Aftonbladet 1833-07-18

Sida 1

Nr 164

AFTONBLADET

1833

Torsdagen

STVVikASZ

den 18 Juli

riset i Stockholmi för helt är lo B :dr halft ur 5 Ii :dr 5 munarter 2 B

.dr 32 sk Banko Lära Tfnmror a sk Sanko Trenumerettion och utdelning i Brladett

Kontor vid Städs smedj e satan Bromans iod 1 hornet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Carlsons bvid Norlands gatan och Essens vid Sdder

malmstorg Annonser cmottagas endast I förstnämnda Kontor till 2 sk Bglds raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen

DÖDE I STOCKHOLM

Skomak C P Hammar 11 d :s 43 år

Skomak C P Hmm 4

Enkefru Anna Gli Broström född Sander l5 d :s

4 (i år

Fru Anna Br Blom född ?jörkdal to d :s 41 år

Vakt mäst hustrun Cl Kat Roos jödd Gollin i5

d :» 43 år

DÖDE I LA "NDSORTFRiNE

Lagmannen K W O A Ekholtn i Westeras

15 d .s» 6t är

BOLAGS-KUNGÖRELSER

BLSUÖ

Hrr Intressenter för Ångbåts - paketfattyg emellan

Stockholm och Göteborg genom Göta och I rollhat

te Kanaler behagade ei ligga den genom Bolags

elämma be-lntadc inbetalningen af 20 pCt a teckna

de Aktie-kapitalet med Bko Kdr 100 pr aktie på

Hrr YV Tottie E G Hedbet gs kontor vid Skepps

bron i huset N :o 4° emot erhållande qvitto Stock

bolta d zij Juni iLZZ

Direktionen

ENTREPRENAD-AUKTIONER

A repart r .intlc al Krennbagerihuset har t aukt i

Slatskont den 26d :s fötseglade anbud em ittagas äf-

AUKTIONER

Å I 3-8 i ek- och furu brigg 11 Prinsessan Jo

-ephi

n» 'x 3-8 i ekbricgen hrins Oscar 3 1-8 i ek- och

fiiruikepptt Anna Waria aä dis å auktion- kamin

I är ,t

OFFENTLIGA STÄM NING A R Å BORCENAP .ER

St«ckhol ;n R .R Af Kanslisten G R Öhrströuiers

ad Ivgl llofmål A J Uanssons t4 all Slagt

(i- Ad Åkerbloms

*21 Juni 1 o3

Waxholms KR f d Apotekaren p U Nystiöms

och hustrus 5 Aug

Hudiksvalls R .R Färgeri-idkaren J Nordlunds

23 Ok t

Hudiksvalls R .R Garfvaren O Nordins i3 Nov

Tlmrstnna H .R all Kotnaiin i Hernewy N G Ho

berger- 2 lt .tgd af Ting efter G mån frän to Maj

DOMAR l KONKURSMÅL

Hudiksvall R R :« i t all S id-Imak L D Bruns

Färja re» E 3 Färj ges G M Bergs 4

HHG AkA

jj g

Handl H G Areskong 11 fg

!t Ang

TEST MWENT .S-BEV ÅKNING AR

A fl

rik Andeissons i Nibble Dalhy S :n till

Iroixsoue» Jan Fredrik Bjöikvall klander vid Hagun

da II .R

Afl Jungfru Christina Liljedals till Kyrkovärii-n

Samuel Jonsson i Broänge och hustru b v vit Löf

ångers H .K

KALLAS

igare af å 'cn s k Örebio laslagiplala i Stock

holm tillvara t agne 18 tr rödfärg och i j I pottlod

an hos Drätselk onmi s inom slutet af S ,-z ,t

Xgare till några 'brist lullig 1 grafvar i Söderhamns

Kyrka till 1 'astor l

Hellström i Söderhamn ang :de

deras reparation

BOUPPTECKNINGAR

Till förestående Boupplecknui efter afliclne Konpl

HofBililtauggaren Ernst Philip Thoman bchagada al

la som i sterbhuset hafva fordringar eller ära skyl

dige detsamma uppgifva inom Juli månads slut .M3

till Hofmålarcn Torsselius i huset N :o 70 vid Rege

ringsgatan

Efter Skomak res L P Selanders moder förrät

ta» 20 Sept i Trosa

Liter Fru Job Der Bull född Dröchern anm

före medI af Ang hos C G Arvidson Borgmästare

i Lidköping

Efter all Fabrikörsenka» A II Hellman anm

inom denna måi-ads slut

OMYNDIGE

Bonden Erik Ersson i Skäl .mara Wermdö Skeppsl

T Ii

Bönderne Anders Andersson i Klinta och Jan Pers

snn i Forneby Möklinta S :n öfverTjurbo H .R

INBETALNING

Alla de som äro skyldige till Handel-Bokhållaren

Hr C W A landers konkursmassa anmodas till und

vikande af lag ökning inbetala sina skulder inom

Juli månads utgång antingen till L I Warodell

massans Kurator eller ock t >Il Gäldenären som äger

rättighet att uppbära fordringarne

Kuratorer

BOKGENÄREiiS SAMMANTRÄDEN

Bryggt ren J J Westmans 20 d :s kl 4 e- ra- å

Börskäll

All KronoBefallningsmannen O Grolhs 22 d

kl 3 e m hos J A Wahlberg i Sigtuna

Bondan J P Janssons i "Vtteiby 25 d :s kl 4 e

m i Ytterby

Fältiekret Herlenii på Berg i Wäse H :d och S :n

31 d ;s kl 3 e in

All Fabrik J W Schull-tröms på Sjuntorp 3

Ang kl 10 f tn på Lilla Edets gä-tgd

Enkefru Lovi-a Tingberg 17 Aug kl 1 e m å

Asphagen i Edbo S :n Frösåkers H :d och Stockholms

Län

Asseseorcn C U Bomans på Harald-måla 23 Ang

Aug kl 3 e m hos Häradshöfd I

G Lundgien i

Kol mar

F d Bonden Lars Henrik Jakobssons i Boden af

ÖIverLuleå S :n hos Nämudeui Olof Johansson der

städes 28 Sept

SPEKTAKEL

På Djurgårds - Teatern i tlag för andra gån

gen Ltiiarida eller Ziguenerjlickan

Konsert i Kling-holms Kyrkan i dag af J I

Juringius med familj och amatörer

I morgon Stor Ren elice-Föreställning för Mll :ne

Louise och Antoinette Gauthier gifves af Hr Gauthier

Djurgården

Den andra Brunnsbalen vid Djurgårds Brunn blif

ver om Lördag den 2 d :s

SAMM ANTI i D '- W

W B- till sommar-högtid-dagrus firande 21 d :s

DILIGEKCE TILL UPSALA

Afgår fyra gånger i veckan ne ,ut Tisdagar Ons

dagar Fredagar och Lördagar samt återgår från Up

sala simma dagar kl g

ÅNGFARTYGS-RESOR

Till Strengnäs och Torshälla Ellida d 20 d :s

- f nr

ROYALISMEN 1 FRANKRIKE

Då frågan om municipalfprvaltningen förevar

i Fransyska .Deputerade Kamaven yttrades i de

republikanska Paviserhladen le I 'ational och

la Tribune olika åsigter af detta ämne De

andra tidningarna togo sig deraf anledning hän

tyda på en schism inom det republikanska par¬

tiet och alt högt triumfera öfver dess föYegif

na svaghet hvaraf denna olikhet i tänkesätt

ansågs vara ett fenomen I ett af sina senaste

nulnror har National i sin ordning företagit

sig en revy af royalismen i Frankrike oel»

framställt de mest märkbara af de mångfaldiga

fraktioner Hvari den sönderfaller ända ner tili

bonden i Vendee som tror på en underbart

bevarad Ludvig XVII och den gamle soldaten

från kejsartiden som ännu alltid lefver i hop

pet att en gång få se Napoleon återkomma

med sina örnar Denna uppsats har synts oss

i så trädande drag och med så lifliga fiirger

framställa det karakteristiska af nyanserne in

om royalismen att vi trött oss göra våra lä

sare ett nöje då vi här meddela det huvud

sakligaste deraf

"Låtota oss — heter det — i korthet gs

nomgå inventarium på den närvarande roya

lismen Vi finna då först det le ^iltmislisk

partitt det som anser legitimiteten såsom en

oundgänglig grundval för allt samhälle såsom

sjelfva räddningsankaret för statsskeppet såsom

en underpant för lugnet såsom skyddsvärnet

för sjelfva våra friheter och för hvilka dot

blott är Ludvig den Heliges och Henrik IV :»

liiron som för alltid förstår tillsluta revolu

lionernes afgrund Vi hafva i verkligheten sett

>a hvad sätt denna skyddande princip gjort vår

lycka beskyddat våra friheter (för alt begag

na oss af partiets språk och bevarat oss fr &a

alla slags revolutioner ty revolutionen ,e af

1789 och 18 >o lönar det förmodligen icke mä

dan att tala om

Detta parti delar sig i flera fraktioner dem

vi vilja benämna på vårt sätt för att med de

llo mera noggrannhet bestämma nyanserne det

inbegriper

1 De rena Carlish mej sådane som fortfara

att anse Juli-orcfonnadserne ganska bra isyn

nerhet ganska faderliga som beundra Carl X :s

stigande till häst soin icke hafva någonting

unnat emot honom än att han al /t /ör snart

g af i fr An sig sin värja men som icke desto

mindre anse den ridderlige konungens afsägelse

såsom tvungen och följaktligen af noll och in

tet välde

2 De moderata Carlisternej sådane som till

stå att restaurationen väl kunnat begå några

dårskaper om de också ej bestått i annat än

att clen icke i Paris hade samlat ett tillräck

ligt antal truppar som väl tadla ordonnanser

ne såsom utgifne i otid men som dock icke

aase dem utgöra lagliga skäl för en insurrek»

