandel till nu in»t flytt-
ning Underrättelse lemnas i Elfbrinks Kryddbod vid
Hötorget»
DIVERSE
Vid Bad-Inrättningen å
Gamla Norrl .ro
ihålldliK
huset N :o i erhållas dagligen Kar- coh Duschbad från
kl CP» morgonen till kl 9 på aftonen inom Helgda
gar da B .id tå på f m till kl J men e m enda i
högsta nodtall Biljetter härtill gällande för utsatt tid
bekemmas å Försäljnings-Kontoret eiter derstädes an
slagen Tarilf Till mera beqvämlighet för dem som bru
ka l k Finskt bad har man nu låtit inreda ett mm med
Sängar tor de som sig deraf vilja begagna och erhålles
mimera detta bad 4 gånger i veckan oller Måndagar
Onsdagar Torsdagar och Lördagar från kl i till 10 e ro
— Med Blodiglar och Koppning betjenas på ställt t
Stockholm d x April ijzzz
Undertecknad Kontor är flyttadt till huset
N :o 38 p« Störa Ny 'a t un och hornet af Tyska Brin
ken i er upp Stockholm d j April 13
,5
NILS MAGNUSSON
Rättt ls e
I en del exemplar af Lördagens Supplement
förekommer å den artikel som begynner Supp
lementet rubriken Öfverlag aningar hos Bun
kens Fullmäktige läs Öfver läggningar hos
Arm &tns Fullmäktige
hos L J Hjerta
Huset 5J :o i4 Störa Glasbruksgatan på Södermalm
ilen första till venster från Blå Slussen