tion och som af hjertat gerna skulle återtipp

sätta Carl X på thronen om han blott ville

skilja sig vid jesuiternej abbe

Tharin samt bi

skopen af Hermopolis och taga sig en förstån

dig ministere af sådane män som t ex Hrr

Mortemarf Rover Collard och Sosthene de la

Rochefoueauld

3 Flenriquinquistcrne r /uand rj ;cmes sådane

som vilja hafva Henrik V lika mycket till

hvad pris eller genom hvad medel

4 Filkörliga llcnriquinquister sådane sota

Sida 2

vilia tttifiKa tilfsriwfrnns AirsVns legitimitet

o <L folkets siivci t som vilja tappa opp

Hr i gudomliga ralUu med ett och annat stycke

sf tLcibar allmän valrätt som vilja sticka den

hvita lilji

.n nielfun klorna på Galliska tuppen

ocJ cmj :i

,a Ludvig den U«-liges thrnn med

fonpirsle1 liga inrättningar lör att göra den

ung på ujH För öfrigt anse detta slags Hen

ricnincjuister innevaraide år såsom ett bemär

kelse-år såsom det afgörande året såsom det

nda al de ti enne sedan revolutionen som är

vJSrdt att bry sig om och de fästa isynnerhet

»it hopp vid nästkommande Oktober då Hen

rik V blir

myndig Henrik V fyller då i3 år

livilket kominer att förändra en hel hop af

vei Idens gang

5 dntonistei nt

j hvilka beklaga att dauphin

icke regerat längre än en minut icke haft tid

nied något annat än alt afsäga sig kranan och

scm med största glädje i verlden skulle åter

gilva honom den för hertiginnans hans gemåls

skull hvilken är dygden sjelf Det bör tilläg

gas alt detta parti är föga talrikt och for det

mesta består nästan blott af sådane personer

•om äro hertigen och hertiginnan personligt för

bundne af deras fordna kammartjenare och

lammaifruar och af några legitim ister af pri

inasorten som ännu icke kunnat vänja sig vid

dessa oförmodade och hastiga ombyten af kun

gar och som icke anse en afsägelse god och

gil I tig utan såvida den är gjord med full re

gelmässighet i formen med all den frihet i vilja

som fordias vid upprättande af testamente in

för en notarie

Slutligen emedan jag kommit mig före att

sSga allt och att ingenting dölja skulle jag fö

rebrå mig sjelf om jag glömde ett parti ännu

mera en miniature nemligen det som ännu

tror på Ludvig XVII Detta parti det omärk

ligaste af alla söker föda för sin tro i de un

derbara berättelserna om detta kongl barns

lefnad och äfventyr sedan det genom Försy

nens särskilta skickelse undsluppil sina bödlars

"raseri Man kan föröfrigt icke säga att detta

parti har en egen och varaktig tillvarelse De

troende hvaraf det består hålla sig i vanliga

tider till någon annan afdelning af legitimister

ue och det är blott då någon ny Ludvig XVII

uppstår som det för några dagar höjer sin lilla

hvita fana Det är såsom man lätt kan före

ställa sig af ringa vigt i de Europeiska ödenas

vågskål

Vi komma nu till den andra fraktionen af

royalism d v s- den lionapai tiska som be

stål- af t z

1 Anhängarne af Napoleon I sådane som

visserligen utan myt ket inflytande men ändå

mera talrika än man vanligen anser dem

vara lika litet tro på den store mannens

död som vissa legitimist er på Hertiginnans

af Derry andra giftermål Dessa menni

skor som genom de stola bedrifterne och

"händelserne under kejsaretiden icke äro be

nägna att tio på något annat än det omöj

liga kunna icke vänja sig vid den ovärdiga

och låga föreställningen att "odels man kun

Bit dö liksom andra menniskor De hafva

'också om honom de underbaraste historier

"Så berätta de t ex att fången på St Helena

gifvit sig ut för död och att han fl v U ta t till

Förenta Staterne hvarifrån lian tänker a 't förr

eller senare så s-nart dvt gynnande ögonblicket

5 traffat återkomna på ett Amerikanskt fartyg

D gå och vänta på hans ankomst och hop

p s hvarje stund få se hans- örn i skyn t en

kejserlige som i ett enda vingslag svängde sig

från Frejus till kupolen på Tu >trne

2 Anhängarns af Napoleor iisådane som

Slutligen börjat tro på- fadrens di i men som

alldeles icke kunna gå längre i sina koncessio

ner Somliga sega a !t ryktet en sunens död

icke sr rågonting annat än en list uppfunner

f Kejsar Franz för att i händelse af ett all

mänt krig kunna helt oförväntadt kasta in

honom midt i Frankrike andra åter påstå att

han sjelf låtit utsprida ryktet om sin död för

att undandraga sig den odrägliga bevakningen

i Österrike och att han flyktat undan någor

städes inan vet ej hvart der han helt stilla

och obemärkt organiserar en fruktansvärd

annee med hvilken han plötsligt återkommer

till Frankrike i spetsen för sina anhängare då

man minst väntar honom

3 Anhängarne af Joseft och 4 anhängarne

af Ludvig Dessa tvenne sista klasser utgöras

af de mest envisa men förståndiga af Lona

partisterne Hvad som af Napoleons och hans

sons qvarlåtenskap ännu icke öfvergått till re

publiken har tills vidare med sin entusiasm

vändt sig till sidogrenen För öfrigt vilja vi

icke vidare fördjupa oss i de Bonapartistiska

opinionerne af fruktan att komma in på det

omärkligas område

Vi komma nu till den rådande royalismen

anhängarne af det så kallade medborgare-kun

gadömet Dessa grena ut sig i oräkneliga un

derafdelningar vi vi 'ja endast fästa oss vid de

märkbaraste

i De egentliga Filippisterne

- dessa äro gan

ska tunnsådda — utan tvifvel en olycka —

men man måste erkänna att Bourbonerne af

den yngre grenen hafva få obesk lifligt få

personliga vänner Häruti blifva de alltid o

aktadt all deras efterapningshåg vida efter den

äldre grenen för hvilken hos visst slags folk

vördnad kärlek hängifvenhet voro någonting

som ålades dem af religion traditioner he

der och erkänsla Men traditionerne kunna

blott slå rot under sekler och erkänslan in

gifves endast genom välgerningar Den nuva

rande dynastien synes således i dessa hänseen

den — både i fråga om ålder och frikostig

liet — icke nånsin kunna göra några anspråk

på vänner

i De bedragne de lät trogne och de för

nöjde som efter hvarann uteslutande trott på

förträffligheten af de 3o eller 4° styrelser

som öfvergått oss och det ända till dagen

och timman af deras fall

3 De långsamme hvilka efter i5 års stu

dium af restaurationen icke fattat någonting

annat af hennes väsende och följaktligen icke

heller kunnat hata något annat hos henne än

dess kossackiska ursprung vissa föråldrade for

mer en viss adlig sjelfiådighet och anspråk på

helighet och då allt delta försvann sä blefvo

de fullkomligt belåtna Längre hade deras po

litiska uppfostran icke hunnit då Julirevolu

tionen befriade dem från fruktan för dessa spö

ken man måste vänta till dess andra intagit

deras plats och de skola snart hafva fullt opp

att välja på

4 De förJorde dem makten för ögonblicket

berusat med löften ynnestbevis retande pro

klamationer och patriotiska grimacer men som

icke på annat sätt fästat sig vid henne Man

måste låta dem sofva ruset af sig

5 De obeslutsamme liela denna sväfva ,de

massa som är utan bestämda grundsatser och

som har alltför litet af dewia sens moral hvil

ken understundom kan sättas i deras ställe he

la denna hop som icke fattar någon annan

slags frihet än den att stryka kring gatan

ingen annan borgerlig ordning än att alla bodar

hållas öppna intet annat af framtiden än slu

tet på månaden och förfallodagen för deras

räntor som vill dels som är antingen af lik

nöjdhet af vana af fasa för rörelse framåt

af egen fördel eller blott af det skälet alt del

som ärr existerarr liviik detta slags menni-

skör Anse foit ett skäl sä godt som något an—

nat x som- loir öfrigt aliätid varit anhängare a£

det som var och som på samma sätt alltid

skola vara anhängare af det som kan blifva

Ty om det är funnt att staten är ett skepp

såsom Constilutionel hvilken synes ganska väl

underrättad försäkrar oss sedan lång tid till

baka så är det denna tröga massa vid hvar

je tidepunkt alltid densamma och sig alltid lik

som utgör sjelfva ballasten Oförmögen att la

ga del i manövierne på däcket håller hon sig

envist i kölrummet och om hon icke styre

sä vill hon åtminstone hålla jemnvigten Ock

så frågar hon föga efter hvart man förer hen

ne eller i hvad händer styret råkar blott

allt gar stilla och utan besvär hon har varit

ballast för Konventet för Direclorium för

Kejsardömet för Restaurationen och nu ligger

hon med hela sin tyngd på det medborglisa

kungadömets sida det säges till och med att

hon icke försmådde att tynga i den heliga

alliansens vågskål då kossackerne gjorde oss den

äran eller att broderligt blanda sina patruller

med Alexanders för att desto kraftigare upp

rätthålla lugnet i Paris

6 De förskräckte dem de sluga inbillat att

första akten af republiken blir att spatsera

med guillotinen från hus till hus att återin

föra en agrarisk lag och att plundra all egen

dom hvilket likväl alldrig ägt rum Desse

gripa i ångsten i den kongl manteln liksom

barnen i ammans kjol då de frukta för busen

7 De bedragne sådane som

till ringa antal

och ännu bländade af Julisolen icke kunnat

se alla de vidunderligheter hvartill vi varit

vittnen eller som i fall de också sett dem ic

ke vilja fatta dem De äro antingen ytterst

enfaldiga eller i botten hederligt folk

8 De som öppnat ögonen

huru sakerne stå Denna klass utgöres af mod

fällda menniskor som icke mera tro på nå

gonting af uttröttade menniskor som ingen

ting mera vilja försöka men också af oför

skräckta försökare som alldrig misströsta om nå

gonting

Dessa senare antingen nöja sig med att vän

ta eller kasta sig redan med hela värman

af nya förhoppningar in på en väg ulan

ända af nya försök med dynastien De öf

vergifva aldiig en familj förrän de försökt

alla medlemmarne liksom man försöker jet

temörsarne tills man finner en kaliber som

passar Det är lyckligt att Försynen lem

nat i deras händer en ätt nog talrik för att

länge kunna stå ut med dylika försök Fadren

uppfyller icke deras förväntan nåväl de för

söka med äldsta sonen Hvem vet om icke en

och annan redan fristat sina fölhoppningar vid

något ännu yngre hufvud

Ännu är icke allt sagd t det återstår att ta

la om de sluga de intriganta om alla dessa

menniskor utan ära utan redlighet utan blyg

sel som fästat sig vid den yngre grenens

kungadöme liksom lar verne lasta sig vid bla

den af ett ny löfva It träd men dessa förtjena

sin egen beskrifning i synnerhet doktrinärer

ne dessa våra dagars jesuiter Ty den verk

lige jesuiten jesuiten som vet att lefva med

sin lid hai utbytt prestmatiteh mot den bro

derade rocken predikstolen mot tribunen Tar

tuffe skulle i våra dagar icke mera gå i nies

san och mumla sina piternoster eller bjuda

vigvatten åt den enfaldige han ville bedraga

vära dagars Tartuffe skulle ge dem handtryck

ningar han skuMe visa sig r >a balkongen och

instämma i Marseillerhytnnen

de som förstått

ivTOCIUlOLM

Den 18 Juli

I gå I hölls uti Kongl Polis-Kammaren un—

der .o

<r :ng em Baron von Mullers flykt frän

K .urhn l

'et T "plystesr att Harenen hela tr_

Sida 3

den gått på kryckor och spelt rolen af en lam

rund den skicklighet att sjelfva Läkaren på

stallet [ir Assessorn Osbeck som i saken hör

des icke ens anat att Patienten var frisk

öch färdig Baronen som haft sitt rum en

trappa upp i en särskild för sjukas räkning

iuiättad byggnad nära intill Mälarstranden

troddes hafva om natten utklättrat genom fön

stret och hegifvit sig öfver planket sjöledes ut

till friheten Somliga tro att han rymt genom

störa porten Det lärer vara ogrundad t att

Baronen såsom många påstått smugit sig bort

utan att tänka på sina kreditoror Det upp

lystes vid undersökningen alt han för deras räk

ning efterlemaat hela 839 särskildta assigna

tioner på sin Bancpiier i Malmö en viss Men

Ekström hvars accept fordringsägarne alltså

hafva att afbida — Samma dag som Baron

von Miiller satte sin person i säkerhet rymde

äfven ,n Sotargesäll som i följd af financiel

förlägenhet blifvit insatt påGill-tun flin för

fogade sig genom en skorsten upp på det .höga

Gillstu-taket der lian olyckligtvis upptäcktes

af Vaktmästaren som hotande å tjenstens väg

nar antydde honom att åter krypa ned i skoi

stenen — hvilket sotaren var nog loyal att ge

nast efterkomma

En Insändare till detta blad har såsom en

stridighet mot den nu rådande tonen för I»än

vinskonuimtiouens minskande armaikt den o

lantliga mängd krogar >om garnera landsvä

garne närmast hufvu Istu len Det är icke län

gesedan en krogskylt svajade som en bitter

persi Hage på sjelfva stadsporten vid Norrtull

Detta orninösa ornament har väl numera blif

vit undanröjd men krogarne stå i sitt gamla

flor Det första som möter ögat då man trä

der utom staden är krogskyltar och de äro

den första anblick då man inträder Blott ett

par steg ifrån Norrtull ligger den såkallade

Lilla Stollmastaregårdtn en fjerdingsväg der

ifrån Järfval sedan Sil /vrrdolrn •

• derpå Eds

backa och slutligen Rotebro — alla på blott

1 mils afstånd oberäknad mängden af bacha

Hatiska giller som för den måttliga och men

lisa allmogen äro utrtällde på vägen från

Jern- och Hötorgen till tullen Insändaren för

menar alt åtminstone de krognästen som utan

nödvändighet för orten är uthyrda af of

fentliga auktoriteter kunde ;or den goda sa

ken skull efterhand indiagas — hvilket väl

menta förslag Redaktionen härmed velat göra

bekant för dem det vederbör

El t al samtalsämnena i Göteborg är det al

Hr Presidenten Poppius tillämnade Nya <g

lisiinnte Jiir Sillfisket Då redan längesedan

sillen öfvergil vit våra kuster och ovisst är om

hon någonsin återkommer så framt ej någon

paragraf i Reglementet kan förmå henne der

till

— är det svårt att inse "hvartill denna

nya lagstiftning tor fiskarena sknlJ t juni El t

af <»ö te borgs-Bladen liknar förslaget vid '3tis

för ofödt /ti

"I vårt kära Jåderntstand — säger Lager

bring — hir 11 ,ni fran urgamla lider troit

kunna III riiiti allt med förorti 'itnsar

och denna inbillning synes ännu vara lika lif

lig soi» förr Det lärer knappt finnas ett land

som hvimlar af så inånga onödiga regi- men

ten föi bnd och inst ni tioner De mest enski

ta ekonomiska bestyr drager staten under sin

inspektion och följden blilver att knappt häll

ten af dess förordnanden kan efterlefvas Det

iiv ;t Reglementet for det förlorade sillfisket vo

re möjligtvis nvltigt nog om sillen snart ville

återvända men hennes afsigter i detta afseen

de torde vara svåra alt utransaka I närva

rande förhållande finge troligen detta Regle

mente sannna påföljd som 1747 års Reglemen¬

te för JHa pertjisket j hvaruti noga bestäm v

des att det var hvem som helst i nåder för

undt alt i Sveriges åar och bäckar fiska per

lor — så framt han der kunde finna några —

dock med förbehåll alt perlorna blott fingo

säljas åt konungen och ej åt cnskilla som

deraf kunde bifva alltför rika o s v Huru

vida de dyrbara perlor som sedermera fiskals

i landet varit värda Reglementet lärer vara

högst tvifvelaktigt

Det är i anseende till mängden af öfverflö

diga Författningar icke lätt alt i "det fria

Sverige veta hvad som är lofligt eller olofligt

Hvem skulle t ex tro att enligt en existeran

de tydlig lag alla fullväxta svinkreatur i hela

riket som i Juli månad ej mislat sina rygg

borst — äro utan pardon förbrutne — fram

parten till närmaste hospital och bakparten till

beslagarn Hvem skulle väl tro att här finnes ett

Kongl Reglemente för tobaksrökning hvilket

vid straff af 3 daler silfvermynt stadgar alt

ingen får röka sin pipa förrän han fyllt 21

års ålder — Annat dylikt att föl tiga Det vo

re visserligen bättre att såsom en af Riddar

husets ledamöter vid den sist öfverståndna Riks

dagen föreslagit företaga en utgallring af alla

onödiga Författningar och reglementen än att

öka deras antal med nya

Att det — äfven i Göteborgs-bladen nämn

da — tillämnade stora Bolaget /ör storfiske ic

ke kommit till stånd hvarigenom äfven till

fälle

att författa ett reglemente gick förloradt

är väl beklagligt men denna olägenhet tyne

lättare kunna hjelpas än sillfisket Vi erinra

oss att 1766 års fiskeri-stadga bland annat fö

reskrifver det alla som afvikit från riket och

icke begått lifssak kunna fritt och strafflöst

återkomma och dertill anses såsom goda patrio

ter om de vilja nedsätta sig i skärgården

för att idka hafsfiske och som hvar och en

känner det stora antal cessionant er af alla stånd

och vilkor som under de sednare åren i tyst

het packat sig ur landet föreslå vi att enligt

den nyss citerade Kongl Förordningen invite

ra alla dessa förlorade söner till bildande af

det föreslagna stora Bolaget De kunna icke

såsom de hvilka nyligen så obenäget förkastat

tillbudet undskylla sig med fruktan att förlo

ra några kapilaler och om än deras brist härpå

skulle väcka några betänkligheter kan ju sådant

på gammalt Svenskt maner hjelpas med en di

skont-inrättnin ^r

KALEIDOSKOP

SA .MUNDSGROJLTAN I EGYPTEN

(Ur Hrr Cadalvenes och Brunverys ännu

otryckta resa

S snart vi anlände till EI-Mababdeh en

by belägen en half timmas väg ifrån flo

den begåfvb vi oss till Kachefen som emot

10 g oss med mycken ärlighet och genast

var bstänk t på att skaffa oss en beledsaga !c En

Fellah som fleia gånger inträngt i ASamunds

groltan ansågs för den enda hvilken var i

ständ att föra oss till denna labyrint Olyck

ligtvis var lian fängslad for obetalt skatt och

kunde ej komma på fri fot förr än lian lill

'ullo erlagt den På vår begäran tillät emed

I rtid Kachefen att lian skulle fa gä med

• >ss dock under det vitsord att lian skulle vid

sin å 'erkoinst genast begifva sig till fängelset

oeli att den betalning han lick af oss skulle

tillfalla Kachefen Dessa penningar fingo ej af

d agas på mannens skuld emedan han så län

^e lian ej betalt sin skatt var med kropp och

själ Kachefens tillhörighet och denne således

kunde hushålla med honom efter behag

D t berg hvari denna fp lta ligger är ett

kalkberg hvarest skona k t idei träffas» I

bjertat af detta berg ligger groft än 5

helt och hållet ett naturens verk Öppningen

är jemn med marken och kan latt tillslängas

med några stenar Den har ett djup af tre

meter När man hunnit till bottnen af detta

slags brunn befinner man sig i en labyrint !»

af kammare och smala till en del ganska lån

ga gångar hvilka genomkorsa hvarandra 1 alla

riktningar så att det är omöjligt al hitta vä

gen derutur För att här framtränga något

stycke måste man aflägga alla vida kläder

emedan man eljest är i fara att fastna viii

någon utslående klippspets när man med myc

ken möda måste krypa på magen ur den ena

gången i den andra På detta sätt kommer

man till en sträcka af mer eller mindre rym

liga salar som äro skilde från hvarandra ge

nom vägg af droppsten på samma sätt som t

grottan på Antiparos Fordom glänsande har

denna stenart nu blifvit öfverdragen med ett

tjockt läger af ett fett och glänsande sot

tecknet af en biand som fordom härjat här

och hvars spår ännu närmare bestyrkas genom

.te högar af förkolade ben öfver hvilka van

drarens väg går samt af den vidriga rökluk

len hvartill kommer en ännu vidrigare efter

de myriader flädermöss som valt hålan till

sin boning Denna brand har man emedlertid

att tacka för

att man nu kan intränga här

emedan vägen förut måste ha varit tillstängd

af den ofantliga mängden här uppstapplade

Mumier

Vår beledsagare berättade oss följande tra

dition om anledningen till branden För ur

minnes tider tillbaka ditkom en ryktbar Mö

grebisk trollkarl medförande 7 kameler Han

öfvertalte sex Fellahs att vara sig följaktiga

till grottan der han ville upplaga en ofantlig

ska 't Hvar och en af dem skulle erhålla en

kamelbörda och han sjelf ville nöja sig med

Jen sjunde Men då de redan lastat sex kameler

och återvände för alt äfven lasta den sjunde

lät den ondskefulle trollkarlen bakom dem en

eld uppkomma hvari alla sex Fellahs forgingo

och först efter 4 års förlopp upphörde ändte

ligen branden

De förblända liken som dels falla till stoft

när f >ten trampar dem dels på någon klipp

spetts röja lemningarne af sina förtärda lem

mar eller några slarfvor af sin fordna svep

ning erbjuda ett rysligt och brzarrt skådespel

Man förskräcksr när man ser Jacklan nalkas

dessa i harts doppade linnen när man betän

ker det en enda gnista vore nogr att genast

tända en ny brand hvars offer den o försyn te

sons föra ni ed t den utan laddning skulle blifva

och när mail då i ett trångt galleri som icke

har någon utgång finner några olyckligas lik

som 1 ofgirigheten eller behofvet af en fristad

förde hit och som bär funno sin död eme

dan de ej kunde hitta återvägen så öfverfalies

man af en ovillkorlig rysning Då tyckes det

som om alla cLssa- grafhvalf med hela sin tyngd

folio på vandraren och stängde honom från

lifvet och denna ängslan upphör ej förr än

man på litet afstånd från ingången ändteligen»

återfår dagsljusets första strålar

Mumierna efter rnennrskor och krokodiler

utgöra hufvudmassanj dock linner man äfven

andra såsom b ^nen efter åtskilliga djur hvar

ibland Hr Cuvier hade igenkänt rygg k notor

efter hajar ehuru det är oförklarligt på hvad

sätt fragmenterna af dessa hafsdjur kunnat

komina lill elt ställe son ligger mer än iov

Lieues från Medelhafvet

De me iskliga mumierna ,- sonr ännu äro

i behåll

ligga uppstapplade i ordning oeh lag

da tv-rs öfver hvaiafidra Alla äro invecklade

i linnebindel- me ?i ntan målningar och ut au

likkistc

v ha e nedlertid sina guldblad

fästads- in r bröstet ,- händer och fötter

Sida 4

HCroVodilerna

'hvaribland några träffas af

tio meters längd äro hvar for sig omlindade

Miedi en sadan mängd linnebindor alt man dei

■med kuude lasta flera Fartyg de små deribland

*r© likväl invecklade i aOåtiga paketer af palni

Wad oeii deras ägg ssmt de minsta ungarne

inpackade i ett laartz tillhopa med dadlar obe

kanta frukter niullbarsblail ormar af olika

ilorfck grodor ödlor eller svalor åtminstone

till ett lika itort sntal som ägg

Dessa mumiers mängd ar oräknelig kamrar

ne äro uppfyllda dermed och blott med mö

da lyckas man att arbeta sig fram till de smala

tfppiiinganse sona utgöra genomgångarne Man

k«n utan fara för öfverdrift antaga de ännu

:bi1 )ehållna till ett antal af flera hundratusen

och vid den omnämnda branden torde ea ännu

» .orre qvantitet ha .gått förlorad Den väg

»om mail nu kan passera har ett djup af un

jefär en halftimmas väg

POSTSKRIPTUM

'TJnderrättelserne med dagens utländska post

g från Paris till don 6 från London till den

5 40mt från Hamburg till den ia dennes De

KtnehåUa ingenting af särdeles intresse

Det enda som förekommer rörande expedi

tionen från Oporto är att ett rykte d 6 gått

■i Paris att en telegrafdepesch från llayonne

■förkunnat utbrottet af en allmän resning i Al

(»nrvien efter de konstitutionellas landstigning

■rid Lagos

Konung Ludvig Filip återkom den 4

Neuiliy från sin resa i Normandie Ryktet sä

ger att Hr Thiers passat på tillfället att under

denna tur insinuera planen om den förändring

i ministeren hvilken skulle göra Hr de Broglic

till konseljpresident gifva Hr Thiers inrikes

portföljen samt general Guilleminot den föi

krigsärenderne Grefve Montalivet skulle lem

na sin plats såsom Intendent for civillistan och

öfvertaga m islfcren tor de allmänna arbetena

Hvad som är 'it är att oenigheten mel lav

jHrr Thiers och d Argout efter den förres hem

komst utbrustit med föynyad häftighet

Det berättas nu att projektet om en kom

missions afsändande till Aigicr åter skall varu

öfverg i (vet sedan Grefve Guilleminot bestämdt

vägrat deltaga i kommissionen

Det säges att regeringen genom telegrafen

/råa Lyou fått underrättelse att de stränga

Stgärdcrne mot Polska och Italienska ilyktin

»arrse väckt en stark jäsning bland befolknin

gen så att autoriteternc funnit sig nödsakade

att tills vidare återtaga den utfärdade befall

ningen för dessa flyktingar alt lemna Lyon

Trihune har efter en lång paus återigen

blifvit belagd med seqvester

"Man märker —

säger National — att Konungen återkommit

Polisen lärer hafva upptäckt en plan till fö-

loya /a processioner på årsdagen af ho stil jens

»löfring i förening med ett tilliimnadt chari

vari för marskalk Lobau Det tios alt de små

gat-tumult som förmodligen häraf uppkomma

.kola gifva regeringen en efterlängtad anled

vng att inställa Julihögtidligheterna Ställnin-

0 i Piemont ger anledning till täta minister

t .6Kféienser Marskalk Soult skall bestämdt va

ja fi r Savoyens besättande af Frankrike så vi

(a Österrikarne inrycka i Piemont Lafayette

bade nyligen ett samtal med Hr de Broglie

V» fcade afseende på de Sardinska angelägen

ibeterna

1 Engelska Underhuset har Lords Althorps

frJrslag o :n uppskof med debatterne öfver billen

wvaode inskränkning af arbetstiden i fabriker

med zZ röster pluralitet blifvit förkastad

Underhusets beslut /rågan rörande oktro

jerj för Ostindiska kompaniet bar i ofverhuset

Kifvii antaget

Från Grekland skrifves att en amnesti blifvit

utfärdad för de Greker som utgjorde kärnan

af de irregulier» tropparne och utvandrat till

Thessalien Konung Otto hade nfrest från

Nauptia för att göra ett besök på öarne i Ar

kipelagen hvarefter han skulle begifva sig till

Smyrna der hans bror Kronprinsen af Bajern

skulle vara honom till mötes

Det af Belgiska representantk amaren bevil

jade provisorisk» anslaget för krigsministern

af 8 millioner francs har af Senaten enhälligt

blifvit antaget

I Stuttgart hafva flere nya arresterings

ägt rum

Dessutom förnrmmes att 70 officerare af

garnisonerna i Ulm Esslingen och Ludwigs

burg nyligen blifvit fängslade i anledning af

misstänkt delaktighet i konspirationen

Från Konstantinopel ingenting nytt

ANNONSER

TILL SALU t INNES

Frln trycket är utkommet och slljei i Holmberg

ska Bokhandeln k 16 sk bko Kojt

PSYKOLOGISK T

Handlexikon for legynnare uti lår doms skolorna ut

arbetade efter L 2VI Fnbergs Lärobok af M lik

d ahl

Frln trycket Sr utkommet och säljes i Holmber g

s k a Bokhandeln ä Z2 »k bko

A YRK OLAG

och Ordning som then Stormäktigste Konung och

H *rre Herr Carl then Klöf te ar i6g6 häfver låtit

förf

att ock år if >87 af trycket utgå och och publi

cera Jemte ther till hårige Stad gar samt K Mits

Nådiga Privilegier for Biskoppar och Samtl Pre

sterska pet af den 16 Okt 1723

Frln »rycket fr utkommet och sa 'J«s i Holmberg

ska Bokhandeln å 1 Rdr i »k bko io :de delen ar

Jticckcrs /zcrldsfusto rid

Af trycket har utkommit och täljes i Hed borr bok

och miicikhandel Kyrkolag och Ordningt 32 »k Kort

Psykologiskt Handlexikon för B *gynn *re uti /»r

doms skol orna af M Ekuffhl 16 sk C F Beckers

Verldshistpria io :de delen (Örebro Upplaga t Rdr 24

ak banko

Af trycket har utkommit och säljes komplett i tr *nne

delar å 2 Rdr g »k banko i Hedboms och flerct Musik

handel

Kantorn

Fichlerihagcn

eller den Metamorfoser ckd t Potentaten Komisk .Mu

sikalisk Roman

Af trycket har utkommit ocb talej å 16 sk bko i fled

boret Bok- och IVTu»ikhaudol vid Myntgatan Clorinda

eller Spets kammaren

Portiigisiiijkorkbark å g »k pr tkSlp att bete hot

Herr Inspektor S Bergh i Jernvägen

Tape /ej och Bordur

a i 200 nyare mön ter frän 1 k 4 Rdr B :co per Ruilofrln

Paria nyligen inkomoe hos

MAJb

M A Jacobsson

vid Droitnin ;atan

JTollrhidsh Silf

nyss inkommen hvarom närmare under råttet se lem

nas pä Kontoret till venster i förstugan i f d We

sterbergska huset vid Skeppsbron

Tum al c rad c cm- A o klair l

Af Krokfors Bruks tillverkning försäljas uti Bru

kets Magazin vid Munkbron huset N :o 7

RA K O- IJ UD AR

ett »torre parti hos C R Forsgren vid Regeringsgatan

EN KALESC

Kattan ny stark och i godt stind saJJes j brist af ut

rvmme till facilt pris UndsrratfeUe härå Jemnas uti

Kryddboden på Sanct Paulsgatan midt ior Källaren Solen

Vid Ulriktdal it &killi ^a pyroteckniaka arboten efter

konstens reglor förfärdigade

N-YLANI KS UTSA DES FlAG

af utsökt gr >dli»t i Juni tnäaad med Kapten Behr»

ling tf /un Helsing for ss inkommen försäljer af

J F ERDMANN et COMP

Blanksmörja pi halfbuteljer och godt svart Skrifbläck

till fada pri »er i Kryddboden vid K jpnaaugatan till

venster frln Storteåget

BORTKOMMET

Söndagen den 14 dennes middagstiden bortflög frl«

ett hus vid Siola Nygatan en gxi Papegoja med röd

stjert Den som samma tiUrättaskaifar och aflemnar i

huset ISr 4t och 43 P Störa bygatan 1 trappa upp und

Ur Tjugo B dr B-g»d

DIVERSE

I Utters et C ;s Bokhandel i Stockholm kan subskribera»

pl följande inonyx .1 arbete som man ärnat utgifva irla

ör Hot Sekreteraren Cedergrens tryckeri i Kristiantr &d

till gångbart pris antingen p i en g !ng eller indeldt i

hit len hvarut ett i tender utkommer och det utkomna

sände» till tnhskriptionsorten om ett tillräckligt antal

snbtkribenter kan erhållas

Anteckningar om naturlig kunskap och uppenba

relse med Bevis :mo att en Filosofi efter Natur ett

bör finnas och 2 :do Un Teologi efter den Ilel Skriftv

såsom Ordets innehall Luther ska kyrkans och Sven

ska Statens konstitution fordra hvilken Teologi en

del synes uttrycka under namn af Bibelreligion

Författaren som med skyldig vördnad tor

Filosofiens

höga föremål icke trott sig finna »igot nöjaktigt frloio

fitkt system ifrån de äldre tidor ända till och med det

Scheilingska sökor sanna gruodtatter i allmänhet Ti

teln och en tryckt anmälan som finnas pi subtkrxp

tiomor 'terna gil va för öfrigt tillkänna bokens åndamål

I Hrr Utter et Comp Bokhandel kan till donna m (l

nads .slut subscribcras på Historiska Underrättelser

om Apotheks Imättningariies i Sverige upphör och fort

gång såsom bihang till Sveriges Läkaie-Hutoria utgif

ne a t J Fr• Sucklen Verket kommer att utgöra1

omkring 50 ark

i 8 format och kosta 4 skill J3 .c« ar

ket

Under trycket är en Öfversättning af

ULlll Iv I 6 F L U G T

Tioman af N J H Smidt•

Thorsdagen den i :sta nättk Aug kl \Q f ro nppllte

genom Arrende-Auction tom hållet i Brunns Salongen

på Guttaitberg vid denna Stad i :o Brunns- och Bad

Inrätrningariie på nämnde ttälic med tillhörande Bygg

nader Inventarier en ttörrr Park och deruti uppför

de Z ne Paviljonger tamt rättighet till Värdshnthallning

pi stället under de ärliga Brunns- och Bad-Terminerne

2 .0 Den berörde Länderi tillhöriga Stad»jurd utgörande

3- 'f Tunnland med deri b ^lagne tillräckliga Ladu

gårds-hus Arrendetiden 5 eller 10 år lämpa» efter

speculanters önskan cch erhNies vidare underrättelser

tå väl om egendomens ln *kaff«nhet »ora arrende villko

ren a t Herr Grcshandl C J Engelke härstädes

UddevallRdhéJli

Uddevalla Rådhus é lista Juli 1833

Borgmiittare och R ?d

A mitt Kontor vid Stortorget emottages i koromistion

att uppsätta af handlingar och iskrifter att utför

och bevaka rättegångar att försälja köpa o *h ut

arrendera Landt- och Staus-Egend omar att upp kö

na eller bor t sälja alla rlags Hr

uks effekt er och Land

manna produkter samt alla andra loflisa varorj

och att uträtta alin slags ekonomiska eller pennin

ge uppdrag Med Hejrar Brti .ts- Patroner och Posies

sicnater som i ett eller annat atsee» :de åstunda Konto

rets biträde kan liligt ackord uppgöras Stockholm d»

20 Juni i833

FIRif khl

F Ij Ro st >n quist af Akershult

ÅSTUNDAS ARRENDERA

En Kungsgård eller annan större Egendom belägen

uti Södermanland Westmaolard elle» ^»tergötls-nd K

gendomer»s betkafFenbet och arrendevilkören nppgirvas

uti till A T IVI adrcsser«

.dt bref »om inlemras 4 Kipi

ten F L Rosenqvists at Akershult kontor i Stockhoico

En Färgare .Gesäll som med fullkomlig tkicklighet i

sitt yrke förenar eit hedrande uppförande» kan ho» wn

deitccknad boende i Kongelf nu genast erhålla en plats

10m motsvarar dylik egenskaper Kongelf d 2 Juli 1555

Olf Sdbk

Olof Sandbäck

Färgare

Undertecknade hafva äran underrätta sina retpektiva

Ainämare i Sverige att Uerr J H G oserneyer 1 Stock

holm fortfar alt eni 'traga Requisitioner ä vår tillverk

ning af franskt Snus (dock icke under Zo Skålpd .J och

finnas hot honom att tillgå ti viil vita profver som ock

vara pris cour anter

Fr eres Bernard

1 Oifenbach

Undertecknad har med denna das öppnat tnin försälj

ningsbod belägen vid Stortorget i huset N :o ig af fina

Havanna Cahanua och Waudevili Cigarrer samt Toba

ker oeh Snusar af diverse guaJitéer Stockkolm den 15

Juli 1Ö33-

D A LAMM

Tobak et Cigarr Fabrikör

Med anledning af en för nykterhetens och måttlig

hetens befrämjande vigtig lrlga har den Förening

tom i sådant ändamål blifvit sluten inom Skaraborgs

Lin önskat sig tilffille till skriftlig kommunikation med

öfrige inom Riket befintliga Föreningar hvilkas adres

ser således benäget torde meddelat otvanbemäite Föro

nings Direktion hvars adreas är Lidköping

Att Gelieime Med .-Rådet m m Wendts i Heidelberg

"Handbok öfver Bsrnsjtikdoraariie är under ofvenätt

ning varder härmed till Collisions undvikande tillkäu

nagifvet

Ii OS I T II JERT A

Huset N :o 14 Störa Glasbruksgatan pa SöJcrmalm

till fenster från Blå Slusken

SUPPLEMENT 39

Sida 5

39 Supplement till Aftonbladet i Stockholm

För Torsdagen den 18 Juli 1833

iSvenska fabriksväsendet har varit föremål för

täta experimenter alltsedan Kongl Kommerse

Kollegium efter befrielse lian cle judiciela

malen fatt så mycken ledig tid att disponera

Det är onekligt att delta Kollegium har stor

karlek for Sven-ka industrin som nästan al

drig får vara i fred för dess ömhet Skada

är dock att ömhetsbetygelserna stundom

äro si häftiga att de påminna om Apan som

lutter kärlek omfamnade sitt skötebarn så

att det gaf upp andan

Den Svenska Industrien var icke längesedan

i en dylik fara då Vederbörande för alt be

spara fabrikanterne ett par hundra Riksdaler

ludrogo Besiktningsmännen vid IlaUstäniplin

gen Knappt hade detta skett förrän man

med förskräckelse fann att Hallveiket blot

tad t på säker kontroll öfver varornas inhem

ska egenskap var förvandladt till en stämp

lingsanslalt för Lurendi ägeriet Hela massor

af kontraband kunde d

itföra och stämplas

för att stdan fiitt försäljas såsom Svenskt

gods och som lurendi ägarne lingo lånrätt hos

Manufaktur-diskonfen i samma mån deafstämp

lade varor skulle sjelfva hjelpfonderne för den

inhemska industrien tjena till understöd föl

dess farligaste fiende — Smugleriet och Hall

verket som numera skulle ruinera /abrikerne

— skulle dock af den sjelfva underhållas

—

Detta var för g j of t- Vederbörande måste åter

införa den upphäfdä kontrollen Försynskull

kallades dock de nya be-igtningsmännen Om

bud på det alt ändringen i namnet skulle öf

verskyla det misslyckade i försöket

Ett nytt reform försök af ungefär samma

halt har åter nyligen kommit å bane En komité

har i anledning af en år i8i3 väckt kla

gan öfver Hall-Rättens kostsamhet föreslagit

dess upphörande såsom domstol I föresats att

minska omkostnaderne hafva de föresla

git att Ordförandens lön skall ökas från

333 l6 till 1200 13 ko — ock för alt för

korta pioceduren i Hall-Rättsmålen hafva du

projekterat ätt öka instansernes antal

— Af

tillfällighet lingo Fabi iks-Societeternes Depu

terade kunskap om detta sällsamma försl »g

och skyndade alt med Nådigt tillstånd der

öfver ingifva underdåniga påminnelser hvilka

såsom angående ett vigligt ämne om hvars

behandling der lemnas en kort öfversigt vi

trott oss böra i dess helhet meddela våra

Läsare

Stormäktigste Allernådigsle Konung

följd af Eders Kongl Maj :ts oss lernoade

nådiga tillstånd gå vi att i djupaste undeidå

nighet afgifva anmärkningar vid det underdå

niga Förslag till ny organisation af Hall-Rät

terne i Riket som afgifvits af de Herrar Kom

milterade hvilka genom Eders Kongl Maj :ts

höga skrifvelse af den zHcle September 1828

dertill fått nådigt uppdrag

Af de handlingar hvartill vi haft tillgång

uti detta allt if ,ån år i6 >3 anhängiga ärende

hafva vi inhämtat att sedan åtskilliga med

lemmar af Stockholms Fabriks- Societeters De

puterade samma år inkommit med underdånig

anhållan det Hall-Ritten härstädes måtte i

egenskap af Domstol få upphöra så att fa¬

—

briksidkare befriades från andra omkostnader

än för stämpelverket och såsom bevekelse

grund härtill åberopat den betydliga tillvex

ten i de utgifter som i och för samma dom

stol betungade fabriks-handteringen serdeles

väfverislöjden har Eders Kongl Maj :t i nåder

täckts infordra underdåniga utlåtanden i äm

net af flera särskilta auktoriteter bland hvil

ka de flesta på andragne skäl afstyrkt den 1

frågaställda förändringen att den myndighet

som först hördes var Hall-Rätten här i Stock

holm hvilken jemte Hall-Rätterne i Göteborg

Norrköping Malmö och Nyköp 'ng äfvensom

de fyra sistnämnde städernes Fabriks-Societeter

enstämmigt ansett Hall-Rätterna böra bibehål

las att Kongl Öfvei-Stå t hållare-Embete t äf

vensom Stockholms Magistrat samt Embets

och Lyggn in gs-Kollegium efter framställning

af flera betänkligheter mot Hall-Rättsmålens

öfverflyttning på andra Domstolar jemväl till

styrkt Hall-Rätternas bibehållande att så väl

Kongl Svea som Göta Hof-Rätt yttrat ena

handa åsigt hvaruti äfven Eders Kongl Maj :ts

Högsta Domstol instämt att deremot Kongl

Kommerse-Kollegium samt Eders Kongl Maj :ts

Justitie-Kanslers-Embete varit de enda auk

toriteter som jemte Hall-Rattérne i Westei vik

och Falun tillstyrkt den föreslagna förändiin

gen och slutligen att de Herrar Kommitté

rade som afgifvit det underdåniga betänkan

de som nu är föremål för vår granskning huf

vudsaVligen föreslagit att de egentligen judi

ciela samt polismålen skulle öfverflyttas från

Hall-Rätterne som i dylika ärender endast

skulle vidtaga förliknings- och varnings-åt

gärder utan domsrättt samt i öfrigt bestrida

de ekonomiska och administrativa bestyr som

för närvarande höra till samma domstolars

funktioner

Hvad våra företrädare Fabriks-Societeter

nes Deputerade för tjugu år sedan rörande

Hall-Rättens upplösning i underdånighet an

fört är i anseende till sede mera förändrade

förhållanden inom Fabrikshand teringarne ej i

närvarande tid ijenligt att i dess helhet til

lämpa vi anse oss dock ej böra i hufvudsa

ken afvika från de tänkesätt i ämnet som vå

ra företrädare yttrat så vidt desamma syfta

till det lofvärda ändamål att minska de kost

nader som i och för Hall-Rättens underhål

lande betunga fabrikationen

Men ty värr hafva vi icke funnit detta i

saken vigtiga problem upplöst genom Herrar

Kommilierades underdåniga förslag

Vi hafva vid granskning af detta förslag

emot vår förmodan funnit att den ifråga

komne förändringens hufvudsakligaste syftemål

— nämligen Ha /lomkostnadernes minskande

snarare mota betas än befordras och att upp

giften om Hsll-Rättsmålens föi delning på an

dra domstolar blifvit löst på ett sätt som en

dast leder till oreda och onödig vidlyftighet

Det är på ådana giunder dem vi skola söka

närmare utveckla som uti denna vigtiga frå

ga för Fabriksh and teringen hvars intresse vår

pligt bjuder oss att efter bästa öfvertygelse

bevaka vi se oss föranlåtne att i djupaste un

derdånighet förklara vår önskan att Eders

Kongl Maj :t täcktes Jemna nyssberörde under

dåci ^i Förslag utan afscende Denna under¬

dåniga önskan torde rättfärdigas då vi ådaga

lägga att Herrar Kommitterade å ena sidan

föi bisett hufvttdafsiglen med den begärda re

organisationen och å den andra icke lyckats

upplösa frågan om undanrödjande af de svå

righeter den ansetts medföra Vi inse icke ett

enda skäl att understödja ett förslag som

hvarken botar det gamlas brister eller bere

der några fördelar af det nya

Det stiäfvande efter enhet i förvaltning och

lagskipning som utmärkt den nyare tiden har

alstrat bemödandet alt indraga alla så kalla

de privilegierade Domstolar men att en del

af dem i följd af sakernas natur är nästan

oumbärlig har man dock erfaiit Enligt hvad

Herrar Kommitterade sjelfve anmärkt hafva

andra länder der industrien nått en högre

glad af utveckling redan längesedan insett

och eikänt be hofve t så väl af egen lagstift

ning för slöjderna och deivid sysselsatta per

soner som af särskilda former för handhafvan

det af samma lagstiftning Så framt det un

dantag härifrån som Herrar Kommitterade

likasom Kongl Kommerse-Kollegium söka till

vägabringa i Sverige icke härllutit från en

misströstan om den inhemska industriens möj

liga utveckling måste man antaga att stora

och vigtiga följder till dess befordrande åsyf

tats genom en omskapning hvarifrån de från

alla hall framställda betänkligheter icke för

mått afskräcka Beskaffenheten af dessa följ

der skola vi söka i korthet utreda

De nuvarande Hall-Rälterne skulle enligt

det ifrågavarande förslaget befrias frän de

vidlyftigaste och tvistigasle mål som hittills

sysselsatt dem nemligen

Alla tvister mellin förläggare samt Fabri

kanter och Manufakturister ångående ingång

ne föi lags- kon ti akter

Alla tvister mellan fabrikanter och innehaf

va re af tjenslevrrk angående veikstäldt ar

bete och betalning derföre

Alla tvister rörande anmärkningar mot fa

brikater samt betalning derföre

Alla tvister mellan fabrikanter och deras

arbetare

Alla skuldfordringsmål emellan förlägga

re fabrikanter manufakturister och deras

arbetare i och för fabriks- och manufaktur

rörelsen

Äfvensom alla tvister om stämpling af fa

briks- och manufaktur-varor samt stämpel

a Ig i f te is erläggande

Efter dessa måls öfverfly ttande skulle Hall

Rättens funktioner nästan endast i skränka sifj

till registratur öfver lärlingar gesäller en och

annan granskning af gesäll- och mäsler-prof

tillsyn öfver stämpel verket samt en mer eller

mindre passiv inspektion öfver fabiikeine —

men oaktadt denna betydliga reduktion som

nästan skulle förvandla Ordförande-ljenslen i

samma Rätter (ill en lugn pensions-post halva

Herrar Kommitterade föreslagit lönens förhö

jande vid Stockholms Hall Rätt från 333 Rdr

16 sk till 1200 Rdr Bko Kongl Kommers

Kollegium och Justilie-Kanslers-Embetet haf

va redan för flera år sedan i sina utlåtanden

om Hall-Rättens indragning anfört såsom skäl

att de s underhåll betungade tillverkningarne

och bemalte KoPegium föreslog icke längese-

Sida 6

dan pä samma grund indragning af de ringa

lönerna för Besigtningsmännen och likväl fö

reslå nu Herrar K om ra i t terade med känne

dom häraf att Ordföranden bör njuta fler

dubbelt större lön nf Fabriks-Societeterna se

dan de af hans tjenst finge flerdubbelt mindre

nytta Att den nuvarande Ordförandens årliga

lön är i förhållande till de ringa tjenstegöro

målen tillräcklig röjes bäst deraf att han i

fyra år innehaft tjensten utan att begära nå

gon förhöjning i lönen hvars belopp förut

■var honom bekant I kännedom af de hö

ga krono- och stadsutlagor hvarmed oberäk

iiadt Hallverkets underhåll fabriksidkarne

xedan äro besvärade anse vi oss böra i dju

paste underdånighet afstyrka denna på Fa

hriks-Societeternas bekostnad föreslagna lika öf

verdrifna som onödiga lön-uppstegring

Otvifvelaktigt skulle äfven de öfriga tjenste

männen vid Hall-Rätten få sina löner ökade

i samma proportion och följden blefve att

denna domstol hvars kostsamhet redan förut

väckt klagomål som Herrar Kommittera

de ansett grundade — blefve långt mera be

tungande än förut

Detta var den första och måst i ögonen fal

lande omständighet hvaruti det underdåniga

förslaget afviker från ändamålet med den a

■våra företrädare begärda förändringen

Den del af förslaget hvaremot ännu flera

betänkligheter yppat sig angår behandlingen

af de ärender som skulle från Hall-Rättei ne

öfverflyttas på andia domstolar De förra

$kulle enligt förslaget äga att innan rätte

gång eller åtal anställdes vid domstolarne el

ler polisen söka uppå vederbörandes anmä

lan bilägga alla mål af de ojvan uppräknade

sex hujvudarterna

Utan att fästa oss vid den besynnerlighet

att Herrar Kommitterade ifrågasatt åtal vid

Polisenj uti mål af hvilka icke ett enda till

hörer denna auktoritets pröfning vilja vi blott

i underdånighet erinra att då allmänna lagen

uti 2 § iSde Kap Rättegångs-Balkdn anbe

faller alla Domstolar att söka förlika de tvi

Ktstnde sedan s ^kerne "kommit under skärskå

dande och på sådan grund några särskilda

£öriiknings-domslo !ar icke blifvit allmänt in

lättade i Riket eller ens föreslagne af Lag

Komitéen som tvärtom ansett detta slags

institution högst betänklig synes det vara fö

lämpligt att föreslå särskilda förlikningsan

sfalter ensamt för slöjdidkare

— som ej lära

■vara mera trätgirige än andra medborgare

Lagstiftaren har redan i 1770 års Hall-ord

ning erkänt den grundsats

J att manufaktu

rernas drift icke tål vidlyftig rättegång

och vore det då tjenligt att för dem skapa en

ny instans under egenskap af Förliknings-Rätt

som i de flesta fall troligen skulle blott föror

saka tidspillan Skall Hall-Rätten samvets

grannt uppfylla pligten att i förliknings—för—

slagen icke träda någondera partens rätt för

nära måste fullständig kunskap inhämtas om

saken med alla dertill hörande skäl och be

vis Detta är ofla omöjligt då upplysningar

ne bero af vittnen som vid förliknings-Rätt

ej böra få afhöras och hvilken onyttig ut

drägt skulle icke dessa åtgärder förorsaka i

mål der parterne ej beqvämade sig til vän

lig öfverenskommelse — Det förefaller säll

samt att Herrar Kommitterade vid behand

lingen af detta vigtiga till civil-lagstiftningen

hörande ämne förbisett den esprit som råder

både i Rikets äldre nu gällande processual

ordning och i den nva lag hvartill det full

bordade Förslaget redan är under pröfning

Så länge Rikets allmänna lagstiftning icke in

fört förliknings-domstolar synes icke nå ?ot

skäl att för de så kallade Hall-llätts-målen

göra ett undantag

—isynnerhet som depute¬

rade äga visshet derom att Hall-Rätten ej un

derlåter att i enlighet med åberopade lagrum

råda de tvistande till förlikning

Hvad som tydligen röjer att Herrar Kom

mitterade icke åt detta ämne egnat det nog

granna skärskådande som dess vigt fordrade

är att Hall-Rättens biläggnings-åtgärder skulle

enligt förslaget äfveu sträcka sig till sådana

mål uti hvilka om de ej bilades hänvisning

skulle lemnas till Brottroåls-Domstolarne och

hvarpå såsom exempel nämnas mål som angå

fabriksvarors stämpling Hvem vet icke att

Förliknings-Rätterne afvika (rån sin bestäm

melse om de företaga sig att genom bilägg

ningsförsök förekomma åtalandet af förbrytel

ser hvilkas af allmänna Lagen anbefallda

beifrande snaiare bör befordras än hindras

Vid bestämmandet af de fora emellan

hvilka de till öfveiflyttning bestämda Hall

Rättsmålen skulle fördelas hafva Herrar Kom

miterade helt enkelt föreslagit en tillämpning

af lagens i allmänhet stadgade grunder Skuld

fordringsmål skulle enligt denna princip höra

till den rätt der svaranden bor och är man

talsskiifven ehuru aflägsen den än vore från

de fabriker och manufakturer der fordringen

fått sitt upphof och alltså lättast kunde ut

reda åtal för brott mot Hallordningen skulle

anställas der brotten skett hvilket låter tern

ligen konseqvent tills vid närmare undersök

ning man finner att Herrar Kommitterade

s )elfva afvikit från sin grundsats De hafva

t ex föreslagit att dylika förbrytelser vid

fabriker i granskapet af Stockholm skulle

med förbigående af Härads-Rätterne upptagas

vid Stadens Kämners-Rätt och denna Rätt

blefve alltså ett privilegierad t forum för dessa

mål

— Detta synes mindre konseqvent då

man förut klandrat tillvaron af en privilegie

rad Domstol för Hallrättsmålen

Lika oförmodadt var Herrar Kommitterades

föreslagna stadgande att Hall-Rätterne skulle

i de mindre så kallade Polismålen utgöra en

idmonitions-domstol Om man vill undvika

onödiga omvägar synes varnandet lämpligast

böra anförtros den domstol som fått domsrätt

i sjelfva saken Herrar Kommitterade hafva

härvid icke besinnat att då Hall-Rätten icke

finge ransaka uti detta slags mål kuude den

icke eller tillförlitligt bedöma nngifvelsernas

halt eller den tilltalades felaktighet

— Men

iitt varningsåtgärder af en auktoritet som fam

lar i mörker om den tilltalades brottslighet

samt saknar makt att ålägga honom ett enda

öres ansvar skulle få föga eftertryck

lärer

hvar och en inse

Utom detta kunde äfven erinras dels om

den tidspillan som skulle uppkomma för fa

briksarbetare genom resor till de ofta aflägsna

Härads- och Lagmanstingen den parterne ofta

under flere dagars sysslolöshet få afbida påro

pandet afsina mål dels om långsamheten af

den lagskipning som passerar Lrgmans-Rät

terne hvilka blott en gäng om året samman

träda och dels om svårigheten för dessa dom

stolar att skärskåda mål som erfordra känne

dom af fabrikshand teringen för att rätt be

döma med mera som af andra blifvit anmärkt

Bland andra besynnerliga nyheter i det un

derdåniga projektet företer sig särdeles den

föreslagna metoden att genom Kongl Kom

merse-Kollegium disponera de öfverskott som

af Hallveikets inkomster kunna uppkomma

—

1770 års Hall-Ordning föreskrifver i första

artikeln 5 att endast Fabriks-Societelernti

genom sina deputerade äga i samiåd med

Hall-Rätten använda dessa öfverskott sill Fa

brikörernes gagn hvilket stadgande stödjer sig

på den enkla rättsgrund att de som äro .plig

tt ge alt sammanskjuta en fond till bestridan»

d af Hallverkcts aflöning måtte sjelfva till

gemensamt g agn få disponera hvad de for

mycket Jörskjutit då omöjligt är att till siff

ran i förväg bestämma den till Hallumgäl

derna beliöfliga summan Det är icke lätt att

inse hvarföre Herrar Kommitterade så öppet

afvikit härifrån Otvifvelaktigt hafva de er

inrat sig att hvarje menskligt företag och i

synnerhet hvarje försök till Lagstiftning en

dast äger värde i mon af dess öfverenstämmel

se med grundsatserne af billighet och lätt

Dessa grundsatsers iakttagande eller åsidosät

tande bestämmer opinionen om så väl offent

liga som enskilta åtgärder Om det är Fa

bi iks-Societeternas pligt att sammanskjuta

erforderliga medel till Hallverkets underhåll

hafva de icke derföre åtagit sig skyldigheten

att för ovissa ändamål ställa någon fond till

Kongl Kommerse - Kollegii enskilta godtfin

nande För införandet af detta nya åliggande

torde ock fordras något mer än blotta projek

ter Oformligt är det att Herrar Kommitte

rade som gjort Kongl ftommerse-Kollegium

till andra instansen i alla andra Hallverks

ärender föreslå omedelbar beslutanderätt för

samma Kollegium i afseende på kassabehåll

ningen Aagot synligt motiv för denna förän

dring af Hall-Ordningens hittills gällande stad

gande kan icke i det underdåniga förslaget

upptäckas och då alltså samma förslag

denna del både saknar stöd af framställda

skäl och såsom vi nyss anmärkt visar sig

både orättvist och oformligt äro vi öfverty

gade ait Herrar Kommitterade om de när

mare öfvervägat sådant skulle låtit Fabriks

Societeternas medlemmar såsom konstitutio

nella medborgare ostördt bibehålla en rättighet

— som under sjelfva enväldet lemnats oantastadt

Vi hafva i underdånighet visat att de

af Herrar Kommitterade föreslagna förändrin

gar i stället att minska Hall-omkostnaderna

tvärtom leda till deras ökande

— vi hafva

visat att det projekterade flerdubblandet af

Hall-Rätts-ordförandens nuvarande lön saknar

billighet då hans göromål skulle minskas

till mer än hälften och komme att ytterligare

afkortas då äfven de föreslagna oformliga var

nings- och förliknings - åtpäiderne sannolikt

komme att frånskiljas vi hafva visat alt Her

rar Kommitterade i försölet att fördela de

judiciela mål som nu tillhöra HallRätten ic

ke lyckats att undanrödja de svårigheter af

en invecklad och långsammare lagskipning

hvarom en del af de i ämnet hörde auktor

teterna erinrat hvartill äfven kommer den oviss

het om rätt forum som för slöjdidkare och

troligen äfven för sjelfva domstolarne skulle

uppkomma då flera särskilte auktoriteter skul

le handlägga mål af ringa åtskillnad och of

ta sammanblandade — Och då alltså den ifrå

gakomna reorganisationen sådan Herrar Kom

mitterade föreslagit densamma hvarken leder

till den åsyftade lindringen i Hallverkets un

derhåll eller aflägsnar de betänkligheter som

yppats mot uppbäfvandet af den särskilda

jurisdiktionen för Rikets fabriker och manu

fakturer våga på dessa skal vi uti djupaste

underdånighet anhålla att Eders Kongl Maj :t

hellre än att tillåta en förändring som icke

leder till förbättring täcktes i nåder bibehål

la den nu gällande Hall-Ordningen af den 2

April 1770 hvars enkla och tydliga samt på

grundlig sakkännedom byggda råttsformer e

hvad omkostnader deras bandhafvande i sed

nare tider medfört dock synas hafva ett af

gjordt företräde framför det organisations-för

slag som nu varit ämne för vår underdåniga

granskning

Med djupaste vördnad trohet och nit fram-

härda &c

(Stockholms Fabriks-Socielcters Deputerade

Sida 7

Är branvinsbränningen att anse såsom ovill

korligt nödvändig för Svenska Jordbrukets

bestånd och förkofran

(Slut fr Supplementet N :o 38

Den naturliga ängen ådrager sig dernäst

vår skärskådning men tufvig och höljd af

mossa visar den sig äfven i ett visst förne

dringstillstånd och huru mycket än jordmån

och läge velat gynna dess fertiliserande så

sker sådant likväl ej utan vederbörlig hand

läggning och får således efter hvad vi re

dan känna uteblifva En ängs-vattnings-an

stalt vore måhända lätt verkställbar men

vattenförrådet har ju måst genaste vägen af

ledas till bränneriets tjenst Några hundra

Skepld hö mer eller mindre få ej i beräk

ning uppställas vid sidan af den förr till må

let ledande brännvins-kalkylen man älskar ej

att i förra fallet räkna år då månader och

veckor äro nog i det senare att offra åt

den kommande dagen då tidens formel varit

att tänka verka och lefva för den närva

rande

Det torde vara i sin ordning att från än

gen förflytta vår uppmärksamhet på gårdens

beteshagar hvilka ehuru innehållande en be

tydlig rymd likväl illa motsvara bestämmel

sen att medelst kraftigt närande gräsbete i öf

verensstämmelse med naturens ordning grund

lägga och fortskynda boskapens tillväxt och

förkofran Huru dock begära de vattensjuka

trakternas a /dikning skogssnårens undanröd

jande samt markens odlande och besående

med tjenliga gräsfrön då man funnit så myc

ken brist på omtanka och arbete inom sjelf

va åkerbruket och ängsskötseln Mödan skall

likväl i denna ännu allmänt försummade del

ej blifva obelönt då man i mån af det helas

rationelare riktning äfven läier sig inse vigten

af den närmaste öfverensstämmelse emellan

detta hela och hvarje dess del

Måhända skall läsaren med oss sjelfva fin

na en vidare fortsatt promenad allt för trött

sam samt dessutom det tilhyggalagda redan

nog för att antyda följderna af landtbrukets

iråkade beroende af en för detsamma till vä

sende och natur främmande handtering

Resultaten af de brister man sökt angifva

hafva under senare svåra missväxt-år jem

väl visat sig i öppen dager ty ehuru det in

galunda kan vara vår mening det skulle

landtmannen medelst egna iakttaganden och

åtgärder mäkta af välja Försynens högre straff

domar hvilka synas bestämda att öfvergå

menniskan till hennes förbättring och väckel

se så måste likväl antagas att mycket gan

ska mycket kunde vidgöras för att mildra

inflytelserna af en missgynnande vädéilek

om dessa blifva i tid förutsedda och motver

kade

Detta är dock hvad man allt för sällan får

skönja och bland hufvudföremålen för granska

rens kritik framstår synnerligast den så all

mänt rådande likgiltigheten för flödens och

jordsyrans afledande denna hufvudsak ligt för

beredande åtgärd för jordens bearbetande till

fruktbarhet Oftast har man i detta fall trott

sig göra tillfyllest medelst jordens symmetriska

afsk ärande genom så kallade åkerdiken Att

dessa ej motsvara dermed åsyftadt ändamål tor

de erfarenheten redan nogsamt hafva visat sär

deles då de i vanlig saknad af tillräckliga af

fall ej sällan tjena mera till reservoirer än

afledare Genom konst tillvägabragta affall

förekomma oftast allt för arbetsdigra och ur

aktlåtas derföre äfven med påföljd af oberäk

nelig skada genom vätans långsammare afsipp

r .ing att ej säga qvarstadnande och slutliga

afdunstning

Nyttan af ändamålsenlig afdikning visar sig

under våta är allt för evident för att ens

vidare behöfva omnämnas den är dock ej

mindre gifven äfven under motsatta förhål

landet i det en från syra och flöden väl

förvarad åkerjord tidigare medgifver utsädets

emottagande och sädesbi oddens uppskjutande

under ännu inneboende vårfukt sannolikt

skall gifva en god borgen för växtlighetens

fortgång för inträffande sommartorka

Vidhållande metoden eller rättare sagdt va

nan att utan särskilt hänseende till lokala

egenheter anlägga eller vidmagthålla ofvan

nämnde ordinära åkerdiken får man ej vänta

sig dessa resulta ter vunna som er däst försäk

ras genom ett mera princip-mässigt afdiknings

system hvartill om fördom och otidig egen

kärlek del ville medgifva ej saknas ledning

från främmande länd rs bättre åkerbruk och

som ehuru ännu partiell likväl finnes pagod

väg att vinna insteg inom fäderneslandet se

dan regeringen på ett prisvärdt sätt låtit för

anstalta större afdikningar inom slättlandet af

Skaiaborgs län samt derjemte lemnat lednin

gen deraf i en sakkunnig och skicklig mans

hand hvars gagneliga anvisningar och råd

iaom enskilta ekonomien redan flerestädes vi

sat sig fördelaktigt verksamma

Genom angifvande af den ståndpunkt hvar

uppå större delen af vårt lands jardbruk sig

för närvarande befinner har afsigten ingalun

da vant att förneka undantagen eller påslå

jordens vanhäfd såsom ovilkorlig följd af brän

vinsbiänningens utöfvande Motsatta exempel

känner man allt för väl men de hänföras med

goda skäl till undantagen till hvilka isynner

het torde saknas åtskilliga betydligare egendo

mar hvarest ifrågavarande fabrikation bediif

ves med särskilt tillsyn förlag och arbets

kraft utan att fråntaga jordbruket hvad det

ta egenteligen tillhörer samt utan att på öf

rige föremåls bekostnad upptaga en husbond s

tid och uppmärksamhet hvilket rörelse-kapi

tal sällan tillbörligen uppskattadt ej kan straff

löst afhändas den för dess fulla åtnjutande

tacksamma torfvan

Skulle man hafva lyckats att till någon del

ådagalägga de menliga inflytanden som på när

mare eller fjermme håll kunna anses härröra

från bränningens införlifvande med jordbru

ket så torde det jemväl vara i sin ordning

att visa och antyda de bättre följder som bil

ligtvis böra förväntas af dessa inflytelsers un

danrödjande Man anser dock öfverflödigt att

häruti gå läsarens eget omdöme i förväg som

otvifvelaktigt lärer inse att jorden nb vår

Svenska jord är tacksam endast i mon af den

uppmärksamhet och det arbete man henne eg

nar och att vanhäfdade sträckor af odaljord

nu gifvande brukaren föga lön för mödan ge

nom sparad omtanka ändamålsenliga förbätt

ringar och o-paradt arbete lätteligen kunna

förvandlas till skölderika fält och då vi så

ledes anse det första af de förväntade inkasten

i allmänhet besvaradt torde man få öfvergå

till den äfven väntade invänningen rörande

ladugårdens hotade bestånd i brist af den nu

mera som utfodringsmtdel nödvändig blifna

di »»ken — Öfverlemnande till Veterinär-ve

tenskapens idkare alt afgöra huruvida drank

i ett eller annat afseende mer eller mindre

fördelaktigt inverkar på djurens lifs-funktio

ner anser man sig emedlertid böra framlägga

deu öfvertygelse man på empirisk grund va

rit i tillfälle inhämta Äfven i denna del af

bränneriets verksamhet synes den prekära vin

sten vara sökt och fnnnen på bekostnad af en

varaktigare ty medgifvas måste attmjölknin

gen uppdrifves stallning och utfodring under

lättas äfvensom gödsel-förrådets skenbara ut

vidgande tyckes bidraga att tala till diank-fo

dringens fördel Man torde dock med skäl

ifrågasätta huruvida ett naturens våldförande

i en öfver utfodringens närande qvaiitet upps

drifven mjölk-afsöndring ej bör ofördelaktigt

inverka på kon ocli dess afkomma Egen och

andras land t manna-erfarenhet gör denna far

håga mer än befogad och med understöd af

Taers auktoritet väl väld att här framställas

till ett allmännare begrundande ocb sakkän

nares pröfning Ehunj man måste tillerkänna

dranken dess obestridliga nytta och använd

barhet vid slagt-kreaturens uppställning na

m torde dock denna fördel motvägas af dess

i Öfrigt med skäl misstänkta skadlighet hvar

till med afgjord visshet kan tilläggas dess men

liga inflytande på kreaturens tänder och tar

mar hvaraf åter en störd matsmältning visar

sig som en nödvändig följd — Att under så

dana förhållanden grunda en ladugårds be

stånd som mångenstädes är öfligt på drank

och halm synes vei leligen ske med mera be

räkning på kreaturens antal än beskaffenhet

Det är ock ej sällsynt att bland en sålun

da omsorgsfullt behållen fulltalig numerär

träffa ett och annat lefvande exemplar för

osteologiskt studium Otvifvelaktigt är dess

utom och af erfarenheten besannadt att spill—

ningen förloiar i kraft och verkan genom det

ta utfodringssält hvars hufvudnornj är att

kreaturen skola hålla till godo foder af hvad

beskaffenhet som helst Då det likväl är till

räckligen kändt att närings-ämnets qvantitet

är ett afgörande villkor för erhållandet af

mer eller mindre verksam spillning så torde

man böra antaga att ej kreaturens antal blir

rätta beräkningsgrunden vid fråga om göd

selproduktion utan fordrets mängd och be

skaffenhet som af flera eller färre kreatur i

sådant afseende förvandlas

Hvad omsider beträffar den förutsedda an

märkningen emot bränningens åsidosättande

att denna handtering nu mera blifvit nöd

vändig för landtmannens bergning eller vinst

så får man ehuru djerft det än må synas

likväl framställa åtskillige häiemot stridande

åsigter

Om än brän vinsbränning gynnad af rikare

skogstillgång t ;enlig lokal lätt afsättning

med flera tillfälliga földelar å en och annan

ort eller lägenhet skulle finnas utgöra det

högsta vilkoret för landtmanna-behållning så

kunna dock omförmälta förhållanden ingalun

da förefinnas så allmänt som bränningens Ut

öfvande i hvarje landsända nu skulle tyckas

angifva Troligen är ej eller vinsten alltid

hvad mången söker intala både sig sjelf och

andra och debiterades rörelsen årligt för allt

hvad till densamma åtgått utaf effekter tid

och arbete så skulle säkerligen den rena be

hållningen få vidkännas sin märkliga afkortning

Det är åtminstone i stöd af sådan kalkyl och

erfarenhet som man trott sig finna att brän

vinsbränning ej bör anses utgöra jordbruka

rens enda eller ens väsendtlig» inkomst-källa

äfven under förhållanden då sädespriser be

finnas för låga att tillfyllestgöra de kontän

ta behofven

Ehuru ladugårds- och i allmänhet kreaturs

skötseln i vårt land ej ännu kunnat röna den

uppmuntran som i folkrikare och af mera

utbildad industri lifvade länder så vore det

likväl skäl att äfven här söka uppbringa den

na närings-gren till ettpåkaliadt bättre skick

innan man föiutsätter en ännu ej gifven o

mcjlighet att häruti finna ersättning för sp ?n

nemålens tillfälliga vanvärde och dyme

delst beträda just rätta vägen för att återgif

va kraft och bestånd åt ett genom bränne

ri-intressets öfverhandtagande utsuget eller

vanvårdadt åkei bruk

Vi hafva upplefvat en tid hvars lynne ej

tyckes vara att dagtinga med häfdvunna miss

bruk Vi hafva sett reformens framsteg i

Sida 8

ett land der millioner menniskor nödgats be

tala sitt dagliga bröd till de förhöjda priser

som af maktinnehafvande godsägare blifvit

reglerade genom moiiopoliseiande tull- och

spannemåls-lagar Lemna dessa missförhål

landen efter hvad man skäligt kan slula

rum för en friare handel på Englands ku

ster hvem skall ej då kunna inse en gräns

for Svenska spannemålens och viktualiernas

vanvärde hvilkas jemnföielsevis lägre pro

duktions-kostnad skall länge nog göra andra

länders täflan för oss oskadlig

Må vi dock ej ensamt fästa vår blick och

Läsarens uppmärksamhet på föremål väl

inom sannolikhetens område men ännu ovissa

åtminstone aflägsna då man inom verk

ligheten kan hänvisa till ett ämne för landt

manna-industri väl värdt att inom vårt k

Fädernesland tillvinna sig en allmännare upp

märksamhet

Det är ett kändt faktum till hvad grad

,Pieussens Schäferier under sednare tider bi

dragit till detta lands förbättrade åkerbruk

ökade välmåga och handelsvinst Hvad hin

drar /alSveiige att tillegna sig enahanda för

delar särdeles sedan insigtsfulle sakkunnige

män ådagalagt och erfarenheten äfvenväl

till någon del redan vitsoidat att vårt kli

mat bete och foder till alla delar motsvara

hvarje fordran för en ädlare fårafvels trefnad

och bestånd

Bland de få upplysande afhandlingar vår

språk äger rörande detta vigtiga ämne vore

ea allmännare bekantskap att tillönska en

åi 1827 utgifven "bandbok i ullkännedom och

fårskötsel efter de bästa utländska författare

och egen erfarenhet af I P Nathhorst den

öfversigt detta sakrika verk lernnar betiäffan

de fårkulturen i allmänhet samt med särskilt

hänseende till vårt fädernesland skall säker

ligen med intresse oeh nytta inhämtas af hvar

je tänkande landtman

Dfn utväg en vidgad fårskötsel lemnar att

fördelaktigt använda ett af landets allmänna

ste alster neml potäter ger ökad vigt åi

dess hyllande om än till intrång för den hit

tills så omåttligt slukande flnkel-fabrikatio

nen

Man känner af erfarenheten att fåren be

finna sig särdeles väl af detta födoämne hvil

ket visat sig så i afseende till ul 1-afkastning

som jordens fortplantande och enligt Saer

ha potäter med eller utan hö med under

stöd af en eller annan soits halm tidtals ut

gjort det fördelaktigaste foder för dess ut

märkta och vidtfrejdade elektoral-hjordar Då

vid utfodring utan hö 3 skålp potäter åtgå

till fårets dagliga underhåll blifva efter 7

månaders vinterlodi ing 110 skålp eller om

kring 2 T :a tilli äcklig för dess hufvudsakliga

årliga underhåll hvilket facit då man torde

kunna antaga att slagt fårs föl säljning och spill

ning mer än uppväga påkostad halm värd och

bete gifver oss corm till ett intressant ba

lanskonto emellan ullproduktion och bränvins

tillverkning hvartill såsom ytterligare bidrag

bör anföras att ett vanligt elektoralfår alka

star omkring 2 § skålp ull hvilken redan

från våra ännu isin utvecklingsperiod varan

de Schäferier likväl på Norrköping» ullmark

nad per skålp va ierat i pris emellan 2 a 3

R :dr De till och med öfver hundra procent

högre priser som utomlands erhållits för den

egentligen höglina ullen böra äa ytterligare

stimulera dels vära Sch :reri-ägare att med

ökad omsorg följa och befrämja sina racers

förädling dels ock andra landtman hvilkas

omständigheter och lokala förhållanden i öf

rigt det medgifva att ■ fter hand göia föl

sök i denna väg och sålunda praktiskt finna

att kontanterna ej uteslutande lagas ur biän

vinspannan

Då man sökt antyda och i någon mon ut

veckla bränningens skadliga inflytande på de

flesta landtegendomars åkerbruk blifver sam

ma mening i stigande förhållande tillämplig

pi denna handterings öfverhandtagande hos

menige man Man hehöfver blott aldrig så

ringa bekantskap med bondens hushållning i

allmänhet och särdeles på slättlandet för att

inse rigtigheten häraf och lärer väl in

gen sann fosterlandsvän någonsin utan djup

bediöfvelse och medömkan kunna inhäm

ta det sätt hvarpå man merendels utöf

var bränningsrättigheten i byalag ocli sam

hälliga gårdar der brän vinets klarning går

stugvis i tur och gillesvjs förtäres af husets

folk och respek ti va granlaget utan af ^eende

på kön eller ålder från huslädren och digif

vande modren till barnen i kollen Utom

delta beklagansvärda missbruk af fabrikatet

bör derjemte i betraktande tagas att tillverk

ningen i så liten skala drifven ofta utan egen

vedtillgång mtd usla kärl och apparater ej

gerna kan åstadkomma annan vinning än den

-ttt få sitt rus på stället och utan kontanta

penningar

Ehuru genom Hr Öfverste af Forsells för

tjenstfulla statistiska beskrifning öfver Mariae

stads Län redan allmänt kändt torde det docl

vara på sitt ställe att här återgifva hvad

delta Läns Höfding yttrat uti dess fem-års

berättelse för år 1828

"Såsom medel att befordra en ökad kon

sumtion och följaktligen lättare afsättning a

span målen åstadkommer brän vinsbränningen

endast för tillfället en fördel som motväges

af spanmålens afsaknad vid inträffande miss

växter eller knappare skördar och långt ifrån

att befordra något varaktigt välstånd kan

den snarare anses motverka det isynnerhet

genom den osedlighet hvartill den ymniga

brän vinstillgången föranleder

Fem ars ytterligare framskridande på er

farenhetens väg hafva ingalunda jäfvat dess

sanningsord som der /emte antyda de tillfal

la fördelar brän vi nsbi än ningen verkeligen vi

sar sig äga och enligt Författarens åsigt äf

ven framgent torde komma att medföra då

den förvandlad tillen högt beskattad fabriks

näring och derigenom utestängd från hyddan

och det mindie jordbruket blifver att anse

som en biträdande regulator af spanmåls

prisen

Bi än vinsbränningens nuvarande beskattning

utgör visserligen ett ganska vigtigt bidrag till

statens intrader men man kan dock ej under

trycka den öfvertygelsen att en inkomst

grundad på bekostnad af Nationens inre k all

och moralitet är och blir en föga välsignelse

rik inkomst och man är färdig tillägga um

bärlig i mon af en tidsenlig och af öfverkla

ga de missförhållanden påkallad tillämpning n

ett förbättradt beskattnings-system samt för

nämligast i mon af en bättre hushållsanda

med landets skattebidrag som ej torde ute

blifva att enligt tidens foidrao förr eller

sednare göra sig gällande

Dock innan samhället i dylika genomgri

pande tillämpningsfrågor kan komma alt be

träda reformens ljusa bana synes som boide

folkets enskilta moraliska reform föiegå

hvarförutan riktningen af hvarje offentlig

blefve disharmonisk och sig sjelf motverkande —

Eller huru vore det tänkbart att bestämma

lagar för statsorganismen saknande lif och

betydelse i individens känsla och förstånd

Huru begära samhällsinstitutionernes tende

rande till frihet upplysning och medborglig

lycksalighet då hvai je enskilt fedes af egois

men

1 ljud till kars förvillande och förslåf-

lastens och armodets vanlie-

Man torde således ej misstaga sig

att första steget ti

vä

Fädernesland

är undanrödiandet af de s

vande under

drande ok

Man torde således ej misstaga sig

att första steget ti

vä

då man I ror

Fäderneslandets framtida

är undanrödiandet af de synbara orsa

kerna till ett nationalförderf som undergräft

och undergräfver en >kilt sedlighet och tref

nad dessa enda sanna osvikliga grundelemeo

ter för det helas sammanhang styrka och

bestånd L W K g

ANNONSER

TILL SALU FINNES

Lindfors Svenska och Latinska Lexicon Siögrenc

Latinska och Svenska dito 2 cxempl Heineccii lus Na

sar Grekisk och Romersk Mythologie af Damm Robin

son den yngre Belisaire par Mr Mar mon tel Principea

de 'lart De la Guerre Svedelii Franska Läsebok 2 exempl

Joncheres Franska och Svenska Lexicon Heinrich Tys

ka och Svenska dito finnas på Altonblads-Kontoret till

mycket goda priser de flesta äro nästan alldeles nya

En betydlig Boksamling af utmärkta och väl conditio

nerade arbeten i Svenska och Utländska Litteraturen

är till mycket modererade priser till salu inle muad pl

Dagl Allehanda Kontoret etter förteckning

Färskt Smör

Från Småland i större och mindre byttor å g Rdr i sk

a 7 Rdr 24 sk Ost af 3 Rdr 16 sk samt Fläsk å 5 Rdr

2i sk allt Rgs per Lispd finnes till salu uti Arméns

Pensions .Cassas hus inpå gården vid Munkbron

Ett mindre parti Rödfärg i fjerdingar hvarom Kapi

ten Collberg på Sillhofvet lemnar underrättelse

En ny modern Caleche-vagn pl C fjädrar gjord här»

Underrättelse i huset Nio 27 Regeringsgatan g tr upp

Ett svart RIDSTO säljes för godt pris nu genast i hu

set Nio 53 vid Drottninggatan der Betjenten Lund lem

nar vidare underrättelser På samm» ställe finnas äfven

stånd

Ett par nya Läder resselar med hintertyg för 30 Rdr

B :co En Verksele 13 Rdr B .co i huset N :o 27 vid Re

geringsgatan 3 tr upp

ÅSTUNDAS KÖPA

Södertelje och Trollhätte canals äfven Sjöaisuraaee

corapagniets actier samt Trollhätte Slussverks Lottsed

lar Säljarn behagade inlemna sin adress uti försegla

biljet till H J pl Aftonblads-Kontoret

Linne-Lumpor alla slag upphandlas i parti då anmälau

sker på Kontoret en trappa upp lili huset N :o 1 Qvart

Cybele hörnet af Vesterlånggatan och Tyska brinken

Stenhusegendomar här i staden till ett värde af gooo

k 30 ,000 Rdr B .co Svar afvakta» i huset N :o 36 vi d

Skeppsbron Z tr upp alla eftermiddagar

Svensk Spansk Ull uppköpes i större och mindre par

tier då adresser hvarest sidan är att bese inlemna» uti»

Lärftskramhandlaren Herr Gilljusons bod uti Brandför-9

säkrings Kontorets hus vid Stadssmedjegatan

UTBJUDES HYRA

En glad och vacker Våning 1 trappa tipp bestående a

6 väl konditionerade rum kök och och nödiga uthus

jemte en mindre dito af 3 rum kök m m uti huset N :o

27 vid Göthgatan Närmare underrättelse lemnas uti hu

set nästintill eller Nto 29 utaf Ägaren

Tvenne propra rum 2 trappor upp vid Stortorget

Adress lemnas i Kryddboden vid Stortorget

Vid Södermalmstorg ett Vindsrum med behaglig ut

sigt uthyres med möbler ifrån d 1 Oktober Underrät

telse lemnas uti Herr Wedderbourns Kryddbod vid Jern

torget

Uti huset N :o 3 Qvart Ormen vid Peter Myndes Bac

ke å Söder blifver atc hyra till irsta Oktober innevarant

de Sr Vaningen en trappa upp med den gladaste utsig

It Saltsjön bestående al 0 ny reparerade rum kök kål

lare och nödige uthus Dessutom i samma hus 4 trap

por upp ett ljust och gladt Ungkarlsrum Närmare un

derrättelse lemnas på Kontoret 3 tr upp i huset n :o 4

Qvart Öfverkikaren vid Södermalms Torg

BORTKOMMET

Fredagen den 5 Juli klockan em 'llan 12 00b 1 pl1 da

gen qvarglömdes uii Horr Frisk» Badskepp i det ytter

sta nordvestra rummet al Simiumpon en af silke vir

kad och med åtskilliga Siltvormynt försedd Bön hän

gande pä en tvärt jerntrSds-slinga att bäras öfver bröstet

Den rättsinnige som detsamma tillvaratagit behagade emot

vsd .- .g

'älluing inlemna det tilt Fru Frisk pl samm

ställe

L J Hjerta

Huset N :o i /j Stora Glasbruksgatan pä Södermalm

Jen första till youstc "- trän Blå Slussen

Aftonbladet Torsdagen den 18 Juli 1833

Maskininläst version av Aftonbladet - Torsdagen den 18 Juli 1833